CARBON FOOTPRINT - Nordic Paper · 2019-12-23 · 6 5. BAKGRUND I detta avsnitt går vi igenom vilka riktlinjer och ramverk som vi har valt att utgå ifrån i kartläggningen av Nordic

CARBON

FOOTPRINT Kartläggning av koldioxidavtryck

1

Innehåll

1. Om denna kartläggning……………………………………………………………………………………………………………….3

2. Med hjärtat i Skandinavien………………………………………………………………………………………………………….3

3. Hållbarhetsmedvetenhet i organisationen…………………………………………………………………………………..3

3.1. Vår värdekedja…………………………………………………………………………………………………………………….4

4. Nordic Paper och Agenda 2030……………………………………………………………………………………………………4

5. Bakgrund…………………………………………………………………………………………………………………………………….6

5.1. De tio ”tårna”………………………………………………………………………………………………………………………6

5.2. GHG-protokollet och scope………………………………………………………………………………………………….6

5.2.1. Scope 1…………………………………………………………………………………………………………………6

5.2.2. Scope 2…………………………………………………………………………………………………………………6

5.2.3. Scope 3…………………………………………………………………………………………………………………6

6. Datainsamling……………………………………………………………………………………………………………………………..7

7. Tolkning och avgränsning…………………………………………………………………………………………………………….7

8. Nordic Papers senaste miljöinvesteringar……………………………………………………………………………………8

8.1. Silbandspress……………………………………………………………………………………………………………………….8

8.2. Ny skopress………………………………………………………………………………………………………………………….8

8.3. Fossil olja……………………………………………………………………………………………………………………………..8

9. Koldioxidavtryck…………………………………………………………………………………………………………………………..9

9.1. Nordic Paper totalt……………………………………………………………………………………………………………….9

10. Utsläpp per produktionsanläggning…………………………………………………………………………………………….12

10.1. Bäckhammar…………………………………………………………………………………………………………………..12

10.1.1. Tå 3……………………………………………………………………………………………………………………..13

10.1.2. Tå 4……………………………………………………………………………………………………………………..13

10.1.3. Tå 5……………………………………………………………………………………………………………………..13

10.1.4. Tå 6……………………………………………………………………………………………………………………..13

10.1.5. Tå 7……………………………………………………………………………………………………………………..14

10.2. Åmotfors………………………………………………………………………………………………………………………..15

10.2.1. Tå 3……………………………………………………………………………………………………………………..15

10.2.2. Tå 4……………………………………………………………………………………………………………………..16

10.2.3. Tå 5……………………………………………………………………………………………………………………..16

10.2.4. Tå 6……………………………………………………………………………………………………………………..16

10.2.5. Tå 7……………………………………………………………………………………………………………………..17

10.3. Säffle……………………………………………………………………………………………………………………..,,,,,,,,,18

10.3.1. Tå 3……………………………………………………………………………………………………………………..18

2

10.3.2. Tå 4……………………………………………………………………………………………………………………..19

10.3.3. Tå 5……………………………………………………………………………………………………………………..19

10.3.4. Tå 6……………………………………………………………………………………………………………………..19

10.3.5. Tå 7……………………………………………………………………………………………………………………..20

10.4. Greåker………………………………………………………………………………………………………………………….21

10.4.1. Tå 3……………………………………………………………………………………………………………………..21

10.4.2. Tå 4……………………………………………………………………………………………………………………..22

10.4.3. Tå 5……………………………………………………………………………………………………………………..22

10.4.4. Tå 6……………………………………………………………………………………………………………………..22

10.4.5. Tå 7……………………………………………………………………………………………………………………..23

11. Miljöindikationer………………………………………………………………………………………………………………………..24

11.1. Utsläpp och scope………………………………………………………………………………………………………….24

11.1.1. Scope 1……………………………………………………………………………………………………………….24

11.1.2. Scope 2……………………………………………………………………………………………………………….24

11.1.3. Scope 3……………………………………………………………………………………………………………….24

12. 3 möjliga åtgärder för minskat utsläpp……………………………………………………………………………………….25

12.1. Byt till bioolja…………………………………………………………………………………………………………………25

12.2. Miljöeffektivisering i transportkedjan.…………………………………………………………………………..25

12.3. Användning av spillvärme för barktorkning……………………………………………………………………25

13. Bilaga 1: Bortvalda tår – och varför…………………………………………………………………………………………….26

14. Bilaga 2: Insamlad data.……………………………………………………………………………………………………………..27

15. Bilaga 3: FN:s globala klimatmål – Hur Nordic Paper bidrar till målen och hur vi kan fortsätta göra

det……………………………………………………………………………………………………………………………………………..32

3

1. OM DENNA KARTLÄGGNING

Nordic Papers vision är att vara den naturliga ledaren inom specialpapper. Våra fyra

produktionsanläggningar, där två av dem har integrerad massatillverkning, tillverkar papper enbart

av nyfiber.

Hållbarhet är en förutsättning för att vi ska kunna förverkliga vår vision och är därmed en viktig

strategisk parameter i vår verksamhet. Vi arbetar kontinuerligt för att uppdatera och inkludera

hållbarhet i vår affärsutveckling.

I dagens samhälle ökar miljömedvetenheten ständigt och Nordic Paper vill arbeta än mer aktivt med

miljö- och hållbarhetsfrågor. För att kunna fortsätta vara en stark konkurrenskraftig spelare och få en

tydlig helhetsbild över koncernens koldioxidutsläpp har denna kartläggning gjorts där basdata från

samtliga av våra produktionsanläggningar tagits fram. Utifrån resultatet i denna kartläggning ska

Nordic Paper ta fram tre (3) konkreta mål för år 2020.

Denna kartläggning är baserad på data från 2018. Syftet är att den ska kunna ligga till grund för

återkommande kartläggningar.

2. MED HJÄRTAT I SKANDINAVIEN

Nordic Paper har fyra produktionsanläggningar som tillverkar massa och papper av högsta kvalitet. Vi

är en ledande producent av Natural Greaseproofpapper och Kraftpapper och har vår bas i

Skandinavien. Alla våra bruk ryms inom en cirkel med 90 kilometer radie. Tre av bruken är belägna i

Värmland, Sverige och ett i Greåker, Norge. Det ger våra enheter en närhet till varandra som vi ser

som positiv på flera sätt. Det möjliggör bland annat korta och miljöeffektiva transporter för den

massa och det papper som skickas mellan våra bruk.

3. HÅLLBARHETSMEDVETENHET I ORGANISATIONEN

Nordic Papers syn på hållbarhet grundar sig i en medvetenhet om att allt vi gör kan förbättras. Vårt

hållbarhetsarbete syftar till att vi ska vara en ansvarfull och lönsam samhällsaktör som bidrar till ett

långsiktigt hållbart samhälle. Vetskap om vår positiva och negativa påverkan på omgivningen ur

4

miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter är viktigt för att vi ska kunna utveckla och förbättra

vår verksamhet. Nordic Paper agerar på ett ansvarsfullt sätt för att uppnå hållbarhet för

nästkommande generationer.

3.1 Vår värdekedja

Den börjar med inköp av ved från närliggande svenska skogar. Det är den viktigaste råvaran för vår

massa- och pappersproduktion. Av denna ved, tillsammans med kemikalier, energi och vatten,

tillverkar vi massa och papper som sedan transporteras ut vidare till våra kunder. Slutligen blir vårt

papper en del av människors vardag.

4. NORDIC PAPER OCH AGENDA 2030

I vår papperstillverkning används enbart förnybara skogsresurser och all produktion sker med största

möjliga hänsyn till miljön. Detta framgår bland annat av de många certifieringsprocesser som vi

genomgår och de miljökrav som vi tar hänsyn till.

Nordic Paper gör ständigt satsningar för att kunna tillverka produkter med minsta möjliga klimat- och

miljöpåverkan utifrån de lagar, regler och beslut som styr oss. Det kan till exempel handla om att

göra tekniska investeringar för att uppnå en effektivare och mer miljömedveten produktion.

Agenda 2030 är FN:s handlingsplan för en hållbar utveckling och antogs av FN:s generalförsamling år

2015. Genom Agenda 2030 har världens ledare förpliktat sig till 17 globala mål för att uppnå fyra mål

till år 2030;

• Avskaffa extrem fattigdom

• Minska ojämlikheter

• Lösa klimatkrisen

• Främja fred och rättvisa

Med sina 17 mål och 169 delmål är Agenda 2030 den mest ambitiösa överenskommelsen för hållbar

utveckling som någonsin antagits. De globala målen förenar världens länder genom en universell

agenda där alla länder agerar nationellt och globalt för att målen ska uppnås till år 2030.

