Bild 1 - s u · En statlig utbildning för rektorer och förskolechefer bör fokusera på: • verktyg för att bedöma elevernas och verksamhetens utveckling mot de nationella målen

2012-04-26

1

1 Palmius & Rådbrink 2012

Resultatstyrning och specialpedagogisk verksamhet

Vi har fått en resultatstyrd skola

Dagens skolpolitik och som den formulera i läroplanen medför att

kunskapsbedömningar blir ett styrmedel för skolans

resultat.(Lundahl, Forsberg 2006)

Skillnaden mellan Lpo 94 innebär en övergång från målstyrning

med resultatansvar till resultatstyrning med fokus på att uppnå

kunskapskrav.

Palmius & Rådbrink 2012 2


Ökad statlig styrning och kontroll

• Likvärdighet i bedömningen av lärandet

• Att bedöma för lärande

• Planera och dokumentera lärande

2012-04-26

2

Slutsatser från rektorsutredningen

En statlig utbildning för rektorer och förskolechefer bör fokusera på:

• verktyg för att bedöma elevernas och verksamhetens utveckling

mot de nationella målen.

• principer för kunskapsbedömning och betygssättning,

• principer för bedömning av läroplansmål.

• frågor kring bedömning av elevers kunskaper och

kunskapsutveckling

• skolledarskapet, dvs. utbildning för att fungera som pedagogisk

ledare med ansvar för att utveckla den lokala förskole- och

skolverksamheten i enlighet med av staten uppsatta mål.


Statlig styrning 1960- 1980 1980 - 1994 1994 – 2006 2006 - 2011 2011-

Statlig styrning

centralisering

Detaljerade

styrdokument

Relativt betygsystem

utifrån

normalfördelning

Detaljreglerade

statsbidrag

Statligt riktade

resurser

1967 Statlig

rektorutbildning

Statlig styrning och

ökat lokalt inflytande

öppnare

styrdokument

Styrande värdegrund

Relativt betygsystem

utifrån

normalfördelning

Regleringen av

statsbidrag luckras

upp

Statliga resurser som

fördelas efter behov

1990-talet ny rektors-

Utbildning

Mål och

resultatstyrning

Decentraliserad skola

Friskolor

Lokala tolkningar av

styrdokument

Målstyrt

betygssystem

Ingen statlig styrning

av statsbidrag

Kommunalt

Skolpeng

Mål och

resultatstyrning

Ökad statlig styrning

och kontroll

Detaljerade

styrdokument

Målstyrt

betygssystem


av statsbidrag

Kommunalt

Skolpeng

2009, 2011 ny

rektorsutbildning

Mål och

resultatstyrning

Ökad statlig styrning

och kontroll

Detaljerade

styrdokument

Kravstyrt

betygssystem


av statsbidrag

Kommunala, länsvisa

skolpengsystem

Prislistor på

funktionsnedsättning

Skapande av en

nationellt enhetlig

och gemensam

skolorganisation

Skolorganisation

utifrån arbetsenhet

och arbetslag

ökad valfrihet

Varierande

skolorganisation

utifrån valfrihet

Varierande

skolorganisation

utifrån valfrihet

Varierande

skolorganisation

utifrån valfrihet


Synen på resultat från 1970-2006

Lärares ämneskunskaper och ämneslärarnas inflytande minskade

succesivt från 1970-talet och fram till 2005 -2006.

Läroplanerna Lgr 80 och Lpo 94 Synen på resultat från 1970-2006

omfattade en styrande värdegrund som betonade sociala- och

demokratiska förmågor.

Det pedagogiska kopplades samman med elevens egna val och

eget ansvar. Ämnesinnehållet blev mera fritt.

Skolan och lärarna flyttar ansvaret för lärandet till eleven.


2012-04-26

3


Hur

ska jag

göra?

Vad ska jag

göra?

Varför?

Hur och

när ska jag

börja och

sluta?

I vilken

ordning?

Med

vem?

Helen Trankvist

Lärandets grundproblem

- elevens ansvar?


Individualisering som enskilt arbete i egen takt och

med eget ansvar (effekter)

• Eleven och föräldrarna får ökat ansvar för lärande vilket missgynnar elever med lågutbildade föräldrar

• Motivationen kan sänkas • För få utmaningar

• Elever som inte kan ta ansvar halkar efter

• Gruppen svagpresterande ökar

• Stressen bland vissa elever ökar

• Läromedel snarare än målen styr undervisningen • Läraren hinner inte handleda alla elever och får vaga kunskaper om elevernas

förståelse för det som skall läras

• Procedurer, vad som skall göras snarare än begreppsmässig förståelse

• Hemläxan kopplas till det egna ansvaret snarare än till lärandet

• Arbetssättet motsvarar inte synen på lärande som finns i läroplanen

• En del kompetenser och förmågor kräver kollektiva arbetssätt för att utvecklas • Det sker en sammanblandning av görande och lärande

Vinterek 2006

Synen på resultat från 2006 -

Efter mitten av 2000-talet första decennium börjar en process mot

ökat fokus på kunskapsresultat i skolans ämnen.

