Karlfeldtbladet · dalmålningar till dikt och farfar jerk Werkmäster, som överförde dessa dikter till bild så som vi ser i Dalmål-ningar på rim, förde han oss till nutidens

KarlfeldtbladetKarlfeldtbladet2016:2

Sommarmötet i FalunKatarina Frostenson mottog Karlfeldtpriset

Selma Lagerlöfs tid i Dalarnaoch hennes kontakter med Karlfeldt

Karlfeldtbladet Medlemsblad för Karlfeldtsamfundet. Utkommer med två nummer per år.

Redaktör Gunilla Stenman Jacobson, [email protected] tel. 018-50 11 23, 070-386 26 16

Ansvarig utgivare Claes-Bertil Ytterberg,[email protected]

Redaktionskommitté Lars Falk, Cari Hildebrand, Gunilla StenmanJacobson, Christer Åsberg

Layout Cari Hildebrand

Tryck Wikströms Tryckeri, UppsalaUpplaga 1100 ex. ISSN 0348-1840

Omslagsbild Katarina Frostenson. Foto: Mats Bäcker

Nästa manusstopp 25 marsKarlfeldtbladet nr 2017:1 beräknas utkommai maj. Manusstopp 25 mars

Bidrag sänds tillGunilla Stenman JacobsonNorra Rudbecksgatan 13 752 36 Uppsala eller [email protected]

InnehållOrdföranden har ordet.……4

Till minne av Margareta Höglund.……5Sommarmötet i Falun.……6

Det var här det började.……12Selma Lagerlöfs tid i Dalarna……16

Ord med broddar……23Från skuggornas port……26

Livet, kärleken och dikten……29Poetry & Peace……30

Karlfeldtsgården Sångs i Sjugare……32Karlfeldtsgården i Karlbo……34

Redovisning av enkät……36Läsarbrev till redaktionen……36

30

29

6

124

16

KarlfeldtsamfundetKarlfeldtsamfundet bildades 1966. dess syfte är att stimulera intresset förerik axel Karlfeldts diktning och bidratill ökad kunskap om hans verk och liv.samfundet har ca 650 medlemmar ochhåller varje år ett sommarmöte (års -möte) och ett vinter möte. samfundetger ut en årsskrift och ett medlemsblad.

Kontaktperson: Gunbritt [email protected]. 070-580 11 95

Medlemsavgift inbetalas till samfundets plusgiro 67 96 73-4 Ordinarie medlem: 220 kr/årfamiljemedlem: 110 kr/årstuderande: 110 kr/år

AdressändringÄrenden som rör medlemskap, adress -ändring och av registrering handhas av:

jørgen straarups:t johannesgatan 4 b753 11 [email protected]. 070-377 23 62

www.karlfeldt.org

Karlfeldtsamfundet inbjuder till

VintermÖteLördag 4 februari 2017 kl. 13.00

Svenska LäkaresällskapetKlara Östra Kyrkogata 10 (5 min. från Central-

stationen, mitt emot Åhléns)

MUSIKFÖRESTÄLLNING

Karlfeldt – livet, kärleken och dikten

Sofia Sandén sång, berättande, Anders Nygårds,fiol, Ian Carr, gitarr, Staffan Lindfors, bas

en föreställning som till stor del handlar om kärlek;lycklig som olycklig. Karlfeldts liv och tidlösa diktertar form genom nykomponerad musik och gestalt-ning framförd av fyra folkmusiker. Vem var bond-pojken från dalarna som blev författare och nobel-pristagare i litteratur? Vad skrev han om? Hur talarhan till oss som lever i dag?

FÖREDRAG

Lagercrantz om KarlfeldtArne Melberg, prof. em. i litteraturvetenskap viduniversitetet i Oslo, författare till många böcker omförfattarskap som Hölderlin, rilke, nietzsche, mon-taigne, almqvist, strindberg, benedictsson, ahlin;dessutom böcker om litteraturhistoria, litteraturteo-ri, reselitteratur och ett närmast oöverskådligt antalessäer, artiklar, understreckare och recensioner medimponerande variation och bredd i ämnesval.

Samvaro kring kaffe/te

inträde 150 kronor betalas i entrén. bjud gärna in vänner och bekanta!

se även annons på vår hemsidawww.karlfeldt.org

4

ycket firande har det varit i Karlfeldtsam-fundet de senaste åren. först erik axelKarlfeldts 150-årsdag 2014. Och sedanförbundets 50-årsdag i falun denna som-

mar. Vi har många gemensamma minnen från bådadessa tillfällen. ibland ledde de mig till riktigt trivsamt exotiskaplatser, t.ex. ödemarkskyrkogården i ulvsjö där skal-dens sista ”publicerade” alster hänger som inskriptioni klockstapelns enda klocka, med en eventuell lyss-nande ödebygd inom hörhåll. eller till en Karlfeldt -afton i Kungsåra bygdegård där jag pratade om Karl-feldt och rönnbystämmorna, min fantastiska körsom specialiserat sig på tonsättningar av Karlfeldt ochfröding, sjöng mängder av skaldens tonsättningar.Och där en fullsatt publik både kunde dikter av skal-den och ställde kunskapsrika frågor om honom. i så-dana sammanhang är inte Karlfeldt glömd! Vi har varit närvarande på bokmässan i Göteborgav och till från 1992. men när vi nalkades 150-års-minnet beslöt vi att vi skulle vara närvarande därmera permanent. Vi kunde ju inte vara sämre än frö-dingsällskapet eller selma lagerlöfsällskapet. inte hel-ler jan myrdal-sällskapet eller de som samlas kringmartinson och salje. ”att synas är att finnas!” kan juvara ett rimligt måtto för att påkalla uppmärksamhet

om man vill behålla en författare inom synhåll. alltsåhar vi varit ständigt närvarande på bokmässan allt-sedan 2010. det har varit enbart roligt med en monter som vihela tiden vässat och denna gång 2016 varit både este-tisk ren och intresseväckande. dessutom har samfun-det på de litterära sällskapens scen som vanligt varitnärvarande. På denna fick stina Otterberg och Chris-ter Åsberg på ett utomordentligt sätt framföra skildainfallsvinklar på skaldens produktion och reaktionerna på denna. två av deras bidrag på bok-mässan återfinns på annan plats i detta nummer. jagkänner också att vi i detta sammanhang måste riktaett särskilt tack till Hans barenthein som under allavåra år där varit kontaktman med mässledningen,idéspruta och praktiskt ankare i vår monter. Hans in-sats har varit ovärderlig. men? när vi beslutade att närvara vid bokmässan

Claes-Bertil Ytterberg

Ordföranden

har ordetM

KARLFELDTBLADET 2016:2

Hur utnyttjar vi Bokmässan allra bäst?

Sedan 2010 har Karlfeldtsamfundet varit närvaran-de med en egen monter på Bokmässan.

Stina Otterberg talar om Karlfeldt och Olof Thunmanpå DELS scen.

5

När KArLfeLdtbLAdet stod utan redaktör förorton år sedan trädde margareta Höglund in. det vi-sade sig vara en lyckosam lösning. Hon styrde redaktio-nen med mild men fast hand fram till 2010 och visadestor förmåga att framföra en begäran om bidrag så attmedlemmarna tyckte det var ett nöje att skriva dem.denna förmåga bör även ha varit henne till god nytta iarbetslivet. eer studentexamen i solleeå kom marga-reta till uppsala och eer studier blev hon lärare på fleraskolor. Hon gick sedan vidare till länsskolenämndenoch skolverket, där hon slutade som mycket uppskattadavdelningschef. eer pensionering var margareta entu-siastisk ordförande för rädda barnen i uppsala. som-rarna tillbringades på sätra brunn tillsammans mednils-johan och de fyra barnen. margareta var en trogendeltagare i samfundets möten tillsammans med nils- johan och förärades Karlfeldtmedaljen som bevis påuppskattning för det mångåriga redaktörskapet.

margareta var min lärare i svenska och engelska påbrantingsskolan 1960-62. Hon var då en ung och ener-gisk lärare som lockade sina elever till oväntade presta-tioner. Kanske var det en slump att hon hade fått densista lektionstimmen på lördagen. Hela klassen väntadepå det ögonblick då hon skulle ta fram ”bombi bitt ochjag” och läsa högt för oss. Vi hann igenom boken på ettår och det var nog första gången många av oss insåg attberättarglädje och formuleringskonst kan vävas sam-man på ett konstnärligt vis. tack för det!

Lars Falk

sade vi att det kunde vara motiverat inför skaldens150-årsjubileum. som ett försök. efter detta skullevi ta ställning till om ”det var värt det”. närvaronvid bokmässan är dyr, utställningsplats och be-manning under fyra dagar kostar mycket pengar.Å andra sidan: Vad kostar det att inte synas i sve-riges största litterära happening när vi ändå för-valtar arvet efter en nobelpristagare? Ärligt talatär inte tillströmningen mitt i de publika kaosetsärskilt stor till de litterära sällskapens hörn. dennyhetshetsande bokjakten söker andra vägar. Kanske är detta den lugnaste delen av bokmäs-san och kanske just därför av särskilt värde? Härfinns författare av i den svenska litteraturhistorienbestående värde, bortom det som hysteriskt är”inne”. Kanske är det en ”besinningsoas” bortomlarmet? borde vi vara där också i fortsättningen? eller skall vi tänka att det kostar för mycket? detär ju inte så många böcker vi säljer? i skrivandestund har vi bokat utrymme också för nästa år.Och kanske nästa och nästa? Vi har sett under åren vi varit där att flera litte-rära sällskap slagit sig ihop om utrymme. inte föratt deras författare sjunkit i glömska utan kanskeav kostnadsskäl. (Varför skulle annars strindbergoch Hjalmar söderberg kampera ihop på bokmäs-san?) Vi har internt samtalat om ett montersam-gående med andra sällskap. Kanske sådana meddala-anknytning? Kanske med andra 90-talister? reaktioner på sådana tankar vore bra för osssom både vill ”marknadsföra” Karlfeldt och haomsorg om finanserna.

Claes-Bertil YtterbergFoto: Hans Barenthein

Till minne avMargareta Höglund

Margareta Höglund (1928-2016)

Ett tema i årets monter var hur Karlfeldts arvförs vidare av nya generationer.

Sommarmötet i Falun av

Gunilla Stenman Jacobson

7KARLFELDTBLADET 2016:2

tt sommarfagert falun tog emot drygt 100 för-väntansfulla samfundsmedlemmar som an-lände till vårt 50-årsfirande. Valet att förläggaårets sommarmöte till just falun föll sig helt

naturligt med tanke på att det var där som det förstaformella mötet hölls för femtio år sedan. förberedel-serna hade visserligen pågått över ett år i stockholmoch uppsala, men så hölls det allra första konstitu-erande mötet i dalarna. Vår ordförande Claes-bertil Ytterberg hälsade ossdeltagare välkomna liksom representanter för andralitterära sällskap och konstaterade att kulturen är ettkitt mellan olika skikt och de litterära sällskapen harett gemensamt intresse att bevara. birger sjungargårdvar först ut att framföra en hälsning från martinKoch-sällskapet. Örjan Hamrin, f.d. museilektor vid dalarnas mu-seum, berättade en sällsam historia om bakgrundentill målningarna av jerk Wermäster som omgav oss isalen som kallas lustgården. mannen som beställdemålningarna hade ett minst sagt märkvärdigt levnads-öde. född 1893 som oäkta son till pigan tilda komaxel johannesson att ta sig fram och upp i samhället.stödd av kyrkoherden gick han ut folkskolan och bör-jade sin bana inom hotellbranschen som hotelldrängmed de goda råden att ”ta alla tillfällen i akt, vara månom att ha vänner som kan hjälpa dig”. anställningar i falun, Visby, berlin, Paris och londongav honom många erfarenheter och språkkunskaperoch han gjorde sig så småningom oumbärlig på GrandHotell i stockholm. Han ändrade sitt namn till lind-marker, förlovade sig och for till Kairo och ett moriskthotell. efter en sejour i Palm beach köpte han Cen-tralhotellet i falun och ville visa falun vad man kunde

göra av ett hotell. Han vände sig till stadsfullmäktigeför att få dem att underlätta för nya företag, få bättrebussförbindelser, bättre kulturutbud inom teater ochkonst och turistresor. Ytterligare ett hotell blev hanspå Åsögatan. rummen renoverades och han ville haen festvåning. Här kommer Werkmäster in i bildensom fick i uppdrag att måla egypten i dalarna på väg-garna. motiven hämtades från Karlfeldts diktning ochskalden själv godkände skisserna, som numera finnspå V-dala nation i uppsala. den 8 november 1930skedde invigningen med dalarnas turistförbund när-varande. Hela hotellet dekorerat för fest gjorde skäl förnamnet Grand. lindmarker kom in i stadsfullmäktigeoch drev igenom sina idéer och fick slutligen erkän-nande av staden. salen med målningarna är nu skyd-dad genom en byggnadsminnesförklaring. jerk Werkmästers målningar i lustgården blevbryggan till kvällens nästa inslag. daniel Werkmäster,sonson till konstnären, själv konstkunnig och musei-chef för uppsala konstmuseum, föredrog under rub -riken ”dalmålningar utlagda i bild – inom samtids-konsten” en visuell föreläsning med många bildillust-rationer som tyvärr inte går att återge här. med ut-gångspunkt i de gamla dalmålningarna från 1700- och1800-talet som vi känner dem, berättade han om sinfarfars konst. Via erik axel Karlfeldt som överfördedalmålningar till dikt och farfar jerk Werkmäster, somöverförde dessa dikter till bild så som vi ser i Dalmål-ningar på rim, förde han oss till nutidens konst.

E

Örjan Hamrin, f.d. museilektor vid Dalarnas muse-um, berättade om Jerk Werkmästers väggmålningar.

Daniel Werkmäster, chef för Uppsala konstmuse-um och sonson till Jerk Werkmäster, talade omsamtidskonstens motsvarighet till dalmåleriet.

8 KARLFELDTBLADET 2016:2

riktigt dalmåleri finns inte idag, men under 1900-talet har det följt med oss en sinnebild av vad dalmå-leri är. jerk Werkmäster var uppvuxen i en miljö därdet var naturligt att dekorera ett rum, dörrar och väg-gar ”krusades”, vilket är dalmåleriets ursprung. Vadav detta finns kvar i vår tid? för det första: Viljan att dekorera ett rum finner vihos graffitimåleriet som uppstod på 1970-talet. denkraftiga linjen och färgsättning har stor betydelse, lik-som text. Vissa graffitikonstnärer blir etableradekonstnärer t.ex. nuG. Viljan att dekorera har varitåterhållsam inom arkitekturen, men ett exempel fin-ner vi i den finländske arkitekten jan-erik anderssonsom ritade ett hus i form av ett löv och lät huset deko -reras inuti – ett arv från dalmåleri. den andra influensen ser vi i konstnärers perspek-tiv och bildkomposition uttryckt i sättet att berätta ibild. stiliseringen har fått till funktion att förenklaoch berätta. några konstnärer som är exempel påbildberättande är jockum nordström- en föregångaredär oskuldsfullhet blir till andra vändningar [jungfrumaria], eva Kerek, anna sjons nilsson och ninaHemmingsson.

ett tredje sätt att återfinna dalmåleriets influens ärhos de nutida konstnärer som använder dräkt ochkurbitsmåleri som symboler. detta återfinns hos Peterjohansson som angriper kurbitsen som en reproduk-tion av dalakultursymbol, vilket han ser som intole-rant och monokulturell där allt är fast i folkmusik,folklore och röda stugor. anna sjons nilsson gör omdräkten – inte den dalska så mycket som den samiskaför att visa på ett utanförskap. andra namn är mattiasOlofsson, markku laakso och annika dahlsten.marja Helander kontrasterar det gamla med det mo-derna samhället, vår samiska konstnär Katarina Piraksikku bär sin dräkt som utgångspunkt i sitt konst-närskap och slutligen Ylva ekman som använder detgamla dalmåleriet och målar plastleksaker som dala-hästar, ”rinkebyhästar”. fredagskvällen avslutades med ett musikaliskt divertissemang med anna ihlis och Hanna enlöf.anna framförde egna tonsättningar av Karlfeldtdik-ter, som kommer att spelas in och som vi hoppas fåhöra mer av nästa år.

