1

Den nya kommunen

Den nya kommunen består av kommundelarna Evijärvi, Jakobstad, Kronoby, Larsmo,

Nykarleby och Pedersöre. Den nya kommunen är en tvåspråkig kommun med ca.

52 600 invånare. Kommunen hör till landskapet Österbotten.

Beskrivning av den nya kommunen

Den nya kommunen ligger vid västkusten i Finland och har en landareal på 2 824

km2. Stambanan från Helsingfors går genom kommunen, järnvägsstationen finns i

Bennäs medan ett stickspår knyter ihop hamnen och industrin i kommundelen

Jakobstad till stambanan. Karleby-Jakobstads flygplats finns i kommundelen Kronoby

och den delas med ett betydligt större område. Kommunen gränsar till Karleby i norr,

i söder till Vörå och Kauhava samt i öster till Kaustby, Vetil och Lappajärvi. Riksväg

8 går genom kommunen i nord-sydlig riktning och riksväg 19 i riktning Tammerfors-

Helsingfors samt riksväg 13 i riktning Jyväskylä. Stamväg 68 förbinder kommundelen

Evijärvi med kommundelen Jakobstad (hamnvägen). Avståndet till huvudstaden är ca

475 km längs med vägnätet.

Demografi

Kommunen har en växande befolkning. År 2040 förväntas kommunen ha en

befolkning på över 57 000 invånare, det vill säga en ökning med ca 4500 personer.

Under 1980 talet hade området en befolkningsökning för att efter 1990-talets

recession förändras till en minskning. Men från år 2003 har befolkningen ökat och

förväntas också enligt Statistikcentralen göra det i framtiden. I följande figur visas

befolkningsförändringarna för den nya kommunen mellan år 1980 och 2013. Från år

2014 till 2040 visas förändringarna enligt Statistikcentralens prognos (2012).

Födelsetalet är högt och kommunen har en betydligt större andel under 20-åringar än

landet i genomsnitt. År 2013 var nativiteten 12,2 per 1000 invånare jämfört med 10,7

för hela landets nativitet.

-300

-200

-100

0

100

200

300

19

81

19

83

19

85

19

87

19

89

19

91

19

93

19

95

19

97

19

99

20

01

20

03

20

05

20

07

20

09

20

11

20

13

20

15

20

17

20

19

20

21

20

23

20

25

20

27

20

29

20

31

20

33

20

35

20

37

20

39

2

Den nya kommunen har en lägre andel invånare i arbetsför ålder än hela landet. Det

beror främst på att man har 3,1 procentenheter fler barn men också att man har 1,2

procentenheter fler invånare över 65 år. I figuren ovan syns även att det finns stora

skillnader mellan de olika kommundelarna. Nedan illustreras en befolkningspyramid

över den nya kommunen jämfört med hela landet. Figuren är indelat i femårs

kohorter. Den nya kommunen är färgat i blått medan hela landet är orange.

Det befolkningsmässiga försörjningsförhållandet för den nya kommunen var 2013

66,9. Med siffran avses hur många barn och åldringar som det finns jämfört med 100

personer i arbetsför ålder.

16,4 %

19,5 %

16,0 %

18,0 %

29,1 %

23,8 %

16,3 %

17,5 %

64,2 %

59,9 %

59,0 %

59,6 %

57,5 %

60,1 %

60,7 %

59,7 %

19,4 %

20,6 %

25,1 %

22,4 %

13,4 %

16,1 %

23,0 %

22,8 %

0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 %

HELA LANDET / KOKO MAA

Nya kommunen / Uusi kunta

Evijärvi

Kronoby / Kruunupyy

Larsmo / Luoto

Pedersöre

Jakobstad / Pietarsaari

Nykarleby / Uusikaarlepyy

0-14 15-64 65+

0 - 4

5 - 9

10 - 14

15 - 19

20 - 24

25 - 29

30 - 34

35 - 39

40 - 44

45 - 49

50 - 54

55 - 59

60 - 64

65 - 69

70 - 74

75 - 79

80 - 84

85 - 89

90 - 94

95 - 99

100 -

Nya kommunen, Kvinnor / Naiset

Uusi kunta, Män / Miehet

Hela landet, Kvinnor / Naiset

Koko maa, Män / Miehet

3

Det befolkningsmässiga försörjningsförhållandet är en nationell utmaning i framtiden.

