Budgetprognos 2004:4 - Analys - Ekonomistyrningsverket€¦ · 5 Budgetprognos 2004:4 Ekonomistyrningsverket, 9 december 2004 2004 jmf m bp3-4 Diagram 6 Sida 1-3,2-1,3 1,6 1,8 3,5-1,9-1,5-0,7

1Ekonomistyrningsverket, 9 december 2004

ESV 2004:21

Analys

Budgetprognos2004:4

2

Budgetprognos 2004:4

Ekonomistyrningsverket, 9 december 2004

Budgetprognos Analys innehåller en övergripande analys som tillhandahålls kostnadsfritt i enstaka exemplar eller genom prenumeration.

Detaljerade tabeller fi nns att tillgå i olika format på ESV:s webbplats.

Budgetprognos Analys, tabeller och pressmeddelande fi nns på www.esv.se

KontaktpersonerBudgetprognoserna produceras av prognosenheten (ISE/P). I redaktionen för denna budgetprognos ingår Tina Hedman, redaktör (4503), Josefi n Ask-Ankner (4411), Svante Hellman (4315) och Anders Bergdahl (4414). Redaktionen är i första hand behjälplig med övergripande frågor.

Prognoschef Karl Bergstrand (4312)Carl J Nordén (4386)

UtgifterUtgiftsområde 1, 13, 14 Josefi n Ask-Ankner (4411)Utgiftsområde 19, 24 Anders Bergdahl (4414)Utgiftsområde 21, 23, 27 Johan Davidson (4542)Utgiftsområde 5, 7, 8 Thomas Hagberg (4504)Utgiftsområde 3, 4, 9, 10 Tina Hedman (4503)Utgiftsområde 2, 26, RGK:s nettoutlåning Svante Hellman (4315)Utgiftsområde 11, 20, Ålderspensionssystemet Bengt Lewin (4387)Utgiftsområde 6, 22, Kassamässig korrigering Margareta Nöjd (4453)Utgiftsområde 12, 18, 25 Kristina Olsson TjänstledigUtgiftsområde 15, 16, 17 Johan Sandberg (4417)Realekonomisk fördelning Christina Granath (4585)

InkomsterInkomsttitel 1700, 3000, 5000 Josefi n Ask-Ankner (4411)Inkomsttitel 1120, 1322 Anders Bergdahl (4414)Inkomsttitel 1111, 1131, 1321, 1600 Håkan Carlsson (4465)Inkomsttitel 6000, 1400 Johan Davidson (4542)Inkomsttitel 1300, 2000 (2300, 2500, 2600) Thomas Hagberg (4504)Inkomsttitel 4000 Tina Hedman (4503)Inkomsttitel 1140, 1200, 2000 (2100, 2200, 2400, 2700, 2800) Bengt Lewin (4387)Inkomsttitel 1511, 1513 Kristina Olsson TjänstledigInkomsttitel 1411, 1512 Johan Sandberg (4417)

Andra publikationer som belyser statsbudgeten (se www.esv.se)– Statsbudgetens månadsutfall– Inkomstliggaren 2004– Statsbudgetens utfall 2003– Statens Finanser 2003– Tidigare (i Budgetprognoserna) publicerade Temakapitel

ESV/ISE/P tel:08-690 43 00Drottninggatan 89 fax:08-690 41 15Box 45316 e-post: [email protected] 30 Stockholm [email protected]

Layout: Jan WesterlundOmslag: Thomas MejstedtTryck: Edita Norstedts Tryckeri, december 2004

ESV 2004:21ISSN 1401-7865ISBN 91-7249-178-7

3



Innehåll

InledningSummary ................................................................................................................................. 7Sammanfattning ....................................................................................................................... 9

Övergripande

Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål ......................................................................12Vad har hänt sedan augustiprognosen? .....................................................................................16Uppföljning av utgiftstaket.......................................................................................................18 Fördjupning om skattenedsättningarna ................................................................................20Faktiskt och underliggande saldo .............................................................................................22Budgetpolitisk indikator ..........................................................................................................25Utgifter 2004–2008 ................................................................................................................27 Förändring av anslagsbehållningar........................................................................................38Inkomster 2004–2008 .............................................................................................................40Realekonomisk fördelning........................................................................................................48Beräkningsförutsättningar ........................................................................................................53 Makroekonomiska förutsättningar........................................................................................53 Aviserade beslut ...................................................................................................................54 Prognosprinciper .................................................................................................................55Justering för ändrade redovisningsprinciper ..............................................................................58

Temakapitel

En åldrande befolkning – effekter på sparande och bytesbalans .................................................62Finasieringar av vägar och järnvägar – teori och praktik.............................................................66Publicerade temakapitel ...........................................................................................................70

Tabellförteckning

Tabell 1. Summary 2003–2008 ............................................................................................... 7Tabell 2. Sammanfattning åren 2003-2008 .............................................................................. 9Tabell 3. Uppföljning av utgiftstaket 2003–2007 ................................................................... 18Tabell 4. Nedsättningar av skatter 2001 –2008 ....................................................................... 21Tabell 5. Faktiskt och underliggande saldo 2004-2008 .......................................................... 23Tabell 6. Statsbudgetens utgifter 2003 och 2004 (2004 års struktur) ..................................... 27Tabell 7 Statsbudgetens utgifter 2004–2008 (2005 års struktur)........................................... 28Tabell 8. Förändring av anslagsbehållningar 2003–2005 ........................................................ 39Tabell 9. Periodiserade inkomstskatter 2003–2008 ................................................................ 40Tabell 10.Statsbudgetens inkomster 2003–2008..................................................................... 43Tabell 11.Effekter av ny sjukförsäkringsavgift 2005–2008 ....................................................... 44Tabell 12.Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade 2003–2008.................................. 48Tabell 13.Transfereringar till den kommunala sektorn 2003–2008 .......................................... 50Tabell 14.Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade 1999 och 2008............................ 51Tabell 15.Makroekonomiska förutsättningar 2003–2008 ........................................................ 53Tabell 16. Justeringar av kalenderåren 1995-2004 för jämförbarhet med 2005......................... 58

Figurförteckning

Figur 1. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till föregående prognos 2004 ....5Figur 2. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till budgetpropositionen 2004...5Figur 3. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till föregående prognos 2005.....6

4



Figur 4. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till budgetpropositionen 2005...6Figur 5. Andel av befolkningen i arbetsför ålder 1950-2050.................................................. 12Figur 6. Krav på fi nansiellt sparande i staten för att uppnå tvåprocentsmålet 2002-2020 ....... 13Figur 7. Takbegränsade utgifter per månad 2004 .................................................................. 16Figur 8. Inkomster per månad 2004 ..................................................................................... 17Figur 9. Utgiftstak och utgifter 1997–2008 .......................................................................... 19Figur 10. Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 1990–2008 ................................... 22Figur 11. Underliggande utgifter och inkomster 1995–2008 ................................................. 24Figur 12. Bidrag till förändring av underliggande saldo 1998–2008 ........................................ 25Figur 13. Bistånd och Sida:s förvaltningsanslag 1995–2008 .................................................... 31Figur 14. Arbetslöshet och sjukpenningdagar 1987–2008 ....................................................... 32Figur 15. A-kassa och aktivitetsstöd som andel av BNP ........................................................... 33Figur 16. Räntor på statsskulden 1998-2008........................................................................... 36Figur 17. Debiterad fastighetsskatt 2004–2008....................................................................... 45Figur 18. Privatinförsel av sprit 2001–2004............................................................................. 46Figur 19. Bidrag till kommuner 2003–2008............................................................................ 50Figur 20. Utgifter på utgiftsområden inklusive RGKs nettoutlåning respektive inkomster ........ 59Figur 21. Sveriges bytesbalans 1970-2003 ............................................................................. 62Figur 22. Yngre och äldre pensionärer 2000–2050.................................................................. 65Figur 23. Bokföringsexempel: Finansiering via anslag .............................................................. 67Figur 24. Bokföringsexempel: Finansiering via lån i RGK ........................................................ 68

Förteckning över faktarutor

Lästips Budgetprognos 2004:4 ............................................................................................... 11ESV:s budgetprognoser baseras på ett stort antal informationskällor och underlag ................... 17Så påverkas utgifterna vid ändrade programvolymer................................................................. 34Hur skiljer sig det nya utjämningssystemet från dagens? .......................................................... 35Vilka skattemässiga justeringar kan företagen göra?.................................................................. 42Realekonomisk fördelning....................................................................................................... 52

Appendix

Appendix 1. Statsskulden 1980-2008 ................................................................................... 72Appendix 2. Kassamässig korrigering och Riksäldskontorets nettoutlåning 2003-2008.......... 73Appendix 3. Engångsposter som påverkar statsbudgeten 1995–2008 .................................... 74Appendix 4. Budgetsaldo 2000–2008................................................................................... 76Appendix 5. Förändring av takbegränsade utgifter respektive inkomster 2001–2008............ 76Appendix 6. Budgetprognoserna avseende 2004................................................................... 77Appendix 7. Statsbudgetens inkomster m.m. 2002–2008 (i 2005 års struktur). .................... 79 Appendix 8. Statsbudgetens utgifter m.m. 2002–2008 (i 2005 års struktur). ........................ 80Appendix 9. Statsbudgetens utgifter fördelade på politikområden 2004–2008. ..................... 81Appendix 10. Differenser från föregående prognos 2004 ........................................................ 82Appendix 11. Differenser från statsbudgeten 2004 ................................................................. 82Appendix 12. Differenser från budgetpropositionen 2005 ...................................................... 82Appendix 13. Känslighetsberäkningar 2005, partiella helårseffekter......................................... 83Appendix 14. Känslighetsberäkningar 2005, partiell effekt av en ökning med 10 000 enheter . 83Appendix 15. Uppräkningsfaktorer inom kommunskattesystemet ........................................... 84Appendix 16. Tekniska justeringar av utgiftstaket 1997–2006 ................................................. 85

5



2004 jmf m bp3-4 Diagram 6

Sida 1

-3,2

-1,3

1,6

1,8

3,5

-1,9

-1,5

-0,7

0,5

1,8

-15 -12 -9 -6 -3 0 3 6 9 12 15

2004Figur 1.Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till föregående prognos

2004Figur 2. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till budgetpropositionen

2004 jmf m SB Diagram 6

Sida 1

-5,2

1,5

1,6

2,9

5,9

-1,6

-0,8

-0,6

0,6

1,1

-15 -12 -9 -6 -3 0 3 6 9 12 15

Miljarder kronorMiljarder kronor


Räntor på statsskuldenRäntor på statsskulden

VuxenutbildningVuxenutbildning

Avgiften till EUAvgiften till EU

FörsvarsmaterielFörsvarsmateriel

Energiskatt

Fysiska personers inkomstskattFysiska personers inkomstskattFysiska personers inkomstskatt

BetalningsdifferenserBetalningsdifferenser

Juridiska personers inkomstskattJuridiska personers inkomstskattJuridiska personers inkomstskatt

Övriga inkomster av statens verksamhetÖvriga inkomster av statens verksamhetÖvriga inkomster av statens verksamhet


Sjukpenning och rehabilitering m.m.Sjukpenning och rehabilitering m.m.Sjukpenning och rehabilitering m.m.

Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstödArbetslöshetsersättning och aktivitetsstödArbetslöshetsersättning och aktivitetsstödArbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

Bistånd

Avgiften till EUAvgiften till EU

Fysiska personers inkomstskattFysiska personers inkomstskattFysiska personers inkomstskatt


BetalningsdifferenserBetalningsdifferenser

Övriga inkomster av statens verksamhetÖvriga inkomster av statens verksamhetÖvriga inkomster av statens verksamhet

Nedsättning, sysselsättningsstöd till kommunerNedsättning, sysselsättningsstöd till kommunerNedsättning, sysselsättningsstöd till kommunerNedsättning, sysselsättningsstöd till kommuner

Bistånd

UTGIFTER

INKOMSTER

UTGIFTER

INKOMSTER

6



2005Figur 3. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till föregående prognos

2005 jmf m bp3-4 Diagram 6

Sida 1

-25,5

-7,5

-4,4

4,5

4,8

-25,6

-1,5

1,6

2,1

4,2

-30 -20 -10 0 10 20 30

2005 jmf m B-Propp Diagram 6

Sida 1

-10,5

-2,0

-1,5

1,6

12,3

-1,5

-1,0

-1,0

1,1

2,6

-15 -12 -9 -6 -3 0 3 6 9 12 15



2005Figur 4. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till budgetpropositionen

Aktivitets- och sjukersättningarAktivitets- och sjukersättningar

Försvarsmateriel

Trängselskatt i StockholmTrängselskatt i Stockholm


Kommunalekonomisk utjämningKommunalekonomisk utjämning

Nedsättning, sysselsättningsstöd till kommunerNedsättning, sysselsättningsstöd till kommunerNedsättning, sysselsättningsstöd till kommuner

Utjämningsavgift för kommunerUtjämningsavgift för kommuner

Juridiska personers inkomstskattJuridiska personers inkomstskatt

Inkomster av försåld egendomInkomster av försåld egendom

Fysiska personers inkomstskattFysiska personers inkomstskatt

FörsvarsmaterielFörsvarsmateriel

Arealersättning och djurbidragArealersättning och djurbidragArealersättning och djurbidrag

Bistånd

StudiemedelStudiemedel

Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstödArbetslöshetsersättning och aktivitetsstödArbetslöshetsersättning och aktivitetsstödArbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

Inkomster av försåld egendomInkomster av försåld egendomInkomster av försåld egendom


Amortering på stadskapitalAmortering på stadskapitalAmortering på stadskapital

Nedsättning, sysselsättningsstöd till kommuner Nedsättning, sysselsättningsstöd till kommuner Nedsättning, sysselsättningsstöd till kommuner Nedsättning, sysselsättningsstöd till kommuner

Inkomster av statens aktierInkomster av statens aktierInkomster av statens aktier

UTGIFTER

INKOMSTER

UTGIFTER

INKOMSTER

7



SummaryThe expenditure ceiling is expected to be met at a margin of three billion Swedish kronor this year, due to decreasing expenditure compared to previous forecast. The Swedish National Financial Management Authority has for a long time predicted this year’s expenditure to exceed the ceiling, and the Government has during the year decided on expenditure restrictions. These measures mainly affect national defence expenditure and agriculture support. Furthermore, the contributions to the European Community will be lower than estimated. The expenditure restrictions this year will, however, diminish the prospects of securing next year’s expenditure ceiling, since they in some cases will increase expenditure in 2005. Expenditure will also increase as a consequense of a trial of traffi c congestion taxes in Stockholm. Altogether, the expenditure ceiling will therefore be surpassed by four billion kronor, should no measures be taken. A reformed local-goverment tax equalisation system next year implies that revenue as well as expenditure and the ceiling will decrease by 26 billion Swedish kronor. However, this will affect neither the budget balance nor the budgeting margin.

To prevent the expenditure ceiling from being exceeded next year, the Government has declared that government agencies cannot use their appropriation balances in 2005. This applies to the total net use and not to specifi c appropriations. Pending a government decision, the Swedish National Financial Management Authority estimates that appropriation balances will be used to some extent and that the total net use will amount to 2.7 billion Swedish kronor. The forecast thus constitutes a basis for decision-making on expenditure restricting measures next year. If the net use can be reduced to zero, the expenditure decreases correspondingly. The ceiling would then instead be exceeded by 1.7 billion kronor.

Despite a strong economic upturn, central government budget defi cits are large. Next year, revenue will improve following that employment is expected to increase. The revenue improvement is, however, balanced by cuts in personal income tax and increasing tax reductions, in particular employment grants to local government. Next year’s improved budget balance is mainly due to unusually low interest payments in foreign currency.

^ééÉåÇáñ=NK=pìãã~êó=OMMPÓOMMU

pbh=Äáääáçå

��

��

qçí~ä=ÉñéÉåÇáíìêÉ TMUKN TRQKN TRMKT TRMKV TTVKV UMNKM UONKO JPKR JOPKS JMKS MKN JNOKM JNNKP

��

��

��

��

qçí~ä=êÉîÉåìÉ SSNKT TNOKQ SVTKT TNOKT TPTKP TTPKS UMMKR OKP JPOKN NMKO MKQ JOKV JNKR

_ìÇÖÉí=Ä~ä~åÅÉ= JQSKP JQNKT JRPKM JPUKO JQOKS JOTKQ JOMKT RKU JUKR NMKU MKO VKN VKU

��

��

��

_ìÇÖÉíáåÖ=ã~êÖáå OKV MKO PKP JQKQ VKQ NOKM QKQ NVKV NKN JQKS UKM OKM

��

råÇÉêäóáåÖ=Ä~ä~åÅÉ JSQKU JRRKQ JQPKU JQSKU JPOKQ JOOKM SKO JNNKO

��

��

Table 1. Summary 2003–2008

8



If the USD/SEK rate remains low, the exchange gains will further increase during the forecasting period.

The tax reductions on the revenue side of the budget have gradually increased and amount to 10 billion kronor this year. Next year, these tax reductions increase further to 16 billion Swedish kronor due to considerable employment grants to local governments. The increased use of tax reductions threatens to reduce the confi dence in the expenditure ceiling as a fi scal instrument and deteriorate the transparency of the central government budget.

Higher employment for the years ahead leads to an increased growth in aggregate wage sum, which adds to higher revenues from social security contributions and income taxes. Improved purchasing power also raises revenues from taxes on consumer goods. Although government revenue benefi ts from the upswing in the economy, the budget defi cit remains during the forecasting period. The sick leave has decreased substantially, but the high expenditure on ill health persists since many people on sick leave instead will be supported through activity and sickness compensation. The expenditure on unemployment benefi ts begins to decrease in 2005, which compensates for increasing activity compensation expenditure. The proposal in the Budget Bill regarding increased child allowance and a raised ceiling in the parental insurance system, increases expenditure subject to the expenditure ceiling from 2006. The ambition to raise the development aid to one per cent of GNI also brings about higher expenditure, along with a larger contribution to the European Community as a result of the enlarged EU. The previous relatively generous margin to the expenditure ceiling has therefore diminished to merely one per cent of the ceiling.

If the expenditure ceiling is determined on a similar basis as precedently, the margin will be somewhat larger in 2007 and 2008 than the precedent year due to decreasing expenditure in relation to GDP. This enables a lower expenditure ceiling to be set as a percentage of GDP in 2007 – and later on in 2008 – without actual expenditure reductions.

The favourable economic growth during the forecasting period entails a decreasing debt ratio in spite of large consistent budget defi cits. However, there are good reasons for the central government fi nances to be stronger:

• Economic upturn – high growth and rising capacity utilisation during the forecasting period.

• Demographic boom – The structure of the population is presently the most favourable since the nineteen sixties, but will deteriorate and remain weak for a long time.

Today’s target of a surplus averaging 2 per cent of GDP over a business cycle in the public fi nances does not prepare the central government for the strains the ageing population implies. The implicit target for the fi nancial savings of the central government becomes merely the mirror image of the development in the old-age pension system. From this follows that fi scal policy will tighten as demand for health care and social services increases. The labour supply and the tax base decrease as well, further weakening government fi nances.

A reformed surplus target focusing on the central government budget may serve as an effective tool for strengthening central government’s long term fi nancial position. The other parts of the public sector can be left out as the autonomous pension system is well prepared for the future and local governments are subjected to a balanced budget requirement. Which level of government debt or budget balance to target is eventually a political matter. An important aspect of this is whether today’s generations or tomorrow’s shall bear the cost of the government debt. To what extent should those who have contributed to the build-up of debt participate in reducing it?

9



Tabell x. Sammanfattning åren 2003�2008

Miljarder kronor

Utfall SB1

2003 2004 2004 2005 2006 2007 2008 2004 2005 2004 2005 2006 2007

Totala utgifter 708,1 754,1 750,7 750,9 779,9 801,0 821,2 -3,5 -23,6 -0,6 0,1 -12,0 -11,3Utgiftsområden exklusive räntor 661,3 690,2 686,9 702,1 715,0 735,2 754,4 -6,7 -20,2 -3,2 2,9 -9,3 -5,7Statsskuldsräntor m.m. 42,2 47,7 50,5 37,8 50,2 51,5 54,5 1,8 -1,5 1,1 -1,0 -1,9 -4,4Kassamässig korrigering -7,5 -3,9 -11,9 -1,9 0,0 0,0 0,0 -6,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

varav överföring från AP-fonden -13,7 -3,9 -3,9 -1,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Riksgäldskontorets nettoutlåning 12,1 20,2 25,2 12,8 14,8 14,4 12,2 7,3 -1,9 1,6 -1,8 -0,8 -1,2

Totala inkomster 661,7 712,4 697,7 712,7 737,3 773,6 800,5 2,3 -32,1 10,2 0,4 -2,9 -1,5

Budgetsaldo -46,3 -41,7 -53,0 -38,2 -42,6 -27,4 -20,7 5,8 -8,5 10,8 0,2 9,1 9,8

Ålderspensionssystemet vid sidanav statsbudgeten 157,8 165,6 167,8 172,3 182,6 195,8 210,8 2,3 0,4 2,1 1,7 1,3 3,6

Summa takbegränsade utgifter 819,1 855,8 854,7 874,4 897,6 931,0 965,2 -4,4 -19,9 -1,1 4,6 -8,0 -2,0Utgiftstak 822 856 858 870 907 943 2 -24 2

Marginal till utgiftstaket 2,9 0,2 3,3 -4,4 9,4 12,0 6,5 -4,1 3,1 -4,6 8,0 2,0

Totala engångseffekter 18,4 2,4 5,6 4,2 5,0 1,3 -0,4 2,7

Underliggande saldo -64,8 -55,4 -43,8 -46,8 -32,4 -22,0 6,2 -11,2

SB=Statsbudget, BP 04:3=Budgetprognos 2004:3 (ESV:s föregående prognos). Bprop.=Regeringens prognos för 2004, förslag för 2005 och beräkning för

2006�2007 i Budgetpropositionen för 2005. Anm. Utgiftstaket för 2007 avser regeringens preliminära beräkning.1Dessutom har 10,9 miljarder kronor anvisats på tilläggsbudget.

�

Prognos Diff. fr. BP 04:3 Diff. från Bprop.

Miljarder kronorMiljarder kronorMiljarder kronorMiljarder kronor

SammanfattningUtgiftstaket beräknas klaras med tre miljarder kronor i år, eftersom de takbegränsade utgifterna blir lägre än i föregående prognos. ESV har länge varnat för att årets tak kan komma att överskridas och regeringen har, såväl under våren som under hösten, beslutat om utgiftsbegränsningar i syfte att minska utgifterna. Det gäller främst försvaret samt bidrag till jord- och skogsbruk. Dessutom blir EU-avgiften lägre än beräknat. Utgiftsbe-gränsningarna i år försämrar dock möjligheten att klara nästa års utgiftstak, eftersom de i vissa fall innebär en förskjutning av utgifter. Utgifterna ökar också till följd av försöket med trängselskatter i Stockholm. Sammantaget bidrar detta till att utgiftstaket överskrids med fyra miljarder kronor nästa år, om inga åtgärder vidtas. Ett nytt kommunutjämningssystem från nästa år innebär en sänkning av nivån på såväl inkomster som utgifter och utgiftstak med 26 miljarder kronor. Detta har dock ingen effekt på budgetsaldot eller marginalen till utgiftstaket.

För att klara utgiftstaket nästa år har regeringen aviserat att myndigheternas anslags-sparande inte får utnyttjas 2005. Det gäller på totalnivå, vilket innebär att sparande kan få utnyttjas i vissa fall om förbrukningen på andra anslag understiger anvisade medel i mot-svarande mån. I avvaktan på regeringens beslut räknar ESV dock med att anslagsbehåll-ningar kommer att utnyttjas i vissa fall och att nettoförbrukningen kommer att uppgå till 2,7 miljarder kronor. Prognosen utgör därmed ett underlag för beslut om utgiftsbegrän-sade åtgärder för nästa år. Om nettoförbrukningen nedbringas till noll minskar utgifterna med motsvarande belopp och överskridandet av utgiftstaket uppgår då till 1,7 miljarder kronor.

Trots att konjunkturuppgången är stark visar budgeten ett stort underskott i år. Nästa år medför den beräknade sysselsättningsökningen att inkomsterna förbättras. Detta

Tabell 2. Sammanfattning åren 2003-2008

10



motverkas dock av skattesänkningar för hushållen och att skattenedsättningarna ökar i omfattning, främst sysselsättningsstödet till kommunerna. Den främsta orsaken till att budgetunderskottet minskar nästa år är att ränteutgifterna blir ovanligt låga till följd av stora valutakursvinster då två stora dollarlån förfaller till betalning till en låg dollarkurs. Om dollarkursen förblir vid dagens låga nivå resten av prognosperioden ökar valutavin-sterna ytterligare.

