Biologiskt växtskydd i prydnadsväxtodling parasitstekel mot vita flygare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Amblyseius cucumeris,

Biologiskt växtskyddi prydnadsväxtodling

Jordbruksinformation 2-2009

OBS! I denna webb-versionhar vissa foton med till -hörande bildtexter tagits bortp.g.a. att rättigheter för publicering saknas.

FörordMiljöengagemanget har ökat kraftigt både hos konsumenter och hos producenter. Samtidigt finnsdet problem med resistens vid kemisk bekämpning och nya restriktioner är på gång vad gäller till-gänglighet till kemiska medel. Detta tillsammans gör att intresset för biologiskt växtskydd ökar iprydnadsväxtodling, men det krävs mer kunskap om biologiska metoder för att lyckas.

Det här kompendiet ”Biologiskt växtskydd i prydnadsväxter” har tagits fram för att ge mer kunskapoch goda exempel på hur det kan fungera. Materialet är sammanställt av Anna-Karin Johansson,Vendel Trädgårdsrådgivning som fått stort stöd från Barbro Nedstam, Jordbruksverket. Leverantö-rerna av biologiskt växtskydd har också varit engagerade i framtagandet av skriften, genom infor-mation, bilder och erfarenheter.

Den här skriften vänder sig främst till yrkesodlare av prydnadsväxter främst i växthus men också påfriland. Här behandlas både krukväxter, utplanteringsväxter, tulpaner, perenner, kryddor och plant-skoleväxter. Eftersom man arbetar med ett brett sortiment och köper in mycket ursprungsmaterial,riskerar man har problem med många olika slags skadegörare. Odling av prydnadsväxter är därförmycket komplext och det kan behövas extra information om hur biologiskt växtskydd kan användasför att bemästra problemen. Syftet är att öka användningen av biologisk bekämpning över hela lan-det och inom samtliga produktionsinrikningar.

Produkterna som namnges i kompendiet är godkända i februari 2009. Kontrollera alltid aktuell re-gistrering, säkrast på Kemikalieinspektionens webbplats (www.kemi.se).

Mer att läsaGodkända växtskyddsmedel i prydnadsväxtodling (uppdateras varje år)Växtskyddsmedel i ekologisk odling av frilandsgrönsaker (uppdateras varje år)Biologisk bekämpningVäxtskyddsmedel i ekologisk odling

Trycksakerna kan beställas på Jordbruksverkets webbplats (www.sjv.se)

Webbplatserwww.biobasiq.sewww.lindesro.se www.bioproduction.dkwww.bioplant.dkwww.nyttedyr.dkwww.binab.sewww.koppert.nlwww.biobest.bewww.entocare.nl

Text och bild, där inte annat anges, av Anna-Karin Johansson, [email protected]

www.verdera.fiwww.katzbiotech.dewww.bioplanet.it www.e-nema.dewww.prophyta.comwww.ipm.ucdavis.edu/PMG/selectnewpest.home.htmlwww.nysaes.cornell.edu/ent/biocontrol/www.bionema.sewww.allaboutswirskii.com

InnehållHygien . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3Odlingsteknik, klisterskivor och sprutteknik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Skadegörare i växthusVita flygare (mjöllöss) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7Bladlöss . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8Trips . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9Spinn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10Dvärgkvalster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11Minerarfluga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12Sorgmygga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13Fjärilslarver . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14Öronvivel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15Sköldlöss, ullöss och falska spinnkvalster och sniglar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16Gråmögel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18Mjöldagg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19Bladmögel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20Algsvampar, Pythium och Phytophthora . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21Rostsvampar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22Fusarium . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23Rhizoctonia, bladfläcksvampar, bakterier och virus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

Biologiska metoderEncarsia, parasitstekel mot vita flygare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27Amblyseius cucumeris, tripsrovkvalster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28Amblyseius swirskii, bredverkande rovkvalster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29Phytoseiulus, spinnrovkvalster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30Hypoaspis, bredverkande rovkvalster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31Aphidius ervi och A. colemani, parasitsteklar mot bladlöss . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32Aphidoletes, bladlusgallmygga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33Chrysoperla, guldögonslända mot bladlöss . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34Dacnusa och Diglyphus, parasitsteklar mot minerare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35Nematoder mot sorgmyggelarver, öronvivlar och trips . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36Orius, skinnbagge mot trips och Macrolophus, bredverkande skinnbagge . . . . . . . . 37Bacillus thuringiensis mot sorgmyggelarver och fjärilslarver . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38BotaniGard, insektspatogen svamp mot skadedjur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39Preferal, insektspatogen svamp mot skadedjur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40Mycostop, strålbakterie mot svampsjukdomar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41Trichoderma, mykoparasit på skadesvampar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42Prestop, nyttosvamp mot svampsjukdomar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43Azadiraktin mot skadedjur och Enzicur mot mjöldagg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44Kontroll av vitalitet och lagring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45Exempel på växtvårdsmedel och växtstärkande medel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46Känslighet mot skadedjurs- och svampmedel, tabellöversikt sidoeffekter . . . . . . . . . 48

Praktiska exempelUtplanteringsväxter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51Kryddor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52Julstjärna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53Kalanchoë . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54Plantskola . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55Snittkrysantemum i Holland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56

Översikt skadegörare och metoder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57Register svenska namn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59Register vetenskapliga namn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

1

JO 2-09Biol vaxtskydd–.qxd:Layout 1 09-04-27 14.19 Sida 1


Hygien En god allmänhygien är grunden för att lyckas med växt-skyddsarbetet.

All smuts i form av alger, mossa, torv, etc. måste tas bort.Detta görs genom högtryckstvätt, borstar, vatten (gärnavarmt) och såpa. En ordentlig rengöring räcker långt ochmånga nöjer sig med detta. Vid behov kan kompletteringgöras med desinfektionsmedel.

Smutsiga glas tar bort mycket av det naturliga ljuset. Gam-mal skuggfärg måste tas bort, fråga färgleverantören vadsom rekommenderas vid borttagning. Även alger på glasetbör tvättas bort. Flera olika rengöringsmedel finns, ifallsåpa och vatten inte räcker.

Bevattningsmattor är svåra att göra rena. Man kan borstaoch spola av dem. Undvik att torvrester ansamlas underborden. Det finns odlare som tvättar mattorna mellan varjeomgång i tvättmaskin. Har det varit kraftiga angrepp avbakterios eller Fusarium, är det säkrast att byta mattor.

Använda plastkrukor, sålådor och löklådor bör göras renainnan återanvändning. Allra bäst är ångbastu med hög luft-fuktighet under 3 timmar vid 70°. Annars gäller att såmycket smuts som möjligt måste bort. Skaka, borsta ochspola. Sedan kan materialet sänkas ner, helst en timme, iett bad med desinfektionsmedel. OBS! Frigolitmaterial gårinte att rengöra.

Ibland kan smitta av bakterier och svampar spridas i vattnet.Olika typer av vattenrening finns t.ex. långsamfilter, kop-parkanon, UV-ljus, m.m. Möjlighet finns även att användavattendesinfektionsmedel såsom Multicide, Deosan Floraeller Reciclean. Även vätmedel kan tillsättas med 20 ml till1 000 liter vatten, vilket dödar simmande algsvampar såsomPythium och Phytophthora.

ArbetsrutinerFlertalet av de svenska odlingarna är mindre familjeföre-tag, där tid är en bristvara. För att lyckas med biologisk be-kämpning krävs förutom en god allmänhygien, även braarbetsrutiner. En väl genomtänkt arbetsstrategi tar intelängre tid, utan spar tvärtom många resurser.

• Använd gula och blå klisterskivor för att snabbt upptäckaeventuell förekomst av skadedjur. Klisterskivorna kanförstärkas med feromonkapslar. Elektriska insektsdödaremed UV-lampor kan sättas upp för att fånga flygande in-sekter.

• Placera nyhemkommet plantmaterial samlat i anlägg-ningen, som en karantänsavdelning. Följ upp extra nogamed klisterskivor och manuell kontroll. Ställ inte privataväxter inne i växthuset för övervintring. Det kan blioönskade smitthärdar med svårbekämpade skadedjur.

• Tänk igenom den interna transporten i företaget. Und-vik att transportera färdigvara genom småplantsavdel-ningar. Lägg moderplantsavdelning och förökning längstbort. Starta dagens arbete i småplantsavdelningen ochsluta i färdigvaruavdelningen. Smitta kan följa med klä-derna. Vid behov använd speciella kläder i vissa avdel-ningar.

• Använd inte smutsiga lådor och krukor, speciellt inte iförökning och ihop med unga plantor. Skaffa en ång-bastu för sanering eller borsta och tvätta lådorna. Eftervarje plantomgång, borsta och spola av borden. Byt vidbehov bevattningsmatta eller tvätta den. Jämna bord be-höver sällan mattor. Ibland kan desinfektionsmedel be-hövas. Även containrar kan sprida smitta i företaget.

• Undvik torvrester under borden, på golvet och vid kruk-maskinen, eftersom det kan gynna uppförökningen avsorgmyggor. Eftersträva torr mark under borden. Fuk-tiga fläckar gynnar uppförökning av sorgmyggor ochvattenflugor.

• Ta bort ogräs under borden och på andra ställen i växt-husen. Ogräs är ofta bra värdväxter för bladlöss, vita fly-gare och andra skadedjur. Släng aldrig sjuka ellerangripna plantor på komposten. Sjuka plantor bör hellresamlas samman för destruktion.

• Vid recirkulering bör någon form av vattenrening an-vändas. Förekommer sjukdomar som sprids med vattnetmåste rening ske. Ge alltid rent vatten till moderplantor,i förökning och till småplantor.

• Meddela din plantleverantör att du använder biologisktväxtskydd och fråga vilken bekämpning som använts iförökning och på moderplantor, så inga negativa resterfinns med och stör din uppstart av nyttodjur. Med persi-stens menas den tid i veckor som ett preparat ligger kvari och på växten och stör den biologiska bekämpningen.

En ordentlig rengöring av bord med högtryckstvätt och rent vatten räcker långt. All smuts i form av alger, mossa och torvmåste bort innan eventuellt desinfektionsmedel används. Sittersmutsen hårt kan hetvattenstvätt och borstar hjälpa. Undvik attjordrester anrikas under borden och blir till grogrund för sorg-myggor och vattenflugor.

3


OdlingsteknikOdla växten under optimala förhållanden för att öka mot-ståndskraften. Se till att odlingsfaktorerna är gynnsammabåde för växter och för nyttodjur.

Det är alltid den svagaste länken som brister. Därför måstealla faktorer optimeras.• Råvatten bör analyseras regelbundet. Ibland är salthal-

terna för höga, så råvattnet måste spädas eller bytas ut.Råvatten kan innehålla smitta och behöva renas. Hårtvatten bör göras mjukt.

• Substratet ska passa kulturen och aktuell bevattnings-teknik. Välj ett poröst substrat med god dränering ochmed flera olika strukturingredienser för att få en utdra-gen vissnegräns.

• Bevattning är det svåraste momentet vid odling. Låt sub-stratet torka upp mellan var vattning. Eftersträva jämnabord. I känsliga kulturer bör returvattnet renas vid recir-kulering.

• Gödslingen formar plantan. Överdriv inte kvävegöds-lingen. Se till att tillräckligt med kalcium ges. För svageller för stark näring är lika dåligt, följ upp med egenledningstalskontroll och analyser.

• Temperaturen är gaspedalen. Anpassa temperaturen efterrådande ljusförhållanden för bästa kvalitet. Många nyt-todjur klarar svala nätter, bara det blir 18–20° ett par tim-mar dagtid.

• Ljuset är drivmedlet för tillväxt. Vintertid är det naturligaljuset otillräckligt för varm odling. Lampor kan behövassom komplement. Belysning torkar upp bladverket ochär en bra försäkring mot sjukdomar.

• Luftfuktigheten närmast bladet är ofta mättad, medannivån är lägre uppe i luften. För god tillväxt krävs etttorrt mikroklimat. Elda, luft och använd fläktar. OBS!vissa nyttodjur och insektspatogena svampar vill hahögre luftfuktighet närmast plantan för att fungera.

KlisterskivorSätt upp minst 4–5 klisterskivor per 1 000 m2 för övervak-ning och kontroll. Mot minerarflugor placeras klisterski-vorna horisontellt. Avläs skivorna regelbundet. Ringa gärnain nyfångade skadegörare och notera datum samt antal.Handlupp som förstorar 8–10 gånger är ett bra hjälpmedelatt ha till hands. Noggrannare kontroll kan göras under ste-reomikroskop som förstorar 20–40 gånger. Skivor kanockså skickas vidare för diagnos, om klisterytan täcks medplastfolie.

Klisterskivor kan även användas som bekämpningsmetod,om tillräckligt många sätts upp, gärna 4–5 stycken per bord.Skivor av papper har ett klister som är klibbigt i ca 3–4veckor. Skriv datum på skivorna och byt ut dem regelbun-det. Det finns även skivor av plast, både som hårda skivorsamt på rulle till bevattningsbommar m.m. och de behållerklibbigheten ända tills de är fulla med insekter. Gula skivorfångar effektivast sorgmyggor, vattenflugor, vita flygare,bladlöss, nattflyn, kålbladstekeln m.fl. Ljusblå skivor

Regelbunden kontroll av ledningstalet (Lt) i pressvätska frånplantans substrat förebygger många rotproblem. Ledningstaletär ett mått på salthalten i jorden och bör ligga under Lt 5, an-nars ökar risken att svaghetssvampen Pythium angriper röt-terna. Bra Lt-mätare finns och bör användas flitigt.

Klisterskivor med 4–5 styckenper 1 000 m2 används för kontrolloch övervakning. Räkna av, ringain och skriv datum. Sätts i stället4–5 stycken per bord, får manäven en effektiv bekämpning.Gula skivor fångar sorgmyggor,vattenflugor, vita flygare, bladlöss, m.fl. medan blå är effektivastmot trips. Klisterskivor av papper är färskvara och bör bytasefter 3–4 veckor.

4


fångar främst nejliktrips medan mörkblå klisterskivor är ef-fektivast mot Frankliniella-trips. Undvik att sätta ut nytto-djur i direkt anslutning till en klisterskiva.

Klisterskivan kan förstärkas med feromonkapslar med till-dragande hormon från skadegöraren. Då kan flera gångerfler skadeinsekter fångas och man kan upptäcka angrepptidigare.

Speciella feromonfällor, deltafällor, finns till nattfly-fjärilarm.fl. Fällorna är formade av ett trekantsvikt papper, där ska-degöraren lockas in och landar på den klibbiga, horison-tella ytan. Även vattenfällor har provats med framgång.Dessa består av en takförsedd behållare med såpvatten.

Elektriska insektsdödare med UV-ljuslampor i olika färgerkan också användas mot nattflyn och andra skadeinsekter.Sätt ut extra klisterskivor runt lampan för att fånga ännufler insekter.

SprutteknikEn god sprutteknik är extra viktigt när man arbetar med nyttosvampar och fysikaliska medel som är kontaktver-kande. För god effekt krävs en bra täckning av bladen, ävenav undersidan.

En effektiv motorspruta och mindre handsprutor komplet-terar varandra bra. OBS! Använd alltid separat spruta tillogräsmedel. Välj rätt typ av sprutmunstycke beroende påvad som ska sprutas ut. Virvelkammare är vanligast och fin-fördelar vätskan bra, medan spaltspridare tränger djuparener i bladverket. Prova olika munstycken och tryck. Sättupp fuktkänsligt papper för att kontrollera täckningsgraden.Fuktkänsligt papper finns bl.a. att köpa hos Hardi-återför-säljare (artikelnummer 893211, 50 st à 25x75 mm kostarca 200 kr).

Nyttosvampar tål sällan tryck över 10 bar och bör utbringasskonsamt. Kontrollera även temperaturen i sprutvätskan, såden inte stiger under omrörningen. Eftersträva temperatu-rer under 28°.

Nematoder utvattnas ofta med stril för att nyttodjuren skahamna upptill i krukan, där de gör bäst nytta. Flertalet od-lare har byggt egna utrustningar för blandning och utvatt-ning. Det kan vara en tunna eller ett kar med dränkbarpump. Omrörning kan ske genom att vattnet pumpas runt.Används motorspruta måste ofta filter tas bort för att und-vika stopp. Nematoder tål tryck upp till 20 bar, men intetemperaturer över 28°.

Insektspatogena svampar, växtvård- och växtstärkande medelär ofta kontaktverkande, därför är det viktigt med god sprutteknik för att få bra resultat. Köp hem fuktkänsligt papper ochkontrollera hur väl vätskan träffar under bladen. Både motor-,rygg- och handsprutor kan behövas, likaså olika munstycken.

5


Skadegörare i växthus


7

Vita flygare har sex utvecklingsstadier,ägg, tre nymfstadier, ett fjärde pupplik-nande nymfstadium samt vuxen insekt.Honan lägger 100–250 vitaktiga ägg som

är 0,25 mm och kläcks efter en vecka vid 20°. Förstanymfstadiet är rörligt och finns ofta på yngre blad. Efter-följande stadier sitter fast, men storleken förändras ochfinns på äldre blad. ”Puppan” som är 0,7 mm har formenav en vit ishockeypuck hos vanliga vita flygaren, medanBemisia är mer citronformad och är gulvit i färgen. Vid15° är utvecklingstiden 10 veckor, medan den bara är 3–4veckor vid 20–26°.

Den vuxna mjöllusen är 1–2 mm långoch vitgul. De vaxpudrade vingarna lig-ger platt på ryggen hos vanliga vita fly-garen, medan Bemisia har 45° vinkel

mellan vingarna och dessutom är mindre.

Vita flygareDet korrekta namnet är mjölljus. Växthusmjöllusen (Trialeurodes vaporario-rum), bomullsmjöllusen (Bemisia tabaci) som är karantänskadegörare*.

Vita flygare gör skada genom att sugaväxtsaft från plantan. Speciellt ungstadi-erna utsöndrar honungsdagg som det kangå sotsvampar i. Vita flygare kan över-

föra växtvirus. Exempelvis överför Bemisia växtvirusetTYLCV (Tomato yellow leaf curl geminivirus) som an-griper bl.a. tomat och paprika.

Vita flygare sprids med sticklingsmaterialoch kan finnas på ogräs. Mjöllöss harmånga olika värdväxter bla julstjärna ochLantana. Vissa värdväxter gynnar kraftig

uppförökning. Båda vita flygarna kommer från varmarebreddgrader och har inga vilstadier som kan övervintra ivårt klimat. För övervintring krävs en levande värdväxtsom förvaras svalt men frostfritt.

Ta bort ogräs under borden. Kontrollerainköpt plantmaterial vid leverans. Sättupp gula klisterskivor. Doppa eller sprutaplantorna med växtvårdsmedel. Be-

handla med insektspatogena svampar.

Vita flygare kan bekämpas genom attspruta ut insektspatogena svampar 3-5gånger under de tre första veckorna efterplantering. Luftfuktigheten bör vara

över 80% närmast bladen för god effekt. Sätt ut parasits-tekeln Encarsia formosa med 1–3 steklar per m2 ochvecka till och med oktober. Vid stora angrepp kan insätt-ningen ökas punktvis upp till en Encarsia per planta. En-carsia har bäst effekt över 18°. Stekeln lägger ägg i störrenymfer och äter utav mindre. Även rovkvalstret Amb-lyseius swirskii har effekt mot vita flygare och äter äggsamt små nymfer, men kräver över 20° för god effekt.Stinkflyet Macrolophus används mest i grönsaker, menkan även användas i blommor, viss risk finns för stick-skador på kronbladen.

Vid kraftiga angrepp använd växtvårds-medel. Stödbekämpning kan göras medPlenum.

Utseende

Smittspridning

Skadesymtom

Livscykel

Förebyggandeåtgärder

Biologisk bekämpning

Integreradbekämpning


*) Sverige är skyddad zon för bomullsmjöllusen, vilket betyder rapportskyldighettill Jordbruksverket om den påträffas. Bemisia får inte finnas med på saluplantorsom samlastas med småplantor och halvfabrikat, men får säljas till konsument.


I växthus består en bladluskoloni avhonor som föder 40–80 levande ungar,som omedelbart börjar suga växtsaft. Deväxer snabbt och ömsar skinn fyra gånger

under 7–14 dagar innan de är vuxna. Dessa kvarvarandevita skinn avslöjar oftast ett bladlusangrepp. Vingadebladlöss bildas först när populationen blir stor och det blirbrist på föda. Sen sprids angreppet snabbt i hela växthu-set. Förökning kan ske under hela året i växthus om detfinns tillgång på värdväxt. Under gynnsamma förhållan-den kan mängden bladlöss tiodubblas på en vecka.

Den fullvuxna lusen är 1–4 mm, grön,gul eller rosa och ibland svartgrön medvaxlager. Det finns både ovingade ochibland vingade individer.

BladlössPersikbladlus (Myzus persicae), gurkbladlus (Aphis gossypii), fläckig pota-tisbladlus (Aulacorthum solani) och randig potatisbladlus (Macrosiphumeuphorbiae) är mest förekommande. Ibland kan s.k. rotlöss förekomma,vissa av dem tillhör bladlusgruppen, andra är mer närbesläktade med ull-löss.

Skador uppstår när bladlössen sugerväxtsaft och sprutar in giftiga ämnen iplantan, som gör att tillväxten stannar av,bladen rullar ihop sig. Bladlössen ut-

söndrar honungsdagg som smutsar ner växten och gör attsot svampar utvecklas. Ibland är bladlöss vektorer av växt -virus.

Smitta sprids med sticklingsmaterial, in-flygning kan ske genom luftningsfönsteroch med ogräs. I växthus förekommersällan något vilstadium, utan övervintring

sker som vuxna bladlöss på levande växter. Varje bladlushar specifika värdväxter. I vissa fall sker värdväxling,exempelvis lilla plommonbladlusen (Brachycaudus he-lichrysi) som övervintrar på bl.a. plommon och slån föratt sedan angripa aster och andra korgblommiga växter.

Ta bort ogräs under borden. Ta bort värd-växter som finns nära växthuset. Kon-trollera inköpt plantmaterial vid leverans.Sätt upp gula klisterskivor. Doppa eller

spruta plantorna med växtvårdsmedel. Behandla med in-sektspatogena svampar.

Bladlöss kan bekämpas med parasit -steklar som regelbundet sätts ut ellersom odlas upp på bankplantor. För attvälja rätt stekel måste aktuell bladlus

vara artbestämd. Små bladlöss (persikbladlus, gurkblad-lus) parasisteras av Aphidius colemani, medan stora blad-löss (potatisbladlus) oskadliggörs med Aphidius ervi.Temperaturen bör vara minst 8–10°. Bladlusgallmyggan,Aphidoletes, fungerar mot samtliga bladlöss och passarbra när det bildats bladluskolonier, men kräver högre tem-peratur, minst 10–14°. Gallmyggan fungerar inte viddagslängder under 17 timmar. Guldögonslända, Chryso-perla, passar bra som punktinsats även vintertid.

Vid starka angrepp använd växtvårdsme-del. Vid mycket kraftiga angrepp kanpunktbehandling göras med Pirimor. Be-handling kan också göras med Plenum,

men det kräver en planta i aktiv tillväxt för god effekt.

Smittspridning

Skadesymtom

Livscykel




Utseende

8 Skadegörare i växthus


9

Amerikansk blomstertrips har ingen vin-tervila till skillnad från nejliktrips. Tripshar sex utvecklingsstadier, ägg, två larv-stadier, förpuppa, puppa och vuxen in-

sekt. Rörliga larver och vuxna trips påträffas uppe påväxten. Förpuppning sker ofta på marken. Vid 15° tar ut-vecklingen 44 dagar, medan den bara tar 14 dagar vid 26°.Generationerna överlappar varandra, så alla stadier kanförekomma samtidigt. Trips gynnas av plantor med pollenexempelvis korgblommiga växter.

Den vuxna tripsen är 1–2 mm lång, litenoch långsmal, har fransförsedda vingarsamt är gul till brunsvart i färgen.

TripsAmerikansk blomstertrips (Frankliniella occidentalis), nejliktrips (Thrips tabaci)

Tripsen suger växtsaft ur plantans ytcel-ler, vilket ger silvrigt glänsande fläckaribland med svarta exkrementprickar.Amerikansk blomstertrips ger även

blom- och bladdeformationer samt korkbildning. Tripskan vara vektor av växtvirus.

Smitta sprids med sticklingsmaterial ochinflygning kan ske genom luftningsföns-ter. Fler än 200 värdväxter är kända.

Utseende

Smittspridning

Skadesymtom

Livscykel

Kontrollera inköpt plantmaterial vid le-verans. Samla nyinköpta växter på ettställe. Rengör containerhyllor om vagnenska användas inne i växthuset. Rengör

lådor. Sätt upp blå klisterskivor. Doppa eller spruta plan-torna med växtvårdsmedel. Behandla med insektspato-gena svampar. Strö ut rovkvalstret Hypoaspis underborden. Inflygning kan minskas genom nät vid luftnings-luckan. Vid stora återkommande problem, kan man be-höva bryta växtföljden.


