Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå vid ... · Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå vid hjälpmedelsförskrivning Jönköping 12 mars . Detta är en generell

Prioriteringscentrum

Linköpings universitet

www.liu.se/prioriteringscentrum

Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå vid

hjälpmedelsförskrivning

Jönköping 12 mars

Presentatör

Presentationsanteckningar

Detta är en generell mall för att göra PowerPoint presentationer enligt LiUs grafiska profil. Du skriver in din rubrik, namn osv på sid 1. Börja sedan skriva in din text på sid 2. För att skapa nya sidor, tryck Ctrl+M. Sidan 3 anger placering av bilder och grafik. Titta gärna på ”Baspresentation 2008” för exempel. Den sista bilden är en avslutningsbild som visar LiUs logotype och webadress. Om du vill ha fast datum, eller ändra författarnamn, gå in under Visa, Sidhuvud och Sidfot.

2


Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

Metodutveckling

Metodstöd

Forskning

Utbildning och konsultinsatser

Handledningsgrupper

PrioNet

3

Varför har Prioriteringscentrum ett intresse för beslutstöd?

Riksdagens riktlinjer

Nationell modell på gruppnivå - policy

Men på individnivå då?

Historik om beslutsstödet

Dåvarande Hjälpmedelsinstitutet (HI) diskuterade

- produktstyrning vs behovsstyrning - befintliga beslutsstöd Arbetsgrupp - HI, Stockholm, Kommunförbundet Skåne,

Västmanland, Uppsala, Prioriteringscentrum

Skapa ett beslutsstöd med tydlig koppling till riksdagens riktlinjer för prioriteringar

Prövas

4

Habilitering och hjälpmedel Landstinget i Uppsala län, Projekt 2011 - 2012

Behovsbaserat regelverk o hjälpmedelspolicy

Tydliga riktlinjer och beslutsstöd

Likvärdiga bedömningar oavsett diagnos och förskrivare

Ökad kostnadsmedvetenhet hos förskrivare

Välinformerade och delaktiga brukare

Framväxten av beslutsstödet Landstinget i Uppsala län

Projektledare

Alla förskrivare och deras chefer i landstinget utbildades, kommunerna inbjudna

Användes på ALL förskrivning – förskrivningarna utvärderades

Fokusgruppsintervjuer (förskrivare o konsulenter)

Manual och bedömningsformulär korrigerades

6

Användningsområde

Vid behov av, eller önskemål om, förskrivning av hjälpmedel som inte finns upptagna i det ordinarie sortimentet

Vid önskemål om förskrivning av hjälpmedel för behov som

det inte finns stöd för i det gällande regelverket

När det inom det ordinarie sortimentet finns olika alternativ till lösning som skiljer sig åt i pris, och man önskar förskriva den dyrare produkten framför den billigare

Vid osäkerhet hos förskrivaren om tänkt/önskad åtgärd är relevant,

Vid förskrivning av hjälpmedel som överstiger en kostnad

av 20 000 kr Elrullstol, elektriska vårdarmanövrerade rullstolar, handdatorer,

sinnesstimulerande täcken, konsumentprodukter

Att prioritera i vården kommer aldrig att vara lätt

………. men görs ändå!

Vad menar vi egentligen….

då vi säger att vi ska effektivisera ?

då vi säger att vi ska ransonera?

då vi säger att vi prioriterar?

10

Att effektivisera vården innebär…. att förändra arbetet så att;

fler vårdbehov kan tillgodoses / bättre tillgodoses till samma eller till och med lägre kostnad vårdbehov kan oförändrat tillgodoses till lägre kostnad

fler vårdbehov kan tillgodoses/ bättre tillgodoses till en högre kostnad men som anses rimlig i relation till effekten

11

Att prioritera innebär att ……..

Medvetet göra ett val mellan minst två, relevanta alternativ

så att en rangordning uppstår

12

Att ransonera vård

Innebär att medvetet inte åtgärda ett behov optimalt

Optimalt åtgärdat behov =

bästa möjliga hälsa utifrån

rådande kunskapsläge om;

- rimlig tid

- rimlig kvalité

13

Optimal hälsa

Möjligt Ransonerat

Olika typer av ransonering

14

Målransonering att t ex sänka målet från att kunna ha en meningsfull fritid till att endast klara personlig vård

Tidsransonering köer, kortare besökstider

Utspädning glesare återbesök, billigare hjälpmedel med sämre effekt/ fler biverkningar, gruppinsatser med sämre effekt

Indikationsändring större/mindre problem innan behovet åtgärdas

Bortval att inte alls åtgärda

Vad styr dina prioriteringar?