Skattenedsättningarna på budgetens inkomstsida har successivt ökat och uppgår i år till 10 miljarder kronor. Nästa år ökar nedsättningarna ytterligare till 16 miljarder kronor genom större sysselsättningsstöd till kommunerna. Den utökade användningen av skatte-nedsättningar riskerar att minska förtroendet för utgiftstaket, samtidigt som transparensen i statsbudgeten försämras.

Sysselsättningen ökar åren framöver, vilket bidrar till ökad tillväxt av lönesumman och därmed högre inkomster från socialavgifter och inkomstskatter. Även momsinkomsterna blir högre till följd av den förbättrade köpkraften. Trots att högkonjunkturen hjälper till att lyfta inkomsterna kvarstår budgetunderskottet hela prognosperioden. Sjukskrivningarna har minskat kraftigt, men eftersom många långtidssjukskrivna förs över till aktivitets- och sjukersättning består de höga utgifterna för ohälsan. Utgifterna för arbetslöshetsersättning börjar minska nästa år, men motverkas av högre utgifter för aktivitetsstöd. Budgetpropo-sitionens förslag om ökade satsningar främst på barnbidrag och höjda inkomsttak i föräld-raförsäkringen, leder till att utgifterna under taket ökar från 2006. Även ambitionen att höja biståndet till en procent av BNI och en högre EU-avgift, till följd av ett utvidgat EU, bidrar till högre utgifter de kommande åren. Den tidigare förhållandevis stora marginalen till utgiftstaket 2006 har därför minskat och uppgår nu till endast en procent av taket.

Om utgiftstaket fastställs på samma grunder som hittills blir marginalen något större 2007 och 2008 eftersom utgifterna minskar i relation till BNP. Det gör att det fi nns ut-rymme för ett lägre utgiftstak som andel av BNP 2007 – och senare 2008 – utan att några egentliga besparingar behöver göras.

Den goda ekonomiska tillväxten under prognosperioden medför att skuldkvoten mins-kar trots budgetunderskott samtliga år. Men det fi nns skäl som talar för att utvecklingen av statens fi nanser kunde vara bättre:

• Ekonomisk högkonjunktur – en hög tillväxt och stigande kapacitetsutnyttjande i eko-nomin under hela perioden

• Demografi sk högkonjunktur – befolkningsstrukturen är den mest gynnsamma sedan 1960-talet och kommer att försämras och vara sämre under mycket lång tid

Dagens saldomål för den offentliga sektorn om två procent i överskott över en kon-junkturcykel medverkar inte till att skapa någon buffert i statens fi nanser inför den demo-grafi ska utveckling som väntar. Målet för statens fi nansiella sparande bestäms passivt som spegelbilden av utvecklingen i pensionssystemet. Det medför att staten kommer att behöva strama åt just när utgifterna för vård och omsorg ökar kraftigt och när arbetsutbudet är som minst och skatteunderlaget därmed som svagast.

Ett omarbetat saldomål med fokus på staten kan bli ett effektivt styrredskap för att stärka statens fi nanser på lång sikt. Pensionssystemet, som är väl rustat för framtiden, behöver inte ingå i detta nya mål och inte heller kommunerna, givet ett bevarat balanskrav. Vad som är önskvärda nivåer för statsskulden eller budgetsaldot är ytterst en politisk fråga. En viktig aspekt i detta är hur kostnaden för statsskulden skall fördelas mellan dagens och morgondagens generationer. I vilken utsträckning skall de generationer som ökat skulden vara med och betala tillbaka?

11



Lästips Budgetprognos 2004:4

Hur påverkar demografi n statsfi nanserna på lång sikt och vilka nya budgetmål krävs för att statsbudgeten ska stå rustat för kommande påfrestningar? Se sid 12.

Ny information som påverkar statsfi nanserna beskrivs i avsnittet Vad har hänt sedan augusti prognosen? Se sid 16

Nästa år utökas sysselsättningsstödet till kommunerna, vilket leder till ökade skattenedsätt-ningar och minskade inkomster. Läs mer om detta i anslutning till kapitlet om Uppföljning av utgiftstaket, sid 20.

För att klara utgiftstaket nästa år har regeringen aviserat att nettoförbrukningen av anslagsbe-hållningarna 2005 inte får överstiga noll. Hur påverkar detta prognosen? Se sid 38.

Vilka prognosprinciper använder ESV vid medelfristiga prognoser, se sid 55.

12



Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmålStatsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det innebär att statsskulden kommer att öka i nominella termer i ett läge där konjunkturen bedöms vara god. Samtidigt är den demografi ska situationen den mest gynnsamma sedan 1960-talet. Efter 2007 kommer andelen av befolkningen i arbetsför ålder att minska sta-digt, se fi guren nedan. Mot denna bakgrund borde förberedelser kunna ske för att möta de påfrestningar som ett vikande arbetsutbud och sämre konjunkturer kommer att innebära.

Figur 5. Andel av befolkningen i arbetsför ålder 1950-2050

Antal personer 20-64 år som andel av totalbefolkningen

Fler ålderspensionärer, lägre födelsetal och längre förväntad livslängd gör att andelen personer i arbetsför ålder minskar. Detta sätter press på de offentliga fi nanserna genom minskande skatteunderlag och stigande utgifter för äldreomsorg och sjukvård.

Den demografi skt betingade försvagningen av arbetskraftsutbudet fortsätter ända fram till 2035 men redan 2015 har alla fyrtiotalister gått i pension. Detta innebär påfrestningar på de offentliga fi nanserna i form av vikande skatteunderlag och högre utgifter för vård och omsorg. Det är främst i kommunsektorn som den demografi skt betingade budgetförsvag-ningen blir påtaglig. Eftersom de totala offentliga resurserna som andel av BNP inte kan öka i någon större utsträckning måste en omfördelning från staten till kommunerna ske i en eller annan form. Den demografi ska utvecklingen talar alltså för att statens fi nanser bör stärkas den närmaste tioårsperioden. I den mån politiska reformer i stället kan bidra till ett ökat arbetsutbud och därmed en ökad tillväxt kommer fi nansieringsproblemen för staten och kommunerna att minska.

Nuvarande offentliga överskottsmålEtt av den ekonomiska politikens överordnade mål är att den offentliga sektorns (staten, kommunsektorn och ålderspensionssystemet) fi nansiella sparande skall uppgå till två pro-cent i genomsnitt över en konjunkturcykel. När detta överskottsmål introducerades var syftet främst att stärka förtroendet för Sveriges och den svenska statens ekonomi efter de svåra åren i början av 1990-talet. Den ekonomiska krisen hade lett till stora budgetunder-skott och en statskuld som närmade sig 80 procent av BNP.

I dag sägs överskottsmålet syfta till att skapa en buffert inför de påfrestningar en åld-rande befolkning väntas innebära. Dessutom skall målet bidra till att ge en marginal till den

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��Procent Procent

13



underskottsgräns på högst tre procent av BNP som stadgas i stabilitets- och tillväxtpakten inom EU. Mot bakgrund av den demografi ska utvecklingen kan dock följande nackdelar observeras:

• Nuvarande överskottsmål skapar inte någon buffert i statens fi nanser inför den demo-grafi ska utveckling som väntar.

• Målet innebär att staten måste strama åt kraftigt just när arbetsutbudet är som minst och skatteunderlaget därmed som svagast.

• Nuvarande mål för hela den offentliga sektorn medför en bristande transparens efter-som de temporära överskotten som för närvarande fi nns i pensionssystemet överskug-gar underskotten och den långsiktiga obalansen i statens fi nanser.

• Enligt ett beslut av EU:s statistikorgan Eurostat skall premiepensionerna inte längre räknas till den offentliga sektorns sparande utan till hushållens. Detta innebär att nuva-rande överskottsmål på ett eller annat sätt måste omarbetas.

I ålderspensionssystemet beror inkomster och utgifter huvudsakligen på den demogra-fi ska utvecklingen. Systemet är autonomt och nuvarande överskott skall täcka kommande underskott i takt med att allt fl er går i pension. Vidare är kommuner och landsting ålagda ett balanskrav, vilket i princip innebär att ett underskott ett år måste kompenseras av över-skott under kommande år. Något särskilt krav fi nns däremot inte för statsbudgeten.

Med ett balanskrav i kommunsektorn och ett beräknat sparande på två procent av BNP i ålderspensionssystemet de närmaste åren måste statens sparande för närvarande uppgå till noll, det vill säga ett balanskrav, om tvåprocentsmålet ska uppfyllas. Trots detta beräknas statens fi nansiella sparande i år uppgå till minus 1,3 procent av BNP, och nästa år till minus 1,8 procent. Figuren nedan visar dels vad det fi nansiella sparandet i procent av BNP vän-tas bli i staten och i pensionssystemet åren framöver, dels vad statens fi nansiella sparande borde vara i genomsnitt om tvåprocentsmålet skall uppnås.

Figur 6. Krav på fi nansiellt sparande i staten för att uppnå tvåprocentsmålet 2002-2020

Med ett överskottsmål för hela den offentliga sektorn, ett balanskrav för kommunerna och ett autonomt pensions-system blir sparkravet för staten residualt bestämt av utvecklingen i pensionssystemet. Statens fi nansiella sparande borde i år uppvisa överskott för att överskottsmålet skall nås som genomsnitt över en konjunkturcykel.

Anm. I fi guren bortses som en förenkling från konjunktursvängningar. Kommunsektorn antas uppfylla sitt balanskrav.

��

��

�

�

�

�

��

��

��

�

�

�

�

��

��

��

�� Procent av BNP Procent av BNP

14



När antalet ålderspensionärer stiger mot slutet av detta årtionde, och sparandet i pen-sionssystemet minskar, ökar kravet på statens fi nanser om tvåprocentsmålet skall uppnås. Dagens överskottsmål innebär att målet för staten bestäms passivt som spegelbilden av utvecklingen i pensionssystemet. Från demografi sk synpunkt innebär ett uppfyllande av nuvarande överskottsmål en kontracyklisk statsbudget där kraven på överskott växer i takt växer i takt växermed att andelen förvärvsarbetande minskar och vice versaminskar och vice versaminskar . Sett ur ett generationsperspek-tiv innebär detta en omfördelning från dem som kommer att förvärvsarbeta efter 2015 till dem som då gått i pension.

En effekt av nuvarande mål är att statens underskott tenderar att överskuggas av tem-porära överskott i pensionssystemet. De överskott som byggs upp där kommer att minska i takt med de stora utbetalningarna 2015-2045. Dessa tillgångar reducerar inte statsskul-den. Ett mål som i stället fokuserar på staten synliggör på ett bättre sätt Sveriges beredskap inför en åldrande befolkning.

Det nuvarande saldomålet för offentlig sektor står också inför en nödvändig förändring av ytterligare ett skäl. EU:s statistikorgan Eurostat har beslutat att sparandet och till-gångarna i premiepensionssystemet inte skall betraktas som offentligt sparande utan som privat. Sverige måste senast i mars 2007 genomföra denna omklassifi cering i bland annat nationalräkenskaperna. De fl esta andra länder har redan genomfört denna förändring. För svensk ekonomi som helhet betyder detta beslut i sig inte mer än att det tydliggörs att premiepensionerna är pensionsspararnas privata tillgångar. Men för offentlig sektor torde beslutet innebära att det nuvarande tvåprocentsmålet måste omdefi nieras. Bland annat påverkas avståndet till den underskottsgräns på tre procent av BNP som gäller inom sta-bilitets- och tillväxtpakten (ett av de så kallade Maastrichtvillkoren). När man för Sveriges del räknar premiepensionssparandet till hushållssparandet blir det offentliga sparandet som andel av BNP årligen drygt en procentenhet lägre.

Utgångspunkter för ett nytt mål för statens fi nanserPensionssystemet är väl rustat för framtida demografi ska förändringar och behöver därför inte ingå i ett nytt budgetmål. Med ett bevarat balanskrav för kommunerna öppnar det för ett aktivt och tydligt mål för staten. Ett nytt mål för statens fi nanser måste vara utformat så att det blir ett effektivt styrredskap. Därför bör det nya målet vara långsiktigt, tydligt och konstruerat så att det ger beslutsfattarna rätt incitament.

För att ett mål skall vara effektivt bör det vara långsiktigt, väl preciserat och mätbart vid givna tidpunkter. Om målet skall bli verkningsfullt krävs också att det är tydligt formulerat. Erfarenheterna från utgiftstaken visar att ett tydligt och enkelt mål är effektivt. Det främ-jar ekonomistyrningen och måluppföljningen. Det är vidare en fördel att målet är direkt kopplat till det som riksdagen fattar beslut om, det vill säga statsbudgeten.

Ett mål för statens fi nanser bör vara samhällsekonomiskt motiverat och får inte utformas så att det förstärker konjunktursvängningar eller försvårar Riksbankens möjligheter att upprätthålla infl ationsmålet. Ett mål för statens fi nanser måste även ta hänsyn till Maastric-htfördragets krav om att underskottet i de offentliga fi nanserna inte får överstiga tre pro-cent av BNP. En marginal för normala konjunktursvängningars påverkan på de offentliga fi nanserna måste därför fi nnas.

Hur kan ett nytt mål formuleras?Ett sätt att utforma ett mål för de statliga fi nanserna är att sätta ett mål för statsskuldens utveckling som andel av BNP under en viss period. Fördelen med ett mål för statsskulden är att det är lätt att mäta och förstå. Till skillnad från fi nansiellt sparande är budgetsaldot direkt kopplat till statsskuldens förändring. Statistik över utfall fi nns snabbt tillgänglig, vilket underlättar snabba beslut för att på kort sikt nå mål och delmål. Målet går också att

15



påverka med engångseffekter som inte kräver fi nanspolitisk åtstramning, till exempel med försäljning av statliga tillgångar. Nackdelen är att samma engångseffekter i första hand stär-ker statsfi nanserna på kort snarare än lång sikt, eftersom det underliggande budgetsaldot inte påverkas av en tillfällig försäljningsinkomst annat än genom ränteeffekten. En annan nackdel är att det är svårt att argumentera för ett visst kvantifi erat mål för statsskulden, eftersom det är svårt att ens teoretiskt fastställa en optimal nivå för densamma.

Ett annat alternativ är att sätta ett mål för statens fi nansiella sparande över en konjunk-turcykel. Till skillnad från ett tidsbegränsat statsskuldsmål kan detta, tillsammans med utgiftstaken, gälla som ett varaktigt ramverk för statsfi nanserna. En inriktning på det fi nansiella sparandet i staten snarare än hela den offentliga sektorn tydliggör statens eko-nomiska situation – det som riksdag och regering har möjlighet att påverka. Liksom med nuvarande överskottsmål är det dock svårt att avgöra var i konjunkturcykeln man befi nner sig, och därför svårt i den politiska processen att verkligen budgetera för överskott under goda tider. En rimlig långsiktig nivå på det statliga fi nansiella sparandet är balans över konjunkturcykeln.

Ett balansmål för statens fi nansiella sparande över en konjunkturcykel innebär i princip att statsskulden inte ökar i nominella termer. Goda förutsättningar skapas därmed för att den kan minska relativt snabbt som andel av BNP. Detta gäller särskilt om avbetalningar samtidigt kan göras genom exempelvis inkomster av försäljning av statligt aktieinnehav. På detta sätt skapas en buffert i form av en lägre statsskuld som gör att de demografi skt betingade påfrestningarna på statsbudgeten blir lättare att hantera. Ett annat alternativ är att under en viss period ha ett positivt sparkrav på staten över en konjunkturcykel. På riktigt lång sikt har förmögenhetsställningen i utgångsläget mindre betydelse och därför är de långsiktiga alternativen till balans principiellt sett bara två: att antingen ha permanenta överskott eller permanenta underskott. Ingetdera är önskvärt.

Med ett balansmål för staten kommer det inte heller – som med ett bibehållet tvåpro-centsmål för offentlig sektor – att bli nödvändigt med kraftiga åtstramningar när pen-sionssystemets fi nansiella sparande minskar och vice versa. Ett balansmål för staten över en konjunkturcykel innebär även att de så kallade automatiska stabilisatorerna kan verka i konjunktursvängningarna. Samtidigt tydliggör balanskravet att statens utgifter måste vara fi nansierade. Inte minst är detta centralt om en skuldbörda inte skall skjutas över på kom-mande generationer.

Vad som är önskvärda nivåer för antingen statens skuld eller budgetsaldo är ytterst en politisk fråga. Det är i många avseenden ett val om hur kostnaden för statsskulden skall fördelas mellan dagens och morgondagens generationer. Klart är dock att om man vill undvika stora budgetproblem framöver är det viktigt att bestämma sig för en förändring i budgetförstärkande riktning, eftersom statsbudgeten för närvarande går med underskott när det demografi ska läget är det mest gynnsamma sedan 1960-talet. Därför är det nu rätt tillfälle att införa ett nytt budgetmål som tar sikte på långsiktigt hållbara statsfi nanser.

16



Vad har hänt sedan augustiprognosen?Sedan föregående prognostillfälle är det främst informationen från månadsutfallen, det defi nitiva taxeringsutfallet för 2003 och regeringsbeslut om utgiftsbegränsningar som föranlett förändringar i bedömningen för innevarande år.

Under hösten har regeringen presenterat budgetpropositionen för 2005. Förslagen i denna proposition påverkar såväl utgifterna som inkomsterna under de kommande åren.

Utgiftsbegränsningar skjuter upp försvarsutgifter För att undvika ett överskridande av utgiftstaket 2004 har regeringen under hösten fattat beslut om ytterligare utgiftsbegränsningar. Berörda områden är försvar, internationellt bistånd och kommunikationer. I första hand berör begränsningarna försvaret vilket leder till att leveranser av redan beställd materiel från Försvarets materielverk förskjuts till 2005. Det medför att försvarsutgifterna skrivs ned med 2 miljarder kronor år 2004. Inom det internationella biståndet räknar regeringen med att vidta åtgärder som sänker utgifterna med en halv miljard kronor innevarande år. Det föranleder emellertid ingen förändring av ESV:s prognos eftersom utgifterna redan tidigare beräknades bli lägre än bedömningen i budgetpropositionen. Slutligen beräknas kommunikationsutgifterna minska med 0,4 mil-jarder kronor till följd av att Banverkets utgifter för banhållning begränsats. ESV:s bedöm-ning avviker inte från regeringens i denna fråga.

Medel på tilläggsbudget påverkar inte prognosenI tilläggsbudgeten för 2004 anslås betydande belopp för att nollställa anslagskrediter som utnyttjats under 2003. Berörda områden är sjukförsäkring, föräldraförsäkring, läkemedels-förmåner och studiehjälp. Utgiftsökningarna påverkar emellertid inte medelsförbrukning-en eftersom nytillskottet endast täcker befi ntliga underskott på anslagen. Därmed påverkas inte heller ESV:s prognos. Utgiftsökningar i tilläggsbudgeten som belastar utgifterna un-der utgiftstaket är avsevärt mindre och har beaktats inom respektive område.

Lågt månadsutfall augusti –oktober Såväl de takbegränsade som totala utgifterna har blivit lägre än beräknat för de tre månader som gått sedan föregående prognos – den ackumulerade avvikelsen uppgick i oktober till sex miljarder kronor. Detta beror bland annat på ovannämnda begränsningsbelopp för exempelvis Försvaret och Banverket. Dessutom har biståndsutgifterna blivit lägre än väntat under perioden. Därutöver fi nns små negativa avvikelser för ett antal utgiftsområden, som i hög grad består av förvaltningsutgifter.

Figur 7. Takbegränsade utgifter per månad 2004

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

Miljarder kronor Miljarder kronor

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

17



Även inkomsterna har blivit lägre än beräknat under tremånadersperioden. En svagare utveckling av lönesumman har dämpat inkomsterna från hushållens inkomstskatter och socialavgifterna. Även moms och energiskatt har reviderats ned med hänsyn till låga utfall. Företagens skattebetalningar har däremot varit högre än förväntat, vilket har bidragit till en upprevidering av juridiska personers inkomstskatt.

Sammantaget innebär detta ett bättre budgetsaldo än tidigare beräknat för månaderna augusti till oktober.

Figur 8. Inkomster per månad 2004

Förslag i budgetpropositionen försvagar saldot från nästa årBudgetpropositionen avseende 2005 innehåller ett fl ertal nya budgetpåverkande förslag för den kommande treårsperioden. Regeringen bedömer att dessa kommer att medföra en försvagning av statsbudgeten med 19, 27 respektive 32 miljarder kronor 2005–2007 i förhållande till beräkningarna i vårpropositionen. ESV har beaktat förslagens effekter i prognoserna för 2005 till 2008 (se även Aviserade beslut). När det gäller förslag om direkta regeländringar i skatte- och transfereringssystemen gör ESV generellt sett samma bedömning av budgeteffekterna som regeringen. I övrigt kan ESV:s bedömning av utgif-terna avvika från budgetpropositionens förslag. Ett exempel på det senare är biståndet, där ESV:s prognos är lägre än föreslagna utgifter.

ESV:s budgetprognoser baseras på ett stort antal informationskällor och underlag, såsom:

• Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognoser

• Regeringsbeslut, utskottsbetänkanden och förslag i propositioner

• Taxeringsutfall skatter

• Månadsutfall


��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

18



Uppföljning av utgiftstaket 2004–2007Marginalen till årets utgiftstak har förbättrats avsevärt sedan föregående prognos. Utgifts-begränsningar, korrigeringsbetalningar till EU samt tekniska justeringar innebär att utgif-terna beräknas understiga utgiftstaket med 3 miljarder kronor. Nästa år överskrids däremot taket med 4 miljarder kronor om inga nya åtgärder vidtas. Regeringens avisering om att nettoförbrukningen av nästa års anslagsbehållningar inte får överstiga noll är då inte med-räknad i prognosen. År 2006 är marginalen positiv, men inte tillräckligt för att täcka in oförutsedda händelser, till exempel en sämre samhällsekonomisk utveckling.

Tabell 3. Uppföljning av utgiftstaket 2003–2007

Utgiftstaket klaras i år men överskrids nästa år om inga åtgärder vidtas. År 2006 blir marginalen positiv och beräknas till 9 miljarder kronor. För 2007 har regeringen inte föreslagit något utgiftstak utan bara redovisat en preliminär siffra som bygger på en oförändrad andel av potentiell BNP.

De takbegränsade utgifterna har justerats ned med över 4 miljarder kronor jämfört med föregående bedömning. En förklaring är att regeringen har fattat nya beslut om utgifts-begränsningar för bland annat försvaret. En annan orsak är att EU-avgiften har justerats ned på grund av att korrigeringsbetalningarna för år 2003 blev lägre än beräknat. Dessa två faktorer förklarar en stor del av de minskade utgifterna under taket jämfört med ESV: s förra budgetprognos. Inte bara utgifterna utan också taket som begränsar dem har för-ändrats. Sedan budgetpropositionen i september har utgiftstaket, genom riksdagsbeslut, justerats upp med 2 miljarder kronor.

För att klara utgiftstaket nästa år avser regeringen vidta åtgärder för att nettoförbruk-ningen av myndigheternas anslagsbehållningar totalt sett inte skall överstiga noll. I beräk-ningarna har hänsyn inte tagits till regeringens avisering om begränsningar av anslagsut-nyttjande, vilket leder till att utgiftstaket överskrids med 4 miljarder kronor vid oförändrad politik. Förklaringen är marginellt högre utgifter på ett antal områden. Till exempel med-för årets utgiftsbegränsningar inom försvaret att utgifter förskjuts över årsskiftet och att anslagssparandet kommer att utnyttjas om inte regeringen beslutar om något annat.

År 2006 är marginalen till taket en procent. Det är erfarenhetsmässigt inte tillräckligt för att gardera sig mot osäkerhet om konjunkturen, oförutsedda händelser och risken för senarelagda utgifter. Vid ingången av ett nytt budgetår rekommenderar ESV att margina-len bör vara minst 1,5 procent. Med ett år kvar till 2006 behöver marginalen vara större än så.

