BOKSLUT · 2018. 2. 20. · Borgholm Energi AB påbörjade under 2012 byggnationen av Landstingets nya hälsocentral och 24 bostadsrätts- ... vatten och avlopp görs i Djupvik-Lofta-

[BOKSLUT] 2011

BORGHOLMS

KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012

ÅRSREDOVISNING 2012

Borgholms kommun | Årsredovisning 2012 1

Innehåll

Året 2012 i backspegeln - ett år då vi både bromsade och gasade för framtiden .................................................................................................... 2 Vision ........................................................................................................... 4 Sammanfattning år 2012 ............................................................................. 5 Schema över Borgholm kommuns organisation .......................................... 9 Befolkning ................................................................................................. 10 Årets resultat ............................................................................................. 11 Sammanställd redovisning ......................................................................... 15 Skulder och tillgångar ................................................................................ 17 Likviditet .................................................................................................... 18 Framtidsutsikter ........................................................................................ 19 Kommunstyrelsen ...................................................................................... 20 Borgholms Slott ......................................................................................... 23 Teknisk service .......................................................................................... 25 Socialnämnden (inklusive LASS/LSS) .......................................................... 28 Utbildningsnämnden ................................................................................. 34 Kultur- och fritidsnämnden ........................................................................ 37 Samhällsbyggnadsnämnden ...................................................................... 40 Revision, överförmyndare ......................................................................... 42 Personalekonomiskt bokslut ...................................................................... 44 Redovisningsprinciper ............................................................................... 47 Resultaträkning ......................................................................................... 49 Finansieringsanalys .................................................................................... 50 Balansräkning ............................................................................................ 51 Driftredovisning ......................................................................................... 52 Investeringsredovisning ............................................................................. 53 Noter ......................................................................................................... 54 Begreppsförklaringar ................................................................................. 58



Året 2012 i backspegeln - ett år då vi både bromsade och gasade för

framtiden

År 2012 var ett år då investeringsviljan och framtidstron bland företagen i

Borgholms kommun fortsatte oförminskat samtidigt som kommunens eko-

nomi genomgick en ordentlig översyn. Arbetet med att anpassa kostnader till

jämförbara kommuner inleddes och utgjorde tillsammans med standardkost-

nadsmodellen grund för budgetarbetet. Flera nya medarbetare har anställts

på vakanta nyckelpositioner under året, ny kompetens och nya erfarenheter

har därmed tillförts verksamheten. Sammanfattningsvis konstaterades att

kostnaderna inom kommunens kärnverksamheter skola, vård och omsorg

ligger avsevärt högre än i andra kommuner. För första gången på elva år har

Borgholms kommun ett negativt resultat i bokslutet, till viss del beroende på

förändringar av den ekonomiska redovisningen.

Arbetet med att sänka kostnaderna till jämförbara kommuner har präglat mycket av den politiska vardagen.

Många svåra beslut har tagits under året. Stora organisationsförändringar som exempelvis nedläggning av

Ölands Näringslivskontor, nedläggning av Runstens skola och stängning av en avdelning på Strömgården, bort-

tagande av vägbidrag, minskning av mellanchefer, lokaler, bilar etc har tagit mycket tid. Pressen har periodvis

varit hård på förtroendevalda och majoriteterna har hoppat såväl inom partierna som mellan partierna men

den gemensamma ambitionen att skapa en ekonomisk stabilitet som inte kan ifrågasättas har överskuggat.

År 2012 var ett år då befolkningsmängden vände i positiv riktning. Trenden märktes redan i juni månad och

fortsatte under hösten till det viktiga datumet för kommunens ekonomi dvs den 1/11. De mycket höga befolk-

ningssiffror som redovisades den 31/12 beror sannolikt på de stora tillfälliga flyktingförläggningarna som staten

etablerat i kommunen. På grund av krig och förtryck i flera länder får allt fler flyktingar uppehållstillstånd, ef-

tersom landets kommuner inte har mäktat med att få fram bostäder så har många nya svenskar blivit kvarbo-

ende på tillfälliga flyktingförläggningar här.

Kommunfullmäktige har år 2012 beslutat anta de övergripande målen i Vision 2020. Med ledorden Attraktiva-

Företagsamma-Kreativa-Hållbara Borgholms kommun finns nu tydliga mätbara mål. T.ex. bästa företagsklima-

tet i Kalmar län, befolkningsökning, fler bostäder, ledande i klimat och miljöarbetet, mer verksamhet i perso-

nalkooperativ eller alternativa driftformer, demokrati, service, öppenhet och jämställdhet. Med ett framtaget

balanserat styrkort kommer det att tydliggöras hur målen skall uppnås.

Borgholm Energi AB påbörjade under 2012 byggnationen av Landstingets nya hälsocentral och 24 bostadsrätts-

lägenheter på kvarteret Resedan. Stora investeringar för bättre Östersjömiljö har gjorts i de nya dammarna vid

Böda reningsverk där allt avloppsvatten nu via en ren biologisk process går till åkerbevattning. Utbyggnad av

vatten och avlopp görs i Djupvik-Lofta- området till utbyggda reningsverket i Sandviken. Borgholm Energi har

också investerat i vattentäkten Hornsjön.

Under året 2012 arbetades en ny Ölandsgemensam Turismstrategi fram i samarbete mellan företagare och

kommuner som ger Öland möjlighet att avsevärt stärka sina positioner som ett av landets främsta besöksmål.

Borgholms kommun utsågs år 2012 till en av Tillväxtverkets ambassadörskommuner för arbetet tillsammans

med Intresseföreningen Ölands Norra i Byxelkrok.

I Kårehamn påbörjade EON miljardinvesteringen i havsbaserad vindkraft. Öland blir därmed självförsörjande på

el från vindkraft. Lantbruket fortsatte omstruktureringen med stora investeringar i nya djurstall. Under året

invigdes nya vattenlandet på Böda Sand, med utgångspunkt i den Nordöländska historien med krigsskeppet



Mars i centrum för vattenlandet, vars vrakrester återfunnits utanför Böda hamn. På Lundegårds Camping öpp-

nades det nybyggda åretruntöppna Leklandet Skrattkammarön. Det fördjupade översiktsplanearbetet i Rälla-

Stora Rör färdigställdes under år 2012 liksom flera av detaljplanerna som möjliggör en miljardinvestering på

Ekerum.

Fördjupat översiktsplanearbete i Borgholm-Köpingsvik pågår. Årets Ölandsby, Köpingsvik, där Skördefestinvig-

ning på Vikingatidstema ägde rum är ett gott exempel på företagens investeringsvilja. Triangeln vid norra infar-

ten liksom Yttre hamnen är exempel på viktiga utvecklingsområden för staden Borgholms framtid. Strandpro-

menaden mellan Borgholm och Sollidens Slott döptes under året till Prinsessan Estelles promenad för att hedra

Kronprinsessparets nyfödda dotter.

Hela Öland utsågs under år 2012 till Geopark och just det öländska stenkustlandskapet ligger till grund för

Johan Theorins författarskap. Det är fem år sedan jag första gången träffade producenterna som köpt filmrät-

tigheterna, desto roligare att filminspelningen av boken Skumtimmen äntligen genomfördes här på Öland un-

der hösten 2012 av produktionsbolaget Yellow Bird och Fundamentfilm.

Under året 2012 invigdes Borgholms kommuns största investering någonsin, en modern skola för framtiden i

Slottsskolan. Den efterlängtade konstgräsplanen blev färdig under hösten och möjliggör bättre träningsförut-

sättningar för alla idrotter, eftersom tider nu kan frigöras i sporthallarna.

Långsiktiga samarbetssatsningar under året har också inletts i EU-projekt med bl.a. cykelprojektet Fyr till Fyr

samt på Borgholms Slott i projektet Öppna Portar.

Från kommunstyrelsen vill vi rikta ett stort och innerligt tack till all personal i Borgholms kommun och Borg-holm Energi AB för verksamhetsåret 2012, nu ser vi med spänning fram emot verksamhetsåret 2013!

Lisbeth Lennartsson (C)

Kommunstyrelsens ordförande



Vision ”Borgholms kommun har en attraktiv, företagsam och långsiktigt hållbar utveckling där kreativitet, natur- och kulturvärden beaktas". Mål: Borgholms kommun ska till år 2020 ha ökat till minst 11 000 invånare. Mål: Borgholms kommuns företagsklimat ska år 2015 vara bäst i länet och bland de 100 bästa i landet enligt Svenskt Näringsliv. Mål: År 2013 ska mer av den kommunala verksamheten vara möjlig att driva som företag i personalkooperativ eller andra företagsformer, för invånarna skall detta leda till ökad valfrihet. Mål: Verksamheterna i Borgholms kommun ska bedrivas med utgångspunkt i samma kostnad som i jämförel-sebara kommuner samt i enlighet med de politiskt prioriterade målen. (jmf; Båstad, Simrishamn, Sotenäs, Strömstad) Mål: Borgholms kommun ska vara ledande i Kalmar län i miljö- och klimatarbetet och aktiv i samarbetet med övriga kommuner för fossilbränslefri region år 2030. Energianvändningen skall minska med 15 procent från år 2013 till år 2015 och med 20 procent till år 2020. Mål: Borgholms kommun ska vara en kommun som präglas av kundfokus, demokrati, öppenhet, och service i allt bemötande, Mål: Borgholms Kommun ska vara en kommun där flickor, pojkar, kvinnor och män oavsett ålder och etnisk bakgrund har lika rättigheter och möjligheter. Mål: Kommunens sjukfrånvaro ska vara under 4,5 procent genom ett hälsofrämjande arbete samt genom ökad delaktighet och inflytande bland medarbetare i verksamheten. Mål: Borgholms Kommun ska skapa förutsättningar för bostäder till åretruntboende. Särskilt ska ungas behov uppmärksammas.



Sammanfattning år 2012

Kommunens totala resultat blev -8,7 mkr.

Kommunkoncernens totala resultat blev -2,3 mkr.

Nämndernas budgetavvikelse var -19,3 mkr.

Under 2012 investerades det för 37 mkr.

Under 2012 togs nya lån till ett värde av 30 mkr.

Amortering med totalt 0,2 mkr.

Personalkostnaderna uppgick till 377 mkr och står för 60 procent av kommunens totala kostnader.

Sjukfrånvaron ökade mot 2011 och var för helåret 6,03 procent i förhållande till total arbetstid.

Medelåldern bland tillsvidareanställda var vid årsskiftet 48,6 år.

Borgholms Slott besöktes av 83 082 personer. Mandatfördelning Borgholms kommun 2012



Fem år i sammandrag

2012 2011 2010 2009 2008

Antal kommuninvånare 1 nov 10 667 10 614 10 705 10 840 10 853

Flyttnetto 239 43 -35 60 21

Födelsenetto -92 -99 -95 -113 -99

Kommunen

Skatte- och utjämningsbidrag (mkr) 537 540 540 525 519

Nettokostnader i % av skatter och utjämning 101,6% 99,9% 99,4% 99,1% 99,8%

Nettokostnader tkr/inv 51 51 50 48 48

Finansnetto (mkr) 5 4 2 5 9

Årets resultat (mkr) -8,7 0,6 3 6 1

Eget kapital (mkr) 115 124 129 126 129

Eget kapital tkr/inv 11 12 12 12 12

Total låneskuld (mkr) 344 316 273 274 249

varav långfristiga (mkr) 257 228 167 177 177

Låneskuld tkr/inv 32 30 26 25 23

Likvida medel (mkr) -14 -1 8 19 4

Soliditet 23% 26% 30% 29% 32%

Antal tillsvidareanställda 835 841 826 809 814

Antal årsarbetare inkl visstid o timanställda 867 879 844 837 840

Löner och ersättningar (mkr) 393 391 371 370 367

Nämndernas utfall mot budget (tkr)

Socialnämnden -8 848 -3 489 4 670 2 344 -5 327

Utbildningsnämnden 595 1 007 1 304 3 272 1 145

Kommunstyrelsen -5 908 3 340 2 254 1 451 12 470

Teknisk service -4 458 -2 759 -10 088 -1 251 -192

Borgholms Slott 279 126 -644 5 -415

Kultur- och fritidsnämnden 769 836 991 1 807 1 004

Samhällsbyggnadsnämnden -514 -428 23 9 436

Bostadsanpassning -1 253 -944 -556 -644 -551

Övriga nämnder 60 117 -99 24 0

-19 277 -2 194 -2 145 7 016 8 570

Kommunkoncernen

Årets resultat (mkr) -2,3 11,0 11,1 13,5 5,1

Eget kapital (mkr) 212 222 211 200 194

Soliditet % 20% 22% 24% 23% 24%

Skattesats 34,40 34,15 34,15 34,15 34,15

varav

Borgholms kommun 21,58 21,99 21,99 21,99 21,99

Kalmar läns Landsting 10,87 10,21 10,21 10,21 10,21

Begravningsavgift 0,41 0,43 0,43 0,43 0,43

Medlemsavgift i Svenska Kyrkan 1,54 1,52 1,52 1,52 1,52



Kommunens pengar…



Fördelning av nettokostnader

Kultur- och fritidsverksamhetens nettokostnader uppgår till 20 mkr. Kommunens avtal med badhus, bibliotek, kultur samt föreningsbidrag ingår i denna verksamhet samt även kommunens musikskola och Borgholms Slott. Verksamhet att fördela utgörs av sådana kostnader och intäkter som efter årets slut skall fördelas ut på alla kommunens verksamheter. Exempel på sådana kostnader kan vara ekonomi-, personal-, IT- och kansliavdelning och uppgår 2012 till 67 mkr. Affärsverksamhet består av kostnader för spårbunden trafik, busstrafik, hamnverksamhet m.m. För detta har kommunen en kostnad på 3 mkr.

Infrastruktur utgörs av kostna-der för kommunens gator, vägar, parkering, räddnings-tjänst, näringslivsfrämjande åtgärder men även miljö- och hälsoskydd, konsument- och energirådgivning samt fysisk planering och uppgår till 26 mkr. Den pedagogiska verksamhet-en hade 2012 en nettokostnad på 177 mkr och omfattar för-skola, förskoleklass, fritidshem,

fritidsgårdar, grundskola samt gymnasium och kommunal vuxenutbildning. Individ och familjeomsorg, äldreomsorg, omsorg av funktionshindrade samt kommunen skuldsanering samsas i verksamheten kallad Vård och omsorg. Totalt en nettokostnad på 236 mkr. Kommunen bedriver verksamhet inom området för arbetsmarknadsåtgärder och integration. Integrationsverk-samheten projektredovisas och påverkar således inte kommunens nettokostnader förrän verksamheten avslu-tas. Arbetsmarknadsåtgärderna hade 2012 en nettokostnad om 3 mkr, stadsbidrag täcker en stor del av kom-munens kostnad inom dessa verksamheter. Nämnderna och deras arbetsutskott tillsammans med kommunstyrelse, kommunfullmäktige och revision utgör tillsammans den politiska verksamheten. Arvoden, sammanträdesersättningar och övriga kostnader ger totalt en nettokostnad på 8 mkr 2012.



Fördelning av investeringsmedel Kommunen införde under våren ett investeringsstopp som innebar att alla investeringsprojekt som inte var påbörjade skulle utvärderas och godkännas av kommunstyrelsen innan igångsättning. De påbörjade stora pro-jekten var vid detta tillfälle ombyggnationen av Slottsskolan samt nybyggnationen av en konstgräsplan. Vidare under året har det investerats sparsamt dels för att inte tära på likviditeten samt för att öka förståelsen för den ekonomiska situation som Borgholms kommun befinner sig i. Slottsskolan slutbesiktigades under juni månad och konstgräsplanen stod klar under senare delen av hösten. Investeringar 2012



Kommunlednings-kontor

Kommunstyrelse

Valnämnd

Revision

Kommunfullmäktige

Kultur- och fritidsnämnd

Socialnämnd Utbildnings-nämnd

Samhällsbyggnads-nämnd

Samhällsbygg-nadsförvaltning

Utbildnings-förvaltning

Social-förvaltning

Kultur- och fritids-förvaltning

Borgholm Energi AB

Överförmyndare

Schema över Borgholm kommuns organisation



Befolkning Befolkningsutvecklingen har stor betydelse för kommunens ekonomi och verksamhet. Kommunen hade inför 2012 en negativ befolkningsutveckling som ständigt reducerade skatte- och bidragsintäkterna, men som samtidigt även ökade behovet av kommunal verksamhet, exempelvis vård och omsorg för äldre och funktionshindrade. Den första november 2011 hade kommunen 10 614 invånare och en fortsatt negativ utvecklig befarades. Under sommaren 2012 konstaterades en positiv förändring, med en ökning i befolk-ningsstatistiken. Trenden höll i sig och första november 2012 hade kommunen 10 667 invånare. Alltså en ökning mellan åren på 53 invånare.

Antalet invånare i kommunen var som flest år 1993 beroende på en ökad invandring. Därefter har i stort sett varje år inneburit en befolkningsminskning tills i år. Åren 2013-2017 är endast en prognos medan åren 2002-2012 är verkliga siffror med mätdatum 1 november för respektive år. Prognosen från Statisticon visar en kurva enligt diagrammet nedan. Om inte en leende mun så i alla fall en förhoppning inför framtiden att förra årets befolkningsökning inte bara var undantaget som bekräftade regeln. Prognosen uppger att kommunen vid årsslutet 2012 hade 10 768 invånare och att denna siffra åter-upprepas vid slutet av prognosen år 2022 (10 760).

Största minskningen i befolk-ningen mellan åren 2012 och 2022 sker i gruppen 45-64 år (3,81 procent) samt gruppen 19-24 år (1,57 procent). Den grupp som ökar mest mel-lan dessa år är 65-79 år (3,27 procent) samt 80-100 år (2,24 procent).



Årets resultat

Årets resultat blev minus 8,7 mkr. 5,3 mkr hänförs till de uteblivna försäljningsintäkterna för mark och fas-tigheter som var budgeterat under Kommunstyrelen. 8,8 mkr, 1,3 mkr respektive 4,5 mkr hänförs till social-förvaltningen, bostadsanpassningen och teknisk service och deras höga verksamhetskostnader (se mer detaljerad beskrivning längre fram i dokumentet). En obudgeterad kostnad för terminskort avseende skole-lever på 1,1 mkr från KLT belastar också. Däremot så fick kommunen en återbetalning från FORA till en summa av 9,5 mkr vilket bidrog till det positiva utfallet för pensionerna på 6 mkr. Ett överskott återfinns även på avskrivningsbudgeten (4 mkr), Kultur- och Fritidsnämnden (0,8 mkr) samt Utbildningsnämnden (0,6 mkr).

