Bidra till en bättre värld 2013

♥

Bidratill en

bättre

värld

distribueras i dagens industri i november 2013 ♥♥Annons HelA dennA bilAgA är en Annons från newsfActory MediA group Annons

Möt StockholMSnattenS hjältar • robert Vacchi är SportkoMMentatorn SoM gör SkillnadStefan Sauk: det är en Stor SkaM hur Vi behandlar Våra äldre • afrikagrupperna Vill utrota aidS globalt

Möt profilerna och vardagshjältarna soM arBetar för att göra vår värld till en Bättre plats för alla

Annons HelA dennA bilAgA är en Annons från newsfActory MediA group Annons2

Hos amerikanska företag har det länge funnits en stark tradition av att ge pengar

till olika välgörenhetsorganisationer. Har du möjlighet förväntas du också dela med dig

av vinsten, som en självklar del av affärslivet och företagskulturen. Här i Sverige har synen

länge varit en annan, trots att det svenska folket generellt är väldigt givmilt.

Men nu börjar även svenska företag förstå det positiva värdet av samverkan.

De senaste årens statistik visar med stor tydlighet att våra inhemska företag blir alltmer

intresserade av att påverka samhällsutveck-lingen genom att skänka pengar till olika

insamlingsorganisationer. Om du har chansen att faktiskt göra skillnad, varför inte ta den?

På köpet får du engagerade medarbetare, lojala kunder och ett starkare varumärke som signalerar engagemang och medmänsklighet.

I tidningen hittar du ett stort antal organi-sationer som gör ett fantastiskt arbete men

som också behöver din hjälp för att verkligen kunna göra en insats. Kanske hittar du en

framtida samarbetspartner i tidningen, någon som kan hjälpa dig att använda pengarna på

ett bra sätt.

För kom ihåg: att bidra till en bättre värld är alltid en bra affär.

Även du kan bidra till en bättre värld

4RobeRt Vacchi – spoRtkommentatoRnsom göR skillnad

6hilleVi engstRöm om

hjälpoRganisationeRnas nyckelRoll

13bauhaus i kampanjmed baRncanceRfonden

14tRendspaning med fRii:

sVenskaRna geR meR

17hiV – ett globaltRättVisepRoblem 25

stockholmsnattenshjältaR

11stefan sauk Vill

VäRna om de äldRe

6sanny lindstRömstöttaR hjäRnfonden

denna tematidning är producerad av newsfactory Media group. gävlegatan 12a, 113 30 stockholm 08-545 03 990, [email protected], www.newsfactory.seprojektledare: roland Wiklund försäljning: Jan danielsen formgivning: madelene sörinder texter: Patrik Wirén traffic: newsfactory ab repro: newsfactory ab tryck: bold Printing stockholm, v-tab Landvetter, daily Print umeå är du intresserad av din egen kundtidning och vill veta mer om hur vi kan hjälpa er? Kontakta vår affärsområdeschef roland Wiklund på 08-545 03 598 eller [email protected]

Fo

to

: Ja

nn

LiP

Ka

Fo

to

: ma

ria

La

ng

en

fo

to

: M

ar

i d

ah

l/a

fr

ika

gr

up

pe

rn

a

GLAD JULIE Ge Julie

en bättre värld

Adoptera Julie eller någon av hennes vänner

och ge bort en julklapp som gör skillnad på

WWW.SAVETHEORANGUTAN.SE

Har du hört om behån som botar bröstcancer Inte vi heller.Forskarna gör hela tiden framsteg men det är en lång väg att gå för att hitta medlet som botar all cancer. Vi stöder forskning som ökar överlevnadschanserna och förbättrar livskvaliteten för alla som måste leva med sjukdomen. Men vi behöver mer resurser.Därför är en julgåva från dig viktig. Som tack skickar vi en hälsning till de du vill dela julklappen med. Tillsammans kan vi rädda liv.

Cancerföreningen i Stockholm Stiftelsen Konung Gustaf V:s JubileumsfondPG 90 06 90-9 PG 90 08 80-6

rahfo.se

Var tredje fl icka berövas sin barndom

I jul kan du hjälpa

EN BÄTTRE VÄRLD

Följ våra projekt på facebook.

Var tredje fl icka i utvecklingsländer gifts bort som barn och cirka miljoner unga

kvinnor har utsatts för könsstympning. En diskriminering där fl ickor förlorar

rätten till sina kroppar och berövas sin barndom. Tänd hoppet och förändra.

Skänk kronor till kampanjen Flicka. Som tack får du en julhälsning, signerad

av FN-förbundets goodwillambassadör Carolina Klüft.

Sms:a JUL till 72 909 så skänker du direkt 150 kronor

Skänk en gåva i valfritt belopp via vår hemsida www.fn.se

Skänk via postgiro 90 00 79-5. Märk inbetalningen med JUL

FÖRETAG? Bli företagsgivare och

påverka för en bättre värld.Välj bland våra julgåvor för

företag på www.fn.se.


När jag når Roberto Vacchi i hemmet i Borlänge i slutet av oktober har han just återvänt från en cykeltur. Även om han inte längre tävlingscyklar tar han

fortfarande varje chans att hoppa upp på sadeln. Redan som 10-åring upptäckte han tjusningen med att cykla och ett år senare började han tävla. –Båda mina föräldrar är från Italien och när jag var nio, 1974, flyttade vi från Sverige till La Spezia. Där cyklade varenda unge i byn och snart var jag fast, berättar han. 1977 återvände familjen till Sverige och sedermera blev sonen uttagen till det svenska cykellandslaget. Vid den här tiden var Sverige en stark nation när det gällde cykling. Bröderna Fåglum var fortfarande i ropet och 1976 hade Bernt Johansson vunnit OS-guld i Montréal. Men det var inte alls en folklig sport på samma sätt som i dag, då cy-klister är ett självklart inslag på våra vägar. – I dag finns det otroligt många cyklister. Jag har alltid min cykel med mig när jag reser och var jag än är möter jag folk som hojar.

Vari ligger tjusningen med att cykla?– Som tävlingscyklist handlade det mycket om farten och fläkten. Det är också en unik sport genom att den är individuell samtidigt som det krävs ett sammansvetsat team för att en enskild person ska kunna vinna. Det tycker jag är häftigt, säger han och tillägger att han uppskattar andra kvalitéer i dag. – Jag njuter av den svenska naturen sam-tidigt som det är en form av avslappning.

MuStaSchkaMpen bleV

en ögonöppnare

För 20 år sedan började han arbeta som kommentator på Eurosport.

– Det är en förmån att kommentera en sport jag själv varit aktiv inom under många år. Jag tävlingscyklade i 20 år och har fort-satt i 20 år till. Det är svårare att kommen-tera för den som inte har tävlingscyklat. De vet inte hur det känns, hur cykeln reagerar i olika lägen och grunderna i taktiken.

Vad krävs för att vara en bra kommentator?– Precis som i alla yrkesgrupper är det viktigt att man är passionerad, hängiven, vetgirig och lyhörd. Att försöka vara så skarp som möjligt men också kunna garva om man gör fel. Jag tycker man ska vara ärlig i sin kommentering, det genomskådas ganska snabbt om någon försöker smussla undan ett misstag.

kände behoV aV att hjälpa till

Roberto Vacchi är inte bara passionerad när det gäller cykelsport. Han är också känd för sina ambitiösa insamlingar som har gett rejäla summor till bland annat Fonden mot Prostatacancer, Rädda Barnen, Kvinno-jouren och Ria. Allt började när han blev tillfrågad om att vara med i Mustaschkam-pen som Aftonbladet drev i samarbete med Cancerfonden. – Det var sex-sju år sedan och jag lycka-des väl få in någonstans mellan 7 000 och 8 000 kronor. Året därpå gick jag in hår-dare för det och började även auktionera ut saker så att folk skulle betala mer. Det var då jag upptäckte att det faktiskt går att dra in pengar genom cykelsporten, att jag kan få saker som är unika som jag sedan kan auktionera ut. Roberto Vacchi började känna allt starka-re att det är viktigt att hjälpa till. Han kom i kontakt med Ria, vars verksamhet vänder sig till människor som befinner sig i socialt utsatta livssituationer. Kontoret ligger bara

ett stenkast från där han bor och han gick dit för att höra om deras behov. Kort därpå hade han samlat in tillräckligt med pengar för att bidra med åtskilliga uppsättningar underkläder. – Sedan har det rullat på och blivit mer och mer. Målet är att varje år dra in lite mer pengar än året innan. 2012 var jag nog uppe i 250 000 kronor i olika insamlingar. I år är jag uppe i 350 000, säger han.

Får du mycket förfrågningar från organisationer som vill ha din hjälp?– Det händer att någon mejlar en länk ibland men jag har insett att jag inte kan göra hur mycket som helst. I år har jag hjälpt Kvinnojouren i Borlänge som fått omkring 80 000 kronor. Sedan har jag stöt-tat Fonden mot Prostatacancer och håller på att samla in pengar till Rädda Barnen i Borlänge. I år fick han sin egen startgrupp med sextio platser på Halvvättern under Vät-ternrundan. Genom att flera företag stöt-tade honom med en gemensam goodiebag till dem som anmälde sig kunde han ta betydligt mer betalt än det normalt kostar att vara med. – Vi gjorde lite andra grejer också och fick ihop 169 000 som gick oavkortat till Fonden mot Prostatacancer.

Det måste vara väldigt tidskrävande att engagera sig mycket som du gör?– Ja, visst tar det tid. Men jag har haft att haft ett bra jobb i flera år och tjänar pengar så att jag klarar mig. Jag måste inte tjäna pengar varje minut jag jobbar nu när jag har en ekonomi som fungerar. Då gör jag gärna det här. Det känns bra i magen och det känns rätt att kunna bistå med någon-ting, säger han.

Sportkommentatorn som gör skillnad

”Det känns bra i magen och det

känns rätt att kunna bistå med

någonting.”

Allt började när Roberto Vacchi blev inbjuden till Mustaschkampen. Det var

då han insåg att han genom cykelsporten faktiskt kan göra en insats för andra. I dag

samlar han in hundratusentals kronor varje år till olika välgörenhetsorganisationer.