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

Miljarder kronor

19



Regeringen väntar med förslag om utgiftstak för 2007I höstens budgetproposition skulle regeringen ha föreslagit ett utgiftstak för 2007. Försla-get har nu senarelagts till nästa budgetproposition och den siffra som redovisas är i stället en preliminär beräkning med utgångspunkt i oförändrat tak som andel av potentiell BNP. Regeringens skäl till detta är att man avvaktar en kommande analys av den svenska ekono-mins potentiella produktionsförmåga samt överväger att införa en sysselsättningsmarginal under utgiftstaket 2007.

Efter en successiv minskning av utgifterna i relation till BNP under åren 1997 –2000, har de fastställda taken legat på en ungefärligen konstant andel av BNP. Värt att notera är också att utgifterna aldrig har överskridit utgiftstaket, men att hela marginalen i stort sett har utnyttjats.

Figur 9. Utgiftstak och utgifter 1997–2008

Anm: Såväl faktiska utgifter som tak har justerats för ändrade redovisningsprinciper för att uppnå jämför-barhet under perioden.

I slutet av 1990-talet sjönk de takbegränsade utgifterna i relation till BNP genom beslut om återhållsamma nomi-nella minskningar av utgiftstaken. Därefter har utgifterna i princip varit oförändrade som andel av BNP.

De närmaste åren väntas utgifterna som andel av BNP minska något. Därför fi nns det utrymme för ett lägre utgiftstak som andel av BNP 2007 utan att några egentliga bespa-ringar behöver göras. Hur mycket lägre taket kan sättas 2007 är en politisk avvägning mellan vilken marginal till taket som eftersträvas på kort sikt och vilken nivå på utgifternas andel av BNP som eftersträvas på längre sikt. Den avvägningen är svår att göra, men med tanke på det demografi ska tryck som statsfi nanserna kommer att utsättas för längre fram bör det långa perspektivet ges hög prioritet. En lägre utgiftskvot under kommande år skulle bidra till större manöverutrymme när andelen personer i yrkesverksam ålder mins-kar. Läs mer om långsiktiga statsfi nansiella problem och hur de kan förebyggas i avsnittet om långsiktigt hållbara statsfi nanser.

Nya justeringar av utgiftstaketRiksdagen kan ändra nivån på utgiftstaket med tekniska justeringar. De senaste åren har ett stort antal sådana justeringar gjorts (se Appendix). I höstens budgetproposition uppgick de förändringar som motiverar en teknisk justering av utgiftstaket till 290 miljoner kronor. Någon justering föreslogs dock aldrig eftersom utgiftstaket enligt tidigare praxis avrundas

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

Procent av BNP Procent av BNP

20



till hela miljarder kronor. Sedan dess har nya förändringar tillkommit som tillsammans med de ovannämnda ledde till att riksdagen justerade upp utgiftstaket 2004 med två miljarder kronor. Följande förändringar ligger till grund för justeringen:

• Enligt budgetpropositionen blir omslutningen i det kommunala utjämningssystemet och i kostnadsutjämningssystemet för verksamhet enligt LSS lägre än regeringens tidi-gare beräkningar (460 respektive 590 miljoner kronor). Förändringarna är saldoneu-trala men påverkar utgiftstaket nedåt.

• I budgetpropositionen anfördes att taket borde höjas med anledning av en slutregle-ring av tidigare omvandling av skattereduktionen för låg- och medelinkomsttagare till ett högre grundavdrag. Slutregleringen innebär att kommunsektorn kompenseras för lägre skatteintäkter, vilket påverkar utgiftstaket uppåt (1,34 miljarder kronor).

• Riksförsäkringsverket kommer i december 2004 att rekvirera 1,6 miljarder kronor från AP-fonden för att justera tidigare utbetalningar som felaktigt har belastat stats-budgeten. Betalningen redovisas på statsbudgetens inkomstsida. Detta innebär att de takbegränsade utgifterna ökar utan att den konsoliderade offentliga sektorns utgifter påverkas.

Totalt summerar förändringarna till 1,89 miljarder kronor. Beloppet avrundas uppåt och riksdagen har därför beslutat höja utgiftstaket 2004 med två miljarder kronor.

Fördjupning om skattenedsättningarna

Utgifter på inkomstsidan riskerar att urholka förtroendet för utgiftstaketSkattenedsättningarna på budgetens inkomstsida har successivt ökat och uppgår i år till 10 miljarder kronor. De utgörs främst av utgifter som redovisas som avdrag från inkom-sterna. Nästa år ökar nedsättningarna ytterligare, främst genom större sysselsättningsstöd till kommunerna. Redovisning av utgifter på inkomstsidan innebär att de inte omfattas av utgiftstaket.

Merparten transfereringarEndast ett fåtal av statsbudgetens olika skattenedsättningar betraktas i nationalräkenska-perna och i årsredovisningen för staten som verkliga skattereduktioner1. Det gäller sjö-fartsstödet och skattelättnader för byggmoms, vilka i år sammanlagt uppgår till 2 miljarder kronor. Huvuddelen ses i stället som transfereringar, det vill säga utgifter. I statsbudgeten redovisas de dock som minskade inkomster och omfattas därmed inte av utgiftstaket.

Utgiftstaket är en viktig del av den budgetprocess som infördes 1997 och som bland annat syftar till att ge regering och riksdag större kontroll över utvecklingen av statens utgifter. Det har fungerat väl och har bidragit till att förtroendet ökat för svensk ekonomi. Regeringen har vidtagit åtgärder när taket varit hotat och det har därmed också hållit samt-liga år. Utgiftstaket är en av regeringen självpåtagen restriktion och förtroendet för det be-ror på hur väl det respekteras. Den utökade användningen av skattenedsättningar riskerar att minska detta förtroende, samtidigt som transparensen i statsbudgeten försämras.

1 Reduktioner av skatter förekommer på fl era ställen i statsbudgeten. Exempelvis redovisas det så kallade ROT-avdraget och hem-PC avdraget under inkomstskatterna.

21



Anm. Nedsättningarna redovisas i statsbudgeten med negativa tecken under inkomsthuvudgrupp 1700.

Från nästa år redovisas 10 olika slags skattenedsättningar på statsbudgeten. Totalt uppgår dessa då till 16 miljarder kronor. Den största nedsättningen är sysselsättningsstödet till kommuner, men även anställningsstödet och sjöfartsstödet är betydande. I budgetpropositionen utökas sysselsättningsstödet och det tillkommer ett nytt stöd för utbildning av personal inom vård och äldreomsorg. Dessutom väntas fl er platser med anställningsstöd inrättas nästa år.

Ökat sysselsättningsstöd i budgetenStörsta delen av skattenedsättningarna utgörs av sysselsättningsstöd till kommunerna. I budgetpropositionen utökas det med 1,5 miljarder kronor redan för i år och med 6 miljarder kronor för 2005. Det utökade stödet för 2004 kommer inte betalas ut i år utan belastar i stället nästa år. Dessutom föreslås ett fortsatt stöd för 2006 på 7 miljarder kronor. Därefter avskaffas sysselsättningsstödet. I stället höjs det generella statsbidraget till kommun sektorn med 7 miljarder kronor från 2007. Utgifterna redovisas från detta år således under utgiftstaket.

Stödet infördes redan 2002Riksdagen fattade till att börja med beslut om tillfälligt sysselsättningsstöd för 2002. Stödet bestod av ett generellt sysselsättningsstöd som utbetalas samma år och ett generellt sysselsättningsstöd som utbetalas samma år och ett generellt sysselsättningsstöd nyanställ-ningsstöd med utbetalning året därpå. Därefter förlängdes stödet till att även gälla för år 2003 på samma villkor. Det generella stödet förstärktes sedan och förlängdes att även gälla innevarande år.

Redan i budgetpropositionen för 2004 aviserade regeringen att höja statsbidraget till kommunerna 2005 i stället för att fortsätta med sysselsättningsstödet och den så kallade 200-kronan. Den planerade höjningen av statsbidraget ansågs motivera en högre nivå på utgiftstaket än det preliminära taket i vårpropositionen 2003. Våren 2004 fattades dock ett nytt beslut om sysselsättningsstöd för 2005, med samma utformning som tidigare. I höstens budgetproposition utökas stödet ytterligare enligt ovan.

��

Typ av nedsättning ��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

Anm. Nedsättningarna redovisas i statsbudgeten med negativa tecken under inkomsthuvudgrupp 1700.

��


Tabell 4. Nedsättning av skatter

22



Faktiskt och underliggande saldoKonjunkturen utvecklas för närvarande starkt. BNP-tillväxten i år har reviderats upp, främst som en följd av en starkare exportutveckling än väntat. Under 2005 och 2006 vän-tas investeringarna och hushållens konsumtion öka. Tillväxten i BNP har därför reviderats upp ytterligare även för resten av prognosperioden. En bättre konjunktur medför att stats-fi nanserna stärks när det blir fl er arbetade timmar i ekonomin och arbetsinkomsterna växer. I takt med sjunkande arbetslöshet minskar också statens utgifter för arbetslöshetsersätt-ning. Till förbättringen av statsfi nanserna bidrar också de successivt minskande sjuktalen.

Trots den positiva konjunkturbilden försämras såväl statsbudgetens faktiska som under-liggande saldo från 2005 jämfört med föregående prognos. Detta sker från ett läge där un-derskotten redan är relativt stora. Innevarande år stärks dock saldona. Engångseffekterna under prognosperioden är små, vilket gör att de underliggande och faktiska underskotten är ungefär lika stora. Båda saldona förblir negativa under hela prognosperioden. Samtliga engångseffekter fi nns beskrivna i appendix.

Figur 10. Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 1990–2008

Statsbudgeten visar underskott hela prognosperioden. Engångseffekterna är relativt små. Den temporära förbättringen 2005 beror främst på tillfälligt lägre ränteutgifter.

Försvagningen från 2005 jämfört med föregående prognos beror huvudsakligen på att de ofi nansierade utgiftsökningar och inkomstminskningar som föreslås i budgetpro-positionen är större än de positiva effekter som konjunkturen bidrar med. De största budgetpåverkande förslagen är sänkt inkomstskatt, höjda bidrag till kommunerna, höjda barnbidrag, höjt tak i föräldraförsäkringen, slopad arvs- och gåvoskatt samt försök med trängselskatter i Stockholm. Förslagen försvagar enligt budgetpropositionen de offentliga fi nanserna med 19, 27 respektive 32 miljarder kronor 2005-2007. Direkta regeländringar i skatte- och transfereringssystemen bedömer ESV i de fl esta fall på samma sätt. I övrigt gör ESV i många fall andra bedömningar än i budgetpropositionen. Biståndet är ett exempel där ESV:s prognos är lägre än de föreslagna anslagsökningarna. Storleken på konjunktu-

��

��

��

��

��

��

�

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

�

��

��

��

��

��Miljarder kronor Miljarder kronor

23



rens respektive politikens bidrag till förändringen av det underliggande saldot redovisas i nästa avsnitt, Budgetpolitisk indikator.

År 2005 är ränteutgifterna ovanligt låga beroende på stora valutakursvinster. Detta förklarar till stor del varför underskotten tillfälligt är mindre detta år. Skillnaderna i BNP-tillväxt respektive faktiskt och underliggande statsbudgetsaldo jämfört med föregående prognos framgår i tabellen nedan. Medan BNP-prognosen har reviderats upp har det un-derliggande saldot reviderats ned med sammantaget 19 miljarder kronor 2004–2007.

Tabell 5. Faktiskt och underliggande saldo 2004-2008

Trots en allt starkare konjunktur med upprevideringar av BNP-tillväxten försämras statsbudgetens saldo 2005–2008 i förhållande till tidigare prognos. Innevarande år stärks saldona. Saldoförsämringen är framför allt en effekt av nya beslut som motverkar den positiva effekt som den ökade tillväxt bidrar med.

Statsbudgetens underliggande utgifter1 som andel av BNP sjunker under hela perioden och beräknas 2008 till 27 procent av BNP. Anledningen är en god tillväxt tillsammans med sjunkande utgifter för bland annat arbetslöshet och sjukpenning. De underliggande takbegränsade utgifterna uppvisar ett liknande mönster, men på en lägre nivå eftersom statsskuldsräntorna inte ingår under utgiftstaket. Om merparten av den beräknade budge-teringsmarginalen 2006 och 2007, i likhet med tidigare år, utnyttjas blir de underliggande utgifterna 0,4 procentenheter högre år 2007. Statsbudgetens underliggande inkomster stabiliseras kring 26 procent av BNP mot slutet av prognosperioden.

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

Miljarder kronor

1 Här redovisas de underliggande utgifter som ingår i statsbudgeten. Under utgiftstaket ingår även ålderspensionssystemets utgifter. De totala underliggande takbegränsade utgifterna, inklusive ål-derspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten, beräknas uppgå till 31 procent av BNP 2008. Både utgifter och inkomster har justerats ned med en procentenhet till följd av det nya kommunala utjäm-ningssystemet.

24



Figur 11. Underliggande utgifter och inkomster 1995–2008

De underliggande takbegränsade utgifterna sjunker under hela prognosperioden, men om marginalen till utgiftstaket utnyttjas sjunker de mindre.

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��Procent av BNP Procent av BNP

25



Budgetpolitisk indikatorFinanspolitiken är i år svagt kontraktiv, men blir åter expansiv nästa år via såväl utgiftsök-ningar som skattesänkningar. Konjunkturen är stark under hela perioden och från 2005 lämnar makroekonomin ett positivt bidrag till saldoförändringen, främst via stigande in-komster.

Figur 12. Bidrag till förändring av underliggande saldo 1998–2008.

Den expansiva fi nanspolitiken har bidragit till kraftiga försvagningar av budgetsaldot under femårsperioden 1999–2003. I år sker en neutralisering, men från 2005 är politiken åter expansiv. Nästa år bedöms tillväxten få genomslag även på sysselsättningen och ekonomin bidrar positivt till budgetsaldot hela perioden 2005–2008. Mot slutet av perioden förbättras saldot även om det fortfarande är negativt.

Finanspolitikens inriktningFinanspolitiken har varit expansiv samtliga år sedan 1999. I år sker dock en relativ åtstram-ning, främst via utgiftsbegränsningar på ett antal områden, och politiken kan betraktas som svagt kontraktiv. Ytterligare en viktig förklaring till uppbromsningen är att utgifterna för ohälsan ökat långsammare än tidigare, delvis beroende på regeländringar och insatser inom sjukförsäkringsadministrationen.

För åren 2005 och 2006 återgår politiken till att vara expansiv. Förslagen i budget-propositionen innebär såväl utgiftsökningar som inkomstminskningar. Stora resurstillskott till kommunerna och skattesänkningar för hushållen är de enskilt största delarna i den politikberoende förändringen. Dessutom innebär en stor del av utgiftsbegränsningarna 2004 att utgifter skjuts framåt i tiden. Budgetpropositionens effekter på inkomstsidan 2005 motverkas bland annat av att slutregleringen av kommunalskatterna avseende 2003 ger ett positivt bidrag till statskassan.

Tillväxten får effekt på statsfi nanserna först nästa årTillväxten är för närvarande hög, främst beroende på en stark export. Ekonomins bidrag till saldoförbättringen är ändå mycket svagt i år. Inkomsterna från moms och socialavgifter blir måttliga till följd av svaga ökningar av skattebaserna konsumtion och lönesumma. Samtidigt innebär en relativt hög arbetslöshet betydande utgifter för arbetslöshets-försäkringen.

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��


26



Från 2005 innebär den starka konjunkturen att ekonomin ger ett positivt bidrag till saldoförändringen. Exportutvecklingen avtar och tillväxten blir mer sysselsättnings- och konsumtionsdriven. En ökad sysselsättning leder till högre lönesumma och privat kon-sumtion. Mot slutet av perioden förstärks ökningen av konsumtionen dessutom av att det demo grafi skt betingade sparandet beräknas sjunka då antalet äldre stiger. Detta får ett direkt genomslag på statsbudgetens inkomstsida. Samtidigt leder en minskande arbetslös-het till lägre utgifter för arbetslöshetsförsäkringen. Den kraftiga saldoförbättringen 2005 beror dock till stor del på att ränteutgifterna är ovanligt låga detta år till följd av stora valutakursvinster. År 2006 ökar ränteutgifterna igen och saldot försämras. Under de sista åren i kalkylen är konjunkturen fortsatt positiv och saldot förbättras, framför allt genom stigande inkomster. Underskotten består dock perioden ut.

27



Utgifter 2004–2008

Miljarder kronor

Tabell 6. Statsbudgetens utgifter 2003 och 2004 (2004 års struktur).Tabell x. Statsbudgetens utgifter 2003 och 2004 (2004 års struktur)

Miljarder kronor

2003Bprop. Diff. fr. Diff. fr.

Utgiftsområde Utfall SB TB prognos Prognos BP 04:3 Bprop.

1 Rikets styrelse 7,5 7,9 0,0 7,8 7,6 -0,1 -0,22 Samhällsekonomi och finansförvaltning 9,0 9,2 0,0 9,4 9,3 0,0 -0,13 Skatt, tull och exekution 8,3 8,6 0,1 8,6 8,6 0,0 0,04 Rättsväsendet 25,5 26,4 0,3 26,1 26,4 -0,3 0,35 Internationell samverkan 1,1 1,3 0,0 1,3 1,3 0,0 0,06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 45,1 44,3 0,0 42,5 43,0 -2,2 0,57 Internationellt bistånd 15,9 19,9 20,0 19,2 -0,8 -0,88 Invandrare och flyktingar 7,7 7,0 0,3 7,3 7,5 0,0 0,29 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 34,1 37,7 1,6 37,8 37,2 -0,2 -0,6

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 121,5 124,0 2,9 121,8 122,7 0,1 1,011 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 52,0 50,7 51,2 51,2 0,0 0,012 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 52,2 53,9 0,8 54,4 54,2 -0,1 -0,213 Arbetsmarknad 64,2 62,0 7,4 68,2 67,3 -0,4 -1,014 Arbetsliv 1,1 1,1 1,1 1,1 0,0 0,015 Studiestöd 19,9 21,9 0,0 21,0 20,9 0,0 -0,116 Utbildning och universitetsforskning 42,0 44,0 0,0 43,6 44,2 0,5 0,617 Kultur, medier, trossamfund och fritid 8,4 8,7 0,0 8,6 8,6 0,0 0,018 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 8,8 8,8 0,0 9,0 8,6 -0,2 -0,419 Regional utveckling 3,4 3,1 0,0 3,6 3,2 -0,2 -0,420 Allmän miljö- och naturvård 2,8 3,8 0,0 3,3 3,3 0,0 0,021 Energi 1,9 1,7 0,0 2,0 1,9 0,0 -0,122 Kommunikationer 25,3 28,5 28,9 28,7 -0,9 -0,223 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 9,6 14,3 0,0 12,2 12,2 -0,1 0,024 Näringsliv 3,3 3,5 0,0 3,5 3,5 -0,1 -0,125 Allmänna bidrag till kommuner 72,4 73,7 -2,6 69,9 69,9 -0,1 0,026 Statsskuldsräntor m.m. 42,2 47,7 49,5 50,5 1,8 1,127 Avgiften till Europeiska gemenskapen 18,3 24,5 27,0 25,5 -1,5 -1,6

Förändring av anslagsbehållningar 0,0703,5 737,9 10,9 739,6 737,5 -4,9 -2,1661,3 690,2 690,1 686,9 -6,7 -3,2

-7,5 -3,9 -11,9 -11,9 -6,0 0,0varav överföring från AP-fonden -13,7 -3,9 -4,0 -4,0 0,0 0,0

12,1 20,2 23,6 25,2 7,3 1,6708,1 754,1 751,3 750,7 -3,5 -0,6661,7 712,4 687,5 697,7 2,3 10,2-46,3 -41,7 -63,8 -53,0 5,8 10,8

SB=Statsbudget, TB=Tilläggsbudget, Bprop. prognos=Regeringens prognos för 2004 i Budgetpropositionen för 2005.

BP 04:3=Budgetprognos 2004:3 (ESV:s föregående prognos)

Totala utgifter

BudgetsaldoTotala inkomster

2004

Summa utgiftsområden

Kassamässig korrigering

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Summa utgiftsområden exklusive räntor

28



Tabell 7 Statsbudgetens utgifter 2004–2008 (2005 års struktur)

De takbegränsade utgifterna minskar jämfört med föregående prognos och utgiftstaket beräknas därför klaras i år. De främsta orsakerna till minskningen är utgiftsbegränsningar inom försvaret och att EU-avgiften blir lägre än beräknat. Nästa år införs ett nytt kom-munalt utjämningssystem. Detta medför att såväl utgifterna som utgiftstaket har justerats ned med 26 miljarder kronor per år de kommande åren. Årets utgiftsbegränsningar, som beräknas leda till ett ökat anslagsutnyttjande nästa år, och försöket med trängselskatter i Stockholm bidrar till att nästa års utgiftstak överskrids med 4 miljarder kronor.

q~ÄÉää=ñK=pí~íëÄìÇÖÉíÉåë=ìíÖáÑíÉê=OMMQÓOMMU=EOMMR=�êë=ëíêìâíìêF

jáäà~êÇÉê=âêçåçê

��

��

� ��

� ��

� ��

� ��

� ��

� ��

� ��

� ��

� ��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

î~ê~î=�îÉêÑ�êáåÖ=Ñê�å=^mJÑçåÇÉå JNIV JQIM JNIV MIM MIM MIM MIM MIM MIM MIM

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

29



Som en åtgärd för att klara utgiftstaket nästa år har regeringen aviserat att myndighe-ternas anslagssparande inte får utnyttjas 2005. Detta gäller på totalnivå, vilket innebär att sparande kan få utnyttjas i vissa fall om förbrukningen på andra anslag understiger anvi-sade medel i motsvarande mån. ESV räknar dock med att anslagsbehållningar kommer att utnyttjas i fl era fall och att nettoförbrukningen därmed uppgår till 2,7 miljarder kronor. Stora behållningar beräknas utnyttjas inom bland annat jord- och skogsbruk samt försvar. Prognosen utgör därmed ett underlag för beslut om utgiftsbegränsade åtgärder för nästa år. Om nettoförbrukningen nedbringas till noll minskar överskridandet av utgiftstaket med motsvarande belopp och uppgår således till 1,7 miljarder kronor. Se vidare avsnittet Förändring av anslagsbehållningar.

Årets totala utgifter minskar också, men inte lika mycket som de takbegränsade utgif-terna, eftersom ränteutgifterna ökar. Detta är en följd av större kursförluster vid byten av obligationer under hösten. Även de totala utgifterna påverkas av nettoredovisningen av utjämningssystemet nästa år, men de minskar dessutom till följd av lägre ränteutgifter. Ränteutgifterna blir ovanligt låga nästa år till följd av stora valutakursvinster, då två stora dollarlån förfaller till betalning. Fortsätter dollarkursen att falla kan vinsterna bli betydligt större än beräknat.

Åren 2006–2008 ökar utgifterna främst på grund av ökade satsningar på barnbidrag, föräldraförsäkring och bistånd. Även EU-avgiften ökar i slutet av prognosperioden på grund av att nya medlemsländer har tillkommit. Prognosen är dock osäker, då den nya långtidsbudgeten för 2007–2013 ännu inte är beslutad. Antalet sjukskrivningar väntas fortsätta att minska, men då aktivitets- och sjukersättningen ökar, ligger de totala utgif-terna för ohälsan även de kommande åren på en hög nivå. Utgifterna för arbetslösheten sjunker dock i takt med den ökade sysselsättningen de kommande åren. Sammantaget gör detta att det fi nns en marginal på en procent till utgiftstaket för 2006.

Utgifter i relation till BNPPrognosperioden kännetecknas av en relativt god ekonomisk tillväxt. Detta bidrar till att utgifterna i relation till BNP minskar med totalt tre procentenheter 2004–2008. De om-råden som minskar är främst:

• Arbetsmarknad

• Ekonomisk trygghet vid ålderdom

• Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

• Försvar samt beredskap mot sårbarhet

Vissa områden ökar. Det gäller främst:

• Allmänna bidrag till kommuner

• Ekonomisk trygghet för familjer och barn

• Internationellt bistånd

Försöket med trängselskatter i Stockholm ökar utgifterna Ett försök med trängselskatt planeras i Stockholm för andra halvåret 2005 och de första sju månaderna 2006. Riksdagen antog tidigare i år en lag om trängselskatt som kommer att tillämpas. Skatten som tas ut redovisas på statsbudgetens inkomstsida. Den del som överstiger ett års avskrivningskostnader för försöket skall återföras till regionen i form av ytterligare satsningar på kollektivtrafi k.