Ökad vikt läggs på internationella jämförelser.

Reformering av skolan mot ökade ämneskunskaper, fler och

tidigare betyg, nationella prov, krav på likvärdiga bedömningar

ökad statlig kontroll.

Ökad krav på lärarnas bedömningskompetens. Att dokumentera

och kommunicera kunskapsresultat blir viktigt

Ökat krav på självskattning hos eleverna.


2012-04-26

4


Grundskolan 1960 – 1990

låg/mellan/ämneslärare för

högstadiet

1990 grundskollärare

1-7, 4-9, gymnasielärare.

Ämneskunskaperna nedtonas,

social och fostrande lärarroll.

2001 en lärarutbildning.

med en gemensam ingång.

Elevers olikheter, inkludering etc

2011 En återgång till en situation

som rådde före 1990 med särskild

utbildning stadier och skolformer

Speciallärare 1960- 1990

specialiserad mot test, diagnos och

undervisning

Specialpedagogutbildning 1990

expertrollen nedtonas, fler

yrkesgrupper behöriga. Inriktning

mot elevers olika behov, lika värde

etc.

Specialpedagogutbildning 2001, tar

bort fördjupningar mot elever med

olika funktions-nedsättningarna,

fokus på demokrati och inkludering

etc.

2011 specialläraren för olika

funktionsnedsättning införs.

Specialpedagogrollen osäker.

Social och medborgarfostran - ämnesinriktning

Specialpedagogutbildningens inriktning är en yrkeskompetens som

bland annat innefattar:

• att visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar

med hänsyn till vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt

beaktande av de mänskliga rättigheterna,

• att kritiskt och självständigt kunna identifiera, analysera och medverka i det

förebyggande arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika

lärmiljöer,

• att kritiskt och självständigt kunna genomföra pedagogiska utredningar och

analysera svårigheter på organisations- grupp- och individnivå,

• att kunna utforma och delta i arbetet med att genomföra åtgärdsprogram i samverkan med berörda aktörer samt stödja barn och elever och utveckla

verksamhetens lärmiljöer,

• en fördjupad förmåga att kunna verka som en kvalificerad samtalspartner och

rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda,

• att leda utveckling av pedagogiskt arbete med målet att kunna möta behoven

hos alla barn. (www.su.se 2012)


Professionsutveckling -

specialpedagog

• Folkskolelärare (fostran – kunskaper)

• Lärare för sinnesslöa (fostran, träning, behandling)

• Hjälpklasslärare (fostran, baskunskaper, träning, test och

diagnoskunskap, elevvårdsagent)

• Speciallärare för elever med olika handikapp (baskunskaper,

träning behandling, specialisering, test och diagnoskunskap)

• Specialpedagog (icke expert, ansvar för åtgärdsprogram,

resursäskande efter behov, konsultation, handledning)

• Speciallärare och specialpedagog


2012-04-26

5

Specialpedagogikens dilemma när

kunskapsbedömningar blir centrala

Specialpedagogiken har en tradition av att bedöma:

• Elever som inte har förutsättningar att klara skolans krav

• Elever som har svårigheter av olika slag. Ex. läs- och skriv, tal-

och språk, neuropsykatriska funktionsnedsättningar

• Elevers behov Ex. en-till-en, assistent, särskild

undervisningsgrupp

• Elevers mognad

• Elevens individuella förmågor

• Läsutveckling, språkutveckling

• Till viss del baskunskaper i svenska, matte, engelska


Palmius & Rådbrink 2012

”Genom undervisningen skall eleven ges förutsättningar att….”

Kursplaner skola 2011 (gäller både särskola och grundskola)

• Elevens inneboende förutsättning

• Elevens förmågor varierar

• De förmågor vi hjälper eleven att

utveckla

• Omgivningens förmåga att skapa

förutsättningar för lärande, utveckling.

Vilka förutsättningar skapas i

bedömningssituationer och hur

påverkar det bedömningen?

14


Examinationer kan inte se lika ut.

De behöver ha olika design beroende på hur

funktionsnedsättningar tar sig uttryck för den

enskilda individen.

Undervisa tillgängligt – Pedagogiska verktyg för likabehandling av

studenter med funktionsnedsättningar Ann-Sofie Henriksson

(Rapport 1 Pedagogisk Utveckling (2003) , UPI Uppsala Universitet )

2012-04-26

6


Begreppet elevvård och elevvårdskonferensen

försvinner och ersätts av åtgärdsprocessen

I dagens grundskoleförordning (1994:1194) anges att det för

behandling av elevvårdsfrågor ska finnas en elevvårdskonferens.