15

Vad styr prioriteringar i vården?

16

Läkarens kompetens och intresse Den egna yrkesgruppens hälsosyn Egen kompetens och intresse Patientens/ företrädares upplevelse av behov Politiska viljeyttringar och styrsystem Organisation Lagar Kostnadseffektivitet Yttre fysiska förutsättningar Kultur och traditioner på arbetsplatsen Yrkesmässig prestige Rapport 2004:3

17

Riksdagens riktlinjer för prioriteringar

Öppna prioriteringar - acceptans - bättre beslut - demokratisk rätt

18

Öppen prioritering innebär att

Prioriteringarna är resultatet av medvetna, kända val

där

Grunderna/ principerna är kända

Konsekvenserna är kända

och

Tillgängliga för alla som önskar ta del av dem

Per-Erik Liss, rapport 2002:3, PrioriteringsCentrum ”Fördelning, prioritering och ransonering av hälso- och sjukvård – en

begreppsanalys”

19


• Öppna prioriteringar – demokratisk förankring

• Etisk plattform

Den etiska plattformen

20

Människovärdesprincipen (2§) alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga

egenskaper och funktioner i samhället. Det är alltså inte förenligt med den etiska principen att låta människor stå tillbaka enbart på grund av t.ex. ålder, livsstil, sociala eller ekonomiska förhållanden.

Behovs- solidaritetsprincipen (tillägg 2§) resurserna bör satsas på de områden (verksamheter, individer) där behoven är

störst. Mer av vårdens resurser ska ges till de mest behövande, de med de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten.

Kostnadseffektivitetsprincipen Vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan

kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet eftersträvas.

21

Behovsprincipen

Behov av vård omfattar hur svårt ett tillstånd är

men också förväntad patientnytta

”Den medicinska nyttoaspekten finns, enligt utredningen, inbyggd i behovsbegreppet. Som behov tidigare definierats har man endast behov av det man har nytta av eller omvänt inte behov av det man inte har nytta av”. Socialdepartementet 1996/97:60 s 8

22



• Etisk plattform

• Bedömningsrätt

Vad säger hälso- och sjukvårdslagen om prioriteringar?

23

Alla patienter har rätt till en bedömning om det inte är uppenbart obehövligt

Hälso- och sjukvårdslagen (§ 2a)

24



• Etisk plattform

• Bedömningsrätt

• Livskvalitet = bota/ lindra

• Högt prioriterad – högre behovstäckning

• Mallar/ listor gäller på gruppnivå

• Bevakning av nedsatt autonomi

• Vårdåtgärder utan nytta – inga prioriteringsalternativ

• Egenvård – alltid prövas som prioriteringsalternativ

25

Prövad alternativ etik för prioriteringar – men förkastad i Prioriteringsutredningen

Nyttoprincipen Lotteriprincipen Efterfrågeprincipen Självbestämmandeprincipen

26

Prioriteringsdilemma Här är två patientgrupper.

Den ena har ett tillstånd som ni bedömer ha liten

svårighetsgrad. Det finns förslag på verksamma åtgärder och de är av moderat kostnad.

Den andra gruppen har ett tillstånd som ni bedömer har stor svårighetsgrad. Det finns förslag på verksamma åtgärder och de är av moderat kostnad.

Vilken patientgrupp bör få hjälp i första hand?

27

Prioriteringsdilemma

Här är två patientgrupper.

Den ena har ett tillstånd som ni bedömer ha liten svårighetsgrad. Det finns förslag på verksamma åtgärder och de är av moderat kostnad.

Den andra gruppen har ett tillstånd som ni bedömer har stor svårighetsgrad. Det finns förslag på verksamma åtgärder men ni bedömer dem som kostsamma.


Prioriteringsdilemma

28

Här är två patientgrupper.

Den ena har ett tillstånd som ni bedömer ha liten svårighetsgrad. Det finns förslag på verksamma åtgärder och de är av moderat kostnad.

Den andra gruppen har ett tillstånd som ni bedömer har stor svårighetsgrad. De förslag på åtgärder som finns är av moderat kostnad men bedöms ge en låg patientnytta.


