Cykelplanering – en fråga om makt

Till KoglinFM i Kulturgeografi och doktorand i Trafik och väg

Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Institution för Teknik och samhälle / Trafik och väg

Vad är cykeltrafik?

• Som cykeltrafik betraktas alla trafikanter som rör sig cykel

• Cykeln är en enkel och billig transportform som är tillgängliga för de flesta

• Muskelkraft d.v.s. krav på korta avstånd och genhet

• Cyklister är oskyddade trafikanter – utsatta för väder och vind

Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Institution för Teknik och samhälle / Trafik och väg

Vad är cykeltrafik? forts.

• Utsatta för mycket höga olycksrisker där singelolyckor utgör ett stort problem

• Cyklister är därmed mer utsatta än till exempel biltrafikanter

• Cyklister är ofta marginaliserade inom trafikplanering

Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Institution för Teknik och samhälle / Trafik och väg

Fakta om cykeltrafik• 12 % av alla resor per år görs med cykel i Sverige

• Daglig färdlängd med cykel (utslaget på hela Sveriges befolkning) ; 0.7 km för män och 0.5 för kvinnor

Andel av antalet resor

0

10

20

30

40

50

60

cykel/fot bil koll annat

%

Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Institution för Teknik och samhälle / Trafik och väg

Varför planera för cykeltrafik?• Minska olycksrisken för cyklister

• Alla medborgarnas behov ska vara inkluderade i trafikplaneringen inte bara de som ha bil

• En stad med bra planerade cykelstråk och en bra infrastruktur för cyklister leder ofta till en hög andel cyklande

• Många cyklister bra för miljön, attraktiviteten av staden, hälsa …

• För att skapa ett jämställt och rättvist transportsystem ska behoven av cyklister inte exkluderas

Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Institution för Teknik och samhälle / Trafik och väg

Bra exempel på cykelplanering från Köpenhamn

• Bra parkeringsmöjligheter nära kollektivtrafik

• Säkra cykelparkeringar

Andel cyklandet i Köpenhamn ligger

på ca. 31 %, jämförd med Stockholm

på ca. 5 %

Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Institution för Teknik och samhälle / Trafik och väg

Bra exempel på cykelplanering från Köpenhamn forts.

• Bra och säkra cykelbanor• Egna trafikljus (prioriterad

framför biltrafiken

Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Institution för Teknik och samhälle / Trafik och väg

Bra exempel på cykelplanering från Köpenhamn forts.

• Cykel prioriteras framför biltrafiken genom cykling mot enkelriktad mm

Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Institution för Teknik och samhälle / Trafik och väg

Dåliga exempel på cykelplanering från Stockholm

• Ingen plats för cyklister• Små cykelfält där bilar

parkerar

Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Institution för Teknik och samhälle / Trafik och väg

Dåliga exempel på cykelplanering från Stockholm forts.

• Hinder på cykelfält• Dålig markering

Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Institution för Teknik och samhälle / Trafik och väg

Dåliga exempel på cykelplanering från Stockholm forts.

• Hinder av biltrafiken

Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Institution för Teknik och samhälle / Trafik och väg

Hur kan bilderna tolkas?

• Fysisk planering skapa olika maktrelationer

• Motoriserad trafik få mer makt i Stockholm än i Köpenhamn

• Cyklister marginaliseras och exkluderas mer i Stockholm än i Köpenhamn

• Cykelplanering är mer genomtänkt i Köpenhamn än i Stockholm

Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Institution för Teknik och samhälle / Trafik och väg

Varför är det så olika?

• Beslutsfattare

• Planerare driva olika frågor

• Organisationen av trafikplanering

• Historisk utveckling

• Stockholm fokus på kollektivtrafik, Köpenhamn fokus på cykeltrafik

Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Institution för Teknik och samhälle / Trafik och väg

Varför är det så olika? forts.

• Olika attityder bland medierna

• Olika folkopinioner

• Olika politiska ställningstagande

Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Institution för Teknik och samhälle / Trafik och väg

Vad är då makt?

• Makt har olika dimensioner

• Enligt Lukes:

“My view was, and is, that we need to think about power broadly rather than narrowly – in three dimensions rather than one or two – and that we need to attend to those aspects of power that are least accessible to observation: that, indeed, power is at its most

effective when least observable.”

(Lukes 2005: 11)

Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Institution för Teknik och samhälle / Trafik och väg

Vad kan då sägas om studien?

• Olika faktorer påverkade utfallet av cykelplanering

• Maktrelationer man kan observera:– Politiska beslut– Planerings beslut– I trafiksituationer

• Maktrelationer man inte kan observera:– Sociala strukturer– Ekonomiska strukturer– Kulturella strukturer

Lunds universitet / Lunds tekniska högskola / Institution för Teknik och samhälle / Trafik och väg

Viktigast

• Gräsrötter i Köpenhamn– Medborgar aktivism

• Politiska beslut och därmed politikerna– På kommunalt plan– På riksplan

• Planera initiativ

• Reklam/bilindustri (lobby)