Budbäraren December 2015

1 budbäraren · juli 2012

DECEMBER 2015/JANUARI 2016

efs.nu

När allting skakar – om otillräcklighet, oro och frid

Stefan Swärd i Rosenius fotspår

AnnaHelena Lindberg bygger broar

EFS i London

2 budbäraren · december 2015 / januari 2016

2016 – ett år med många utmaningar

Fruktan är alltid en dålig råd-givare

ÅSIKTER OM LEDAREN? KONTAKTA BUDBÄRAREN PÅ: [email protected]

LEDARE

Vi står inför ett 2016 som kommer att medföra föränd-ringar som vi för något år se-dan inte kunnat föreställa oss.

Det är jobbigt när världen förändras till det sämre och skeenden långt borta plötsligt och mycket påtagligt påverkar vår vardag. I tider av utmaningar och svårigheter, vare sig det gäller den sto-ra omvärlden eller mitt privata liv, så är det viktigt att hålla huvudet kallt. Att hålla fokus. Och att ha ett sunt kris-medvetande.

DET ÄR EN mänsklig reflex att vilja sticka huvudet i sanden och förneka verklig-heten. Eller att bli nostalgisk och dröm-ma sig tillbaka till en bättre dåtid. Det är också mycket lätt att gripas av fruk-tan. Just fruktan är nästan reflexmässig i det mänskliga psyket och dikterar ty-värr ofta både åsikter och handlingar.

Men fruktan är alltid en dålig rådgi-vare. Gång på gång återkommer frasen ”var inte rädda” eller ”frukta inte” i Bi-beln.

Vi som Kristi efterföljare är inte kall-lade till fruktan utan till att älska, och leva i en förtröstan på att universums

Herre har allt under kontroll. Vi mås-te våga stå fasta i en värld som skakar och vi måste våga gå emot strömmen när tidsandan blir uppfylld av fruktan och hat.

VI MÅSTE STÅ upp för att det svenska bi-ståndet till de allra fattigaste inte ska användas till våra egna åtaganden på hemmaplan. Vi måste våga sträcka oss ut till vår medmänniska när statens re-surser och initiativ inte längre räcker. Vi måste klara av att vara generösa och ge fast vårt eget överflöd naggas i kanten. Vi måste stå upp för dem som förföljs för sin tro och vara deras röst i en bort-vänd värld. Vi måste fortsätta berätta om Jesus för alla som vill höra. Fria från fruktan.

EFS MISSIONSTIDNING BUDBÄRARENUtges av EFSMissionstidning årgång 182, Budbäraren årgång 159, De Ungas Tidning årgång 116,efs.nu årgång 15Redaktionen ansvarar ej för icke beställt materialAnsvarig utgivare: Johan Ericson 018–430 25 20

REDAKTIONChefredaktör: Johan Ericson018–430 25 20 Redaktör: Sofia Derná[email protected] Redigerare: Jonatan Knutes 072–158 02 22Insamlingsinformatör: Sofie Siverman 018–430 25 37

PRENUMERATION OCH ANNONSSverige och övriga Norden: helår 420 kr, taltidning 470 kr, halvår 230 kr, kvartal 115 kr, lösnummer 35 krÖvriga utlandet, B-post: helår 530 kr (A-post till utlandet kan erhållas)Gåvoprenumeration till sjukhus, vårdhem och dylikt: helår 260 krStuderande: helår 360 kr

För EFS-medlemmar: gratis. Prenumeration: Gunnel Karlsson018–430 25 16

Annonsbokning: Toivo [email protected]–466 38 03Familjeannonser: Martin [email protected]–430 25 23

ADRESSBesöksadress: Prästgatan 11Uppsala

Postadress:Budbäraren, Box 23001750 23 Uppsala

Fax: 018–55 04 03 Webbplats: efs.nu/budbararenE-post: [email protected] eller [email protected] Tfn EFS exp: 018–430 25 00. Gåvor bankgiro: 900–9903 Övrigt plusgiro: 509 22–4

Tryckt hos LjungbergsKlippan, 2015

BILD: EFS, PAULINA HEDMAN & RICKARD L ERIKSSON

Johan Ericson, EFS kommunikationschef

budbäraren · december 2015 / januari 2016 3

internationell missionssekreterare, EFS

EFS laddar för jubileumsår 2016. Vad är det vi ska fira?

– Vi firar EFS internationella mission och 150-årsminnet av att EFS första missio-närer landsteg i Massawa, Eritrea. EFS blev därmed det första svenska missionssällskap som sände ut egna missionärer.

Hur uppmärksammas jubileumsåret?– Vi ska uppmärksamma det på olika

sätt under året, både nationellt och interna-tionellt. Den 15 mars kommer det märkas på lokalplan för då hoppas vi att det är många EFS-föreningar som vill fira 150-årsdagen av missionärernas ankomst till Eritrea. Vi kommer även märka av det i EFS årskonferens i maj, där vi har fler internationella gäs-ter än vanligt.

Är det någon EFS-personlighet du själv vill uppmärksamma lite extra under året?

– Ja, en central person är Onesimos Nesib. Han var den förste att bli döpt av EFS missionärer. Han översatte sedan Bibeln till sitt eget språk, oromospråket. Det anses fortfarande i dag, bland oromo, som en viktig milstolpe i att uppvärdera oromospråket. Det ligger också till grund för hela den moderna skolutbildningen i Etiopien. Den bibelöversättningen som blev färdig 1899 fick stor betydelse!

Varför är det viktigt fira jubiléet?– Det är alltid bra att vara medveten om sin egen historia. Att veta

var man kommer ifrån och vem man är. I det här fallet är det också en fantastisk berättelse om vad Gud har gjort genom historien och någon-ting som vi kan hämta inspiration ur för framtiden. Vi kan få känna glädje och tacksamhet över vad Gud har gjort och få känna stolthet över att vara EFS:are.

Detta nummer i urval:NYHET: Hundra år av evangelium .......................................................4SAMTAL: Ett samtal i en orolig tid .................................................. 6–8BIBELÅRET: Levande och verksamt ......................................................9SALT: En ny generation kallade .................................................. 10–11GLOBALT: Mission i London ........................................................ 12–15KULTUR: I Rosenius fotspår ....................................................... 16–17TEOLOGI: Lutherserien fortsätter ................................................. 18–19EFS DISTRIKT: Norrbotten .......................................................... 24–25EFS DISTRIKT: Västsverige .......................................................... 26–27EFS DISTRIKT: Mittnorrland ........................................................ 28–29

Omslag: AnnaHelena Lindberg

Gåvor bg 900–9903Bg 901–0026 används endast när du har en avi med personligt OCR-nummer.

FAKTA. EFS är en självständig organisation inom Svenska kyrkan, med betoning på mission, lek-mannaengagemang och vardagskristendom.

Rörelsen består av cirka 14 300 personer som är medlemmar i någon av de 354 förening-ar och grupper som finns spridda över landet.

Det gemensamma målet är att hjälpa människor att leva nära Jesus Kristus i vardagen.

EFS missionstidning Budbäraren är en medlemstidning som skickas till alla EFS-hushåll. Den kan också prenumereras, se redaktionsrutan. Tidningen finns även att läsa på webben på www.efs.nu/budbararen.

KORTNYTT

Svälten i AfrikaSVÄLTKATASTROF. Väderfenomenet ”el Niño” som både orsakar svår torka och översvämningar hotar att i östra Afrika skapa den svåraste torkan se-dan 1984. Vissa, som UNHCRs experter, förutsäger till och med att den hotande svälten kan bli värre än under katastrofåren i mitten på 80-ta-let. Deras bedömning är att överlevnaden för så många som 50 miljoner, varav 11 miljoner är barn, helt kommer att bero på om hjälp utifrån når fram. Bara i Etiopien berörs redan i dag 8,5 miljoner människor och de siffrorna väntas öka till 15 miljoner tidigt 2016.

Tyvärr ligger katastrofen i mediaskugga här hemma i Sverige men BBC World har redan i flera reportage visat hur gamla, svaga och små barn dör i sviterna av den tilltagande undernäringen. Den för nomader-na och landsortsbefolkningen så viktiga boskapen dör också i allt större antal, redan vid årsskiftet beräknas 450 000 djur ha dukat under. Detta trots att både regeringen och flera hjälporganisationer redan kör ut vat-ten i tankbilar till de svårast drabbade områdena. Närmare två miljoner – bara i Etiopien – beräknas vara beroende av dagliga leveranser av vatten inom någon månad. Trots detta så graderar Etiopiens regering katastrofen i dagsläget bara till en ”trea” på en femgradig skala. De har också vän-tat med att gå ut med informationen tills för några veckor sedan. Detta i kombination med nyhetsmedias fokus på den växande flyktingkrisen i Eu-ropa gör att många organisationer, UNHCR inräknade, har svårt att samla in pengar och förbereda en insats.

Om inte torkan mirakulöst upphör så måste EFS, tillsammans med Mekane Yesus-kyrkan och övriga samarbetspartner, ta vårt ansvar. Fram-för allt måste tystnaden i media brytas – den flyktingkatastrof som hotar i Afrika kommer att överträffa den i Mellanöstern och Europa både i antal, men främst i dödlighet.

Be för situationen och håll utkik efter mer information, både i kristen och profan media.

BILD

: JON

AS N

IMM

ERSJ

Ö

BILD

: UN

PHOT

O/ST

UART

PRI

CE

Hallå där Erik Johansson,


NYHET

Det levande vittnesbördet från våra syskon som kommit med evangeliet från andra länder är något jag tar med mig från den

här konferensen. Deras initiativ har gett oss mycket och fört oss dit vi är i dag, berättar Zerihun Gebre, president för Mekane Ye-sus arbete bland universitetsstudenter.

Tillsammans med omkring 400 andra har han deltagit i den festliga konferensen där ämnen såsom mission ur ett helhets-perspektiv gällande ande, själ och kropp, enheten i Kristus samt inspiration från den första församlingens pionjära sats-ningar stått på agendan.

Att uppmärksamma kyrkans födelse har varit en process av många idéer. Fun-deringarna gick från att bygga ett studie-

Hundra år av evangelium

center till den missionskonferens som nu ägde rum i mitten av november. Med utgångspunkt i historien finns förhopp-ningen att kunna blicka framåt och dra lärdom av det som skett genom åren. Pre-sidenten för den västra synoden, Ephrem Fikru Gemta, är glad över konferensen men allra mest gläds han åt de effekter som nu syns av missionärernas arbete. Han hoppas att följderna av det arbetet ska fortsätta utmana Ethiopian Evangeli-cal Church Mekane Yesus, EECMY, till att vara en pionjär rörelse även fortsätt-ningsvis. Under vårt samtal listar han tre tydliga områden; internationell mission, ungdomsinriktat arbete samt en mer or-ganiserad diakonal verksamhet – dessa ser han som nyckelområden för EECMY:s framtida arbete.

Enheten i Kristus berördes också åter-kommande under konferensen. Bland an-nat uppmanade Ezra Gebremedhin, född i Eritrea men numera Uppsalabo, i sin un-dervisning att EECMY inte får låta alla olika folkgrupper komma mellan enheten i Kristi kropp och kyrka. Det fanns fler re-

För hundra år sedan började den evangelisk-lutherska tron spira i Bodji och Nedjo, utanför Addis Abeba, Etiopien. Detta firade Me-kane Yesus västra synod med en missionskonferens. Lokala försam-lingsmedlemmar, synodpresidenter och internationella missionärer möttes under dagarna tre för att bejaka historien samt för att till-sammans blicka framåt.TEXT OCH BILD: PAULINA HEDMAN

HISTORIK – Evangeliet till Bodji och Nedjo

1898 bildades den första evangeliska församlingen i Bodji genom invandrade missionärer från Eritrea, till-sammans med den ortodoxe prästen Gebre Estatewos och Daniel Debela. De samlade folk i hemmen för bön och bibelläsning. Inledningsvis fanns det ingen mot-sättning mellan de ortodoxa och den första evangelisk-lutherska församlingen. Under samma period fanns Onesimos Nesib i Nedjo där han slutförde arbetet med att översätta Bibeln till oromospråket.

presentanter från EFS, såsom Agne Nord-lander, närvarande under konferensen. Ett gäng på resa i EFS missionsspår stannade till och bjöd på sång.

– Vi har fått minnas och blicka tillbaka på saker som hänt och personer som be-tytt mycket, för att på så sätt få hjälp att avgöra var vi ska gå och hur vi ska priori-tera i framtiden, berättar missionären Jo-nas Nordén som arbetat på EECMY:s hu-vudkontor de senaste tre åren.

Vad är det som händer i Nepal?– Nepal befinner sig i kris. Grän-

serna till Indien är blockerade och till-gången till bränsle är minimal. Medi-ciner och matlagningsgas är akut svårt att få tag på och vissa matvaror kostar det dubbla.

Vad är bakgrunden?

Ephrem Fikru Gemta, president för den västra synoden, ser fram emot att vara del av Mekane Ysus-kyrkans pionjära arbete även fortsättningsvis.

Omkring 400 deltagare tros ha närvarat under missionskonferensen, bland dessa fanns ett flertal EFS:are från Sverige. Några av dem har varit missionärer i området och glädjen över att vara tillbaka var stor.

– I september skrevs en ny konstitution under och optimism rådde i landet. I detta kän-ner sig grupper i södra Nepal förfördelade och blockerar, med Indiens hjälp, gränserna. Nu råder stora oroligheter i södra Nepal. Jag tror att katastrofen i landet är värre än vad jordbävning-en i våras var. Företag och skolor stänger. Det tar lång tid innan landet kan återhämta sig.

Hallå där Mirjam Thiessen,ägare till socialt företag i Nepal med koppling till EFS Östersund.

BILD

: PRI

VAT



Utan korset ingen kristendom

KRÖNIKA

Under hösten har jag några gånger haft möjlighet att be-söka olika gudstjänster i Upp-sala och Stockholm. Jag har

jämfört dem med det jag är van vid från Finland. Mycket har jag upplevt som po-sitiv utveckling, men en del har jag också saknat. Det har föranlett mig att på ett mer generellt plan fundera över risken att tappa bort något viktigt då vi söker nya former. Det är vår uppgift som kyrka att hitta relevanta uttryckssätt för varje om-givning och tidsepok, kontextualisera som det så vackert heter, men vi måste vara observanta så vi inte ändrar själva budskapet.

