Upload
others
View
10
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
DEN GODA
FÖRVALTNINGEN
Föreningen kommunalt bostadsstöds
utbildningskonferenser
Stockholm den 19 oktober 2016
Natalie Stade, stadsjurist Malmö stad
Den offentliga makten
utövas
under lagarna.
Regeringsformen 1kap. 1 § tredje
stycket
Vad är gällande rätt?
Rättskällorna
Rättskällehierarki
1. Grundlag
2. Europakonventionen
3. Lag/EU-rättslig förordning
4. Förordning
5. Föreskrifter
6. (Råd)
3
Juridisk metod
Författning
Förarbeten
Rättspraxis
Att inte besluta i enlighet med gällande rätt kan
medföra straffansvar för tjänstefel
Tjänstefel:
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid
myndighetsutövning åsidosätter vad som gäller
för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter
eller fängelse i högst två år.
- Särskilda krav på omsorg och noggrannhet
Tjänstefel – gäller tjänstemän och även
förtroendevalda
Förutsättning: myndighetsutövning
Följs tjänstemannaförslaget som visar sig
vara felaktigt med hänsyn till
legalitetsprincipen tjänstemannen riskerar
åtal
Följs inte det korrekta tjänstemannaförslaget
utan nämnden fattar ett eget beslut som
strider mot lag de politiska beslutsfattarna
riskerar åtal
Svea hovrätt B 3204-02
Nämndsledamöter döms för tjänstefel
Gärningarna: underlåtenhet att besluta om miljösanktionsavgifter, polisanmäla enligt anmälningsskyldighet av brottsmisstankar enligt MB) – miljönämnd = tillsynsmyndighet, gärningarna skedde vid myndighetsutövning
Glasklart rättsläge: beslut om avgifter borde ha fattats
Var och en som deltagit i beslutet utan att reservera sig bär ett juridiskt ansvar för beslutet
Okunskap om de regler som nämnden var satt att tillämpa fritar inte från ansvar (definitivt inte när tjänstemannaförslaget innebar det rätta beslutet)
Ledamöternas agerande visade enligt hovrätten att de inte accepterat de krav som rimligen måst ställas på dem.
7
Objektivitet och likabehandling
1 kap. 9 § regeringsformen
Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.
Den gode ämbetsmannen får aldrig i sitt arbete agera på ett sådant sätt att förtroendet för den enskilde anställdes eller myndigheternas saklighet och opartiskhet kan rubbas.
Den gode ämbetsmannen får aldrig låta sig vägledas av andra intressen än dem den är satt att tillgodose och inte heller grunda sina avgöranden på hänsyn till andra omständigheter än sådana som enligt gällande författningar får beaktas vid prövningen av ett ärende.
Legalitet
Att arbeta med författningsstöd
Att tolka författningar rätt
Objektivitet
Förbud att ta ovidkommande hänsyn, skyldighet att agera
sakligt och opartiskt
Proportionalitet
En åtgärd ska vara ägnad att tillgodose det åsyftade
ändamålet, vara nödvändig för att uppnå detta ändamål
och medföra fördelar som står i rimlig proportion till den
skada den förorsakar
Grunderna för god förvaltning
Legalitet, objektivitet och proportionalitet
Förslag till ny förvaltningslag
En myndighet får endast vidta åtgärder som har stöd i lag eller
annan föreskrift.
I sin verksamhet ska myndigheten iaktta saklighet och
opartiskhet.
Myndigheten får ingripa i ett väsentligt enskilt intresse endast
om ingreppet kan antas leda till det avsedda resultatet. Ingreppet får
aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och får göras
endast om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de
olägenheter som uppstår för den som ingreppet riktas mot.
Begreppet Ärende
Handläggning av ärenden
= myndighetens beslutande
verksamhet
faktiskt handlande
Begreppet
Myndighetsutövning Utövning av befogenhet att för
enskild bestämma om förmån,
rättighet, skyldighet,
disciplinpåföljd eller annat
jämförbart förhållande
Samhällets makt = den enskildes beroende
av myndighetens beslut
Begreppet Part
Saklegitimation =
den enskilde har ett
skyddsvärt intresse
Förvaltningslagen
(SFS 1986:223)
1 § Tillämpningsområde
(1) Förvaltningsmyndigheternas
(2) handläggning av
(3) ärenden
4 – 6 §§ även annan
förvaltningsverksamhet
Subsidiaritet (t.ex. i förhållande till SoL)
Serviceskyldighet 4 § FL
Det ska lämnas
upplysningar
vägledning
råd
annan sådan hjälp
i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till
frågans art
den enskildes behov av hjälp
myndighetens verksamhet
Skadeståndsansvar vid felaktig
myndighetsinformation
En kommun skall ersätta ren förmögenhetsskada som
vållas av att kommunen genom fel eller försummelse
lämnar felaktiga upplysningar eller råd, om det med
hänsyn till omständigheterna finns särskilda skäl. Därvid
skall särskilt beaktas upplysningarnas eller rådens art,
deras samband med den kommunala förvaltningens
verksamhetsområde och omständigheterna när de
lämnades (jfr 3 kap. 3 § skadeståndslagen
1972:207).