Lördaglördag förmiddag är årsmötesdag och givetvis såäven i år. stina Otterberg öppnade med att läsaHöstpsalm innan Gunnar lundh vant svingadeklubban och förde oss igenom årsmötesförhandling-arna. styrelsen består oförändrad efter omval och ettnyval av Yngve lennerstrand efter avgående leda-moten jörgen eriksson. ett sällsynt inslag förkom iår samfunds jubileet till ära, då vi presenterade sjunya heders ledamöter. bo och Gunbritt berggren,Carin von sydow (som tyvärr inte kunde närvara),Hans baren thein, mika larsson, Hans larsson ochChrister Åsberg – alla värda att hedra för värdefullabidrag till samfundet under många år. Årsmötet av-

Modernt dalmåleri? Dekoration av graffitikonstnä-ren NUG på Taverna Brillo i Stockholm.

Anna Ihlis framförde egna Karlfeldttonsättningar med Hanna Enlöf på fredagskvällen. Dagen efter bjödäven Lars Hjertner, Sofia Sandén, Anders Nygårds, Ian Carr och Staffan Lindfors på Karlfeldt i ny tondräkt.

9

ÅretS KArLfeLdtprIStAgAre är poet, över-sättare och dramatiker. sedan debuten med I mellan(1978) har Katarina frostenson konsekvent hållit fastvid ett undersökande förhållande till språket. Hennespoesi ligger nära musiken, med sin betoning av ordensljudliga kvaliteter. likt Karlfeldt tycks hon smaka påorden och söka det sångbara i dem. detta sinnliga för-hållningssätt vittnar om en stor kärlek till det svenskaspråket. Hos frostenson finner man ofta allusioner påäldre diktning, folkvisa och ordspråk. det skapar enrik klangvärld som sätter läsarens fantasi i rörelse. attläsa frostenson är att färdas i ett landskap med djupaförgreningar bakåt. men språket uppfinns samtidigtockså på nytt, genom att skingras och samlas i nyakonstellationer och tankeväckande neologismer. rös-ten har en central plats hos frostenson. själva stundendå någonting uttalas tycks förenad med en närmasthelig innebörd. det handlar om att ge röst åt det svagapå gränsen till stumnade, men också åt det självmed-vetet jublande. det är röster som talar och sjunger omdet våldsamma och söndrande, men som också kange uttryck för en ljus livsglädje och förundran infördet som är givet i varje ögonblick. frostenson väjer inte för samtidens problem, i hen-nes poesi ställs vi inför krigshärdar, flyktingströmmaroch utarmningen av jorden. Här finns ingen motsätt-ning mellan inlevelsen i språket och intresset för värl-den. de är en förutsättning för varandra. Genom att

hela tiden driva språket framåt lyckas hon komma åtvåra kollektiva smärtpunkter. frostensons diktningpendlar mellan det personliga och det gemensamma,så att den kommer att angå oss på flera plan. det finns en direkthet i frostensons språk som be-rör på ett särskilt vis. Orden förefaller ibland vara merkroppsligt förankrade än narrativa. för läsaren blirupplevelsen sinnlig och närmast rumslig. Genom attanvända sig av dessa språkets skulpturala möjligheterförs vi som läsare ner till en konkret livserfarenhet.man känner dikten in i märgen.

Camilla Hammarström

Karlfeldtpriset 2016 till Katarina Frostenson

Man känner diktenin i märgen

slutades med att johannes rudberg läste Karl Johan. falubesöket i år föranledde att dagens föredraguppmärksammade selma lagerlöf. anna nordlundshela föredrag finns återgivet på sid. 17 ff. efter lunch begav sig alla till dalarnas museumdär ett strålande jubileumsprogram väntade. Vår ord-förande inledde och lars Hjertner deklamerade in-nan Christer Åsberg gav oss en ingående bild av hurdet faktiskt gick till när samfundet bildades för femtioår sedan (se sid. 14).

så vidtog den stora högtidliga prisutdelningen.Camilla Hammarström, poet och konstkritiker, leda-mot av prisjuryn, presenterade årets mottagare avKarlfeldtpriset Katarina frostenson som mottog pri-set ur ordförande Claes-bertil Ytterbergs hand. ett samtal mellan Camilla Hammarström ochpristagaren följde och Katarina läste egna dikter, bl.a.”sångens gångar” som återges på omslagets baksida. efter förfriskningar och mingel bänkade vi oss igenför ett lyssna till Karlfeldt i ny tondräkt med och av


sofia sandén, anders nygårds och lars Hjertner. sam-tidigt presenterades den alldeles färska Cdn Drömmenoch livet med de nyskrivna tonsättningarna. lördagens middag intogs i den eleganta bergslags-

salongen i de historiska kvarteret som innehåller stora Kopparbergs (numera stora enso) historia. detblev en värdig tillställning med intåg till spelmans-musik ledd av alm nils, välkomsttal av ordförandeoch med Hans barenthein som särskild toastmaster.den avgående styrelseledamoten jörgen eriksson förärades Karlfeldtsamfundets medalj med varmttack. bo berggren berättade om den imponerandekonstsamlingen med många kungaporträtt somhänger på väggarna och vi förenades i en särskilt förjubileumstillfället författad sång som ingick i en ny

bordsvisesamling ackompanjerade av piano och almnils. Hälsningar och lyckönskningar framfördes frånPeterson-bergersamfundet av anna-lisa eriksson,Heidenstamsällskapet som representerades av Karinlohm och barbro järliden, hedersledamot av frö-dingsällskapet. Kvällens tacktal av Gunnar lundh av-slutade en festlig och magnifik middag.

Söndagsöndag morgon bänkade vi oss igen till en föreläs-ning av en sällsynt blomsterkunnig man, professorbergianus emeritus bengt jonsell. Han tog oss medpå en exkursion till de vilda blommorna som före-kommer i Karlfeldts diktning. med utgångspunkt ithorsten thunmans (halvbror till Olof thunman)

Hedersledamöterna Mika Larsson, Hans Larsson, Gunbritt Berggren, Christer Åsberg, Bo Berggren ochHans Barenthein. På bilden saknas Carin von Sydow. Bilden t.h: Stina Otterberg och Katarina Frostenson.

Många vackra folkdräkterkunde kunde ses vid lördagskvällens festligheter. T.h: Professor Bengt Jonsellberättade om de vilda blommor som förekommer i Karlfeldts diktning.

11

brÖLLopSStugAN i sveden har vackra vägg -mål ningar och frågan är om Karlfeldt sett dem.de som besöker Hyttbäcken, där Karlfeldts morväxte upp, blir ofta förvånade över att väggarnasaknar målningar. Var det inte dem som Karlfeldtbeskrev i ”träslottet”? sanningen är att alla konst närer använder sinfantasi och det gjorde också Karlfeldt. de bibliskabilderna i dikten handlar om kung david ochhans ätt lingar och det gör också målningarna ibröl lops stugan. Karlfeldt berättar i ”träslottet”att ”david står på hög altan och ser på batsebasbad”. målningen i bröllops stugan visar david närhan syndar ännu värre genom att sända batsebasman uria mot en säker död. På den andra väg -gen är absalom avbildad, när han fastnat i ettträd med sitt långa hår och blir dödad av sinaförföljare. Karlfeldt gjorde absaloms häst till ensymbol för sin egen diktning.

Vet du, en gång då jag kom på besök och satt i din ryttaresal, grep jag prins Absaloms bruna ök, som flydde i Efraims dal.

bilden av absalom följde mig på vägen till upp -sala sedan vi skilts åt vid bröllopsstugan. Var detbara en slump att vägen ledde förbi aspåkerutanför Hedemora, dit Karlfeldt förlade sinaspåkers-polska?

Lars Falk

förteckning av 250 växter som nämns i Karlfeldtsdiktning, I susande hymner går Flora (även utgivensom samfundets årsbok 1979), berättade han om denunge eriks intresse och flitiga växtsamlande. erik botaniserade om somrarna i hemtrakten och lärdesig namnen på latin från C. f. nymans Sveriges fane-rogamer, som på ett poetiskt sätt beskrev växter ochderas miljöer, vilket nog har inspirerat ordvalet ihans diktning. Hans biologilärare i gymnasiet varCarl-Hans johansson (1828-1908) som disputerade1854 om sveriges trollsländor. bengt jonsell presenterade växterna landskapsvisoch det blev en berättelse om klimat och växtplatser.frågan om gökskällan, som nämns i några dikter, är enbacksippa eller mosippa utlöste en livlig debatt, eftersom dessa växter har olika utbredning. när erikaxel senare i livet kom till mälartrakten, på Öland ochi roslagen måste de vilda växter han såg ha framståttsom smått exotiska i jämförelse med den karga miljönhan växte upp i. Vi kom närmare den praktiska botaniken i svedenvid linnés bröllopsstuga, som har en vacker trädgårdmed växter som delvis hämtats från linnéträdgården iuppsala. deltagarna gick länge i trädgården och njötav överflödet av blommor, medan kunniga guiderberättade om linnés besök som slutade med att hanfriade till den rika sara lisa. Han fick ja, men bröllopetstod först sedan han meriterat sig i Holland. ett lyckligt slut fick också därmed vårt sommarmötejubileumsåret 2016.

Foto: Jørgen Straarup, Lars Falk, Gunilla Stenman Jacobson

Reflektion på vägen hem

Vandring i Sveden. I den vackra trädgården finns växter som hämtats från Linnéträdgården i Uppsala,bl.a. Linné-tagetes. T.h: En av väggmålningarna i Linnés bröllopsstuga.


et var här, i dalarnas museum, som Karl-feldtsamfundet bildades 1966. det har gått50 år sedan dess, eller rättare sagt 50 och etthalvt år, för grundandet skedde den 17 janu -

ari. museet var ganska nytt, det invigdes 1962 och ritades av Hakon ahlberg, visserligen hallänning tillbörden men genom ingifte i släkten nisser naturali-serad dalkarl liksom brodern alf ahlberg, brunns-viksrektorn. Hakon residerade länge på brunnbäcksherrgård, tvärs eller snett över älven från Karlbo räk-nat. Även efter döden blev han, på folkärna kyrko-gård, granne med Karlfeldt. som arkitekt förenadehan, precis som Karlfeldt, gamla och moderna dragoch det är typiskt att museibyggnaden i tegelfunktio-nalistisk stil byggdes samman med den konsthallahlberg hade ritat trettio år tidigare. tanken på ett Karlfeldtsällskap kom upp under jubileumsåret 1964 och den som först förde fram idénhette tora olsoni som snart skulle bli länsbibliote-karie i dalarna. men tanken på att en författare avKarlfeldts dignitet skulle få ett sällskap låg i tiden ochdess utom fanns i hans fall några angelägna arbets-uppgifter för ett målinriktat kollektiv. därför var detvå åren 1964-1966 fyllda av diverse preliminära möten och förhandlingar som ni kan läsa om i annCarlssons redo görelse i senaste Karlfeldtbladet, därjag skriver om samfundets bedrifter under de gångna50 åren.

jag kommer nu att nämna en stor mängd namn,det kan bli svårt att hänga med i svängarna. men syftetär att illustrera vilken sällsynt bred bas detta litterärasamfund hade och vilket värde ett litterärt sällskapkunde tillmätas ännu 1966. de mest framgångsrika

litterära sällskapen kännetecknas, förutom av att deägnas ett högklassiskt, nationellt bekräftat författar-skap, av ett starkt lokalt engagemang och av att förfat-taren var eller har blivit profet i sin egen hembygd.författarskapet bör vara så stort och mångskiftandeatt det har en forskningspotential för alltifrån struk-turanalyser till lokalhistoria, inklusive kvarlåtenskapsom kan nyttiggöras i form av utgivning som är tillforskningens fromma och som håller allmänhetens intresse vid liv. sällskapet ska också ha ett gott förhål-lande till författarens efterlevande. ja, vi talar om sex-tiotalet då det fortfarande var en självklarhet att litte-rära sällskap – liksom statyer och gatunamn – enbartägnades garanterat avdöda personligheter. alla dessafaktorer var i högsta grad giltiga i Karlfeldts fall liksomi varierande grad för de sällskap som grundats årendessförinnan: selma lagerlöfs, Hjalmar bergmans,birger sjöbergs, dan anderssons och nils ferlins. den 17 januari var en måndag, då de ordinariemuseiaktiviteterna brukar ta en paus. Ordförande fördet konstituerande sammanträdet var landshövdinggösta elfving som redan i november hade kallat tillmötet. det var inte unikt om än ovanligt att konung-ens befallningshavande var engagerad på detta sätt,så till exempel övervakade landshövdingen i Älvs-borgs län grundandet av birger sjöberg-sällskapet iVänersborg. det visar att ett litterärt sällskap dåförti-den kunde ses som en samhällelig institution. lands-hövding elfving var på plats i sin egenskap av ordfö-rande i dalarnas fornminnes- och hembygdsförbund. Överhuvudtaget var det många som stod faddervid detta tillfälle. Kommunalnämndens ordförandeVerner Jobs var där liksom fullmäktiges ordförandeerik tirus. landstingets ordförande Yngve Nyquistfrån Grangärde var tillstädes och kunde förtälja attdet i hans bygd fanns ett stort intresse för Karlfeldtsdiktning och för miljöerna, dvs. de tre gårdarna medKarlfeldtanknytning. detta levande intresse blandvanligt folk kunde också folkskolläraren per Johan-nes vittna om och bara för det fick han ansvar förmedlemsvärvningen och Pr och det uppdraget varhan inte rädd för: ”jag tror fullt och fast på sällskapetsframtid”, sade han. en annan lärare var olle björk-lund från folkärna. en person som kom att bli myc-

Det var här det börjadeav Christer Åsberg

D

Tanken på ett Karlfeldtsällskap kom

upp under jubileumsåret 1964 och

den som först förde fram idén hette

Tora Olsoni, som snart skulle bli

länsbibliotekarie i Dalarna.