Då pappers- och massaindustrin är en stor aktör i världen som kommer att ställas inför nya krav

under omställningen till en mer hållbar resursanvändning, har Nordic Paper identifierat de tre globala

mål där vi har störst möjlighet att påverka. De mål som verksamheten har kommit överens om att

fokusera extra på är nummer 8, 12 och 15. Dessa mål kan även kopplas till redan befintliga mål och

aktiviteter inom vår koncern.

5

FIGUR 1: AV FN:S 17 GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL HAR NORDIC PAPER KOMMIT ÖVERENS OM ATT FOKUSERA PÅ

DESSA TRE; ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT (NR. 8), HÅLLBAR KONSUMTION OCH

PRODUKTION (NR. 12) SAMT EKOSYSTEM OCH BIOLOGISK MÅNGFALD (NR. 15).

I BILAGA 3 PRESENTERAS HUR NORDIC PAPER BIDRAR TILL MÅLEN OCH HUR VI KAN FORTSÄTTA GÖRA DET.

6

5. BAKGRUND

I detta avsnitt går vi igenom vilka riktlinjer och ramverk som vi har valt att utgå ifrån i kartläggningen

av Nordic Papers koldioxidavtryck.

5.1. De tio ”tårna”

Branschorganisationen CEPI (Confederation of European Paper Industries) har tagit fram ett ramverk

för kartläggning av koldioxidutsläpp inom pappers- och massaindustrin. Ramverket innefattar de tio

tårna (ten toes) som bör undersökas för att beskriva förhållandet mellan pappersprodukter och dess

klimatavtryck. I denna kartläggning har vi valt att fokusera på tå 3-7 (se bilaga 1 för vilka tår som valts

bort och varför).

Tå 3: Växthusgaser från produktionsenheter

– Utsläpp från fossila bränslen och biomassaförbränning vid tillverkningsanläggningar.

Tå 4: Utsläpp av växthusgaser från skogsbruk

– Omfattar utsläpp från skogsförvaltning och avverkning samt plantskolor.

Tå 5: Utsläpp av växthusgaser från andra råvaror

– Utsläpp som genereras vid tillverkning av bränslen och icke-träbaserade råmaterial (till exempel

kemikalier).

Tå 6: Utsläpp av växthusgaser från köpt och såld el, ånga, värme, kallt och varmt vatten

– Koldioxidutsläpp kopplade till el, ånga, värme och vatten som används i verksamheten.

Tå 7: Utsläpp av växthusgaser i samband med transport

– Utsläpp i samband med transport av råvaror och produkter längs värdekedjan.

5.2. GHG-protokollet och scope

I denna kartläggning har vi valt att följa GHG-protokollets riktlinjer. GHG-protokollet är framtaget av

World Resource Institute i samarbete med World Business Council on Sustainable Development och är

den världsledande standarden för att mäta, hantera och rapportera om utsläpp av växthusgaser.

I GHG-protokollet är en verksamhets utsläpp indelade i så kallade scope. Syftet med denna indelning

är att dela upp utsläpp efter den möjlighet verksamheten har att påverka sina utsläpp.

5.2.1. Scope 1

Innefattar direkta utsläpp och är de utsläpp som verksamheten har direkt kontroll över. Ett exempel

på detta är utsläpp från oljepanna för uppvärmning.

5.2.2. Scope 2

Omfattar indirekta utsläpp. I detta scope har verksamheten mindre möjlighet att påverka utsläppen.

Detta scope omfattar utsläpp från köpt energi, så som el och fjärrvärme.

5.2.3. Scope 3

7

Här har verksamheten minst möjlighet att påverka. Här är oftast förändringar i resemönster,

kravställande i leverantörsled, val av leverantörer samt val av material och kvalitet enda möjligheten

att påverka.

6. DATAINSAMLING

De värden som använts i beräkningarna är angivna av Nordic Paper.

All data i denna kartläggning är hämtat från produktionsår 2018.

Datan som förekommer i rapporten har samlats in med hjälp av olika redovisningssystem för energi-

och miljöuppföljning som används gentemot myndigheter.

Verksamheten mellan de olika produktionsanläggningarna skiljer sig mycket vilket inte gör dem

direkt jämförbara. Antaganden och omräkningsfaktorer har därför använts vid beräkningen av

koldioxidavtryck. Vilket kan medföra en viss osäkerhet i redovisningen. En osäkerhetsfaktor är till

exempel redovisningen av CO2-utsläpp per ton producerad kemikalie. Nordic Paper använder sig av

flertalet leverantörer av kemikalier och då några av dessa inte har kunnat redovisa vilket utsläpp

kemikalien ger, har dessa fått ett medelvärde.

7. TOLKNING OCH AVGRÄNSNING

7.1 Avgränsning tå för tå

• Tå 3: I denna tå redovisas produktionsprocessen av massa och papper. Utsläpp som

genereras vid förbränning av lignin, bark eller fiber skulle kunna ses som netto-noll-utsläpp

och därför inte tillföra någon signifikant skillnad på resultatet.

• Tå 4: Här används schablonsiffran 5,93 kg CO2 per m3fub. Antagandet för detta är att det

från 80-talet fram till 00-talets början var mycket fokus på energibesparingar kring

avverkningsmaskiner varpå markanta förbättringar gjordes. Sedan dess har man således inte

kunnat nå längre än redan uppnått, vad gäller CO2-utsläpp. Skogsmaskinernas motorer antas

ha blivit bättre på stoftutsläpp och NOx under de senaste åren, men för just CO2-utsläpp

används angiven schablon-siffra.

• Tå 5: Här redovisas CO2-utsläpp från produktion av de viktigaste externa råvarorna. Här ingår

de fem mest frekvent använda kemikalierna per produktionsanläggning. De värden som

anges i samband med till exempel kemikalier är värden som tillhandahållits av Nordic Papers

leverantörer. I de fall där leverantören har angett ett värdeintervall har vi valt att räkna

utifrån intervallets medeltal.

• Tå 6: Här har vi avgränsat oss till energi levererad till Åmotfors samt energiförsäljning från

Säffle, då andra faktorers påverkan anses som marginella.

• Tå 7: Här redovisas transportdata gällande transporter av råvaror till våra

produktionsanläggningar. Detta är bland annat transport av kemikalier, virke och flis. Vad

gäller vedtransporter så har vi räknat på ett snittavstånd på 100 kilometer. Transporterna

8

från våra anläggningar till kund redovisas i kartläggningen separat som landtransport (land

trp) och sjötransport (sjö trp).

• Landtransport (land trp) och sjötransport (sjö trp): Här redovisas transportkostnader för de

transporter som sker från våra produktionsanläggningar. Detta har vi valt att se som

”transport till kund”. När det gäller landtransporterna är resultatet räknat på sträckan ända

fram till kunden. Sjötransporterna, däremot, är räknat på avståndet till den utlastningshamn

som är närmast kunden. Sjötransporterna är beräknade från Göteborg, förutom

transporterna till Storbritannien, som är beräknade från Kristinehamn. Viktigt att påpeka här

är också att ”kund/slutkund” i detta fall nödvändigtvis inte är detsamma som slutanvändare.

8. NORDIC PAPERS SENASTE MILJÖINVESTERINGAR

Nordic Paper vill vara där kunden är, på ett nära och naturligt sätt. Vi har funnits länge och vi är här

för att stanna. För att vi ska kunna stanna och fortsätta vara en konkurrenskraftig spelare på

marknaden vet vi att det är viktigt att utvecklas och göra investeringar. Detta gäller inte minst när det

kommer till hållbarhet.

Nedan följer ett antal satsningar och/ eller investeringar som Nordic Paper gjort de senaste fyra åren

som direkt eller indirekt har haft en positiv inverkan på miljön i eller omkring vår produktion.

8.1. Silbandspress

Under 2017 installerades en silbandspress vid vår fabrik i Åmotfors. Detta gjordes för att minska vårt

utsläpp av fiber ur sedimenteringsbassängen. Fibern tas upp ur bassängen och en del återanvänds i

vår produktion medan resten fraktas bort på lastbil. Det som fraktas bort används i sin tur vid

BillerudKorsnäs flutingmaskin i Gruvön och resten används till exempel som konstruktionsmaterial

vid sluttäckningar.

Sedan silbandspressen installerades i Bäckhammar har cirka 3 000 ton fiberslam tagits upp ur

sedimenteringsdammen. Mycket av detta slam skulle annars ha gått ut i älven.