En systematisk metod för att bedöma behov utifrån den etiska plattformen

på gruppnivå

29

Nationell modell för öppna prioriteringar =

30

Etiska plattformen konkretiserad

Människovärdesprincipen Behovs- solidaritetsprincipen Kostnadseffektivitetsprincipen

Tillståndets Patientnytta Kostnads-svårighetsgrad med insatsen effektivitet Aktuell hälsa Framtida risk Varaktighet

Effekt på aktuell hälsa Effekt på risk Komplikation

Kostnad i relation till effekt

Mycket stor/ Stor/ Måttlig Liten/ Mycket hög Hög Låg

Tillstånd Åtgärd Tillståndets svårighets- grad

Patientnytta Kvalitet kunskapsunderlag

Kostnad/ Effekt

Rang-ordning

Kom-mentar / Konsek-vens

Mkt stor Stor Måttlig Liten

Mkt stor Stor Måttlig Liten Ingen

Evidensgraderings-system / checklistor Egna ord då systematiska kunskapsunderlag saknas

Mycket hög Hög Måttlig Låg

1 - 10

Arbetsblad

32

Tillstånd

Barn 0 - 5 år CP, GMFCS IV – V, Måttlig/svår utvecklingsstörning

Intervention / åtgärd

Tillståndets svårighets- grad

Effekt / nytta nytta av åtgärd

Evidens för effekt / vetenskapligt underlag

Kostnads-effektivitet

Rang- ordning

Kom-mentar

Nedsatta sömnfunktioner

Stödsamtal till föräldrar Mycket stor Måttlig SPd (1) 5

Föräldrautbildning Mycket stor Liten NPd 7

Positionering Mycket stor Stor SPc 3

Duchennes muskeldystrofi med en icke fungerande psykosocial omgivning (över 16 år)

Initiera kontakter till andra stödjande instanser i samhället t ex kommunen, socialtjänsten.

Mycket stor Stor

Beprövad erfarenhet

Stor 1

Första- handsinsats

Allmän föreläsning om diagnosen i grupp till nätverket, 1-2 ggr Liten

Beprövad erfarenhet

Liten 9 Bortval

1

2

Beslutsstödets innehåll Beskrivning av problem som ska åtgärdas Aktuell åtgärd Mål med åtgärd

Svårighetsgrad före åtgärd Patientnytta av åtgärd Kostnadseffektivitet

Prioriteringsgrad 1 - 10 Uppföljning

Kalle • 9 år och går i årskurs 2, bor tillsammans med mamma, pappa och två

småsystrar i ett större samhälle

• Ryggmärgsbråck , kan ej gå - gör alla förflyttningar med manuell rullstol - skjuts av föräldrar till och från skolan (ngn km)

Trivs i skolan, men upplever att idrottslektionerna blivit svårare pga. att han har svårt att hänga med

Många kompisar - svårare att hänga med i kompisarnas lekar utomhus. Rullstol har svårt att ta sig fram och är tungkörd för Kalle.

Arbetsterapeuten har föreslagit att han skulle prova elrullstol för att underlätta förflyttning utomhus, men Kalle vill inte - är fullt nöjd med sin manuella rullstol.

Funderingar finns kring om Kalle skulle kunna vara hjälpt av ett påhängshjul, Free Wheel. Detta hjälpmedel finns ej i ordinarie sortiment på hjälpmedelscentralen.

34

Freewheel

Freewheel - tillbehör som enkelt monteras på rullstolens fotstöd. Det ökar framkomligheten för rullstolen på underlag som t.ex. gräsmattor, snöiga parkeringsplatser, stigar, trädgårdar, trottoarkanter m.m. Den är avsedd att användas utomhus.

Monteringen och demonteringen av Freewheel är mycket lätt och kan göras av brukaren själv sittandes i rullstolen.

Ej avsett som idrottsredskap eller framföras i höga farter.

Kostnaden för Freewheel ligger på ca 5500 kr.

35

Frida Frida 28 år bor själv i egen lägenhet, arbetslös

Ingen familj i staden, men mycket kontakt med syster (10 mil)

Neurospsykiatrisk funktionsnedsättning - svårt att hålla saker i minnet - klarar sig själv i vardagen.