30



Statens utgifter för försöket omfattar: • extra satsningar på kollektivtrafi k som genomförs i samband med försöket

• ökade kostnader hos de myndigheter som berörs

• kostnader för de betalstationer som skall sättas upp vid passagerna

• löpande uppföljning av försöket

För 2005 budgeteras utgifterna till 1,7 miljarder kronor och de följande två åren till knappt en miljard kronor per år. Då ingår återföringen för kollektivtrafi ksatsningarna samt ersättning till inblandade parter för kostnader efter försöksperioden. Prognosen, som be-döms som osäker, uppgår till i stort sett samma belopp som budgeterat.

Senarelagda leveranser av försvarsmaterielRegeringen har fattat beslut om nya utgiftsbegränsningar för innevarande år. Dessa avser främst materielanslaget där begränsningen innebär att leverans av redan beställd materiel, främst från FMV, förskjuts till 2005. FMV bedöms därmed behöva låna i Riksgäldskonto-ret över årsskiftet. Som en konsekvens av begränsningen revideras utgifterna ned i år och upp nästa år då anslagssparande kommer att utnyttjas. Även utgifterna för förbandsverk-samhet och civilt försvar har reviderats ned. För 2006 och 2007 beräknas materielutgif-terna sedan minska. Däremot väntas en viss ökning 2008 för såväl materielanskaffningen som förbandsverksamheten.

En utgiftsbegränsning betyder att myndighetens utgifter inte får bli högre än det fast-ställda beloppet. Sannolikheten är då stor att myndigheten drar ner sina utgifter ytterligare för att vara på den säkra sidan. Neddragningar till följd av begränsningsbelopp kan därmed leda till ett underskridande av anslagen, till skillnad mot när anslagskredit eller anslags-sparande kan utnyttjas. Sparande och kredit skapar ett spann både uppåt och nedåt för utgifterna.

I propositionen om vårt framtida försvar föreslås inriktningen vara att minska den eko-nomiska ramen för utgiftsområdet med 3 miljarder kronor. Minskning av ramen görs med 0,6 miljarder kronor 2005, 1,5 miljarder 2006 och 3 miljarder 2007, vilket beräkningarna i budgetpropositionen bygger på. Hur besparingarna kommer att fördelas mellan försvars-maktens anslag kommer att presenteras i budgetpropositionen för respektive år.

Svårt att nå högre biståndsmålFör 2004 pekar biståndsutgifterna mot ett lägre utfall än i förra prognosen. Det är främst det bilaterala biståndet som blivit betydligt lägre än väntat. För hela utgiftsområdet fi nns dock en möjlighet att utfallet mot slutet av året blir högre genom en ökning av det mul-tilaterala biståndet. Detta kan ske genom utbetalningar till internationella fonder som kan anses vara i behov av extra medel i år. Om möjligheten utnyttjas till fullo (det vill säga upp till begränsningsbeloppet för utgiftsområdet) kommer utfallet att överstiga prognosen med 0,6 miljarder kronor.

För åren framöver har regeringen aviserat att biståndet skall nå målet om en procent av BNI 2006. År 2007 föreslås biståndsutgifterna vara 40 procent högre än 2004. Ökningen härrör sig nästan uteslutande från anslaget för biståndsverksamhet.

Utvecklingen på det bilaterala biståndsområdet går mot att stärka och fördjupa det långsiktiga lokala engagemanget, något som ses som en nyckel till en ökning av kvaliteten på biståndet. Den här utvecklingen kommer att fortsätta och medför att svårigheterna ökar att hitta projekt som bedöms ha tillräckligt hög kvalitet. De uppsatta biståndsmålen har hittills bara delvis uppnåtts. ESV bedömer att det blir svårt för Sida att nå de högre ställda målen.

31



Figur 13. Bistånd och Sida:s förvaltningsanslag 1995–2008

Sedan 1995 har biståndet och Sida:s förvaltningsutgifter vuxit i stort sett i samma takt. Regeringen har aviserat att biståndet 2006 skall uppgå till en procent av BNI, varför biståndsanslaget höjs kraftigt, medan förvaltningsanslaget hålls i det närmaste konstant. ESV bedömer biståndsmålet som svåruppnåeligt under prognosperioden och att Sida:s förvalt-ningsanslag behöver räknas upp.

Historiskt sett fi nns ett starkt samband mellan utnyttjandet av biståndsanslaget och ni-vån på Sida:s förvaltningsanslag, se fi gur. Sida står, och väntas stå, för drygt 60 procent av statens biståndsverksamhet. Om kraven på kvalitet i biståndsarbetet förblir oförändrat, kan en ökad biståndsvolym inte realiseras utan en ökning av den administrativa verksamheten, även om en stigande effektivitet i biståndshandläggningen tas med i beräkningen. Därför har Sida:s förvaltningsanslag räknats upp i takt med den beräknade biståndsökningen.

Med tanke på de senaste årens svårigheter att nå biståndsmålen och den kraftiga volym-ökningen som krävs för att nå en procent av BNI, beräknas enprocentsmålet inte uppnås 2006. Biståndet har dessutom ofta drabbats av utgiftsbegränsningar under löpande bud-getår, vilket försvårat planeringen i berörda myndigheters biståndsprojekt.

Arbetsgivarnas medfi nansiering minskar sjukskrivningarnaI år minskar antalet sjukdagar med 14 procent. De främsta orsakerna är bland annat:

• fl ertalet långa sjukskrivningar har övergått till aktivitets- och sjukersättning (förtidspen-sion)

• färre nya sjukfall

• den höga arbetslösheten

• ökad deltidssjukskrivning

• ökat fokus på ohälsoproblemet

Nästa år fortsätter nedgången, men minskningen dämpas jämfört med i år. Bilden är komplex och det fi nns fl era faktorer som både minskar och ökar antalet sjukdagar de kom-mande åren. Bedömningen av utgifterna för sjukpenningen är därför osäker.

Figur X Bistånd och Sida:s förvaltningsanslag 1995�2008

Statsbudget

90

130

170

210

250

1995 1997 1999 2001 2003 2005 200790

130

170

210

250

Sidas förvaltningsanslag Biståndsverksamhet

ESV

90

130

170

210

250

1995 1997 1999 2001 2003 2005 200790

130

170

210

250

Sidas förvaltningsanslag Biståndsverksamhet

Index 1995=100

Statsbudget ESV

Bidrar till minskning

• incitament för arbetsgivare att få över-gång från hel- till deltidssjukskrivning

• incitament för arbetsgivare att öka reha-biliteringsinsatser

• fortsatt fokus på ohälsoproblemet

Bidrar till ökning

• höjd ersättningsnivå till 80 procent

• sjuklöneperioden återställs från tre till två veckor

• sjunkande arbetslöshet

32



Arbetsgivaransvaret utökas nästa år genom att arbetsgivarna skall betala 15 procent av sjukpenningkostnaderna för heltidssjukskrivna anställda. Det ger incitament till både rehabiliteringsinsatser och en övergång från hel- till deltidssjukskrivning, eftersom arbets-givarna då slipper medfi nansieringen. En risk är dock att medfi nansieringen i stället leder till en högre arbetslöshet än väntat och att sjukdagarna därmed minskar på bekostnad av sysselsättningen. Även storleken på fl ödet till aktivitets- och sjukersättning har en avgö-rande roll för den framtida utvecklingen.

Figur 14. Arbetslöshet och sjukpenningdagar 1987–2008

Det historiska sambandet mellan arbetslöshet och sjukdagar är mycket starkt. De går åt motsatt håll – en minskning av sjukdagarna har skett samtidigt som arbetslösheten ökat och vice versa. Mönstret bedöms emellertid brytas nästa år. Det beror till stor del på att regeländringar, bland annat arbetsgivarnas medfi nansieringsansvar, leder till att sjukdagarna fortsätter minska, trots lägre arbetslöshet. I slutet av prognosperioden väntas dock minskningen av antalet sjukdagar avta på grund av lägre arbetslöshet.

Övergångarna till aktivitets- och sjukersättning planar utInfl ödet till aktivitets- och sjukersättning har stabiliserats på en hög nivå och bedöms sedan börja minska något för varje år. Utgiftsnivån ökar dock med 4 miljarder kronor de kommande åren beroende på att bostadstillägget för personer med aktivitets- och sjuker-sättning fl yttas från utgiftsområde Ekonomisk trygghet vid ålderdom. I slutet av perioden väntas tillströmningen till aktivitets- och sjukersättning plana ut till följd av färre långa sjukskrivningar samt att de många fyrtiotalisterna då börjar gå över till ålderspension. Det fi nns emellertid en risk att arbetsgivarnas medfi nansiering leder till att övergångarna till aktivitets- och sjukersättning blir fl er än beräknat. Utgifterna ökar dock över tiden dels beroende på fl ytten av bostadstillägget och dels på grund av högre prisbasbelopp och medelersättning.

Satsningar på barnbidrag, föräldraförsäkring och underhållsstöd Utgifterna för barnbidrag ökar med 3 miljarder kronor 2006 när bidraget höjs med 100 kronor per barn och månad. Dessutom höjs fl erbarnstillägget med 100 kronor per barn och månad redan från andra barnet och med ytterligare 100 kronor för det tredje barnet.

Den 1 juli 2006 höjs den lägsta nivån i föräldraförsäkringen till 180 kronor per dag. Då

Tusental arbetslösa Miljoner sjukdagar

M

NMM

OMM

PMM

QMM

NVUT NVUU NVUV NVVM NVVN NVVO NVVP NVVQ NVVR NVVS NVVT NVVU NVVV OMMM OMMN OMMO OMMP OMMQ OMMR OMMS OMMT OMMU

qìëÉåí~ä=~êÄÉíëä�ë~

M

PM

SM

VM

NOM

jáäàçåÉê=ëàìâÇ~Ö~ê

33



höjs också inkomsttaket i föräldraförsäkringen från 7,5 till 10 basbelopp. Höjningarna beräknas öka utgifterna med 1,5 miljarder kronor per år.

För underhållsstödet aviseras ett utökat stöd 2006, med anledning av den aktuella rap-porten om ekonomiskt utsatta barn.

Ljusare arbetsmarknadsläge framöver sänker utgifternaKonjunkturuppgången bedöms nästa år få synbar effekt även på arbetsmarknaden i form av en starkare efterfrågan på arbetskraft. Den öppna arbetslösheten sjunker och stabiliseras mot slutet av prognosperioden vid drygt 4 procent. Detta gör att utgifterna för arbetslös-hetsersättning samt aktivitetsstöd sammantaget minskar med 6 miljarder kronor mellan 2004 och 2008. Som andel av BNP sjunker utgifterna enligt diagrammet nedan.

Figur 15. A-kassa och aktivitetsstöd som andel av BNP

Utgifterna som andel av BNP minskar med en halv procentenhet under prognosperioden. Den sjunkande arbetslösheten är en av de viktigaste anledningarna till att de totala utgifterna under taket sjunker som andel av BNP.

Sysselsättningen tar fart nästa år och leder tillsammans med utökade satsningar på arbets-marknadspolitiska åtgärder till att den öppna arbetslösheten sjunker med en halv procent-enhet till under 5 procent. Även jämfört med konjunkturbilden i ESV:s augustiprognos blir arbetslösheten lägre nästa år. Dock motverkas de lägre utgifterna för arbetslöshetser-sättning till viss del av högre utgifter för aktivitetsstöd och köp av arbetsmarknadsutbild-ning, eftersom antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program ökar. Programvoly-merna antas sedan ligga kvar på denna nivå under prognosperioden och uppgå till 2,5 procent av arbetskraften. Produktionsgapet sluts tillfälligt 2006 och arbetslösheten sjunker ytterligare till sin jämviktsnivå. Konjunkturinstitutet bedömer jämviktsarbetslösheten till 4,3 procent av arbetskraften detta år. Utgifterna för arbetslöshetsersättning minskar därför med 3 miljarder kronor. År 2007 bedöms produktionsgapet vara positivt, den faktiska pro-duktionen överstiger alltså den potentiella, och den starka efterfrågan på arbetsmarknaden gör att arbetslösheten sjunker ned under jämviktsnivån. Utgifterna för arbetslöshetsersätt-ning minskar därför även detta år. Året därefter börjar ekonomin åter gå mot jämvikt och arbetslösheten stiger svagt.

Endast drygt hälften av de extra medel som vid årsskiftet tilldelades arbetsmarknadspo-litiska program ser ut att förbrukas i år. Det är först under hösten som programvolymerna tilltagit kraftigt. Årets utgifter för aktivitetsstöd och köp av arbetsmarknadsutbildning beräknas därför bli ännu något lägre än tidigare beräknat.

1,0

1,4

1,8

2002 2003 2004 2005 2006 2007 20081,0

1,4

1,8Procent Procent

34



Så påverkas utgifterna vid ändrade programvolymerBeräkningarna baseras från nästa år på oförändrade volymer för de arbetsmarknadspolitiska programmen. Hur skulle utgifterna påverkas om dessa i stället minskar med 20 000 platser efter valåret 2006, vilket aviseras i årets budgetproposition? Om samtliga personer övergår till öppen arbetslöshet skulle utgifterna inte påverkas nämnvärt. Möjligen skulle de bli något lägre eftersom programmen kostar att köpas in, men ersättningen vid arbetslöshet motsvarar ersättningen i arbetsmarknadspolitiska program. Om hälften av personerna blir arbetslösa och resten sysselsatta skulle utgifterna för staten minska med drygt en miljard kronor per år. Om samtliga personer övergår till sysselsättning blir utgifterna 2,5 miljarder kronor lägre såväl 2007 som 2008 samtidigt som skatteinkomsterna blir något högre.

Extra utbetalning av statsbidrag till kommunernaI år belastas anslaget för statligt stöd för utbildning av vuxna med en extra utbetalning utö-ver de fyra ordinarie betalningarna. Det hänger samman med att decemberutbetalningen förra året fl yttades till januari i år. Åtgärden vidtogs för att utgiftstaket skulle klaras 2003.

Utbyggnad av infrastrukturenÅren 2003–2008 ökar utgifterna för infrastruktur med 11 miljarder kronor, till största delen för utbyggnad och underhåll av järnvägar. För att möjliggöra tidigare byggstarter görs även upplåning i Riksgäldskontoret för investeringar. Finansiering av investeringar med lån innebär att anslagen belastas med räntor och amortering. Från 2005 ökar dessa utgifter då återbetalningen börjar av den så kallade närtidssatsningen som gjordes under 2002–2004.

Det nya kommunala utjämningssystemetNästa år införs ett nytt utjämningssystem, som innebär nettoredovisning i större utsträck-ning än tidigare. Detta medför en nedjustering av utgiftstaket för 2005. Förändringen är dock i princip saldoneutral.1 Utjämningsbidraget för LSS-kostnader, stöd och service till vissa funktionshindrade, ökar i förhållande till både föregående beräkning och budgetpro-positionen.

Utgifterna för att stärka kommunernas ekonomiska situation ökar de kommande åren. En sammanställning av de redovisade förslagen gjordes i Budgetprognos 2004:2. Det nya syste-met, där kommunerna skall garanteras 115 procent av rikets genomsnittliga skatteunderlag per invånare, medför en i huvudsak statlig fi nansiering av inkomstutjämningen, där dagens generella statsbidrag ingår. Förändringen skall vara statsfi nansiellt neutral vid införandet.

Jämfört med föregående prognos sänks utgiftsnivån från 2005 med 26 miljarder kronor, till följd av att nettoredovisning tillämpas i det nya utjämningssystemet. Nivåsänkningen har föranlett en sänkning av utgiftstaket med motsvarande belopp. För en genomgång av statens bidrag till kommunerna, se också avsnittet om den realekonomiska fördelningen.

Utjämningsbidraget för LSS-kostnader beräknas bli högre än i budgetpropositionen för 2005. De högre utgifterna motsvaras av högre avgifter på inkomstsidan, dock inte fullt ut. Nettoeffekten mellan utbetalt bidrag och inbetald avgift kommer att regleras ett år senare under anslaget Kommunalekonomisk utjämning. Från och med 2009 bör dock utjämningsbidraget och utjämningsavgiften för LSS-kostnader ta ut varandra.

1 En utförligare beskrivning av det nya utjämningssystemet ges i temakapitlet Utjämning av kostnader och inkomster mellan kommuner – en statlig affär, Budgetprognos 2004:1.

35



Hur skiljer sig det nya utjämningssystemet från dagens? • I nuvarande system motsvaras utjämningsbidragen av en i princip lika stor avgift som

redovisas på statsbudgetens inkomstsida, det vill säga systemet är statsfi nansiellt neu-tralt. Det generella statsbidraget redovisas på ett separat anslag på utgiftssidan.

• I det nya utjämningssystemet infogas det generella statsbidraget. Anslagen Generellt statsbidrag till kommuner och landsting respektive Statligt utjämningsbidrag till kom-muner och landsting samt Bidrag för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården upp-hör. I stället uppförs det nya anslaget Kommunalekonomisk utjämning på statsbudge-ten.

• Det nya systemet blir i huvudsak statligt fi nansierat. Kommuner vars egen skattekraft understiger 115 procent av genomsnittlig skattekraft i riket skall få bidrag upp till denna nivå.

• På motsvarande sätt skall kommuner vars egen skattekraft överstiger 115 procent av den genomsnittliga skattekraften i riket betala en avgift. Dessa regler avser inkomst-utjämningen. Kostnadsutjämningen förblir i princip inomkommunalt fi nansierande. Utöver dessa poster kommer ett strukturbidrag samt ett införandebidrag att belasta anslaget.

• Ett eventuellt överskridande/underskridande av anslaget regleras via nya reglerings-poster under anslaget. Om anvisade medel överskrids, regleras detta med en avgift under anslaget. På detta sätt hålls utgifterna inom budgeten. Avgiften belastar kom-muner och landsting genom att den tas ut med ett enhetligt belopp per invånare. Det är med andra ord kommuner och landsting, och inte statsbudgeten, som belastas om anvisade medel inte räcker till 115-procentsnivån. Det innebär att ekonomiskt svaga kommuner inte kompenseras upp till den garanterade nivån i detta fall samtidigt som starka kommuner får betala högre avgift, eftersom avgiften tas ut per invånare. På motsvarande sätt betalas ett regleringsbidrag ut med ett enhetligt belopp per invånare om inte anvisade medel utnyttjas i full utsträckning. I praktiken är 115-procentsnivån således ingen garantinivå.

• Regleringsposterna kommer även att användas som ett instrument för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn. Vidare kan posten användas för att kompensera kommuner och landsting för ökade kostnader eller för att ge ett tillskott.

Sjunkande dollarkurs ger stora valutakursvinsterRäntekostnaderna når sin botten i år efter att ha minskat under fl era år. De ökar nästa år som en följd av den stigande statsskulden och allt högre räntor från 2005. Skulden byggs på med drygt 180 miljarder kronor beroende på underskott i statsbudgeten samtliga år under prognosperioden. Detta innebär att räntekostnaderna är 7 miljarder kronor högre 2008 än de hade varit med en budget i balans under perioden.

Statsskulden ökar nominellt, men inte lika snabbt som BNP. Den förhållandevis goda ekonomiska tillväxten under perioden medför att skuldkvoten minskar med hela fem pro-centenheter på lika många år – trots högre nominell skuld. Den konsoliderade skulden reduceras från 49 procent av BNP 2003 till 44 procent 2008, se Appendix. En bidragande orsak till skuldkvotens minskning är det historiskt sett låga ränteläget. Realräntan, det vill säga nominell ränta minus infl ation, är under prognosperioden endast cirka 2 procent i genomsnitt. Det innebär mer än en halvering i förhållande till den senaste tioårsperioden. Med en statsbudget i balans 2005–2008 skulle skuldkvoten, med samma BNP-utveckling, nedbringas till 40 procent. I Budgetprognos 2004:2 beskrivs skuldekvationen som visar sambanden mellan de viktigaste faktorerna som styr skuldkvotens utveckling.

36



Blad1 Diagram 1

Page 1

�

��

��

��

��

��

��

��

�

��

��

��

��

��

��

��

Ränteutgifterna, som redovisas mot anslaget, väntas till skillnad mot räntekostnaderna minska nästa år. Det beror främst på stora valutakursvinster. Från 2006 ökar även ränte-utgifterna i ganska jämn takt. Två stora dollarlån förfaller till betalning 2005 till en väntat låg dollarkurs. Valutavinsterna har reviderats upp då dollarkursen nu sjunkit något – men vinsterna kan bli ännu större. Om dollarkursen förblir vid dagens nivå (6,69) resten av prognosperioden ökar vinsterna med 3 miljarder kronor nästa år och ett par miljarder kronor per år 2006–2008. Prognosen baseras på att dollarkursen sjunker relativt måttligt, från 7,40 nästa år till 7,16 år 2008. Vidare uppstår stora kursförluster i år, bland annat som följd av en förskjutning av planerade uppköp från 2003 till 2004. De har också ökat under hösten i samband med Riksgäldskontorets byten och uppköp av obligationer.

Figur 16. Räntor på statsskulden 1998-2008

Räntekostnaderna når en botten i år och börjar därefter öka till följd av stigande statsskuld och högre räntor från nästa år. Ränteutgifterna minskar tillfälligt 2005 till följd av stora valutavinster på förfallande dollarlån. Vinsterna blir ännu större om dollarkursen sjunker mer än väntat.

I förhållande till budgetpropositionen beräknas lägre ränteutgifter 2005–2007. ESV: s förutsättningar när det gäller räntenivån och kronkursen är något sämre, men ett lägre lånebehov och en något ändrad låneplan från Riksgäldskontoret verkar åt motsatt håll. ESV:s beräkning av lånebehovet 2004–2007 är 30 miljarder kronor lägre, vilket reducerar räntorna med en miljard kronor 2007.

Första budgetåret med 25 medlemsstater i EUNästa år blir första hela budgetåret med 25 medlemsländer i EU. Kommissionen föreslog i somras en relativt kraftig ökning av EU-budgeten för 2005. Detta för att försäkra sig om att redan fattade beslut kan genomföras som planerat i den utvidgade unionen. Minister-rådet har dock ansett att kommissionens förslag är för högt, medan parlamentet ansett att det är för lågt. Frågan avgörs i rådet, men förslaget måste godkännas i parlamentet, som slutligen har möjlighet att driva igenom högre utgifter på vissa områden. Prognosen för den svenska EU-avgiften bygger på att nästa års EU-budget hamnar mellan rådets och


37



kommissionens första förslag. Därmed blir den svenska EU-avgiften 27 miljarder kronor nästa år när hänsyn även tagits till korrigeringar som hänförs till tidigare år.

På sikt är den svenska EU-avgiften svår att prognostisera, eftersom någon ny långtids-budget för 2007–2013 ännu inte är beslutad. Budgeten avgörs i den politiska processen mellan EU:s medlemsländer och av EU-institutionernas inbördes styrkeförhållanden. De nya medlemsländerna tillsammans med länder som Spanien och Grekland bidrar till att skapa ett tryck uppåt på EU-budgetens utgifter, medan främst Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Österrike och Sverige aktivt arbetar för en EU-budget som inte överstiger en procent av unionens samlade BNI. Parlamentet har dock möjlighet att driva igenom högre utgifter än vad rådet beslutat på vissa områden. Bedömningen av den svenska EU-avgiften bygger på att den ligger kvar kring en procent av Sveriges BNI. Det motsvarar en ökning av EU:s totalbudget med 6 procent från år 2006 och en ökning av den svenska avgiften med 5 miljarder kronor till år 2008.

Inget system för individuell kompetensutvecklingSedan år 2000 har drygt en miljard kronor årligen satts in på ett konto i Riksgäldskontoret för ett system för individuell kompetensutveckling. Medlen har fi nansierats från energiskat-ten. Enligt budgetpropositionen har det dock inte varit möjligt att konstruera ett tillfreds-ställande system för kompetenssparande som fått brett stöd hos arbetsmarknadens parter. Därför upphör nu kontot och de insatta medlen, 6 miljarder kronor, återförs till statskas-san. Då återföringen inte påverkar statens lånebehov och inte heller redovisas på anslag eller inkomsttitel uppkommer en negativ kassamässig korrigering på samma belopp.

Utlåningen till Centrala studiestödsnämnden har reviderats ned för hela prognosperio-den eftersom återbetalningarna beräknas bli allt större. Därmed minskar upplåningen för studielån successivt från som mest drygt 11 miljarder kronor år 2000 till 8 miljarder kronor 2008. Lånen för infrastrukturinvesteringar har däremot reviderats upp något 2004–2008. En betydande del av infrastruktursatsningarna under prognosperioden fi nansieras således med lån i Riksgäldskontoret i stället för från anslag. I ett temakapitel beskrivs hur infra-strukturinvesteringar redovisas på statsbudgeten.

