BYGGLOGISTIK INOM INDUSTRIOMRÅDE CONSTRUCTION LOGISTICS …kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:1220278/FULLTEXT01.pdf · 2018-06-18 · been major problems with logistics in both

BYGGLOGISTIK INOM INDUSTRIOMRÅDE

CONSTRUCTION LOGISTICS WITHIN

INDUSTRIAL AREA

Författare: Stefan Gajic

Johannes Gelo

Uppdragsgivare: Scania Industrial Maintenance AB

Handledare: Mats C Andersson, Scania Industrial Maintenance AB

Sven Dahlström, KTH ABE

Examinator: Per-Magnus Roald, KTH ABE

Examensarbete: 15 Högskolepoäng inom Byggteknik och Design

Serienummer: TRITA-ABE-MBT-1890

Godkännandedatum: 2018-06-18

SAMMANFATTNING

Scania är en av världens största tillverkare av lastbilar där byggprojekt inom företaget måste planeras

väl för att inte byggprojekten ska påverka lastbilsproduktionen negativt. Scania är beställare för

samtliga projekt hos Scania Industrial Maintenance där det tidigare funnits stora problem med

bygglogistiken i både stora och små projekt. Syftet är att undersöka problematiken med

bygglogistikflödet och finna lösningar till detta som ska underlätta framtida byggprojekt.

Målet med examensarbetet är att effektivisera bygglogistikflödet som i sin tur påverkar arbetsmiljön

på byggarbetsplatsen. I dagsläget står byggproduktionen stilla väldigt mycket på grund av ett dåligt

bygglogistikflöde, bland annat på grund av dålig planering av leveranser, där leveranserna inte anmäls

i portarna in till Scania området. Anledningen till förseningar var väntan på material och maskiner,

placering av material och maskiner samt transporten för dessa in till arbetsplatsen. Ett annat

återkommande problem är dåligt väderskydd för byggmaterial och byggmaskiner som i många fall

leder till skador.

I detta examensarbete valdes metoder som enkätundersökning, intervjuer och litteraturstudier ut för en

mer utförlig och bred kunskap. Metoderna användes vid olika tillfällen där enkätundersökningen

utfördes endast av yrkesarbetare som befann sig på de olika projekten, medan intervjuerna var endast

med tjänstemän med rätt kunskap och erfarenhet. Kombinationen av dessa metoder gav en tydligare

bild av de olika byggprojekten och hur saker och ting fungerar på byggprojekt inom ett

industriområde.

Efter en sammanställning av examensarbetets resultat, lokaliserades de olika faktorerna som låg

bakom den negativa påverkan i bygglogistiken. Faktorerna som lokaliserades är dålig förvaring av

material, dålig struktur, små ytor och dålig kommunikation. Efter att ha tagit fram de påverkande

faktorerna, togs rekommendationer fram för en förbättring på bygglogistiken samt undvika slöseri på

byggarbetsplatsen. Rekommendationerna som togs fram är bygglogistikcenter, strukturerad

byggarbetsplats, uppdaterad APD-plan/upplagsytor och bättre och tydligare kommunikation.

Nyckelord: Bygglogistikflöde, effektivisera, APD-plan, transport, bygglogistikcenter (BLC)

ABSTRACT

Scania is one of the world's largest truck manufacturers, where construction projects within the

company must be well planned so that construction projects don’t adversely affect the truck

production. Scania is the customer of all projects at Scania Industrial Maintenance, where there have

been major problems with logistics in both large and small projects. The purpose is to investigate the

problems with logistics flow and find solutions to this that will facilitate the construction work.

The purpose of the master thesis is to streamline the logistics flow, which in turn affects the work

environment at the construction site. At present the production stand still very much due to poor

logistics flow, partly due to the bad planning of deliveries, where deliveries are not reported in the

ports to the Scania area. The reason for delays was awaiting materials and machines, placement of

materials and machines as well as transportation for these into the workplace. Another recurring

problem is bad weather protection for materials and machines which in many cases cause damage to

the materials.

In this thesis, methods such as questionnaire surveys, interviews and literature studies were chosen for

a more comprehensive and broad knowledge. The methods were used on different occasions where the

survey was conducted only by skilled workers who were on the various projects, while the interviews

were only with officials with the right knowledge and experience. The combination of these methods

gave a clearer picture of the various projects and how things work on a building project in an industry.

After compiling the results of the thesis, the various factors that were behind the negative impact on

building logistics were located. The factors that were located are poor storage of materials, poor

structure, small areas and poor communication. After the identification of the influencing factors,

recommendations were made to improve the construction logistic and avoid waste at the construction

site. The recommendations presented are the Building Logistics Center, structured construction site,

updated APD-plan/support surfaces and better communication.

Keywords: Building logistics flow, streamline, APD-plan, transport, construction logistics center

FÖRORD

Vid studier på Kungliga Tekniska Högskolan med inriktning Byggteknik och Design är

examensarbetet ett slutligt moment som måste genomföras och godkännas. Arbetet utförs under en 10

veckors period och innefattar 15 högskolepoäng. Syftet med rapporten baseras på krav som ställts av

Scania Industrial Maintenance AB och Kungliga Tekniska Högskolan där lösningar till

bygglogistikens problematik ska undersökas och redovisas.

Ett stort tack till Scania IM och KTH som möjliggjort utförandet av examensarbetet, samt våra

handledare på Scania IM, Mats C Andersson, Bengt Leander och vår akademiska handledare Sven

Dahlström som bidragit till stor hjälp med arbetet. Vi vill även tacka projektledarna Mikael

Andersson, Johan Mellström, Henrik Westgärds och Benny Ståhl som ställt upp och möjliggjort flera

platsbesök på byggprojekten som de är ansvariga för samt bidragit till informationsrika intervjuer.

Slutligen, ett stort tack till examinatorn Per Magnus Roald som godkände utförandet av

examensarbetet.

Södertälje Mars 2018

Johannes Gelo & Stefan Gajic

INNEHÅLL 1 INLEDNING ....................................................................................................................................... 1

Bakgrund ................................................................................................................................. 1

Målformulering ....................................................................................................................... 1

Syfte och frågeställning ........................................................................................................... 1

Avgränsningar ......................................................................................................................... 2

2 Metod .............................................................................................................................................. 3

Litteratur .................................................................................................................................. 3

Elektronisk informationssökning............................................................................................. 3

Enkätundersökning .................................................................................................................. 3

Intervjuer ................................................................................................................................. 3

Platsbesök ................................................................................................................................ 3

Riskanalys av källor ................................................................................................................ 3

3 NULÄGESBESKRIVNING ................................................................................................................... 4

Marcus Wallenberg Hallen ...................................................................................................... 4

Totally Outrageous Gear Supply (TOGS) ............................................................................... 4

Teknikhallen ............................................................................................................................ 5

Utbyggnad av verkstad ............................................................................................................ 5

Nya gjuteriet ............................................................................................................................ 6

Aktiviteter och mängder .......................................................................................................... 6

4 TEORETISK REFERENSRAM .............................................................................................................. 7

Begreppsdefinitioner ............................................................................................................... 7

Logistik .................................................................................................................................... 8

Bygglogistik .................................................................................................................... 8

Logistiklösningar ..................................................................................................................... 9

Bygglogistikcenter ........................................................................................................... 9

Just In Time ..................................................................................................................... 9

Toyota Production System (TPS) .................................................................................... 9

Scania strukturmetod (Toyota Production System) ....................................................... 10

5S-metod ....................................................................................................................... 10

Entreprenader ........................................................................................................................ 11

Delad entreprenad .......................................................................................................... 11

Utförandeentreprenad .................................................................................................... 11

Slöseri generellt ..................................................................................................................... 11

Slöseri inom byggbranschen.................................................................................................. 12

Lager .............................................................................................................................. 12

Transport ....................................................................................................................... 12

Rörelse ........................................................................................................................... 13

Väntan ........................................................................................................................... 13

Återvinning på Scaniaområdet .............................................................................................. 13

Riskhantering ......................................................................................................................... 13

5 GENOMFÖRANDE .......................................................................................................................... 14

Analysmetod .......................................................................................................................... 14

Kvalitativ metod och Kvantitativ metod ....................................................................... 14

Induktiv metod, Deduktiv metod och Abduktiv metod ................................................. 14

Datainsamling ........................................................................................................................ 14

6 ANALYS .......................................................................................................................................... 15

Enkätundersökning ................................................................................................................ 15

Intervjuer ............................................................................................................................... 23

Platsbesök .............................................................................................................................. 24

7 SLUTSATS ....................................................................................................................................... 26

Enkätundersökning ................................................................................................................ 26

Intervjuer ............................................................................................................................... 26

Platsbesök .............................................................................................................................. 26

8 REKOMMENDATIONER .................................................................................................................. 27

Bygglogistikcenter ................................................................................................................. 27

Strukturerad byggarbetsplats ................................................................................................. 27

Upplagsytor ........................................................................................................................... 28

Kommunikation ..................................................................................................................... 28

Framtida studier ..................................................................................................................... 29

9 REFERENSLISTA .............................................................................................................................. 30

BILAGOR ................................................................................................................................................ 33

Bilaga 1: Karta över Scaniaområdet .................................................................................................. 34

Bilaga 2: Projektplatser ..................................................................................................................... 35

Bilaga 3: APD–plan Totally Outrageous Gear Supply (B210) ......................................................... 36

Bilaga 4: APD–plan Teknik Hallen (B062) ...................................................................................... 37

Bilaga 5: APD–plan Marcus Wallenberg Hallen (B065) .................................................................. 38

Bilaga 6: Förbättrad APD–plan Marcus Wallenberg Hallen (B065)................................................. 39

Bilaga 7: APD-plan Utbyggnad av verkstad (B150) ......................................................................... 40

Bilaga 8: Totalkostnad gipsskiva - PROLOG ................................................................................... 41

Bilaga 9: Förändrat kostnadsbild gipsskiva - PROLOG ................................................................... 42

Bilaga 10: Enkätundersökning .......................................................................................................... 43

Bilaga 11: Intervju med Projektledare Johan Mellström ................................................................... 45

Bilaga 12: Intervju med projektledare Mikael Andersson ................................................................. 47

Bilaga 13: Intervju med projektledare Benny Ståhl .......................................................................... 49

Bilaga 14: Intervju med projektledare Henrik Westgärds ................................................................. 51

Bilaga 15: Intervju med entreprenör Jonas Axelsson ........................................................................ 53

1

1 INLEDNING

Bakgrund

Scania är ett världsomfattande företag i över 100 länder med över 45 000 anställda. Scania arbetar

intensivt med att minimera Scania-fordonens miljöpåverkan genom effektivisering av motorer

samtidigt som en ökad produktion sker på industrianläggningar, framförallt i Södertälje (Scania AB).