Mer om serviceskyldighet
Vidarebefordran av felaktigt
inkomna handlingar till rätt
myndighet
Komplettering av handlingar
Utredningsskyldighet
Utredningsansvaret
19 § förslag till ny förvaltningslag
En myndighet ska se till att ett ärende blir utrett i den
omfattning som dess beskaffenhet kräver.
En enskild part, som väckt ett ärende hos en myndighet,
ska ge in den utredning som är tillgänglig för parten och
som parten vill åberopa till stöd för det framställda
anspråket. Om myndigheten anser att utredningen är
ofullständig, ska den ge parten anvisning om hur denna
bör kompletteras.
Tillgänglighet 5 § FL
Besök
Telefonsamtal
Fax
E-post
Klämdagar
Tillgänglighet enligt förslaget till ny
förvaltningslag
6 § En myndighet ska vara tillgänglig för kontakter med enskilda.
Om särskilda tider för att ta emot besök och telefonsamtal är
bestämda, ska allmänheten underrättas om dem på lämpligt sätt.
Myndigheten ska på lämpligt sätt anvisa den e-postadress eller
annat elektroniskt mottagningsställe dit meddelanden kan sändas.
Har ett meddelande anlänt till det anvisade mottagningsstället, ska
myndigheten, om inte särskilt hinder möter, underrätta avsändaren
om detta och samtidigt ange tidpunkten för mottagandet. Om
meddelandet eller bifogat material helt eller delvis inte har kunnat
uppfattas, ska avsändaren underrättas även om det.
Datainspektionen särskilt om e-post
Datainspektionen (personuppgiftslagen)
”När man hanterar e-post finns det alltid en risk för att
andra än den avsedda mottagaren kan ta del av
meddelandet. Om man ska skicka ett e-postmeddelande
med personuppgifter som inte är känsliga och som "tål
andras ögon" behöver man inte vidta några extra
säkerhetsåtgärder. Om e-posten däremot innehåller
integritetskänsliga personuppgifter måste man i de allra
flesta fall vidta särskilda säkerhetsåtgärder, som till
exempel kryptering. ”
Datainspektionen: förvaltningslagen
”Enligt förvaltningslagen ska myndigheter se till att det är
möjligt för enskilda att kontakta dem med hjälp av e-post
och att svar kan lämnas på samma sätt. Det är myndigheten som
i det enskilda fallet avgör på vilket sätt ett svar på ett e-
postmeddelande ska lämnas. Myndigheten har ingen skyldighet
att lämna svaret via e-post och det finns situationer då det är
lämpligare att svaret lämnas på ett annat sätt. Exempel på
sådana situationer är om svaret kommer innehålla uppgifter
som omfattas av sekretess eller på annat sätt är
integritetskänsliga och myndigheten inte kan skydda dessa på
ett sådant sätt att endast den avsedda mottagaren kan ta del av
dem.”
Datainspektionen: policy och rutiner för e-post
”En dokumenterad policy, utöver tydliga instruktioner till
användarna, minskar riskerna för kränkningar och underlättar
vid den vardagliga hanteringen av e-post. Instruktionerna ska vara
så tydliga att det klart framgår vilka typer av personuppgifter som
under vilka omständigheter får respektive inte får skickas med e-
post.
Eventuella referenser till sekretessmarkerade, skyddsvärda eller
känsliga uppgifter bör förtydligas så att man undviker tvivel kring
vad som avses. Eftersom inkommande e-post kan innehålla
integritetskänsliga personuppgifter behövs rutiner för att ta hand
om den eftersom e-postsystem normalt inte är konstruerade för att
hantera den typen av personuppgifter.
För att en policy ska förbli verkningsfull över tid är det också
lämpligt att ha rutiner för att säkerställa att den efterlevs.”
Samverkan mellan
myndigheter
6 § FL
Varje myndighet skall lämna
andra myndigheter hjälp inom
ramen för den egna
verksamheten.
Enkelt, snabbt, billigt!
7 § FL
Korta handläggningstider
Riktiga avgöranden
Lättbegripligt språk
myndigheternas språkregler
svarta listan
Riktlinjer för handläggningen,
förslag till ny förvaltningslag
8 § Ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och
ekonomiskt som möjligt utan att den enskildes
rättssäkerhet eftersätts.
Handläggningen ska vara skriftlig. Om det inte är
olämpligt, får myndigheten dock bestämma att
handläggningen helt eller delvis ska vara muntlig.