8.2. Ny skopress

September 2018 installerades en skopress i en pappersmaskin i Bäckhammar. Maskinen startades

upp i oktober 2018 och fullt kapacitetsutnyttjande nåddes under december 2018. Skopressen

beräknas ge ökad kapacitet och positiva energieffekter.

Preliminära siffror för 2019 indikerar att specifik termisk energiförbrukning vid aktuella

pappersmaskin har reducerats 20-25 procent. Detta återspeglas också genom kraftig sänkt

oljeförbrukning för hela verksamheten.

8.3. Fossil olja

I mars 2019 fick Nordic Paper Bäckhammar AB godkänt av Energimyndigheten att använda ytterligare

bioolja utöver beckolja. Syftet med bytet är att hålla nere förbrukningen av fossil olja medförande ett

reducerat koldioxidavtryck.

9

9. KOLDIOXIDAVTRYCK

I följande avsnitt redovisas ett urval av resultaten från kartläggningen. Bland annat går vi här igenom

tå för tå per bruk, samt koncernens totala utsläpp. I denna rapport gör vi inga djupgående analyser

för de resultat vi presenterar – målet har varit att presentera fakta, samt att förklara de framtagna

diagrammen och tabellerna. Samtliga siffror och uppgifter som vi utgått från redovisas i bilaga 2.

9.1. Utsläpp Nordic Paper total

Den totala klimatpåverkan från Nordic Papers verksamhet har beräknats till 106 ton

koldioxidekvivalenter, CO2e.

FIGUR 2: EN SAMMANSTÄLLNING AV NORDIC PAPERS TOTALA UTSLÄPP PER TÅ. TOTALT UPPGÅR NORDIC PAPERS

UTSLÄPP TILL 88 491 TON. UTÖVER DETTA HAR VI TITTAT PÅ UTSLÄPPEN FÖR VÅRA TRANSPORTER TILL KUND, VILKET

TOTALT UPPGÅR TILL 5 193 TON FÖR SJÖTRANSPORT OCH 12 428 TON FÖR LANDTRANSPORT. NORDIC PAPER-KONCERNENS TOTALA KOLDIOXIDUTSLÄPP ÄR ALLTSÅ 106 112 TON. SIFFRORNA ÄR AVRUNDADE TILL HELTAL.

ÅMOTFORS STICKER UT I TÅ 6. ÅMOTFORS ÄR DEN ENDA ENHETEN SOM KÖPER IN SIN ENERGI, DÄR LEVERANTÖREN ÄR

EN SOPFÖRBRÄNNINGSPANNA. MYNDIGHETERNA BESTÄMMER FÖR DENNA ETT SKALVÄRDE FÖR FOSSILANDEL I

BRÄNSLET. DENNA FOSSILANDEL PÅVERKAR ÅMOTFORS RESULTAT I OVANSTÅENDE DIAGRAM.

Tå 3 Tå 4 Tå 5 Tå 6 Tå 7 Land trp Sjö Trp

Bäckhammar 1 450 5 356 12 622 1 095 1 080 7 103 1 838

Amotfors 2 834 0 396 20 969 15 1 962 1 151

Säffle 14 257 763 3 586 1 124 626 1 691 913

Greaker 19 180 0 923 1 542 673 1 673 1 291

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

Ton CO2, per anläggning och tå

Bäckhammar Amotfors Säffle Greaker

10

FIGUR 3: HÄR VISAS NORDIC PAPERS TOTALA KOLDIOXIDUTSLÄPP FÖRDELAT PÅ DE FYRA

PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA INOM KONCERNEN. STÖRST ANDEL UTSLÄPP HAR ÅMOTFORS. ÅMOTFORS ÄR

NORDIC PAPERS NÄST STÖRSTA ANLÄGGNING, MED NÄST STÖRST PRODUKTIONSKAPACITET.

FIGUR 4: NORDIC PAPERS TOTALA KOLDIOXIDUTSLÄPP, ANGETT I KILOGRAM PER TON PRODUCERAT PAPPER, ÄR

251,8 KILOGRAM PER TON PAPPER. UTÖVER DETTA HAR VI ÄVEN TITTAT PÅ UTSLÄPPEN FÖR VÅRA TRANSPORTER TILL

24 213 526

21 602 155

22 318 460

20 357 156

Total kg CO2e, per anläggning

Åmotfors

Bäckhammar

Greaker

Säffle

Tå 3 Tå 4 Tå 5 Tå 6 Tå 7 Land trp Sjö Trp

Bäckhammar 6,6 24,3 57,2 5,0 4,9 32,2 37,1

Amotfors 61,7 0,0 8,6 456,6 0,3 42,7 58,3

Säffle 327,5 17,5 82,4 25,8 14,4 38,8 75,9

Greaker 463,4 0,0 22,3 37,3 16,3 40,4 76,7

0,0

50,0

100,0

150,0

200,0

250,0

300,0

350,0

400,0

450,0

500,0

Nordic Papers totala CO2e, kg/ton

Bäckhammar Amotfors Säffle Greaker

11

KUND, VILKET TOTALT UPPGÅR TILL 402,2 KILOGRAM PER TON PRODUCERAT PAPPER. NORDIC PAPER-KONCERNENS

TOTALA UTSLÄPP UPPGÅR DÄRFÖR TILL 654 KILOGRAM PER TON PAPPER.

FIGUR 5: HÄR VISAS KOLDIOXIDUTSLÄPP, ANGETT I KILOGRAM PER TON PRODUCERAT PAPPER, FÖRDELAT PÅ NORDIC

PAPERS TVÅ MARKNADSOMRÅDEN. DET SOM DRAR UPP TÅ 6 FÖR KRAFT ÄR INKÖPT ENERGI FRÅN

SOPFÖRBRÄNNINGSPANNA.

Tå 3 Tå 4 Tå 5 Tå 6 Tå 7

Kraft 16,1 20,1 48,8 82,8 4,1

Greaseproof 393,7 9,0 53,1 31,4 15,3

0,0

50,0

100,0

150,0

200,0

250,0

300,0

350,0

400,0

450,0

CO2e, kg/ton, fördelat på marknadsområde

Kraft Greaseproof

12

10. UTSLÄPP PER PRODUKTIONSANLÄGGNING

10.1. Bäckhammar

FIGUR 6: BÄCKHAMMARS TOTALA KOLDIOXIDUTSLÄPP, FÖRDELAT PÅ DE UNDERSÖKTA TÅRNA, 21 602 TON. TILLSAMMANS MED UTSLÄPPEN SOM ÄR FÖRENADE MED TRANSPORT TILL KUND (LANDTRANSPORTER: 7 102 TON

SAMT SJÖTRANSPORTER: 1 838 TON) BLIR TOTALEN 30 543 TON. SIFFRORNA ÄR AVRUNDADE TILL HELTAL.

DEN STÖRSTA ANDELEN UTSLÄPP FINNS INOM TÅ 5. TROLIGTVIS TILL FÖLJD AV DE KEMIKALIER SOM ANVÄNDS I

PRODUKTIONEN.

CO2e, kg/ton Bulk Bal PM4 PM5

tå 3 4,2 7,5 7,5 7,5

tå 4 15,5 27,9 27,9 27,9

tå 5 31,6 57,0 68,8 68,8

tå 6 1,8 3,2 7,1 6,3

tå 7 2,9 5,2 5,8 5,8

Per ton 56,0 100,8 117,1 116,3 TABELL 1: TABELLEN VISAR BÄCKHAMMARS KOLDIOXIDUTSLÄPP PER TON PRODUCERAT PAPPER.

Bulk Bal PM4 PM5

Tå 3 221,0 156,7 348,0 724,3

Tå 4 816,4 578,9 1 285,2 2 675,1

Tå 5 1 668,1 1 182,8 3 170,8 6 599,9

Tå 6 92,3 65,5 329,0 608,2

Tå 7 153,7 109,0 265,3 552,1

Vägtrp 200,0 867,8 1 926,7 4 010,4

Sjötrp 0,0 234,4 520,5 1 083,4

0,0

1 000,0

2 000,0

3 000,0

4 000,0

5 000,0

6 000,0

7 000,0

Bäckhammar, ton CO2

Tå 3 Tå 4 Tå 5 Tå 6 Tå 7 Vägtrp Sjötrp

13

10.1.1. Koldioxid från produktionsenheter (tå 3)

Massaprod. total 226 276 ton

varav bulk 15% 29 289 ton

varav bal 11% 20 768 ton

PM4 24% 46 111 ton

PM5 50% 95 977 ton TABELL 2: FÖRDELNINGSNYCKLARNA (PROCENTSATSERNA) ÄR UTRÄKNADE BASERAT PÅ EN MASSA MED 90 PROCENT

FIBER. DETTA FÖR ATT FÅ JÄMFÖRBARA SIFFROR. TILLVERKNING AV TERPENTIN OCH TALLOLJA PÅVERKAR INTE

UTSLÄPPEN I TÅ 3. TRANSPORTBELASTNINGEN FÖR DENNA FRAMSTÄLLNING FRAMGÅR I TÅ 7.

