Biogas i Landbruk - Sverige

8/18/2019 Biogas i Landbruk - Sverige

1/36

1

Jordbruksinformation 22 – 2005

Biogas ger energi till

ekologiskt lantbruk

Biogas ger energi till

ekologiskt lantbruk


2/36

Text: Anna Hansson och Kjell Christensson, Agellus Miljökonsulter.


3/36

Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

Biogasproduktion i

Sverige och våra grannländer . . . . . . . . . . . . 3

Så bildas biogas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Olika typer av rötningssätt . . . . . . . . . . . . . . 6

Gasanvändning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Biogas och miljön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Biogas – växtodlingsgårdens kvävebalans

samt påverkan på intäkterna . . . . . . . . . . . . 10

Råvaror och rötning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Den rötade restprodukten . . . . . . . . . . . . . . 14

Vilka rötrester kan

användas i ekologisk odling? . . . . . . . . . . . . . 14

Växtmaterial, skörderester och stallgödsel . . . 15

Restprodukter och tätortsavfall . . . . . . . . . . . . 15

Hantering av rötrester . . . . . . . . . . . . . . . . . 17Lagring av rötrester . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Viktigt med omrörning innan spridning . . . . . . 17

Spridning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

Värdet av rötrester i den ekologiska

växtodlingen på en djurlös gård . . . . . . . . . 20

Ekologiska fältförsök . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

Konventionella fältförsök . . . . . . . . . . . . . . . . 22

Finns det någon lönsamhet

i att röta växtmaterial? . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Goda exempel på

gårdsbaserad biogasproduktion . . . . . . . . . 25

Exempel på storskalig biogasproduktion . . 28

Att tänka på vid

planering av en biogasanläggning . . . . . . . 29

Lär dig mer! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

Innehållsförteckning


4/36

Varför är det bra med biogasför det ekologiska lantbruket? Biogasproduktion kan bli en ny teknik för det

ekologiska lantbruket. I biogasanläggningenutnyttjas lättomsättningsbart organiskt mate-rial till produktion av metan, som kan använ-das till värme, el och drivmedel. Samtidigtomsätts näringsämnena i det organiska mate-rialet till en form som gör att den kan utnytt-

jas som gödsel.I biogasanläggningen kan man till exempel

röta grönmassa från klövervallar, gårdensskörderester som betblast och annat, stallgödseloch även restprodukter från livsmedels-industrin.

Klövervallen fixerar med hjälp av kväve-fixeringsbakterier kväve ur luften och lagrar detta i biomassan. Vanliga gröngödslingsvallar

putsas med jämna mellanrum och kvävetåterförs till jorden och kan utnyttjas till efter-följande grödor. Risken är dock stor att en stor

del av kvävet i det putsade materialet för-svinner genom avdunstning i form av ammo-niak och att kväve försvinner genom utlakning.

Skördas klövervallen istället och grönmassanrötas i biogasanläggningen omvandlas kvävettill en mer lättomsatt form och rötresten kanspridas vid en tidpunkt när grödorna behöver kvävet. Risken för avdunstning och utlakningav kväve minskar eftersom grönmassan tas

bort från fältet. Genom att röta skörderester och grönmassa ökar kväveutnyttjandet i växt-odlingen och behovet av inköpt växtnäringminskar. Det ekologiska lantbruket blir mindre beroende av konventionell stallgödsel.Biogasanläggningen blir gårdens egen gödsel-fabrik och kretsloppet på gården sluts.

En av det ekologiska lantbrukets målsätt-ningar är att minimera förbrukningen av fossila

bränslen och andra icke förnyelsebara natur-resurser. Gårdsbaserad biogasproduktion kanvara ett sätt att nå detta mål.

2

Inledning


5/36

Biogas

Biogas är den gas som bildas när organisktmaterial (gödsel, matrester, växter, avlopps-vatten med mera) bryts ned i syrefria miljöer.Biogas består huvudsakligen av metan ochkoldioxid, men innehåller också små mäng-der av svavelväte och ammoniak. Bildning av

biogas sker spontant i naturen till exempel ivåmmen hos kor, i sumpmarker och i andrasyrefria miljöer. Genom att nyttja dessamikroorganismer för att producera biogasunder kontrollerade betingelser, kan biogas-teknik användas för att behandla avfall ochutvinna förnybar energi i form av metan. Irötningsprocessen mineraliseras även en stor del av materialets organiska kväve, ochomvandlas till ammoniumkväve. Det är enmycket viktig miljöeffekt, som även kan ha stor ekonomisk betydelse i ekologisk växtodlingutan idisslare.

Biogasproduktion och användning

Biogasproduktion har pågått sedan andrahälften av 1800-talet med länder som Kinaoch Indien som pionjärer. I Sverige har bio-gasteknik framför allt använts på reningsverk för att stabilisera slam, men efter energikris-erna på 1970-talet ökade intresset för attanvända biogasteknik till att framställa förny-

bar metangas från andra organiska material(till exempel gödsel och industriellt avlopps-vatten). Under 1970–80-talen byggdes bio-

gasanläggningar på bland annat sockerbruk

och massafabriker för att rena avloppsvattnet.I samma period byggdes flera mindre gårds-

biogasanläggningar på lantbruk för rötningav gödsel. Under 1980-talet byggdes mångaanläggningar för att utvinna biogas frånavfallsdepåer. Sedan mitten av 1990-talet har flera anläggningar som behandlar fast avfallfrån livsmedelsindustrier och matavfall

byggts.

Biogas i våra grannländer – en utblick Danmark I Danmark finns för närvarande 20 ”biogas-fællesanlæg”, gemensamhetsanläggningar,och 60 enskilda gårdsanläggningar. Gemen-samhetsanläggningarna levererar gas tillkraft- och värmeverk och gårdsbiogasanlägg-ningarna levererar energi till egen förbruk-ning, oftast el och värme.

I Danmark satsar man för närvarande inte på att uppgradera biogas till fordonsbränsle.

Ett statligt stöd utgår till kraft- och värme- produktion från biogas.

Det lämnas statligt stöd till nya biogasan-läggningar i Danmark och man räknar medatt flera nya anläggningar kommer att byggasde närmaste åren.

Finland I Finland fanns år 2000 15 biogasanläggningar vid olika reningsverk, med totalt 39 reakto-rer. På senare år har två anläggningar byggts

som behandlar fast hushållsavfall. Det finnsfyra anläggningar som behandlar avfall frånindustrin och fem gårdsbiogasanläggningar.Det finns ett klart ökat intresse för biogaspro-duktion på gårdsnivå.

NorgeI Norge finns endast ett fåtal biogasanlägg-ningar som går på olika typer av avfall. För närvarande planeras ytterligare tre till fyra

anläggningar och intresset för att göra biogasav råvaror från lantbruket är starkt ökande.Man provar även att köra bussar på biogas.

3

Biogasproduktion iSverige och våra grannländer

Tabell 1. Biogasproduktionen i Sverige 2001*

Energiproduktion

Produktionstyp Antal (TWh**/år)

Avloppsreningsverk 134 0,81

Depåer/rötceller 56 0,43

Industriella avlopp 8 0,09

Samrötningsanläggningar 10 0,03

Lantbruk 6 0,01

Pilotanläggningar 5 0,01

Totalt 219 1,38 * Källa: Svenska Biogasföreningen, www.sbgf.org.

** 1 TWh = cirka 100 000 m3 olja.


6/36

Tyskland I Tyskland har man sedan flera år från reger-ingens sida lämnat ekonomiskt stöd till el-

produktion från biogasanläggningar. År 2002fanns cirka 2 000 biogasanläggningar, varav deflesta var av typen gårdsanläggningar. I dessa

anläggningar används framför allt gödsel ochavfall från hushåll och industri, men ävenenergigrödor blandas in i dessa råvaror.

Under 2004 antogs en ny lag i Tyskland,som gynnar elproduktion från enbart energi-

grödor. Detta har medfört ett nytt uppsving i byggnationen av biogasanläggningar iTyskland. Man beräknar att flera hundraanläggningar kommer att byggas innan 2005års utgång. Den dominerande grödan för energiproduktion här är majs, men även vall

används, liksom solrosor med mera.”Växtkraft – inte för grönsaksbuljongen utanför glödlampan” lyder det nya slagordet för den tyska biogasnäringen. Många ekologiskalantbrukare satsar på denna nya produktion.

4

Biogasanläggning utanför Hannover i Tyskland där de rötar energigrödor. Foto: Kjell Christensson.


7/36

Biogasprocessen är anaerob vilket innebär attden äger rum utan tillförsel av syre. Anaerobnedbrytning av organiskt material (gödsel,

vall med mera) är en komplicerad mikrobio-logisk process, där flera olika grupper avmikroorganismer samverkar.

Nedbrytningen till biogas sker i flera steg(se bild nedan). Det första steget kallas hydro-lys. I detta steg sönderdelas stora molekyler till mindre med hjälp av enzymer somutsöndras av så kallade hydrolytiska bakterier.Dessa och andra bakterier utnyttjar sedanhydrolysprodukterna och fermenterar (jäser)dem till flyktiga syror. Detta steg, då kolhyd-rater, fett och protein bryts ner till framför allt fettsyror som ättiksyra, smörsyra, propion-syra, valeriansyra och kapronsyra, kallas för syrabildningen. Förutom syror bildas ävenvätgas (H2) och koldioxid (CO2) vilka ävenhar betydelse i nedbrytningsförloppet.

Det sista nedbrytningssteget är det så kallademetansteget. Detta steg omfattar en om-vandling av ättiksyra samt väte + koldioxidtill slutprodukterna metan och koldioxid. De

två olika nedbrytningsvägarna kräver två olikatyper av metanbildande mikroorganismer.

Metanbildande mikroorganismer före-kommer i de flesta syrefria miljöer. De finnsäven i kons våm.

Om biogasprocessen utförs vid 35–40 °C,så kallas den mesofil och är en vanligt före-kommande process. Termofil process utförs

vid 50–55 °C och av delvis andra mikroorga-nismer.

För att mikroorganismerna ska trivas måstetemperaturen vara jämn, lagom sur och heltsyrefri. De måste även få tillräckligt medsubstrat.