Tolk – ombud –
offentligt biträde Tolk 8 §
Ärendets art och betydelse för den enskilde
Ombudets språkkunskaper
Språkkunskaper hos myndighetens personal
Översättning
Inkommande handlingar bör översättas
Ej utgående handlingar om inte
delgivningsbevis inom EU krävs
Tolkning och översättning enligt
förslaget
12 §
När en myndighet har kontakt med någon som inte
behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller
talskadad, ska myndigheten anlita tolk och låta översätta
handlingar om det behövs för att den enskilde ska kunna
ta till vara sin rätt.
Med översättning jämställs beträffande den som är
allvarligt synskadad överföring från punktskrift till vanlig
skrift eller omvänt.
Ombud 9 §
Fullmakt
Behörig att i huvudmannens frånvaro vidta
åtgärder som är bindande för huvudmannen
Den enskildes skyldighet att medverka
personligen
Ombudets kvalifikationer
Biträde 9 §
Hjälper sin huvudman utan rätt att uppträda i
dennes ställe
Ombud och biträde enligt NFL
13 §
Den som är part i ett ärende får anlita ombud eller biträde.
Den som företräds av ombud ska dock medverka personligen, om
myndigheten begär det.
Myndigheten får begära att ett ombud styrker sin behörighet
genom en skriftlig eller muntlig fullmakt, som ska innehålla uppgift
om ombudets namn och uppdragets omfattning. Får ombudet sätta
någon annan i sitt ställe, ska detta framgå av fullmakten.
Styrker ett ombud inte sin behörighet, får myndigheten förelägga
ombudet eller parten att avhjälpa bristen. Om en ansöknings- eller
överklagandehandling är undertecknad av ett ombud, ska det i
föreläggandet anges att framställningen annars kan komma att
avvisas.
Ett ombud eller biträde som visat sig olämplig för sitt uppdrag
får av myndigheten fråntas rätten att vidare befatta sig med ärendet.
Om jäv
Jäv – 6 kap. 24 § kommunallagen
En förtroendevald eller en anställd som är jävig i ett ärende hos en nämnd får inte delta eller närvara vid handläggningen av ärendet. Denne får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan vidta utan olägligt uppskov.
Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom, skall självmant ge det till känna.
Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon och har någon annan inte trätt i hans ställe, skall nämnden snarast besluta i jävsfrågan (se JO 2001/02 s. 296 en socialnämnd, JO 2012/13 s. 393 en stadsbyggnadsnämnd). Den som jävet gäller får delta i prövningen av jävsfrågan endast om nämnden inte är beslutför utan honom och någon annan inte kan tillkallas utan olägligt uppskov.
Ett beslut i en jävsfråga får överklagas endast i samband med överklagande av det beslut varigenom nämnden avgör ärendet.
Om jäv
Jäv – 6 kap. 25 § kommunallagen (se 5 kap. 20 § avseende kf)
En förtroendevald eller en anställd hos kommunen eller landstinget är jävig, om
Sakägarjäv – släktskapsjäv - intressejäv
1. saken angår honom själv eller hans make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående,
Ställföreträdarjäv
2. han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång,
Tillsynsjäv
3. ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet
som han själv är knuten till,
Ombudsjäv
4. han har fört talan som ombud eller mot ersättning
biträtt någon i saken, eller
Delikatessjäv
5. det i övrigt finns någon särskild omständighet som är
ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet.
Några fall
KRST 6983-13: Chef till en socialsekreterare var inte jävig i fråga om
beslut att inte lämna ut allmän handling
JO 1994/95 s. 104: En polisman som rättade parkeringsanmärkningar för
egna fordon dömdes för tjänstefel.
JO 2001/02 s. 388: En kommunalt anställd rektor hade deltagit i
löneförhandlingar och till kommunens utbildningskontor lagt fram förslag
till lönesättning för lärare vid skolan, däribland hans hustru. JO ansåg att
han var jävig.
KRG 808-14: Att som delegat skriva under beslut om utlämnande av
allmän handling avseende bl.a. egna e-postmeddelanden ansågs inte
vara jäv
KRG 4812-14: samma partitillhörighet
AD 2014 nr 49: Jävig Försäkringskassetjänsteman, fråga om uppsägning
var lagligen grundad
Muntlig handläggning 14 § FL
Vill en sökande, klagande eller annan part lämna uppgifter muntligt i ett ärende som avser myndighetsutövning mot någon enskild, skall han få tillfälle till det, om det kan ske med hänsyn till arbetets behöriga gång.
I andra fall bestämmer myndigheten om handläggningen skall vara muntlig. Myndigheten skall särskilt beakta att muntlig handläggning kan underlätta för enskilda att ha med den att göra.