10.1.2. Utsläpp av koldioxid från skogsbruk (tå 4)

Vedråvara Kg CO2 tillverkn.

Massaved 651 378 m3 fub 3 862 672

Sågverkflis 251 750 m3 fub 1 492 878

Bränsleved 0 m3 fub 0 TABELL 3: CO2-UTSLÄPPET I TÅ 4 ÄR BERÄKNAT UTIFRÅN SCHABLONSIFFRAN 5,93 KG CO2 PER M3FUB.

10.1.3. Utsläpp av koldioxid från andra råvaror (tå 5)

Kemikalie Avdelning Årsförbr. Kg CO2e tillverk. Kalk MB 7 500 ton 8 625 000 Natriumhydroxid, NaOH, 100% MB 2 440 ton 2 318 000 Alun, Aluminiumsulfat PB 4 218 ton 1 349 760 Svavelsyra, H2SO4 PB 1 850 ton (98%) 1 184 Stärkelse PB 1 154 ton 635 Våtstyrkemedel, 460 PB 1 000 ton 327 000

TABELL 4: I TABELLEN VISAS DE 6 MEST ANVÄNDA KEMIKALIERNA SOM ANVÄNDS I BÄCKHAMMARS PRODUKTION, SAMT VILKEN AVDELNING (PAPPERSBRUKET ELLER MASSABRUKET) SOM ANVÄNDER DEM. DÅ KEMIKALIER LEVERERAS

TILL ANLÄGGNINGARNA ÄR DE OCKSÅ MED I UTRÄKNINGEN I TÅ 7.

10.1.4. Utsläpp av koldioxid från köpt och såld el, ånga, värme, varmt och kallt vatten (tå 6)

Förbr. köpt el Kg CO2e ”tillverkning”

Totalt 84 227 MWh 1 094 951

varav bulk 8,4% 7 103 MWh 92 342

varav bal 6,0% 5 037 MWh 65 476

PM4 30,0% 25 306 MWh 328 981

PM5 55,5% 46 781 MWh 608 152 TABELL 5: HÄR VISAS HUR DEN KÖPTA ELEN FÖRBRUKAS I TILLVERKNINGSPROCESSEN OCH HUR MYCKET

KOLDIOXIDUTSLÄPP DET GENERERAR. MEST UTSLÄPP GENERERAR PM5, SOM FÖRBRUKAR ÖVER HÄLFTEN AV DEN

KÖPTA ELEN.

14

10.1.5. Utsläpp av koldioxid i samband med transport (tå 7)

FIGUR 7: TÅ 7 REDOVISAR UTSLÄPP SOM ÄR KOPPLADE TILL INTERNA TRANSPORTER – ALLTSÅ SÅDANA TRANSPORTER

SOM KOMMER IN TILL PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA. HÄR ILLUSTRERAS DET TILL EXEMPEL GENOM DE MEST

FREKVENT ANVÄNDA KEMIKALIERNA. UTSLÄPP FÖR TRANSPORTER SOM GÅR UT FRÅN ANLÄGGNINGARNA SES SOM

TRANSPORT TILL KUND OCH REDOVISAS SEPARAT.

0

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

600 000

700 000

800 000

Bäckhammar kg CO2e trp

CO2

15

10.2. Åmotfors

FIGUR 8: ÅMOTFORS TOTALA KOLDIOXIDUTSLÄPP, FÖRDELAT PÅ DE UNDERSÖKTA TÅRNA, ÄR TOTALT 24 213 TON. TILLSAMMANS MED UTSLÄPPEN SOM ÄR FÖRENADE MED TRANSPORT TILL KUND (LANDTRANSPORTER: 1 962 TON

SAMT SJÖTRANSPORTER: 1 151 TON) BLIR TOTALEN 27 326 TON. SIFFRORNA ÄR AVRUNDADE TILL HELTAL.

DEN STÖRSTA ANDELEN UTSLÄPP FINNS INOM TÅ 6. ÅMOTFORS ÄR DEN ENDA ENHETEN SOM KÖPER IN SIN ENERGI, DÄR LEVERANTÖREN ÄR EN SOPFÖRBRÄNNINGSPANNA, VILKET KAN FÖRKLARA DE HÖGA SIFFRORNA I TÅ 6. EFTERSOM

VI INTE ÄGER DEN PANNAN KAN VI HELLER INTE PÅVERKA DESS UTSLÄPP, GENOM ATT TILL EXEMPEL ÖVERGÅ TILL

BIOBRÄNSLE.

CO2e, kg/ton PM1 PM6

tå 3 61,7 61,7

tå 4 0,0 0,0

tå 5 8,6 8,6

tå 6 456,6 456,6

tå 7 0,3 0,3

Per ton 527,3 527,3 TABELL 6: TABELLEN VISAR ÅMOTFORS KOLDIOXIDUTSLÄPP PER TON PRODUCERAT PAPPER. ÄVEN HÄR KAN TÅ 6

HÖGA SIFFROR FÖRKLARAS MED INKÖPEN AV ENERGI – SE FIGUR 7.


Köpt massa Kg CO2

Bulkmassa 50 622 ton 2 834 024

Balmassa 0 ton

Tå 3 Tå 4 Tå 5 Tå 6 Tå 7 Land trp Sjö trp

PM1 1 131 0 158 8 369 6 783 460

PM6 1 703 0 238 12 600 9 1 179 692

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

14 000

Åmotfors, ton CO2

PM1 PM6

16

Förbruk. gas och olja Enhet Kg CO2

EO1 m3 0

Beckolja m3 0 TABELL 7: HÄR HAR VI RÄKNAT PÅ EN MASSA MED 90 PROCENT FIBER. DETTA FÖR ATT FÅ JÄMFÖRBARA SIFFROR. TRANSPORTBELASTNINGEN FÖR DENNA FRAMSTÄLLNING FRAMGÅR I TÅ 7.


Vedråvara CO2

Massaved 0 m3 fub 0

Sågverkflis 0 m3 fub 0

Bränsleved 0 m3 fub 0 TABELL 8: DEN VEDRÅVARA SOM KOMMER TILL ÅMOTFORS PRODUKTIONSANLÄGGNING BELASTAS AV

BÄCKHAMMAR.


Kemikalie Avdelning Årsförbr. Kg CO2e tillverk.

Våtstyrkemedel, 460 PB 653 ton 213 531

Alun, Aluminiumsulfat PB 519 ton 166 080

Svavelsyra, H2SO4 Bulk PB 260 ton 166

Stärkelse PB 135 ton 74

Natriumhydroxid, NaOH, 45% PB 79 ton 15 800 TABELL 9: I TABELLEN VISAS DE 5 MEST ANVÄNDA KEMIKALIERNA I ÅMOTORS PRODUKTION. DÅ KEMIKALIER

LEVERERAS TILL ANLÄGGNINGARNA ÄR DE OCKSÅ EN DEL I UTRÄKNINGEN I TÅ 7.


Inköpt värmeenergi

Totalt 120 507 MWH 20 200 205

PM1 48 096 MWH 8 062 223

PM6 72 411 MWH 12 137 981

Förbr. köpt el

Totalt 59 106 MWh 768 378

Bulk 0 MWh 0

Bal 0 MWh 0

PM1 23 590 MWh 306 672

PM6 35 516 MWh 461 706

17

TABELL 10: HÄR VISAS HUR DEN KÖPTA ELEN FÖRBRUKAS I TILLVERKNINGSPROCESSEN SAMT HUR MYCKET

VÄRMEENERGI SOM KÖPTS IN UNDER ÅRET OCH HUR MYCKET KOLDIOXIDUTSLÄPP DET GENERERAR. MEST UTSLÄPP

GENERERAR PM6.