Vi anser nu att regleringen av elevvårdskonferens kan upphöra,

eftersom vi föreslår att det införs en tydlig utredningsskyldighet,

när en elev är i behov av särskilt stöd.

Elevens rätt till särskilt stöd och processen i samband med

upprättandet av åtgärdsprogram kommenteras i avsnitt 3.2.

Begreppet elevvård kan därmed utmönstras ur skolförfattningarna.

(Skollagsremissen sid 308)

Anmälnings- och utredningsskyldighet

8 § Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet

på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig

skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat

sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå

de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till

rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd

skyndsamt utreds.

Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar

andra svårigheter i sin skolsituation.

Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart

obehövligt.

Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska

han eller hon ges sådant stöd. (Skollagen sid 12)


Rätt till särskilt stöd

Anmälnings- och utredningsskyldighet

Åtgärdsprogram – skolans ansvar

9 § Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges

särskilt stöd.

Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska

tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.

Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när

ett åtgärdsprogram utarbetas.

10 § För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och

sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den

omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de

kunskapskrav som minst ska uppnås. (Skollagen sid 12-13)


2012-04-26

7


Hur utreder och kartlägger vi elever?

Vad har vi för tradition?

En historisk tillbakablick

Lgr 62 och 69 infördes Elevvård/Elevvårdskonferens/Experter

Syftet var att skapa ett enhetligt system för att hantera de elever

som inte förväntades klara normalundervisningens krav. Finna dem

och placera dem i specialklasser.

Elevvårdens uppgift var att:

Upptäcka – Utreda – Åtgärda

Elevvårdskonferensen uppgift

Bedöma och tolka utredningar, föreslå externa utredningar

föreslå åtgärder och utvärdera insatser



Skapar kartläggningsscheman och modeller

verklighet?

Sökandet av den objektiva modellen, gör att

vissa modeller sprids och används oreflekterat.

Utredning och kartläggning

2012-04-26

8


Kategoriseringar svarar mot en gemensam referensram.

När kategorier används för att beskriva elevens förmågor

uttrycker man i stor utsträckning åsikter istället för att

beskriva och analysera.

Kategorier som t.ex. svag, långsam, omogen, sakna motor

och inlärningssvårigheter ringar in elevens problem och leder

oss till förutbestämda åtgärder.

(Att platsa i en skola för alla Säljö, Hjörne 2007)

Kategoriseringar av elever har sin historia

”Att platsa i en skola för alla”


(SÄLJÖ & HJÖRNE 2008, Att platsa i en skola för alla, sid 55)

”Att platsa i en skola för alla”

Lgr 2011

Långsam

Svag Inlärnings-

svårigheter

En kartläggningsmall 2011

Pedagogisk bedömning av elevens starka respektive svaga sidor

• Kognitiv förmåga --------------------------------------

• Motorisk förmåga -------------------------------------

• Emotionell förmåga -----------------------------------

• Social förmåga -----------------------------------------

• Språklig förmåga --------------------------------------

(Utgår ifrån mognadsteorier med koppling till barnomsorg)


2012-04-26

9

En kartläggningsmall 2011

Personliga förmågor

Intressen

Fantasi/kreativitet

Psykologiska förmågor

Motivation/vilja

Självständighet/beroende

Självkänsla och självkännedom

Koncentrationsförmåga

Uthållighet, uppmärksamhet övertid

Impulskontroll

Förmåga att börja - sluta - byta fokus

(Kartlägger elevens inre förmåga

,destinerad till andra professioner)


Sociala förmågor

Socialt sampel (turtagning,

förmåga att lyssna, ta

initiativ)

Relationer (kommunikation

med jämnåriga och kamrater)

Språklig förmågor

Förmågan att ta muntliga

eller skriftliga instruktioner -

enskilt – i grupp

Elevens skolprestationer

Tala, läsa, skriva, räkna


Pedagogiska kartläggningsmallar

─ kan leda till fokus på elevers förmågor och personliga

egenskaper

─ kan ha ett bristfokus

─ kan göra att vi använder oss av kategoriserade begrepp som

beskriver elevens inre förmågor

─ kan kräva svar på frågor som den som utreder inte har

kompetens att svara på

─ tar inte alltid upp elevens kunskaper

─ tar inte alltid upp hur undervisningen gått till

Att använda pedagogiska karläggningsmallar på individnivå är

problematiska då de kopplas till inre förmågor.