Under processen sker en luktreduktionoch en viss hygienisering av materialet. Efter rötningsprocessen är växtnäringen i materia-let lättare tillgänglig för växterna.

I den anaeroba processen omvandlas enstor del av energin i materialet till metangas,medan endast mindre mängder biomassa ochvärme bildas. För att bibehålla temperatureni en anaerob process måste energi nästan all-tid tillföras. I en modern biogasanläggningkan mängden erforderlig värme uppgå tillmellan 15–20 % av den producerade energi-mängden.

En aerob process (kompostering) innebär att det finns tillgång till syre. Vid den aeroba

nedbrytningen är produktionen av värme och biomassa betydligt större och den processenär självvärmande.

5

Så bildas biogas

Schematisk illustration av den mikrobiologiska anaeroba nedbrytningen av komplext organiskt material till

metan (CH 4 ) och koldioxid (CO2 ), det vill säga biogas.

Organiskt material(protein, kolhydrat, fett)

Lösliga organiska föreningar (exempelvis aminosyror, socker, fettsyror)

Flyktiga fettsyror,mjölksyra, etanol

Vätgas H2,koldioxid C02

Ättiksyra

BiogasCH4, CO2

Hydrolys

NH4+Jäsning

Anaerob oxidation

Metanbildning


8/36

Den vanligast förekommande processtypenhar utvecklats för rötning av flytande material,som slam och gödsel. Rötningen sker kon-

tinuerligt i en omrörd tank av betong eller stål. En vanligt förekommande uppehållstidär 20–25 dagar, det vill säga att behållaren skarymma 20–25 dagars inmatning av substrat.Det förekommer även längre uppehållstider. ITyskland kan man ligga ända uppe på 50–60dagars uppehållstid vid rötning av energigrödor.Uppehållstiden bestäms bland annat av hur lättnedbrytbart substrat som används. När röt-ningstanken är fylld tappas vid inmatning utsamma mängd material som matas in. Det ut-matade materialet förs över till en efterrötnings-tank som är en gödselbehållare med gastätttak och med möjlighet att samla upp den bio-gas som produceras här. När materialet är färdigrötat går det vidare till en vanlig lag-ringsbehållare som även den bör ha någontyp av täckmaterial för att förhindra kväve-läckage (se avsnittet om lagring). Efterrötnings-tanken är ett viktigt steg för att förhindrametanförluster i atmosfären.

Förutom kontinuerlig rötning, där substrattillförs i ett kontinuerligt flöde, kan inmat-ning göras semikontinuerligt, det vill säga imindre delsatser, eller satsvis, där hela behål-laren töms och laddas på nytt.

BiogasprocessRötkammaren körs oftast med en mesofil

process (35–40 °C). Alternativ kan vara entermofil (55–65 °C) eller en psykrofil process(15–30 °C).

Ju högre temperaturområde, desto snabb-are nedbrytning, men också större behov avisolering och/eller tillförsel av värme för atthålla processtemperaturen.

Biogasprocessen kan utformas på fleraolika sätt, bland annat beroende på vad det är som ska rötas. Den kan vara utformad för att

passa avloppsvatten (från industri, eller rejekt-vatten från avvattning) eller slamformigtmaterial (exempelvis flytgödsel, avloppsslam

med torrsubstanshalter upp till 12–15 %).Den kan också vara anpassad för fast material(exempelvis hushållsavfall, olika växtmaterial,med torrsubstanshalt över 20–25 %).

Material med höga torrhalter kan rötas ianläggningar för flytande substrat antingengenom att blandas med exempelvis flytgödsel

eller, för att slippa använda färskvatten, genomatt spädas med redan utrötad vätska. I detsenare fallet sker en anrikning av bland annatammoniumkväve, vilket kan ses som en fördelnär man ska sprida rötresten. Dock kan biogas-

processen hämmas när ammoniakhalten ökar.Material med höga torrhalter (växtmaterial

eller avvattnat slam) kan även behandlas i entvåfasprocess eller tvåstegsrötning.

Olika biogasprocesser Satsvis enstegsprocess innebär att råvaranligger på samma plats under hela rötnings-

processen utan att annat material matas ineller ut. Olika grader av omblandning kanförekomma. Vid satsvis rötning i rötkammaretas allt material ut efter avslutad rötning. Envanlig, satsvis, enstegsprocess är deponi-gasanläggningen, där materialet bryts ner istora satser utan omrörning.

Kontinuerlig enstegsprocess är den vanlig-

ast förekommande processen som alla röt-ningsanläggningar för slam och flytgödsel

bygger på. Råmaterialet tillförs rötkammarenantingen kontinuerligt (i ett jämnt flöde) eller semikontinuerligt (i mindre satser). Omrör-ningsgraden kan variera, men den totalom-

blandade processen är vanligast. Pluggflödesprocess används ibland vid

rötning av fast material. I en sådan anlägg-ning stoppas materialet in i ena änden på enreaktortank medan det utrötade materialet tas

ut i andra änden. I ett idealt pluggflöde sker ingen omblandning av materialet. För att på-skynda nedbrytningen blandas aktivt material,”ymp”, in i materialet innan inmatning ianläggningen.

Anaerobfilter fungerar bra för spillvattenoch slam med lågt innehåll av fast material. Iett anaerobfilter använder man sig av bärar-material, oftast av plast, så kallade fyllkroppar där mikroorganismerna kan fästa. Halm har

ibland använts som bärarmaterial med ganskagott resultat, men eftersom den måste bytasut med jämna mellanrum saknar den mångaav de fördelar som fyllkropparna har. I ett

6

Olika typer av rötningssätt


9/36

anaerobfilter kan koncentrationen av mikro-organismer hållas hög, vilket medför snabbnedbrytning. Anaeroba filter drivs som regelmed ett kontinuerlig flöde och är oftast enenstegsprocess med pluggflöde.

Tvåstegsprocess innebär att nedbrytnings-

processen delats upp i två steg. I steg ett sker

syrabildningen separat och metanbildningensker i steg två. Genom fasseparering mellande olika stegen kan avskiljt, syrarikt lak-vatten överföras till ett metanfilter (anaerob-filter). Fördelen med tvåstegsprocessen är attde olika nedbrytningsstegen kan optimeras

var för sig.

7

R e c i r k ul er i n g

G a s

Gaslager

MetanstegSyrasteg

Schematisk bild över ett biogassystem med en kontinuerlig enstegsprocess.

Blandningsbrunn Biogödsel Gårdens hetvattensystem

V ar

mv a t t en

Efterr ötning

Gaslager

Elaggregat

Elektricitet

Panna

Rötrest

Rötkammare

Tvåstegsprocess.


10/36

Den producerade biogasen kan användas påolika sätt. Den ekonomiska ersättningen för gasen bestäms närmast av vilket energi-

system som byts ut mot den producerade bio-gasen.

Uppvärmning Tekniken är enkel. Gasen värmer vattengenom en gaspanna som sedan används tilluppvärmning. Under sommaren när behovetav värme är lågt kan det vara svårt att fåavsättning för gasen.

KraftvärmeAtt producera kraft + värme är en etableradteknik i bland annat Tyskland och Danmark där man har högre elpriser än i Sverige. Detkan även vara lönsamt i Sverige under vissaförutsättningar. I dagsläget kan biogasprodu-cerad el säljas genom ett så kallat grönt cer-tifikat som ges till el som produceras genomförnyelsebara energikällor. Förutom det van-liga elpriset betalas i november 2004 20–25öre per kWh. Priset förändras med tillgång

och efterfrågan.Ungefär 1/3 av energin i den producerade

gasen fås som el, resten fås som varmvattenoch kan användas för uppvärmning.

Fordonsdrift För att kunna använda gasen till drivmedelkrävs att koldioxiden tas bort från gasen. I

dagsläget finns den tekniken endast för stor-skalig biogasproduktion, men forskning

pågår och kommer att göra det möjligt att iframtiden använda även den småskaligt pro-ducerade gasen till bränsle på ett kostnads-effektivt sätt.

Ett förslag till införande av så kalladegröna certifikat för förnybart fordonsbränsle,där biogas är det i särklass mest fördelaktigaför miljön, är för närvarande (januari 2005)under behandling. Förslaget syftar till att öka

produktion och användning av förnybara for-donsbränslen.

Gasanvändning

Plönningeskolans gaspanna. Foto: Anna Hansson.

8

Gasdriven Opel Zafira, som används av projektet

”Agrigas”. Foto: Kjell Christensson.


11/36

En biogasanläggning har en positiv inverkan på miljön på flera sätt. Produkterna som lämnar biogasanläggningen, gas och biogödsel, har

en direkt påverkan på miljön, och det faktumatt biogasanläggningen använder olika typer av organiska restprodukter ger dessutomindirekt en positiv påverkan på miljön.

Minskade förluster av kväve till vatten och luft Genom att röta stallgödsel, skörderester eller andra organiska material som kan användassom gödselmedel, blir kvävet mer lättillgäng-ligt för växterna. Detta innebär att man får etteffektivare kvävegödselmedel vilket tillåter

bättre precisionsgödsling, och därmed för- bättrat kväveutnyttjande och minskad risk för förluster av kväve via ammoniakavgång ochnitratläckage.

Kväveförlusterna genom denitrifikation(omsättning av nitrat till kvävgas) är väsent-ligt lägre från rötad gödsel än från obehandladgödsel. Vid rötning av gödsel reduceras inne-hållet av kol i gödseln. När den rötade gödseln

tillförs marken förbrukas mindre syre vidnedbrytningen och denitrifikationen minskar.

Reducering av växthusgaser Biogasen kan användas för olika energiända-mål vilket också leder till miljövinster. Hur stora dessa blir beror på vilket energisystemsom byts ut. När gasen byts ut mot till exempelolja minskar behovet av ändliga resurser, kol-dioxidutsläppen minskar med mera. Biogaskan användas för värme- och elproduktion,

och som drivmedel för traktorer och bilar efter uppgradering. Ur miljösynpunkt är detviktigt att producerad biogas inte släpps utoförbränd då detta är negativt ur växthusgas-synpunkt. Det är därför viktigt att den metansom bildas under efterrötningen samlas upp ien gastät efterrötningstank.