Avstämning balanskrav Enligt kommunallagen ska kommuner göra en avstämning mot balanskravet. Detta innebär att kommunen ska redovisa ett positivt resultat efter avdrag och tillägg. I praktiken klarar en kommun balanskravet om man har ett resultat på plus 1 kr. För Borgholms kommun uppgår resultat för år 2012 till minus 8,7 mkr, vilket visar att kommunen inte har en ekonomi i balans. Det negativa resultatet innebär att kommunen måste återställa 2,9 mkr per år under nästkommande tre år. En ytterligare belastning på kommande bud-getarbete.

Avstämning mot balanskravet

2012 2011 2010 2009 2008

Årets resultat enligt resultaträkningen -8,7 0,6 3,0 5,7 0,9

Kalkylränta pensioner 0,8

Balanserat resultat -8,7 1,5 3,0 5,7 0,9

Avstämning finansiella mål Borgholms kommun har tre finansiella mål som ska bedömas över en period av fem år. Ekonomin ska utgöra begränsningar för verksamheten. Att ekonomin är i balans d.v.s. att kommunen visar ett plusresultat kan ses som att ekonomin har utgjort begränsningar för verksamheten. Utifrån detta reso-nemang har kommunen klarat det första målet.

Totalt 2014 2013 2012 2011 2010

Resultat 4,4 0,2 9,2 -8,7 0,6 3,0 Investeringarna ska självfinansieras. Resultat och avskrivningar ger ett utrymme för investeringar på 108 mkr. Målet är inte uppnått då kommunen har en investeringsvolym på totalt 155 mkr sett över avstäm-ningsperioden.

(mkr) Totalt 2014 2013 2012 2011 2010

Resultat 4,4 0,2 9,2 -8,7 0,6 3,0

Avskrivningar 103,1 22,2 21,6 18,5 19,4 21,5

Utrymme 107,5 22,5 30,8 9,7 20,0 24,4

Investeringar 154,7 17,3 19,4 36,6 57,1 24,3



Nettokostnaderna ska inte överstiga 99 procent av intäkterna från skatt och bidrag. Kommunens kostna-der motsvarar 99,8 procent av intäkterna för skatter och bidrag. Kommunen har således inte klarat detta finansiella mål.

Totalt 2014 2013 2012 2011 2010

Nettokostnader 2705,4 549,2 532,9 546,2 539,7 537,3

Skatter o utjämning 2709,8 549,5 542,2 537,5 540,3 540,3

% 99,8% 100,0% 98,3% 101,6% 99,9% 99,4%

Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader exklusive finansnetto uppgick under året till 541 mkr, vilket är en ökning med en procent i jämförelse med år 2011. Räknar vi bort återbetalningen från FORA så hamnar kommunen dock på en ökning med 2,8 procent. Med hänsyn taget till löneökningar och konsumentprisindex, vilka mellan åren har varit cirka 3 respektive 2,8 procent så kan varken en volymminskning eller en volymökning förutsättas.

Nämnder och styrelser Det underskott som Kommunstyrelsen uppvisar 2012, 5,9 mkr, kan till största del hänföras till ej genomförd mark- och fastighetsförsäljning. Utöver detta har kostnaderna till gymnasieförbundet för kommunens gym-nasieungdomar överskridit budget med ca 1 mkr. Även kostnaderna för bidrag och medfinansieringar samt telefonväxeln överskrider respektive budget. Däremot har inte budgeten för informationsverksamhet (som budgeterades upp inför 2012) samt rehabilitering använts fullt ut. All integrationsverksamhet drivs numera i projektform och påverkar därmed inte utfallet för förvaltningen. Slottsverksamheten redovisade ett resultat på plus 0,3 mkr. Det positiva resultatet kan främst hänföras till överskott inom konsertverksamheten samt högre intäkter än budgeterat för försäljning i Slottsbutiken. Teknisk service har ett negativt resultat och redovisar vid årets slut ett underskott på 4,5 mkr. Underskottet beror framförallt på kostnader för snöröjning i början av år 2012 men mindre underskott återfinns även inom fastigheter och kostverksamhet. Lokalvårdsverksamhet uppvisar ett positivt resultat. Socialförvaltningens totala resultat för år 2012 är -8,8 mkr. Underskottet hänförs till höga kostnader för Individ- och familjeomsorgen, samt omsorg om funktionshindrade, LSS. Under året har fler placeringar än tidigare verkställts och dessa har varit kostsamma för förvaltningen. Personalkostnaderna var under fösta halvåret höga, men har efter flera åtgärder kunnat bromsas in. Intäktsöverskott i förvaltningen beror, delvis på momsåterbetalningar och intäkt från migrationsverket. Intäkter för visstidsboende har inkommit 2012 och påverkar resultatet positivt. Utbildningsnämnden uppvisade ett positivt resultat med 0,6 mkr. Generellt har förvaltningen haft lägre personalkostnader än budgeterat, främst centralt inom elevhälsan men även på de olika enheterna. Kost-naderna för interkommunal ersättning och IT-kostnader har dock överstigit budget och reducerar därmed det positiva resultatet. Även kostnaden för skolskjutsar har varit högre än budgeterad nivå vilket beror på att nya avtal tecknades från och med höstterminen 2012. Kultur- och fritidsnämnden uppvisade ett positivt resultat på 0,7 mkr. Överskottet beror främst på lägre perso-nalkostnader än budgeterat inom kultur- och biblioteksverksamheten. Det beror även på att flera kulturpro-gram inte behövde utnyttja förlustgarantin. Samhällsbyggnadsnämnden redovisade ett negativt resultat med 0,5 mkr. Resultaten för projekten blev minus 829 tkr. Det negativa resultatet förklaras främst av projektet Ekerum. Förvaltningens resultat exklu-sive projektredovisningen blev positivt (0,3 mkr). Den största avvikelsen mot budget är inom byggverksam-heten, där intäkterna överstiger budget med ca 0,4 tkr. Bostadsanpassningen redovisar ett negativt resultat med 1,3 mkr. Antal ärenden har ökat markant sedan 2007 och de senaste fem åren har verksamheten producerat ett årligt underskott.



Verksamheten för revision och överförmyndare redovisade ett positivt resultat med 0,6 tkr.

Avtalsförsäkringar Premien för AGS-KL och avgiftsbefrielseförsäkring, som tillhandahålls av AFA Försäkring AB, nolldebiterades även 2012. AFA Försäkring har konstaterat ett fortsatt lågt inflöde av nybeviljade sjukersättningsfall alltse-dan halvårsskiftet 2008 vilket är en effekt av de förändringar som infördes i sjukskrivningsprocessen den 1 juli 2008. Detta leder till avvecklingsvinster på redan reserverade åtaganden som kan användas till att sänka premier för de kollektivavtalade sjukförsäkringarna. I budget hade kommunen avsatt 1,2 mkr till dessa kostnader vilka administreras av FORA. Under 2012 har FORA även betalat tillbaka premierna från år 2007 samt 2008. Detta var känt redan i del-årsbokslutet, men realiserades i slutet av november 2012. För Borgholms kommun uppgick återbetalningen till 9,5 mkr, vilket därmed har förbättrat årets resultat med motsvarande belopp. Det bör även bli aktuellt att klassificera posten som en jämförelsestörande post enligt rekommendation 3.1 I 2009 års bokslut bokades en kortfristig fodring upp baserat på AFA:s beslut om premiesänkning. Denna fodring likvidregleras tills törsta delen under början av 2010. Den del som återstod under 2011 till Omställ-ningsfonden som förutbetalda premier. 2012 började omställningsavtalet KOM-KL gälla och medlen har börjat användas till premier i omställningsförsäkringen. För 2012 uppgår premien för Omställningsförsäk-ringen till hälften av de innehållna medel som fanns balanserade vid ingången av år 2012, 0,2 mkr. Tjänstegrupplivförsäkringen TGL-KL som administreras av KPA innebar en sänkning av premien precis enligt den prognos kommunen tillhandahållits inför året. Från 0,2 procent 2011 till 0,1 procent 2012. Premiesänk-ningen hänger delvis ihop med den minskade sjukfrånvaron. Premien uppgick 2012 till cirka 0,3 mkr.

Skatter och generella statsbidrag Borgholms kommuns totala intäkter utgörs till 86 procent av skatter och generella statsbidrag. Kommunens skatteintäkter består till största delen av preliminär kommunalskatt, 371 mkr för Borgholms kommun 2012. Till detta kommer en prognos för slutavräkning 2012 samt en korrigering av slutavräkningen för 2011 (4,8 mkr). Avräkningarna för åren 2011 och 2012 beräknas och utbetalas utifrån principen om en kollektiv avräkning för riket som helhet. Prognosen innebär att slutavräkningen 2012 blir positiv med 451 kronor per invånare (1 november 2011). I bokslutet för 2011 bokfördes, enligt Rådet för Kommunal Redo-visning nr 4:2, en prognos för slutavräkning 2011 som uppgick till +727 kronor per invånare. Det slutgiltiga taxeringsutfallet för år 2011 är nu känt och slutavräkningen uppgår till +734 kr per invånare. Mellanskillna-den mellan prognos och utfall, +7 kronor per invånare (1 november 2010), resultatredovisas i årets bokslut. Mot budget innebar utfallet för slutavräkning 2011 samt prognosen för slutavräkning 2012 ett plusresultat med cirka 3 mkr. De generella statsbidragen blev 129 mkr år 2012 d.v.s. cirka 12 mkr mindre än året innan. I dessa ingår bland andra ett system för mellankommunal utjämning av LSS-kostnader (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Kommunen, som enligt principerna för systemet beräknas ha en högre egen stan-dardkostnad än riksgenomsnittet, fick under 2012 ett bidrag på 19,7 mkr (14,6 mkr 2011). Bidraget kommer inför 2013 att sjunka till cirka 16 mkr. Bland de generella statsbidragen finns det en regleringspost som kan vara både positiv och negativ. Storle-ken på regleringsbidraget beror på förändringar av de totala statsbidragen till landets kommuner, eller om regeringen behöver reglera förändringar i kommunernas ansvarsområden gentemot staten. År 2012 fick Borgholms kommun ett regleringsbidrag på 5,2 mkr (11 mkr 2011). En annan post som har svängt för kommunens del är bidraget för kostnadsutjämning. Borgholms kommun har gått från att ha varit bidragsmottagare till att år 2011 mottagit i princip 0 i bidrag (0,1 mkr). År 2012 fick kommunen i stället betala till systemet (8,9 mkr).



När det gäller den mellankommunala utjämningen får kommunen fortfarande ett mindre bidrag för överta-gandet av hemsjukvården. År 2012 betalades även 0,9 mkr till den strut som arrangerades efter övergången av busstrafiken från kommunen till landstinget.

Kommunal fastighetsavgift Den statliga fastighetsskatten på bostäder ersattes 2008 med en kommunal fastighetsavgift. Såväl för varje enskild kommun som för staten var införandet neutralt. Detta innebar att intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften fördelades lika mellan kommunerna. Intäkterna balanserades av att anslaget kommunal ekonomisk utjämning minskades med motsvarande belopp. Det som ska tillföras respektive kommun är de årliga intäktsförändringarna från fastighetsavgiften. Dessa ska sedan adderas till det ursprungliga regleringsbeloppet. Kommunerna får följaktligen inte den faktiska intäkten från fastighetsavgiften för bostäderna i kommunen, utan endast förändringen mellan åren. Det slutgiltiga utfallet för kommunen blev 34 mkr, 6,5 mkr mer än året innan.

Finansnetto Årets räntekostnader uppgår till 8,6 mkr att jämföra med kostnaderna år 2011 som slutade på 7,1 mkr. Kommunen har under 2012 upptagit nya lån om 30 mkr. Vilket har inneburit nya räntekostnader på ca 0,4 mkr mot föregående år. Genomsnittsräntan för de fasta lånen var under året 3,74 procent. De fasta lånen utgör 51 procent av kommunens totala lånebild. Genomsnittsräntan för de rörliga lånen var vid årsskiftet 2012/2013, 2,2 pro-cent att jämföra mot genomsnittsräntan vid årsskiftet 2011/2012 som låg på 3,1 procent. Årskostnaden för de rörliga lånen var 2012 3,7 mkr vilket motsvarar en genomsnittlig ränta på de rörliga lånen med 2,9 pro-cent. Kommuninvest har under året infört en återbäringsmodell där överskott som upparbetats i Kommuninvest i Sverige AB fördelas till medlemmarna i Kommuninvest ekonomiska förening som återbäring och ränta. Medlemmarna ska sedan enligt modellen använda medlen till att öka kapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening, vilken i sin tur förvärvar emitterade aktier i Kommuninvest Sverige AB. Enligt Rådet för kommunal redovisning är den del av återbetalning och räntan, som ska användas för ökat kapital i Kommuninvest eko-nomiska förening, inte att betrakta som finansiell intäkt i kommunen och får följaktligen ingen effekt på resultaträkningen. Kommunens bolag Borgholm Energi AB lämnade 2011 en aktieutdelning om 1,1 mkr avseende år 2010 och 1,1 mkr avseende 2011. Utdelningen avseende 2010 redovisades in på år 2012 då räkenskaperna för 2010 avslutats. Detta har inneburit ett extra tillskott under 2012 med motsvarande summa. Borgensavgiften uppgår till 1,7 mkr, vilket är 0,4 procent av kommunens åtagande gentemot bolaget.



Sammanställd redovisning

Enligt kommunala redovisningslagen ska årsredovisningen även innefatta en sammanställd redovisning som omfattar kommunal verksamhet som bedrivs genom annan juridisk person. Den sammanställda redovis-ningen omfattar kommunen samt de företag som kommunen har ett bestämmande eller väsentligt infly-tande över. Med denna definition betraktas Borgholms kommun, Borgholm Energi Elnät AB, Ölands Kom-munalförbund och Kalmarsunds Gymnasieförbund som redovisningsenheter i den sammanställda redovis-ningen för Borgholms kommun. Redovisningsenheternas andelar i den sammanställda redovisningen är: Borgholm Energi Elnät AB 99 procent Ölands Kommunalförbund 43 procent Kalmarsunds Gymnasieförbund 13 procent

Omsättning och resultat Omsättningen 2012 var ca 846 mkr vilket är en ökning mot föregående år med 49 mkr. Balans-omslutningen var 1 086 mkr, en ökning med 92 mkr jämfört med 2011.

Diagrammet visar årets resultat för koncernen Borgholms kommun.

Årets resultat för koncernen är minus 2,3 mkr, en försämring av resultatet jämfört med 2011 med 13,3 mkr. Övriga förhållanden inom koncernen redovisas med hjälp av nedanstående matriser. Väsentliga personalförhållanden

Kommunen BEAB BEELAB Ölands KF Kalmarsunds GF

Tillsvidareanställda 835 103 12 19 520

varav män 107 45 8 10 200

varav kvinnor 728 58 4 9 320

Visstidsanställda 49 7 0 110 82

varav män 10 3 0 100 28

varav kvinnor 39 4 0 10 54

Medelålder 48,6 48 48,2 46 48,3

Pensionsavgångar inom 5 år 129 16 2 8 uppgift saknas för tillfället



Enhet

Ägd andel Givna Mottagna Givna Mottagna Given Mottagen

Kommun 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,1

Borgholm Energi Elnät AB 99% 0,0 0,0 0,0 0,0 1,1 0,0

Ölands kommunalförbund 43% 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Kalmarsunds Gymnasieförbund 13% 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Enhet

Ägd andel Givna Mottagna Givna Mottagna Given Mottagen

Kommun 150,2 4,6 0,0 0,0 467,0 0,0

Borgholm Energi Elnät AB 99% 86,2 4,1 0,0 0,0 0,0 467,0

Ölands kommunalförbund 43% 15,6 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0

Kalmarsunds Gymnasieförbund 13% 48,4 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0

Ägartillskott Koncernbidrag Utdelning

Försäljning Lån Borgen

Borgholm Energi Elnät AB (4,9 mkr) Bolaget arbetar med den kommunala infrastrukturen på norra Öland. De ansvarar också för mat, fastighetsförvaltning, gata/park och lokalvård inom de kommunala verksamheterna. Därtill be-driver bolaget vinstdrivande verksamheter som elförsäljning och vindkraft. För mer information och för senaste årsredovisning gå till http://www.borgholmenergi.se

Kalmarsunds Gymnasieförbund (8,3 mkr) Kalmarsunds Gymnasieförbund svarar för gymnasie- och vuxenutbildning för medlemskommu-nerna Borgholm, Kalmar, Mörbylånga och Torsås. För mer information och för senaste årsredo-visning gå till http://www.gyf.se

Ölands Kommunalförbund (1,0 mkr) I Ölands Kommunalförbund ingår de två Ölandskommunerna. Kommunalförbundet sköter för kommunerna vissa gemensamma angelägenheter såsom räddningstjänst och näringsliv. För mer information gå till http://www.oland.se/olandskommunalforbund/

http://www.gyf.se/

http://www.oland.se/olandskommunalforbund/



Skulder och tillgångar

Pensioner Kommunens pensionsförpliktelser består av ansvarsförpliktelser, nyintjänade pensioner och löpande pens-ionsutbetalningar. Ansvarsförbindelsen, som är den största enskilda delen, omfattar pensioner intjänade före 1998 och uppgår till 231,6 mkr inklusive löneskatt. Ansvarsförbindelsen redovisas utanför balansräk-ningen. Pensionsmedel intjänade under åren 1998-2000 redovisas som en avsättning i balansräkningen och denna del har ökat med 1,9 mkr mellan åren. De intjänade pensionsmedlen som kommunen har kvar i ba-lansräkningen uppgår nu till 31 mkr. Kommunen har valt att försäkra sig för den delen som ökar snabbast, den så kallade förmånsbestämda ålderspensionen (pensioner som utgår på inkomstbelopp över 7,5 gånger basbeloppet). De individuellt intjänade pensionerna redovisas som en kortfristig skuld och betalas ut till de anställdas pensionsförvaltare i mars året efter bokslutsåret. För detta är 12,4 mkr upptaget i balansräkningen inklusive löneskatt. Specifikation av pensionsskuld Förändring

(mkr) 2011/2012 2012 2011 2010 2009 2008

Avsättning för pensioner som

långfristig skuld 1,9 31,0 29,1 28,2 28,3 27,0

kortfristig skuld ITP 0,5 12,4 11,8 11,3 10,5 11,4

Ansvarsförbindelser 0,7 231,6 230,9 209,4 218,4 212,5

Finansiella placeringar

Totala förpliktelser 3,1 275,0 271,9 248,9 257,2 250,9 Specifikation enligt rekommendation nr 7, rådet för kommunal redovisning

Totalt uppgår kommunens pensionsförpliktelser till 275 mkr och av detta återlånas 263 mkr till verksamhet-en. Den totala pensionsskulden har ökat med 3,1 mkr. Löneskatten är bokförd på det år förpliktelsen har uppkommit.

