REGIONFÖRVALTNINGSVERKET I SÖDRA FINLAND ANSVARSOMRÅDET FÖR MILJÖTILLSTÅND tfn +358 20 636 1040 fax +358 3 570 8002 registratur.sodra@rfv.fi www.rfv.fi/sodra

Verksamhetsstället i Helsingfors Bangårdsvägen 9, 00520 Helsingfors PB 115, 00231 Helsingfors ymparistoluvat.etela@avi.fi

Beslut

Nro 94/2011/4

Dnro ESAVI/206/04.09/2010

Givet efter anslag

16.6.2011

ÄRENDE Byggande av Kiitolaforsens vattenkraftverk i Lappo å samt reglering av

Lappo å i Överjeppo by i Nykarleby stad

SÖKANDE Oy Herrfors Ab

ANTECKNING Västra Finlands miljötillståndsverk har upphört 31.12.2009. Enligt 4 § lagen

om införande av lagstiftningen om statens regionförvaltningsreform

(903/2009) övergick de ärenden, som var anhängiga vid miljötillståndsver-

ken vid lagens ikraftträdande 1.1.2010 till det motsvarande regionalt behö-

riga regionförvaltningsverket. Södra Finlands regionförvaltningsverk har

från och med 1.1.2010 fortsatt handläggningen av detta ärende som behö-

rig myndighet, eftersom ärendet kungjorts vid syneförrättningen före

1.1.2010.

Ylihärmä och Alahärmä kommuner har 1.1.2009 sammanslagits med Kau-

hava stad.

ANSÖKAN Oy Herrfors Ab har med en ansökan som anhängiggjorts vid Västra Fin-

lands miljötillståndsverk 21.6.2006 och som sedermera kompletterats och

ändrats anhållit om tillstånd för ibruktagande och utbyggande av Kiitolafor-

sens vattenkraftverk i Lappo å i Överjeppo by i Nykarleby stad i enlighet

med en av Fortum Power and Heat Oy uppgjord och 20.6.2006 daterad

plan.

Redogörelse över projektet

Sökanden har för avsikt att ta i bruk och bygga ut det gamla vattenkraftver-

ket i Kiitolaforsen i Lappo ås västra fåra i Jeppo. Kraftverket har inte varit i

produktionsbruk sedan 1960-talet. Enligt sökanden har kraftverket ett giltigt

tillstånd från 1.7.1762 av Kungliga Majestätets befallningshavare i Vasa

län. Tillståndet har dock inte bevarats och det finns inte heller uppgifter om

uppdämningsvillkoren. Guvernören i Vasa län har genom sitt utslag av

6.6.1896 bekräftat och bibehållit detta tillstånd.

Kraftverkets turbinvattenföring har enligt sökanden varit 10 m3/s, fallhöjden

har vid medelvattenföring varit ca 5,1 m (N60 +9,9–15,0 m) och kraftverkets

Södra Finland

2

effekt har varit ca 420 kW. Kraftstationen är belägen på åns västra strand.

Uppströms denna har det funnits en cirka 55 m lång bottendamm med

tröskelhöjden N60 +14,85 m, vilken har fortsatt som jordbank och formats

till en inflödesränna på åns västra strand. I inflödesrännan har det funnits

luckor av trä. Inflödesrännan har fortsatt som en 50 m lång ränna av trä till

kraftverket. På inflödesrännans sidor har det funnits två flodutskov, som

har kunnat regleras med settplankor och från dessa har flodvattnet kunnat

ledas till den gamla åfåran. För närvarande är bottendammen illa förfallen,

liksom trärännan med sina flodutskov och luckor. Även maskinstationen,

kanalen nedströms och jordbankarna förutsätter restaurering.

Avsikten med projektet är att utvidga kraftverket så att dess effekt blir 950

kW och dess årsenergi 4 000 MWh. Fallhöjden har planerats bli 6,1 m och

den nominella utbyggnadsvattenföringen 19 m3/s. I projektet skulle tas i

bruk vattenkraft som hör till Kiitolaforsens gamla kraftverk och en del av

den uppströms belägna Lavastforsens vattenkraft. Uppdämningsnivån

skulle höjas från N60 +14,85 m till N60 +16,10 m. Inflödeskanalen och kana-

lerna vid kraftverkets nedre lopp skulle rensas och muddras. Jordbanken

som rasat vid kanalens nedre lopp skulle ersättas av en 50 m lång stödmur

av betong mellan kanalen och den gamla forsfåran.

Beskrivning av vattendraget

Allmänt Lappo å, som är ca 170 km lång, rinner upp vid Sapsalampi i Alavus och

rinner via Alavus, Kuortane, Lappo, Kauhava och Nykarleby till Bottenvi-

ken. Åns avrinningsområde är 4 122 km2 och sjöprocenten är 2,9.

De flesta sjöarna i vattendragsområdet är belägna vid Lappo ås övre lopp.

De största sjöarna är Kuortaneenjärvi och Hirvijärvi konstgjorda bassäng.

Cirka 4/5 av åns fallhöjd är belägen på sträckan ovanför Lappo. Nurmo å

förenas med Lappo å vid Lappo stad ca 80 km från åns mynning och ned-

ströms mynnar Kauhava å ut i Lappo å. Från Lappo börjar en lång, svagt

sluttande sträcka som avbryts av forsarna i Jeppo. Efter Jeppo rinner Lap-

po å genom några forsar och svagt sluttande sträckor till Bottenviken utan-

för Nykarleby. På avrinningsområdet nära den nedersta delen av Lappo å

finns inga sjöar.

Forsarna i Jeppo bildar en ca 7 km lång forssträcka i Nykarleby. Här rinner

Lappo å längs två fåror som förenar sig igen i centrum av Jeppo. Den

översta forsen i västra eller Keppofåran är Keppoforsen och nedströms

finns Lavastforsen och Kiitolaforsen. Den översta forsen i östra eller Jung-

arå fåran är Tollikkosforsen, och nedströms följer Gunnarsforsen, Mietola-

forsen, Jungarforsen, Bösas stråkan och Silvastforsen. Fallhöjden på

sträckan är över 10 m.

Kiitolaforsen bildas av Mjölnars och Finskas forsarna till en enhetlig

forssträcka. Kiitolaforsen är belägen i Finskas i Överjeppo by på ett av-

stånd om ca 20 km från Lappo ås mynning. Den nuvarande fallhöjden är

4,1–4,5 m.

3

Vattenstånd och vattenföringar

Vattenstånds- och vattenföringsobservationer i Lappo å har gjorts vid fyra

olika pegelplatser. Den nedersta av dessa, Keppo pegel, är belägen upp-

ströms åns förgreningsställe. Mätningar som utförts under 1960-talet visar

att vattenföringen delas relativt jämnt vid åns förgreningsställe mellan de

båda åfårorna. På basis av detta har flödet i Kiitolaforsen uppskattats vara

hälften av flödet som observerats vid Keppo pegel. De statistiska vattenfö-

ringsvärdena åren 1971–2000 har varit följande:

Keppo pegel Kiitolaforsen

m3/s m3/s

Högvattenföring HQ 350,0 175,0

Medelhögvattenföring MHQ 205,4 102,7

Medelvattenföring MQ 35,2 17,6

Medellågvattenföring MNQ 3,7 1,9

Lågvattenföring NQ 0,8 0,4

Vattenkraft och reglering av vattendraget

Vattenkraften i Lappo å har utnyttjats i många kvarnar åtminstone fr.o.m.

1500-talet. Numera är kraftverken i Stadsforsen, Hourukoski, Mäkeläkoski,

Hirvikoski och Karsinakoski i bruk. Därtill finns Jylhänkoski kraftverk i Kau-

hava å, som mynnar ut i Lappo å. Av dessa är kraftverket i Hirvikoski det

största med effekten 8,3 MW. Kraftverkens sammanlagda effekt är 14,5

MW och årsenergi 37,7 GWh. Kraftverket i Stadsforsen är beläget i Nykar-

leby ca 3 km från älvmynningen. Andra kraftverk som är i bruk är belägna i

åns övre lopp.

I Lappo ås övre lopp byggdes Hirvijärvi konstgjorda bassäng år 1973. Bas-

sängens area är ca 1 500 ha, regleringsamplituden enligt tillstånd 4,7 m

och regleringsvolymen 40 milj. m3. Bassängen används både vid kraftpro-

duktion och för reglering av flödet. Bassängen regleras genom användning

av Hirvikoski kraftverk. Vattennivån i Kuortane sjö regleras med Talinkal-

mas regleringsdamm. I centrum av Lappo stad regleras vattennivån i Lap-

po å med Pouttu damm. Regleringen av Hirvijärvi konstgjorda bassäng och

av andra sjöar har förändrat vattenföringarna i Lappo å. Kiitolaforsens vat-

tenkraftverk, som har utnyttjat vattenkraften från Mjölnars och Finskas for-

sarna dvs. Kiitolaforsen, är byggt i slutet av 1700-talet. Sin nuvarande form

fick det under 1920-talet. Kraftverket är inte varit i bruk nuförtiden.

Jeppo Kraft Andelslag planerar för närvarande att bygga kraftverk i de

andra forsavsnitten i Jeppo i Lappo å. Andelslaget har för avsikt att utnyttja

vattenkraften i åns västra gren ovanför Kiitolaforsen och Lavastforsen i ett

kraftverk (Backforsen), och vattenkraften i östra grenen i två kraftverk

(Gunnarsforsen och Silvastforsen).

4

Vattenkvalitet

Belastningen på Lappo å består huvudsakligen av diffus belastning och

punktbelastningens betydelse för hela åns vattenkvalitet är minimal. Renat

avloppsvatten från kommuncentra och från några industrianläggningar leds

till Lappo å. Vattnet i ån är mörkt och näringsrikt. Markens höga humushalt

och näringsbelastning försämrar vattenkvaliteten i hela vattendraget. I kon-

trollrapporten över samkontrollen av Lappo ås vattendrag år 2003 har vat-

tenkvaliteten konstaterats vara nöjaktig.

Växtlighet Under en inventering av naturen år 1997 konstaterades att vegetationen i

nedre delen av Lappo å i allmänhet är blomstrande och riklig i åns västra

fåra och att vegetationens natur och arter är likvärdiga i hela åfåran. På

stränderna är rörflenflora vanligt förekommande och på vissa ställen före-

kom allmänt också vasstarr, rödsvingel, vass, strandlysing, fackelblomster,

kråkklöver och svalting. Vegetationsutredningarna kompletterades under

år 2005 bl.a. i Kiitolaforsens område. Då konstaterades att det inte fanns

växter och inte heller naturtyper som kräver speciellt skydd. Strandfloran

vid Kiitolaforsen var tämligen mångsidig och där förekom också områdes-

vis sällsynta mossarter.

Fiskbestånd och fiske

I Lappo å förekommer 23 fiskarter samt nejonögon och kräfta. Vid Jeppo

förekommer dock inte kräftor i ån så vitt man känner till. De viktigaste fisk-

arterna vid åns mynning och i havsområdet är sik, vid övre loppet abborre

och gädda. Nejonöga förekommer vid åns mynning och kräftor vid övre

loppet. Kuortane sjö och mellersta delen av ån ovanför Lappo är de artri-

kaste områdena. Fiskens levnadsförhållanden begränsas av dammar som

förhindrar vandringen samt av den dåliga vattenkvaliteten.

Fisken i Jeppo forssträcka har undersökts genom experimentellt nätfiske

under 1990- och 2000-talet. Fångsterna har varit små jämfört med andra

områden i Lappo å. Karaktäristiska arter har varit abborre och gärs. Vatt-

nets tidvisa surhet anses vara orsak till det dåliga fiskbeståndet. Botten-

faunans låga diversitet och individantal stöder också denna uppfattning.

Elfiske har utförts av Kala- ja vesitutkimus Oy sommaren 1997. Man fick

ingen fisk från Lavastforsen, Kiitolaforsen och Silvastforsen och även de

andra Jeppoforsarna var i praktiken utan fisk. Elfisket sommaren 2005 i

forsarna i västra fåran (Keppoforsen, Lavastforsen, Kiitolaforsen) gav ing-

en fångst. Med sparkhåv fångades i Kiitolaforsen ändå en 0-årig abborre. I

östra fårans forsar fångades två abborrar och sju löjor.

I Jeppo forssträcka i Lappo åns nedre lopp utövas inte yrkesfiske. Där fis-

kas huvudsakligen för privat bruk. De viktigaste fångstarterna inom hela

Lappo ås vattendrag är abborre, gädda, mört och sik. De mest använda

fångstredskapen är nät, katsa, kastspön, mätspön och pimpelspön.

5

De viktigaste metoderna för fiskevård är utplanteringar av fisk i åns övre

lopp och mynningsområde samt i havsområdet. I åns övre lopp har det ut-

förts fiskeriekonomiska restaureringar och vårdfiske. De mest betydande

utplanterade arterna är sik, regnbågslax, öring och gös.

Anteckning Eftersom ansökan senare har ändrats, beskrivs projektets inverkan på mil-

jön enligt den ändrade planen nedan under rubrikerna Ändring och preci-

seringar av ansökan och Projektets verkningar.

HANDLÄGGNING AV ÄRENDET

Handläggningens olika skeden

Miljötillståndsverket har 24.8.2006 med stöd av 16 kap. 5 § vattenlagen

förordnat att ärendet skulle handläggas vid en syneförrättning i enlighet

med 18 kap. vattenlagen. Miljötillståndsverket har 22.9.2006 på förslag av

Västra Finlands miljöcentral förordnat ingenjör AA från Norra Österbottens

miljöcentral till förrättningsingenjör för syneförrättningen. Syneförrättningen

skulle slutföras senast 31.12.2008.

Västra Finlands miljöcentral har 19.9.2006 förordnat specialplanerare BB

till sakkunnig i naturhushållning att biträda vid förrättningen. Förrättnings-

ingenjören AA har kallat CC från Kauhava stad och DD från Nykarleby

stad till gode män.

Sökanden har tillställt förrättningsingenjören en 15.6.2009 daterad ändring

av ansökan och planen. I samband med syneförrättningen har sökanden

även tillställt förrättningsmännen tilläggsutredningar angående vissa kom-

pletterande åtgärder.

Synesammanträdet har hållits i Jeppo i Nykarleby 17.6.2008. Ett komplet-

terande synesammanträde, som gällde den ändrade ansökan, hölls

28.7.2009 i Jeppo. Miljötillståndsverket har på förrättningsingenjörens be-

gäran förlängt slutförandet av syneförrättningen först till 31.8.2009 och se-

nare till 31.12.2009. Det av förrättningsmännen uppsatta syneinstrumentet

har färdigställts 3.12.2009. Efter att syneförrättningen har slutförts, har för-

rättningsmännen tillkännagivit ansökan, ansökningshandlingarna och sy-

neinstrumentet med en kungörelse i Nykarleby stad och berett tillfälle att

under tiden 18.1–5.3.2010 anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med

anledning av dessa.

ANTECKNING På förrättningsmännens begäran har professor EE 18.1.2008 givit ett utlå-

tande angående giltigheten av tillståndet från år 1762 som gäller Kiitolafor-

sens kraftverk samt rättigheterna till vattenkraften. Professor Hollo har

kompletterat sitt utlåtande 11.2.2008.

Sökanden har 30.12.2008 ingått ett avtal med Jeppo Kraft Andelslag i vil-

ket sökanden bl.a. förbundit sig att frångå den i sökandens ursprungliga

ansökningsplan för Kiitolaforsens kraftverk framförda uppdämningsnivån

6

om N60 +16,10 m och godkänt Jeppo Kraft Andelslags förslag om en upp-

dämningsnivå om N60 +14,85 m. Jeppo Kraft Andelslag har bekräftat att

det inte har några yrkanden beträffande denna vattenkraft. Sökanden har

därmed avstått från sin plan att utnyttja även en del av Lavastforsens vat-

tenkraft. På basis av dessa ändringar har sökanden ändrat den till ansökan

bifogade planen för projektet.

ÄNDRING OCH PRECISERINGAR AV ANSÖKAN

Den ändrade planen Enligt den 15.6.2009 daterade ändrade planen skall det byggas ett nytt

kraftverk i Kiitolaforsen i stället för det gamla. Det nya kraftverket är till sin

konstruktion huvudsakligen likartat som de kraftverk Jeppo Kraft Andelslag

har för avsikt att bygga vid Jeppoforsarna. I projektet skulle tas i bruk vat-

tenkraft som hör till Kiitolaforsens gamla kraftverk. Tillstånd söks också för

nödvändiga rensningar i åfåran samt rivning av gamla konstruktioner från

åfåran.

Kraftverket Kraftverksdammen med kraftstationen byggs över Lappo ås västra fåra i

nedre delen av Kiitolaforsen. Kraftstationen placeras på västra sidan om

åfåran. På östra sidan om den installeras två flodutskov. Över åfåran

byggs jorddammar, vilkas krönhöjd blir N60 +17,00 m. Den nedanför kraft-

verket belägna underfallskanalens bottenhöjd blir på nivån N60 +8,00 m.

Det planerade nominella volymflödet är 25 m3/s. Den övre uppdämnings-

gränsen skulle vara N60 +14,85 m och den nedre N60 +14,35 m. Fallhöjden

som tas i bruk är 4,65 m (N60 +10,20–14,85 m). Medelvattenföringen i

Lappo ås västra fåra är 17,6 m3/s.

Det nya kraftverket utrustas med två flodutskov, vilkas bredd är 6,5 m och

tröskelhöjd N60 +11,00 m. När flodutskovsluckorna är helt öppna avbördar

de ca 190 m3/s vid den planerade övre uppdämningsgränsen N60 +14,85

m. Detta motsvarar ungefär ett omkring en gång på femtio år återkomman-

de högvattenflöde. När vattenföringen blir större än detta börjar vatten-

ståndet vid dammen stiga. Vid en högvattenföring som återkommer i ge-

nomsnitt en gång på 500 år (245 m3/s), som skall användas vid dimensio-

neringen i enlighet med anvisningarna för dammsäkerheten, stiger vatten-

ståndet vid dammen till höjden N60 +15,58 m.