Biogas från gödsel kan medföra storaminskningar av växthusgaser tack vare in-direkta miljövinster när spontana emissioner

av metan från konventionell gödselhanteringoch lagring kan reduceras.

Luktminskning av stallgödsel Rötningsprocessen reducerar gödselns inne-håll av illaluktande komponenter. I undersök-ningar har man sett att nyspridd rötad gödselluktar cirka 25 % mindre än orötad nyspriddgödsel.

Smittspridning Det finns alltid en risk att obehandlad gödselinnehåller patogener som sprids mellan gård-arna när man köper in gödsel. Rötning i35 °C i 20 dagar, som är vanligt vid rötningav gödsel, ger reducering av en rad patogener men det behövs en termofil process (55 °C)för att få en säker hygienisering av alla typer av patogener.

Minskad spridning av ogräsfrö

I den ekologiska odlingen är det viktigt atthålla nere förrådet ogräsfrö i jorden. Genomatt låta det organiska materialet som gödseloch olika växtprodukter behandlas i en biogas-

process reduceras antalet groende ogräsfrön.Danska studier har visat att antalet gronings-

benägna frön minskade för flera ogräsarter redan efter några dagar i en mesofil process

på cirka 35 °C.

9

Biogas och miljön


12/36

I de tre olika gårdsexemplen nedan har vi för-

sökt att beskriva hur en växtodlingsgårdskvävecirkulation och intäkter påverkas medeller utan en biogasanläggning i systemet.

Vi har räknat med att fosfor- och kalium-klassen i marken ligger på 3 och uppåt och attman strävar efter att tillföra maximalt demängder växtnäring till odlingssystemet sommotsvarar bortförseln av fosfor och kalium

på gården.

Gård 1: Ekologisk växtodlingsgård utan biogasproduktionVäxtnäring, till exempel genom stallgödsel,köps in till gården motsvarande den fosfor och kalium som förs bort ifrån gården genomförsålda växtprodukter. Gödseln sprids till degrödor som bäst behöver kvävet och till degrödor som det är möjligt att sprida gödseln

till beroende på gödselns form. Har man bara

tillgång på fast gödsel är det till exempel svårtatt sprida gödsel på höstsådda grödor på våren.

Gårdens kvävefixerande grödor fixerar kväve från atmosfären som sedan kan utnyttjasav grödorna i odlingssystemet.

Kväve försvinner från odlingssystemetgenom:

• Ammoniakavdunstning när den klöverrikavallen putsas och det kväverika materialetfår ligga kvar på marken och när andrakväverika skörderester får ligga kvar påmarkytan efter skörd (till exempel betblast).

• Ammoniakavdunstning när gödseln sprids.• Utlakning, det sker främst på höst och vinter

från obevuxen mark och vid de olika bearbetningstillfällena.

• De växtprodukter som gården säljer.

10

Biogas – växtodlingsgårdens kväve-balans samt påverkan på intäkterna

Gård 1 – Kvävecirkulation på ekologisk växtodlingsgård utan biogasproduktion.

G å r d e

n s N-cir k u l a t i o n Nedfall

Kväve-fixering

Utsäde

Utlakning

Försäljning avväxtprodukter

Markens N-cirkulation

Denitrifikation

N

Ammoniakavgång• Putsad vall• Kväverika skörderester • Spridning av gödsel• Gr ödor

2

NH3

NO3

Inköptväxtnäring• Stallgödsel• Organiskt material


13/36

Gård 2: Ekologisk växtodlingsgård med en biogasanläggning som är anpassad till gårdens råvaror.Gröngödslingsvallen skördas och grönmassanrötas tillsammans med skörderester som blastoch annat i biogasanläggningen. Kvävefix-

eringen i vallen ökar genom att den skördasoch inget kväve från grönmassan håller nerefixeringen. Risken för ammoniakavdunstningminskar eftersom inget kväverikt materialligger kvar på markytan. Eftersom kvävet irötresten utnyttjas blir andelen kväve i markenlägre under höst och vinter och risken för ut-lakning och denitrifikation minskar. Genomatt kvävefixeringen blir större och kväveför-lusterna minskar ökar mängden kväve tillodlingssystemet.

Kvävet i grönmassan och skörderesternamineraliseras i rötkammaren till en för gröd-orna tillgängligare form. Gården får tillgångtill en flytande rötrest som sedan kan spridasvid en tidpunkt och till de grödor som behöver kvävet bäst. Höstsådda grödor kan gödslas påvåren och kvalitetsgrödor, som till exempel

brödvete, kan stärka sin kvalitet genom enökad kvävetillförsel vid rätt tidpunkt. Mer lättillgängligt kväve spritt vid rätt tidpunkt

ger en ökad skörd och kvalitet och det ger isin tur ökade intäkter.

Samma mängd gödsel som på gård 1 köpsin för att täcka bortförseln av fosfor och kalium.

Från rötkammaren får man gas som kananvändas till uppvärmning, elproduktioneller drivmedel. Gården producerar själv sinenergi och minskar sitt beroende av andra

energikällor som till exempel fossila bränslen.Om biogasen ersätter de fossila bränslena pågården, så minskar miljöbelastningen påatmosfären genom att nettotillförseln av kol-dioxid minskas.

11

Gård 2 – Kvävecirkulationen på ekologisk växtodlingsgård med biogasanläggning anpassad till gårdens råvaror.

G å r d e


Kväve-fixering(ökar)

Utsäde

Utlakning(minskar)

Försäljning avväxtprodukter (ökar)


Denitrifikation(minskar)

Vall

Blast

Halm

N

Ammoniakavgång(minskar)

• Spridning av biogödsel• Gr ödor

2

NH3

NO3

Inköptväxtnäring• Stallgödsel• Organiskt material

Jämförelse gård 1 och 2 – hur påverkas miljön?

+ Minskad ammoniakavdunstning

+ Minskad kväveutlakning och denitrifikation

+ Bättre kväveutnyttjande i gr ödorna

+ Om biogasen ersätter fossila br änslen, så

minskar växthuseffekten (nettotillf örseln av

koldioxid till atmosf ären ökar inte)

Jämförelse gård 1 och 2 – hur

påverkas intäkterna?

+ Högre skördar och kvalitet genom ökade

kvävegivor och bättre kvävestyrning

+ Gas till värme, el eller drivmedel till egen

f örbrukning eller f örsäljning


14/36

Gård 3: Växtodlingsgård med enbiogasanläggning med en kapacitet att, förutom de egna råvarorna, taemot råvaror utifrån exempelvisrestprodukter från samhället Biogasanläggningen byggs större än för de

egna råvarorna för att kunna ta emot restpro-dukter från samhället, till exempel från livs-medelsindustrin. Som regel finns det möjlig-heter att få ersättning för att man tar emotdetta material. Tillförseln täcker gårdens

bortförsel av P och K och inget inköp avväxtnäring behövs. Eventuellt kan den rötrestsom inte behövs på den egna gården säljas.En annan möjlighet är att ta emot vallskördar från gårdar i närheten.

Gasutbytet ökar och därmed möjligheternatill en ökad självförsörjning av energi på gårdenoch till försäljning. Gårdens kvävecirkulation

påverkas troligen inte mycket, ett undantag är om mycket kväverikt material förs in, för dåökar tillgången på kväve i växtodlingen.

Gård 3 – Kvävecirkulation på ekologisk växtodlingsgård med en biogasanläggning större än det egna behovet.

Försäljning avväxtprodukter (ökar)

G å r d e


Kväve-fixering

Utsäde

Utlakning

Försäljning avväxtprodukter

Försäljningav biogödsel


Denitrifikation

N

Ammoniakavgång• Spridning av gödsel• Gr ödor

2

NH3

NO3

Rest-

produkter

Vall

Blast

Halm

12

Jämförelse gård 2 och 3 – hur påverkas miljön?

+ Ökat gasutbyte ger mindre behov av fossila

br änslen och belastningen på atmosf ären

minskar

+ Om inköpt fastgödsel byts ut mot flytande

r ötrest, så minskar utlakningen (kvävet iflytande r ötrest är lättare att styra till gr ödor-

nas behov)

Jämförelse gård 2 och 3 – hur

påverkas intäkterna?

+ Ökat gasutbyte och mer energi till gården att

täcka sitt eget behov och till f örsäljning

+ Försäljning av r ötrester

+ Ersättning f ör att ta emot restprodukter fr ån

samhället

+ Inget behov av inköpt växtnäring+ Högre skördar och kvalitet genom ökade

kvävegivor (i de fall mycket kväverikt material

f örs in i processen)


15/36

Om man bara rötar ett ”rent” substrat, somtill exempel industriavfall, så kan man få när-ingsbrist och dålig tillväxt av mikroorga-

nismerna. Vanligast är brist på kväve, det villsäga fel kol/kvävekvot. Den bör ligga runt15–30, det vill säga 15–30 gånger mer kol änkväve. När man har för lite kväve får manäven låg ammoniumhalt, vilket ger en låg

buffertkapacitet och stor känslighet för stör-ningar med låga pH. Dessutom vill man gärnaha mycket kväve, särskilt ammoniumkväve, irötresten.

Gödsel har däremot ofta för mycket kväve,svingödsel innehåller till exempel 4 g/liter

NH4-N. Kvävets form har också betydelse för processen. Från 0,1 g/liter NH3-N (kväve iform av ammoniak) i processen kan verkahämmande. I försök som körts länge har mandock sett en anpassning och en tolerans avupp till 1,1 g/liter NH3-N.

Jämvikten mellan ammoniak och ammo-mium påverkas främst av pH och temperatur.Ju högre pH och högre temperatur, desto mer ammoniak och mindre ammonium. Vid pH 8

och 37 °C är till exempel 10 % i form avammoniak. Därmed kan gränsvärdet på 0,1g/liter ammoniak lätt passeras och det finnsstor risk för en hämmad rötningsprocess. Svin-gödselrötning vid pH 8 har alltså 0,4 g/liter Ni form av ammoniak och är inom risken för hämmad process. pH under rötningen beror ihög grad på vilket material man rötar.