Utlåningen ökar också nästa år när Statens Fastighetsverk lånar för att överta Försäk-ringskassornas fastigheter. Detta påverkar inte lånebehovet eftersom samma belopp väntas inlevereras på inkomsttitel. Utgiftsbegränsningarna inom försvaret innebär att FMV inte kan fakturera försvarsmakten i vanlig takt i år. Därför beräknas de behöva låna 2 miljarder kronor i december vilka återbetalas i januari nästa år.

Det har ännu inte fattats beslut om vilka åtgärder som kommer att vidtas när det gäller Green Cargo. Extra utdelningar från andra statliga bolag skall fi nansiera eventuella kapi-taltillskott. För närvarande fi nns endast 10 miljoner kronor på omstruktureringskontot i Riksgäldskontoret. Om inga utdelningsinkomster betalas in före en eventuell utbetalning till bolaget får utbetalningen tillfälligt belasta ett anslag inom utgiftsområdet Näringsliv.

Retroaktiv justering ger högre pensionsutgifterRiksförsäkringsverket kommer i december 2004 att rekvirera 1,6 miljarder kronor från AP-fonden för att retroaktivt justera tidigare utbetalningar som felaktigt har belastat stats-budgeten. Bakgrunden är att det mellan 1999 och 2002 tillämpades schabloner för att fördela utbetalningar av ålderspensioner mellan AP-fonderna och statsbudgeten. Dessa schablonmetoder gav fel fördelning, vilket nu korrigeras i efterhand.

38



Förändring av anslagsbehållningarSom en åtgärd för att klara utgiftstaket nästa år har regeringen aviserat att anslagsbehåll-ningar inte får förbrukas 2005. Detta gäller på totalnivå, vilket innebär att behållningar kan få utnyttjas i vissa fall så länge den totala nettoförbrukningen inte överstiger noll. I av-vaktan på regeringens beslut i frågan har ESV gjort en beräkning som innebär att anslags-behållningar kommer att behöva utnyttjas i vissa fall och att nettoförbrukningen därmed kommer att överstiga noll.

I statsbudgeten anvisas medel för respektive anslag. Där ingår också en särskild post kallad förändring av anslagsbehållningar. Denna post består av ett beräknat netto mellan förbrukningen av kvarstående medel från föregående budgetår och sparande av medel från innevarande år. Summan av de anvisade medlen och posten förändring av anslagsbehåll-ningar utgör prognosen på årets utgifter enligt statsbudgeten.

I utfall och prognoser fi nns ingen separat post Förändring av anslagsbehållningar. För-ändringen ingår i redovisningen per anslag. Vid prognostiserandet av varje enskilt anslag tas hänsyn till eventuella ingående behållningar. Detta gäller såväl för årets aktuella anslag som för äldre anslag, det vill säga anslag som inte fi nns uppförda på årets statsbudget, men som har ingående behållningar som får utnyttjas under året. Den totala förändringen av anslagsbehållningar kan dock räknas fram och ställas mot regeringens beräkningar.

Regeringens aviserade åtgärder innebär att myndigheterna som huvudregel inte har möjlighet att utnyttja vare sig ingående anslagssparande eller anslagskrediter nästa år. I avvaktan på regeringsbeslut räknar ESV med att anslagsbehållningar kommer att utnyttjas i vissa fall. Prognosen utgör därmed ett underlag för beslut om utgiftsbegränsade åtgär-der för nästa år. Nettoförbrukningen av anslagsbehållningar uppgår i prognosen till 2,7 miljarder kronor. Om nettoförbrukningen nedbringas till noll minskar överskridandet av utgiftstaket med motsvarande belopp och uppgår till 1,7 miljarder kronor år 2005.

Ett område där behållningar beräknas utnyttjas är Jord- och skogsbruk, där djurbidrag och miljöersättningar som skulle ha betalats ut i november och december i år har sena-relagts till januari nästa år. Överfl ytten är på totalt 2,3 miljarder kronor och ytterligare medel har inte tilldelats anslagen, vilket leder till att behållningarna utnyttjas nästa år med motsvarande belopp. En liknande fråga uppstår inom försvarsområdet som har fått stora utgiftsbegränsningar i år. Detta leder till ett utnyttjande av anslagsbehållningar på 2,6 miljarder kronor nästa år. Dessutom fi nns det fl era anslag som har tilldelats medel tidigare år för ett planerat utnyttjande kommande år, där en förbrukning av behållningar därför är nödvändig. Däremot kommer det i stället att fi nnas outnyttjade anslagsmedel exempelvis inom bistånd, eftersom ESV räknar med att de ökade anslagsmedlen inte kommer att ut-nyttjas fullt ut nästa år.

I tabellen nedan redovisas sambandet mellan ingående och utgående anslagsbehåll-ningar, det vill säga förändringen av anslagsbehållningar för 2003–2005.

39



Tabell 8. Förändring av anslagsbehållningar 2003-2005

I prognosen beräknas behållningarna öka i år. Däremot minskar de nästa år, om inte regeringen fattar särskilda beslut som gör att nettot av utnyttjande anslagsbehållningar inte överstiger noll.

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

40



��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

Inkomster 2004–2008Konjunkturuppgången fortsätter och drivs fortfarande av en stark export. Den starka kronkursen och den allt svagare dollarn medför dock att exportökningen kommer att mattas av under prognosperioden. Sysselsättningen tar fart under första halvan av nästa år och ökar kraftigt under året därpå. Under 2006 tilltar även löneutvecklingen. Därmed stärks hushållens disponibla inkomst och köpkraft. Detta ökar i sin tur efterfrågan på den inhemska marknaden avsevärt, vilket påverkar statsbudgetens inkomstsida positivt på fl era sätt. Högre löner och ökad sysselsättning ger större inkomster från både hushållens skatter och socialavgifter. Ökad inhemsk efterfrågan gynnar företagen och ger större skatteinkom-ster från dem. Även momsinkomsterna ökar till följd av den förbättrade köpkraften och den ökade inhemska efterfrågan. Den starkare konjunkturen och det gynnsamma ränte-läget leder också till ökade inkomster från reavinstskatten.

Periodiserad redovisning av skatter

Tabell 9. Periodiserade inkomstskatter 2003–2008

Del av skattereform sänker slutskatten från hushållenTaxeringsutfallet för hushållens skatter avseende 2003 blev något lägre jämfört med vad som beräknats i föregående prognos för såväl statlig som kommunal inkomstskatt. Detta påverkar nivån nedåt även för de kommande åren.

Utfallet för reavinsterna 2003 låg i linje med prognosen. Omsättningen på börsen har ökat kraftigt hittills i år. Tillsammans med en relativt god kursutveckling bör detta inne-bära att reavinsterna stiger ytterligare. Den starka konjunkturen höjer reavinsterna även för 2005.

Miljarder kronor

41



Budgetpropositionen för 2005 innehåller fl era förslag om hushållens inkomstskatter:

• Den enskilt största förändringen är en utökad kompensation för den allmänna pen-sionsavgiften – halva det fjärde steget i skattereformen. Förslaget innebär att skatte-reduktionen för pensionsavgiften utökas från 75 procent till 87,5 procent. Samtidigt minskas avdragsrätten från 25 till 12,5 procent. Skattereduktionen ökar med 9,5 miljarder kronor till följd av förslaget. Den minskade avdragsrätten leder till att den kommunala skatten ökar med 3 miljarder kronor. Skiktgränserna justeras upp för att hålla den statliga skatten opåverkad. Den ökade kommunalskatten kompenseras via sänkta kommunbidrag på statsbudgetens utgiftssida. Nettoeffekten på slutskatten och budgetsaldot blir därmed 6,5 miljarder kronor.

• Som ett led i den gröna skatteväxlingen höjs grundavdraget för låg- och medel-inkomsttagare. Detta minskar kommunalskatten med 3,7 miljarder kronor. Samtidigt avskaffas det fasta beloppet om 200 kronor. Skatteväxlingen var medräknad redan tidi-gare, men var då beräkningstekniskt inlagd som en skattereduktion.

• Uppräkningen av skiktgränserna för uttag av statlig skatt 2005 skall ske med föränd-ringen i KPI plus en procent, i stället för två procent som tidigare. Detta innebär lägre skiktgränser och därmed kommer fl er att betala statlig inkomstskatt.

• Fribeloppet i förmögenhetsskatten för sambeskattade par höjs till 3 miljoner kronor. Beloppet blir därmed lika stort som två fribelopp för ensamstående. Förändringen minskar skatteinkomsterna med drygt en miljard kronor.

Konjunkturinstitutets prognos för lönesummans utvecklingstakt under 2004 är 3,3 procent. Utfallen för underlaget till arbetsgivaravgifterna och preliminära skatter hittills i år indikerar dock att förändringen blir betydligt mindre. ESV har därför valt att basera skatteberäkningarna på en lägre ökning under 2004. För resterande år i kalkylen används KI:s prognoser från lönebildningsrapporten. Jämfört med föregående prognos har löne-ökningen således reviderats ned för 2004, men upp för resterande år.

Starka resultat för företagen förra året och i år…Den ljusa bild som målades upp i föregående prognos avseende företagens resultat består. Konjunkturuppgången fortsätter och drivs fortfarande till stor del av en stark export av bland annat motorfordon och teleprodukter.

Det defi nitiva taxeringsutfallet bekräftar att 2003 var ett bra år för företagen. Både in-komst av näringsverksamhet och skatteintäkterna ökade jämfört med föregående år. Inne-varande år ser ut att bli ännu bättre för företagen. Inbetalningarna av preliminärskatt har varit väsentligt högre än beräknat och företagens kvartalsrapporter har varit oväntat posi-tiva, vilket också har avspeglat sig i börsuppgången. Kraften i konjunkturuppgången har varit större än väntat. Mot bakgrund av detta bedöms därför slutskatten 2004 bli högre.

… som består framöverDen starka exporten visar ännu inga tecken att mattas av, men en starkare krona och en allt svagare dollarkurs gör att den senaste tidens starka exportökning kommer att avta inom en inte allt för avlägsen framtid. Nu visar dock arbetsmarknaden tecken på att vända uppåt och sysselsättningen bedöms ta fart under första halvan av 2005 och öka markant under 2006. Som brukligt följer sysselsättningen konjunkturuppgången med en viss efter-släpning. Eftersläpningen har dock varit ovanligt lång. Under 2006, då arbetsmarknaden förstärks mer påtagligt, ökar även lönerna allt snabbare. I takt med detta växer även den inhemska efterfrågan, vilket fortsätter att främja den svenska konjunkturen. Ökad inhemsk efterfrågan gör att fortsatt starka resultat är att vänta under hela perioden fram till 2008, främst för de icke exporterande företagen.

42



Nya reglerI årets budgetproposition föreslår regeringen att en andel av företagens avsättningar till periodiseringsfond skall tas upp till beskattning. En schablonintäkt beräknas på de vinst-medel som juridiska personer sätter av till periodiseringsfonder och denna skall tas upp till beskattning. De nya reglerna föreslås träda i kraft 2005 och ger inkomster på stats-budgeten redan samma år.

ESV räknar inte med att de nya reglerna i någon större omfattning påverkar företagens benägenhet att göra avsättningar. Intäkterna beräknas uppgå till 1,5–2,5 miljarder kronor per år under prognosperioden.

Vilka skattemässiga justeringar kan företagen göra?Beskattningen av företagen baseras på det bokföringsmässiga resultatet. Intäkterna från juridiska personers inkomstskatt beror således främst på hur stora vinster företagen gör. Sambandet mellan företagens resultat och skatteintäkterna försvagas dock av företagens möjligheter att göra skattemässiga justeringar. Av dessa är förlustavdrag, koncernbidrag och avsättningar till periodiseringsfond de mest omfattande.

Förlustavdrag innebär att företagen har möjlighet att kvitta ett negativt resultat från ett tidigare år mot ett positivt under innevarande år. Detta betyder att företagen endast behöver betala skatt på ett positivt ackumulerat resultat.

Koncernbidrag är den enskilt största skattemässiga justeringen och står för 107 miljar-der kronor 2003. Med koncernbidrag menas möjligheten för en koncern att balansera ett negativt resultat i ett dotterbolag med ett positivt resultat i ett annat dotterbolag.

Genom att göra avsättningar till periodiseringsfond ökar företagen sina möjligheter att balansera resultaten över tiden. Företagen kan sätta av upp till 25 procent av resultatet före skatt i en fond, som för innevarande år inte beskattas. Medlen kan föras tillbaka till resultatet före skatt när som helst upp till sex år efter avsättningen, till exempel för att täcka negativa resultat.

43



Statsbudgetens inkomster

Mindre kvarskatteinbetalningar årFysiska personers inkomstskatt 2004 blir lägre jämfört med föregående prognos. Detta förklaras av en lägre utvecklingstakt för lönesumman samt att den lägre slutskatten 2003 innebär mindre kvarskatteinbetalningar i år.

Den lägre lönesumman 2004 tillsammans med skatteförslagen i budgetpropositionen sän-ker de kassamässiga inkomsterna för 2005–2008 jämfört med föregående prognos, trots en stark återhämtning på arbetsmarknaden från nästa år. För 2005 blir inkomsttiteln betydligt mindre negativ än de övriga åren i kalkylen. Detta beror på att slutregleringarna av kommun- och landstingsskatterna avseende 2003 blir positiva för staten. Det kommunala skatteunder-laget utvecklades mycket svagt detta år, vilket har inneburit att de förskott som betalades ut till kommunerna under 2003 var för stora. Detta kommer att regleras 2005.

Miljarder kronor

q~ÄÉää=ñK=pí~íëÄìÇÖÉíÉåë=áåâçãëíÉê=OMMPÓOMMU=


��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

Tabell 10. Statsbudgetens inkomster 2003–2008

44



Högre preliminärskatter för företagen under hela periodenInbetalningarna av preliminärskatt har hittills i år varit betydligt större än väntat. De ökade inkomsterna nästa år består både av kompletteringsinbetalningar avseende innevarande år och högre preliminärskatter avseende nästa år. Den höga slutskatten 2003 samt högre förväntad slutskatt 2004 och de kommande åren, avspeglar sig i ökade preliminärskatter samtliga år fram till 2008.

Lägre inkomster från socialavgifter i årStatens inkomster av socialavgifter till och med oktober i år blev betydligt lägre än vad som tidigare förutspåddes. Det låga utfallet visar att årets lönesummetillväxt sannolikt inte kommer att bli så hög som KI har räknat med. Därför används här en långsammare utvecklingstakt av lönesumman för 2004, vilket bidrar till att socialavgifterna beräknas bli en miljard kronor lägre än tidigare. Konjunkturen förstärks under prognosperioden vilket leder till en stark ökning av lönesumman.

En principiell nyhet på området är den särskilda sjukförsäkringsavgift som föreslagits från nästa år. Denna kommer att tas ut på utbetald sjukpenning i stället för på arbetsgivar-nas löneutbetalningar. Avgiften kommer enligt regeringens förslag att uppgå till 15 pro-cent av utbetald sjukpenning. För att undvika orimligt höga sjukskrivningskostnader för arbetsgivarna föreslås ett fribelopp och ett högkostnadsskydd som bildar golv och tak för avgiften. Tanken är att kostnaderna för den allmänna sjukförsäkringen i högre utsträckning skall bäras av arbetsgivare hos vilka sjukfrånvaron är hög. För att inte avgiftsuttaget skall öka för arbetsgivarkollektivet som helhet, kombineras den nya avgiften med en sänkning av den ordinarie sjukförsäkringsavgiften för heltidssjukskrivning. ESV:s prognos för den särskilda sjukförsäkringsavgiften ligger dock något lägre än regeringens beräkningar för 2005, vilket betyder att förändringarna netto väntas innebära en viss inkomstförsämring för staten.

Tabell 11. Effekter av ny sjukförsäkringsavgift 2005–2008

Inkomstbortfallet av sänkt sjukförsäkringsavgift växer med lönesumman medan inkomsttillskottet av den nya avgiften inte växer nämnvärt. Effekterna av minskad andel heltidssjukskrivning, färre nettodagar och högre genomsnittlig sjukpenning tar mer eller mindre ut varandra.

Stigande huspriser ger ökade inkomster av fastighetsskatt Inkomsterna av fastighetsskatt från småhus stiger markant från 2006. De senaste årens stora prisökningar slår då igenom på taxeringsvärdena. Taxeringsvärdet motsvarar 75 pro-cent av marknadsvärdet. Priserna på småhus och fritidshus har i genomsnitt stigit med 25 procent sedan den allmänna fastighetstaxeringen 2003. Genom en dämpningsregel slås effekten av de höjda taxeringsvärdena ut över tre år. Således motsvarar de nya taxerings-värdena den debiterade fastighetsskatten först 2008. Den debiterade fastighetsskatten är nästan 6 miljarder kronor högre 2008 än i år. Fastighetsskatten uppbärs med hushållens och företagens skatter och den inbetalda fastighetsskatten förs över till egen inkomsttitel på statsbudgeten (redovisas som fastighetsskatt) först två år efter inkomståret.

q~ÄÉää=ñK=bÑÑÉâíÉê=~î=åó=ëàìâÑ�êë®âêáåÖë~îÖáÑí=OMMRÓOMMU=

��

��

��

��

��

��

Miljarder kronor

45



Figur 17. Debiterad fastighetsskatt 2004–2008

Den stora ökningen av debiterad fastighetsskatt efter 2005 beror på de senaste årens kraftiga prishöjningar för småhus.

Arvs- och gåvoskatten slopas Från årsskiftet slopas arvs- och gåvoskatten. De senaste åren har dessa skatter inbringat i genomsnitt 2,5 miljarder kronor per år till statsbudgeten. Enligt ESV:s bedömning kom-mer ändå en miljard kronor att betalas in under kommande år från dödsbon hänförliga till dödsfall före 2004 års utgång.

Stabil ökning av inkomsterna från moms Till följd av att statens momsinkomster varit lägre hittills under året än tidigare beräknat, revideras de ned något innevarande år. Utvecklingstakten för mervärdesskatten ser dock ut att bli högre än under 2003, trots revideringen.

Inkomsterna från moms är ett netto av inkomster och utgifter. Företag med större ut-gående än ingående mervärdesskatt betalar in mellanskillnaden, medan företag som har större ingående än utgående moms får tillbaka mellanskillnaden.

Ökningen hittills i år beror huvudsakligen på att inbetalningarna har ökat medan åter-betalningarna varit i stort sett oförändrade sedan föregående år. En bidragande orsak kan vara att företagen investerat i relativt liten omfattning. Investeringar ger upphov till en förskjutning mellan ingående och utgående moms som på kort sikt kan verka återhål-lande på statens skatteinkomster. Med en låg investeringstakt minskar förskjutningen och inkomsterna blir därmed högre. Samtidigt har momsinkomsterna sannolikt reducerats av den starka tillväxten i exportindustrin under 2004. Export av varor till länder utanför EU är momsbefriad, vilket innebär att den ingående momsen dras av medan någon utgående moms inte debiteras.

Under kommande år beräknas momsinkomsterna öka i stabil takt. Utvecklingen drivs i hög grad av hushållens konsumtion som ökar till följd av stigande disponibla inkom-ster. Det beror i sin tur främst på högre sysselsättning, sänkta inkomstskatter och större transfereringar. Parallellt med detta förlopp väntas investeringarna, som i regel släpar efter i en konjunkturuppgång, öka i allt snabbare takt, vilket förmodas ha en viss dämpande effekt på utvecklingstakten för momsen. Investeringsuppgången omfattar emellertid även företag som är undantagna från skatteplikt och som därmed inte får dra av ingående mer-värdesskatt. Den ökade investeringsbenägenheten i dessa företag bidrar därför till högre momsinkomster.

22

24

26

28

30

32

2004 2005 2006 2007 200822

24

26

28

30

32Miljarder kronor Miljarder kronor

46



Vikande försäljning minskar inkomsterna av alkoholskattReglerna om i princip obegränsad införsel av alkohol från andra EU-länder kombinerat med skattesänkningarna i Finland och Danmark samt EU-utvidgningen har lett till att Systembolagets försäljning av sprit har minskat kraftigt under året. På senare tid har även vin- och starkölsförsäljningen minskat.

Figur 18. Privatinförsel av sprit 2001–2004

Källa: Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), Stockholms Universitet

Tredje kvartalet i år slog privatinförseln av sprit nytt rekord. Då infördes nästan 7 miljoner liter sprit via privata resor.

Den ökande privatinförseln förklarar en stor del av Systembolagets försäljningsminsk-ning. Statens inkomster av alkoholskatt beräknas sjunka med 700 miljoner kronor i år. Nästa år fortsätter sannolikt inkomsterna nedåt, men i betydligt svagare takt. För åren 2006 till 2008 förutses en svag ökning av dessa skatteinkomster. Det är dock många fak-torer som påverkar hur stora inkomsterna i slutändan blir. Avgörande är om privatinförseln fortsätter att öka och i vilken grad ökningen bidrar till att dra upp totalkonsumtionen. En betydande faktor är också i vilken mån privatinförseln minskar den registrerade (beskat-tade) konsumtionen.

ESV har inte räknat med en sänkning av alkoholskatten, eftersom ett beslut om detta ännu saknas. Inte heller ingår något försök att förutsäga utgången av den stämning i EG-domstolen som Sverige står inför. Kommissionen anser att skillnaden i beskattning av vin och starköl i Sverige inte är förenlig med konkurrensrätten. Om kommissionen vinner har Sverige bara två alternativ: att höja ölskatten eller att sänka vinskatten.

0

1

2

3

4

5

6

7

Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3

2001 2002 2003 2004

0

1

2

3

4

5

6

7

Miljoner liter, 38,5-procentig sprit Miljoner liter, 38,5-procentig sprit

47



Nytt utjämningssystem införsFram till i år motsvaras kommunernas utjämningsavgift på statsbudgetens inkomstsida av ett i princip lika stort bidrag på utgiftssidan. År 2005 upphör inkomsttiteln när det nya utjämningssystemet införs. Utjämningsavgiften kommer då att nettoredovisas på utgifts-sidan. Det medför att såväl statens utgifter som inkomster minskar med 25 miljarder kronor från och med 2005.

Skattenedsättningarna ökar kraftigt Nästa år växer skattenedsättningarna till 16 miljarder kronor. Detta beror framför allt på att sysselsättningsstödet till kommunerna har utökats i årets budgetproposition. Även omfatt-ningen av anställningsstödet ökar, eftersom fl er platser inrättas nästa år. Dessutom kommer det utökade sysselsättningsstödet för innevarande år att krediteras i början av 2005.

Sysselsättningsstödet förlängs till att omfatta även 2006 och uppgår då till 7 miljar-der kronor. Året därpå höjs i stället det generella statsbidraget till kommunsektorn med motsvarande belopp. Läs mer om skattenedsättningarna under avsnittet om utgiftstaket. Statens bidrag till kommunsektorn under senare år genomlyses även i avsnittet om den realekonomiska fördelningen.

Extra utdelning blir återköpTeliaSonera har i sin senaste delårsrapport aviserat att nästa års återföring till aktieägare skall ske i form av återköp av aktier. Återföringen till staten bokförs som övriga inkomster av försåld egendom på statsbudgeten, och inte som tidigare antogs som utdelning. Under 2005–2007 väntas TeliaSonera totalt överföra 30 miljarder kronor till aktieägarna genom återköp. ESV bedömer att staten deltar i återköpen och behåller sin ägarandel om 45 pro-cent av aktierna i bolaget. Det innebär inkomster om 4,5 miljarder kronor per år.

Tillfällig ökning av de kalkylmässiga inkomsterna nästa årFörsäkringskassornas fastigheter övertas nästa år av Statens fastighetsverk som lånar två miljarder kronor för detta i Riksgäldskontoret. Enlig budgetpropositionen skall en amor-tering motsvarande nettovärdet av de övertagna fastigheterna göras och föras till inkomst-titel. Inkomsterna blir därför högre än tidigare beräknat, men budgetsaldot påverkas inte eftersom nettoutlåningen ökar med motsvarande belopp.