Kraftverkets byggarbeten kommer att genomföras i två etapper som torrar-

bete. Under första etappen byggs kraftstationen och flodutskoven i skydd

av en arbetsdamm. Efter det byggs jorddammen över åfåran i skydd av ar-

betsdammar. Nedströms kraftverket behövs rensningar i vattendraget. De

gamla kraftverkskonstruktionerna rivs vid lågvattenföring mest som torra-

bete. Samtidigt ska träd röjas från jordvallarna.

Under den första etappen byggs en arbetsdamm från åns västra sida om-

kring den kommande kraftstationen och flodutskoven. Massorna som be-

hövs till arbetsdammen tas från åfåran. Vid behov tätas dammen med mo-

rän. Under tiden rinner Lappo å längs östra sidan av den gamla forsfåran.

7

Under den andra etappen rivs den första etappens arbetsdammar och

byggs på nytt över huvudfåran så att kraftverksdammen kan byggas som

torrarbete. Under tiden rinner vattnet via flodutskoven.

Nedströms kraftverket rensas åfåran till bottennivån N60 +8,00 m på en bot-

tenbredd om ca 10 m. Därtill muddras bottnen vid landsvägsbron på en

sträcka om ca 140 m uppströms och ca 150 m nedströms bron till samma

bottennivå och på samma bottenbredd. Slammet från muddringen, ca

2 000 m3, lagras på ett markområde, som sökanden anser sig ha nyttjan-

derätt till och vars areal är ca 10 000 m2.

Eftersom arbetet utförs i etapper och pga. avtappningsarrangemang har ti-

den för byggarbetet beräknats till 12–15 månader. Det egentliga byggarbe-

tet påbörjas under tjälfri tid.

Avtappningen

Kiitolaforsens kraftverk är planerat som ett typiskt älvkraftverk, där avtapp-

ningen på dygnsnivå motsvarar inflödet. Den största avtappningen genom

kraftverket kan vara ca 25 m3/s. När tillrinningen överskrider maskinvatten-

föringen 25 m3/s öppnas flodutskoven och genom kraftverket avtappas

jämn maskinvattenföring.

Vid en vattenföring som är mindre än det nominella volymflödet kommer

kraftverket att avtappa tillrinningen om den är åtminstone 7,5 m3/s. På

grund av den dåliga verkningsgraden är det inte ändamålsenligt att använ-

da kraftverket med mindre vattenföring, och därför stoppas avtappningen

då periodvis helt. Vid inflöden under 7,5 m3/s avtappas periodvis en vatten-

föring om 7,5 m3/s. Längden på en avtappningsperiod avgörs av vatten-

mängden som avtappas och inflödet inom gränserna för den tillåtna upp-

dämningen.

Om Backforsens kraftverk, som har planerats ovanför Kiitolaforsens kraft-

verk förverkligas, har man planerat att använda kraftverken i samma rytm.

Då kommer Kiitolaforsens kraftverk att på dygnsnivå avtappa åtminstone

vattenföringen från Backforsen. När Backforsens kraftverk påbörjar av-

tappning börjar vattenståndet med en kort tidsförskjutning stiga vid Kiitola-

forsens kraftverk och kraftverket påbörjar då avtappning.

Med en planerad variationsbredd om högst 0,5 m (N60 +14,35–14,85 m)

kan Kiitolaforsens kraftverk i praktiken inte nämnvärt självständigt idka

korttidsreglering. Den ovanför kraftverket belägna bassängens volym är på

en sträcka om ca 0,5 km ca 13 000 m3. Detta motsvarar endast ungefär en

halv timmes avtappning med en vattenföring om 7,5 m3/s. När inflödet

motsvarar minimitappningen (1,5 m3/s) vid Backforsens kraftverk tar det

ungefär 2,5 timmar att fylla bassängen.

8

Sökanden har 12.10.2009 framfört att kraftverkets minimiavtappning skulle

minskas från 7,5 m3/s till 6,0 m3/s och högvattenståndets variation skulle

istället för 50 cm vara 40 cm vintertid och 30 cm sommartid.

Nyttan av projektet Kraftverkets effekt blir 950 kW och den årliga energiproduktionen 4 600

MWh. Utgående från ett energipris om 38 euro/MWh beräknat enligt vat-

tenlagen (den årligen producerade energins värde multiplicerat med 20)

uppgår nyttan av projektet till 3,5 milj. euro. Som förnybar och utsläppsfri

energiform är vattenkraft till nytta för miljön i allmänhet när denna energi-

mängd inte behöver produceras med någon annan, mera miljöbelastande

produktionsform. Företaget är till större nytta för miljön jämfört med byg-

gande av helt ny vattenkraft, eftersom inverkan i en redan tidigare utbyggd

fors blir mindre än i en fors i naturtillstånd.

Vattenkraften Kungliga Majestätets befallningshavare i Vasa län har 1.7.1762 beviljat

dåvarande ägaren av Mjölnarshemman tillstånd att i Mjölnarsforsen (åns

västra gren) bygga en så stor kvarn som vattnets tillräcklighet medgav.

Tillståndsbeslutet har dock inte bevarats och man känner inte till uppdäm-

ningsbestämmelserna i det. Guvernören i Vasa län har på ansökan av Carl

Jonathan von Essen genom sitt utslag av 6.6.1896 bekräftat och vidhållit

det förstnämnda tillståndet och de däri fastställda uppdämningsbestäm-

melserna. Anders Vilhelm Finskas m.fl. har 18.5.1919 sålt sina andelar i

Kaup eller Finskas såg- och mjölkvarn jämte kvarnställe i Finskas fors till

Carl Jonathan von Essen.

Sökanden har bifogat ytterligare ett antal köpebrev och övriga handlingar

till sin ansökan, enligt vilka nyttjanderätten till vattenkraften överlåtits vidare

upprepade gånger. Enligt sökanden påvisar dessa handlingar att sökan-

den har bestående nyttjanderätt till vattenkraften i Kiitolaforsen. Professor

EE har varit av samma åsikt i utlåtandena, som han givit 18.1.2008 och

11.2.2008.

Fastigheterna och vattenområdena

Kiitolaforsens kraftverk och de därtill hörande konstruktionerna byggs på

ett vattenområde, som hör till den i Nykarleby stad i Jungar by belägna fas-

tigheten Lappo å RNr 29:0, som ägs av Jeppo Kraft Andelslag. De mark-

områden som behövs för konstruktioner på åns västra strand hör till de av

sökanden ägda fastigheterna Strand RNr 5:31 (200 m2) och Bäck RNr

5:103 (3 910 m2), båda i Överjeppo by samt 340 m2 av fastigheten Karls-

borg RNr 5:77 i Överjeppo by i Nykarleby stad, som ägs av sökanden eller

FF, GG, HH och II. Ägaren till området är fastighetstekniskt oklar. På åns

östra strand anläggs dammkonstruktioner på den i Överjeppo by i Nykarle-

by stad belägna fastigheten Högfors RNr 4:47, som ägs av JJ.

Mellan den nya kraftverksdammen och den gamla bottendammen på åns

östra strand kommer markområden, som hör till den av KK ägda, i Över-

jeppo by i Nykarleby stad belägna fastigheten Mjölnars

9

RNr 4:41 och till fastigheten Högfors RNr 4:47 att bli vattenområden. På

åns västra strand äger sökanden områdena, som blir vattenområden.

Sökanden har ansett att eftersom tillståndet för det gamla Kiitolaforsens

kraftverk inte är upphävt, har sökanden bestående nyttjanderätt till de om-

råden som blivit täckta av vatten på basis av det nämnda tillståndet. För

nya kraftverkskonstruktioner behövs bestående nyttjanderätt till ett 2 150

m2 stort vattenområde av fastigheten Lappo å RNr 29:0 och ett 730 m2

stort markområde av fastigheten Högfors RNr 4:47. Därtill behövs bestå-

ende nyttjanderätt för att ändra 55 m2 av fastigheten Mjölnars RNr 4:41

och 805 m2 av fastigheten Högfors RNr 4:47 till vattenområden. Sökanden

har för avsikt att ingå avtal om nyttjanderätterna med fastighetsägarna.

Sökanden har meddelat att den dessutom har bestående nyttjanderätt till

det för projektet behövliga 10 000 m2 stora deponeringsområdet.

Tilläggsutredningar Sökanden har i samband med den 15.6.2009 daterade ändringen av an-

sökan tillställt en vattendrags- och fiskeriutredning, en granskning av vat-

ten- och strandväxtligheten i Jeppo och en utredning om förekomsten av

flygekorre, utter och strömstare i Lappo å vid Jeppo, alla tilläggsutredning-

ar från år 2008.

Vattendrags- och fiskeriutredningen

Den mänskliga verksamheten har enligt utredningen inverkat i betydande

grad på vattnets tillstånd i Lappo ås huvudfåra. Verkningarna syns speciellt

i vattnets näringsämnes- och klorofyllhalter samt i pH-värdena. Den diffusa

belastningen och delvis också punktbelastningen, främst bosättningens av-

loppsvatten, har gjort ån eutrof. I Lappo å finns flere vandringshinder för

fisken och andra vattenorganismer och även annars är åns naturtillstånd

förändrad genom vallbyggen och muddringar. Lappo ås nedre och mellers-

ta delar samt Kauhajoki å är belägna i ett område med sura lermarker. I

Lappo ås nedre lopp förekommer tidvis mycket surt vatten. Speciellt pro-

blematisk är surheten på våren och vid tider för störtregn, då pH-värdet är

under 5. I Lappo ås nedre lopp, Kauhava ås nedre lopp och Nurmo å har

den ekologiska klassen bedömts vara dålig.

I Lappo ås nedre del (havet–Piri bro) är fiskbeståndet knappt och vid prov-

fiske har man fått lite fisk jämfört med områdena ovan- och nedanför. En-

ligt vattenramdirektivets preliminära klassificering för Lappo ås nedre del

har det ekologiska tillståndet för åns fiskbestånd bedömts vara dåligt. För

strömlekande fiskar kunde Jeppoforsarna utgöra potentiellt lämpliga förök-

ningsområden, men den dåliga vattenkvaliteten hindrar förökningen och

delvis även fiskens trivsel i forsområdena. De vårlekande arterna såsom

abborre, gädda och mörtfiskar kunde föröka sig i de långsamt strömmande

områdena eller i sidodikena. Vattnets tidvisa surhet begränsar dock dessa

arters förökning. Hos de känsligaste fiskarterna, såsom mört och laxfiskar,

börjar förökningen störas redan vid pH-värden som sjunker till ca 5,5.

Känsligast är fiskens rom och yngel. Kräftan är ännu känsligare för surhet.

För fiskar är pH under 4,5 i allmänhet ödesdigra.

10

Vid Stadsforsens kraftverk vid Lappo ås mynning har man ett åläggande

att årligen flytta 4 000 nejonögon förbi kraftverksdammen. Avsikten med

åläggandet är att nejonögonen skulle kunna föröka sig i strömvattenområ-

dena ovanför Stadsforsens damm. Enligt undersökningar år 2005 har man

trots överflyttningarna inte observerat nejonögonlarver ovanför Stadsfor-

sens damm. Den sannolika orsaken till detta är åvattnets tidvisa surhet

samt den därtill anslutna rikliga förekomsten av den för fiskar giftigaste

formen av aluminium i vattnet. Nejonögonynglens livsmiljö består under de

första levnadsåren av åarnas sand- och dybottenvallar. Genom rensningar

av åar avlägsnas hindren för strömningen, varvid de för ynglen viktiga or-

ganiska ämnena inte sedimenteras. Korttidsreglering inskränker också

ynglens levnadsmöjligheter.

Bottendjurens förekomst i bl.a. Kiitolaforsen har utretts år 2005. Enligt ut-

redningen var bottendjursbeståndet i Jeppoforsarna knappt och individ-

mängderna små. I bottendjursbeståndet syntes vattnets tidvisa surhet i

form av en avsaknad av blötdjur. I forsarna hittades dock några arter, vilka

föredrar vatten i relativt gott naturtillstånd.

Granskningen av vatten- och strandväxtligheten

Vid växtlighetsutredningarna i de undersökta områdena påträffades inte

några arter eller naturtyper som kräver särskilt skydd. Vatten- och strand-

växtligheten är knapp i åområdena. På många ställen utgör ån en genom

leran inskuren fåra med relativt branta stränder i vilken det knappt finns

någon vattenväxtlighet. Strandväxtligheten är rikligast i de delar av fåran

där strändernas lövträdsbuskage inte når fram till stranden eller där det

finns öppningar i dessa. Till exempel vid åkrar och bebyggelse var strän-

derna ställvis öppnare och också växtbeståndet i strandzonen mångsidiga-

re. Strandväxtligheten vid Kiitolaforsen var tämligen mångsidig och där på-

träffades också regionalt sällsynta mossor.

Utredningen om förekomsten av flygekorre, utter och strömstare

Flygekorre förekommer på två områden i en öster om Konttila belägen

brant sluttning, där det finns rikligt med aspar och granar. Vid Prästas nära

den mellan ågrenarna belägna öns södra ända förekommer flygekorre på

ett smalt område med blandskog. Det har inte utretts om flygekorre före-

kommer i öns mellersta delar men det är sannolikt, eftersom där verkar fin-

nas lämpliga livsmiljöer.

På basis av utförda spårinventeringar och lokalbefolkningens iakttagelser

besöker uttrar vintertid forsarna i området. Det finns också sommartida ob-

servationer av utter från kvarnen i Silvastforsen. Några observationer av

utterungar har inte gjorts. Åns grumliga vatten och den tidvisa fiskbristen

tyder på att området sommartid inte lämpar sig väl för uttern. På vintern

söker uttern eventuellt musslor eller grodor i forsområdena. Den rör sig

11

sannolikt långa sträckor längs ån från ett isfritt ställe till ett annat och byter

ibland över till närområdets bäckar på sin jakt efter föda.

Strömstarar har observerats vintertid vid Tollikkosforsen, Gunnarsforsen,

Keppoforsen, Kiitolaforsen, Silvastforsen och Lassila stråkan.

Projektets verkningar

Inverkan på vattenföringar och vattenstånd

Bottendammen och kanalens jordvallar som hörde till det gamla Kiitolafor-

sens kraftverk har förfallit, vilket har ändrat vattenstånden jämfört med den

situation, då kraftverket var i funktion. Vattenstånden i Kiitolaforsen och

därifrån knappa 3 km uppströms är numera lägre än vad tillståndet med-

ger. Omedelbart nedanför den gamla anläggningen är vattenståndet högre

än om anläggningen vore i drift.

De i projektet behövliga rensningarna nedanför Kiitolaforsen sänker vat-

tenstånden nedanför Kiitolaforsen. Det område som påverkas sträcker sig

drygt 0,5 km nedströms från anläggningen till nedre sidan av landsvägs-

bron. Vid medelvattenföring sjunker vattenståndet strax nedanför anlägg-

ningen ca 0,1 m från nuläget.

Projektets inverkan på vattenstånden har granskats med en endimensio-

nell strömningsmodell. De kalkylerade vattenstånden (N60 + m) vid medel-

vattenföring (17,6 m3/s) i Kiitolaforsen samt ovanför och nedanför forsen är

följande:

* Vattenståndet beror på de rensningar som ska göras nedanför Backforsanläggningen.

Underfallsvattennivån vid Kiitolaforsens anläggning varierar enligt tapp-

ningsrytmen. Vid en långvarig avtappning på 25 m3/s är anläggningens

underfallsvattenyta på nivån N60 +10,20 m. Vid avtappningar över 6,0 m3/s

Gamla anlägg-

ningen,

Nya anlägg-

ningen

läget enligt

tillståndet

Nuvarande

läge Planerat läge

Hakolaforsen 9,40 9,90 9,90

Kiitolaforsen nya anläggningen, underfallsvatten 10,20 10,10

Kiitolaforsen nya anläggningen, uppströmsvatten /

Gamla anläggningen underfallsvatten 10,20 10,70 14,85

Kiitolaforsen gamla anläggningen, uppströmsvatten 15,02 13,91

Uppströms från gamla anläggningen:

500 m 15,05 14,37 14,9

1 000 m 15,07 14,42 14,9

1 500 m 15,07 14,44 14,9

2 000 m 15,08 14,45 14,9

2 500 m 15,08 14,45 14,9

Lavastforsen, underfallsvatten 15,33 15,28 *

Lavastforsen, uppströmsvatten 16,74 16,74 *

Keppoforsen, underfallsvatten 16,83 16,83 *

12

ökar anläggningens drift inte vattenståndsvariationen nedanför anlägg-

ningen i någon nämnvärd grad jämfört med den naturliga variationen. Vid

vattenföringar som är mindre än detta ökar vattenståndsvariationen nedan-

för Kiitolaforsen till följd av den periodiska avtappningen. Variationen till

följd av de små avtappningarna är omedelbart nedanför anläggningen av

storleksordningen några tiotal cm och dämpas i riktning nedströms. Kiitola-

forsens kraftverk har ingen inverkan på vattenstånden nedanför Hakolafor-

sen, utan de beror på avtappningen vid Stadsforsens kraftverk.

Vattenståndsvariationen till följd av korttidsregleringen begränsar sig i

verkningsområdet, dvs. mellan Kiitolaforsen och Lavastforsen, till den nu-

varande strandbrinken. Vattenståndsvariationen omedelbart ovanför an-

läggningen är som störst 0,5 m. Inverkan sträcker sig ca 2,5 km upp-

ströms.