Aktiebolaget Scania Industrial Maintenance AB grundades år 2001 då namnet var DynaMate AB där

industriella projekt utfördes för det stora lastbilstillverkande bolaget Scania AB. År 2011 övertog

Scania AB ägandet av DynaMate AB och drev bolaget som ett dotterbolag. År 2015 byttes namnet

från DynaMate AB till Scania Industrial Maintenance AB (Scania IM). Scania IM utför industriella

projekt där bolaget är Scanias AB’s beställarkvalifikation och enda leverantör av projektledning och

projekteringstjänster. Tjänsterna handlar om installation och omställning av maskiner,

produktionsutrustning samt nybyggnad- tillbyggnad- och ombyggnationer av olika fastigheter i

Scanias arbetsområde.

I dag är Scania Industrial Maintenance ett väl drivande bolag med verksamheter runt om i Scanias

olika delar. Bolaget strävar efter ett hållbart arbete som inkluderar Cost/Profit Life Cycle där de

identifierar och eliminerar störningar och slöseri som uppkommer i arbetet.

Scania är beställare för samtliga projekt hos Scania Industrial Maintenance där det tidigare funnits

stora problem med logistiken i både stora och små projekt. Syftet är att undersöka problematiken med

logistikflödet och finna lösningar till detta som ska underlätta byggarbetet.

Målformulering

Det huvudsakliga målet med examensarbetet är att effektivisera bygglogistikflödet och ska kunna

användas som grund till framtida byggprojekt. Genom att undersöka och presentera faktorerna som

ligger till grund för förseningarna i byggproduktionen, kan skillnaden i bygglogistikflödet mellan

större och mindre projekt presenteras.

Syfte och frågeställning

Syftet med examensarbetet är att effektivisera bygglogistikflödet som i sin tur påverkar arbetsmiljön

på byggarbetsplatserna. I dagsläget står byggproduktionen stilla mycket på grund av ett dåligt

bygglogistikflöde. Förseningarna beror på dålig planering av leveranser, där leveranserna inte anmäls i

portarna in till Scania området. Anledningen till förseningar är väntan på material och maskiner,

placering av material och maskiner samt transporten för dessa in till arbetsplatsen. Ett annat

återkommande problem är dåligt väderskydd för byggmaterial och byggmaskiner som i många fall

leder till skador.

Följande frågor kommer besvaras i examensarbetet:

• Skiljer sig bygglogistikplaneringen mellan ett större och ett mindre projekt i Scania IM?

• Hur kan vi förbättra bygglogistikflödet inom Scania IM?

• Vilket är den bästa metoden för förbättring av bygglogistikflödet? Just In Time?

Logistikpatrull? Bygglogistiklager?

• Finns det något bättre sätt att hantera och lagra byggmaterial?

2

Avgränsningar

Scania är beställare för samtliga byggprojekt hos Scania IM. Efter en diskussion med handledaren på

Scania IM valdes fyra projekt ut för studien, Totally Outrageous Gear Supply, Teknikhallen, Marcus

Wallenberg hallen och Utbyggnad av verkstad. Dessa fyra byggprojekt är olika till storlek och har

olika entreprenörer som möjliggör en bredare inblick i bygglogistiken. Avgränsningarna i

examensarbetet är att varken produktionsdata eller kostnadskalkyler kommer att analyseras.

Platschefer för samtliga byggprojekt och entreprenörer som arbetar med pågående ombyggnationer

under våren 2018 på Scaniaområdet kommer att intervjuas.

3

2 Metod

För att komma fram till lösningar på arbetsuppgiften kommer olika metoder att tillämpas. För att inte

göra observationer under 10 veckor, valdes en kombination av olika informationskällor. Källorna

bidrog till en bredare uppfattning av bygglogistiken på Scania.

Litteratur

Lämplig facklitteratur och gamla examensarbeten för området togs fram med hjälp av den akademiska

handledaren och var början för faktainsamlingen. Föreläsningsmaterial från det bygglogistikinriktade

firman Prolog AB studerades för att få en professionell inblick i bygglogistiken.

Elektronisk informationssökning

Användning av elektroniska källor är ett bra och effektivt sätt att samla information på. Tillgången till

KTS’s arbetsportal DiVA har underlättat arbetet genom tillgång till tidigare examensarbeten där flera

arbeten kommit till användning. Betydelsefull information har sökts fram genom Google och KTH:s

arbetsportal.

Enkätundersökning

Enkäter delades ut till yrkesarbetarna i projekten för att få en överblick om hur bygglogistiken i

projekten såg ut. Bygglogistikproblemen undersöktes med hjälp av en enkätundersökning som

innehöll 18 bygglogistikinriktade frågor.

Intervjuer

Fem intervjuer ägde rum under projektets gång där fyra var med projektledare och en med platschefen

för projektet Utbyggnad av verkstad. Intervjuerna gjordes för att få en bättre bild på situationen då

enkäten endast gav direkta svar utan någon förklaring. Till intervjuerna valdes respondenter utifrån

kunskaper och tjänster för att få informationsgivande diskussioner och en bredare bild av

bygglogistiken. Intervjuerna var informationsgivande med syn från flera perspektiv som ledde till

diskussioner och var en bra fördjupning för examensarbetet.

Platsbesök

Flera platsbesök gjordes på samtliga byggprojekt med syftet att undersöka och analysera

bygglogistiken. Valet för att undersöka fyra olika projekt gjordes för att få en klarare bild om hur

bygglogistiken fungerar och var bra faktainsamling till examensarbetet. Med dessa besök har

observationer och analyser gjorts och en uppfattning av situationen skapats, som därefter används som

grund för frågeställningarna i intervjuerna och enkätundersökningen. Frågor angående olika

arbetsuppgifter på byggarbetsplatsen blev besvarade då projektledaren alltid var på plats under

besöken.

Riskanalys av källor

Vid val av källor har en riskanalys gjorts för att bedöma källornas trovärdighet. Valet av källor har

gjorts genom att undersöka källans bakgrund, kunskap och underlag samt informationen i jämförelse

med andra källor. Genom egna granskningar drogs slutsatser kring källans samband till

examensarbetet.

4

3 NULÄGESBESKRIVNING

Marcus Wallenberg Hallen

MW hallen är ett museum som Scania äger och använder vid studiebesök och konferenssamtal. Den är

placerad i Scanias centrala område som innehåller olika avdelningar. MW hallens avdelning kallas för

byggnad 065 som även är känd för Scanias utställnings museum. Museet har en utställning av gamla

tåg, lastbilsdelar, verktyg och bilder från året då Scania grundades.

Figur 1. Markus Wallenberg hallen under byggtiden (Hämtad 2018-03-26)

Totally Outrageous Gear Supply (TOGS)

TOGS är ett pågående utbyggnadsprojekt till byggnad 210 som är en avdelning på Scania där de

producerar axlar och växellådor till lastbilar och bussar. Valet att bygga ut B210 gjordes genom en

tävling där vinnaren fick utöka produktionen av växellådor på cirka 600 m2. Det fanns ingen tidigare

användning av ytan, det var oanvänd asfalterad mark. I tillbyggnaden kommer nya rullband läggas in

där truckar kan lasta av material som sedan rullar in på rullband till Scanias verksamhet.

Figur 2. TOGS under byggtiden (Hämtad 2018-03-27)

5

Teknikhallen

Teknikhallen är en avdelning som är placerad i Scanias centrala område, kallas även för byggnad 062.

I teknikhallen sker transmissionsbearbetning som är en process av lastbilstillverkningen. Inne i

teknikhallen fanns en tom yta med en befintlig betongplatta som inte tidigare användes, men som i dag

håller på att bli en ny station till transmissionsbearbetningen.

Projektet går ut på att bygga ut transmissionsbearbetningen där den gamla betongplattan ska ersättas

med en ny samt att ny ventilation ska monteras. Efter att ombyggnaden har färdigställts ska nya

maskiner placeras på ytan.

Figur 3. Teknikhallen under byggtiden (Hämtad 2018-03-28)

Utbyggnad av verkstad

Projektet “Utbyggnad av verkstad” är en utbyggnad av byggnad 150 där verksamheten för

motormonteringen är lokaliserat. För att öka produktionen och möjliggöra montering av nyutvecklade

motorer behövs nya arbetsytor där nya produktionslinjer kommer att etableras samt nya logistikytor

för verkstaden. Ytan har tidigare varit en parkeringsplats för Scanias anställda samt en tillfartsväg.

Figur 4. Utbyggnad av verkstad under byggtiden (Hämtad 2018-03-27)

6

Nya gjuteriet

Scania har fått tillstånd att bygga ett nytt gjuteri på 22 000 m2. Med nya gjuteriet tillåts en ökad

kapacitet av järn smältning till 90 000 ton, vilket är tre gånger mer än det nuvarande gjuteriet. Scania

köper i dag stora mängder gjutgods av andra leverantörer men för en ökad effektivitet vill Scania bli

självständiga.

Figur 5. Nya gjuteriet (Hämtad 2018-04-30)

Aktiviteter och mängder

Aktiviteter och mänger material varierar mellan de olika projekten beroende på storlek och

byggnadsform. Nedan finns några av mängderna och aktiviteterna för projekten som ger en tydligare

bild om vad för arbete som har utförts.

Tabell 1. Mängder från de olika projekten (Hämtad 2018-04-16)

7

4 TEORETISK REFERENSRAM

Begreppsdefinitioner

JIT = Just In Time är en effektiv metod där material levereras vid den tidpunkt det ska användas.

BLC = Bygglogistikcenter är ett center där byggmaterial förvaras tills det behövs på

byggarbetsplatsen.

ADP-PLAN = Det är en arbetsplatsdispositionsplan. Det är en ritningen som visar vad ytor ska

användas till.

E = Entreprenör. Det är ett företag som hyrs in för att utföra ett arbete.

UE = Underentreprenör. Det är ett företag som hyrs in av en entreprenör för att utföra mindre

arbetsuppgifter.

YA = Yrkesarbetare är personer som arbetar som hantverkare.

PC = Platschef. Det är en tjänsteman som delar ut arbetsuppgifter till yrkesarbetare och hjälper till vid

uppkommande problem.

Pulsmöten = Det är möten där projektledaren, entreprenören, underentreprenören och beställaren

sitter med varandra där det diskuteras kring arbetet och samordningen.

TPS = Det är ett system för effektivisering av produktionen. Systemet heter Toyota Production

System.