Kommer ofta hem med bara en del av det hon skulle köpa – inget alls.

Systern hjälper att storhandla - max en gång per månad.

Få tider att passa, men glömmer ibland bort basketträning (2 ggr/v) - blir inte alltid uttagen till matcher

Systern har sett reklam för en handdator med förenklad kalenderfunktion, och kontaktar kommunens arbetsterapeut och ber att systern ska få en sådan.

Kostnaden för en handdator ligger på ca 15 000 kr.

36

37

Problem som ska åtgärdas

1a

Aktuell åtgärd 1b

Mål med åtgärd

1c

Bedömningsformulär – Prioriteringar på individnivå


Aktuellt problem/ohälsa beskrivs i form av aktivitetsbegränsningar/delaktighetsinskränkningar, det vill säga konsekvenser i personens vardag

Ange också problemets orsak, t ex sjukdom/skada, hindrande omgivningsfaktorer (brister i miljön/personligt stöd)

ICF-CY

40


1a Svårighet att delta i skolidrott p g a svårkörd rullstol (ryggmärgsbråck) Svårighet att leka utomhus med sina kompisar p g a svårkörd rullstol (ryggmärgsbråck)

Aktuell åtgärd 1b

Freewheel + inträning 2-3 ggr+ info ev till personal o föräldrar

Mål med åtgärd

1c

Ökad delaktighet och självständighet Kunna leka med kompisar på gräs- och grusplan självständigt Kunna delta i skolidrott

Kalle

41

Frida


1a Klarar ej att göra fullständiga inköp p g a neuropsykiatriska svårigheter - minnessvårigheter Klarar inte att komma ihåg träningstider ”

Aktuell åtgärd

1b

Handdator + inträning 10 ggr + info nätverk

Mål med åtgärd

1c

Klara att göra fullständiga inköp enligt lista Komma i tid till träningen

42


1a Klarar ej att byta innerslang p g a nedsatt handfunktion (ryggmärgsskada) Patienten blir trött och kan inte vila då han är på besök i hemmet (MS) Svårt följa med i barnens lek på lekplats (CP med gångsvårighet) Begynnade tecken på trycksår p g a sittande i rullstol - RA med smärta

Fler exempel

Aktuell åtgärd

Aktuell åtgärd inklusive insatser som behöver genomföras i samband med åtgärden, t ex förskrivning inklusive inträning, utbildning till nätverket etc.

Mål med åtgärd

Vad är det tänkt att personen ska kunna göra/delta i med hjälp av åtgärden?

Beskriv vilka konsekvenser åtgärden förväntas få i personens vardag i from av aktivitets-/delaktighetsmål

Förbättra

Vidmakthålla

Förebygga

Kompensera

45

Aktuell åtgärd 1b

Förskrivning av extra hjul Vårdsäng Förskrivning o träning av Segway, säkerhetsinfo Tryckavlastade sittdyna + kringinfo

Mål med åtgärd

1c

Ha en fungerande rullstol dygnet runt/ förflytta sig självständigt dygnet runt Att kunna få vila då man önskar i hemmet så att man kan vara hemma under en dag Kunna vara nära barnen då de leker på lekplatsen Att sitta utan att få trycksår

Fler exempel

Johan 70 år Har en måttlig hörselnedsättning som successivt försämrats

under 10 år. Ingen tidigare kontakt med hörselvården Har svårt att höra i sällskap, särskilt vid träff med barnen och

deras familjer. Även svårt att höra TV:n; vid bilkörning och på föreläsningar

Hörselundersökning; rehabiliteringsplan; utreda behov av hörapparat och hörseltekniska hjälpmedel samt behov av ytterligare stöd

Fungera bättre i kommunikation med familj och vänner, höra TV:n bättre, höra i bilen och vid föreläsningar

47

Mycket stor/ mycket hög

Stor/Hög

Måttlig Liten/Låg

Ingen/Okänd

2a Personens upplevelse av problemet som ska åtgärdas

2b Problemets svårighetsgrad i relation till andra hälsoproblem

2c Framtida risk vid utebliven åtgärd

2d Problemets varaktighet om åtgärden inte utförs

2e Frekvens med vilken problemet uppstår

2f Sammanvägd svårighetsgrad

Svårighetsgrad före åtgärd Sv

årig

hets

grad

före

åtg

ärd

Personens upplevelse av problemet som ska åtgärdas

Personen ska själv skatta hur allvarliga konsekvenser problemet ger i form av aktivitetsbegränsningar/ delaktighetsinskränkningar sett till den totala livssituationen