Den nuvarande Kiitolaforsen ändras till följd av uppdämningen så att den

blir en lugnvattenliknande övre bassäng för kraftverket. Vattenståndet i for-

sen och ovanför den nuvarande förfallna bottendammen stiger till den höjd

som det enligt det gamla tillståndet får uppdämmas till ovanför botten-

dammen.

Genom projektet höjs således vattenstånden i området ovanför Kiitolafor-

sen och bottendammen i jämförelse med nuläget. I jämförelse med situa-

tionen i enlighet med tillståndet behålls vattenstånden ovanför bottendam-

men oförändrade, men på avsnittet mellan den nya kraftverksdammen och

den gamla bottendammen stiger vattenstånden på en sträcka om knappt

100 m.

Inverkan på jord- och vattenområden

Medelvattenståndet i åavsnittet ovanför Kiitolaforsens gamla bottendamm

ändras inte genom projektet i jämförelse med situationen enligt det gamla

tillståndet. Till följd av projektet omvandlas mark till vattenområde bara i

åavsnittet mellan det nya kraftverket och den gamla bottendammen.

Under vattnet och konstruktionerna hamnar sammanlagt 18 190 m2 jord-

och vattenområden inklusive det 10 000 m2 stora deponeringsområdet. En-

ligt vad sökanden meddelat äger sökanden eller har bestående nyttjande-

rätt till sammanlagt 14 450 m2 dvs. ca 80 %. Den nya anläggningen förut-

sätter således bestående nyttjanderätt till ett sammanlagt 3 740 m2 stort

mark- och vattenområde.

För att hindra ras vid åbrinken är sökanden beredd att planera skydd av

stranden i samarbete med de berörda fastigheternas ägare samt att skyd-

da stranden till behövliga delar i samband med byggarbetena vid kraftver-

ket.

13

Inverkan på byggnader och konstruktioner

På uppströmssidan av det planerade kraftverket ca 50 m nedströms från

den gamla bottendammen går vägmyndighetens bro över den nuvarande

Kiitolaforsen. När flodutskovsluckorna är helt öppna avbördar de ca 190

m3/s vid den planerade övre uppdämningsgränsen (N60 +14,85 m). När vat-

tenföringen blir större än detta börjar vattenståndet vid dammen stiga. Vid

en högvattenföring som återkommer i genomsnitt en gång på 500 år

(245 m3/s), stiger vattenståndet vid dammen till nivån N60 +15,58 m. Bro-

lockskonstruktionerna är ovanför nivån N60 +17,5 m, varför inte ens dylika

flödesvatten hotar den gamla bron. Projektet kan förutsätta en förstärkning

av brons landfäste och mellanstöd om man vid avlägsnandet av gamla

konstruktioner blir tvungen att rensa fåran vid brons vänstra broöppning.

Vid behov förstärks broöppningen, genom vilken kraftverkets tilloppskanal

går, så att den håller för det strömmande vattnets kraft trots att vattenstån-

det stiger.

Högre upp inom det område som påverkas av uppdämningen är åns

strandbrinkar branta och höga. En höjning av vattenståndet inverkar därför

inte på byggnader, konstruktioner eller anordningar.

Inverkan på vattentrafik och flottning

Den trafik i vattendraget som sker inom regleringens verkningsområde är

lokal småbåtstrafik och paddling. Under tider då det finns lite vatten är

forsställena svårframkomliga. Till följd av höjningen av vattenytan underlät-

tas trafiken i vattendraget på sträckan Kiitolaforsen–Lavastforsen.

Det har inte bedrivits flottning i vattendraget på tiotals år och det kommer

inte heller att bedrivas inom en överskådlig framtid.

Inverkan på vattenkvaliteten

Kraftverkets byggarbeten utförs huvudsakligen som torrarbeten i skydd av

arbetsdammar och inverkar därmed inte på vattendraget. Byggandet och

rivandet av arbetsdammarna orsakar kortvarig lokal uppgrumling av vatt-

net.

I samband med rensningen av åfåran nedanför Kiitolaforsens kraftverk

uppstår det ca 2 000 m3 rensningsmassor. Rensningen utförs genom

grävning i ån, vilket orsakar tillfällig uppgrumling. Arbetet kan förläggas till

en tidpunkt med liten vattenföring, då de av uppgrumlingen orsakade verk-

ningarna blir möjligast små. Under tider med liten vattenföring är det möjligt

att rensningen till stor del görs som torrarbete i skydd av arbetsdammar.

Den byggtida uppgrumlingen sträcker sig till övre bassängen vid Stadsfor-

sens kraftverk.

Den avtagande strömningen i ån ovanför Kiitolaforsens kraftverksdamm

förändrar området från ett strömvatten i riktning mot en eutrofierad sjö,

14

varvid möjligheten för att vattenmassan skiktas och syresituationen för-

sämras ökar i lugnvattenområdet. Det är ändå osannolikt att syresituatio-

nen skulle försämras så mycket att detta skulle orsaka upplösning av fosfor

ur bottensedimentet eller betydligt försämra vattenorganismernas levnads-

förhållanden i området.

Under kraftverkets drifttid avtar strömningshastigheterna ovanför dammen

och detta ökar sedimenteringen av suspenderat material i uppdäm-

ningsområdet. Detta kan förändra de nu hårda bottnarna till mjuka sedi-

mentationsbottnar. Strömningshastigheternas avtagande kan göra det möj-

ligt för planktonalgerna att dröja kvar längre i vattnets produktiva skikt, vil-

ket medför en ökning av vattnets klorofyllhalt. Det är möjligt att redan vatt-

nets nuvarande näringsnivå orsakar något mera alger än förut i det lugn-

vatten, som bildas ovanför kraftverksdammen. Om ökningen i vattnets klo-

rofyllhalt i lugnvattenområdet förblir liten, är det inte troligt att algblomning-

arna ökar markant.

Inverkan på växtlighet och djur

Vatten- och strandväxtligheten i området är inte i den mån betydande att

den skulle utgöra ett hinder för byggandet av kraftverket.

Byggandet av kraftverksdammarna medför att forsavsnitten förändras till

dammbassänger eller att forsavsnitten förkortas, varvid de för strömstarar-

na lämpliga födoområdena minskar. Kraftverksprojektet i Kiitolaforsen

minskar de för strömstaren lämpliga områdena i Kiitolaforsens område. Fö-

rekomsten av strömstarar och deras antal i området påverkas sannolikt

dock lika mycket av åns vattenkvalitet och mängden bottendjur.

Kraftverksprojektet i Kiitolaforsen inverkar inte på en enda av flygekorren

koloniserad fläck och projektet kommer inte att inverka mera vittgående på

flygekorrbeståndet i området. På den eventuella förekomsten av flygekorre

vid Lavastforsen inverkar projektet inte, eftersom höjningen av vattennivån

vid Lavastforsen är obetydlig och inte inverkar på strandskogen.

Kraftverksprojektet i Kiitolaforsen minskar de isfria ställena i Kiitolaforsens

område. Nedanför kraftverket torde det på vintern bildas ett isfritt ställe

som uttrarna kan utnyttja. Sannolikt stör inte Kiitolaforsens försvinnande i

någon betydande grad de uttrar som på vintern rör sig i området, om er-

sättande platser och isfria ställen återstår nedanför kraftverken. Projektets

genomförande försämrar dock sannolikt uttrarnas födomöjligheter i områ-

det i någon mån.

Inverkan på fiskbestånd och fiske samt bottendjur

Byggandet och rivandet av arbetsdammar orsakar kortvarig lokal uppgrum-

ling av vattnet, vilket kan orsaka fördrivning av fisken från området. Rens-

ningen av åfåran nedanför Kiitolaforsens kraftverk orsakar en uppgrumling

av vattnet som sträcker sig till den övre bassängen vid Stadsforsens kraft-

15

verk. I och med att vattnet i Lappo å redan är grumligt, orsakar uppgrum-

lingen sannolikt inte tilläggsmen för bottendjur och fiskar.

Projektet kommer sannolikt inte att ha betydande verkningar på fiskevatt-

nens värde så länge vattenkvaliteten i Lappo å är dålig. Projektet kommer

dock att begränsa fiskeriekonomiska och vattenkvalitetsmässiga utveck-

lingsåtgärder i ån.

Byggandet av Kiitolaforsens kraftverk skulle hindra fiskens vandringsmöj-

ligheter i Lappo ås östra fåra. Om de planerade två kraftverken byggs i åns

västra fåra skulle fiskens vandring helt förhindras om det inte i samband

med kraftverken byggs konstruktioner som möjliggör vandring förbi kraft-

verken.

De av kraftverkets användning orsakade verkningarna på fiskens förökning

beror på vattennivåns korttidsvariationer under tiden för fiskleken och

rommens utveckling. De nuvarande lekområdena försvinner från de områ-

den i vilka vattennivån stiger i betydande grad pga. uppdämningen, men

istället kan det uppstå nya lekområden. En förutsättning för att yngelpro-

duktionen skall lyckas är att vattenytan inte ens tillfälligt sjunker så lågt att

rommen torrläggs. Kontinuerliga variationer i vattenståndet minskar

strandvattenväxtligheten och därmed också skyddsplatserna för små fisk-

yngel. Detta kan vara en begränsande faktor för yngelproduktionen. Pro-

jektet påverkar inte strömlekande fisk i den nuvarande situationen, efter-

som dessa pga. den rådande vattenkvaliteten inte förökar sig i området.

Vid Jeppoforsarna är det sannolikt andra faktorer, speciellt de under vår-

översvämningarna förekommande surhetstopparna och de stora halterna

tungmetaller och fasta partiklar, som inverkar mer på fisken och dess för-

ökning än korttidsregleringen. Korttidsregleringen jämnar ut forsarnas na-

turliga instabila vattenrörelser, varvid verkningarna på fisken till en del ock-

så kan vara positiva.

På basis av gjorda undersökningar minskar korttidsreglering bottendjurs-

faunan. Bottendjursfaunan i Jeppoforsarna är dock redan liten och till indi-

vidantalet obetydligt. Verkningarna är artvisa och beror på vattenföringens

hastighetsförändring, förändringens ytterligheter och regleringsperiodens

tidpunkt i förhållande till bottendjurens kritiska livsskeden. Kritiska för

många bottendjursarter är perioderna med lågvattenföring, då korttidsre-

gleringens verkningar är som störst. Under sådana förhållanden, särskilt

vintertid, blir det svårt eller omöjligt för många arter att stanna på gynn-

samma födo- eller skyddsplatser.

Det är omöjligt att förutsäga korttidsregleringens inverkan på knotten.

Knottlarvernas regleringstålighet är i allmänhet god, medan knottens natur-

liga fiender som utsätts för korttidsreglering under sin kritiska larvperiod

kan försvinna helt eller delvis. Speciellt på försommaren skulle en lindriga-

re regleringspraxis förbättra förökningsmöjligheterna för knottens naturliga

fiender. Drastiska minskningar och ökningar av vattenföringarna samt ofta

16

upprepad variation borde minskas och lågvattenföringarna borde oberoen-

de av årstiden hållas så stora som möjligt. Fastän den begränsade kort-

tidsregleringens verkningar på knottbeståndet sannolikt inte är stora är det

skäl att följa upp situationen i fråga om knotten.

SYNEINSTRUMENTET

Förrättningsmännens förslag till ändringar i planen

Förrättningsmännen har föreslagit att sökandens plan ändras på så sätt att

vattenytan ovanför Kiitolaforsen bör hållas vid nivån N60 +14,85 m om vat-

tenföringssituationen så tillåter, också i det fall att det av Jeppo Kraft An-

delslag uppströms planerade Backforsens kraftverk inte byggs.

Förrättningsmännen har också föreslagit att det alltid bör tappas minst 1,5

m3/s genom Kiitolaforsens kraftverk när vattenföringssituationen så tillåter.

Samma bestämmelse har föreslagits också i fråga om Backforsens kraft-

verk. Med nuvarande maskinerilösning kan man inte utnyttja en så liten

vattenföring. Förrättningsmännen har därför i den tillståndsbestämmelse

som gäller konstruktionerna föreslagit att kraftverksmaskineriet vid behov

kan ändras från det planerade på så sätt att det är möjligt att köra också

små vattenföringar genom anläggningen. En eventuell ändring av maski-

nerilösningen får inte inverka negativt på vattenförhållandena, använd-

ningen av vattendraget eller vattnet och inte på allmänt eller enskilt intres-

se.

Förrättningsmännen har motiverat sina förslag med att korttidsreglering är

menlig för vattendraget på många sätt. Enligt förrättningsmännens bedöm-

ning skulle den nytta som fås i pengar av möjligheten till separat korttids-

reglering mellan Kiitolaforsen och Lavastforsen vara obetydlig i jämförelse

med de men som den orsakar. Enligt förrättningsmännen föreligger det så-

ledes inte grunder i enlighet med vattenlagen för beviljande av tillstånd för

en separat korttidsreglering mellan Kiitolaforsen och Lavastforsen.

Förrättningsmännens utlåtande om projektets verkningar

Inverkan på vattenföringar och vattenstånd

Användningen av Kiitolaforsens kraftverk ändrar inte dygnsmedelvärdena

för vattenföringarna i Lappo å vid korttidsreglering, vilken enligt förrätt-

ningsmännens förslag är tillåten under tiden 1.10–30.4. ifall Backforsens

kraftverk byggs. Sommartid (1.5–30.9.) avtappas endast tillflödet genom

kraftverksdammarna dvs. vattenföringen regleras inte alls.

Förrättningsmännen har anfört att vattennivåerna inte stiger under högvat-

tenperioderna. Vattenstånden under högvattenperioderna höjs inte heller

av de flodutskov som planerats vid kraftverken. Flodutskoven är dimensio-

nerade för en högvattenföring på 245 m3/s/ågren, som återkommer en

gång per 500 år. Denna dimensionerade vattenföring är ca 1,5 gånger

17

större än den hittills observerade största högvattenföringen 160

m3/s/ågren. Således avbördar kraftverksdammarna i alla situationer inom

överskådlig framtid de vattenmängder som kommer från den övre sidan

utan att orsaka någon extra vattenstigning. Höjningen av vattenståndet i

Kiitolaforsen till nivån N60 +14,85 m höjer vattenståndet på en sträcka om

ca 2,5 km ända till Lavastforsens nedre del.

Vattenståndet ovanför kraftverket kommer enligt förrättningsmännens för-

slag att hållas så exakt som möjligt vid nivån N60 +14,85 m om bara vatten-

föringssituationen tillåter det. Nedanför kraftverket varierar vattenföringarna

och vattenstånden vid korttidsreglering i enlighet med de variationer som

sker vid Backforsens kraftverk. Vattenföringen både ovanför och nedanför

Kiitolaforsens kraftverk är på miniminivå 1,5 m3/s och variationen i vatten-

ståndet nedanför kraftverket är på maximinivå av storleksordningen 0,5 m.

Strandområdena har emellertid redan anpassat sig till stora vattenstånds-

och vattenföringsvariationer, eftersom den naturliga variationen är stor

(ågrenarnas minimivattenföring 0,8 m3/s och maximivattenföring 160 m3/s).

Vattenstånden i lugnvattnet nedanför Hakolaforsen beror på avtappningen

vid Stadsforsens kraftverk. Eftersom avtappningsrytmen för Stadsforsens

kraftverk i praktiken är ungefär densamma som vid kraftverken i Jeppofor-

sarna, kommer korttidsregleringen vid kraftverken i Jeppoforsarna enligt

förrättningsmännens uppfattning också i regel att minska vattenstånds-

variationerna i bassängen ovanför Stadsforsen. Enligt kalkylerna förblir vat-

tenståndsvariationen i bassängen ovanför Stadsforsen vid maximal dygns-

reglering såsom den nu är, dvs. maximivariationen är ca 0,5 m.

Syftet med den av förrättningsmännen föreslagna avtappningsstadgan för

kraftverken är, med beaktande av bl.a. 2 kap. 3 § 1 mom. vattenlagen, att

variationen i vattenföringar och vattenstånd skulle medföra så lite skada el-

ler men som möjligt.

Inverkan på övriga kraftverk

Förrättningsmännen har anfört att enligt den föreslagna avtappningsstad-

gan skall avtappningarna vid Kiitolaforsens kraftverk skötas så att de inte

medför skada för Stadsforsens kraftverk. Regleringens inverkan på Stads-

forsens kraftverk bör följas upp särskilt under regleringens första tid.

Inverkan på jord- och vattenområden

Förrättningsmännen har anfört att sökanden har bestående nyttjanderätt till

de områden som i enlighet med det gamla tillståndet blir under uppdäm-

ningen och anläggningskonstruktionerna. Enligt det gamla tillståndet får

vattenytan ovanför Kiitolaforsen höjas till nivån N60 +14,85 m.

Sökanden äger eller har nyttjanderätt till största delen dvs. ca 80 % av de

nu behövliga nya jord- och vattenområdena som blir under vatten och kon-

struktioner. Sökanden har tillsvidare inte ingått avtal med sakägarna om de

18

jordområden som hamnar under kraftverkskonstruktionerna. Av fastigheten

Högfors RNr 4:47 blir 1 535 m2 under vatten och dammkonstruktionen och

av fastigheten Mjölnars RNr 4:41 blir 55 m2 under vatten. Förrättnings-

männen har föreslagit att detta skall ersättas.

Inverkan på strändernas stabilitet

Förrättningsmännen har anfört att regleringen medför behov av att förstär-

ka stränderna åtminstone i närheten av kraftverket både uppströms och

nedströms. Förrättningsmännen har i sitt förslag till tillståndsbestämmelser

föreslagit att stränderna på vissa fastigheter skulle förstärkas i samband

med byggarbetena vid kraftverket. Strändernas stabilitet ska kontrolleras

efter att regleringen har inletts inom hela det område som påverkas av pro-

jektet. Eventuella ras och eroderingar vid stränderna ska ersättas i första

hand med åtgärder i samarbete med strandägaren.