UNDER DET HALVSEKEL jag följt budskapet i kyrkliga sammanhang, tycker jag att det stegvis har förändrats och vissa centrala delar har tappats bort eller åtminstone kraftigt tonats ner. Först tonades talet om djävulen, helvetet och domen ner och det fanns säkert skäl till det. I kölvattnet åkte också himlen ut och en ganska naturlig följd är att talet om synden också ändra-de inriktning. Människan uppmanas inte längre att ångra sig utan istället acceptera sig själv – Gud är ju kärlek och älskar alla. Och det är ju sant – Gud älskar verkligen alla, men han älskar inte allt och han är ingen ”curlingpappa”.

När synden avvecklats behövs inte någon försoning och att predika Kristus som korsfäst är inte längre viktigt, som för Paulus. Istället predikas mestadels Gud som skapare med omsorg om sin skapel-se. Med rätta lyfts skapelsen fram. Män-niskan som en total varelse har varit för mycket i skymundan tidigare. Jag upple-ver ändå att på sina håll betonas skapelsen

scriptura, skriften allena, bär fortfarande. Frågan ”skulle Gud hava sagt” är i själva verket inget annat än att lyfta oss själva över Gud och ge oss rätten att avgöra vad som gäller och inte gäller. Guds replik på det är den han ger till Job (kap 38 och 39: Var var du när jag lade jordens grund ... Är det din vishet som får höken att flyga ...

och Guds kärlek så mycket att det börjar likna allmän religion snarare än kristen-dom. Den första trosartikeln kan omfattas av många men det är den andra och den tredje som gör oss till kristna.

NU HAR VI nått den punkt där vissa ifrå-gasätter allt i Bibeln som inte passar in i ”modern kristendom”. Luther kallar i stora katekesen frågan ”skulle Gud hava Sagt” för den verkliga ursynden. Det är inte längre Bibeln som styr kyrkan och kyrkan som är samhällets etiska samvete – det är samhället som talar om vilka delar i kyrkans lära som är anstötliga och måste ändras. Det som strider mot dagens upp-fattning kan ju Gud inte ha sagt och de delarna av Bibeln måste följaktligen bara vara den tidiga kyrkans tidsbundna upp-fattningar och tolkningar.

Vi skall naturligtvis tala på ett sätt som berör människorna. I världen omkring oss är synden inte en aktuell fråga medan me-ningen med livet är det. Vi behöver nal-kas människor ur andra synvinklar än för-ut. Det får i alla fall inte medföra att vi helt tonar ner viktiga grundpelare i kris-tendomen.

JAG HADE FÖRMÅNEN att under EFS med-arbetardagar få ha gemenskap med 274 and ra EFS-anställda. Tydligt är att inom EFS är både Kristus och Anden, den an-dra och den tredje trosartikeln levande. Jag ser det som att EFS och Johannelunds teologiska högskolas uppgift är att både utveckla – hitta nya former, nya uttrycks-sätt och infallsvinklar i att vara kyrka, men samtidigt vaka över att vi inte avvecklar det centrala i budskapet. Där kan vi vara kyrkans salt. Den lutherska principen sola

HANS BOIJEDIREKTOR, JOHANNELUNDS

TEOLOGISKA HÖGSKOLA

Distanslärjungaskola på kvarts- eller halvfart,en termin. Även möjlighet att använda enstaka lektioner i er hemgrupp eller församling.Kursföreståndare: Olof Edsingerimastarensfotspar.se

i mästarens fotspår

[email protected] 0435-460054 efsgarden.com

Idyllen vid sjön

Bra trivsamt boende för

enskilda gäster och grupper.

Kommande arrangemang Julfirande 23 - 27/12

God mat och gemenskap, sång och musik, gudstjänster och program. Områdesgudstjänst 10:00 7/2 Alla hjärtans dag 17:00 14/2

Romantisk middag David Castor berättar Bibeldagar 17 - 20/3



SAMTAL

Temat är oro och frid. Ett spän-ningsfält mellan vardagliga oros-moment som ekonomi, ansvar och nära relationer kontra de

stora frågorna som terrorhot, medmän-niskor på flykt och ansträngda samhälls-strukturer. Dagsljuset har sedan länge lagt sig när vi samlas. Panelen består av soci-onomen Ellinor Malmqvist som hela sitt liv arbetat med flyktingar:

– I det här läget skulle jag önska en ny Nelson Mandela, någon pedagogisk le-dare som kan förklara för oss att vi lever i den rikaste av världar och det kommer kosta oss på riktigt att hjälpa människor.

Tillsammans med pensionären Hans

”Vi får inte bli immuna” – ett samtal om oro, otillräcklighet och frid mitt i allt

Skottlossningar i Paris. Stor sorg på en skola i Trollhättan. December-mörkret lägger sig och behovet av frid blir allt mer aktuellt. Det går en hårfin gräns mellan livslust och förlust – hur kan vi ha frid när oro och nöd kommer allt närmre?TEXT OCH BILD: PAULINA HEDMAN

Lindholm, småbarnsföräldern Maria Sten-man och missionsföreståndare Stefan Holmström träffar hon Budbäraren för ett samtal om Sverige i dag.

– Jag tror risken för dödligt våld på våra gator inte är större nu än vad det var för några år sedan, säger Hans Lindholm, men att orosnivån numera är mer påtaglig är de alla överens om.

DE BESKRIVER SVERIGE som ett land med välfungerande samhällssystem där indivi-dualism och materialism är två tongivan-de element. Vår trygghet är nära förknip-pad med samhällets ordning.

– Ibland sägs det att vi är själviska i vår

kultur, men de flesta svenskar skulle nog känna sig orättvist behandlade då många bryr sig om fler än bara sig själva. De fles-ta tänker på sin familj, sitt jobb, sina vän-ner men jag tror många har en ganska be-gränsad omvärld, fortsätter Hans.

– Att miljontals människor just nu svälter i Etiopien tränger liksom inte ige-nom. På ett sätt är det förståeligt men också fullständigt obegripligt! Vi blir så upptagna av vårt eget, säger Stefan.

– Finns det inte en överlevnadsstrategi i att man inte kan rå om och känna för så många fler än dem som står en allra när-mast? undrar Maria då.

Kanske blir behovet av att begränsa vårt känslomässiga engagemang viktigare när omvärlden kommer allt närmre ge-nom sociala medier och ny kunskap stän-digt finns tillgänglig. Vissa nyheter når oss samtidigt som mycket faller mellan sto-larna i dagens mediebrus. Det går trender i de budskap som basuneras ut och dags-läget ser definitivt inte endast mörkt ut.

Hans Lindholm återkommer ofta till en dikt av Stig Dagerman; ”Jorden kan du inte göra om. Stilla din häftiga själ. Endast en sak kan du göra, en annan människa väl. Men detta är redan så mycket, att själva stjärnorna ler. En hungrande människa mindre betyder en broder mer.”


SAMTAL

– Det finns en tydligt positiv linje där fler engagerar sig. Viljan att ge någonting till sina medmänniskor skulle jag säga är större än någonsin, berättar Ellinor.

– Upplever du att fler faktiskt engage-rar sig? Blir det inte lätt något vi pratar

om när vi äter middag eller visar stort en-gagemang på Facebook utan att ha tiden för konkret handling? Även om vi inte är någon exceptionell familj så har inte vi ändrat prioriteringarna efter det här, fun-derar Maria.

– Ja, det som oroar mig mest i dags-läget är att jag som ändå ser mig som en ganska engagerad person kan leva vida-re och har fullt upp att göra ändå, säger Hans.

TID ÄR VÅR hårda valuta, det är de eniga om. Ellinor ser nya människor som valt att hjälpa till. De har tröttnat på mate-rialismen och upptäckt en inre tillfreds-ställelse av att finnas till för någon annan. För henne finns inget roligare än att möta människor. Fascinationen över det uni-ka med varje människoöde fyller hennes blick och övriga instämmer i det fantas-tiska att få umgås och dela någons livsbe-rättelse – fast är mötet mellan människor alltid så odelat positivt?

De oroliga jag möter frågar sig ”duger jag?” och ”är detta tillräckligt bra?”

Vår chans till förändring. Ellinor Malmqvist vänder och vrider på frågan om oro och frid – alla våra system är ansträngda men kanske är det så att några av Sveriges system måste krascha för att ett annat samhälle, fritt från ständig stress om köphets, ska bli möjligt? funderar hon.

PANELEN

• Stefan Holmström, 63 år, EFS missionsföre-ståndare med 7 barnbarn nära sitt hjärta.

• Maria Stenman, 28 år, utbildad läkare men just nu mammaledig med dottern Hanna, 9 månader.

• Ellinor Malmqvist, 58 år, började sitt arbete med flyktingar på EFS och Sveriges första grupphem, Kvarnbacken, och jobbar numera på en mottagning för nyanlända.

• Hans Lindholm, 66 år, nypensionerad präst med engagemang för EU-migranter som har författat boken Den som segrar – en kommentar till Uppenbarelseboken.


– Om man ska rannsaka sig själv lite in-för en sådan fråga, så, jag jobbar mycket och har vissa utmaningar vid sidan av det vilket gör att jag värjer mig lite grann för att ge mig in i ett samtal med någon som är nyare svensk än jag. Egentligen skulle det kunna vara ett äventyr, men jag vet inte om jag har tid för det, bekänner Stefan.

Funderingarna fortsätter, kring priori-teringar och fulla kalendrar, tills Ellinor utbrister:

– Det är väl inte meningen att vi ska räcka till jämt? Jag tänker att det finns vis-sa saker som jag brinner för – då gör jag dem. Sedan måste jag vila mig, för annars orkar jag inte.

DAGENS ORO SER de både som en person-lighetsfråga och en fråga om miljö. Oron växer sig större i sammanhang där osäker-heten ges näring. När det vi ser som vår trygghet börjar skaka ökar sökandet efter något stabilt.

– Vissa personer är duktiga på att skapa frid, även i en kaossituation, medan and-ra kan ha nära till sina känslor och män-niskors hjärtan på ett sätt som är en gåva från Gud. De blir kanske lättare bedröva-de och oroliga utan att det nödvändigtvis är något negativt i det, säger Maria.

Hans, som har engagemang för EU-migranternas situation, ser en Gudagiven uppgift hos dem som sitter längs gator och trottoarer:

– De är sända med uppdrag att visa att människor som har det svårt inte finns så långt borta, utan här.

– Vi får inte bli immuna, utan vi måste

vara besvärade av nöden. Det finns en risk att bli likgiltig, det kan låta heroiskt och fel, men som kristen finns en kallelse att delta i lidandet, säger Stefan.

– Vi blir uppskrämda av ett ”Sverige i kris” men frågan är hur länge folk kom-mer orka engagera sig? Jag kan känna mig rädd med ett system där människor ska vänta i två år på ett första beslut som kan-ske dessutom blir tillfälligt. Hur ska man orka fortsätta ingjuta hopp när allt bara blir ett väntrum på att livet ska börja? frå-gar sig Ellinor.

FÖR ATT KUNNA inge hopp måste vi kän-na det själva. I Bibeln sätter Gud gång på gång ord på det hopp han vill ge oss människor. Maria berättar om de små-barnsföräldrar hon möter som bär på stor oro. I mötet med dem får hennes tro en särskild bäring, att världen kommer att skaka är inget okänt i Bibeln:

– Min verklighet är inte just nu alla flyktingar. De oroliga jag möter frågar sig ”duger jag?” och ”är detta tillräckligt bra?”. Som kristen har jag löften att stå på när allt annat är osäkert.

– En övning som utmanar mig i detta är frågan om jag i praktiken tror att Gud har all makt? Räknar jag med det rent konkret, och vågar lita på Guds kraft, eller stannar det vid bara orden? frågar Stefan.

– För mig är ett väldigt viktigt ord att ”nya himlar och en ny jord väntar oss där hans rättfärdighet bor” och tror jag verkligen på det så vet jag vem som slut-ligen kommer att segra, säger Hans av-slutningsvis. n

SAMTAL

Stefan Holmström är inte själv så oroligt lagd, men, när han tänker på sina barnbarn som är små väcks frågan – hur kommer det bli när de växer upp i den här världen?Här samtalar han med Maria Stenman och hennes dotter Hanna.


BIBELÅRET

Hanna arbetade fram en myck-et innehållsrik resursbank och drog förtjänstfullt upp riktlin-jerna för Bibelåret. Vi har ge-

nom hennes arbete kunnat ta del av bi-belläsningsplaner, introduktionstexter och frågeställningar till Bibelns alla böcker. Vi har nu en fantastisk skatt på bibel.efs.nu. Jag rekommenderar verkligen ett besök på sidan för förnyad inspiration i bibelbruket.

Men det är inte bara på webben vi fått inspiration under Salts och EFS Bi-belår. I varje nummer av Budbäraren har vi under året kunnat läsa artiklar som på olika sätt visat att Guds ord är levande och verksamt. Vi har kunnat läsa om hur man som barnfamilj kan läsa Bibeln till-sammans och därtill fått konkreta förslag på hur man kan göra. Man kan till exem-pel använda sig av rolläsning och rollspel, av babymassageberättelser eller göra en ”egen” bibel, en slags minnesbok. Tipsen för förnyad och fördjupad bibelläsning har verkligen varit många under året som gått. Men vi har också fått del av gripan-de berättelser om hur människors hela liv förändrats av att läsa Bibeln. I början av hösten kunde vi läsa om Sami vars kamp mot ångesten tog en positiv vändning i och med bibelläsningen och hur han bör-jade läkas inuti. Guds ord är i sanning le-vande och verksamt.

Från Norrängskyrkan i Lycksele läser vi att de i 15 års tid inbjudit skolbarn till bibelvandringar. Mikael som jobbar där berättar hur vandringarna gör att barnen får tillfälle att fortsätta prata om ”de sto-ra frågorna”, om skuld, förlåtelse och hur man är en bra människa. Vi kan bara ana vad 15 år av bibelvandringar kan ha fått betyda för en lång rad barn.

I det senaste numret av Budbäraren kunde vi läsa hur även ”tekniknördar” kan få sin beskärda del av bibelläsningstips detta Bibelns år. Kanske behöver man i och för sig inte vara särskilt ”nördig” för att använda en app i dessa dagar. Men nu finns i alla fall Bibelstund, en app som er-bjuder bibelläsningsplaner och väldigt, väldigt mycket mer – för den som är lagd åt ovan nämnda håll.

Det är med stor glädje jag nu summe-rar upp Bibelåret 2015. Men precis som med böneåret som vi hade 2014 har vi förstås inte för avsikt att vare sig sluta be eller läsa Bibeln bara för att vi passerar nyår, eller hur? Låt oss fortsätta göra alla år till böne- och Bibelår, vid våra köks-bord och i våra gemensamma samman-hang!