Strö ut rovkvalstret Hypoaspis underborden. Hypoaspis kan också strös ut påbord och krukor, men kräver ganska torrmiljö för att trivas. Sätt regelbundet ut

tripsrovkvalstret, Amblyseius cucumeris. Även nya ocheffektivare Amblyseius swirskii kan användas, men bliroverksam om temperaturen går under 18°. Man kan ävenanvända insektsparasitära nematoder (Steinernema fel-tiae) mot trips, men det passar bäst i förökning där luft-fuktigheten är högre. Skinnbaggen Orius används främsti grönsaker, men kan också användas i blommor. Följ uppinsättningarna. Kontrollera klisterskivor, sätt upp nya da-tummärkta skivor. Räkna trips och larver i blommor.


Vid starka angrepp använd växtvårdsme-del. Vid mycket kraftiga angrepp kanpunktbehandling göras med pyretriner,azadiraktin eller Conserve.




Skadegörare i växthus10

SpinnVäxthusspinnkvalster (Tetranychus urticae) och det närbesläktade meninte så vanliga nejlikspinnkvalstret (Tetranynchus cinnabarinus), vilken kanförekomma på prydnadsväxter.

Honan är 0,4–0,5 mm lång och lägger0,14 mm stora ägg som är vitaktiga. För-sta ungstadiet har 3 benpar medan övrigastadier har 4 benpar. Växthuspinn -

kvalstret är ljusgult till grönaktigt med två mörka fläckarpå ryggen. Nejlikspinnkvalstret är cinnoberrött.

Äggen läggs fritt på bladen, ibland skyd-das de av spinnväv och kläcks inom envecka vid 20°. Fortsatta utvecklingensker genom en serie ungstadier. Vid 15°

är utvecklingstiden 36 dagar, vid 20° är den 17 dagar ochom temperaturen är 30° tar det bara en vecka. Det ska varaminst 12° för att livscykeln ska fullbordas. Ju torrare kli-matet är desto fler ägg lägger honan. Vid ljusbrist och kylabildar växthusspinkvalstret på hösten röda vilformer s.k.dvalhonor som gömmer sig i skrymslen uppe i växthusetoch på marken. Nejlikspinnkvalstret har ingen övervint -ringsform.

Vid starka angrepp använd växtvårds -medel, exempelvis Bioglans m.fl. Vidmycket kraftiga angrepp kan punktbe-handling göras med Floramite, azadirak-tin m.fl. preparat.

Vid mindre angrepp ökas insättingen avPhytoseiulus till varje vecka. Vid kraf-tiga angrepp görs stora insättningarpunktvis. Phytoseiulus gynnas av en

luftfuktighet på minst 60 % och att temperaturen går över20° några timmar varje dag. För låg luftfuktighet kan varaett problem i prydnadsväxter. Sprita spinnangripna plan-tor med vatten, som gynnar rovkvalstren samtidigt somspinnkvalstren hämmas. Nya rovkvalstret, Amblyseiusswirskii, har viss effekt på unga stadier av spinnkvalster,detsamma gäller för tripsrovkvalstret Amblyseius cucu-meris. Skinnbaggen Macrolophus används mest i grönsa-ker, men kan även användas i prydnadsväxter, viss riskfinns för stickskador på kronbladen. Sätt in extra åtgärderi augusti för att minimera antalet övervintrande dvalho-nor.

Vuxna kvalster och ungstadier sugerväxtsaft från plantan. Bladen blirgulfläckiga och får ett matt utseende.Den karaktäristiska spinnväven, lägger

man bara märke till vid kraftiga angrepp. Till sist vissnarbladet. Växthusspinnkvalstret är en allätare i växthus.Grönsaker, jordgubbar, prydnadsväxter och ogräs angrips.Vissa prydnadsväxter är extra bra värdväxter t.ex. Dief-fenbachia, Croton, Hedera, Hibiscus, Datura och ävenvanlig hängpelargon.

Kvalstren kan inte flyga utan förflyttar sigmed benen eller genom att transporterasrunt. Spinnkvalster sprids främst medväxtmaterial. Även personal och redskap

kan sprida smittan vidare. Vilformer, s.k. dvalhonor, kanövervintra i skrymslen i växthuset.

Sanera växthuset efter avslutad säsong.Spola med högtryckstvätt och såpa. Kon-trollera inköpt plantmaterial vid leverans.Doppa eller spruta plantorna med växt -

vårdsmedel. Förebyggande insättning kan göras medspinnrovkvalstret Phytoseiulus varannan vecka. Phyto-seiulus kan bara livnära sig på spinnkvalster, alla utveck-lingsstadier.

Utseende

Skadesymtom



Smittspridning


Livscykel


Dvärg- eller toppskottskvalster är små djur endast runt 0,2–0,3mm. Kvalstren angriper toppen av plantan som blir deformeradoch ofta får en korkbeläggning på baksidan av blad och stjälkar.Kvalstren kan även angripa blommor, som även de blir defor-merade. På bilden syns visserligen angrepp av halmkvalster ipensé, som är ett mycket större kvalster på 0,7–1,0 mm, mensymtomen är liknande som för dvärgkvalster. Kvalsterskadorkan föreväxlas med tripsangrepp, men ger inga silverfläckar.

Skadegörare i växthus 11

DvärgkvalsterBegonia- eller toppskottskvalster (Polyphagotarsonemus latus) och cykla-menkvalster (Phytonemus pallidus pallidus) samt narcisskvalster (Steneotarsonemus laticeps)

Dvärgkvalster är små och svåra att upp-täcka även med lupp. Honan är 0,25 mmlång och ofta ljus och halvgenomskinlig.Hannarna är ännu mindre. Äggen är för-

hållandevis stora och halvgenomskinliga. Fullbildade djurhar 4 benpar, där det ena paret är mindre i storlek.

Vuxna kvalster och ungstadier sugerväxtsaft från plantan. Efter ett tag blirbladen missformade, hårda och buckliga.Tillväxten blir sämre, skotten förkrympta

och bladen missfärgade. Ofta ses korkbildning på under-sidan av blad och bladskaft. När skadan väl är synlig, kandet vara svårt att påträffa de orsakande kvalstren.Dvärgkvalster angriper många växtslag. Bra värdväxterär begonia, cyklamen, Fatsia, Fuchsia, Hedera, Kalan-choë, krysantemum och Saintpaulia. Narcisskvalstret an-griper främst amaryllis, som får röda strimmor och fläckarpå blad, blomskaft, foderblad samt lökfjäll.

Vid mycket kraftiga angrepp kanpunktbehandling göras med Vertimec.

Vid små angrepp, sätt ut tripsrovkvals-ter, Amblyseius cucumeris med 50 st perm2 varannan vecka eller en påse per 2 m2

med 4 veckors mellanrum. Ska manhäva ett angrepp måste insättningen ökas till 100 kvalsterper m2 varannan vecka. Amblyseius swirskii har effekt motungstadier av dvärgkvalster.

Viktigt med god hygien med sanering avbord och växtrester. Kontrollera inköptplantmaterial vid leverans. Inga växt -vårdsmedel kommer åt dvärgkvalstren

som ligger gömda i växten. Förebyggande insättning avtripsrovkvalstret Amblyseius cucumeris.

Kvalster kan inte flyga och dvärgkvalsterkryper bara kortare sträckor. Därför skersmittspridning främst med växtmaterial.Kvalster kan även haka fast på insekter

och spridas vidare på så sätt. Djuren är ljuskänsliga ochhåller till på plantans unga delar, inne i knoppar ochskottspetsar.

Förökning sker främst utan befruktning.Honan lägger 12–50 ägg, som kläcksinom en vecka vid 20°. Fortsatta utveck-lingen sker genom en serie ungstadier.

Från ägg till fullbildad tar utvecklingen 2–3 veckor vid entemperatur på 20–25°. Under varmare förhållanden tar ut-vecklingen bara en vecka. Utvecklingshastigheten avtarkraftigt vid låg temperatur. I växthus överlappar genera-tionerna varandra under hela året.

UtseendeFörebyggande

åtgärder


Livscykel

Smittspridning

SkadesymtomIntegrerad

bekämpning


*) Serpentinmineraflugan och amerikanska minerarflugor är karantänskadegörare i Sverige, vilket betyder rapportskyldighet till Jordbruksverket om de påträffas.

När minerarflugans ägg kläckts, äter sig larven fram genombladet och lämnar efter sig de karaktäristiska minerargångarna.


Vid stora angrepp kan behandling görasmed Vertimec och Conserve. Under vär-meperioder kan angrepp vara svåra attslå ner.

Biologisk bekämpning kan ske med pa-rasitsteklarna Diglyphus och Dacnusa.Ofta används en blandning av bäggesteklarna och utsättning bör ske var

vecka tills tillräckligt många larver är parasiterade. Se tillatt steklarna fördelas jämnt i växthuset. Diglyphus funge-rar bäst under varma förhållan den, medan Dacnusa fun-gerar bra på vår och höst när temperaturen är lägre. Tvåveckor efter insättning kan man se parasitering. På sommaren kan spontan inflygning ske av naturligt före-kommande steklar.

Ta bort ogräs under borden. Placera in-köpt plantmaterial separat. Sätt upp gulaklisterskivor horisontellt och kontrolleraförekomst av vuxna flugor. Förebyggmed sprutning av azadiraktin.

Inhemska svenska arter kan komma ingenom luftluckorna. Väl inne kan över-vintring ske i växthuset. De sydländskaminerarflugorna kommer främst ingenom smittat plantmaterial.

Minerarflugan gör små prickar på bladen,dels för att lägga ägg, dels för att sugaväxtsaft. När larven kläcks äter den sigfram i bladet och lämnar efter sig karak-

täristiska minerade gångar. Vid kraftiga angrepp blir bladet helt minerat och förstört.

MinerarflugaTomatminerarfluga (Liriomyza bryoniae), krysantemumflugor (Chromato-myia syngenesiae, Chromatomyia horticola). Serpentinminerarflugan (Liriomyza trifolii) och amerikanska minerarflugor (Liriomyza huidobrensis,Liriomyza sativae) är karantänskadegörare*.

Den vuxna minerarflugan är ca 2–3 mmlång och svartgul. Äggen är 0,14–0,23mm och vitgenomskinliga. Larven är upptill 3 mm lång och krämvit. Liriomyza tri-

folii har en klargul larv på slutet. Puppan är brunaktig, ca2 mm lång och knappt 1 mm bred.

Minerarflugan lever någon vecka ochhinner då med att lägga ca 200 ägg bero-ende på temperatur och värdväxt. Bravärdväxter är krysantemum, gerbera,

m.fl. Efter knappt en vecka kläcks äggen och tre larv -stadier sker under en vecka innan förpuppning sker. Hoskrysantemumflugorna stannar puppan kvar i bladen, menövriga förpuppas på mark eller bord. Livscykeln tar ca 59dagar vid 15°, ca 27 dagar vid 20° och bara drygt 2 veckorom temperaturen är över 25°.




Livscykel

Skadesymtom

Smittspridning

Utseende


Tre bra biologisk metoder finns. Förbästa effekt bör minst två metoder kom-bineras. Strö ut rovkvalstret Hypoaspisunder borden. Hypoaspis kan även strös

ut på krukor och bord, men kräver ganska torr miljö för atttrivas. Vid fuktigare förhållanden passar utvattning av ne-matoder och/eller Vectobac bättre. Är temperaturen över28° fungerar inte nematoder. Vectobac fungerar vid högatemperaturer men är känslig för tungmetaller och klorid.Upprepad behandling kan behövas. Vid kallhusodling börtemperaturen vara över 10° för god effekt av biologiskametoder. Orkidémyggan bekämpas också med nematoderoch Vectobac.


Tre fullgoda metoder finns för bekämp-ning av sorgmyggelarver. Dessa metodertillsammans med god hygien och bra od-lingsteknik, brukar räcka långt. Normalt

används 5 gula klisterskivor per 1 000 m2 växthus. Genomatt öka användningen till flera klisterskivor per bord, fårman en effektiv bekämpning av vuxna sorgmyggor. Flerabredverkande kemiska preparat har också effekt mot sorg-myggor.

Sorgmyggor gynnas av fuktig miljö ochorganiskt material. Ägg läggs i jorden ochkan komma med inköpt substrat. Uppför-ökning kan också ske under bord, där jord-

rester spolats ner. Smitta kan även komma med substratetsom småplantan är rotad i.

Sorgmyggelarver är svåra skadegörare,speciellt på småplantor. Ute i naturenlever de av dött organiskt material. Påsticklingar och unga plantor kan sorg-

myggelarver gnaga på stambasen eller på unga smårötter.Angrepp gynnar svampangrepp och motsatt dras sorg-myggor till svampangripna plantor. Vissa växtslag är extramottagliga ex. julstjärna.

SorgmyggaSorgmygga (Bradysia difformis, Bradysia tritici), olika arter förekommer. En närbesläktad mygga, Lyprauta sp. (syn. Orfelia), angriper orkidéer.

Sorgmyggan är 3–4 mm lång, helsvart,med långa antenner, spensligt byggd ochflyger knyckigt. Utseendet skiljer sig motden ofarliga vattenflugan som har korta

antenner och flyger bättre. Den 6–7 mm långa larven ärgenomskinlig, lite mjölkvit och har svart huvudkapsel.Orkidémyggan är större och larverna är 1,5–2 cm.

Sorgmyggan kan lägga 70–140 ägg. Detkrävs en viss fuktighet för att äggen skakläckas. Efter fyra larvstadier sker för-puppning i jorden. Vid 15o är utveck-

lingstiden 44 dagar, medan den är 22 dagar vid 24o.

13


Eftersträva en god hygien. Undvik attspola ner torvrester på golvet. Sopa ihoptorvrester vid planteringsmaskinen. Setill att det inte är fuktiga markområden

under borden. Plantera inte småplantor för djupt. En torrjordyta motverkar angrepp. Undvik för våta odlingsför-hållanden. Sätt upp gula klisterskivor. Gör förebyggandebekämpning i känsliga kulturer. Strö ut rovkvalstret Hypoaspis under borden. Vattna ut insektsparasitära nematoder och/eller insektspatogena bakterier Vectobac(Bacillus thuringiensis israelensis).

Skadesymtom

Smittspridning

Utseende

Livscykel





Vid kraftiga angrepp kan man behövakomplettera med Conserve. Även Verti-mec har verkan mot larver.

Små fjärilslarver bekämpas lättast medTurex (Bacillus thuringiensis kurs-taki/aizawai) som bör sprutas ut på kväl-len. Larven får i sig ämnet som ligger

kvar på bladen 3–4 dagar. Ofta räcker en behandling närdet gäller grönsaksfly, vid behov upprepa efter 1–2veckor. Duponchelia är mer svårbekämpad och fler åt-gärder behöver sättas in. Rovkvalstret Hypoaspis kan tahand om ägg som läggs nertill på plantan och på jordytan.Turex bör sprutas en kväll i veckan. Även utvattning medinsektsparasitära nematoder har viss effekt.

Kontrollera hemköpt plantmaterial ochsamla nyplanterade växter i samma av-delning. Feromonklisterfällor finns attköpa och bör sättas upp med två fällor

per hus. Fällorna utsöndrar honans doft under 4–6 veckoroch drar till sig hannarna. Feromonfällor gör att förekomstupptäcks tidigare. Även vattenfällor med feromon har pro-vats med framgång. Dessa består av en takförsedd behål-lare med såpvatten. Den vuxna måttfjärilen kan fångasmed hjälp av elektriska insektsdödare med UV-ljuslam-por i olika färger. Extra klisterskivor kan sättas runt insektsdödaren.

Grönsaksfly kommer oftast in genomluftningsluckorna och angriper mångaolika växtslag, både grönsaker och pryd-nadsväxter. Duponchelia kan komma

med importerat plantmaterial och i Holland angrips främstbegonia, cyklamen, gerbera och Kalanchoë, men mångaflera prydnadsväxter kan drabbas. I Sverige har Dupon-chelia angripit gröna växter, pelargon, julstjärna, m.fl.

Grönsaksflyets larv gör främst gnagska-dor på blad. Duponchelias larv är merglupsk och ger sig på blad, blommor,knoppar, rötter och kan gräva sig in istammen. Till sist slokar plantan.

FjärilslarverGrönsaksfly (Lacanobia oleracea), m.fl. Tandsydmottet (Duponchelia fovealis) är en ny skadegörare i växthus, som ursprungligen kommer från Medelhavsområdet.

Den vuxna nattflyfjärilen har ofta ettvingspann som är mindre än 2 cm och ärnattaktiv. Dagtid gömmer sig den underblad eller bord. Nykläckta larver är bara

några millimeter och är då lättast att bekämpa. Fullvuxnalarver kan bli 2–5 cm långa och är allätare.

Den vuxna fjärilen lägger flera hundraägg, oftast i små grupper på bladundersi-dan. Larvstadiet varar allt från drygt envecka upp till en månad beroende på art

och temperatur. Förpuppning sker på undanskymd plats.Hela livscykeln tar 6–8 veckor vid 20–22°. Väl inne i upp-värmda växthus är fjärilarna aktiv året runt. Duponcheliaövervintrar inte utomhus i Sverige.

Utseende

Smittspridning

Skadesymtom

Livscykel






Öronvivlar är svårbekämpade och kan bliett återkommande problem. Det är vik-tigt att arbeta långsiktigt med hygien, ar-betsrutiner och nematodutvattning. Vid

kraftiga angrepp kan Confidor och Mospilan sättas in.

Det finns speciella insektsparasitäranematoder som kan vattnas ut och oskadliggör skalbaggens larver. Förbästa effekt bör substrattemperaturen

ligga över 10–12° samt får inte överstiga 28°. Bästa tidför bekämpning är på våren i maj samt på hösten i augusti–september. Behandlingen kan behöva upprepas.

Eftersträva en god hygien. Rengör red-skap och skor mellan olika avdelningar.Plantor som stått på friland och sen flyt-tas in i växthus, kan sprida smitta med

sig in. Placera sådana växter samlat och följ upp eventu-ell förekomst. Samma sak gäller vid inköp av växter. Förebyggande utvattning kan göras med insektsparasitäranematoder som har effekt mot skalbaggar.

Öronvivlar sprids ofta i äggstadiet och ärdå omöjliga att finna vid kontroll av plan-tor eller jord. Även maskiner och skorkan sprida smitta.

Den vuxna skalbaggen biter i bladkantennattetid och gör de typiska kantgnagen,som ”konduktörsklipp”. Det är ofta förstatecknet på öronvivlar. Mer allvarligt är

larvens gnag på rötter och stambas, som gör att plantanstannar i växten och vissnar. Tillsist kan man bara lyftaupp den lösa bladrosetten.

ÖronvivelÖronvivel (Otiorhynchus sulcatus)

Viveln är 10–12 mm lång och svart. Denkan inte flyga men rör sig snabbt på mar-ken. Viveln är nattaktiv då den sökerföda. Den nykläckta larven är bara 2 mm

lång, men tillväxer till 10–14 mm i längd och är C-for-mad. Larven är benlös, krämvit och tjock samt har ettbrunt huvud.

En hona lägger 300–400 ägg utan be-fruktning, på marken eller vissnandeväxtdelar. Äggen kläcks efter 11–15dagar beroende på temperatur. Utomhus

äger detta rum i augusti. Sen gnager larven under vinter-månaderna på växtrötter. Larven genomgår 7 larvstadierinnan förpuppning sker i maj–juni. Utomhus tar livscy-keln ett år, medan generationerna överlappar varandra iväxthus. Bra värdväxter är jordgubbar och olika plant-skoleväxter men även Kalanchoë, cyklamen, begonia, pri-mula, m.fl. inomhuskulturer.

15

UtseendeFörebyggande

åtgärder


Smittspridning

Skadesymtom

Livscykel



Sköldlöss sprider sig ofta med importerat plantmaterial ochhar många gånger subtropisk bakgrund, vilket gör att de be-höver växthus för att överleva hos oss. Det finns ävensvenska arter som övervintrar utomhus. Sköldlöss har sugande mundelar och honan skiljer sig mycket från andrainsekter, genom att utsöndra ett vaxämne som till sist bildaren skyddande sköld för både insekten och dess ägg. Efterkläckning söker sig det rörliga första larvstadiet ut på väx-ten för att finna ett bra ställe för näringsupptag, där densuger sig fast och fortsätter sin utveckling stillasittande.

Ofta sätter sig sköldlusen på stammar, grenar, blad ochbladskaft. Storleken kan vara allt från 1–2 mm upp till 5–6mm, beroende på art. Reproduktionsförmågan kan vara högoch ofta sker förökning utan befruktning. Första tecknet påangrepp är klibbighet på växten av honungsdagg och se-nare kan sotdaggsvampar utvecklas. Sköldlöss är mycketsvårbekämpade och många olika växter angrips.

Biologiska växtskyddsmetoder finns, se under ullöss.

Ullöss(Pseudococcidae)

Vanliga ullusen (Planococcus citri) och växthusullusen (Pseudococcus obscurus).

Ullössen tillhör visserligen familjen sköldlöss, men är i allastadier frilevande och saknar sköld. Från kroppen avsönd-ras vax som täcker huden och bildar ett skyddande ullager.Honan blir 3-4 mm, medan hannen är mindre och förseddmed vingar. Ullöss producerar inte lika mycket honungs-dagg som sköldlössen. Ullöss är polyfaga och sitter ofta ibladhörn, stamförgreningar samt mellan tätt sittande blad.Även stjälkbasar och rötter kan angripas. Ullöss som an-griper rötter kallas rotlöss. Det finns även vissa arter avbladlöss som också kan angripa växtrötter. Angripna plan-tor stannar i växten. Ullöss är mycket svårbekämpade ochkräver upprepad behandling.

Biologisk bekämpning av sköld- och ullöss kan göras medrovskalbaggen Cryptolaemus montrouzieri, där både larvenoch den fullbildade insekten äter främst ullöss samt nymferav sköldlöss. Den här metoden lämpar sig bäst för bota-niska trädgårdar och inglasade uterum. Även Chrysoperla,guldögonslända, kan användas mot ullöss, dessutom finnsen rad olika parasitsteklar som använts på dispens. Motsköldlöss finns också rovskalbaggar och parasitsteklar somprovats på dispens. Utan dessa extra nyttodjur som är spe-cialiserade på olika skadegörare, hade bekämpning varitsvår. Se även översikt på olika metoder till skadegörare.


SköldlössSkålsköldlöss (Coccidae) där insektens rygg utgör skölden exempelvisden orangefärgade vaxsköldlusen (Coccus hesperidum) och växthussköldlusen (Saissettia coffeae).Locksköldlöss (Diaspididae) där insekten kan skiljas från skölden, vanligpå träd och buskar.


Falska spinnkvalster (Brevipalpus obovatus och Brevipalpus oncidii som enbart angriper orkidéer)

Falska spinnkvalster är små, 0,2–0,3 mm, äggformade ochorangeröda i färgen. De spinner ingen vävnad och är merstillasittande än vanliga spinn. Spridning sker uteslutandemed plantmaterial och angrepp sker bara på inomhusväxter,men många olika växtslag. Skadebilden varierar mellanolika plantor. På kaktus bildas ofta en korkaktig belägg-ning, bladkaktusar tappar sina delblad, på vissa växter tor-

kar bladkanten in och till sist dör bladet och faller av. Oftakan symptomen förväxlas med andra skador.

Bekämpning av falska spinnkvalster kan göras med trips-rovkvalster, Amblyseius cucumeris. Ska man häva ett an-grepp måste stora insättningen göras. Amblyseius swirskiihar också effekt.

Sniglar kan lägga ägg utan befruktning. Äggen är 1–5 mmi diameter och utgör en smittorisk vid inköp av plantmate-rial. Efter drygt en månad kläcks äggen. Är förhållandenafuktiga gynnas uppförökningen snabbt. Sniglarna är främstaktiva under natten och håller sig gömda när det är soligtoch varmt. Vuxna sniglar lever oftast bara ett år. Sniglar ärallmätare och äter grönsaker, blommor, förmultnande väx-ter, döda artfränder m.m. Naturliga fiender är jodlöpare,paddor, grodor m.fl.

Förebygg genom att ha torrt och luftigt, undvik täta be-stånd. För att hindra invandring kan strängar av uttorkandematerial strös ut t.ex. aska och kalk, vilket bara fungerar itorr väderlek. Handplockning kan vara effektivt på våreninnan äggläggning. Skonsammaste avlivningen är ned-sänkning i kokhett vatten. Ölfällor kan användas för attlocka till sig sniglar. Specialmedel finns med järnfosfat,som säljs kornad i form av Ferromol Snigel Effekt och Sni-gelfritt, vilka strös ut. Nytt är nematoder mot sniglar, Ne-maslug (Phasmarhabditis hermaphrodita) som har effektpå mindre sniglar upp till 1 cm.