Borgensåtagande och skulder Kommunens borgensåtaganden uppgår till 467,6 mkr. 467 mkr av åtagandet har kommunen gentemot Borgholm Energi AB. Risktagandet bedöms liksom tidigare år som ringa. Borgensåtagandet omfattar: - Nybyggnation hälsocentral - Vindkraftverk - Nybyggnation gymnasium - Närings- och bostadsfastigheter samt övriga anläggningar som tidigare ägts av kommunen - VA-utbyggnad - Investeringar i brandstationer 0,6 mkr är borgen för Folkets Hus som ingicks under 2011 och avser en satsning på 3-D bio och utrustning för att kunna livesända större arrangemang från storstäder så som operor och sportevenemang. Kommu-nen har under året ökat de långfristiga skulderna med 30 mkr. Amortering har skett med 0,2 mkr och de totala skulderna (långfristiga) uppgår till 257,2 mkr.



Likviditet Den finansiella situationen i Borgholms kommun innebär att kommunens investeringsbudget borde ligga runt 10-15 mkr och på så sätt låta ekonomin återhämta sig. Detta har inte varit fallet de senaste åren varav flera nyupplåningar behövt genomföras. I början av år 2012 upptog kommunen 30 mkr i lån för att stärka likviditeten till följd av en hög investeringsnivå och en ansträngd likviditet. Under slutet av december gjordes en överföring om 15 Mkr till Borgholm Energi AB för att säkerställa likviditeten i bolaget vid årsskiftet i avvaktan på byggkre-ditiv för Resedan. Motsvarande summa 15 Mkr återfördes till kommunen den 2 januari 2013 efter det att bygg-lånet från Kommuninvest inkommit till BEAB.

Medelsaldot under 2011 var positivt med 3,4 mkr. Medelsaldot under 2012 låg strax över linjen med 0,2 mkr.

Likviditetsprognosen ovan förutsätter att Borgholmsmodellen följs fullt ut d.v.s. 3/3 av besparingarna ge-nomförs år 2015.



Framtidsutsikter

Omvärlden I sin senaste prognos gör SKL bedömningen att risken har minskat för en djupare recession och med den för-nyad finansiell oro. I Sverige, liksom på andra håll i världen, signalerar de finansiella marknaderna tillsammans med olika förtroendeindikatorer att vi rör oss mot ljusare tider. Trots positiva signaler manar SKL till försiktighet och att 2013 inledningsvis kommer att präglas av svag utveckling med en måttlig ökning i BNP motsvarande 1,4 procent. Även konjunkturinstitutet visar i sin konjunkturbarometer att det finns ljusglimtar i den svenska eko-nomin och att flera sektorer i näringslivet samt hushållen ser positivare på framtiden. Under 2013 når arbetslösheten 8,2 procent vilket är något högre än 2012. Trots vikande sysselsättning beräknas skatteunderlaget utvecklas positivt. I reala termer beräknas skatteunderlaget öka med 1,3 procent 2013. En bidragande orsak till den starka tillväxten är ökande pensioner. På längre sikt, i takt med att problemen i omvärlden dämpas, ser förutsättningarna för svensk ekonomi ljusare ut. De offentliga finanserna är i gott skick och den privata sektorn redovisar överskott. Samtidigt som finanserna överlag är starka finns stora investeringsbehov, bland annat inom infrastruktur och bostäder. Till det kan läggas ytterligt låga räntor och lediga produktionsresurser i form av bland annat arbetskraft. Därför utgår SKL från att tillväxten i svensk ekonomi efterhand förbättras. Även om tillväxten i ekonomin efterhand tilltar kommer arbetslösheten att ligga kvar på en fortsatt hög nivå. Först under 2014 beräknas sysselsättningen öka för att under 2016 nå de nivåer som rådde före finanskrisen. Borgholms kommun Borgholms kommun kunde vid slutet av 2012 med glädje konstatera en faktisk befolkningsökning med 53 per-soner och därmed även en välkommen ökning av skatteintäkter. I kommunens antagna vision och strategiska mål ska antal invånare succesivt öka till 11 000 invånare eller fler till år 2020. Mot bakgrund av kommunens vision har satsning gjorts på såväl översiktsplaner som detaljplaner för att generara fler tomter för bostäder såväl som företagsetableringar. Under 2013 och 2014 kommer kommunens bolag Borgholm Energi AB att fär-digställa satsningen på en ny hälsocentral och bostäder. Vid slutet av året beslutades i kommunfullmäktige även förslaget att godkänna Ekerums storsatsning på bostäder i Rälla vilket skapar förutsättningar för ytterli-gare inflyttning. Vidare förs även en diskussion hur kommunen kan möta upp behovet av hyresrätter i framti-den. Räntenivåerna har under senare år varit stabilt nedåtgående och förväntas vara låga under en överskådlig framtid för att stimulera satsningar på såväl bostadsbyggande som satsning på infrastruktur. Kommunens stra-tegiska val att satsa på utbyggnaden av VA-nätet på norra Öland fortsätter och intensifieras kommande år. Satsningen ger, förutom en kvalitets- och tillgänglighetsökning, även en ökad möjlighet till fortsatt satsning av nybyggnation och tillväxt i kommunen. Borgholms Kommun och dess invånare påverkas naturligtvis i stort av den utveckling som sker nationellt såväl som globalt, men inte nödvändigtvis på samma sätt. Aviserade förändringar i utjämningssystemet från och med 2014 kommer att gynna Borgholms kommun såväl som andra kommuner med likande struktur och demografi. Modellen förväntas ge förutsättningar för en mer likvärdig och god grundservice i Sverige genom att utjämna vissa skillnader i skattekraft samt medverka till kostnadsutjämning. Borgholms kommun visar under 2012 år ett underskott. Att i framtiden sätta förhoppning till enbart föränd-ringar i utjämningssystem och att öka antal invånare anses inte räcka. Kommunen behöver även anpassa sina kostnader till en rimlig nivå. För att uppnå en budget i balans har vi valt att tillämpa en fördelningsmodell base-rade på jämförbara kommuner. De besparingskrav som fördelningsmodellen anger kommer att vara en utma-ning för kommunen och motsvarar för budgetåret 2013 ca en tredjedel av jämförbara kommuner eller 15,4 mkr. Kommunen kommer under året arbeta vidare med modellen och den fortsatta anpassningen till jämför-bara kostnadsnivåer.



Kommunstyrelsen

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande församling. Direkt under fullmäktige har kommunstyrel-sen det övergripande ansvaret för kommunens operativa verksamhet. I kommunstyrelsen och dess arbetsut-skott sker beredning och behandling av ärenden rörande ledning, samordning och uppföljning av kommunens samlade verksamhet. Från kommunstyrelsen läggs också förslag till beslut inför behandling av ärenden i kom-munfullmäktige. För verksamheten är Lisbeth Lennartsson (C) ordförande och förvaltningschef är Christina Madeling.

Resultaträkning Budget Bokslut

2012 2012

Intäkter 19 294 20 172

Kostnader 108 593 115 379

varav personal 19 362 26 340

Nettokostnader 89 300 95 207

Skattemedel 89 300 89 300

Årets resultat -5 908

Investeringar 39 595 36 017

Analys av årets ekonomi och verksamhet Kommunledningskontoret är kommunstyrelsens förvaltningskontor och omfattar kommunledningsstab, ar-betsmarknads-, ekonomi-, IT- och personalavdelning. Under året har förvaltningen genom olika prognoser varit medveten om att budgeten på 5,3 mkr i intäkter, vilken avser försäljning av mark och fastigheter, inte skulle kunna verkställas. Det underskott som förvaltningen uppvisar 2012, 5,9 mkr, kan till största delen hänföras till just nämnda orsak. Utöver detta har kostnaderna till gymnasieförbundet för kommunens gymnasieungdomar överskridit budget med ca 1 mkr, men även kostnaderna för bidrag och medfinansieringar samt telefonväxeln överskrider respektive budget (0,25 mkr respektive 0,4 mkr). Däremot har inte budgeten för informationsverk-samhet (som budgeterades upp inför 2012) samt rehabilitering använts fullt ut (0,4 mkr respektive 0,24 mkr). All integrationsverksamhet drivs numera i projektform och påverkar därmed inte utfallet för förvaltningen.

Viktiga händelser under året Kommunstab Under året har arbetet i kommunstyrelsen och kommunledningskontoret varit omfattande och spänt över ett stort antal aktiviteter såväl kommunövergripande i kommunen som genomförande på nämndsnivå. Kortfattat kan de viktigare ärenden och frågor som varit specifikt bundna till kommunstaben sammanfattas:

Cykelprojektet ”Fyr till fyr” påbörjas och finansieras av EU-medel med 27,5 Mkr. Kommunledningskon-torets planeringschef blir projektledare. P.g.a. anställningsstopp återbesätts inte tjänsten.

Föreläsning av Axel Danielsson för alla politiker i kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder. Ämne; kommunallagen, arbetsordning och rollfördelning mellan politiker och tjänstemän.

Ett flertal företagsbesök och sockenmöten gjordes under året.

Heldagsföreläsning med Lars Ericsson, för både politiker och tjänstemän med temat ”Bättre företags-klimat i Borgholms kommun”



Alla chefer inom Borgholms Kommun och Borgholm Energi AB samlas i syfte att stärka samarbetet inom hela koncernen. Tvärsektoriella chefsnätverksgrupper bildas och arbetet i chefsnätverken ska genomsyras av helhetssyn och ”det som är bäst för Borgholms kommun”. Det goda ledarskapet med ständiga förbättringar förväntas ge ökad kvalitet för medborgare, brukare och kunder.

Servicepunkt med medborgarkontor invigs i Byxelkrok.

Extraordinär händelse; en sportbil kör in i folkmassan på torget i Borgholm. Två svårt skadade och många människor chockade. Ett flertal av Borgholms kommuns medarbetare arbetar i skarpt läge med krishantering och socialt omhändertagande på bred front.

Intensivt arbete bedrivs under hela året tillsammans med Ekerum Golf & Resort för att möjliggöra mil-jardprojektet med hotell och 300 bostadsrätter.

Kommunfullmäktige tar beslut om vision och nio strategiska mål för Borgholms kommun.

Ledningsgruppen inleder arbetet med att ta fram ett Balanserat Styrkort för Borgholms Kommun, som har sin grund i den politiska visionen och de beslutade målen.

Besök av migrationsministern Tobias Billström samt företrädare för SKL till Lundegårds flyktingboende. Ekonomiavdelningen Ekonomiavdelningen har under året arbetat med att ta fram en ny fördelningsmodell baserad på strukturjuste-rad standardkostnad samt jämförbara kommuner. Kommunen kallar modellen för Borgholmsmodellen då den specifikt är en jämförelse i ett nationellt perspektiv såväl som några få utvalda kommuner med likande demo-grafi och struktur. Kommunen har valt att jämföra sig först och främst med Simrishamn och Sotenäs. Mycket av arbetet har fokuserats på att hitta pedagogiska förklaringar till vad kommunens verksamhetsområden kostar i jämförelse med andra jämförbara kommuner samt orsaker till avvikelser. Ekonomiavdelningen har varit ett stöd för såväl chefer som beslutsfattare att beräkna och hitta balans i de sparförslag som tagits fram. Vidare har ekonomiavdelningen under året tagit fram en utfördelningsmodell för fördelning av kostnader Tek-nisk service. Fördelningsmodellen innebär att kostnader för städ, kost och fastigheter fördelas på respektive ansvar enligt principen att ”kostnader ska tas där de uppstår”. Utfördelning av kostnader tillämpas från och med januari 2013. Under 2012 fattade kommunfullmäktige beslut om Borgholm kommuns vision samt strategiska mål. Ekonomi-avdelningen har varit behjälplig i att utifrån vision och mål påbörja arbetet med att strukturera ett övergri-pande balanaserat styrkort. Under 2013 kommer det fortsatta arbetet med balanserade styrkort att intensifie-ras och avdelningen kommer att vara stödjande i processen. IT-avdelningen Under 2012 har IT-avdelningen uppgraderat stamnätet till 1 GB. Rälla och Runsten skola har uppgraderats till fiberuppkoppling. Avdelningen flyttade under året från lokalerna på Badhusgatan 4 till Tullgatan 38K ”Parkvil-lan”. Det tillhörande garaget isolerades så att avdelningens förråd kunde flyttas närmare. Två nya servrar köp-tes in vilket medförde att även databaserna har kunnat virtualiserats. Virtualiseringsplattformen uppgradera-des från version 3.5 till 5.1. Avdelningen har arbetat med att få byalag att ansöka hos länsstyrelsen för att få medel till bredbandsutbyggnad via fiber. Gärdslösa socken har blivit beviljade medel. Personalavdelningen Som stab i organisationen är den främsta målsättningen att serva våra ”kunder (chefer och övriga anställda)” i första hand inom områdena personal- och arbetsmiljö. Avdelningen har genomfört en rationalisering med en tjänst under året från 7,0 till 6,0 vilket ger en besparing på cirka 0,4 mkr. Till personalavdelningen hör också kontorsservice med 2,0 tjänster. Viktigare aktiviteter under året:

Utfört en genomgång av vårt samverkansavtal med betoning på arbetsplatsträffen för i stor sett samt-liga anställda, med målsättningen att utveckla samverkan i kommunen.

Tagit fram en mera kostnadseffektiv modell för sjuk- och vabanmälan, och sänkt kostnaden med i stor sett bibehållen service för chefer och anställda.



Startat upp ett projekt ”Leda och styra för hållbar jämställdhet” som innebär att ett jämställdhetsper-spektiv införlivas i all verksamhet och i de ordinarie styr- och ledningssystemen. Ett stort antal politiker och tjänstemän har utbildats.

Personalsystemet med fokus på lönehanteringen har granskats av revisionsbyrån PWC och där fått mycket goda omdömen.

En ny personalhandbok (nätbaserad) har arbetats fram och finns på vårt intranät.

Samverkan inom pa-systemområdet med kommunerna Mörbylånga, Torsås, Emmaboda och Hultsfred har fortsatt att utvecklas.

Tagit bort utskicket av lönespecifikationen till anställda och politiker, som istället kan se den i PS-arbetstagare. Det innebär, förutom en miljömässig vinst, en årlig kostnadsbesparing på ca 100 tkr

Nya växelplattformen Trio har tagits i drift, och därmed kan vi nu bl.a. samarbeta med Mörbylånga kommun genom att sköta växelfunktionen åt varandra vid behov. Denna möjlighet har använts ett flertal gånger under året. Samarbete finns också med Mönsterås, Oskarshamn och Högsby kommuners växlar, och vi kan nu ringa ”internt”, d v s kostnadsfritt till dessa kommuners samtliga anknytningar.

Arbetsmarknadsavdelningen Kortfattat kan de viktigare händelserna som behandlats under året sammanfattas:

Ett nytt ungdomsboende för ensamkommande flyktingungdomar startades maj 2012. Platserna har därmed utökats till 10 stycken

Projektet RAMP pågår sedan 2011 och är ett samarbetsprojekt mellan kommunerna: Borgholm, Kal-mar, Emmaboda, Lessebo, Mörbylånga och Nybro samt Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, regionförbundet, landstinget, Kumulus och OCN Sweden. Projektet finansieras med ESF-medel och medfinansiering av ovanstående parter. Syfte och mål med projektet är att personer som står långt från arbetsmarknaden ska komma närmre alternativt få jobb, börja studera eller starta eget. Ett andra syfte och mål är hur kommunerna tillsammans kan påverka eller förändra på andra nivåer som till ex-empel myndigheter och politiker, så att det blir lättare och vägarna kortare för att komma ut på ar-betsmarknaden. Under året har 29 personer varit inskrivna i projektet. 23 personer har avslutats varav 10 stycken fått anställning på öppna marknaden.

Förväntad utveckling Kommunstab Borgholms kommun har långt framskrivna planer på att starta upp ett Servicecenter i Stadshuset. Syftet är att öka kommunens tillgänglighet för våra medborgare. ”En väg in” är ledorden och det innebär att ett fåtal med-arbetare ska arbeta med att besvara de mest förekommande frågorna snabbt och enkelt. Antingen via besök, mail eller telefonsamtal. Med anledning av Näringslivskontorets nedläggning år 2012 och att avvecklingspro-cessen nu startat står Borgholms kommun inför nya utmaningar. Näringslivet och tillväxtfrågorna är av stor betydelse för kommunens totala ekonomi och välfärd. Vikten av att hålla styrfart och upprätthålla kompetens kan inte nog poängteras. Chefsnätverken planeras fortsätta under år 2013. Nätverken är aktiva arbetsgrupper som samordnar, utreder och utvecklar på uppdrag av ledningsgruppen. Chefsnätverken arbetar även med andra frågeställningar och omvärldsbevakning. Medborgare/kundfokus, samverkan och koncernnyttan är vik-tiga ledord. Kommunfullmäktige har beslutat om en vision och antagit nio strategiska mål (se sida 4). För att följa upp och aktivt arbeta med målen ska ett balanserat styrkort tas fram. Ekonomiavdelningen Under 2013 kommer avdelningen att fokusera på det fortsatta arbetet med Borgholmsmodellen och effekti-vare budgetprocess. Vi kommer även arbeta vidare med att fastställa vår internkontrollplan. Ekonomiavdel-ningen och personalavdelningen kommer att påbörja ett samarbete inom våra gemensamma processer för att förbättra analys och uppföljning av bl.a. personalkostnader, arbetade timmar etc. Kommunen har valt att satsa på ett system för verksamhetsledning och styrning, Cockpit. Avdelningen kommer att medverka vid implementeringen av systemet samt vidare vara stöd för kommunens verksamheter när sy-stemet tas i drift.