Till sist, ett härligt citat från Anna-Ma-ria som jobbar på EFS Västerbotten:

– Det har känts som en förmån att en gång i veckan få hänga upp bibelläsnings-planen på anslagstavlan. Gladast har jag varit de gånger som jag sett att de ex jag hängt upp försvunnit på ett par dagar och att jag då fått skriva ut fler. Jag har sett att Bibelåret och bibelläsningsplanen har fått betyda något för människor i min närhet och jag tror att denna satsning har bidra-git till att väcka en längtan hos människor efter att läsa Bibeln.” n

Levande och verksamtI början av året nåddes vi av en utmaning av Hanna Lundkvist dåvarande bibel-lärare på Hjämareds folkhögskola och den som satte oss på spåret för Bibelåret 2015. Vi minns olika tankar och idéer att levandegöra ordet för oss. Hannas utmaning löd: – Var med och gör 2015 till ett Bibelår – vid ditt eget köksbord och i våra gemensam-ma sammanhang.TEXT: TIN MÖRK BILD: MARKUS HOLMSTRÖM

Vätskebälten av elastiskt material med kardborrelås och hållare för 1, 3, 4, 5 eller 8 flaskor. Storlekar S, M, L o XL.

Formade flaskor som rymmer 16 cl och har en behaglig lyfttopp.

Elastisk ficka med dragkedja finns på vissa bälten och även som tillbehör.

Gerry Rönnmark ABRussvägen 12, 152 57 Södertä[email protected] www.perfekta.nu

PERFEKTA of Sweden®Inspirationsdag kring integrations- och flyktingarbeteKom och låt dig inspireras och nätverka

20/2 kl. 9.30–15.30 Lutherska Missionshuset, HässleholmMer info och anmälan: [email protected] eller 0451–38 80 70Arrangörer: EFS Syd, EFS Väst, EFS Sydöst, Sensus


SALT

Fredag kväll i Cupolen, Linköping. Det intensiva, glada och ljuvliga sorlet som hörs i möteslokalen tyst-nar nätt och jämt när Olof Ed singer,

bibellärare, äntrar scenen för att välkomna oss till helgens första möte. Många med mig har rest i timmar för att kunna vara med under helgen, och det märks att jag inte är ensam om att känna av hur krop-pen närmar sig att gå in i viloläge. Jag vill

Herre i våra liv, så kapitulerar jag för det faktum att Gud har förväntningar på den här helgen. Carin Dernulf, generalsekre-terare i Equmenia, inleder konferensen med att tala om det livsviktiga beslutet att följa Jesus. Att vi mitt i den tid och det samhälle som premierar effektivitet och aktivitet, måste välja att stilla oss vid Jesu fötter och vilja lära känna honom

– Love is an act of will, det handlar om ett aktivt val, uppmanar Carin.

När hon avslutningsvis bjuder in till förbön med orden: ”Låt Jesus få tvätta dina trötta fötter den här helgen”, så är det många ledare med mig som torkar tå-rarna.

UNDER LÖRDAGEN HÖLLS 22 seminarier uti-från spåren mission, ledarskap och resur-ser i Guds rike. Allt från konflikthantering till församlingsplantering bearbetades med hjälp av många goda förkunnare och

KIM YTTERSTEDT, UNGDOMS-LEDARE I SVENSKA KYRKAN, KNISLINGE/KVIINGE1. Att komma hem igen till Gud, att få leva i relation med Jesus och ta del av hans för-låtelse som gör mig rättfärdig inför Fadern.2. Jag tror att vi har lite felaktig syn på kallelse ibland. Många känner ett kall att vara läkare, pastor, snickare. Den kallelse vi har är den att Gud kallar oss tillbaka till honom. Han har gett oss olika gåvor som vi ska använda, men det handlar om att han sänder oss, det är skillnad.

EMMA LANDÉN, UNGDOMS-LEDARE I EFS-KYRKAN, ÖSTERSUND1. Att vara en förebild för andra och att följa Jesus i hans exem-pel. Vi är alla lärjungar och ska peka på Gud i allt vi gör.2. Det är individuellt. Man kan känna sig kallad att använda en särskild gåva. Jag tror vi är kall-lade att vara lika Jesus.

MOA NILSSON FORSÉN, STUDENT, STOCKHOLM1. Att vara den Gud har skapat mig till att vara. Det betyder bland annat att få vara med ungdomar, ta hand om männi-skor, uppmuntra.2. Kallelse för mig betyder att vara med och nära Gud precis där han vill att jag ska vara. Rätt person, på rätt plats i rätt tid.

1. Vad känner du dig kallad till?2. Vad betyder kallelse för dig?

BIL

D: M

AJA

FLO

BE

RG

”Kallad” var temat på den ungdomsledarkonferens som hölls i Linkö-ping den 20–22 november. Runt 400 ungdomsledare från hela Sverige var samlade i sann ekumenisk anda. För första gången stod sex olika samfund som arrangörer för konferensen: EFK, Salt, Frälsningsarmén, SAU, Pingst Ung och Equmenia. Vi gav i uppdrag till Lisbeth Tettli, ungdomsledare i EFS-kyrkan i Östersund, att skriva om sina upplevelser från konferensen.TEXT: LISBETH TETTLI

En ny generation kallade

så gärna vara på hugget, men känner att mina förväntningar är låga och tänker att min viktigaste uppgift ikväll kommer att handla om att hålla mig vaken. Men så händer det något. Lovsångsteamet upp-manar samtliga att resa på sig och stämma in i kvällens första lovsång; Vi tror.

Och någonstans vid kvällens första ackord, och i den gemensamma prokla-mationen av vår tro på Jesus Kristus som


SALT

INSAMLAT

BUDGET

GÅVORAPPORT: Salt

• Salt är EFS barn- och ungdomsorganisation. Vi vill att barn och ungdomar ska få lära känna, komma till tro på och följa Jesus Kristus. Som självständig organisation har vi vår egen ekonomi, och tar inte emot några bidrag från EFS. Välkommen att stödja oss både med dina gåvor och med dina förböner – vi behöver det!

• Insamlingsbudget för 2015: 750 000 kr. Insamlat jan-nov: 702 300 kr. Salt har också fått en delad rikskollekt i Svenska kyrkan som till och med november uppgår till 592 815 kr.

• Gåvor till Salt kan sättas in på EFS bg 900–9903. Skriv ”Gåva till Salt” i meddelanderutan.

Du kan även ge på salt.efs.nu/ge-en-gava

JONA ALBERTSSON, UNGDOMS-LEDARE I EFS HÖRBY, ÄNGEL-HOLM1. Jag upplever att Gud har lagt församlingen på mitt hjär-ta. Att få stå i ett ledarskap för att leda Guds församling i lärjungaskap – att följa Jesus vidare helt enkelt. Och ungdomar är ett extra spännande kapitel!2. Den mest grundläggande riktningen i en människas liv är kallelsen till Jesus – en kallelse till livet självt. Det är en inbjudan till gemen-skap med Honom som innebär frälsning och svar på livets stora frågor. Finns inget bättre!

Er medlemsrapport till Salt är en stor kollekt!SALT. Senast den 31 januari 2015 ska all statistik från Saltföreningarna vara inrapporterad till distrikten. I mitten av december skickar vi därför ut statistikblanketter till alla lokala Saltföreningar. Blanketterna finns även att ladda ner på www.salt.efs.nu under Lokalt på sidan Material för livet i föreningen.

Som underlag för rapporteringen är det viktigt att det finns korrekt ifyllda medlemslistor med personuppgifter på alla medlemmar i Saltföre-ningen. Dubbelkolla därför gärna att datum för namnunderskrift eller betalning av medlemsavgift finns med! Underskriften eller inbetalningen måste ha skett under 2015 för att vara giltiga för medlemskap i år.

Kom även ihåg att minst 60 procent av föreningens medlemmar mås-te vara i åldrarna 6–25 år – om mer än 40 procent är antingen yngre eller äldre får vi inget statsbidrag för föreningen.

Slår man ut det bidrag Salt får av staten för allt arbete alla föreningar och medlemmar gör blir det till en kollekt på drygt 16 000 kronor per före ning. Att få in korrekta rapporter är alltså mycket värdefullt för vår ge-mensamma barn- och ungdomsverksamhet!

SALT. Den 6 maj håller Salt sitt årsmöte under EFS och Salts årskonferens, 5–8 maj, i Södertälje. Till årsmötet kan både Salt-föreningar och enskilda medlemmar i Salt skicka in motioner med förslag och idéer. Motionerna behöver vara inne senast 6 mars (för stadgeändring senast 6 februari).

Skicka till: Salts styrelse, Salt, Box 23001, 750 23 Uppsala. Mejl: [email protected]

Hur kan Salt bli bättre?

ledare ifrån de olika organisationerna. På kvällen predikade Andreas Nielsen om att vi måste våga drömma stort och lita på att Gud vill använda oss. Guds ord gick som en projektil rakt in i våra hjärtan och Gud fick upprätta många av Sveriges unga kyr-koledare den här kvällen.

Mikael Celinder, generalsekreterare på SAU, knöt under söndagens förmiddags-gudstjänst ihop säcken. Han uppmuntra-de och utmanade mig och de andra för-samlade att våga vara en ”gamechanger”. Om vi vill se någonting börja hända i Sve-rige så måste vi våga vara spelförande. Vi måste in i matchen igen och sätta tempot, som ett vinnande lag gör. Som avslutning på konferensen fick vi ta emot Herrens välsignelse och återigen bli utsända.

Sveriges kristenhet står i dag inför många olika slags utmaningar, en av de kanske största i vår tid är hur vi ska vinna en ny generation för Kristus. Bibeln talar om att skörden är stor, men att arbetarna är få. Från Kallad tar jag med mig många guldkorn, men det viktigaste jag tar med mig hem är hopp och iver. Hopp för Guds församling i Sverige, hopp om att Gud ska kalla och utrusta ännu fler ledare och iver över att få fortsätta bygga Guds rike i Sverige. n

Salts årsmöte6 maj 2016 i Södertälje

En del av EFS och Salts årskonferensFörslag på vad årsmötet ska besluta om (motioner) ska vara inne senast 15 mars.

Pastor Andreas Nielsen som uppmuntrar till att drömma stort och att lita på att Gud vill använda oss.


GLOBALT

Med tydlig kallelse och bra tajm-ning öppnas möjligheter för en ny mission i Sverige – fast utomlands. Vi talar om London där nästan 100 000 svenskar bor. I slutet av januari 2015 begav sig AnnaHe-lena Lindberg till England för att förverkliga den vision hon länge burit inom sig och sett ett konkret behov av. I dag är verksamheten igång och ett hundratal kontak-ter knutna med utlandssvenskar bosatta i London.TEXT: SOFIA DERNÁND FOTO: EFS

Under 2015 startade EFS en ny-plantering i Barnes i sydväs-tra London. Det är en stadsdel med ett stort antal svenskar

och här finns även den svenska skolan. När AnnaHelena Lindberg flyttade till London i januari 2015 var det fortfarande ovisst var EFS London skulle hålla till och hur verksamheten skulle se ut. De fick då kontakt med Holy Trinity Barnes, HTBar-nes, en relativt nyplanterad anglikansk kyrka. Ledningen i kyrkan tyckte att EFS vision lät spännande och då de också sett det stora antalet svenskar i området men inte haft så stora möjligheter att nå dem välkomnade de nu öppningen i detta. Ett samarbete inleddes.

Under våren knöts kontakter utlands-svenskar och i juni bjöd EFS-föreningen in till ett midsommarfirande. Inbjudandet skedde via Facebook och handaffischer som delades ut vid nationaldagsfirandet på Svenska skolan.

150 personer som kyrkan tidigare inte haft någon kontakt med kom till midsom-marfirandet.

TILL HÖSTTERMINEN STARTADES verksamhe-ten mer på riktigt och nu har man Öppet hus varje torsdag förmiddag då föräldrar, barn och au pairer dyker upp.

AnnaHelena berättar;– Vi fikar, pratar och sjunger lite sånger

tillsammans. Det är en grupp som stän-digt återkommer och de uttrycker en väl-dig tacksamhet över att vi ordnar det här och att vi finns.

Utöver Öppet hus driver AnnaHelena en svensk samtalsgrupp i HTBarnes Al-phaverksamhet samt andra mer sporadis-ka mötesplatser. Varje vecka är det runt 20 personer som kommer på de olika svenska träffar som EFS London bedriver.

Och längtan är stor efter mer verksam-het men AnnaHelena jobbar som ensam svensk på plats i Barnes. Hon uttrycker tacksamhet för ett gott samarbete med det engelska kollegiet och den svenska ledningsgruppen men inser också att det behövs några fler personer på plats för att kunna växa i takt med efterfrågan.

– Vi är just nu inne i en böneprocess då vi lyssnar och funderar över nästa steg och hur det ska se ut. Det jag önskar rent konkret är ett team av människor som vill vara EFS London och som vill driva det tillsammans med oss. Det är min längtan, säger hon.

ALLT BÖRJADE MED att AnnaHelena Lind-berg, då anställd på EFS Västerbottens kansli i Umeå, talade med sin chef, Kri-stoffer Hedman om sin längtan. Han be-kräftade att det var något han sett att hon haft på hjärtat länge.

– Jag har bott utomlands i flera om-gångar och har haft målgruppen utlands-svenskar framför mig. Det är en stor mål-grupp som finns i hela världen. Jag har märkt att som utlandssvensk får man ofta andra typer av relationer med svenskar än vad man kanske får hemma. Det är lätt att komma väldigt nära varandra snabbt. Du är utsatt och långt ifrån ditt sociala nätverk – så ni har mer behov av varan-dra. Det har jag märkt när jag själv har varit utlandssvensk också, minns Anna-Helena.

Kristoffer tyckte att förslaget var kon-kret och blev sugen på att se om idén gick att ta vidare så han kontaktade EFS Sveri-geavdelning och Internationella avdelning för att få deras reaktion på det hela. De var modiga och hakade snabbt på idén.

– Vi är glada över EFS London och ser med glädje och förväntan fram emot fler

Med sikte på svenskar i London

Komminister Adam Rylett och AnnaHelena Lindberg är glada att kunna öppna dörrar för svenskarna i området.

GLOBALT

AnnaHelena Lindberg bygger broar till andra svenskar. Magdalena Halvardsson, Henrik Hansson och Erik Engberg finns alla i gemenskapen i HTBarnes.



nya missionsinitiativ. Vi tror att Gud ut-manar oss att vara skördearbetare och vi får våga fråga oss vilket missionsområde Gud lagt på mitt eller våra hjärtan. Det kan vara både en specifik målgrupp som här, svenskar i London, men det kan också vara mitt villakvarter, säger Tin Mörk, na-tionell missionssekreterare.