– Målet är att hela tiden dra in lite mer pengar än året innan, säger han.

snabba fakta

namn: roberto vacchi.född: i stockholm 28 november 1965.familj: fru och tre barn.bor: i Borlänge.gör: Kommentator på tv-kanalen eurosport sedan 1993. främst känd som cykelkommentator, men hörs även under andra stora sport-evenemang. cykelkarriär: Uc fiumaretta 1976-77, hammarby if 1978-79, spårvägen goif 1980-1991 och västerås cK 1992. numera Borlänge cK, dock mest som stödmedlem.

roBert vacchi i Mitten

Intelligent bistånd.För oss är det tydligt. Vi ser brist på utveckling som brist på rättigheter. När människor går samman för att hävda sina rättigheter utvecklas demokratin och resurserna fördelas mer rättvist. På så sätt kan fattigdomen minskas. Det är precis det vi gör. Vi utbildar och ger stöd, påverkar och organiserar. Vi kallar det intelligent bistånd. Läs mer på forumsyd.org.

Nu behöver vi fler intelligenta bidragsgivare: PG 90 01 44-7

Stödet startades 2004 av patienter, anhöriga och vårdpersonal. Lungcancer, som tar flest liv av alla

cancerformer i Sverige, saknade en patientorganisation. Sedan dess har Stödet varit med i arbetet för de nationel-la riktlinjerna för lungcancervård , och vårdprogrammet för

lungcancer. Det har börjat ljusna litet för oss lungcancersjuka men det finns mycket kvar att göra. De regionala olikheterna i vården måste bort! Framtidens cancervård blir mer individuell

och specialicerad och kräver mer av oss patienter.

Stöd oss genom att sätta in 150 kr på vårt plusgironr 24 69 62-5 och bli medlem.

[email protected]

Stödetlinjen 020–88 55 33Gratis telefon för stödsamtal

Svenska Lungcancerstudiegruppens Insamlingsstiftelse behöver Din hjälp för att bota fler

patienter med lungcancer!Vi arbetar på att förbättra behandlingen av lungcancer

genom kliniska studier och genom utbildning och samverkan mellan läkare inom området. Det finns lovande uppslag för att upptäcka cancer tidigare

och för att förbättra behandlingen med strålning och cytostatika. Men forskning kostar pengar och våra

resurser är alltför begränsade. Hjälp oss att förhindra insjuknande och död i lungcancer!

Pg: 9012 20-4www.slusg.org


Hur fördelas det svenska biståndet och vilken roll har landets hjälporganisationer? Vi bad vår nytillträdde bistånds-minister Hillevi Engström att svara på några frågor.

Hur viktiga är landets hjälporganisationer? – Hjälporganisationer kan utgöra en stark förändringskraft och ha en nyckelroll i ar-betet för fattigdomsminskning. Stödet från det civila samhället för fattigdomsminsk-ning är en möjlighet för enskilda att bidra till att stödja människor i fattigdom. Vad bör jag som privatperson, eller företa-gare, tänka på när jag vill skänka pengar?– Det finns olika organisationer för olika ändamål så det kan vara bra att i förväg ta reda på om det är något särskilt som man vill att pengarna ska gå till. Det kan också vara värdefullt att undersöka i vilka delar av världen organisationerna verkar. I vilka områden kan du se att det behövs akut ekonomiskt bistånd just nu?– Akut humanitärt stöd behövs tyvärr på många olika platser i världen just nu, till exempel i Tchad, Centralafrikanska repu-bliken och Jemen – länder som drabbats av kriser som orsakar stort mänskligt li-dande. Krisen i Syrien är ett annat tydligt exempel där det behövs mycket hjälp från omvärlden.

Ungefär hur fördelas det svenska biståndet i dag?– Det svenska bilaterala biståndet har fokus på Afrika söder om Sahara där den största andelen fattiga människor i världen finns. Sverige har också ökat sitt engagemang i konfliktdrabbade länder där människor är särskilt utsatta. Brist på demokrati, mänskliga rättigheter, fred och säkerhet gör förutsättningarna sär-skilt svåra för bistånd, men där är också behoven allra störst. – Svenskt bistånd går även till det europeiska närområdet för att bidra till reformer som syftar till att stödja länders närmande till EU och för att stärka demo-kratin samt öka respekten för mänskliga rättigheter. Cirka hälften av det svenska biståndet kanaliseras genom multilaterala organisationer, såsom FN, Världsbanken och regionala utvecklingsbanker.

Hur mycket skänker Sverige i bistånd varje år? – Regeringen avsätter en procent av Bruttonationalinkomsten (BNI) till bistånd varje år. Det är högt i en inter-nationell jämförelse och högre jämfört med FN:s mål på 0,7 procent av BNI. Jag tycker att det är något som vi ska vara stolta över. År 2014 uppgår biståndsbud-geten till ca 31,8 miljarder kronor vilket är en ökning med 0,8 miljarder kronor jämfört med 2013.

biStåndSMiniSter hilleVi engStröM:

”Hjälporganisationer kan ha en nyckelroll i arbetet för fattigdomsminskning”

Sanny lindStröM Stöttar hjärnfondenUnder en match hösten 2012 får hockeyspelaren Sanny Lindström en tackling som ger honom en rejäl hjärnskakning. Nio måna-der senare meddelar Färjestads-spelaren att han tvingas avbryta sin karriär. Nu vill han informera andra om vad en hjärnskakning kan innebära samtidigt som han samlar in pengar till Hjärnfonden. – Om jag kan bidra genom att sprida budskapet och stötta forsk-ningen kanske andra kan få hjälp snabbare, säger han.

Det senaste året har varit tufft för Sanny Lindström. Tacklingen han fick när Fär-jestad mötte finska Jokerit förändrade livet fullkomligt.

I dag är han krönikör på Expressen och sportkommentator på C More, men mer än en dag i veckan orkar han inte jobba. Även om han saknar hockeyn försöker han blicka framåt. – Jag är glad att jag lever ett ganska

normalt liv i dag, även om jag får anpassa mig. Jag hade jättestora planer för vad jag skulle göra efter hockeyn, men det har jag fått lägga åt sidan. Istället fokuserar jag på att försöka ha en så bra vardag som möjligt. Det innebär att jag får prioritera bort saker ibland.

Vilka saker då?– Det handlar framför allt om det sociala livet. Jag vill att min familj ska få det bästa av mig. Förr försökte jag bita ihop och klockan sex hade jag ingen energi kvar och var helt slut. Jag klarade inte av att leka med barnen eller att vara en bra pappa. Nu försöker jag vila på dagarna och träna i den mån det fungerar. Första gången han gick till en neurolog förväntade han sig att genast få svar på vad det var för fel på honom. – Men det tog nästan nio månader att få hjälp och komma till insikt. När det inte syns att du är skadad är det dessutom svårt för din omgivning att förstå dina problem. Har du en gipsad arm kan alla se att du är skadad.

Matchtröja gaV öVer 10 000 kronor

I dag försöker han både sprida informa-tion och samla in pengar till forskning om hjärnskador. Inspiration fick han av

bandyprofilen Mathias ”Bissen” Larsson som drabbades av en stroke och arrangerat Brainwalk till förmån för hjärnforskningen. – Då väcktes idén att det där är någon-ting som även jag kan bidra med. Jag auk-tionerade ut min matchtröja och den gav över 10 000 kronor. Sedan var det andra lag och spelare som hängde på och det blev lite

av en snöbollseffekt. Ett lag som hakade på är hans gamla klubb Färjestad. När laget mötte HV71 i slutet av oktober, en dag som kallas A Sanny Day, hyllade Färjestad sin back och skänkte samtidigt pengar till Hjärnfonden. – Det var jättestort, verkligen mäktigt, säger Sanny Lindström.

sanny lindströM

Fo

to

: Ja

nn

LiP

Ka

hillevi engströM

200 000 barn i Sverige lever i fattigdom. De kan sakna saker som jackor, skor, blöjor mat, bostäder och ”riktiga” inslagna klappar.

Med din hjälp kan vi göra deras jul lite godare.

www.fralsningsarmen.se/jul Pg 90 04 80-5

Tron är bara halva sanningen

PÅ ALLTFÖR MÅNGASÖNSKELISTOR ÄVEN I ÅR.

Besök vår gåvoshop på nätet. I gåvoshopen hittar du handgjorda smycken och leksaker, rättvisemärkta kläder och en massa annat. Julklappar som var och en gör världens skillnad. Varje köp är en gåva som bidrar till vårt arbete bland de fattigaste och mest utsatta människorna på jorden och samtidigt stödjer du eldsjälar som brinner för att göra världen mer rättvis.

www.gavoshop.diakonia.se

PG 90 33 04-4. Verksamheten granskas av Svensk Insamlingskontroll.

God Jul &Gott Nytt År

från mig till dig

KÖP EN JULKLAPPsom gör världens skillnad.

Blå mustaschen-pins går att köpa på prostatacancerforbundet.se och hos utvalda återförsäljare.

Lämna ett bidrag till Fonden mot prostatacancer: Sms:a Blått50 eller Blått100 till 72929 så skänker du 50 eller 100 kr eller skänk via Plusgiro 90 01 01-7 eller Bankgiro 900-1017

© C

aiai

mag

e /

John

ér

PG 90 04 01-1 BG 900 -4011

Tack för Ditt bidrag!

www.stiftelsengatubarn.se

Den bästa julklappen är den som ger hopp

Get till familj i Zambia, 350 kr

Mama kit till blivande mödrar, 235 kr

Skolbänk till Uganda, 440 kr

På barnfonden.se/jul hittar du klappar som ger utsatta barn och familjer i Afrika

och Asien hopp om en bättre framtid. Som tack får du ett gåvokort att ge

bort till någon här hemma.

Beställ dina julklappar idag påbarnfonden.se/jul

Barnfonden, Kattsundsgatan 15, Box 4100, 203 12 MalmöTelefon 040-12 18 85 E-post [email protected] Webbplats barnfonden.se

Låt en liten, liten del av ditt testamente gå till de äldre!