Det finns flera andra faktorer som kanhämma processen, till exempel för mycketfetter, höga metallhalter med mera. Men för

mycket eller för litet kväve är det vanligaste problemet.

Samrötning av olika råvaror kan ge ökatgasutbyte. I en pilotstudie i Agrigas-projektetgav rötning av bara potatis 0,26 m3 CH4/kg

VS. Rötning av bara betblast gav 0,22 m3

CH4/kg VS. Vid samrötning förväntadesutbytet bli 0,24, men blev istället 0,39 m3

CH4/kg VS, det vill säga 62 % mer metan änförväntat. Andra studier har gett liknanderesultat, till exempel gav samrötning godis-rester + kogödsel 60 % högre metanutbyte änförväntat. Även kombinationen av gödseloch vall har visat sig öka metanutbytet i jäm-förelse med rötning av råvarorna var för sig.

Valet av råvaror påverkar rötrestkvaliteten på flera sätt: förutom att innehållet av kvävevarierar med valet av råvaror påverkas äveninnehållet av både önskade och oönskadeämnen. Noggrannhet vid val av råvaror är därför viktigt om man vill använda rötrestensom gödsel och man vill ha ett högt gasutbyte.

Gasutbyte från olika material Olika typer av organiskt material ger olikautbyten av metan. Metanutbytet påverkas av

materialets sammansättning, rötningsmetodmed mera.

Genom att kombinera (samröta) olika typer av organiska material kan det totala gasut-

bytet ökas.I biogasbranschen används bland annat

uttrycket Volatile Solids (”VS”), vilket är det-samma som svenska analysprotokoll anger som ”glödförlust”, det vill säga nedbrytbartmaterial. VS är alltså detsamma som torrsub-stanshalten minus askhalten. Askhalten kan

variera beroende på material men ligger ofta på cirka 5–15 % av torrsubstanshalten.

Råvaror och r ötning

Tabell 2. Ungef ärligt utbyte av metan per ton organisk substans (”VS”)

Klöver/gr äsvall cirka 330 m3

Betblast cirka 350 m3

Flytgödsel, ko cirka 150 m3

Samr ötning vall/kogödsel cirka 300 – 350 m3

Matavfall cirka 400 m3

Fettavskiljarslam cirka 700 m3

1 m3 metan motsvarar ~ 1 liter olja, 1 m3 metan motsvarar ~ 10 kWh.

Eftersom det åtgår energi f ör att hålla temperaturen uppe i processen blir nettoutbytet cirka 20 % lägre.

13


16/36

En rötrest är den restprodukt som kvarstår efter det att ett material har rötats. Det slutligainnehållet i rötresten påverkas av det material

som använts i biogasanläggen, vilken röt-ningsprocess som använts, uppehållstid i röt-ningskammaren och hur stor grad av detinförda materialet som rötats (utrötnings-grad). Innehållet i en rötrest kan alltså variera

mycket och då även växtnäringsutnyttjandet iväxtodlingen.

Vilka r ötrester kananvändas i ekologisk odling?Det är materialets ursprung som bestämmer om det är tillåtet att använda det i ekologisk odling efter att ha genomgått en rötning. För

Den r ötade restprodukten

Skörd av betblast. Foto: Anna Hansson.

Rödklöver fungerar bra att röta. Foto: Anna Hansson.

14


17/36

gödsel och jordförbättringsmedel som inte är producerade på den egna gården ska växtnä-ringsbehovet på gården prövas innan detanvänds. Är gården ansluten till KRAV gör KRAV denna prövning. I annat fall ska läns-styrelsen göra en förprövning innan gödseln

eller jordförbättringsmedlet används.

Växtmaterial,skörderester och stallgödselAvslagna gröngödslingsväxter, skörderester,halm och andra växtrester är tillåtna attanvändas som gödselmedel efter rötning. Dettagäller även växtmaterial från konventionellodling. Rötrestens innehåll beror på vad somhar rötats, vilket innehåll ursprungsmaterialethar haft, vilken process som använts, uppe-hållstid i rötkammaren och utrötningsgrad.

Stallgödsel som är tillåten att användas iekologisk odling kan rötas och rötrestensedan spridas i växtodlingen.

Restprodukter och tätortsavfallDet avfall från tätorter som i dag får användasinom ekologisk livsmedelsproduktion (ochsom kan vara aktuella att röta) är enligtKRAV och EU-förordningen kortfattat följ-

ande (för fullständiga regler se KRAV:s regler 2004 sidan 66–69 eller ”Stöd för miljövänligt

jordbruk 2004”):

• Avfall från hushåll, restauranger och storkök (måste fermenteras eller komposteras): är i

princip tillåtet förutsatt att tillsatta ämnen integjort avfallet olämpligt att sprida. Avfall frånhushåll, restaurang och storkök ska enligtEU-förordningen hygieniserats vid 70 °C i entimme. För hushållsavfall krävs ett slutet in-

samlingssystem som är godkänt av KRAVoch Jordbruksverket. Vid KRAV-godkänd

produktion måste hushållsavfall och avfallav animaliskt ursprung godkännas avKRAV innan det får användas. Kontaktadock alltid KRAV för detaljerade regler.

• Livsmedelavfall från butiker: för livsmedels-avfall från butiker gäller speciella regler.Kontakta därför KRAV för att få detaljeraderegler!

• Avfall från livsmedels-, textil-, och skogsin-dustri: inga processer eller tillsatser får ingå som gjort avfallet olämpligt. Kontaktaalltid KRAV för detaljerade regler.

• Restprodukter av animaliskt ursprung:slaktrester ska vara hygieniserade och god-kända som KRAV-godkända produktions-hjälpmedel. Slaktbiprodukter, till exempel

benmjöl, hornmjöl, hårmjöl, köttmjöl, pälsoch hår, ska vara veterinärbesiktade och

steriliserade på ett sätt som oskadliggör BSE (minst 133 °C under minst 3 barstryck i minst 20 minuter). Blodmjöl skavara av livsmedelkvalitet. Hygieniseradeslaktrester får inte spridas på slåtter- och

betesvall eller grönfoder. Notera att KRAVhar högre krav på sterilisering av avfall avanimaliskt ursprung än EU-förordningen(hygienisering i 70 °C i en timme).

• Allt organiskt material producerat på denegna gården: KRAV och Jordbruksverkettolkar EU:s förordning så att hushållskom-

post, slam från den egna trekammarbrun-nen liksom eventuell urin och träck frånden egna bostadens källsorterade toaletter kan användas. Om gården har omfattande

besöksverksamhet, så ska frågan prövas avKRAV. Däremot får inte dessa biproduk-ter/gödselmedel användas om de kommer från andra ställen, till exempel ekobyar.

För samtliga dessa rester gäller dock att demåste uppfylla de krav på renhet som ställs.

Innan de tas i bruk är det därför lämpligt att kontakta KRAV och Jordbruksverket.

Tillåtna, alternativt KRAV-godkända jordförbättringsmedel Tillåtna jordförbättringsmedel För alla angivna produkter som är tillåtna som

jordförbättringsmedel men inte är godkända avKRAV gäller att lantbrukaren som använder

produkten tar ansvar för att det inte innehåller enligt KRAV otillåtna ämnen. Lantbrukarenska därför ha dokumentation som visar vad somanvänds och vad det innehåller. Är man osäker

på vad som gäller kan lantbrukaren göra enregelförfrågan till KRAV med dokumentationoch analyser på innehållet. Svaret gäller baralantbrukaren som gjort förfrågan och kanalltså inte marknadsföras som KRAV-godkänd.

KRAV-godkända jordförbättringsmedel Vill ett företag få en restprodukt godkänd avKRAV lämnas en ansökan tillsammans meden komplett dokumentation till KRAV. Blir

15


18/36

produkten godkänd kan den marknadsförassom KRAV-godkänd. Det är företaget somhar ansvaret att produkten är tillåten i KRAV-odling.

Storskalig producerad rötrest

I dagsläget finns det ingen rötrest från stor-skalig biogasproduktion som är godkänd för användning i KRAV-odling. Faktorer som gör att det omöjligt att KRAV-godkända en stor-skaligt producerad rötrest kan vara:

• Hygieniseringen av slakteriavfallet är intetillräcklig enligt KRAV:s regelverk somkräver att det ska steriliseras på ett sätt somoskadliggör BSE (minst 133 °C under minst 3 bars tryck i minst 20 minuter). Detnormala är att det görs en hygienisering vid

70 °C i en timme som är tillräckligt enligtEU-förordningen.

• Anläggningen tar emot slaktsvingödselfrån konventionella producenter som inteär tillåten att använda enligt det ekologiskaregelverket.

Det kan finnas förutsättningar att få fram enrötrest som går att certifiera enligt KRAV omrenhållningsbolagen ser att det finns en lön-sam avsättning för produkten.

16


19/36

Lagring av r ötrester När det färdigrötade materialet lämnar efterröt-ningsbehållaren (med gastätt lock där metan

från efterrötningen samlas upp) går den ner iett gödsellager. Det bildas inte något egentligtsvämtäcke på rötresten under lagring somminskar ammoniakavgången utan det är nöd-vändigt med någon typ av täckmaterial.Danska studier med rötad gödsel har man settatt kväveförlusterna vid lagring utan någotsvämtäcke kan bli upp mot 20 % av totalkvävet.Den rötade gödseln har ett högre pH och enhögre halt av ammoniumkväve än obehandladgödsel och detta tillsammans med ett dåligtsvämtäcke ökar risken för avdunstning.

Man har visat att genom att täcka rötres-ten med hackad halm (10 kg halm/m2) redu-ceras ammoniakavdunstningen med 80 % ochatt täckning med lecakulor minskar ammoniak-

avdunstningen ytterligare. Lecakulor kan dock ställa till problem i pumpar med mera och detfinns andra täckmaterial som är mer intressanta.