5S-metoden = Det är en metod som används i en arbetsplats för att ha ordning och reda på material

och arbetsytor.

PL = Projektledare. Det är en tjänsteman som har hand om projekt.

Upplagsyta = Det är en yta på byggarbetsplatsen där material och maskiner förvaras.

8

Logistik

Definitionen av logistik är de processer, varor och tjänster som är kopplade till att rätt kund får rätt

produkt/tjänst i rätt mängd och skick, där det levereras i tid för en rimlig kostnad (Heskett, 1985).

I boken Logistikens Grunder förklaras logistiken som kunskapen om att förbättra materialflödet och

hur en bra planeringsstruktur uppnås. Det är aktiviteter som utförs och ser till att material är placerat

på ett lämpligt utrymme vid en passande tidpunkt. När det kommer till logistik handlar det om att

strukturera hanteringen av resurser för att uppnå bästa möjliga resultat samtidigt som kundernas krav

uppfylls. Genom miljövänliga material och tjänster som är välplanerade för ett rimligt pris, kommer

målet uppnås (Sjöstedt, 1982).

Figur 6. 7R (Prolog AB, föreläsning i KTH, Stockholm, 2017)

Bygglogistik

Bygglogistik består av att planera och hantera resurser som ska användas. Problem uppstår i

byggproduktionen på grund av att vid varje byggprojekt formas det nya ”verksamheter” med flera

olika parter inblandade (Segerstedt & Olofsson, 2010; Xue, Wang, Shen & Yu, 2007).

Samtliga parter som är inblandade i projektet, måste gemensamt planera och hantera resurserna samt

inkommande leveranser av byggmaterial. Varje byggprojekt är unikt, vilket gör det omöjligt att skapa

fasta logistikrutiner. För att effektivisera byggproduktionen behöver samtliga parter vara delaktiga i

logistiksamordningen, det ska finnas tydliga ritningar och information om hur det ska upprättas

(Oskarsson, Aronsson och Ekdahl, 2013).

I byggproduktionen kan förseningar uppkomma genom att yrkesgruppers arbete krockar, oväntade

förhållanden eller otillräcklig bemanning. Förseningar från ett håll i byggproduktionen leder till att

andra arbeten försenas, som leder till ett försenat slutdatum (Blomdahl och Wikner, 2013).

9

Logistiklösningar Bygglogistikcenter

Bygglogistikcenter är ett förvaringscenter som fungerar som mellanhand där materialet förvaras och

sedan levereras vid behov. BLC används för att minska transporterna som går direkt från leverantören

till byggarbetsplatsen och samtidigt minska materialförvaringen på byggarbetsplatserna.

Lagring av byggmaterial på arbetsplatserna medför skador, onödiga rörelser och mindre arbetsytor.

Vid användning av ett logistikcenter förvaras materialet i en säker och skyddad miljö tills det ska

användas. Denna leveransmetod är kopplat till Just-In-Time metoden. Ett logistikcenter ska placeras

nära byggarbetsplatsen för att underlätta transporterna av material. (Lundesjo G, 2011)

Just In Time

Det är en metod som går ut på att leverera material/tjänster till ett lämpligt utrymme vid en passande

tidpunkt. I jämförelse med vanliga leveranser har Just-In-Time en transporttid som är kortare, mängder

material som transporteras är mindre och har en bättre transportsäkerhet. Denna metod används för att

varor ska levereras vid passande tidpunkt, som är vid användningstillfället (Lumsden, Kenth, 2012).

Metoden sänker inventariekostnaderna men ökar samtidigt transportkostnaderna, på grund av att flera

transporter kommer ske. Det är en lämplig metod när produktionen är beroende av flera olika moment

och varje sådant behöver olika insatsdelar. Det finns både för- och nackdelar med Just-In-Time, där de

starkaste punkterna är att lagring på arbetsplatsen inte behövs men hela produktionen kan bli påverkad

av en leveransförsening. (Näslund, 2016)

Toyota Production System (TPS)

Taiichi 28 Ohno var produktansvarig på Toyota där han tog fram Toyota Production System.

Bakgrunden till systemet var när Toyota upphörde lageranvändningen och valde att allt skulle planeras

i förhand, samtidigt som den producerade kvantiteten inte skulle vara högre än efterfrågan. Detta

system började sedan kallas för Lean Production som går ut på att materialet ska levereras till

arbetsplatsen vid behov, precis som Just-In-Time metoden. Denna metod slog senare igenom och

företag började använda sig av den för att effektivisera sin bearbetning. Metoden tillförde lägre

kostnader med högre kvalitet (Oskarsson, Aronsson och Ekdahl, 2013).

Figur 7. Lean Production (Lean Enterprise Institute, 2018)

10

Scania strukturmetod (Toyota Production System)

Scania, har tillsammans med Toyota tagit fram en egen strukturmetod som är baserad på TPS.

Metoden används för att effektivisera produktionen.

Figur 8. 5S (Scania AB, Södertälje, 2018)

5S-metod

För att uppnå ett effektivt och underlättande arbete i byggproduktionen används 5S metoden. Denna

metod går ut på att skapa en bra struktur på byggarbetsplatsen som leder till en bättre arbetsmiljö.

Innebörden av sortering är att placera rätt material på rätt plats och ta bort överflödigt material som

inte används. En god struktur på arbetsplatsen leder till en organiserad arbetsmiljö där resurserna

finns på plats och är redo för att användas men som inte stör framkomligheten. En standardiserad

och städad arbetsplats medför en daglig rutin att hålla det rent och komfortabelt på byggarbetsplatsen.

Den sista processen i 5S-metoden är att skapa en vana, där de olika processerna genomförs

kontinuerligt för att uppnå en bra och strukturerad byggarbetsplats. (ELBERT, 2012).

Figur 9. 5S (Be Lean Solutions, 2018)

11

Entreprenader

Projekten TOGS, Teknikhallen och Utbyggnad av verkstad har entreprenadtypen delad entreprenad

och projektet Markus Wallenberg Hallen har entreprenadtypen utförandeentreprenad.

Delad entreprenad

Det som kännetecknar en delad entreprenad är att beställaren skriver avtal med flera olika

entreprenörer. Beställaren ska anlita en projektör som i sin tur sammanställer alla bygghandlingar för

projektet. Beställarens ansvar blir att samordna och sköta verksamheten på byggarbetsplatsen. Det

finns möjlighet för beställaren att lägga över ansvaret för samordningen på en av entreprenörerna, som

då blir huvudentreprenör. I dessa fall får de flesta huvudentreprenören ansvar över etableringen.

Utförandeentreprenad

I en typisk utförande entreprenad sköter beställaren alla bygghandlingar och upphandling av

entreprenör och har ansvar över konstruktionen. Entreprenörens uppgift i en utförande entreprenad är

att utföra arbetet enligt bygghandlingarna. I denna typ av entreprenad sker betalningen i vanligaste fall

i form av fast pris eller löpande räkning.

Slöseri generellt

När det pratas om slöseri menas det en aktivitet som konsumerar resurser, men är inte värdegivande.

Det bör undvikas vid alla tillfällen då det endast har en negativ påverkan i form av rörelser och

transporter.

Ledningsprocess – Denna process fastställer målen och planläggningen för en organisation.

Operativ process – Det är en process som bidrar till en omedelbar nytta för klienten.

Stödprocess – Det är en betydelsefull process som måste genomföras för att den operativa processen

ska fungera.

Det finns tre typer av slöseri, enligt nedanför. Aktiviteter kan värderas för att sedan graderas ifall de

tillhör någon av slöserityperna.

Värdeskapande arbete - Det är arbeten som tillför direkt betydelse för klienten.

Tvingat slöseri - Det är processer som möjliggör det värdeskapande arbetet.

Rent slöseri - Det är aktiviteter som inte direkt kan kopplas till ett värdeskapande arbete, men som

samtidigt skapar ett värde för klienten.

Problem som ofta dyker upp i byggprocessen är materialskador och onödiga rörelser. Dessa problem

leder till slöseri och stopp i produktionen då material som ska användas inte kommit fram i tid eller

skadats på något vis. För att avlägsna problemen bör interna transporter undvikas utan att leda till

andra problem, samt ha specifika förvaringsplatser för materialet och därigenom undvika skador.

Opassande system som orsakar slöseri bör ersättas omedelbart. Ett väl fungerande system underlättar

arbetet då det kommer finnas större arbetsyta samt sparar tid och pengar (Josephson, Saukkoriipi,

2005).

12

Slöseri inom byggbranschen

Överproduktion - Tillverkningen är större än efterfrågan.

Överarbete - Förbättring av produkten utan efterfrågan.

Lager - Förvaring av byggmaterial som ökar interna transporter.

Transporter – Transporter som inte behövs.

Omarbete – Utföra ett arbete igen på grund av fel.

Rörelse – Ineffektivt arbete på grund av att material och maskiner måste flyttas.

Väntan - Det är tid som inte används effektivt i form av väntan på resurser.

Outnyttjad kreativitet - Personalens kunskap används inte till fullo.

Figur 10. Slöserier i byggbranschen (Sewa Consulting, 2018)

En fördjupning har utförts av de fyra viktigaste kategorierna, som är lämpliga till detta examensarbete.

Lager

När material förvaras på byggarbetsplatsen, tillkommer det risker för personal, maskiner och material.

Risker för lagring av material kan vara fukt som leder till skador och vårdslös hantering, som i sin tur

ökar kostnaden i byggprojektet. Lagerförvaring är oundvikligt i byggprojekt, men behovet varierar

beroende på typ av projekt och stadie.

Transport

Transport är ett arbete som är ett obligatoriskt moment för att produktionen ska fungera, en så kallad

stödprocess. Det sker ofta obehövliga förflyttningar i byggproduktionen som bör undvikas då det

medför problem som felaktig placering av byggmaterial och materialskador. Dessa problem leder till

förlorad tid och arbetskraft.

13

Rörelse

Onödiga rörelser är en problematik i byggprojekt då mycket tid förloras på grund av felplacering av

material och hjälpmedel. Arbetarna slösar tid på att söka efter rätt material och hjälpmedel på grund av

felplaceringar. Onödiga rörelser anses som ett slöseri av arbetskraft och tid som bör avlägsnas för ett

effektivare arbete. För att lösa ett sådant problem, går det att använda sig av 5S-metoden.

Väntan

Väntan uppkommer när ett arbetsmoment inte kan utföras på grund av hinder. Det inkluderar väntan

på resurser, handlingar men även att föremål står i vägen och hindrar framkomligheten. Detta kan

undvikas med bra planering och en strukturerad arbetsplats med grundsyn att leveranserna kommer i

rätt tid.