15 § FL - Dokumentation
Uppgifter som en myndighet får på
annat sätt än genom en handling och
som kan ha betydelse för utgången i
ärendet skall antecknas av
myndigheten, om ärendet avser
myndighetsutövning mot någon
enskild
Varför?
rätten att lämna uppgifter
rätten att få del av uppgifter
rättssäkerhet: skydd mot felaktig
myndighetsutövning, den enskilde skall kunna
klaga på felaktigheter eller begära rättelse
kontroll av överordnad instans
JO/DO/domstol/Skolinspektionen/Lst/Socst
viktigt till personalens skydd, rättsliga
ställning, att den faktiskt agerat som den skall
ATT BEAKTA Ärende
Uppgifter som myndigheten får på annat sätt än genom handling
Betydelse för utgången
Tillräckliga, väsentliga och korrekta
uppgifter
Inga värderingar
Utan dröjsmål
Datum och underskrift
Partsinsyn och kommunikation
16 §
En sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det som har
tillförts ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild.
Rätten att ta del av uppgifter gäller med de begränsningar som följer av
10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen.
17 §
Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller
annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom
någon annan än honom själv och han har fått tillfälle att yttra sig över
den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild.
Fråga:
En fråga rör svarsfrister. När man t.ex. skickar kännedomskopior till parter för eventuellt yttrande. Vilken är den ”kortaste” tidsfrist man kan ange utan att riskera JO-kritik. En ”korridorspraxis” är 6 arbetsdagar (med undantag av semestertider samt längre helger som jul/nyår). Finns det något fog för denna praxis?
Hur lång svarsfrist som krävs för att kommunikationsskyldigheten ska anses uppfylld framgår inte av förvaltningslagen. JO har vid flerfaldiga tillfällen uttalat sig om vad som kan anses utgöra skäligt rådrum. Fristen får naturligtvis anpassas efter ärendets art, materialets omfattning o.s.v.
40
Exempel
JO 1988/89 s. 333: JO underkände en tvådagarsfrist i ett ärende om återkallelse av tillstånd att bedriva fondkommissionsrörelse, men godtog med hänsyn till behovet av ett snabbt avgörande att tiden bestämdes till nio dagar.
JO 2001/02 s. 167 : Även om det rört sig om uppgifter, som påmint om sådana som tidigare kommunicerats, har JO ansett att fem dagar utgjort en alltför kort frist i ett ärende om återkallelse av serveringstillstånd; fristen borde i det aktuella fallet ha uppgått till åtminstone två veckor.
JO (beslut 2009-09-09, dnr 5031-2008): Då det endast varit fråga om en mindre komplettering i ett sjukpenningärende, har en veckas frist ansetts tillräcklig.
JO 2001/02 s. 347 : JO har framhållit vikten av att en myndighet iakttar stor försiktighet med att fatta beslut samma dag som angiven tidsfrist löper ut, eftersom man då riskerar att avgöra ärendet innan ett eventuellt yttrande hunnit komma handläggande tjänsteman tillhanda.
JO 2008/09 s. 357 : Det är med hänsyn till en myndighets speciella rutiner inte tillräckligt att avvakta utgången av svarsfristens sista dag. Försäkringskassan hade fattat beslut i ett ärende om sjukpenning utan att ta hänsyn till den tid som åtgår för att ett yttrande från den försäkrade ska bli tillgängligt i kassans ärendehanteringssystem.
BESLUTSFORMER
Bifall - sakprövad
Avslag – sakprövad
(överklagandehänvisning)
Avskrivning
Avvisning (överklagandehänvisning)
Beslut ska motiveras – 20 § FL
Beslut ska dokumenteras - KL
Beslutsdokumentation enligt förslaget
26 § För varje skriftligt beslut ska det finnas en handling
som visar
1. dagen för beslutet,
2. beslutets innehåll,
3. vem som har fattat beslutet,
4. vem som har varit föredragande, och
5. vem som har varit med vid den slutliga
handläggningen utan att delta i avgörandet.
Motivering av beslut
20 §
Ett beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende skall innehålla de
skäl som har bestämt utgången, om ärendet avser myndighetsutövning
mot någon enskild. Skälen får dock utelämnas helt eller delvis
1. om beslutet inte går någon part emot eller om det av någon annan
anledning är uppenbart obehövligt att upplysa om skälen,
2. om beslutet rör tjänstetillsättning, antagning för frivillig utbildning,
betygssättning, tilldelning av forskningsbidrag eller något jämförbart,
3. om det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för
enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något
jämförbart förhållande,
4. om ärendet är så brådskande att det inte finns tid att utforma skälen,
eller
5. om ärendet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap.
regeringsformen och det inte är fråga om prövning i högre instans efter
överklagande.