Borgholms Slott Slottsverksamheten ligger under kommunstyrelsens ansvarsområde. Statens Fastighetsverk äger och förvaltar Borgholms Slott. Borgholms kommun ansvarar genom hyresavtal med Statens Fastighetsverk för verksamheten på Borgholms Slott. Ordförande är Lisbeth Lennartsson (C) och verksamhetsansvarig är Jan-Åke Johansson och administrativt ansvarig är Maria Johanson.

Analys av årets ekonomi och verksamhet Slottsverksamheten redovisade ett resultat på plus 0,3 mkr. Det positiva resultatet kan främst hänföras till överskott inom konsertverksamheten samt högre intäkter än budgeterat för försäljning i Slottsbutiken. Även personalkostnaderna är lägre än budgeterat. Överskottet reduceras dock genom höga kostnader för mark-nadsföring och underhåll av scenen.

Viktiga händelser under året Hösten 2006 tecknade Borgholms kommun och Statens Fastighetsverk ett nytt tioårigt Nyttjanderättsavtal gällande Borgholms Slott. Verksamheten på Borgholms Slott finansieras genom entréavgifter, hyror och försälj-ningsintäkter. År 2012 ökade antalet vuxna fullbetalande dagbesökare med nästan 7 procent. Borgholms Slott är öppet dagligen från den 1 april till den 30 september. Varje dag i juni, juli och augusti är det guidning vilket är mycket uppskattat och ingår i entrébiljetten. Den nya entrén och butiken har betytt mycket för slottets utveckling. Flera lokala hantverkares produkter säljs i butiken. Borgholms Slotts barnverksamhet är uppskattad. Barnverksamheten öppnar veckan efter midsommar varje år och pågår fram till första veckan i augusti. Sommaren 2012 arrangerades följande konserter på Borgholms slott – 3 kvällar Öland Celtic festival, Jazz & visor med Babben Larsson som gästartist, 2 kvällar Lasse Winnerbäck, Eldkvarn, Veronica Maggio, Me-lissa Horn & Mikael Wiehe, Sven-Ingvars & Kalle Moraeus & The Refreshments samt Cornelis 75 år med Lill Lindfors. 10 711 personer besökte någon konsert. Fyra kvällar arrangerades tornerspel. Borgholms Slott är en populär vigsel- och festlokal. Lördag är den dag då flest vill hyra slottet för gästabud. Många bokar mer än ett år i förväg för att få just den dag de vill ha. Flera hotell erbjuder olika former av gästa-bud på slottet så även i veckorna används lokalerna till viss del. Under våren arrangerades även en godismässa på slottet. Varje år i samband med Ölands Skördefest arrangerar Södra Kalmar läns fåravelsförening ”Fårets Dag” på Borgholms Slott. Nytt 2012 var att slottsverksamheten var medarrangör till Fårets dagar. Tidigare år har Svenska Fåravelsförbundet skött allt själva men med tanke på den mängd besökare som kommer varje år be-hövde arrangemanget genomföra en del förändringar. Slottsverksamheten och Svenska Fåravelsförbundet arbetade under våren fram ett nytt koncept som genomfördes 2012. Det nya arbetssättet fungerade mycket bra. Borgholms Slotts julmarknad är ett mycket uppskattat arrangemang. Många lokala hantverkare och producen-ter får möjlighet att visa upp sina produkter. Aldrig har det varit så många utställare på julmarknaden som 2012. Det var tänkt att Gärdslösa kammarkör skulle ha julkonsert i slottets norra källare. Men tyvärr blev det inga konserter p.g.a. ett nästan två timmar långt strömavbrott. Statens Fastighetsverk restaurerade 2012 flera murverk på slottet och arbetade tillsammans med slottsverk-samheten med säkerhet och tillgänglighet. Bl.a. sattes nya lampor upp i Ryttargången. 2012-2014 kommer slottsverksamheten att arbeta med projektet Öppna Portar, ett stort EU-projekt med fyra historiska besöksmål – Borgholms Slott, Kalmar slott, Eketorps fornborg och Huseby bruk. Statens Fastighets-verk är projektägare. I projektet ingår förutom Statens Fastighetsverk även Riksantikvarieämbetet, två region-förbund och fyra kommuner. Syftet med projektet är att utveckla besöksmålens roller, publika verksamhet, samverkan och erfarenhetsutbyte. Projektet omfattar 19 olika insatser till en totalkostnad av 51 miljoner kro-nor. EU:s regionala strukturfond stöttar projektet med drygt 20 miljoner kronor. 2012 påbörjades arbetet med att göra ytor tillgängliga för barn-, café- och uthyrningsverksamhet. Under sommaren kunde en ny scen på lilla borggården invigas. Under hösten arrangerade projektet en gemensam studieresa till England.



Förväntad utveckling Statens Fastighetsverk tillsatte 2010 en styrgrupp och en arbetsgrupp för att arbeta fram en utvecklingsplan för Borgholms Slott. Utvecklingsplanen syftar till att väcka intresse för och tillgängliggöra vårt gemensamma kul-turarv, stärka Borgholms och Ölands attraktionskraft samt bidra till en hållbar och stark tillväxt i sydöstra Sve-rige. Visionen är att år 2016 är Borgholms Slott ett slott för alla. Här bedrivs en attraktiv och tillgänglig verk-samhet under stor del av året. En ständig förnyelse av utbudet gör slottet roligt att återvända till. År 2013 kommer slottsverksamheten att arbeta vidare med projektet Öppna Portar. Förhoppningsvis kommer caféverksamheten att vara igång sommaren 2013. Arbetet med att ta fram en fast upplevelsebaserad utställ-ning om slottets och Ölands historia kommer att vara prioriterat under året. Liksom tidigare år är de allra flesta lördagarna redan bokade för olika gästabud. Södra Kalmar läns fåravelsför-ening kommer i samarbete med Borgholms slott att genomföra Fårets Dagar i samband med Ölands Skörde-fest. Konsertverksamheten kommer att stärkas bl.a. med mindre arrangemang på gamla borggården. Arbetet med att göra Borgholms Slott säkert och tillgängligt för så många som möjligt kommer att fortsätta 2013.



Teknisk service

Teknisk service ligger under Borgholm Energi AB. Under Teknisk service finns fyra verksamhetsområden: gata/park, fastigheter, kost och lokalvård. Vd för Borgholm Energi är Benny Wennberg.


2012 2012

Intäkter 0 201

Kostnader 55 228 59 887

varav personal 0 0




Investeringar 0 0

Analys av årets ekonomi och verksamhet

Årets samlade resultat för Teknisk Service slutade på minus 4,5 mkr.

Årets resultat för Gata/Park slutade på ett minus. Minusresultatet berodde till största delen på snöröjningen, där kostnaden landade på ca 3,7 Mkr.

Resultatet för fastighetsavdelningen blev ett litet minus. Kommunens fastigheter förvaltas av Borgholm Energi. Det är skolor, daghem, vårdcentraler, servicebostäder för äldre, sporthallar, bibliotek, bostadslägenheter, brandstationer, industrilokaler, kontor, servicebyggnader i hamnar och vid badplatser, allmänna toaletter, busskurer mm. Den totala förvaltade ytan är ca 100 000 m

2. Dessutom förvaltar Fastighetsavdelningen kom-

munens markreserv i form av skogar, planlagd tomtmark och annan övrig mark, samt kommunägda markom-råden längs kusten som arrenderas ut till bland annat ägare av sjöbodar. Förutom underhåll och skötsel av byggnader och markområden svarar Borgholm Energi också för om-, till-, och nybyggnation av kommunägda lokaler. Vi är åtta medarbetare inom fastigheter som arbetar med underhåll av byggnader och grönytor, planering och projektering, renovering, nybyggnation, administration, hyres- och arrendeavtal. Två medarbetare har person-lig fullmakt från kommunen att arrendera ut kommunens marker samt att hyra ut bostäder och en del av kommunens lokaler (industri- och kontorslokaler). Resultatet för Kostverksamheten slutade på ett mindre minus. Årets resultat för lokalvårdsverksamheten blev positivt för 2012. Hela året har präglats av arbetet med omor-ganisationen samt effektivisering. Man har effektiviserat där man har kunnat, när tillfälle ges, t.ex. vid:

Pensionsavgångar, när någon slutat eller vid tjänstledigheter. När någon är sjuk/ledig ersätter vi inte med vikarier fullt ut, utan hjälps åt över gränserna.

Kontrollerar alla beställningar och fakturor.

använder ”billiga” timmar, ej övertid och OB-timmar.

Avdelningen håller på att succesivt gå över till en bättre svanenmärkt och effektivare micro-fibermopp, som gör att man kommer att fasa in torrmetoden vilket innebär minimerat användande av medel.

Jobbat aktivt med att sänka kostnader; vad kan vi spara in på vad kan vi göra bättre utan att tumma på kvaliteten?



Eget ägande mattor (samt egen skötsel/tvätt av mattor).

Billigare fönsterputsare (50 procent billigare).

Inköp av arbetskläder/skor, endast vid behov (snitt 328 kr/anställd och år 2012).

Inköp av bättre mopp som håller 1000 tvättar istället för 500 tvättar.

Kastar inga gamla moppar, får återvinningspremie på gamla uttjänta moppar.

Använder numera en specialpasta på stengolv och arbetat upp en bättre yta som gör att det blir frä-schare och mer lättstädat.

Viktiga händelser under året

Gata/Park

Inspelning av skumtimmen

Bidragsansökan för renovering av Byxelkroks fiskehamn antogs.

Leaderprojektet Hamnen mitt i byn i Stora Rör avslutades. Ett mycket gott exempel på hur man ge-mensamt kommer fram till en målsättning om en byggds utveckling. En handlingsplan på 25 punkter är framtagen. Ansökan för renovering och förstärkning av delar av hamnen har godkänts av Länsstyrel-sen.

Cykelledsprojektet startade upp. Fastigheter

Färdigställande av ombyggnad och tillbyggnation av Slottsskolan

Översyn av externa hyreskontrakt

Planering av skollokaler på östra sidan av kommunen efter nedläggningsbeslut av Runstens skola

Genomgång av samtliga externa hyreskontrakt, för att optimera hyrda ytor Kost

Ansvaret för kostverksamheten flyttades över från Servicechef till Chef för kundservice och kost på Borgholm Energi.

Under hösten kontaktades ett företag som levererar kyld mat med en förfrågan om de även genomför pilotprojekt för potentiella kunder. Svaret var ja, och vi inleder projektet i mitten av januari 2013. Testperioden blir knappt tre månader och berör 39 st av hemtjänstens brukare i område Mellersta. Utvärdering kommer ske efter avslutat pilotprojekt. Detta är ett samarbete mellan Socialförvaltningen och Borgholm Energi.

Man beslutade att servera skolmåltid till de asylsökande barnen inom skola på Lundegård och en till-fällig skolservering sattes upp på Lidret, Lundegård.

Man har i Fullmäktige beslutat att lägga ner Runstens skola vilket medför att även köket läggs ner. Lokalvård

Flytt från paviljonger till nya Slottsskolan.

Ekonomitänk, Kostnadsmedvetenhet och Miljötänk.

Avstämning av verksamhetsmässiga mål

Gata/Park Målsättningen hittilldags har varit att hinna ikapp det mycket eftersatta renoveringsbehovet ute på våra an-läggningar, framförallt hamnarna. Detta arbete kommer att fortsätta dock med inriktning på mer planerade insattser. Avdelningen kommer under året att jobba med energibesparande åtgärder i den mån det finns medel till detta. Färdigställandet av grönyteområden och övriga allmänytor i sedan länge utbyggda bostadsområden prioriteras högt. Förrådsfrågan bör lösas under året. Ska kommunen vara kvar måste man snygga till hela anläggningen och anpassa den efter verksamheten. Befintliga personalutrymmen måste ses över så att de lever upp till dagens krav.



Upphandling av snöröjning, grusleveranser, asfalt, entreprenadmaskiner m.m. kommer att ske under året, delvis i samarbete med Mörbylånga kommun. Cykelledsprojektet kommer rent praktiskt att starta upp i år med utbyggnad av cykelleder. Upprustning av Borgholm torg. Kost Ett mål har varit att skapa stabilitet och framåtanda inom kostverksamheten när vi ställs inför nedläggning av ett kök i Runsten, samt aktivt börja titta på förbättringar och utveckling av verksamheten till direkt följd av detta. Arbetet pågår och känns framgångsrikt.

Ytterligare mål har varit att stärka samarbetet med andra förvaltningar, vilket upplevs att vi har gjort med både utbildningsförvaltningen när det gäller servering på Lundegård och med Socialförvaltningen när det gäller pi-lotprojektet med kyld mat. Mål med verksamheten har även varit att förändra organisationen för att möta de sparkrav vi står inför. Arbe-tet har inletts med två förändringar inom administrationen.

Lokalvård Fokus har legat på kostnader och besparingar utan att tumma på kvalité. Det ses genom att verksamheten har börjat med genomförande av städmaskins- och städvagnsinventering samt översyn av städinstruktioner. Även Jobbrotation/jobb över gränserna är en del i att nå målen.

Förväntad utveckling

Gata/Park

Cykelledsprojektet kommer att ta form under året rent fysiskt. Här ser vi en stor utvecklingsmöjlighet av en nygammal målgrupp bland våra turister.

Hamnarna är stora turismagneter som lockar till sig besökare både från land och från sjön. Det kom-mer att finnas stora möjligheter för företagsutveckling i våra hamnar framledes.

Fastigheter

Ekbackaområdet skall projekteras enligt den nya lokalförsörjningsplanen och en eventuell renovering kan bli aktuell under 2014- 2015.

Lokalförsörjningsplan för kommunens samtliga verksamhetsområden.

Försäljning av Södvik och Böda skola.

Skapa förutsättningar för fler lägenheter i Borgholm-Köpingsviks området, detta är nödvändigt för att korta den bostadskö som finns i kommunen.

Kost

För 2013 ser förändringarna ut att landa i samma spår som för slutet av år 2012. Arbetet fortsätter med organi-sationsförändringar, vilket bör landa i en minskad arbetsstyrka och ny arbetsfördelning för att möta bespa-ringskraven. Fler mottagningskök och färre tillagningskök är att vänta i och med nedläggningen av Runsten skola. Ett steg tillbaka kommer att tas i fråga om kostpolicyn. Med hänvisning till att medel saknas finns ingen möjlighet att leva upp till denna.

Lokalvård

Sänka ambitionsnivån ytterligare enligt kommunens målsättning.

Fortsatt focus på kostnader och besparingar.

Arbeta med jobbrotation, delaktighet och teamkänsla.



Socialnämnden (inklusive LASS/LSS) Socialnämnden ansvarar för kommunens omsorg om äldre och funktionshindrade, psykiatriverksamhet, kom-munal hälso- och sjukvård, individ- och familjeomsorg samt budget- och skuldrådgivning. För verksamheten är Eva Karlström (M) ordförande och Ewa Larsson förvaltningschef.


2012 2012

Intäkter 30 629 31 915

Kostnader 245 728 255 861





Investeringar 1 500 150

Analys av årets ekonomi och verksamhet

Socialförvaltningens totala resultat för året är -8 8 mkr. Underskottet beror på höga kostnader för Individ- och familjeomsorgen, samt omsorg om funktionshindrade, LSS. Fler placeringar än tidigare år har verkställts och varit kostsamma för förvaltningen. IFO visar ett totalt underskott på -2,9 mkr, och det totala resultatet för om-sorg om funktionshindrade är -5 mkr. Centralt, bemanningsenheten samt hälso- och sjukvård har tillsammans ett positivt resultat på 1 2 mkr. Personalkostnaderna var under fösta halvåret höga, men har efter flera åtgärder kunnat bromsas in. Särskilt boende och omsorg om funktionshindrade har haft underskott. Äldreomsorgens totala resultat är -2 mkr, där personalkostnaderna har haft positiv respektive negativ inverkan för de två verksamheterna. Ordinärt boende har positivt resultat med 2,9 mkr och särskilt boende visar underskott av 4,9 mkr. Övriga verksamheter avslutar året med positivt resultat för personalkostnaderna. Intäktsöverskott i förvaltningen beror, delvis på momsåterbetalningar och intäkt från migrationsverket. Intäkter för visstidsboende har inkommit 2012 och påverkar resultatet positivt.


År 2012 inleddes med att avtacka Lisa Crocker som socialchef och fullfölja rekrytering av hennes efterträdare. Ewa Larsson började sitt uppdrag som socialchef den 21 maj. Vid halvårsskiftet var det stort fokus på förvaltningens organisation, ledning och riktning. Särskilt fokus var det på den hårt belastade ekonomin med ett prognostiserat underskott på 12,5 miljoner. Ett flertal utredningsupp-drag kom från nämnden och flera beslut fattades om åtgärder för att bromsa ekonomin och därmed minska underskottet. Lägre kostnader för liknande tjänster kunde presenteras från våra s.k. jämförelsekommuner, Simrishamn, Strömstad, Sotenäs och Båstad, vilket talade för att det fanns möjlighet till effektiviseringar. Lägre kostnad med bibehållen eller högre kvalitet är vår ambition. Det åtgärdspaket som tog form efter halvårsskiftet 2012 har gett resultat. Det ekonomiska underskottet är huvudsakligen relaterat till ett ökat antal placeringar vilket är mycket svårt att påverka.



Ledningsorganisation/stab:

Ny organisation har formats för ledning av Socialförvaltningens verksamhetsdelar.

Verksamhetschef för äldreomsorgen har rekryterats.

Kvalitetsenhet (Q) har bildats (sammansatt av MAS, utvecklingsledare, utbildningsledare och system-förvaltare) och startade 1 oktober med kartläggning av pågående projekt samt framtagande av hand-lingsplan för fortsatt kvalitetsarbete 2013. Prioriterade områden är implementering av kvalitetsled-ningssystem för hela verksamheten, systematiskt använda kvalitetsregisterdata för att utveckla vården av äldre (Senior Alert), vården vid livets slut (Palliativa registret) och vården av personer med demens-sjukdom (BPSD) samt att ta fram en kompetensförsörjningsplan.

Informations- och kommunikationsstrategier för ledning, styrning, delaktighet och medbestämmande har tydliggjorts.