Vår slutsats

Palmius & Rådbrink 2012

Utredningen Utredningen Medicinska perspektiv Medicinska perspektiv

Utvecklings- psykologiska

perspektiv

Utvecklings- psykologiska

perspektiv

Sociala perspektiv

Sociala perspektiv

Barnets perspektiv

Barnets perspektiv

Hur har stödet skett?

Hur har stödet skett?

Hur elevens behov av

tillgänglighet tillgodosetts?

Hur elevens behov av

tillgänglighet tillgodosetts?

Vilka förutsättningar

skapar undervisningen?

Vilka förutsättningar

skapar undervisningen?

Dokumentation av elevens kunskaper

Dokumentation av elevens kunskaper

I åtgärdsprogramsprocessen kommer utredningarna bli viktiga.

27

Utredning

2012-04-26

10


Varför behöver specialpedagoger

förstå hur man tänker kring

kunskapsbedömningar?

När utredningsskyldigheten av elevers rätt till särskilt

stöd kopplas till kunskapskraven påverkar det

underlaget.

Då behöver vi ställa oss frågor som:

• Vilka kunskapskrav har eleven nått?

• Vilka kunskapskrav är eleven på väg att nå?

• Vilka kunskapskrav har eleven svårigheter att nå?


Utredning och kartläggning


Att kunna kommunicera bedömningar

Hur ska man kunna åskådliggöra elevens

kunskaper:

- för eleven

- för elevens föräldrar

- för kollegor

2012-04-26

11

Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer

på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och

använda strategier och metoder med viss anpassning

till problemets karaktär. Eleven beskriver

tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt

och för enkla och till viss del underbyggda

resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till

problemsituationen samt kan bidra till att ge något

förslag på alternativt tillvägagångssätt.

Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska

begrepp och visar det genom att använda dem i

välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande

sätt.

osv……………………...


Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 (sid 68)


Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 (sid 68)

• Eleven kan medverka i att lösa enkla problem i vardagliga situationer och anger egna förslag till lösningar. Eleven kan

också medverka i att avläsa och hämta matematisk information

från närmiljön och givna källor på internet. Eleven bidrar till att

beskriva informationen i någon tabell eller något diagram.

Eleven kan läsa, skriva och storleksordna naturliga tal mellan 1 och 10. Dessutom medverkar eleven i att göra beräkningar och

lösa additions- och subtraktionsuppgifter inom talområdet 1–100

med hjälp av konkret material, digital teknik, huvudräkning eller

skriftliga räknemetoder.

• Eleven bidrar till att mäta och avläsa sträckor, massor och

volymer. Eleven kan bidra till resonemang om rimlighet när det

gäller priser, mängder, tider och annan matematisk information.

Eleven bidrar också till omdömen om rimlighet i egna

beräkningar och lösningar. Eleven kan använda enstaka ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om

matematik och i utvärdering av arbetsprocesser.


Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 (grundsär)

2012-04-26

12


Bidrar och medverkar

I kunskapskraven för grundsärskolans ämnen är medverkar och

bidra nyckelbegrepp som endast återfinns på E-nivå oavsett ämne.

För att tolka och förstå detta behöver lärare samtala med varandra.

De är tänkta att ange en konstaterad aktiv medverkan och ett

konstaterat aktivt bidrag av eleven.

Det behövs också kunskap och kännedom om varje enskild elev för

att kunna avgöra när den enskilda eleven medverkar eller bidrar.

(Kommentarmaterial, grundsär, sid 9)


Grundsärskolan


Progression: Eleven beskriver och sorterar också konkret material utifrån

likheter, olikheter, storlek, mängd, kvalitet och form. Utifrån att

eleven urskiljer och beskriver olika egenskaper hos

vardagsföremål kan eleven göra egna val.

2012-04-26

13

Deltar och reagerar

Läraren behöver här avgöra graden av aktivitet hos eleven vilket

förstås kräver att läraren känner varje elev och är väl förtrogen med

varje elevs individuella sätt att reagera.

Läraren behöver också avgöra skillnaden på om eleven reagerar

igenkännande eller om eleven förstår. Även detta är förstås

beroende av att läraren känner eleven väl.

(Kommentarmaterial grundsärskolans kursplaner sid 10)


Träningsskolan


Ämneskunskap

Kunskap om funktions-

nedsättning

Kunskap om skolsystemet

Kursplaner, läroplaner, IUP,

ÅP m.m.

Kännedom om individen

kunskaper, erfarenheter och resurser

Syn på lärande och kunskaps-utveckling

Bedömningskompetens

Att kunna

kommunicera

detta till elever,

föräldrar och

lärare

Documents

Bild 1 - s u · En statlig utbildning för rektorer och förskolechefer bör fokusera på: • verktyg för att bedöma elevernas och verksamhetens utveckling mot de nationella målen