Dalarnas museum i FalunFoto: Ryan Garrison

13

ket aktiv de första åren var landsantikvarien björnHallerdt. det var till honom man skulle vända sig omman ville bli medlem. två andra samhällsrepresen-tanter titulerades ombudsmän, bertil Åkesson ochÅke Mählberg, ombudsman var på den tiden den titel som högt uppsatta ekonomichefer hade, i dettafall inom stora Kopparbergs bergslag och avestajärnverk.. näringslivet var också representerat genombankdirektören georg Jonsson och direktör ottoWigartdt från svenska turistföreningen med förank-ring i arbetsgivareföreningen. svenska akademien var givetvis på plats, Karlfeldtvar ju akademiens sekreterare i många år och dessu-tom nobelpristagare. dalkarlen och professorn H SNyberg var den som hade sänts för att meddela attakademien var ”utomordentligt intresserad av attdetta samfund blivit verklighet och att den väntadesig mycket av dess arbete”. Om något ekonomiskt un-derstöd var det dock inte tal. H s påminde också omatt Karlfeldt som person inte var så avlägsen i tid somman kunde tro. Han hade själv ofta sammanträffatmed honom både i stockholm och i uppsala och iakademien var fortfarande bo bergman och andersÖsterling verksamma och hade en levande bild ”avsin gamle sekreterare”.

förutom av H s nyberg var forskningen och uni-versitetsvärlden representerad av litteraturprofessorngunnar tideström och dåvarande docenten Karl-Ivar Hildeman. tideström hade från början varitskeptisk till idén med ett författarsällskap, han sadesig ha haft dåliga erfarenheter av sådana sällskap frånde senaste åren, exakt vad han syftade på vet jag inte,men han kom med sedvanlig energi att bli den dri-vande i den produktiva skriftkommittén. Hildemanvar balladforskare, Politiska visor från svensk senme-deltid var en typisk titel ur hans produktion, men hanhade vid just den här tiden övergått till Karlfeldtforsk-ning. Han medgav vid mötet ”att han idkade exten -siva Karlfeldtstudier på lediga stunder”, och dessastunder måste ha varit många, för innan året var sluthade han publicerat sin första Karlfeldtbok, Sub Luna. Kungliga biblioteket i stockholm var representeratav förste bibliotekarien Sten g Lindberg och hanskollega, den pensionerade Nils Afzelius, som gjortdet grundläggande arbetet med den Karlfeldtbiblio-grafi som kom ut några år senare. att Kb engageradesig berodde på att Karlfeldts litterära kvarlåtenskaphade överlämnats till biblioteket av gerda Karlfeldt.Överlämnats, alltså, inte sålts. man ordnade i ställetså att en stödsumma utanordnades till Karlfeldtgår-


den i sjugare och förmedlades av en med check ut-rustad kurir, thomas tottie. ”betraktar jag dennaekonomiska åtgärd som liggande vid sidan om edertöverlåtande av arkivet till Kungl biblioteket”, var riks-bibliotekarien uno Willers noga med att understrykai ett följebrev. något som rimligen hade skatteteknis-ka fördelar för Gerda, som tydligen satt sig ordentligti respekt hos riksbibliotekarien att döma av hansvördsamma och ödmjuka attityd i korrespondensen. det var väl också så att manuskriptmottagarensmunläder måste vara välsmort för att övervinna Ger-das och släktens och från början också Karlfeldts egenmisstänksamhet mot den akademiska forskningensintresse för diktarnas privata angelägenheter. Ochfaktum är att tideström hänvisade till bristen påutomlitterärt material när han förklarade varför ingenakademisk forskare hade tagit itu med Karlfeldt. Hanvar ”en svår skald” sade han. ”d.v.s. för eventuellaforskare. det skulle inte vara lätt att göra en doktors-avhandling just nu på Karlfeldts diktning, det skullefinnas alltför många som kan vederlägga resultatet”,underförstått när tidsspärren för Karlfeldtsamlingenhävdes 1981. men ”den formella sidan kan bli föremålför undersökning”, menade Hildeman, som ännu vartystlåten om att han bedrev inträngande studier iKarlfeldts biografi, inklusive intervjuer med älskarin-nor och deras väninnekörer. det lockande Karlfeldtmaterialet bidrog nog till attinte bara Karlfeldts eget förlag Wahlström & Wid-strand företrätt av per I gedin deltog i mötet utanockså bonniers, hälftenägare i W & W, genom Åkerunnquist. bonniers stod för två tredjedelar av stöd-summan, så Kb:s utgift i sammanhanget stannade vid5 000 kronor. eftersom ingen egentligen visste exaktvad Karlfeldts brev- och manuskriptsamling innehöllgjorde man sig tydligen överdrivna förhoppningarom det kommersiella värdet. bonniers hade förväntatsig ett hundratal brev från Zorn i samlingen. så varockså fallet men inte från anders utan från emma,och då inte alltid i konstnärliga ärenden. Varför fick föreningen namn av samfund och inteav sällskap? det framgår inte av några handlingar,men man kan misstänka att det akademiskt-veten-skapliga engagemanget i kombination med Karlfeldtshöga status som nationalskald bidrog till att man val-de den mer pretentiösa och prestigeladdade beteck-ningen ’samfund’. Ytterligare en viktig kategori vid grundandet av lit-terära sällskap måste nämnas, släkten. i det här falletfamiljen Karlfeldt. tanken var att Gerda själv, Karl-feldts änka, skulle ha kommit för att motta utnäm-

ningen till hedersledamot av samfundet och i sam-band därmed också behängas med svenska turist-föreningens minnesmedalj i silver ”för edra utomor-dentliga insatser för skaldegårdens pietetsfulla sköt-sel och för den vackra vården av den betagande lust-gården” som föreningens ordförande, just sammeuno Willers, skrev i motiveringen. förkylning ochdåligt väder gjorde att doktorinnan inte kunde när-vara. de som förde släktens talan vid sammanträdetvar i stället Anna Karlfeldt-Larsson och Johan Andersson från Hyttbäcken, i dala-demokratenkallad Hytt- johan. i den samfundsstyrelse som val-des blev det äldste sonen, kapten folke Karlfeldt,som fick ta plats. tidningarna uppgav att mötet samlat omkring 25

deltagare och det är inte långtifrån att samtliga dessaomnämns i referaten i falu-Kuriren och dala- demokraten. jag har inte kunnat finna något mot-svarande referat i Vestmanlands läns tidning, trotsatt Anders Yngve pers var drivande i sammanhang-et. inte heller rikstidningarna tycks ha fäst avseendevid evenemanget, ett kallsinne som blivit beståendeoch inte enbart gäller vårt samfund. de litterära säll-skapens kulturfrämjande verksamheter ligger långt under kulturredaktionernas radar.

et uppbåd som stod bakom grundandet om-fattade alltså såväl lokalsamhället som fors-kar-, kultur- , utbildnings- och i någon månmediasamhällena. denna enastående bredd

avspeglar inte bara Karlfeldts skalderykte utan ocksåhögkulturens ställning i det dåtida samhället. detkommer till uttryck i sällskapets första ändamåls -paragraf, där det talas om att ”vidmakthålla intressetför Karlfeldts diktning”. efter 10 år talade man i ställetom att främja intresset och om samfundet skulle hagrundats i dag hade man snarare talat om att ”åter-skapa eller till och med väcka intresset för hans för-fattarskap och för hans roll i en gången tids kulturliv”.men man utgick 1966 från att det fanns ett mycketdjupgående om än kanske slumrande intresse förskalden. som jag redan antytt hade tydligen jubi-leumsåret 1964 varit framgångsrikt, kanske var dettadet sista tillfället då den ursprungliga Karlfeldtskultenfrån seklets början manifesterade sig i all sin glans, mer specifikt var det publicering av skrifter av och

om Karlfeldt som var samfundets ändamål. en skrift-serie startades och inleddes redan stiftelseåret medHildemans bok och har sedan följts upp så att det harkommit en ny volym, cd, dvd eller video praktiskt taget varje år, den senaste Karlfeldt & Co – den för -

D

15

lorande generationen? har nummer 48. ambitionenvar också att så snart som möjligt systermatiskt sam-la in bandinspelningar med personer som ännu hademinnen av Karlfeldt, en aktivitet som jag inte trorfullföljdes. en fråga som tydligen var aktuell och för somligavar den viktigaste var hur det skulle gå med Karlfeldt-miljöerna, dvs. de tre gårdarna sångs, tolvmansgår-den och Hyttbäcken. den nyvalde ordföranden slogomedelbart fast ”att det inte är samfundets tanke attpå något sätt överta vården av de s.a.s. ’fasta’ Karl-feldtsminnena”, vilket alltså somliga önskat menmånga avrått från. Han konstaterade också att sångsoch Hyttbäcken fanns i respektive släktgrenars ägooch sköttes mönstergillt. Sune Karlfeldt övertog nå-got år senare tolvmansgården. Kanske rådde väl enviss osäkerhet om hur länge Gerda skulle orka tahand om sångs, men, som dottern anna kunde rap-portera, ”så snart vårsolen börjar titta fram återvän-der hon till sjugare by och sätter igång den stora vår -städning av gården som under vintern fått lega i ide”. så valdes en styrelse bestående av Pers, nyberg, tideström, jonsson och Hallerdt samt ytterligare engrupp övriga medlemmar med bl.a.Willers, folkeKarlfeldt och Hildeman Vidare tillsattes en redak-tionskommitté med tideström som ordförande ochmed Sten g Lindberg och Nils Afzelius samt Åkes-son som medlemmar. Årsavgiften sattes till 20 kronor. Karl-ivar Hildeman, mångårig ordförande ochKarlfeldtsforskningens dominant, kunde efter 15 år,1981, med viss stolthet sammanfatta samfundets insatser i Karlfeldt-bladet, då 50-årsminnet av skal-dens död högtidlighölls, och lyfte särskilt fram detsom för den vanliga medlemmen kanske varit sam-fundets mest tilltalande och tilldragande egenskap,den berikande samvaron vid de återkommande

mötena, tre dagar på sommaren och en dag på vin-tern, och han fortsatte: ”sedan Karlfeldt-samfundet instiftades 1966 hardet oavbrutet aktualiserat Karlfeldts namn och dikt,främst genom att varje år utge en skrift men också pådet personliga planet genom livligt besökta samman-komster, där både vetenskap och underhållning fåttsitt. samfundet är utan tvekan landets livligaste litte-rära förening, och det skulle den inte vara utan ett levande intresse för Karlfeldtdikten.” trettiofem år senare har mycket hänt, vi har flermedlemmar och flera aktiviteter, men kärnan, somHildeman beskriver den finnes frisk dock kvar. i Hildemans anförande skrevs Karlfeldt-samfundetmed bindestreck, numera skrivs namnet i ett ord. beslutet var kontroversiellt, och det bråkades om det-ta vid det första årsmöte jag deltog i för tjugo år sedan. men med god vilja bör hopskrivningen tolkasbildligt som att skalden Karlfeldt och hans samfundmed åren kommit allt närmare varandra. jag tar migfriheten att citera mig själv från Karlfeldtbladet: ”farbröderna i falun 1966 kunde inte förutse alltsom Karlfeldtsamfundet skulle åstadkomma under defemtio åren sedan de tände elden – och skulle kanskeinte ha gillat allt. Vad de skulle ha uppskattat är dockatt de angivna syftena har respekterats och förvaltatsoch att hundratals människor hållit lågan brinnande,av kärlek till ett värdefullt och värdeskapande förfat-tarskap men också i omtanke om egen trevnad ochgamman, för att använda ett av Karlfeldts favoritord,för att beskriva en angenäm och förebildlig mänskligsamvaro.” det gör att vi kan se vårt samfunds framtid an medsamma tillförsikt som Kurbitsmålaren hade när hanbetraktade en annan obändigt växande planta somdet passar att påminna om i detta museum som här-bärgerar så många dalmålningar:

Allt högre den gror, blir kunglig och stor, en alla gurkornas gurka från landen där solen gror. Nu slutar mitt värv. Jag går med min skärv, en ingen minns, en ingenstans finns. Men hundrade år och mera kurbitsen står stolt som en prins.

leve Karlfeldtsamfundet, ja må det leva i hund -rade år!

Christer Åsberg

Det uppbåd som stod bakom

grundandet omfattade alltså såväl

lokalsamhälle som forskar-, kultur-,

utbildnings- och i någon mån medie-

samhällena. Denna enastående

bredd avspeglar inte bara Karlfeldts

skalderykte utan också högkulturens

ställning i det dåtida samhället.

en 12 december 1897 någon gång undereer middagen klev selma lagerlöf av tågetvid det pampiga stationshuset i falun. Påperrongen möttes hon troligen av sin mor

och sin syster Gerda och första natten i den nya hem-staden tillbringade hon i systerns hem. Gerda ahl-gren hade bott i falun sedan 1892 och var gi medjohan ahlgren, som var jägmästare vid stora bergs-lagets skogsbruk.

med sig till falun hade selma lagerlöf honoraretför Antikrists mirakler från sin danska förläggare bojesen, som vunnit striden om hennes verk överbonnier år 1895 och fem år framåt och därmed gjortdet möjligt för henne att säga upp sig från sin lärar-tjänst i landskrona. Honoraret uppgick till 5160 kro-nor och huvudparten lades undan för en resa till jerusalem. baktanken med flytten från landskrona varatt närheten till lillasyster Gerda skulle ge henne störrefrihet att resa, då hon nu lätt kunde lämna sin gamlafaster lovisa och mamma louise i systerns vård. mår-backa var sedan 1888 inte längre i familjens ägo.

familjen ahlgren hyrde en våning i närheten avgruvan och den av slaggprodukter rödfärgade sjöntisken. bara några hundra meter därifrån i hörnetPromenaden och svärdsjögatan hade familjen ordnatett par rum på övervåningen i ett litet trähus åt dentacksamma selma. Huset är nu rivet. Hon hade sedankom hem från sin stora italienresa våren 1896 i stortsett saknat en egen fast punkt för en längre periodoch längtade nu eer att ställa om ett eget hem.

falun var till invånarantal inte större än lands-krona, men det var en residensstad med slott och

landshövding. men falun saknade landskronas när-het till en huvudstad.

liksom i landskrona fanns goda möjligheter attdelta i föreningsliv och välgörenhetsverksamhet ochselma beskriver ”de vanliga småstadsinstitutionerna”för sin vän sophie elkan: ”jultomtar, läseföreningaroch välgörenhetsinrättningar. Här finnes tre bönhustvå kyrkor, arbetarförening, där det hålles föredrag,och K.f.u.m., där det undervisas i allt möjligt, sjung-es, spelas, och föreläses.” Hon hade inte alls sammadrivkra som i landskrona att bli en del av stadenoch dess umgängesliv. Här ville hon isolera sig i lugnoch ensamhet för att kunna koncentrera sig på sittlitterära arbete.

Helt isolerad från stadens societet kunde hon dockinte räkna med att få leva. landshövdingskan Wersälltog det också som sin plikt att föra ut selma lagerlöfi stadens sällskapsliv. den andra maj ordnades mot-tagning på residenset för att fröken lagerlöf skullepresenteras för stadens högre lärarkår.