FIGUR 9: TÅ 7 REDOVISAR UTSLÄPP SOM ÄR KOPPLADE TILL INTERNA TRANSPORTER – ALLTSÅ SÅDANA TRANSPORTER

SOM KOMMER IN TILL PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA. UTSLÄPP FÖR TRANSPORTER SOM GÅR UT FRÅN

ANLÄGGNINGARNA SES SOM TRANSPORT TILL KUND OCH REDOVISAS SEPARAT. FÖR ÅMOTFORS DEL SÅ ÄR UTSLÄPPEN

I SAMBAND MED TRANSPORTER AV ALUMINIUMSULFAT STÖRST.

0,00

1000,00

2000,00

3000,00

4000,00

5000,00

6000,00

7000,00

8000,00

Åmotfors kg CO2e, trp

18

10.3. SÄFFLE

FIGUR 10: SÄFFLES TOTALA KOLDIOXIDUTSLÄPP, FÖRDELAT PÅ DE UNDERSÖKTA TÅRNA, ÄR 20 357 TON. DÄRUTÖVER TILLKOMMER UTSLÄPPEN I SAMBAND MED TRANSPORTER TILL KUND (LANDTRANSPORT: 1 691 TON OCH

SJÖTRANSPORT: 913 TON). SÄFFLES TOTALA KOLDIOXIDUTSLÄPP BLIR DÄRMED 22 788 TON. STÖRST UTSLÄPP GÖR

PM3 I TÅ 3. SIFFRORNA ÄR AVRUNDADE TILL HELTAL.


tå 3 262,3 0 341,3 341,3

tå 4 17,2 0 17,6 17,6

tå 5 71,1 0 84,8 84,8

tå 6 25,4 0 25,9 25,9

tå 7 6,2 0 16,1 16,1

Per ton 382,1 0 485,7 485,7 TABELL 11: TABELLEN VISAR SÄFFLES KOLDIOXIDUTSLÄPP PER TON PRODUCERAT PAPPER.


Köpt massa CO2

Bulkmassa 0 ton 0

Balmassa 14 335 Ton 630 753

Förbruk. gas och olja Enhet Kg CO2

Gasol 51,9 ton 87 068

EO3 3 969 m3 11 542 434 TABELL 12: HÄR HAR VI RÄKNAT PÅ EN MASSA MED 90 PROCENT FIBER. DETTA FÖR ATT FÅ JÄMFÖRBARA SIFFROR. TRANSPORTBELASTNINGEN FÖR DENNA FRAMSTÄLLNING FRAMGÅR I TÅ 7.

Tå 3 Tå 4 Tå 5 Tå 6 Tå 7 Landtrp Sjötrp

Bulk 1 997,1 131,0 541,1 193,1 46,8 206,9 0,0

Bal 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

PM2 7 239,6 373,1 1 798,2 549,9 342,3 876,3 539,1

PM3 5 020,6 258,7 1 247,0 381,3 237,4 607,7 373,8

0,0

1 000,0

2 000,0

3 000,0

4 000,0

5 000,0

6 000,0

7 000,0

8 000,0

Säffle, ton CO2

Bulk Bal PM2 PM3

19


Vedråvara Procent Årsförbr. Kg CO2 tillverkn.

Massaved 100 103 632 m3 fub 614 538

Sågverkflis 0 0 m3 fub 0

Bränsleved 0 25 000 m3 fub 148 250 TABELL 13: CO2-UTSLÄPPET I TÅ 4 ÄR BERÄKNAT UTIFRÅN SCHABLONSIFFRAN 5,93 KG CO2 PER M3FUB.


Kemikalie Avdelning Årsförbr. Kg CO2e tillverk.

Svaveldioxid, SO2 MB 1 987 ton (50%) 649 749

Natriumhydroxid, NaOH, 100% MB 1 940 ton 1 843 000

Alun, Aluminiumsulfat PB 1 361 ton 435 520

Fennoflock F 113 MB 1 200 ton (98%) 384 000

Fennoflock AVR Bulk MB 838 ton 274 026 TABELL 14: I TABELLEN VISAS DE 5 MEST ANVÄNDA KEMIKALIERNA I SÄFFLES PRODUKTION. DÅ KEMIKALIER



Förbr. köpt el

Totalt 86 482 MWh 1 124 266

Bulk 14 851 MWh 193 063

Bal 0 MWh 0

PM2 42 298 MWh 549 872

PM3 29 333 MWh 381 331 TABELL 15: HÄR VISAS HUR DEN KÖPTA ELEN FÖRBRUKAS I TILLVERKNINGSPROCESSEN OCH HUR MYCKET

KOLDIOXIDUTSLÄPP DET GENERERAR. MEST UTSLÄPP GENERERAR PM2.

20


FIGUR 11: TÅ 7 REDOVISAR UTSLÄPP SOM ÄR KOPPLADE TILL INTERNA TRANSPORTER – SÅDANA TRANSPORTER SOM

KOMMER IN TILL PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA. UTSLÄPP FÖR TRANSPORTER SOM GÅR UT FRÅN

ANLÄGGNINGARNA SES SOM TRANSPORT TILL KUND OCH REDOVISAS SEPARAT. FÖR SÄFFLES DEL SÅ ÄR UTSLÄPPEN I

SAMBAND MED TRANSPORTER AV BALMASSA STÖRST.

0,0

50 000,0

100 000,0

150 000,0

200 000,0

250 000,0

300 000,0

350 000,0

400 000,0

Säffle kg CO2 trp

21

10.4. Greåker

FIGUR 12: GREÅKERS TOTALA KOLDIOXIDUTSLÄPP, FÖRDELAT PÅ DE UNDERSÖKTA TÅRNA, ÄR 22 318 TON. DÄRUTÖVER TILLKOMMER UTSLÄPPEN I SAMBAND MED TRANSPORTER TILL KUND (LANDTRANSPORT: 1 673 TON OCH

SJÖTRANSPORT: 1 291 TON). GREÅKERS TOTALA KOLDIOXIDUTSLÄPP BLIR DÄRMED 25 282 TON. SIFFRORNA ÄR

AVRUNDADE TILL HELTAL.

STÖRST UTSLÄPP GÖR PM4 I TÅ 3.


tå 3 0 0 463,4 463,4

tå 4 0 0 0,0 0,0

tå 5 0 0 22,3 22,3

tå 6 0 0 37,3 37,3

tå 7 0 0 16,3 16,3

Per ton 0,0 0,0 539,2 539,2 TABELL 16: TABELLEN VISAR GREÅKERS KOLDIOXIDUTSLÄPP PER TON PRODUCERAT PAPPER.


Köpt massa Årsförbr. Kg CO2 tillverk.

Bulkmassa 7 448 ton 2 845 582

Balmassa 32 588 ton 3 258 800

Förbr. gas och olja Årsförbr. Kg CO2 tillvek.

Naturgas LNG 5 745 036 m3 13 075 702

Tå 3 Tå 4 Tå 5 Tå 6 Tå 7 Landtrp Sjötrp

Bulk 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Bal 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

PM1 6 314,1 0,0 303,8 507,8 221,6 667,7 515,1

PM4 12 866,0 0,0 619,0 1 034,6 451,6 1 005,2 775,5

0,0

2 000,0

4 000,0

6 000,0

8 000,0

10 000,0

12 000,0

14 000,0

Greåker, ton CO2

Bulk Bal PM1 PM4

22

TABELL 17: HÄR HAR VI RÄKNAT PÅ EN MASSA MED 90 PROCENT FIBER. DETTA FÖR ATT FÅ JÄMFÖRBARA SIFFROR. TRANSPORTBELASTNINGEN FÖR DENNA FRAMSTÄLLNING FRAMGÅR I TÅ 7.


Vedråvara CO2 tillverk.

Massaved 0 m3 fub 0

Sågverkflis 0 m3 fub 0

Bränsleved 0 m3 fub 0 TABELL 18: CO2-UTSLÄPPET I TÅ 4 ÄR BERÄKNAT UTIFRÅN SCHABLONSIFFRAN 5,93 KG CO2 PER M3FUB.


Kemikalie Årsförbr. Kg CO2e tillverk.

Silikon 2 019 ton 660 213

Natriumhypoklorit 508 ton 166 116

Silikonförtjockare 202 ton 66 054

Talk 92 ton 30 084

Titandioxid, 100% 60 ton 318 TABELL 19: I TABELLEN VISAS DE 5 MEST ANVÄNDA KEMIKALIERNA I GREÅKERS PRODUKTION. DÅ KEMIKALIER



Förbr. köpt el

Totalt 118 644 MWh 1 542 372

Bulk MWh 0

Bal MWh 0

PM1 39 058 MWh 507 752

PM4 79 586 MWh 1 034 620 TABELL 20: HÄR VISAS HUR DEN KÖPTA ELEN FÖRBRUKAS I TILLVERKNINGSPROCESSEN OCH HUR MYCKET

KOLDIOXIDUTSLÄPP DET GENERERAR. MEST UTSLÄPP GENERERAR PM4.