Har skälen utelämnats, bör myndigheten på begäran av den som är part
om möjligt upplysa honom om dem i efterhand.
• Ju mer ingripande ett beslut desto högre krav på
motivering, d.v.s. ju viktare beslutet framstår för den enskilde,
desto mera utförlig motivering
• Föreskrifterna som tillämpats i fulltext
• Ett eget resonemang mot bakgrund av tillämpliga föreskrifter
• Ej hänvisning till ”omständigheter i övrigt”, utan de konkreta
omständigheterna som ligger till grund för avgörandet ska
framgå
• Parts argumentation får inte lämnas obesvarad
• Anledning till ”särskilda skäl” eller ”synnerliga skäl” eller
liknande
• Ej standardiserade skäl
En klargörande motivering med uppgifter om vilka föreskrifter
som tillämpats och vilka omständigheter som varit avgörande
för utgången
Ett fullgott
förvaltningsrättsligt beslut
Myndighetens/beslutsfattarens kontaktuppgifter
Redogörelse för ansökan eller ärendets initiering
NN har den … (datum) inkommit med ansökan om … Som
grund för ansökan har NN anfört bl.a. följande.
Sedan följer en sammanfattning av de grunder som NN
nämner som stöd för rätten till …
Tillämpliga lagrum
Här redogör Ni i fulltext för de lagrum som styr hur ärendet
ska avgöras.
Tänk på rättskälleordningen.
Grundlag, lag, förordning, föreskrifter. ev. kommunens tillämpningsbestämmelser
(endast sådana som är tagna i kommunalrättslig ordning), allmänna råd
Utredning
Här redogör ni för på vilket sätt Ni har utrett den enskildes
rätt, t.ex. vilka samtal som har förts, vilka uppgifter som
har inhämtats etc.
Bedömning
Här gör Ni en bedömning av huruvida den enskilde har rätt
till det han eller hon har ansökt om. Ni analyserar vad som
har kommit fram i Er utredning, de faktiska omständigheter
som föreligger i förhållande till gällande rätt.
Om Ni känner till prejudicerande rättsfall (även
kammarrättsfall är vägledande) som innefattar en
bedömning av snarlika förhållanden redogör Ni för dessa
här. Ni bemöter sökandes grunder. När Ni fattar ett
avslagsbeslut måste motiveringen vara fullgod, d.v.s. den
enskilde måste exakt förstå, varför han eller hon inte fått
det man velat ha.
Beslutsmening
Det ska finnas en rubrik ”Beslut” under vilken det
exakt står vad som har beslutats.
Delegaten beviljar NN rätt till … i form av … eller
Delegaten avslår NN:s ansökan om…
Delegaten avvisar ansökan.
Delegaten avskriver ärendet.
Beslutsfattarens underskrift, ort och datum
Överklagandehänvisning
Beslutet kan överklagas till allmän
förvaltningsdomstol, se bilaga HUR MAN
ÖVERKLAGAR
I sak ….
4 § lagen om bostadsanpassningsbidrag
Bostadsanpassningsbidrag lämnas till enskild person som
äger en bostad för permanent bruk eller som innehar en
sådan bostad med hyres- eller bostadsrätt. Om bostaden
hyrs i andra hand, lämnas bidrag endast om
anpassningsåtgärden är skälig med hänsyn till hur
långvarig upplåtelsen är.
Berättigad person – rätt att ansöka?
6 §
Bostadsanpassningsbidrag lämnas för åtgärder för
anpassning av bostadens fasta funktioner i och i
anslutning till den bostad som skall anpassas. Bidrag
lämnas endast om åtgärderna är nödvändiga för att
bostaden skall vara ändamålsenlig som bostad för den
funktionshindrade.
Bidrag lämnas dock inte om de sökta åtgärderna behöver
vidtas redan av väsentligen andra orsaker än behovet
av anpassningen.
Fasta funktioner? I eller i anslutning till bostad?
Nödvändighet?
Väsentligen andra orsaker?
8 § Vid nybyggnad lämnas bostadsanpassningsbidrag endast
om det finns särskilda skäl för att välja en utformning av
bostaden som kräver anpassning.
9 § Vid köp eller byte av bostad lämnas
bostadsanpassningsbidrag till kostnadskrävande åtgärder
endast om det finns särskilda skäl för att välja en bostad som
kräver anpassning.
Särskilda skäl? Rättspraxis.
14 §
Bostadsanpassningsbidrag och återställningsbidrag
lämnas med belopp som motsvarar skälig kostnad för
åtgärderna. Återställningsbidrag lämnas dock endast om
den godkända kostnaden vid ett och samma tillfälle överstiger
5 000 kronor. Skälig kostnad?