Återvinning på Scaniaområdet

Spill av material är något vanligt som dyker upp under ett byggnadsprojekt. Det kan vara material som

gått sönder under leveranstiden, avlastning eller vid användning. Enligt det svenska miljöinstitutet

slängs flera tusen ton byggnadsmaterial. Oftast anses materialet att vara i bra skick och användbart,

men kastas trots allt på soptippen. En lösning på detta slöseri är återvinning eller någon sorts

användning av materialet för att få en bättre miljö och ekonomiska besparingar.

Under platsbesöken på de olika projekten talades det om hantering och återvinning av material. Alla

projektledare hade liknande svar när det kom till spill av material och överflödigt material. Spill av

material sorteras i specifika containrar inne på Scaniaområdet. Det överflödiga materialet tar oftast

entreprenören tillbaka eller använder det till andra byggprojekt inom Scania.

Återvinning är en viktig faktor i byggvärlden som borde tillämpas vid alla tillfällen då det alltid är

lönsamt.

Riskhantering

Riskhanteringen för byggprojekt i Scania presenteras enligt bilden nedan. En fördjupad riskbedömning

ska alltid utföras vid befintlig miljö, förändringar och olycksfall/tillbud. Genom en fördjupad

riskanalys ska risker reduceras för att skapa en trygg arbetsmiljö för alla i byggprojektet och i Scanias

verksamhet. Utöver denna process, ska den som är BAS för byggprojektet och verkstadschefen ha

kontinuerlig samordning för att hela tiden se över risker som uppkommer. En vanlig risk som

förekommer dagligen är in/ut passage genom Scanias verksamhet. Samordningen ska utföras på grund

av att två olika verksamheter är i nära kontakt där olyckor kan ske enkelt. Bas har också ansvar över

att kontinuerligt dokumentera en riskanalys på byggarbetsplatsen.

Figur 11. Riskhantering (Scania, 2018)

14

5 GENOMFÖRANDE

Analysmetod

En sökning av viktig data som har tagits fram i form av teorier, heter induktiv metod. När

informationen ska tas fram med hjälp av en enkätundersökning kallas det för deduktiv metod. Det

finns olika typer av datainsamling såsom enkäter och intervjuer. Analysmetoder finns i olika varianter

som utförs på specifika sätt, till exempel kvalitativa och kvantitativa metoder. Dessa analysmetoder är

lämpliga för en logistikstudie (Svensson, Per, 2015).

Kvalitativ metod och Kvantitativ metod

Innebörden med kvalitativ metod är att granska miljöer för en fördjupning. Detta förekommer vanligen

i vetenskapliga sammanhang. Fokusen är att med analyser, fakta och iakttagelser skapa en tydlig

helhetsbild för att besvara frågor. Metoden kommer klargöra om det som granskats och om

informationen har en koppling till varandra för ett kollektivt resultat (Holme och Solvang, 1997).

När information skapas genom enkätundersökningar och intervjuer kallas det för kvantitativ metod.

Denna metod används strukturerat då jämförelser ska göras. Den används för att skapa statistik över

specifika synpunkter (Holme och Solvang, 1997).

Induktiv metod, Deduktiv metod och Abduktiv metod

När nya teorier utarbetas genom stor faktainsamling, kan slutsatser dras och det kallas för induktiv

metod. Med denna metod kan nya teorier grundas (Psykologisktvetande, 2016).

Deduktiv metod utgår ifrån enkäter, intervjuer osv, som sammanfattas och ett resultat presenteras för

den specifika undersökningen. Metodens utgångspunkt är redan befintliga teorier för att komma fram

till ett resultat. Den abduktiva metoden går ut på att för förbättra olika teorier som sedan kan användas

(Psykologisktvetande, 2016).

En förståelse för bygglogistik har skapats genom informationssamlande från tidigare studier och

platsbesök som blev till grund för enkätundersökningarna och intervjuerna. Enkätfrågorna skrevs efter

utförda platsbesök på samtliga projekt. Det var 18 logistikinriktade frågor som 25 entreprenörer deltog

i. Intervjuerna hölls med projektledarna i samtliga projekt samt huvudentreprenören för det största

projektet, efter sammanställning av enkätundersökningen. Totalt gjordes 5 intervjuer och 25

enkätundersökningar.

Datainsamling

Det finns olika typer av data och två av dessa är primär- och sekundärdata.. Informationssamlande

genom enkäter och intervjuer är primärdata. Sekundärdata innebär att informationen som finns

tillgänglig är pålitlig för användning till undersökningen (Staake, Anna, 2016).

Informationssamlande gjordes genom bland annat enkätundersökningar, intervjuer, diskussioner,

gamla examensarbeten och platsbesök. Detta är en blandning av både sekundär- och primärdata.

15

6 ANALYS

I det här kapitlet redovisas resultatet från enkätundersökningen där syftet var att få en generell

uppfattning om vad arbetarna tycker om byggprojektets logistikflöde. Enkätundersökning bestod av 18

bygglogistik inriktade frågor som yrkesarbetarna skulle besvara. 25 yrkesarbetare deltog i

undersökningen som gav en bred och tydlig uppfattning om vad arbetarna upplevde. Här nedan

redogörs enkätfrågornas resultat samt kommentarer kopplade till frågornas syfte.

Enkätundersökning

1. I vilket företag jobbar du?

Fråga ett ställdes för att få en överblick om vilka entreprenörer som arbetade på de fyra projekten. För

att inte peka ut företag i vårt arbete valdes därför att inte visa statistik till denna fråga i önskan av

Scania IM.

Fråga 2–4

Syftet med frågorna var att kunna få en helhetsbild om hur länge yrkesarbetarna hade arbetat inom

deras nuvarande arbetsområde. Eftersom byggprojekt på ett industriområde är annorlunda, var det

intressant att se hur många som hade tidigare erfarenhet från byggprojekt på Scania området för att

jämföra de resterande frågornas svar.

2. Hur länge har du jobbat i ditt företag? [År]

Diagram 1

3. Hur länge har du jobbat inom ditt nuvarande arbetsområde? [År]

Diagram 2

20%

44%

20%

16%

0-1 1-10 10-20 20<

8%

52%16%

24%

0-1 1-10 10-20 20<

16

4. Har du tidigare erfarenhet av byggprojekt på Scania?

Diagram 3

5. Hur stort ansvar/inflytande har du i planering av leveranser och placering av material?

Beroende på entreprenadform varierar inflytandet för leveranserna olika på de olika projekten. Det

intressanta blir i det här fallet placering av material.

Diagram 4

Medelvärdet på det här svaret blev 3,3 och med tanke på motiveringarna i fråga 16, behövs det en

förbättring i denna punkt.

96%

4%

Ja Nej

4%12%

36%28%

16%

4%

1 2 3 4 5 NA

17

6. Tycker du att materialet finns tillgängligt i tid?

Syftet med frågan var att undersöka i fall allt material fanns tillgängligt i tid för entreprenörerna och

om projekten som undersöktes hade slöseri i form av väntan. Svarsskalan var mellan 1 och 5 där 1 är

Aldrig och 5 är Alltid.

Diagram 5

För att kunna utföra ett arbete gäller det att det finns material på plats i tid. Resultatet blev ett

medelvärde på 3,2. Endast 4 % av respondenterna tyckte att materialet alltid fanns i tid och majoriteten

svarade 3 på frågan vilket är medel. Ett medelvärde på 3,2 är dåligt då långt ifrån allt material kommer

i tid.

7. Hur ofta får du leta efter material och verktyg?

Letande efter material och verktyg är en typ av onödiga rörelser som kan minimeras genom att ha en

bra struktur.

Diagram 6

Denna fråga är relaterad till fråga 16 där en iordningställd arbetsplats kommer ha ett lägre medelvärde.

Medelvärdet blev 2,4 som visar att det finns förbättringspotential.

8. Har det skett någon skada på materialet?

0%

8%

52%

32%

4%4%

1 2 3 4 5 NA

12%

36%36%

12%

0%

4%

1 2 3 4 5 NA

18

Materialet förvaras på arbetsplatserna där arbetsytorna är av minimal storlek och mycket maskiner

finns på plats. På sådana arbetsplatser är risken stor för materialskador.

Diagram 7

Med tanke på hur arbetsplatserna ser ut, har skadorna inte skett i alldeles för stor utsträckning. Skador

på material medför extra kostnader och förseningar.

9. Tycker du att förvaringen av material är bra?

Syftet med frågan är att undersöka om entreprenörerna tycker att förvaring av material på

byggarbetsplatsen är bra.

Diagram 8

Att allt material förvaras på byggarbetsplatsen är bra från entreprenörens synvinkel. Entreprenörerna

behöver inte oroa sig över att materialet inte finns på plats i tid och planeringen för arbeten

underlättas.

10. Tycker du att det finns tillräckligt med plats på arbetsplatsen för att förvara material?

20%

80%

Ja Nej

88%

12%

Ja Nej

19

Denna fråga är relaterad till fråga 9 då majoriteten av entreprenörerna tycker att arbetsplatsen är en bra

förvaringsyta. Avsikten med frågan är att få en uppfattning om entreprenörerna tycker att förvaringen

av byggmaterial på byggarbetsplatserna är bra, då det är ett industriområde.

Diagram 9

Ca 30 % av respondenterna tycker att förvaringen på arbetsplatsen är dålig. Det är förståeligt då

byggarbetsplatsernas storlek är minimala. Av de 25 som svarade på frågan svarade 7 Nej där

motiveringarna inte varierade.

Motiveringen av de som svarade nej på fråga 10:

1. Det är oftast för lite ytor att lägga av material.

2. Alltid för trångt (för kort byggtid).

3. För små byggområden.

4. Dåligt med plats för material när vi ska påbörja ett projekt.

5. Litet.

6. Små utrymmen.

Fråga 11 och 12 syftade på hur väl entreprenörerna informeras kring projektet.

11. Blir du informerad om förändringar som sker på byggarbetsplatsen?

Diagram 10

12. Hur väl informerad är du om kommande leveranser?

72%

28%

Ja Nej

88%

12%

Ja Nej

20

Diagram 11

Ca 90 % av respondenterna svarade att de blir informerade om förändringar som sker på

byggarbetsplatsen. Information gällande kommande leveranser som svarades med skala 1 till 5 blev

medelvärdet 3,6. Med de begränsade ytorna är information om kommande leveranser viktig för

entreprenörernas planering.

13. Hur intensiva är leveranserna?

Diagram 12

Medelvärdet på denna fråga blev 2,8 vilket kopplas till fråga 6. Med tanke på att material inte kommer

i tid blir intensiteten av leveranser låg.