Skänk en procent av det som blir kvar efter dig till de äldre, och du skapar hundra procent glädje och trygghet för många medmänniskor.

Mer information hittar du på www.blomsterfonden.seBankgiro 900–9903 www.efs.nu

Stöd EFS arbete med bland annat

Barnhem i Indien, dövskolor i Eritrea,gatubarn i Etiopien

barnenS ark Skapar fraMtidStro i europaS roMSka gettonBarnens Ark arbetar i några av Europas mest utsatta romska getton. I läger strax utanför Korint i Grekland hjälper Barnens Ark dagligen mer än 500 barn som växer upp under usla förhållan-den. Det finns vare sig el, vatten eller avloppssystem och vardagen är präglad av missbruk och krimi-nalitet. Barnens Ark satsar fram-för allt på barnens skolgång för att ge dem framtidstro.

Barnens Ark grundades redan 1994 av det svenska paret Anita och Leif Kratz. Stiftelsen arbe-tar utan religiösa eller partipo-litiska anknytningar och har

bland annat bidragit med hjälp till barn-hem i Tanzania och Sydafrika, gatubarn i Moldavien och Rumänien och fredsprojekt i Israel. Sedan 2009 satsar Barnens Ark på att förändra situationen för den romska minoritetens barn i ett krisdrabbat Europa. – Det är ett långsiktigt arbete i en svår miljö, säger Maria Kratz Larsen, projekt-ledare för arbetet bland Romabarnen. För Barnens Ark är ett av huvudmålen att få alla barn att gå i skolan. Tidigt på morgonen åker Barnens Ark med till skolan och ser till att barnen har med sig skolväska och har skor på fötterna. De minsta behöver ofta en liten frukost-macka i handen. Efter skolan samlas sedan barnen i Barnens Arks dagcenter mitt i lägret för att äta en enkel lunch. Sedan

följer många timmars läxläsning. På efter-middagen och ofta ända fram till kvällen driver volontärer och personal olika sport- och fritidsaktiviteter. Dagcentret rymmer även en liten vårdscentral där lokala läkare och volontärer ställer upp flera gånger i månaden. Maria Kratz Larsen för noggranna protokoll och satsar speciellt på barnens grundvaccinationer. Roma Football Academy, världens första officiella romska fotbollslag, är en annan aktivitet som Barnens Ark lyckats med. Fot-bollen är ett effektivt sätt att hålla de unga pojkarna borta från en destruktiv livsstil. – De får sällan respekt någonstans i samhället men på fotbollsplanen spelar de på samma villkor som alla andra barn. Det är ett spännande projekt som kan leda till någonting mycket positivt bland romer generellt, säger Phillip Larsen. Större delen av bidragen kommer från svenska familjer och privatpersoner, men tyvärr är många av projekten begränsade på grund av bristande ekonomiskt stöd. Det hindrar inte Barnens Ark från att känna en försiktig optimism. – Det känns lite tungt ibland men när man ser hur snabbt det går att skapa en förändring i barnens liv förstår vi att det är ett viktigt arbete vi gör, säger ordförande Sofia Kratz.

www.barnensark.se

”Det är ett långsiktigt arbete

i en svår miljö.”

barnenS arkpg 90 05 01-8

(sedan 1994)

Erik De Castro / Reuters / TT

LÅT ÅRETS JULGÅVA TILL

KUNDER OCH ANSTÄLLDA

GÖRA SKILLNAD!

Tyfonens offer behöver ert stöd. Läs om våra företagsgåvor på plansverige.org/julgava eller kontakta John Valencia på 08-58 77 55 06.


Många bäckar SMå...

Var 4:e sekund drabbas någon i Världen aVdemenssjukdom

Hjälp oss att stoppa Vår nya folksjukdom

ge en gåVa Givarservice: tel 020-30 11 30 www.alzheimerfonden.se PG 90 11 19-8, BG 901-1198

Ge fred på jorden i jul

Även som företagsjulklapp!

stöd arbetet för demokrati, jämställdhet och utbildning för alla genom rättighetsbaserad

landsbygdsutveckling.

pg: 90 02 38-7bg: 900-2387

hemsida: www.gambiagrupperna.org

flykt – socialjouR – kVinnojouR

vad händer sedan?Melissafonden erbjuder skyddat boende för

våldsutsatta kvinnor.

www.melissafonden.org

pg: 901981-1

vår målsättning att att ge Mutomo-distriktets invånare (ca 200 000 st) i sydöstra Kenya

möjlighet till hjälp till självhjälp. deras delaktighet och engagemang är förutsättning för en hållbar utveckling.

Vill du veta mer om oss? www.mutomo.se

PG: 900245-2 • BG: 900-2452

pg: 90 01 01-7

insamlingsstiftelsen ”lille hans”ger ekonomiskt stöd till familjer vars barn är i

behov av psykoanalys. Med ditt bidrag kan barnoch tonåringar med psykiska

svårigheter få hjälp.

pg: 90 10 45-5

INSAMLINGSSTIFTELSEN ”LILLE HANS”

ger ekonomiskt stöd till familjervars barn är i behov av psykoanalys

Med ditt bidrag kan barn och tonåringar

med psykiska svårigheter få hjälp

www.lillehans.se

LILLE HANS

Pg9 0 1 0 4 5 - 5

pg 90 10 45-5

INSAMLINGSSTIFTELSEN ”LILLE HANS”

ger ekonomiskt stöd till familjer vars barn är i behov av psykoanalys.

Med ditt bidrag kan barn och tonåringar med psykiska

svårigheter få hjälp.

annons38x65.indd 1 2012-09-23 08:08:15

insamlingsstiftelsen sVeRiges lions hjälpfond

pg: 90 19 48-0

www.lions.se

Annons HelA dennA bilAgA är en Annons från newsfActory MediA group Annons 11

Svensk Insamlingskontroll är en ideell förening som beviljar 90-konton till organi-sationer som bedriver offentlig insamling. 90-konto är en unik kvalitetsstämpel. Svensk Insamlingskontroll ställer höga krav på de organisationer som beviljas 90-konto. Insamlingarna ska vara för ett humanitärt, välgörande, kulturellt eller annat allmän-nyttigt ändamål. Svensk Insamlingskontroll kräver att organisationerna leds av lämpliga personer. Att de har ordning och reda i sin ekonomi. Personer med t.ex. betalningsan-märkningar får inte ingå i styrelsen.

Högst 25 % av intäkterna får användas till administrations- och insamlingskostnader och minst 75 % ska användas till ändamålet. Organisationen måste ha en auktoriserad revisor som utöver den normala revisionen granskar att insamlade medel går till uppgi-vet ändamål samt att organisationen följer Svensk Insamlingskontrolls regler.

Bakom Svensk Insamlingskontroll står Svenskt Näringsliv, de tre stora fackliga organisationerna LO, TCO och SACO samt revisorernas branschorganisation FAR. Svensk Insamlingskontroll har över 60 års erfarenhet av att kontrollera insamlingsverk-samhet. Kansliet består av kanslichefen Lena Hörnblad, controllern Tommy Jonsson och assistenten Agneta Landqvist.

På hemsidan www.insamlingskontroll.se finns information om verksamheten. Där finns också uppgifter om alla de cirka 400 organisationer som i dag har 90-konto samt uppgifter om hur mycket av intäkterna som varje organisation använt till ändamålet respektive administration.

Svensk Insamlingskontroll gör årliga kontroller av alla med 90-konto, och gör dessutom extra granskningar av enskilda organisationer när det finns skäl till det. Den som inte uppfyller Svensk Insamlingskon-trolls krav får sitt 90-konto indraget.

Organisationer med 90-konto samlar in cirka fem miljarder kronor om året från allmän-heten. Svensk Insamlingskontroll säkrar att denna insamlingsverksamhet håller hög kvalitet. Alla som bidrar till en organisation med 90-konto ska känna sig trygga och veta att det är en seriös organisation. Pengarna ska användas till organisationens ändamål utan onödiga kostnader.

SvenSk InSamlIngS-kontroll, kontrollerar att ditt bidrag koMMer fraM

svensk insamlingskontrolls syften är att verka för att insamlingar bland allmänheten för humanitära, välgörande och kulturella ändamål, miljövård, naturskydd och andra allmännyttiga ändamål sker under betryggande kontroll, att insamlingar inte belastas med oskäliga kostna-der, att sunda marknadsföringsmeto-der används på insamlingsområdet samt att ändamålsenliga metoder för insamlingskontroll utvecklas.

Stefan Sauk: ”Det är en stor skam hur vi behandlar våra äldre”

Skådespelaren Stefan Sauk är oroad. Kostnaden för demensvår-den i Sverige är i dag 50 miljarder per år. Om vi ska behålla den vård vi har om 20 år kommer vi att behöva 400 miljarder. Det är pengar som vi inte har och det finns inte heller en plan för hur vi ska få fram dessa pengar. – Det är en enorm snedpriori-tering, säger han.

Stefan Sauk fick sitt breda genombrott i tv-serien Lorry som sändes i SVT under 1990-talet. Sedan dess har den mång-sidige skådespelaren bland annat spelat rollen som Carl Hamilton i filmen Vendetta, baserad på

Jan Guillous roman. Han har alltid haft ett starkt samhällsengagemang och de senaste åren har han framför allt bidragit till att en del av det massmediala ljuset riktats mot Alzheimerfonden. – Det är en stor skam hur vi behandlar våra äldre. Vi är ett av världens rikaste länder med en förhållandevis liten befolk-ning och ändå kan vi inte ta bättre hand om våra mammor, pappor, mor- och farföräldrar, säger han. När han fick frågan om han ville vara ambassadör för Alzheimerfonden satte han sig in i ämnet och förfasades över vad han fick veta. Bland annat insåg han att 60 procent av den samlade notan för demenssjukdomar är relaterade till Alz-heimers sjukdom. 2010 ökade Stefan Sauks engagemang ytterligare då han tackade ja till uppdraget att vara ordförande i Alzhei-merfonden. – Det finns ännu inget botemedel. Många accepterar den som en del av att bli gammal, men Alzheimers sjukdom är inget naturligt åldrande. Det är en sjukdom där hjärnan långsamt rostar. Den kallas de anhörigas sjukdom och det är en

hemsk resa för alla inblandade, säger han och konstaterar att den drabbar många av oss. – Om du räknar in familjen och släkten är du uppe i närmare tio procent av be-folkningen. Efter tre år som ordförande är han i dag ledamot i fonden som förra året delade ut 20 miljoner kronor till forskning. Men hans engagemang är lika starkt i dag som tidigare. – Om jag kan använda mitt nylle till någonting bra så ska jag göra det. För mig, liksom för många av mina kolleger, är det en självklarhet, säger han.