DET ANNAHELENA TYCKER är det häftigaste med den här resan hittills är att hon så tydligt kände en kallelse till att starta nå-got i London och att hon upplevde att det är nu det gäller. När alla klartecken stod färdiga var det bara att gå. Precis så upp-levde den anglikanska kyrkan det också. Guds timing var rätt för dem båda. Mötet med svenskarna på plats upplevs väldigt öppet, möjlighetsbaserat och positivt. Svenskarna signalerar ingen skepsis över att det är en kyrka de samlas i, utan visar tacksamhet och förväntan över att hitta en trygg mötesplats.

GLOBALT

– Det här är mission i Sverige, utom-lands för svenskar, som jag hoppas kan ge ringar på vattnet. Både att folk flyttar hem och att det kanske till och med blir en plantering i Sverige härifrån så småning-om. Men också att det finns människor i Sverige som bär en vision och inser att ”jag har ju en grupp på mitt hjärta som vi inte når just nu. Hur kan jag göra nåt?” Att vi kan se att det här som verkar lite knäppt eller lite udda, som vi inte har gjort förut, inte är så konstigt. Att det kan inspirera någon annan att gå vidare i sin vision, det hoppas jag på, säger AnnaHelena. n

Stöd EFS missioni Sverige och internationellt, via bankgiro 900–9903 eller Swish 123–900 99 03.

Tack för din gåva!

Stämningen i adventsfirandet är god. Svenskarna tar ton i välkända och traditionsenliga julsånger.

Porten till Holy Trinity Barnes där adventsfirandet sker är välkomnande pyntad.


Utanför kyrkan passerar en ald-rig sinande ström av bilar till-sammans med de typiska röda Londonbussarna.

Just den här dagen är trafikstockningen värre än vanligt för ett hus har rasat och blockerar en huvudled några kilometer bort. Trafiken är ett återkommande sam-talsämne i London – så också i dag. Vägar-na är underdimensionerade och sårbara.

Sju modiga körsångare är de första på plats denna lördagseftermiddag i första adventshelgen. De har anmält sig utan att egentligen veta vad de kommer till – ef-tersom detta är första gången EFS London arrangerar något liknande. Efter en pre-sentation och lite uppsjungning slappnar alla av och sångglädjen och julstämningen är påtaglig. Vi övar Stilla natt och lyckas även få till Dotter Sion i fyra stämmor.

EFTER KÖRÖVNINGEN KOMMER barnen som ska vara med i luciatåget.

Jag uppmanar dem att härma mig i sången Nu tändas tusen juleljus. De svens-ka jul- och luciasångerna är nya för bar-nen, men inte för föräldrarna. Mammor och pappor nynnar med och uttrycker sin glädje över att deras barn får möjlighet att odla den tradition som de själva vuxit upp med.

Vi har samlats tillsammans med för-äldrarna längst fram i kyrkan och barnen tittar storögt på mig och sjunger lite tre-vande. Efter en stund har vi övat in fyra luciasånger och lyckan är stor när de får öva i mikrofonerna. Om möjligt är lyckan ännu större när de får ta på sig sina luci-alinnen och ljuskronor. Tre lucior och en pepparkaksgubbe blir årets startfält.

KLOCKAN FYRA ÖPPNAS portarna och folk börjar droppa in i den vackert advents-pyntade kyrkan. Glögg och pepparka-kor bjuds i nedre delen av kyrksalen som används som kyrktorg med fikaserve-ring. Det känns som om vi befinner oss i Sverige. Barn, föräldrar och även några morföräldrar har hittat hit och de flesta

pratar svenska. AnnaHelena och två per-soner från Holy Trinity Barnes arbetslag, tillsammans med flera ideella engelsmän från församlingen, är med och servar hela eftermiddagen. Jag ser att de ler lite med jämna mellanrum då de blir tilltalade på svenska av besökarna.

JAG MÖTER ENSKILDA, par och familjer som har bott i London i allt ifrån åtta månader till åtta år. Någon har aldrig bott i Sverige men har svenska föräldrar. Jobb, utbild-ningar eller kärleken verkar vara de främ-sta orsakerna till flytt till London. Samta-len kretsar lite kring jämförelser mellan svenska och engelska förhållanden. Jag förstår av samtalen att Sverige är unikt fördelaktigt under småbarnsåren. Alla da-gis i England är privata och en dag på da-gis i England kostar en månadsavgift i Sve-rige. Jag förstår också för första gången hur stort London är, lika stort som ett område utgörande flera städer i Sverige.

Gudstjänsten har förberetts av Anna-Helena Lindberg, Erik Engberg från Skel-lefteå och Lena Harris, som senast bod-de i Uppsala och var linjeföreståndare för bibelskolan på Johannelunds teologiska högskola. De är alla EFS:are som bor i England.

När man bor utomlands blir svensk-heten en påtagligt förenande faktor och svensk kultur och svenska traditioner vik-tiga och uppskattade. Både Lucia och ad-vent är sådana traditioner som inte firas i England. Även om advent uppmärksam-mas i kyrkan i England är den inte lik den svenska. Därför vill EFS möta det beho-vet och samtidigt erbjuda kyrkan som en mötesplats och gemenskap att åter-komma till även mellan högtider som ad-vent och midsommar. I gudstjänsten bju-der AnnaHelena fram en svensk tjej från området som varmt rekommenderar kyr-kans Alpha-kurs. En mamma talade även varmt om det Öppet hus som varje tors-dag arrangeras för föräldrar med barn.

ETT SEXTIOTAL PERSONER delar den uppskat-tade adventsgudstjänsten med inslag av luciatåg och många har inte varit i kon-takt med EFS London tidigare. Fikastun-den och samtalen efteråt varar länge och stämningen är varm och hemtrevlig.

– Nästa år ska jag vara med i kören, säger någon.

Det finns alltså redan en förväntan på att mötas till adventsgudstjänst nästa år igen – även om EFS London inte planerat så långt ännu. n

Klockan är ett och körsångarna i den spontana adventskören börjar droppa in i den ståtliga 1800-talskyrkan i sydvästra London. EFS Lon-don har bjudit in till en svensk adventsgudstjänst i svensktäta Barnes. Det är första gudstjänsten som arrangeras i EFS regi i London och jag har rest dit för att bidra med adventsmusiken. Luciatåg ska det också bli och lite svenska julsånger när vi ändå är i farten.TEXT: MARIA SMEDS BILD: EFS

GLOBALT

De små luciorna och pepparkaksgubben sjunger in en ny tradition i EFS London. På Holy Trinity Barnes Facebook-sida kan du se mer av festen.

Svensk advent i London

KULTUR

Stefan Swärd är en upptagen man och han är engagerad i hela svens-ka kristenheten. Är det en debatt på gång som rör kristna frågor är

Stefan sällan långt borta. I sin blogg ven-tilerar han frågor om allt mellan himmel och jord. Hans senaste bok, ”Inte utan korset” är på många sätt en fortsättning på hans förra bok ”Efter detta” där Stefan brottades med hela frågan om himmel, helvete och Guds dom.

När han skrivit färdigt den boken upp-levde han att han behövde skriva en bok till för att komma till punkt.

– Jag kände att jag behövde skriva om korset, säger Stefan. Det är ju andra sidan av myntet.

De två böckerna berör några av fun-damenten i den kristna tron. På vägen upptäckte han att det finns tendenser i västvärldens kyrka att göra förkunnelsen tidsanpassad. Många förkunnare är räd-da att tala om frågor som Guds dom och synden. Det i sin tur får väldiga konse-kvenser både för församlingslivet och för enskilda människors liv.

– Ett urvattnat kors leder ju till en ur-vattnad kristendom som blir både oin-tressant och inte förmedlar något befri-ande budskap till människor. Plockar man bort att vi är syndare som behöver fräls-ning, nåd och befrielse – då blir det inget evangelium kvar i slutändan.

ISTÄLLET FÖR ATT förkunna om synd och behovet av förso-ning, väljer många att beskri-va Gud som som bara allmänt kärleksfull och förlåtande. Men det är något helt annat att vara tolerant och se mellan fingrarna än att som Gud hata synden så mycket att det var värt att betala med Jesus död på korset.

– Värsta våldtäkten mot kvinnor i mänsklighetens his-

Stefan Swärd i Rosenius fotspårStefan Swärd är på många sätt en tungviktare i svensk kris-tenhets mittfåra. Engagerad i Sveriges kristna råds miljö- och klimatgrupp, ordförande för Svenska Evangeliska Alliansen, ledarskribent på Världen Idag och prisbelönt bloggare – exem-plen är många på olika ledande positioner han haft genom åren. När han med sin sjunde bok går till botten med det mest centrala i evangeliet, ligger hans budskap i linje med såväl klassiska refor-matorer som Luther, Calvin men även Rosenius. TEXT SOFIA DERNÁND BILD RICKARD L ERIKSSON

toria har nog skett i Kongo. Om du tänker dig en Gud som är likgiltig för detta, som inte visar vrede över synden, över våld-täktsmännens handlingar – det är ju ingen Gud som älskar.

STEFAN TYCKER ATT det finns en obefogad ängslan att tala om det svarta och de lite mörka sidorna i evangeliet. Själv har han inget riktigt bra svar på varför många för-kunnare tonar ner betydelsen av synden och Jesus försoningsverk.

Kyrkan har i hög grad anpassat sitt budskap till rådande tidsanda, men fak-tum är att världen utanför kyrkväggarna inte alls är främmande för synd och skuld. Exempelvis bygger kvällstidningarna, för att inte tala om granskande TV-program, mycket av sin verksamhet på att avslöja människor som misslyckats och gjort fel – men det finns ju ingen nåd i deras bud-skap. Det handlar bara om att avslöja och hänga ut syndabockar. Men evangeliet avslöjar inte bara det onda utan erbju-der också nåden och befrielsen. Hur stor syndare man än är finns det nåd, befrielse och frälsning i Kristus Jesus.

– Domedagsförkunnelsen har i dag ta-gits över av miljörörelsen och av helt se-kulära rörelser som pekar på att dagens livsstil gör att det kan gå helt åt pipan med jorden. Det ligger något i det. Ett kristet budskap kan också peka på det

negativa men ändå förmedla hopp, framtid och tro – och dessutom visa på Guds lös-ning. Det är den stora skillna-den, poängterar Stefan.

PÅ MÅNGA SÄTT är Stefan Swärds bok en återgång och ett er-kännande av klassisk luthersk teologi. EFS-teologen Agne Nordlanders gamla bok från 80-talet, Korsets mysterium, har varit lite av en inspirations-källa för Stefan. Och själv sä-


KULTUR

Stefan Swärd i Rosenius fotspår

FAKTA Stefan Swärd

• Ålder: 61 år

• Yrke: Pastor och föreståndare för det församlings-grundande nätverket Elimkyrkan Stockholm, konsult inom näringslivet, specialiserad på energi- och miljöpolitik.

• Bor: I centrala Stockholm

• Engagemang i urval: Doktorerade på en avhandling i Statskunskap om abortlagstiftningen 1984, Ordförande i Evangeliska Frikyrkan 2002-2010, styrelseledamot i förnyelsenätverket New Wine och för tidningen Dagen 1999–2009, Ja till Livet, kristna tankesmedjan Claphaminstitutet.

• Aktuell: Med boken Inte utan korset (Livets Ords Förlag)

ger han att gamla EFS:are som har Rose-nius och Luther som sina stora teologiska förebilder älskar hans bok. En släkting med EFS-anknytning påstår med be-stämdhet att Rosenius skulle gilla boken skarpt.

Boken vänder sig till vanliga kristna. Men Stefan har också fått positiv respons från Alphakursdeltagare som ännu inte är bekännande kristna men som är nyfikna på kristen tro.

– Boken går ganska djupt in i olika bi-beltexter men jag försöker ändå vara en-kel och pedagogisk. Därför tror jag att den funkar som fördjupningsmaterial till Alphakurser och som utgångspunkt i pre-dikoserier.

Stefan försöker sprida boken i alla möj-liga sammanhang. Han har till och med gett ett exemplar till statsminister Stefan Löfvén, som har lovat att läsa den. n

Problemet när vi tappar bort korset är att då blir kristendo-men bara socialetik.


TEOLOGI

Vardagslivet som andlig övning– om kallelseläran som motgift mot min egen sekularisering



TEOLOGI

I dag finns det en stor längtan hos många efter att få fördjupa sig i andliga övningar. ”Spiri-tualitet” har blivit ett mycket positivt laddat ord. De råd vi får i artiklar och böcker hand-

lar ofta om att söka stillhet och åka på retreat, att göra pilgrimsvandringar, att söka regelbun-denheten genom exempelvis tidegärdens bö-netradition och så vidare. Goda och nyttiga råd som vi i vår splittrade tid behöver! Men det finns en baksida, samma baksida som den som hade uppkommit i kyrkan vid reformationstiden. De andliga övningarna som ansågs leda tron vidare var av det slaget att de inte var möjliga att få in i vardagslivet för en vanlig människa. Skulle man verkligen kunna odla sin gudsrelation var man hänvisad till att bli munk, nunna eller präst. Vanligt liv med familj och arbete blev hinder för den kristnes utveckling. Var man gift och hade ett vanligt yrke hänvisades man till en B-lags-kristendom.

HÄR ÄR EN av de punkter där reformatorerna vän-de på saken. Helgelsens övningsrum var först och främst vardagens olika uppgifter, de syss-lor alla vanliga människor måste uträtta. I sina vardagssysslor tjänade en kristen Gud genom det hon gjorde för sina medmänniskor. Luth-er tog det latinska ordet vocatio (kall/kallelse) som användes för andliga övningar av det slag som munkar och nunnor utförde och använde det för vardagslivets sysslor. Vardagsbestyr blev avslöjade som andliga övningar. Luther sade vid ett tillfälle om hushållsarbetet: ”Även om de inte förefaller heliga är just dessa hushållssyss-lor mer värda än alla munkars och nunnors plik-ter.” Gudstjänsten fanns också i vardagen för den som hade fått sina ögon öppnade för detta per-spektiv. En kristen kallas i en bemärkelse inte ut ur världen för att leva sitt kristna liv; hon kallas in i världen. Detta är raka motsatsen till sekula-

Vilka är de andliga övningar en kristen ska satsa på för att utveckla gudsrelationen? Förr ansågs inte en vanlig människa kunna utveckla sin gudsrelation utan att välja ett liv avskilt för Gud. Tills Luthers kallelselära kom.TEXT: TOMAS NYGREN BILD: ELISABET ANDERSSON

risering. Gud har med allt i livet att göra. Hjär-tats bön hindras exempelvis inte av vardagens sysslor utan främjas av dem. Vardagen är full av böneämnen.