Inverkan på byggnader och konstruktioner

Förrättningsmännen har anfört att gamla Kiitola bro finns inom projektets

verkningsområde. Förrättningsmännen har föreslagit en särskild tillstånds-

bestämmelse om att brons stabilitet bör kontrolleras och bron vid behov

förstärkas i samarbete med vägmyndigheten.

Förrättningsmännen har inte under syneförrättningen fått vetskap om någ-

ra andra byggnader, konstruktioner eller anordningar som projektet skulle

kunna inverka på. Det är dock möjligt att sådant framkommer senare och

därför har förrättningsmännen i tillståndsbestämmelserna föreslagit att tills-

tåndshavaren efter att regleringen har inletts ska utreda regleringens in-

verkan fastighetsvis på bl.a. byggnader, konstruktioner och andra anord-

ningar. Vid behov ska skador och men förebyggas samt ersättas i första

hand med åtgärder.

Inverkan på vattentrafik och flottning

Förrättningsmännen har anfört att trafiken i vattendraget underlättas på

sträckan Kiitolaforsen–Lavastforsen. Å andra sidan utgör kraftverket ett

passagehinder för båtar och kanoter. När man beaktar att trafiken i vatten-

draget är obetydlig och lokal samt att den inte i den nuvarande situationen

har någon ekonomisk betydelse, har förrättningsmännen inte ansett att det

funnits behov att föreslå lösningar som underlättar trafiken i vattendraget

vid kraftverken.

Eftersom flottning inte bedrivs och inte heller torde komma att bedrivas åt-

minstone inom en överskådlig framtid, har projektet ingen inverkan på

flottning.

19

Inverkan på vattenkvaliteten

Förrättningsmännen har anfört att projektets verkningar i de av sökanden

tillställda utredningarna har granskats utgående från att separat korttidsre-

glering skulle bedrivas på sträckan Kiitolaforsen–Lavastforsen. Förrätt-

ningsmännen har dock ansett att tillstånd till det inte kan beviljas med stöd

av vattenlagen. Vattenytan ovanför kraftverket bör kontinuerligt hållas så

exakt som möjligt vid nivån N60 +14,85 m. På så sätt är verkningarna av

projektet mindre än vad man har uppskattat i utredningarna.

Förrättningsmännen har anfört att enligt förhandsbedömning begränsar sig

kraftverksprojektets inverkan på vattenkvaliteten närmast till en arbetstida

ökning i halten suspenderade partiklar och i grumligheten. Under korttids-

regleringen kan belastningen av suspenderat material och vattnets grum-

lighet tidvis öka något, särskilt i situationer med plötsliga och stora föränd-

ringar i vattenföringen. Avtappningsstadgan för Kiitolaforsens kraftverk har

uppgjorts så att plötsliga variationer i vattenföringen ska kunna undvikas.

För att precisera projektets inverkan på vattenkvaliteten har förrättnings-

männen föreslagit en tillståndsbestämmelse som gäller kontroll av vatten-

kvaliteten.

Inverkan på växtlighet och djur

Om kraftverken i Backforsen och Kiitolaforsen byggs, kan korttidsreglering

enligt förrättningsmännens förslag bedrivas vid Kiitolaforsens kraftverk un-

der tiden 1.10–30.4. Också därvid ska vattenytan hållas så exakt som möj-

ligt vid nivån N60 +14,85 m. En begränsning av korttidsregleringen till tiden

1.10–30.4 hindrar en ökning av knottbeståndet och således blir kraftverks-

projektets inverkan på knottbestånden liten enligt förhandsbedömning. En-

ligt förrättningsmännen bör det utföras kontroll av projektets inverkan på

knottbestånden.

Förrättningsmännen har anfört att det vid växtlighetsutredningarna inte på-

träffades några växter eller naturtyper som kräver särskilt skydd i de un-

dersökta områdena. Bottendjurens artbestånd är i nuläget knappt och indi-

vidantalen små. Förrättningsmännen har ansett att det bör utföras kontroll

av projektets inverkan på växtligheten, naturtyperna och bottenfaunan en-

ligt den tillståndsbestämmelse som gäller kontroll.

Angående uttern har förrättningsmännen hänvisat till ett utlåtande av FD

Risto Sulkava daterat 22.6.2008, enligt vilket varje fors i Lappo å hör till

någon utterindivids revir liksom även de mindre bäckarna längs Lappo å.

Eftersom uttern inte kan göra hål i is som är tjockare än 2–3 cm, är det

nödvändigt för uttern att det i vattendraget finns isfria områden, genom vil-

ka uttern kan ta sig under isen för att söka föda. Det finns inga forsknings-

resultat i Finland om vattenkraftverkens direkta inverkan på uttrarna, men

Sulkava har ansett det sannolikt att inverkan på uttern är menlig om kraft-

verket förintar en fors som tidigare hållits isfri på vintern. Å andra sidan kan

uttrarna utnyttja tunnlar, som uppstår under isen till följd av regleringen.

20

Förrättningsmännen har konstaterat att utter har observerats i forsområdet

i Jeppo både sommar- och vintertid. Området kan därmed anses vara en

plats där uttern äter och vilar. Projektet ändrar området ovanför Kiitolafor-

sen ända till Lavastforsen till ett lugnvattenområde. Nedanför kraftverket

bildas ett isfritt område. I den västra ågrenen kvarstår Lavastforsen. På

dessa ställen liksom omedelbart nedanför Backforsens kraftverk kan uttern

söka föda i vattnet. Enligt förhandsbedömning ändras inte näringssituatio-

nen i ån i den mån att det skulle ha betydande inverkan på utterns tillgång

till föda.

Enligt förrättningsmännens uppfattning förstör eller försämrar projektet inte

på ett i lagen avsett sätt på förhand bedömt de områden där uttern förökar

sig eller vilar. Således hindrar inte förekomsten av utter i forsområdet i

Jeppo beviljandet av tillstånd för projektet och miljöcentralens tillstånd till

undantag behövs inte heller. Förrättningsmännen har motiverat sin upp-

fattning bl.a. på följande sätt: 1) I området har inte observerats bobyggan-

de uttrar, utan man har gjort enstaka syn- och spårobservationer, 2) trots

att forsområdena i Jeppo förändras i huvudsak till lugnvattenområden

kvarstår det tillräckligt med möjligheter för uttern att komma under isen och

söka föda, 3) för uttern lämplig föda finns fortfarande att tillgå i tillräcklig

grad, 4) en gynnsam bevarandestatus för uttern äventyras inte och 5) för-

rättningsmännens förslag till tillståndsbestämmelse är uppbyggt så att ska-

dor och men för olika arter skall kunna minimeras.

Beträffande flygekorren har förrättningsmännen anfört att projektet inte för-

sämrar de områden där flygekorrarna bygger bo eller vilar och beträffande

strömstararna att projektet har en minskande inverkan på strömstararnas

födoområden, men att antalet strömstarar och förekomsten av strömstarar

sannolikt påverkas lika mycket av åns vattenkvalitet och mängden botten-

djur.

Inverkan på fiskbestånd och fiske

Förrättningsmännen har anfört att utlåtandet från den sakkunnige i natur-

hushållning utgör en saklig grund för bedömningen av fiskeriekonomiska

skador och men. I förrättningsmännens förslag till tillståndsbestämmelser

har förrättningsmännen också till sakinnehållet beaktat de synpunkter som

den sakkunnige har framfört.

Inverkan på användning av vattendraget för rekreationsändamål

Förrättningsmännen har anfört att den mest betydande förändringen till

följd av projektet är förändringen av Kiitolaforsen och de småforsarna upp-

ströms till lugnvattenområden samt de förändringar detta medför i vatten-

miljön. Förändringarna kan från rekreationssynpunkt anses vara både posi-

tiva och negativa. Positiva förändringar torde vara ökningen av vattenvo-

lymen i lugnvattenområdet ovanför Kiitolaforsen och att vattenståndet hålls

jämnt mellan Kiitolaforsen och Lavastforsen. Den mest betydande negativa

21

konsekvensen torde vara att de värden som hör samman med använd-

ningen av forsarna för rekreationsändamål går förlorade.

Förrättningsmännen har i tillståndsbestämmelserna föreslagit att stränder-

na vid fastigheter inom kraftverkets omedelbara verkningsområde ska för-

stärkas och att en åtminstone likvärdig användning av stranden som tidiga-

re ska säkerställas. Enligt förrättningsmännens förslag till tillståndsbe-

stämmelser ska tillståndshavaren sörja för att nuvarande konstruktioner

och anläggningar som tjänar användningen av stranden, t.ex. fasta bryg-

gor eller båtplatser, fortsättningsvis är åtminstone likvärdiga med de nuva-

rande även efter att projektet har genomförts. Planerna för åtgärder bör

uppgöras och genomföras i samarbete med strandägarna. Avsikten med

planerna är att kompensera de negativa verkningar för användningen av

ån för rekreationsändamål som följer av förlusten av forsområdena och av

den förändring i landskapet som kraftverket medför.

Inverkan på kulturlandskapet och planläggningen

Projektet kommer att medföra betydande förändringar särskilt i vatten-

landskapet. Kulturlandskapet i Jeppoområdet, av vilket vattenlandskapet

utgör en del, har dock förändrats under årens lopp särskilt till följd av

mänsklig verksamhet. Åter är det fråga om mänsklig verksamhet, en öns-

kan att på nytt utnyttja Kiitolaforsen för vattenkraftproduktion. Det är inte

fråga om någon exceptionell verksamhet utan om ett utnyttjande av vat-

tenkraftpotentialen, en form av användning av ån.

Förrättningsmännen har anfört att varken planläggningssituationen i områ-

det eller något annat utgör något lagligt hinder för en ändring av kultur-

landskapet i enlighet med den ifrågavarande planen. I vattenlagen förut-

sätts inte heller att projektet inte får vara menligt för landskapets del. Man

ska emellertid försöka förhindra de menliga verkningarna och de ska i mån

av möjlighet kompenseras. Enligt förrättningsmännens uppfattning uppstäl-

ler inte projektets verkningar på kulturlandskapet något hinder för beviljan-

de av tillstånd i enlighet med vattenlagen.

Tommi Seppäläs sakkunnigutlåtande om naturhushållningen

Den sakkunnige i naturhushållning BB har i sitt utlåtande av 1.12.2009

konstaterat att under tiden då kraftverket byggs och vid korttidsregleringen

lösgörs finfördelat material ut i vattnet från jordmassorna och från strand-

områdena. Detta åstadkommer en puls av grumlighet och suspenderat ma-

terial som rör sig framåt med vattenströmningen. Också halterna av när-

ingsämnen och metaller som är bundna till det suspenderade materialet

stiger och det är möjligt att surheten ökar. Olägenheterna minskar ned-

ströms som en följd av vattnets omblandning och sedimenteringen. Kort-

tidsregleringen medför en ämnestransport längs bottnen, som rör sig fram-

åt stötvis enligt förändringarna i vattenföringen och som försämrar bottnens

ekologiska tillstånd och fiskemöjligheterna när den till slut stannar upp. På

lång sikt kan man uppskatta att den ökning och variation som regleringen

22

medför i halten suspenderat material och i grumligheten kommer att mins-

ka och att tillståndet i fåran stabiliserar sig.

Till följd av höjningen av vattenytan och korttidsregleringen minskar mäng-

den vattenväxtlighet inom hela det område som påverkas av kraftverkspro-

jektet. En återetablering av vattenväxtligheten fördröjs av de onaturliga va-

riationerna i vattenståndet och vattenföringen samt av erosionen vid strän-

derna. På vintern medför korttidsregleringen att islocket blir tjockare, vilket

förstärker stranderosionen. Den av korttidsregleringen orsakade nötningen

på stränderna leder ställvis till att det bildas en kal strandzon som tidvis blir

torr.

Bottenfaunan utarmas av habitatförändringar, som förorsakas av ständiga

förändringar i vattnets strömningshastighet och vattenståndet, strändernas

tidvisa uttorkning och tillfrysning, stranderosionen och den minskade vat-

tenväxtligheten. Knottlarvens driftegenskaper (förmåga att hållas på plats i

strömmande vatten) och den tidiga övergången till vuxenstadiet är faktorer

som gör att knottlarverna bättre än sina naturliga fiender tolererar de ex-

trema, snabbt föränderliga förhållanden som en korttidsreglering medför.

En korttidsreglering som tidsmässigt infaller på våren och i början av som-

maren är särskilt menlig med tanke på uppkomsten av massförekomster

av knott.

Störningen på grund av byggarbetena, minskningen av forshabitaten och

den kraftiga förändringen av de återstående forsarna i Jeppo samt den för-

sämrade och varierande vattenkvaliteten fördriver fisken från området.

Den höjda vattenytan och den till följd av korttidsregleringen försämrade

vattenkvaliteten, den tidvisa uttorkningen och tillfrysningen av grunda yng-

elområden, stranderosionen och habitatförändringar förorsakade av den

ökade sedimentationen, den ökade ämnestransporten längs bottnen och

den minskade vattenväxtligheten försämrar det fiskeriekonomiska tillstån-

det i Lappo ås nedre del. Vattenföringsvariationerna vid korttidsregleringen

försämrar alla fiskarters levnadsförhållanden, fisket och annan användning

av ån för rekreationsändamål. De forsområden som återstår efter att kraft-

verken har byggts lämpar sig pga. korttidsregleringen dåligt för ett forsfiske

enligt principen utplantera och fiska.

Användningen av stående fiskeredskap försvåras i lugnvattenområdena

och fångsteffektiviteten sjunker på grund av vattenförings- och vatten-

ståndsvariationerna samt pga. ökningen av ämnestransporten längs bott-

nen. Lek- och yngelområden för stationär fisk förstörs och beskaffenheten

hos dem som återstår försämras till följd av höjningen av vattenytan och

vattenregleringen. De översvämningsområden och grunda områden som

bildas i och med höjningen av vattenytan fungerar dåligt som yngelområ-

den pga. korttidsregleringen. Den av korttidsregleringen förorsakade ero-

sionen försämrar yngelproduktionen genom att de strandnära habitaten

minskar i antal och försämras till sin beskaffenhet.

23

Den sakkunnige har ansett att det inte bör beviljas tillstånd för korttidsre-

glering av vattenståndet ovanför dammen, utan vattennivån bör bestäm-

mas enligt uppdämningen och tillflödet. Dessutom bör från dammen alltid

avtappas en vattenföring om minst 1,5 m3/s eller tillflödet, om det i den

västra ågrenen är mindre än 1,5 m3/s. Den sakkunnige har konstaterat att

korttidsreglering är särskilt menlig för åarnas organismer och växtlighet.

Genom de av den sakkunnige föreslagna bestämmelserna skulle man i be-

tydande grad minska de men som uppstår i projektets verkningsområde,

vilka hänför sig till älvnaturen och till användningen för rekreationsända-

mål.

Den sakkunnige har föreslagit en årlig fiskerihushållningsavgift om 300

euro. Fiskerihushållningsavgiften ska användas för åtgärder som ökar det

fiskeriekonomiska värdet i kraftverkets verkningsområde. Fiske- och rekre-

ationsmöjligheterna i åns västra fåra förändras väsentligt efter kraftverks-

bygget och tillståndshavaren bör därför åläggas att planera och genomföra

en rekreations- och fiskeriinriktad restaurering inom kraftverkets verk-

ningsområde. Den sakkunnige har dessutom ansett att för varje damm

som byggs i Jeppo bör det fastställas ett villkorligt åliggande om tryggande

av fiskens uppvandring. En fiskväg borde enligt den sakkunnige därmed

byggas i Kiitolaforsens kraftverksdamm, om den senare anses behövlig för

att trygga fiskens och nejonögats uppvandring.

I slutet av sitt utlåtande har den sakkunnige framfört sin uppfattning om vil-

ka övriga synpunkter som borde beaktas i tillståndsbestämmelserna.

Vattenkraften Förrättningsmännen har ansett att sökanden har bestående nyttjanderätt

till den vattenkraft som ska tas i bruk i projektet. Under syneförrättningen

har det inte heller framförts några påminnelser eller yrkanden som skulle

ge orsak till tilläggsutredningar i vattenkraftfrågan.

Förrättningsmännen har anfört att man inte känner till den exakta uppdäm-

ningshöjden enligt det gamla tillståndet. Av gamla handlingar kan man

emellertid sluta sig till att uppdämningshöjden har varit på nivån N60 +14,85

m. Denna uppdämningshöjd har också Jeppo Kraft Andelslag godkänt

vara riktig såsom framgår av det avtal som ingåtts mellan Oy Herrfors Ab

och Jeppo Kraft Andelslag 30.12.2008. Enligt förrättningsmännens upp-

fattning kan nivån N60 +14,85 m anses ha varit uppdämningshöjd i det

gamla tillståndet.

Åtgärder och ersättningar

Åtgärder Förrättningsmännen har föreslagit att skada, men och andra förluster av

förmåner som orsakas av projektet i första hand skall ersättas genom åt-

gärder, om inte kostnaderna för åtgärderna oskäligt överstiger beloppet av

den penningersättning som borde utgå för skadan.

Åtgärder som förrättningsmännen har ansett att borde vidtas är bl.a. för-

stärkande av stränder, eventuell förstärkning av Kiitola gamla bros kon-

24

struktioner, behövliga reparations- och ändringsarbeten på täckdikesut-

lopp, el-, vatten-, avlopps- och telefonlinjer samt förflyttning av råmärken.