Viktigt medomr örning innan spridningUnder lagringen av rötrest bildas ett fiberrikt

bottensediment med en högre torrsub-stanshalt och ett mer lättflytande vätskeskikt.Fosfor, svavel och de flesta mikronärings-ämnena förekommer i störst koncentration iden tjockflytande fasen vid botten. Vatten-lösliga näringsämnen som ammoniumkväveoch kalium finns däremot nästan jämt fördelati behållaren. För att få en homogen blandningsåväl fysiskt som växtnäringsmässigt i sam-

band med spridning behöver rötresten blandasföre spridning.

Har man skiften med låga fosforklasser

Hantering av r ötrester

Påfyllning av släpslangspridare. Foto: Anna Hansson.

0 5 10 15 20

Lecakulor

Snittad halm

Ingen täckning

Kvävef örlust (%)

Diagram 1. Ammoniakförluster vid olika täckmaterial. Källa: Ammoniakfordampning, Dansk Landbrugsrådgivning,

Landscentret. www.lr.dk/biogas.

17


20/36

kan man med fördel sprida den tjockflytanderötresten på dessa fält.

SpridningFlytande rötrester har som regel en lägre torr-substanshalt än flytgödsel och fungerar bra

att sprida med släpslangspridare eller medspridare med nedmyllningsaggregat för flyt-ande gödsel.

Rötresterna är mer tunnflytande än flyt-gödsel och tränger snabbare ner i jorden eller rinner lättare av växterna vid spridning i väx-ande gröda och det är positivt ur kvävesyn-

punkt. Rötresten har dock ofta högre pH ochen högre halt av ammoniumkväve än flytgöd-sel och det gör att riskerna för kväveförluster genom ammoniakavdunstning kan vara stor vid spridning av rötrester. Detta gäller speci-ellt vid höga temperaturer. Det är därför extraviktigt att ha rätt väderleksbetingelser vidspridningen och snabbt bruka ner gödseln i

jorden för att minimera riskerna för kväve-förluster.

Spridning före sådd till vårgrödor medlång vegetationsperiod ger som regel bästkväveutnyttjande och det är viktigt att rötres-ten sprids jämt.

I Danmark har man under de senaste 15åren genomfört en rad försök med rötad ochorötad gödsel som ligger till grund för derekommendationer man nu har för använd-ning av rötad gödsel.

I 15 försök i höstvete 1999–2001 studerademan olika spridningsmetoder vid spridning iväxande gröda på våren. Nedmyllningen gav

inte högre skörd än släpslangspridd gödselmen proteinhalten blev högre i skörden.Kväveutnyttjandet var alltså bättre när göd-seln spreds genom nedmyllning. Bäst effektav nedmyllningen hade man när risken var stor för ammoniakavdunstning, det vill säga

när rötresten har högt pH och hög torrsub-stanshalt. Störst effekt av nedmyllningen fick man om den spreds tidigt på våren, i börjanav april. Att notera är dock att i försöken har man inte tagit körskadorna i beaktande.

Danska rekommendationer för spridning av rötad gödsel i konventionell odling Dansk Landbrugsrådgivning har samman-ställt rekommendationer för optimal använd-ning av rötad gödsel i konventionell odling. IDanmark rötar man ofta någon typ av avfalltill exempel slakteriavfall tillsammans medgödseln och kallar sedan rötresten rötad göd-sel. Studierna för användning av rötrester avandra ursprungsmaterial som vall, växtrester och andra avfallsprodukter i ekologisk odling är få. Principerna i de danska spridningsrekom-mendationerna bör kunna gälla även i ekolo-gisk odling då det gäller att få så små sprid-

ningsförluster och så stort kväveutnyttjandesom möjligt.

Spridning på våren till vårgrödor I vårsådda grödor bör rötresten alltid spridasföre sådd. Det ger normalt en mycket hög ochsäker växtnäringseffekt av rötresten. Vid sprid-ning före sådd bör det vara lätt uppharvat för

18

0 20 40 60 80 100

Nötflytgödsel (nedmyllat), 58 %

Svinflytgödsel (nedmyllat), 73 %

Rötat flytgödsel (nedmyllat), 82 %

Nötflytslangspridning, 47 %

Svinflytgödselslangspridning, 65 %

Rötat flytgödselslangspridning, 80 %

Kväveeffekt (utnyttjandegrad, %)

Diagram 2. Genomsnittlig utnyttjandegrad med tre olika gödseltyper. Rötad gödsel har utnyttjats 10–15 procent-

enheter bättre än svinflytgödsel och 20–30 procentenheter bättre än nötflytgödsel. Störst skillnad är det i släp-

slangspridd gödsel. Källa: Oversigt over Landsforsøgene, 1998 och 2001.


21/36

att rötresten snabbt ska tränga ner i markenoch förhindra att den rinner ovan på marken.

Nedbrukning bör ske direkt efter spridningen.Spridning med myllningsaggregat ger en

hög och säker kväveeffekt och kan göras både före och efter plöjning. Man bör dock

vara uppmärksam på att arbetsbredden är mindre än vid spridning med släpslangspri-dare och överfarterna fler och därför även ris-ken för kör- och strukturskador större.

Spridning i växande grödor I växande gröda bör rötresten spridas när grödan kommit igång att växa. Man bör und-vika tidiga spridningar på frostig mark efter-som risken är stor att grödan bränns. I höst-

säd sprids rötresten bäst med släpslangar ochdet är viktigt att vädret är svalt och fuktigteftersom risken är stor för ammoniakav-dunstning.

I vall bör rötresterna spridas tidigt påvåren och av hygieniska skäl bör det gå minst

30 dagar mellan spridning och skörd.I radsådda grödor som betor och majs får

man ett gott kväveutnyttjande med spridningmed myllningsaggregat från sådd till mittenav juli. Spridning med släpslangar hade viddenna tidpunkt gett höga ammoniakförluster.Tabell 3 visar rekommenderade spridnings-tidpunkter och spridningsteknik i olika grö-dor. Erfarenheterna har anpassats till ekolo-gisk odling.

19

0 5 10 15 20 25 30

Direktmyllning

Nedbrukning efter en timme

Ingen nedbrukning

Kvävef örlust (% av utspridning)

Diagram 3. Danska studier på kväveförluster från rötad gödsel utan nedbrukning, nedbrukning efter en timme

och spridning med myllningsaggregat. Källa: Ammoniakfordampning, Dansk Landbrugsrådgivning,

Landscentret. www.lr.dk/biogas.

Tabell 3. Gr ödor samt rekommenderad tidpunkt och teknik

Vårkorn och havre Innan sådd (man kan med fördel göra en insådd av en fånggröda).

Höstsäd I första halvan av april.

Betor Före sådd huvudgiva. Foderbetor ges en tilläggsgiva ges innan

raderna sluter sig.

Majs Före såddhuvudgiva. En tilläggsgiva kan nedmyllas när plantorna

är 15 cm eller slagspridas när plantorna är cirka 40 cm.

Potatis Innan sådd (eventuellt tilläggsgödsling med myllningsaggregat

till mitten av juni).

Vårkorn till helsäd Innan sådd.

Höstvete till helsäd Första halvan av april.

Korn/ärt eller havre/ärt till helsäd Innan sådd.

Slåttervall Tidigt på våren, efter varje skörd (man bör vattna efteråt).

Gr äsfr övall Tidigt på våren. Ängssvingel och svaga insådder ges även kväve

på hösten.


22/36

Det har gjorts väldigt få studier där man stud-

erat vilket värde man kan räkna med attrötresten får på en ren växtodlingsgård somgår över till att röta sin gröngödsling ochskörderester.

Ekologiska f ältf örsökSLU Alnarp har genomfört två ekologiskafältförsökserier där syftet varit att se omkväveutnyttjandet förbättras i växtodlingengenom processning av växtmaterial som klöver/gräs, halm och betblast i en biogasreaktor.Man jämförde system där gröngödslingsvall,halm och betblast skördades och återfördes iform av rötrest som gödselmedel med systemdär skörderester och vallputs lämnades kvar

på fälten.Växtmaterial, betblast och halm processades

i en biogasreaktor för enstegs omrörd rötningvid Lunds Universitets biogasförsöksstation iBilleberga och rötresten användes i båda för-söken.

Växtföljdsförsök

med sockerbetor på AlnarpDet första försöket har legat på Alnarp ochanlades 2002 och resultaten från 2003–2004är preliminära. I försöket jämfördes tvåodlingssystem:

A) Gröngödslingen putsades; klippet lämn-ades kvar. Blast och halm brukades ner.

B) Klöver/gräsvall, betblast och halm skördasoch rötas. Rötresterna sprids före sådd tillsockerbetor och vårvete och till höstveteoch vårvete inför axgång. Mängdenrötrest motsvarade vad som produceradesav systemets vall och blastskörd. Endaströtat växtmaterial ingick i rötresten.

Växtföljden var följande:

1) gröngödslingsvall (led A)/Biogasvall (led B),

2) sockerbetor,

3) vårvete,4) ärt + havre samt5) höstvete + insådd.

Värdet av r ötrester i den ekologiskaväxtodlingen på en djurlös gård

SLU:s biogastank i Billeberga. Foto: Kjell Christensson.

20


23/36

Rötresten till sockerbetssådden gav 7 % skörde-ökning. I vårvete har skördeökningen i genom-snitt de två åren varit 23 % i ledet där vall ochskörderester skördats, rötats och återförts tillgrödorna i form av en rötrest. Proteinhalten ivårveten har ökat med cirka en procentenhet

när rötrester har spridits inför axgången. Mot-svarande effekter i höstvete var 16 % i av-kastning och 0,7 procentenheter i proteinhalt.

De preliminära resultaten i försöken ovantyder på att systemeffekten av övergång frånnormal nedbrukning av skörderester till ettsystem med biogasrötning av gröngödslings-klipp och sockerbetsblast ger en ökad kväve-effektivitet. 54 kg/ha mer kväve återfinns i

sockerbetorna och vetekärnskörden i växt-följden i försöksled B.