”Den kallas de anhörigas sjuk-dom och det är

en hemsk resa för alla inblandade.”


För små organisationer med knappa resurser gäller det att hitta effektiva sätt att nå ut. Torsten Tullberg, förbundsdirektör på Prostatacancerförbundet, tror på kampanjer där humorn får en större roll. Han räknar också med att det i framtiden blir vanligare med samarbeten mellan organi-sationer. – Genom samverkan kan man göra så mycket mer, säger han.

Män har traditionellt varit sämre än kvinnor när det gäller att prata om sjukdo-mar men med kampanjer som Blå Bandet och färska

Blå Mustaschen har Prostatacancerförbun-det nått ut till nya målgrupper. Istället för att kommunicera den egna organisationen fokuserar man på män, mode, hälsa, sport och prostatacancer. – Då märker vi plötsligt att intresset är stort och nu ringer det företag varje vecka som vill samarbeta. Butiken Länna Sport var till exempel här och hämtade bössor för att göra en insamling. Det här är också ett sätt för oss att nå alla de som har sjukdomen men inte vill vara med i någon förening.

åretS MySigaSte MuStaSch

En annan uppmärksammad kampanj är ”New Balls, Please!” som Prostatacancer-förbundet startade tillsammans med If. Försäkringsbolaget skänkte 200 kronor till Fonden mot prostatacancer för varje serve-ess under Stockholm Open. Slutsumman landade på 72 000. Under hösten genomför OLW tillsammans med Prostatacancerför-bundet kampanjen ”Save the Nuts”.

– Just nu har vi över 700 000 påsar med nötter i landets mataffärer där tio öre per såld påse går till Fonden mot prostatacan-cer. I de lite större affärerna hänger också lösmustascher med texten, ”köp två nötpa-ket så får du en gratismustasch”. Alla köpare inbjuds sedan till fototävling-en Årets mysigaste mustasch via Instagram. Både tjejer och killar är välkomna att delta.

Finns det inte risk att insamlings-organisationerna konkurrerar ut varandra? – Vi utmanar inte utan kompletterar, säger han och tillägger att de samverkar med Bröstcancerföreningens Riksförbund, Reumatikerförbundet och Cancerförbund I Samverkan.

Tror du att det blir mer samarbeten i framtiden?– Ja, det tror jag. Sedan finns det många företag som vill förändra världen och då gäller det att hitta bra kampanjer som alla har nytta av. Det måste vara bra för mänsk-ligheten, det är viktigast, säger han.

Bauhaus har blivit uppvaktade av åtskilliga organisationer tidigare. Men det var först med Barncan-cerfonden och kampanjen Give Hope som byggvaruhuskedjan verkligen hittade en roll de kände sig bekväma i. – Det kan vara knepigt att hitta ett samarbete och göra rätt utan att det känns för påklistrat eller kommersialiserat. Men här såg vi en riktigt bra möjlighet, säger Bauhaus marknadschef Johan Saxne.

Framför allt kändes ändamålet helt rätt. Hela Bauhaus led-ningsgrupp, liksom en stor del av personalen och kundkretsen är i en ålder då de själva är små-

barnsföräldrar. Omedelbart märkte Johan Saxne ett stort engagemang och såg hur personalen verkligen växte med uppgiften. I många butiker har anställda tävlat mot varandra och kommit på egna idéer för att ge ett extra tillskott till Barncancerfonden. – Jag tror även Barncancerfonden upp-lever att det är en stor fördel att persona-len är såpass delaktig. Det här kommer inte bara från oss på marknadsavdelningen utan från de lokala varuhusen själva. Det är den främsta anledningen till att samar-betet blivit så bra.

giVe hope-Märkta julgranar

Bauhaus är ett av företagen som var med och utformade insamlingskonceptet Give Hope. Insamlingen pågår året runt men under tre kampanjperioder ges den extra utrymme. Företaget väljer ut ett stort antal produkter som exponeras på attraktiva platser i varuhusen och av allt som säljs tillfaller en del av beloppet Barncancerfon-den. Den största perioden är julen. – Det är då vi Give Hope-märker vår fi-naste julgran och skänker pengar för varje gran som säljs till Barncancerfonden. Det passar väldigt bra i den perioden och för oss är det ett bra sätt att sticka ut under en väldigt intensiv period. För Bauhaus har sammankopplingen med Barncancerfonden inneburit att företaget stärkt sitt varumärke och som man önskat rört sig från det stereotypt manliga. Det lyckade samarbetet inleddes dessutom i ett skede då företaget precis stod inför en stor expansion. Bauhaus skulle rekrytera för tre nya varuhus och visste att 15 000 ansökningar skulle komma in. – Då är det också viktigt för oss att ladda varumärket, visa vad vi står för och att vi tar ansvar, säger han och tillägger att de har regelbundna möten med Barncancer-fonden där de hela tiden utvärderar och hittar nya infallsvinklar. – I allting vi gör, oavsett om det gäller vår idrottssatsning eller någonting annat, försöker vi fundera på vilken roll Give Hope och Barncancerfonden ska ha. Vi försöker få med det i allt vi gör på ett na-turligt sätt, säger Johan Saxne.

Rätt kampanj gör skillnad

Bauhaus + Barncancerfonden = sant

torsten tUllBerg

”Under hösten genomför olW

tillsammans med Prostatacancer-

förbundet kampanjen

”Save the nuts”


SVenSka folket ger gärna pengar till ideella hjälporganiSationer

Svenskarna är generellt ett givmilt folk som gärna lättar på plånboken för en god sak.Samtidigt ökar antalet insam-lingsorganisationer för varje år och alternativen blir alltfler för den som vill bidra till en bättre värld. Hur ska jag resonera när jag väljer vilka jag ska ge pengar? – Jag tycker att man först och främst ska utgå från sig själv, säger Maria Jos Jernberg från FRII, Frivilligorganisationernas insamlingsråd.

Ungefär 70 procent av den svenska befolkningen har skänkt pengar till en ideell hjälporga-nisation de senaste sex månaderna. Bara tre år tidigare

var siffran nere på 60 procent, så det är en märkbar ökning, konstaterar Maria Jos Jernberg och syftar på undersökningen om svenska folkets attityder och givande till ideella organisationer som Swedbank gjor-de 2012. När det gäller företagens givande är ökningen betydligt mer drastisk, till stor del beroende på att företagsgivandet tra-ditionellt varit lågt i Sverige. Statistik för 90-konton visar att företagen i dag årligen

skänker närmare en miljard kronor. Men samtidigt bidrar privatpersoner med över 5 miljarder.

de nationella ändaMålen

är på fraMMarSch

Vilka ändamål är det då vi väljer att ge pengar till? Framförallt är det frågor som rör barn och ungdomar men man kan också se att alltfler intresserar sig för frågor inom landets gränser. De nationella ändamålen är på frammarsch, säger Maria Jos Jernberg. – Kanske handlar det om att vi pratar mer om de problem som finns i vårt eget samhälle. Vi är generellt mer öppna och de-lar den sortens information. Går vi tillbaka 20-25 år i tiden så var det enklare att prata om de som var långt borta, nu är det svårt att blunda för det som faktiskt händer på hemmaplan, säger hon.

I takt med att vi ger mer pengar blir också insamlingsorganisationerna fler. För den som vill göra gott finns det väldigt många fler valmöjligheter än förr. Hur ska jag då tänka för att välja rätt? Maria Jos Jernberg föreslår att du frågar dig själv vad som är viktigt för dig, vad du brinner för och tycker är betydelsefullt. – Jag tycker att man först och främst ska utgå från sig själv. Då har man en bra grund för varför man gör saker. Tack och lov är människor olika, det är därför vi har hela den här floran av organisationer. – Sedan är det naturligtvis viktigt att man ger sina pengar till en organisation som man har förtroende för, som använder pengarna på ett bra sätt, säger hon.

Maria jos jernBerg

Fo

to

: ma

ria

La

ng

en

Tillsammans kan vi utrota aids.plusgiro 90 03 37-7 www.afrikagrupperna.se/hiv

Köp röda bandet!

Svalorna Latinamerika tycker att kvinnor och barn har rätt till sin egen kropp, till utbildning och till rätten att själva få bestämma över sina liv. Genom att bli månadsgivare hjälper du oss att förbättra villkoren för kvinnor och barn i Latinamerika! Sätt in en gåva på 90 09 12-7 och läs mer om vad du kan göra på www.svalorna.se

Vaddå rättigheter?

En julklapp som räddar djurliv!

Varje år tar våra djurhem hand om mer än 2000 hemlösa djur. Ett hårt arbete som kräver mycket resurser. En julklapp på 200 kr räcker till att ge ytterligare en katt mat och en varm sängplats i ungefär en månad på ett av våra djurhem.

Gå in på djurskyddet.se och skänk 200 kronor. Du får ett fint gåvobevis hemskickat som du kan slå in och ge i julklapp till en vän.

08-673 35 [email protected]

Tack för att du ger bort årets

viktigaste julklapp till förmån för

djuren!