Närståendes uppfattning kan dokumenteras

Om personens uppfattning är helt okänd kan detta noteras eller bedömningspunkten lämnas utan att fyllas i

Problemets svårighetsgrad i relation till andra hälsoproblem

Mål - likvärdiga bedömningar - de med störst behov ska ha företräde

Problemets svårighetsgrad ska sättas i relation till ohälsa i ett större perspektiv och sett till en större grupp

Ta hänsyn till underlättande/hindrande omgivningsfaktorer, t ex tidigare förskrivna hjälpmedel som redan har minskat problemet

Även en total oförmåga i en aktivitet kan anses som ett mindre hälsoproblem

Bedömning av svårighetsgrad

50

Bästa tänkbara hälsa Sämsta tänkbara hälsa

Framtida risk vid utebliven åtgärd

Riksdagens riktlinjer - risk för förtida död, funktionshinder/fortsatt lidande, försämrad hälsorelaterad livskvalitet

Bedöm risken för framtida konsekvenser för personens hälsa och möjlighet till aktivitet/delaktighet om åtgärden INTE utförs

Finns risk att livslängden förkortas?

Problemets varaktighet vid utebliven åtgärd

Hur LÄNGE kan personens aktuella problem förväntas kvarstå om den aktuella åtgärden INTE utförs?

Problemet kan också vara säsongsberoende och uppstå viss tid av året.

Frekvens med vilken problemet uppstår

Bedöm hur ofta problemet uppstår eller gör sig påmint för personen

Sammanvägd svårighetsgrad

Vissa variabler väger tyngre än andra: Professionens bedömning ges större betydelse än personens bedömning Frekvensen ges större betydelse än varaktigheten

Personens upplevelse av problemet + problemets svårighetsgrad i relation till andra hälsoproblem + framtida risk vid utebliven åtgärd = en grad

Varaktighet + frekvens = en grad

Frekvens/ Varaktighet (2d – 2e)

Personens upplevelse av problemet som ska åtgärdas, problemets svårighetsgrad i relation till andra hälsoproblem och framtida risk vid utebliven åtgärd innebär X grad av konsekvens för personen (2a – 2c)

Mycket stor/ Mycket hög

Stor/Hög Måttlig/ Medelhög

Liten/Låg Ingen

Mycket stor

Stor

Måttlig

Liten


55


Stor/Hög

Måttlig Liten/Låg

Ingen/Okänd


OO


m x


m x


xm


m x


m x

Kalle x=idrott m=leka Sv

årig

hets

grad

före

åtg

ärd

56


Stor/Hög

Måttlig Liten/Låg

Ingen/Okänd


OO


m x


m x


xm


xm


m x

Frida x=basket m=inköp Sv

årig

hets

grad

före

åtg

ärd


Linköpings universitet


Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå vid

hjälpmedelsförskrivning

Jönköping 13 mars

Presentatör

Presentationsanteckningar

Detta är en generell mall för att göra PowerPoint presentationer enligt LiUs grafiska profil. Du skriver in din rubrik, namn osv på sid 1. Börja sedan skriva in din text på sid 2. För att skapa nya sidor, tryck Ctrl+M. Sidan 3 anger placering av bilder och grafik. Titta gärna på ”Baspresentation 2008” för exempel. Den sista bilden är en avslutningsbild som visar LiUs logotype och webadress. Om du vill ha fast datum, eller ändra författarnamn, gå in under Visa, Sidhuvud och Sidfot.

Exempel

Mycket stor

Att inte kunna tillkalla hjälp Klara toabesök självständigt Inget förståligt tal Minnesproblematik svårt att passa tider (arbete, skola, vårdtider) Kommer inte ur sängen Klarar ej förflyttningar Stor smärta i sittande Hög fallrisk Trycksår Sväljsvårigheter och inte kunna äta och dricka Att inte kunna ändra kroppställning i liggande Svår ångest generellt i alla situationer Sömnsvårigheter

Stor Måttlig Liten Att inte kunna knyta skorna

Insomningsproblem inom 2 timmar Sitter obekvämt under kort tid Inköp av sällanvaror Rullator smutsar till inomhus Kan inte sitta i soffa/fåtölj Svårt att sitta i baksätet i bilen