17

Selma Lagerlöfs tid i Dalarna

och kontakter med Karlfeldt

av Anna Nordlund

DAnna Nordlund äruniver sitetslektor i didaktik med särskildinriktning svenska påinstitutionen för peda - gogik, didaktik ochutbildnings studier vidUppsala universitet.Hon disputerade i litteratur vetenskap påavhandlingen SelmaLagerlöfs underbararesa genom densvenska litteratur -historien (2005).


selma lagerlöfs första dalaroman kom ut i julhan-deln 1899. En herrgårdssägen markerar något nyttoch helgjutet inspirerat i hennes författarskap, enintrig roman möjlig att läsa på flera olika plan. Omdet vittnar också de tolkningar som romanen genomåren genererat.

arbetsnamnet var ”Hjärnspånad”. det kunde asso - ciera till en närmast naturalistisk eller dekadent skild-ring av undermedvetna psykiska förlopp och själsligfrigörelse, i utförande helt olik august strindbergsuppmärksammade verk från denna tid, den auto -fiktiva romanen Inferno (1897) och dramat Till Damaskus (1898). Ändå hade de klara samband isymbolmättade expressionistiska gestaltningar avsjälstillstånd och det själsliv som sigmund freud viddenna tid började kalla det omedvetna, som freudmenade kunde medvetandegöras genom drömtyd-ning, konst och samtal.

drömmar, konst och seende ögon utgör i En herr-gårdssägen möjligheter till kontakt med styrandekänslokraer i det undermedvetna. den unga ingridberg är en blindförerska med stjärnögon som ser förtvå. Och den som ska lära sig se är student med nam-net Gunnar Hede. romanen slutar som en feminis-tisk sekelskiessaga i en utopisk förhoppning om ettlyckligt samliv mellan kvinna och man som jämlikaälskande och konstnärer. Vägen till förverkligande avfiktionsvärldens lyckliga slut var lång. men en utopiom jämställda förhållanden är grundläggande ochsinnrikt varierad i mycket av det som selma lagerlöfhädaneer skrev.

elma lagerlöfs största dalaroman är förstås Jerusalem. Hon gick och bar på tankar omnås-bornas utvandring till jerusalem redannär hon anlände till falun strax före jul 1897.

en drivkra var att hitta ämnet för en stor svensk roman. det berodde också på att hon starkt ogilladeatt den inflytelserike kritikern Georg brandes hadeutnämnt Heidenstams Karolinerna till svenskarnasförsta nationalepos, när den kommit ut i maj 1897.selma lagerlöf insåg att den moderna tidens intrångkrävde något annat än Heidenstams tillbakablickarpå forn stora dagar. dessutom var hon tvärarg för atthan hade imiterat stilen i Gösta Berlings saga: ”Omett fruntimmer gjort något sådant i härmningsväg –då hade ni allt fått höra”, skrev hon till sophie.

deras stora orientaliska resa började den förstadecember 1899. lagom till julaon kom de till alex-andria. i egypten stannade de och följde omasCooks reseguidebok noga, med en längre vistelse i

Kairo, besök vid pyramiderna och en lång kryssninglängs med nilen. resan går att följa tack vare demånga brev selma skrev till sin mamma.

det var en dag i början på mars år 1900, när nås-bönderna bott nästan fyra år i den religiösa kolonin,som selma lagerlöf och sophie elkan ringde på por-ten till den orientaliska villa församlingen fått hyraen bit bortom stadsmurens damaskusport. byggna-den finns kvar och drivs bland annat som hotell. i tvåveckor stannade selma lagerlöf och sophie elkan ijerusalem och många av deras intryck går igen i romanen.

tillbaka i falun började hon ta reda på mer om livet i nås. Hennes syster och svåger hade en pigafrån nås och fick berätta för selma om utvandringenur sin synvinkel. i falun träffade selma också folk-skollärarinnan stina falk, som hade växt upp i nås.av henne fick selma låna brev från en av de utvand-rade. breven återfanns för övrigt av en slump år 2000i ett dödsbo och finns nu på dalarnas museum. stinafalk berättade även om sin far, skollärare i nås ochordförande i missionsföreningen och gav henne enhel del annan information som användes av selma lagerlöf.

bara en gång besökte selma lagerlöf själv bybornai nås. det var en söndag i början av september år1900. man kom fram på lördagskvällen, sov hos jäg-

18

S

Selma Lagerlöf och Sophie Elkan.

mästaren i nås och uppsökte på söndagen byns för-nämsta bonde. Han lovade att samla utvandrarnassläktingar till ett möte i sin gård. under tre timmarpå söndagen satt selma och sophie där och talademed släktingarna om allt de sett och hört i kolonin.sophie elkan skrev i ett brev till sin väninna bettyWarburg att det var bland det märkvärdigaste honvarit med om att höra dessa bönders frågor, se demlyssnande och funderande och tigande för att höraom det de hade att berätta stämde med vad släkting-arna skrev. selma lagerlöf och sophie elkan var jude första som sett kolonin i jerusalem och kommitmed presenter och hälsningar till nås.

eer besöket i nås satte selma lagerlöf igång medatt skriva. förvånande oa hämtade hon uppslag urtidningar. Hon hade läst om en bondson, som hämtarhem sin flickvän från fängelset eer att hon avtjänatstraff för barnamord. Kring detta spinner hon denstorslagna inledningen till Jerusalem, om brita ochingmar, och ingmar som blir en man när han handlarenligt sitt eget samvete men precis tvärt emot vad hantror att alla förväntar sig, och åker till fängelset i falun och hämtar hem brita.

romanen kretsar sedan mycket kring ingmars -släkten, en stark bondsläkt i en icke namngiven by idalarna. stor-ingmar dör och sonen lill-ingmar är,liksom en gång hans far, inte mogen att axla fadernsansvar för bybornas värdegrund. så kan en religiösväckelse svepa in och dra med sig flera storbönder. dereser till jerusalem för att möta jesus. men livet därblir inte vad de tänkt. ingmar fästmö Gertrud harockså rest med. ingmar har svikit henne för att få till-baka sin gård genom giermål med barbro, en stor-bondedotter. Kärlek växer fram mellan barbro ochingmar i ett äktenskap som till en början syntes hopp-löst. i takt med att ingmar mognar känner han ocksåansvar att föra Gertrud tillbaka hem. Hon håller på

att bli galen i jerusalem. Han reser till den religiösasekten, lyckas ta Gertrud ur sina religiösa villfarelseroch får med henne tillbaka hem tillsammans med denman hon nu älskar. själv försonas ingmar med barbro, som nu fått en son. så har ingmar på sätt ochvis gjort samma resa som hans egen far i ungdomengjorde, då han hämtade hem sin hustru brita.

första delen av Jerusalem utkom på hösten 1901och andra delen 1902. det var alltså samtidigt somnobelprisen började delas ut. Jerusalem blev selmalagerlöfs största kritikerframgång och försäljnings-succé dittills och grundlade hennes världsrykte. dekom ut samtidigt på svenska, danska, finska engelska,tyska, holländska och franska. flera kritiker argu-menterade redan 1902, när andra delen av Jerusalemkom ut, för att selma lagerlöf borde få nobelpriset.Hon ansågs vid detta lag ha en alldeles egen ställningi den svenska litteraturen och jämfördes i recensio-nerna sällan med andra samtida svenska författare.flera recensenter betonade att Jerusalem tillhör detbästa som skrivits på svenska och står i paritet meddet bästa som skrivits på de så kallade världsspråken.lagerlöf betraktades i jämnhöjd med ibsen ochbjörnson och recensenter tog upp hur hon, liksomdessa, hade gett den skandinaviska litteraturen ettvärldsrykte. björnson fick priset 1903 och att ibsenaldrig fick det blev mycket omdiskuterat.

Jerusalem gavs ut direkt av bonniers utan bojesensom mellanhand och inkomsterna för jerusalem av-speglar sig därför också i hennes deklarationer: förinkomståret 1901 ännu förhållandevis modesta 6 000kronor, men för 1902 hela 29 479 kronor. endast dis-ponenten i bergslaget och två andra privatpersoner ifalun hade nu högre inkomster än selma lagerlöf.

i och med de ökade inkomsterna bytte hon åter -igen bostad. det nybyggda centralpalatset vid storatorget i falun erbjöd i början av 1902 en paradvåningmed så stora rum och högt i tak att ingen annan villehyra den. Huset hade ritats av ferdinand boberg ochär det enda av selma lagerlöfs bostadshus i falunsom finns kvar i dag.

nder slutarbetet med första delen av Jerusa-lem hösten 1901 inträffade en av de livs -avgörande punkterna i selma lagerlöfs liv.Hon fick ett erbjudande från folkskollärare

alfred dalin, drivande inom sveriges allmänna folk-skollärarförening, att skriva en ny läsebok för folk-skolan. förfrågan ställdes via en seminarieadjunkt ifalun, Valborg Olander. Nils Holgerssons underbararesa genom Sverige skulle göra henne världsberömd

19

U

Jerusalem blev Selma Lagerlöfs

största kritikerframgång och

försäljningssuccé dittills och grund-

lade hennes världsrykte. Den kom ut

samtidigt på svenska, danska, finska

engelska, tyska, holländska och

franska.

och ge de ekonomiska möjligheterna att köpa tillbakamårbacka. men minst lika viktigt var att hon nu lärdekänna Valborg Olander.

i december 1901 bjöd Valborg första gången påmiddag eer ett möte om läseboken och selma skri-ver om mötet till sophie elkan: ”vi voro ensamma, eer maten sutto vi och språkade och läste poesi, levertin, nilsson och Karlfeldt. det var helt egen-domligt för att vara i falun att få sitta och tala ochläsa så där med en, som är lika bildad som jag själf ilitterära frågor. det är en stor vinst i tillvaron att hafunnit reda på henne.”

Valborg Olander var förmodligen den enda kvinnai falun som kunde matcha selma lagerlöf både eko-nomiskt och intellektuellt. Valborg Olanders släkt till-hörde dalarnas mest inflytelserika och förmögna. På1890-talet blev Valborg Olander seminarieadjunktvid folkskollärarseminariet i falun. Hon var ocksårösträttsaktivist och hon tog initiativ till faluavdel-ningen av föreningen för kvinnans politiska rösträtt,där hon var ordförande mellan 1905 och 1920 ochockså engagerade selma lagerlöf.

eer lagerlöfs död lät Olander 1941 publicera etturval brev från lagerlöf. ingen läsare av de brevenkunde sväva i tvivel om att de var ett kärlekspar. År1990 släpptes selma lagerlöfs brev fria för läsning,deponerade på Kungl. biblioteket.

eer framgångarna med nils Holgersson köpteselma lagerlöf i januari 1907 en egen gård i falun,ungefär samtidigt som hon köpte tillbaka mårbacka.Hon var nu en celebritet av sällan skådat slag i densvenska litterära världen. Hennes 50-årsdag firadesstorslaget 1908. många skolor slutade läsningen kloc-kan 12 på födelsedagen och höll sedan en lagerlöf-timme eller en högtidlighet för både barn och vuxna.i falun deltog selma lagerlöf själv vid barnens firan-de på gamla missionshuset.

50-årsdagen toppades året däreer med att hon till-delades nobelpriset. men när falu stadsfullmäktige

ville beskatta prisetskrev hon sig i ÖstraÄmtervik och därmedvar flytten till mårbac-ka ett faktum. för no-belprispengarna köptesjord och skog tillbakaoch stora ombyggna-tioner påbörjades.Även villan i falunbyggdes om och bygg-des ut 1910 med ettstort sällskapsrum ochett ståtligt bibliotek.

mårbacka var till enbörjan hennes som-marbostad. På 1920- talets påbörjades denstora ombyggnadenoch mårbacka fick det utseende det har i dag.

det var på mårbacka selma lagerlöf fick den första personliga kontakten med Karlfeldt. Han hadetagit över som svenska akademiens ständige sekre-terare eer Wirsén 1913 och på våren 1914 när en nyledamot skulle väljas in eer skalden Gellerstedt figurerade lagerlöf i diskussionerna. Karlfeldt skrevtill kungen för att uttrycka åsikten att det kunde varaförenligt med stadgarna att välja in en kvinna blandde aderton, vilket aldrig tidigare skett.

Kungen gav sitt bifall och Karlfeldt ringde till mårbacka på själva pingstaonen den 30 maj, medanselma lagerlöf satt på verandan och skrev till vännensophie elkan. På så sätt vet eervärlden en del omhur hon tog emot beskedet att hon invalts: ”jag sva-rare att de skulle göra ett bättre val, någon som kundegöra akademien nytta. nej, de ville ha en författareför att bringa akademien närmare sin ursprungligauppgi att vara en hedersinrättning för svenska skal-der.” först tvekade hon alltså ödmjukt. en medvetenförminskning av sin egen betydelse. Hon visste hurhon skulle spela med etablissemangets män, eersomhon också visste att hon hade trumortet på hand:att alla innerst inne visste att hennes litterära talangvar unik och oöverträar.

Även Karlfeldt visste hur han skulle lägga sina ord.Hon fortsätter: ”Han påminde om, att om jag sadenej, så blev vägen till akademien inte så lätt igen öpp-nad för en kvinna. Han ville det mycket gärna, tycktesdet. men arbetet.” Hon bad om betänketid och skrevvidare på brevet till elkan. så ringde Karlfeldt igenoch ville höra hennes svar. ”detta är som en slags

20KARLFELDTBLADET 2016:1

Karlfeldt skrev till kungen för att

uttrycka åsikten att det kunde vara

förenligt med stadgarna att välja in

en kvinna bland de aderton, vilket

aldrig tidigare skett.

Valborg Olander

pensionering. nu duger jag inte till mer, nu blir jaginvald i akademien”, reflekterade lagerlöf till elkan.

men lagerlöf var inte klar för pensionering. detvar eer inträdet i akademien som hon skrev sinamest kvinnopolitiska verk – Bannlyst och Löwen-sköldstrilogin – och i den självbiografiska mårbacka -sviten med dräpande ironi också beskrev sina egnauppväxtvillkor i 1800-talets patriarkat.

någon kontakt i dalarna hade Karlfeldt och lagerlöf aldrig. medan Karlfeldt på 1920-talet byggdesångs i sjugare och återetablerade sig i dalarna avvecklade selma lagerlöf alltmer sitt liv i falun. däremot bodde de i närheten av varandra i stock-holm. Valborg Olander flyttade 1924 till en våning påKarla vägen 99, där livskamraten selma bodde när honvar i stockholm, oa större delen av november ochdecember. Valborg skickades också ibland på besöktill Karlfeldts på Östermalmsgatan i olika brådskandeärenden relaterade till svenska akademien. inget ty-der på att lagerlöf och Karlfeldt umgicks, men debrevväxlade om ärenden i svenska akademien ochframförallt rör det selma lagerlöfs olika förslag att fåigenom stipendier till kvinnliga författare. men ettmer personligt brev finns också i samlingen, det endabrev där Karlfeldt tackar för en bok han fått. det gällerKejsarn av Portugallien, romanen lagerlöf gav ut sam-ma år som hon valdes in i svenska akademien.

som så oa i lagerlöfs författarskap inleds Kejsarnav Portugallien storslaget och känsloladdat, dennagång med skildringen av hur den känslomässigt frus-na backstugusittaren jan sitter i vedboden och väntar

medan hans fru föder barn och för första gången kän-ner han sitt hjärta klappa då han får sin nyfödda dot-ter i famnen. Karlfeldt läste boken vid nyår, eer atthan nog för första gången firat jul med sina båda söner och deras mor. först i mars 1915 skrev han ochtackade. Han hade då själv just fått en flicka. ”till sistett tack för ’Kejsarn’. den gav mig vid nyårstiden – dåjag först hann ordentligt läsa den – en vecka af dju-pare och noblare sensationer än jag på länge erfaritvid läsningen af en bok.”

som ständig sekreterare och som poet var Karl-feldt mycket uppskattad av lagerlöf. när hennes 70-årsdag firades på Kungl. Operan den 20 november1928 med premiären på Kavaljererna på Ekeby intoghan sin plats bredvid henne i hederslogen.

Karlfeldts död 1931 kom som en chock för selmalagerlöf, liksom för hela sverige. Hon deltog emel-lertid inte vid begravningen i storkyrkan. Vid den härtiden vistades hon mestadels på mårbacka och skrevtill sin syster i falun att hon tyckte att det var för långtatt åka. systern fick också veta att Karlfeldt undanbettsig blommor och bett att pengar skulle samlas in tillen fond för fattiga men begåvade författare. självfalletskickade hon sina kondoleanser till familjen, ett fintformulerat kort som visades på dalarnas museum häromåret.

förslaget att postumt tilldela Karlfeldt nobelpriset1931 bedömde selma lagerlöf skulle gå igenom medalla röster ”så jag tror inte alls, att man väntar, att viledamöter i förskingringen ska infinna oss”, skrev hontill Valborg Olander i oktober 1931.