En cancerbehandling får idag ofta ett lyckligt slut. Inte mindre än 65 procent lever minst 10 år efter diagnos numera. Problemet är att sjukvården nästan helt saknar eftervård. Detta trots att en cancerbehandling är en stark traumatisk upplevelse i klass med att ha varit i en krigszon. Under lång tid ska du bearbeta ett chockartat besked, brottas med tankar om liv och död och kanske fundera på hur du ska förhålla dig till anhöriga och vänner. Därför är det inte så konstigt att man kan behöva stöd, när man blir frisk igen. Det är nästan bara vi inom CancerRehabFonden som erbjuder hjälp och vi kan endast ta hand om en bråkdel av alla som skulle behöva. En tredjedel av befolkningen kommer att få cancer i sin livstid. Det betyder att 10 000-tals människor kan ha behov av rehabilitering varje år. Därför att var cancern än suttit hamnar den i huvudet till slut. Hjälp oss genom att skänka valfri summa på telefon 0900-8900, Bankgiro 900-2064 eller Plusgiro 90 02 06-4. Du kan även läsa mer på cancerrehabfonden.se.

SVENSK TANDRÄDDNINGE N I N S A M L I N G S S T I F T E L S E

90 Konto / Svensk Insamlingskontroll 2011 01 20

Vår logotyp består alltid av både 90 Konto och vårt namn Svensk Insamlingskontroll.

Logotypen finns i två utföranden:

1. Positiv logotyp i färg är vårt första val av logotyp.

2. Svart-vit logotyp använder vi endast undantagsvis när färgreproduktionen ej är möjlig, t ex svart-vit annons och fax.

Logotypen är specialskuren och kan inte ersättas med något typsnitt. Rita aldrig om eller ändra proportionerna. Vid reproduk-tion ska alltid godkända original användas.

1. Logotyp i färg

1. 90_Konto_Logo_CMYK_eps

4. 90_Konto_Logo_Neg_eps

6. 90_Konto_Logo_RGB_jpg

6. 90_Konto_Logo_Neg_png

2. 90_Konto_Logo_PMS_eps

5. 90_Konto_Logo_CMYK_Box_eps

7. 90_Konto_Logo_RGB_png

7. 90_Konto_Logo_RGB_Box_png

3. 90_Konto_Logo_SV_eps

2. Svart-vit logotyp

Grafisk guideline

Logotyp

Det finns nio olika filer på vår logotyp.

A. Till tryckt material och utskrifter använder vi;1. 90_Konto_Logo_CMYK_eps2. 90_Konto_Logo_PMS_eps3. 90_Konto_Logo_SV_eps4. 90_Konto_Logo_Neg_eps5. 90_Konto_Logo_CMYK_Box_eps

B. Till skärmbaserad media såsom web, PowerPoint presentationer använder vi;6. 90_Konto_Logo_RGB_jpg7. 90_Konto_Logo_RGB_png8. 90_Konto_Logo_Neg_png9. 90_Konto_Logo_RGB_Box_jpg

Filformat logotyp


nytt ronald Mcdonald huS ger trygghet till faMiljer Med Sjuka barnI september invigdes Sveriges femte Ronald McDonald Hus i Uppsala. Här ges långtids-sjuka barn och deras anhöriga en möjlighet att bo tillsammans i en trygg miljö under den tid som barnen vårdas på sjukhus. – För oss har detta inneburit en möjlighet att få vara en ”hel familj” under en kaotisk tid, säger Caroline Willfox och Tobias Eriksson.

Ronald McDonald Barnfond bildades i Sverige 1990 av Iréne och Paul Lederhausen efter att deras dotter Erica tragiskt gått bort, endast 16 år

gammal, i cystisk fibros. Paul Lederhausen, entreprenören bakom McDonald’s Sverige, inspirerades av Ronald McDonald Hus i Philadelphia och bestämde sig tillsammans med sin fru för att bygga ett liknande i Sverige, med drömmen om att ingen familj skulle behöva uppleva den splittrade till-varo som de själva hade levt i. 1993 invigdes det första Ronald McDonald Huset i Hud-dinge, och förutom i Uppsala finns också hus i Lund, Göteborg och Linköping. Men för att utöka verksamheten och kunna hjälpa ännu fler familjer behövs mer pengar. Därför anordnar McDonald’s

årets viktigaste familjefest helgen den 30 november – 1 december. Under helgen skänker McDonald’s tio procent av sin totala försäljning till arbetet med Ronald McDonald Hus. – Vi tror att en trygg och hemlik boende-miljö och närhet till familjen har en positiv effekt på läkandeprocessen hos sjuka barn. Det motiverar hela vår verksamhet, säger Richard Fors, generalsekreterare på Ronald McDonald Barnfond.

Viktigt att kunna prata Med andra

faMiljer när liVet är upp och ned

Det nyöppnade Ronald McDonald Hus i Uppsala ligger på gångavstånd från Akade-miska sjukhuset och består av 14 familje-rum samt gemensamma ytor för umgänge,

matlagning och tvätt. Här bor Caroline Willfox och Tobias Eriksson tillsammans med barnen Nelly och Tintin. Paret har en son som är född 17 veckor för tidigt och behöver vård. – Vi bor i Dalarna och har 20 mil hem. Eftersom vi har flera barn och vår son kom-mer att vårdas på Akademiska sjukhuset

i flera månader har detta varit helt avgö-rande för att få vardagslivet att fungera, berättar familjen. Även 5-åriga Tintin trivs i sitt tillfälliga hem. – Det är bra att bo här och vara med mamma och med Lorentz. Det roligaste är åka på bilarna, säger hon.

”vi tror att en trygg och hemlik boendemiljö och närhet till famil-

jen har en positiv effekt på läkande-

processen hos sjuka barn.”

Fo

to

: e

dv

in H

eLLs

ing

Hösten 1993 beslutade sig Karlslunds Idrottsförening för att ta krafttag mot den ökande intoleran-sen och våldsutvecklingen såväl inom som utom idrotten. Under mottot ”Våga Vägra Våld” har vi bedrivit information/agitation gentemot elever, lärare, föräldrar, idrottsmän, företagare, m fl. över hela landet till ett antal överstigande 360.000 personer. Informationen har varit och är fortfarande i huvudsak kostnadsfri.

Våra informatörer är ostraffade ungdomar mellan18-30 år som har erfarenhet av att agera inför grupp. Verksamheten bedrivs främst inom grund- och gymnasieskolor över hela Sverige. ”Våga Vägra Våld” har även medverkat i ett stort antal mässor, konferanser, samt även varit inbjudna till Konungen & Drottningen 1995 i ”ett rundabordsamtal mot våldet” för att informera och diskutera våldsutvecklingen i Sverige. Vi har kontinuerligt redovisat våra erfarenheter till Justitiedepartementet om ungdomars syn på och oro inför utvecklingen i Sverige vad gäller intolerans, otrygghet mm.

Verksamheten har sedan starten finansierats av företag, landsting, kommuner med flera vilket gör att stiftelsen inte är beroende av endast en typ av finansiär. Viktigt att poängtera är att intagning av medel sedan instiftandet sker dels i egen regi och dels i samarbete med Handelsavdelningen Bohus AB, samt att administrativa kostnaderna inte får överstiga 20% av stiftelsens intäkter. Stiftelseurkunden & den ekonomiska redovisningen skall till ALLA delar vara helt offentlig samt att verksamheten ALLTID skall bedrivas helt utan vinstintresse.

Styrelseplatsen är ett hedersuppdrag som förutsätter ett långt och väldokumenterat förflutet inom det idéella föreningslivet samt en välrenommerad ställning i samhället. Styrelseledamot uppbär inget arvode för sitt arbete. Stiftelsen är helt självständig och har endast stiftelseurkunden att följa. Stiftelsen innehar 90-konto och står under kontroll av Svensk Insamlingskontroll.

Stöd oss!PlusGiro: 900446-6BankGiro: 900-4466

www.ungdommotvald.com • [email protected]


I Sverige är hiv inte längre en dödsdom. Här finns vård och behandling med effektiva broms-mediciner. Så ser det dessvärre inte ut överallt. I södra Afrika leder hiv fortfarande till ett enormt lidande och att folk dör i aids. – Bara resurserna görs tillgäng-liga kan aids utrotas globalt, säger Anna Gren, temahandläggare på Afrikagrupperna i Sverige.

Regionen söder om Sahara är den region i Afrika som drab-bats allra hårdast av hiv. Av de cirka 34 miljoner människor i världen som lever med hiv bor

ungefär 22,5 miljoner i södra Afrika. Anna Gren förklarar att det är två väldigt skilda upplevelser att leva med hiv i Sverige mot att göra det i södra Afrika. – Men vi menar att det inte behöver vara en dödsdom där heller. Det orättvisa är att man inte satsar på sjukvården och behandlingen. Det finns mediciner även i södra Afrika och om världen bara såg lite annorlunda ut skulle ingen behöva utveckla aids och dö, säger hon. Hiv är i dag ett globalt rättviseproblem eftersom mediciner som möjliggör ett någorlunda friskt liv inte finns tillgängliga för människor i fattiga länder i tillräcklig utsträckning. Detta beror bland annat på internationella handels- och patentregler. Samtidigt är människor som lever med hiv mycket utsatta i det egna samhället på grund av diskriminering och stigma. Statliga institutioner i drabbade länder måste ta sitt ansvar för såväl omsorg om de drabbade som förebyggande åtgärder, säger Anna Gren. – Mycket handlar om att staterna inte satsar på sjukvården. Afrikagrupperna job-bar bland annat med organisationer i civil-samhällen för att de ska göra sin röst hörd och kräva sin rätt. I dag finns det för många hinder. Om jag vet att det inte finns tillgång till mediciner, varför ska jag då testa mig? Det blir en negativ spiral.

”de globala orättViSorna

drabbar oSS alla på Sikt”

Afrikagrupperna är en liten organisation med små resurser men får ut sitt budskap bland annat genom svenska lokalgrupper ute i landet, informationskampanjer som ”Vem har rätt till din kropp?” och försälj-ning av röda bandet där intäkterna går till arbetet mot hiv och aids i södra Afrika.

Samtidigt upplever Anna Gren att det är svårare än tidigare att väcka engagemang för frågan i Sverige. – Här får den som drabbas medicin och det gör att en del anser att hivfrågan inte är lika aktuell. Men i Afrika är det här en enorm katastrof och vi måste känna och visa solidaritet med andra människor. De globala orättvisorna drabbar oss alla på sikt.