21

Försök med rödbetor på Lilla Böslid i Halland I ett tvåårigt fältförsök på sandjord i LillaBöslid jämfördes olika strategier för ekologisk rödbetsodling. Jämförelsen inkluderar bådeolika förfrukter och olika rötrestgivor. Röd-

betorna bevattnades när behov förelåg. De för-

frukter som ingick var

• gröngödslingsvall,• vall skördad två gånger,• vall skördad tre gånger samt• vårkorn + fånggröda av engelskt rajgräs.

Restprodukter från biogasrötning användessom gödselmedel i en låg till måttlig givaefter gröngödsling och vall och i en kväve-stege efter korn. Kvävestegen baserades på

tillförsel enligt uppsatta mål för mineralkväve-tillgång vid tre tidpunkter: före sådd; i slutetav juni och i slutet av juli. Den genom-snittliga rötrestgivan i försöksled med kornsom förfrukt blev 45, 105, 155 och 200 kg

NH4-N. Försöket har löpt i två omgångar:2002–2003 och 2003–2004.

De preliminära resultaten i rödbetsförsö-ken tyder på att systemeffekten av övergångfrån system utan till system med biogasröt-ning ger en nettoökning av kväve motsvaran-de cirka 65 kg NH4-N-gödselmedel för etthektar klöver/gräsvall + ett hektar betblast.Då är den försämrade förfruktseffekten pågrund av att grönmassa från vall och betblastförs bort beaktad. Beräkningen förutsätter attrötresten lagras utan NH4-N förluster.

Tabell 4. Preliminära skörderesultat fr ån växtf öljdsf örsöken,

medeltal fr ån år 2003 – 2004 (proteinhalt respektive sockerhalt inom parentes)

Odlingssystem A Odlingssystem B

Skörd dt/ha Relativa tal Skörd dt/ha Relativa tal

Sockerbetor 451 (17,3 %) 100 483 (17,4 %) 107

Vårvete 39 (12,4 %) 100 48 (13,3 %) 123

Höstvete 37 (10,6 %) 100 43 (11,3 %) 116

0 5 10 15 20 25 30 35

Korn

Korn

Korn

Korn

Korn

Biogasvall med tre skördar

Gr öngödslingsvall

Rotskörd 30 – 75 mm (ton f ärskvikt/ha)

Diagram 4. Genomsnittlig rotskörd av rödbetor 2003 och 2004 vid olika förfrukter och kvävegödslingsnivåer.


24/36

22

Kvoten mellan NH4-N och total-N i röt-resten har stor betydelse för vilken betydelseen övergång från gröngödsling till biogasröt-ning får med avseende på effektivt kväve.Den genomsnittliga kvoten för rötresten som

producerades till rödbetsförsöken 2003–2004

låg på 0,43. I andra studier med rötat växt-material har kvoter mellan NH4-N och total-N

i resterna legat på 0,87 i biogasrötad bland-vallensilage och 0,69–0,82 i biogasrötadlucernensilage. Den lägre kvoten i den rötrestsom används i de svenska försöken beror tro-ligen på att omrörningen i experimentanlägg-ningen inte fungerade helt tillfredställande.

Sannolikt skulle anläggningen kunna optimerasytterligare med avseende på omrörningen.

Fortsatta försök viktigaDet är mycket viktigt att försöken ovan får fortsätta så att resultaten blir säkrare. Det

behövs beräkningsunderlag för att beräknalönsamheten i ett odlingssystem med bio-gasproduktion för att intresserade lantbrukareska våga investera.

Konventionella f ältf örsökDet har lagts ut ett antal fältförsök med röt-rester från storskalig biogasproduktion i kon-ventionell odling. Flera av försöken är intesammanställda och försöksplanerna på deolika ställena är olika vilket gör dem svåra att

jämföra. I flera försök har rötrestleden haftsamma kväveverkan och samma skördenivå-er som handelsgödselleden när rötresten är spridd före sådd. Bäst effekt av rötresten har man haft när man myllat ner den. Kväve-nivåerna i marken efter skörd har ofta legat

på samma nivå i leden med rötrester ochhandelsgödsel medan leden med flytgödsel har

legat något högre. Detta tyder på att kvävet irötresten har utnyttjats bra. Undantag fråndetta är de år som varit väldigt försommar-torra. Då har effekten av rötresten varit lägreän jämförande handelsgödselled och mer kväve funnits kvar på hösten efter skörd.

Spridning av rötrester före sådd i rödbetsförsöken. Foto: Anita Gunnarsson.


25/36

Beräkningsunderlagen för att göra kalkyler

på lönsamheten i en biogasproduktion är osäkra, eftersom antalet fältförsök med bio-gödsel är väldigt begränsat. I beräkningarna itabell 5 och tabell 6 nedan har vi utgått frånförsöksresultaten i SLU:s försöksserie meden femårig växtföljd med sockerbetor.Försöket, som är ett växtföljdsförsök, har bararesultat från två skördeår och är därför intesäkra.

Rötningen fungerade inte helt tillfredställ-ande i försöksreaktorn och rötrestens inne-håll av ammoniumkväve i förhållande tilltotalkväve var relativt lågt. Det borde därför gå att få ytterligare skördeökningar.

Lönsamheten i växtodlingenBeräkningarna i tabellerna nedan utgår från en100 hektars gård med den femåriga växtföljd-en på sidan 20 och grödorna jämt fördelade

på gården. Kalkylerna avser 2005 och framåt.

Kostnads- och intäktsläget är 2004 och Lant-männens kvalitetsreglering för vårvete gäller.Gårdsstödet är inte medräknat, eftersom detär detsamma för alla grödorna.

I försöken på Alnarp hade man problemmed fågelskador i ärtorna och skördarna blevmycket låga. Detta var ett försökstekniskt

problem som orsakades av att en väldigt litenyta ärtor odlades på ett skyddat läge. Därför har vi i beräkningarna utgått från en normalärtskörd (enligt HS kalkyler)

I första exemplet (tabell 5) med en grön-gödslingsgröda som putsas blir det teoretiskaTB 2 (ej inräknat fasta maskinkostnader ocharrende) cirka 375 000 kr.

I nästa exempel (tabell 6) skördas vallenoch betblast och materialet rötas i en biogas-anläggning. I kalkylerna nedan är inte skörde-kostnaderna inräknade.

Finns det någonlönsamhet i att r öta växtmaterial?

Tabell 5. 100 hektar traditionell ekologisk växtodlingsgård där gr öngödslingen putsasTB 2 utan

Prisnivå fasta maskin-

Skörd 2004 Ekostöd Intäkt Kostnad kostnader

Areal ha dt/ha kr/dt kr/ha kr/ha kr/ha kr/ha Totalt kr

Gröngödsling 20 – – 0 0 2 486 – 2 486 – 49 729

Sockerbetor 20 451 79,5 2 200 38 055 20 976 17 078 341 560

Vårvete 20 39 140 1 300 6 760 5 091 1 669 33 388

Ärter 20 39,5 153 1 300 7 344 5 557 1 787 35 733

Höstvete 20 37 115 1 300 5 555 4 823 732 14 636

TB 2 hela gården 375 588

Tabell 6. 100 hektar ekologisk växtodlingsgård där vallen och betblasten skördas och r ötas i en

biogasanläggning och biogödseln sprids i växtodlingen (se beskrivningen av f örsöken sidan 21)

TB 2 utan

Prisnivå fasta maskin-

Skörd 2004 Ekostöd Intäkt Kostnad kostnader

Areal ha dt/ha kr/dt kr/ha kr/ha kr/ha kr/ha Totalt kr

Vall 1 20 80 – 500 500 1 805 – 1 305 – 26 102

Sockerbetor 18,6 483 79,5 2 200 40 599 21 386 19 212 359 269

Vårvete 21,3 48 165 1 300 9 220 5 992 3 228 68 763

Ärter 20 39,5 153 1 300 7 343,5 5 557 1 787 35 733

Höstvete 20 43 115 1 300 6 245 5 238 1 007 20 148

TB 2 hela gården 457 811 kr

23


26/36

Eftersom sockerbetsskörden är 7 % högrekrävs 7 % mindre areal för att uppnå sammamängd sockerbetor och uppfylla kontraktet.På de resterande 1,6 ha odlas vårvete.Vårveteskörden är 23 % högre och priset stiger med 25 öre/kg på grund av att proteinhalten

är 1 % högre. Höstveteskördarna är 16 %högre än för gården utan biogasproduktion.

Det teoretiska TB 2 (ej inräknat fastamaskinkostnader och arrende) för hela gården

blir cirka 458 000 kr, alltså cirka 83 000 kr högre än för gården utan biogasproduktion.

Lönsamhet i energiproduktionenMed skördekostnader på 450 kr/ton vall och

betblast (planlager) blir den totala skörde-kostnaden cirka 110 000 kr. Gasutbytet är

beroende av bland annat materialets sam-mansättning och rötningsmetod. Genom attkombinera olika material kan det totalagasutbytet öka, men i gasutbytet nedan är inteen sådan effekt medräknad. Blandningen avklöver/gräs och betblast beräknas ge 300 m3

metan/ton nedbrytbart material (VS) vilketvar det gasutbyte man fick i försökstanken.Möjligheten finns att få ett högre gasutbytefrån en rötningsprocess som fungerar bättreän den gjort i försökstanken.

Det beräknade bruttogasutbytet (tabell 7)

är 70 500 m3 metan. Cirka 20 % av gasen behövs för att värma själva biogastanken ochnettoutbytet blir då 56 400 m3 metan.

Vilket pris man får för gasen (tabell 8) beror på vad gasen ersätter. I november 2004var elpriset 28 öre/kWh och plus de grönacertifikaten blir det ett pris på cirka 50–55öre/kWh, vilket motsvarar 5–5,5 kr/m3 metan.Verkningsgraden i en elgenerator är cirka 30 %och resten av den tillförda energin blir värme.Tabellen nedan visar hur mycket som är kvar till att täcka investeringskostnaderna och egetarbete i biogasanläggningen beroende gaspris.

Vid rundbalsensilering ökar skördekost-naderna med cirka 200 kr/ton till 650 kr/per ton vall eller betblast. I exemplet ovan ökar skördekostnaderna då med cirka 50 000 kr.