21

Svenska Akademiens högtidssammankomst 20/12 1920. På fotografiets baksida står: ”Från akademinsårsfest på måndagskvällen: Till vänster vid bordets kortsida dr E A Karlfeldt. Vid bordets bortre långsidafrån vänster: landshövding Hammarskjöld, professor Hans Larsson, dr Anders Öster ling, professor EsaiasTegnér och dr Selma Lagerlöf. Längst till höger vid bordets kortsida professor Schück. I närmaste radenfrån vänster Albert Engström, ärkebiskopen, dr Per Hallström, författaren Bo Bergman, professor Böök,dr Verner von Heidenstam samt författaren Tor Hedberg.”


men att Karlfeldt 1919 avsade sig nobelpriset tyck-te hon var storartat: ”det var ett sådant där ögonblick,som jag har läst om i romaner och själv skrivit om,men inte förr upplevat”, skrev hon till sophie elkan. Vad man vet besökte selma lagerlöf endast en gångsångs. det var i anslutning till en längre vistelse i falun våren och sommaren 1937.

selma lagerlöf dog 16 mars 1940 på mårbacka inärvaro av sin syster Gerda ahlgren och ValborgOlander. lösöret i falun var då överskrivet på famil-jen ahlgren sedan 1933 och falugården testamente-rades nu till Gerda och hennes man. Gerda dog 1952.däreer bodde hennes ogia dotter Helena ahlgrenkvar i gården till 1968 och hade visningar för allmän-heten under några år. men 1958 hade hon beslutat sigför att sälja. en byggnadsfirma ville bygga radhus påden stora tomten och gården skulle rivas. en del pro-tester började höras. 1961 skulle det hållas auktion pålösöret. den inställdes eer en insamling initierad avlandshövdingen och lions Club i falun och ett stortbidrag från diana Krüger i stockholm. stielsen

selma lagerlöfsamlingarna i falun bildades och före -målen finns nu i dalarnas museums samlingar. bib-lioteket plockades ner i detalj och återuppfördes påmuseet 1985. 1968 revs huset och radhus byggdes påtomten med selma lagerlöfs sista faluadress: Villa-vägen 34-36.

lagerlöfgårdens öde väcker förstås frågor kringhur en betydelsefull persons kvarlåtenskaper kan be-varas för eervärlden, med vilka medel och undervems ansvar. bara några veckor innan selma lager-löfs hem i falun revs filmade ruben Östlund gårdenoch de rum som Helena ahlgren brukade visa. fil-men finns bevarad på dalarnas museum.

Anna Nordlund

Noter:dalarnas museum har gett ut en dvd, Falukrönika

1, med ett avsnitt om selma lagerlöfs tid i falun ochdär ingår ruben Östlunds film från lagerlöfgården. sigvard lindqvist har skrivit om selma lagerlöf i dalarna i Lagerlöfstudier 1961, utgivna av selma lagerlöf-sällskapet.

monica Hildings utgåva med brev mellan hennespappa och farmor ger intressanta inblickar i selmalagerlöfs och familjen ahlgrens liv i falun, Falun –Shangai T/R. Selma Lagerlöfs systerson i kinesiska tul-lens tjänst, mårbacka förlag 2014.

Om selma lagerlöf i svenska akademien, se vida-re anna nordlund, ”’jag vill inte in. jag vill hellre hanobelpriset’. svenska akademien och selma lagerlöfsförfattarkarriär” i Spänning och nyfikenhet. Festskritill Johan Svedjedal, Gidlunds förlag 2016.

uppgier om Karlfeldts julfirande 1914 finns i Carin von sydows Jag ville ha sagt dig det ömmasteord. Kärleken mellan Gerda och Erik Axel Karlfeldt,Karlfeldtsamfundets skriserie nr 31, Wahlström &Widstrand 1999.

det citerade brevet från Karlfeldt finns i mår -backastielsens samlingar på Kungl. biblioteket.

Övriga brevcitat är ur Ying toijer-nilssons sam-lingar Du lär mig att bli fri. Selma Lagerlöf skriver tillSophie Elkan samt En riktig författarhustru. Selma Lagerlöf skriver till Valborg Olander, albert bonniersförlag 1992, 2006. toijer-nilsson har även gett ut Mam-mas Selma. Selma Lagerlöfs brev till modern (1998).

Valborg Olander publicerade ett antal brev frånselma lagerlöf i Mårbacka och Övralid 2, j. a. lind -blads förlag 1941.

tack till mika larsson som visade mig gästbokenfrån sångs.

Centralpalatset på Svärdsjögatan 2 var en av deförsta monumentalbyggnaderna i Falun, ritad avFerdinand Boberg och färdigbyggd 1897. På an-dra våningen bodde Selma Lagerlöf 1902-1907.

23

I denna värld av släta knoddar som le och buga för en slant, du späcke dina ord med broddar och tale hälsosamt och sant.

å skrev Karlfeldt i sin dikt ”Om en tillbörligvrede” i Fridolins lustgård, den som börjar:”lägg tungt och fast din hand i bordet ochsom ett lejon kungligt ryt”. sant är att hans

egen poesi är späckad med sådana skarpa broddar,ord och sentenser som hugger tag i en, som kompri-merat och minnesvärt sammanfattar insikter ochåsikter och lever upp till Wikipedias definition av enoneliner: ”en kort replik eller kommentar som är av-sedd att göra en tydlig poäng, ofta humoristisk”. från tidernas begynnelse intill våra yttersta dagar

har det åvilat poeter att i korthuggen form skapa fra-ser som sammanfattar en situation, fokuserar ett ske-ende, en attityd eller en livsvisdom på ett sätt somgör orden till talesätt som används i både slott ochkoja. Homeros och Horatius gjorde så, isländskaskalder och sagoberättare likaså, också shakespeareoch Goethe och här i sverige till exempel tegnér. bland svenska skalder är erik axel Karlfeldt mäs-taren i att forma slående fraser och ordkombinationerav det här slaget. Han överträffar nog också samtidaprosaister som strindberg och Hjalmar söderberg.jag ska ge några exempel och göra ett försök att klas-sificera broddarna och orden från barndomsåren kände jag Karlfeldt som upp-hovsman till ordspråk och talesätt. min mor användehonom vid skickelsens skiften och i vardagens varje-handa och det i en utsträckning som jag nu finner all-deles förbluffande: det verkade finnas ett Karlfeldt-citat för alla stora och små händelser, till vardags lika -väl som vid högtidligare tillfällen. intet är som vän-tanstider (vid onödiga dröjsmål). det står en vagnutan hästar vid porten (vid oväntade bilbesök frånstan). ljuvligheters ljuvlighet och krona (i lycksaligastunder). lilla lättingen min, lilla tättingen min, skallhon sova fast klockan går på åtta (när barnskaranskulle väckas upp till skolbussen) osv. ett vittnesbördså gott som något om Karlfeldts starka genomslag hos

det svenska folket från genombrottet i början av förraseklet fram till den begynnande glömskan i mittenoch den totala i slutet. men jag tror aldrig jag såg ellerhörde min mor läsa en hel Karlfeldtdikt, Karlfeldt varför henne en samling ord med broddar. låt oss stanna vid en dikt, ”fäderna”, själva intro-duktionen till Karlfeldts författarskap och i sin vis-hetslitterära nästan runstensartade pregnans helt av-vikande bland debutsamlingens berättande visor med”låtar av stormsus och vattusprång”, som han själv sä-ger i den dikten. jag citerar några rader i början:

Ej finns deras namn på hävdens blad … de kände ej trältjänst, förstodo ej krus de sutto som drottar i eget hus … De kysste flickor i livets vår, en vart deras trofasta brud De ärade kungen, de fruktade Gud

ett drag som gör att de noggrant slipade orden fastnarär den antitetiska uppbyggnaden av sentenserna, trä-lar-drottar, ungdomens flickor-mannens trofastabrud, kungen-Gud osv. dikten igenom. utsagornaförstärks gärna med allitterationer och assonanser,ljudspel: som kände trältjänst eller sutto som drottar. en sak som den samtida läsekretsen kunde upp-fatta, men knappast längre vi, är hur Karlfeldts syn påfäderna anknyter till de kyrkliga böckerna, bibeln,psalmboken och just i den här dikten, katekesen: Katekesen är väl den minst fantasieggande av kyr-kans böcker men i ”fäderna” använder sig Karlfeldtmedvetet av katekesord för att understryka fädernasfromhetstyp.

Vid njutningens vinkande överflöd har jag tänkt på er kamp, på ert torftiga bröd: har jag rätt att begära mer? Det har svalkat som bad i den strömmande älv, när mot lustan jag kämpat mig trött, det har lärt mig att rädas mitt eget kött mer än världens ondska och satan själv.

Här finns ekon av luthers katekes och de utlägg -ningar av den som svenska skolbarn läste till förhundra år sen. djävulen, världen och vårt eget kött

Ord med broddarKarlfeldts one-liners

S


är bärande element i katekesens förklaring till densjätte bönen, frestelsebönen, i fader vår: ”Ho är, somfrestar menniskan till synd? djefwulen. Hwad medelbrukar han dertill? Werlden och wårt eget kött.” Ochi förklaringen till den fjärde bönen om dagligt brödkunde man läsa om brödet som beteckning för alltdet som människan behöver till detta timliga livetsuppehälle och nödtorft. fädernas ”torftiga bröd” skaalltså inte läsas som oansenligt och futtigt utan somen medveten arkaism, dvs. ’nödtorftgt’, snödvändigt,som det beskärda brödet i ”Psaltare och lyra” ellersom det torftiga brödet i ”Höstpsalm”. Och i sammautläggning varnas för girighet, slöseri och omåttlig-het, eller med andra ord ”njutningens vinkande över-flöd”. att ära kungen, överheten, och frukta Gud ärhörnpelare i utläggningen av fjärde respektive förstabudet och formuleras i ”fäderna” som

De ärade kungen, de fruktade Gud och dogo i stillhet, mätta av år.

den avslutande frasen är ju förresten ett bibliskt ut-tryckssätt. Även de psalmer Karlfeldt mötte vid kyrkogångoch i familjens gudstjänstförberedelser får sin åter -klang i hans diktning och de väl insjungna psalmver-serna blir till broddar som får orden att tränga dju-pare in i sinnet och minnet som i slutet av dikten”sjukdom” i Flora och Bellona: ”jag var ej mogen, jagvar ej värdig” som motsvarar ”Är jag färdig, är jag mo-gen” i Wallinpsalmen ”mina levnadstimmar stupa”.anknytningarna till bibeln i Karlfeldt dikt bidrar tilldet kraftfulla tilltalet men är så många, självklara ochomskrivna att jag förbigår dem här. alltså: en fast struktur, gärna antitetisk, rytmiskprecision, markerade ljudeffekter och färdigslipade referenser, inte minst från bibel, psalmbok och katekesmen också från barockpoesi, bondepraktika och bell-man är några av de medel som ger orden broddar. Varje rad och nästan varje dikt, är skulpterad föratt överleva tidens tand och årens härjningar. Varförskrev han så? naturlig, ärftlig disposition är förstås en förutsätt-ning, uppövad redan i barnkammaren av modern,som var en duktig versmakerska. under läroåren in-tog hans svägerska rollen som uppmuntrande lyss-nerska. Väl så duktig som axel var lillebror Per. detfinns en skildring från tidiga ungdomsår när de bådabröderna rastar vid på åkerrenen under skördeandenoch tävlar i rimkonst med varandra. den fortsattaständiga träningen i muntlig rimkonst får vi en glimtav när albert engström berättar hur Karlfeldt och

fröding spelar ordtennis med varandra vid frödingssjukbädd i Gröndal. Vi har bland annat änkan Gerdas vittnesmål omhur rimsmeden kunde gå i ett decennium och mer in-nan han fick fatt på en felande rad i en dikt. man fårheller inte glömma att Karlfeldt var en visdiktare, hanspoesi var gjord för att sjungas. Varje dikt under arbetehade en egen melodi som han gnolade under skapel-seakten men som förklingade när dikten väl var färdig.både Gerda och barnen har berättat om hans rytmiskamummel vid arbetsbordet. Poesi var en muntlig fär-dighet som skulle fånga lyssnarnas uppmärksamhetmed rytm och klang och med skulpterad tanke. anlag och träning från tidiga år alltså. i skolanmötte han sedan en provkarta på slagkraftiga formu-leringar under det sena 1800-talet ökade intresset förde folkliga ordspråken och talesätten och de vek enplats i läroböcker och undervisning. i FolkskolansLäse bok (1868). kunde han möta ordspråk som: bätt-re tiga än illa tala, liten tuva välter ofta stort lass,bättre stämma i bäcken än i ån, osv. Karlfeldt skriverinte ordspråk, men fraser med samma snärt. Ord-språkens status under hans uppväxttid hade rimligenen mönsterbildande funktion för både författare ochläsare. som gymnasistpoet sökte Karlfeldt sina förebilderbland formuleringsskickliga författare som lenngren,stagnelius, Wallin och runeberg. Fänrik Ståls sägnerär fylld av minnevärda formuleringar, och esaias tegnér lästes och citerades av både lärd och lekt ävenom Karlfeldt aldrig refererar direkt till honom. under skoltiden mötte Karlfeldt också andra influ-enser. Han blev en duktig latinare och romarspråketskoncentration blev ett ideal. Hans amerikanske över-sättare Charles Wharton stork hävdade inför en inter-nationell publik i sin Karlfeldtsamling Arcadia Borealis1938 att latinfärdigheten var den främsta orsaken tillatt han skrev som han skrev, ”it was latin that taughtKarlfeldt to write swedish.” säkert överdrivet men detfinns korn av sanning i det. Karlfeldt själv var stoltöver att behärska den lapidariska, horatianska konstenoch använde den för att skriva och bedöma latinskasentenser på svenska akademiens medaljer.

Karlfeldt tänder och släcker nya

och oväntade innebörder som får

oss att rycka till och minnas, som

en god copy-writer.

till sist bör nämnas något om Karlfeldts bild -skapande förmåga, de precisa och både språkligt ochinnehållsligt överraskande men alltid naturliga meta -forerna som gör att de fastnar i minnet: höstmånensröda kastrull, molnets grå madrass, skogen som slårupp sin psalmbok och i väntan prövar sin bas till höstens ottesång och, om den beskäftiga politikernmed yvigt patos som lopp i nitets fotsvett på rättfär-dighetens väg, osv. men låt oss stanna vid en känd rad i ”fäderna”,”jag är ryckt som en ört ur sin groningsgrund”. enk-lare kan det inte sägas, men tänk så raffinerat, hur åttasnabba, rappa, enstaviga ord, som gestaltar de brutalarycken, ställs mot det trestaviga, internt allittererade’groningsgrund’, som med sin trokeiska tyngd avbil-dar den jord som vill hålla växten kvar hos sig. tilldet som får raden att fastna i minnet hör också denlätta grammatiska inadvertensen, omkastningen. inormalprosa borde det stått ”jag är som en ört rycktur sin groningsgrund”, men uppryckandet förstärksav att verbet ”ryckt” framhävs. Grammatiska glid-ningar och lekar är vanliga i Karlfeldts poesi. Och i”Om en tillbörlig vrede” lägger ’späcke’ och ’tale’ medsina ålderdomliga presens konjunktiver en ironisksordin på det uppskruvade tonläget som skapar osä-kerhet mitt i självsäkerheten. till ordbehandlingen, som skärper våra sinnen,hör också de många nyord som Karlfeldt introduce-rar, mer än tusen har någon räknat dem till. Karlfeldtär hjälpt av att svenskan lätt bildar sammansättningar,här ordet ’groningsgrund’. Citatet från ”fäderna” harfastnat i minnet på oss alla så till den grad att ordetkänns hemtamt och gammalt. det är nog en över-raskning att ordet inte är känt någon annanstans ifrånoch inte har tagits upp i någon ordbok, inte enssvenska akademiens. Karlfeldt tänder och släckernya och oväntade innebörder som får oss att rycka tilloch minnas, som en god copy-writer. ta ”släta knod-dar” i vår inledningsdikt. ’slät’ blir inte fullt begripligtförrän ’broddarna’ dyker upp som motsats lite längrefram. Och att ”tala hälsosamt”, hur gör man det? så bidrar också grammatiskt och lexikaliskt självs-våld till att Karlfeldts rader fastnar i minnet. Hans för-måga att formulera one-liners är, som vi sett, grundadi hans personlighet, hans skolgång, den tradition hanverkar i och i hans tekniska hantverksskicklighet, denär inte ett slumpens verk. Karlfeldt vet att späcka sinaord med broddar, det är därför hans poesi är så hälso -sam och stark.

