Upload
lilli
View
41
Download
0
Embed Size (px)
DESCRIPTION
Långsiktig utveckling för placerade barn och ungdomar – Vad kan vi lära oss från registerstudier? – Vägar till förbättring. Bo Vinnerljung EpC & IMS, Socialstyrelsen Socialhögskolan i Stockholm [email protected]. Hur går det på lång sikt för fosterbarn? skola/utbildning - PowerPoint PPT Presentation
Citation preview
Långsiktig utveckling för placerade barn och ungdomar
– Vad kan vi lära oss från registerstudier?
– Vägar till förbättring
Bo Vinnerljung
EpC & IMS, Socialstyrelsen
Socialhögskolan i Stockholm
• Hur går det på lång sikt för fosterbarn?– skola/utbildning– allvarlig psykisk ohälsa– självmordsförsök, självmord– tonårsföräldraskap– självförsörjning– kriminalitet, missbruk
• Något om situationen för äldre ungdomar som lämnar vård
• Hur går det för ungdomar som placeras under tonåren?
• Budskap från forskningen – vägar till förbättring
Tvärvetenskaplig forskning
• Anders Hjern, barn- och ungdomsmedicin • Frank Lindblad, barn- och ungdomspsykiatri• Eva Franzén, socialt arbete• Marie Sallnäs, socialt arbete• Gunilla Ringbäck Weitoft, epidemiologi• Maria Danielsson, socialmedicin
Vad är risk?
• ökad sannolikhet• säger ingenting om “hur många”
• en (relativ) risk på 2 gånger fler är 100% fler
• 3% av alla tjejer blir mamma före 20-årsdagen• 0,75% av alla killar blir pappa före 20-årsdagen
• Risken att bli förälder under tonåren är 4 gånger större för tjejer än för killar (Relativ Risk/RR = 4)
Risker för förekomst av social dygnsvård
1993-2002
Jämförelse med ungdomar som vuxit upp i övriga familjer
Justerad för barns och föräldr ålder, föräldr utb, boende, bostadsregion, sysselsättn, fam status,
antal barn i fam, vård för psyk/missbruk
Bra skolresultat, bra utbildning
• Den starkast skyddande faktorn för utsatta barns långsiktiga utveckling som vi känner till
• Återkommer i studier från hela världen
Situation efter vårdHögutbildade
• 1 av 38 arbetslös
• 1 av 26 ensam mamma
• ingen i sluten vård
• 1 av 38 hemlös
Lågutbildade
• 3/4 arbetslösa
• hälften ensam mamma
• 1/4 i sluten vård
• 1/4 hemlösa
(Jackson & Martin, 1998)
”Barnavårdsbarns” utbildning i ung vuxen ålder
• Alla födda i Sverige 1972-1979
• 31 355 f d ”barnavårdsbarn”
• 744 425 jämnåriga - normalpopulationen
• Uppföljning vid 20-27 år
Jämförda med barn till lågutbildade mammor (max grundskola)
Resultaten justerade för
• mammans utbildning
• barnets födelseår och kön
• mammans födelseland (Sverige, Norden, övriga)
Risk (RR) att ha max grundskola som ung vuxenjämfört med barn till lågutbildade mammor
0
1
2
3
4
Stabil lång vård Instabil lång vård Livslång vård Utlandsf adopterade Barn till lågutbmammor
RR
Chans (RR) att ha högskoleutbildning som ung vuxen jämfört med barn till lågutbildade mammor
0,1
1
10
Stabil lång vård Instabil lång vård Livslång vård Utlandsfadopterade
Barn till lågutbmammor
RR
Kognitiv kapacitet, skolresultat och utbildning - adopterade och fosterbarn (bara pojkar)
Anders Hjern, Frank Lindblad, Bo Vinnerljung,
Finn Rasmussen & Monica Dalen
• Resultat från kognitiva tester vid mönstringen
• Registerdata om skolbetyg mm åk 9
• Registerdata om uppnådd utbildning
• Registerdata om föräldrars/adoptivföräldrars utbildning mm
Utlandsfödda adopterade• lägre kogn testresultat än icke-adopterade svenskfödda• bättre betyg än icke adopterade med samma “IQ”• bättre chans att få högskoleutbildning • lägre risk att gå ut i vuxenlivet med bara grundskola• ......nära nog oberoende av adoptivföräldrarnas utbildning
Nationellt adopterade• lägre kogn testresultat än icke-adopterade• ungefär samma risk/chans avseende betyg och utbildning som
icke-adopterade med samma “IQ”
Fosterbarn• lägre kogn testresultat än icke-fosterbarn (ungefär som adopterade)• sämre betyg än “vanliga barn” med samma “IQ”.