HÄR KOMMER DÄRFÖR några praktiska följder av Luthers kallelselära för oss kristna:

• Våra vardagssysslor är i detta ljus inget hin-der för gudsrelationen. De ska istället ses som de andliga övningar de egentligen är, där vi får tjä-na vår medmänniska i tacksamhet över det goda Gud gett oss genom tron. Vi får genom varda-gens sysslor vara Guds medskapare och använda den kreativitet Gud lagt ner i oss. När vi möter inre eller yttre motstånd och svårigheter får vi också bära vårt kors och träna vårt beroende av honom som i allt delat våra liv. Det finns ur det-ta perspektiv inget sekulärt.

• Vi behöver inte förtvivla över alla goda råd i spritualitetslitteraturen som vi helt enkelt inte har möjlighet att förverkliga. Vi kanske varken har tid eller råd att åka på retreater eller pil-grimsvandringar. Det kan vara hur välsignat som helst med en retreat, men Gud använder även vardagslivets utmaningar för att forma en kris-ten när hon ser på sin vardag genom trons ögon.

• Livets mening är varken det arbete vi har att utföra som anställd eller det roliga vi kan göra på fritiden. Livets mening finns i vår rela-tion med Gud. För att utveckla den vill Gud an-vända både söndag och vardag, arbete och fritid. Allt vi möter i våra liv kan få vara en del i Guds nådefulla formande av oss. n

Även om de inte förefal-ler heliga är just dessa hushålls-sysslor mer värda än alla munkars och nunnors plikter

TOMAS NYGRENLÄRARE, JOHANNELUNDS TEOLOGISKA HÖGSKOLA

20 budbäraren · december 2015 / januari 201620 budbäraren · december 2015

Vill du ha vår resebroschyr? Eller våra nyhetsbrev www.duvres.se

se program - www.duvres.se

14 - 28 febr.-16 Tanzania-Kenya, Safari blandvilda djur, mission och natur. Ledare David Duveskog

13/4 Italien - Rom 5dgr med Anders Sjöberg

27 -30 maj Krakow - Auschwitz Toni Duveskog

Det lilla landet medDet lilla landet medDet lilla landet medDet lilla landet medDet lilla landet medde stora platsernade stora platsernade stora platsernade stora platsernade stora platserna

Boka nu!!Boka nu!!Boka nu!!Boka nu!!Boka nu!!VÅRENS & HÖSTENS RESOR 2015

23/12 Julresa med guide Joen Lindkvist14/2 Eilat+ 3 dgr Jerusalem med Anders Sjöberg11/3 Per Marklund och Monica Grafström22/3 Påskresa Anders sjöberg & guide Irene8/4 Pär Alfredsson & Lennart Åkerlund10/4 Kg och Gun Eva Larsson (samt 24/4)15/5 Anders Sjöberg & Irene Kärrbrant16/6 Anders Sjöberg (Munken-kulan, familjeresa)16/6 Ungdomsresa Israel - Budget G Oscarsson

Församlingar & organisationer boka er ”egen” gruppresa?

ISRAELSPECIALISTENISRAELSPECIALISTENISRAELSPECIALISTENISRAELSPECIALISTENISRAELSPECIALISTEN

TTTTTel.el.el.el.el. 0278 - 160 05 0278 - 160 05 0278 - 160 05 0278 - 160 05 0278 - 160 [email protected]

ISRAELISRAELISRAELISRAELISRAELISRAELISRAELISRAELISRAELISRAELPOPULÄR RESA

JERUSALEM-EILATBoka nu!!

vinterresa till sommarvärme21/2 - 2/3 Eilat 1 vecka, Jerusalem 3 dgr med

Mikael Järlestrand & Göran Duveskog.I Eilat är det vanligtvis sommar året runt. Extra turer

ordnas till klippstaden Petra, båtkryssning Röda Havet,Tabernaklet i öknen (11 dgr med resdagar)

inbjuder behöriga personer att söka stipendier

Stiftelsen har till ändamål att genom stipendier ekonomiskt stödja dem som genom fortbildning – efter fullföljd grundutbildning – vill förkovra sig för FORTSATT TJÄNST i kristen verksamhet – inom eller utom landet – eller dem som önskar bedriva vetenskaplig forskning som berör kristen verksamhet. Med vetenskaplig forsk-ning avses sådan som bedrivs efter avlagd licentiat- eller doktors-examen. Med grundutbildning avses fullföljda studier vid teologiskt seminarium, högskola eller motsvarande. Stipendiekommittén kan medge dispens från denna regel.

Stiftelsen vänder sig till personer som är medlemmar av och verksamma inom EFS och EQUMENIAKYRKAN. Sökande bör ha genomgått utbildning till pastor, missionär, diakon, kyrkomusiker eller genomgått annan för arbetsuppgifterna relevant utbildning.

Ansökan skall ingivas på särskilt formulär som tillhandahålles av stiftelsen och vara stiftelsen tillhanda senast den 15 februari 2016.

Ansökan sänds till: SKY:s STIPENDIEFOND, c/o Marianne Feldt, Römossevägen 23, 146 31, Tullinge, [email protected], tel 08–778 58 95, www.skysf.se

Ansökan skall avse studier under läsåret 2016-2017. Sökande erhåller besked om stiftelsens beslut senast i maj månad.

Stipendiaterna förväntas efter fullföljd fortbildning inlämna en kort-fattad redogörelse för hur de kunnat tillgodogöra sig stipendiet samt bifoga eventuell uppsats eller avhandling. För att kunna söka nytt stipendium måste tidigare erhållna stipendier först avrapporteras.

Begravningsbyrån Bengt Gustavsson

begis.se

Vi skriver nya testamentet!– testamenten och boutredningar –

www.wiksmobler.com • 0644–711 54Hammerdal

Möbler, inredning och mycket mer.

En utbildning för dig som vill

FÖRNYA & nyplantera kyrkans arbeteLäs mer på www.johannelund.nu

Din sista vilja kan betyda nytt hopp för någon annan


Ett av målen för EFS internationella mission är att inom två år ha ökat antalet utlandsmissionärer till 20 stycken. För EFS Sverigemission

under samma tidsperiod är ett av målen att verka för att minst fem nya gudstjänst-firande gemenskaper i Sverige startas.

Att EFS är en missionsrörelse går inte att ta miste på. Hela tiden finns ett fokus på att nå fler människor med evangeliet och hjälpa dem att erfara Guds kärlek på bästa sätt. Detta görs genom evangelisa-tion, utbildningar av olika slag och diako-nala insatser.

Tin Mörk och Erik Johansson är EFS två missionssekreterare och ansvarar för EFS missionsarbete nationellt respektive internationellt. De menar att det finns en längtan inom rörelsen efter ett växande missionsarbete. För att möjliggöra det be-hövs mer resurser. Detta är en av anled-ningarna till att EFS nu erbjuder männ-iskor att bli, vad de kallar, Missionsbärare.

ATT BLI MISSIONSBÄRARE innebär att regel-bundet be för EFS mission och och att varje månad ge ett valfritt belopp.

– Att vara månadsgivare är i sig inte

nytt, den möjligheten har funnits länge. Skillnaden nu är att återkopplingen blir tydligare och mer frekvent, säger Erik Jo-hansson.

I gengäld och som ett tack får var-je missionsbärare samtliga nummer av Budbäraren, återkommande bönemejl och nyhetsmejl samt en tackgåva lagom till jul. Dessutom får de förmånliga rese-erbjudanden till de platser där EFS arbe-tar för att se med egna ögon hur gåvorna används.

Vad är poängen med att bli Missions-bärare?

– Vi vill att människor ska känna att de blir mer delaktiga i missionsuppdraget, både i bön, i givande och i konkret kon-takt med det som görs.. Vi vill knyta dem närmare verksamheten så att de förstår att de gör skillnad i människors liv. Vår önskan är att de verkligen ska vara vad namnet pekar på: Missionsbärare.

EFS båda missionssekreterare hoppas

NYHET

att erbjudandet om att bli missionsbära-re ska ge förutsättningar för ett växande missionsarbete, även bland människor ut-anför EFS.

– Det finns många som brinner för mission och vi vill visa dem att genom att stödja EFS så stödjer de ett missionsarbe-te som är grundat på lång erfarenhet, stor kunskap och en kärlek till Guds ord och till människor, säger Erik Johansson. n

FAKTA Missionsbärare

• Som Missionsbärare ger du valfritt belopp månadsvis och ber regelbundet – gärna dagligen – för missionen.

Du får:

• Tio nummer av tidningen Budbäraren per år (för nya prenumeranter)

• Bönemejl varje månad

• Nyhetsmejl varje kvartal

• Tackgåva lagom till jul

• Förmånliga erbjudanden om resor till våra mis-sionsländer

Vi vill knyta givarna närmare så att de förstår att de gör skillnad för människor.

EFS vill se missionsarbetet växa

BILD: SOFIE SIVERMAN


INFORMATION

Lediga tjänster 2015–12–17EFS Västsverige EFS Borås – Präst/pastor, 100%. Kornhillskyrkan, Halmstad – Kanslichef, 50–100%EFS Sydsverige Kristofferkyrkan i Karlshamn – pastor, 50%EFS MIttsverge Åkerögården – Gårdsföreståndare, 50–100%

Vidare upplysningar om tjänsterna fås genom respektive distriktsexpedi-tion och folkhögskola.

INSAMLING. November månads gåvoresultat blev 2,3 miljoner kronor mot budgeterat 2,2 miljoner.

Testamentsgåvorna möter inte budget utan kommer att ge ett underskott på cirka 4 miljoner kronor i värsta fall. Gåvorna ackumulerat överstiger dock budget vilket gör att vi har förhoppningen att avsluta året i balans.

Om det generösa givandet fortsätter i december så finns goda möjligheter att nå det totala målet. Dina gåvor gör skillnad för missionen. Tack!

Gåvoresultat jan–nov 2015

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

Insamlat jan–nov: 23,3 miljMål 2015: 29 milj

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt novÅRSMÖTE. Vill du eller din EFS-förening att något särskilt område lyfts fram i EFS centrala arbete? Ta då chansen att skriva en motion till EFS årsmöte. Enligt EFS stadgar ska motioner inges till EFS styrelse senast 4 månader före årsmötet, alltså 7 januari (gäller inte frågor som rör stadge-förändring, där motionen ska inkomma 6 månader före årsmötet).

Rätt att väcka motion tillkommer:

• Revisorerna• Ansluten EFS-förening eller EFS-grupp.• Direkt medlem i ansluten EFS-förening eller EFS-grupp.• Enskild medlem i EFS riks- eller distriktsorganisation.

Senast 7 januari ska motionen vara inlämnad till:EFS styrelse, EFS, Box 23001, 750 23 Uppsala.Det går också bra att kontakta [email protected]

Och stjärnan som de hade sett gå upp gick före dem, tills den slutligen stannade över den plats där barnet var. Matt 2:9

TRETTONDEDAGSINSAMLING Stjärntydarna hade målet klart: att nå fram till den nyfödda kungen och hylla honom med böjda knän och gåvor. Låt oss förena oss med dem: låt oss hylla vår kung – med allt vi är och har. Men låt oss också vara som stjärnan som visade vägen fram till Jesus. Låt oss vara ljus som visar på Jesu kärlek i vår mörka tid. För mörkret har inte övervunnit ljuset och kommer heller aldrig göra det.

Trettondedagsinsamlingen går till EFS internationella mission, 2016 års stora födelsedagsbarn. Genom ditt stöd kan vi stärka vårt arbete, i flyk-tingläger i Kurdistan, bland föräldralösa barn i Etiopien, med kvinnopro-jekt i Eritrea. Tack för du hjälper oss att lysa ännu klarare!

JULSTÄNGT Receptionen på kansliet i Uppsala har stängt mellan onsdag den 23 december och onsdag den 6 januari. Personalen kan nås via res-pektive direktnummer. Vid brådskande ärenden finns information om jour-telefon på www.efs.nu.

För dig som vill ge en gåva före årsskiftet: Använder du bank- eller plusgirots kuvert måste de postas senast den 21 december. Via internet-bank görs inbetalning senast den 28 december. Detta är särskilt viktigt för dig som vill få del av skattereduktionen.

Den 25 november fattade riksdagen beslut om budgetramarna för 2016. Där ingick beslutet om att slopa skattereduktion för gåvor. Under året har Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII, arbetat hårt för att försöka stoppa beslutet, men nådde tyvärr inte ända fram. Beslutet träder i kraft redan från 1 januari 2016. De gåvor som skänkts under 2015 påverkas inte och redovisas i kontrolluppgifter till givare och Skatteverket som tidi-gare år. För information om sista betaldag för att din gåva ska bli avdrags-gill se notisen nedan.

Motioner till EFS årsmöte 7 maj 2016

Klara vägvisare

EFS och Salts kansli tar julledigt

Slopad skattereduktion på gåvorFör mer info: Se www.efs.nu och ring missionsföreståndare Stefan Holmström, 0706–939 430.

Fackkontakt: Stefan Nordström, Vision Ekumeniska, 0735–417 782.

EFS i Uppsala sökervikarierande nationell missionssekreterare 100%I tjänsten ingår samverkans- och prästrekryteringsansvar


Kalendarium för EFS och SaltEFS:6/1 Trettondedagsinsamling till EFS internationella mis-

sion.

20/2 Inspirationsdag kring integrations- och flyktingarbete, Hässleholm.

21/2 Rikskollekt till EFS i Svenska kyrkan.

SALT:28/12–1/1 Livskraft nyårsläger, Helsingborg, Uppsala, Umeå,

Älvsbyn.

5–16/1 Outreach, Etiopien.

31/1 Sista inlämningsdag för föreningsstatistiksrapport till distrikten.

5–7/2 Salts styrelse, Uppsala.

14/2 Insamlingsdag till BIAL.

1–2/3 Distriktskonsulentdagar Uppsala.

12–13/3 Salts styrelse Ekumenisk styrelsehelg, Stockholm.

1/5 Delad rikskollekt i Svenska kyrkan till Salt.

5–8/5 EFS och Salts årskonferens, Södertälje.

INFORMATION

Salts och EFS årskonferens och årsmöte närmar sig och det är dags att planera in din närvaro i kalendern. Den 5–8 maj 2016 möts vi i Söder-tälje under temat Älskad, Rustad, Sänd med betoning på Sänd. Bud-bäraren frågade Salts generalsekreterare och EFS missionsföreståndare hur du kan förbereda dig för inför möteshelgen?