14. Tycker du att APD-planen korrigeras med jämna mellanrum och tycker du att den visar

lagringsplatser på ett förståeligt sätt?

0%0%

52%36%

12%

1 2 3 4 5

4%

32%

48%

16%

0%

1 2 3 4 5

21

Frågans syfte är att få en föreställning över hur APD-planen används i de olika projekten. Med en

ständig uppdatering är det ett bra hjälpmedel för att få en bra struktur över arbetsplatsen.

Diagram 13

Efter att ha tagit fram APD–planen för samtliga projekt som har undersökts visar det sig att

tydligheterna av APD-planen varier beroende på projektledare. Resultatet att 26 % av respondenterna

anser att APD-planen inte är förståelig är ett rimligt resultat efter att ha undersökt de fyra APD-

planerna.

15. Vet du vart du ska förvara material?

Att placera material på byggarbetsplatsen kan medföra hinder. Detta kan tydligt kopplas med

motiveringarna i fråga 16.

Diagram 14

92 % av yrkesarbetarna säger att de vet vart material ska förvaras låter väldigt bra. Efter att ha varit på

platsbesök har gruppen dragit en slutsats att entreprenörerna vet vart material ska förvaras på ett sätt

som inte stör deras arbetsuppgifter men tar inte hänsyn till andra yrkesgrupper.

16. Tycker du att arbetsplatsen är organiserat (iordningställd)?

För att ett byggprojekt ska hålla tidsplanen då flera olika yrkesgrupper är på samma arbetsplats behövs

en bra struktur.

74%

26%

Ja Nej

92%

8%

Ja Nej

22

Diagram 15

Majoriteten tycker att arbetsplatsen är strukturerad och detta kan bero på vilket projekt entreprenörerna

tillhör. Av de som svarade Nej var det endast fyra stycken som motiverade. Motiveringen av de fyra

stycken som svarade var:

1. Dålig struktur.

2. Det är ganska mycket pallar och bråte som ligger och skräpar.

3. Stökigt.

4. Material placeras på olika platser utan någon struktur.

17. Har det uppstått några stop i byggproduktionen?

Syftet med frågan är att få en överblick över vad stoppen berodde på och om det är ett logistikproblem.

Diagram 16

Av de 16 som svarade Ja på frågan var det 14 stycken som skrev en motivering. Motiveringen av de

14 stycken som svarade Ja på fråga 17:

1. Pga. andra UE som inte blir klara i tid.

2. Pålningen.

3. Dålig planering.

4. Dålig arbetsmiljö eller hinder av andra.

5. Ibland kommer man inte in (låsta dörrar).

6. Materialbrist.

7. Dålig planering.

8. Försenat material.

9. Målning av balkar bromsade el.

10. Vissa yrkesgrupper hinner inte enligt tidplan pga. personalbrist.

11. Felaktig tidsplan.

12. Material kommer inte i tid.

13. Dubbelbockade transporter.

76%

24%

Ja Nej

64%

36%

Ja Nej

23

14. Materialbrist.

18. Känner du till arbetsmiljöplanen?

En bra arbetsmiljö är viktigt för att entreprenörerna ska utföra ett bra arbete. Syftet med frågan är att

undersöka om entreprenörerna tycker att deras arbetsmiljö är bra.

Diagram 17

Under besöken på arbetsplatserna noterades det att arbetarna inte använde den utrusning som behövdes

vid vissa typer av arbeten. Skyddshjälmar användes inte på byggarbetsplatsen, och en av de mer

allvarligare noteringarna var att yrkesarbetarna inte använda skyddsmasker vid ett arbete som

dammade mycket. Detta diagram redovisar inte gruppens verklighetsuppfattning.

Intervjuer

Samlade intrycket efter fem intervjuer med fyra projektledare från Scania IM och en arbetsledare från

PEAB, är att samtliga respondenter upplevt liknande problem i bygglogistiken och att det finns

mycket förbättringspotential. Enligt respondenterna är orsakerna till problemen dålig kommunikation,

försenade transporter, material som levereras till fel plats och liten arbetsyta.

Enligt Jonas Axelsson som är platschef på projektet utbyggnad av verkstad är försenade transporter,

dålig kommunikation och material som levereras till fel plats de kritiska faktorerna till att det blir

stopp i produktionen.

Enligt Mikael som är projektledare på TOGS handlar bygglogistik om materialflöde och

kommunikation där olika företag samarbetar och strävar efter ett säkert och hållbart arbete. Han tycker

kommunikationen med Scania kan vara dålig då det har hänt flera gånger att han har anmält arbetare i

god tid för passerkort men inte fått det i tid. Försenade leveranser leder till stopp i byggproduktionen

men enligt Mikael har arbetarna utnyttjat den tiden till något annat arbetsmoment i projektet.

Problematiken med logistiken startar redan med försenade leveranser där i många fall levereras

materialet till fel plats i Scania. Kommunikationen mellan leverantörer och beställare har varit otydlig

och ansvarslös då leverantörerna placerar material på felaktig plats som någon måste åka och leta reda

på för att sedan flytta till rätt plats. Förflyttningen av material kräver tid och arbetskraft som fördröjer

byggtiden och ökar kostnaderna. Det dyker ofta upp små problem som arbetarna löser på plats, vilket

underlättar för projektledaren som slipper hyra in någon annan för arbetet.

Projektledaren Henrik som har hand om projektet utbyggnad av verkstad tycker att det måste finnas

plats att förvara material och att material som ska användas ska vara på plats när det behövs.

Förseningar av leveranser leder till en fördröjning av byggtiden som ökar kostnaderna då

entreprenörerna måste betalas för tiden dem är på arbetsplatsen.

88%

12%

Ja Nej

24

Platsbesök

Figur 12. Slöseripost ”Onödiga rörelser” (Hämtad 2018-03-29)

Yrkesarbetaren fick avbryta sitt jobb på grund av att framkomligheten hindrades för skyliften. Han

fick åka ner för att flytta på byggmaterial och hjälpmedel för att kunna fortsätta med sitt arbete.

Figur 13. Observation (Hämtad 2018-03-27)

En observation under platsbesöket på utbyggnad av verkstad var att det låg både byggmaterial som ska

återvinnas och nytt material utspritt på byggarbetsplatsen.

25


Material förvaras på byggarbetsplatserna i veckor innan det ska användas. Det tar upp stora ytor och

hindrar framkomligheten.


Figur 14 visar en ostrukturerad byggarbetsplats. Det finns överflöd av skylifts som inte används och

tar upp ytor.

26

7 SLUTSATS

Enkätundersökning

Svaren som lämnades in genom den utförda enkätundersökning gav grunduppfattningar till vilka

problem som finns i byggprojekten. Sammanställning av samtliga enkäter visade tydliga problem som

upprepades i samtliga projekt. Det var små arbetsytor, dåliga förvaringsplatser, försenade leveranser

och dålig kommunikation som var de upprepande problemen. Byggarbetsplatserna är placerade på

Scania området, därför ställer Scania krav och begränsningar på byggprojekten som leder till dessa

återkommande problem. Projektledarna är medvetna om problemen men för att inte påverka Scanias

verksamhet måste de hålla sig till begränsningarna som Scania sätter.

Materielleveranserna blir dagligen försenade eller placeras på felaktig plats i Scania som någon måste

åka och leta reda på. Att åtgärda problemet måste prioriteras för dessa ligger som grund till förseningar

i byggprojektet och medför högre kostnader.

Intervjuer

Enkätundersökningen gav en grundläggande inblick i bygglogistikproblemen som grundade

intervjufrågorna. Intervjuerna gav en bredare uppfattning av projektens planering, struktur och

problem som uppkommit. Genom informationsrika diskussioner skapades det en uppfattning från olika

synvinklar och möjliga lösningar för problemen.

Respondenternas motiveringar kring problemen varierade inte nämnbart och punkterna som samtliga

nämnde var dålig kommunikation med leverantören, förvaringsytor för material och

materielleveranser. Leveranserna är gång på gång försenade eller placeras på felaktiga platser på

Scania området. Dessa synpunkter stärktes i motiveringarna på frågorna 10, 16 och 17 i enkäterna.

Några åtgärdsförslag som gruppen föreslog i diskussionerna var ett BLC och krav på projektledaren

som ritar APD-planen, vilket gruppen fick positiv respons på.

Platsbesök

Platsbesöken bidrog starkt till examensarbetet genom att gruppen själva fick göra egna observationer

kring bygglogistikproblemen. En händelse som noterades flera gånger var att yrkesarbetarna fick

avbryta sitt arbete för att förflytta material eller hjälpmedel som hindrade framkomligheten.

Projektledarna som var på plats vid dessa incidenter tillfrågades om detta var ett vanligt problem,

vilket det var.

Dessa händelser ökar risken för byggmaterialskador samtidigt som den är en typ av slöseri som går att

undvika genom bland annat bättre planering.

Efter att ha undersökt och analyserat de olika byggprojekten, hamnade fokusen på APD–planerna. Det

fastställdes att det inte fanns några tydliga krav på projektledaren om hur APD-planen ska vara

utformad. APD-planernas detaljrikhet varierade markant där det fanns både tydliga och otydliga APD-

planer (Bilaga 5). Det konstaterades att endast en av APD-planerna hade upplagsytor markerade och

de resterande tre visade inte någon typ av upplagsyta. Risken är stor att byggmaterial hindrar

framkomligheten och behöver förflyttas, som i värsta fall leder till materialskador. Detta beror på en

otydlig APD-plan.

27

8 REKOMMENDATIONER

Bygglogistikcenter

Samtliga byggprojekt på Scania området förvarar byggmaterial på byggarbetsplatsen under en längre

tid innan det används, vilket leder till olika typer av slöseri (Figur 13). Det finns risk att

byggmaterialet skadas på grund av yrkesarbetarna eller väder. Onödiga rörelser förekommer i form av

förflyttning av material, vilket är en typ av slöseri. Då materialet förvaras på byggarbetsplatsen, tar det

mycket plats och hindrar framkomligheten.

Lösning till dessa problem är ett BLC. Med ett BLC kan större mängder byggmaterial förvaras utan att

störa byggproduktionen. Entreprenörerna har möjligheten att hämta materialet vid behov där ”Just In

Time” metoden tillämpas. Ett BLC underlättar för entreprenörerna och leverantörerna då färre

leveranser görs till byggarbetsplatsen men samtidigt större mängder material kan levereras. Har inte

entreprenören möjlighet att transportera materialet från bygglogistikcentret till byggarbetsplatsen,

finns det möjlighet att boka Scanias interna transporter. Tidigare har byggleveranser blivit försenade

eller levererats till felaktig plats på grund av att byggprojekten inte har en tydlig adress. Med ett BLC

som ligger utanför Scanias område möjliggör att leveranserna kommer till rätt plats genom en tydlig

leveransadress. Det administrativa arbetet för projektledaren minskas då leveransen inte behöver åka

in på Scania område. Materialet kommer inte förvaras på byggarbetsplatsen och därmed tar inte upp

ytor, som är viktigt vid byggprojekt på industriområde.