Även inkomsterna av statliga pensionsavgifter blir högre än tidigare beräknat nästa år. Framför allt beror detta på att statsbudgeten i januari kommer att belastas med dubbla inbetalningar av premier till följd av förändringar i den statliga försäkringsmodellen. Dessutom tillkommer premierna för försäkringskassornas tjänstepensioner, samtidigt som regleringen avseende innevarande års premier blir något högre än väntat. Inkomsterna minskar sedan 2006, men blir ändå högre än beräknat i budgetpropositionen eftersom premierabatter sannolikt inte kommer att lämnas under prognosperioden. Detta beror på att reglerna för hur försäkringsrörelsens avkastning skall beräknas har ändrats under hösten. I stället för att beräkna avkastningen som om tillgångarna varit placerade i aktier och obligationer, skall denna beräknas med utgångspunkt i marknadsräntan för tioåriga statsobligationer. Det ger lägre avkastning över tiden. Försäkringsrörelsens ekonomiska ställning bedöms därför inte vara sådan att rabatter kan lämnas.

48



Realekonomisk fördelning

Tabell 12. Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade 2003–2008

Mer pengar till internationella transfereringar och räntor Utgifterna växer med i genomsnitt tre procent per år under perioden 2003–2008. De största bidragen till ökningen ligger inom överföringar till hushåll och internationell verksamhet. Även ränteutgifterna ökar kraftigt under perioden. Konsumtionsutgifterna utvecklas däremot svagare och minskar som andel av utgifterna. Bidragen till kommuner minskar från 2005, i detta fall främst beroende på ändrade redovisningsprinciper i samband med det nya kommunutjämningssystemet.

Realekonomiska tendenserUnder perioden sker en tydlig realekonomisk omfördelning från konsumtion till räntor. En annan utveckling är att andelen av statsbudgeten som går till hushållen upphör att öka och nu stabiliseras på en hög nivå.

Transfereringarna till hushåll ökar långsammareTransfereringarna – överföringar till andra sektorer i ekonomin – svarar för mer än två tredjedelar av statsbudgetens utgifter. Hushållen är den klart största mottagargruppen av transfereringarna – de bidragen utgör 40 procent av statsbudgetens utgifter. Under perio-den ökar transfereringarna till hushåll långsammare än statsbudgetens totala utgifter. Detta

q~ÄÉää=ñK=pí~íëÄìÇÖÉíÉåë=ìíÖáÑíÉê=êÉ~äÉâçåçãáëâí=Ñ�êÇÉä~ÇÉ=OMMPÓOMMU


��

��

��

î~ê~î=íáää

��

��

��

��

��

��

î~ê~î=íáää=brJáåëíáíìíáçåÉê ��

��

î~ê~î=

��

��

��

��

��

��

��

î~ê~î

��

��

��

��

��

��

��

Miljarder kronor

49



indikerar att den kraftiga ökningen från början av 2000-talet har avstannat och stabiliseras på en årlig ökning med tre procent. Bland transfereringarna ökar främst aktivitets- och sjukersättning, föräldraförsäkring och kostnader för statlig assistansersättning. Däremot minskar utgifterna för sjukpenning och arbetslöshetsersättning.

Inom kommuntransfereringarna är en stor del av förändringarna av redovisningsteknisk natur. Bidrag förs till budgetens inkomstsida och den statliga utjämningsavgiften upphör 2005 i och med att ett nytt utjämningssystem införs. Detta beskrivs närmare i avsnittet Jus-tering för ändrade redovisningsprinciper. En mer jämförbar utveckling av transfereringar till kommunerna visas nedan.

Internationella transfereringar, främst bistånd och avgiften till EU, ökar kraftigt under perioden. Biståndstransfereringarna ökar med 9 miljarder kronor varav större delen fram till 2005. Ökningen följer beslut om höjning av Sveriges biståndsmål. Den svenska avgif-ten till EU ökar successivt främst på grund av utvidgningen, och utgör vid periodens slut knappt fyra procent av statsbudgetens utgifter.

Svagt sjunkande konsumtionsandelKonsumtionsutgifterna ligger runt 20 procent av utgifterna, men en svagt sjunkande andel av de totala utgifterna kan skönjas under prognosperioden. Det är främst de statliga myn-digheternas inköp av varor och tjänster som förklarar den svaga utvecklingen, till exempel inom utbildnings-, kommunikations- och försvarsområdet. Däremot ökar inköpen inom polis- och domstolsväsendet samt kriminalvården relativt kraftigt.

Ränteutgifterna ökar åter efter en lång period med sjunkande andelUnder perioden 2003–2008 ökar ränteutgifterna med över 30 procent. Det är främst statsskuldsräntorna som ökar från 6 till 7 procent av statsbudgetens utgifter. Dessutom ökar ränteutgifterna för studiemedel och för Väg- och Banverket som har ökat sin upplå-ning via Riksgäldskontoret. Detta innebär att anslagen belastas med ränteutgifter i större omfattning än tidigare.

Större förändringar som påverkar jämförbarheten för transfereringar till kommunerNär det gäller transfereringar till kommuner har det skett stora förändringar i redovis-ningsprinciperna och genom införandet av ett nytt utjämningssystem under perioden. För att skapa jämförbarhet med statsbudgetens utgifter för perioden före 2003 måste följande poster beaktas:

• Förändrad momskompensation till kommuner och landsting 2003

• Nytt utjämningssystem till kommuner och landsting 2005

• Sysselsättningsstöd till kommuner och landsting 2003

• Stöd till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare 2004

• Stöd till bredbandsinstallation 2003

I nedanstående tabell redovisas bidragen till den kommunala sektorn med dessa juste-ringar. Förändringarna är som störst 2005, då den kommunala sektorn på detta sätt juste-ras med 60 miljarder kronor. I stället för en kraftig minskning ökar transfereringarna med 6 procent detta år. För hela perioden ökar transfereringarna med 11 procent. Åren efter 2005 ligger kommuntransfereringarna kvar på samma nivå. Justeringarna skall i sin helhet inte tolkas som ett reellt tillskott till kommunerna. Exempelvis innebar förändringarna i momskompensationen i stort sett endast en fl yttning från statsbudgetens utgiftssida till dess inkomstsida.

50



Tabell 13. Transfereringar till den kommunala sektorn 2003–2008

Figur 19. Bidrag till kommuner 2003–2008

Statens bidrag till kommunsektorn har ökat kraftigt under senare år. En stor del av dessa bidrag redovisas på budgetens inkomstsida, vilket minskar möjligheten till jämförelser. Justerat för sådana förändringar framstår ökningen tydligare. Stöden ökar fram till nästa år, varefter de stabiliseras på denna höga nivå.

Utvecklingen i ett tioårsperspektivFör att få en jämförande bild av den realekonomiska utvecklingen på lång sikt redovisas åren 1999 och 2008. I denna tabell är transfereringarna till kommuner justerade med hänsyn till större förändringar som stör jämförelsen.

q~ÄÉää=ñK=qê~åëÑÉêÉêáåÖ~ê=íáää=ÇÉå=âçããìå~ä~=ëÉâíçêå=OMMPÓOMMU


��

��

gìëíÉê~í=Ñ�ê

��

��

��

��

��

��

Miljarder kronor


0

50

100

150

200

2003 2004 2005 2006 2007 20080

50

100

150

200

Redovisat

Jämförbart

Redovisat

Jämförbart

51



Tabell 14. Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade 1999 och 2008

Det har under tioårsperioden skett en kraftig realekonomisk omfördelning från räntor till löner samt transfereringar till hushåll och internationell verksamhet. Under perioden har räntor på statsskulden minskat från 13 till 6 procent av de totala utgifterna – en effekt av amortering av statsskulden likaväl som sänkt räntenivå. Samtidigt har utgifter för löner ökat med i genomsnitt 4 procent per år, vilket är dubbelt så mycket som utvecklingen av statsbudgetens totala utgifter. Det är framför allt löner inom utgiftsområdena Rättsvä-sendet, Utbildning och Kommunikation som ökar. Däremot minskar dessa utgifter inom Försvaret.

Konsumtionsutgifterna påverkas under perioden av minskande utgifter för inköp av varor och tjänster, framför allt för försvarsändamål.

Bidragen till hushåll ökar under perioden med knappt 4 procent per år. De största ök-ningarna fi nns inom följande områden:

• aktivitets- och sjukersättning/förtidspension (36 miljarder kronor)

• föräldraförsäkring (16 miljarder kronor)

• sjukpenning och rehabilitering (13 miljarder kronor)

• statlig assistansersättning (16 miljarder kronor)

Utvecklingen för aktivitets- och sjukersättning/förtidspensioner har delvis påverkats av att bostadstillägg till pensionärer under perioden har fl yttats till anslaget med 4 miljarder kronor årligen.

Miljarder kronor

q~ÄÉää=ñK=pí~íëÄìÇÖÉíÉåë=ìíÖáÑíÉê=êÉ~äÉâçåçãáëâí=Ñ�êÇÉä~ÇÉ=NVVV=çÅÜ=OMMU


��

��

î~ê~î=íáää

��

��

��

��

��

��

î~ê~î=íáää=brJáåëíáíìíáçåÉê OMIV PMIS VIT QSIR PIM PIS QIP

��

î~ê~î=

��

��

��

��

��

��

��

î~ê~î

�� UVIU RQIQ JPRIQ JPVIQ NOIT SIP JRIQ

��

��

��

52



Överföringarna till internationell verksamhet ökar kraftigt både procentuellt och som andel av de totala utgifterna. Av ökningen svarar EU-avgiften och det internationella bi-ståndet för 10 miljarder kronor vardera. Transfereringar till företagen har under perioden minskat kraftigt, vilket förklaras av minskande räntebidrag.

1 Prognosen för den realekonomiska fördelningen av statsbudgeten 2003–2008 är främst baserad på myndigheternas inrapporterade utfall för anslagen 2003 och kompletterat med de tre första kvartalen 2004. Utfall avseende den realekonomiska fördelningen av anslag inrapporteras kvartalsvis och redo-visas från myndigheterna tre veckor efter utgående kvartal.

Den realekonomiska fördelningen grupperar statsbudgetens utgifter efter typ, i stället för efter anslag och utgiftsområden.1 En realekonomisk indelning är särskilt användbar vid analys över tiden och vid jämförelser mellan olika länder.

53



BeräkningsförutsättningarBudgetprognoserna är konsekvensberäkningar och utgår från propositioner och fattade beslut samt den senaste makroekonomiska bedömningen från Konjunkturinstitutet (KI). Avsikten är att budgetprognoserna skall fungera som beslutsunderlag. Månadsutfall till och med oktober är medräknade. Beräkningarna slutfördes den 6 december 2004.

Makroekonomiska förutsättningarStigande tillväxt, konsumtion och sysselsättning tillsammans med sjunkande arbetslöshet förstärker de statliga fi nanserna de kommande åren. KI:s senaste prognos ligger till grund för denna budgetprognos.

Konjunkturåterhämtningen har förstärkts, vilket delvis förklaras av en stark export. Arbetslösheten ligger dock kvar på en hög nivå medan antalet arbetade timmar stiger. Hushållens konsumtionsutgifter driver tillväxten åren framöver, hjälpta av en god utveckling för lönesumman.

Konjunkturutvecklingen ser ut att bli starkare än i tidigare bedömningar. I år och nästa år väntas BNP växa kraftigt. Tillväxttakten mattas sedan något mot slutet av prognos-perioden i och med att konjunkturtoppen passeras 2007. BNP drivs i år främst av en stark ökning i nettoexporten medan den privata konsumtionen och investeringarna väntas agera draglok åren framöver. Efterfrågan på arbetskraft stiger och arbetslösheten minskar suc-cessivt. Under 2007 är produktionsgapet positivt och arbetslösheten nedpressad under sin jämviktsnivå på 4,3 procent.

Produktivitetens positiva utveckling och de måttliga ökningarna i arbetskostnaderna bidrar till att infl ationen hålls på en låg nivå både i år och nästa år. Räntorna väntas därför inte stiga så kraftigt, konjunkturuppgången till trots. När resursutnyttjandet stiger mot slutet av prognosperioden bedöms penningpolitiken stramas åt. Avkastningskurvan planar ut i takt med att den korta räntan stiger snabbare än den längre.

Tabell X. Makroekonomiska förutsättningar 2002�2007

��

mêçÅÉåíìÉää=Ñ�ê®åÇêáåÖÑê�å=Ñ�êÉÖ�ÉåÇÉ=�êW

��

��

�� 1,3 1,1 0,7 0,3 -0,1 ��

�� 2,0 3,5 4,6 5,0 4,9 ��

��

��

��

�� -0,5 0,6 1,1 0,4 0,0 ��

káî�ÉêW

��

��

��

��

��

��

Tabell 15. Makroekonomiska förutsättningar 2003–2008

54



Hushållens konsumtionsutgifter väntas i år bli något lägre än vad som tidigare bedömts. Åren framöver leder den ökade lönesumman till att den privata konsumtionen stiger markant. Även demografi ska skäl ligger bakom en högre konsumtion. Andelen personer i övre medelåldern minskar vilket för med sig att sparandet blir mindre. Bedömningen av hushållens konsumtionsutgifter mot slutet av perioden är mer positiv än i regeringens budgetproposition.

De höga oljepriserna under hösten har ökat osäkerheten kring den makroekonomiska utvecklingen. Skulle oljepriset permanentas på en nivå över 50 USD, får detta negativa effekter för såväl den globala som den inhemska tillväxttakten de kommande åren.

Aviserade beslutUtgångspunkten för prognoserna är redan fattade beslut och förslag från regering och riksdag. Det innebär att hänsyn tagits till riksdags- och regeringsbeslut samt framlagda propositioner, utskottsbetänkanden och i vissa fall lagrådsremisser. Förslag i propositioner med mera måste dock vara så konkreta att effekterna på statsbudgeten går att beräkna. Detta gäller bland annat försäljningar av statlig egendom. Det innebär att ESV inväntar konkreta försäljningsbeslut i det enskilda fallet även när ett ospecifi cerat belopp fi nns upp-taget i statsbudgeten eller i budgetpropositionen. (Se vidare avsnittet Prognosprinciper.)

I prognosen har hänsyn tagits till att Statens Fastighetsverk kommer att överta Försäk-ringskassornas fastigheter i samband med att kassorna blir statliga myndigheter 2005. För detta kommer lån att tas upp i Riksgäldskontoret och motsvarande belopp inlevereras på inkomsttitel. Transaktionerna är således saldoneutrala.

Följande förslag eller beslut har emellertid inte, eller bara delvis, beaktats:• Pensionsreformen innebär att statsbudgeten försvagas. För att motverka detta har

överföringar gjorts från AP-fonden under åren 1999–2001. Kassamässigt påverkas statsbudgeten av den sista överföringen till och med 2005. Enligt pensionsöverens-kommelsen skulle det slutliga överföringsbeloppet fastställas vid en kontrollstation un-der 2004 och den slutliga överföringen äga rum 2005. Genomförandegruppen, som består av representanter för de fem riksdagspartierna, beslutade våren 2004 att inga nya medel skall överföras från AP-fonden till statsbudgeten den 1 januari 2005. Frågan om eventuellt ytterligare överföring skall tas upp vid ett senare tillfälle. Riksdagen har därför gett regeringen i uppdrag att under våren 2005 återkomma med en tidsplan om när den slutliga kontrollen av överföringsbeloppet skall vidtas och när eventuella ytter-ligare medel skall överföras från AP-fonden till statsbudgeten. I prognosen har hänsyn inte tagits till något slutligt överföringsbelopp.

• I propositionen om ett stärkt Green Cargo för hållbara transportlösningar föreslås åt-gärder för att stärka bolaget. Enligt propositionen krävs det operativa åtgärder, struk-turella lösningar och fi nansiell förstärkning. För att genomföra detta behöver medel tas i anspråk från det så kallade omstruktureringskontot under Riksgäldskontorets net-toutlåning. Det framgår inte av propositionen vad åtgärderna kommer att kosta, varför hänsyn till detta inte har tagits. Finansiering kommer att ske med extra utdelning från andra statliga bolag.

• En utredning har tillsatts för att analysera och lämna förslag till regionala stimulanser på skatteområdet från 2005. I första hand skall ett förhöjt grundavdrag inom stödområde A utredas. I budgetpropositionen beräknas 300 miljoner kronor per år som skattesti-mulans till boende i glesbygdsområden. Utformningen av stödet är ännu inte är klar varför någon hänsyn till stödet inte tagits i ESV:s prognos.

• I budgetpropositionen 2001 presenterade regeringen en strategi för grön skatteväx-ling. Hittills har en skatteväxling på drygt 10 miljarder kronor genomförts. För 2005

55



föreslår regeringen i budgetpropositionen en ytterligare skatteväxling på 3,4 miljarder kronor. I prognosen har hänsyn tagits till detta. För kommande år har ingen skatteväx-ling beaktats.

• Regeringen bereder för närvarande ett beslut som innebär att rätten att driva kärn-kraftsreaktorn Barsebäck 2 skall upphöra att gälla vid utgången av maj 2005. Barsebäck Kraft har tid till den 9 december 2004 att inkomma med synpunkter i ärendet. Någon budgetpåverkan ingår inte i prognosen eftersom defi nitivt beslut i frågan inte är fattat och något förnyat avtal om ersättning till följd av den förtida avvecklingen inte fi nns. Ersättningen för avvecklingen av Barsebäck 1 (som stängdes 30 november 1999) har hittills kostat statsbudgeten 5,4 miljarder kronor i form av extra utgifter och uteblivna inkomster.

• I statsbudgeten och budgetpropositionen ingår schablonmässigt inkomster av försåld egendom på 15 miljarder kronor per år. I ESV:s prognos ingår, som inkomst av försåld egendom, endast den av TeliaSonera aviserade återföringen till aktieägarna på 4,5 mil-jarder kronor per år 2005–2007. I tidigare prognoser, liksom i budgetpropositionen, har återföringen redovisats som aktieutdelning.

Begränsningar i anslagssparande och möjligheten att utnyttja dettaMyndigheter får disponera ett ramanslag med högst summan av tilldelat belopp och ett överfört anslagssparande upp till tre procent av anslaget. Efter beslut av regeringen kan dock myndigheten även få disponera hela eller en del av anslagssparandet som överstiger tre procent.

I budgetpropositionen aviserar regeringen att den för att klara utgiftstaket 2005 avser besluta om åtgärder som innebär att utnyttjande av anslagsbehållningar inte skall överstiga noll totalt sett. I budgetprognosen har inte hänsyn tagits till detta. (Detta beskrivs mer utförligt i avsnittet Förändring av anslagsbehållningar.)

Prognosprinciper

Beslut och oförändrad politik

GrundprincipESV:s budgetprognoser skall tjäna som ett av beslutsunderlagen i den ekonomiska politi-ken. Därför är våra prognosprinciper, när det gäller statsmaktsbeslut, att utgå från gällande regler och att ta hänsyn till konkreta förslag i propositioner och utskottsbetänkanden. Förslagen måste emellertid vara så tydliga och konkreta att det går att räkna på dem. Vi prognostiserar inte vilka åtgärder som kan tänkas vidtas med anledning av prognosresul-tatet, till exempel de utgiftsbegränsande åtgärder som kan bli följden av att utgiftstaket är hotat. Annars skulle våra prognoser inte vara användbara som beslutsunderlag.

När det gäller inkomster från försäljning av statlig egendom innebär principen att vi in-väntar ett konkret försäljningsbeslut innan vi räknar med sådana inkomster. Denna princip har visat sig vara hållbar och tydlig. Försäljningar, som till sin natur är oförutsägbara, har vissa år uppgått till stora belopp men på senare tid varit obetydliga. Regeringen budgeterar dessa inkomster schablonmässigt till 15 miljarder kronor per år.

I ett särskilt avsnitt i budgetprognosen, Aviserade beslut, redogör vi för vilka föränd-ringar som är på gång, men som vi inte har beaktat i prognosen. Om möjligt anges vilka belopp det handlar om. Därigenom kan den som så vill ta hänsyn till dessa.

56



Medelfristiga prognoserVilka beräkningsförutsättningar gäller då för de kommande åren med avseende på stats-maktsbeslut? Vad är oförändrad politik på längre sikt än ett år? I budgetpropositionen fi nns olika förslag på regeländringar, reformer och nya satsningar. Vissa av dessa avser det kommande året och har därför fått en konkret utformning med förslag till riksdagsbeslut på anvisade medel och lagförslag. Andra förslag börjar gälla senare vilket innebär att det ännu inte fi nns, och inte behövs, något förslag till riksdagsbeslut. De kan dock vara lika sannolika som förslagen för det närmast kommande året. Eventuella reformer är som regel inräknade i budgetförslagets anslagsberäkningar och därmed ramarna per utgiftsområde i den preliminära fördelningen av utgifterna som riksdagen skall godkänna. Åtgärdsförsla-gen är av varierande tydlighet. Några är ganska vaga medan andra är klara och tydliga, även om de ännu inte nått skarpt beslutsstadium.

Vårt tillvägagångssätt är att en åtgärd måste vara tillräckligt konkret utformad för att vi konkret utformad för att vi konkretskall ta hänsyn till den. Vi måste i stora drag veta när, var och var och var hur, för att kunna ta med den – den skall således vara beräkningsbar. Prognosen skall visa hur det blir givet vad som nu gäller och givet den politik som regeringen konkret ger uttryck för. Principen får dock inte vara så hårddragen att resultaten blir ointressanta. Då skulle vår prognos utgöra ett sämre beslutsunderlag och resultaten inte komma till användning i statsmakternas arbete med den ekonomiska politiken.

Vi använder alltså en pragmatisk metod och tar ställning från fall till fall om respektive åtgärd är tillräckligt konkret utformad. I avsnittet Aviserade beslut anges vilka åtgärder vi faktiskt har tagit med och vilka åtgärder vi har tagit med och vilka åtgärder vi har inte tagit hänsyn till. Alla tveksamma fall av nå-inte tagit hänsyn till. Alla tveksamma fall av nå-integon betydelse skall alltså fi nnas med på den ena eller andra förteckningen. Dessutom fram-går av kommentarerna på respektive område hur vi gjort i de enskilda fallen. De åtgärder som vi inte tar hänsyn till är som regel endast ett fåtal. De är ofta stora och tydliga poster vilket ändå gör det möjligt att jämföra prognosresultaten med regeringens beräkningar. När vi tar ställning i de enskilda fallen strävar vi efter att vara så konsekventa som möjligt och behandla poster som hör ihop på samma sätt.

Olika prognosmetoder för olika slag av utgifterUtgifterna i statsbudgeten är av olika slag. Prognosprinciperna måste naturligtvis anpassas efter typ av utgift – i första hand efter vilka faktorer som styr utgifterna. En betydande del av transfereringsutgifterna är regelstyrda. Regelverket innebär för dessa utgifter i många fall en automatisk indexering, till exempel räknas garantipensioner upp med hänsyn till pris-basbeloppet. De regelstyrda bidragen prognostiseras utifrån gällande regelverk och med beaktande av eventuella regeländringar, med hänsyn till den bedömda volymutvecklingen av utgiftsbaserna och aktuell makroutveckling. Exempelvis tar vi hänsyn till löneökning-arna när vi beräknar sjuk- och föräldraförsäkring.

Andra anslag är budgetstyrda men följer ändå i varierande grad pris- och löneutveck-budgetstyrda men följer ändå i varierande grad pris- och löneutveck-budgetstyrdalingen. En sådan grupp av anslag är myndigheternas förvaltningsanslag som i budgeten årligen räknas upp med så kallad pris- och löneomräkning. Myndigheterna kompenseras dock ej fullt ut för pris- och löneutvecklingen; avdrag görs för viss produktivitetsutveck-ling. Därtill kan tillägg eller avdrag göras av andra skäl. Denna typ av anslag prognostise-ras med hänsyn dels till budgeten, dels till myndighetsprognoser och annan information såsom anslagssparande/kredit och eventuella begränsningsbelopp. Därtill kan pris- och löneomräkningen bedömas bli en annan än budgeterat.

Det fi nns också budgetstyrda utgifter för vilka det inte görs någon speciell pris- och löneuppräkning utan anslagen budgeteras till ett bestämt belopp. Här fi nns en mängd olika typer av utgifter. Vissa avser åtaganden som löper på, medan andra avser speciella tidsbegränsade satsningar, till exempel program som löper under en bestämd tid. För en del utgifter budgeteras anslagen till samma belopp åren 2005–2007 medan beloppen för andra anslag förändras något eller några av dessa år. Vår prognosmetod för dessa anslag innebär att vi inte tar hänsyn till några höjningar utöver de som föreslås i budgeten. Detta

57



anser vi rimligt på medelfristig sikt, eftersom vi i första hand eftersträvar ett bra besluts-underlag. Om man gör prognoser på lång sikt vore det däremot orimligt att inte indexera åtminstone vissa av dessa utgifter. Annars skulle de bli allt lägre realt sett. Ett exempel på en sådan utgift är barnbidragen.