23


FIGUR 13: TÅ 7 REDOVISAR UTSLÄPP SOM ÄR KOPPLADE TILL INTERNA TRANSPORTER – SÅDANA TRANSPORTER SOM

KOMMER IN TILL PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA. UTSLÄPP FÖR TRANSPORTER SOM GÅR UT FRÅN

ANLÄGGNINGARNA SES SOM TRANSPORT TILL KUND OCH REDOVISAS SEPARAT. FÖR GREÅKERS DEL SÅ ÄR UTSLÄPPEN I

SAMBAND MED TRANSPORTER AV SILIKON STÖRST.

0,0

50 000,0

100 000,0

150 000,0

200 000,0

250 000,0

300 000,0

350 000,0

Greåker, kg CO2 trp

24

11. MILJÖINDIKATIONER (ANALYS/UTVÄRDERING)

I denna del av rapporten redogör vi för Nordic Papers utsläpp fördelade i de olika scopen som vi valt

att utgå från. Vilka utsläpp har vi störst möjlighet att påverka, vilka utsläpp är svårare för oss att

påverka och varför.

Avslutningsvis presenteras tre förslag på åtgärder utifrån resultatet av kartläggningen. Genom att

genomföra en eller flera av dessa åtgärder kan Nordic Paper reducera verksamhetens totala

koldioxidutsläpp.

11.1. Utsläpp och scope

Som tidigare nämnt i denna rapports bakgrundskapitel har vi följt GHG-protokollets riktlinjer och

indelningar i tre scope efter möjligheten att påverka verksamhetens utsläpp.

11.1.1. Scope 1

Det första scopet innefattar alla direkta utsläpp. Det vill säga alla de utsläpp som verksamheten har

kontroll över. Här är det tå nummer tre som går att påverka för att minska utsläppen. Med andra ord

utsläpp från fossila bränslen och biomassaförbränning vid produktionen.

Här kan vi som verksamhet minska användandet av eldningsolja och gasol. En till alternativ lösning är

att ersätta oljan och gasolen med något annat. Till exempel biogent bränsle.

11.1.2. Scope 2

Scope nummer två omfattar indirekta utsläpp. Dessa har verksamheten lite mindre möjligheter att

kunna påverka. Till exempel förbrukning av el och fjärrvärme samt transporter. Här är det tårna

nummer fem, sex och sju som påverkar.

Som verksamhet har vi inte rådighet över leverantörernas bränsleval. Men verksamheten har

möjlighet att se över hur elen och värmen produceras hos leverantören och välja leverantör därefter.

Produktionen i Åmotfors kan välja att köra med egen elpanna, men eftersom man är uppbunden i

leveransavtal med leverantör kan de bara göra detta delvis.

Leverantören som verksamheten köper el och värme av är Vattenfall. Deras produktion är fossilfri så

det är inte aktuellt att byta leverantör.

Angående transporter kan vi som verksamhet välja att ställa högre krav på transportörer om högre

Euroklass på deras fordon.

11.1.3. Scope 3

Scope tre omfattar de indirekta utsläppen som verksamheten minst kan påverka. Här är det tå

nummer fyra som är aktuell inom verksamheten. Det vill säga utsläpp av växthusgaser från

skogsbruket.

Inom skogsbruket är det väldigt lite som vi kan påverka. Men precis som hos scope två så kan vi se till

så att de leverantörer som vi väljer har en hög Euroklass på de fordon som de använder.

25

12. 3 MÖJLIGA ÅTGÄRDER FÖR MINSKAT UTSLÄPP

12.1. Byt till bioolja

Om möjlighet finns på marknaden går det att byta ut större andelen av eldningsolja till hållbar

bioolja. Något som vi redan har påbörjat i Bäckhammar och vi kan se över möjligheten att utöka

användningen i Bäckhammar och de övriga bruken. Under år 2018 använde vi 3 000 ton eldningsolja i

Bäckhammar. Resultatet av detta blev 9 351 ton utsläpp koldioxid. Den här formen av

koldioxidutsläpp innebär ett nettotillskott till atmosfären som bevisat ger växthuseffekt, enligt

forskning.

Samtidigt som vi använde oss av eldningsolja nyttjade vi också 6 633 ton biogen olja. Det gav ett

utsläpp på 18 878 biogen koldioxid. Biogen koldioxid ingår i ett kort kretslopp som har skogen som

bas, vilket gör att utsläppet inte tillför något netto av koldioxid och bidrar därför inte till

växthuseffekten.

Biogen olja köper vi från externa leverantörer eller byter vi till oss med bas i talloljeproduktion. Om vi

ytterligare ökar andelen biogen olja och drar ner på fossil olja så kommer vi att minska vår påverkan

av växthuseffekten.

Detta är en åtgärd gällande ett direkt utsläpp och innefattar scope ett och tå nummer tre.

12.2. Miljöeffektivisering i transportkedjan

I samråd mellan logistik och marknadsavdelningen ser vi över möjligheterna att välja så miljömässigt

effektiva transporter som möjligt. Ett exempel är att se över möjligheten att välja bort lastbilar som

transportmedel för att i stället delvis nyttja tåg som transport – och på så vis minska

koldioxidutsläppen. Vi behöver då se över om det är ekonomiskt men framför allt praktiskt

genomförbart att använda tåg som transport till de utvalda destinationerna.

Vid upphandling av vägtrafik kan vi ställa emissionskrav på våra transportörer.

Detta är en åtgärd gällande ett indirekt utsläpp och innefattar scope två och tå nummer sju.

12.3. Användning av spillvärme för barktorkning

I dag går spillvärmen i Bäckhammar ut oanvänt i form av varma rökgaser och varmt vatten. Barken

som vi i dag eldar har en torrhalt på 40 procent. Kan vi öka barkens torrhet ytterligare så kommer

brännvärdet på barken att öka. Resultatet blir då att vi får mer energi ur samma barkmängd, och då

minskar vi behovet av fossil eldningsolja i barkpannan.

Under de senaste fem åren har vi med barkpannan legat på medel med siffran 331 ton oljeeldning om året. Vilket motsvarar omkring 1 000 ton fossil koldioxid under en ettårsperiod. Då har barkpannan som medel förbränt 331 ton fossil olja per år motsvarande ett utsläpp på omkring 1 000 ton fossil CO2. Denna siffra skulle kunna minskas avsevärt med torrare fastbränsle.

Som bieffekt skulle vi kunna reducera mängden inköpt bränsleflis som går till barkpannan då detta

tillsätts just i syfte att öka brännvärdet på barken.

Detta är en åtgärd gällande ett direkt utsläpp och innefattar scope ett och tå nummer tre.

26

13. BILAGA 1: BORTVALDA TÅR – OCH VARFÖR

Tå 1: Koldioxidbindning i skogen – Skogens förmåga att binda koldioxid.

Bunden koldioxid från den skog som vi använder frigörs vid förbränning samt när slutprodukten bryts

ner. Därför blir denna tå ett nollsummaspel.

Tå 2: Koldioxidbindning i pappersprodukter – Pappersprodukters förmåga att binda koldioxid.

Med hänvisning till tå nummer 1 binder skogen koldioxid och omvandlar det till trä. Om

återvinningen av biogen koldioxid till atmosfären försenas på grund av att det lagras i produkter, kan

avlägsningsgraden vara högre än avkastningstakten. Detta skulle orsaka en nettopositiv effekt på

atmosfäriskt koldioxidutsläpp. Eftersom livstiden för de flesta av Nordic Paper Bäckhammars

produkter är ganska kort har denna effekt uteslutits från beräkningen.

Tå 8: Utsläpp av växthusgaser i samband med produktanvändning – De utsläpp som uppstår när

produkten används.

Mycket av vårt papper säljs vidare till olika konverterare som skapar någonting av det. Då vi inte har

kontroll över den efterföljande påverkan på de färdiga produkterna har vi valt att inte ta med denna

tå i kartläggningen.

Tå 9: Utsläpp av växthusgaser i samband med produktens ”end of life” – Utsläpp som är kopplade till

produktens slutexisterande. Till exempel utsläpp vid förbränning eller omvandling till förnybar

energi.

Eftersom alla uppskattningar om dessa utsläpp, till exempel utsläpp av metan från deponier och

växthusgaser från avfallsförbränning, i sig är osäkra är de undantagna från denna kartläggning.