Underrättelse om beslut
enligt 21 § FL
En sökande, klagande eller annan part skall underrättas om
innehållet i det beslut varigenom myndigheten avgör ärendet,
om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Parten
behöver dock inte underrättas, om det är uppenbart obehövligt.
Om beslutet går parten emot och kan överklagas, skall han
underrättas om hur han kan överklaga det. Han skall då också
underrättas om sådana avvikande meningar som avses i 19 §
eller som har antecknats enligt särskilda bestämmelser.
Myndigheten bestämmer om underrättelsen skall ske muntligt,
genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt.
Underrättelsen skall dock alltid ske skriftligt, om parten
begär det.
Underrättelse om beslut
21 §
Individuell underrättelse
Besvärshänvisning
Delgivning
Myndighetens bevisbörda att
underrättelsen kommit
adressaten tillhanda!
Besvärstid
Rättelse av beslut enligt
26 § FL
Uppenbar oriktighet i form av skrivfel,
räknefel eller liknande förbiseende
får rättas!
FÖRBISEENDEFEL!
EJ BEDÖMNINGSFEL!
Om möjligheten och skyldigheten
att ompröva förvaltningsbeslut
Laga kraft
Ett beslut eller en dom vinner laga kraft, när överklagandetiden har
gått ut och beslutet inte har överklagats inom denna tid. Att ett
beslut har ”vunnit laga kraft” betyder att det inte längre går att
överklaga till den högre instans som var anvisad.
Negativ rättskraft
Ett beslut vinner negativ rättskraft när den beslutande myndigheten
inte längre – efter att beslutet har expedierats – kan upphäva eller
ändra detta.
Förvaltningsmyndigheters avslagsbeslut vinner inte negativ
rättskraft, utan sådana beslut får bli föremål för omprövning.
Möjlighet att ompröva
den enskilde överklagar ett avslagsbeslut
Den enskilde begär explicit en omprövning
myndigheten själv upptäcker ett omprövningsbehov
Överklagande: rättidsprövning - skyldighet att ompröva
enligt 27 § FL ”enkelt och snabbt” – om inte omprövning -
vidare till FR inom en vecka – inget särskilt beslut
Begärd omprövning, uppmärksammat behov (inget mål i
frågan anhängigt i domstol)
Fullständig omprövning även om ny utredning behövs. Bara i
gynnande riktning. Formellt beslut.
Skyldighet att ompröva
27 § FL
Finner en myndighet att ett beslut, som den har meddelat
som första instans, är uppenbart oriktigt på grund av nya
omständigheter eller av någon annan anledning, skall
myndigheten ändra beslutet, om det kan ske snabbt och
enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild
part. Skyldigheten gäller även om beslutet överklagas,
såvida inte klaganden begär att beslutet tills vidare inte
skall gälla (inhibition).
Skyldigheten gäller inte, om myndigheten har överlämnat
handlingarna i ärendet till en högre instans eller om det i
annat fall finns särskilda skäl mot att myndigheten ändrar
beslutet.
Förutsättningar för
omprövningsskyldighet
Uppenbar oriktighet
går lätt att konstatera
se HFD 1711-12 om en komplettering i form
av makes underskrift på ansökan om bistånd
Nya omständigheter – annan anledning
HFD 1711-12, nya dokument/vittnen/felaktig
handläggning uppdagats, felaktig
lagtillämpning uppdagats
1.
När ett överklagande kommer in, läs genom överklagandet och
se genom bilagor. Ser Ni direkt att det överklagade beslutet
tveklöst är oriktigt och har varit det redan den dag då beslutet
fattades (det vill säga oberoende av senare tillkommen
lagstiftning eller rättspraxis), gör en omprövning och ändra
genom formellt, skriftligt beslut det tidigare beslutet, dock bara i
gynnande riktning för enskild.
Uppenbart oriktiga beslut som av misstag blivit mera förmånliga
för enskild än det riktiga beslutet står fast.
Om Ni bara omprövar en del av beslutet i gynnande riktning,
dock inte fullt ut i enlighet med enskilds önskemål, ska
överklagandet rättidsprövat inkomma hos
överklagandeinstansen senast inom en vecka.
2. Ser Ni inte glasklart att det
överklagade beslutet är oriktigt lämna
omgående över överklagandet till
överklagandeinstansen. Det krävs
inte ett formellt, skriftligt beslut om att
ingen omprövningsskyldighet
föreligger, dock gärna en notis på
missivet till överklagandeinstansen
att man har tittat på det.
3. Begär enskild uttryckligt en
omprövning tar Ni ställning till om
det finns en skyldighet att ompröva,
och om svaret är ja så omprövar Ni.
Ni kan även om det inte föreligger
en skyldighet att ompröva välja att
göra en omprövning i alla fall. Alla
ställningstaganden i detta avseende
utmynnar i ett formellt, skriftligt
beslut.