Exempel på olika svårighetsgrader

59


Stor/Hög

Måttlig Liten/Låg

Ingen/Okänd


X


X


X


X


X


X

Begynnade tecken på trycksår p g a sittande i rullstol - RA Sv

årig

hets

grad

före

åtg

ärd

Bedömning av patientnytta

60

Bästa tänkbara hälsa Sämsta tänkbara hälsa

Åtgärdens effekt på gruppnivå

Åtgärdens effekt på identifierade risker

Åtgärdens effekt i relation till personens psykiska och fysiska funktioner

Åtgärdens effekt i relation till omgivningsfaktorer

Åtgärden kan utföras utan skaderisk

Förväntad varaktighet av effekt

Förväntad frekvens av effekt

Sammanvägd förväntad effekt av åtgärd

Patientnytta av åtgärd

Åtgärdens effekt på gruppnivå

Vad vet vi om effekten av åtgärden för problem av samma karaktär som personen har? Den vanligaste effekten.

Utgå från kunskapen på gruppnivå och inte utifrån den aktuella personens unika förutsättningar

Utgå från bästa möjliga kunskap - vetenskap eller beprövad erfarenhet


Riktar sig mot de framtida risker som identifierades under svårighetsgrad, dvs. vid utebliven åtgärd

Bedöm i vilken grad åtgärden utifrån rådande kunskapsläge kan minska riskerna


Riktar sig mot de framtida risker som identifierades under svårighetsgrad, dvs. vid utebliven åtgärd

Bedöm i vilken grad åtgärden utifrån rådande kunskapsläge kan minska riskerna

Åtgärdens effekt i relation till personens psykiska och fysiska funktioner Ta ställning till personens unika förutsättningar för att

åtgärden ska göra avsedd nytta och uppnå uppsatt mål

Kan vara större, lika eller mindre än den genomsnittliga nyttan på gruppnivå

Åtgärdens effekt i relation till omgivningsfaktorer

Har personen en omgivning som kommer att underlätta/stödja att åtgärder ger förväntad effekt så att målet med åtgärden uppnås?

Innefattar såväl fysiska miljön som personligt stöd

Åtgärden kan utföras utan skaderisk Riksdagens riktlinjer – hänsyn även till biverkningar och andra

komplikationer av betydelse

Bedöm om åtgärden är säker eller innebär en skaderisk

Ersätter inte krav på att göra riskanalys vid t ex specialanpassning

Förväntad varaktighet av effekt Hur LÄNGE förväntas personen ha nytta av åtgärden?

Förväntad frekvens av effekt Hur OFTA förväntas personen ha nytta av

åtgärden?


Summering av de 7 bedömningspunkterna

Bedömningspunkterna har olika värde vid sammanvägningen : Stor effekt på gruppnivå men liten effekt vid personens funktioner

sänker sammantagna värdet

Liten/måttlig effekt på gruppnivå – viss återhållsamhet

När varaktighet och frekvens skiljer sig åt har frekvensen större värde

Liten/måttlig grad kan utföras utan skaderisk – återhållsamhet

Personen funktioner/omgivningsfaktorer

Sammanvägd förväntad patientnytta

Hur mycket hälsa kan personen vinna med åtgärden?

Sammanvägda förväntade effekten av åtgärd

i relation till bedömningen av


Sammanvägd förväntad patientnytta Sammanvägd svårighetsgrad


Mycket stor Stor Måttlig Liten Ingen

Mycket stor Mycket stor

Mycket stor

Stor Måttlig Ingen

Stor Mycket stor

Stor Måttlig Liten Ingen

Måttlig Stor Måttlig Måttlig Liten Ingen

Liten Måttlig Måttlig Liten Liten Ingen

72


Stor/ Hög

Måttlig Liten/ Låg

Ingen/ Okänd

3a Åtgärdens effekt på gruppnivå x

3b Åtgärdens effekt på identifierade risker

x

3c Åtgärdens effekt i relation till personens fysiska och psykiska funktioner

X

3d Åtgärdens effekt i relation till omgivningsfaktorer

X

3e Åtgärden kan utföras utan skaderisk

X

3f Förväntad varaktighet av effekt x

3g Förväntad frekvens av effekt x

3h Sammanvägd förväntad effekt av åtgärd

X

3i


X

Kalle Åtgärd Freewheel för att kunna leka med kompisar på gräs- och grusplan självständigt - mycket stor svårighetsgrad