Saknar fullständigt betyg från grundskola, pojkar födda 1972-81
0
5
10
15
20
25
30
Normal KF/KP företonår
Kort plac företonår
Lång plac Växt upp i vård Int adopterade
Pro
ce
nt
Odds för att sakna fullständiga betyg i 9an, pojkar f 72-76. Justerat för födelseår och resultat på kogn tester vid mönstring
1
1,5
2
2,5
3
3,5
Normal KF/KP företonår
Kort plac företonår
Lång plac Växt upp ivård
Intadopterade
OR
Allmän matematik, 9an, pojkar f 72-81
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Normal KF/KP företonår
Kort plac företonår
Lång plac Växt upp i vård Int adopterade
Pro
ce
nt
Odds för allmän matematik i 9an, pojkar f 72-76. Justerat för f-år och resultat på logisk del av kogn tester vid mönstring
0,5
1
1,5
2
2,5
3
3,5
Normal KF/KP företonår
Kort plac företonår
Lång plac Växt upp i vård Int adopterade
OR
Odds för max grundskola, pojkar f 1972-1976. Justerat för f-år och resultat på kogn test vid mönstring
0,5
1
1,5
2
2,5
3
3,5
Normal KF/KP före tonår Kort plac företonår
Lång plac Växt upp i vård Int adopterade
OR
Odds för "Ej högskola", pojkar f 72-76. Justerat för f-år och restulat på kogn test vid mönstring
0,5
1
1,5
2
2,5
3
3,5
Normal KF/KP före tonår Kort plac företonår
Lång plac Växt upp i vård Int adopterade
OR
Somatiska hälsoproblem
• I vård en viss dag: 2/3 av 108 fosterbarn rapporterade olika slags hälsoproblem (Socialstyrelsen, 2000).
– Majoriteten hade varit i vård 3 år eller mer
• Norsk registerstudie: höga tal för f d fosterbarn bland unga som får ekonomiskt stöd från Försäkringskassan pga ohälsa (Kristoffersen, 2005)
• Dansk stor studie (Egelund et al, 2008):– vid 7 år betydligt vanligare att fosterbarn hade diagnoser på långvarig sjukdom/funktionshinder jämfört med andra jämnåriga– samma vid 11 år (samma eller värre jämfört med ”barnavårdsklienter” som inte var i dygnsvård)
Suicidförsök 13-17 år
1
2
3
4
5
6
Adopterade KP/KF 0-2 år 2-5 år >5 år
RR
Allvarlig psykisk ohälsa & självmordsförsök Ungdomar födda 1973-82.Justerat för kön och födelseår
Suicidförsök 19+ år
1
2
3
4
5
6
Adopterade KP/KF 0-2 år 2-5 år >5 år
RR
Vuxenpsykiatrisk vård 19+ år
1
2
3
4
5
6
Adopterade KP/KF 0-2 år 2-5 år >5 år
RR
Fd långtidsplacerade fosterbarn hade...