Sniglar(spanska skogssnigeln Arion lusitanicus, även kallad mördarsnigel, trädgårdssnigel Arion distinctus, åkersnigel Deroceras reticulatum m.fl.)

Skadegörare i växthus 17


För sporgroning krävs vatten på bladytan.Sporer kan överleva lång tid på torrt växt-material. Seglivade vilsporer, sklerotier,bildas i döda växtdelar.

GråmögelGråmögel (Botrytis cinerea), tulpangråmögel (Botrytis tulipae)

På blad och stjälkar syns angrepp sommörka fuktiga fläckar täckta med den ka-raktäristiska grå sporpälsen vilken bildasunder fuktiga förhållanden. Angrepp på

stjälkar kan leda till att plantan vissnar. Vid fuktnedslagkan angrepp även börja i skottspetsen och ge vissning fråntoppen och ner. Sporer som misslyckas i sin groning, kange runda ”mångårds”-fläckar på gröna blad och ävenkronblad.

Gråmögel är en vanlig skadegörare iprydnadsväxter och smitta finns överallt,på friland och i växthus. Gråmögel kanangripa plantan i alla utvecklingsstadier,

både under förökning, produktion och efter packning.Gråmögel kallas ofta för svaghetsparasit eftersom denfrämst angriper försvagade och skadade växtdelar. Menunder gynnsamma förhållanden kan gråmögel angripahelt friska växtdelar. Smittspridning av sporer kan skemed vind, vattenstänk och vid arbete med kulturen. Fler-talet prydnadsväxter kan angripas av gråmögel. Extra bravärdväxter är cyklamen, fuchsia, gerbera, julstjärna, pe-largon, primula, rosor och lobelia. I tulpan angriper Botrytis tulipae främst blommor och blad, medan Botrytis cinerea angriper lök och rötter. Stor skillnad imottaglighet mellan växtslag och sorter.

Smittspridning

Skadesymtom

Biologi

Förebygg genom att hålla ett torrt mik-roklimat, elda och lufta, använd fläktar.Undvik täta plantbestånd. Odla växternaunder optimala förhållanden och undviköverdriven kvävegödsling. Odla mot-ståndskraftiga sorter.


Nyttosvampen Trichoderma har effektmot gråmögel. Trichoderma kan sprutaseller vattnas ut. Trichoderma kan ävenverka tillväxtfrämjande på växten.


Vid kraftiga angrepp kan behandling skemed kemiska svampmedel. Signum samtScala kan provas, även Chipco Green hareffekt och får användas till och med2009.




VäxtstärkandeDet finns medel, innehållande kalium-fosfit, som stärker plantans immunför-svar och ökar mot stånds kraften mot

svampangrepp. Dessa medel kan både sprutas och vattnasut. Vissa växter såsom gurka och rosor svarar positivt påkiselgödsling, som motverkar angrepp.

VäxtvårdandeVäxtvårdande medel finns som har effekt mot mjöldagg.Flertalet av dessa medel måste sprids var vecka för attkunna förhindra att sporerna gror fast. Preparaten gör attytan på växten blir ogynnsam för svampen. Exempel påmedel är bakpulver, järncitrat, Aminosol m. fl. Flera såp -produkter har fysikalisk effekt på mjöldagg genom att pre-paratet torkar ut svampens sporer på bladytan. Dessamedel har ingen systemisk verkan. Även bakpulver harviss effekt på etablerade angrepp. Man kan även förgasasvavel i svavellampor några timmar varje natt, vilket hargod förebyggande effekt. Svavel går också att spruta ut.Svavel kan hämma vissa nyttodjur bland annat parasit -steklar.

Bekämpning

19

Mjöldagg är en obligat parasit vilket innebär att svampen bara kan överlevaoch uppförökas på levande värdväxt.Svampen angriper inte på djupet, utan

växer bara in i översta cellskiktet för att hämta näring.Ofta angriper mjöldagg under torra förhållanden som spri-der runt sporerna, men hög luftfuktighet krävs för attsvampen ska växa fast. Optimaltemperatur för infektion är10–28°. Under gynnsamma förhållanden tar det bara 3dygn från infektion till att nya sporer bildas. Låga ljusni-våer anses gynna mjöldagg.

MjöldaggMjöldagg (Sphaerotheca syn. Podosphaera, Erysiphe, Microsphaerae, Oidium)

Mjöldagg ger en puderaktig, vit belägg-ning främst ovanpå blad, stjälkar ochblomknoppar. Beläggningen består avsvampens mycel och sporer. Ibland för-

växlas mjöldagg med bladmögel, men det är en helt annantyp av svamp.

Mjöldagg är en av de vanligaste svamp-sjukdomarna och många olika växtslagangrips. Ofta är mjöldagg värdspecifik,men vissa kan angripa flera olika växt-

slag. Bra värdväxter är begonia, hortensia, m.fl. Sporersprids med vinden och med smittat plantmaterial, är kli-matförhållandena gynnsamma blossar angrepp upp.

Smittspridning

Skadesymtom

Biologi

Mjöldaggproblem beror mycket på kli-matet, att det under dygnet finns hög luf-tighet som medger fastväxning avsvampen. Sporgroning kan gå snabbt på

bara 1–2 timmar om betingelserna är bra. Eftersträva etttorrt mikroklimat, elda och lufta. Undvik täta plantbe-stånd. Odla växterna under optimala förhållanden ochundvik överdriven kvävegödsling. Se till att tillräckligtmed kalcium vattnas ut vid gödsling. Kalcium ger starkacellväggar och motverkar mjöldaggsangrepp.


Enzicur är ett nytt antimikrobiellt medelsom finns på prövningstillstånd motmjöldagg till 2013. Enzicur är kontakt-verkande och ska upprepas efter 5–7

dagar. Vid utsprutning tillsätts ett vätmedel för att främjagod täckning.


Vid kraftiga angrepp kan sprutning skemed systemiska svampmedel såsomTopas.




2008 konstaterades ”vitrost”, Albugo tragopogonis, i silverek.Svampen är dock ingen ”äkta” rostsvamp, utan är i stället närabesläktad med bladmögel. Bladmögelproblem har ökat på senare år och gynnas av fuktigt klimat.


Vid kraftiga angrepp kan sprutning skemed systemiska svampmedel såsom Pre-vicur/Proplant och Aliette, ytterligaremedel finns som har sidoeffekt. Epok är

godkänt som off label-registrering mot bladmögel i penséoch rosor.

Det finns inga biologiska bekämpnings-metoder mot bladmögel.

Bladmögel är en fuktälskande svamp.Förebygg genom att hålla ett torrt mik-roklimat, elda och lufta, använd fläktar.Undvik täta plantbestånd. Odla växterna

under optimala förhållanden och undvik överdriven kvävegödsling. Angripna plantor bör tas bort och de-strueras, för att inte öka smittspridning. Använd resistentasorter ifall sådana finns.

Bladmögelssvamparna omfattar ett stortantal svamparter som angriper mångaolika slags växter. Ofta ses angrepp avbladmögel i pensé, lejongap, salvia,

rosor, Alyssum, m.fl. Men även andra växter angrips t.ex.cineraria, gerbera, Lisianthus, Ranunculus, Delphinium,anemoner, men inte lika ofta. Även Impatiens har på se-nare tid drabbats av bladmögel. Också angrepp av Albugohar noterats i silverek. Ofta är svampen knuten till en vissvärdväxt. Smitta kan komma med sticklingsförökat plant-material. Svampsmitta kan även spridas med vind och vat-ten.

Angripna blad blir ofta ljusa i färgen ochman kan se vitt svampludd på baksidan.Svampen kan ändra färg till gulvit ochviolett. Tidiga angrepp är svåra att se

ovanifrån. Angrepp i rosor ger purpuröda fläckar på bla-den. När angreppet fortskrider hämmas plantan i växten,bladen gulnar och kan falla av.

BladmögelBladmögel (Peronospora, Plasmopara, Bremia, Albugo, m.fl.). Ibland kallas sjukdomen ”falsk mjöldagg” vilket är missvisande eftersommjöldagg är en helt annan typ av svamp. Lika missvisande är att Albugobrukar kallas ”vitrost” fast det inte alls rör sig om en rostsvamp.

Bladmögel gynnas av ett fuktigt mikro -klimat och angreppen har ökat de senasteåren. Bladmögel är nära släkt med Pythium och Phytophthora. Spridning

sker med mycel och sporer. Bladmögel kan bilda vilspo-rer som överlever lång tid i växtrester och i jord.



FörebyggandeåtgärderSmittspridning

Skadesymtom

Biologi


VäxtstärkandeDet finns medel, innehållande kalium-fosfit, som stärker plantans immunför-svar och ökar motstånds kraften motsvampangrepp. Dessa medel kan bådesprutas och vattnas ut.

Bekämpning


Vid kraftiga angrepp kan vattning ellersprutvattning ske med systemiskasvampmedel såsom Previcur/Proplantoch Aliette. Ytterligare medel finns somhar sidoeffekt.

Trichoderma är en antagonistsvamp somkan vattnas ut i jorden för att motverkaangrepp av svampar. Det finns en närakoppling mellan angrepp av sorg mygge-

larver och algsvamp. Förebygg därför mot sorgmygge -larver med utvattning av nematoder och Vectobac(Bacillus) samt strö ut rovkvalstret Hypoaspis. Utvattningav 20 ml vätmedel till 1 000 liter vatten förhindrar sprid-ning av simmande sporer.

Förebygg genom att använda ett poröstsubstrat med god dränering. Vattna medförsiktighet och låt jorden torka upp mel-lan var gång. Undvik täta plantbestånd.

Odla växterna under optimala förhållanden och undviköverdriven kvävegödsling. Eftersträva en god hygien.Kontrollera rötternas kondition regelbundet. Angripnaplantor tas genast bort för att undvika ytterligaresmittspridning. Bevattningsvattnet bör inte recirkulerasutan vattenrening.

Pythium kan komma in i substratet medsmitta från vattnet, jord, händer, redskap,lådor och smittat plantmaterial. Pythiumkan angripa flertalet växter. Phytophthora

sprids oftast med plantmaterial, men även med jord ochvatten. Phytophthora angriper också många växter, menextra utsatta är Hedera, begonia, Campanula, gerbera,Gloxinia, Kalanchoë, julstjärna, margerit, rosor och Saintpaulia. Algsvamparna har simmande sporer som lättförs vidare med bevattningen.

Vid angrepp, gäller för bägge svamparna,att tillväxten avtar, plantan blir matt i fär-gen, bladen kan gulna, sloka och till sistvissnar plantan.

Pythium-angrepp startar ofta i rotspetsarna som blir bruna.Efter ett tag har stora delar av rotsystemet blivit angripitoch svartbrunt. Svampen kan gå från rötterna upp i stam-basen. Det är lätt att förväxla Pythium-angrepp med någonannan svamp eller med skador från syrebrist och för våttsubstrat. Ofta anses Pythium som en svaghetparasit, somslår till när växten är försvagad av fukt, temperatur, sy-rebrist, näringsobalans, etc.

Phytophthora är ofta en mer aggressiv svamp. Symptombörjar med att smårötterna dör och rötan sprider sig överrotsystemet. Phytophthora ger också en stambasröta somkan gå högt upp i plantan. Rötan kan vara svart som i Kalanchoë eller mer mörkbrun som i Saintpaulia. Vidbladangrepp bildas en röta med omvänd V-form nertill påbladet.

AlgsvamparPythium och Phytophthora

Algsvampar, Pythium (P. ultimum, P. irregulare, P. vextans, P. aphanidermatum, P. perniciosum och P. polymastum) varav flera ärtypiskt svaghetsparasiter medan andra är mer aggressiva såsom Phytophthora (P. cinnamomi, P. cryptogea, P. nicotiana och P. parasitica)

Algsvampar är vanligt förekommanderotsjukdomar i prydnadsväxter. Alg-svampar gynnas av fuktiga förhållanden.Spridning sker med mycel och sporer.

Algsvampar kan bilda vilsporer som överlever lång tid iväxtrester och i jord.

21

Smittspridning Förebyggandeåtgärder

Skadesymtom



Biologi


Rostsvamparna är obligata parasiter ochhar en komplicerad utveckling med fleraolika sporformer och har ofta värdväx-ling. Sporerna är mycket torkkänsliga

och dör snabbt ut om luftfuktigheten är under 90 %. Sti-ger temperaturen kortvarigt upp mot 30° bromsas symp-tomutvecklingen. Hög luftfuktighet och en film medvatten på bladet krävs för sporgroning och infektion. Nor-malt tar det 7–10 dagar från sporgroning tills man kan sebladfläckar i krysantemum. I pelargon tar det 12–22 dagarfrån infektion tills det bildats sporer och sporproduktionenfortsätter tills bladet vissnar. Tjockväggiga uredosporerkan överleva i minst tre månader på intorkade blad ochhar kvar grobarheten efter sex månader på levande plan-tor.

RostsvamparPelargonrost (Puccinia pelargonii-zonalis), vit krysantemumrost (Puccinia horiana), fuchsiarost (Pucciniastrum epilobii), rosrost (Phragmidium spp.), nejlikrost (Uromyces dianthi), lejongapsrost (Puccinia antirrhini) m.fl.

Symptomen ser olika ut beroende på typav rost. Vit krysantemumrost ger förstsmå ljusgröna fläckar på ovansidan avbladet. Fläckarna blir större och gulare,

till sist torkar de in. På undersidan av bladet bildar svam-pen sporkuddar som först är brunrosa och senare blir heltvita. Vid kraftiga angrepp hämmas tillväxten, bladen viss-nar och faller av. Pelargonrost ger först gula bladfläckar.Efter ett tag bildas rostbruna pulveraktiga sporsamlingarfrämst på undersidan av bladet. Sporsamlingarna är oftaformade som ringar.

Från sporkuddarna på bladundersidansprids svampen vidare via luft, vatten,redskap och genom arbete i kulturen.Smitta kan snabbt sprida sig inom ett

växthus, men smitta sprids sällan mellan två växthus medvind. Svampen kan spridas med smittat plantmaterial somköps in. Många rostsvampar har specifika värdväxter.Vissa rostsvampar växlar värd andra fullföljer hela livs-cykeln på samma värd. Vit krysantemumrost angriper baraväxter inom Chrysanthemum, Dendranthema och Leu-canthemella. Pelargonrost angriper främst Pelargonium xhortorum och har inte påträffats i P. peltatum, dock i kors-ningar med P. x hortorum. Engelsk pelargon, P. domes-ticum, är i stor grad resistent mot svampen.

Smittspridning

Skadesymtom

Biologi

Ta inte sticklingar på smittade moder-plantor. Köp in friskt plantmaterial.Övervaka inköpt växtmaterial underminst två veckor. Förebygg genom att

hålla ett torrt mikroklimat, elda och lufta, använd fläktar.Undvik täta plantbestånd. Vattna inte ovanifrån. Odla väx-terna under optimala förhållanden och undvik överdrivenkvävegödsling. Smittade plantor bör tas bort och destrue-ras. Efter ett angrepp är det viktigt med god sanering dåallt växtmaterial tas bort.


Det finns ingen biologisk bekämpningmot rost.


Vid kraftiga angrepp bör sprutning skemed systemiska svampmedel såsomTopas, Tilt och Amistar samt Signum.




Vissa Fusarium angriper plantans kärl-strängar, andra arter angriper mer blad,stjälkar och även rötter. Fusarium över-lever bäst under torra förhållanden.

FusariumCyklamenfusarios (Fusarium oxysporum f. sp. cyclaminis), eustomafusa-rios (Fusarium oxysporum f. sp. eustomae), astersjuka (Fusarium oxyspo-rum f. sp. callistephi), tulpanfusarios (Fusarium oxysporum f. sp. tulipae)vilka angriper främst plantans kärlsträngar. Andra arter angriper mer blad,stjälkar och även rötter t.ex. Fusarium solani, Fusarium avenaceum, Fusa-rium foetens och röd rotröta i tulpan Fusarium culmorum.

Fusarium-angrepp ger gula blad, mörk-färgning av stambas och stjälk. Till sistslokar plantan och dör. Symtomen varie-rar beroende på värdväxt och vilken typ

av Fusarium det är. Fusarium oxy sporum tar sig ofta ingenom rötterna och fortsätter upp i kärlsträngarna för attge vissnesjuka. Enstaka blad kan vissna eller hela plan-tan. Bladverket kan få papperslika gula fläckar. Där svam-pen växer fram, kan man se samlingar av rosa sporer. Icyklamen med flera växtslag kan man se mörkfärgning avkärlsträngarna vid genomskärning. Fusarium foetens an-griper begonia och ger svarta rötor på både blad och stjäl-kar, tillsist vissnar plantan. Fusarium culmorum, rödrotröta, angriper tulpanrötter som får rosa svampfläckar.Svampen ger även korta stjälkar och missfärgade blad.

Fusarium är jordlevande och sprids medjord och plantor. Smittspridning till om-givande plantor kan ske med mycelväxtoch med sporer i vatten och näringslös-

ning. Även luftspridning av sporer kan förekomma. Vissatyper av Fusarium sprids med frö. Ofta blir försvagadeplantor angripna först. Vid brist på levande värdväxteröverlever svampen på döda växtrester som vilsporer ellersom mycel och sporer på växtrester. Fusarium foetens kanäven spridas med vatten. Återanvänd inte bevattningsvat-ten utan fullgod rening.

Smittspridning

Skadesymtom

Biologi

Undvik att få in smitta i anläggningen.Köp in friska småplantor och friskt sub-strat. Eftersträva en god hygien och braodlingsrutiner. Sjuka plantor bör genast

tas bort och destrueras, men undvik sporspridning vidhantering av plantorna. Undvik täta plantbestånd. Odlaväxterna under optimala förhållanden och undvik vat-tenstänk. Förebygg Fusarium culmorum i tulpan genomatt undvika undervärme och minska mängden rötter underlådorna.


Biofungiciden Mycostop (Streptomyces)innehåller en strålbakterie som har ef-fekt mot vissnesjuka och rotsjukdomar.Mycostop kan vattnas ut i substratet, frö

kan torrbetas och sticklingar kan doppas i en lösning avpreparatet. Även nyttosvampen Trichoderma har effektmot Fusarium. Binab kan sprutas eller vattnas ut. Bäggeprodukterna kan även verka tillväxtfrämjande på växten.


Vid kraftiga angrepp kan behandling skemed systemiska svampmedel såsom Top-sin.


23Skadegörare i växthus

Rödrotröta, Fusarium culmorum, är ett ganska nytt fenomen i tulpan. Smitta finns oftast med plantmaterialet, men sjukdomenbryter bara ut om drivningsförhållandena gynnar svampen. Omdrivning sker med undervärme och ifall många rötter växt genomlöklådans botten, så de kommer i kläm ökar risken för sjukdoms -utbrott. På kort tid kan angrepp förstöra stora partier.


Rhizoctonia solani


Rhizoctonia är en vanligt förekommande svamp som kangöra skada i många växtslag såsom julstjärna, begonia, kry-santemum, m.fl. Svampen gynnas av hög temperatur samthög luftfuktighet. Den sprider sig snabbt och det grovasvampmycelet kan ibland ses med blotta ögat. Rhizoctoniabildar vilkroppar, sklerotier, som överlever länge i jorden.Svampen är jordlevande och angriper rötter och ger en torrstam basröta. Smitta sprids med sjuk jord, sticklingar, små-

plantor, krukor, lådor etc. Förebygg genom att köpa friskasmåplantor och genom att hålla en god hygien med friskjord, rena krukor och lådor. Nyttosvampen Trichodermaoch strålbakterien Streptomyces (Mycostop) kan förebyg-gande blandas i jorden eller vattnas ut efter plantering.Även fröbetning kan göras med Mycostop. I övrigt är detkemisk bekämpning som kan behöva sättas in.

Bladfläcksvampar

Flera olika svampar kan orsaka bladfläckar på växter. Dettaär ingen enhetlig grupp utan mer en samling av svamparsom ger upphov till bladfläckar. I pensé kan en rad olikabladfläcksvampar förekomma t.ex. Mycocentrospora ace-rina, Cercospora violae, Colletotrichum violae-tricoloris,Ramularia lactea samt Ramularia agrestis. Åtgärda genomatt hålla ett torrt mikroklimat, plocka bort starkt angripna

blad och plantor. Förebyggande och kurativ kemisk be-kämpning kan vara nödvändig, ifall kallhusodling sker ochklimatet är svårt att styra.

Även primula, gröna växter m.fl. kan angripas av bladfläck-svampar.

24


25

Bakterier

Exempel är värdspecifik pelargonbakterios (Xanthomonaspelargonii) och begoniabakterios (Xanthomonas begoniae),polyfag blötröta (Erwinia carotovora) i t.ex. cyklamen,hyacint, krysantemum samt knippebakterios (Rhodococcusfascians) i t.ex. pelargon och rotkräfta (Agrobacterium tu-mefasciens) i krysantemum, margerit, ros, m.fl.

Bakterier är små encelliga organismer, en tusendels mmstora och i regel saknas de motståndskraftiga sporer. Detfinns flera allvarliga bakteriesjukdomar som gör stor skada

och är mycket smittsamma. Smittspridning sker med plant-material, knivar, saxar, bevattningsmattor, vattenstänk ochbevattningsvatten. Infektion kan ske lokalt och ge symtomi form av bladfläckar. Sjukdomen kan även gå in systemisktoch orsaka mörkfärgade kärlsträngar och vissning. Underpågående odling går det inte att bekämpa bakterier, därförmåste all bekämpning vara förebyggande med noggrannhygien och garanterat friskt plantmaterial. Flera bakterierhar ett temperaturoptimum över 25°.

Virus

Exempel är karantänskadegörarna bronsfläcksjuka (TSWV,Tomato spotted wilt tospovirus) och impatiens nek-rosfläckvirus (INSV, Impatiens nectrotic spot tospovirus),gurkmosaikvirus (CMV, Cucumber mosaic virus) angriperäven prydnadsväxter, tobaksmosaikvirus (TMV, Tobaccomosaic virus) i tomat, petunia m.fl. julstjärnemosaikvirus(PnMV, Poinsettia mosaic virus).

Virus är ännu mindre i storleken och anges i miljondelsmm. Smittspridning sker främst med inköpt växtmaterial,

knivar, saxar samt olika insekter vilka fungerar som vekto-rer. Exempelvis sprids TSWV och INSV med trips. När in-sekten suger växtsaft, sprids smitta vidare mellan olikaplantor. Växter som är angripna av virus kan aldrig till-friskna. Därför måste alla åtgärder vara förebyggande. Vik-tigast är att utgå från friskt rensat plantmaterial och attbekämpa ev insekter som kan sprida smitta. En god hygienär också av största vikt.



Biologiska metoder


☺ Aliette (-), ChipcoGreen (0), Confidor-vtn (>2), Floramite (0), Nissorun (0), Plenum (-), Previcur (0), Proplant (0), Tilt (0), Topas (0), Warrant-vattning (>2) � Amistar (0)� Admiral (0), Azadiraktin (0), Pirimor (0,5) �� Beta-Baytroid (8-12), Confidor-spr (>4), Conserve (>2), Cyperb (8-12), Danitron (0), Fastac (8-12), Kumulus (4), Mesurol (8-12), Mospilan(>2), Pyretrum (2), Svavellampa (0,5), Topsin (0,5), Vertimec (3), Warrant-sprutning (>4)

Reduktion av nyttoorganismen: ☺=0–25 %, �=25–50 %, �=50–75 %, ��=75–100 % Efter preparatet står persistenstiden i antal veckor, är den okänd står det -

Sidoeffekter

Fördela korten med puparium jämnt ochundvik placering i direkt solljus. Undvikatt vattna på korten. Sätt inte korten i när-heten av gula klisterskivor. Förebyggande

sätts 1–3 Encarsia ut per m2 och vecka. Vid angrepp sätts3–6 Encarsia ut per m2 och vecka. Vid stora angrepp ökasdosen till 9 Encarsia per m2. I bra värdväxter såsom jul-stjärna är det bättre att börja från början med en högre dos.När 80–90 % av puparierna är svarta eller bruna och para-siterade, kan utsättning avbrytas. Produkten kan lagrashögst 1–2 dagar efter hemkomst vid 8–10° och i mörker.Kläckningsprocenten kan kontrolleras genom att ett kortläggs i burk med lock. Utan vatten dör steklarna efter ettpar dagar, räkna antalet döda i burken.

Parasiterar växthusmjöllusen (Trialero-des vaporariorum) och bomullsmjöllusen(Bemisia tabaci) framförallt i 3:e larvsta-diet. Föredrar växthusmjöllusen. Kan inteövervintra utomhus.

EncarsiaParasitstekel mot vita flygare, Encarsia formosa

Under 18° utvecklar sig vita flygarensnabbare än Encarsia. Vid högre tempe-ratur är det tvärtom. För äggläggningkrävs minst 12° och för fortsatt utveck-

ling minst 7°. Temperaturen ska vara över 15° för att ste-keln ska flyga runt. Varma dagar och svala nätter ärmöjligt för god funktion, bara dygnsmedeltemperaturenär minst 17°. Vid ljusintensiteter under 4 000 lux är inteEncarsia aktiv. Är luftfuktigheten under 70 % går ut-vecklingen långsammare.