Stefan Holmström, EFS missionsföreståndare:– Det är viktigt att tänka igenom vilka EFS-för-

eningen eller EFS-gruppen nominerar som ombud så att vi får en bra representation på årsmötet. Jag hoppas att nya EFS-sammanhang tar vara på möj-ligheten att skicka ombud. Bland ombuden ser jag gärna både fler ungdomar och fler nysvenskar för det skapar en bra mångfald och bygger ett EFS för framtiden. Sedan är det också viktigt att föreningen samtalar om frågor som kommer upp på årsmötet och på så vis förbere-der sina ombud.

Johanna Björklund, generalsekreterare Salt:– Jag hoppas att var och en ska be om en för-

väntan på konferensen. Jag längtar efter att visa unga vuxna, oavsett om de studerar, är småbarns-föräldrar eller mitt i karriären, att Salt och EFS är relevanta för deras liv och att det finns så mycket gott att hämta.

– Konferensens fokus är på Sänd, utifrån Äls-kad, Rustad, Sänd och jag tror att vi har en spän-nande konferens framför oss när vi får söka Guds ansikte, fundera kring vår kallelse och också sända varandra ut i världen. Min förhoppning är att vi under konferensen ska kunna erbjuda relevanta verktyg för det kristna lärjungaskapet oavsett hur livet ser ut eftersom de två måste få hänga ihop. Kort och gott – jag tror det kommer bli riktigt bra!

BIL

D: R

ICK

AR

D L

ER

IKS

SO

NB

ILD

: M

AR

KU

S H

OLM

STR

ÖM

Hallå där Stefan och Johanna

Medverkande: Antje Jackelén • Björn Wiedel Camilla Lif • Jesper Svartvik • Niklas Rådström • Maria Küchen • Olof Brandt Blazenka Scheuer • Solomuzi Mabuza • Lina Sjöberg • Micael Grenholm Du och jag och många, många � er...

#delatrodelaliv

Välkommen till en mötes-plats med Bibeln i fokus!

ANMÄL DIG NU! www.svenskakyrkan.se/bibelnmittiallt

bibelnmittiallt

JubileumskonferensenEFS och Salts årskonferens 2016

Södertälje 5–8 maj


NORRBOTTEN

Söndagen började med en spännan-de bussresa genom ett tillfälligt av-stängt Addis, med omvägar utan dess like, på gator där du normalt

färdas till fots. När vi väl kom fram hade gudstjänsten pågått i nästan en timme och vi var många som först måste uppsöka to-aletten innan vi kunde gå in. Just det där med toalettbesöken är en hel historia i sig, men på Kotobe hade man just färdigställt en helt ny byggnad med åtta toaletter.

Söndagens predikan, som pågick i minst en timme, var på två språk. Inget av dem förstod vi svenskar, så nyfikenhe-ten var rätt så stor när åhörarna utropade Jesus, Halleluja eller rentav skrattade eller klappade händer. Predikanten var mycket livfull, men han som tolkade var av det lugnare slaget. När även den andra man-nen skrattade åt det predikanten sa var

nyfikenheten enorm. Vi hade gärna öns-kat en kort översättning på engelska, men det var bara att ge sig till tåls. Vi fick i alla fall veta att predikan utgick från Ef 5:11–21 samt Jes 59:9, så det var ju några ledtrådar på vägen.

EFTER PREDIKAN BLEV vi högtidligt välkom-nade på både engelska och amarinja. Hela församlingen bad för oss och sen växla-des hälsningar från Sverige och vi bad för församlingen i Kotobe. Kyrkokören sjöng, dansade och hoppade på ett sätt som vi svenskar inte känner igen, men vi ryck-tes med i dansen. De små barnen i kyrkan hade sin egen dans på sidan om.

När gudstjänsten var klar blev vi vi-sade runt på markerna kring kyrkan, där det finns skolbyggnader och där de funde-rar på att bygga ett gästhem för att bättre

Att ha en vänförsamling ger andra och nya perspektiv och stärker banden församlingarna emellan. Det är en sak att utbyta information och att be för varandra på avstånd. Det är en helt annan sak att vara på plats och mötas ansikte mot ansikte. Följ med Anna Sellén och Sör-byakyrkan i Luleå, när de under medarbetardagarna i Addis Abeba, Etiopien, möter sin vänförsamling i Kotobe.TEXT OCH BILD: ANNA SELLÉN

kunna ta hand om sina gäster och sam-tidigt få en inkomstkälla. Som avslutning på dagen blev vi bjudna på lunch på ett närbeläget hotell, tillsammans med flerta-let av personalen i församlingen. Det blev intressanta samtal runt borden, men ock-så frågor kring framtida samarbete mellan församlingarna. Inget beslutades, men vi var överens om att vi från båda håll vill fortsätta hålla kontakten och att det bor-de ske mer kontinuerligt.

Det jag tar med mig, som inspirerade mest av allt under besöket, var livet och rörelsen. Att folk applåderade och ropade mitt i predikan och att kören och barnen dansade på ett engagerat och positivt sätt. Det kändes så påtagligt att den Helige Anden var med oss i kyrkan. n

Vänförsamlingens nya ansikte

Anna-Carin Roos, diakon, (med barnen på bilden) från arbetslaget i Sörbyakyrkan, valde att besöka kyrkan i Kotobe under söndagens gudstjänst. Även Inga-Britt Johansson, distriktskonsulent och Mirjam Eriksson, präst i EFS Luleå, båda tidigare anställda i Sörbyakyrkan gjorde detta val.

Rebecca Asplund, musiker och Anna Sellén, konsulent, Sörbyakyrkan utanför kyrkan i Kotobe.


NORRBOTTEN

Kalender28/12–1/1 ”Identitet” Livskraft Polar, Älvsbyn19–21/2 Läger 1 för Storstrands konfirman-

der, Älvsbyn3–6/3 Läger 1 för Sundets Frilufts- och

äventyrskonfirmander22–24/4 Läger 2 för Storstrands konfirman-

der, Storstrand23/4 EFS Norrbottens årsmöte

Mer info på www.efsnorrbotten.nu

Distriktsföreståndare: Henrik Nä[email protected],0920–26 49 91Tips eller synpunkter? Hör av dig till: [email protected]

Adventstiden är en tid då vi ofta samlas i våra kyrkor och bön-hus och för egen del har jag många fina minnen från hög-

tidligt firande av första advent, härliga lu-ciatåg och mysiga julfester. Advent bety-der ankomst och de fyra adventshelgerna ger olika ingångar till Jesu ankomst som sen fullbordas med Jesu födelse som vi får fira under julhelgen.

FÖRSTA ADVENT, inledningen på vårt kyr-koår och ännu ett nådens år. Vi får väl-komna Jesus som kung när han rider in i Jerusalem och vi får stämma in i kören: ”Hosianna Davids Son! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden!”

ANDRA ADVENT får vi påminna oss om att med Jesu födelse är Guds rike nära. I den andra årgångens evangelietext får vi ock-så påminna oss om Guds avsikt. Att detta rike ska sprida sig och influera oss och vår värld, för att slutligen nå sin fullbordan vid Jesu återkomst. I EFS har vi på ett särskilt sätt tagit detta till oss med for-muleringen stadgarna där vi åtar oss att ”främja Kristi rikes tillväxt”.

TREDJE ADVENT och vi får lyssna till Johan-nes döparens förkunnelse om Jesus och

hans ankomst. Likt folket som genom Jo-hannes förkunnelse kunde förbereda sig på Jesu ankomst får även vi göra det. Vi får påminna oss om det stora i det att när vi inte kunde närma oss Gud valde Gud att närma sig oss genom att bli människa. Vi får denna söndag genom Johannes ord påminna oss om Jesu ankomst och att den också gäller oss var och en.

FJÄRDE ADVENT och Maria får vara i fokus. Jesus kom inte först till oss som kung el-ler som allsmäktig Gud utan som ett litet barn född i ett enkelt stall av en vanlig flicka. Gud blir fullt ut människa och de-lar våra livsvillkor och jag brukar tänka på hur Maria fick uppfostra honom. Se honom krypa runt på golvet för att sen med Marias stöd ta sina första stapplan-de steg. Jag kan se framför mig hur Jesus några år senare är ute och leker på går-den, hur han ramlar och skrapar upp ena armbågen. Hur han sen gråtandes med ett blödande och grusfyllt sår får springa hem till mamma Maria och hon får trös-ta och tvätta rent.

Låt oss med glädje fira Jesu ankomst till oss!

HENRIK NÄSLUNDDISTRIKSTFÖRESTÅNDARE

Advent

Under vår hälsning och bön för Kotobe fick även församlingen en hälsning från bortgångna Märta Hed-ström, vars bror Martin Nilsson var en av deltagarna. Märta var själv innerligt engagerad i det internationella arbetet, både inom Svenska kyrkan och EFS mission. Tack vare det känner många i Kotobe till henne och vad hon har fått betyda för församlingen.

Lovsång och dans av kyrkokören i Kotobe kyrka. Ett ovant sätt att prisa Gud för svenskarna – men mycket smittande!

Kallelse till årsmöteVÄLKOMMEN TILL ÅRSMÖTE för EFS Norrbotten lördag 23 april 2016 på Storstrand. Motioner skall vara inlämnade senast två månader innan årsmötet.

ILLUSTRATION: IKON


VÄSTSVERIGE

Sex mil norr om Karlstad, i Värm-lands djupa skogar invid sjön Vär-meln, ligger Sandvikengården. I år var vi över 140 personer som bod-

de, bad och lovsjöng ihop, åt god mat och fick givande bibelundervisning av dukti-ga talare. Dessutom innehöll helgen sena kvällar med härligt umgänge, fika, mycket skratt, spex och musik. Som om det inte vore nog erbjöd lägret också valbara spår som Active – sportspåret, där det bland annat spelades bumperball, Extreme – sova i tält, paddla kanot, spela paintball med mera, Singer-songwriting” – skriva egna lovsånger samt bibelskola.

På lördagen genomfördes också ett välgörenhetslopp som KRIK, Kristen Idrottskontakt, höll i och som bidrog till att över 10 000 kronor kunde skänkas till EFS ungdomsarbete i Värmland och till flyktingar i Syrien och Irak.

Det var en intensiv helg, men ändå verkade det som att många åkte däri-från med mer energi än de kom dit med. Många av deltagarna var där för andra, tredje eller fjärde gången, och anledning-en till att många återkommer är nog att Allhelgonalägret och Sandvikengården blivit en fast punkt i tillvaron, en trygg-

Allhelgonalägret på SandvikengårdenFörsta helgen i november varje år samlar Sandvikengården till All-helgonaläger. 140 ungdomar från många håll i Sverige möttes i höst-mörkret för några ljusa tillfällen till bön, lovsång och olika aktiviteter. TEXT OCH BILD: ELIN WIKSTRÖM

LÖRDAGEN 10 OKTOBER fick vi möjlighet att samlas från olika EFS-föreningar i Västsverige, för att tillsammans inspireras och få verktyg till fördjupad bibelläsning. Dagen innehöll många goda samtal utifrån bibelordet men också tid i stillhet och meditation inför Jesus. Panelsam-talet, där vi tillsammans fick reflektera över och dela erfarenheter av hur vi läser Bibeln, leddes av Björn Bäckersten, kyrkoherde i Vasa försam-

ling, Göteborg. Dagen avslutades med en mäss-sa. Den känsla jag bar med mig efter bibeldagen var tacksamhet, både för vad jag själv fått med mig från bibelläsningen och tips av olika slag, och för det jag förstod att dagen fått betyda för andra som var där. Tacksamheten var också stor över den gemenskap jag fått dela med syskon i Kristus från olika delar av distriktet.

HANNA BERGLUND, PRÄST I EFS HISINGEN

het under en tid i livet när mycket annat förändras. Lägret är ett tillfälle att komma bort lite från sin vardag och att få träffa andra kristna i samma ålder. Vi ser att vi är många som är ett i Kristus och får möj-lighet att lägga tid på att vårda vår guds-relation. Ett fint exempel på hur det kan ske är den vittnesbördsgudstjänst som vi har varje läger. Det är en gudstjänst där deltagarna själva får möjlighet att berätta om sina upplevelser i vandringen med Je-sus, och på så vis bära varandra i tro.

Under lägret fick vi också prova på hur det är att leva i kommunitet genom att följa de tideböner som Sandvikengårdens egen kommunitet använder om somrarna.

Lägrets teman var ”världens ljus” och ”jordens salt” (Joh 8:12, Matt 5:13) och det talades om att vi kristna är sända att sprida ljus och att vara salt i världen ge-nom att låta Jesus skina igenom och ge sälta åt vår omgivning. Allhelgonalägret och Sandvikengården har länge varit salt och ljus i mångas liv och jag hoppas att lägret, efter den här helgen när deltagarna kommit hem igen, ska ha gett dem mod att också vara det. n

Inspirerande Bibeldag

BIL

D:

JULI

A F

RA

NZÉ

N

Härligt umgänge och fika på Allhelgonalägret.


VÄSTSVERIGE

SENSUS, EFS VÄSTSVERIGE och Hjälmareds folkhögskola inbjuder till kvällskurs för dig som vill leda en bibelsamtalsgrupp och få tips kring hur du kan göra. Det är ett gyllene tillfälle att starta upp eller förnya arbetet på hemmaplan. Kursen pågår kl 17.30–20.30 och ges vid föl-jande datum:

21/1 Lutha gård, Ed27/1 Lutherska missionskyrkan, Borås2/2 EFS-kyrkan, Lidköping8/2 Lutherska missionskyrkan, GöteborgAnmäl dig på www.sensus.se (sök bibelgrup-

per), eller ring 033–204 158.

HUR KAN EN etiopisk ungdomsgrupp se ut, hur är det att vara fruktplockare i Chencha, hur be-rättar ett före detta gatubarn om livet?

Du som är 18–25 år kan följa med på denna resa 24 mars–6 april 2016. I mån av plats kan även du som är äldre följa med. Förhoppningen är att ungdomar kommer med från flera fören-ingar i Västsverige. Efteråt får deltagarna berätta om resan i sina närförsamlingar.

Anmäl dig nu i december till Björn Lenberg via [email protected].

VÄLKOMMEN TILL EFS och Salt Västsveriges års-möte på Hjälmared lördag 19 mars. Mer infor-mation kommer på www.efsvast.se.

Kurser för dig och din bibelsamtalsgrupp

Ta chansen att åka till Etiopien

Årsmöte

Kalender28/12–1/1 Nyårslägret Livskraft23–24/1 Vinterhajk i Borås för tonårsscouter14–17/2 Sportlovsläger i Ed för barn13–20/2 Skidläger i Sälen för ungdomar27/2 ”Gåva och gensvar” temadag om ig-

natiansk andlighet/andlig fördjupning med Mikael Kjell och Mikael Landgren.