Ett BLC kan ge många fördelar. Mindre material kommer förvaras på byggarbetsplatsen, vilket i sin

tur minskar risken för skador på både maskiner och materialet. Materialet kommer att flyttas färre

antal gånger, ökad framkomlighet, och slöseriposterna ”väntan” och ”onödiga rörelser” minskar.

Samtidigt ger dessa fördelar en bättre arbetsmiljö, genom att arbetsplatsen är säkrare och renare blir

risken för arbetsskador mindre. Dessa fördelar leder till lägre kostnader (Bilaga 8 & 9).

Bygglogistikcentret tillhandahålls av Scania och därför kommer entreprenörerna inte behöva förvara

material på deras bekostnad. Det ska tydligt stå i upphandlingarna att BLC tillhandahålls av Scania

och att det ska finnas med i kostnadskalkylen, som ska sänka entreprenadkostnaderna.

För att ha ett strukturerat BLC, behövs det en bygglogistikansvarig som alltid är på plats.

Logistikansvarige har ansvar över att ta emot och placera materialet som levereras samt sköta det

administrativa arbetet för leveranserna. Den logistikansvarige ska underlätta arbetet för

entreprenörerna när de kommer in för att hämta material, då materialet ska vara framplockat och redo

att hämtas upp.

Scanias investeringar ska enligt deras beslut ha en återbetalningstid på 3 år, vilket inte är möjligt vid

ett nyproducerat bygglogistikcenter. Istället kan en större lokal hyras för att användas som ett BLC,

höga kostnader undviks och samtidigt möjliggörs uppsägning av lokalen. Gruppen har lokaliserat

bästa möjliga plats för bygglogistikcentret som är i Södertälje Hamn. Plats för lokaliseringen är vald i

syfte att ligga nära Scanias transportingång, Scania Syd, Scania Labb och Motor.

Strukturerad byggarbetsplats

Scania Industrial Maintenance strävar efter ett strukturerat och hållbart arbete. De använder sig av 5S

metoden inne i kontorslandskapet som även skulle kunna tillämpas på byggarbetsplatsen (figur 8). Ett

återkommande problem är att material och maskiner lämnas kvar på byggarbetsplatsen och tar upp

arbetsytor som leder till slöseri (Figur 14).

Projektledarna har erfarenhet av 5S metoden inne i kontorslandskapet, som de kan ta med sig till

byggarbetsplatserna. Med tydliga krav på samtliga entreprenörer kan metoden tillämpas för att skapa

en strukturerad byggarbetsplats. Projektledaren bör etablera en upplagsyta där material och maskiner

placeras när de inte används för att öppna upp arbetsytor. Upplagsytan ska markeras tydligt med korn

28

eller liknande för att visa tydliga avgränsningar. För att undvika misskötsel av entreprenörer kan ett

ekonomiskt straff tillämpas.

Det är viktigt att kraven tas upp under pulsmötena för att samtliga i byggprojektet ska veta hur

maskiner och material ska förvaras. Vid en strukturerad arbetsplats undviks ”onödiga rörelser” och

byggmaterialspill då materialet förvaras på en plats som inte stör yrkesgrupper och leder till en god

arbetsmiljö.

Då samtliga arbetare är välinformerade gällande krav och struktur på byggarbetsplatsen, kommer

arbetet att flyta på bättre.

Upplagsytor

APD-planen är ett bra hjälpmedel som används för att enkelt visa ytors användning. Projektledarna

använder sig av APD-plan men med betydliga skillnader i detaljrikedom (Bilaga 3–5 & 7). Från

Scania IM:s sida bör krav ställas på projektledarna så att samtliga APD-planer blir konsistenta och

innehåller liknande detaljrikedom. En åtgärd för APD-planerna som starkt rekommenderas, är att

markera upplagsytor på APD-planen, som en av projektledarna gjort (Bilaga 7). Med detta krav kan

entreprenörerna i framtiden lättare veta vart deras byggmaterial ska placeras. Upplagsytor bör

markeras tydligt med korn eller liknande och materialet ska markeras av entreprenören med

företagsnamn och telefonnummer. Beroende på vilken entreprenadform projektet har, kan uppgiften

utföras av huvudentreprenören eller projektledaren. Vid utförandeentreprenad och delad entreprenad

bör projektledaren ta ansvaret för att markera ut upplagsytan. Vid en totalentreprenad kan denna

uppgift tilldelas huvudentreprenören som får enligt APD-planen markera ut upplagsytan tydligt.

Samordningen kring upplagsytan kan vara en punkt som diskuteras under pulsmötena vid behov.

För att samtliga entreprenörer ska veta vad som gäller på byggarbetsplatsen, bör APD-planen finnas

tillgänglig på pulsmötena där information tydligt delges.

Det finns ett antal viktiga punkter som ska finnas i en tydlig APD-plan. Bilaga 6 är en APD-plan som

upprättats utav examensarbetarna och visar de grundläggande punkterna som varje APD-plan bör

innehålla.

Införs dessa rekommendationer, kommer byggmaterial inte hindra framkomligheten och de interna

transporterna på byggarbetsplatsen kommer att minska. Yrkesarbetarna kommer inte behöva flytta på

material och maskiner som hindrar framkomligheten, samtidigt som risken att byggmaterial skadas

minskar.

Kommunikation

Kommunikation är grundläggande för ett kunna genomföra ett bra byggnadsprojekt. Dålig

kommunikation kan leda till olika problem såsom försenade leveranser, missförstånd mellan

yrkesgrupperna, fel i byggproduktionen och ”onödiga rörelser”.

Ett sätt att förbättra kommunikationen på byggarbetsplatsen samt med leverantörerna är att vara tydlig

med vilka arbetsuppgifter som kommer att ske och vilka byggleveranser som kommer. För att undvika

felaktiga leveranser, ska leverantören informeras tydligt med Scanias husnummer, projektnamn och få

en karta över Scanias område (Bilaga 1). Yrkesarbetarna bör även informeras när byggmaterialet ska

anlända då de är mest delaktiga i materialhanteringen. Fler pulsmöten under arbetsveckor bör hållas

för en nå en bättre kommunikation. Ett par tillägg på pulsmöten bör vara att dels informera om

kommande byggleveranser innevarande och nästa vecka, dels informera om bygglogistikens status och

förbättringsförslag. Vid viktiga händelser bör samtliga inblandade i projektet vara närvarande på

pulsmötena för att alla ska få samma information. Det är viktigt att ha en bra planering och vara tydlig

med informationen som ges till samtliga arbetare för ett uppnå bättre och effektivare arbete.

29

Kommunikationen är kopplad till APD-planen där den visar upplagsytor på byggarbetsplatsen. För att

effektivisera arbetet och undvika onödiga rörelser, är det viktigt att yrkesarbetarna får rätt information

gällande APD-planen och att den följs.

Ju större ansvar projektledarna tar med att informera samtliga delaktiga i projektet gällande

materialhantering desto bättre blir arbetsplatserna. Bra kommunikation mellan projektledare och

entreprenörerna leder till ett bättre arbete, samt lägre kostnader för samtliga inblandade.

Framtida studier

För framtida examensarbeten skulle det vara intressant att studera entreprenadjuridiken för att se hur

lagarna kan implementeras på byggarbetsplatser inom industrier, eftersom byggarbetsplatserna ligger

på en annan verksamhets arbetsområde.

Det skulle vara intressant att se vad lagen om arbetsmiljö säger om en sådan arbetsplats.

9 REFERENSLISTA

Kurslitteratur

Björklund, Maria. 2012. Hållbara logistiksystem. 1. Uppl. Lund: Studentlitteratur AB. ISBN: 9 789

144 071 954

Jonsson, Patrik och Mattson, Stig-Arne. 2005. Logistik – läran om effektiva materialflöden. 3. Uppl.

Lund: Studentlitteratur. ISNB: 9789144110776

Josephson, Per-Erik och Saukkoriipi, Lasse. 2009. 31 rekommendationer för ökad lönsamhet i

byggandet – att minska slöserier. Göteborg. Centrum för management i byggsektorn. Avdelningen för

construction management Chalmers tekniska högskola. ISNB: 91-976181-8-7

Lumsden, Kenth. 2006. Logistikens grunder. 2a. Uppl. Lund: Studentlitteratur AB. ISNB: 91-44-

02873-3

Oskarsson, Björn och Andersson, Håkan och Ekdahl, Bengt. 2013. Modern logistik – För ökad

lönsamhet. 4:1. Uppl. Stockholm: Liber AB. ISNB: 978-91-47-11126-8

Mangne Holme, Idar och Krohn Solvang, Bernt. 1997. Forskningsmetodik - om kvalitativa och

kvantitativa metoder. 2:16. Uppl. Lund: Studentlitteratur AB. ISNB: 978-91-44-00211-8

Digitala källor

Arbetsmiljöverket. Produktion, industri och logistik, November 30, 2017

https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/ (Hämtad 2018-04-03)

Blomdahl Niklas Wikner Anna. Bygglogistik - Vad är det som styr ?. Institutionen för

byggvetenskaper Byggproduktion, Lunds Tekniska Högskolan, Lund 2013

http://www.bekon.lth.se/fileadmin/byggnadsekonomi/Blomdahl_Wikner_2013.pdf (Hämtad 2018-03-

21)

Ekengren, Staffan. Scania AB (publ) SE-15187, Södertälje 2018

https://www.scania.com/group/en/industrial-maintenance/ (Hämtad 2018-03-21)

Fansson, Daniel, Persson, Lars och Adreasson, Sven. Lager/logisti/industri, 2016

http://brubakken.com/sv/lager-logistik-industri/ (Hämtad 2018-04-04)

Giovanis, A.N. och Tsoukatos, E. (2013)

J. International Business and Entrepreneurship Development, Vol. 7, No. 1, 2013

https://pdfs.semanticscholar.org/39ae/fc278295e3c5d3feebcadd331ab27c225c50.pdf (Hämtad 2018-

03-20)

Heed, Pär. 2015. Effektiv Logistik

http://www.officefactory.se/senaste/effektiv-logistik/ (Hämtad 2018-03-20)