Den vuxna parasitstekeln är mindre än 1mm. Honan har svart huvud och gulbakkropp. Hanen är helsvart och sällsynt.Livslängden är 2–3 veckor. Honan lägger

ca 250 ägg, ungefär 10–15 stycken per dag. Ägget sticksin i vita flygarens ungstadier, allra bäst är 3:e larvstadiet,som först inte påverkas utan fortsätter sin utveckling.Samtidigt utvecklas Encarsia-larven och efter ca 14 dagarhar den ätit upp hela innehållet. Pupariet färgas svart(black scales) hos växthusmjöllusen, gråbrunt hos Bemi-sia. Parasitstekeln förpuppar sig under ca 8 dagar och senkläcks den fullbildade stekeln, som gnager ett runt hål föratt komma ur pupariet. Hela livscykeln tar omkring 3veckor vid 20–22°. Förutom parasitering, livnär sig ste-keln delvis på att suga kroppsvätska ur yngre mjölluslar-ver (host feeding). Steklarna äter även av honungsdaggensom mjöllössen producerar.

Användnings- område

Biologi

Klimatkrav

Spridnings-sätt

Amblyseius swirskii är ett bredverkandekvalster som även äter ägg och 1:a larv-stadiet hos Bemisia och vanliga vita fly-gare. Encarsia kan på vissa växter också

kombineras med den rovlevande skinnabaggen Macro-lophus, som används främst mot vita flygare i tomat ochandra växter inom Solanacae-familjen. I förökning och ibörjan av en kultur, kan insektspatogena svampar sprutasut. Sticklingar kan även doppas i nyttosvampar (provbe-handla först). För att myceltillväxten ska komma igångkrävs minst 80 % luftfuktighet. Även insektssåpor ochgula klisterskivor är effektiva mot vita flygare.

Kombinationer

Vid kraftiga angrepp av vita flygare kanstödbekämpning med kemiska preparatbehövas. Välj skonsamma medel medkort persistens. Parasitstekeln är känslig

för svavel och kemiska bekämpningsmedel. Undvik py-re troider, Mesurol och svavel.


27Biologiska metoder


Förebyggande insättning är viktigt för attlyckas. Sätt därför ut påsar med trips -kvalster på ett tidigt stadium. Påsen hängseller läggs på plantorna. Hantera påsarna

försiktigt, håll i den övre kanten. Förebyggande sätts enpåse ut per m2 kruktätt eller en påse per 2 m2 utglesad kul-tur. Om möjligt flytta eller vänd på påsarna efter någonvecka. Upprepa utsättningen efter 4–6 veckor. Kontrol-lera tripsförekomst i blommor regelbundet för att se omdet är tillräckligt många kvalster utsatta. Vid utspridningfrån burk, bör den hållas vågrätt och skakas eller vridas isidled. Alternativt kan Amblyseius i lösvikt blåsas ut medlövsblåsare, i låga kulturer och då används dosen 50stycken per m2. Om plantorna inte har kontakt med va-randra, kan det vara en fördel att sprida ut Amblyseius somlösvikt. Använd andningskydd när lösvikt utbringas.Tripsrovkvalster kan lagras 1–2 dagar efter hemkomst vid10–15° och i mörker vid god ventilation. Förvara burkarliggande.

Livnär sig på ägg och larver av olika trip-sar, men rår inte på vuxna trips. Kan ävenleva på andra kvalster såsom dvärgkvals-ter. Söker aktivt upp sin föda och suger

saften ur dem. Används främst i växthus, men fungerarockså bra på friland mot bl.a. jordgubbs kvalstret.

TripsrovkvalsterAmblyseius (syn. Neoseiulus) cucumeris

Luftfuktigheten bör vara över 65-75%och temperaturen över 20° några timmarvarje dag. De Amblyseius-stammar somanvänds går inte i vilostadium vintertid,

utan kan användas året om. Amblyseius cucumeris an-vänds också på friland i t.ex. jordgubbar med utsättnings-start i april när värsta nattfrosten är över.

Det vuxna kvalstret är 0,4–0,5 mm långtoch genomskinligt blekrosa. Både honor(60 %) och hanar förekommer. Livsläng-den är 20–35 dagar. Honan lägger 30–50

ägg (1–3 ägg per dag) under bladen ofta längs bladhår ochnerver. Äggen är glasartade, senare mjölkvita. Kläckningsker efter 2–4 dagar och blir sämre vid låg luftfuktighet.Under 4–7 dagar utvecklas de 3 nymfstadierna. Hela livs-cykeln tar 11 dagar vid 20°. Alla tre nymfstadierna samtdet vuxna kvalstret äter tripslarver, upp till 6 larver dagli-gen eller 15–64 stycken under kvalstrets livstid. Rovkvals-ter kan även äta andra kvalster, honungsdagg och pollen.Tripsrovkvalster är lätta att massföröka och produktionensker i vetekli där or-kvalstret Tyrophagus (0,2–0,7 mmlånga) snabbt förökar sig och blir föda åt nyttodjuren. Or-kvalstret kan vid hög luftfuktighet och vid stor förekomst,orsaka mindre skador på känsliga kulturväxter.

Användnings-område

Biologi

Klimatkrav

Spridnings-sätt

Som komplement till Amblyseius cumu-ceris kan rovkvalstren Amblyseius swirs-kii och Hypoaspis miles användas. Ävenskinnbaggen Orius majusculus kan sät-

tas in. Blå klisterskivor är effektiva mot trips för kontrolloch bekämpning.

Kombinationer

Vid kraftiga angrepp av trips kan stödbe-kämpning med kemiska preparat behö-vas. Välj skonsamma medel med kortpersistens. Tripsrovkvalstret Amblyseius

är känsligt för vissa kemiska kvalstermedel som Vertimec.Undvik pyretroider och Mesurol.


28 Biologiska metoder

☺ Admiral (0), Amistar (0), Azadiraktin (-), Candit (-), ChipcoGreen (0), Confidor-vtn (0), Floramite (-), Nissorun (0), Plenum (-), Previcur (-), Proplant (-), Scala (-), Tilt (-), Warrant-vattning (0)� Kumulus (1)� Epok (-), Pirimor (0), Topsin (2–3)�� Beta-Baytroid (8–12), Confidor-spr (0), Conserve (1–2), Cyperb (8–12), Danitron (?), Fastac (8–12), Mesurol (8–12), Mospilan (2), Svavellampa (0), Pyretrum (1), Vertimec (2), Warrant-sprutning (0)


Sidoeffekter


Swirskii kommer från Medelhavsområdetoch kräver mer värme än Amblyseius cu-cumeris. Temperaturen bör vara minst 20°för god aktivitet. Optimumtemperaturen

är 25–28° och kvalstret är aktivt ända upp till 40°. Under15° är swirskii inaktiv. Luftfuktigheten bör vara över 70 %för god äggkläckning. Swirski går inte i vilostadium vinter-tid, utan kan användas även under sämre ljusförhållanden.

Sätt ut påsar med rovkvalster på ett tidigtstadium. Fördela A. swirskii så jämnt sommöjligt. Påsen hängs eller läggs på plan-torna. Förebyggande sätts en påse ut per

m2 kruktätt eller en påse per 2 m2 utglesad kultur. Vidbehov upprepa utsättningen efter 4–6 veckor. Vid utsprid-ning från burk, bör den hållas vågrätt och skakas eller vri-das i sidled. Sprid materialet i små högar på bladen.Förebyggande sätts 20 A. swirskii ut per m2. Öka till 50swirskii per m2 så fort skadedjur observerats och vid störreangrepp bör 100 A. swirskii sättas ut per m2. Strö på minst40 ställen per 100 m2 växthus. Om plantorna inte har kon-takt med varandra, kan det vara en fördel att sprida ut A.swirskii som lösvikt. Använd andningsskydd när lösviktutbringas. Produkten kan lagras några dagar efter hem-komst vid 10–15°, i mörker och vid god ventilation. För-vara burkar liggande.

Registrerad för användning mot trips, vitaflygare och kvalster i växthus och på fri-land. Livnär sig på larver av tripsar, småkvalster samt ägg och larver av vita fly-

gare. Vid höga temperaturer är A. swirskii mycket rörligoch söker aktivt upp sin föda och suger saften ur dem. A.swirskii har använts längst i gurka, med gott resultat.

SwirskiiRovkvalster, Amblyseius swirskii (syn. Typhlodromips swirskii)

Det vuxna kvalstret är 0,4–0,5 mm långtoch genomskinligt. Både honor och hanarförekommer. Livslängden är 10–35 dagar.Honan lägger minst 2 ägg per dag under

bladen ofta längs bladhår. Äggen är genomskinligt vita.Kläckning sker efter någon dag och blir sämre vid låg luft-fuktighet. Därefter utvecklas de 3 nymfstadierna. Helalivscykeln tar 11 dagar vid 20°. Under optimala förhål-landen är livscykeln endast 5–6 dagar. Alla tre nymfstadi-erna samt det vuxna kvalstret äter tripslarver, små kvalster,ägg och larver av vita flygare. Tyvärr äts även ägg frånandra rovkvalster samt bladlusgallmyggan. Swirskii äteräven pollen. Swirskii massförökas på olika förrådskval-stret bla Carpoglyphus lactis (0,2–0,7 mm långa) i veteklieller vermikulit. Det går inte att se skillnad på olika Amb-lyseius-arter med blotta ögat.


Biologi

Klimatkrav

Spridnings-sätt

Som komplement till swirskii kanrovkvalstren Amblyseius cucumeris ochHypoaspis miles användas, vilka klararlägre temperaturer. Samma gäller för

spinnrovkvalstret Phytoseiulus persimilis. Encarsia är ettbra komplement mot vita flygare, eftersom parasitstekelnbekämpar de senare larvstadierna. Även skinnbaggensåsom Orius kan sättas in mot äldre tripsstadier. Klister-skivor är effektiva för kontroll och bekämpning av vitaflygare och trips.

Kombinationer

Vid kraftiga angrepp kan stödbekämp-ning med kemiska preparat behövas. Väljskonsamma medel med kort karens.Rovkvalstret A. swirskii är känsligt för

vissa kemiska kvalstermedel som Vertimec. Undvik py-retroider och Mesurol.



☺ Admiral (0), Amistar (0), Candit (-), ChipcoGreen (0), Confidor-vtn (0), Floramite (-), Nissorun (0), Ple-num (-), Previcur (-), Proplant (-), Scala (-), Tilt (-), Warrant-vattning (0)� Azadiraktin (-), Kumulus (1)� Epok (-), Pirimor (0), Topsin (2–3)�� Beta-Baytroid (8-12), Confidor-sprutning (0), Conserve (1-2), Cyperb (8-12), Danitron (-), Fastac (8-12), Mesurol (8-12), Mospilan(2), Svavellampa (0), Pyretrum (1), Vertimec (2), Warrant-sprutning (0)


Sidoeffekter


Så snart spinnangrepp konstaterats skaPhytoseiulus sättas in. Om angrepp kon-stateras sent kan först en stödbekämpningmed växtvårdsmedel behövas sättas in.

Sätt in 2–6 kvalster per m2 var eller varannan vecka.Fläckvis där spinnhärdar finns, kan man behöva gå upptill 20–50 rovkvalster per m2. Håll burken vågrätt ochskaka eller vrid i sidled. Sprid Phytoseiulus där spinn -kvalstren är. Se till att luftfuktigheten ligger över 60 %,duscha vid behov. Produkten kan lagras mörkt liggandevid 6–10° men bara kortare tid 1–2 dagar.

Registrerad för användning mot spinn -kvalster i växthus och i bärodling på fri-land. Phytoseiulus äter alla stadier avspinnkvalster och har ett aktivt sökbete-ende.

SpinnrovkvalsterPhytoseiulus persimilis

Kommer ursprungligen från Medelhavs-området och är specialiserat på spinnkvalster av släktet Tetranychus. Kan intelivnära sig på andra kvalster eller pollen.

Kan överleva en tid utan föda om det finns tillgång på vat-ten. Luftfuktigheten bör vara över 60 % annars riskeraräggen att torka ut. Vid temperaturer mellan 15–28° ut-vecklas Phytoseiulus snabbare än spinnkvalster. Går tem-peraturer över 30° gynnar det spinnkvalstret.

Det vuxna kvalstret är 0,6 mm långt ochhar en rödorange droppformad kroppsamt långa ben. Livslängden är ca 4veckor. OBS! bör inte förväxlas med

spinnkvalstrens röda dvalhoner. 65–80 % av populationenär honor som efter befruktning lägger 20–75 ägg invidspinnkolonier. Äggen är ovala och genomskinliga, betyd-ligt större än spinnäggen vilka är 0,14 mm. Efter ca 2dagar kläcks äggen och sen utvecklas tre ungstadier underca 3 dagar. Utvecklingstiden är 10 dagar vid 18°, 7 dagarvid 21° och 10 dagar vid 25°. Över 30° sker knappt någonförökning. Under gynnsamma förhållanden suger Phyto-seiulus dagligen ur 10–15 unga spinnkvalster eller 10–15spinnägg. Nymfer av Phytoseiulus äter ägg och ungsta-dier av spinnkvalster, medan det vuxna kvalstret kan gesig på dubbelt så stora byten.


Biologi

Klimatkrav

Spridnings-sätt

Som komplement till Phytoseiulus kanev. skinnbaggen Macrolophus sättas in,den används mest i grönsaker, men kanäven provas i blommor, viss risk finns för

stickskador på kronbladen. Nyttosvamparna BotaniGard(Beauveria) och Preferal (Paecilomyces) kan användassom stödbekämpning mot spinn om luftfuktigheten är till-räckligt hög, över 80 %.

Kombinationer

Punktbekämpning kan göras med växt -vårdsmedel, men det skadar blommor.Vid kraftiga angrepp kan stödbekämp-ning med kemiska preparat behövas. Välj

skonsamma medel med kort persistens. Phytoseiulus ärkänsligt för vissa kemiska kvalstermedel som Vertimec.Undvik pyretroider och Mesurol.



☺ Admiral (0), Amistar (0), Candit (-), ChipcoGreen (0), Mospilan (2), Nissorun (0), Previcur (0), Proplant (0), Scala (0), Tilt (0)� Admiral (0), Aliette (0), Azadiraktin (0), Confidor-vtn (0), Floramite (1), Kumulus (1), Pirimor (0), Plenum (-), Previcur (0,5), Svavellampa (1), Warrant-vattning (0)� Epok (-)�� Beta-Baytroid (8–12), Confidor-spr (0), Conserve (1), Cyperb (8–12), Danitron (2), Fastac (8–12),Mesurol (-), Pyretrum (1), Topsin (2–3), Vertimec (2), Warrant-sprutning (0)


Sidoeffekter


Hypoaspis strös främst ut förebyggandemed 100–200 rovkvalster per m2 på bord,krukor eller på marken under borden. Vidangrepp ökas dosen till 250–500 rov -

kvalster per m2. Per kruka bör det finnas 10–15 kvalsterförebyggande eller upp till 25 stycken vid större angrepp.Vid utspridning med burk, bör den hållas vågrätt och ska-kas eller vridas i sidled. Strö ej på plantan utan på sub-stratet. Innan utspridning kan produkten blandas med fintorv eller liknade för att underlätta fördelning. Produktenkan lagras liggande och mörkt vid ca 12–18° men baranågra dagar. Bör inte placeras i kyl.

Registrerad för användning mot sorg-myggor och trips i växthus. Hypoaspis ären allätare och kan livnära sig på småjordlevande insekter och deras ägg, lar-

ver samt puppor. Främst angrips flug- och mygglarver,men även skalbaggslarver, nematoder, kvalster och hopp -stjärtar. Hypoaspis äter även Duponchelia’s ägg.

HypoaspisRovkvalster, Hypoaspis miles

Hypoaspis är långlivade och kan överlevautan näring i upp till 7 veckor i jorden,men lägger då inga ägg. Hypoaspistycker inte om för vått substrat. Tempe-

raturen bör vara över 15° för god effekt. Hypoaspis geren långsam minskning av skadegörarna. Hypoaspis gårinte i någon vintervila, utan kan användas året om.

Det vuxna bruna kvalstret är 1 mm långtoch betydligt större än Amblyseius-kvals-ter. Hypoaspis brukar kunna vara synligför blotta ögat. Honorna lägger ca 3 ägg

per dag i jorden eller substratet. Efter ca 2–3 dagar kläcksäggen och sen utvecklas tre ungstadier som är mer vitaunder ca 10 dagar. Utvecklingstiden är 15 dagar vid 20°och 13 dagar vid 25°. Alla utvecklingsstadier är aktiva ibekämpningen.


Biologi

Klimatkrav

Spridnings-sätt

Mot sorgmyggor kan Hypoaspis kom-pletteras med utvattning med nematoderoch Vectobac (Bacillus). Mot trips kankomplettering göras med Amblyseius cu-

cumeris och Amblyseius swirskii, även skinnbaggen Oriuskan sättas in.

Kombinationer

Hypoaspis är känsligt för kemiskamedel, men eftersom rovkvalstret främstlever i marken skyddas det något. Und-vik pyretroider, Confidor samt Warrant.



☺ Admiral (0), Aliett (0), Amistar (0), Candit (-), ChipcoGreen (0), Epok (-), Floramite (-), Kumulus (1), Mospilan (0), Pirimor (0), Scala (0), Svavellampa (0), Topas (0), Topsin (0)� Azadiraktin (-), Conserve (-), Fastac (0), Mesurol (-), Plenum (-), Previcur (-), Proplant (-), Pyretrum (1), Tilt (-), Vertimec (1)� Beta-Baytroid (>8)�� Confidor-spr (0), Confidor-vtn (2-4), Cyperb (8-12), Warrant-spr (0), Warrant-vtn (2-4)


Sidoeffekter


☺ Admiral (0), Aliette (-), Amistar (1), Candit (0), ChipcoGreen (0), Confidor-vtn (0), Epok (-), Nissorun (0), Pirimor (0), Previcur (0), Proplant (0), Tilt (0), Topas (0), Topsin (0), Warrant-vattning (0)� Bionim (0), Kumulus (2), Plenum (0)� Floramite (-), Mospilan (-)�� Beta-Baytroid (8–12), Confidor-spr (>2), Conserve (>1), Cyperb (8-12), Danitron (3), Fastac (>8),Mesurol (>8), Pyretrum (0), Svavellampa (3), Vertimec (3), Warrant-sprutning (>2)


Sidoeffekter

Biologiska metoder32

Vid kraftiga angrepp av bladlöss kanstödbekämpning med kemiska preparatbehövas. Välj skonsamma medel medkort persistens. Parasitsteklarna är käns-

liga för svavel och kemiska bekämpningsmedel. Undvikpyretroider och Mesurol.

Bladlussteklarna bör kombineras medbladlusgallmyggan (Aphidoletes) vidstora angrepp. Guldögonsländan (Chry-soperla) är ett bra komplement vid lägre

temperaturer och vintertid. Nyttosvamparna BotaniGard(Beauveria) och Preferal (Paecilomyces) har endast svageffekt mot bladlöss men viss sidoeffekt kan fås om luft-fuktigheten är tillräckligt hög, över 80–85 % i luften ochöver 90–95 % närmast bladet.

Den vuxna Aphidius colemani är 2–2,5mm lång, medan Aphidius ervi är någotstörre. Honan är svart med bruna ben ochlånga antenner. Hanen är mörkare och

färre i antalet. Livslängden är 7–14 veckor. Honan läggerminst 300 ägg, en i varje bladlus och hälften läggs redanförsta dagen om tillgången på bytesdjur är god. Bladlu-sen fortsätter att leva, men slutar föda ungar. Ägget kläcksefter 1–2 dagar och därefter börjar larven utvecklas inutibladlusen under 5–7 dagar. Bladlusskinnet sväller upp ochstelnar (mumifieras) efter 5–6 dagar. Till sist sker för-puppning under 3–5 dagar. Aphidius biter ett runt hål in-ifrån bladlusmumien, innan den kan lämna sitt värddjur.Ibland faller den utskurna rundeln åter på plats, så mu-mien ser hel ut. Hela livscykeln tar knappt 14 dagar vid20° och 10 dagar vid 25°.

Aphidius är aktiv ner till omkring 10°.Optimumtemperaturen är 18–30°. Para-siteringen kan störas av myror och hy-perparasiter såsom Asaphes, Alloxysta

och Dendrocerus. När en hyperparasit lämnar mumiensyns det genom att utgångshålet har trasig, ojämn kant.

AphidiusParasitsteklar mot bladlus, Aphidius ervi och Aphidius colemani

Inregistrerad mot bladlöss i växthus, pa-rasiterar alla bladlusstadier, även ving-ade. Aphidius ervi parasiterar störrebladlöss t.ex. fläckig potatisbladlus (Au-

lacorthum solani) och randig potatisbladlus (Macro -siphum euphorbiae). Medan den mindre Aphidiuscolemani parasiterar mindre bladlöss såsom gurkbladlus(Aphis gossypii) och persikbladlus (Myzus persicae).

Bra förutsättningar finns att hejda ettbladlusangrepp, men steklarna måstevara med från början. Det kan ske genomregelbundna förebyggande utsättningar

med start senast i april-maj med en Aphidius per m2 ochvecka eller genom att använda bankplantor med minst 5plantor per 1 000 m2 växthus. På dessa förrådsplantor,som är stråsäd, odlas en ofarlig bladlusart som bara an-griper gräsfamiljen (obs! denna metod rekommenderasinte om prydnadsgräs odlas). Ofta används havrebladlustill Aphidius colemani, som då fungerar som föda i upp-förökning av nyttodjuren. Med Aphidius ervi används sä-desbladlusen på bankplantorna. Det är viktigt att vetavilka bladlöss man har problem med, så rätt stekel sätts in– sänd in prov till din leverantör. Annars får man användaen mix av bägge steklarna. Produkten kan lagras högst 1-2 dagar efter hemkomst vid 8–10° och liggande i mörker.


Kombinationer

Spridnings-sätt

Klimatkrav

Biologi



☺ Admiral (0), Amistar (0), ChipcoGreen (0), Confidor-vtn (0), Conserve (-), Floramite( 0), Nissorun(0), Previcur (0), Proplant (0), Svavellampa (0), Topsin (0), Warrant-vattning (0)� Bionim (0), Epok (-), Kumulus (-)� Aliette (-), Plenum (-) �� Beta-Baytroid (8–12), Confidor-spr (-), Cyperb (8–12), Fastac (8–12), Mesurol (8–12), Mospilan (-), Pirimor (1), Pyretrum (>1), Tilt (-), Vertimec (1), Warrant-sprutning (-)


Sidoeffekter

Biologiska metoder 33

Vid kraftiga angrepp av bladlöss kanstödbekämpning med kemiska preparatbehövas. Välj skonsamma medel medkort persistens. Gallmyggan är känslig

för kemiska bekämpningsmedel. Undvik pyretroider ochMesurol.

Oftast används bladlusgallmyggan somkomplement till Aphidius, om den intehinner med vid stora angrepp. Gallmyg-gan bör inte sättas in om Aphidius bank-

plantorna fortfarande är aktiva, då även dessa kanangripas. Guldögonsländan (Chrysoperla) är ett bra kom-plement vid lägre temperaturer och kortare dagslängd.Nyttosvamppreparaten BotaniGard (Beauveria) och Pre-feral (Paecilomyces) har endast svag effekt mot bladlössmen viss sidoeffekt kan fås om luftfuktigheten är till-räckligt hög, över 80–85 % i luften och över 90–95 % när-mast bladet.

Den vuxna gallmyggan är 2 mm lång,spröd och finlemmad med 3,5 mm långaben. Antennerna hos hanarna är fjäder-försedda, medan honorna har enkla.

Kroppen är gråbrun med orangefärgad bakkropp. Livs-längden är 1–3 veckor. Honan lägger 100–200 röda 0,3mm långa ägg i direkt anslutning till bladluskolonier. Efter2–3 dagar kläcks larverna. Larven paralyserar först blad-lusen, sen sugs kroppsvätskan ur på 10 minuter. De0,4–2,8 mm långa larverna är klarröda och syns lätt förblotta ögat. Under 5–7 dagar genomgår den 4 larvstadieroch hinner konsumera 20–80 bladlöss. Rester av de upp-ätna lössen ligger kvar som skrumpna, bruna skinn. För-puppning sker i marken i en kokong och tar 10–14 dagar.Hela utvecklingstiden tar 3 veckor vid 20° och 16 dagarvid 22°, varav halva tiden är som inaktiv puppa. Denvuxna myggan äter honungsdagg och kan känna ”doften”av bladluskolonier.