Orsaken till osäkerheten är att livslängdsförhållandena, och därmed utsläppen, beror på den

lagstiftning som gör att produkten slutligen kastas.

Tå 10: Undvikta utsläpp – Information om utsläpp som inte uppstår på grund av ett attribut hos

produkten eller aktivitet hos företaget. Denna tå är valbar i CEPI:s ramverk.

Även om undvikna utsläpp, det vill säga utsläpp som inte uppstår på grund av ett attribut hos

produkten eller en verksamhet hos företaget som producerar produkten, kan vara mycket

användbara för att illustrera viktiga kopplingar till frågan om klimatförändringar, kan dess

användning i balansräkningar vara kontroversiell. Som en konsekvens av detta dilemma kvantifieras

inte sådana utsläpp i denna kartläggning.

27

14. BILAGA 2: INSAMLAD DATA

Carbon Footprint 2018 Nordic Paper AB

Production and transports to mills

Total, CO2e, kg Åmotfors Bäckhammar Kraft total Greaker Säffle Greaseproof total Nordic Paper AB, total

tå 3 2 834 024 1 449 956 4 283 980 19 180 084 14 257 316 33 437 399 37 721 379

tå 4 0 5 355 549 5 355 549 0 762 788 762 788 6 118 337

tå 5 395 652 12 621 579 13 017 230 922 785 3 586 295 4 509 080 17 526 310

tå 6 20 968 583 1 094 951 22 063 534 1 542 372 1 124 266 2 666 638 24 730 172

tå 7 15 267 1 080 121 1 095 388 673 219 626 492 1 299 711 2 395 099

Totalt 24 213 526 21 602 155 45 815 681 22 318 460 20 357 156 42 675 616 88 491 297

Production, ton 45 924 220 573 266 497 41 394 43 538 84 932 351 429

CO2e, kg/ton Åmotfors Bäckhammar Kraft total Greaker Säffle Greaseproof total Nordic Paper AB, total

tå 3 61,7 6,6 16,1 463,4 327,5 393,7 107,3

tå 4 0,0 24,3 20,1 0,0 17,5 9,0 17,4

tå 5 8,6 57,2 48,8 22,3 82,4 53,1 49,9

tå 6 456,6 5,0 82,8 37,3 25,8 31,4 70,4

tå 7 0,3 4,9 4,1 16,3 14,4 15,3 6,8

Per ton 527,3 97,9 171,9 539,2 467,6 502,5 251,8

Transport to customer (Lorry, first and last leg of transport)


1 961 828 7 102 520 9 064 348 1 672 947 1 690 923 3 363 870 12 428 218


42,7 32,2 74,9 40,4 38,8 79,3 154,2

Transport to customer (sea transport)


1 151 321 1 838 347 2 989 668 1 290 675 912 879 2 203 554 5 193 222


58 37 77 76

Total Carbon footprint


27 326 674 30 543 022 57 869 696 25 282 082 22 960 959 48 243 040 106 112 737


595,0 138,5 217,1 610,8 527,4 568,0 301,9

28

Carbon Footprint Nordic Paper Bäckhammar ABDatatyp Andel, % NP data Enhet Källa NP data Datum kg CO2e "tillverkning" kg CO2e "transport"

Vedråvara Totalt m3 fub 5 355 549 967 637

Massaved 651 378 m3 fub QvW, "Inköpt ved och massa" 2019-09-19 3 862 672 697 905

Sågverkflis 251 750 m3 fub QvW, "Inköpt ved och massa" 2019-09-19 1 492 878 269 732

Bränsleved x m3 fub 0

Köpt massa

Bulkmassa ton

Balmassa ton

Produktion Massaprod. Total 226 276 ton NPB textdel 2018 2019-05-21

varav bulk 15% 29 289 ton NPB textdel 2018 2019-05-21

varav bal 11% 20 768 ton NPB textdel 2018 2019-05-21

PM4B 24% 46 111 ton NPB textdel 2018 2019-05-21

PM5B 50% 95 977 ton NPB textdel 2018 2019-05-21

Inköpt värmeenergi Totalt

Förbr. köpt el Totalt 84 227 MWh NPB textdel 2018 2019-05-21 1 094 951

Bulk 8,4% 7 103 MWh NPB textdel 2018 2019-05-21 92342

Bal 6,0% 5 037 MWh NPB textdel 2018 2019-05-21 65476

PM4B 30,0% 25 306 MWh NPB textdel 2018 2019-05-21 328981

PM5B 55,5% 46 781 MWh NPB textdel 2018 2019-05-21 608152

Prod. el Totalt 128 203 MWh NPB textdel 2018 2019-05-21

Förbrukning av gas och olja Totalt 1 449 956 70 769

EO1 77 m3 203490 114

Beckolja 6 526 m3 KPI Sulfaten 2018 1246466 70 654

-

1 678 579 71 669

Förbrukning av kemikalier Avdelning NPB textdel 2018 2019-05-21 10 943 000 40 814

Kalk MB 7 500 ton 8 625 000 10 969

Natriumhydroxid, NaOH, 100% MB 2 440 ton 2 318 000 29 846

Alun, Aluminiumsulfat PB 4 218 ton 1 349 760 48 998

Svavelsyra, H2SO4 PB 1 850 ton (98%) 1 184 9 264

Stärkelse PB 1 154 ton 635 12 939

Våtstyrkemedel, 460 PB 1 000 ton 327 000 468

Total, CO2e, kg Bulk Bal PM4B PM5B Total

tå 3 221 022 156 718 347 960 724 256 1 449 956

tå 4 816 366 578 853 1 285 223 2 675 107 5 355 549

tå 5 1 668 082 1 182 772 3 170 837 6 599 888 12 621 579

tå 6 92 342 65 476 328 981 608 152 1 094 951

tå 7 153 722 108 998 265 266 552 134 1 080 121

Totalt 2 951 534 2 092 818 5 398 267 11 159 536 21 602 155

52 721 20 768 46 111 95 977 220 573 4 996

CO2e, kg/ton Bulk Bal PM4B PM5B Total Tallolja & Terpentin

tå 3 4,2 7,5 7,5 7,5 6,6

tå 4 15,5 27,9 27,9 27,9 24,3

tå 5 31,6 57,0 68,8 68,8 57,2

tå 6 1,8 3,2 7,1 6,3 5,0

tå 7 2,9 5,2 5,8 5,8 4,9

Per ton 56,0 100,8 117,1 116,3 97,9

Tillägg transport av produkter till kund

Tillägg biltransport Bulk Bal PM4B PM5B Total Tallolja & Terpentin

kg CO2 199 965 867 783 1 926 731 4 010 363 7 102 520 97 678

kg CO2e/ton 4 42 42 42 32

Tillägg sjötransport Bulk Bal PM4B PM5B Total

kg CO2 234 433 520 509 1 083 405 1 838 347

kg CO2e/ton 37,1

Totalt Bäckhammar Bulk Bal PM4B PM5B Total

Totalt (kg CO2) 3 151 499 3 195 033 7 845 507 16 253 304 30 543 022

Total (kg CO2/ton) 60 143 159 158 138

29

Carbon Footprint Nordic Paper Amotfors ABDatatyp Andel, % NP data Enhet Källa NP data Datum kg CO2e "tillverkning" kg CO2e "transport"