Ersättningar Penningvärdet på de skador, men och andra förluster av förmåner som

skall ersättas i pengar och som man ännu inte avtalat om är ca 10 000

euro. Det finns inget avtal om det vid Kiitolaforsens kraftverk belägna, till

fastigheten Högfors RNr 4:47 hörande tomtmarksområdet om 1 535 m2,

vilket hamnar under konstruktionerna och vatten. Förrättningsmännen har

som ersättning för detta område föreslagit 1,5 * 4 euro/m2 * 1 535 m2 =

9 210 euro. Det finns inte heller avtal om den till fastigheten Mjölnars RNr

4:41 hörande tomtmark om sammanlagt 55 m2, som blir under vatten. För-

rättningsmännen har som ersättning för detta område föreslagit 1,5 * 4

euro/m2 * 55 m2 = 330 euro.

Förrättningsmännen har i tillståndsbestämmelserna förslagit att de fiskeri-

ekonomiska skadorna skall ersättas med en årlig fiskerihushållningsavgift

om 300 euro. Fiskerihushållningsavgiften skall användas så att den medför

nytta för projektets hela verkningsområde.

Förrättningsmännens förslag till avgörande

Förrättningsmännen har anfört att byggandet i enlighet med planen inte

äventyrar det allmänna hälsotillståndet eller orsakar i 2 kap. 5 § vattenla-

gen avsedda avsevärda skadliga förändringar i omgivningens naturförhål-

landen eller i vattennaturen och dess funktion eller försämrar bosättnings-

och näringsförhållandena på orten.

Den enligt vattenlagen beräknade nyttan av projektet om ca 3,5 milj. euro

är betydlig i förhållande till de skador, men och andra förluster av förmåner

om ca 10 000 euro som projektet medför. En förlust av förmån som är svår

att uppskatta i pengar är att Kiitolaforsen omvandlas till ett lugnvattenom-

råde. Med beaktande av nyttjandehistorien för forsavsnittet i Jeppo, nulä-

get samt förrättningsmännens förslag till kompensering av skador och men

samt möjligheten att i framtiden i huvudsak återställa de forsar som nu blir

under vatten, har förrättningsmännen ansett att betydelsen av den förmån

som går förlorad ur allmän synpunkt inte är så betydande att den skulle

ändra på slutresultatet av intressejämförelsen.

Sökanden har med stöd av handlingarna laglig rätt till all den vattenkraft

som ska tas i bruk i projektet. Sökanden äger eller besitter över hälften av

de områden som behövs för projektet, varför sökanden kan beviljas bestå-

ende nyttjanderätt till för projektet behövliga områden som tillhör utomstå-

ende. Nyttjanderätten ska ersättas om inte något annat följer av särskilda

skäl.

Med stöd av det som har framförts ovan har förrättningsmännen ansett att

det föreligger förutsättningar enligt vattenlagen för att bevilja sökanden till-

stånd att bygga det i ansökan avsedda kraftverket i Kiitolaforsen i enlighet

med de av förrättningsmännen föreslagna, av syneinstrumentet närmare

25

framgående tillståndsbestämmelserna och nyttjanderätt till de markområ-

den som inte ännu hör till sökanden och som blir under konstruktionerna

eller omvandlas till vattenområden. Projektet är betydande för vattenmiljön

och dess användning och därför har förrättningsmännen föreslagit att till-

ståndsbestämmelserna i det ifrågavarande regleringstillståndet med stöd

av 8 kap. 10 a § vattenlagen skulle ses över efter tio år från det att re-

gleringen inletts.

PÅMINNELSER, YRKANDEN OCH ÅSIKTER

1) Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral, ansvarsom-

rådet för miljö och naturresurser har, även som behörig dammsäker-

hetsmyndighet, ansett att tillstånd inte borde beviljas för projektet. Natur-

värdena hos Jeppoforsarna är exceptionellt värdefulla och de är de sista

forsandelarna i Lappo ås mellersta och nedre lopp, som bevarats fria. Till

sina naturvärden är de helt jämförbara med de forsar som avses i fors-

skyddslagen. Förverkligande av projektet skulle förhindra uppnående av

en god status i Lappo å, vilket förutsätts i vattenramdirektivet och skulle

förinta de betydande värdena hos forsens kulturmiljö och vattennatur.

Byggandet skulle också förinta eller försämra den i habitatdirektivets bilaga

IVa nämnda utterns föröknings- eller rastplats. Projektet orsakar sådana i 2

kap. 5 § vattenlagen avsedda menliga verkningar för naturförhållandena

och vattennaturen att tillstånd inte kan beviljas. Projektet tjänar huvudsak-

ligen privata intressen och nyttan som fås därav är inte betydande i förhål-

lande till den därav orsakade skadan. Därmed föreligger inte förutsättning-

ar för beviljande av tillstånd för byggandet.

Om tillståndsmyndigheten ändå överväger att bevilja tillstånd bör möjlighe-

ten att avvika från naturskyddslagen först avgöras. Till ansökan bör även

bifogas en plan gällande fiskvägen, fiskvägen bör byggas samtidigt som

kraftverket och en tillräcklig vattenföring i fiskvägen bör tryggas.

Jeppoforsarna har stor betydelse för utterns förekomst i området kring

Lappo å. Byggandet av kraftverket skulle medföra att området ovanför Kii-

tolaforsen ända till Lavastforsen skulle förvandlas till ett lugnvatten. Områ-

dena precis ovanför forsarna utgör mycket viktiga fångstplatser för uttern

vintertid. Byggandet av kraftverket inverkar negativt på områdets fiskbe-

stånd och utterns övriga bytesdjur, vilket också försämrar utterns levnads-

möjligheter i området. Påminnaren har ansett att det för dammbygget bör

ansökas om tillstånd enligt 49 § 3 mom. naturvårdslagen för avvikande

från förbudet mot förstörande och försämrande av utterns föröknings- och

rastplatser.

Statsrådet har 10.12.2009 godkänt förvaltningsplanen för Kumo älv–

Skärgårdshavet–Bottenhavets vattenförvaltningsområde, som även omfat-

tar Lappo ås avrinningsområde. I planen konstateras att den ekologiska

statusen I Lappo ås nedersta del (älvmynningen–Piri) är dålig. Tillståndet

försämras särskilt av surhets- och metallbelastningen, som orsakas av de

sura sulfatjordarna, av näringsämnen som härstammar från den diffusa be-

26

lastningen samt av vattendragets strukturella förändringar såsom vand-

ringshinder och rensningar. I planen är målsättningen att uppnå god status

i Lappo å huvudsakligen år 2015 och i sin helhet senast år 2027. Detta

förutsätter att bl.a. vandringsfiskarna har möjlighet att röra sig åtminstone i

Lappo ås huvudfåra och att fiskarna har tillräckligt med förökningsområ-

den.

2) Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral, fiskerigruppen har

konstaterat att enligt utkastet till åtgärdsprogram för Lappo å är det ekolo-

giska tillståndet i den nedre delen av ån dåligt. Det behövs kraftfulla åtgär-

der för att uppnå den i vattenramdirektivet förutsatta goda nivån. Särskilt

den dåliga vattenkvaliteten med höga näringsämneshalter och årliga sura

episoder utgör en begränsande faktor för livet i ån. Kraftverksdammen i

Nykarleby centrum förhindrar även den havslevande fiskens lekvandring i

ån.

Fiskerigruppen har anfört att det förekommer 23 fiskarter i Lappo å varav

ca hälften påträffas även i Jeppo. Förutom de stationära arterna vandrar

vandringssik och nejonöga årligen från havet i relativt stora mängder till

åns nedre lopp. I Jeppoområdet fiskar ett hundratal personer och enligt en

enkät år 2004 består fångsten av abborre, regnbåge, öring, gädda, braxen

och mört. Fisket är till sin karaktär fritidsfiske, men i åns nedre lopp och

mynningsområde bedrivs också yrkesmässig fångstverksamhet. I det nu

ifrågavarande åavsnittet har utplanterats regnbåge och bäcköring. Årligen

flyttas ca 4 000 nejonögon till området ovanför Stadsforsens kraftverks-

damm.

Fiskerigruppen har i första hand ansett att tillstånd inte bör beviljas för pro-

jektet, eftersom det orsakar i 2 kap. 5 § vattenlagen avsedda avsevärda

skadliga förändringar i omgivningens naturförhållanden och i vattennaturen

och dess funktion. Byggandet av vattenkraftverket medför att en del av det

sista kvarvarande enhetliga forsavsnittet i Lappo ås nedre och mellersta

del utplånas nästan helt. I det berörda området finns ca 0,8 km forsavsnitt,

som efter byggandet försvinner. Därmed förloras en betydande del av de

forsar som till sina morfologiska egenskaper lämpar sig som reproduk-

tionsområde för strömlekande fisk. Genom de förändringar som uppstår

förstörs möjligheterna till fiskeriekonomisk utveckling av Lappo ås nedre

lopp. Det planerade rensningsarbetet leder till att även områden nedanför

kraftverket påverkas negativt genom att åfåran blir ensidig och olämplig

som livsmiljö för fisk.

Den planerade anläggningen bildar en dammbassäng med svag och ensi-

dig fiskproduktion, som inte erbjuder lika mångsidiga fiskemöjligheter som

ett forsparti. Det är också sannolikt att bassängen leder till ökad igenslam-

ning, eutrofiering med algtillväxt och för fisken skadligt låg syrehalt i vat-

tenskikten nära bottnen. Åarnas forsar syresätter vattnet och genom att av-

lägsna en av de sista kvarvarande forsarna är det sannolikt att syre-

situationen försämras även i åns nedre lopp, vilket inverkar negativt på

bl.a. nejonögats och vandringssikens livsbetingelser.

27

Korttidsregleringen medför att förutsättningarna för fiskens lek begränsas

ovanför kraftverket då de lämpliga lekområdenas areal minskar. Nedanför

kraftverket leder flödesvariationerna till att områdets förutsättningar som

vistelseområde och lekområde för fisken försämras. Därigenom påverkar

regleringen förutsättningarna för fiskbestånden och fisket minskar både

ovanför och nedanför dammen på ett större område än anläggningens di-

rekta verkningsområde.

Projektet är i strid med Nykarleby fiskeområdets plan för nyttjande och

vård av Lappo å. Enligt planen är avsikten att utveckla ån för ett aktivt fri-

tids- och närturistfiske. Genom utbyggande av forsområdena omintetgörs

möjligheterna för utveckling av framförallt öring- och harrbestånd, vilka kan

anses vara ursprungliga arter i ån. Projektet minskar också utbytet av de

fiskevårdande åtgärder som redan vidtagits i området i form av utplantering

av fisk.

Nyttan av företaget är främst enskild och är inte betydlig i förhållande till de

skador, men och förluster av förmåner som byggandet medför. Kraftverks-

enheten och den totala energiproduktionen är liten och har minimal bety-

delse ur ett nationellt perspektiv. Förlusten av naturliga forsar, vilka är de-

lar av ett biologiskt fungerande älvlandskaps natur, är en skada som inte

till alla delar går att uppskatta i pengar. Vid bedömningen av företagets

nytta och skada bör man därför även beakta skador för den allmänna nyt-

tan enligt 2 kap. 11 § 3 mom. vattenlagen. Enligt förvaltningsplanen för

Kumo älv–Skärgårdshavet–Bottenhavets vattenförvaltningsområde är

Lappo ås nedre lopp i dålig ekologisk status och projektet försämrar ytterli-

gare dess status samt förhindrar uppnåendet av god status.

Miljökonsekvensbedömningen som gjorts gällande byggande av vatten-

kraftverk i området är bristfällig och har inte omfattat byggandet av Kiitola-

forsens kraftverk. Bedömningen bör förnyas så att byggandet av även det-

ta kraftverk inkluderas.

Om tillstånd ändå beviljas har fiskerigruppen ansett att dygnsreglering inte

skall tillåtas. Sökanden skall åläggas att i anslutning till kraftverket bygga

en fiskväg och leda minst 2 m3/s vatten till den för att trygga fiskens och

negonögats vandring. Tillståndshavaren skall påföras en årlig fiskerihus-

hållningsavgift om 8 000 euro, som skall användas för att planera och vidta

åtgärder som minskar de skador som projektet orsakar fiskerihushållning-

en på verkningsområdet. Det skall utföras kontroll av projektets fiskerieko-

nomiska verkningar såväl under byggnadstiden som under drifttiden på ett

sätt som godkänns av fiskerigruppen. Ett förslag till kontrollprogram skall

tillställas fiskerigruppen inom tre månader efter att beslutet vunnit laga

kraft. I beslutet skall intas en bestämmelse om att tillståndsbestämmelser-

na skall justeras senast 10 år efter att verksamheten inletts.

Fiskerigruppen har angående den av förrättningsmännen föreslagna årliga

fiskerihushållningsavgiften om 300 euro konstaterat att med avgiften inte

28

avses ersättning av förlorad fångst, utan avsikten med avgiften är enligt 2

kap. 22 § vattenlagen att bekosta åtgärder som behövs för att förhindra

skador på fiskbeståndet och fisket. Kostnaderna för ekologisk restaurering

av rinnande vatten har varierat mellan 6 000 och 50 000 euro per hektar.

Genom det planerade projektet utplånas ca 2,5 ha forsområden. Förutom

kostnaderna för restaureringen tillkommer ännu kostnaderna för fiskutplan-

tering. Om kraftverket tillåts bedriva korttidsreglering påverkas strandnära

reproduktionsområden för vårlekande fisk på en åsträcka om flere kilome-

ter, vilket innebär avsevärda kompensationsutplanteringar. Fiskerigruppen

har därmed ansett att den föreslagna fiskerihushållningsavgiften om 8 000

euro per år är rimlig åtminstone under perioden fram till översynen av till-

ståndsbestämmelserna.

3) Miljö- och byggnadsnämnden vid Nykarleby stad har konstaterat att

projektet kommer att ändra älvens karaktär drastiskt i det ifrågavarande

området, eftersom stora forsområden uppdäms. Forsarna är dock inte

skyddade och torde i dagsläget inte fungera som viktiga lekplatser för fisk.

Om det anläggs en fiskväg vid Stadsforsens kraftverksdamm i Nykarleby

centrum bör fiskens vandring förbi kraftverken i Jeppo också säkerställas.

4) LL (Solnäs RNr 16:0, Överjeppo, Nykarleby) samt MM (Kvarnen RNr

11:20 och Marcus RNr 11:50) och NN (Påjo RNr 11:51 och Koski RNr

11:52), samtliga fastigheter i Jungar by i Nykarleby stad samt OO och PP

(Högfors RNr 4:47, Överjeppo, Nykarleby), har yrkat att ansökan förkastas

på den grunden att uttern och också strömstaren kommer att försvinna till

följd av projektet, vilket strider mot EU:s habitatdirektiv. Påminnarna har

hänvisat till ett sakkunnigutlåtande, som givits 22.6.2008 av utterforskare

Risto Sulkava och som bifogats till påminnelsen. Enligt påminnarna har er-

farna naturobservatörer i bygden gjort iakttagelser, vilka tyder på att flere

uttrar regelbundet besöker de tretton forsarna i Lappo ås båda grenar och

att ågrenarna hör till utterns revir. Både den östra och den västra ågrenen i

Jeppo är viktiga för utterns födoanskaffning under vinterhalvåret. Då fiskfö-

rekomsten är liten är det viktigt med många öppna forsar där uttern kan

söka föda. Påminnarna har betvivlat att området nedanför kraftverksdam-

men kommer att vara lämplig miljö för fisk eller groddjur, som uttern kunde

fånga. Om sökandens och Jeppo Kraft Andelslags projekt genomförs ut-

plånas tio av de totalt 13 forsarna. Påminnarna har ansett att utterns livs-

betingelser inom reviret i Jeppo drastiskt kommer att försämras och även

den eventuella tillfälliga fiskdödligheten pga. försämrad vattenkvalitet un-

der byggnadstiden bidrar till detta.

5) QQ och RR (Finans RNr 5:62, Överjeppo, Nykarleby) har yrkat att till-

stånd inte beviljas. Om det planerade kraftverket byggs bör sökanden er-

sätta påminnarna med 150 000 euro för nedgången i den av påminnarna

ägda bostadens värde. Påminnarnas bostad är belägen 150–200 m ned-

ströms det planerade kraftverket vid den västra åstranden. Påminnarna ser

åns vattenområde från sitt hus och hör Kiitolaforsens brus. I och med

rensningarna nedströms kraftverket kommer vattenområdet antagligen att

försvinna och området att växa igen. Påminnarnas möjlighet att paddla ka-

29

not och fiska vid fastigheten försvinner. Kraftverket kommer också att med-

föra olägenheter pga. knott. Om tillstånd dock beviljas för byggandet av

kraftverket borde det inte beviljas tillstånd för rensningsarbetena, vilkas

syfte är att få mer fallhöjd vid kraftverket. Avtappning av vatten bör ske

hela tiden och det bör inte beviljas tillstånd för uppehåll i avtappningen.

Om kraftverket byggs, bör det byggas en fiskväg förbi det.

6) SS (Mjölnars RNr 4:41, Överjeppo, Nykarleby) har ansett att en skälig

ersättning för en försämring av livsmiljön om kraftverket byggs skulle vara

1 500 euro/år eller sammanlagt 75 000 euro. Påminnaren har konstaterat

att fastigheten förlorar sitt unika värde om forsen försvinner pga. det plane-

rade kraftverket. Projektet förändrar miljön för en mycket lång tid framöver.

7) TT och UU (Holmända RNr 1:95, Överjeppo, Nykarleby) har motsatt sig

byggandet av Kiitolaforsens kraftverk. Om dock tillstånd beviljas har på-

minnarna ansett att förrättningsmännens förslag om att reglering av Lappo

å inte får bedrivas är riktigt. Påminnarna har ansett att det inte finns någon

logik i att sökanden ges möjlighet till korttidsreglering vintertid i det fall att

Jeppo Kraft Andelslag bygger det vid Backforsen planerade kraftverket.