24

Tabell 8. Intäkter f ör gasen beroende på gaspriset och hur mycket som är kvar att täcka drift-

och kapitalkostnader vid de olika prislägena. 1 m3 metan motsvarar cirka 1 liter olja eller 10 kWh.

Kvar till drift-

Merintäkt Skörde- och kapital-

Pris kr/m3 metan Intäkter gas kr växtodlingen kr kostnader kr kostnader kr

4 225 600 82 223 109 665 198 158

5 282 000 82 223 109 665 254 558

6 338 400 82 223 109 665 310 958

8 451 200 82 223 109 665 423 758

Tabell 7. Skördekostnader och gasutbyte f ör exemplet ovan; 20 % av gasen används till att

värma r ötkammaren

Skörde- Skörde-

Totalskörd kostnader kostnader Gasutbyte

Areal ha Ton ts ha ton VS kr/ha totalt kr m3 metan

Klöver/gräs vall 20 8 154 3 600 72 000 46 200

Betblast 18,6 4,5 81 2 025 37 665 24 300

Summa 109 665 70 500

Nettoutbyte (80 %) 56 400


27/36

Hagavik, Krister Andersson

Krister Andersson är ekologisk lantbrukare på Hagaviks gård utanför Malmö. År 2003 byggde han sin biogasanläggning. I rötgas-tanken omvandlas växtmaterial från gårdens10 hektar gröngödslingsvall och skörderester som betblast och halm till ett högvärdigtgödselmedel samtidigt som det bildas biogas.

Anläggningen har en kontinuerlig processi en omrörd tank och fungerar i dagsläget bra.Vid påfyllningen tas vätska från tanken till en

påfyllningsbrunn som är cirka 20 m3 stor ochden hackade grönmassan tillsätts och allt rörsom innan materialet pumpas in i tanken igen.Påfyllningen görs 3–4 gånger per dag medcirka 3–4 ton ensilage per dag. På detta sättökar koncentrationen av rötat material helatiden eftersom inget vatten tillsätts i proces-sen. Kväveinnehållet i rötresten ligger i dag

på cirka 1,5/kg ton NH4-N, men målet är attman ska komma upp i koncentrationer påomkring 3 kg/ton NH4-N. Andelen NH4-N i

förhållande till total N har stigit efterhandsom processen varit igång och är nu cirka50 %. Rötrestens torrsubstanshalt ligger på5–6 %.

Med enbart växtrester och vall från gård-

en produceras cirka 1 950 kWh biogas/dygn,vilket motsvarar cirka 52 m3 olja/år. Biogasenkommer att som första steg användas till upp-värmning av gårdens två bostäder, spann-målstorken och att hålla själva rötkammareni rätt temperatur.

Det kan även bli aktuellt att installera engasmotor för att omvandla gasen till el. Denel som inte behövs på gården kan då säljasoch ge nya intäkter till gården. Kylvattnetfrån gasmotorn kan användas till uppvärm-ning.

Krister driver en ekologisk växtodlings-gård på 123 ha varav 75 ha är omlagda och48 ha ligger i karens. Grödorna som odlas är sockerbetor, vårvete, höstråg, höstraps, grön-gödslingsvall och vitklöverfrövall. Gröngöds-lingsvallen skördas 3 gånger per år och grön-massan ensileras och lagras. Det är ävenmöjligt att ta en grönmasseskörd på höstenefter skörden av vitklöverfrö. Även betblasten

kommer att skördas och ensileras. Arealen avden skördade gröngödslingsvallen är cirka 10ha.

Rötresterna lagras i en 500 m3 gummisäck

Hagaviks biogasanläggning. Foto: Anna Hansson.

Goda exempel pågårdsbaserad biogasproduktion

25


28/36

och pumpas upp när det är dags för spridning.Rötresterna kommer i första hand att spridas

på våren till höstsäd, höstraps och vårvete.Anläggningen med en 450 m3 stor röt-

kammare är byggd för att klara större mäng-der än vad gården kan producera (om bara

eget material skulle användas, så hade deträckt med en tank på 150 m3). Krister plane-rar att ta emot restprodukter från livsmedels-industrin som ett komplement till de egnaråvarorna. De kan till exempel vara restpro-dukter från bageri eller annan livsmedelsin-dustri. Samarbete med någon granne kanockså bli aktuellt. I framtiden räknar Krister med att det kommer att bli lönsamt att sälja

både rötrester och energi.

Påfyllning av ensilage i blandningsbrunnen, Hagavik. Foto: Anna Hansson.

26

Fakta Hagavik

Biogasprocess: mesofil process (35 °C) i en

stegsprocess i en omr örd tank.

Volym på r ötkammaren: 450 m3

Material som r ötas: klövergr äsvall, betblast

och eventuellt kan också någon restprodukt

fr ån livsmedelsindustrin bli aktuell.

Uppehållstid: 125 dagar.

Gasutbyte: 350 m3 metan/ton nedbrytbart

material (VS).

Metanhalt i gasen är 63 %.

Investeringskostnader: 2,2 miljoner – 600 000

kr bidrag fr ån DESS (finns inte längre att söka).

Med gårdens egna växtprodukter produceras

gas motsvarande 52 m3 olja/år, men kapacitet

finns att producera motsvarade 100 m3 olja/år

beroende på mängd och material som r ötas.


29/36

PlönningeskolanI januari 2004 invigdes Plönningegymnasiet iHalland sin biogasanläggning. Skolan ägs avRegion Halland och biogasanläggningen är

byggd med syftet att öka kunskaperna omeffekterna av en gårdsbaserad biogasanlägg-

ning både när det gäller miljö och ekonomi.I anläggningen rötas flytgödseln från gård-

ens cirka 90 kor, rekryteringsdjur och 30 stutar.Gödseln går från stallet till en pumpbrunndär det också är möjligt att blanda i andramaterial som foderrester, växtmaterial ochandra restprodukter. Maximalt kan 17 m3 gödsel

pumpas automatiskt in i rötningskammaren per dygn och uppehållstiden är 17–18 dygn.Rötningen sker i en omrörd tank som är på300 m3. Lika mycket rötad gödsel pumpas utur rötkammaren som orötad pumpas in ochsamlas i en stor gödselbrunn i betong med ettgastätt lock. Här sker en efterrötning; behåll-aren fungerar även som ett gaslager om gas-

produktionen är större än förbrukningen.Gasproduktionen är cirka 9,2 m3 per timme,

vilket motsvarar cirka 60 kWh. I medeltal produceras cirka 1 250 kWh per dygn med enmatning av 12 m3 gödsel/dygn. Gasen för-

bränns i dagsläget i en gaspanna och ger

varmvatten till skolanläggningen. Cirka25–30 % av gasen behövs för att värma uppsjälva rötningskammaren. Målet är att man

på sikt ska använda gasen till fordonsbränslenär teknik finns för detta.

Gödseln som går in i rötkammaren håller cirka 7–8 % torrsubstans och den rötade göd-seln cirka 4 % torrsubstans. Förhoppningarna

är att den rötade gödseln är lättare att spridamer effektivt och ökar växtnäringsutnyttjan-det i gårdens grödor.

Hela Plönningeskolans jordbruksproduk-tion drivs ekologiskt. På de 220 hektarenodlas till stor del slåttervall och bete. Andra

grödor är potatis, havre, vårkorn, höstvete,vårvete och åkerbönor.

Plönninge har också en stor hästverksam-het med 220 elever som går på hästutbild-ningar. Skolan har 70 hästar och det produce-ras mycket hästgödsel. I dagsläget fungerar inte tekniken för att ta hand om den halmrikahästgödseln i biogasanläggningen.

Halmstad Högskola har studier koppladetill anläggningen och man tittar bland annat

på den rötade gödselns växtnäringsvärde.

Plönningeskolans biogasanläggning. Foto: Plönningeskolan.

Fakta Plönningskoian

Biogasprocess: mesofil process (35 °C) i en

enstegsprocess med en omr örd tank.

Volym på r ötkammaren: 300 m3.

Material som r ötas: nötflytgödsel fr ån gården

mjölk- och köttproduktion samt mindre mängder

foderrester (cirka 5 %).

Uppehållstid: 17 – 18 dagar.

Gasutbyte: 150 m3 metan/ton nedbrytbart

material (VS).Metanhalt i gasen är cirka 60 %.

Investeringskostnader: 5,5 miljoner kronor.

Investeringen är gjord så att det är mö jligt att

bedriva olika forskningsstudier i anläggningen

och investeringen är därf ör högre än en vanlig

gårdsanläggning.

27


30/36


31/36

För att kunna beräkna lönsamheten för en

tänkt biogasanläggning måste underlagsma-terial tas fram.

Råvaror När det gäller råvaror måste man undersökavilka olika typer av råvaror som finns att till-gå och vilka gasmängder som kan utvinnas.Som tidigare nämnts kan det bli ett högregasutbyte om olika råvaror kombineras, jäm-fört med om varje råvara rötas var för sig. För att få ett säkrare beräkningsunderlag kan mangöra en provrötning av de tänkta råvarukom-

binationerna. Utrustning för att utföra prov-rötning kan finnas hos exempelvis enstakakonsultföretag, forsknings- och försöksinsti-tutioner och entreprenadföretag i biogasbran-schen. Ring till någon av kontaktpersonerna

på sidan 31 för att få tips.Man bör även klargöra råvarornas kväve-

innehåll, samt vilken mineraliseringseffektav kvävet man kan förvänta genom rötnings-

processen.Kostnaden för hantering av råvaror bör

beräknas, och möjligheten att behandlaavfallsprodukter bör också undersökas.

Gasanvändning Den ekonomiska ersättningen för den produ-cerade biogasen är beroende av hur denanvänds och vilket energisystem som eventu-ellt byts ut mot biogas.

Eftersom en biogasanläggning ska använ-

das under ett antal år måste man göra en nog-grann känslighetsanalys för att se hur varie-rande framtida energipriser kan påverkaekonomin i anläggningen.

Rötrest Värdet av biogödseln måste bedömas, liksomkostnaden för hanteringen av densamma.Biogödseln har olika värde i olika grödor ochi olika odlingssystem.