Mediastrategi med ambition att få ut en mer positiv bild av verksamheten gav viss effekt. Uppmärk-sammades gjorde bland annat psykiatriteamet, anhörigstödsteamet, Klockargårdens dagverksamhet för dementa och arbetet med unga inom socialtjänsten.

Utredningsarbetet och enkätundersökningen för att undersöka intresse och förutsättningar för LOV (Lagen om valfrihet) fick hård kritik och måste göras om 2013.

Nyckeltal har tagits fram som ledningsverktyg för att följa verksamhetens kvantitet och kvalitet. Ge-nusperspektiv ska belysas i vissa av nyckeltalen som en del i det påbörjade jämställdhetsarbetet.

Äldreomsorgen och Hälso- och sjukvårdsverksamheten (HSV)

Tre enheter inom äldreomsorgen har bildats (norr, mellersta, centrum), med ny organisation och för-ändrad lokalisation.

Bemanning ska anpassas efter verksamhetens behov i större utsträckning.

Kvalitetsarbete ska intensifieras.

Den legitimerade personalen får tydligare ansvarsområden (norr, mellersta, centrum) och förväntas utveckla hemsjukvård och hemrehabilitering tillsammans med ledning och övriga medarbetare.

Vår verksamhetsidé: ”Vi ger medborgarna i Borgholms kommun stöd, vård och omsorg i rimlig tid med hög kvalitet och ett gott bemötande”. All vår verksamhet ska bedrivas utifrån aktuell lagstiftning med vår värdegrund som ledstjärna vilket innebär att stöd, vård och omsorg ska ges med respekt för den enskilde för att skapa trygghet och me-ningsfullhet i vardagen. Vi har fokus på individens behov och planerar insatser i samråd med den enskilde och dennes närstående. Våra brukares behov styr vad vi gör, när vi gör det och på vilket sätt.

Värdegrunden och genomförandeplaner som utgångspunkt för allt arbete (ÄO och LSS) belystes med betoning på brukarfokus och ledorden respekt, trygghet och meningsfullhet.

Låg beläggning under lång tid på särskilda boenden (10-12 lediga platser) medförde en neddragning av 9 säbo-platser och besparingen blir på årsbasis ca 3 miljoner kr.

Klockargårdens dagverksamhet för dementa har firat trettioårsjubileum. Demensteamet fortsätter sitt arbete med att utveckla verksamheten.



Träffpunktersverksamheten har omorganiserats och finns numera på Åkerbohemmet i Löttorp och på Strömgården i Borgholm.

Bemanningsenheten har minskat sin administration, genomfört förhandlingar för nytt avtal och har reducerat antalet anställda. Samtliga medarbetare inom äldreomsorgen har genomgått utbildningen ”bemanna rätt”. Bemanningsrutiner stramades upp.

Kostutredningen har återupptagits och utmynnat i beslut att testa kyld mat, bland de äldre med mat-distribution i mellersta området, under en tremånadersperiod.

Enhetschef i beredskap har upphört, oktober 2012, beräknad besparing på 300 tkr.

Prestationsbaserade ersättningar har utgått för att kvalitetssystemen Senior Alert och Palliativa regist-ret ska användas i vård och omsorg. Målen uppfylldes tack vare insatser av ansvariga sjuksköterskor.

Kommunerna i länet har gemensamt tagit över ansvaret för hjälpmedelsverksamheten vilket innebär att hjälpmedel ägs av kommunerna (tidigare hyrdes hjälpmedel av landstinget).

Nära samarbete med den landstingsdrivna hälsocentralen i Borgholm har resulterat i goda relationer och bra läkarmedverkan i hemsjukvården.

Dagrehabiliteringen (startade 1992) har upphört och ersätts med hemrehabilitering från och med 1 januari 2013.

Utredning av post- och transportservice har påbörjats. IFO/LSS-verksamheten (verksamheten omfattar individ- och familjeomsorg samt omsorg om funktionsnedsatta, psykiatri, biståndsbe-dömning, försörjningsstöd och ensamkommande flyktingbarn)

LSS och psykiatri

Ny organisation för LSS-verksamheten startades 1 oktober under ledning av verksamhetschef Hillevi Österbo.

Byggplanering av nytt LSS-boende har genomförts, men återremitterades från kommunstyrelsen och fortsatt utredning av framtida behov av boenden inom LSS pågår. Ansökningar har fortsatt att ligga på en stabilt hög nivå. Ett beslut gällande behov av bostad med särskild service har ej kunnat verkställas och vite utbetalades.

Psykiatriteamet samt arbetet med lärande konsultationer har permanentats.

En placering inom LSS har gjorts under året vilket påverkat budgeten negativt. Kostnaden för place-ringen är 11 tkr per dygn och placeringen kan behövas i två år till.

IFO

Positiv nationell uppmärksamhet (Socialstyrelsen) kring tillämning av verktyget BBIC (Barns behov i centrum) har riktats till Borgholms kommuns socialsekreterare.

Ökande antal anmälningar kring ungdomar som missbrukar narkotika.

Individ- och familjeomsorgen har två familjepedagoger varav en är mer inriktat mot familjer. Familje-pedagogen kan intensivt arbeta direkt hemma hos familjer som har behov av hjälp. För att öka effek-ten av den insatsen har en utbildning om ”Barn i bråk” genomförts under 2012 med syfte att tex. fa-miljepedagogen, föräldrarna och skolan skapar gemensamma strategier för att hantera barnet. Det har även genomförts COPE-kurser gällande barn i åldern sex-tolv år. The Community Parent Education Program (COPE) är ett koncept för stöd i föräldraskap.

Utbildningsförvaltningen och IFO har skapat samverkansformer för att i högre utsträckning samverka kring elever med problem.

Samverkan mellan IFO och polis har intensifierats för att skapa handlingsplaner för ungdomar som an-vänder cannabis.

Barnahusarbetet har pågått under 2012. Socialnämnden fattade under hösten beslut om att Borg-holms kommun ska medverka i det kommun- och landstingsgemensamma arbetet med ett Barnahus i Kalmar.

Socialsekreterare i beredskap som infördes på prov under 2011 har permanentats. Beredskapen inne-bär att det alltid är möjligt att nå socialtjänsten via polisen.

Försörjningsstödet har fortsatt att öka och ligger över budgetramen med 823 tkr. Samarbete har initie-rats med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för att personer som söker försörjningsstöd ska få rätt ersättning från rätt myndighet.



Biståndshandläggningen Det prestationsbaserade ersättningssystemet som togs fram under 2011, vilket ska leda till en tydligare be-dömning av insatser, har implementerats under året. Biståndshandläggarna har arbetat med att höja den juri-diska kompetensen vilket leder till mer samstämmiga beslut. Processledare har utbildats för att ICF, Internat-ional Classification of Functioning, Disability and Health ska börja användas i verksamheten, med start 2013. Vårdplanering via video har implementerats och utveckling av arbetssättet initieras för att förbättra kvalitet av överrapportering och samordning mellan landsting och kommun. Videoplanering ger ökad kvalitet till en lägre kostnad på grund av minskade resor och tidsåtgång för berörda medarbetare.

Budget- och skuldrådgivning Under våren fick Socialnämnden kritik då väntetider för att få hjälp med skuldsanering i Borgholms kommun var bland de längsta i Sverige. Ökad resurs har skapats och köförkortande åtgärder har vidtagits. Köerna mins-kade under hösten till en rimlig nivå. Utökningen är permanent. Alkoholtillstånd Socialstyrelsen gjorde 2012 en tillsyn av alkoholhandläggningen. Handläggningen hanterades tillfredställande enligt tillsynsrapporten. Under hösten överfördes ansvaret för att hantera alkoholtillstånd från Socialnämnden till Samhällsbyggnadsnämnden. Antalet ansökningar om alkoholtillstånd har legat konstant jämfört med tidi-gare år.

Anhörigstödsteamet Teamets arbete med stöd till anhöriga som vårdar närstående är av stort värde och ska kontinuerligt utvecklas och anpassas efter det behov som finns. Riktlinjer och information har lagts på hemsidan.

Avstämning av verksamhetsmässiga mål Verksamhetsansvariga har under året tillsammans med sina medarbetare arbetat med de verksamhetsmål som antagits av socialnämnden. En verksamhetsplan för 2010-2012 har utgjort styrdokument. Måluppfyllelsen är i stort sett god i samtliga verksamheter. Fortlöpande systematiskt arbetsmiljöarbete, avvikelsehantering och utveckling utifrån mål och värdegrund är en naturlig del av verksamheten. De framtagna lönekriterierna har använts vid medarbetssamtal, i lönesamtal och på APT. Jämställdhetsperspektiv ska genomsyra verksamheter-na med lika rättigheter för kvinnor och män, flickor och pojkar. Att arbeta systematiskt även med jämställdhet initierades under 2012 i hela kommunen. De planerade utbildningssatsningarna för baspersonal i dokumentat-ion och genomförandeplaner har dock inte hunnit slutföras under året.

Förväntad utveckling Utveckling och kvalitet parallellt med effektiviseringar är en utmaning. Kvalitetsenheten (Q) på förvaltningen får en viktig uppgift i att tillsammans med chefer/ledare och medarbetare utveckla verksamheten för att möta framtidens kvalitets- och kompetenskrav. Inte minst ska konkurrensperspektiv beaktas inför möjliga inspel från privata aktörer där kostnad och kvalitet för tillhandahållen tjänst kan vara avgörande för vilken utförare som anlitas. LOV, Lagen om valfrihet, ökar kraven för samtliga aktörer. Framtida boendeformer för seniorer i Borg-holms kommun behöver ges ökat fokus. Trygghetsboende (boende nära service) torde vara en boendeform som intresserar de äldre. Kommunens höga andel äldre är en resurs för forskning inom äldreområdet och kan t.ex. utgöra forskningsbädd för forskare eller företag med verksamhetsidéer inom områdena stöd, vård och omsorg. Möjliga utvecklingsområden med finansiering via EU och/eller Kampradstiftelsen undersöks. Nationell styrning märks tydligt inom vissa områden, nedan exemplifieras några. De strategiska frågorna finns med i de lokala strategierna för verksamhetens utveckling.

Evidensbaserad praktik dvs. att våra brukare/klienter får ta del av insatser som bygger på bästa till-gängliga kunskap

Personer med psykiska funktionshinder/psykisk ohälsa och ökad samordning mellan aktörer inom kommun och landsting

Omsorgen om de mest sjuka äldre för att ge en trygg ålderdom och en god vård och omsorg vid livets slut samt vård av personer med demenssjukdom



Missbruks- och beroendevården med förstärkt barn- och föräldraperspektiv

E-Hälsa, social dokumentation och kodning för insatser inom omsorgen, ICF

Öppna jämförelser mellan kommunerna Äldreomsorgen och HSV

Införa BPSD-register. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens drabbar någon gång ca 90 procent av alla som lever med en demenssjukdom. Dessa symtom kan exempelvis vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar och de orsakar ett stort lidande framförallt för perso-nen med demenssjukdomen, men även för närstående och vårdpersonal. Registret kan med hjälp av struktur i vårdarbetet minska BPSD.

Arbetet med att införa ett resursfördelningssystem, Borgholmsmodellen, påbörjades under hösten 2011 och det har fortsatt under hela 2012 och ska nu även samordnas i budget för tydligare kostnads-ansvar.

Behovsbedömning ska även implementeras på särskilt boende för att öka rättssäkerheten och tydlig-heten i insatsbesluten för den enskilde.

Enheten Ekbacka 5/6 har stort behov av underhåll av fastigheten.

Nationell patientöversikt och dess användningsområden inom vård och omsorg ska användas säkert och effektivt. Dokumentation av vård och omsorg ska utvecklas.

IFO och LSS Nuvarande arbete fortskrider, utvecklas och kvalitetssäkras i flertalet delar. Några områden att beakta extra eftersom de medför ökade kostnader:

Ökat antal anmälningar om barn som misstänks fara illa.

Ökat antal personer som söker hjälp för drogproblem.

Ökat behov av försörjningsstöd.

Ökat behov av bostäder med särskild service



2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006

Äldreomsorg

Antal platser - Särskilt boende 126 124 124 134 144 144 138

Antal platser - Kortidsplatser 17 13 16 16 16 25 25

Antal platser - Bostad för äldre 72 72 72 72 72 72 72

Hemtjänsttagare - sept. mån 264 315 327 331 323 358 354

varav anhörigvård 7 18 23 22 10 5 -

Antal biståndsbedömda tim/mån 10428 11 611 12 534 12202 * 12 298 11 961 -

varav anhöriganställning 1 034 1 240 1 660 1 374 1 242 -

Trygghetslarm 314 337 349

Matdistribution 159 221 256

Kontaktperson SOL 8 6 5

O msorg om funktionshindrade

Antal platser i gruppbostäder 46 43 45 45 43 42 45

Boende barn särskilt boende enl LSS 1 0 1 2 3 3 1

Daglig verksamhet 48 53 49 42 40 40 45

Boende barn familjehem 0 0 1 1 1 0 0

Pers. ass LSS 7 4 3 3 5 5 7

Pers. ass SFB 19 17 17 17 13 13 12

Ledsagning 15 18 16 16 20 22 24

Kontaktperson 21 19 23 25 25 26 27

Avlösarservice 4 6 4 4 3 2 4

korttidsvistelse 9 10 8 9 7 10 11

korttidstillsyn 1 1 1 4 4 4 5

Boendestöd 40 44 37 37 43 30 27

IFO

Antal placeringar på familjehem 18 24 20 16 15 12 10

Antal placeringar i HVB, barn 7 3 2 2 5 4 4

Antal dagar HVB, barn 426 464 543 523 593 690 -

Antal placeringar i HVB, missbruk 2 4 3 6 0 5 -

Antal dagar HVB, missbruk 427 414 402 199 0 441 -

Alkoholärenden

Nyansökan, allmänheten 23 17 21 17 21 24 23

Permanent, slutet sällskap 3 0 0 0 0 0 0

Tillfälligt, allmänhet 26 19 9 12 9 9 8

Tillfälligt, slutet sällskap 4 2 4 4 5 3 4

* Statistiken för biståndstimmarna tar inte hänsyn till att innehållet av dessa timmar förändras över åren.

SOL: Socialtjänstlagen, LSS: Lagen om stöd & service, SFB: Socialförsäkringsbalken,

IFO: Individ- och familjeomsorg, HVB: Hem för vård eller boende för barn och unga



Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden har ansvaret för kommunens barnomsorg (1-5 år), förskoleklass (6 år), skolbarnomsorg, grundskola (årskurs 1-9), särskola och musikskola. För verksamheten är Christina Ateva (C) ordförande och Lars Bylund förvaltningschef.


2012 2012

Intäkter 8 158 14 175

Kostnader 126 652 132 073




Årets resultat 595

Investeringar 530 282

Analys av årets ekonomi och verksamhet Resultatet av utbildningsnämndens totala budgetutfall på helår är plus 595 tkr. Överskottet beror främst på vakanta tjänster inom elevhälsan samt lägre personalkostnader på enheterna. Utfallet av årets intäkter och kostnader är på 163 % respektive 104 %. Anledningen till den stora skillnaden mellan budgeterad nivå och utfall beror till största delen på att intäkter och kostnader för flyktingundervisning var obudgeterade. Det positiva resultatet reduceras dock på grund av högre kostnader för IT och interkommunal ersättning än budgeterat. Även kostnaden för skolskjutsar har varit högre än budgeterad nivå, vilket beror på att nya avtal tecknades från och med höstterminen 2012.


Den nyrenoverade Slottsskolan invigdes den 1 september. Fritidsgården Kronan integrerades i skolans lokaler. Även fritidsgården i Löttorp integrerades i nyrenoverade lokaler på Åkerboskolan. Vilket innebär att samtliga fritidsgårdar nu finns i skolans egna lokaler. I samarbete med Linnéuniversitetet genomfördes en Matematikutbildning samt en utbildning för den nya Elevhälsan. Matematikutbildningen pågick fyra terminer och omfattade 50 lärare. Totalt har 17 lärare läst 30 hp, fem lärare har läst 22,5 hp, 10 lärare har läst 15 hp och 18 lärare har läst 7,5 hp, totalt drygt 900 hp! Undervisning för asylsökande barn bedrevs under vårterminen. Under hösten fick verksamheten åter starta med kort varsel och nu med långt fler barn än under vårterminen. Till följd av detta uppfördes en platsförlagd skola och förskola i inhyrda skolpaviljonger på Lundegårds camping. Skolinspektionen avslutade sin regelbundna tillsyn av samtliga våra verksamheter under våren och genom-förde en riktad tillsyn av utbildningen för asylsökande barn under hösten. Hösten har präglats av ett stort och tidskrävande arbete med att ta fram besparingsförslag utifrån kommunsty-relsens beslut i juni. Trots detta har förvaltningen inlett arbetet med att få verksamheterna att fokusera på de av nämnden fastställda verksamhetsmålen.