• två-till fyrfaldiga överrisker för alla utfall jämfört med jämnåriga från liknande bakgrund som växte upp hemma:
...efter justering för– kön och födelseår, föräldrars födelsekontinent– mammas socioekonomiska bakgrund (ensamförälder,
SES, boende, socialbidrag m m)– indikationer på psykisk sjukdom och missbruk
hos föräldrarna
Åtgärdbar dödlighet
1
2
3
4
5
1 2
Suicid Annan åtgärdbar
Adoptees
Foster care
Other child welfare
RRJust för kön/ålder
F d långtidsplacerade fosterbarn 4.3
Utlandsfödda adopterade 3.7
Ungdomar som växt upp i familjer med långvarigt soc bidrag 3.5
Ungdomar med psykiskt sjuka föräldrar 3.0
Ungdomar som fått andra insatser av socialtjänsten under uppväxten än långtidsvård
2.7
Ungdomar som växt upp i familjer med kortvarigt soc bidrag 2.2
Nationellt adopterade 2.1
Ungdomar från ensamförälderfamiljer 2.0
Ungdomar från familjer med mycket låg inkomst
(men utan socialbidrag)
i.s.
Självmord i tonåren och i ung vuxen ålder - summering av registerstudier från EpC
Kriminalitet, missbruk m m
Överrepresentation i §12-hemsplaceringar (sluten vård för kriminella/missbrukande ungdomar)– Utlandsfödda adopterade RR = 2,6– Långtidsvårdade fosterbarn RR = 14 - 19
(n=555; Vinnerljung, 1999)
Nu.... några färska analyser
Någon påföljd för brott 21-25 år (män f 72-81)
0
5
10
15
20
25
30
35
40
Normal KF/KP före tonår Kort plac företonår
Lång plac Växt upp i vård Int adopterade
Pro
cent
Skyddstillsyn el mer 21-25 år (män f 72-81)
0
5
10
15
20
25
30
35
40
Normal KF/KP företonår
Kort plac företonår
Lång plac Växt upp i vård Int adopterade
Pro
cen
t
Odds för skyddstillsyn eller mer 21-25 år. Justerat för ålder och kön.
1
3
5
7
9
11
13
Normal KF/KP företonår
Kort plac företonår
Lång plac Växt upp i vård Int adopterade
OR
Odds för skyddstillsyn el mer 21-25 år. Personer f 1972-81.Justerat för f-år, kön och egen utbildning
1
3
5
7
9
11
13
Normal KF/KP företonår
Kort plac företonår
Lång plac Växt upp i vård Int adopterade
OR
Odds för narkotikabrott efter 20 år. Justerat för f-år och kön
1
3
5
7
9
11
13
Normal KF/KP företonår
Kort plac företonår
Lång plac Växt upp i vård Int adopterade
OR
Odds för narkotikabrott efter 20 år. Justerat för f-år, kön och egen utbildning.
1
3
5
7
9
11
13
Normal KF/KP företonår
Kort plac företonår
Lång plac Växt upp i vård Int adopterade
OR
Pågående studie: Försörjningsproblem i ung vuxen ålder bland f d “barnavårdsbarn”
• Alla födda 1972-1977
• Ex: socialbidrag varje år vid ålder 23-25 år
Odds för socialbidrag varje år 23-25 år, justerat för kön och ålder
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
kf/kpföre tonåren kort vård före tonåren lång vård (>5 år) uppvuxen i vård (>12år)
OR
Odds för socialbidrag varje år vid 23-25 år, justerat även för utbildning (och tonårsföräldraskap)
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
kf/kpföre tonåren kort vård före tonåren lång vård (>5 år) uppvuxen i vård (>12 år)
OR
Tonårsföräldraskap• Inget stöd från forskning i något land för myten att
tonårsflickor medvetet väljer att bli gravida och föda barn. Oplanerat, ”det hände”.
• Största riskfaktorn: ”school failure”
• Sverige: flesta tonårsgraviditeter leder till abort
• Utanför Sverige: färre socialt utsatta gör abort, fler bland flickor med hyggliga uppväxtförhållanden.