Vid budgetstyrda utgifter gör vi i varje enskilt fall en bedömning av huruvida de fö-reslagna beloppen i budgetpropositionen verkligen kommer att utnyttjas i samma takt som de har budgeterats. Det är till exempel inte ovanligt att det vid nya satsningar fi nns trögheter i systemen som gör att det kan ta tid att komma upp i en tänkt utgiftsnivå. För pågående verksamhet förekommer det i undantagsfall att vi prognostiserar utgifter även om budgetmedel saknas kommande år. Vi ser det alltid som vår uppgift att utifrån vår er-farenhet göra realistiska bedömningar så att inte prognosresultatet blir orimligt.

Denna prognos sträcker sig till och med 2008 – ett år längre än beräkningarna i budget-propositionen. För de budgetstyrda utgifterna har prognoserna för detta år tagits fram be-roende på vilken typ av utgifter det gäller och tillgänglig information. Inom vissa områden fi nns mer allmänna inriktningsbeslut som kan ligga till grund för att bedöma utgiftsnivån, till exempel inom bistånd, försvar, forskning och infrastruktur. Om sådana beslut saknas bedöms löpande verksamhet bedrivas vidare på samma nivå som 2007, med viss pris- och löneuppräkning av myndigheternas förvaltningsanslag. För anslag som budgeteras till ett bestämt belopp är huvudprincipen att de prolongeras för 2008 med samma belopp som för 2007.

Syftet är således alltid att göra en så realistisk prognos som möjligt givet reglerna och givet att beräkningarna skall fungera som ett relevant beslutsunderlag i den ekonomiska politiken.

58



Justering för ändrade redovisningsprinciperStatsbudgeten beslutas av riksdagen i den struktur som krävs för de behov av uppföljning och analys som fi nns för respektive år. Detta medför att budgeten inte är direkt jämförbar mellan olika år utan störs av att redovisningsprinciper ändras. Jämförbarhet krävs dock för att på olika sätt kunna analysera förändringar i statens fi nanser över tiden.

Tabell 16. Justeringar av kalenderåren 1995-2004 för jämförbarhet med 2005

För att öka jämförbarheten med tidigare år redovisas i tabellen inom parentes även utgifter, inkomster och budgetsaldo exklusive ändrade nivåer mellan åren till följd av förändringar avseende ålderspensionsreformen. Beloppen inom parentes är således jämförbara med föregående års belopp utan parentes. Däremot är inte beloppen inom parentes jämförbara med varandra. Riksgäldskontorets nettoutlåning år 2000 redovisas inom parentes exklusive utbetalningen av premiepensionsmedel för perioden 1995–1998 (56 miljarder kronor). För 2001 redovisas inom parentes Riksgäldskontorets nettoutlåning exklusive förändringen i denna utbetalning mellan åren 2000 och 2001. För år 2000 redovisas inom parentes inkomsterna exklusive statsbudgeteffekten (30 miljarder kronor) av sänkningen av den allmänna löneavgiften, vilken tillfaller statsbudgeten och höjningen av ålderspensionsavgiften som främst går till AP-fonderna.

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

59



��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

jáäà~êÇÉê=âêçåçê jáäà~êÇÉê=âêçåçê

Figur 20. Utgifter på utgiftsområden inklusive RGK:s nettoutlåning respektive inkomster

Budgetens utgifter och inkomster är inte alltid jämförbara mellan olika år. För att skapa jämförbarhet måste justeringar av redovisningen göras. De jämförbara utgifterna och inkomsterna under de senaste åren har varit lägre än de faktiska.

I föregående tabell redovisas statsbudgetens utgifter, inkomster och saldo 1995–2005 enligt de skilda principer som gäller för respektive år. Därefter redovisas de justeringar som krävs för att uppnå jämförbarhet över åren, enligt 2005 års struktur.

Som framgår av tabellen kan det vara stor skillnad mellan den redovisade utvecklingen av utgifter och inkomster och den jämförbara utvecklingen. Den jämförbara utvecklingen visar en minskning av utgifterna på utgiftsområden 1996 och 1997 trots att de faktiskt redovisade utgifterna ökade. På inkomstsidan visar de jämförbara inkomsterna en lägre ökningstakt än de redovisade inkomsterna.

Observera att i detta avsnitt har endast justeringar gjorts med avseende på ändrade re-dovisningsprinciper. I avsnittet Underliggande saldo beskrivs hur utgifter, inkomster och budgetsaldot under perioden 1995–2008 påverkas av engångsvisa eller tillfälliga händelser. Avsnittet bygger på de justeringar som beskrivs i denna analys.

Från budgetåret 1997 överensstämmer budgetsaldot med lånebehovet. För att få kalen-deråren 1995 och 1996 jämförbara med åren därefter måste tillägg göras på utgiftssidan för Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten. Dessa poster ingår från och med 1997 i statsbudgetens utgifter, efter de traditionella utgifterna fördelade på utgiftsområden.

JusteringarFör att uppnå jämförbarhet mellan åren har justeringar gjorts för följande ändrade redo-visningsprinciper.

1) Föräldraförsäkring, sjukpenning och rehabilitering samt sjukvårdsförmåner redovisas från den 1 juli 1995 brutto på statsbudgeten.

2) Arbetsmarknadsfonden, Lönegarantifonden och Arbetsmiljöfonden redovisas från samma datum på statsbudgeten. Eventuella underskott i dessa fonder fi nansierades tidigare med lån i Riksgäldskontoret, utan att belasta statsbudgeten.

3) Redovisningen av ekonomiska regleringar till kommuner och landsting ändrades 1996. Dessa regleringar redovisades tidigare genom avdrag på inkomstsidan från skatteutbetal-ningarna. Nu görs i stället avdrag från statsbidragen.

4) De utjämnings- och bidragssystemen för kommuner och landsting som infördes 1996 innebar både ökade inkomster och ökade utgifter med 40 miljarder kronor per år från 1996. För att uppnå jämförbarhet mellan åren har såväl utgifts- som inkomstsidan för kalenderåret

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

�� Miljarder kronor

Redovisade

Jämförbara

Redovisade

JämförbaraJämförbaraJämförbara

Miljarder kronor Miljarder kronorMiljarder kronor

60



1995 justerats upp med detta belopp. Därefter har kommunmomssystemet ändrats från 2003 (se not 14). Utjämningssystemet ändras från och med 2005 (se not 16).

5) Från den 1 juni 1996 ändrades redovisningen av Försvarsmaktens förskott. Förskotten, vilka tidigare fi nansierades från anslag, fi nansieras därefter med lån i Riksgäldskontoret. Förändringen innebar minskade utgifter 1996 till följd av en engångsvis återbetalning av de utestående förskotten. Denna återbetalning har här exkluderats för jämförbarhetens skull.

6) Lokaliseringslån och räntor på studiemedel, inklusive så kallad kapitaliserad ränta, redovisas från 1997 brutto på statsbudgeten. Detta innebär att återbetalning av lån och inbetalda räntor redovisas på inkomstsidan. Dessa nettoredovisades tidigare på statsbud-getens utgiftssida.

7) Utbildningsvikariat och statliga tjänstepensioner redovisades till 1996 som utgifter på statsbudgetens inkomstsida men därefter på utgifts sidan.

8–9) Till 1998 redovisades utgifter och inkomster för delpension och arbetsskadeersätt-ning utanför statsbudgeten på delpensionsfonden respektive arbetsskadefonden. Från 1999 redovisas delpensioner och ersättning för arbetsskada på statsbudgetens utgiftssida medan motsvarande avgifter redovisas på inkomstsidan. Därmed uppnås bruttoredovis-ning på statsbudgeten. För att uppnå jämförbarhet mellan åren har såväl utgifter som inkomster justerats upp med de betalningar som gjordes på fonderna under 1995–1998. Eftersom utgifter och inkomster för delpensionen justerats med olika belopp påverkas också budgetsaldot.

10) Den behållning som fanns på delpensionsfonden har i november 1998 inbetalats till statsverkets checkräkning och redovisats på statsbudgetens inkomstsida. Inkomsterna har justerats för denna inbetalning som inte hade skett om redovisningen av delpensionen tidigare gjorts på samma sätt som 1999.

11) Riksdagen har beslutat att tre myndigheter från år 2000 skall få ett resurstillskott genom att vissa offentligrättsliga avgifter fortsättningsvis skall redovisas mot respektive myndighets förvaltningsanslag. Avgifterna har tidigare redovisats på statsbudgetens in-komstsida. De tre myndigheterna är Tullverket, Polisväsendet och Centrala studiestöds-nämnden. Riksdagen har därefter beslutat att ytterligare myndigheter från och med 2001 skall få disponera vissa offentligrättsliga avgifter.

12) Ersättning för nedsättning av socialavgifter redovisades till 1999 på statsbudgetens utgiftssida. Därefter har endast utgifter för retroaktiva ersättningar redovisats. Från och med innevarande år får företag inom stödområde A i stället göra nedsättningar av arbets-givaravgifter och egen avgifter. Detta innebär att statsbudgetens inkomster minskar med dessa utgifter.

13) Bidrag till sjöfarten redovisades till september 2001 på statsbudgetens utgiftssida. Därefter har bidraget upphört och ersatts av ett nytt sjöfartsstöd. Det nya stödet omfattar till skillnad från det tidigare även passagerarfartyg. Stödet tillgodoförs arbetsgivaren ge-nom kreditering av dennes skattekonto. Stödet redovisas således från den 1 oktober 2001 som utgift på statsbudgetens inkomstsida.

14) Från 2003 har redovisningen av det så kallade kommunkontosystemet förändrats. Tidigare betalade kommuner och landsting själva en avgift för att täcka statens utgifter för ersättningen till kommuner och landsting för ingående mervärdesskatt i ickeskatte-pliktig verksamhet. Denna ersättning redovisas numera på statsbudgetens inkomstsida.

61



Ersättningen fi nansieras genom att de generella bidragen till kommuner och landsting har justerats ned i motsvarande mån (se not 4).

15) Stöd till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare har tidigare betalats från statsbud-getens utgiftssida under anslaget för särskilda insatser för arbetshandikappade. Från den 1 augusti 2003 lämnas i stället stödet i form av en kreditering på arbetsgivarens skattekonto. Detta innebär att utgifterna i fortsättningen redovisas under inkomsthuvudgruppen ned-sättning av skatter.

16) Från 2005 ändras det kommunala utjämningssystemet. Ändringen innebär att inkom-ster och utgifter nettoredovisas på ett nytt anslag Kommunalekonomisk utjämning. Detta medför att utjämningsavgiften som för närvarande redovisas på inkomstsidan har justerats ned från såväl inkomster som utgifter (se not 4).

62



En åldrande befolkning – effekter på sparande och bytesbalans

Detta temakapitel är en förkortad version av en C-uppsats i nationalekonomi vid Stockholms universitet med samma namn från våren 2004.

Av Anett Berg Gharbi och Malin Nilsson.

Det offentliga välfärdssystemet kommer att konfronteras med demografi ska påfrestningar framöver. Problematiken med den åldrande befolkningen blir påtaglig under åren 2015 till 2035. Under denna period väntas andelen personer äldre än 65 år att öka markant relativt befolkningen i yrkesverksam ålder. Det innebär att varje yrkesverksam individ måste för-sörja allt fl er. Konsekvenserna av detta blir en ökad efterfrågan på offentliga tjänster såsom vård och omsorg, samtidigt som arbetskraften och skattebasen inte ökar proportionellt. Det medför en dubbel försvagning av de offentliga fi nanserna och ett lägre fi nansiellt spa-rande i offentlig sektor.

Figur 21. Sveriges bytesbalans 1970-2003

Procent av BNP

Under 1970- och 1980-talen skapade återkommande kostnadskriser underskott i bytesbalansen. Efter 1990-talskrisen förbyttes detta i ett långvarigt överskott.

Bytesbalansen defi nieras som ekonomins totala fi nansiella sparande. Under 1970- och 1980-talen var underskott i bytesbalansen ett ständigt återkommande problem för den svenska ekonomin. En hög infl ation och högre arbetskraftskostnader än i utlandet drev den konkurrensutsatta sektorn ner i återkommande kostnadskriser. Underskotten försvann i och med kronans depreciering efter november 1992 och förbyttes i ett bestående över-skott. Sveriges bytesbalans har sedan dess inte framstått som något problem och därför inte heller lyfts fram i debatten. Det fi nns dock skäl att förmoda att den demografi ska utvecklingen kommer att avspegla sig i bytesbalansen. Därmed blir det relevant att ställa sig frågan: hur ser kopplingarna ut mellan befolkningsutveckling, privat och offentligt sparande och bytesbalansen?

Bytesbalansen är beroende av ett fl ertal faktorer. Förhållandet mellan sparandet och bytesbalansen kan belysas med hjälp av försörjningsbalansen:

-4

-2

0

2

4

6

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000-4

-2

0

2

4

6Procent av BNP

63



Y = C + G + I + (X - M)Ekvationen säger att den samlade produktionen BNP (Y) är lika med summan av privat

(C) och offentlig (G) konsumtion, investeringar (I) och bytesbalansen (X-M). För att erhålla sparandet i de olika sektorerna måste skatten (T) dras ifrån1:

(Y - T - C) - I = (G - T) + (X - M)

(S - I) + (T - G) = (X - M)Summan av den privata sektorns fi nansiella sparande (S-I) och den offentliga sektorns

fi nansiella sparande (T-G) är lika med bytesbalansen. Om det privata sparandet stiger, kan detta överskott antingen investeras inom landet (I stiger), kompenseras av en lika stor försämring av det offentliga fi nansiella sparandet (lånas upp av staten) eller en förstärkning av bytesbalansen (investeras utomlands). Samma resonemang gäller för en förändring i det offentliga saldot. Bytesbalansen är således det samlade fi nansiella sparandet i ett land.

Det privata sparandet när befolkningen åldrasLivscykelhypotesen beskriver individers sparande över livscykeln. Teorin utgår från att in-divider söker jämna ut sin konsumtion över livet. Eftersom inkomsten varierar över livscy-keln möjliggör sparande en omfördelning av inkomst från perioder med goda ekonomiska förhållanden till perioder med mindre fördelaktiga förutsättningar. Individen bygger upp en förmögenhet under yrkeslivet, som spenderas under pensionen.

Med samma resonemang kan man analysera ett lands sparande utifrån den demografi ska utvecklingen. Ett land med stor andel av befolkningen i yrkesverksam ålder kan förmodas konsumera mindre än produktionen. Detta överskott kan antingen investeras inom landet (hög investeringskvot) eller i utlandet (positiv bytesbalans). När antalet pensionärer sedan stiger minskar sparandet och därmed även investeringskvoten eller bytesbalansen.

I teorin bör alltså den demografi ska utvecklingen ha stora effekter på det privata sparan-det. Empirisk forskning har visat att personer i medelåldern har en tendens att spara mer än andra åldersgrupper. Yngre pensionärer (65-74 år) har en negativ effekt på sparandet, alltså i linje med teorin. De äldsta pensionärerna (75+) däremot, tenderar att öka sitt spa-rande. Livscykelhypotesen i sin enklaste form tar nämligen inte hänsyn till att till exempel arv är en anledning för en person att spara. Viljan att lämna något efter sig till sina nära och osäkerheten om återstående livslängd gör att man inte spenderar den sista kronan på ålderns höst.

Det offentliga sparandet när befolkningen åldrasProblematiken med den åldrande befolkningen blir påtaglig under åren 2015 till 2035. Under denna period väntas antalet personer äldre än 65 år att öka markant, samtidigt som befolkningen i yrkesverksam ålder minskar. Detta innebär att varje yrkesverksam individ måste försörja allt fl er. Således ökar försörjningskvoten, det vill säga antalet personer i åld-rarna yngre än 19 år samt över 65 år stiger i relation till antalet personer i åldrarna 20-64 år. Generationerna födda på 1940-talet är i dag fortfarande i arbetsför ålder och försörj-ningsbördan tämligen låg. Tack vare stora överskott i pensionssystemet är det fi nansiella sparandet i den offentliga sektorn positivt. När pensionsutbetalningarna och försörjnings-bördan stiger, minskar sannolikt det offentliga sparandet eftersom trycket på utgifterna ökar samtidigt som skattebaserna relativt sett blir mindre. Konsekvenserna av en större andel icke yrkesverksamma blir en ökad efterfrågan på offentliga tjänster såsom vård och omsorg, i synnerhet efter 2020 då antalet över 80 år ökar kraftigt.

1 Detta är ett förenklat resonemang. Egentligen behöver vi lägga till primära inkomster, netto och nettotransfereringar från utlandet för att erhålla fi nansiellt sparande och bytesbalans.

64



Sambandet mellan offentligt och privat sparandeDet fi nns fl era olika teorier för hur det offentliga saldot påverkar den privata sektorns sparande. Beroende på vilka antaganden som görs kan en förändring i det offentliga spa-randet, till exempel en skattesänkning, antas ge olika effekter på det privata sparandet. Här lyfter vi fram två sådana synsätt:

Ricardiansk ekvivalensEn förändring i det offentliga saldot har ingen påverkan på den aggregerade efterfrågan. Ekonomin består av framåtblickande agenter som inser att ett underskott i statsfi nanserna i dag måste kompenseras av högre skatter eller lägre utgifter i morgon. Eftersom individerna önskar jämna ut sin konsumtion över tiden, leder ett underskott i de offentliga fi nanserna dem till att öka sitt sparande i samma utsträckning. Med andra ord har det, enligt den ricardianska ekvivalensen, ingen effekt på bytesbalansen.

Att det privata sparandet uppväger en tillfällig förändring i det offentliga saldot innebär emellertid inte att bytesbalansen med nödvändighet alltid är noll. Sparandet i landet kan fortfarande vara negativt eller positivt, till exempel på grund av demografi ska faktorer.

Keynesianism I sin mest förenklade form kan keynesianismen sägas stå i ett motsatsförhållande till ricar-diansk ekvivalens. Den aggregerade efterfrågan, det vill säga den sammanlagda efterfrågan i ekonomin, kan påverkas av förändringar i fi nanspolitiken. Om den privata investerings-viljan plötsligt sjunker kan detta fall i efterfrågan ersättas av en expansiv fi nanspolitik. Ef-fekten av en högre offentlig efterfrågan blir att bytesbalansen försämras. När BNP stiger, ökar importen medan exporten förblir den samma. Om den expansiva fi nanspolitiken leder till ett budgetunderskott, samtidigt som bytesbalansen försämras så pass att ett underskott uppstår, kan alltså en expansiv fi nanspolitik leda till underskott både i de offentliga fi nan-serna och i utbytet med utlandet, ett så kallat dubbelt underskott (twin defi cit).

Det privata sparandet är alltså oberoende av det offentliga. En förändring av det offent-liga sparandet slår igenom helt i bytesbalansen.

Troliga effekter på bytesbalansen av en åldrande befolkningEnligt livscykelhypotesen är sambandet tydligt mellan befolkningens åldersstruktur och det privata sparandet. Vi kan dessutom se att de offentliga fi nanserna försämras då be-folkningen blir äldre, allt annat lika. Om vi antar att investeringskvoten blir konstant kan vi dra slutsatser om hur bytesbalansen kan påverkas av den stigande genomsnittsåldern framöver.

65



Figur 22. Yngre och äldre pensionärer 2000–2050

Procent av totalbefolkningen

Antalet yngre pensionärer kommer att stiga markant fram till 2015. Denna grupp tende-rar att spara mindre än både de i den övre medelåldern och de äldre pensionärerna. Därför kommer det privata sparandet att sjunka som ett resultat av denna utveckling. Samtidigt kommer pensionsutbetalningarna att stiga och det offentliga sparandet påverkas negativt. Sammantaget torde därför bytesbalansen försämras under de kommande åren.

När de äldre pensionärerna blir fl er mot mitten av 2020-talet stiger åter det privata sparandet. Det offentliga sparandet å andra sidan utvecklas då sannolikt åt motsatt håll. Fler äldre pensionärer ställer större krav på välfärdstjänster i form av till exempel sjuk- och åldringsvård. Försämringen av den offentliga sektorns ekonomi kommer sannolikt att vara större än den demografi skt betingade ökningen av det privata sparandet. Huruvida de of-fentliga utgiftsökningarna ytterligare kommer att kompenseras av stigande privat sparande i enlighet med ett resonemang utifrån ricardiansk ekvivalens, eller om bytesbalansen kom-mer att försvagas ytterligare, är osäkert.

SlutsatserDemografi n kommer att påverka både privat och offentligt sparande. Den får även ef-fekter för Sveriges bytesbalans. Från de stora överskotten i dag kommer den åldrande befolkningen att inverka negativt på bytesbalansen efter 2010. Dessa negativa impulser fortsätter under en lång tid framöver. Ett ökat privat sparande kan visserligen till viss del uppväga den försämring av de offentliga fi nanserna som en ökande andel äldre (75+) kan komma att innebära.

En försämrad bytesbalans under tider då vi blir fl er äldre bör dock inte enbart ses som något negativt. Tvärtom utgör bytesbalansen en möjlighet för en liten, öppen ekonomi som den svenska att utöver inhemska investeringar spara över tiden. Under ”goda de-mografi ska” tider kan tillgodohavanden i utlandet arbetas upp, vilka sedan förbrukas ”på ålderns höst”.

8

9

10

11

12

13

14

2000 2010 2020 2030 2040 20508

9

10

11

12

13

14

Yngre pensionärer (65-74) Äldre pensionärer (75+)

Procent av totalbefolkningen

66



Finansiering av vägar och järnvägar – teori och praktik Historiskt har det rått en bred politisk enighet om hur planering, byggande och fi nansie-ring av vägar och järnvägar ska gå till. Grundprinciperna har varit att:

• riksdagen anger resursramar för investeringar

• fi nansieringen av investeringarna sker över statsbudgeten

• urvalet av investerings projekt baseras på samhällsekono miska kalkyler.

På senare tid har dock ett antal alternativa former för fi nansiering av vägar och järnvägar utvecklats och blivit aktuella. Dessa alternativa former har impli kationer dels för fi nansie-ringen och dels för ansvarsfördelningen mellan riksdag, regering, myndigheter och andra aktö rer.

Den alternativa fi nansieringen av vägar och järnvägar är i dag av bety dande omfattning. Av en total investeringsram för järnvägar åren 2004–2015 på 108 miljarder kronor be-räknas närmare 40 procent bli fi nansierad med lån. Av vägsek torns investeringsram på 42 miljarder kronor beräknas 25 procent bli lånefi nan sierad.

Huvudregel - fi nansiering via anslagEnligt lagen om statsbudgeten skall andra tillgångar än sådana som används i statens verk-samhet fi nansieras med anslag på statsbudgeten. Till sådana tillgångar räknas bland annat vägar och järnvägar.

Vid anslagsfi nansiering – huvudregeln – fi nansieras kostnaden för investeringen slutligen med skatter, precis som vid alternativa fi nansieringsformer. Vid anslagsfi nansiering belastar investeringsutgiften i sin helhet statsbudgetens utgiftssida under investeringsåret, vilket försämrar budgetsaldot för samma år. Därmed tas skattemedel i anspråk redan vid investe-ringstillfället. Eftersom utgifter för investeringar i infrastruktur belastar anslag som ingår i de takbegränsade utgifterna minskar utrymmet under taket under investeringsåret.

Riksdagen kan dock för ”viss anskaffning” besluta att fi nansi eringen skall ske på annat sätt än med anslag. Detta har man också gjort vid ett fl ertal tillfällen i olika omfattning och former: väg- och järnvägs inve steringar har fi nansierats med lån i Riksgäldskontoret, statligt garanterade lån på marknaden och med lån från kommuner, så kallad förskot-tering. Investe ringar kan också avgiftsfi nansieras, samfi nansieras av olika parter eller privat- fi nansieras genom partnerskap. Valet av fi nansie rings sätt motiveras på olika sätt och har olika ekonomiska konsekvenser för staten. I en del fall har fl era fi nansieringsformer använts för en och samma investering. De alternativa fi nansieringsformerna kan delas in i följande tre huvudkate go rier:

• Finansiering via lån i Riksgäldskontoret

• Partnerskapsfi nansiering (Public – Private – Partnership)

• Trafi kavgifter (infrastrukturavgifter)

67



Figur 23. Bokföringsexempel: Finansiering via anslag

Investering i väganläggning 1 miljard kronor

Lån i RiksgäldskontoretI 2001 års transportpolitiska beslut framhålls att anslagsfi nansiering av vägar och järnvägar är att föredra, men att det fi nns argument som talar för en begränsad omfattning av fi nan-siering med lån i Riksgäldskontoret för att göra det möjligt att tidigarelägga projekt.