Gallmyggan är dagslängdsberoende ochkräver minst 17 timmar dag för full akti-vitet. Vid kortare dagar går larverna i vin-tervila. Aphidoletes kan användas från

april till september. Minimitemperatur för utveckling är10–14°. För effektiv utveckling krävs 18°. I ekologisk od-ling övervintrar arten ofta och påbörjar sin verksamhetunder våren. Myggan är nattaktiv och lägger ägg i skym-ningen. Förpuppningen lyckas bäst i porös jord eller sandsom är lagom fuktad, något som kan vara en bristvara.

BladlusgallmyggaAphidoletes aphidimyza

Bladlusgallmyggan är inregistrerad motbladlöss i växthus. Larven är mycket rov-girig och äter och dödar alla slags blad-löss. Används främst när bladlössenförekommer i kolonier.

Vanligast är att 2–3 omgångar med pup-por köps hem och placeras ut i högar medvermikulit där det är fläckar med blad-lusangrepp. Högar gör att uttorkning för-

hindras och kläckningen gynnas. Effektivast är attanvända s.k. kläckningslådor med fuktig sand som ger brakläckning och skymningseffekt som stimulerar direkt par-ning. Sätt in 1–2 gallmyggor per m2 vid mindre angreppoch öka upp till 5–10 stycken per m2 vid kraftiga angreppi ”hot spots”. Några dagar efter utsättning börjar myg-gorna kläckas. Även gallmyggan kan introduceras påbankplantor. Produkten kan lagras kort tid efter hemkomstvid 10–15o och i mörker.


Kombinationer

Spridnings-sätt

Klimatkrav

Biologi



☺ Admiral (0), Bionim (0), ChipcoGreen (0), Confidor-vtn (0), Floramite (0), Kumulus (0), Nissorun (0), Pyretrum (0), Scala (0), Svavellampa (0), Tilt (0), Topsin (0), Warrant-vattning (0)� Amistar (0), Danitron (-), Pirimor (-), Plenum (-)� Mospilan (-)�� Beta-Baytroid (8-12), Confidor-spr (4), Conserve (0), Cyperb (8-12), Fastac (8-12), Mesurol (-), Vertimec (0), Warrant-sprutning (4)


Sidoeffekter


Vid kraftiga angrepp av bladlöss kanstödbekämpning med kemiska preparatbehövas. Välj skonsamma medel medkort persistens. Chrysoperla är känslig

för kemiska bekämpningsmedel.

Ofta används Chrysoperla som ett kom-plement till Aphidius och bladlusgall-myggan. Chrysoperla fungerar lättarevid kortare dagslängd och bra vid ”hot

spots” behandling. Nyttosvamppreparaten BotaniGard(Beauveria) och Preferal (Paecilomyces) kan användassom stödbekämpning mot bladlöss om luftfuktigheten ärtillräckligt hög, över 80 %.

Den vuxna stinksländan är 12–20 mmlång, smal, grön med fina nätvingar. Ögo-nen är guldglänsande. Äggen är grönaoch läggs på 1 mm långa skaft som honan

producerar. En hona kan lägga flera hundra ägg. Efter 3–6dagar kläcks äggen. Larven är 2–10 mm gråbrun med väl-utvecklade ben och kraftiga fångstklor. Larven genomgår3 larvstadier under ca 2 veckor. Förpuppning sker under10–14 dagar i en hårig, vit kokong. Utvecklingstiden är26–31 dagar. Larverna är aktiva direkt efter insättning ochsöker snabbt upp sitt byte. Larven kallas även ”bladlus -lejon”. Bytet hålls fast och sugs ur. ¾ av födointaget skerunder 3:e larvstadiet. Resterna efter den tomma bladlusenär svåra att finna. De nykläckta vuxna stinksländorna fly-ger ofta längre sträckor för att finna honungsdagg ochnektar innan de lägger ägg, vilket ökar spridningen av nyt-todjuren.

Larven är aktiv över 10°, men för god effekt bör temperaturen vara minst 18°.Om kulturväxten är hårig, kan extra in-sättningar behövas. Chrysoperla är ävenaktiv vintertid vid kort dag.

ChrysoperlaGuldögonslända, stinkslända, Chrysoperla carnea mot bladlöss m.fl.

Chrysoperla är inregistrerad mot blad-löss, trips och stritar i växthus, botaniskaträdgårdar och på friland. Larven, blad-luslejonet, är mycket rovgirig och äter

många olika slags små insekter och kvalster. Användsfrämst vid punktinsatser när bladlöss förekommer i kolo-nier. Passar bäst i låga kulturer såsom krukväxter, krydd-växter och sallat.

Man sätter ut små larver där de bäst be-hövs, för att snabbt rensa upp ett bladlus-angrepp. Vrid flaskan innan den öppnasför att jämnt fördela larverna. Det är vik-

tigt att fördela nyttodjuren bra i förhållande till bladlus-angreppen. Det finns även möjlighet att använda s.k.dibox. Sätt ut 10–50 stycken Chrysoperla per m2 bero-ende på angreppets storlek. Upprepa var 14:e dag. Sätt utlarverna direkt. Eventuellt kan kort lagring, max 1–2dagar, göras vid 8–10° liggande mörkt.


Kombinationer

Spridnings-sätt

Klimatkrav

Biologi



☺ Admiral (0), Aliette (0), Amistar (0), ChipcoGreen (0), Floramite (0), Nissorun (0), Plenum (-), Previcur (0), Proplant (0), Scala (0), Tilt (0),Topas (0), Topsin (0), � Bionim (0), Kumulus (-)� Pirimor (1)�� Beta-Baytroid (8–12), Confidor-spr (>2),Confidor-vtn (-), Conserve (>1), Cyperb (8–12), Danitron (-), Fastac (8–12), Mesurol (8–12), Mospilan (-), Pyretrum (>1), Svavellampa (-),Vertimec (1),Warrant-sprutning (-),Warrant-vattning (-)


Sidoeffekter


Sätt ut gula klisterskivor, liggande, medminst 4 st per 1 000 m2. Inspektera demvarannan dag. Är det fler än 20 mine-rarflugor per skiva och många födostick

i plantorna, bör kemisk bekämpning sättas in först, innannyttodjuren beställs hem. Välj skonsamma medel medkort persistens. Parasitsteklarna är känsliga för svavel ochkemiska bekämpningsmedel. Undvik pyretroider och Me-surol.

Skinnbaggen Macrolophus är inte dags-längdsberoende och är en allätare somkan kombineras med steklarna, men ärlite trög i uppförökningen.

Dacnusa-honan, som är 2–3 mm lång,letar upp fluglarven i bladet och sticker insitt äggläggningsrör genom blad och larv-skinn. Under gynnsamma förhållanden

kan honan lägga ca 200 ägg. Ägget placeras i fluglarvenskropp, där utvecklingen äger rum. Fluglarven fortsätteratt äta, lämnar bladet och bildar pupariet innan stekellar-ven helt tar över. Den äter upp allt innehåll och förpuppassjälv inuti pupariet. Utanpå går det inte att skilja parasite-rade från oparasiterade puparier. Först när de kläcks serman resultatet. Livscykeln för Dacnusa är 21 dagar vid20° och 16 dagar vid 24°.

Diglyphus gör lite annorlunda. Den sticker in ett toxinsom paralyserar fluglarven och lägger 1–3 ägg bredviddenna. Sammanlagt kan en hona lägga drygt 300 ägg. Denykläckta stekellarverna äter under några dagar upp flug-larven och kryper bort i minan och förpuppas. Även ”hostfeeding” förekommer, dvs utsugning utan att lägga ägg,vilket kan uppgå till flera hundra fluglarver. Nackdelenmed Diglyphus är att den är trögstartad när angreppet ärlitet.

För att gynna äggläggningen i kulturermed lite nektar, kan man sätta ut honungpå små gula skivor.

Parasitsteklar motminerarflugorDacnusa sibirica och Diglyphus isaea

Inregistrerade mot minerarflugor i växt-hus. Dacnusa finns naturligt utomhus ochspontan inflygning kan förekomma, li-kaså övervintring i växthus. Diglyphus ärockså en inhemsk art men övervintrarutomhus.

Viktigt att fördela steklarna jämnt i växt-huset, speciellt för Diglyphus. Vill de inteflyga ut, kan man dela flaskan på mittenmed en kniv. I början rekommenderas in-

sättning varje vecka, tills parasiteringen är bra i gång.Dosen är 0,25–2 stycken/m2 beroende på hur stort an-greppet är. Dacnusa passar bra tidigt på säsongen i ja-nuari–mars. Sedan kan en mix användas under mars–april.Diglyphus fungerar bra under april–augusti, sen avslutarman året med Dacnusa. För att kontrollera etableringenav Dacnusa, kan man samla in pupparium nere på golveteller hängande under blad. Dessa läggs i glasburk medväv över och ställs varmt. Kontrollera kläckning var dag.Först kläcks flugorna, sen steklarna. Helst ska 50 % varaparasiterade i första och minst 75 % i andra generationen.Ta undan de gula klisterskivorna innan utsläpp, för att intenyttodjuren ska fångas. Produkten kan lagras högst 1–2dagar efter hemkomst vid 8–10° och liggande i mörker.


Kombinationer

Spridnings-sätt

Biologi


Klimatkrav


lerformuleringen förblandas i en hink. Utvattna nema-toderna genast. Använd hela förpackningen. Blandasprutvätskan i kar med omröring och dränkbar pumpeller i mindre tunna och späd ut med doserare. Vattna utmed stril ovanifrån eller pipvattna, skölj efteråt med rentvatten. Även motorspruta, ryggspruta och vattenkannagår bra. Munstycket måste vara minst 0,5 mm. Undvikatt nematoderna sedimenterar. Underbevattning gårockså men ger sämre fördelning och långsammare ef-fekt. Ta bort silar och filter för att undvika stopp. Ne-matoder tål tryck upp till 20 bar. Kontrollera attsprutvätskan inte överstiger 28°.Dosera 20 miljoner nematoder per m3 substrat, vilket ärdet säkraste sättet. Om det är lägre krukor eller sålådorkan 0,5–1 miljoner nematoder vattnas ut per m2. Effek-ten varar i ca 7–8 veckor. Vid längre kulturer kan upp-repning behövas. Kan förvaras efter leverans vid 2–6°och i mörker, se datummärkningen.

☺ Admiral (0), Aliette (-), Amistar (1), Bionim (0), ChipcoGreen (0), Confidor-vtn (0), Nissorun (0), Ple-num (0), Pirimor (0), Tilt (0), Topas (0), Warrant-vattning (0)� Beta-Baytroid (8-12), Previcur (0), Proplant (0), Topsin (0)� Floramite (-), Mospilan (-)�� Confidor-spr (>2), Conserve (>1), Cyperb (8–12), Danitron (3), Fastac (>8), Svavellampa (3), Vertimec (3), Warrant-sprutning (>2)


Sidoeffekter


Nematoder i kombination med Hypoas-pis och/eller Vectobac räcker i de flestafall vid bekämpning av sorgmyggelarver.Upprepa behandlingen vid behov. Gulaklisterskivor är effektiva för att fånga den

vuxna sorgmyggan. Vid starka angrepp öka antalet skivortill flera per bord. Flertalet kemiska bekämpningsmedelhar effekt mot den vuxna myggan. Nematoder är ganskatåliga mot kemiska medel ute i jorden, men bör intetankblandas med kemikalier.

Nematoder kan kombineras med rov -kvalstret Hypoaspis som trivs i en torraremiljö och med Vectobac (Bacillus thu-ringiensis israelensis) som tål högre tem-

peraturer, men är känslig för klorid och tungmetaller.

Nematoden är ca 1–1,5 mm lång. Det är3:e larvstadiet som köps hem. Nematodentar sig in i sorgmyggelarven genom mun-nen eller andra naturliga öppningar och

börjar äta. Nematoden medför även en bakterie som hjäl-per till att bryta ner vävnaden. Larven dör inom ett pardagar. Infekterade larver färgas gula till ljust bruna ochblir slemmiga, kan vara svåra att upptäcka efter ett tag. Såfort nya nematoder bildats inne i larven, tar sig det aktiva3:e larvstadiet ut och söker efter nya sorgmyggelarver.

För god effekt bör temperaturen ligga på13–28°. Undvik kraftig upptorkning avsubstratet, speciellt de två första veck-orna efter behandling. Nematoder kan

förflytta sig kortare sträckor. Nematoder är känsliga förUV-ljus.

NematoderInsektsparasitära nematoder, Steinernema feltiae mot sorgmyggelarveroch trips, Steinernema carpocapsae och Heterorhabditis megidis mot skadeinsekter samt Phasmarhabditis hermaphrodita mot sniglar

Insektsparasitära nematoder, är mikro-skopiska rundmaskar och används för attbekämpa sorgmyggans larver, främst Stei-nernema feltiae används. Samma ne-

matod kan även bekämpa trips uppe på plantan.Heterorhabditis megidis har effekt mot öronvivelns m.fl.skalbaggelarver. Steinernema feltiae är registrerad motskadeinsekter i växthus och på friland. Steinernema car-pocapsae och Heterorhabditis megidis är registrerade motskadeinsekter i växthusodlingar, gräsmattor och på friland.

Behandla tidigt i kulturen, efter 1–2veckor. Vattna gärna kulturen innan be-handling. Nematoder på gel sköljs avmed kallt vatten över en silduk medan


Kombinationer

Spridnings-sätt


Biologi

Klimatkrav


ÄngsskinnbaggeSkinnbaggen, Macrolophus caliginosus, bredverkande mot skadedjur

Orius används för att bekämpa trips som Thrips tabaci ochFrankliniella occidentalis. Orius flyger runt i kulturen ochkan angripa samtliga larvstadier och den vuxna tripsen,genom att suga ur deras kroppsvätska. Även nymfer avOrius har sugande mundelar och kan angripa tripsar. Envuxen skinnbagge kan äta 5–20 tripsar per dag. Det ärlämpligt att använda Orius tillsammans med rovkvalstrenAmblyseius. Orius har även sidoeffekt mot spinnkvalster,dvärgkvalster, bladlus, vita flygare samt fjärilsägg.

Orius är ca 3 mm lång och brunsvart. Honan lägger 80–100ägg i bladvävnaden under sin livstid, vilka kläcks och ge-nomgår fem nymfstadier, något som tar ca 25 dagar vid 20°.Den vuxna insekten lever 3–4 veckor. Orius har en kritisk

dagslängd på 16 timmar, dvs. fungerar dåligt vintertid utanbelysning. Orius laevigatus finns på dispens och går inte ivintervila, dvs. går även att använda vid kort dag. Oriusgynnas av pollen och arbetar bäst i sådana kulturer.

Orius bör sättas in när tripsangrepp är konstaterat. Användca 500 nyttodjur (en flaska) per 250–1 000 m2 varje veckaeller vid behov. Det innebär en stycken per m2 vid små an-grepp och 5 stycken per m2 vid stor tripsförekomst. Nytto-djuren bör sättas ut direkt efter leverans, men flaskorna kanlagras liggande och mörkt under 3–4 dagar vid 8–15o. Oriusär känslig för kemiska bekämpningsmedel. Undvik an-vändning av pyretroider och Mesurol.

Macrolophus är en allätare och angriper i första hand vitaflygare, men även spinnkvalster, larver av minerarflugorsamt ägg av fjärilslarver vars kroppssaft sugs ut. Skinn-baggen kan även överleva genom att suga i sig växtsaft,men äter inte pollen. Om det är ont om bytesdjur, kan stick-skador uppstå på blommor. Om Macrolophus-populationenblir för stor, kan den regleras med sprutning av pyretrum.Macrolophus är ett bra komplement till Encarsia.

Macrolophus är en stor grön nyttoinsekt på 4–5 mm ochhar en lång livscykel på 7 veckor vid 20°. De 200–300

äggen som honan hinner lägga, sticks in i bladskaft och ner-ver. Den vuxna skinnbaggen lever 4–6 veckor. Macrolo -phus är aktiv mellan 10–30° och går inte i någon vintervila.Macrolophus bör sättas ut förebyggande och kan stödut-fodras med specialbehandlade fjärilsägg, som är ofarligaför kulturväxten. Sätt ut 1–6 stycken per m2 och upprepavid behov. Det lägre antalet kan vara tillräckligt i längrekulturer såsom moderplantor. En flaska innehåller 250–500vuxna insekter och sista nymfstadiet vilka bör sättas ut di-rekt efter leverans. Lagring kan ske liggande mörkt, ett pardagar vid 8–10°.


NäbbskinnbaggeSkinnbaggen, Orius majusculus, mot trips samt dispens för Orius laevigatus


När det gäller bekämpning av sorgmyg-gelarver, behandla tidigt i kulturen gärnai förökningen eller 1–2 veckor efter in-krukning. Se till att kulturen är uppvatt-

nad innan behandling. Skaka förpackningen väl innanuppmätning av aktuell mängd. Ha god omrörning i sprut-vätskan. Vattna ut Vectobac med stril ovanifrån eller pip-vattna, skölj efteråt med rent vatten. Även motorspruta,

Vectobac 12 AS (Bacillus thuringiensisisraelensis H14) är registrerad mot sorg-myggelarver i växthusodlingar samt motlarver av harkrankar i gräsmattor, medan

Turex 50 WP (Bacillus thuringiensis kurstaki/aizawaiGC-91) är inregistrerad mot fjärilslarver i odlingar avköksväxter, frukt, bär och prydnadsväxter.

BacillusInsektspatogena bakterier Bacillus thuringiensis israelensis mot mygglarver och Bacillus thuringiensis kurstaki/aizawai mot fjärilslarver

För god effekt bör temperaturen ligga på20–25o, men även vid högre temperaturerfungerar Vectobac bra. pH bör ligga på5,5–7 i substratet som ska vara fuktigt.

Undvik kontakt med klor och koppar som inaktiverar pro-dukten. Vectobac förflyttar sig bara passivt med vätskasamt har effekt under en kort period och bör därför appli-ceras direkt där skadegöraren är. När det gäller Turex har preparatet effekt mot en rad fjä-rilslarver som lever oskyddade på blad såsom grönsaksfly,kålfjäril, m.fl. Stora larver måste få i sig mer preparat föreffekt. Turex har god effekt ner till 10°. Bacillus är käns-lig för UV-ljus, behandla därför inte i solsken.

Bakterien Bacillus thuringiensis före-kommer naturligt i marken. Produkternaframställs vid en jäsningsprocess medBacillus thuringiensis, då det bildas vil -

sporer innehållande en proteinkristall. För effekt, måsteskadedjurets larv vara aktiv och äta för att få i sig medlet.I larvens tarmkanal där pH är över 7,5 omvandlas prote-inkristallen till ett aktivt tarmgift som dödar larven inom24–48 timmar.


Biologi

Klimatkrav

Spridnings-sätt

Mot sorgmyggelarver kan Vectobackombineras med nematoder om tempe-raturen är under 28° och med rovkval-

stret Hypoaspis om det gäller torrare förhållanden. Turexmot fjärilslarver behöver sällan kombineras med andramedel. Det finns dock feromonfällor som kan sättas upp2 st per växthus och redan tidigt på våren. Fällorna lockartill sig hanarna och har begränsande bekämpningseffekt,men angrepp upptäcks snabbare.

Kombinationer

Vectobac i kombination med Hypoaspisoch/eller nematoder räcker i de flesta fallvid bekämpning av sorgmyggelarver.Upprepa behandlingen vid behov. Gula

klisterskivor är effektiva för att fånga den vuxna sorg-myggan. Vid starka angrepp öka antalet skivor till fleraper bord. Flertalet kemiska bekämpningsmedel har effektmot den vuxna myggan. Vectobac bör inte tankblandasmed kemikalier, CCC eller gödselmedel. Turex brukar ge fullgod effekt och vid stora angrepp upp-repas behandlingen. Turex kan vid behov blandas medflertalet andra insekts- och svampmedel, om de inte inne-håller tungmetaller eller är basiska.



ryggspruta och vattenkanna går bra. Eftersträva att de 3–4översta cm blir genomvåta, dvs. beräkna omkring 2 litervätska per m2. Underbevattning kan gå men ger sämre för-delning och därmed svagare effekt. Blanda inte med CCC(klorid) och näringslösning.Dosera 125–250 ml Vectobac till 100 liter vatten. Effektenvarar i 48 timmar. Upprepa minst 3 gånger med 5–7 dagarsmellanrum. Följ upp genom kontroll av gula klisterskivorför att se att antalet sorgmyggor minskar. Ta inte i växternaförrän de är torra. Turex doseras med 200 gr till 100 liter vatten och sprutas utmed god täckning när angrepp konstaterats. Upprepa vidbehov, när det finns nya larver. Turex kan vid behov blan-das med flertalet andra insekts- och svampmedel. Blandadock inte Turex tillsammans med tungmetaller såsom kop-par eller med basiska preparat. Använd skyddsutrustningvid hantering av preparaten. Oöppnad förpackning hållerminst 2 år vid rätt lagringsförhållande. Öppnad förpackninghåller i ett halvår i kylskåpstemperatur.


Sporerna måste komma i direkt kontaktmed skadedjuren för att kunna ge effekt.Spruta med god täckning. Effektivast äratt använda motorspruta och spaltmun -

stycke. Ofta går det åt 50–200 ml sprutvätska per m2 be-roende på planthöjden. Det är viktigt med god omrörningi sprutan. Behandla gärna på kvällen och sprita först medvatten för att höja luftfuktigheten. Upprepa var 5–7:e dag.Vid starka angrepp, speciellt av bladlöss, bör behandlinggöras oftare, var 2–5:e dag. Man kan behandla hur mångagånger som helst. Några odlare tillsätter vätmedel förbättre vidhäftning. Tillblandad vätska måste användassamma dag.

Dosering BotaniGard ES BotaniGard 22WP

Bladlöss 125–250 ml/100 liter 60–125 g/100 literTrips 250–500 ml/100 liter 120–250 g/100 literÖvriga 125–500 ml/100 liter 60–250 g/100 literMaxdos 1 000 ml/100 liter 375 g/100 liter

Det går även att doppa sticklingar i BotaniGard och dåbör pulverformuleringen användas med en dos på 20–40g/10 liter vatten. Stickning eller plantering kan göras di-rekt efter doppning, vänta dock med vattning tills vätskantorkat på bladen. Även kalldimning har provats i praktikenmed en dos på 100–200 g pulver/1 000 m2 eller 200–400ml/1 000 m2. Varmdimning bör inte användas eftersomhög temperatur skadar sporerna. Använd skyddsutrustningvid hantering av preparaten.

Beauveria bassiana är inregistrerad motskadeinsekter i växthus. Denna insekts-patogena svamp används främst mot vitaflygare, bladlöss, trips samt mot vivlar i

växthus. Den har viss svag effekt på kvalster. I ameri-kanska försök i julstjärna dog 90 % av Bemisia-nymferefter 4 sprutningar med 4–5 dagars mellanrum.

BotaniGardInsektspatogen svamp Beauveria bassiana mot skadedjur

För att sporerna ska gro krävs en luftfuk-tighet runt 90–95 % närmast bladytanvilket svarar till drygt 80–85 % i luftenunder 10–12 timmar. De levande spo-

rerna kan skadas om de utsätts för hög temperatur och ifallde har kontakt med vatten i mer än 24 timmar.

Produkten innehåller levande sporer avden naturligt förekommande svampenBeauveria bassiana. Svampen har kon-taktverkande effekt. Om luftfuktigheten

är tillräckligt hög, börjar sporerna att gro och växa ingenom skadedjurets hud. Svampen växer snabbt vidareoch angriper skadedjurets matsmältningsorgan så det dörefter 3–5 dagar. Till sist kan man se sporer växa utanpåden döda insekten. Mot vita flygaren Bemisia är effektendålig på ägg och puppor, därför behövs upprepad behand-ling.


Biologi

Klimatkrav

Spridnings-sätt

BotaniGard kan kombineras med flerta-let biologiska metoder. Genom att blandaBotaniGard med Preferal får man en merheltäckande effekt eftersom Preferal an-

griper fler utvecklingsstadier, även ägg och puppor.

Kombinationer

Beauveria bassiana säljs som BotaniGard och finns i två formuleringar, enflytande BotaniGard ES (11,3 % aktivsubstans) som är petroleumbaserad och

en pulverformulering BotaniGard 22 WP (22 % aktiv sub-stans) vilken kan fläcka. BotaniGard är farlig för bin ochhumlor. Produkten kan vara farlig för fisk. Det är ingenkarenstid vid användning av BotaniGard. Produkten kanefter leverans förvaras frostfritt men under 29°allra bästmellan 5–8° och på torr plats fram till aktuell datum-märkningen.

Produkter

BotaniGard är blandbart med de flestaskadedjursmedel. Däremot går det inteatt blanda BotaniGard med svampmedel,eftersom sporerna dödas. För att vara på

den säkra sidan bör det gå 2–4 dagar mellan behandlingmed fungicider och BotaniGard. Svavel går att användasamma dag.




Paecilomyces fumosoroseus är inregistre-rad mot vita flygare i växthusodlingar.Nyttosvampen har även effekt mot blad-löss, trips och spinnkvalster.