Södra rektorsområdet (Rälla, Gärdslösa och Runsten) På Gärdslösa förskola har ett personalrum byggts till. Förskolan har också fått ytterligare en inhyrd modul från och med höstterminen. På Rälla förskola har en avdelning för femårsverksamheten, Tallkronan, öppnats. Dis-kussionerna om nedläggning av en skola på östra sidan har tagit mycket energi och kraft under hösten. Viktoriaskolan Trygghetsgruppen på skolan har deltagit i en fortbildning på Linnéuniversitetet. Den medvetna satsningen på värdegrundsarbetet börjar ge resultat i form av ett lugnare klimat bland eleverna på skolan. Viktoriaskolan har även haft tio deltagare i den matematikutbildning som genomförts i samarbete med Linnéuniversitetet. Under-visningen av asylsökande flyktingbarn har pågått hela året, men med en betydligt större omfattning under hösten då en tillfällig skola med inhyrda paviljonger fick byggas upp intill flyktingförläggningen på Lundegård. Åkerboenheten Fritidsgården har flyttat in i nyrenoverade lokaler i skolan. Under året har antalet arbetslag minskat från tre till två som ett led i anpassningen till läro- och kursplaner samt elevantalet. Den pågående förändringen av försko-leverksamhetens organisation har lett fram till ett gemensamt systematiskt kvalitetsarbete och ett gemensamt förebyggande arbete mot kränkande behandling. Skolbarnsomsorgen är nu förlagd till Åkerboskolan men under sommarlovet finns möjlighet till omsorg i Böda. Skogsbrynets förskola, Björkvikens förskola, Hasselbackens förskola och pedagogisk omsorg. Våren 2012 genomförde personalen arbetsplatsbyten där man fick se och inspireras av hur arbetet sker på en annan förskola än sin egen. Utvärderingarna visade att det var mycket uppskattat. På hösten startade sedan samtliga förskolor med nybildade arbetslag som ett resultat av vårens arbete med arbetsplatsbyten. Uppfölj-ningen av detta har varit positiv både hos dem som bytt arbetsplats och hos dem som fått nya kollegor. Musikskolan Inte något år tidigare har kön för att spela gitarr varit större vid höstterminens start än 2012. Totala antalet sökande har dock inte förändrats utan det har skett en förskjutning av elever från blåsinstrument till gitarr. Under året har det genomförts ett antal musikframträdanden där skolans elever har medverkat i bl.a. på torget i Borgholm i maj månad och vid Världens Barn-galan i oktober. Köpings skola I samband med Skördefesten genomfördes en mycket uppskattad Vikingadag i samarbete med Röda Korset. Alla skolans elever och all personal deltog. Köpings skola har också haft deltagare i den matematikutbildning som anordnats i samarbete med Linnéuniversitetet. Slottsskolan Under året har den provisoriska skolan i Mejeriviken lagts ned och den nyrenoverade Slottsskolan invigts. Dessa in- och utflyttningar har tagit mycket kraft och tid, men nu finns mycket positivt att blicka fram emot! Exempelvis den stora satsningen på digitala läromedel som inletts under hösten. Avstämning av verksamhetsmässiga mål Genomsnittligt meritvärde samt andelen behöriga elever till nationella program visas i nedanstående tabeller.

Genomsnittligt meritvärde

2012 2011 2010

Slottsskolan 196 195 195

Åkerboskolan 209 227 223

Kommunen 199 203 202

Riket 211 211 209



Andel behöriga till högskoleförberedande program respektive yrkesföreberedande program

Andel behöriga till hög-skoleförberedande pro-

gram

Andel behöriga till yr-kesprogram

2012

2012

Slottsskolan 78

Slottsskolan 82

Åkerboskolan 83

Åkerboskolan 83

Kommunen 79

Kommunen 82

Riket 85

Riket 88

Förväntad utveckling Tabellen visar att antalet barn i förskole- och fritidshemsverksamheten förändras marginellt medan antalet skolbarn fortfarande minskar.

Verksamhet 2012 2011 2010 2009 2008

Förskola 301 300 288 300 287

Familjedaghem 29 40 38 47 61

Fritidshem 347 334 327 328 360

Förskoleklass 86 84 103 85 95

Grundskola 838 854 893 961 982

Särskola 6 9 10 11 10

Summa 1 617 1 621 1 659 1 732 1 795

Som en anpassning till elevutvecklingen genomförs en förändring av resursfördelningen inom utbildningsför-valtningens budget där resurserna fördelas utifrån nycklar och elevpeng.



Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för allmänkulturell verksamhet, biblioteksverksamhet och fritidsverksam-het. För verksamheten är Johanna Nilsson(C) ordförande och förvaltningschefsuppdraget delas mellan Maria Johanson, Gunilla Lydmark och Jan-Åke Johansson.


2012 2012

Intäkter 1 479 1 350

Kostnader 15 094 14 266




Årets resultat 699


Analys av årets ekonomi och verksamhet Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett positivt resultat med 699 tkr. Överskottet beror främst på lägre perso-nalkostnader än budgeterat inom kultur- och biblioteksverksamheten. Det beror även på att flera kulturpro-gram inte behövde utnyttja förlustgarantin. En annan bidragande faktor till överskottet är att kommunledning-en under hösten 2012, uppmanade nämnderna att vara återhållsamma på grund av det kärva ekonomiska läget.

Viktiga händelser under året Kultur- och fritidsnämnden I oktober beslutade kultur- och fritidsnämnden att fr.o.m. 2013-01-01 överföra kommunens folk- och skolbibli-oteksverksamhet till utbildningsförvaltningen/nämnden. Kultur- och fritidsnämnden fick i uppdrag att inför 2013 minska verksamheten med 1 miljon kronor. I samband med budgetdiskussionerna beslutade nämnden utreda konsekvenserna av en nedläggning av nämnden 2013-01-01. I november beslutade nämnden föreslå kommunstyrelsen/kommunfullmäktige att lägga ner kultur- och fritidsnämnden 2013-01-01 under förutsättning att hela kultur- och fritidsförvaltningens verksamhet läggs under kommunstyrelsens ansvar samt att det tillsätts ett tremanna utskott under kommunstyrelsen med an-svar för kultur- och fritidsfrågor. Kulturverksamheten Kulturförvaltningen har tillsammans med personal från Slottsskolan, Borgholm Energi och Konstnärscentrum syd arbetat med den konstnärliga utsmyckningen av nya Slottsskolan. Kultur- och fritidsnämnden beslutade i november att föreningen Gärdslösa prästgård ska få Borgholms kom-muns kulturpris 2012. Som en del i projektet ”Skola & Kultur” arrangerade kultur- och fritidsförvaltningen och utbildningsförvaltning-en en länskonferens för skolledare, förvaltnings- och nämndrepresentanter inom skola och kultur i september på Borgholms slott. Den mycket uppskattade konferensen ”Uppfylla mål och skapa mening – om kulturen i skolan ur ett ledningsperspektiv” lockade över 100 deltagare.



Biblioteksverksamheten Folk- och skolbiblioteksverksamheten utgår från huvudbiblioteket i Borgholm. I Löttorp, Rälla och Runsten finns integrerade folk- och skolbibliotek. Skolbibliotek finns på Viktoriaskolan, i Gärdslösa och i Köpingsvik. I sam-band med Slottsskolans renovering fick skolan ett helt nytt skolbibliotek. Biblioteket har uppsökande verksam-het - Boken kommer. Biblioteken är öppna för allmänheten 64 tim/v och barn- skolbiblioteken är bemannade ca 45 timmar per vecka. Utlåningen ökade något under året. I samarbete med skolan har verksamheten genomfört fyra läsprojekt med författarbesök till alla elever i förskoleklass, årskurs två, fem och åtta. Verksamheten samverkar med BHV för att stimulera språkets utveckling hos nyfödda, bokpratar i skolan och har bokcirklar för barn- och unga på friti-den. Biblioteket har tillsammans med studieförbunden medverkat i ett landsomfattande projekt ”Digidel” – för att skapa digital delaktighet hos den del av befolkningen som står utanför IT-användningen. Under våren blev bibliotekets nya digitala katalog och webbplats klar som dygnet runt bjuder in till, delaktighet, interaktion och inspiration. http://bibliotek.borgholm.se Fritidsverksamheten Kommunfullmäktige beslutade 2010 att investera i en konstgräsplan i kommunen. En utredning om placering av planen inom Borgholm-Köpingsviks området genomfördes. Det beslutades att B-planen på IFK Borgholms anläggning var bästa alternativ. Området gränsar till Natura 2000-området Borga hage så Länsstyrelsens krävde en miljökonsekvensbeskrivning innan byggstart. I juni startade anläggandet av planen. Under hela byggproces-sen har Fotbollsalliansen, representanter för de fotbollsföreningar som kommer att nyttja planen, varit delakt-iga. Den 3 november 2012 invigdes planen. Fotbollsalliansen ansvarade för invigningen där fotbollsspelare från alla klubbar på Öland deltog i de olika matcherna. Kommunfullmäktige avsatte 7 mkr till investeringen. Pro-jektet har hållit sin budget. Fritidsförvaltningen ansvarar för skötseln av planen. Ett konstgräsplansnätverk har bildats mellan Borgholm, Mörbylånga, Nybro, Emmaboda, Kalmar kommun och Smålandsidrotten. Kommunens hallar används flitigt. Två skottklockar (används vid basketmatcher) har köpts in till Borgholms sporthall. Åkerbobadet tvingades stänga barnbassängen mitt under högsäsongen. Detta medförde en intäkts-minskning med ca 150 tkr.

Avstämning av verksamhetsmässiga mål Nämnden och förvaltningen har under året arbetat utifrån de av kommunfullmäktige antagna kultur- och fri-tidspolitiska målen för Borgholms kommun samt målen för kultur- och fritidsnämndens verksamhet. Kommun-invånare och besökare har under året getts möjlighet att uppleva och aktivt delta i kultur- och fritidsverksam-het präglad av mångfald och kvalité. Barn- och ungdomskulturverksamheten i kommunen fungerar mycket bra. Borgholm är en av länets bästa kommuner när det gäller barn- och ungdomskultur. Regionförbundet i Kalmar län och Riksteatern har valt ut Borgholm som en av tre kommuner i länet att vara med i pilotprojektet Skola & Kultur. Under tre år ska pro-jektet arbeta för att öka måluppfyllelsen i länets skolor genom ökad samverkan mellan kultur och skola. Pro-jektet har aktiviteter på lokal, regional och nationell nivå. I målen för verksamheten står ”Biblioteken ska vara mötesplatser mellan människor, tankar, idéer och kul-turer”. Biblioteket har tillsammans med kulturen, föreningsliv och skola genomfört ett 30-tal program som författarbesök, bokcaféer för barn och vuxna, musik, föreläsningar och slöjdcaféer. Alla välbesökta. Kommuni-kationsprojekt ”Futurum.kom” genomförde flera kampanjer i samarbete med regionbiblioteken och 25 kom-muner i sydöstra Sverige för att locka fler besökare till våra olika bibliotek. Mest lyckade blev kampanjerna mot småbarnsföräldrar och tonåringar.

Förväntad utveckling Kultur- och fritidsnämnden/förvaltningen upphör 2012-12-31. Fr.o.m. 2013-01-01 ansvarar kommunstyrelsen för kommunens kultur- och fritidsverksamhet och Utbildningsnämnden för biblioteksverksamheten. Kulturverksamheten Kulturförvaltningen kommer arbeta vidare med det regionala projektet Skola & Kultur. Tanken är att projektet ska leda till att en barn- och skolkulturplan för Borgholms kommun antas. Kulturförvaltningen kommer fort-

http://bibliotek.borgholm.se/



sätta arrangera kulturprogram, föreläsningar, stadsvandringar och andra aktiviteter tillsammans med förening-ar och andra kommunala förvaltningar. En översyn av bidrag och bidragsreglerna kommer att genomföras. Biblioteksverksamheten Borgholms bibliotek firar 30-års jubileum i våra nuvarande lokaler. Delar av lokalerna bör ses över eftersom de inte motsvarar de behov som man ställer på modern kultur- och biblioteksverksamhet. Bebisar, förskolebarn och tonåringar samsas på en yta av 60 m

2. En god studiemiljö saknas. Media hanteras ineffektivt. Tillgänglig-

heten har brister. Ytor för utställningar och program är begränsade. I samband med budgetminskningar minskar öppethållandet. Öppettiderna för allmänheten är nu 56 tim./v och skolbiblioteken ca 43 tim./v. En utveckling och kvalitetshöjning av skolbiblioteken kommer att ske i samband med utbildningsprojektet ”Skolbibliotekarielyftet”. Digidel-projektet kommer att genomför ett par kampanjer under hösten och våren. Fritidsverksamheten Nu när konstgräsplanen är i bruk så förväntas att trycket på tiderna i hallarna kommer att minska, vilket medför att tillgängligheten i hallarna ökar. Föreningsbidragen skall revideras och bidragshanteringen skall ses över.



Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden har det övergripande ansvaret för att planera, bygga och vårda en attraktiv och hållbar miljö för kommunens invånare, delårsboende och besökare. Samhällsbyggnadsnämnden tar ansvar för hela samhällsbyggnadsprocessen och ger förutsättningar för företagare och enskilda att genomföra hållbara framtidsinvesteringar på Öland. För verksamheten är Jan Erici ordförande och Göran Borgö är förvaltnings-chef.


2012 2012

Intäkter 6 551 10 900

Kostnader 13 377 18 240




Årets resultat -514

varav projekt -829

varav Ekerum -723


Bostadsanpassning

Intäkter 0 0

Kostnader 1 022 2 275

varav personal 155 310




Analys av årets ekonomi och verksamhet I årets bokförda resultat minus 514 tkr ingår negativt utfall för projekt varav Ekerum är det största med minus 723 tkr. Projekt genomförs på uppdrag av KS som själv borde tagit denna kostnad. Nämndens verkliga resultat är därmed plus 209 tkr för 2012. Samhällsbyggnadsförvaltningen har även tagit andra kostnader som ligger under KS ansvarsområde, nämligen GIs-utveckling med minus 158 tkr, mark- och exploatering med minus 381 tkr, totalt 539 tkr. Bostadsanpassningen BAB visar ett negativt resultat med minus 1 253 tkr. Sedan budget gjordes 2002 har behovet av bostadsanpassningsstöd ökat kraftigt utan att budgeten utökats. Stöd för bostadsanpassning inne-bär en kraftig besparing som annars skulle belasta vård och omsorg.

Viktiga händelser under året Gemensamt/Kundservice

Antalet nya ärenden har minskat något, till 2038 (2318 för 2011), varav Bygg 625 (721), Miljö 1406 (1461) och Bostadsanpassning 107 (125).

En ny strategisk verksamhetsplan har tagits fram för åren 2012-2014, Balanserat styrkort.

Kundservice har organiserats inom förvaltningen för att öka service och tillgängligheten för kunder och brukare av våra tjänster

Fyra nya riktlinjer och policys har arbetats fram och antagits; Husbilar, Sjöbodspolicy, Buller och ljudstör-ningar samt Informationsstrategi



Jämställda löner, skillnaderna har succesivt minskat till att nu vara helt jämställda. 64% av medarbetarna är kvinnor och 36% män, vilket innebär en jämställd arbetsplats. Återstår att arbeta med jämställdhet i proces-ser och rutiner ur ett kundperspektiv.

Planavdelningen

Antal planhändelsebeslut var 28 jämfört med 22 för 2011, dvs en ökning med 27%.

Den fördjupade översiktsplanen för Rälla-Stora Rör-Ekerum antogs av fullmäktige

5 detaljplaner godkändes för antagande, Byxelkrok 1:1, Triangeln, Åkaren, Drivern, Träklubban och Järnnian. År 2011 godkändes bara en plan, Vindbruksplanen.

Samhällsnära vårmarker, ett nytt Lona-projekt har fått pengar och genomförts. Byggavdelningen

Statistik från Boverket visade att Borgholm har flest bygglov per 1000 invånare i Sverige.

En informationsdag om Passivhus arrangerades med Mörbylånga och Kalmar kommun.

Projektet Regional energiplanering beviljades medel av EU. I projektet ska Öland och Kalmar län stå som förebild för öar i Europa.

Projektet Klimatssmart turism startade med syftet att energieffektivisera och klimatanpassa besöksnäringen på Öland.

En internationell konferens om Hållbar Ekonomi arrangerades i september

10 Elcyklar har delats ut till olika verksamheter som del i att ersätta kortare bilresor Miljöavdelningen

VA-översikt och VA-policy har tagits fram i samarbete med BEAB som ett led i en kommuntäckande VA-plan

Hälsoskyddstillsyn har startats upp under året. Alla verksamheter har riskklassificerats

Ansvaret för handläggning av serveringstillstånd har lämnats över till nämnden

Projektet AquaBest har startats med syfte att minska övergödning i Östersjön och etablera hållbara vatten-bruk på Öland.

Totalt har miljöavdelningen genomfört 712 tillsynsbesök i företag.

Avstämning av verksamhetsmässiga mål

Verksamhetsplan 2012 har följts upp. Totalt 46 projekt och 43 övriga aktiviteter.

Våra nio servicelöften har följts upp. Dessa omfattar snabb återkoppling, Kortare handläggningstider av lov, anmälningar och besked. Alla verksamheter som betalar årliga tillsynsavgifter får besök, råd och informat-ion.

Förväntad utveckling

Ett kommungemensamt Servicecenter förbättrar tillgänglighet och bemötande gentemot företagare, kun-der och medborgare.

Mark- och expolateringsfunktionen förstärks så att inte planarbetet försenas ytterligare Ansvarområden förtydligas inom kommunen och bolaget

Kart & Gis-verksamheten skall ses över och genomföras delvis i egen regi

De tre pågående fördjupningarna av översiktsplanen blir i det närmaste klara

Alla planer för Ekerum blir klara för byggnation.

Avtal finns med Trafikverket och Regionförbundet för en kraftig satsning på väg 136 mellan bron och Kö-pingsvik.

Borgholms tätorts attraktivitet förstärks med nya detaljplaner och stadsupprustning

Den Internationella strategin för Borgholms kommun blir klar och ligger till grund för att prioritera lämpliga EU-projekt som stöder kommunens långsiktiga mål.



Revision, överförmyndare Kommunrevisorerna granskar varje år all verksamhet inom kommunkoncernen. Överförmyndaren är en kom-munal myndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över förmyndare, förvaltare och gode män.