Om sökanden kan utnyttja vattenkraften utan korttidsreglering, måste även

Jeppo Kraft Andelslag kunna göra det.

8) Nykarleby stad/Nykarleby Kraftverk har yrkat att fiskeriåtgärderna för

Lappo å i sin helhet inklusive anläggandet av en fisktrappa vid Stadsfor-

sens kraftverk borde innefattas i tillståndsbesluten som gäller kraftverken i

Jeppo. Vid tillståndsprövningen bör även beaktas de planer för vattendra-

gen och fiskeriet som finns på regional-, nationell- och EU-nivå. I beslutens

tillståndsbestämmelser bör innefattas ett förordnande om att det senare,

inom en av regionförvaltningsverket fastställd tid, skall utföras en särskild

fiskeriekonomisk förrättning. Syftet med denna förrättning skulle vara att på

ett rättvist sätt fördela de fiskeriekonomiska åtgärderna och åliggandena

som på sakliga grunder kan fastställas för hela Lappo ås fiskeri- och vat-

tenområde. Påminnaren har även ansett att fiskerihushållningsavgiften om

300 euro, som föreslagits för sökandens del inte är rimlig i förhållande till

det stora fiskutplanteringsåliggande som ålagts Stadsforsens kraftverk.

9) Nykarleby fiskeområde har ansett att tillstånd inte bör beviljas för pro-

jektet, eftersom anläggandet av det planerade kraftverket omintetgör möj-

ligheterna att utveckla Lappo ås naturhushållning helhetsmässigt på ett

sätt som möjliggör att alla intressen kan beaktas på ett likvärdigt sätt. Det

planerade kraftverket leder tillsammans med de av Jeppo Kraft Andelslag

planerade kraftverken till att en långsiktig satsning på utvecklandet av åns

fiskeriekonomi blir omöjlig och att vattenskyddsarbetet inom ramen för för-

verkligandet av EU:s vattenramdirektiv riskerar att förbises som en följd av

resursbrist. Påminnaren har ytterligare motiverat sitt motstånd mot projek-

tet med sina egna åtgärder för utveckling av fisket i Lappo å, för byggande

av en fisktrappa förbi kraftverket i Nykarleby samt för återetablering av Ny-

karleby älvsiken efter att vandringshindren i Lappo å är borta. Därtill har

påminnaren konstaterat att vattenkvaliteten i Nykarleby älv har förbättrats

30

sedan 1990-talet och kommer ytterligare att förbättras i och med att vat-

tenskyddsåtgärderna inom ramen för EU:s vattenramdirektiv förverkligas i

tillrinningsområdet. Om projektet förverkligas kommer ett ekologiskt gott

tillstånd inte att uppnås i Lappo å då forsområdena går förlorade, lekområ-

dena för lokala fiskarter försvinner och fisket förhindras eller försvåras av

korttidsreglering. Påminnaren har dessutom yrkat att det görs en miljökon-

sekvensbedömning beträffande projektet.

Om tillstånd ändå skulle beviljas har fiskeområdet yrkat att fiskens vand-

ring upp längs ån förbi kraftverket måste tryggas genom byggande av en

naturenlig fiskväg förbi kraftverket och tryggande av tillräcklig vattenföring i

fiskvägarna under tider för fiskvandring. Därtill har fiskeområdet yrkat att

det inte får bedrivas korttidsreglering vid kraftverket, eftersom detta har

negativa effekter på fiskbeståndet och fisket.

10) Jeppo-Ytterjeppo fiskargille r.f. har ansett att tillstånd inte bör bevil-

jas för kraftverket. Fiskargillet har medverkat i projektet som syftar till byg-

gande av en fisktrappa förbi kraftverket i Nykarleby. Byggandet av Kiitola-

forsens kraftverk skulle förstöra projektets målsättning, som är att skapa en

möjlighet för fisken att vandra upp längs älven via Jeppoforsarna. Kiitola-

forsen är den attraktivaste forsen i Jeppo och påminnaren har under

många år försökt utveckla fiskemöjligheterna där. Även Tollikkosforsen,

som enligt ansökan blir under vattenbassängen ovanför kraftverket, är en

viktig fiskefors i området. Om tillstånd ändå beviljas har påminnaren yrkat

att korttidsreglering inte bör tillåtas i älven, eftersom korttidsreglering för

med sig negativa effekter på fisket och fiskbestånden. Fiskens vandring

upp längs älven förbi kraftverket måste tryggas genom byggande av en

fiskväg samtidigt som kraftverket byggs och genom tryggande av en till-

räcklig vattenföring i fiskvägen under tider för fiskvandringen.

Fiskargillet har ansett att den av förrättningsmännen föreslagna fiskerihus-

hållningsavgiften är för liten och har konstaterat att 2 ha forsområden

kommer att förstöras om Kiitolaforsens kraftverk byggs. Enligt en utredning

är dessa forsavsnitt sådana att de skulle vara lämpliga lek- eller yngelom-

råden för strömlekande fisk. Fiskargillet har hänvisat till restaureringspla-

nen för Perho å, enligt vilken forsarna i motsvarande österbottniska åar

med höga närings- och humushalter har en potential att producera 200 st

öringssmolt/ha och år. I den nämnda planen har man utgått ifrån att priset

för ett naturligt producerat smolt skulle vara 2 x priset på ett inköpt odlat

smolt. Sålunda skulle det årliga värdet på de förlorade forsarna i Jeppo,

med avseende på potentialen producerade öringssmolt, vara

2 ha x 200 smolt/ha = 400 smolt

400 smolt x 1,58 euro (medelpris för smolt/st från odling år 2008) x 2 =

1 264 euro/år.

Fiskargillet har ansett att Kiitolaforsen i Jeppo inom en snar framtid, då vat-

tenkvaliteten förbättras, skulle ha kapacitet att naturligt producera bl.a. ör-

ing och att detta bör tas i beaktande då fiskerihushållningsavgiften fast-

31

ställs. Fiskargillet har yrkat att avgiften skall vara minst 1 264 euro per år

och att avgiften skall indexjusteras varje år.

11) Jakobstadsnejdens Natur r.f. har yrkat att tillstånd inte beviljas för

projektet, eftersom anläggandet av det planerade kraftverket omintetgör

möjligheterna att utveckla Lappo ås naturhushållning helhetsmässigt på ett

sätt som möjliggör att alla intressen kan beaktas på ett likvärdigt sätt. Det

planerade kraftverket leder tillsammans med de av Jeppo Kraft Andelslag

planerade kraftverken till att en långsiktig satsning på utvecklandet av åns

fiskeriekonomi blir omöjlig och att vattenskyddsarbetet inom ramen för för-

verkligandet av EU:s vattenramdirektiv riskerar att förbises som en följd av

resursbrist. För projektet bör göras en miljökonsekvensbedömning, vid vil-

ken miljökonsekvenserna av de båda i regionförvaltningsverket nu anhäng-

iga ärendena som gäller Jeppoforsarna i Lappo å bedöms samtidigt.

Föreningen har konstaterat att vattenkvaliteten i Nykarleby älv har förbätt-

rats sedan 1990-talet och kommer ytterligare att förbättras i och med att

vattenskyddsåtgärderna inom ramen för EU:s vattenramdirektiv förverkli-

gas i tillrinningsområdet. Nykarleby fiskeområde har inlett flere projekt i ån

som omfattar konkreta åtgärdsplaner för utveckling av fisket i Lappo å, för

byggande av en fisktrappa förbi kraftverket i Nykarleby samt för återetable-

ring av Nykarleby älvsiken efter att vandringshindren i Lappo å är borta.

Om de planerade kraftverksprojekten förverkligas kommer inte ett ekolo-

giskt gott tillstånd i Lappo å att kunna uppnås. I samband med kraftverks-

projekten kommer 9,5 ha forsområden att förstöras. Enligt en undersökning

är forsarna sådana att de skulle vara lämpliga lek- eller yngelområden för

strömlekande fisk. Lekområden för lokala fiskarter kommer att försvinna.

Gäddans lekområden på översvämningsstränder går förlorade när ån

ovanför kraftverken förvandlas till ett vattenmagasin och abborrens lekom-

råden vid vegetationsrika stränder förstörs pga. korttidsregleringens inver-

kan. Rekreationsbruket av forsarna förhindras då fisket förhindras eller för-

svåras till följd av korttidsregleringen. Användningen av stående redskap

försvåras och fångsteffektiviteten sjunker pga. ökad ämnestransport och

sedimentation i älven. Korttidsregleringen kan orsaka en invasion av knott

då knottlarvernas naturliga fiender inte tål korttidsreglering. Lokalt skulle

betydande landskaps- och naturvärden gå förlorade. I forsarna förekom-

mer på regional nivå sällsynta vattenmossor och forsarna är övervintrings-

område för strömstare. Föreningen har ansett att området skall betraktas

som rastplats och potentiell förökningsplats för uttern och byggandet av

kraftverken samt införande av korttidsreglering kommer att förstöra eller

försvaga dessa på ett sätt som strider mot 49 § naturvårdslagen.

12) Finlands naturskyddsförbunds Österbottens naturskyddsdistrikt

r.f. har yrkat att tillstånd inte beviljas, eftersom forsområdet i Jeppo är det

längsta och mest omfattande orörda forsområdet i gamla Vasa län och ut-

byggande av forsarna skulle förstöra också andra forsar och försvaga fisk-

beståndet, vattenkvaliteten, naturens arter och primärproduktionen. Även

de av Jeppo Kraft Andelslag planerade tre kraftverksprojekten borde hand-

32

läggas i samma sammanhang för att man skall kunna se helheten. En för-

ändring av levnadsförhållandena för arterna som är innefattade i EU:s ha-

bitatdirektiv förutsätter närmare granskning. Förändringen av utterns lev-

nadsförhållanden pga. projektet är betydande. Projektet strider mot vatten-

lagen och orsakar sådana men, som inte kan kompenseras med ersätt-

ningar.

Föreningen har anfört att Lappo ås vattenkvalitet på många ställen är då-

lig, men att forsarna i åns nedre del förbättrar vattenkvaliteten på ett natur-

ligt sätt. Efter byggandet av dammbassängerna sker naturlig rening endast

nedanför kraftverken, då en del av forsområdena blir under bassängerna.

Den långsammare vattenföringen och regleringen försvagar ytterligare vat-

tenkvaliteten och åns ekologiska tillstånd. Till och med en liten reglering

orsakar slitage och erosion på stränderna. Det syrefria och sura underskik-

tet i dammbassängerna försämrar åvattnets kvalitet och alunjordens giftig-

het för vattenorganismerna ökar.

Invid Nykarleby kraftverk kommer det att byggas en fiskväg, som möjliggör

fiskens vandring, men endast upp till Jeppo. Sökanden har inte framställt

byggande av fiskvägar och därmed inte berett sig på att säkra fiskens

vandring då det byggs en fiskväg förbi Nykarleby kraftverk. Utbyggandet av

Jeppoforsarna höjer vattennivån ända upp till Liinamaa, som är ett över-

svämningskänsligt område. Det har dock inte framförts någon kompensa-

tion av menen som orsakas av eventuella översvämningar. Utterbeståndet

kommer att minska då det uppstår störningar i näringskedjan och många

arters förökning kommer att försvagas till följd av regleringen då strandlin-

jen varierar från dag till dag.

Sökandens och Jeppo Kraft Andelslags ansökningar bör handläggas sam-

tidigt och i detta sammanhang bör projektens samverkan beaktas. Miljö-

konsekvensbedömningen bör förnyas, eftersom det är fråga om ett omfat-

tande projekt som kraftigt förändrar områdets ursprungliga natur. Forsom-

rådet utgör en helhet och har stor betydelse för Lappo ås mellersta och

nedre lopp. Sökanden kan inte längre anses ha kvar någon kraftverkskon-

struktion som kunde gå att utnyttja och till denna del bör ansökan anses

gälla en ny verksamhet, eftersom forsen strömmat fritt redan i årtionden ef-

ter att dammkonstruktionerna har försvunnit.

13) Museiverket har yrkat att tillstånd inte skall beviljas för projektet. På-

minnaren har konstaterat att industriområdet, som byggts vid Kiitolaforsen

utgör en på riksnivå betydande byggd kulturmiljö. Förverkligandet av vat-

tenkraftverksprojekten kommer att förändra Jeppo forslandskap och värde-

fulla kulturmiljöer radikalt och på ett bestående sätt. I ansökan har betydel-

sen hos Kiitolaforsens kulturmiljö inte alls beaktats och projektets inverkan

på kulturmiljön har behandlats ytligt. Både i ansökan och i syneinstrumen-

tet konstateras att forslandskapet har genomgått flere förändringar under

årens lopp och att det nu planerade projektet endast är en fortsättning på

detta. I ansökan nämns inte någonting om de på Kiitolaforsens strand be-

lägna värdefulla byggnadernas öden. Dammen som skulle byggas över

33

åfåran skulle förändra den nuvarande forsen till en övre lugnvattenlik bas-

säng vid kraftverket.

Man känner dessutom till att det finns lämningar av gamla vattenkvarnar

och -sågar samt till dessa hörande konstruktioner på forsplatserna, vilka är

i fornlämningslagen avsedda fasta fornlämningar från en historisk tid. Kul-

turmiljöinventeringen, som gjordes på området år 2005 innehöll inte någon

kartläggning av dessa och någon bedömning av projektets verkningar på

det arkeologiska kulturarvet har inte gjorts i vare sig ansökningsplanen el-

ler syneinstrumentet. Påminnaren har betonat att utgrävning, överhöljande

eller annat rubbande av en fornlämning är förbjuden utan Museiverkets till-

stånd.

FÖRKLARING MED ANLEDNING AV PÅMINNELSERNA, YRKANDENA OCH ÅSIKTERNA

Sökanden har 23.6.2010 tillställt miljötillståndsverket sin förklaring med an-

ledning av påminnelserna, yrkandena och åsikterna.

Sökanden har med anledning av yrkandena som gäller byggande av en

fiskväg konstaterat att det inte finns fiskeriekonomiska grunder för yrkan-

det, eftersom det inte finns något vandringsfiskbestånd i forsarna. Byggan-

de av fiskvägar i vandringshindren i Jeppo forsavsnitt kan vara behövligt

senare, om fisken kan vandra upp förbi Stadsforsens kraftverk och fisken

vandrar ända upp till Jeppoforsarna. Om fiskvägen senare anses vara en

motiverad vårdåtgärd för fiskbestånden, borde det först avgöras om det är

ändamålsenligare att fiskvägarna placeras i forsavsnittets östra eller västra

gren och därefter bör ägarna av kraftverken i östra och västra grenen dela

bygg- och brukskostnaderna i förhållande till de använda fallhöjderna.

Fiskvägens typ och mängden vatten som avtappas till fiskvägen bör inte

fastställas förrän det blivit klart vilka fiskarter man eftersträvar att ska ut-

nyttja fiskvägen, hurudan dess konstruktion skall bli och vilken den ända-

målsenliga vattenmängden är på basis av detta. Sökanden är villig att del-

ta i den fiskeriekonomiska utvecklingen av Lappo ås nedre del i samarbete

med övriga som idkar verksamhet i ån samt att förverkliga sådana fiskeri-

ekonomiska vårdåtgärder, vilka anses behövliga. Den nuvarande kraft-

verksplanen möjliggör byggande och placering av en fiskväg i samband

med jorddammen.

Sökanden har med anledning av yrkandena som gäller kraftverkets in-

verkan på utterns föröknings- eller rastplatser ansett att projektet på

basis av utredningarna inte försvagar eller försämrar dessa föröknings- el-

ler rastplatser. Därmed är det inte behövligt att avvika från förbudet mot

försvagande eller förstörande av dessa platser för att projektet skall kunna

förverkligas. Enligt sökandens uppfattning har projektet inte sådan inver-

kan på uttern att det skulle förhindra beviljande av tillstånd. Projektet har

inte bedömts försvaga områdets fiskbestånd och inverkar därmed inte på

den av uttern som näring använda fiskens mängd. Platserna med öppet

vatten som uttern använder på vintern för sökande av näring torde dock

förändras jämfört med det nuvarande läget. Som en följd av uppdämning-

34

en fryser vattenytan på de nuvarande forsområdena sannolikt till is. I fram-

tiden uppstår det öppna platser i fåran nedanför kraftverket. Eftersom ut-

terns revir enligt undersökningar är stort, har dessa relativt lokala föränd-

ringarna inte bedömts ha betydelse för utterns näringsanskaffning under

vintern.

Sökanden har med anledning av yrkandena som gäller uppnående av

god status i enlighet med lagen om vattenvårdsförvaltningen konsta-

terat att påståendena om att projektet försämrar vattendragets ekologiska

status är ogrundade. Byggandet av kraftverket försämrar inte vattenkvalite-

ten och inte heller fiskbeståndet. Om Lappo ås vattenkvalitet i framtiden

skulle kunna förbättras, Statsforsens fiskväg skulle byggas och fiskens

vandring upp i Lappo å skulle återupplivas, skulle det finnas en möjlighet

att uppnå en god ekologisk status i ån. I den förändrade situationen skulle

sökanden vara beredd att förverkliga de fiskeriekonomiska åtgärderna. Sö-

kanden har deltagit i samarbetsgrupper för verkställandet av vattenramdi-

rektivet och i dessa sammanhang har det konstaterats, att inte heller lagen

om vattenvårdsförvaltningen och dess målsättningar för vattnens tillstånd

förhindrar utbyggandet av Jeppo forsavsnitt.