Hiv – ett globalt rättviseproblemF

ot

o:

ma

ri

da

HL/a

Fr

iKa

gr

uP

Pe

rn

a

fo

to

: M

ar

i d

ah

l/a

fr

ika

gr

up

pe

rn

a

anna gren

Demensfondenpg 90 08 58-2 bg 900-8582

Nu bråDskar Det!Hjälp oss att skynda på forskningen kring Alzheimer

– och andra demenssjukdomar. Vi behöver ditt aktiva stöd, mer än någonsin! Demens är idag en folksjukdom. Vem som helst kan drabbas. Det kan

gälla dig, din mamma eller en nära vän.

Var meD om att lösa DemeNsgåtaN

Tack för ditt bidrag!Stina-Clara HjulströmOrdförande i Demensförbundet

www.pmu.se

I DR Kongo används sexuellt våld som en del i krigsföringen. De brutala övergreppen orsakar stort lidande för många kvinnor. Panzisjukhuset med chefsläkaren Denis Mukwege har blivit känt för sitt stora arbete för att hjälpa våldtagna kvinnor. Genom sjukvård och utbildning får kvinnorna här en möjlighet att gå vidare.

Ge bort en menings- full julklapp!

På pmu.se/shop hittar du fler tips på julklappar!

Nu kan du vara med och hjälpa till! För endast 200 kr får en kvinna hygienartiklar i samband med sin vård på sjukhuset. Stöd det livsviktiga arbete som görs på Panzisjukhuset!

www.wateraid.se

Skulle du dricka detta?

768 miljoner har inget val

Låt årets julklapp bli rent vatten

En hjärnskada kan hända vem som helst – när som helstInom Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft vet vi vad konsekvenserna kan bli. Vi arbetar för att rehabiliteringen ska fungera när någon av oss behöver den.

www.hjarnkraft.se08-447 45 [email protected]

Stöd Hjärnskadefonden pg. 90 05 07-5.

Investera för framtiden!

Hjälp Oss hjälpaSätt in ditt bidrag på vårt 90-konto: 900139-7

Biståndsföreningen SLBV är sedan mer än 30 år verksam i Sri Lanka. Tillsammans med lokala samarbetsparter stöder vi barns och ungas utbildning på olika sätt. Utbildning ger unga livschanser och en bättre framtid.

Läs mer: www.slbv.se

Skänk 50 alt. 100 kr

SMSa Thailand 50 eller Thailand 100 till

72970

Thailandshjälpen hjälper barn och ungdomar i nordöstra Thailand att få en bättre tillvaro. Med bättre förutsättningar redan i skolåldern kan de själva välja sin framtid och slipper utnyttjas i nöjesindustin!

pg 90 03 20-3

Guldsponsor

Vi behöver volontärer både i Sverige och Thailand. Ring 08-227 090 och anmäl ditt intresse!

För att läsa mer om vårt arbete besök:

www.thailandshjalpen.se

ThailandsHJÄLPENStiftelsen Ett bra liv

VAR MED OCH STÖD VÅRT HJÄLPARBETE I NORRA THAILAND!


nya 90-konton

coMpaSSion SVerige

PG 900364-1 • BG 900-3641

Ändamål att stödja, uppmuntra och underlätta spridningen av den kristna tron i världen. undsätta barn från fattigdom, lidande och nöd, inkluderande men inte uteslutande, generellt förebyggande av undernäring och sjukdom samt utbildning av barn.

föreningen för gatubarn i nepal

pg: 900365-8

Ändamål att förbättra villkoren för gatubarn i nepal. ett hus för gatubarn skall ge mat och kläder, möjlighet att duscha och vila samt korttidsboende åt de mest skyddsbehövande barnen, huset ska ta emot flickor och pojkar och på längre sikt ska också ett hem för långtidsboende skapas. barnens hus ska också försöka ge möjligheter till ordnad skolgång och finansiera skolma-terial. Även sjukvårdsinsatser kan finansieras via barnens hus.

den heliga SaVaS barnfond i SkandinaVien

pg 900338-5

Ändamål är att hjälpa barn och barnfamiljer i utsatta situationer, såsom svåra sjukdomar och fattigdom, samt situationer som främjar barns hälsa och lärande i fd Jugoslavien.

föreningen eMMauS åkVarn-björkå

pg 900358-3, bg 900-3583

Föreningens ändamål är att skapa resurser för bistånd samt att arbeta för en hållbar miljö-utveckling genom tillvaratagande och återbruk av samhällets över-flöd. biståndet ska kanaliseras i enlighet med principen hjälp till självhjälp åt folkliga organisatio-ner i afrika, asien, Latinamerika och sverige, där människor själva tagit upp kampen för en människovärdigare tillvaro och mot orsakerna till den nöd de tvingas leva i. Föreningen ska stödja opinionsbildning för ovan-stående ändamål och motverka rasism och diskriminering.

inSaMlingSStiftelSen SightSaVerS international, SVerige

pg 900363-3, bg 900-3633

stiftelsens ändamål är att främja hälsa, men alltid med särskild betoning på att vidta eller främja åtgärder för att förebygga och bota blindhet, att främja utbild-ning av personer med funktions-hinder, men alltid med särskild betoning på blinda, att förebygga och lindra fattigdomen bland människor med funktionshinder, men alltid med särskild betoning på blinda. med blinda avses per-soner som är helt blinda, delvis eller periodvis är utan syn eller hotas av blindhet.

föreningen för fairtrade

pg 900349-2, bg 900-3492

Föreningens syfte är att för-verkliga visionen om att det självklara valet för konsumenter ska vara en rättvis handel som stärker mänskliga rättigheter och motverkar fattigdom. Föreningen verkar i samarbete med sina medlemsorganisationer för att öka konsumentens kännedom och kunskap om Fairtrade samt öka efterfrågan på Fairtrade-märkta produkter.

SVenSk-irakiSka

SolidaritetSkoMMittén

pg 900355 –9

Föreningens ändamål är att stödja fred, demokrati och mänskligheter för det irakiska fol-ket, ge praktiskt och ekonomiskt stöd till irakiska bistånds- och utvecklingsprojekt som bidrar till till återuppbyggnaden av iraks in-frastruktur, sprida saklig informa-tion om den aktuella situationen i irak.

aVslutade/ indRagna 90-konton

Stiftelsen tällberg foundation har på egen begäran den 1 oktober 2013 avslutat sina 90-konton pg 900247-8 och bg 900-2478.

svensk insamlingskontroll har den 26 september 2013 beslutat att frånta fyra tassar – insamlingsstiftelse för djur-skydd rätten att använda 90-kon-tona pg 900269-2 och bg 900-2692 bland annat på grund av att någon årsredovis-ning inte skickats in.

nya och aVSlutade 90-kontoinnehaVare

på sajtenwww.insamlingskontroll.se

finns alltid uppdaterad information om nya och

avslutade 90-konton.

På nattjouren.se kan du följa nattens insatser direkt.

I natt åker vi ut på stan igen.Nattjouren fi nns för alla som lever i hemlöshet på Stockholms gator. Vi lyssnar och ger råd, skjutsar till värme och gemenskap. Stöd vår väg mot julen.

SMS:a ”NATTJOUREN” till 72 980 så skänker du 50 kr.

FO

TO:

MAG

NU

S C

RAM

ER

/ M

OLL

Y &

CO


göR en insats föR de dRabbade i filippineRna

Det var fredagen den 8 november som tyfonen Haiyan lämnade öriket Filippinerna i sorg och förödelse. Vinden är den hårdaste som någon-sin uppmätts på land och skyfallet

fick vattendrag att svämma över. Dessutom drab-bade den sex meter höga flodvågen kusterna som en tsunami. Eftersom en stor del av befolkningen lever utmed kusterna, många i fattigdom och i hus med låg byggnadsstandard, blev konsekven-serna katastrofala. Exakt hur många som dött i denna natur-katastrof är ännu oklart, men enligt de första uppskattningarna har minst 10 000 människor förlorat sina liv. Enligt FN, som finns på plats och gör vad de kan för att hjälpa till, har 650 000 invånare blivit hemlösa. Ett orosmoment är det okända antal överlevande som befinner sig på svårtillgängliga platser. Nu behöver vi alla göra en insats.

i dag är flera av sveriges ledande insamlingsorganisationer igång med katastrofinsamlingar.

Bland annat har röda Korset öppnat en akutinsamling för att ge de drabbade till-gång till det mest grundläggande: tak över huvudet, mat och rent vatten. Besök www.redcross.se

akutteam från läkare Utan gränser är på plats i filippinerna. stöd deras akutfond genom att ge ett bidrag på www.lakareutangranser.se

även Unicef finns på plats. hjälp dem i deras arbete genom att ge en katastrof-gåva (www.unicef.se).

rädda Barnen förstärker katastrofinsatsen för att så fort som möjligt nå fram med

hjälp till de drabbade barnen och deras familjer (www.raddabarnen.se).

erikshjälpen samarbetar med den schweiziska organisationen Medair för att ge människor tak över huvudet (www.erikshjalpen.se).

också fn:s flyktingorgan Unhcr trappar upp hjälpinsatserna och flyger in nödhjälp. Besök webbsidan: www.fnflykting.se

sveriges lions donerar pengar som går direkt till lions i filippinerna som hjälper sina medmänniskor lokalt. Besök webbsidan för mer information: www.lions.se

det finns flera sätt att skänka pengar till sos Barnbyars katastroffond. läs mer på sos-barnbyar.se

Tyfonen Haiyan har skapat totalt kaos i Filippinerna. Miljontals människor är drabbade och i desperat behov av hjälp.

huR kan jag hjälpa, soM företagare eller privatperson?