12/3 Växtkraftdag 318/3 Medarbetardag på Hjälmared19/3 EFS och Salt Västsveriges årsmöte

Mer information finns på www.efsvast.se och www.sandvikengarden.se

Distriktsföreståndare: Mikael [email protected], 033–10 31 71Tips eller synpunkter? Hör av dig till: [email protected]

I Salt Väst har vi många fantastiska ledare, både anställda och ideella. Vi i styrelsen, tillsammans med våra distriktskonsulenter Frida och Julia,

vill självklart visa hur tacksamma vi är och samtidigt skicka med dem lite ener-gi. Detta har vi under flera år gjort på Salts Peppardag och den 11 oktober var det åter igen dags. Vi var cirka 25 ledare som träffades i Furulundskyrkan i Par-tille för att utbyta tankar och idéer. Vårt fokus under dagen var ledarskap och vilka egenskaper man uppskattar hos en ledare. Staffan Schmidt och Emanuel Gillberg delade med sig av erfarenheter

de samlat på sig under sina år som leda-re på Sandvikengården och hur Gud lett dem i deras vänskap. Självklart delade vi en riktig festmåltid tillsammans i form av pizzabuffé. Avslutningsvis samlades vi alla till lovsång och bön.

Vi i styrelsen, Frida och Julia vill tacka alla som var med och gjorde den här dagen möjlig. Främst vill vi tacka alla er fantastiska ledare som finns runt-om i vårt distrikt! Tack för allt ni gör och tack för att ni ville komma och umgås med oss.

JOHANNA SVENSSON, ORDFÖRANDE SALTSTYRELSEN VÄST

EFTER 10 ÅR i EFS Lutherska Missionskyrka i Borås avtackades pastor Egbert Schütte i samband med domsöndagens gudstjänst. Avtackningen firades med tårta i en anda av tacksamhet och många minnen.

Egbert predikade om Kristi återkomst och vårt evighetshopp med utgångspunkt i sången; Vilken värld det ska bli. ”En värld där allt är harmoni. Vilken värld det ska bli”.

Vid kyrkfikat framfördes tack av förening-ens ordförande, pastorer från Borås Ekumenis-ka Råd och församlingsmedlemmar.

Vi i Lutha önskar dig välsignelse och lycka till i din nya tjänst.

OSCAR ODERS

Salt Peppardag

Avtackning av Egbert Schütte

BIL

D:

OS

CA

R O

DE

RS

BIL

D: JU

LIA

FR

AN

ZÉN


MITTNORRLAND

För tre–fyra år sedan kände jag att Gud lade Jämtland på mitt hjärta. Då förstod jag inte riktigt vad det handlade om, säger Lisbeth Tettli.

– Jag hade en kris i livet där jag nästan var på väg att lämna min tro och Gud. Jag behövde en nystart. Något inom mig sa: ”Jag vill hem till Östersund” Jag sökte jobb och boende och allting bara klaffade och föll på plats.

Väl i Östersund blev det EFS-kyrkan som lite oväntat blev hennes andliga hem.

– Jag upplevade en sådan värme och kärlek där, som jag inte kunde motstå.

NORRLANDS INLAND ÄR ett gigantiskt område med skog och var den plats i Europa som sist blev fritt från inlandsisen. Det geogra-fiska området sträcker sig från Östersund i söder, längs den norska gränsen och upp till Kiruna i norr.

Det gemensamma draget för männi-skorna här uttrycker Lisbeth:

– Det är kärvt, tungt på något vis. Men människor väljer ändå att klösa sig kvar här och kämpar för de små orter och byar där de bor. Det finns en patriotism, man vill mycket och har oddsen emot sig men kämpar ändå.

Många platser är avfolkningstrakter, vilket också märks i kyrkorna. De blir fär-re och får det kämpigare.

Lisbeth har en stark längtan och pas-sion att nå ut med evangeliet i det här området.

– Det har så klart sitt ursprung i att även Gud har en nöd och kärlek för de här delarna av Sverige. Folket här har snappat upp det och kommer samman på olika platser för att be inom bönenätver-ket ”Bön för Norrlands inland”, säger hon och fortsätter:

– Jag har själv bott i mindre orter i in-landet och har varit med när bönerörel-sen kommit på besök. Bara att människor kommer till ens ort med passion och glöd smittar och får tron att växa. Nu när jag finns med i ett större sammanhang får jag själv vara den som åker ut till mindre stäl-len och får välsigna andra människor och församlingar och peppa och uppmuntra.

Lisbeth med passion för Norrlands inlandLisbeth Tettli, 29 år, fick en kris och var nära att lämna sin tro. Hon korrigerade sin livssituation och livet tog en annan vändning. I dag är hon glad, ivrig, hängi-ven och lite smått galen. Hon är förskolelärare och har också en mindre tjänst som barn- och ungdomskonsulent i fjällregionen/Mittnorrland. Hon har bott i Norrlands inland i hela sitt liv och har på senare år fått en speci-ell kallelse och kärlek för den här delen av Sverige.TEXT OCH BILD ANDERS GUSTAFSSON

LISBET BERÄTTAR ATT de är noga med att föra protokoll över böneämnen och i backspegeln ser de hur fantastiskt mycket Gud gripit in i specifika situationer och gett bönesvar. Pannkakskyrkan har blivit ett bra verktyg att nå ut till människor, inte minst till ungdomar. Numera är de anslutna till Pannkakskyrkans riksorgani-sation, med EFS-kyrkan i Östersund som moderförsamling.

– Det är hur kul som helst och det funkar, trots att det är så enkelt. Gratis pannkakor gör människor glada och leder till bra samtal som berör tro – och i bästa fall får vi kanske be för någon, säger Lis-beth med entusiasm.

SEDAN ETT HALVÅR tillbaka jobbar Lisbeth som barn- och ungdomskonsulent i fjäll-regionen i Mittnorrland. Hon fungerar som spindeln i nätet och håller i ledar- och inspirationsdagar, samt medverkar på konferenser och läger. Hon är även den person som har koll på vilka ledare som finns i distriktet i de olika föreningarna. Hon peppar, uppmuntrar och kommer med inspiration där det behövs.

– Jag hade hört talas om barnkör-lägret på Wilhelmsberg, men jag fattade inte hur gigantiskt det var förrän jag kom dit. 100 ”kids” och de flesta kommer från en icke-kristen bakgrund. Att som leda-re få vara med och gestalta Guds kärlek i ord och gärning till de här barnen gjorde starkt intryck på mig, utbrister Lisbeth.

UNGDOMAR I DAG står i ett extremt tufft och hårt klimat så därför anser Lisbeth att konferenser är viktiga. Det är ett sätt att komma samman och se att man inte är ensam, att andra har det likadant.

– Vi har arbetat med att det inte främst skall vara en konferens som ger de här kickarna som vi behöver utan det ska också ge utrymme för ett hållbart livs-långt beslut, säger hon och avslutar:

– Jag tycker om bilden av att kyrkan är som ett sjukhus. Vi plåstrar om de ska-dade och kramar dem som behöver det. Visar att vi älskar dem. n

Lisbeth Tettli drivs av en längtan att nå Norrlands inland med evangeliet.


MITTNORRLAND

TNA är ett strukturerat, och sam-tidigt öppet sätt att arbeta med utveckling, som har funnits inom EFS under ett antal år. En ledar-

grupp från respektive sammanhang deltar i fem träffar under lika många terminer, nya grupper inkluderas fortlöpande. Det är en lärande gemenskap, där mycket av utvecklingsarbetet sker i dialog med an-dra sammanhang. Deltagarna delar erfa-renheter och ber med och för varandra. De får också mycket tid att arbeta i den egna gruppen, med att söka en vision, for-mulera mål och handlingsplaner för det verkliga arbetet, som sker hemma i den egna församlingen. Minst tre av träffarna äger rum på Johannelund.

Sundsvalls EFS-förening har cirka 150 medlemmar och verkar i en gammal sten-kyrka mitt i staden. Församlingen har upplevt ganska stora förändringar de se-naste åren, har gått ifrån att vara en stor församling med myllrande barn- och ung-domsarbete till en kyrka med färre med-lemmar och högre medelålder, men där ändå ett viktigt socialt och diakonalt ar-

Att skapa ny identitet

bete bland stadens hemlösa har vuxit fram. Identiteten blev en annan.

– Vi behövde hitta vår väg framåt, sä-ger ordförande Birgitta Ingebrand. Per-sonligen längtade jag också efter en nytändning, och TNA kändes som en fan-tastisk möjlighet.

Gruppen från Sundsvall, som åkte iväg till Johannelund, bestod från början av bara tre personer. En liten skara, som sedan utökades med ytterligare en delta-gare. ”Man ska inte vara alltför få, det blir bättre dynamik om man är några styck-en”, är gruppens reflektion.

I oktober 2015 deltog gruppen i sin tredje träff på Johannelund. Det kändes hemtamt att återvända, och trevligt att än en gång dela rum med varandra. Det var också roligt att återse de andra deltagarna.

– Det är så intressant att få prata om församlingsutveckling med andra, vi lär oss mycket och vi känner stödet från dem, menar Birgitta.

Nästa kurstillfälle blir i mars, då görs en kombinerad studie- och arbetsresa till London, det ingår i varje kurscykel. Där

Kalender19/12 Levande julkrubba i Församlings-

hemmet i Sikås, kl 18.0023/1 Växtkraft i Öviksområdet24/1 Ledarträff i EFS Ås, Ö-vik28–31/1 Kurs i läkande förbön, Staffan Stadell,

Stockholm, Helhet genom Kristus, EFS Gullänget

Mer info på http://efsmittnorrland.se

Distriktsföreståndare: Mikael Artursson [email protected], 0660–159 84Tips eller synpunkter? Hör av dig till: [email protected]

Vad gör vi nu? Vilken är vår vision? Vad vill Gud med oss just här och nu? Det var dessa frågor som gjorde att styrelsen i Sundsvalls EFS-förening under hösten 2014 valde att ansluta sig till Tillväxt- och nyplanteringsakademin, TNA, den satsning som EFS gör för att stärka utveckling och visionärt målarbete i föreningar och EFS-grupper.TEXT OCH FOTO: BIRGITTA INGEBRANDT

finns mycket inspiration att hämta från kyrkor som arbetar på nya sätt.

Vad har nu deltagandet i TNA hittills betytt för Sundsvalls EFS?

Enligt gruppen är den stora vinsten möjligheten att ägna tid åt att söka Gud och samtala med varandra på ett struk-turerat sätt. Ofta avsätt inte tiden till det hemma i det ordinarie arbetet. Undervis-ningen i seminarierna är också mycket bra, de två ledarna, Ingrid Lundström och Martin Alexandersson har delat Guds ord och sina egna erfarenheter på ett mycket inspirerande sätt.

– Jag är ganska ny i EFS-sammanhang, och jag lär mig så mycket på detta, säger Gerd Norlander, som finns med i verk-samhetsutskottet i Sundsvall.

Vid varje kurstillfälle har gruppen ar-betat mycket konkret med mål och hand-lingsplaner som de sedan har tagit hem till styrelse och verksamhetsutskott. Det har bland annat handlat om att uppmunt-ra till mer bön i församlingen och att job-ba med strukturer kring det diakonala ar-betet. Att hitta och formulera en vision har däremot varit svårare, trots att den frågan har funnits med från början.

– Vi trodde vi hade något på gång, sä-ger Malin Söderstjerna, församlingens präst. I samband med en bönemånad lät vi medlemmarna uttrycka sina tankar på lappar som vi samlade i en låda, men när månaden var slut var lapparna plötsligt försvunna. Så vi vet inte vad vi missade.

– Det kan handla om att dela – både tro, bröd och gemenskap – och samtidigt hitta vilan hos Gud, funderar Maria By-ström, som är den senast tillkomna delta-garen. Vi gör ju egentligen väldigt mycket redan. n

Gerd Norlander håller på med hemläxan medan en handlingsplan arbetas fram på whiteboarden.


Aina Unemo fyller 85 år. Väl-kommen den 20 februari till det kristna bokcaféet i Visby. Inga privata gåvor men ge gär-na till EFS mission, bankgiro 900–9903.

Jag blir glad om du kommer ihåg mig på min högtidsdag med en gåva till EFS mission, bg 900–9903.Med vänlig hälsning. Janne Edlund AlingsåsGod Jul och Gott Nytt År.

Hans Lundaahl fyller 70 år den 21/12. Välkommen till ett enkelt firande i Kornhills-kyrkan – EFS i Halmstad, sön 20/12, efter gudstjänsten vid kyrk kaffet. Inga privata gåvor. Gärna en slant till EFS mission, bg 900–9903.

Börje Johansson Sandbol, Kila i Värmland fyller 100 år den 18 januari. I hela sitt liv har Börje varit bosatt i Sandbol. Han föddes som den yngste av tio syskon och han över-tog gården Vall som han brukade i många år. Förutom arbetet med jord och skog har han också varit verksam som mattläggare. Fram tills för några år sedan deltog han i älgjakten och hjälpte sönerna med traktorkörning i lantbruket. Tillsammans med hustrun Ingegärd fick han åtta barn och i dag utgör släkten en ansenlig skara med alla barnbarn och barnbarnsbarn. EFS och missionshuset i Sandbol ligger jubilaren varmt om hjärtat och han deltar aktivt i gudstjänster och eku-meniska bönesamlingar i bygden. Många är de som mött honom i missionshuset och som också gäs-tat det hem som Börje byggt och bor kvar i. 100-åringen kommer att firas med kalas i Kila församlings-hem. Jubilaren låter hälsa att han inte vill ha blommor utan istället bidrag till ett välgörande ändamål.

Henrik Olsson, syskonbarnbarn

Vår älskade

Wera Olausson* 27 juni 1929

Holmen Seglora

har flyttat hem, i tron på sin Frälsare

Borås 19 november 2015

SVENINGER

Per, Anders, Karin med familjer

Släkt och många vänner Lutherska Missionskyrkan

Slumra gott Du kära Hav tack för allt Du gjort

Vi skall i hjärtat bära Ditt minne ljust och stort

Innerligt älskad Djupt saknad

Begravningsgudstjänst torsdag 17 december

kl. 12.30 i Uppståndelsens kapell, Borås.

Akten avslutas i kapellet.

Minns gärna Wera med en gåva till EFS Mission,

bg 900 –9903.www.lenbergs.se

Vår kära MammaMormor och Farmor

Olga Nilsson* 17 november 1916

har idag stilla insomnat

Södertälje26 november 2015

TORE och INGEGERDELVY och ERLAND

BarnbarnBarnbarnsbarn

Övrig släkt och vänner

Hela vägengår han med mig.