Enligt Statistikcentralens prognos blir tiderna tuffare och det nationella talet för år

2030 förväntas vara 71,2. I den nya kommunen förväntas situationen vara ännu tuffare

med 79,2 försörjda per 100 i arbetsför ålder. I diagrammet ovan visas utvecklingen i

kommundelarna fram till år 2040.

Geografiskt fördelar sig befolkningen i tätorterna och längs med ådalarna. Den största

befolkningsökningen har skett inom en radie på 20 km från Jakobstads centrum, det är

främst barnfamiljerna som står för den ökningen. På kartorna nedan ser man tydligt att

andelen barn är hög i områdena kring Jakobstad, medan centrum har i medeltal en

äldre befolkning. När det gäller seniorernas geografiska fördelning påverkar

naturligtvis lokaliseringen av äldreboenden, men på kartan ser man också att det finns

spridd bebyggelse som domineras av en äldre befolkning i kommundelarna

Nykarleby, Pedersöre, Evijärvi och Kronoby.

50

55

60

65

70

75

80

85

90

95

100

2015 2020 2025 2030 2035 2040

Lap

sia

ja v

anh

uks

ia 1

00

työ

ikäi

stä

koh

ti

Befolkningsmässigt försörjningsförhållande - Väestöllinen huoltosuhde

Koko maa - hela landet

Evijärvi

Kruunupyy - Kronoby

Luoto - Larsmo

Pedersöre

Pietarsaari - Jakobstad

Uusikaarlepyy - Nykarleby

Nya kommunen - Uusi kunta

4

5

Geografisk fördelning av befolkningsförändringarna de senaste fem åren.

Flyttningsrörelserna i den Nya kommunen präglas av en positiv internationell

flyttningsrörelse men en negativ nettoflyttningsrörelse inom Finland. Den ökande

immigrationen har bidragit att nettoflyttningen har varit positiv de senaste tre åren.

Inom Finland går flyttningsrörelserna till landets större befolkningskoncentrationer.

På kartan nedan kan man se att denna trend har ökat anmärkningsvärt när

årsintervallerna 2004-2008 och 2009-2013 jämförs. T.ex. var nettoflyttningen i

medeltal 47,2 per år från den Nya kommunens område till Vasa, medan mellan åren

2009-2013 var motsvarande siffra hela 103,8. Liknande trender finns också till

Helsingfors, Åbo, Tammerfors och Seinäjoki.

-1000

-800

-600

-400

-200

0

200

400

600

800

1000

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Immigration - Maahanmuutto

Emigration - Maastamuutto

Inflyttning - Tulomuutto

Utflyttning - Lähtömuutto

Netto

6

Bosättningsstruktur

I den nya kommunen bor 37 % av den totala befolkningen i kommundelen Jakobstad.

Den näst största kommundelen är Pedersöre med en andel på 21 %. Sedan följer

Nykarleby Kronoby och Larsmo. Den minsta kommundelen är Evijärvi med 5 % av

befolkningen. Befolkningstätheten i kommunen är 18,6 inv/km2. Finlands

befolkningstäthet är 17,9 inv/km2.

7

Sammanlagt bor tre fjärdedelar i tätorter. I byarna bor 14 % och på glesbygden 11 %.

Diagrammet ovan visar skillnader i bosättningsstrukturen mellan kommundelarna.

Jakobstad och Larsmo har en högre andel befolkning i tätbebyggelse än snittet för

kommunen medan de övriga kommundelarna har en högre andel by- och spridd

befolkning än snittet. Evijärvi är kommundelen som präglas mest av bybefolkning.

(Källa SYKE, YKR/Hertta.)

Näringsliv

Evijärvi 5 %

Kronoby / Kruunupyy

13 %

Larsmo / Luoto 10 %

Pedersöre 21 %

Jakobstad / Pietarsaari

37 %

Nykarleby / Uusikaarlepyy

14 %

Befolkning / Väestö 2013

0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 %

Evijärvi

Kronoby / Kruunupyy

Nykarleby / Uusikaarlepyy

Pedersöre

Larsmo / Luoto

Jakobstad / Pietarsaari

Totalt / Yhteensä

Tätorter / Taajamat Byområden / Kyläalueet Spridd bebyggelse / Haja-asutusalueet

8

Den nya kommunens näringsliv präglas av en mångsidig tillverkningsindustri, av

företagens arbetsplatser finns 42,3 % inom tillverkningsindustrin. Handeln

sysselsätter 11,8 % och primärnäringarna 12,2 %. Hela 42,3 % av värdet på Finlands

skinnförsäljning kommer från den nya kommunen (Profur 2014).