Sökanden har ansett att yrkandena som gäller miljökonsekvensbe-

dömning bör förkastas. Sökanden har konstaterat att enligt lagen om för-

farandet vid miljökonsekvensbedömning hör Kiitolaforsens kraftverkspro-

jekt inte till de projekt, på vilka miljökonsekvensbedömningsförfarande till-

lämpas. Vid granskning av behovet av miljökonsekvensförfarande bör det

beaktas att Kiitolaforsens kraftverk byggs på den gamla kraftverksplatsen,

på vilken man i århundraden har producerat vattenkraft. Det gamla vatten-

kraftverket har ett lagakraftvunnet tillstånd. Sökanden har rätt att stänga

åfåran med en damm och uppdämma vatten till uppdämningsnivån som

avses i planen. Projektet förändrar inte heller väsentligt vattenföringen i ån

jämfört med den nuvarande situationen, så verkningarna på miljön är där-

med små.

Sökanden har med anledning av yrkandena som gäller korttidsreglering

konstaterat att planen för användning av kraftverket har förändrats under

den tid projektet varit anhängigt. Den nu ikraftvarande planen innefattar

inte vare sig kort- eller långvarig reglering av vattenföringen på basis av

variationerna i behovet av elektricitet. Det skulle endast finnas behov och

vara möjligt att reglera avtappningen vid anläggning i lågvattenföringssitua-

tioner. Påminnelserna som gäller korttidsreglering har därmed beaktats

genom att projektet har ändrats. Eftersom vattenföringen regleras bara vid

små lågvattenföringar och den därav orsakade vattennivåvariationen i

åavsnittet ovanför anläggningen är liten, har regleringen inte väsentlig in-

verkan på de lokala fiskarternas lekområden. Kiitolaforsens branta stränder

minskar ytterligare vattennivåvariationernas inverkan på fiskbeståndet.

Nedströms motsvarar vattenföringsvariationen i praktiken den naturliga va-

riationen och har inte någon betydande inverkan på fiskarnas vistelse- och

lekområden.

35

Sökanden har konstaterat att Södra Österbottens närings-, trafik- och

miljöcentral, ansvarsområdet för miljö och naturresurser i sin påmin-

nelse inte har individualiserat Jeppoforsarnas exceptionella naturvärden

och inte heller motiverat hur de menliga verkningarna för miljön och vat-

tennaturen uppstår. Gällande de exceptionella naturvärdena hänvisas till

forsområdena, vilka möjliggör strömlekande fiskars förökning. Det finns

dock inte strömlekande arter i forsen. Enligt sökandens uppfattning orsakar

projektet, i samband med vilket man på nytt tar i bruk vattenkraften i en re-

dan tidigare lovligt utbyggd fors, inte sådana verkningar som avses med de

i 2 kap. 5 § vattenlagen nämnda avsevärda skadliga förändringarna i om-

givningens naturförhållanden eller i vattennaturen och dess funktion.

Sökanden har konstaterat att Österbottens närings-, trafik- och miljö-

central, fiskerigruppen i sin påminnelse har bedömt projektets fiskerieko-

nomiska verkningar på basis av uppgifter, som inte helt motsvarar det pla-

nerade projektet. Det planerade muddringsområdet nedströms kraftverket i

den mittersta delen av åfåran är litet: ån rensas på en sträcka om 300 m

och rensningsmassorna uppgår till ca 2 000 m3. Dess inverkan på mångsi-

digheten hos hela åavsnittets topografi är inte nämnvärd. Bassängen som

till följd av projektet uppdäms ovanför anläggningen är liten till sin volym.

Dess inverkan på igenslamning, eutrofiering, algtillväxt och vattnets syre-

halt är närmast teoretisk. Projektet omfattar inte korttidsreglering och an-

läggningens avtappningspraxis orsakar inte nämnvärda förändringar i vat-

tennaturen. Nyttan av projektet har värderats i enlighet med definitionerna i

vattenlagen. Den av påminnaren framställda grunden för fiskerihushåll-

ningsavgiften dvs. kostnaden för restaurering av den förlorade forsarealen

är inte enligt sökandens uppfattning i vattenlagen avsedd grund, eftersom

det fiskeriekonomiska menet inte skulle kompenseras med en restaurering

av forsen. Fiskerihushållningsavgiften skall motsvara den förlust som fiske-

rihushållningen orsakas och den förlorade fångstens värde är sålunda den

riktiga grunden för avgiften.

Sökanden har med anledning av det av miljö- och byggnadsnämnden

vid Nykarleby stad framförda yrkandet gällande fiskväg hänvisat till det ti-

digare framförda.

Sökanden har med anledning av LL:s m.fl.:s påminnelse utgått från att

påminnarna har avsett sökandens projekt i Kiitolaforsen. Beträffande uttern

har sökanden hänvisat till det tidigare framförda. De byggtida rensningarna

nedanför kraftverket orsakar tillfällig uppgrumling av vattnet och en ökning i

halterna fasta partiklar liksom även byggandet och rivandet av arbets-

dammar. I övrigt utförs arbetena som torrarbeten och har därmed ingen

nämnvärd inverkan på vattenkvaliteten. Som en helhet bedömt har projek-

tet inte bedömts orsaka sådana ändringar i vattenkvaliteten som skulle or-

saka fiskdöd eller övrigt nämnvärt men för vattennaturen.

Sökanden har med anledning av QQ och RR:s påminnelse konstaterat att

rensningarna som utförs nedströms kraftverket sänker vattennivån ome-

delbart nedanför kraftverket vid medelvattenföring med ca 0,1 m jämfört

36

med nuläget. Påminnarnas fastighet är på ett avstånd om knappa 200 m

nedströms kraftverket och sänkningen av vattennivån är därmed mycket li-

ten vid denna fastighet. Rensningen sänker vattennivån vid påminnarnas

fastighet närmast vid högvattenföring och vid kravissituationer, men inte

nämnvärt vid lågvattenföring, eftersom Hakolaforsens nacke nedströms är

avgörande för vattennivån i den situationen. Det föreligger därmed ingen

fara för att strandzonen skulle växa igen mer än för närvarande. Sökanden

tillser vid behov att den rensade fåran underhålls. Det uppstår inte sådana

bassänger med stående vatten, i vilka knottens förökningsmöjligheter skul-

le vara bättre än för närvarande. Möjligheter till paddling och fiske kvarstår.

Sökanden har med anledning av SS:s påminnelse konstaterat att det har

förts förhandlingar med de invid forsen belägna fastigheternas ägare om

olika anläggningsalternativ och på basis av förhandlingarna har man kom-

mit fram till det nuvarande alternativet. Det har ansetts att detta alternativ

medför de minsta menliga verkningarna på landskapet. Forsen försvinner,

men vattenlandskapet kvarstår. Enligt sökandens uppfattning är ersätt-

ningen, som påminnaren yrkat för förlusten av forsen ogrundad, eftersom

alla rättigheter till forsen har överlåtits från Mjölnars stamfastighet till sö-

kanden. Framställningen till ersättning, vilken baserar sig på elektricitets-

produktionens värde är inte heller motiverad.

Sökanden har med anledning av TT och UU:s påminnelse konstaterat att

påminnarnas fastighet är belägen i åns nedre lopp på den plats, där Lappo

ås östra och västra fåra går samman. Avtappningens mängd avviker från

den inkommande vattenföringen vid lågvattenföring, men detta kan inte

längre iakttas vid påminnarnas fastighet. Påminnelsen är ogrundad.

Sökanden har med anledning av Nykarleby stads/Nykarleby Kraftverks

påminnelse ansett att det är motiverat att sammanjämka de fiskeriekono-

miska åtgärderna som vidtas i samma vattendrag, men en skild tillstånds-

bestämmelse om en senare gemensam granskning är inte ändamålsenlig.

Fiskevårdsskyldigheterna och fiskerihushållningsavgifterna bör motsvara

menet som varje enskild anläggning orsakar fiskerihushållningen. Vid be-

dömningen av fiskerihushållningsavgiften i det ifrågavarande ärendet bör

fiskbeståndets nuvarande tillstånd samt det att kraftverket inte har bety-

dande inverkan på fiskbeståndet beaktas.

Sökanden har med anledning av Nykarleby fiskeområdes påminnelse

konstaterat att projektet inte orsakar någon förlust av gäddans eller abbor-

rens lekområden, eftersom projektet inte minskar mängden översväm-

ningsängar eller växtlighetsstränder. Uppdämningen sker på en kort

sträcka med branta åbankar och projektet medför inte sådana ändringar i

vattenföringen, som skulle ha iakttagbara verkningar på växtligheten vid

åfåran nedströms kraftverket.

Sökanden har konstaterat att Jeppo-Ytterjeppo fiskargille r.f.:s fram-

ställning till fiskerihushållningsavgift baserar sig på yngelproduktionspoten-

tialen då det gäller öring för forsarealen som går förlorad. Enligt sökandens

37

uppfattning kan detta inte utgöra grunden för fiskerihushållningsavgiften,

eftersom det inte förekommer öring i Kiitolaforsen. Projektet inverkar inte

nämnvärt på det nuvarande fiskbeståndet i ån och det förhindrar inte heller

utplantering av regnbågslax i åavsnittet eller fiske i framtiden.

Sökanden har med anledning av Jakobstadsnejdens Natur r.f.:s åsikt

konstaterat att avtappningsförändringarna i lågvattenföringssituationer är

små och projektet har inte bedömts ha märkbar inverkan på de fiskar, som

äter knottlarver.

Sökanden har ansett att de av Finlands naturskyddsförbunds Österbot-

tens naturskyddsdistrikt r.f. framförda omständigheterna inte utgör en

grund för förkastande av ansökan. Jeppo Kraft Andelslags och sökandens

ansökningar handläggs samtidigt precis som påminnaren har yrkat. Projek-

tet har ingen inverkan på Lappo ås översvämningskänslighet och projektet

orsakar inte en höjning av vattennivån ända fram till Liinamaa. Risken för

översvämningar vid Lappo ökar inte.

Sökanden har med anledning av Museiverkets påminnelse anfört att även

enligt sökandens uppfattning syns den långa historian för utnyttjandet av

vattenkraften vid Kiitolaforsen. Sökanden känner inte till att det skulle fin-

nas fasta fornlämningar från en historisk tid på platsen för de planerade

konstruktionerna. Beträffande övriga eventuella fornlämningar bör det be-

aktas att vattenytan till följd av projektet stiger till den gamla tillståndsenliga

nivån i största delen av verkningsområdet. Endast vid forsen stiger vatten-

ytan högre än tidigare. Projektet hotar inte den gamla kraftverksbyggna-

den, eftersom vattenytan inte stiger i förhållande till byggnadens plane-

ringsnivå. Enligt planen har man dock för avsikt att riva byggnaden, efter-

som den är i dåligt skick och därmed utgör en säkerhetsrisk. Rivandet av

byggnaden är dock inte nödvändigt för förverkligandet av projektet så pla-

nen kan till denna del vid behov ändras. Kvarnarna som har funnits i Kiito-

laforsen har rivits redan i samband med tidigare kraftverksbyggande och

några kvarnkonstruktioner som kunde bevaras finns därmed inte längre i

forsen.

FÖRRÄTTNINGSINGENJÖRENS UTLÅTANDE MED ANLEDNING AV PÅMINNELSERNA, YR-

KANDENA OCH ÅSIKTERNA SAMT SÖKANDENS FÖRKLARING

Förrättningsingenjören har 31.8.2010 tillställt miljötillståndsverket sitt utlå-

tande med anledning av påminnelserna, yrkandena och åsikterna samt om

sökandens förklaring med anledning av dessa. Förrättningsmännen har i

syneinstrument gett utlåtanden om de påminnelser, yrkanden och åsikter

som redan tidigare framställts. Efter att förrättningsmännen har gett sitt ut-

låtande om dessa i syneinstrumentet har det inte framgått något sådant

nytt, som skulle ha ändrat förrättningsingenjörens uppfattning.

Förrättningsingenjören har med anledning av Södra Österbottens när-

ings-, trafik- och miljöcentral, ansvarsområdet för miljö och naturre-

38

surser påminnelse hänvisat till det som framförts nedan i förrättningsin-

genjörens utlåtande om det i påminnelsen framförda.

Förrättningsingenjören har därtill konstaterat att sökanden med stöd av

vattenlagen kan beviljas tillstånd. Enligt förrättningsingenjörens uppfattning

förstör eller försämrar projektet inte utterns föröknings- och rastplatser på

ett i lagen avsett sätt och äventyrar inte utterns gynnsamma skyddsnivå.

Därmed behövs inget undantagstillstånd. Tillståndsbestämmelserna är

uppbyggda så att förverkligandet av projektet inte hindrar förverkligandet

av vattenramdirektivets målsättningar i Lappo å. En fiskväg kan byggas

samtidigt med kraftverket, men i den nuvarande situationen föreligger det

inte grunder för att förordna detta.

Förrättningsingenjören har med anledning av påminnelsen som framförts

av Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral, fiskerigruppen an-

fört att de fiskeriekonomiska verkningarna av projektet har bedömts på ba-

sis av uppgifter, vilka inte helt motsvarar det planerade projektet. Till pro-

jektet ansluter sig inte korttidsreglering av bassängen ovanför Kiitolaforsen.

Bassängen som uppdäms ovanför anläggningen till den tillståndsenliga

uppdämningsnivån N60 +14,85 m är liten till sin volym. Dess inverkan på

igenslamning, eutrofiering, algtillväxt och vattnets syrehalt är enligt förrätt-

ningsingenjörens uppfattning liten och anläggningens avtappningspraxis

orsakar inte nämnvärda förändringar i vattennaturen. Nedströms Kiitolafor-

sens anläggning rensas ån på en sträcka om ca 300 m och rensningsmas-

sorna uppgår till ca 2 000 m3. Rensningens inverkan på vattendraget är li-

kaså liten. Den framförda grunden för fiskerihushållningsavgift dvs. kost-

naden för restaurering av den förlorade forsarealen baserar sig inte på vat-

tenlagen.

Förrättningsingenjören har konstaterat att påminnarens påminnelser och

yrkanden och motiveringarna för dessa varit både i förrättningsmännens

och den i naturhushållning sakkunniges vetskap redan vid uppsättandet av

syneinstrumentet. Det har inte senare framgått någonting sådant nytt, som

skulle ge orsak att ändra förrättningsmännens utlåtande om de av påmin-

naren framförda sakerna. Enligt förrättningsingenjören har påminnarens

yrkanden till den del det gäller beviljande av tillstånd huvudsakligen beak-

tats i förrättningsmännens förslag till tillståndsbestämmelser.

Förrättningsingenjören har med anledning av miljö- och byggnadsnämn-

dens vid Nykarleby stad påminnelse konstaterat att enligt förrättnings-

männens framställning skall det vid behov byggas fiskvägar både förbi

Jeppo Kraft Andelslags kraftverk och sökandens kraftverk. Påminnarens

yrkande om byggande av fiskväg har beaktats i förslaget till tillståndsbe-

stämmelser.

Förrättningsingenjören har med anledning av LL:s m.fl.:s påminnelse

hänvisat till det som förrättningsmännen har anfört i syneinstrumentet om

uttern (ovan under rubrikerna Syneinstrumentet, Förrättningsmännens utlå-

tande om projektets verkningar och Inverkan på växtlighet och djur). För-

39

rättningsingenjören har ansett att påminnelsen inte har innehållit någonting

sådant nytt som skulle ge orsak till ytterligare utlåtanden.

Förrättningsingenjören har med anledning av QQ och RR:s påminnelse

anfört att rensningarna som utförs nedströms Kiitolaforsen sänker vatten-

nivåerna nedströms kraftverket. Verkningsområdet sträcker sig ca 0,5 km

från kraftverket till nedre sidan av landsvägsbron. Vid medelvattenföring

omedelbart nedanför kraftverket sjunker vattennivån med ca 0,1 m jämfört

med nuläget. Sänkningen av vattennivån är därmed mycket liten vid på-

minnarnas fastighet. Rensningen sänker vattennivån vid påminnarnas fas-

tighet närmast vid högvattenföring och kravissituationer men inte nämnvärt

vid lågvattenföring, eftersom Hakolaforsens nacke nedströms är avgöran-

de för vattennivån i den situationen. Det är därmed inte sannolikt att

strandzonen skulle växa igen mer än för närvarande. Tillståndshavaren har

en skyldighet att tillse att den rensade fåran hålls i skick.

En massförekomst av knott skulle förutsätta rikligt med bara stenytor, vilka

skulle kunna uppkomma som följd av rensningar och kraftig korttidsre-

glering. Enligt förrättningsingenjörens uppfattning uppstår det inte så

mycket bara stenytor som följd av rensningen nedanför Kiitolaforsen och

av en reglering av vattenföringen i enlighet med förrättningsmännens för-

slag att förutsättningarna för knottens förökning skulle förbättras märkbart.

Det bör dock enligt tillståndsbestämmelserna utföras kontroll av projektets

inverkan på knottbestånden. Möjligheterna till paddling och fiske kvarstår.

Enligt förrättningsingenjören orsakar projektet inte sådan skada eller så-

dant men för fastigheten som borde ersättas.

Förrättningsingenjören har med anledning av SS:s påminnelse konstaterat

att åns vattenföring tidvis är liten och att forsens betydelse för boendetriv-

seln kan vara liten. I och med byggandet fås en jämn vattenyta framför fas-

tigheten. Vattennivåvariationerna blir små då vattenytan oberoende av års-

tid i praktiken hålls på nivån N60 +14,85 m. Vattnet blir inte stillastående i

bassängen, eftersom det enligt förrättningsmännens förslag alltid bör av-

tappas minst 1,5 m3/s från Backforsens kraftverk uppströms. Förrättnings-

ingenjören har ansett att påminnarens yrkande på ersättning för en för-

sämring av livsmiljön är ogrundad.

Förrättningsingenjören har med anledning av TT och UU:s påminnelse

konstaterat att påminnarnas fastighet är belägen i åns nedre lopp på en

udde på ett avstånd om ca 1 km från Kiitolaforsen vid den plats, där Lappo

ås västra och östra gren förenar sig. Sommartid bedrivs det inte korttidsre-

glering och vintertid är den begränsade korttidsregleringens inverkan på

påminnarnas fastighet liten.