2012 2012

Intäkter 0 597

Kostnader 1 458 1 994

varav personal 924 1 469



Årets resultat 60

Analys av årets ekonomi och verksamhet Resultaträkningen nedan visar att revision och överförmyndare totalt sett har ett positivt resultat på plus 60 tkr. De obudgeterade intäkter som är redovisade kan hänföras till överförmyndarverksamheten. Verksamhet Överförmyndare Överförmyndaren har till uppgift att utöva tillsyn över gode män och förvaltare, för tillfället är det cirka 95 stycken och huvudmännen är cirka 160 stycken. Överförmyndaren har även tillsyn och rekrytering av gode män till ensamkommande flyktingbarn som för tillfället är ca 10 stycken. Revisionen Den kommunala revisionen är ett lokalt kontrollinstrument med uppdrag att granska verksamheten i kommu-nen. Revisorerna är förtroendevalda lokala politiker. Dess uppdragsgivare är fullmäktige och de är ytterst med-borgarnas instrument för den demokratiska kontrollen. Revisorernas arbete styrs av kommunallag, revisions-reglemente och riktlinjer för god redovisningssed. Revisorerna granskar och bedömer om styrelser och nämn-der fullgör fullmäktiges uppdrag och om verksamheten bedrivs på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt och med tillräcklig intern kontroll. Revisorerna granskar också tillförlitlighet och säkerhet i redovisning och rutiner och att verksamheten bedrivs enligt fastställda politiska mål. Revisorernas årliga granskning omfattar hela den kommunala verksamheten, i styrelser och nämnder och i kommunala bolag. Revisionen skall drivas på sådant sätt att tillgängliga resurser för revisionsarbetet utnyttjas så att bästa effektivitet nås under beaktande av vä-sentlighet och risk. Viktiga händelser under året Överförmyndare Verksamheten ökar för varje år och det tillkommer cirka 10-15 stycken huvudmän utöver de som avlider. De huvudmän som behöver hjälp har ett ökande behov av olika insatser och därför är behovet av personer som vill arbeta som gode män och förvaltare stort. Överförmyndarna ordnar tillsammans med andra kommuner utbild-ningsdagar för de nya gode män och förvaltare som tillkommit under året. Revisionen Revisorerna har haft tio möten med mötesanteckningar och deltagit i en nätverksträff för revisorer med Möns-terås, Mörbylånga och Torsås kommuners revisorer. Inom nätverket har en gemensam granskning av administ-rativa processer genomförts. Revisorerna har också under året träffat nämnders presidium samt förvaltnings-chefer inom kommunen. Revisorerna har även gjort studiebesök på skolor och förskolor. Revisorerna har under året genomfört följande granskningar: • Granskning av årsredovisning



• Granskning av delårsrapport • Granskning av administrativa processer • Granskning av elevers rätt till särskilt stöd • Granskning av fastighetsunderhåll • Granskning av kommunens långsiktiga planering och styrning • Granskning av överförmyndarnämnden

Avstämning verksamhetsmässiga mål Överförmyndare Överförmyndarens verksamhetsmål är att förkorta handläggningstiden för ansökningarna så att huvudmännen får den hjälp de behöver så fort som möjligt. Revisionen Revisionens mål är att utifrån tillgängliga resurser granska kommunens verksamhet på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Målet bedöms som uppfyllt då budget har hållits och ett flertal granskningar har lämnats till kommunfullmäktige för kännedom.

Förväntad utveckling Revisorerna fortsätter att granska räkenskaperna och verksamheten inom Borgholms kommun utifrån genom-förd riskbedömning. Revisionen kommer att utifrån identifierade granskningar arbeta för att utveckla och för-bättra verksamheten i Borgholms kommun.



Personalekonomiskt bokslut 2012 Personalstatistik Antal anställda Antalet tillsvidareanställda var vid årsskiftet 835 personer, en minskning med 6 personer från 2011.

2008 2009 2010 2011 2012

Kommunledningskontoret 46 42 37 42 44

Kultur och fritid 18 19 19 18 17

Samhällsbyggnadsförvaltningen 15 21 24 30 31

Socialförvaltningen 466 473 495 504 502

Utbildningsförvaltningen 269 254 251 247 241

Totalt 814 809 826 841 835

Omräknat till årsarbetare 703,5 698,4 709,8 732,1 731,2 Att notera i övrigt:

40 % av de anställda i kommunen är 55 år eller äldre, och medelåldern är drygt 48 år.

Antalet visstidsanställda har minskat från 69 till 49 personer, och socialförvaltningen står för i stort sett hela minskningen, och andelen visstidsanställda i kommunen är den lägsta på över 10 år.

Antalet deltidsanställda i kommunen är det lägsta sedan 2005, men trots detta arbetar över 50 % av de tillsvidareanställda deltid.

Antalet som slutat i Kommunen under 2012 har ökat från 50 till 76 personer varav 47 personer slutat på egen begäran. Detta är den högsta siffran på över 10 år.

Fyllnadstid och övertid

Kommunen har minskat sitt uttag av fyllnads- och övertid från c:a 28 000 timmar till 23 000 timmar. Andelen övertidstimmar av de totala timmarna är 18 %. Antalet timavlönade omräknat till årsarbetare är i stort sett oförändrat.

Pensionsavgångar

Räknat att man går i pension vid 65 år kommer antalet vårdbiträden/undersköterskor som slutar åren 2014 – 2016 att vara 8, 11 resp. 17 personer. Antalet pensionsavgångar ökar från 9 personer 2013 till 38 personer 2016.



Sjukfrånvaron

Den totala sjukfrånvaron har ökat i kommunen med drygt 1 % till 6,03 % och är det högsta sjuktalet på fem år. Ökningen ligger i första hand på sjukfrånvaron mer än 14 dagar, medan korttidssjukfrånvaron ligger mera stabilt. Detta gör för kommunens del att vi ligger tillsammans med tre övriga kommuner (Högsby, Oskarshamn och Mönsterås) högst i länet med sjukfrånvaro över 6 %. Sjukfrånvaron är högst bland gruppen 50 +.

Ålder Total Kvinnor Män

2008 2009 2010 2011 2012 2012 2012

-29 3,75 2,24 2,32 4,09 5,52 5,93 4,05

30-49 4,76 4,64 3,2 3,74 4,77 5,11 2,86

50 - 6,75 7,09 6,19 5,77 7,02 7,41 4,79

Totalt 5,78 5,87 4,82 4,86 6,03 6,4 3,96

Sjuklönekostnaden ökar med drygt 1 mkr jämfört med 2011.

Antalet långsjuka (mera än 29 dagar i följd) har ökat från dec. 2011, 26 personer till dec. 2012, 48 per-soner, varav socialförvaltningen har ökat från 15 till 31 personer.

Totala sjukfrånvaron överstigande 60 dagar har minskat något, se tabell.

Ålder Total Kvinnor Män

2008 2009 2010 2011 2012 2012 2012

-29 13,43 14,75 29,83 24,77 29,43

30-49 37,67 41,55 15,78 19,18 22,27 24,23 2,05

50 - 55,98 51,95 46,16 42,37 44,9 45,58 38,85

Totalt 48,86 47,95 37,06 37,06 36,69 37,91 25,64

För flera och mera detaljerade uppgifter hänvisas till ”Personalstatistik 2012”.



Övriga aktiviteter inom personalområdet Samverkansavtal Borgholms kommun har sedan några år tillbaka ett samverkansavtal för samtliga nivåer, central-, förvaltnings-vis- och arbetsplatsnivå. Under året har samtliga anställda genomgått en halvdagsutbildning där man fokuserar på arbetsplatsträffen, och den samverkan som sker där. Detta bl a för att öka delaktigheten och få fram flera idéer till förbättringar i verksamheterna. Chefsnätverk Under året har tillskapats chefsnätverk, där kommunkoncernens chefer träffas 4 – 5 gånger/år. Uppgiften är bl. a att bereda frågor åt ledningsgruppen, men också att nätverka förvaltningarna och bolaget emellan för att skapa en bättre samsyn och dela med sig av varandras erfarenheter. Jämställdhet Flertalet av kommunens chefer har utbildats inom området jämställdhet, i första hand med fokus på frågor som påverkar våra medborgare, och hur vi kan arbeta med jämställdhetsfrågorna i verksamheterna samt integrera jämställdhetsperspektivet i olika beslut som fattas av politikerna och ledningen. Utbildningar

- Ledarutvecklingsprogrammet (2+2+2+1 dag), där samtliga kommuner och Landstinget ingår, erbjuds samtliga nyanställda chefer, och under året har tre chefer deltagit. I stort sett samtliga kommunens och Beabs chefer har genomgått programmet.

- Arbetsmiljöutbildning (en heldag) erbjuds samtliga nya chefer och skyddsombud, och hålls minst en gång/år. 15 deltog under 2012.

- Brandskydd/hjärt-lungräddning inkl. hjärtstartarutbildning (halvdag) genomförs kontinuerligt. Under året har c:a 200 inom kommunen och Beab genomgått denna.

- Kalmarsunds arbetsgivarring erbjuder utbildningar och föreläsningar, och där har 35 anställda deltagit.

Företagshälsovården Företagshälsovårdsarbetet utförs av Previa, som tillhandahåller tjänster inom områdena företagssköterska, läkare, arbetsmiljöingenjör, psykolog och beteendevetare. Ett visst ökat användandehar skett under 2012 jäm-fört med 2011.

Trikumo (personalklubben) Trots minskat anslag har de flesta planerade aktiviteterna kunna genomföras med Slottsfesten som höjdpunkt. Vi har utökat antalet gym med subvention och ökat satsningen på kulturella aktiviteter.



Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning vilket bland annat innebär att:

Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att till-godogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Fordringar har upptagits till de belopp med vilka de beräknas inkomma.

Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges.

Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med re-kommendation RKR 4.2. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen har satts vid 5 000 kronor. Från och med år 2013 har gränsen satts till 12 000 kr samt nyttjandeperiod om minst 3 år. Materiella anläggningstillgångar Enligt rekommendation nr 11 ska ackumulerade anskaffningsvärden och dito avskrivningar framgå av noten till redovisade materiella anläggningstillgångar. Not nr. 11 i kommunens balansräkning är uppbyggd enligt följande: Ingående balans – nyanskaffningar – försäljning – avskrivning = utgående bokfört värde. Kommu-nen följer därmed inte rekommendationen. Specifikation av fastigheter, anläggningar och inventarier görs i den mån kommunens anläggningsreskontra gör det möjligt. Arbete pågår med att rätta upp anläggningsreskontran samt att få med anskaffningsvärdena till ett kommande bokslut. Översiktsplan Kommunens översiktsplan redovisas från och med 2012 som en driftkostnad. Tidigare har den bokförts som immateriell tillgång. Förändringen i redovisningsprincipen innebär att kommunen i bokslut 2012 direktav-skriver 6,1 mkr direkt mot eget kapital. Denna summa avser tidigare aktiverat samt årets kostnader. I bud-get 2013 återfinns översiktsplanen som en driftkostnad under Kommunstyrelsens ansvarsområde. Avskrivningar Avskrivningar av anläggningstillgångarna görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod, viss väg-ledning finns i SKL:s förslag till avskrivningstider. Avskrivning sker årsvis och beräkningen startar den månad anläggningen tas i bruk dock inte på pågående nyanläggning. Avskrivningstider kommunen använder sig av: IT utrustning 3 år (ej datorer) Kommunbilar 5 år Inventarier 10 år Verksamhetsfastigheter 33 år Bostadsfastigheter 33 år Näringslivsfastigheter 33 år Hamnar 50 år Övriga maskiner och inventarier 20 år



Markanläggningar 33 år Markarbeten 33 år Vatten och avlopp 25 år Ingen avskrivning på konst, mark och pågående anläggning Komponentavskrivning tillämpas på investeringen för fullmäktigerummet där investeringen har delats upp i två komponenter: inventarier i form av möbler (10år) samt IT-utrustning i form av utrustning för webb-sändning och presentationer (3år). Komponentavskrivning tillämpas även på investeringen för konstgräsplanen där investeringen har delats upp i två komponenter: gräset, som hanteras som inventarier och skrivs av på 10 år samt markarbetet som har en avskrivningstid på 33 år. Investeringsbidrag Kommunen tillämpar RKR 18 Redovisning av intäkter. Rekommendationen innebär att statsbidrag till an-läggningstillgångar periodiseras över respektive anläggningstillgångs nyttjandeperiod. Gång och cykelvägar 252,5 tkr (20 år) Handikappsanpassning stadshus 20 tkr (10år) Basketkorgar 50 tkr (10år) Innebandysarg 45 tkr (10år) Nya bidrag under 2012 Multiarena 150 tkr (10 år) Konstgräsplan 200 tkr (10 år) Kapitaltjänstkostnader Kommunen beräknar sina kapitaltjänstkostnader med en intern ränta på 5,0 procent. Sammanställd redovisning I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund där kommunen har minst 10 % inflytande. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. Kommunkoncer-nens medlemmar och ägarandelar framgår av sidan 16. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden och med proportionell konsolide-ring. Förvärvsmetoden innebär att det egna kapital som har förvärvats vid anskaffningstillfället har elimine-rats. Med proportionell konsolidering menas att om dotterföretagen inte är ägda till 100 procent tas endast ägda andelar av räkenskaperna med i koncernredovisningen. Eliminering har gjorts för interna mellanha-vanden mellan kommunen och respektive företag. Pensionsskuld Kommunens pensionsåtagande redovisas enligt blandmodellen. Pensionsskuld upparbetad före 1997-12-31 redovisas som ansvarsförbindelse ”inom linjen”. Pensionsförpliktelse intjänade efter 1998-01-01 och fram till 1999-12-31 redovisas som avsättning i balansräkningen. Pensionsmedel individuellt intjänade under 2012 är upptagna i resultaträkningen. Kommunen gör inga externa avsättningar för pensionsskulden för-utom för den förmånsbestämda delen (pensionsförmån för inkomster över 7,5 basbelopp, FÅP). Löneskatt ingår i de pensionsförpliktelser som redovisas i balansräkningen och i dem som redovisas inom linjen. Redovisning av lånekostnader Kommunen tillämpar huvudmetoden när det gäller redovisning av lånekostnader d.v.s. de belastar resulta-tet för den period de hänför sig till. Timlöner för anställda Kommunens kostnader för timlöner under december månad redovisas i januari efterföljande år på grund av att systemen inte kan hantera denna periodisering.



Resultaträkning

(mkr)

Not 2012 2011 2010 2012 2011 2010

Verksamhetens intäkter 1 87,8 82,7 78,4 223,2 256,2 279,4

Jämförelsestörande intäkter 1 9,6 10,9

Verksamhetens kostnader 2 -609,2 -590,6 -584,8 -789,2 -719,3 -750,5

Pens ionskostnader m m 3 -10,5 -10,4 -7,4

Avskrivningar 4 -18,5 -17,5 -21,5 -45,5 -45,1 -44,8

Verksamhetens nettokostnad -540,8 -535,7 -535,2 -600,7 -508,2 -515,9

Skatteintäkter 5 375,6 372,0 357,3 446,1 372,0 357,3

Generel la s tatsbidrag och utjämning 6 161,9 168,2 183,0 165,4 168,2 183,0

Finans iel la intäkter 7 3,2 3,3 1,2 1,3 2,2 0,6

Finans iel la kostnader 8 -8,6 -7,2 -3,3 -18,7 -19,9 -11,2

Skatt på årets resultat -0,1 -0,6 -0,7

Latent skatt 4,5 -2,8 -2,0

ÅRETS RESULTAT -8,7 0,6 3,0 -2,3 11,0 11,1

Kommunen Sammanställd



Finansieringsanalys

(mkr)

Not 2012 2011 2010 2012 2011 2010

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Resultat efter finans iel la poster -8,7 0,6 3,0 5,5 11,0 11,1

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 9

Av- och nedskrivningar av anläggningsti l lgång 4 18,5 17,5 21,5 45,4 43,3 44,9

Försä l jning 10 -7,7 -6,0 -7,7

Avsättning ti l l pens ioner 15 1,8 1,0 -0,1 1,9 -0,4 1,3

Övrigt -1,4 -13,8 2,7 -4,5

Ökning (-) / minskning (+) av förråd och lager -0,7 -0,1 0,1

Ökning (-) / minskning (+) av kortfris tiga fordr 13 -14,3 -15,7 -10,1 -12,7 -10,0 -32,3

Ökning (+) / minskning (-) av kortfris tiga skulder 17 -1,6 -17,8 9,3 -2,8 -18,8 10,8

Medel från den löpande verksamheten -5,8 -22,1 17,5 22,8 20,0 31,4

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Förvärv av immateriel la anläggningsti l lgångar 11 -1,5 -2,1 -0,3

Förvärv av materiel la anläggningsti l lgångar 11 -36,6 -55,6 -24,3 -122,9 -127,1 -68,3

Försä l jning av materiel la anläggningsti l lgångar 10 0,0 9,6 6,0 8,1 0,3 6,6

Förvärv av finans iel la anläggningsti l lgångar 12 0,0 -0,5 -0,5 -0,5

Försä l jning av finans iel la anläggningsti l lgångar 0,2 0,7 6,6 0,1

Medel från investeringsverksamheten -36,5 -47,5 -18,9 -114,5 -122,3 -62,3

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Nyupptagna lån 18 30,0 61,6 108,2 120,0 32,7

Amortering av skuld 18 -0,3 -0,8 -10,2 -29,4 -20,6 -10,6

Ökning långfris tiga fodringar 12,2 0,0

Medel från finansieringsverksamheten 29,7 60,8 -10,2 91,0 99,3 22,0

ÅRETS KASSAFLÖDE -12,6 -8,8 -11,6 -0,6 -2,9 -8,9

Likvida medel vid årets början 14 -1,0 7,8 19,4 17,0 19,8 28,7

LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 14 -13,6 -0,9 7,8 16,3 16,9 19,8




Balansräkning

(mkr)