PreferalInsektspatogen svamp Paecilomyces fumosoroseus mot skadedjur

För att sporerna ska gro krävs en luftfuk-tighet över 80–85 % i luften eller 90–95% närmast bladet under 10–12 timmar.Effekten blir bäst vid 20–28°. Optimum

pH är 4–7. De levande sporerna kan skadas om de utsättsför hög temperatur.

Produkten innehåller levande sporer avden naturligt förekommande svampenPaecilomyces fumosoroseus. Svampenhar ett snabbt och effektivt verkningssätt.

Paecilomyces är kontaktverkande. Om luftfuktigheten ärtillräckligt hög, börjar sporerna att gro och växa in genomskadedjurets hud. Svampen växer inuti insekten som dörefter 7–10 dagar. Vid hög luftfuktighet kan man se sporerväxa utanpå den döda insekten och dessa kan sprida sigvidare och angripa ytterligare insekter. Om luftfuktighe-ten är lägre blir det angripna skadedjuret brunt och defor-merat. Paecilomyces angriper alla stadier av vita flygare(ägg, larver, puppa och vuxna) och ger en successivminskning av angreppet.


Biologi

Klimatkrav

Preferal kan kombineras med flertaletbiologiska metoder. Genom att blandaBotaniGard med Preferal får man en merheltäckande effekt eftersom Preferal an-

griper fler utvecklingsstadier, även ägg och puppor.

KombinationerPaecilomyces fumosoroseus säljs somPreferal, en pulverformulering. Preferalär ofarligt för bin och andra nyttodjursåsom Encarsia och Macrolophus.

Oöppnad Preferal kan efter leverans förvaras mellan 2-6°på torr plats upp till 6 månader.

Produkter

Preferal är blandbart med de flesta ska-dedjursmedel. Däremot är Preferalmycket känslig för svampmedel. För attvara på den säkra sidan bör det gå 7

dagar mellan behandling med fungicider och Preferal.



Innan sprutning får pulvret stå och svällaen timme i en hink med lite rumstempe-rerat max 20-gradigt vatten under entimme. Späd ut blandningen till en lös

gröt och rör om då och då. Låt blandningen sedimenteraoch häll av vätskan som då innehåller merparten av spo-rerna. Blanda vätskan i en till hälften vattenfylld spruta ochspäd till önskad koncentration. Vanlig sprututrustning kananvändas med ett tryck på upp till 8–10 bar. Ta bort filter föratt hindra igensättning. Spaltmunstycke passar bäst. Lös-ningen bör används omedelbart och får inte stå i solsken.Sporerna måste komma i direkt kontakt med skadedjurenför att kunna ge effekt. Spruta med god täckning. Ofta gårdet åt 100–300 ml sprutvätska per m2 beroende på plant-höjden. Det är viktigt med god omrörning i sprutan. Be-handla gärna på kvällen och sprita först med vatten för atthöja luftfuktigheten. Preferal doseras vid doppning av sticklingar med 30 g/10liter vatten och vid sprutning 100 g/100 liter vatten.Moderplantor kan behandlas en gång i veckan. Sticklingarkan doppas i Preferal direkt innan stickning. Under förök-ning kan preparatet sprutas var vecka. Efter plantering be-handla 2–3 gånger med ungefär 7 dagars mellanrum. Vidstarka angrepp, bör behandling göras oftare. Man kan iprincip behandla hur många gånger som helst. Preferal kanfläcka. Även kalldimning har provats i praktiken med endos på 100 g pulver/1 000 m2. Varmdimning bör inte an-vändas, eftersom sporerna skadas vid hög temperatur. Använd skyddsutrustning vid hantering av preparatet.

Spridnings-sätt


Mycostop bör användas förebyggandeoch appliceras tidigt i kulturen. Lättast äratt vattna eller spruta ut Mycostop. Detgår även att droppvattna ut medlet. Pro-

dukten är ett slampulver och bör därför förblandas i enliten mängd vatten, ca 0,5 liter. Blandningen får stå ochsvälla i ca 30 minuter. Därefter görs spädning till önskadkoncentration. Blandningen bör användas samma dag.Det är mycket viktigt att utrustningen är rengjord från be-kämpningsmedelsrester, främst svampmedel.

Dosering av MycostopInnan plantering kan rötter och stjälkar av sticklingar ochsmåplantor doppas i 10 g Mycostop/100 liter. Innan såddkan substratet inblandas med 1–5 g/m3 där pulvret förstlöses i vatten. Efter uppkomst i plantuppdragning kan sub-stratet utvattnas med 2–10 g/100 m2.Direkt efter inkrukning av krukväxter (ex. cyklamen, ger-bera, Saintpaulia, Dianthus) utvattnas 2–5 g/1 000 plan-tor vilket motsvarar 10 g/100 liter vatten och utvattningmed 20–50 ml vätska per planta. Behandlingen upprepasmed 6–8 veckors mellanrum vid jordodling och beroendepå förekomst av sjukdomssvampar. Tätare upprepning,med 4 veckors mellanrum, behövs i inaktiva substrat.Vid betning av frö används 8 g/kg frö av kryddväxter ochkål. Till prydnadsväxter, gurka och tomat används 5 g/kgfrö medan sallat klarar sig med 2 g/kg frö. Beta i ett kärlmed lock och skaka frö ihop med Mycostop under ca enminut. För att undvika klumpbildning, låt frö och prepa-rat vara rumstempererade. Betade frö bör sås omgåendeeller kan lagras svalt under 8° i en vecka.

Streptomyces är en strålbakterie som fö-rekommer naturligt ute i marken och harisolerats från ljus finsk torv. Streptomy-ces K61 är inregistrerade mot svamp-

sjukdomar i prydnadsväxter, kryddor och grönsaker iväxthus. Tillförs med bevattning eller inblandning i sub-stratet eller genom betning av utsäde.

MycostopStrålbakterie Streptomyces K61, (tidigare namn Streptomyces griseoviridis)mot svampsjukdomar

Streptomyces kan användas i torv, jordoch stenull samt i andra icke-organiskasubstrat såsom pimpsten, perlite, mfl.Optimumtemperatur är 25–28°, men

Streptomyces fungerar bra mellan 15–30°. Mycostop äraktiv mellan pH 4,8–8,6 och vid normala fuktförhållandesom finns i växthus.

Streptomyces fungerar genom att strål-bakterien gror och etablerar sig i rotzo-nen, där den konkurrerar om plats ochnäringsämnen, samt producerar metabo-

liter som tillsammans förhindrar en rad skadliga svamparsom angriper rötter, stambas samt ger vissnesjuka.


Biologi

Klimatkrav

Spridnings-sätt

Mycostop bör inte blandas i stamlösningmed näring eller ihop med kemikalier.Däremot går det att tillsätta Mycostop iutgående näringslösning.

Kombinationer

Sedan 1998 finns Mycostop registrerat iSverige som ”biofungicid” och innehållersporer samt mycelbitar av StreptomycesK61. Produkten säljs i 15 olika länder.

Mycostop är KRAV godkänd. Streptomyces angriper fleraolika skadesvampar, allra främst Fusarium men även Pyt-hium, Rhizoctonia och Alternaria. Streptomyces har ävenen växtstimulerande effekt på plantan. Mycostop är skon-sam mot nyttodjur och vattenlevande organismer. Mycos-top har ingen karenstid. Produkten kan förvaras mörkt ochsvalt, under 8°. I obruten förpackning behåller Mycostopsin effekt under ett år. Se även bäst före datum. Öppnadförpackning bör användas omgående. Produkten kan or-saka allergi vid inandning och hudkontakt. Använd där-för skyddsutrustning vid arbete med preparatet.

Produkter

Mycostop är känslig för kemikalier, mentål flertalet fungicider eftersom produk-ten är en strålbakterie. För att vara på densäkra sidan bör det gå 0-4 dagar mellan

behandling med pesticider i marken och Mycostop. Be-handling av ovanjordiska växtdelar med kemiska medelgår bra och stör inte Mycostop i substratet.




BINAB TF WP appliceras lättast genomutvattning eller sprutning, men även jord-inblandning är möjlig. Produkten är ettslampulver, som kräver noggrann omrör-

ning under utbringningen. Det är mycket viktigt att ut-rustningen är rengjord från bekämpningsmedelsrester,främst svampmedel. Dosering av BINAB TF WP:Kryddväxter, småplantor, förökning 1,5–2,5 g/kvmKryddväxter rotade plantor ca 50 g/m3

Julstjärna förökning 20 g/100 m2

Julstjärna rotade plantor 30-50 g/m3

Julstjärna senare behandling 50 g/m3

Upprepa var 2–4:e vecka. Viktigt att preparatet fördelasordentligt där effekt önskas. Till en 11 cm kruka behövs50–100 ml sprutvätska. BINAB WP TF kan användas föratt doppa lökar, då används en dos på 1 promille.

Trichoderma förekommer naturligt ute imarken och lever på att bryta ner andrasvampar, en så kallad mykoparasit. Tri-choderma parapiluliferum och Tricho-

derma atroviride är inregistrerade mot svampangrepp iprydnadsväxter, gräs, gurka, tomat, jordgubbar, hallon,vinbär och i potatis genom betning. Dessutom är Tricho-derma registrerad mot skadesvampar på träd, buskar ochstubbar. Trichoderma får också blandas i jord mot jord-burna svampsjukdomar. Trichoderma har penslats på tomatstammar med gott resultat mot gråmögel.

TrichodermaMykoparasiterTrichoderma polysporum numera T. parapiluliferum och Trichoderma harzianum numera T. atroviride mot skadesvampar

Trichoderma parapiluliferum och Tri-choderma atroviride är tillsammans verk-samma vid 2–32° temperatur. Vid övrigatemperaturer avstannar aktiviteten. Und-

vik temperaturer över 40° då svampen dör. Trichodermaföredrar ett pH mellan 4-6 i substratet och god fuktighet.Höga pH kan gynna bakterietillväxt som motverkar Tri-choderma. Trichoderma kan förbruka en del av kvävet ijordens grundgödsling. Ett extra kvävetillskott kan behö-vas i kulturer som är näringskrävande.

Trichoderma-svamparna angriper befint-liga skadesvampar i rotsystemet eller påväxten ovan jord. Trichoderma somsvampmedel bör användas främst före-

byggande, då den har svårt att konkurrera ut en skade -svamp som hunnit etablera sig. Trichoderma bekämparskadesvampar genom konkurrens om plats och näring,samt genom parasitering av skadesvampen. Det finnsandra Trichoderma som angriper växter såsom tulpan.


Biologi

Klimatkrav

Spridnings-sätt

BINAB TF WP kan kombineras medflertalet biologiska metoder. När man ut-vattnat vattendesinfektionsmedlet Multi-cide, DeosanFlora eller Reciclean får

man en spontan uppförökning eller stimulering av Tri-choderma-svamp.

Kombinationer

Sedan 1985 finns Trichoderma registre-rat i Sverige som ”biofungicid” och idag heter produkten BINAB TF WP ochinnehåller sporer samt mycelbitar av Tri-

choderma parapiluliferum och Trichoderma atroviride.Inom 48 timmar efter att BINAB TF WP applicerats, blirsvampen aktiv med hjälp av ett ”matpaket” som tillsattsprodukten och börja växa i jorden och på växten. Tricho-derma kan överleva i jorden även när det inte finns ska-desvampar att angripa. Vid torka bildas vilsporer.

Produkter

BINAB TF WP är blandbart med deflesta skadedjursmedel. Däremot är Tri-choderma ganska känslig för svampme-del. För att vara på den säkra sidan bör

det gå 3–7 dagar mellan behandling med fungicider i mar-ken och BINAB TF WP. Behandling av ovanjordiskaväxtdelar går bättre.



Tricho derma är en aktiv rovsvamp och har förebyggandeeffekt mot flera olika skadesvampar såsom gråmögel,Pythium, Fusarium, Rhizoctonia, Sclerotinia m.fl. Tri-choderma har viss tillväxtfrämjande egenskap på plan-torna. BINAB är skonsam mot nyttodjur och vatten -levande organismer. BINAB har ingen karenstid. BINABär en färskvara med ett bäst före datum beroende på lag-ringstemperatur. Produkten håller 2 år vid -18°, 5 måna-der vid 8° och 2 veckor vid 20°. Trianum är en annanprodukt som finns på prövningsdispens till februari 2011.


PrestopBiofungicid Gliocladium catenulatum J1446


Prestop Mix bör användas förebyggandeoch appliceras tidigt i kulturen. Lättast äratt blanda Prestop Mix i substratet elleratt vattna ut det. Det är mycket viktigt att

utrustningen är rengjord från bekämpningsmedelsrester,främst svampmedel. Utomlands finns en flytande formu-lering Prestop WP som även lämpar sig för bladsprutning.

Dosering av Prestop MixPrestop Mix är en puverformulering som löses bra i vat-ten och behöver inte förblandas.

Innan förökning kan sticklingar doppas i 50 g PrestopMix/10 liter vatten.

Innan sådd, stickning eller plantering kan substratet in-blandas med 200–500 g/m3. Vid jordtillsats bör pulvretförst lösas i vatten och sedan inblandas. Då får man enjämnare inblandning och en snabbare effekt av nytto -svampen.

Utvattning kan även ske efter sådd. Vid bevattning avsmåplantor används 2 liter sprutvätskan per m2 och kon-centrationen är då 500 g/100 liter vatten.

Prestop är en biofungicid som ännu inteär godkänd i Sverige. NyttosvampenGliocladium har isolerats från finsk åker-jord och används för bekämpning av

groddbrand och rotsjukdomar orsakade av Pythium ochRhizoctonia under plantuppdragning av grönsaks-, krydd-och prydnadsväxter, samt för bekämpning av gråmögelpå sticklingar och småplantor, dessutom effekt motsvartprickröta i gurka (Didymella). Förebyggande be-handling rekommenderas och enbart på örtartade växter.

Prestop kan användas i torv, jord och sten ull samt i andra icke-organiska sub-strat såsom pimpsten, perlite, m.fl. Ävenbehandling på ovanjordiska växtdelar är

möjligt. Gliocladium är verksam inom ett brett tempera-turspektra från 5–30°. Prestop är aktiv mellan pH 3–8 ochvid normala fuktförhållande som finns i växthus.

Gliocladium catenulatum fungerargenom att nyttosvampen gror och etable-rar sig i rotzonen, där den konkurrerarom plats och näringsämnen, samt produ-

cerar metaboliter som tillsammans förhindrar en rad skad-liga svampar som angriper rötter, stambas, blad, mm.


Biologi

Klimatkrav

Spridnings-sätt

Prestop Mix bör inte blandas i stamlös-ning med näring eller ihop med kemika-lier. Däremot går det att tillsätta PrestopMix i utgående näringslösning.

Kombinationer

Prestop Mix är inlämnat för registreringi Sverige och förväntas bli godkändunder 2009. Kontrollera på KemI:swebbplats (www.kemi.se) för aktuellt

godkännande. Det är en ”biofungicid” som innehåller spo-rer samt mycelbitar av svampen Gliocladium catenulatumJ1446. Prestop angriper flera olika skadesvampar blandannat Pythium, Rhizoctonia och gråmögel. Prestop haräven en växtstimulerande effekt på plantan.

Prestop är skonsam mot nyttodjur och vattenlevande or-ganismer. Prestop har ingen karenstid. Produkten kan för-varas mörkt och svalt, under 8°. I obruten förpackningbehåller Prestop Mix sin effekt ett år. Se även bäst föredatum. Öppnad förpackning bör användas omgående.Produkten kan orsaka allergi vid inandning och hudkon-

Produkter

Prestop Mix är känslig för kemikalier,speciellt fungicider som slår ut nytto -svampen. För att vara på den säkra sidanbör det gå 0–7 dagar mellan behandling

med pesticider i marken och Prestop.



AzadiraktinAzadiraktion, bredverkande växtextrakt mot skadedjur


Enzicur är ett naturligt antimikrobiellt system mot mjöl-dagg (Erysiphe, Leveillula, Oidium, Spaerotheca, m.fl.),som lanserades 2007 och fick pris som årets nyhet på Hor-ti fair 2008. Enzicur har fått prövningsdispens i Sverigefram till 16 november 2013, avseende sjukdomar på växter.Ingen resistens kan bildas vid användning av Enzicur.

Enzicur är baserat på naturligt förekommande salter, kali-umjodid och kaliumtiocyanat, laktoperoxidas-enzymersamt substrat. Effekten bygger på att skadesvamparna oxi -deras av reaktiva syrejoner som bildas när salterna om-vandlas till hypojodid och hypotiocyanat. Enzicur har enkurativ effekt på både svampmycel och sporer. Medlet ärkontaktverkande och fungerar bara i utspädd form. Plan-torna måste därmed vara fuktiga i minst 30 minuter för atthinna få bra effekt. När sprutvätskan är torr, finns ingen ef-fekt längre. Effekten är snabb, redan efter 24 timmar blirmjöldaggsfläckarna grå och försvinner helt eller lämnarljusgröna fläckar efter sig. Enzicur har bredverkande effekt

på flertalet svampsjukdomar som angriper växten ytligt, fö-rutom mjöldagg, även gråmögel m.fl.

Enzicur levereras i 3 påsar som ska blandas samman innanutsprutning. Förutom den aktiva substansen tillsätts ävenväxtoljebaserade Addit, för att få en bra fördelning överbladet. Efter 5–10 minuter är blandningen klar att användasoch får inte sparas längre än 8 timmar. En förpackning på300 gram räcker till 200 liter sprutvätska eller 1 500–2 000m2. pH i sprutvätskan bör vara 5,5–6,5. Öppnad förpack-ning rekommenderas ej att spara, utan allt bör användas påen gång. Behandla när angrepp är synligt, upprepa sprut-ningen efter 5–7 dagar vid behov.

Enzicur har en hållbarhet på sex månader efter tillverk-ningsdatum (i obruten förpackning). Produkten bör förva-ras torrt och svalt vid 2–10°. Undvik tankmix medkemikalier, men omväxlande behandlingar med kemiskamedel går bra.

EnzicurEnzicur, enzymprodukt mot mjöldagg m.fl. bladsvampar

Azadiraktin utvinns från Nimträdets frö från tropiska sko-gar och består av naturliga ämnen som i flera tusen år an-vänds som skadedjursmedel. Azadiraktin har effekt mot enrad olika skadegörare såsom trips, bladlöss, vita flygare,spinn m.fl. I Sverige finns även azadiraktin mot skadedjurpå hästar och hundar. Medlet har ingen ”knockdown”-effekt, utan verkar genom att skadegöraren mister aptiten,behandlade växter upplevs som oaptitliga och repellerande,parningen störs, äggläggningen blockeras och hormonellaförändringar göra att livsdugligheten nedsätts hos skade-djuret inom loppet av några timmar till några dagar. Azadi-raktin har god verkan på unga larvstadier, vilka intefullbildas.

Sedan 1997 har handelsprodukten Bionim varit inregistre-rad i prydnadsväxter, den får användas t.o.m. sista decem-ber 2010. Ansökan om godkännande har sökts för en annanhandelsprodukt. Fördelen med produkter som är baseradepå azadiraktin, är att de inte utvecklar resistens. De är bred-verkande och slår visserligen också ut vissa nyttodjur, menden negativa persistensen efter behandling är kort, vilketgör att man kan snabbt gå in med nya utsättningar av nyt-todjur. Bionim i motorspruta har ofta skadat blommorna,medan kalldimning är betydligt mer skonsamt. Undvik entemperatur över 75° i sprutvätskan, dvs det är gränsfall attvarmdimning går att använda. Behandla inte i solljus, ef-tersom effekten nedsätts av UV-ljus. Behandlingen kanupprepas var vecka vid behov. För god verkan, är det vik-tigt med god kontakt även på undersidan av bladen.



Precis som med sticklingsmaterial, kommer en hel del avnyttodjuren från sydliga länder, där produktion sker. Det in-nebär långa transporter som kan påverka vitaliteten. Andranyttodjur produceras lokalt och kan levereras helt färska. Iförpackningar med nyttodjur brukar det finnas 10–15 %extra djur utöver vad som utlovas. Denna extra mängd finnssom garanti ifall några nyttodjur dör under transport.

Som odlare kan man kontrollera ifall nyttodjuren lever ochverkar aktiva. Ofta behövs någon form av förstoring och ettstereomikroskop som förstorar 20-40 gånger är till storhjälp. Då kan produkten lätt kontrolleras i bra ljus och för-storing. Många odlare som använt biologisk bekämpningunder många år, har satsat på stereomikroskop. Billiga brastereomikroskop finns att köpa för under 1 500 kronor. Ettstereomikroskop är även mycket användbart för kontroll avangrepp på blad och i blommor, klisterskivor m.m.

Kläckningsprocenten hos Encarsia-puppor kan kontrollerasgenom att ett kort läggs i burk med lock. Utan vatten dörsteklarna efter ett par dagar, räkna antalet döda i burken.

Möjlighet finns att sända in nyttosvampar (ex. BotaniGard,Preferal, m.fl.) samt nyttodjur (ex. nematoder, Encarsia,Amblyseius, m.fl.) för vitalitetskontroll till laboratorium iSverige, Danmark, Finland och Norge.

LagringTumregeln är att sätta ut nyttodjuren så fort de kommit hem.Kontrollera först att förpackningen är hel och att det intevarit för varmt eller för kallt under transporten. Om nytto-djuren kommer hem mitt på dagen, är det bäst att vänta medutsättning. Ofta mår nyttodjuren bäst att sättas ut på mor-gonen eller kvällen, så de hinner acklimatisera sig innanden värsta värmen kommer mitt på dagen.

Vid lagring av nyttodjur, är det viktigt att det görs rätt. Deflesta nyttodjuren mår bäst av sval förvaring vid 8–10°.Några undantag är rovkvalstren Amblyseius swirskii ochHypoaspis som vill ha lite varmare, 10–15°. Rör och flas-kor bör förvaras liggande, så inte djuren pressas samman.Lagringsutrymmet bör vara frostfritt, torrt och mörkt samtha god ventilation och utluftning, så djuren kan andas.

Nyttosvampen BINAB TP WP (Trichoderma) ska förvaraskallast av alla, i frysen, gärna vid -18° och då håller pro-dukten i 2 år. Vectobac (Bacillus) håller också 2 år i oöpp-nad förpackning om den förvaras svalt. I öppnadförpackning håller Vectobac ett halvår i kylskåpstempera-tur, vilket möjliggör hemköp av större och billigare för-packning. Nematoder bör lagras vid 2–6°. NyttosvamparnaBotaniGard (Beauveria) och Preferal (Paecilomyces) skalagras mellan 2–8°. Läs alltid på bruksanvisningen, vilkalagringsförhållanden som rekommenderas.

Kontroll av vitalitet hos biologiska produkter

Producenter och leverantörer kontrollerar produkternas kvalitetoch vitalitet regelbundet. Som odlare bör man införskaffa ettstereomikroskop för att själv kunna kontrollera produkter ochangrepp på ett lättare sätt. Viktigt att kunna uppnå rätt balansmellan nyttodjur och skadedjur.

Ett kylskåp är en bra investering när man använder biologiskbekämpning. Då kan man lagra produkterna vid rätt temperaturutan att effekten försämras, exempelvis BotaniGard, Preferaloch nematoder. Nyttodjur bör sättas ut omgående efter leve-rans, men kan lagras svalt någon dag. Även frysförvaring be-hövs ifall nyttosvampen BINAB används.



Exempel på ”Växtvårdsmedel”Växtvårdsmedel brukar främst förknippas med olika slags såpor. Idag kan fler typer av produkter räknas in i gruppen. Detkan vara oljor, gelatin, stärkelse mm. Ofta har växtvårdsmedel effekt mot olika skadegörare rent fysikaliskt genom uttork-ning eller upplösning av skadegöraren som kan vara insekter och kvalster eller svampar m.fl. Några produkter användsfrämst på friland t.ex. Rako. Andra finns i Sverige som främst konsumentförpackning t.ex. Florina. Några av produkternaanvänds också som vätningsmedel. Flera av dessa växtvårdsmedel, främst såporna, bör blandas med mjukt vatten som inteär iskallt. Undvik vatten som är hårdare än 10° dH och kallare än 8°. Gör alltid provbehandling av nya medel, kronblad ärkänsliga för sprutskador.

Handelsnamn Innehåll Ex Firma Effekt

Agri-50E Propylenglykolalginat Biobasiq,Lindesro Mot svampar och skadedjur

Aldecid Gelatin ApelsChemin. Insekter, kvalster

Aminosol Aminosyror LMI Gödselmedel, mjöldagg

Bakpulver Bikarbonat Bakindustrin Mjöldagg

BioBlatt Lecitin Neudorff Insekter, kvalster

Bioglans Paraffinolja Biobasiq Främst mot spinn, ger bladglans, skonsam

C-pro Grapefruktkärneextrakt USA Svamp, bakterier

Carbon Kick Etanol Kekkilä Tillväxtstimulator, mjöldagg

Eradicoat Växtextrakt, stärkelse Biobasiq, Lindesro Mot insekter, kvalster

Hushållsåpa Kaliumsalter diverse Insekter, kvalster, m.m.