Lundesjo, Greger. The Logistics Business

http://www.wrap.org.uk/sites/files/wrap/CCC%20combined.pdf (Hämtad 2018-03-21)

Löndal Jonsson, Julia. Scania får grönt ljus för att bygga nytt gjuteri, Södertälje, april 15, 2018

https://www.lt.se/stockholm/sodertalje/scania-far-gront-ljus-for-att-bygga-nytt-gjuteri (Hämtad 2018-

04-30)

Malterud K. Att kombinera metoder. Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund:

Studentlitteratur; 1998

http://infovoice.se/fou/bok/10000035.shtml (Hämtad 2018-03-21)

https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/

http://www.bekon.lth.se/fileadmin/byggnadsekonomi/Blomdahl_Wikner_2013.pdf

https://www.scania.com/group/en/industrial-maintenance/

http://brubakken.com/sv/lager-logistik-industri/

https://pdfs.semanticscholar.org/39ae/fc278295e3c5d3feebcadd331ab27c225c50.pdf

http://www.officefactory.se/senaste/effektiv-logistik/

http://www.wrap.org.uk/sites/files/wrap/CCC%20combined.pdf

https://www.lt.se/stockholm/sodertalje/scania-far-gront-ljus-for-att-bygga-nytt-gjuteri

http://infovoice.se/fou/bok/10000035.shtml

Naslund, Ingvor. Just-In-Time, förklarande, Februari 18, 2016

http://jackabacon.com/article/just-in-time-frklarade (Hämtad 2018-03-22)

Psykologisktvetande. Deduktion och induktion, Maj 6, 2016

http://www.psykologisktvetande.se/deduktion-induktion.html (Hämtad 2018-03-22)

Staake, Anna. Sekundär och primärdata, 2016

http://www.attitydikarlstad.se/boken/sekundar-och-primardata/ (Hämtad 2018-03-22)

Svensson, Per. Kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetodik, Februari 25, 2015

https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/programinformation/maskinteknik/kandidatarbet

e/Documents/20150225%20Vetenskapsmetodik%20forel%202%20PS.pdf (Hämtad 2018-03-22)

Prolog AB. Material från Bilda KTH, kurs AF1723 Bygglogistik och Riskhantering HT17,

föreläsning i KTH. Stockholm 2017

Åfreds, Johanna. Undermålig återvinning av byggmaterial, Januari 21, 2016

http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/undermalig-atervinning-av-byggmaterial-22550# (Hämtad 2018-

04-23)

Gamla examensarbeten

Alaa Josef, Dana, Mir, Sahel. Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik.

2015

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:820715/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2018-03-21)

Basharkar, Wahidullah. Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik. 2015

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:841249/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2018-03-21)

Ek, Mikael. Mälardalens högskolan, Effektivisering av arbetsplatslogistik: en fallstudie vid NCC

Construction Stockholm. 2008

http://ltu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1017123&dswid=-7720 (Hämtad 2018-03-

22)

Esseen Larsson, Alexander. Effektivisering av logistiklösningar: En jämförelse av nya och gamla

logistiksystem vid ROT-projekt. 2014

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:726405/FULLTEXT01 (Hämtad 2018-03-22)

Shahin, Fredrik, Al-Samarrai, Haya. KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE),

Byggvetenskap, Byggteknik och design. 2017

http://kth.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1184459&dswid=-7720 (Hämtad 2018-03-

20)

Sundelin, Sara, Edén, Therése. KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter

och byggande. 2012

http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A530867&dswid=-7720 (Hämtad 2018-03-

20)

http://jackabacon.com/article/just-in-time-frklarade

http://www.psykologisktvetande.se/deduktion-induktion.html

http://www.attitydikarlstad.se/boken/sekundar-och-primardata/

https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/programinformation/maskinteknik/kandidatarbete/Documents/20150225%20Vetenskapsmetodik%20fo%CC%88rel%202%20PS.pdf

https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/programinformation/maskinteknik/kandidatarbete/Documents/20150225%20Vetenskapsmetodik%20fo%CC%88rel%202%20PS.pdf

http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/undermalig-atervinning-av-byggmaterial-22550

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:820715/FULLTEXT01.pdf

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:841249/FULLTEXT01.pdf

http://ltu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1017123&dswid=-7720

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:726405/FULLTEXT01

http://kth.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1184459&dswid=-7720

http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A530867&dswid=-7720

Intervjuer med projektledare på Scania IM

Andersson, Mikael. Projektledare Totally Outrageous Gear Supply, Industrial Maintenance AB.

Intervju (2018–04–19)

Axelsson, Jonas. Arbetsledare Utbyggnad av verkstad, PEAB (2018–04–09)

Mellström, Johan. Projektledare Marcus Wallenberg – Hallen, Scania Industrial Maintenance AB.

Intervju (2018–04–19)

Ståhl, Benny. Projektledare Teknik hallen, Industrial Maintenance AB. Intervju (2018–04–19)

Westgärds, Henrik. Projektledare Utbyggnad av verkstad, Industrial Maintenance AB. Intervju (2018–

04–09)

BILAGOR

Bilaga 1: Karta över Scaniaområdet

Bilaga 2: Projektplatser

Bilaga 3: APD–plan Totally Outrageous Gear Supply (B210)

Bilaga 4: APD–plan Teknik Hallen (B062)

Bilaga 5: APD–plan Marcus Wallenberg – Hallen (B065)

Bilaga 6: Förbättrad APD–plan Marcus Wallenberg Hallen (B065)

Bilaga 7: APD-plan Utbyggnad av verkstad (B150)

Bilaga 8: Totalkostnad gipsskiva - PROLOG

Bilaga 9: Förändrat kostnadsbild gipsskiva - PROLOG

Bilaga 10: Enkätundersökning

Bilaga 11: Intervju med projektledare




Bilaga 15: Intervju med entreprenör

Bilaga 1: Karta över Scaniaområdet

Bilaga 2: Projektplatser

Bilaga 3: APD–plan Totally Outrageous Gear Supply (B210)

Bilaga 4: APD–plan Teknik Hallen (B062)

Bilaga 5: APD–plan Marcus Wallenberg Hallen (B065)

Bilaga 6: Förbättrad APD–plan Marcus Wallenberg Hallen (B065)

Bilaga 7: APD-plan Utbyggnad av verkstad (B150)

Bilaga 8: Totalkostnad gipsskiva - PROLOG

Bilaga 9: Förändrat kostnadsbild gipsskiva - PROLOG

Bilaga 10: Enkätundersökning

Enkätundersökning Scania Industrial Maintenance

1. I vilket företag jobbar du?

2. Hur länge har du jobbat i ditt företag? [År]

0–1

1–5

5–10

10–20

>20

3. Hur länge har du jobbat inom ditt nuvarande arbetsområde? [År]

0–1

1–5

5–10

10–20

>20


Ja

Nej

5. Hur stort ansvar/inflytande har du i planering av leveranser och placering av material?

Litet Stort

1 2 3 4 5

6. Tycker du att materialet finns tillgängligt i tid?

Aldrig Alltid

1 2 3 4 5

7. Hur ofta får du leta efter material och verktyg?

Aldrig Alltid

1 2 3 4 5

8. Har det skett någon skada på materialet?

Ja

Nej

9. Tycker du att förvaringen av material är bra?

Ja

Nej

10. Tycker du att det finns tillräckligt med plats på arbetsplatsen för att förvara material?

Ja

Nej Motivera gärna kortfattat:

11. Blir du informerad om förändringar som sker på byggarbetsplatsen?

Ja

Nej

12. Hur väl informerad är du om kommande leveranser?

Inte alls Mycket bra

1 2 3 4 5

13. Hur intensiva är leveranserna?

Mild Intensiv

1 2 3 4 5

14. Tycker du att APD-planen korrigeras med jämna mellanrum och tycker du att den visar

lagringsplatser på ett förståeligt sätt?

Ja

Nej

15. Vet du vart du ska förvara material?

Ja

Nej

16. Tycker du att arbetsplatsen är organiserat (iordningställd)?

Ja

Nej Motivera gärna kortfattat:

17. Har det uppstått några stop i byggproduktionen?

Ja Beskriv gärna kortfattat vad stoppet/stoppen berodde på:

Nej

18. Känner du till arbetsmiljöplanen?

Ja

Nej

Tack för medverkan!

Bilaga 11: Intervju med Projektledare Johan Mellström

Intervjumall med referat projektledare

1. Vad är din roll i Scania?

Projektledare.

2. Vilket projekt är du inblandad i?

MW-hallen.

3. Hur länge har du arbetat med detta yrke och inom Scania?

5 och ett halvt år.

4. Vad ingår i dina arbetsuppgifter?

Projekteringsledning, byggledning, BAS-u bas-P.

5. Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig?

Mycket på kontoret, administrationsuppgifter och går ut på plats vid behov (pulsmöten).

6. Hur ligger ni till tidsmässigt i projektet? (projektet vi undersöker)

Bra.

7. Vad betyder logistik för dig?

Det handlar om att man har saker på plats när de behövs och inte tar onödig plats.

8. Vad är din syn på logistiken i projektet (projektet vi undersöker)?

Det har varit bra, bra UE.

9. Har du sett några upprepande problem?

Leveranser av glaspartier har varit problem (produktion).

10. Hur ser logistiken ut jämfört med tidigare projekt som du varit delaktig i?

Det är ingen skillnad.

11. Inför nya moment i projektet, kan du berätta hur ni planerar och förbereder?

Pulsmöten, pratar igenom om vad som ska hända. I dag ska en port installeras så vi hade ett möte.

12. Hur förvarar ni materialet i projektet (projektet vi undersöker)?

Förvaring inomhus (Just-In-Time), lite plats för förvaring på arbetsplats.

13. Hur hanteras och förvaras brandfarligt material?

Vi har inte haft något farligt material.

14. Hur upplever du arbetsplatsen?

Det har varit ganska bra, kan alltid bli bättre men bra nog.

15. Hur och vart upplever du att tillgångarna i projektet försvinner?

Arbetarna är oftast på plats i tid och materialet används fast det tillkommer lite spill då material kan gå

sönder vid avlastning.

16. Sker det mycket materialskador och spill?

Väldigt lite.

17. Hur jobbar ni för att minimera spill i form av tid och material?

Armering och isolering har blivit över som lämnades över till ett annat projekt för användning.

18. Hur väl informerar ni verksamheten?

Veckovisa pulser och är det något speciellt så mailar jag eller ringer.

19. Vilka områden och aktiviteter ser ni som mest kritiska?

Portarna som måste monteras.

Frågor om underentreprenörer

20. Prioriterar ni entreprenörer som haft tidigare arbetserfarenhet att jobba på Scania

området?