Not 2012 2011 2010 2012 2011 2010

Anläggningsti l lgångar

Immateriel la anläggningsti l lgångar 11 0,0 4,4 3,3 0,6 5,4 3,9

Materiel la anläggningsti l lgångar

Mark, byggnader och tekn anläggningar 11 378,8 363,9 330,2 526,9 789,6 698,8

Maskiner och inventarier 11 29,6 26,4 23,4 392,2 51,9 50,9

Finans iel la anläggningsti l lgångar 12 4,2 4,4 4,4 7,4 7,1 6,7

Summa anläggningstillgångar 412,5 399,1 361,2 927,2 854,0 760,4

Omsättningsti l lgångar

Förråd 3,2 2,5 2,4

Fordringar 13 91,7 77,4 61,7 138,9 119,7 107,7

Kassa och bank 14 -13,7 -1,0 7,8 16,2 17,0 19,8

Summa omsättningstillgångar 78,0 76,4 69,5 158,3 139,2 129,9

TILLGÅNGAR 490,5 475,5 430,7 1 085,5 993,2 890,3

Not 2012 2011 2010 2012 2011 2010

Eget kapita l

Ingående eget kapita l 130,1 122,9 126,4 220,5 210,5 200,0

Direktbokning eget kapita l -6,1 -6,1

Årets resultat -8,7 0,6 3,0 -2,3 11,0 11,1

Summa eget kapital 115,2 123,6 129,4 212,0 221,5 211,1

Avsättningar

Avsättningar för pens ioner 15 31,0 29,1 28,2 34,8 32,7 33,1

Andra avsättningar 23,5 28,0 25,7

Skulder

Långfris tiga skulder 18 257,3 227,6 166,7 666,0 568,8 450,0

Kortfri s tiga skulder 17 87,0 88,7 106,4 149,3 142,1 170,4

Summa skulder 375,3 345,4 301,3 873,5 771,6 679,2

EGET KAPITAL OCH SKULDER 490,5 469,0 430,7 1 085,5 993,1 890,3

Ansvarsförbindelser

Pens ionsförpl iktelser före 980101

inklus ive löneskatt 19 231,6 230,9 209,4

Kommunala borgensåtaganden 19 467,6 467,6 467,0

Leas ingåtaganden operationel la 0,0 0,0 0,0

Nyckeltal

Anläggningskapita l 155,3 171,5 194,5 261,3 285,2 310,4

Rörelsekapita l -9,0 -12,3 -36,9 9,0 -2,9 -40,5

Sol idi tet 23% 26% 30% 20% 22% 24%

Likvida medel -13,7 -1,0 7,8 16,2 17,0 19,8





Driftredovisning

(mkr) Netto 2012 2011

Avvikelse Budget Utfall utfall

Kommunfullmäktige -5,9 89,3 95,2 91,2

Övriga nämnder 0,1 1,5 1,4 1,3

Borgholms Slott 0,3 0,0 -0,2 -0,1

Kultur- och fritidsnämnd 0,8 13,6 12,8 13,0

Teknisk service -4,5 55,2 59,7 58,3

Utbildningsnämnd 0,6 118,5 117,9 115,9

Socialnämnden -8,8 215,1 223,9 217,2

Samhällsbyggnadsnämnd -0,5 6,8 7,3 7,3

Bostadsanpassning -1,3 1,0 2,3 2,0

Pensionskostnader 6,0 6,9 0,9 10,4

Avskrivningar 4,0 22,4 18,5 17,5

KLT -1,1 0,0 1,1 0,0

Försäljning lägenheter etapp 3 0,0 0,0 0,0 1,9

Verksamhetens nettokostnad -10,4 530,4 540,8 535,7



Investeringsredovisning Projekt Årsbudget Redovisat Avvikelse

Parkering Åkerbo 0 21 219 -21 219

Slottsskolan paviljonger 0 951 639 -951 639

Slottsskolan 20 016 000 20 329 523 -313 523

Slottsskolan Bibliotek 270 000 278 345 -8 345

Slottsskolan Inventarier 3 153 000 2 677 344 475 656

Slottsskolan Multiarena 500 000 505 055 -5 055

Slottsskolan aktiva utr. 0 11 138 -11 138

Gatuarbeten 1 000 000 0 1 000 000

Belysning stolpar underhå 300 000 0 300 000

Arb.miljö o brandskyddsåt 1 000 000 0 1 000 000

Exploatering Stora rör 500 000 0 500 000

Borgholms försköning 0 91 007 -91 007

Sandviks hamn rensmuddrin 0 24 715 -24 715

Projekt Cykelturism Fyr.. 1 250 000 1 168 524 81 476

Anpassning funktionsnedsa 200 000 0 200 000

Dikning Stora rör 0 27 052 -27 052

Ekbacka 3 & 4 0 -1 1

Redskapsbärare gräs/slott 126 287 377 000 -250 713

Konstgräsplan 7 000 000 6 905 838 94 162

fastighetssanering 350 000 197 720 152 280

Muddring Borgholms hamn 300 000 18 948 281 052

Klassning deponier 70 000 74 975 -4 975

Fritidsgård Löttorp 450 000 427 660 22 340

Personalkök huvudbibliote 200 000 0 200 000

IT-kostnader Rälla 200 000 198 948 1 052

Projektering Byxelkrok 500 000 0 500 000

Hjälpmedel utköp 2012 1 700 000 1 251 850 448 150

SAN -Switchar 40 000 85 758 -45 758

VDI 220 000 103 706 116 295

Serverrum 150 000 0 150 000

Nätverk 100 000 100 662 -662

Möber IT 0 103 330 -103 330

Kopiator gemensam 0 85 000 -85 000

Personalrum Gärdslösa 0 217 148 -217 148

Modul Gärdslösa 0 24 479 -24 479

Budget investering UTB 530 000 0 530 000

Fritidsgård Åkerbo inv 0 42 655 -42 655

Gunga centralt 0 20 000 -20 000

Socialnämnden 1 500 000 2 846 1 497 154

TEKNISKA HJÄLPMEDEL 0 20 974 -20 974

Möblemang psykiatriboende 0 3 196 -3 196

SITHS 0 3 382 -3 382

Parkering köpingsvik 0 19 212 -19 212

Nyckelskåp Ekbacka 2-4 0 10 151 -10 151

Torktumlare - Soldalen 0 9 980 -9 980

Spoldesinfektor Ekbacka 2 0 80 000 -80 000

Möbler MoB 100 000 0 100 000

GIS kartor 150 000 140 147 9 853

Översiktsplan 1 900 000 0 1 900 000

Skylt bibliotek 0 20 659 -20 659

Basketkorgar Borgholm 0 236 -236

Budget investering KOF 295 000 0 295 000

Totaler 2012 44 070 287 36 632 018 7 438 269

Totaler 2011 68 944 901 57 118 662 11 826 239



Noter Not 1: Verksamhetens intäkter 2012 2011 2010

Intäkter enligt driftredovisning 87,8 82,7 78,4

Avgår: interna intäkter -4,6 -1,6 -1,2

Bokfört värde etapp 3 -1,9

Jämförelsestörande post (återbetalning FORA) 9,6

Summa 92,8 79,2 77,2

Not 2: Verksamhetens kostnader 2012 2011 2010

Kostnader enligt driftredovisning -609,2 -590,6 -584,8

Avgår: interna kostnader 4,6 1,6 1,1

Kapitalkostnader (avskrivningar + internränta) -39,2 -34,4 -33,1

Summa -643,8 -623,4 -616,7

Not 3: Pensionskostnader m m 2012 2011 2010

Semesterlöneskuld 0,3 -2,2 -1,1

Löneskatt -5 -5,1 -4,4

Fastighetsskatt -0,1 -0,1 -0,2

Omställningsfond -0,2

Avtalsförsäkringar (KPA, FORA) -0,3 -0,5 -0,7

FÅP -1,7 -1,4 -1,4

Förvaltningsavgifter -0,1 -0,1

Ökning pensionsskuld -1,8 -0,8 0,0

varav jämförelsestörande post sänkt kalkylränta pensionsskuld 0,0 -0,8

Utbetalda pensioner -8,7 -7,9 -6,8

Pensioner (ind. valet) -12,5 -11,8 -11,5

Finansiering pensioner 19,7 19,5 18,7

Summa -10,5 -10,4 -7,4

Not 4: Avskrivningar 2012 2011 2010

Avskrivningar enligt plan -18,5 -17,5 -16,6

Bokfört värde Almgården o Stenhuggaren -0,3

Datorer till drift nedskrivning UB -2,6

Nedskrivningar -2,0

Summa -18,5 -17,5 -21,5

Not 5: Skatteintäkter 2012 2011 2010

Egna skatteintäkter 370,8 362,7 352,0

Korrigering av slutavräkn 2009; 36 kr per inv (10 853) 0,4

rättning invånare bokslut 2009 -0,1

Prognos slutavräkn 2010, 456 kr per inv (10840 1 nov 2009) 4,9





Summa 375,6 372,0 357,3

Not 6: Statsbidrag m m 2012 2011 2010

Inkomstutjämning 109,6 111,7 119,5

Strukturbidrag 3,3 3,3 3,3

Regleringsbidrag 5,2 11,0 2,8

Kostnadsutjämning -8,9 0,1 6,0

Kostnadsutjämning LSS 19,7 14,6 14,1

Fastighetsavgift 33,8 27,3 26,4

Mellankommunal utjämning -0,8 0,2 0,3

Konjunkturstöd 0,0 10,6

Summa 161,9 168,2 183,0



Not 7: Finansiella intäkter 2012 2011 2010

Räntor på likvida medel 0,2 0,4 0,2

Aktieutdelning 1,1 1,1 0,0

Borgensavgift 1,9 1,7 1,0

Summa 3,2 3,3 1,2

Not 8: Finansiella kostnader 2012 2011 2010

Kostnadsräntor -8,6 -7,1 -3,4

Ränta pensionsskuld 0,0 -0,1 0,1

Summa -8,6 -7,2 -3,3

Not 9: Ej rörelsekapitalpåverkande 2012 2011 2010

Avskrivningar -18,5 -17,5 -21,5

Försäljning 0,0 7,7 6,0

Förändring semesterlöneskuld -0,3

Förändring pensionsskuld -1,8 -1,0 -0,1

Översiktsplan förvärv mot EK 1,7

Summa -18,9 -15,6

Not 10: Försäljningar 2012 2011 2010

Lingården, Högby 2:21

Stenhuggaren, Almgården 6,0

Etapp 3: lgh Soldalen, p-hem Högsrum 5:35 , p-hem lokal Långlöt 14:3 9,6

Pensionärsbostäder Apelgården

Bokfört värde -1,9

0,0 7,7

Not 11: Anläggningstillgångar 2012 2011 2010

Immateriella anläggningstillgångar

Ingående bokfört värde Översiktsplan 4,4 3,3 2,7

Årets nyanskaffningar 1,7 1,5 0,9

Årets avskrivningar/fört mot EK -6,1 -0,4 -0,3

Utgående bokfört värde 0,0 4,4 3,3

Fastigheter och anläggningar

Anskaffningsvärde

Ackumulerade avskrivningar

Ingående bokfört värde 307,7 302,5 306,5


Försäljning av fastigheter (UB bokfört värde) 0,0 -1,9 -0,3

Årets avskrivningar -14,1 -12,9 -12,8


Pågående nyanläggning förändring 2,6 46,6 18,1

Mark 9,6 9,6 9,6

Maskiner och inventarier

Ingående bokfört värde 26,4 23,4 27,3


Årets avskrivningar -4,4 -4,2 -3,5

Årets nedskrivningar datorer -2,6

Nedskrivning inv -2,0

Förändring Finansiell leasing -0,1 0,1 0,0




Not 12: Finansiella anläggningstillgångar 2012 2011 2010

Aktier i Borgholm Energi AB 3,1 3,1 3,1

Övriga andelar 0,6 0,7 0,7

Kommuninvest 0,5 0,5 0,5

Summa 4,2 4,4 4,4

Summa anläggningstillgångar 412,5 399,1 361,2

Not 13: Kortfristiga fordringar 2012 2011 2010

Kundfordringar 2,6 2,9 2,4

Moms Ludvika 4,1 5,2 5,3

Interimsfordringar FTB 12,6 9,0 16,4

Interimsposter 44,7 38,6 31,8

Slutavräkning 12,6 14,3 4,9

Övriga fordringar 15,0 7,3 0,8

Summa 91,7 77,4 61,7

Not 14: Kassa och bank 2012 2011 2010

Likvida medel 0,0 0,0 0,0

Handkassor 0,1 0,1 0,1

Bankkonto -13,8 -1,0 7,8

Summa -13,7 -1,0 7,8

Not 15: Avsättning pensioner 2012 2011 2010

Ingående avsättning 29,1 28,2 28,3

Pensionsutbetalningar -8,7 -7,9 -6,7

Nyintjänad pension 10,2 8,5 7,7

Ränteförändring -0,1 0,2 -1,1

Förändring löneskatt 0,4 0,2 0,0

Utgående avsättning 31,0 29,1 28,2

Aktualiseringsgrad december 2012 66%

Not 16: Rek 2.1 särskild avtalspension och visstidspension 2012 2011 2010

Specifikation - Avsatt till Pensioner

Särskild avtals/ålderspension 0,0 0,0 0,0

Pensionsavgift 696 st 13,0 13,4 13,7

Förmånsbestämd/kompl pension 34st 1,8 0,7 0,7

Ålderspension 292 st 8,9 8,1 7,1

Pension till efterlevande 17 st 1,2 1,3 1,3

Summa Pensioner 24,9 23,5 22,7

Löneskatt 6,1 5,7 5,5

Summa avsatt till pensioner 31,0 29,1 28,2

Antal visstidsförordnanden

Politiker 0 0

Tjänstemän 0 0



Not 17: Kortfristiga skulder 2012 2011 2010

Semesterlöneskuld 22,4 22,7 20,5

Interimsposter 17,1 22,2 32,4

Källskatt 5,9 5,4 5,1

Pensioner, individuell 12,4 11,7 11,3

Leverantörsskulder 18,0 16,6 15,5

Arbetsgivaravg 7,0 6,6 6,3

Löneskatt/Fastighetsskatt 1,3 0,8 0,4

Kortfr skuld till staten 12,9

Övriga kortfr skulder 2,6 2,4 1,7

Moms 0,3 0,3 0,3

Summa 87,0 88,7 106,4

Not 18: Långfristiga skulder 2012 2011 2010

Swedbank/Spintab 31,9 31,9 152,5

Stadshypotek 8,0 8,2 8,4

Nordea 5,7 5,7 5,7

Kommuninvest 211,6 181,6

Leasing 0,1 0,2 0,1

Summa 257,3 227,6 166,7

Not 19: Borgensåtaganden m m 2012 2011 2010

Borgholm Energi AB 467,0 467,0 467,0

Folkets Hus 0,6 0,6 0,0

Summa 467,6 467,6 467,0

Pensionsförpliktelser äldre än 1998

Pensionsförpliktelser 186,4 185,8 168,5

Löneskatt 45,2 45,1 40,9

Summa 231,6 230,9 209,4

Ökning beroende på sänkt kalkylränta 0,0 17,0

Aktualiseringsgrad december 2012 66 %

Not 20: Kommuninvest

Borgholms kommun har i juni månad 2010 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för

Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 274 kommuner

som per 2012-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingått likalydande

borgensförbindelser.

Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar

fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd

borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel

som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, delsi förhållande till storleken

på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomiska förening.

Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Borgholm kommuns ansvar enligt ovan nämnd

borgensförbindelse, kan noteras att per 2012-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB.s totala förpliktelser

till 268 008 533 162 kronor och totala tillgångar till 272 786 307 725 kronor. Kommunens andel av de totala

förpliktelserna uppgick till 525 014 028 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 534 870 772 kronor.

Not 21: Leasing 2012 2011 2010

Finansiella leasingavtal över 3 år

Maskiner och inventarier

Totala minimileaseavgifter 0,2 0,4 0,3

Nuvärde minimileaseavgifter 0,2 0,3 0,2

Därav förfall inom 1 år 0,1 0,2 0,1

Därav förfall inom 1-5 år 0,2 0,3 0,3

Därav förfall senare än 5 år 0,0 0,0 0,0



Begreppsförklaringar

Anläggningstillgångar är tillgångar som ska användas en längre tidsperiod, till exempel byggnader, fordon, maskiner, värdepapper etc. Ansvarsförbindelse är en upplysning till balansräkningen över ekonomiska åtaganden som inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen. Avskrivningar är planmässig värdeminskning av anläggningstillgångar för att fördela anskaffningskostnaden över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Avsättning utgörs av de betalningsförpliktelser som är säkra eller sannolika till sin existens och där det finns säkerhet beträffande beloppets storlek eller tidpunkten för betalning, till exempel avsättning för pensioner. Balansräkning visar den ekonomiska ställningen vid årets slut uppdelat på tillgångar (anläggnings- och om-sättningstillgångar), eget kapital, avsättningar samt skulder (lång- och kortfristiga skulder). Bokfört värde är det värde som en tillgång är upptagen till i bokslutet. Eget kapital är totala tillgångar minus avsättningar och skulder (nettoförmögen-het). Det egna kapitalet har två beståndsdelar; anläggningskapital och rörelsekapital. Extraordinära intäkter/kostnader saknar tydligt samband med ordinarie verksamhet och är av sådan art att de inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet samt uppgår till väsentligt belopp. Finansiella intäkter/kostnader redovisas under särskild rubrik i resultaträkningen, exempelvis ränteintäk-ter, utdelning, räntekostnader med mera. Finansnetto är finansiella intäkter minus finansiella kostnader. Förvärvsmetod innebär att förvärvat eget kapital i bolagen eliminerats varefter intjänat kapital räknas in i den sammanställda redovisningens egna kapital. Intern ränta är en årlig ersättning mellan finansförvaltningen och nämnderna för det kapital som nyttjas av nämnden. Investeringsredovisning redovisar in- och utbetalningar för årets nettoinvesteringar i till exempel fastighet-er, anläggningar, maskiner och inventarier. Dessa tillgångar är avsedda att användas under en längre tidspe-riod. Finansieringsanalysen beskriver betalningsflödet uppdelat på sektorerna löpande verksamhet, investering-ar och finansiering och mynnar ut i förändring av likvida medel. Kassalikviditet är likviderbara omsättningstillgångar (omsättningstillgångar exklusive förråd) satt i relation till de kortfristiga skulderna. Visar betalningsberedskapen på kort sikt, d v s förmågan att betala de kortfris-tiga skulderna. Kortfristiga fordringar och skulder har en förfallotid på mindre än ett år från balansdagen. LASS (lagen om assistansersättning) innehåller föreskrifter om ersättning av allmänna medel till vissa funkt-ionshindrade för kostnader för personlig assistans. LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer.



Likvida medel består av kontanter, banktillgodohavande, statsskuldsväxlar, bankcertifikat med mera. Långfristiga fordringar och skulder har en förfallotid på mer än ett år efter balansdagen. Löneskatt är skatt på pensionsförmåner till anställda. Omsättningstillgångar är tillgångar som förväntas innehas under kort tid, exempelvis kundfordringar och förråd. Dessa tillgångar kan på kort tid omsättas till likvida medel. Periodisering innebär en fördelning av kostnader och intäkter på den redovisningsperiod till vilken de hör. Resultaträkning sammanfattar årets intäkter och kostnader och därmed hur förändringen av kommunens eget kapital framkommit. Denna förändring kan också beräknas genom att man jämför eget kapital i de senaste två årens balansräkningar. Rörelsekapital är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet är en del av det egna kapitalet. Sammanställd redovisning ger en ekonomisk helhetsbild av kommunen och de olika juridiska personer (bolag/stiftelser) i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Soliditet är eget kapital satt i relation till de totala tillgångarna. Visar hur stor del av de totala tillgångarna som finansieras med egna medel. Visionen anger ett framtida, ej tidsbestämt, önskvärt tillstånd och talar om var Borgholm är på väg.

Documents

BOKSLUT · 2018. 2. 20. · Borgholm Energi AB påbörjade under 2012 byggnationen av Landstingets nya hälsocentral och 24 bostadsrätts- ... vatten och avlopp görs i Djupvik-Lofta-