4. Upptäcker Ni själva en oriktighet
(uppenbar eller inte uppenbar) utan att
det expedierade beslutet överklagats,
och ett riktigt beslut innebär en fördel för
enskild så får Ni utreda på nytt och ändra
beslutet till det bättre för enskilda. Är
beslutet uppenbart oriktigt och Ni kan
ordna snabbt och enkelt med ett riktigt
beslut till förmån för enskild är Ni
skyldiga att ordna det.
5. Innebär oriktigheten att myndigheten lider en nackdel
genom det oriktiga beslutet får Ni endast ändra beslutet
om den underliggande lagstiftningen implicerar ett
återkallelseförbehåll, om beslutets verkställighet
innebär fara för liv och hälsa eller om myndighetens
beslut bygger på att den enskilde har vilselett
myndigheten. Eller om beslutet, under förutsättning att
det gällt tills vidare, har förlorat all mening i och med att
de grundläggande förutsättningarna för beslutet har
förändrats.
Det gäller att ha på fötterna och kunna bestyrka att en
undantagsgrund föreligger innan en myndighet
återkallar ett gynnande förvaltningsbeslut.
63
RÅ 2000 ref. 16 innebär att ett beslut om bistånd enligt
socialtjänstlagen i form av hemtjänst inte av en kommuns
besparingsskäl kan omprövas och ändras till
biståndstagarens nackdel. En kommuns ekonomiska
förhållanden kan inte tillmätas betydelse vid
bedömningen av begreppet skälig levnadsnivå.
Återkallelseförbehåll och
tidsbegränsade beslut
Ett beslut kan återkallas med stöd av förbehåll i själva beslutet eller i den
författning som ligger till grund för beslutet. I viss mån även utan särskilt
författningsstöd, tydlighet krävs.
9 kap. socialtjänstlagen
Om tidsbegränsade beslut
”Med hänsyn till den enskildes behov av trygghet och av en så normal
livssituation som möjligt ifrågasätter jag en ordning där beslut om insatser enligt
LSS alltid tidsbegränsas. Jag har förståelse för att nämnden anser det lämpligt
att tidsbegränsa ett beslut när det gäller sådana insatser där det kan förutses att
den enskildes behov av insatsen varierar över tiden, t.ex. insatser i form av
ledsagarservice, biträde av en kontaktperson eller avlösarservice. I andra fall kan
det vara mindre befogat med en tidsbegränsning. Som ett sådant exempel kan
nämnas ett beslut om särskilt anpassad bostad för en vuxen funktionshindrad
person, för vilken det inte kan förutses någon förändring av behovet inom
överskådlig tid. (…) Enligt min mening bör det i varje enskilt fall även övervägas
om det är nödvändigt med en tidsbegränsning (JO 2003/04 s.324).”
… till nackdel för den enskilde
15 § lagen om bostadsanpassningsbidrag
Före utbetalningen av bostadsanpassningsbidrag eller
återställningsbidrag får den kommun som beviljat bidraget
återkalla beslutet, om de förutsättningar som låg till grund
för beslutet inte längre föreligger.
17 § lagen om bostadsanpassningsbidrag
Kommunen får besluta om återbetalning av bidrag helt
eller delvis
1.om mottagaren av bidraget genom oriktiga uppgifter
eller på något annat sätt har förorsakat att bidrag felaktigt
har lämnats eller lämnats med för högt belopp,
2.om bidrag i annat fall felaktigt har lämnats eller lämnats
med för högt belopp och mottagaren skäligen borde ha
insett detta.
Kommunen får helt eller delvis efterge
återbetalningsskyldigheten, om det finns särskilda skäl.
Tvingande säkerhetsrisk
Fara för liv och hälsa
Om verkställighet av bistånd i form av hemtjänst innebär en
allvarlig arbetsmiljörisk för hemtjänstpersonalen?
Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar får inte medföra att den
enskildes yttersta skyddsnät sätts ur spel, utan att kommunen
måste hitta en lösning att både kunna uppfylla sina
skyldigheter enligt socialtjänstlagen och givetvis även
arbetsmiljölagstiftningen. Att häva ett gynnande
förvaltningsbeslut om hemtjänst på grund av en
arbetsmiljörisk för hemtjänstpersonal kan enligt min
uppfattning inte kvalificera som ett tvingande säkerhetsskäl i
här anförd bemärkelse (jämför till exempel JO 2003/04 s. 317
och JO 1989/90 s. 213).
Vilseledande
Återkallelse kan även ske, om den enskilde har utverkat
det gynnande beslutet genom vilseledande uppgifter. När
en myndighets datasystem ”gör fel”, till exempel genom
att verkställa dubbla utbetalningar/besluta om utbetalning
av ekonomiskt bistånd, har det inte varit någon enskild
som har vilselett myndigheten. Det är inte heller givet att
förutsättningar för återkallelse enligt socialtjänstlagens
förbehåll är uppfyllda. Sådana fel kan bli dyra för det
offentliga.