Vilken kärlek hög och rik!Och till sist en evig vilager han mig i himmelrik.

När jag där får fri,förklarad, inför honom

falla ned, skall medglädje jag det minnas:

hela vägen gick han med.Sv. psalm 252

Begravningen äger rum iHagabergs kapell fredagenden 18 december kl.13.30.

Efter akten inbjudes till minnesstund på Lindängen. O s a till Södertälje Begr.byrå

tel. 08–550 303 37 senastden 11 december.

Tänk gärna på EFS mission,bg 900–9903

Ett varmt tack till personalen på Heijkenskjöldska gården

Vår innerligt älskade

Kurt Josefsson* 12 april 1930

har stilla somnat in med för-vissning om dopets nådegå-vor och med förväntan om den himmelska glädjen hos

Gud, sin Fader.

Brämhult och Leatorpet 13 november 2015

ANN-VIOL

BERT och BIRGIT David och Mikaela

BENGT och ANNELI med familj

Tillsammans med syskonen och deras familjer minns vi

honom med tacksamhet och glädje.

Glad jag städse vill bekänna: Jag är döpt i Jesu namn

Ingen tillflykt är som denna: öppen står min Faders famn. Ringa jordens skatter väga

mot det ena, att få äga, klädd i dopets helga skrud,

nåd och barnaskap hos Gud.

Dopets nåd i mig ger i tiden stöd och fäste för min tro,

skänker hopp att efter striden i Guds himmel finna ro.

När min blick, mitt hjärta brista,

vill jag säga i det sista: Jag är döpt i Jesu namn; Fader, tag mig i din famn.

Sv. psalm 69

Begravningsgudstjänsten har ägt rum i Äspereds kyrka.

Tänk gärna på EFS mission eller Barncancerfonden.

Minnesgåvor förmedlas av Josefssons Begravningsbyrå, telefon 0380–144 40 eller

www.josefssons.nu

NYTT I LIVET

Döda

Till minne

Grattis

Före detta EFS-missionären Brita Lindberg, Kristdala, somnade in lugnt och stilla den 19 november. Brita var född 1929. Efter utbildning till sjuksköterska på Birgittaskolan i Linköping, förberedde hon sig för tjänst i missionen. Brita avskildes som missionär för EFS 1960, och arbetade därefter som sjuksköterska

i Etiopien fram till 1974. Hon sörjs närmast av sin bror och svägerska, brorsbarn med familjer samt Krist-dala Missionsförening. Vi bevarar hennes ljusa minne, i tacksamhet för det som Brita fick betyda för många människor genom sin tjänst och sitt liv. Nu är hon hemma hos den Herre som hon älskade.


Genom denna spalt vill vi ge fler tillfälle att gratulera de medlemmar som jubilerar under den närmaste månaden. Gratulera med ett vykort, slå en signal eller ge en gåva via bg 900–9903 eller www.efs.nu.

De som är med på gratulationslis-tan har INTE i och med detta inbjudit till firande. Inbjudan till firande sker i så fall på annat sätt.

Januari 2016100 År18 Börje Johansson, Säffle

95 År9 Börje Östlund, Bureå13 Ingeborg Karlzon, Örnsköldsvik14 Maj-Lis Salomonsson, Umeå15 Ulla Karlsson, Vårgårda

90 År2 Knut Sturesson, Helsingborg13 John Johansson, Dyrön19 Runa Grenholm, Bjurholm20 Elsa Landfors, Sävar20 Håkan Lydig, Nordmaling24 Lilly Olofsson, Jämjö30 Gunhild Lindh, Uppsala

85 År4 Rune Johansson, Karlshamn12 John Gröttheim, Frösön14 Börje Andersson, Södertälje19 Ulla Jonsson, Kalix21 Gerd Gustavsson, Östersund23 Sylvia Andersson, Jönköping23 Ingrid Nilsson, Falköping24 Tage Nordström, Växjö27 Elsy Åström, Tavelsjö31 Gurli Eriksson, Umeå

80 År2 Herbert Lundberg, Skellefteå2 Brit Marie Ström, Västerås3 Bernt Karlsson, Nyköping3 Gunni Hedlund, Byske5 Birgit Isaksson, Töre10 Abeba Habtemikael, Solna10 Marianne Sjöberg, Arild11 Thorgny Karlsson, Skellefteå13 Signe Kilström, Säffle17 Kurt Olofsson, Skellefteå17 Birgitta Permer-Gustafsson,

Kristianstad24 Margit Knutsson, Umeå30 Elsa Lundström, Byske30 Hulda Karlsson, Bjurholm31 Ulla Johansson, Ängelholm31 Ingrid Sandström, Jörn

75 År3 Lennart Nygren, Vindeln10 Birgitta Bengtsson, Bjärnum12 Margaretha Lindén, Kristianstad14 Gun Berg, Klintehamn17 Annbritt Johansson, Bromma17 Göran Westerlund, Bergshamra20 Vivi-Anne Öhgren, Bjästa23 Anita Nilsson, Österskär23 Tori Reuterdahl, Sigtuna26 Bengt-Erik Lindqvist, Domsjö28 Lars Möller, Glumslöv28 Gunilla Hedlund, Bureå

70 År9 Vigert Nordlund, Roknäs15 Carl-Olof Strand, Tyresö16 Per Behrens, Viken16 Eva Ohlsson, Skånes Fagerhult18 Monica Granell, Uppsala18 Jan Karp, Karlskrona18 Eva Paulsson, Örkelljunga18 Åke Sonesson, Hasselfors24 Gullevi Klarheden, Bergshamra25 Karin Janunger, Umeå28 Marianne Arnoldsson, Sölvesborg31 Hans Evert Hansson, Malmö31 Håkan Thorén, Huskvarna

60 År3 Arne Rasmusson, Kållered4 Birgitta Olofsson, Ersmark7 Mats Lundström, Munsö7 Kidisti Tesema, Uppsala12 Christine Helmersson, Bjurholm14 Claes Glader, Landskrona26 David Lindgren, Skellefteå29 Per Johansson, Borås

50 År4 Göran Sandström, Umeå5 Birgitta Wedin, Docksta6 Helena Öquist, Piteå8 Petra Vikström, Huddinge8 Stefan Sjögren, Tvärålund9 Annika Wikström, Storuman10 John-Erik Byström, Bredbyn12 Mikael Lundström, Piteå21 Åsa Åström, Luleå22 Helena Karlsson, Glommersträsk23 Per Bernesson, Åsljunga24 Lage Öhlén, Nordingrå24 Olov Johansson, Hortlax25 Anna-Stina Steinwall, Skellefteå25 Christin Rönnbäck, Skellefteå25 Dag Sätren, Visby26 Agneta Alfredsson, Tyringe27 Tina Hallabro, Hässleholm30 Gunnel Westling, Göteborg30 Kerstin Eriksson, Umeå30 Anders Andersson, Örkelljunga

Februari 201695 År1 Marianne Johansson, Håknäs2 Bodil Ek, Malmö

90 År3 Ture Vidmark, Skellefteå7 Sigvard Johansson, Umeå22 Valter Vilhelmsson, Ängelholm23 Hilding Eriksson, Skellefteå

85 År10 Britta Larsson, Borås13 Arne Åström, Skellefteå14 Arvid Lundmark, Kusmark16 Ingemar Börjesjö, Alingsås17 Astrid Forsberg, Umeå18 Eva Stina Nordin, Örnsköldsvik18 Sigrid Jönsson, Ås19 Ingegerd Troedsson, Lund20 Aina Unemo, Visby20 Dagny Hägg, Romakloster23 Marianne Östergren, Lycksele24 Erik Berg, Piteå25 Clary Christoffersson, Ängelholm26 Bertil Andersson, Vollsjö26 Allan Johannesson, Sölvesborg27 Karin Hallén, Vännäs

80 År5 Martin Carlsson, Boden5 Anna Berggren, Domsjö6 Jan-Olof Edlund, Alingsås10 Bengt Eriksson, Norsjö12 Inger Nilsson, Rosvik12 Lennart Lundmark, Skellefteå12 Seppo Salmi, Halmstad13 Ulla Andersson, Södertälje13 Ingrid Karlsson, Eksjö15 Uno Andersson, Södertälje17 Börje Löfgren, Umeå19 Hans Arvidsson, Ängelholm19 Kurt Jönsson, Sölvesborg22 Bo Norberg, Umeå23 Elise Lindqvist, Skogås24 Leif Nielsen, Rimbo26 Herman Hellgren, Skellefteå27 Ingegärd Hallabro, Borås28 Rut Källberg, Stora Skedvi

75 År3 Berit Stenlund, Bureå6 Ingrid Ahltoft, Listerby11 Annmarie Hermansson, Vårgårda16 Oddmunn Nilsen, Lycksele17 Nils-Gunnar Lindh, Södertälje21 Kjell Söderberg, Umeå22 Hans-Erik Dufva, Borås24 John-Inge Hilmersson, Umeå25 Rose-Marie Kalmerling, Piteå26 Eva-Britta Sundkvist, Boliden

Vi gratulerar70 År6 Åsa Dencker, Höganäs9 Assar Söderberg, Altersbruk9 Birgitha Stillner Dawidsson,

Donsö12 Marga Niklasson, Lysekil13 Carl-Erik Strandberg, Borås14 Marianne Dahlqvist, Gånghester23 Ingrid Rothoff, Jönköping23 Åke Berglund, Harmånger25 Roger Johnson, Hudiksvall26 Göran Eriksson, Piteå27 Karin Olsson, Hässleholm27 Gunvor Bergeman, Roknäs28 Maj-Britt Oscarsson, Ramdala

60 År1 Anders Jelmbark, Klädesholmen1 Cecilia Esplana, Halmstad3 Lars Gustafsson, Falköping3 Laina Flood, Nättraby5 Bo Syrén, Oskarshamn8 Ingrid Höglund Karlsson, Floda8 Ester Dragseth, Skellefteå9 Ing-Marie Mogren, Kristinehamn9 Dan Karlsson, Hishult9 Ann-Louise Lindfors, Byske12 Ulla Magnusson-Eriksson,

Skellefteå14 Kent Dahlin, Lycksele14 Lennart Lindqvist, Bureå24 Ulf Jansson, Kristinehamn25 Gunilla Svennefors, Vallåkra26 Lena Hansander, Uppsala27 Peter Jacobsson, Sundsvall28 Gunilla Jönsson, Höganäs29 Pia Andersson, Karlshamn

50 År2 Yvonne Knutsen, Nacka3 Karin Nilsson, Ängelholm7 Mari Johansson, Lycksele8 Soheila Fors, Karlskoga13 Maria Ögren, Skellefteå15 Peter Sjölund, Göteborg15 Marina Thorén, Alingsås16 Maria Frisk, Gammelstad18 Jonas Wiklund, Ersmark18 Worku Tegenu Tekleagaist,

Jordbro18 Ann-Louise Trulsson, Ramdala19 Urban Lindgren, Umeå20 Anna Nyman, Älvsbyn22 Björn Hedström, Ängelholm23 Karin Emanuelsdotter, Hästveda26 Karin Sundquist, Huskvarna27 Ingrid Dagman-Lindberg,

Holmsund

NYTT I LIVET

Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket.

I dag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är Messias, Herren.

Luk 2:10b–11

Till och med november har ni samlat in 1 345 049 kronor till Bial!

Målet för hela året är 1,8 miljoner.

Nu är snart ännu ett Bial-år till ända och det finns mycket att glädjas över och ta med som inspiration vidare in i ett nytt år. Något som gjorde intryck på mig var att jag fick höra om flera barn här i Sverige som efter att de hört om bekymren med barnhem-men i Indien kände omsorg om och bad för barnen där. I början av året drabbades Malawi av översvämningar. Därför är jag glad att Haki-dockan fick resa dit och vara med och ordna en fest i söndagsskolan.

Personligen berördes jag också starkt av barnen på Freedom School i Addis Abeba, Etiopien, som tog mina händer och var i innerlig bön när hela skolan bad för oss svenska medarbetare i november.

Jag och Bial-gruppen vill tacka er alla som bett för, engagerat er i och gett pengar till Bial på alla de kreativa sätt ni gjort 2015! Än finns möjlighet att ge dina julklappar i form av en Bial-gåva. Gud välsigne er!

SOFIA SVENSSON

Tack! Söndagsskola med drag

I Tanzanias huvudstad, Dodoma, finns sju kyrkor som tillhör den lutherska kyrkan i Tanzania, ELCT. Ungefär som Svenska kyrkan i Sve-

rige. Bial har en egen missionär i Dodo-ma. Han heter Ulf Ekängen och jobbar på ELCT:s stiftskontor. Ulf älskar att jobba med barn och arbetar för att de vuxna ska ta barnen på allvar. Barnen tycker mycket om Ulf.

I många av kyrkorna i Tanzania är det gudstjänst och söndagsskola flera gånger på söndagarna. Det är så många som vill fira gudstjänst och gå på sön-dagsskolan så det skulle bli för trångt om alla skulle gå samtidigt.

I EN AV kyrkorna i Dodoma, ELCT Aru-sha road, har de gudstjänst och sön-dagsskola tre gånger varje söndag. Den första börjar redan klockan 7 på mor-gonen. Vissa barn går till söndagsskolan alla tre gånger så de kommer inte hem

förrän kl 16 på eftermiddagen. I kyrkan på Arusha Road är det lite färre barn än i andra kyrkor, men det är ändå många fler än vi är vana vid i Sverige, under en sam-ling kan det vara 70 barn.

I den här söndagsskolan sjunger lärar-na och barnen jättemycket. De har ing-et piano eller någon gitarr, istället är det några barn som spelar trummor under sångerna. Jättehäftigt!

EFTERSOM DE SJUNGER så mycket och kan så många sånger kommer stiftet i Dodoma att göra en sångbok utifrån sångerna de sjunger i den söndagsskolan. Den sångbo-ken kommer sedan användas även i de an-dra kyrkorna i stiftet.

I mitten av november besökte Ulf sön-dagsskolan på Arusha Road tillsammans med några vänner från Sverige. Barnen i söndagsskolan skickade då en hälsning till barnen i Sverige:

– Vi hälsar från Tanzania, Guds välsig-nelse och en god jul!

VISST ÄR DET fantastiskt att vi får höra ihop med barnen i alla länder genom att vi har samma far i himlen!

P.S Är du nyfiken på hur det låter när barnen i söndagsskolan på Arusha road sjunger kan du titta på ett video-klipp på efsplay.nu.

Documents

Budbäraren December 2015