Fo

to

: Ja

rK

Ko

miK

Ko

ne

n/F

inLa

nd

s r

öd

a K

or

s


StatiStik från SVenSk inSaMlingSkontroll

Trenden är tydlig både bland företag och hos allmänheten, de insamlade medlen till välgörenhet ökar år efter år.

inSaMlade Medel från allMänheten (Mkr) inSaMlade Medel från företag (Mkr)

Neurologiska sjukdomar syns inte alltid. Ändåär risken stor att någon i din familj har ellerkommer att drabbas.Vanliga ärMS, stroke ochparkinsons men listan är tyvärr längre än så.Den skrämmande sanningen är att

neurologiska sjukdomar kostar samhälletlika mycket som hjärt- och kärlsjukdomar,diabetes och cancer tillsammans. Undertiden går livet vidare.Även sjukdomar har en vardag. Människor

med neurologiska diagnoser vill kunnahämta barnen på dagis, bära hemmaten frånaffären, åka till landet på semestern – de villleva och älska som alla andra.Vi på Neuroförbundet samlar in pengar till

forskning om sjukdomarna, och framstegenär stora, men vi gör också allt vi kan för attdrabbade ska kunna få en fungerande vardag.Behovet är oändligt och vi skulle gärna göramer – om vi hade resurser. Har du lust attbidra, blir ingen mer tacksam än vi.

Vårt gironummer är90 10 07-5. Tack på förhand.

neuroforbundet.se

Känslanavattvaradär,menändåinteriktigt.

Neuroförbundet (tidigare Neurologiskt Handikappades Riksförbund) är Sveriges första intresseorganisationspecialiseradpåneurologi.Vårtmål är attmänniskormedneurologiska diagnoser ska få sammamöjligheter ochrättigheter som alla andra. Vi står för livslust, full delaktighet och stark framtidstro. Neuroförbundet har ca.13 000medlemmar. Vi företräder ett stort antal diagnoser och stödjer och följer spetsforskningen inom neurologi.

Neuro_122x182:Layout 1 13-09-13 11.39 Sida 1

På många håll i världen fängslas och torteras människor för att de kritiserat statsmakten. Ändå finns alltid några som vågar försvara sina egna och andras rättigheter. De behöver skydd och stöd.

Du som har WyWallet kan skänka 100 kr genom att sms:a FÖRSVARA till 72 980.

Gå gärna in på civilrightsdefenders.org eller scanna QR-koden här intill.

Världens modigaste människor behöver ditt stöd!

• 50 år i Sri Lankas bergstrakter

• 30 år i södra Indien

• Skolor för barn

• Center för funktionshindrade

• Toaletter till fattiga barnfamiljer

• Sjuk - och hälsovård

• Hjälp till självhjälp

Hjälp Margit Hjälpa att förbättra barns villkor!

Bli sponsor eller ge en gåva.Bankgiro 900 – 0266 Plusgiro 90 00 26- 6

Vi arbetar för barns rättigheter enligt Barnkonventionen.

Mer än tusen flickor och pojkar samt behövande äldre får

skolgång, kläder, böcker, mat, hjälp till sjukvård etc.

Dagligt arbete under 50 år - nu väntar 50 nya år!

www.hjalpmargithjalpa.org


Fibromyalgi – den osynliga sjukdomenOmkring en miljon svenskar har en reumatisk sjukdom. Hur många som dessutom lider av fibromyalgi är svårare att säga. Här är mörker-talet stort, konstaterar Reumatiker-förbundets ordförande Anne Carlsson. – Det är en väldigt dold sjuk-dom, säger hon.

Fibromyalgi är en livslång sjukdom som oftast drabbar kvinnor. Sjuk-domen, som ofta debuterar i unga år eller i medelåldern, är till stor

del okänd. Grundsymptomet är en kronisk smärta som ofta uppträder på olika ställen i kroppen. Sjukdomen har funnits länge men det var först på 1980-talet som den accepte-rades som en diagnos. – De som har fibromyalgi blev misstrodda av vården under många år. Den smärtan har funnits sedan urminnes tider, men vi har inte förstått att det varit en sjukdom. I dag är den en vedertagen diagnos men som fort-farande är omtvistad bland de som kommer från den gamla läran, säger Anne Carlsson.

StorSatSning på forSkning

Det vi vet i dag är att obehandlad eller dåligt behandlad smärta eller skada, kan

utveckla generell smärta eller fibromyalgi. Reumatikerförbundet, med närmare 50 000 medlemmar i landet, gör nu en stor investe-ring i forskning. – Staten har dessvärre inte satsat särskilt mycket på forskning om fibromyalgi och långvarig smärta så vi själva bestämde oss för att göra en storsatsning. Tack vare insamlade medel till vår forskningsfond har vi kunnat anslå hela 9,5 miljoner, vilket är väldigt mycket pengar, till forskning om fibromyalgi. Nu är det en väldigt stor grupp som forskar kring detta och vi försöker få med så många som möjligt på tåget. Vårt mål är en bättre vård och behandling men också ökad kompetens om hur man diagnos-tiserar denna stora grupp.

För Anne Carlsson går en stor del av arbetet som heltidsarbetande ordförande ut på att informera och påverka attityder. Även om det fortfarande finns mycket kvar att göra märker hon hur det sakta men säkert går åt rätt håll. Människor som fått sin vardag förstörd av fibromyalgi håller långsamt på att få upprättelse. – Min stora uppgift är att tala om det och öka kunskapen. Har vi inte kunskap blir det lätt missförstånd och missuppfattningar som hindrar möjligheten att utveckla en bra vård. Det som är så oerhört tragiskt för de här människorna är att det inte finns några riktigt bra läkemedel, eftersom man inte har förstått sjukdomen, säger hon.

I nya dokumentärfilmen Six Days får vi följa tre kvinnor som alla kämpar för förändring i spåren av krig och konflikter. De tre huvudpersonerna är Lanja Abdulla från irakiska regionen Kurdistan, Maia Kvaratskhelia från utbrytarregionen Abchazien i Georgien och Nelly Cooper från Liberia. Dokumentären, som premiär-visades på Bio Rio i Stockholm i slutet av oktober, följer kvinnorna under sex dagar och ger en inblick i deras vardagliga kamp för att förbättra situationen för kvinnor. – Det känns som att det arbete jag har gjort under alla år nu äntligen resulterat i

detta; att världen får se vad jag kämpar för, säger Lanja Abdulla. Six Days har producerats av svenska filmbolaget Thelma/Louise på uppdrag av Kvinna till Kvinna och den som vill använda filmen som diskussionsunderlag kan beställa den på Kvinna till Kvinnas hemsida, kvinnatillkvinna.se. Filmen – en hyllning till de tusentals kvinnorättsaktivister som Kvinna till kvinna har gett stöd till under de 20 år som organisationen har existerat – kom-mer också att visas på olika internationella filmfestivaler.

Den som väljer att skriva in en insamlings-organisation i sitt testamente kan rädda liv även i livets slutskede. Det är budska-pet från FRII, Frivilligorganisationernas insamlingsråd, som tagit initiativet till en gemensam kampanj för sina medlemmar. I dag är inte alla medvetna om möjlighe-ten att inkludera ideella föreningar, stiftel-ser eller samfund i sitt testamente och det är en gåvoform som det sällan talas om i Sverige. Det huvudsakliga syftet med kam-panjen är därför att bygga en mer positiv testamentskultur i Sverige och samtidigt öka viljan att ge testamentsgåvor. Att

skapa en mer öppen attityd kring arv och testamenten. Kampanjen ska öka medve-tenheten och kunskapen och fungera som en påminnelse om att vår sista vilja fak-tiskt kan vara ett sätt att ta ett personligt ansvar för kommande generationer och för vår värld. Genom att skriva in en insam-lingsorganisation i ditt testamente bidrar du till att din hjärtefråga lever vidare även när du inte längre är bland oss.

en hyllning till kVinnorättS-aktiViSter

teStaMentSkaMpanj för koMMande generationer

”vårt mål är en bättre vård och behandling men också ökad

kompetens om hur man diagnostiserar denna stora grupp.”

Tron är bara halva sanningen

SC

HO

LZ &

FR

IEN

DS / P

H: JØ

RG

EN

REIM

ER

NU TAR VI NERGUD PÅ JORDEN

Vare sig du har en tro eller inte, så håll med om att det behövs lite mer kärlek här på jorden. Barn blir hemlösa. Gamla och sjuka lämnas ensamma. Människohandeln breder ut sig. Flyktingbarn och förtryckta kvinnor jagas av sina plågoandar. Samtidigt står etablissemanget ofta bara och tittar på. Visst, det pratas väldigt mycket, men man skulle ju vilja se fler konkreta åtgärder. Vi i Frälsningsarmén uttrycker vår tro genom

handlingarna. Att till exempel tvätta en miss-brukares kalsonger, är högst konkret. Ibland tar krafterna slut. Då är det skönt att känna att det finns nya att hämta i gemenskapen med Gud. Med de nya krafterna beger vi oss sedan ut på fältet och gör vårt jobb. Du kanske tycker att det låter konstigt. Men vi tror ju att Guds kärlek är med oss hela tiden. Det gäller bara att ta emot den här nere på jorden. Särskilt när det råder brist på den varan.


Stockholmsnattens hjältarUnder de senaste fem åren har Nattjourens uppdrag ökat från 1 900 till 3 500 per år. En grupp som sorgligt nog ökar i alltför snabb takt är unga i hemlöshet. Med Nattjouren vill ideella föreningen Stockholms stads-mission arbeta för en mänskli-gare stad för alla.

Nattjourens uppgift är att söka upp stadens mest utsatta medborgare och erbjuda oli-ka former av hjälp och stöd i den situation de för tillfället

befinner sig i. Under veckans alla kvällar och nätter finns dessa frivilliga medmän-niskor i Nattjourens neongula jacka på stadens gator, tunnelbanor, parker och torg. Här hjälper de med information, råd, stöd och assistans att uppsöka vård eller komma in på ett akutboende eller natthär-bärge. Inte minst under kalla vinternätter är behovet stort.