Scaniavital Silica Ishavslera + Vitalis BARA (Olssons frö) växtvårdande medel för tomatplantor

Järncitrat Järncitrat LMI Gödselmedel, mjöldagg

Protectra Vitlöksolja ManyWays Svamp, insekter

Rako Raps- och rypsolja Bayer Insekter, kvalster, mjöldagg, friland

Reniderm Fettsyror Biobasiq, Lindesro Mot svampar och skadedjur

Tri-Emulka Fettsyror Biobasiq Låg dos 0,25–0,3 %

Vitalis Vindruvskärnor BARA Gödselmedel, svamp

Zence 40 Kaliumoleat, fettsyror Biobasiq, Lindesro Mjöldagg, samma som Biodux 40

Zence 100 Kaliumoleat, fettsyror Biobasiq, Lindesro Lägre dos 1 %

Växtvårdsmedel är ofta kontaktverkande ochhar ibland bred effekt mot både sjukdomaroch skadedjur. Här doppas sticklingar i Deo-sanFlora för att få ytdesinfektion av svamparoch eventuella bakterier. På motsvarande sättkan doppning ske i såplösning som har effektmot både skadedjur och svampar.



Exempel på ”Växtstärkande medel”Många medel har mer eller mindre växtstärkande effekt. En del produkter är helt från växtriket, medan andra är mer syn-tetiska och kemiskt framställda. Vissa är gödselmedel, men har visat andra positiva sidoeffekter. Ofta sker verkan på olikaplan. Exempel på det är vattendesinfektionsmedlen Multicide och DeosanFlora som dödar svampar och bakterier i be-vattningsvattnet, samtidigt får rötterna en syrekick av väteperoxiden och till sist stimuleras spontan uppförökning av nyttosvampen Trichoderma. På motsvarande sätt fungerar Reciclean. OBS! Sker odlingen redan optimalt, är det inte sä-kert att några större effekter syns av växtstärkande medel.

Handelsnamn Innehåll Firma Effekt

KEMISKA

Bindzil Kisel LMI Mjöldagg

Bion Acibencolar-S-methyl Syngenta Aktiverar salicylsyra processen

DeosanFlora, Multicide H2O2, ättikssyra Garta, m.fl. Vattendesinfektion, se ingress

Penac Kvartsmjöl, kiseloxid P.Naturteknik Tillväxtstimulans

Proalexin, Resistim, m.fl. Kaliumfosfit LMI, m.fl. Gödselmedel, fytoalexiner

Reciclean H2O2, myrsyra LMI Vattendesinfektion, se ingress

Sikal, Acticil Kisel Yara Gödselmedel , mjöldagg

SuperFK Fosfortyp Yara Tillväxtstimulans

Väteperoxid H2O2 LMI, mfl Syrekick för rötterna, rensar smuts

VÄXTBASERADE

Allgrow Alger BioTech Gödsel, mikroliv, immunförsvar

BioVäxt Fräken, brännässla, m.m. SödraÅrhult Gödselmedel, bladsvampar

EkoNässland Brännässla Micromiljö Bladsvamp

Greenstim Glycinbetain Kemira Tillväxtstimulator, motståndskraft

Medina Havstång, mikro Micromiljö Tillväxtstimulator, motståndskraft

Micodux Naturliga extrakt, mm Biobasiq Gödselmedel, plantstärkande

Pilzvorsorge Fräken, nässla, alger, m.m. Biofa Tillväxt, motståndskraft

Proradix Jordbakterie Biobasiq

Terra Biosa Örter, mjölksyra Biosa Sverige Tillväxt, motståndskraft

Vital Kisel, mikro, fettsyror Lindesro Preventiv, kurativ mot bladsvamp

Väteperoxidvattning har använts i över 30 åroch har minskat behovet av kemiska svampme-del. Väteperoxid (H2O2) innehåller inga nega-tiva restsubstanser och tar bort organisk smutsi bevattningsvattnet samtidigt som rötterna fåren ”syrekick”. Här sker utvattning med elektriskinjektorpump. Även andra doserare eller sepa-rata stamlösningskar kan användas.



Nyttodjur

Preparat

Ambl

ysei

us c

ucum

eris

Ambl

ysei

us sw

irsk

ii

Aphi

dius

Aphi

dole

tes

Chr

ysop

erla

Dac

nusa

Dig

lyph

us

Enca

rsia

Hyp

oasp

is

Phyt

osei

ulus

Ori

us

Mac

rolo

phus

Nem

atod

er

Admiral

pyriproxifen

(-)

(0)

(0)

(0)

(0)

(0)

(0)

(-)

(0)

(0)

(0)

(0)

-

(-)

Bionim

Azadiraktin

(-)

(-)

(0)

(-)

(0)

(-)

(-)

(0)

(-)

(0)

(0)

(0,5)

(0)

Beta-Baytroid

betacyflutrin

(8-12)

(8-12)

(8-12)

(8-12)

(8-12)

(8-12)

(8-12)

(8-12)

(>8)

(8-12)

(8-12)

(8-12)

(-)

Confidor-spr

imidakloprid

(-)

(-)

(>2)

(-)

(>4)

(>2)

(>2)

(>4)

(0)

(>2)

(-)

(-)

(0)

Confidor-vtn

imidakloprid

(-)

(0)

(0)

(0)

(0)

(-)

(-)

(>2)

(2-4)

(2)

(1)

(4-6)

(-)

Conserve

spinosad

(1-2)

(1-2)

(>1)

(-)

(0)

(>1)

(>1)

(>2)

(-)

(1)

(1)

-

(?)

(-)

Cyperb

cypermetrin

(8-12)

(8-12)

(8-12)

(8-12)

(8-12)

(8-12)

(8-12)

(8-12)

(8-12)

(8-12)

(8-12)

(8-12)

(0)

Danitron

fenpryroximat

(-)

(-

(-)

-

(-)

(-)

(-)

(-)

(0)

-

(-)

(2)

(0)

(-)

-

(-)

Fastac

alfacypermetrin

(8-12)

(8-12)

(8-12)

(8-12)

(8-12)

(>8)

(>8)

(8-12)

(0)

(8-12)

(-)

(>8)

-

(-)

Floramite

bifenazate

(-)

(-)

(-)

(0)

(0)

(-)

(-)

(0)

(-)

(1)

(-)

(-)

(0)

Mesurol

merkaptodimetur

(8-12)

(8-12)

(>8)

(8-12)

(-)

(>8)

(>8)

(8-12)

(-)

(-)

(4)

(4-6

(0)

Mospilan-spr

acetamiprid

(2)

(2)

(-)

(-)

(-)

(-)

(-)

(>2)

(0)

(1)

(7)

(-)

(0)

Nissorun

hexytiazox

(0)

(0)

(0)

(0)

(0)

(0)

(0)

(0)

-

(-)

(0)

(0)

(0)

(0)

Pirimor

pirimikarb

(0)

(0)

(0)

(1)

(-)

(1)

(1)

(0,5)

(0)

(0,5)

(1)

(0)

(-)

Plenum

pymetrozin

(-)

(-)

(-)

(-)

(-)

(-)

(-)

(-)

(?)

(-)

(1)

(1)

-

(-)

Pyretrum

pyretriner

(1)

(1)

(1)

(>1)

(0)

(>1)

(>1)

(2)

(1)

(0)

(?)

(1)

-

(-)

Vertimec

Abamectin

(2)

(2)

(1)

(1)

(0)

(1)

(1)

(3)

(1)

(2)

(3)

(3)

(1)

Warrant-spr

imidakloprid

(-)

(-)

(>2)

(-)

(>4)

(>2)

(>2)

(>4)

(2-4)

(0)

(-)

(-)

(0)

Warrant-vtn

imidakloprid

(-)

(0)

(0)

(0)

(0)

(-)

(-)

(>2)

(2-4)

(2)

(-)

(4-6)

(-)

Reduktion av nyttoorganismen: =0-25%, =25-50%, =50-75%, =75-100%

Under gubben står persistenstiden i antal veckor, är den okänd står det -

Om det står angivet ett – betyder det att ingen test är gjord.

Känslighet mot skadedjursmedel – sidoeffekter



Nyttodjur

Preparat

Ambl

ysei

us c

ucum

eris

Ambl

ysei

us sw

irsk

ii

Aphi

dius

Aphi

dole

tes

Chr

ysop

erla

Dac

nusa

Dig

lyph

us

Enca

rsia

Hyp

oasp

is

Phyt

osei

ulus

Ori

us

Mac

rolo

phus

Nem

atod

er

Aliette

fosetylaluminium -

(-)

-

(-)

(-)

(-)

-

(-)

(0)

(0)

(-)

(0)

(-)

(0)

(0)

(0)

Amistar

azoxystrobin

(0)

(0)

(1)

(0)

(0)

(-)

(-)

(0)

(-)

(0)

(0)

(0)

-

(-)

Candit

kresoxim-metyl

(-)

(-)

(0)

-

(-)

-

(-) -

(0)

- (0)

-

(-)

(-)

(0)

-

(-)

-

(-)

-

(-)

ChipcoGreen

iprodion

(0)

(0)

(0)

(0)

(0)

(0)

(0)

(0)

(0)

(0)

(0)

(0)

(0)

Epok metalaxyl fluazinam

(-)

(-)

(-)

(-)

-

(-)

-

(-)

-

(-)

-

(-)

(-)

(-)

-

(-)

-

(-)

-

(-)

Kumulus

svavel

(1)

(1)

(2)

(-)

(0)

(0)

(0,5)

(4)

(0)

(1)

(-)

(0)

-

(-)

Svavellampor

svavel

(0)

(0)

(3)

(0)

(0)

(-)

(-)

(0,5)

(0)

(1)

-

(-)

(-)

-

(-)

Previcur

propamokarb

(-)

(-)

(0)

(0)

-

(-)

(0)

(0)

(0)

(-)

(0)

-

(-)

(0)

(-)

Proplant

propamokarb

(-)

(-)

(0)

(0)

-

(-)

(0)

(0)

(0)

(-)

(0)

-

(-)

(0)

(-)

Scala

pyrimetanil

(0)

(0)

-

(-)

-

(-)

-

(-)

-

(-)

(0)

-

(-)

(0)

(0)

(0)

(0)

-

(-)

Signumboscalid pyraclostrobin

-

(-)

-

(-)

-

(-)

-

(-)

-

(-)

-

(-)

-

(-)

-

(-)

-

(-)

-

(-)

-

(-)

-

(-)

-

(-)

Tilt

propiconazol

(-)

(-)

(0)

(-)

(0)

(0)

(0)

(0)

(-)

(0)

(-)

-

(-)

(0)

Topas

penkonazol -

(-)

-

(-)

(0)

-

(-)

(0)

(0)

(0)

(0)

(0)

(0)

(-)

-

(-)

(0)

Topsin

tiofanatmetyl

(2-3)

(2-3)

(0)

(0)

(0)

(0)

(0)

(0,5)

(0)

(2-3)

-

(-)

(0)

(-)

Reduktion av nyttoorganismen: =0-25%, =25-50%, =50-75%, =75-100%

Under gubben står persistenstiden i antal veckor, är den okänd står det -

Om det står angivet ett – betyder det att ingen test är gjord.

Materialet bygger på listor från Biobest, www.biobest.be och Koppert, www.koppert.nl

Dessa uppdateras efterhand som nya rön (labtester och praktisk erfarenhet) samlas in.

Samt ”Pflanzenschutz im Zierplanzenbau” (2006) av Walter Wohanka.

Sammanställningen har gjorts mars 2009.

Känslighet mot svampmedel – sidoeffekter


Praktiska exempel


51Praktiska exempel

Utplanteringsväxter

Bankplantor måste regelbundet sås för att steklarna hela tidenska ha ofarliga bladlöss som föda och uppförökning. Så påskyddat ställe dit inga parasitsteklar kan leta sig. Fördela bank-plantorna i växthuset. Använd större krukor och tyngre jord, såde inte torkar ut.

I utplanteringsväxter är det främst bladlus som är det stör-sta problemet. Ofta odlas många korta kulturomgångar till-sammans och det rör sig om flera olika växtslag.

Genom att själv odla bankplantor med stråsäd där ofarligabladlöss uppförökas som föda åt parasitsteklar, kan manklara majoriteten av bladlusproblemen. Ofta tar det enmånad innan systemet ger fullt skydd, därför bör bank-plantor startas upp så tidigt som möjligt på våren. OBS!Metoden fungerar inte om prydnadsgräs samtidigt odlas iväxthuset. I sådana fall kan man istället köpa hem para-sitsteklar regelbundet för utsättning.

Vecka 1: Stråsäd sås i 5–10 krukor vilket räcker till ca 1 000m2 växthus. Ofta används mjöldaggsresistent råg eller råg-vete. Så på skyddad plats i t.ex. pannrummet och sätt uppen lampa för assimilationsbelysning. Använd en tyngre jordsom inte torkar ut så snabbt. Blanda gärna i matjord. Väljstörre krukor eller plantera om i amplar eller liknande.

Vecka 2: Vid uppstart köps ofarliga bladlöss in som enbartangriper stråsäd och gräs. Dessa löss får uppföröka sig påbankplantorna.

Vecka 3: Bankplantorna med de ofarliga bladlössen place-ras ut i växthuset, med ca 5 krukor per 1 000 m2. Någonplanta med ofarliga bladlöss sparas som smitta till kom-mande sådder.

Vecka 4: En startomgång med parasitsteklar köps in närbankplantorna stått i växthuset en vecka. Hemtag av stek-lar upprepas 2–3 gånger med en veckas mellanrum. Dessasöker aktivt upp bladlöss ute bland växterna. Finns det fåskadegörare, kan steklarna överleva och uppförökas påbankplantorna.

Nya bankplantor sås regelbundet och sätts ut var 14:e dagi växthuset.

För att lyckas med parasitsteklar måste man veta vilkenbladlus som är aktuell skadegörare. Stora bladlöss (pota-tisbladlus) åtgärdas med Aphidius ervi, medan små blad-löss (persikbladlus, gurkbladlus) oskadliggörs medAphidius colemani. Om en mix av skadegörande löss före-kommer, kan bägge steklarna sättas in. Förekommer fläckarmed större angrepp kan bladlusgallmyggan, Aphidoletes,sättas in som stöd. Underlätta för gallmyggepupporna medkläckningslådor och fuktigare miljö.

Förekommer fläckar med kraftigare angrepp, kan stödbe-kämpning göras med fysikaliska medel. Även guldögon-sländor, Chrysoperla, kan sättas ut i ”hot spots”.

Ofta kan man med dessa metoder, få en fungerande blad-lusbekämpning från mars–april fram till slutet av vår -säsongen.


52 Praktiska exempel

I kryddodling måste man helt förlita sig på biologiska me-toder. Viktigt är att använda många klisterskivor, både förövervakning och som bekämpningsmetod. Gula mot sorg-myggor, vattenflugor, kålbladsstekel m.fl., ljusblå mot nej-liktrips och mörkblå mot Frankliniella-trips. Var extraobservant under den varma årstiden maj till augusti, då in-flygning sker av trips, bladlöss, jordloppor m.fl. Släng kraf-tigt angripna växter.

God hygien är avgörande för en bra start. Först och främstmåste krukor, lådor och bord vara rengjorda. Allra bäst ärnågon form av värmebehandling. Alternativt kan mekanisktvättning göras med en efterföljande desinfektion. Likasåmåste allt recirkulerande vatten ha en fullgod rening, för attmotverka smittspridning av rotsjukdomar. Frösådda växtslagbör odlas åtskilda från sticklingsförökat material, eftersomsmittotrycket ofta kan vara högre på vegetativt material pågrund av moderplantor vilka ofta odlas i sydliga länder.

Frösådda kryddor odlas i porös jord med god dränering, ef-tersom flertalet växtslag kommer naturligt ifrån torra varmaväxtförhållanden t.ex. timjan, oregano m.fl. Är strukturenotillräcklig i torven, bör strukturförbättringar tillsättas så -som perlite, peat nuggets m.fl. eller att man väljer en bättreblocktorv som är siktad. Innan sådd bör svampsjukdomarförebyggas genom utvattning med BINAB (Trichoderma)eller Mycostop (Streptomyces). Frö kan med fördel betasmed Mycostop, vilket då blir extra prisvärt. En ny produkt,Prestop Mix (Gliocladium) förväntas bli inregistrerad under2009.

Väteperoxid och vattendesinfektionsmedel såsom Multi-cide, DeosanFlora eller Reciclean har också god effekt påsvaga rötter och ger en spontan uppförökning av Tricho-derma-svamp.

Sorgmyggelarver bör förebyggas genom att kombineraflera metoder. Rovkvalstret Hypoaspis som trivs i torraremiljö kan strös ut under borden i t.ex. april, juni och au-gusti samt även upp på krukorna speciellt i längre kulturersåsom rosmarin och har bredverkande effekt mot både sorg-myggelarver, vattenflugor, tripspuppor och hoppstjärtar.10–14 dagar efter kulturstart i en ny jord, brukar sorg -myggelarver dyka upp. Utvattning bör göras på varje om-gång med en mix av långtidverkande nematoder och Vec-tobac (Bacillus) som har korttidseffekt under två dygn. Ärjordtemperaturen över 28° kan inte nematoder användas,utan då får istället Vectobac och Hypoaspis sättas in. Vec-tobac bör upprepas flera gånger. Se upp med varmt vattensom bildas i slangar och rör.

Sticklingsförökade kryddor bör alltid ges förebyggande be-kämpning mot skadedjur. Antingen doppas sticklingarna i

fysikaliska växtvårdsmedel såsom såpor eller liknande, al-ternativt i lösning med insektspatogena svampar exempel-vis BotaniGard och/eller Preferal. En mix av bäggesvamparna ger bäst effekt eftersom de kompletterar va-randra. I kulturstarten bör dessa insektspatogena svamparsprutas ut minst 3 gånger. Behandla på kvällen och efter-sträva en hög luftfuktighet, minst 80–85 % relativ luftfuk-tighet (rf) i luften, vilket ofta innebär 90–95 % rf närmastbladet.

Bankplantor med parasitsteklar kan användas mot bladlössalternativt köps steklar hem regelbundet. Viktigt att följaupp vilka bladlöss som är aktuella, så rätt stekel sätts in.Även en mix av bägge steklarna kan användas. Kombina-tion kan göras med bladlusgallmyggan Aphidoletes ifall an-greppet ökar. Underlätta för gallmyggepupporna medkläckningslådor och fuktigare miljö. Under vinterhalvåretkan Chrysoperla vara ett bra alternativ på fläckar med an-grepp. Vid behov kan punktbekämpning sättas in med py-retrum eller växtvårdsmedel. Steklarna och bladlusgall -myggan är känsliga mot kemikalier och svavellampor börinte köras mer än 2 eller max 4 timmar per natt.

Mot trips kan Amblyseius cucumeris användas, antingengenom påsar som regelbundet sätts ut var 4–6:e vecka ellerså sprids tripsrovkvalster ut i lösvikt. Rovkvalstret Amb-lyseius swirskii är bredverkande och har effekt mot fleraskadedjur, men då krävs att temperaturen minst är 20° förgod effekt. Orius är ett bra komplement och tar även andrasmåkryp. Från april månad, kan man köpa hem en ny om-gång varannan vecka och släppa ut.

Kryddor

I kryddodling är det extra viktigt att använda många klisterskivorper bord, dels för övervakning, dels för mekanisk bekämpning.Gula skivor fångar sorgmyggor, vattenflugor, kålbladsstekel m.fl.De ljusblå är effektiva mot nejliktrips och mörkblå mot Frankliniella-trips. Var extra observant under den varma års -tiden maj till augusti, då inflygning sker av trips, bladlöss, jord -loppor m.fl.


53Praktiska exempel

Biologisk bekämpning är inarbetad i julstjärnekulturen ochanvänds av flertalet odlare. Börja med att sätta ut gula klis-terskivor med minst 4–5 stycken per 1 000 m2. Dessa har ef-fekt under ca 4 veckor, byt sen till nya och datummärk.Avläs skivorna regelbundet och följ hur angreppen utveck-las. Om fler klisterskivor sätts upp, gärna 4–5 stycken perbord, fås även en effektiv bekämpning av flygande insekter.

Allt plantmaterial kommer från sydliga länder där skade-djurstrycket är stort. Som svensk odlare bör man utgå ifrånatt vita flygare finns med småplantorna och sätta in före-byggande åtgärder. Dessutom kan det finnas rester kvar frånkemisk bekämpning, som kan hämma nyttodjur. Fråga där-för efter vilka kemikalier som använts på moderplantor ochunder rotning.

Börja med att spruta ut insektspatogena svampar såsom Bo-taniGard och Preferal under de tre första veckorna när plan-torna står kruktätt och luftfuktigheten är över 80 % imakroklimatet i luften eller över 90 % i mikroklimatet när-mast bladet. Gör gärna en mix av bägge svamparna förbästa effekt. Spruta 3–5 gånger med 5–7 dagars mellanrum.Vid kraftigt angrepp spruta oftare och fler gånger. Var nog-grann vid tillredning av sprutvätskan. Preferal måste för-svälla och det kan BotaniGard också göra. Det är viktigtmed bra omrörning under utsprutning. Några odlare tillsät-ter lite vätmedel för bättre vidhäftning och mindre risk förbeläggning. De sista sprutningarna kan flytande Botani-Gard väljas, som ger mindre risk för fläckning.

Sätt därefter ut parasitstekeln Encarsia formosa, med 1–3stycken per m2 och vecka fram till och med oktober. Senarei kulturen är ljuset svagt och effekten av Encarsia sämre.Vid behov öka insättningen fläckvis till 6–9 stycken per m2

enstaka veckor.

Ibland kan smitta av trips och spinn följa med vissa jul-stjärnesorter. Då kan det bredverkande rovkvalstret Amb-lyseius swirskii sättas in med 20 stycken per m2 i början närtemperaturen är över 20°. Öka vid behov, punktvis, upp till50 stycken per m2.

Julstjärna odlas under en period med avtagande ljus ochkan angripas av flera olika svampar. Ofta samverkar före-komsten av sorgmyggelarver med svampangrepp. Därförbör alltid förebyggande åtgärder sättas in mot sorgmygge-larver. Tre bra biologiska metoder finns och för bästa ef-fekt bör man kombinera minst två. Börja med att strö utrovkvalstret Hypoaspis under borden med ca 200 styckenper m2 en vecka innan plantering. Hypoaspis är bredver-kande och tar även larver av vattenflugor. Omkring 10dagar efter inkrukning utvattnas insektsparasitära nemato-der, som har långtidseffekt.Men om det är värmeböljaoch substrattemperaturen äröver 28°, fungerar inte ne-matoderna. Då kan manistället vattna ut insektspa-togena bakterier i form avVectobac (Bacillus), somhar korttidseffekt under 48timmar och bör därför upp-repas minst 3 gånger med5–7 dagars mellanrum.Skölj alltid efteråt med rentvatten, för att medlen skakomma ner i jorden. Oftaräcker behandling i kultur-starten när plantorna ärsmå och mer mottagliga.Kontrollera förekomsten avsorgmyggelarver genom attlägga en rå potatishalva påytan av krukjorden ellergenom att knacka ur kruk -klumpen och titta på kru-kans insida efter krypandelarver.

Viktigaste metoden för att förebygga rotsvampar är att väljaett poröst substrat med bra dränering och att vattna spar-samt med upptorkning mellan var gång. Förebyggande kanäven nyttosvampen BINAB vattnas ut och upprepas var2–4:e vecka, alternativt kan strålbakterie Mycostop vattnasut vars effekt varar längre och upprepning görs efter 6–8veckor. Väteperoxid och vattendesinfektionsmedel såsomMulticide, DeosanFlora och Reciclean har också god effektpå svaga rötter och ger en spontan uppförökning av Tri-choderma-svamp.

Encarsia levereras som puparium fastklistrade på kort, vilka kan vara öppna ellervikta. Placera ej korten i solsken och undvika att vattna di-rekt på dem. Kläckningsprocenten kan kontrolleras genomatt lägga ett kort i en glasburk och sen räkna döda steklar.

Julstjärna

Utvattning av nematoder ochVectobac (Bacillus) mot sorg-myggelarver kan göras med in-jektorpump som späder 1:100från en stamlösning i tunna.Viktigt att ha en god omrörningför jämn fördelning av nemato-der och Bacillus.



Kalanchoë är en åreruntkultur där odlaren har både förök-ning och färdigvaruodling. En lång rad olika skadegörarekan dyka upp under produktionen och i dag används inte-grerad bekämpning med tyngdpunkten lagd på biologisktväxtskydd.