Ja eftersom det är jätte svårt att komma in som ny på Scania på grund SSG.

21. Hur väl informerar ni entreprenörerna?

Vi informerar dem väldigt bra om tydligt under möten.

22. Vad sker om de sköter sig dåligt?

I första hand får de skäll eller chefer, om det är UE så tar jag det med E.

23. Har det skett några incidenter med att underentreprenören skött sig dåligt?

Nej inte på det här bygget.

24. Hur regelbundet korrigeras APD-planen?

Inte en ända gång, görs vid behov.

25. Har det skett några längre stopp i byggproduktionen och i sådana fall vad var orsaken?

2 dagar har vi fått stoppa på grund av verksamheten.

26. Hur ser kontakten ut mellan byggarbetarna och platschefen, projektledaren osv.?

Pulsmöten telefon eller mail.

Bilaga 12: Intervju med projektledare Mikael Andersson



Projektledare.


TOGS.


3 år.


Bas p, BAS U, KA, byggledare, projektledare.


Pulsmöten på morgonen, skyddsronder varje tisdag, byggmöte varannan vecka, samordningsmöte

samma tid varannan vecka.


Kanon! Vi ligger väldigt bra i fas.


Ordning och reda, transporter och material leveranser.


Det ser bra ut tycker jag, har lite synpunkter på UE inte meddelar om vilka som kommer så jag kan

skriva in dem i Securitas. Skulle vilja ha in dem 2 veckor innan så dem är klara med sina kort när dem

ska utföra arbetet. Logistiken från Scanias sida är dålig för det är dem som sköter korten.


Fasad material beställde fel, konstruktörer i Sweco var otydlig i ritningarna. Hade skrivit ”lika

befintlig fasad” och rökluckorna skrev han enligt AMA. Bättre att rita en detaljritning.


Ungefär likvärdig, projektet innan var mycket logistik med verksamheten.


Pulsmöten, bygg och samordningsmöten.


På plats, elektronik inomhus och det som kan stå utomhus under skärmtak.


12 meter från fasaden (cellplast).


Som ett bygge ska se ut, lite smutsigt här och där.


Inget material men personal kan fladdra ut till andra projekt när dem ska jobba på det här. Det ända är

att man får kolla på tidplanen och om man ligger i fas så är det okej.


Det hände i dag, tur att den delen ska kapas av lite. Det som jag vet om i iallafall.


Försöker undvika skador av material.


Dem är alltid med på pulsmöten och samordningsmöten. Mycket får göras kvällar och helger så att

dem inte blir störda som resulterar i äta-arbeten.


Asfalteringen som vi gör just nu på grund av vädret. Vi ska börja nästa vecka för tältslussen ska vara

klart vecka 17.

Frågor om entreprenörer

20. Prioriterar ni underentreprenörer som haft tidigare arbetserfarenhet att jobba på Scania

området?

Dem som jag har haft tidigare och vet jag får. Det måste inte vara det billigaste.

21. Hur väl informerar ni underentreprenörerna?

Vi informerar entreprenören som informerar sina underentreprenörer.


Tillrättavisade och upprepar det sig så byter vi ut dem.

23. Har det skett några incidenter med att underentreprenören skött sig dåligt?

En och annan har inte hjälm på sig.


Någon gång då och då, vid behov.


Nej det har rullat på än så länge, vi hade ett problem på grund av fel fasadmaterial men vi råddade om

i arbetarna. SWECO gjorde fel i beräkningarna så pålningen blev förskjuten 17 dagar.


Putsmöten, samordningsmöten och byggmöten.

Bilaga 13: Intervju med projektledare Benny Ståhl



Projektledare.


Teknik hallen.


1 år.


Bas p, BAS U, KA, byggledare, projektledare.


Är ute på bygget och kontrollerar att arbetet utförts korrekt och att material finns på plats, sen så sitter

jag i kontoret och sköter lite pappersarbeten.


Har varit tight som fan från början med vi följer tidsplanen


Jag tänker på flöde. Samordning, väldigt mycket samordning. Anpassa oss till befintlig verksamhet.

Samordnat flöde på något vis.


Mycket in och uttransport ska fungera med verksamheten runt om. Säkerheten måste funka på Teknik

huset A och O. Vi har logistikytor en bit bort också så vi har väldigt tur.


Oanmälda transporter som inte kommer in.


Pulsmöten varje morgon, projektmöte och byggmöte. Logistiken kommer in i dessa.


En viss del på bygget och mycket ute.


Vi valde stenull för att inte hantera brandfarligt material, i sådana fall är det heta-arbeten.


Det går upp och ner, ju fler E desto mer material. Man får säga till lite då


Gubbar kanske åker ut till andra projekt, eller när något måste fixas men inget skapat problem.


Inget jag fått höra om.


Vi har inte haft några materialskador hittills och försöker undvika dem så mycket som möjligt.


Framförallt pulsmöten.


Det är nog installationsbiten sen, när man placerat den så kan uppkomma frågor om något ställas där.

Frågor om underentreprenörer

19. Prioriterar ni underentreprenörer som haft tidigare arbetserfarenhet att jobba på Scania

området?

Priset men det hänger ihop med entreprenören, om det är någon som kan våra rutiner.

20. Hur väl informerar ni underentreprenörerna?

Entreprenörerna vidareför mötesinformationen till underentreprenörerna.


Tillsägelse först, allvarliga fel eller återkommande så tar vi inte in de mer. En UE och till E blåste

positivt på områden så han blev utkörd direkt och U tog inte in UE mer.

22. Har det skett några incidenter med att entreprenören skött sig dåligt?

Nej.


För sällan, man ska följa upp den men vid behov.


Avspärrningarna till området tog längre tid än beräknat. Man hittar massa skit under golvet som inte

fanns i ritningen. gamla fundament.


Pulsmöten och byggmöten.

Bilaga 14: Intervju med projektledare Henrik Westgärds



Projektledare.


Utbyggnad av verkstad.


28 år


Planering, svar på frågor som kommer under projektets gång, planerar möten en gång i veckan samt

har interna möten. Går ute på arbetsplatsen och ser till att allt stämmer.


Sitter på kontoret och planerar, håller byggmöten och möten med verksamheten. Är ute på plats

mycket.


Bra förutom takplåten som blev försenad på grund av dåligt väder men jag tror att vi kan jobba ikapp

tiden som vi ligger efter (2 veckor).


Materialflöde, få hit rätt material vid rätt tid och rätt mängd. Bra plats att förvara material samt

anpassa sig efter ytan. Undvika skador av material.


Bra men skulle vilja ha mindre material som förvaras på arbetsplatsen för den tar upp mycket plats.


Nej ända märkbara problemet var takplåten som inte kom upp i tid.


Bra men det är trångt att anpassa sig till Scanias önskemål.


Entreprenören sköter planering med UE och förbereder. Jag håller i möten 3 veckor innan ett nytt

moment startar så att alla vet vad som kommer ske.


Materialet förvaras både inom- och utomhus beroende vad det är för typ av material.


Vi har inte haft något brandfarligt material på bygget än.


Det har tidigare varit stökigt på grund av mycket material men har blivit bättre med tiden.


Dem försvinner väl på arbetet som utförs.


Nej det har inte skett än. (peppar peppar)



Har pulsmöten varje morgon. Om något arbete som verksamheten kommer märka av, meddelar jag

dem 2 veckor innan.


Takläggningen, montera fläktrum, tänker på säkerheten, försöka undvika stopp, kan bli förseningar på

grund av transport och väder.

Frågor om entreprenörer

20. Prioriterar ni entreprenörer som haft tidigare arbetserfarenhet att jobba på Scania

området?

Nej vi väljer dem som har bäst pris och bra upplägg på utförandet.

21. Hur väl informerar ni entreprenörerna?

2 gånger i veckan.


Säger åt de men stoppar arbetet om det är något farligt.

23. Har det skett några incidenter med att entreprenören skött sig dåligt?

Ja det har skett gällande för mycket skräp på området som de fick städa bort.


Det är entreprenören som samordnar med UE angående APD-planen


Förutom plåttaket så har det inte skett några längre stopp.


Genom möten som hålls, bland annat pulsmöten.

Bilaga 15: Intervju med entreprenör Jonas Axelsson

Intervjumall med referat entreprenör

1. För vilket företag jobbar du?

PEAB

2. Vad har du för yrke?

Arbetsledare

3. Hur länge har du arbetat med detta?

5 år.


Ja, ca 3,5 år inom Scania området.


Kvalitetssäkerhet, planering, kontrollerar om ÄTA arbeten tillkommer.


Mycket att göra, möten och diskussioner bland annat.


3–4 veckor sena på grund av ofärdiga ritningar och vi har blivit stoppade av Scanias verksamhet.


Planering av arbete, transporter och kommunikation.


Planering av arbetet, transporter och kommunikationen är strulig. Mycket saker man måste hålla koll

på.


Små arbetsytor för material och förseningar på grund av ritningar som inte är klara.

11. Hur ser logistiken ut jämfört med tidigare projekt som du varit delaktig i inom Scania?

Det finns olika begränsningar då Scania bygger inne i sitt område medans andra byggen är på

offentliga platser där det måste spärras av. I Scania så behöver det inte alltid spärras av då hela marken

tillhör Scania och de vill att lastbilsproduktionen ska hålla på samtidigt.


Jag håller möte med gubbarna.


Förvaras på plats och vi försöker få leveranserna när de behövs för att inte få det för rörigt på

arbetsplatsen.


Vi har inte haft något brandfarligt material.


Fungerar bra.


Nej inte från Peabs sida men mycket spill kommer från Scanias truckförare som kör in i t.ex. väggen.


Skador och spill kommer från Scanias sida.


T.ex. här var nedre delen av väggen gjort av betong så truckförarna inte förstör den.

19. Har det skett några stopp i produktionen och i sådana fall vad var orsaken?

Det sker lite små stop då och då och vi är 8 veckor försenade på grund av ofullständiga handlingar.

Stoppen beror på dåliga ritningar, dålig kommunikation och ofullständiga handlingar.

20. Hur påverkas arbetsmiljön av förseningar?

Arbetet och tidsplanen stämmer inte överens som bidrar till problem på arbetsplatsen som gör att det

blir stressigt. Efter sådana problem så görs förändringar som tar tid.

21. Hur ser kontakten ut mellan de inblandade i projektet?

Mycket bra, pulsmöten hålls varje morgon.

22. Vad har ni för krav på era leverantörer?

Vi har höga krav på allt som sker.


Gjutningen av golvet och att projekteringen blir klar.