Nattjouren kliver in där det offentliga samhällets resurser inte räcker till och anpassar verksamheten utifrån de behov som de möter på stadens gator. Ibland räcker det att erbjuda samtal för den i behov av en pratstund, andra gånger är situationen mer akut. Mycket handlar om att etablera kontakt och skapa en relation med människor i utsatthet eller hem-löshet.

en Vanlig natt Med nattjouren (i urval)

Kl 19.15 - gaMla stanMöter en man vi känner sedan länge som sitter vid tunnelbaneuppgången. han skiner upp. Kollar läget och samtalar en stund.

Kl. 20.10samtal från socialjouren om att hämta en kvinna och köra henne hem. på plats upptäcker vi att kvinnan är påverkad. hon får andnöd i bilen, vi kör henne till akuten.

Kl. 21.00 - stUreplan/ österMalMstorgMöter en man som har blivit miss-handlad. Mannen vill inte ha kontakt med socialtjänsten. vi ger honom en adress till en läkare. han tackar oss med en kram.

Kl. 23.10 - slUssenstannar till för att undersöka en boplats. Möter två män på platsen. vi ringer några samtal, får tag i sovplatser för natten och kör männen till Bostället.

Kl. 00.35 - MedBorgarplatsenMöter under en promenad i när- området flera personer, en del är påverkade. vi stannar och pratar en stund med de personer som söker kontakt.

Kl. 01.50 - centralstationenMöter en arbetssökande ung man med bra utbildning. han har rätt att bo på härbärge, men väljer att sova på gatan och hos kompisar. Möter även en man som sover på arlanda. han vill inte ha vår hjälp, men är tacksam för pratstunden.

Vi hjälper fattiga flickor i Tanzania att kunna gå i Barbroskolan. Den är en av de bästa högstadie- och gymnasieskolorna för flickor i Tanzania. På ett unikt sätt anstränger sig skolan för att nå ut till fattiga studiehågade flickor i mindre utvecklade delar av landet. Vår uppgift är att hjälpa dem med skolavgifterna.

Tanzania är ett land i Afrika där den ekonomiska tillväxten tagit fart. Stora förändringar sker men det nya välståndet når mest en urban elit och medelklass.

Kvinnor och flickor i byarna är kvar i traditionella roller och fattigdom. Utbildning kan bryta mönstret men det är fortfarande nästan omöjligt för flickor på landet att kunna läsa vidare efter den sjuåriga grundskolan. Vår förening erbjuder alla som vill göra en insats en direkt kanal för att ge fattiga flickor från landet en chans till bra utbildning. Vi vill att ”byflickorna” ska kunna ta sin rättmätiga plats i en alltmer välutbildad generation som formar det framtida Tanzania.

Bidrag till vårt konto 90 06 07-3 går oavkortat till skolavgifter för fattiga flickor. Administrationen klarar vi med frivilliga insatser och medlemsavgifter. Bli gärna regelbunden bidragsgivare genom stående överföring till 90-kontot. Samla vänner eller arbetskamrater till en grupp som står för en flickas utbildning ett år eller längre. Företag kan teckna sponsoravtal.

Skolan i Tanzania drivs av stiftelsen JOHA Trust och har uppkallats efter den svenska missionären Barbro Johansson. Hon blev medborgare i landet och var en pionjär för flickors utbildning. Läs mer om skolan och vår stödförening på hemsidan www.johatrust.com

Gåvor och bidrag PG 90 06 07-3

Stödföreningen för JOHA Trust- för flickors utbildning vid Barbroskolan i Tanzania


Varje år blir miljontals flickor bortgifta. Många av dem är så små att de står med gosedjur i famnen under bröllopsceremonin. Trots att barnäktenskap sedan länge anses vara en allvarlig kränkning av de mänskliga rättigheterna har traditionen att gifta bort sina döttrar fortfarande starkt fäste på många håll, framför allt i de länder som brottas med fattigdom och social utsatthet.

Barnäktenskap drabbar i regel de fattigaste och lägst utbildade flickorna i låginkomstländer. Afar-regionen i Etiopien är en av de platser i världen där

barnäktenskap förekommer som mest. Mätningar från 2011 visar att 56 procent av alla kvinnor i åldrarna 20-24 år i Afar var gifta eller förlovade innan de fyllt 18 år. Många föräldrar upplever att gifta bort sina döttrar är det enda sättet att säker-ställa familjens överlevnad. Föräldrar kan

gifta bort sina flickor som en sista utväg, antingen för att få in pengar till familjen i svåra tider eller som ett försök att skänka döttrarna någon form av trygghet. Men för miljoner flickor världen över är barn-äktenskap allt annat än tryggt. Då män-nen oftast är betydligt äldre läggs stora förväntningar på att flickorna ska bevisa sin fertilitet. Utöver den grova och ofta traumatiska introduktionen till sexuellt samliv ska flickorna bära ansvaret för hem och hushåll. En flicka som tvingas gifta sig gör det oftast med känslor av rädsla och maktlöshet. Bortgifta flickor går miste om såväl ut-bildning som social utveckling. FN:s befolk-ningsfond UNFPA som arbetar för att stärka flickors rättigheter i Afar menar att ju mer utbildad en flicka är desto mindre blir risken att hon gifts bort. Genom att gå i skolan kan hon bygga en stadigare grund för sig själv och bidra till ett bättre samhälle. I familjer där båda föräldrarna kan läsa och skriva minskar också antalet barnäktenskap. UNFPA har uppskattat att 142 miljoner flickor kommer att bli bortgifta under de kommande tio åren. Det är nästan fyra gånger så många flickor som varje dag går till skolan i Nordamerika och Västeuropa – sammantaget.

768 miljoner människor har inget val. Låt rent vatten bli årets julklapp!

Välj att ge bort en julklapp som förändrar liv i år. För bara 200 kronor kan du ge en person livslång tillgång till rent vatten och sanitet. Genom att ge bort vatten i jul-klapp genom www.wateraid.se kan du

eller ditt företag ge människor förutsätt-ningen till ett bättre och friskare liv i jul. Företag som väljer att köpa sin julklapp via www.wateraid.se/jul2013 kan välja mellan fem olika företagspaket i pris-nivåerna från 1 000 SEK till över 100 000 SEK. Julklapparna finns tillgängliga från och med den 11 november.

Peter Hesslin, vd på DHL Freight, ut-manar andra företagsledare att delta i Vasaloppet för välgörenhet. Han säljer tio biljetter och pengarna går oavkortat till stöd för sjuka och utsatta barn.

DHL Freight är Vasaloppets logistik-partner, men nästa år vill företaget även hjälpa till på andra sätt. Vd Peter Hess-lin kommer själv att ställa upp i loppet, men kommer också att sälja biljetter och skänka vinsten till välgörande ändamål. Startavgiften är 50 000 kr för Vasaloppet och 25 000 för Öppet spår. Pengarna kom-

mer oavkortat att gå till MinStoraDag och Project Playground. – Vi har valt att fokusera på ett fåtal projekt och mitt hjärta brinner särskilt för utsatta barn och ungdomar. Därför bestämde jag mig för att göra ett välgö-renhetslopp av mitt deltagande i Vasalop-pet. Utmaningen ger även den som är sent ute en chans att få tag i en startplats och då med möjlighet att göra en god sak i samband med sitt eget deltagande, säger Peter Hesslin, vd DHL Freight Sverige, i ett pressmeddelande.(Källa: Sveriges Åkeritidning)

barnäktenSkap – MiljontalS flickorS Verklighet

co

Py

rig

Ht

:un

PH

ot

os notiSer

Skulle du dricka smutsigt vatten?

DHL säljer Vasaloppsbiljetter för välgörenhet

Tips! ge bort en julklapp som gör skillnad långt efter julafton.

På www.barnfonden.se/jul kan du t ex köpa ett mama Kit till en blivande mamma i uganda. det innehåller det nödvändigaste för att en

blivande mamma ska få en säkrare förlossning. som tack får du ett gåvokort att ge bort till någon här hemma.

Skänk årets bästa julklapp!Betala 280 kr (ett stalldygn)

till insamlingskonto 90 05 57-0.Uppge namn och adress och märk

betalningen “Julklapp”.

Hundarna tackar för en andra chans!

Vi är kontrollerade av Svensk Insamlingskontroll

www.hundstallet.se

Julhälsningar från Selma som

fick en andra chans!

90 Konto / Svensk Insamlingskontroll 2011 01 20

Vår logotyp består alltid av både 90 Konto och vårt namn Svensk Insamlingskontroll.

Logotypen finns i två utföranden:

1. Positiv logotyp i färg är vårt första val av logotyp.

2. Svart-vit logotyp använder vi endast undantagsvis när färgreproduktionen ej är möjlig, t ex svart-vit annons och fax.

Logotypen är specialskuren och kan inte ersättas med något typsnitt. Rita aldrig om eller ändra proportionerna. Vid reproduk-tion ska alltid godkända original användas.

1. Logotyp i färg

1. 90_Konto_Logo_CMYK_eps

4. 90_Konto_Logo_Neg_eps

6. 90_Konto_Logo_RGB_jpg

6. 90_Konto_Logo_Neg_png

2. 90_Konto_Logo_PMS_eps

5. 90_Konto_Logo_CMYK_Box_eps

7. 90_Konto_Logo_RGB_png

7. 90_Konto_Logo_RGB_Box_png

3. 90_Konto_Logo_SV_eps

2. Svart-vit logotyp

Grafisk guideline

Logotyp

Det finns nio olika filer på vår logotyp.

A. Till tryckt material och utskrifter använder vi;1. 90_Konto_Logo_CMYK_eps2. 90_Konto_Logo_PMS_eps3. 90_Konto_Logo_SV_eps4. 90_Konto_Logo_Neg_eps5. 90_Konto_Logo_CMYK_Box_eps

B. Till skärmbaserad media såsom web, PowerPoint presentationer använder vi;6. 90_Konto_Logo_RGB_jpg7. 90_Konto_Logo_RGB_png8. 90_Konto_Logo_Neg_png9. 90_Konto_Logo_RGB_Box_jpg

Filformat logotyp

SVENSK TANDRÄDDNINGE N I N S A M L I N G S S T I F T E L S E

Documents

Bidra till en bättre värld 2013