Christer Åsberg

Gunbritt Berggren belönadmed kunglig medalj

25

Vid en ceremoni i Bernadottebiblioteket påKungliga slottet den 16 juni fick Gunbritt Berg-gren ta emot H.M. Konungens medalj för för-tjänstfulla insatser som chef för KarlfeldtsgårdenSångs i Sjugare. H.M. Konungens medalj tillde-las svenska och utländska medborgare för sär-skilda förtjänster. Gunbritt Berggren tilldeladesH.M. Konungens medalj i 8:e storleken i hög-blått band.

Ny i samfundets styrelseYngve Lennerstrand är född iStockholm och huvudsak -ligen uppvuxen där. EfterBergsingenjörsexamen vidKTH 1966 arbetade han inomsvensk stålindustri, Sandvik,Bofors och Uddeholm i totalt16 år. På 90-talet var hanverksam som managementkonsult. Ett konsult-uppdrag slutade i att han blev entreprenör ochhuvudägare i ett mindre industriföretag. Numeraär Yngve affärsängel och delägare/styrelsemed-lem i ett IT-bolag stationerat i Malaysia ochSverige. Yngve är även mycket aktiv inom för-eningar som är riktade mot bergshanteringen.Han var Gillesyssloman (operativ chef) inomSancte Örjens Gille 2008-2012 samtidigt somBo Berggren var Storålderman (ordförande).Han har fortfarande kvar uppdrag inom Gilletoch är även annonsredaktör inom Bergshandte-ringens Vänner.– Jag är mycket hedrad över erbjudandet att fåingå i styrelsen i detta fina sällskap. Karlfeldtsliv och verksamhet har alltid fascinerat mig, säger Yngve Lennerstrand. Red.


av Stina Otterberg

Från skuggornas portOlof Thunman möter Karlfeldt

rik Axel Karlfeldt och OlofThun man (1879–1944) levde istort sett samtidigt. Den enamer i offentlighetens ljus, den

andra mer i skuggan – åtminstone somdet kan verka i efterhand. De träffadesaldrig, vad man vet. Medan Karlfeldtsatt i toppen av kulturetablissemangethade Thunman sin basecamp i Knivstasom konstnär och författare. De somskrivit och berättat om Thunman bru-kar framhålla honom som en skapandemänniska med många intressen. Hanintresserade sig för botanik och vadman skulle kunna kalla folklivsforsk-ning, och med egna ord kallade han sig”en bit målare, ett stycke skald, enaning vismakare, en skärva människa”. Den rubrik som sitter på den här texten – ”Frånskuggornas port” – är hämtad ur en dikt där OlofThunman riktar sig direkt till Karlfeldt efter dennesdöd. I sin dikt ”Sub Luna” hade Karlfeldt som bekantlåtit sista strofen kretsa kring döden. Där uttrycks enönskan att befrias från namnet, att få uppgå i någotannat – att få bli en skugga. Men en sådan önskan attfå bli befriad från sitt namn kan vara precis vad de efterlevande inte alls vill höra talas om. Tittar man påhur det tvärtom såg ut när Karlfeldt dog 1931 så har

vi att göra med en explosion av sorg,på nationell nivå. Det är stort pådrag.Jordfästningen i Storkyrkan leds avärkebiskopen Nathan Söderblom.Kistan bärs ut av studenter från Västmanland-Dala nation i Uppsala. Begravningståget i procession genomStockholm. Fanborgar. Tysta männi-skoskaror kantar vägen. Jag tänkermig Karlfeldts begravningsdag somett slags grandios teater. Den vittnarom en diktarroll som inte riktigt finnslängre. Möjligen kommer AstridLind grens begravning någonstans inärheten.

Men utöver les pompes funèbres.Det är inte mindre intressant att sevad som händer i litteraturen när

Karlfeldt dör. Reaktionen kunde liknas vid greppen i”Vinterorgel”: det är hela registret som dras igång. Detbottnar naturligtvis i samma uppfattning om av vaden författare är för något; i det här fallet någon somuppfattades som ett slags andlig ledare för sitt folk. Ettfolk – och en författargeneration – som nu liknar ensyskonskara vars pappa plötsligt ryckts från dem. Det skrivs dikter, tal och minnesord. Vad händernu? Hur blir det med litteraturen? Det är två outtala-de frågor som präglar eftermälena. ”Ett träd har stör-

E

Olof Thunman (1879-1944)Foto: Uppsala universitets-bibliotek

Gödåkers gravfält. Bild av Olof Thunman (1924).

tat”, skriver Bertil Malmberg. ”Landssorg, lands-sorg!” utropar Harry Blomberg. ”Här står med bort-vända nackar / ditt folk och med tårar tackar”, diktarErik Lindorm. I Malmbergs dikt, som heter ”Karl-feldt”, kontrasteras både Karlfeldts diktning och hanspersonlighet mot den nya tidens uttryck, mot de ”ljus-reklamer” som lyser med falskt sken till skillnad frånden sanna diktarens osynliga gloria och inre låga. En annan som sätter sig att skriva en dikt när Karl-feldt dör, det är Olof Thunman. I hans diktsamling”Mark och vindar” (1935) ägnas hela det femte par-tiet åt olika dödsdikter, och där återfinns dikten ”VidErik Axel Karlfeldts död” som inledningssång.

Där ljöd ett mäktigt dån i nattfrån skuggornas port vid livets gräns.Men mitt i dagens vimmel ståren tystnad som hörs och känns.

Ditt sångarhjärta slutat slå.Från strängarna gled din mästarhand.Nu sörjer dalmännens bygd.Nu sörjer allt Sveriges land.

Du ligger stum och blek på bår.Du lämnat ett folk i frågande sorg.Men kvar i tidens vacklan stårdin trygga och fasta borg –

den borg av skönhet, ljus och sång,du murat i sjudande skaparlustmed sikt till livets morgontraktoch dödens och aftonens kust.

Där är en stor och gästfri salmed allsköns fägnad i överflöd.Dit bjuder du var löskerkarlatt glömma sin vandrings nöd.

Där frusar än likt sagans mjöddin ädla, hälsobringande dikt,som ger oss kraft och tröst och stödoch gamman och tillförsikt.

Om man tittar lite närmare på dikten, kan man kon-statera att den består av sex fyraradiga strofer medfyra, ibland tre, taktslag i varje rad, jämnt pulserande.Den är korsvis rimmad med vad som brukar kallasmanliga (enstaviga) rim. Olof Thunman var visdiktare, en musikalisk dik-tare – och han inleder den här dikten med en ljud -effekt, ett ”mäktigt dån”. Visst kan man se det ocksåsom en illustration av den skräll, bildligt talat, somKarlfeldts död innebar i vår kultur. Och visst kan manassociera till Heidenstams dikt ”Gustaf Frödings jordafärd” utan att pressa tolkningen särskilt mycket.

Effektfullt låter sedan Thunman dånet följas av en total tystnad; en tystnad som verkar på flera sätt.Man hör den, men man känner den också. Hela inledningsstrofen fungerar som ett slags kungörelse,ett utrop, där man får reda på att något avgörandehar skett. I den andra strofens första två rader – ”från sträng-arna gled din mästarhand” – preciseras vad som häntgenom att författaren tar fasta på en gammal uppfatt-ning om diktaren som sångare, vilket – som vi vet –också var hur Karlfeldt uppfattade sin diktarroll. Detblir med andra ord en rätt så exakt karaktärisering avKarlfeldt redan i andra strofen, och lägg märke till attThunman riktar sig direkt till diktaren genom ett”du”. Trots att han är borta så tilltalas han som omhan vore där vilket är ett lika elegant som vanligtgrepp i gravdikter från olika tider. Sedan fortsätter andra strofen med att erinra om dels Karlfeldts ur-sprung i Dalarna och hans besjungande av Dalarna,och därifrån vidgas perspektivet till hela nationen ochKarlfeldts roll som en diktens landsfader blir än engång hävdad.

I tredje strofen fångar Thunman den stämning sområder efter Karlfeldts död – men som också är lätt attrelatera till på ett allmänmänskligt plan – det ”frå-gande” tillstånd som Thunman beskriver, känslan avtomhet och osäkerhet. Här finns också förgängelseni form av Karlfeldts kropp som ligger ”stum och blekpå en bår” i en mycket konkret, rätt så modig bild. Sedan sker en vändning i dikten. Den tredje ochden fjärde strofen vänder sig från den döda kroppenoch istället mot den ”trygga och fasta borg” som na-turligtvis är det diktade verket självt. Tankefiguren ärenkel. Mannen är borta – verket finns kvar. Eller meden känd variation: livet är kort, konsten lång. Får vi tro Thunman är detta ett verk som över -blickar hela livet och allt som hör till det – men somockså öppnar en port mot döden, mot det okända.Man får särskilt notera att Thunman väljer att beskri-va Karlfeldts dikter som en borg, vilket är en likastark som mångskiftande bild. Möjligen kan man as-sociera till Karlfeldts egna dikter som bygger på”slottet” som bild, om än Luthers psalmtext ”VårGud är oss en väldig borg” hamnar i omedelbartgrannskap. Och alldeles som i Karlfeldts dikt ”Träs-lottet” så finns där hos Thunman en högtidssal i bor-

27

Tankefiguren är enkel. Mannen är

borta – verket finns kvar.

Eller med en känd variation:

livet är kort, konsten lång.


Nya medlemmar i KarlfeldtsamfundetAbdennabi, Farouk..................................SolnaAbdennabi, Najet ....................................SolnaAndreasson, Eva ...............................GöteborgBesson, Ulla ............................................GävleBly, Maria............................................VästeråsBörjesson, Elsie ..................................LeksandEklöf, Sten ......................................NorrköpingEnarsdotter Eklöf, Gunilla...............NorrköpingEnlund, Christer ......................................GävleEriksson, Anna-Lisa ........................StockholmHård af Segerstad, Anita.....................UppsalaHård af Segerstad, Peder ...................UppsalaJohnsson, Lennart ............................VederslövKarlsson, Torbjörn...............................UppsalaLohm, Karin .......................................VadstenaMattsson, Birgitta ..............................BorlängeMelin, Roger .....................................SkellefteåMilton Sørensen, Henrik .....Ballerup, Danmark

Vi önskar er varmt välkomna i samfundet!

gen, en festsal som man kan träda in i. Och det ärjust precis vad som händer i den femte strofen där”var löskerkarl” bjuds in att glömma sin svåra vand-ring. Det är en uppenbar återkoppling till Karlfeldtsallra första diktsamling, Fridolins visor (1898) därdikten ”En löskerkarl” återfinns med sin gestaltningav ett djupt utanförskap eller främlingskap, där denlöskerkarl som beskrivs inte bara saknar namn ochhem ort; han har inga blodsband – varken bakåt ellerframåt. ”Jag är en främling fjärranväga”. Men iThunmans dikt om Karlfeldt så bjuds löskerkarlen ini den gyllene salen. Det är förstås en paradisskildringsom bjuder inte bara på mat och dryck i överflöd,utan också värme och sällskap. Det är motsatsen tillatt driva ensam ute på vägarna, extra muros. Sedan kommer den avslutande sjätte strofen, därThunman förstås väljer att stanna kvar i festsalen –för vad kunde toppa det? Där börjar författaren medatt påminna om Karlfeldts diktning som tröstandeoch hälsobringande, och den liknelse han väljer är iform av ett fornnordiskt mjöd. I det kan man se enanspelning på Karlfeldts dryckes visor, men det är merän så. Det finns ett litteraturhistoriskt djup i bildva-let. Thunman talar ju om ”sagans mjöd”. Det är endirektimport från den isländska sagovärlden där detberättas om guden Oden som en gång fick möjlighe-ten att dricka av skaldemjödet – den gudomligadryck som skiljer en äkta diktare från en undermålig.Underförstått har Karlfeldt i Thunmans ögon förståsockså fått smaka på Odens skaldemjöd, och bättrebetyg går inte att kvittera ut. Så. Budskapet från Knivsta kan väl sammanfattasungefär så här: Karlfeldt är död, men hans dikterfinns kvar. Jag tänker inte säga emot – men kanskekan Thunmanexemplet också ge oss en impuls attfundera litet över vilka texter som finns kvar i våramedvetanden och vilka som inte gör det. Visst kan vivälkomna Olof Thunman ut ur skuggan för ett kortögonblick? Åtminstone när han skriver så vackertsom han gör om Erik Axel Karlfeldt.

Stina Otterberg

28

Sommarmöte 2017Sommarmötet 2017 kommer att äga rum iTällberg den 11-13 augusti. Mera informationkommer i nästa nummer av Karlfeldtbladet.

Anita och Peder Hård af Segerstad är två avKarlfeldtsamfundets nya medlemmar.

Karlfeldt-biografi i ny utgåva Rabatterbjudande från ParnassStaffan Bergstens biografi över Karlfeldt harnyligen kommit ut i en tredje upplaga, etttecken bland många på att intresset för skal-den ökar!

medlemmar i Karlfeldtsamfundet er-bjuds att prenumerera på litteraturtid-skrien Parnass för 190 kr/år (ord.pris 220 kr). Parnass utkommer medfyra nummer per år. Vid beställningföre årsskiet får man dessutom detsenaste numret gratis, som dennagång handlar om landsbygdsskildrare. mera information finner du på www.karlfeldt.org.

29

Livet, kärleken och diktenSofia Sandén och Anders Nygårds tolkar Karlfeldt

nför Karlfeldts 150-årsjubileum 2014 fick sofiasandén och anders nygårds en förfrågan frånKarlfeldtsamfundet att skriva ny musik till någraKarlfeldtdikter och framföra dem på en konsert på

sångs under musik vid siljan. det var upprinnelsen tillföreställningen Karlfeldt – livet, kärleken och dikten,som kommer att ges vid samfundets Vintermöte istockholm i februari 2017. – musik i dalarna ville gärna producera en föreställ-ning för skolor runtom i dalarna och tack vare samar-betet med dalateatern, där vi gjorde föreställningensom soppteater, kunde vi även få hjälp med regiöga, berättar sofia sandén. att koka ner berättelsen om nationalskalden till en40 minuters föreställning för högstadie- och gymnasie -elever var en näst intill omöjlig uppgift.– anders och jag var överens om att vi ville skapa enupplevelse av Karlfeldts diktning, att lämna efter oss enkänsla. texterna och den nykomponerade musikenskulle få stå i centrum. för att eleverna också skulle fåen glimt av Karlfeldts liv behövdes en röd tråd och införmanusarbetet utgick vi bland annat ifrån brevväxlingenmellan Gerda och Karlfeldt återgiven i Carin von syd-ows bok Jag ville ha sagt dig det ömmaste ord. det blev en föreställning som handlar om kärlek –lycklig som olycklig – där Karlfeldts liv och tidlösa dik-ter tar form genom gestaltning och nykomponerad mu-sik. Vem var han, bondpojken från dalarna som blevförfattare och nobelpristagare? Vad skrev han om? Hurtalar han till oss som lever i dag? – Vi upplevde en stor nyfikenhet bland ungdomarna,berättar sofia. en av eleverna i årskurs 8 kom fram tilloss efteråt och frågade: ”finns det här på Youtube?” sedan en tid tillbaka kan man faktiskt lyssna på enav sångerna, sommardansen, på Youtube och dess utomfinns alla de nya tonsättningarna utgivna på Cd:nDrömmen och livet, som släpptes i samband med Karl-feldtsamfundets årsmöte i falun i somras. På skivanmedverkar, förutom sofia sandén och anders nygårds,även lars Hjertner samt musikerna ian Carr och staf-fan lindfors. de dikter som tonsatts är en vandrings-dag, Vårnatt, sommardansen, nu öppnar nattglim sinkrona, dina ögon äro eldar samt Väverskan.

Cari Hildebrand

SOFIA SANDÉN är sångerska och folkmusi-ker från Leksand med många års erfarenhetfrån scener i Sverige och utomlands. Hon harett flertal skivinspelningar bakom sig medbland annat folkmusikgruppen Ranarim.