Vedråvara Totalt m3 fub 0 0

Massaved 0 m3 fub QvW, "Inköpt ved och massa" 2019-09-19 0 0

Sågverkflis 0 m3 fub QvW, "Inköpt ved och massa" 2019-09-19 0 0

Bränsleved 0 m3 fub 0

Köpt massa 2 834 024 0

Bulkmassa 50 622 ton QVW, CSM_Kund_order_Fakturerat 2 834 024 0

Balmassa ton

Produktion Massaprod. Total 0 ton 2019-05-21

varav bulk 0% 0 ton 2019-05-21

varav bal 0% 0 ton 2019-05-21

PM1A 40% 18 329 ton KPI månadsrapport 2018 2019-05-21

PM6A 60% 27 595 ton KPI månadsrapport 2018 2019-05-21

Inköpt värmeenergi Totalt 120 507 MWH 20 200 205

PM1A 48 096 MWH 8 062 223

PM6A 72 411 MWH 12 137 981

Förbr. köpt el Totalt 59 106 MWh 2019-05-21 768 378

Bulk MWh 2019-05-21 0

Bal MWh 2019-05-21 0

PM1A 23 590 MWh 2019-05-21 306 672

PM6A 35 516 MWh 2019-05-21 461 706

Prod. el Totalt 0 MWh 2019-05-21

Förbrukning av gas och olja Totalt 0 0

EO1 m3 0 0

Beckolja m3 0 0

-

395 652 15 267

Förbrukning av kemikalier Avdelning 2019-05-21 0 0

Våtstyrkemedel, 460 PB 653 ton 2019-06-26 213 531 2 559

Alun, Aluminiumsulfat PB 519 ton 2019-06-26 166 080 7 055

Svavelsyra, H2SO4 Bulk PB 260 ton 2019-06-26 166 3 177

Stärkelse PB 135 ton 2019-06-27 74 1 812

Natriumhydroxid, NaOH, 45% PB 79 ton 2019-06-28 15 800 664

Total, CO2e, kg PM1A PM6A Total

tå 3 1 131 104 1 702 920 2 834 024

tå 4 0 0 0

tå 5 157 911 237 741 395 652

tå 6 8 368 895 12 599 687 20 968 583

tå 7 6 093 9 174 15 267

Totalt 9 664 004 14 549 522 24 213 526

18 329 27 595 45 924

CO2e, kg/ton PM1A PM6A Total

tå 3 61,7 61,7 61,7

tå 4 0,0 0,0 0,0

tå 5 8,6 8,6 8,6

tå 6 456,6 456,6 456,6

tå 7 0,3 0,3 0,3

Per ton 527,3 527,3 527,3

Tillägg transport av papper till kund

Tillägg biltransport PM1A PM6A Total

kg CO2 782 997 1 178 831 1 961 828

kg CO2e/ton 43 43 43

Tillägg sjötransport PM1A PM6A Total

kg CO2 459 511 691 810 1 151 321

kg CO2e/ton 58

Totalt Åmotfors PM1A PM6A Total

Totalt (kg CO2) 10 906 511 16 420 163 27 326 674

Total (kg CO2/ton) 570 570 595

30

Carbon Footprint Nordic Paper Säffle ABDatatyp Andel, % NP data Enhet Källa NP data Datum kg CO2e "tillverkning" kg CO2e "transport"

Vedråvara Totalt m3 fub 762 788 137 820

Massaved 100 103 632 m3 fub Månadsavstämning Prod_Fiber_ved 2018 614 538 111 034

Sågverkflis x 0 m3 fub 0 0

Bränsleved x 25 000 m3 fub 148 250 26 786

Köpt massa 630 753 338 480

Bulkmassa ton

Balmassa 14 335 ton 630 753 338 480

Produktion Massaprod. Total 26 294 ton

varav bulk 17% 7 448 ton

varav bal 0% ton

PM2 49% 21 213 ton KPI 2018 brutto 2019-10-18

PM3 34% 14 711 ton KPI 2018 brutto 2019-10-18

Inköpt värmeenergi Totalt

Förbr. köpt el Totalt 86 482 MWh 1 124 266

Bulk 14 851 MWh 193063

Bal - MWh 0

PM2 42 298 MWh 549872

PM3 29 333 MWh 381331

Prod. el Totalt MWh


Gasol 51,9 Ton 87068 476

EO3 3 969 m3 11542434 17 646

-

435 520 15 317

Förbrukning av kemikalier Avdelning 3 150 775 116 753

Svaveldioxid, SO2 MB 1 987 ton (50%) 649 749 77 725

Natriumhydroxid, NaOH, 100% MB 1 940 ton 1 843 000 18 055

Alun, Aluminiumsulfat PB 1 361 ton 435 520 15 317

Fennoflock F 113 MB 1 200 ton (98%) 384 000 7 769

Fennoflock AVR Bulk MB 838 ton 274 026 13 204

- -

Total, CO2e, kg Bulk Bal PM2 PM3 Total

tå 3 1 997 061 7 239 639 5 020 616 14 257 316

tå 4 130 989 373 075 258 724 762 788

tå 5 541 063 1 798 199 1 247 033 3 586 295

tå 6 193 063 549 872 381 331 1 124 266

tå 7 46 828 342 289 237 374 626 492

Totalt 2 909 004 10 303 075 7 145 078 20 357 156

7 614 - 21 213 14 711 43 538

CO2e, kg/ton Bulk Bal PM2 PM3 Total

tå 3 262,3 341,3 341,3 327,5

tå 4 17,2 17,6 17,6 17,5

tå 5 71,1 84,8 84,8 82,4

tå 6 25,4 25,9 25,9 25,8

tå 7 6,2 16,1 16,1 14,4

Per ton 382,1 485,7 485,7 467,6


Tillägg biltransport Bulk Bal PM2 PM3 Total

kg CO2 206857 876 336 607 730 1 690 923

kg CO2e/ton 27 41 41 39

Tillägg sjötransport Bulk Bal PM2 PM3 Total

kg CO2 539 052 373 827 912 879

kg CO2e/ton 76

Totalt Säffle Bulk Bal PM2 PM3 Total

Totalt (kg CO2) 3 115 861 11 718 463 8 126 635 22 960 959

Total (kg CO2/ton) 409 527 527 527

31

Carbon Footprint Nordic Paper Greaker ABDatatyp Andel, % NP data Enhet Källa NP data Datum kg CO2e "tillverkning" kg CO2e "transport"

Vedråvara Totalt m3 fub 0 0

Massaved 0 m3 fub QvW, "Inköpt ved och massa" 2019-09-19 0 0

Sågverkflis 0 m3 fub QvW, "Inköpt ved och massa" 2019-09-19 0 0

Bränsleved 0 m3 fub 0

Köpt massa 6 104 382 330 768

Bulkmassa 7 448 ton IFS 2 845 582 0

Balmassa 32 588 ton IFS 3 258 800 330 768

Produktion Massaprod. Total - ton 2019-05-21

varav bulk 0% - ton 2019-05-21

varav bal 0% - ton 2019-05-21

PM1 33% 13 627 ton KPI 2018, brutto 2019-05-21

PM4 67% 27 767 ton KPI 2018, brutto 2019-05-21

Inköpt värmeenergi Totalt 120 507 MWH

PM1 39 671 MWH

PM4 80 836 MWH

Förbr. köpt el Totalt 118 644 MWh 2019-05-21 1 542 372

Bulk MWh 2019-05-21 0

Bal MWh 2019-05-21 0

PM1 39 058 MWh 2019-05-21 507752

PM4 79 586 MWh 2019-05-21 1034620

Prod. el Totalt - MWh 2019-05-21


Naturgas LNG 5 745 036 m3 13 075 702 3 648

-

Förbrukning av kemikalier 2019-05-21 922 785 342 451

Silikon 2 019 ton 2019-06-26 660 213 216 037

Natriumhypoklorit 508 ton 2019-06-26 166 116 297

Silikonförtjockare 202 ton 2019-06-26 66 054 118 879

Talk 92 ton 2019-06-26 30 084 7 154

Titandioxid, 100% 60 ton 2019-06-26 318 84

Total, CO2e, kg Bulk Bal PM1 PM4 Total

tå 3 6 314 128 12 865 956 19 180 084

tå 4 0 0 0

tå 5 303 783 619 002 922 785

tå 6 507 752 1 034 620 1 542 372

tå 7 221 625 451 594 673 219

Totalt 0 0 7 347 288 14 971 172 22 318 460

- - 13 627 27 767 41 394

CO2e, kg/ton Bulk Bal PM1 PM4 Total

tå 3 463,4 463,4 463,4

tå 4 0,0 0,0 0,0

tå 5 22,3 22,3 22,3

tå 6 37,3 37,3 37,3

tå 7 16,3 16,3 16,3

Per ton 0,0 0,0 539,2 539,2 539,2


Tillägg biltransport Bulk Bal PM1 PM4 Total

kg CO2 667 700 1 005 247 1 672 947

kg CO2e/ton 49 36 40

Tillägg sjötransport Bulk Bal PM1 PM4 Total

kg CO2 515 129 775 546 1 290 675

kg CO2e/ton 77

Totalt Greaker Bulk Bal PM1 PM4 Total

Totalt (kg CO2) 8 530 117 16 751 965 25 282 082

Total (kg CO2/ton) 588 575 611

32

15. BILAGA 3: FN:S GLOBALA KLIMATMÅL – HUR NORDIC PAPER BIDRAR TILL MÅLEN OCH HUR

VI KAN FORTSÄTTA GÖRA DET

Documents

CARBON FOOTPRINT - Nordic Paper · 2019-12-23 · 6 5. BAKGRUND I detta avsnitt går vi igenom vilka riktlinjer och ramverk som vi har valt att utgå ifrån i kartläggningen av Nordic