Figuren ovan visar arbetsplatserna i den nya kommunen. De färgade staplarna anger

anställda i företagen år 2012 och de grå staplarna totala antalet arbetsplatser år 2011.

Speciellt starka branscher är båttillverkning, pälsnäring, livsmedels-, plast-, metall-

och cellulosaindustri. Figuren nedan visar fördelningen av arbetsplatser inom

tillverkningsindustrin.

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000

T) Förvärvsarbete i hushåll

B) Utvinning av mineral

L) Fastighetsverksamhet

E) Vattenförsörjning; miljö

R) Kultur, nöje och fritid

D) Försörjning av el, gas, värme och kyla

K) Finans- och försäkringsverksamhet

X) Näringsgrenen okänd

J) Information och kommunikation

I) Hotell och restaurang

S) Annan serviceverksamhet

O) Offentlig förvaltning och försvar

N) Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster o.d.

M) Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik

H) Transport och magasinering

F) Byggverksamhet

P) Utbildning

G) Handel

A) Jordbruk, skogsbruk och fiske

Q) Vård och omsorg

C) Tillverkning

PRIMÄRNÄRINGAR FÖRÄDLING

SERVICE

9

Den nya kommunen har över 4 000 företag som sysselsätter en personal på ca 14 100

personer. Ca 84 % har mindre än 4 anställda. Kommundelarna Larsmo och Evijärvi

präglas mest av mikroföretag där endast vart tionde verksamhetsställe har fler än fyra

anställda medan motsvarande siffra i Jakobstad är en femtedel.

Företagens verksamhetsställen och personal fördelat på kommundelar:

Observera, i tabellen ovan ingår inte lantbruksföretag som ej har anställda,

totalsumman varierar därför från den första tabellen.

Språklig fördelning

Livsmedel 16 %

Textil, kläder, läder 1 %

Trävaror 5 %

Papper 12 %

Gummi & plast 11 %

Mineraliska produkter

8 %

Stål & metall

8 %

Metallvaror 11 %

Elapparatur 6 %

Övriga maskiner

8 %

Båtar 11 %

Övrigt 1 %

Reparation & installation

2 %

Tillverkningsindustrins anställda 2012

Företag / Yritykset Verksamhetsställen Personal Personal / Verksamhetsställe

År / Vuonna 2012 Toimipaikat Henkilöstö Henkilöstö / Toimipaikka

Evijärvi 326 603 1,8

Kronoby / Kruunupyy 644 1737 2,7

Larsmo / Luoto 193 466 2,4

Pedersöre 861 2635 3,1

Jakobstad / Pietarsaari 1138 6423 5,6

Nykarleby / Uusikaarlepyy 887 2235 2,5

Nya kommunen / Uusi kunta 4049 14099 3,5

Företagsregistret

Yritysrekisteri

Verksamhets-

ställen

ingen

uppgift

0-4

pers.

5-9

pers.

10-19

pers.

20-49

pers.

50-99

pers.

100-249

pers.

250-499

pers.

06-2014 Toimipaikat ei tietoja henkeä henkeä henkeä henkeä henkeä henkeä henkeä

Evijärvi 255 4 226 17 5 3 - - -

Kronoby / Kruunupyy 488 4 423 32 16 9 3 1 -

Larsmo / Luoto 229 4 206 9 7 2 1 - -

Pedersöre 688 4 579 59 27 11 5 3 -

Jakobstad / Pietarsaari 1 254 21 1 003 106 68 30 16 9 1

Nykarleby / Uusikaarlepyy 635 13 542 42 23 11 3 - 1

Nya kommunen / Uusi kunta 3549 50 2979 265 146 66 28 13 2

10

Av befolkningen är 71,3 % svenskspråkiga, 24,5 % finskspråkiga och övriga utgör 4,2

%.