ANDERS NYGÅRDS är riksspelman frånRättvik, mångsidig musiker och kompositörsom arbetat med många olika artister ochgrupper. Han har bland annat skrivit musik till“Hemsöborna” och “Falubränderna” påDala teatern och till filmen “Masjävlar”.

CD:n Drömmen och livet har fått fina recen-sioner. Den kan beställas genom Karlfeldt-samfundet (se sid. 35). Pris: 120 kr.

I


oetry & Peace låter som en dröm i tid av ter-ror, krig och flyktingströmmar. för Karlfeldt-föreningen i folkare blev det motto för enfestival som samlade fler än 700 deltagare

under fyra dagar i avesta. idén till Poetry & Peaceföddes i kontakt mellan Karlfeldtföreningen och för-fattaren fakhar Zaman från lahore i Pakistan. fakharZaman har givit ut 40 böcker, och under Pakistansoroliga historia har han både suttit i fängelse för sinaböckers skull och varit landets kulturminister. det fria ordet är en grund för demokrati, och de-mokrati är vägen till fred. det var bärande tankar förPoetry & Peace. i härliga workshops, under ledningav Pa modou badjie, skrev 100 tonåringar egna diktersom de framförde på en scen. fakhar Zaman, fatima Hussein och asim buttfrån lahore gav inblick i vardagslivet i Pakistan medallt från terrordåd som dödar skolbarn till övertygel-sen att fria, tänkande människor med yttranderättkan skapa ny trygg utveckling. från Karlfeldtsamfun-det uppmärksammade Christer Åsberg att Karlfeldt,tack vare gästerna, är översatt till urdu och att lyrik,spridd över jorden, har betydelse för förståelse ochtolerans.

både unga och vuxna deltog sedan i festivalen.Poeter och musiker framträdde i Poetry slam och andra scenprogram. lars Hjertner tolkade Karlfeldt.martin schibbye bidrog med sina erfarenheter av attsom journalist bli fängslad. i en modell av dawit isaaks cell kunde deltagarna, i mörker och tystnad,begrunda värdet av yttrandefrihet – femton minutervardera, en minut för varje år som den eritreansk-svenske författaren har hållits fången i eritrea. efter intensivt program i avesta bjöds de paki-stanska gästerna till Karlfeldtsgården i leksand, därbo berggren med guider vänligt och generöst togemot. Vördnad och glädje präglade det internationel-la besöket där. under en välmatad och intressant dagi stockholm gästade pakistanierna sedan riksdagen,svenska akademien, Kungliga biblioteket och inter-nationella Pressklubben. Karlfeldtsamfundets styrel-seledamot johannes rudberg var förnämlig ciceron iKb, där gästerna darrande av ödmjukhet stod införKarlfeldts originalmanuskript.

Karin Perers

Poetry & Peace700 personer besökte poesifestivalen i Avesta däräven Karlfeldt var närvarande i högsta grad och

hedersgästerna kom ända ifrån Pakistan.

P

Nobelpriset till Bob Dylan: Karlfeldt hade blivit glad!

31

Johannes Rudberg visade gästerna Karlfeldts originalmanus på KB.

En visit hos Svenska Akademien ingick också.

Besök på Sångs. Fatima Hussein och Fakhar Zaman tillsammans med värden Bo Berggren.

Pa Modou Badjie från populära bandet Panetozmedverkade, här intervjuad av Radio Dalarna.

fÖr HuNdrA År SedAN delade Karlfeldt utnobelpriset vid en av de mest stillsamma cere-monier som förekommit i detta sammanhang.Heidenstam fick nobelpriset i sin hand i form avpengar och diplom tvärs över bordet vid ett tors-dagsmöte på svenska akademien. ingen protes-terade heller mot priset: strindberg var borta ocheuropa befann sig i krig. denna stillhet kan verka besynnerlig jämfördmed uppståndelsen kring bob dylans nobelpris,även om han lyckades väcka uppmärksamhet genom sin tystnad. det viktigaste är förstås attKarlfeldt hade blivit glad. Han skrev själv visoromväxlande med mer traditionell lyrik och visstehur svårt det är att göra en sångtext som fastnari minnet och styr melodin. evert taube och larsforssell har båda vittnat om hur mycket Karlfeldtbetydde för dem som förebild och sångförfattare. Valet av bob dylan hänger säkert sammanmed ett paradigmskifte inom svenska akademi-en. den äldre generationen växte upp med poesisom ofta lästes innantill, medan de som valts inpå senare år tillhör en åldersgrupp som upptäck-te en poet bland 60-talets pophjältar. Karlfeldtsökte sig, precis som dylan, tidigt till folkmusi-ken och folkpoesin och skrev många dikter av detslaget, samtidigt som han odlade akademiska stil-arter. något liknande inträffade med bob dylansom var folkmusikernas hjälte tills han börjadeskriva surrealistiska texter till rockmelodier.Kombinationen av text och musik var magisk fördem som var unga vid denna tid och tydligen ärde nu tillräckligt många för att bilda majoritet isvenska akademien. lyckligtvis har många ung-domar också blivit fascinerade av sångerna ochdet återstår nu bara att vänta på den äldre gene-rationen som ännu inte lyssnat på bob dylan.

Lars Falk

örberedelserna inför trädgårdens vintervilainnebar något utöver det vanliga i år. de tvåekarna, tidigare tre, som planterades på 20-ta-let som ekollon, behövde verkligen litet extra

omsorg. Vi har nu befriat dem från allt dött, men ock-så rensat dem från många grenar vilka kors och tvärsskapat ett snår som efter nittio år av god tillväxt helthindrat solen att leta sig in och än mindre ta sig ige-nom den täta grönskan. enligt min trovärdiga källa,Carin von sydow, har ekarna nog aldrig någonsin be-skurits. det var faster Gerda som ivrade för att få någraekar planterade i sjugare, berättar Carin vidare. Visstkan vi förstå att Gerda tyckte det skulle vara stiligtmed ek på gården. Kanske att det vid soldattorpet till-hörande ekolsunds slott, där Gerda med föräldraroch nio syskon hade sitt hem, fanns en ek inom räck-håll att leka vid. säkert vet vi att när Gerda och sys-konen i unga år deltog i rensning av rovlanden till-hörande slottet, för tio öre om dagen, var det intelångt till ekar och allsköns trädarter tillhörande slot-tets arboretum, som redan då var vida känt. att eken inte var vanlig i siljanstrakten, kändenog knappast Gerda till. Vi vet att Gerda vistadestillsammans med erik i dala floda några veckor

under försommaren 1913 och hennes andra besök idalarna var troligen sommaren 1921 när familjenKarlfeldt gästade fru Zorn i mora. Värdinnan hadeplanerat ett omfattande program för doktorinnanoch barnen under vistelsen medan maken kom attvara helt upptagen av sina förberedelse för inköp av”en liten hydda här uppe i trakten…” Han trodde sigmöjligen behöva kontanter skrev han till sin förläg-gare P.K. Wahlström. den 27 augusti var köpekont-raktet klart. i maj året därpå planterades de förstaträden på gården i sjugare, två balsampopplar pågårdsplanen. Karlfeldt själv visste mycket väl att eken inte gärnatog sig över dalälven. Vårt nordligaste bestånd av vildek finns på en udde ut i dalälven i skaldens barn-domsbygd. när det en gång var hotat att avverkas varKarlfeldt en av dem som kraftfullt opponerade sig.idag är ekarna fridlysta. Och där stå de med fötternai älven! rustade med några ekollon från Hagaparken kommakarna Karlfeldt en dag på sent 20-tal att planterasina tre blivande ekar nere vid strandkanten av Opp -limen, med samma gynnsamma läge som ekarna påKungsgårdsholmarna en gång funnit. det påstås attman skrattade åt Gerda, som trodde att det skulle bliekar av dessa ekollon hon petade ner. Vid ett celebert besök av kungaparet i september2014, när jag med förtjusning berättade att våra stiligaekar var komna av ekollon plockade på Hagas marker


Anja Tengnér, Gunbritt och Bo Berggren och SonjaSvensson gottar sig i värmen från brasan.

Karlfeldtsgården Sångs i Sjugare

tel. 0247-600 28, 070-580 11 95

www.sangs.se

Ekarna på Sångs

F

33

fick jag en undran med aning av besvikelse i röstentill svar: ”men varför har de inga stammar?” förstförstod jag inte vad drottningen menade, men vissthade hon rätt på sätt och vis. inte ett uns av stam syn-tes på någon av dem. Hennes påpekande slog rot imig. så nu har vi har också ”stammat upp” ekarna nå-got och vi kan se Opplimens glittrande vatten underlövverket och solens värme och ljus kan nu åter svepain över blommorna på ekängen.

ommaren gav en optimal blandning av sol ochregn. Våra program som lockade stor publikgynnades med klarblå himmel och däremellanfick våra blomstersängar, rosor och all grönska

vad de behövde. samfundets sommarmöte i falun innebar blandannat att vår ordförande fick tillfälle att överräckaårets Karlfeldtpris till författaren och poeten Katarinafrostenson. efter avslutat möte ute på svedens gårdbad Katarina och hennes syster att få göra följe medoss upp till sjugare. de var ju nu ändå så nära! detskulle bli ett stort nöje för oss att få visa Karlfeldtgår-den för dem. en uppskattad hälsning kom en vecka senare med

tack ”för de fina dagarna i dalarna. de bjöd verkligenpå minnesvärda stunder – timmarna på sångs var un-derbara! Karlfeldt och hans landskap fortsätter attklinga i mig. – ” med de orden lägger vi gärna den gångna somma-ren bakom oss och inleder vår vintervila.

sjugare den 29 oktober, med några få hornvioler påbordet i dagstugan.

Gunbritt Berggren

Ekarna som planterades som ekollon på Sångs på 1920-talet har i höst fått extra omsorg.

SSångsdagen 2017

Lördag 20 maj kl. 15.00


Du vandrare, stå still och hördess fasta hammarklämt.En värld som föds, en värld som dörjust här ha möte stämt.

arlfeldts dikt Luthers hammare får ny klangnär den läses i tid av försoning mellan lut-herska Världsförbundet och katolska kyrkan.Om förhoppningarna infrias, öppnas nu en

ny värld med gemensamt engagemang för fred ochutveckling och därmed respekt för varje människasunika värde. Och vi som förenas i Karlfeldtintresse,förnimmer ännu en gång att Karlfeldts lyrik får ny aktualitet i ny tid. Här i folkarebygden lever vi med Karlfeldtmin-

nen, miljöer och uttryck varje dag. Karlfeldts närvaroär inte ett ackompanjemang till vår vardag, utan denbärande melodin. Här heter gator Hösthorn, Pomo-na och sångs. Kulturpriset kallas fridolin. Käckt ro-par tonåringarna ”vi ses på Karlfeldt” – och menarden stora gymnasieskolan med nära tusen elever.som en livgivande kärna finns författarens eget barn-domshem – Karlfeldtsgården i Karlbo, där i skrivan-de stund både julmarknad och adventsmåltider för-bereds. Karlfeldtföreningen håller höstmöte, annonserat

och öppet för alla. lars Östlund, lokalhistoriker ochstyrelseledamot, talar om Hyttbäcksfar anders johanandersson (1852-1927) och föredraget har titel avKarlfeldt själv: ”Ibland besöker jag min kusin kyrkvär-den…”. På cello och flygel bjuder mats björk ochChrister rosenqvist kammarmusik. sommaren är ändå Karlfeldts stora säsong i Karlbooch folkare. 2016 summeras i en lång rad av förnäm-liga kulturprogram, där vi i Karlfeldtföreningen med-

Karlfeldtsgården i Karlbo

tel. 0226-64 51 74

www.karlfeldt-folkare.se

K

”Karlfeldts närvaro är inte ett ackompanjemang till vår vardag, utan den bärande melodin.”

Karlfeldt får ny aktualitet

verkade med framträdanden av bl.a. sångerskan Heléne thunberg, pianisten anton leanderson- andréas, spelmanslaget bergslaget, trubaduren Puchmagnus Olsson och magnifika kvartetten sofia san-dén, anders nygårds, staffan lindfors och ian Carr.mary Karlfeldts hemslöjd – broderier och vävnader iegna kompositioner – presenterades vackert i utställ-ning, arrangerad av dottern margta Karlfeldt-thulin. utställningen blev mycket uppskattad och därtill enhågkomst av det stora arbete som mary och hennesman sune, Karlfeldts son, gjorde för att restaureraKarlbohemmet och göra det till en kulturgård, öppenför alla. Vår tids konsthantverkare och slöjdare med-verkade sedvanligt i röda sommarhuset, och införnästa sommar förbereder de gemensam butik där als-ter av dem alla alltid finns till hands.

succé blev det för vår resa till Karlfeldtsgården ileksand med färd i fullsatt buss och lysande motta-gande i diktarstuga och trädgård av Gunbritt berg-gren med medarbetare. Årets fridolin blev konstnären meg ersbacken-engman. när hon korades på Karlfeldtsdagen den 20juli, höll hon starkt berörande tal om sin farmor signeisacson-ersbacken från Hälla och hennes hängivnaarbete för Karlfeldts lyrik och minnen under tidigt1900-tal. Konstutställning med konstnärens verk i serien Stamtavlor ordnades fridolinen till ära i man-gårdsbyggnaden i Karlbo.

Karin Perers, ordf.

Föreningens utflykt till Karlfeldtsgården i Leksandvar mycket uppskattad.

Beställ Karlfeldtsamfundetsårsböcker och CD-skivor!Det är alltjämt möjligt att beställa ett eller flera ex-emplar av samfundets årsböcker och CD.Vid beställning expedieras försändelsen via post iett vadderat brev. Beställningen hamnar alltså di-rekt i din brevlåda/brevinkast. I brevet ligger ocksåen faktura med uppgift om hur betalning ska ske.Angivna priser är desamma som kommer att stå

på fakturan och inkluderar alltså porto och embal-lage. Glöm ej att vid beställning ange namn och leveransadress. Beställning kan göras via e-post:[email protected] eller till:

Karlfeldtsamfundet, c/o Anders BackRältlindor, Korpholsvägen 30, 785 50 Djura

BöckerKarlfeldt & Co – den förlorande generationen? (2016) ......................................150 krFridolins lustgård, DVD (2015) ........................100 krJag är så glad att jag fått leva, Dalarnas Museums utgåva inför jubileumsåret ............50 krÄlska, dricka, sjunga, leva, dö: En essä om Erik Axel Karlfeldt (2014)...........................200 krOration till skalder och kompaner (2013).........80 krKarlfeldt i sin tid (2012) ................................150 kr Dalmålningar utlagda på rim (2011).............150 krJag är lust och jag är längtan (2010) ...........150 krVägen till Nobelpriset (2009)........................150 krVägen till Nobelpriset, engelsk version .........150 krMöten med Karlfeldt (2007) ...........................50 krTre trädgårdar (2006) ...................................150 krDikt och Liv (2005).......................................120 krTill bönder och till lärde män (2004) ..............80 krSamlade dikter, pocketversion ......................50 kr

CD-skivor”Drömmen och livet”, Sofia Sandén och Anders Nygårds....................................120 kr”Renässans” Lars Anders Johansson .........100 kr”Kärlek och drömmar”, Karlfeldt-tonsättningar av Robert Sund .....................100 krHåkan Steijens LP, överförd till CD................80 kr”I Fridolins spår”, Lars Anders Johansson (2008) ......................80 kr”Jag är en sjungandes röst”, återutgiven CD...............................................80 kr”Intet är som väntanstider”............................80 kr

Siffrorna inom parentes anger utgivningsår för årsbok. 35

Krigskometen i skyn


För hundra år sedan var Gerda och ErikAxel Karlfeldt nygifta och bodde med sinabarn i Brevik vid Väddö kanal. Folke ochSune fick sova ute i en hölada men hadetydligen svårt att somna. Folke gick ut ochsåg plötsligt en zepperlinare på himlen. Hanhämtade sin far som följde luftskeppet i ki-kare. Det var natten mellan den 25 och 26juli 1916, då tyskarna bombade Mariehamnoch kriget kom nära familjen. Knappt ett årsenare skrev Karlfeldt dikten ”I marsvind”,där detta minne återkommer.