Överklaganden
Forum för överklagande
Förvaltningsrätten
Kammarrätten
Högsta förvaltningsdomstolen
Överklagbarhet och klagorätt
Överklagbarhet
Skriftliga beslut
Ej överklagandeförbud stadgat
Ett beslut som har verkan/påvisbar effekt på den
enskilde
Klagorätt
Part = en enskild vars situation i väsentlig mån kan
antas påverkas av ett beslut, om hans eller hennes
intresse kunnat beaktas vid beslutets meddelande
Myndigheten i övre instans när domen gått
myndigheten emot om inget annat stadgat
En besvärshänvisning
HUR MAN ÖVERKLAGAR TILL ALLMÄN
FÖRVALTNINGSDOMSTOL
Om Ni vill överklaga … beslut ska Ni skriva till Förvaltningsrätten i Malmö
(Förvaltningsrätten i Malmö, Box 4522, 203 20 Malmö).
Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till … (beslutande myndighet).
Tala om varför Ni anser att beslutet ska ändras och vilken ändring Ni vill ha.
Sänd även med sådant som Ni anser har betydelse och som Ni inte tidigare gett
in.
För att Förvaltningsrätten i Malmö ska kunna ta upp Ert överklagande måste Er
skrivelse ha kommit in till … (beslutande myndighet) inom tre veckor från den
dag Ni fick del av beslutet. Om sista dagen för överklagande infaller på
lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker
det att besvärshandlingen kommer in nästa vardag.
Tala om vilket beslut Ni överklagar genom att ange beslutande skolans namn
och beslutets diarienummer.
Underteckna skrivelsen, gör namnförtydligande samt uppge personnummer,
yrke, postadress och telefonnummer. Adress och telefonnummer till Er
arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress där Ni kan nås
för delgivning. Om någon adressuppgift ändras, ska Ni utan dröjsmål anmäla
ändringen till Förvaltningsrätten i Malmö.
Myndigheten kan överklaga ett domstolsbeslut inom
tre veckor från och med dagen för beslutet.
Lite till om förvaltningsprocessen
Överklagandet ges in till beslutsmyndigheten
Rättidsprövning
har överklagandet lämnats in för sent beslut om avvisning
undantag: om felaktig underrättelse om överklagandegången lämnats, om överklagandet inkommit till överinstansen och därifrån tillbaka till beslutsmyndighet
Återställande av försutten tid – KR prövar
Prövningstillstånd
Laga kraft
Rättidsprövning av ett överklagande
Har överklagandet kommit in i rätt tid?
Överklagandet ska lämnas till överinstansen inom en
vecka (JO). Oavsett omprövning. Bara när
omprövningen utfaller fullt ut till fördel för enskild
förfaller överklagandet.
Förvaltningen prövar inga andra formella
förutsättningar avs. överklagandet än den ”rätta tiden”.
(Överinstansen prövar beslutets överklagbarhet,
underskrift m.m.). Vidarebefordra överklagandet
oavsett att Ni ser en sådan brist skyndsamt.
Lagen (1930:173)om beräkning av
lagstadgad tid
1 §
Då enligt lag eller särskild författning tid skall räknas efter vecka, månad eller år, varde den dag för slutdag ansedd, som genom sitt namn i veckan eller sitt tal i månaden motsvarar den, från vilken tidräkningen börjas. Finnes ej motsvarande dag i slutmånaden, varde den månadens sista dag ansedd för slutdag.
2 § första stycket
Infaller den tid, då enligt lag eller särskild författning en åtgärd senast ska vidtas, på en söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton, får åtgärden vidtas nästa vardag.
Beslutsmyndighetens åtgärder vid överklagande
Beslutsmyndigheten prövar om överklagandet har kommit in
i rätt tid. Har det kommit in för sent, ska myndigheten avvisa det, om inte
annat följer av andra eller tredje stycket.
Överklagandet ska inte avvisas, om förseningen beror på att
myndigheten inte har lämnat en korrekt underrättelse om hur man
överklagar.
Överklagandet ska inte heller avvisas, om det inom klagotiden
har kommit in till överinstansen. I sådant fall ska överinstansen
vidarebefordra överklagandet till beslutsmyndigheten och samtidigt
lämna uppgift om vilken dag överklagandet kom in till den högre
instansen.
Om överklagandet inte avvisas enligt ska beslutsmyndigheten
skyndsamt överlämna överklagandet och övriga handlingar i
ärendet till överinstansen. Rättas det överklagade beslutet enligt, ska
även det nya beslutet överlämnas.