Hur påverkas statsbudgeten om man väljer att fi nansiera vägar och järnvägar med lån i Riksgäldskontoret? Liksom vid anslagsfi nansiering, fi nansieras in vesterings utgifterna med skat ter. Riksgäldens nettoutlåning ökar under investeringsåret med investeringskostnaden. Budgetsaldot, och därmed lånebehovet, påverkas alltså lika mycket här som i normalfallet.

Därefter avräknas kapitalkostnaderna – räntor och amorte ringar – från anslag under en bestämd avskrivningstid och tillförs Riksgälden. Räntorna redovisas som inkomster (på utgiftssidan) under anslaget Räntor på statsskulden, och amorteringarna mot Riksgäldens nettoutlåning som också ingår på utgiftssidan. Det är alltså endast statsbudgetens utgifts-sida som berörs av kapitalkostnaderna och nettot blir noll under hela avskrivningsperio-den. Ur fi nansieringssynpunkt är det alltså ingen skillnad mot huvudregeln. Lika mycket skattemedel tas i anspråk vid samma tidpunkt.

Lån i Riksgälden påverkar dock budgetens fl exibilitet under avskrivningstiden, främst på grund av utgiftstaket. Utgiftstaket skall ju förhindra alltför stora utgiftsökningar ge-nom att begränsa utgifterna under ett budgetår. I och med att kapitalkostnaderna belastar anslag under hela avskrivningstiden tas budgetutrymme i anspråk som hade kunnat an-vändas till annat. Å andra sidan frigörs motsvarande utrymme investeringsåret. Framtida regeringars/riksdagars möjligheter att utforma statsbudgeten efter egna ambitioner in-skränks därmed då utrymme redan har tagits i anspråk av kapitalkostnader från tidigare gjorda investeringar. Samtidigt är det viktigt att erinra om att skillnaden bara består i när utgifterna redovisas – allt på en gång eller utspritt över en följd av år. Ytterligare en skillnad är att vid lånefi nansiering skjuts anslagsbelastning och takbelastning på framtiden samt att anslagen belastas med räntor, vilket inte sker vid anslagsfi nansiering.

Valet mellan fi nansieringsformer na anslag respek tive lån i Riksgälds kon toret är en fråga

Statsbudget år 1 (Investeringstillfället)

Utgiftsområde 22 1 mdkr (investering)

Utgiftstak 1 mdkr (investering)

RGK:s nettoutlåning Ingen påverkan

Statsbudgetens saldo 1 mdkr (investering)

Statsbudget år 2-

Utgiftsområde 22 Ingen påverkan Utgiftstak Utgiftstak Utgiftstak Ingen påverkan

RGK:s nettoutlåning Ingen påverkan

Statsbudgetens saldo Ingen påverkan

Vägverket

Balansräkning

Tillgång Kapital

Väganläggning 1 mdkr Statskapital (anslag) 1 mdkr

68



om fi nansiell styrning av statens verksamhet, inte om fi nansiell styrning av statens verksamhet, inte om fi nansiell styrning fi nansiering av statlig resursförbruk-fi nansiering av statlig resursförbruk-fi nansieringning (vilket förutsätter att privat konsumtion eller privata investeringar trängs undan). Det handlar alltså om hur riksda gen vill styra verksamheten: med beslut om utgifter för investeringar eller med beslut om kostnader i form av räntor och amorteringar (avskriv-ningar). När det gäller infrastrukturinveste ringar anser riksdagen (22 § budgetlagen) att det normalt är bättre att styra med beslut om utgifter. Redovisning av infrastruktur

Figur 24. Bokföringsexempel: Finansiering via lån i RGK

Lånet amorteras av på fem år med 200 miljoner kronor per år.

Partnerskapsfi nansieringFinansiering genom partnerskap i sin renodlade form innebär att ett eller fl era privata bolag planerar, bygger och underhåller någon form av infrastruktur och fi nansierar detta genom att ta lån på privata marknaden.1 Vanligtvis beta lar staten därefter en årlig hyra till entreprenören för att med borgarna skall få rätt att nyttja anläggningen. För att minimera upplånings kost naderna kan staten ställa ut en lånegaranti till den som tillhandahållit kapi-talet, vars risk därmed minskar avsevärt. Entreprenören äger rätten att driva anläggning-arna under en viss period (20–30 år). Denna rättighet utgör säker het för den kommersiella fi nansieringen. Infrastruktur som byggts enligt partnerskapsmodellen övergår vanligtvis i statens ägo när den är färdigbyggd.

Den ersättning entreprenören får av staten när anläggningen tagits i drift skall täcka ka-pitalkostnaderna och driftskostnaderna samt ge en kalkylerad vinst. Ersättningen förutsätts vara prestationsrelaterad, vilket innebär att staten har möjlighet att utöva påtryckningar på

Vägverket

Balansräkning

Tillgång Skulder

Väganläggning 1 mdkr Lån i RGK 1 mdkr

Statsbudget år 1 (Investeringstillfället)

Utgiftsområde 22 Ingen påverkan

Utgiftstak Ingen påverkan

RGK:s nettoutlåning 1 mdkr (lån i RGK)

Statsbudgetens saldo 1 mdkr (investering)

Statsbudget år 2-

Utgiftsområde 22 200 milj kr (amortering) + Ränta (lån i RGK)

Utgiftstak 200 milj kr (amortering) + Ränta (lån i RGK)

Utgiftsområde 26 - Ränta (lån i RGK)

RGK:s nettoutlåning - 200 milj kr (amortering)

Statsbudgetens saldo Ingen påverkan

69



entreprenören om prestatio nen inte motsvarar den överenskomna. Därmed överlåter sta-ten en stor del av risken för investeringen. Detta är dock givetvis inte gratis utan avspeglas i den ersättning som staten får betala.

Ersättningen kan fi nansieras på ett antal olika sätt med olika konsekvenser för statsbud-geten och för ansvarsfördelningen mellan regering och riksdag. Det alternativ som oftast föreslås är att staten använder anslagsmedel för att betala en periodisk hyra. Hyran kan baseras på nytt jandet av anläggningen (skuggtull) eller beräknas på annat sätt, till exempel med hänsyn till vägens tillgänglighet och till hur olika funktionskrav tillgodoses.

Vid renodlad partnerskapsfi nansiering tas alltså inte budgetmedel i anspråk för att fi -nansiera investeringskostnaderna utan först vid anläggningens driftstagande. Budgetsaldot minskas, allt annat lika, med ett belopp motsvarande hyran, varje år under hela driftstiden och lånebehovet ökar i samma utsträckning. Även skattemedel tas i anspråk först vid an-läggningens driftstagande och därefter under hela den överenskomna driftstiden.

Trafi kavgifterEtt sätt att täcka de kostnader som uppstått för planering, byggnation och underhåll av vä-gar eller järnvägar är att ta ut en avgift av dem som nyttjar infrastrukturen. Sådana avgifter brukar kallas trafi kavgifter eller infra strukturavgifter.trafi kavgifter eller infra strukturavgifter.trafi kavgifter 2

Trafi kavgifter kan tas ut oavsett om staten fi nansierat investeringsutgifterna med anslag, lån i Riksgäldskontoret eller om man genomfört en partner skaps fi nansiering och lån tagits upp på privata marknaden.

Fördelen med trafi kavgifter ur statsfi nansiell synpunkt är att statsbudgeten kan avlastas. Om renodlad partnerskapsfi nansiering förenas med trafi kavgifter som täcker alla kostna-der och som direkt tillfaller entreprenören kan det teoretiskt bli så att statsbudgeten inte belastas förrän efter kontraktstidens slut, alltså när staten tar över ansvaret för drift och underhåll av anläggningen. I praktiken är dock antalet trafi kanter för lågt i Sverige för att kunna täcka investerings- och underhållskostnaderna inom en rimlig tid.

Utnyttjande av trafi kavgifter på vägar har endast använts sparsamt i Sverige. Enligt Väg-verket är det bara ett fåtal vägar utanför storstadsområdena som har tillräcklig trafi k för att man skall kunna introducera tullvägsprojekt med nuvarande teknologi på ett effektivt sätt.

1 Begreppet partnerskapsfi nansiering är egentligen missvisande eftersom det inte i första hand är frå-gan om ett sätt att f i nans iera infrastruktur, utan om ett koncept för att t i l l handa hå l la infrastruk-tur som skiljer sig från det gängse där Banverket och Väg verket är ban- respektive väghållare.2 EG-rätten skiljer mellan två typer av trafi kavgifter: vägtullar respektive vägavgifter. Vägtull betalas Vägtull betalas Vägtullför att ett fordon skall få färdas från en punkt på till en annan på en väganläggning, medan en vägav-gift ger fordonet rätt att under en viss tid använda en viss väganläggning.

70



Publicerade temakapitel

Budgetprognos 1997:1 Sysselsättningsstöd genom avdrag från socialavgifterna

Budgetprognos 1997:2 Statsbudgetens saldo och statens fi nansiella sparande – en jämförelse

Budgetprognos 1997:3 Omläggningen av den statliga bostadslånefi nansieringen

Budgetprognos 1997:4 Skattekonto

Budgetprognos 1998:1 Tobaksskatt

Budgetprognos 1998:2 Utvärdering av prognosmetoder

Budgetprognos 1998:4 Arbetsgruppen ASTA för avstämning av statistik och prognoser för statens fi nanser

Budgetprognos 1999:1 Ålderspensionsreformen (Fördjupning)

Budgetprognos 1999:3 Underliggande saldo och engångseffekter m.m. 1990–1994

Budgetprognos 1999:4 Medelfristiga prognoser

Statsbudgetprognoser – ett internationellt perspektiv

Budgetprognos 2000:3 Budgetlagen

Budgetprognos 2000:4 Politikområden

Budgetprognos 2001:1 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten, transfereringar till hushåll

Budgetprognos 2001:2 Moder Svea Deklarerar

Realekonomisk fördelning av statsbudgeten, transfereringar till kommuner

Budgetprognos 2001:3 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten, transfereringar till företag

Budgetpolitisk indikator

Budgetprognos 2001:4 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten, transfereringar till internationell verksamhet

Budgetprognos 2002:1 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten, transfereringar till statliga ideella organisationer och till ålderspensionssystemet

Budgetprognos 2002:2 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten, statlig konsumtion

Statliga pålagor, Vår urgamla rätt att oss själva beskatta

Budgetprognos 2002:3 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten, investeringar

Budgetprognos 2002:4 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten, räntor och fi nansi ella transaktioner

Budgetprognos 2003:1 Nya statsskuldsbegrepp 2003

Budgetprognos 2003:2/3 Ändamål – en funktionell indelning av statsbudgetens utgifter

Budgetprognos 2004:1 Utjämning av kostnader och inkomster mellan kommuner – en statlig affär

Se www.esv.se/statlig ekonomi/Temakapitel/TEMASKRIFTER

71



Appendix

72



0

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

1 600

1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 20080

10

20

30

40

50

60

70

80

Okonsoliderad statsskuld Okonsoliderad statsskuld i procent av BNP Konsoliderad statsskuld i procent av BNP

Appendix 1. Statsskulden 1980-2008

Statsskulden ökar med drygt 180 miljarder kronor till följd av underskotten under prognosperioden. I procent av BNP. minskar emellertid skulden långsamt. Den konsoliderade skuldkvoten beräknas sjunka till 44 procent 2008.

Miljarder kronor 2003 1 2004 2005 2006 2007 2008

Okonsoliderad statsskuld vid ingången av året 1 204 1 229 1 275 1 319 1 359 1 386Okonsoliderad statsskuld vid utgången av året 1 229 1 275 1 319 1 359 1 386 1 406Förändring 24 46 45 40 27 20Budgetsaldo -46 -53 -38 -43 -27 -21Okonsoliderad statsskuld i procent av BNP 50,4% 49,8% 49,0% 48,2% 46,9% 45,4%Konsoliderad statsskuld i procent av BNP 48,6% 48,1% 47,3% 46,6% 45,3% 43,9%

1 Till följd av ändrat skuldbegrepp från och med 2003 är skulden 44 miljarder kronor högre vid ingången av 2003 än vid utgången av 2002 (motsvarande 1,8 procent av BNP).

Anm. Förändringen av statsskulden som andel av BNP (skuldkvoten) påverkas av flera faktorer. De sammanfattas förenklat i den så kallade skuldekvationen, se Budgetprognos 2004:2 sid 11-16

Här redovisas som huvudbegrepp den okonsoliderade statsskulden, det vill säga utan eliminering av statliga myndigheters innehav av statspapper. Detta skuldbegrepp är mest relevant för beräkningen av statsskuldsrän-torna. Från och med 2002 är den konsoliderade statsskulden, alltså efter det att statliga myndigheters innehav räknats bort, cirka 40 miljarder kronor lägre än den okonsoliderade skulden (motsvarande 1,7 procent av BNP). Det konsoliderade begreppet är lämpligt att använda när skulden sätts i relation till BNP. Före 2002 var det statliga innehavet av statspapper relativt marginellt. Under andra halvåret 2002 ökade statens innehav då några myndigheter omvandlade inlåning i Riksgäldskontoret till statspapper. Se vidare temaavsnittet i Bud-getprognos 2003:1 Nya statsskuldsbegrepp 2003 samt Underlag till årsredovisning för staten 2003.

Miljarder kronor Procent av BNP

Källa RGK och ESV

73



��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

Appendix 2. Kassamässig korrigering och Riksäldskontorets nettoutlåning 2003-2008

Miljoner kronor

74



q~ÄÉää=ñK=båÖ�åÖëéçëíÉê=ëçã=é�îÉêâ~ê=ëí~íëÄìÇÖÉíÉå=NVVRÓOMMU==============================


��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

Appendix 3. Engångsposter som påverkar statsbudgeten 1995–2008

Miljarder kronor

75



Engångseffekter under prognosperioden, kommentarer till tabell.• Flyttningen från november/december till januari nästa år av Jordbruksverkets utbetal-

ningar av djurbidrag, miljöersättningar, med mera aviserades i vårpropositionen som djurbidrag, miljöersättningar, med mera aviserades i vårpropositionen som djurbidrag, miljöersättningar, med merautgiftsbegränsande åtgärd för att klara utgiftstaket.

• För att säkerställa att utgiftstaket skulle klaras förra året senarelades en stor del av EU-av-giften för december 2003 till januari 2004. Därmed uppstod en negativ engångseffekt i giften för december 2003 till januari 2004. Därmed uppstod en negativ engångseffekt i giftenår på de takbegränsade utgifterna. När det gäller förskjutningar av EU-avgiften är transak-tionerna saldoneutrala, eftersom lånebehovet påverkas först när EU-kommissionen lyfter avgiften.

• En post som tillkommit i denna prognos är Statens Fastighetsverks lån i Riksgäldskontoret för övertagande av Försäkringskassans fastigheter. I samband därmed skall motsvarande belopp inlevereras på inkomsttitel, vilket innebär att transaktionerna är neutrala för låne-behovet.

• TeliaSonera tänker återföra 30 miljarder kronor till sina aktieägare 2005–2007, varav en tredjedel nästa år. Återföringen kommer att ske genom återköp av aktier. Ett publikt erbjudande till aktieägarna med möjlighet att handla med återköpsrätter kommer att pre-senteras. Statens andel motsvarar 4,5 miljarder kronor per år de tre åren.

• Riksdagen har nyligen beslutat om en retroaktiv justering av ålderspensionssystemet som av ålderspensionssystemet som av ålderspensionssystemetinnebär att 1,6 miljarder kronor kommer att rekvireras från AP-fonden och inlevereras på inkomsttitel i år. En utvärdering har visat att Riksförsäkringsverket under perioden 1999–2002 har rekvirerat för mycket från de anslag på statsbudgeten som ingår i ålders-pensionssystemet och för lite från AP-fonden.

• Den påverkan på lånebehovet som uppkommer av överföringarna från AP-fonden mins-överföringarna från AP-fonden mins-överföringarna från AP-fondenkar successivt och upphör helt 2006. De utgörs av inkomster av förfallande bostadsobliga-tioner överförda till Riksgäldskontoret 2001. Enligt pensionsöverenskommelsen skall ett slutligt överföringsbelopp fastställas senare, se avsnittet Aviserade beslut.

• En viss del av ålderspensionsavgiften inbetalas som premiepensionsavgift till ett konto i premiepensionsavgift till ett konto i premiepensionsavgiftRiksgäldskontoret. När pensionsrätten har fastställts i samband med taxeringen, i genom-snitt ett och ett halvt år senare, förs insatta medel till individuella pensionskonton. In- och utfl ödena inkluderar kapitaliserade räntor samt regleringar avseende tidigare år. Nettofl ö-det kan enskilda år variera.

• SJ har fått ytterligare kapitaltillskott i år från kontot för omstrukturering av statliga bolag. Finansieringen skedde dels med behållningen från förra året, dels medel ur Fonden för den mindre skeppsfarten.

• Tre myndigheter har rätt att placera medel i statsobligationer i stället för på konto i Riks-gäldskontoret och väntas göra detta även 2004–2007. Detta minskar inlåningen och ingår i posten Övrigt, netto. Vidare ingår även utlåning till vissa myndigheter och bolag, främst FMV, Statens Fastighetsverk och SJ. FMV beräknas nu öka sina lån över årsskiftet.

Engångseffekter Statsbudgeten påverkas av tillfälliga händelser, det vill säga transaktioner av extraordinär karaktär. Sådana transaktioner kan vara positiva eller negativa och försvårar analysen över tiden. Genom att exkludera dem får man ett bättre mått på den underliggande utvecklingen av inkomster, utgifter och saldo. Se avsnittet Faktiskt och underliggande saldo. Denna rens-ning görs efter att en justering för ändrade redovisningsprinciper är genomförd, se avsnit-tet Justering för ändrade redovisningsprinciper. Urvalet av engångseffekter är till viss del subjektiv, vilket ställer krav på en tydlig redovisning av metoden. Alla poster av denna typ specifi ceras i tabellen. Förändringen av den underliggande utvecklingen förklaras också av makroekonomiska och politiska komponenter. En uppdelning på dessa komponenter görs i avsnittet Budgetpolitisk indikator.

76



��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��Takutgifter Inkomster

Appendix 4. Budgetsaldo 2000–2008

Rullande tolvmånaderstal

Budgetsaldot har gradvis försvagats sedan toppnivån sommaren 2000. Denna topp förklaras främst av engångseffekter som försäljningen av teliaaktier och överföringar från AP-fonderna till statsbudgeten. Försvagningen av budgetsaldot pågår ända till slutet av 2004. Därefter sker en viss återhämtning under 2005 som främst beror på tillfälligt lägre ränteutgifter. Under 2006 försvagas budgetsaldot igen, för att sedan fram till 2008 förbättras något. Underskotten och därmed stats-skuldsökningen består hela prognosperioden.

Appendix 5. Förändring av takbegränsade utgifter respektive inkomster 2001–2008

Procentuell förändring av rullande tolvmånaderstal, motsvarande månad föregående år

Inkomstnivån sjönk stadigt från sommaren 2001 genom bortfall av engångsinkomster och en konjunkturellt betingad försvagning av skattebaserna. Minskningen bromsades upp under 2004 och under 2005 slår den goda konjunkturen igenom på skattebaserna med stigande inkomster som följd.

Ökningstakten i utgiftsnivån är förhållandevis jämn, mel-lan 2 och 4 procent per år. De stora svängningarna 2003 till 2005 beror på att utgifter då fl yttas över årsskiftena för att utgiftstaket ska klaras.


��

��

�

��

��

��

��

��

��

�

��

��

��

��

77



^ééÉåÇáñ=5K=_ìÇÖÉíéêçÖåçëÉêå~=~îëÉÉåÇÉ=OMMQ


��

��

��

��

��

î~ê~î=�îÉêÑ�êáåÖ=Ñê�å=^mJÑçåÇÉå JPIV JPIV JPIV JQIM JQIM JQIM��

��

Appendix 6. Budgetprognoserna avseende 2004

Miljarder kronor

78



ÑçêíëK=^ééÉåÇáñ=ñK=_ìÇÖÉíéêçÖåçëÉêå~=~îëÉÉåÇÉ=OMMQ


��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

forts. Appendix 6. Budgetprognoserna avseende 2004

Miljarder kronor

79



��

��

��

� ��

� ��

� ��

� ��

� ��

� ��

� ��

� ��

� ��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

Appendix 7. Statsbudgetens utgifter m.m. 2002–2008 (i 2005 års struktur)

80



��t��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

Appendix 8. Statsbudgetens inkomster m.m. 2002–2008 (i 2005 års struktur)

81



��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

Appendix 9. Statsbudgetens utgifter fördelade på politikområden 2004–2008

82



��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

overgrip/forandr.xls

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

Appendix 10. Differenser från föregående prognos 2004

Appendix 11. Differenser från statsbudgeten 2004

Appendix 12. Differenser från budgetpropositionen 2005

83



Appendix 13. Känslighetsberäkningar 2005, partiella helårseffekterStatsbudgeten påverkas i hög grad av den makroekonomiska utvecklingen. Det är naturligt med tanke på att den omfattar drygt 30 procent av BNP. Statsbudgeten påverkas främst av förändringar i arbetslösheten, lönesumman, infl ationen och räntorna. I praktiken sker sällan en förändring enbart i en enskild makrovariabel eftersom de i stor utsträckning är beroende av varandra. Som en tumregel kan det ändå vara bra att ha en uppfattning om hur statsbudgetens inkomster och utgifter påverkas av en partiellt beräknad förändring. Nedanstående tumregler är beräknade som helårseffekter för 2005:

• En procentenhets högre öppen arbetslöshet ökar utgifterna med 6 miljarder kronor. öppen arbetslöshet ökar utgifterna med 6 miljarder kronor. öppen arbetslöshet• En procentenhets högre ökningstakt av lönesumman ökar inkomsterna med 5 lönesumman ökar inkomsterna med 5 lönesumman

miljarder kronor. • Om infl ationen blir en procentenhet högre försvagas statsbudgeten med 800 infl ationen blir en procentenhet högre försvagas statsbudgeten med 800 infl ationen

miljoner kronor. Denna effekt slår dock igenom med ett års fördröjning. • Om det inhemska ränteläget blir en procentenhet högre ökar utgifterna för inhemska ränteläget blir en procentenhet högre ökar utgifterna för inhemska ränteläget

statsskuldsräntorna med 6,7 miljarder kronor. En motsvarande höjd utländsk räntenivå ökar ränteutgifterna med 1,8 miljarder kronor.

• Om kronan försvagas med en procent mot övriga valutor ökar utgifterna för valutor ökar utgifterna för valutorstatsskulden med 0,7 miljarder kronor. Även dessa utgifter redovisas under anslaget för statsskuldsräntor.

• Skulle den privata konsumtionen öka med en procentenhet ökar momsinkomsterna privata konsumtionen öka med en procentenhet ökar momsinkomsterna privata konsumtionenmed ca 1,5 miljarder kronor.

Appendix 14. Känslighetsberäkningar 2005, partiell effekt av en ökning med 10 000 enheter, helårseffekter^ééÉåÇáñ=ñK=h®åëäáÖÜÉíëÄÉê®âåáåÖ~ê=OMMRI=é~êíáÉää=ÉÑÑÉâí=~î=Éå=�âåáåÖ=ãÉÇ=NM=MMM=ÉåÜÉíÉê=EÜÉä�êëÉÑÑÉâíF


��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

pìãã~=ìíÖáÑíÉê MIU NIP NIP NIU MIO

��

84



��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

Appendix 15. Uppräkningsfaktorer inom kommunskattesystemet

85



��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

Appendix 16. Tekniska justeringar av utgiftstaket 1997–2006

86



Documents

Budgetprognos 2004:4 - Analys - Ekonomistyrningsverket€¦ · 5 Budgetprognos 2004:4 Ekonomistyrningsverket, 9 december 2004 2004 jmf m bp3-4 Diagram 6 Sida 1-3,2-1,3 1,6 1,8 3,5-1,9-1,5-0,7