I vår skall jag sitta och tala med vittfaren stare och svala. De kunna väl vittna av ögonsyn om den nya kamraten som dundrar i skyn och skymtar häruppåt ibland som en fet och gul och bulen krigskomet.

Hela historien står att läsa i Carin von Syd-ows fina bok Jag ville ha sagt dig det öm-maste ord. Kärleken mellan Gerda och ErikAxel Karlfeldt.

Lars Falk

Uppsatspris utökas till universitetsstuderande

I våras kom ett brev från Ingemar Mattson i Västrafrölunda som beskriver en gobeläng vävd av hans far-mor som utgjorde ett mysterium. Skåne har en egenrik traditionen av vävd textilkonst, så det är märkligtatt detta dalamotiv hamnade där och långt senare komatt inspirera till en tonsättning. Vi tackar för bidragetoch delar här med oss hans historia som ytterligare enbelysning av vår fascination att dekorera våra rum medväggbilder.

min pappa folke ragnar mattsson föddes 1901 och växteupp på gården bostället, ca 10 km öster om Kristianstad.Gården ligger vid foten av fjälkinge backe, som reser sighögt över Kristianstadslätten. från utsiktstornet på bac-kens topp berättade min pappa att han kunde se 28 kyr-kor. På näset mellan ivösjön och Oppmannasjön liggerbäckaskogs slott, som var Karl den XV:s sommarresi-dens. min farfar mats Ola mattsson arrenderade gårdenav staten och där arbetade ca tre drängar och två pigorförutom säsongsarbetande daglönare, som bodde i när-heten. det var god gemenskap mellan alla som arbetadepå gården och mina farföräldrar hade ett rikligt umgängemed bönder i trakten och verksamma personer i bynfjälkinge, som var huvudort i Willands härad. där fannslanthandlare, gästgivaregård, tingsrätt, sparbank, hant-verkare, kyrka och bränneri. min farmor emma linnea mattsson, född fajerson,vävde under denna tid på sin lilla vävstol med ca 1 metersbredd. Pappa berättade för min bror bo och mej om hurfarmor arbetade på en gobeläng, där motiven sakta vävdesin och samlade upp på ” rullen”. det tog flera år att vävaden 5,2 meter långa gobelängen, som skildras i denna berättelse. Han berättade för oss barn om den stora upp-levelsen då hela gobelängen var färdig och alla fick se denutrullad i hela sin längd. som barn såg jag gobelängen när vi hälsade på minafarföräldrar i det långa vitkalkade boningshuset. därhängde den högt uppe på en tvärgående vägg över dör-rarna i salen där man bjöd till stora fester med kokerskaoch servitriser och bemärkelsedagar firades. Gobelängenhar spelemän, kullor och bönder i folkdräkter, men ingennämnde för mig varifrån motiven och de vackert vävda

Karlfeldt i Skåne – ett mysterium

Brev till redaktionen

2016 var inte något gott år för UgdomensKarlfeldtpris, uppsatstävlingen som riktarsig till gymnasister; inga bidrag kom in tillden väntande juryn. Styrelsen har beslutatatt utlysa tävlingen år 2017 under sammapremisser som för 2016, men att utvidgaungdomens uppsatspris att nästa år ävengälla för studenter vid universitet. En upp-maning går ut till handledare vid litteratur-vetenskapliga institutioner genom Ola Nor-denfors och Stina Otterberg. Karlfeldtsamfundet utlyser en uppsats-tävling för uppsatsskribenter på B- och C-nivå inom litteraturvetenskap eller angrän-sande ämnen. Uppsatsen ska behandlaErik Axel Karlfeldts diktning och författar-skap. Prissumman är 15 000 kr. Sista in-lämningsdatum för uppsatsen är 15 juni2017.

37

Litteraturens Hus i Dalarna bildat

texterna med gammalsvenska bokstäver var hämtade.så småningom fick jag ärva gobelängen och den sat-tes upp i hobbyrummet i vårt hus i västra Göteborg. efter fest med mat, musik i hobbyrummet, där gobelängen hänger i vinkel på en vägg stod jag fram-för gobelängen och läste texten än en gång:1. ”Hur klarinetten låter,

då spelman vänder åter med brudgumsskänk åt flickan och bröllopslust i sinn.

2. med hacka och med spade vi draga hem så gladetill skogarna de stora och pigorna de små.”

(först trodde jag att orden var: till stugorna de stora) jag blev inspirerad av gobelängens inledande text”Hur klarinetten låter ...” och efter några veckors”komponerande” med tonsättningen av gobelängensdikt testade jag några alternativ för min fru. Vi fast-nade då för en melodi i marschtakt som är uppdeladei två ”strofer”. Varje ”strof” kunde sjungas med diktensbåda verser på fyra rader. efter en tid sjöng och spe-lade jag visan, som fick namnet ”Hur klarinetten

låter”, för våra vänner Christina och anders. de tyck-te om tonsättningen och vi började diskutera hur viskulle få reda på vem som skrivit denna melodiskatext. Vi funderade på att kontakta nordiska museetoch eftersom det fanns kullor i texten nämnde vi ävendalarnas museum. till slut sa anders: ”jag ringer min kusin ralfmååg, bosatt i insjön, han är en riktig dalmas!” närhan hörde några rader ur texten utbrast han: ”detta ärju dalmarsch av erik axel Karlfeldt!” så snabbt fick visvaret på detta litterära detektivarbete. Gobelängenskorta verser, på vardera fyra rader, var hämtade frånde två första verserna på åtta rader i dalmarsch. detvisade sig att jag även kunde sjunga originaltexten tilldalmarsch med min nya tonsättning. Härligt! nu hade vi fått svaret att skalden är Karlfeldt ochdalmarsch har en underrubrik: ”en flock dalkarlartågar hem från sommararbetet”. Hur förlagan till far-mors gobeläng med motiv och text hade hamnat iskåne visste vi fortfarande ingenting om. anders fort-sätter med att efterforska i Åhlén o Holms gamla museiarkiv och där kanske vi får svaret en dag.

Ingemar Mattsson

ett NYtt INItIAtIV för litteratur med anknyt-ning till och rötter i dalarna har tagits genom bild-andet av litteraturens Hus i dalarna. Premiär var detlördagen den 12 november på högskolan i falun medett gediget program, där bl.a. stina Oscarsson föreläste om ”litteraturens betydelse idag” och annaswärd från Karlstad universitet talade om ”shake -speare 400 år.” flera av de litterära sällskapen i dalarna – dananderssonsällskapt, Werner aspenströmsällskapet,Wallinsamfundet, selma lagerlöfsällskapet, martinKoch-sällskapet och nils Parlings vänner – var ocksånärvarande med broschyrer och presentationer. Givetvis var också Karlfeldtsamfundet där genominger och anders back och Gunbritt berggren. möj-

ligt är att denna start kan utgöra embryot för ett för-djupat samarbete mellan de olika sällskapen.

Claes-Bertil Ytterberg

38

Så kom jag med i Karlfeldtsamfundet

”jag har sedan gymnasietiden, i början av 60-talet, intresserat mig för lyrik. familjen larsson var näravänner till mina föräldrar. så också Carin och larsvon sydow. det blev därför naturligt att jag deltog iKarlfeldtsamfundets årsmöte, då jag besökte sverige

under min semester. jag tror att mittmedlemskap började någon gång

i början av 70-talet. möjligtviskan det ha varit vid årsmöteti Karlstad.”

Anders Hedbäck

”mina grannar, inger ochÅke forssell, medlemmar i

Karlfeldtsamfundet, berätta-de om detsamma och jag följde

med dem på vintermötet i stock-holm. min mormors älsklingsdikt var Vinter -

orgel och jag har hittat strofer som lyer och fyl-ler mig med glädje. det kändes fint att blimedlem.”

Inger Dalin

”anders Yngve Pers, som då var ordfö-rande i förbundet, kom upp till mig påvårt kontor någon gång hösten 1967och sa: ”acke, Karlfeldtsamfundet kom-mer att hålla årsmöte i Västerås nästa år

så nu måste du bli medlem och hjälpa till”. jag sva-rade att medlem blir jag och min maka, inga-lill,gärna men jag är rädd att jag inte kan göra så mycketnytta i förbundet”. Årsmötet hölls i Västerås den 17aug. 1968.”

Axel Sundström

”jo kära Karlfeldsamfundare, så här var det: det varen vårmorgon för några år sedan. som årsbok församfundet hade en facsimilupplaga av ”dalmålningarpå rim” kommit ut. tåget mot stockholm från falunvar i vanlig ordning försenat så en titt i vår kära”dala pravda” blev det tid till – en recension av bokeni den mest grötmyndiga och nedlåtande stil fick migatt kontakta ”il Capo” själv för samfundet – min gam-le vän biskop emeritus Clases bertil – jag hade be-stämt mig för att gå med i samfundet i ren protest mot

denna grötmyndighet! Vad jag harfått ut av att vara medlem: ett

stort antal goda och klokanya vänner – väl utrus-

tade i humorns ochlärdomens goda gre-nar! det bästa medKarlfeldtsamfundetär en levande sam-ling av glada och

spännande männi-

”Hej, jag blev medlem i

Karlfeldtsamfundet våren 2016.

Jag är road av svensk lyrik och

läser dikter och texter på ett äldre-

boende. När jag hade satt mig in i

EAK:s diktning och liv, ville jag få

kontakt med andra som har samma

intresse. På nätet hittade jag

hemsidan och blev medlem.”

”Jag har alltid

gillat Karlfeldt och

tänkte att jag nu med

mer tid skulle kunna

vara med i sam-

fundet.”

”Genom goda

vänner.”

i förra numret av Karlfeldtbladet visade vi en hel(bak)sida av glada medlemmars ansikten. nu har viställt frågor till de medlemmar som har registrerat sine-postadress om vad de tänker om vårt kära samfund.ett fyrtiotal svar har kommit in från såväl nya somlångvariga medlemmar och ger intressant läsning.

Vi vill dock gärna höra av fler. Så till er som ser upp-maningen först nu ber vi att ni funderar lite över vadni tänker om vårt kära samfund och skriver till oss.Vi hoppas få fler tänkvärda vittnesbörd att ta medtill allas glädje och hjälp för styrelsen. det kan bli enåterkommande ruta i Karlfeldtbladet framöver.

fyra rubriker formulerar frågorna:

1. så kom jag med i Karlfeldtsamfundet (när, var, hur?)

2. Vad jag har fått ut av att vara medlem 3. det bästa med Karlfeldtsamfundet är…4 jag skulle önska att…

skicka svaren till redaktören för Karlfeldtbladet persnigelpost eller e-post. Vi återkommer i nästa num-mer med en sammanfattning och fler röster.

Här låter vi nu några röster höras!

skor samt fördjupningen i en skald som varbåde en humorist och existensialist – förutom allt annat av ordmåleri och fan-tasi! jag skulle önska att ett antal yngremedborgare får glädjen att upptäcka den-ne underfundige skald!

Stig Morling

”Karlfeldt fick jag med fadersmjölken. eaK ären del av min uppväxt och mitt kulturarv. det varChrister Åsberg som föste in mig för ca 10 år sedan.”

Hans Åkerlund

”minns inte vilket år, men nästan 10 år sen. Orsaker:1/ fritidshus i stusshyttan, avesta kommun,flera besök på Karlfeldtgården där.2/ Vänner och bekanta med-lemmar som uppmuntradeoss att gå med3/ en transport av entimmerstomme föruppsättning på vår fri-tidstomt utfördes aven blond, muskulös,trevlig man (en frido-lintyp, litet grann) somvisade sig vara eaK:ssonson! det var droppen.eer det anmälde vi oss.Vad jag har fått ut av att varamedlem: stimulerats att läsa Karl-feldt mycket mer än förr. Kommit att uppskatta att re-citera hans dikter. trevlig samvaro på givande som-marmöten. det bästa med Karlfeldtsamfundet äreaK själv, intressanta föreläsningar på sommarmö-tena och artiklar i bladet, samt en fin årsbok.

Gunnar Birgegård

”för femton år sedan köpte vi ett hus i tällberg ochflyttade hit från Örebro, permanent för ca 10 år sedan.en viktig anledning att vi valde dalarna och tällbergvar eaK. men även Carl larsson, anders Zorn ochHugo alfvén. Om så många framstående konstnäreruttalat sin förtjusning över den här bygden måste deha fog för detta. nu delar vi deras uppskattning avmiljön här uppe och stortrivs. Vi har varit medlem-mar sedan vi flyttade hit. några grannar var redanmedlemmar och gjorde oss uppmärksamma på möj-ligheten att bli medlemmar. uppskattar mycket deårsskrier som ges ut och som erhålles via medlem-

skapet. mycket pro -fessionella artiklarsom vittnar omstor sakkunskap.” Bengt Andersson

”det är från farfarerik och pappa janne

som mitt intresse förKarlfeldt kommer. Pappa

läser nästan alltid en dikt vidmiddagen när vi ses och den släktbok

som farfar erik skrev på 80- talet inleds med ett utdragur fäderna. nu kände jag att det var på tiden att gåmed i samfundet jag också! ”

Maria Bly

”jag gick med i samfundet första gångensommarmötet var i falun. eersom jag

länge ha sommarställe i folkärna villejag lära mer om bygdens son. mötenaär alltid intressanta och givande. Ochmin kännedom om Karlfeldt växerhela tiden, och det och den fina socialagemenskapen gör att jag uppskattar

mitt medlemskap mycket.”Elisabeth Lindmark

Karlfeldtsamfundet är är ett bildande säll-skap, som höjer livskvalitén. jag skulle önska

att: flera sällskap hade samma ambitiösa, lärda ochglada framtoning. ”mitt” sällskap där jag arbetet imånga år – Gustaf fröding-sällskapet – försöker hållafanan lika högt som Karlfeldt-samfundet.

Barbro Järliden

”uppsalabor talade väl om sam -fundet. min fru o jag tittadepå hemsidan och sen an-mälde vi oss per email tillGunbritt berggren somskrev ett osedvanligttrevligt mail tillbaka. jagtror det här var i början av2014, möjligen lite tidigare.”

Per Silenstam

”Vid vintermötet i stockholm feb 2016,ditlockad av gamla uppsalavännen Gunilla stenman.”

Maja Hemberg f. Tideström

KARLFELDTBLADET 2016:2 39

”Ungefär tjugo år

sedan, efter åtta år i

USA blev jag intresserad

av svensk litteratur och

lyrik och kontaktade

då Karlfeldt -

samfundet.”

”Jag kom med i

Karlfeldtsamfundet 2014, i

Göteborg på bokmässan. Vad jag

har fått ut av att vara medlem? Mycket.

(Bara en tråkig tillfällighet att jag inte

blivit medlem tidigare.) Fin tidning.

Trevliga, välplanerade och

innehållsrika sammankomster.

Intressanta och omväxlande

årspublikationer.”

av Katarina Frostenson

Sången kommerinte vandrande

en hjortrörelse i den trånga gångenbålen kränger

ett kastregn ut

att genomströmmasstillastående

att dras samman åter

jag är den väg sången tar

amorf och strängig

ur Sånger och formler (2015)

Sångens gångar

Documents

Karlfeldtbladet · dalmålningar till dikt och farfar jerk Werkmäster, som överförde dessa dikter till bild så som vi ser i Dalmål-ningar på rim, förde han oss till nutidens