Ef

fekt

och

pat

ient

nytta

av

åtgä

rd

73


Stor/ Hög


Ingen/ Okänd

3a Åtgärdens effekt på gruppnivå X


x


x


X?


x




X

3i


X

Frida handdator för att klara att göra fullständiga inköp enligt lista Måttlig svårighetsgrad

Effe

kt o

ch p

atie

ntny

tta a

v åt

gärd

74


Stor/ Hög


Ingen/ Okänd



x


x


X?


x




X

3i


X

Frida handdator för att klara att göra fullständiga inköp enligt lista Måttlig svårighetsgrad

Effe

kt o

ch p

atie

ntny

tta a

v åt

gärd

Kostnads- effektivitet 4 Kostnadseffektivitet

Prioriterings- grad 5 Kostnadseffektivitet

75


Stor/ Hög


Ingen/ Okänd

3a Åtgärdens effekt på gruppnivå





3f Förväntad varaktighet av effekt

3g Förväntad frekvens av effekt


3i


Kalle Åtgärd Freewheel för att kunna delta i skolidrott Liten svårighetsgrad

Effe

kt o

ch p

atie

ntny

tta a

v åt

gärd

76


Stor/ Hög


Ingen/ Okänd

3a Åtgärdens effekt på gruppnivå





3f Förväntad varaktighet av effekt

3g Förväntad frekvens av effekt


3i


Frida handdator för att komma i tid till träningen Liten svårighetsgrad

Ef

fekt

och

pat

ient

nytta

av

åtgä

rd

77


Stor/ Hög


Ingen/ Okänd



X


x


X


x




x

3i


X

Tryckavlastande dyna ROHO för att förebygga att trycksår uppstår Mycket stor

Ef

fekt

och

pat

ient

nytta

av

åtgä

rd

Kostnadseffektivitet

Sammanvägd förväntad patientnytta i förhållande till kostnad – hjälpmedlet, inträning, anpassning etc.

Sammanvägd Förväntad patientnytta

Kostnad i kronor

I kostnaden ingår en uppskattning av kostnaderna för hjälpmedlet, tillbehör, behov av anpassning, inträning etc.

< 1500 1 501- 5 000

5 001- 10 000

10 001- 20 000

20 001- 40 000

40 001- 60 000

60 001- 80 000

>80 000

Mycket stor

Stor

Måttlig

Liten

Ingen

Prioriteringsgrad

Skala 1(högst) – 10 (lägst)

Ska motsvara sammantagna bilden av sammanvägd svårighetsgrad, sammanvägd förväntad patientnytta samt kostnadseffektivitet

Svårighetsgraden tillmäts stor betydelse

Åtgärder med större nytta i förhållande till kostnaden talar för högre prioriteringsgrad

Vid stor svårighetsgrad kan åtgärder med lägre kostnadseffektivitet ges högre prioritet

Begränsningar för hur hög prioriteringsgrad som kan sättas i förhållande till svårighetsgraden

Prioriteringsgrad

Liten svårighetsgrad – högst prio 6 beroende på patientnytta och kostnadseffektivitet

Måttlig svårighetsgrad – högst prio 5 beroende på patientnytta och kostnadseffektivitet

Stor svårighetsgrad – högst prio 2 beroende på patientnytta och kostnadseffektivitet

Mycket stor svårighetsgrad – högst prio 1 beroende på patientnytta och kostnadseffektivitet

Konsekvenser av prioriteringsgrad 1 – 5 Den föreslagna och bedömda åtgärden kan

användas för att lösa det aktuella problemet om inte en alternativ åtgärd har en högre prioriteringsnivå.

6 – 7 Bedömaren bör fundera över om åtgärden är den rätta i förhållande till svårighetsgrad, patientnytta och kostnadseffektivitet. Kontakta konsulent/kollega för att ytterligare belysa ärendet, alternativt hitta annan åtgärd med större patientnytta.

8 – 10 Den bedömda åtgärden skall inte genomföras.

Utred/bedöm eventuellt andra alternativa åtgärder.


Documents

Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå vid ... · Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå vid hjälpmedelsförskrivning Jönköping 12 mars . Detta är en generell