Tonårsföräldrar, flickor födda 1972-83
0
2
4
6
8
10
12
14
Normal Öppenv före tonår 0-2 år före tonåren 5-12 år 12 år +
Proc
ent
• Ungdomar blir oberoende vuxna vid 25-28 år
• De flesta ungdomar får mycket stöd hemifrån även efter 18-årsdagen. Familj för livet, inte bara för uppväxtåren.
• I utländska studier har de flesta fosterbarn inte tillgång till fosterhemmet när de blir vuxna. De återvänder till sin biologiska familj.
• Vår studie: hur många har inte levande föräldrar att återvända till när de blir vuxna?
Utan förälder vid 25 år
0
5
10
15
20
25
30
35
40
far död mor död föräldralös minst en förälderdöd
proc
ent Normalpop
5-12 år i vård
>12 år i vård
Tonårsplaceringar Omfattande och problematisk vårdsektor
• Dyr vård
• Outvärderad vård
• Potential för skadliga effekter
• 40-70% av placeringarna avbryts i förtid
• 40-50% placeras igen inom två år efter avslutad vård
Utagerande tonåringar i grupp(särskilt när låg- och högriskungdomar blandas)
Uppföljning av tonårsplaceringar
• 718 pojkar och flickor som placerades i familjehem eller på institution 1991
• 13-16 år vid placeringen, har följts till 25 år med hjälp av registerdata
Obs detta är en uppföljning - inte en utvärdering
• vi har inte en likvärdig jämförelsegrupp som fått andra interventioner eller inga alls
• selektion gör det svårt att jämföra olika placeringsformer
Pojkar placerade pga beteendeproblem
Normalpojkar Placerade pojkar
Döda vid 25 år 0,5% 5,5%
Sjukhusvård 20-24 år pga suicidförsök, psyk, alk/nark
1 % 30%
Fängelse el rättspsyk 20-24 år 3% 44%
Skyddstillsyn el mer 20-24 år 4% 58%
Lagförd 20-24 år 16% 75%
Tonårspappa < 1% 8%
Socialbidrag vid 25 år 6% 53%
Max grundskola vid 25 år 10% 67%
Flickor som placerades pga beteendeproblem
Normalflickor Placerade flickor
Döda vid 25 år 0,3% 2,5%
Sjukhusvård 20-24 år pga suicidförsök, psyk, alk/nark
0,7% 22%
Fängelse el rättspsyk 20-24 år 0,1% 8%
Skyddstillsyn el mer 20-24 år 0,4% 21%
Lagförd 20-24 år 3% 39%
Tonårsmamma 3% 27%
Socialbidrag vid 25 år 6% 50%
Max grundskola vid 25 år 8% 64%
Pojkar placerade p g a beteendeproblemLever fortfarande vid 25 år 95 %
och inte fängelse 20-24 år 53 %
och inte skyddstillsyn 20-24 år 40 %
och inte sjukhusvård för självmordsförsök, missbruk el psyk 20-24 år
35 %
och inte tonårspappa 32 %
och inte lagförd för brott 20-24 år 20 %
och mer än grundskola vid 25 år 10 %
och inget socialbidrag vid 25 år 8 %
Hur många “klarar sig”? Beror på vad man menar....
Exempel från våra analyser:
• Sämre utfall med institutionsvård jämfört med f-hem (när vi kontrollerat för en rad bakgrundsfaktorer)
• Placeringens längd har inga samband med utfall
• Egen skola på HVB minskar chansen till mer utbildning än grundskola
• “Sammanbrott” ökar risken för dåliga utfall (när vi kontrollerat för en rad bakgrundsfaktorer)
Summering - fosterbarn
• Indikationer på otillfredsställande omhändertagande av hälsa
• Underpresterande i skolan, många blir lågutbildade, få får högskoleutbildning - jämfört med andra barn med samma kognitiva förutsättningar
• Höga överrisker för psykisk ohälsa/tidig död i ung vuxen ålder
• ..för självförsörjningsproblem
• ..för att bli tonårsförälder
• ..för allvarlig kriminalitet och missbruk i ung vuxen ålder
• Extrema överrisker för att ha minst en död förälder när de blir vuxna
• Mycket tyder på att skola/utbildning och hälsa är nyckelfaktorer
• De mest “utsatta” unga vuxna “utan egen skuld” vi kan hitta
Tonåringar som placeras i social dygnsvård
• ...kommer från mer “normal” bakgrund än små barn i socialtjänsten
• ...har rejäla överrisker för ogynnsam utveckling, oavsett varför de placeras
• ... p g a beteendeproblem har extrema överrisker för ogynnsam utveckling
• Läkarna i EpC’s styrelse: “Hos oss vore det oetiskt att inte snabbt försöka göra något åt det här.”