Andra intäktsmöjligheter

Möjligheterna att omvandla olika miljöeffek-ter till någon form av intäkt till biogasan-läggningen varierar från fall till fall. Olikagårdar kan exempelvis göra olika bedöm-ningar av den ekonomiska nyttan av att rötadgödsel luktar betydligt mindre än icke rötad.

Driftkostnad Den största driftkostnaden är energiåtgångenför anläggningen. Denna, liksom kostnad för arbete och underhåll, kan beräknas utifrånuppgifter från anläggningsleverantör eller utifrån schabloner, tagna från litteratur iämnet.

Kapitalkostnaden kan beräknas utifråninvesteringskostnaden och vilken avkastning

på kapitalet som man beräknar behövs.

Investeringskostnad Investeringskostnaden bör bedömas utifrånen anläggning som är ”nyckelfärdig”. Ett

bygge i egen regi kan mycket väl bli billigare,men risken för tillkommande, oförutsedda,kostnader och driftstörningar är stor.

Investeringsbidrag Investeringsbidrag för biogasanläggningar kan sökas från olika håll.

Bidrag till biogasanläggningar kan sökashos exempelvis

• lokala Klimatinvesteringsprogrammet

(”KLIMP”). Kan sökas i samverkan medkommunen.

• länsstyrelsen, investeringsstöd.

Övrigt Utöver den ekonomiska bedömningen kan detvara lämpligt att tidigt kontakta den miljö-myndighet som kan komma att beröras av eneventuell anläggning.

Före en byggnation ska tillstånd sökas

eller anmälan göras till miljömyndigheten.

29

Att tänka på vidplanering av en biogasanläggning


32/36

30

Beroende på storlek klassas olika anläggningstyper i bilagan till 9 kapitlet i miljöbalken enligt f öljande:

A-anläggning – tillstånd ska sökas hos miljödomstol.

B-anläggning – tillstånd ska sökas hos länsstyrelsen.

C-anläggning – anmälan ska göras till den kommunala nämnden.

Klassificering efter gasproduktion

B-anläggning – anläggning f ör framställning av mer än 150 000 m3 gasformiga br änslen per år.

C-anläggning – anläggning f ör framställning av högst 150 000 m3 gasformiga br änslen per år.

Klassificering efter mängd behandlat avfall

B-anläggning – anläggning f ör biologisk behandling av avfall om den tillf örda mängden av annat

avfall än park- och tr ädgårdsavfall är större än 200 ton, men högst 100 000 ton per år.

C-anläggning – anläggning f ör biologisk behandling av avfall om den tillf örda mängden av annat

avfall än park- och tr ädgårdsavfall är större än 10 ton, men högst 200 ton per år eller om den tillf örda

mängden park- och tr ädgårdsavfall är större än 10 ton per år.


33/36

Att läsa Biogas – förnyelsebar energi från organiskt avfall. Svenska biogasföreningen. Beställs på

www.sbgf.org.

Miljöanalys av biogassystem, Pål Börjessonoch Maria Berglund, Lunds TekniskaHögskola, Institutionen för teknik och sam-hälle, rapport 45, 2003.

Energianalys av biogassystem, MariaBerglund och Pål Börjesson, Lunds TekniskaHögskola, Institutionen för teknik och sam-hälle, rapport 44, 2003.

Energi i Økologiskt jordbrug, FØJO-rapport19, 2004. Forskningscenter for Økologisk Jordbrug (FØJO), Foulum, Tjele.

Förutsättningar för biogas från jordbruks- grödor – Slutsatser från UtvecklingsprogramBiogas, Stiftelsen Lantbruksforskning ochEnergimyndigheten. Beställs på Energi-myndigheten i Eskilstuna.

Utvärdering av gårdsbaserad biogasanlägg-ning på Hagavik. Edstöm M, med flera. JTI-rapport Kretslopp & Avfall 31, 2005. JTI-Institutet för jordbruks- och miljöteknik.Uppsala. www.jti.slu.se

Intressant på Internet www.lr.dk/biogas

www.agrigas.lu.se Biogasprojekt vid LundsUniversitet.

www.biogasforum.se Interregionalt samver-kansprojekt i Öresundsregionen.

www.sbgf.org Svenska biogasföreningen.

Kontaktpersoner eller organisationer som kan hjälpa dig vidare

Biogas Väst: Lars-Gunnar Johansson LRF,0521-57 24 52.

Biogas Syd: Kjell Christensson, Agrigas,0709-48 22 00.

Gotlands Biogasförening, Jan Ekdahl, 0498-20 67 94.

Jordbrukstekniska Institutet, Mats Edström,018-30 33 86.

Svenska Biogasföreningen, SBGF.08-692 18 50.

31

Lär dig mer!


34/36

Berg, J, lagring och hantering av rötrester från storskaliga biogasanläggningar. JTI-rapportKretslopp & Avfall 22, 2000. Jordbruks-

tekniska Institutet, Uppsala.

Björnsson Lovisa, et al. Utveckling av teknik för att utnyttja biogaspotentialen i restpro-dukter med höga torrhalter. Agrigas-projek-tet, Avdelningen för Bioteknik, LundsUniversitet. 2003. Lund.

Blomberg M, med flera. Restaurang-, han-dels-, och hushållsavfall som växtnärings-och jordförbättringsmedel. Orienterandeodlingsförsök med rötrester vid sådd och iväxande gröda. JTI. 1998. JordbrukstekniskaInstitutet, Uppsala.

Christensson K, Blohmé H. Filborna biogöd-sel, 5-åriga fältförsök. Slutrapport. AgellusMiljökonsulter och Hushållningssällskapet iMalmöhus. 2002. NSR, Helsingborg.

Dalhed M, Persson K. Elgenerering från

gårdsbaserad biogas. En förstudie till ett kon-cept. Högskolan i Halmstad och RegionHalland. 2004. Halmstad.

Dansk Landbrugsrådgivning, Landscentret.Biogas. www.lr.dk/biogas

Gunnarsson A, Gertsson U. Biogasrötat växt-material för bättre näringseffektivitet i ekolo-gisk odling av rödbetor. SLU:s Ekoforsk 2004. Alnarp.

Hallén D. Lantbrukets produktionsekonomivid anslutning till biogasanläggning. Engenomgång av ekonomiska konsekvenser för lantbruk som levererar vallgröda för tillverk-ning av biogas och tar emot rötrester. LRFKonsult på uppdrag av LRF. 2003. Karlstad.

Hushållningssällskapet Kristianstad. Pro-duktionsgrenskalkyler för ekologisk växtod-

ling i Skåne, Halland, och Blekinge. Efter-kalkyler för 2004. Skepparslöv, Kristianstad.

Jordbruksverket. Stöd för miljövänligt jordbruk, EU-information från Jordbruksverket.2004. Jönköping.

Jørgensen U, Dalgaard T. Energi iØkologiskt jordbrug, FØJO-rapport 19 2004.Foulum, Tjele.

KRAV. Regler för KRAV-godkänd produktion2005. Uppsala.

Lanz M, Gårdsbaserad biogas för kraftvärme – ekonomi och teknik. Miljö- och energi-system, LTH. 2004. Lund.

Lindberg A, Edstöm M et al. Småskalig bio-gas i norra Europa – en nulägesbeskrivning.Miljöteknikdelegationen 1998:3. Stockholm.

Norin E. Biogas … eller vad man kan göra avruttna äpplen. En informationsskrift om bio-gas från Svenska Biogasföreningen. 1998.Stockholm.

Pedersen C-Å. Oversigt over Landsforsøgene2001. Landbrugets Rådgivningscenter,Danmark.

Svensson G. Värdet av rötrester i den ekolo-giska växtodlingen på en gård utan djur.SLU:s Ekoforsk 2004. Alnarp

Svensson K, Odlare M, Pell M. The fertilizingeffect of compost and biogas residues fromsource separated household waste. Journal of

Agricultural Science, 142, 2004.

Sørensen P, Birkmose T. Kvælstofudvaskningefter gødskning med afgasset gylle. Gr ønViden, markbrug 266. 2002.

The ”Växtkraft” project in Västerås. Statusreport – October 2003. Västerås.

Torstensson G. Ekologisk odling – Utlaknings-

risker och kväveomsättning, Ekologiskaodlingssystem med respektive utan djurhåll-ning på sandig grovmo i södra Halland,Ekohydrologi 72, SLU, 2003. Uppsala.

32

Referenser


35/36

Torstensson G. Ekologisk odling – Utlakningsrisker och kväveomsättning,Ekologiska odlingsystem med respektiveutan djurhållning på lerjord i västra Götaland,Ekohydrologi 73. SLU, 2003. Uppsala.

Åkerheim H, Richert Stintzing A.Anaerobically digested source separated foodresidues as fertilizer in cereal production. JTI

– Swedish Institute of Agricultural andEnvironmental Engineering, VERNAEkologi AB. 2004. Stockholm.

Åkerheim H. Fältförsök med rötat matavfallvid Berga år 2002. JTI, Uppdragsrapport2003. Jordbrukstekniska Institutet, Uppsala.

Ej publicerade ochsammanställda försök 6 försök i Halland i vårkorn och höstvete,1993–2000. Utförare HS Halland på uppdragav Laholms Biogas AB.

6 försök i Kristianstad i vårkorn och stärkelse- potatis, 1999–2004. Utförare HS Kristianstad på uppdrag av Kristianstads Renhållnings AB.

Personliga meddelanden Anette Hejnfelt, Miljö & Ressourcer,Danmarks Tekniske Universitet, Köpenhamn.

Krister Andersson, Hagaviks gård, Oxie,Malmö.

Lars Hollman, Plönninge naturbruksgymna-sium, Harplinge, Halland.

Lovisa Björnsson, Avdelningen för Bioteknik,Lunds Universitet, Lund.

Per-Erik Persson, Växtkraft AB, Västerås.

33

Produktion: Kraft&Kultur i samarbete med Winterstrand & Friends.


36/36

Jordbruksverket

551 82 Jönköping

Tfn 036-15 50 00 (vx) Tr k k h r b k t t m mt S ri h EU

Documents

Biogas i Landbruk - Sverige