Den nya kommunens vision

Kommunen är proaktiv, effektiv, välskött, utåtriktad och mångkulturell. Kommunen

där vi lyckas och mår bra.

Sysselsättning

Sysselsättningsgraden är klart över genomsnittet i landet. Försörjningskvoten är över

100 %.

Arbetslöshetsgraden i genomsnitt för år 2013 var 6,2 % jämfört med 11,3 % för hela

landet (TEM, 2014). I figuren nedan finns en jämförelse av arbetslöshetsgraden

mellan kommundelarna.

25 %

71 %

4 %

Språk / Kielet

Finskspråkiga / Suomenkieliset

Svenskspråkiga / Ruotsinkieliset

Övriga språk / Muut kielet

9,4 %

6,2 %

6,0 %

4,8 %

4,3 %

4,3 %

3,5 %

0,0 % 2,0 % 4,0 % 6,0 % 8,0 % 10,0 %

Jakobstad / Pietarsaari

Nya kommunen / Uusi kunta

Evijärvi

Kronoby / Kruunupyy

Larsmo / Luoto

Nykarleby / Uusikaarlepyy

Pedersöre

11

Arbetsplatserna är mer koncentrerade till tätorterna än befolkningen. Den största

koncentreringen finns i Jakobstad.

På kartorna över förädlings- (industri byggande el- och vattenförsörjning) och service-

arbetsplatser har endast arbetsställen med mer än 10 anställda noterats pga

dataleverantörens reglemente.

12

13

De största arbetspendlingströmmarna i den nya kommunen går mellan Jakobstad och

Karleby samt mellan kommundelarna Pedersöre, Larsmo och Jakobstad. Fler pendlar

från Karleby till Jakobstad än vice versa. I Kronoby går pendlingsströmmar både till

Karleby och Jakobstad.

Pendlingskartan är över Jakobstadsregionen och pendlingen söderut och österut från

kommundelen Evijärvi har inte noterats.

SWOT

Styrka

Två språk

Befolkningsstrukturen

Socialt kapital, föreningsaktivitet, entreprenörskap

Energiförsörjningen

Goda kommunikationer/tillgänglighet

Trygg och naturnära boendemiljö

Ett mångsidigt, internationellt näringsliv

Företagsamhet och starka kluster

Hög sysselsättningsgrad

14

Naturvärden och skärgård

Bra utbud av fritidsaktiviteter

Fiber och nättjänster

Den grundläggande utbildningens skolstruktur

Svaghet

Utbildningsgraden på mellan- och högskolestadiet är lägre än genomsnittet i landet

Outvecklad kollektivtrafik

Brist på arbetsplatser för högutbildade

Möjligheter

Skärgård och natur

Levande vidsträckt landsbygd

Entreprenörsanda

Språkkunskaper

Starkare nationell intressebevakning

Mångkultur

Utnyttjande av globala nätverk

Företagens beredskap till internationalisering

Hot

befolkningsminskning

Miljöförstöring

Ogynnsamma statliga åtgärder

Ekonomiska kriser

Företagsnedläggningar och –flyttar

Bristande samhörighet

Avsaknad av vikänsla

Strategiska linjedragningar

Befolkningstillväxt i alla kommundelar

Effektiv förvaltning

- Kostnadseffektiv - Kvalitativ

Stark samhörighet

- Båda språkgruppernas behov beaktas i serviceproduktionen genom en sådan resursering av översättarservicen att den fungerar utan störningar

- I beslutsfattande beaktas båda språkgruppernas delaktighet och påverkan - Integration - Samverkande utvecklingssträvanden

Goda nationella och internationella kommunikationer säkras

- Tillgängligheten säkras och utvecklas

15

Kommuninvånarnas möjlighet till delaktighet och påverkan tryggas genom närhet till

beslutsfattarna

- föreningsaktivitet stöds och uppmuntras - medborgaraktivitet uppmuntras, exempelvis genom enkäter och projektstöd

Företagens möjlighet till delaktighet och bedömning av kommunens beslut tryggas

genom att man gör företagskonsekvensbedömningar i samband med beslutsfattandet

samt

- en aktiv föreningsverksamhet bland företagare och företag stöds och uppmuntras

- företags- och företagaraktivitet uppmuntras, t.ex. genom enkäter och projektstöd.