Numera köps orotade sticklingar hem för rotning. Dessakan innehålla smitta av både svårbekämpade bladlöss ochdvärgkvalster, något som kan bekämpas med Amblyseiuscucumeris i moderplantorna. Även det glupska tandsyd-mottet, Duponchelia fovealis, kan komma med plantmate-rial i form av ägg. Sätt upp elektriska insektsdödare medUV-ljus och skaffa hem delta-fällor med Duponchelia-fe-romon, som lättare drar åt sig det vuxna nattflyet. Rotningsker genom direktstickning i salukruka, vilket ger en bragrogrund för uppförökning av sorgmyggelarver. Strö utrovkvalstret Hypoaspis under borden. Vattna ut nematoderoch Vectobac (Bacillus) 10–12 dagar efter stickning. Är detöver 28°, används enbart Vectobac som då upprepas. Följupp förekomsten av sorgmyggor på gula klisterskivor ochgenom att räkna larver i krukor. När plantorna är rotade,kan Hypoaspis strös ut även på krukorna, vilket även gereffekt mot ägg av Duponchelia. Också nematoder har Duponchelia-effekt, men allra bäst är sprutning med Turex(Bacillus).

Kalanchoë kan angripas av Phytophthorasvamp som gersvarta stjälkrötor. Smittan kommer ofta in med plantmate-rial, men kan även spridas via jord och vatten. Se till attvattnet vid recirkulering har fullgod rening eller att man till-sätter 20 ml vätmedel per kbm utgående lösning, vilketmotverkar att simmande svampsporer sprids vidare. Då ochdå kan även utvattning ske med vattendesinfektionsmedlenMulticide eller DeosanFlora, som sänker smittan i vattnet,men inte kan kurera redan sjuka plantor.

Bladlöss är ett gissel i Kalanchoë och flera kulturomgångargår omlott i växthusen. Börja med att kontrollera vilkenbladlustyp det rör sig om eller om det är en mix. Starta uppodling av bankplantor som sås regelbundet på avskild plats.Sätt ut nya bankplantor var eller varannan vecka i odlings-växthuset. Ett alternativ är att köpa hem färdiga parasit -steklar som regelbundet släpps ut i växthusen. Oavsett vadman gör, är det viktigt att det sker systematiskt och blirgjort. Vid ökade angrepp kan stödbekämpning ske medgallmyggan, Aphidoletes. Vintertid kan guldögonsländanChrysoperla vara ett bra komplement speciellt i ”hot spots”.

Mjöldagg drabbar ofta Kalanchoë. Även om man till vissdel kan förebygga mjöldagg genom en effektiv klimatstyr-ning, är det alltid någon mer mottagliga sort som angrips.Svavellampor är effektiva för att förebygga mjöldagg, menpåverkar samtidigt parasitsteklar och gallmyggor negativt.Hur stor påverkan blir beror på hur många svavellamporsom används och hur många timmar de är på var natt. Detär stor skillnad mellan 2 timmar fem nätter i veckan, jäm-fört med 5–6 timmar var natt som det kan bli i värsta fall.Välj bort känsliga sorter och styr klimatet bättre. Ibland kandet vara bättre att förebygga med en Topas-sprutning 3–4veckor in i kulturen, än att ha på hämmande svavellampor.

Även flera växtvårdsmedel har förebyggande effekt motmjöldagg, men måste då utsprutas var vecka. Nya Enzicurkan också användas om större ytor ska behandlas, eftersomöppnad förpackning inte kan sparas.

Kalanchoë

Mot det glupska tandsydmottet finns speciella delta-fällor medferomon som drar till sig fullvuxna individer av Duponchelia.

Olika flygande insekter, framför allt nattflyn men även andraskadedjur, kan oskadliggöras med elektriska insektsdödaremed UV-lampor som lockar till sig insekterna. Olika modellerfinns att köpa och även olika färg på lampan.


55Praktiska exempel

Plantskola

Biologisk bekämpning kan även användas i plantskola och passar då bäst i moderplantor och under förökningen i växthus. Genomatt starta kulturen med biologiska metoder, minskar resistensrisken och färre medel behövs på friland där plantorna slutodlas.

För mer än 15 år sedan började en dansk plantskola att an-vända biologiskt växtskydd i sina växthus med moderplan-tor och förökning. Odlaren fick god support av sinleverantör av biologiskt växtskydd och har sedan dess fort-satt med sin biologiska satsning. En stor fördel är att maninte har fått resistensproblem, eftersom starten av kulturensker biologiskt och då har de kemiska preparaten betydligtbättre effekt när de vid behov används ute på friland därplantorna slutodlas.

För att lyckas allra bäst är det en fördel om en stor andel avplantmaterialet kommer från egna moderplantor, så mankan påverka växtskyddet och använda biologisk bekämp-ning från starten. Inköpt plantmaterial utgör alltid en smit-torisk och dessutom kan det finnas rester från be -kämp ningsmedel som stör etablering av nyttodjur. Placeraalltid nyhemkommet plantmaterial separat och doppa gärnai ett fysikaliskt medel såsom såpa, för att ta bort eventuellsmitta. Sätt upp klisterskivor för kontroll och bekämpning.

Förebyggande mot spinnkvalster i moderplantor, kanrovkvalstret Amblyseius cucumeris användas. I februari ärnattemperaturen sällan över 15°. Rekommenderat klimat-krav är några timmar med över 20° på dagen för god ver-kan. Lägre temperatur ger visserligen sämre aktivitet hosnyttodjuren, men det är viktigt att de finns på plats när ska-degörarna blossar upp då första vårvärmen kommer. Amb-lyseius cucumeris arbetar vid lägre temperaturer och ärrelativt billigt, så ett större antal kan sättas ut för god täck-ning och upprepas ett antal gånger. Finns det gott om Amb-lyseius cucumeris klarar de av att hålla efter de mindrespinnymferna. När det börjar bli mer spinnangrepp, är detdags att sätta ut spinnrovkvalstret Phytoseiulus. Eftersträva

en luftfuktighet över 60 % för att kläckningen ska gynnas,sprita vid behov. Sticklingar tas från mars till maj. Viktigtatt knivar och saxar rengörs mellan olika plantor.

Bredverkande rovkvalstret Hypoaspis miles kan strös ut påmarken och i moderplantorna samt även i förökning, ifalldet inte är för fuktigt. Hypoaspis tar både sorgmyggelarver,tripspuppor, ägg från fjärilslarver, mm. Strö ut några gångerunder säsong. Arbetsrutinerna bör samordnas så minstasmittspridning sker under arbetsdagen. Vid stickning påmarken är det viktigt att starta i en nystädad ände och intehär och där. Sorgmyggelarver kan vara ett problem i vissaväxtslag och är i första hand ett småplantsproblem. Håll engod hygien i odlingen. Förebygg genom att kombinera detre metoder som finns, nematoder vilka är långtidsverkandemen inte tål temperaturer över 28°, Vectobac (Bacillus) somhar kort men snabb effekt under 48 timmar samt Hypoas-pis. Om sorgmyggelarver förebyggs, minskar samtidigtproblem med rot- och stambassvampar. Vid behov kan stöd-vattning sättas in med Multicide eller DeosanFlora, för attstötta rötterna. Amblyseius californicus finns på dispens ochklarar torrare klimat samt kan sättas in förebyggande motspinn.

Dyker problem med öronvivlar upp görs upprepad behand-ling med nematoder. Bankplantor mot bladlöss kan använ-das men kräver extra skötsel, alternativt kan man köpa hemsteklar när man vet smittrycket kommer. Vid behov kanpunktbehandling sättas in med skonsamma kemikalier ellerfysikaliska medel såsom såpa. Satsning på biologisk be-kämpning i moderplantor och förökning gör att betydligtmindre kemisk bekämpning behövs på friland.



Snittkrysantemum i Holland

För 5–7 år sedan använde holländska odlare knappt någonbiologisk bekämpning i prydnadsväxter. Sedan dess har detskett en enorm utveckling på området. Orsaken är stora re-sistensproblem vid kemisk bekämpning. För att klara ska-dedjurstrycket använder idag 80 % av snittkrysante -mumodlarna en kombination av både biologisk och kemiskbekämpning.

Plantmaterialet kommer från sydliga länder och risk finnsför smitta av både spinn, bladlus, minerare och trips, mm.Efter plantering behandlas därför växterna med Vertimecoch Plenum. Därefter används tripsrovkvalstret Amblyseiuscucumeris och det bredverkande rovkvalstret Amblyseiusswirskii, samt spinnrovkvalstret Phytoseiulus under 8veckor av kulturtiden. Ibland sätts även steklarna Dacnusaoch Dyglyphus ut mot minerare. På slutet brukar de hol-ländska odlarna avsluta med en bredverkande kemisk be-handling för att totalbekämpa både eventuella skadedjursamt samtliga nyttodjur. Detta görs för att många länderkräver 0-tolerans av alla insekter och kvalster vid export.

Kombinationen med biologisk bekämpning gör att effek-ten av kemiska medel blivit bättre. I Sverige hade man intebehövt totalbekämpa på slutet, utan låtit nyttodjuren få varakvar ut till konsument.

Ny teknik i prydnadsväxterI Holland har man senaste året utvecklat utsättningsmeto-der som spar 80 % tid, eftersom det är kostsamt att sätta utkvalsterpåsar manuellt (ca 4 000 st per hektar). Dessutomblir produktionen i påsen inte långlivad om den utsätts förväta. Blöta påsar leder till mögligt innehåll, och då dör dju-ren. Olika produktionsföretag har löst detta på olika sätt. Syngenta har tagit fram en påse med vattenfast ovansida,där djuren vandrar ut från den ”normala” undersidan. Nuhar man vidareutvecklat detta till långa band på rulle medej separarade påsar där bara en påse av tre är fylld med ve-tekli, matkvalster och rovkvalster. Banden, Bugline, dras utmed bevattningsbommen över snittkryssbäddar eller kruk-kulturer och nyttodjuren sprids effektivt. Samtidigt roterarburkar som sprider ut spinnrovkvalster.

Koppert har satsat på fläktspridning av löst material medrovkvalster. Spinnrovkvalster och Amblyseius kan blandasoch blåsas ut på ett skonsamt sätt. En dubbelsidig fläkt, Ai-robug, sprider alla typer av rovkvalster fyra meter åt var-dera sidan. Fläkten är självgående och kan gå påvärmerören i taket eller på golvrören på en särskild vagn.Biobest har också kommit med en spridare för rovkvalster,en Biobolo, där djuren blåses ut över växterna. Sedan tidi-gare finns utrustning framtagen i Danmark hos BorregaardBioplant för utblåsning av nyttodjur.

Användning av biologisk bekämp ning har ökat kraftigt iden holländska prydnadsväxt -odlingen, främst i snittkrysante-mum och rosor. Samtidigt har rationella utsättningsmetoder tagits fram. Bugline är band medAmblyseius-påsar som dras ut ikrysantemumkulturen med hjälpav bevattnings bommen. Sam -tidigt roterar burkar med spinn-rovkvalster, som också placeraspå bommen. Airobug är enmetod att blåsa ut Amblyseiusm.fl. med. Fläkten drivs med enmotor och kan gå på värmeröreni taket eller på golvet.


57

Skadegörare Metod Kommentar

SkadedjurAllmänt

BotaniGard, Beauveria bassianaPreferal, Paecilomyces fumosorseus

Insektspatogena svampar som kräver högluftfuktighet

Mjöllössvita flygare

Gula klisterskivorEncarsia formosa, parasitstekelAmblyseius swirskii, rovkvalsterMacrolophus caliginosus, skinnbagge

5 st/1 000 m2

Kort med pupariumPåsar alt. lösa kvalsterKan skada blommor

Bladlöss Gula klisterskivorAphidius colemani, parasitstekelAphidius ervi, parasitstekelAphidoletes aphidimyza, gallmyggaChrysoperla carnea, guldögonsländaAdalia bipunctata, nyckelpiga

5 st/1 000 m2

Persikbladlus, gurkbladlusMot potatisbladlusMot alla bladlössMot alla bladlössDispens

Trips Blå klisterskivorAmblyseius cucumeris, tripsrovkvalsterAmblyseius swirskii, rovkvalsterHypoaspis miles, rovkvalsterOrius majusculus, skinnbaggeOrius laevigatus, skinnbaggeNematoder, Steinernema feltiae

5 st/1 000 m2

Påsar alt. lösa kvalsterPåsar alt. lösa kvalsterTar puppornaMinst 16 timmar dagDispens, ingen vintervilaKräver hög luftfuktighet

Trips storaHercinothripsHeliothripsParthenonthrips

Blå klisterskivorFrankliothrips vespiformis, rovtripsTripobius semiluteus, parasitstekel

5 st/1 000 m2

DispensDispens

Växthusspinn-kvalster

Phytoseiulus persimilis, spinnrovkvalsterAmblyseius cucumeris, tripsrovkvalsterAmblyseius swirskii, rovkvalser Macrolophus caliginosus, skinnbaggeAmblyseius californicus, rovkvalster

Ej för låg luftfuktighetPåsar alt. lösa kvalsterPåsar alt. lösa kvalsterKan skada blommorDispens, klarar torrare klimat

Dvärgkvalster Amblyseius cucumeris, tripsrovkvalsterAmblyseius swirskii, rovkvalster

Passar bäst i moderplantorPassar bäst i moderplantor

Falska spinnkvalster Amblyseius cucumeris, tripsrovkvalsterAmblyseius swirskii, rovkvalster

Stor insättning kan behövas för att häva ettangrepp

Minerarflugor Gula klisterskivor, horisontelltDiglyphus iseae, parasitstekelDacnusa sibirica, parasitstekelMacrolophus caliginosus, skinnbagge

5 st/1 000 m2

Dessa båda steklar bör kombineras för bästverkanKan skada blommor

Sorgmyggelarver Gula klisterskivorHypoaspis miles, rovkvalsterNematoder (Steinernema feltiae,S.carpocap-sae)Vectobac (Bacillus), bakterie

5 st/1 000 m2

på/under bord, ej för våttmax 28°, långtidseffektkorttidseffekt 2 dygn

FjärilslarverNattfly

Gula klisterskivor, feromonfällorTurex (Bacillus), bakterieHypoaspis miles, rovkvalster

5 st/1 000 m2, 2 st/växthusKontaktverkandeKan äta äggen

Öronvivlar Nematoder (Heterorhabditis)Nematoder (Steinernema carpocapse)

Registreringen upphör 2008Upprepad behandling

Vilka metoder passar mot olika skadegörare?


58

Skadegörare Metod Kommentar

Ullöss Cryptolaemus montrouzieri, rovskalbaggeLeptomastix dactylopii, L.abnormis, L.eponaPseudaphycus maculipennis, parasitstekelAnagyrus fusciventris, parasitstekelChrysoperla carnea, guldögonslända

Vuxna och larver, dispensParasitsteklar, dispensDispensDispensPunktinsats

Skålsköldlöss(Coccidae)

Microterys flavus, parasitstekelCoccophagus lycimnia, parasitstekel

DispensDispens

Locksköldlöss(Diaspididae)

Rhyzobius lophanthae, rovskalbaggeChilocorus nigritus, rovskalbaggeEncarsia citrina, parasitstekelAphytis melinus, parasitstekel

Vuxna och larver, dispensVuxna och larver, dispensDispensDispens

Vattenflugor Gula klisterskivorHypoaspis miles, rovkvalster

5 st/1 000 m2

på/under bord, ej för vått

Rotlöss Hypoaspis miles, rovkvalster Svårbekämpat

Hoppstjärtar Hypoaspis miles, rovkvalster På/under bord, ej för vått

Sniglar Ferromol Snigel Effekt, SnigelfrittNematoder (Phasmarhabditis hermaphrodita)

Järnfosfat, uttorkandeEffekt på mindre sniglar

Gråmögel Mykoparasit (Trichoderma)Nyttosvamp, Prestop (Gliocladium)Eftersträva ett torrt mikroklimatGe tillräckligt med kalcium vid gödsling

Främst förebyggandeFrämst förebyggandeStressa inte plantan> 100 ppm Ca

Mjöldagg Enzicur (enzympreparat)Svavel, lampor, sprutpulverVäxtvårdsmedel, behandling var veckaVäxtstärkande medelGe tillräckligt med kalcium vid gödsling

Säljs bara i storpack, dispensFrämst förebyggandeFrämst förebyggandeFrämst förebyggande> 100 ppm Ca

AlgsvamparPythium*Phytophthora

Mykoparasit, Binab (Trichoderma)*Mykoparasit, Trianaum (Trichoderma)*Strålbakterie, Mycostop (Streptomyces)*Nyttosvamp, Prestop (Gliocladium)*Vätmedel i bevattningsvattnet, 20 ml/m3

Bekämpning av sorgmyggelarverTorka upp efter bevattning

Främst förebyggandeFrämst förebyggande, dispensFrämst förebyggandeEffekt mot simmande sporerSamspel med rotsvamparGod dränering

FusarioserFusarium

Mykoparasit (Trichoderma)Strålbakterie, Mycostop (Streptomyces)

Främst förebyggandeFrämst förebyggande

Rhizoctonia Mykoparasit (Trichoderma)Strålbakterie, Mycostop (Streptomyces)Nyttosvamp, Prestop (Gliocladium)

Främst förebyggandeFrämst förebyggandeFrämst förebyggande

BomullsmögelSclerotinia

Nyttosvamp, Contans (Coniothyrium) Parasiterar skadesvampen

Rostsvampar Eftersträva ett torrt mikroklimat Inga biologiska metoder

Bladmögel Eftersträva ett torrt mikroklimat Inga biologiska metoder

Bladfläcksvampar Eftersträva ett torrt mikroklimat Inga biologiska metoder

Bakterier Utgå från rensat plantmaterial Inga biologiska metoder

Virus Utgå från rensat plantmaterial Inga biologiska metoder

Forts. Vilka metoder passar mot olika skadegörare?


59

Algsvampar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Amerikansk blomstertrips . . . . . . . . . . . . . . . . .Amerikanska minerarflugor . . . . . . . . . . . . . . .Azadiraktin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Bakterier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Binab . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Bionim . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Bladfläcksvampar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Bladlusgallmygga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Bladlöss . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Bladmögel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Blötröta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .BotaniGard . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Bronsfläcksjuka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Cyklamenfusarios . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Dvärgkvalster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Enzicur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Falsk mjöldagg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Falska spinnkvalster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Fjärilslarver . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Fuchsiarost . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Fusarios . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Gråmögel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Grönsaksfly . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Guldögonslända . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Gurkbladlöss . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Gurkmosaikvirus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Hyperparasiter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Impatiens nekrosfläckvirus . . . . . . . . . . . . . . . .Insektsparasitära nematoder . . . . . . . . . . . . . . .Insektspatogena svampar . . . . . . . . . . . . . . . . .Julstjärnemosaikvirus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Knippebakterios . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Kontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Krysantemumflugor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Lagring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Laktoperoxidas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Minerare, minerarflugor . . . . . . . . . . . . . . . . . .Mjöldagg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Mjöllöss . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Mycostop . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Mykoparasit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Mördarsniglar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Neem-Azal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Nejlikrost . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Nemaslug . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Nematoder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Nyttosvampar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Näbbskinnbagge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Parasitsteklar mot bladlöss . . . . . . . . . . . . . . . .Parasitsteklar mot minerare . . . . . . . . . . . . . . . .Parasitsteklar mot sköldlöss . . . . . . . . . . . . . . .Parasitstekel mot ullöss . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Parasitstekel mot vita flygare . . . . . . . . . . . . . .

Pelargonbakterios . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Pelargonrost . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Persikbladlöss . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Plommonbladlöss . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Potatisbladlöss . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Preferal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Prestop . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Rostsvampar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Rotkräfta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Rovkvalster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Rovskalbagge mot sköldlöss . . . . . . . . . . . . . . .Röd rotröta i tulpan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Serpentinminerarflugan . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Sidoeffekter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Skinnbaggar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Sköldlöss . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Sorgmyggor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Spanska skogsnigeln . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Spinnkvalster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Spinnrovkvalster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Sprutteknik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Sniglar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Stinkfly . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Stinkslända . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Strålbakterie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Swirskii . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Tandsydmott . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Toppskottkvalster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Trianum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Trips . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Trips, stora . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Tripsrovkvalster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Trädgårdsnigel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Tobaksmosaikvirus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Tomatminerarfluga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Tulpanfusarios . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Tulpangråmögel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Turex . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Ullöss . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Vaxsköldlöss . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Virus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Vissnesjuka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Vitalitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Vit krysantemumrost . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .”Vitrost” i silverek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Växthussköldlöss . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Växthusullöss . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Växtstärkande medel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Växtvårdsmedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Åkersnigel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Ängsskinnbagge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Öronvivel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Register svenska namn219

124425424424338

2025392523114420171422231814348

25322536

39, 4025254512454312197

41421744221736

39,40,42373235585827

2522888

40432225

29, 31582312

48, 493716131710305

17373441291411429

57281725122318381616252345222016164647173715


57252032572829583232338

581717328

38397

18188

132017245812345816245858353217163514582719259

57234357573631145858

Adalia bipunctata ................................................Agrobacterium tumefasciens ...............................Albugo tragopogonis ...........................................Alloxysta ..............................................................Amblyseius californicus.......................................Amblyseius cucumeris .........................................Amblyseius swirskii .............................................Anagyrus fusciventris ..........................................Aphidius colemani ...............................................Aphidius ervi........................................................Aphidoletes aphidimyza.......................................Aphis gossypii ......................................................Aphytis melinus....................................................Arion distinctus....................................................Arion lusitanicus..................................................Asaphes................................................................Aulacorthum solani..............................................Bacillus thuringiensis ..........................................Beauveria bassiana .............................................Bemisia tabaci .....................................................Botrytis cinerea....................................................Botrytis tulipae ....................................................Brachycaudus helichrysi......................................Bradysia difformis, B. tritici ................................Bremia .................................................................Brevipalpus obovatus, B. oncidii .........................Cercospora violae................................................Chilocorus nigritus ..............................................Chromatomyia horticola, C. trifolii.....................Chrysoperla carnea .............................................Coccophagus lycimnia.........................................Coccus hesperidum..............................................Colletotrichum violae-tricoloris ..........................Coniothyrium.......................................................Cryptolaemus montrouzieri .................................Dacnusa sibirica..................................................Dendrocerus ........................................................Deroceras reticulatum .........................................Diaspididae..........................................................Diglyphus isaea ...................................................Duponchelia fovealis ...........................................Encarsia citrina ...................................................Encarsia formosa.................................................Erysiphe...............................................................Erwinia carotovora..............................................Frankliniella occidentalis ....................................Franklinothrips vespiformis.................................Fusarium..............................................................Gliocladium .........................................................Heliothrips...........................................................Hercinothrips.......................................................Heterorhabditis megidis ......................................Hypoaspis miles...................................................Lacanobia oleracea .............................................Leptomastix abnormis .........................................Leptomastix dactylopii.........................................

Leptomastix epona...............................................Liriomyza bryoniae, L. huidobrensis ...................Liriomyza sativae, L. trifolii ................................Lyprauta...............................................................Macrolophus caliginosus.....................................Macrosiphum euphorbiae....................................Microsphaerae.....................................................Micoterys flavus...................................................Mycocentrospora acerina....................................Myzus persicae ....................................................Neoseiulus cucumeris ..........................................Oidium .................................................................Orfelia..................................................................Orius laevigatus...................................................Orius majusculus .................................................Otiorhynchus sulcatus .........................................Paecilomyces fumosoroseus.................................Parthenothrips .....................................................Peronospora.........................................................Phasmarhabditis hermaphrodita .........................Phytophthora .......................................................Phytonemus pallidus............................................Phytoseiulus persimilis ........................................Planococcus citri .................................................Plasmopara..........................................................Podosphaera ........................................................Polyphagotarsonemus latus .................................Pseudaphycus maculipennis ................................Pseudococcus obscurus .......................................Pythium................................................................Puccinia...............................................................Pucciniastrum epilobii.........................................Ramularia ............................................................Rhizoctonia ..........................................................Rhyzobius lophanthae..........................................Rhodococcus fascians..........................................Saissettia coffeae .................................................Sclerotinia............................................................Sphaerotheca .......................................................Steinernema carpocapsae....................................Steinernema feltiae ..............................................Steneotarsonemus laticeps...................................Streptomyces ........................................................Tetranychus cinnabarinus....................................Tetranychus urticae .............................................Thrips tabaci........................................................Trialeurodes vaporariorum .................................Trichoderma .......................................................Tripobius semiluteus............................................Typhlodromips swirskii ........................................Uromyces dianthi.................................................Xanthomonas begoniae........................................Xanthomonas pelargonii......................................

Register vetenskapliga namn58121213378

1958248

281913

37, 573716405720172111301620191158162122222424562516581936361141101097

425729222525

60


Jordbruksverket551 82 JönköpingTfn 036-15 50 00 (vx)E-post: [email protected]: www.sjv.se

ISSN 1102-8025JO09:2

Documents

Biologiskt växtskydd i prydnadsväxtodling parasitstekel mot vita flygare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Amblyseius cucumeris,