Lönar det sig att försöka höja kvaliteten? (Kessler, Pecora m fl, 2008)
• Två grupper av jämförbara barn:
• Casey Family Program (n=111)
• “Vanlig f-hemsvård” (n=368)
• Uppföljning i ung vuxen ålder• Casey-gruppen avsevärt mindre psykisk och
somatisk ohälsa
• NNT för psykisk ohälsa = 3
• NNT för somatisk ohälsa =5
Vägar till förbättring
Somatisk hälsa
• Hälsoundersökning av alla barn vid placering
• Rutiner för bevakning av somatisk hälsa
• Hälsoundersökning/råd-givning vid utskrivning
Psykisk hälsa
• Undersökning av alla vid placering och i tonåren
• Rutiner för bevakning av psykisk hälsa
• Tillgång till evidensbaserad barnpsykiatrisk vård
• Undersökning/rådgivning vid utskrivning
Skola/utbildning
• Lär av Helsingborgsförsöket (SkolFam)
• Skolpsykologisk och pedagogisk utredning av alla barn vid placering
• Systematiskt stöd till alla placerades barns skolarbete
Också bra • Systematiskt arbete för att öka läs- och sifferfärdigheter
• Systematisk policy med krav på fosterföräldrar och institutionspersonal
Tonårsföräldrar
• Preventivmedelsrådgivning och tillgång till preventivmedel för alla placerade tonåringar
• Använd ungdomsmottagningarna systematiskt för denna högriskgrupp
• Systematisk policy – borde inte vara en fråga bara för fosterföräldrar och institutionspersonal
Döda föräldrar
• Systematisk utredning av tillgång till stöd vid utskrivning i sena tonåren
• Kraftfullt materiellt stöd till de som riskerar att få svagt eller inget stöd från någon familj efter utskrivning
• Stöd och uppmuntra kontakt med syskon och släkt under placeringstiden
Tonårsplaceringar – kommer att ta tid att göra förbättringar
• Utvärdera mer av institutionsvården, även f-hemsvården för tonåringar
• Regionala uppföljningar, t ex med regionala databaser
• Skapa bra eftervård (lär av Norge, USA och UK)
• Undvik vård med känd risk att skada (t ex på institutioner som blandar låg- och högriskungdomar, som har fängelsebesök mm)
• Satsa på att förbättra hälsa, skola och på att minska antalet tonårsmammor bland placerade tonåringar
Även med de bästa metoderna..
• Begränsade positiva resultat för tonåringar med allvarliga beteendeproblem
• Dyster prognos för de som börjar tidigt med brott och andra normbrytande beteenden
• Bättre prognos för de som börjar med brott etc i senare tonåren (efter 15 år)
Publikationer på svenska• Social Rapport 2006. Socialstyrelsen.
• Vinnerljung B (2006), Fosterbarn som unga vuxna – en översikt av resultat från några nationella registerstudier. Socialmedicinsk Tidskrift, 83, 23-35.
• Vinnerljung B (2006) Fosterhemsvård. I Verner Denvall & Bo Vinnerljung (red) Nytta och fördärv – socialt arbete i kritisk belysning. Stockholm: Natur och Kultur
• För en lista över artiklar i vetenskapliga tidskrifter (de flesta på engelska) – skicka mig ett email.