Basservicen tryggas i alla kommundelar.

- Dagvård - Förskola - Grundläggande utbildning årskurs 1-6 - Bashälsovårdsmottagning - Äldreomsorgstjänster

Utveckla ett samhällsklimat som uppmuntrar till initiativrikedom och företagande

Långsiktiga satsningar för att stärka och utveckla andra och tredje stadiets

utbildnings- och innovationssystem.

Ett starkt kulturellt utbud på båda språken stärker kommuninvånarnas trivsel och

samhörighet. Landskapets bästa möjligheter för invandrare att producera och framföra

sin egen kultur förbättrar integrationen och stärker kommunens ställning som en

intressant kommun inom kulturproduktion i konkurrensen mellan landskapen.

Ett rikt utbud av fritidssysselsättning i alla delområden stimulerar invånarna till

hälsofrämjande aktiviteter.

Tjänsterna är kundorienterade och produceras kostnadseffektivt och kvalitativt.

Teknologins möjligheter utnyttjas inom serviceproduktion, invånarsamverkan och för

att förbättra kostnadseffektiviteten.

Principerna för byggande och planläggning följer linjedragningarna i dokumentet

Livskvalitet 2040

Koncernens balansräkning optimeras ur en strategisk synvinkel, framför allt med

beaktande av att en lättare balansräkning ger möjligheter till en konkurrenskraftig

beskattning, som lockar nya invånare till kommunen.

Kommunen skapar förutsättningar för företagande genom god och framsynt

planläggning och tomtpolitik.

16

Utgångspunkten för den nya kommunen är att den inte konkurrerar med företag på

den fria marknaden, dock med beaktande av den nya kommunens servicestrategi samt

eventuella marknadsdeficienssituationer.

I beslutsfattandet inom kommunen granskas beslutets inverkan på företagen.

Kommunen värdesätter tredje sektorns arbete i sin samhällsaktiverande funktion och i

rollen som serviceproducent.

Organ

17

Tvåspråkighet

- Föredragningslistor, protokoll och bilagor på båda språken. - Personalens språkkunskaper sådana att invånarna kan betjänas på eget

modersmål

- Skyltningen

Näringstjänster

Utvecklingsbolaget Concordias uppdrag är att fungera som en sammanlänkande kraft

och katalysator i den nya kommunens utveckling. Bolagets uppdrag är att hitta nya

möjligheter och att ge en bra grogrund för utveckling och tillväxt.

Företagsutveckling och regionutveckling är bärande delar av Concordias uppdrag.

Verksamheten består i huvudsak av företagsrådgivning och –utveckling samt

förverkligande av strategiskt viktiga utvecklingsenheter enligt målsättningar i den nya

kommunens strategi. Concordia har en viktig koordinerande roll, då bolaget

sammanför aktörer kring de gemensamma utvecklingsåtgärderna. Bolaget arbetar

aktivt med att bygga nätverk och forum, så att det har en bred kontaktyta till dess

kunder och intressenter och kan nå framgång genom samarbete.

Ägarstyrning och ledning av kommunkoncernen

18

Kommunen och dess dottersamfund bildar kommunkoncernen. Kommunens

dottersamfund är de samfund där kommunen har bestämmanderätt enligt

bokföringslagen 1 kap 5 §.

19

20

21

Kommunfullmäktige beslutar om verksamheten och de ekonomiska målsättningarna i

kommunkoncernen samt om principerna för koncernstyrningen och de ägarpolitiska

linjedragningarna. Dessutom beslutar fullmäktige om den interna kontrollen i

kommunkoncernen och om grunderna för riskhanteringen.

Kommunstyrelsens uppgift är att leda kommunkoncernen och att använda

kommunens befogenhet i koncernsamfunden, dotterbolagen, intressebolagen och vid

ägarstyrning i övriga samfund. Styrelsen utser kommunens representanter i sådana

samfund där kommunen är medlem eller ägare.

För den nya kommunen uppgörs ägarpolitiska linjedragningar, som innehåller

bestämmelser om vilken egendom kommunen skaffar och vilka uppgifter och

anskaffningar kommunen deltar i som ägare eller placerare. Samtidigt fastslås

avkastnings- och andra mål för egendomen.

22