Förrättningsingenjören har med anledning av Nykarleby stads/Nykarleby

Kraftverks påminnelse anfört att även om yrkandet om en översyn av

Stadsforsens fiskevårdsskyldighet verkar vara motiverat, kan de i tillstån-

det som gäller Stadsforsens kraftverk fastställda förpliktelsernas ända-

målsenlighet och eventuella ändringar av förpliktelserna inte avgöras vid

40

den ifrågavarande förrättningen. Påminnarens yrkanden är därmed ogrun-

dade i detta sammanhang.

Förrättningsingenjören har med anledning av Nykarleby fiskeområdes

påminnelse anfört att förrättningsmännen i syneinstrumentet uttalat sig på

följande sätt om fiskeområdets påminnelser och yrkanden: Korttidsre-

gleringen har begränsats till tiden 1.10–30.4 om även Backforsens kraft-

verk byggs. Även i det fallet skall vattennivån ovanför kraftverket möjligast

noggrant hållas på nivån N60 +14,85 m. I annat fall bör den inkommande

vattenföringen köras genom kraftverket utan korttidsreglering. Fiskens

vandring upp förbi kraftverken har säkerställts genom en särskild bestäm-

melse om fiskvägen. Projektet hindrar inte utveckling av fisket och fisketu-

rismen i Lappo å. Då det gäller öringen och siken är en naturlig förökning i

Lappo å möjlig först då vattenkvaliteten har kunnat förbättras tillräckligt.

För kompensering av de fiskeriekonomiska skadorna och menen innehåller

tillståndsbestämmelserna dessutom ett åläggande gällande fiskerihushåll-

ningsavgift. Deltagandet i förverkligandet av en av Jeppo Kraft Andelslag

uppgjord plan som betjänar rekreationsbruket och fiskerihushållningen kan

betraktas som en fiskevårdsskyldighet.

Förrättningsmännen har på basis av det anförda ansett att påminnarens

yrkanden till de väsentliga delarna beaktats. Förrättningsingenjören har

dessutom konstaterat att vid synesammanträdet 16.1.2007 gällande Jeppo

Kraft Andelslags ansökan yrkades att det skulle utföras ett nytt miljökonse-

kvensbedömningsförfarande, som skulle omfatta även sökandens ansökan

gällande Kiitolaforsen. Enligt Västra Finlands miljöcentrals beslut av

9.1.2008 var ett nytt miljökonsekvensbedömningsförfarande inte behövligt.

Över beslutet anfördes besvär och Vasa förvaltningsdomstol har genom

sitt beslut av 30.4.2008 lämnat besväret utan prövning.

Förrättningsingenjören har med anledning av Jeppo-Ytterjeppo fiskargil-

le r.f:s åsikt anfört att förrättningsmännen i syneinstrumentet beträffande

fiskargillets yrkande om byggandet av en fiskväg konstaterat att det ingår

ett dylikt förordnande i förrättningsmännens förslag till tillståndsbestäm-

melser. Tillståndsbestämmelserna som gäller regleringen har byggts upp

på så sätt att de fiskeriekonomiska menliga verkningarna skall kunna mi-

nimeras i enlighet med fiskargillets önskemål. Förrättningsingenjören har

dessutom konstaterat att Korttidsregleringen har begränsats till tiden 1.10–

30.4. om även Backforsens kraftverk byggs. Även i det fallet skall vattenni-

vån ovanför kraftverket möjligast noggrant hållas på nivån N60 +14,85 m. I

annat fall bör den inkommande vattenföringen köras genom kraftverket

utan korttidsreglering. Projektet hindrar inte utveckling av fisket och fisketu-

rismen i Lappo å. Då det gäller öringen och siken är en naturlig förökning i

Lappo å möjlig först då vattenkvaliteten har kunnat förbättras tillräckligt.

Den av förrättningsmännen föreslagna fiskerihushållningsavgiften om 300

euro per år baserar sig på den i naturhushållning sakkunniges bedömning.

Grunderna för bedömningen framgår närmare av den sakkunniges utlå-

tanden som bifogats till syneinstrumenten gällande Jeppo Kraft Andelslags

41

och den nu ifrågavarande ansökan. Fiskargillets framställning till fiskeri-

hushållningsavgift baserar sig på yngelproduktionspotentialen då det gäller

öring för forsarealen som går förlorad. I detta sammanhang är detta inte en

grund för fiskerihushållningsavgiften enligt vattenlagen.

Förrättningsingenjören har med anledning av Jakobstadsnejdens Natur

r.f.:s åsikt hänvisat till det han anfört med anledning av LL:s mfl., QQ och

RR:s och Nykarleby fiskeområdes påminnelser och yrkanden.

Förrättningsingenjören har med anledning av Finlands naturskyddsför-

bunds Österbottens naturskyddsdistrikt r.f.:s åsikt hänvisat till det med

anledning av övriga påminnelser och yrkanden anförda. Förrättningsingen-

jören har dessutom konstaterat att kommer Jeppo Kraft Andelslags och

sökandens ansökningar om byggande av vattenkraftverk är anhängiga

samtidigt och handläggs samtidigt precis som påminnaren har yrkat. Pro-

jektet har inte någon inverkan på Lappo ås översvämningskänslighet. Vat-

tennivåns stigning begränsar sig till åavsnittet mellan Kiitolaforsen och den

uppströms belägna Lavastforsen.

Förrättningsingenjören har med anledning av Museiverkets påminnelse

konstaterat att förrättningsingenjören inte känner till att det skulle finnas

fasta fornlämningar från en historisk tid på platsen för de planerade kon-

struktionerna. Beträffande övriga eventuella fornlämningar bör det beaktas

att vattenytan till följd av projektet stiger till den gamla tillståndsenliga nivån

i största delen av verkningsområdet. Endast vid forsen stiger vattenytan

högre än tidigare. Projektet hotar inte den gamla kraftverksbyggnaden och

rivandet av den gamla byggnaden är inte nödvändigt för förverkligandet av

projektet. De i Kiitolaforsen belägna kvarnarna har enligt de uppgifter för-

rättningsingenjören ha rivits redan i samband med tidigare kraftverksbyg-

gande. Förrättningsingenjören har föreslagit att om det skulle hittas i forn-

lämningslagen avsedda fasta fornlämningar från en historisk tid i området

skulle regionförvaltningsverket innefatta ett förordnande om detta i till-

ståndsbestämmelserna.

Beträffande vattenvårdens mål har förrättningsingenjören slutligen kon-

staterat att Lappo å hör till Kumo älv–Skärgårdshavet–Bottenhavets vat-

tenförvaltningsområde, beträffande vilket statsrådet har godkänt en för-

valtningsplan 10.12.2009. Enligt förvaltningsplanen varierar vattnens

ekologiska tillstånd i Lappo å från nöjaktigt till dåligt. En god status för

vattnen i åns övre lopp kan uppnås vid utgången av år 2015. För uppnå-

ende av statusmålet i åns nedre lopp behövs tilläggstid till år 2027 pga.

men som orsakas av jordmånens surhet och pga. strukturella omständig-

heter, såsom vandringshindret i Nykarleby. De centrala målen för Lappo ås

vattenvård är förbättrande av vattenkvaliteten och möjliggörande av fis-

kens vandring.

Enligt förrättningsingenjören inverkar projekten som gäller byggande av

vattenkraftverk i Jeppoforsarna och den till dessa hörande regleringen av

Lappo å förverkligade på det av förrättningsmännen framförda sättet inte

42

på Lappo ås vattenkvalitet på ett sådant sätt att de skulle förhindra uppnå-

ende av de i förvaltningsplanen för Lappo å uppställda målen. En höjning

av vattennivån ovanför Kiitolaforsens kraftverk till nivån enligt det gamla

tillståndet N60 +14,85 m och ett möjligast noggrant bibehållande av vatten-

ytan på denna nivå ökar inte surhetsbelastningen på ån.

Bestämmelserna gällande kontroll av vattenkvaliteten preciserar projektets

verkningar på vattenkvaliteten och kontrollresultaten skall kunna beaktas

vid översyn av tillståndsbestämmelserna. En ansökan om översyn av till-

ståndsbestämmelserna bör tillställas regionförvaltningsverket inom 10 år

från inledandet av regleringen. Fiskens vandring möjliggörs med de före-

slagna tillståndsbestämmelserna.

TILLÄGGSUTREDNING Sökanden har 8.11.2010 tillställt regionförvaltningsverket tilläggsutredning,

enligt vilken det inte kommer några kraftverkskonstruktioner på den i Över-

jeppo by i Nykarleby stad belägna fastigheten Karlsborg RNr 5:77, som en-

ligt lagfartsregistret ägs av Brage Finskas, Nanna-Lisa Finskas, Henrik

Finskas och Vivan Finskas.

Sökanden har 16.5.2011 tillställt regionförvaltningsverket ett protokoll över

en fastighetsbestämning, som hållits 21.3.2011 i Jeppo. Vid fastighetsbe-

stämningen har den vid stranden av Lappo å belägna kilen, som hört till

den i Överjeppo by i Nykarleby stad belägna fastigheten Karlsborg RNr

5:77, överförts till den i samma by belägna fastigheten Bäck RNr 5:103.

ANTECKNING Regionförvaltningsverket har 16.6.2011 genom sitt beslut nr 93/2011/4

beviljat Jeppo Kraft Andelslag tillstånd att i Lappo å bygga Gunnarsfor-

sens, Silvastforsens och Backforsens vattenkraftverk inklusive tillhörande

byggarbeten och deponeringar, att rensa Lappo å nedströms Backforsens

vattenkraftverk och att reglera Lappo å i Jungar och Överjeppo byar i Ny-

karleby stad.

REGIONFÖRVALTNINGSVERKETS AVGÖRANDE

Tillståndsavgörande Regionförvaltningsverket i Södra Finland beviljar Oy Herrfors Ab tillstånd

att i Lappo ås västra fåra bygga ett nytt vattenkraftverk i Kiitolaforsen inklu-

sive tillhörande byggarbeten och deponeringar, att rensa Lappo å upp-

ströms och nedströms kraftverket och att riva konstruktionerna till det gam-

la vattenkraftverket i Kiitolaforsen på Lappo ås vattenområde samt att re-

glera Lappo å i Överjeppo by i Nykarleby stad i enlighet med planen date-

rad 15.6.2009, dock så ändrad som framgår av tillståndsbestämmelserna.

Regionförvaltningsverket beviljar Oy Herrfors Ab bestående nyttjanderätt

till det för projektet nödvändiga markområdet som hamnar under kraft-

verkskonstruktionerna och markområdena, som förvandlas till vattenområ-

den på grund av uppdämningen tillhörande fastigheterna som nämns i till-

ståndsbestämmelse 24) och till det 2 150 m2 stora vattenområdet som

43

hamnar under kraftverkskonstruktionerna tillhörande fastigheten Lappo å

RNr 29:0 i Jungar by i Nykarleby stad.

Ersättningarna för de bestående nyttjanderätterna till de markområden

som behövs för projektet har fastställts i tillståndsbestämmelse 24). På för-

hand bedömt orsakar projektet ingen annan skada, men eller förlust av

förmån, som enligt vattenlagen borde ersättas.

Rättigheter som baserar sig på det gamla tillståndsbeslutet

Oy Herrfors Ab får med detta beslut rätt att i Kiitolaforsens nya vattenkraft-

verk ta i bestående bruk den rätt till vattenkraften som beviljats för Kiitola-

forsens gamla vattenkraftverk i beslutet 1.7.1762 av Kungliga Majestätets

befallningshavare i Vasa län. Tillståndsbestämmelserna i detta beslut er-

sätter uppdämningsvillkoren i ovan nämnda beslut.

Tillståndsbestämmelser Tillståndshavaren måste följa stadgandena i vattenlagen och följande till-

ståndsbestämmelser.

Konstruktionen av Kiitolaforsens kraftverk

1) Kraftstationen med tillhörande flodutskov, över- och underfallskanalen

samt jorddammarna placeras i Lappo ås västra gren i enlighet med den

10.6.2009 daterade ritningen nr R2-KIITOLA-301, kraftstationsområde,

planritning 1:2000. Förbindelseväg till kraftstationen ordnas från åns västra

strand.

Kraftstationen, flodutskoven och övriga konstruktioner utförs i enlighet med

de 10.6.2009 daterade ritningarna nr R2-KIITOLA-302, kraftstationskon-

struktioner, karta 1:1000 och nr R44-KIITOLA-303, kraftstationskonstruk-

tioner, plan- och längdsnitt 1:200. Inloppsöppningen till kraftstationen är ca

6,5 m bred och tröskelhöjden ca N60 +7,40 m. Inloppsöppningen förses

med galler. Vattenvägarna till kraftstationen måste kunna stängas från

nedströms- och uppströmssidan. Kraftverkets volymflöde är ca 25 m3/s och

kraftverket kan förses med två turbiner.

2) Rensningar utförs upp- och nedströms kraftverket i enlighet med de

10.6.2009 daterade ritningarna nr R2-KIITOLA-301, kraftstationsområde,

planritning 1:2000 och nr R44-KIITOLA-304, tillopps- och utloppskanal,

längdsnitt 1:200.

Kanalen uppströms rensas på en sträcka av 150 m. Kanalens bottennivå

framför kraftstationen är N60 +6,50 m. Härifrån uppströms stiger bottnen på

en ca 50 meters sträcka med lutningen 1:7 till nivån N60 +12,00 m. Den

övre kanalens bottenbredd är ca 10 m. Härifrån rensas ytterligare ca 100

m uppströms ned till åns naturliga bottennivå. De gamla kraftverkskon-

struktionerna belägna på det område som ska rensas får avlägsnas.

Nedströms grävs en underfallskanal vars bottennivå är N60 +4,00 m vid

sugrörsöppningen. Härifrån stiger kanalbottnen på en ca 30 meters sträcka

44

med lutningen 1:7 ca till nivån N60 +8,00 m. Underfallskanalens botten-

bredd är ca 10 m och lutningen på sidoslänterna 1:2. Härifrån fortsätter

rensningen på samma nivå nedströms ca 75 m till åns naturliga bottennivå.

Rensningen fortsätter med en bottenbredd på ca 10 m och en bottennivå

på N60 +8,00 m då den naturliga bottnen stiger ovanför den nämnda nivån

ca 140 m uppströms den landsvägsbro som finns ungefär vid påle 193+60

i Lappo å och ca 150 m nedströms samma bro med avslutning vid åns na-

turliga bottennivå. De gamla kraftverkskonstruktionerna belägna på det

område som ska rensas får avlägsnas.

3) Två flodutskov byggs i samband med kraftstationen på dess östra sida.

Flodutskoven har en bredd på minst 6,50 m och en tröskelhöjd på högst

N60 +11,00 m. Utskoven förses med maskindrivna stängningsluckor. Upp-

ströms och nedströms flodutskoven rensas de områden som framgår av

ritningen nr R2-KIITOLA-302, kraftstationskonstruktioner, karta 1:1000. De

gamla kraftverkskonstruktionerna belägna på det område som ska rensas

får avlägsnas.

Kraftstationen och utskovskonstruktionerna sammanfogas med åfårans

strandbräddar med jorddammar. Jorddammarna får en krönhöjd på minst

N60 +17,00 m, en krönbredd på minst 4,0 m och slänterna får en lutning på

1:2–1:3.

Innan dammkonstruktionerna tas i bruk måste dammsäkerhetsmyndighe-

ten tillställas de planer och utredningar som avses i dammsäkerhetslagen

och dammsäkerhetsförordningen.

Stadga om uppdämning och avtappning vid kraftverket

4) Avtappningarna vid Kiitolaforsens kraftverk ska skötas så att vatten-

ståndet ovanför kraftverket hålls möjligast exakt på nivå N60 +14,85 m. På

grund av väderförhållanden eller andra exceptionella orsaker får nämnda

vattenstånd under kort tid överskridas med högst 5 cm och under kort tid

underskridas med högst 5 cm. Vattenståndet får stiga över nivån N60

+14,85 m då när båda flodutskovsluckorna är helt öppna.

Avtappningen genom Kiitolaforsens kraftverk och fiskvägen som eventuellt

byggs i samband med kraftverket ska alltid sammanlagt uppgå till minst

1,5 m3/s. När totalvattenföringen i Lappo å underskrider 3 m3/s vid förgre-

ningsstället i Keppo, avtappas tillflödet genom kraftverket och fiskvägen

dock i enlighet med flödesfördelningen.

5) Vid Kiitolaforsens kraftverk får man utöva korttidsreglering under tiden

1.10–30.4. i samma rytm som vid det uppströms belägna Jeppo Kraft An-

delslags Backforsens kraftverk, ifall Backforsens kraftverk byggs. Under ti-

den 1.5–30.9. är korttidsreglering förbjuden. Ändringar i avtappningen ska

göras på samma sätt som vid Backforsens kraftverk, dvs. med s.k. tapp-

ningsramper. Vattenståndet ovanför kraftverket ska även då hållas möjli-

gast exakt på nivå N60 +14,85 m.

45

Ifall Backforsens kraftverk inte byggs, ska Kiitolaforsens kraftverk avtappa

tillflödet utan korttidsreglering. Vattenståndet uppströms kraftverket ska

även då under alla tider hållas möjligast exakt på nivå N60 +14,85 m.

6) Under tiden som islocket bildas i ån ska avtappningarna vid Kiitolafor-

sens kraftverk skötas så att ett bestående istäcke bildas så snabbt som det

bara under rådande omständigheter är möjligt. Avtappningarna och föränd-

ringar i dessa ska även annars skötas så att de orsakar så litet skada eller

men som möjligt i vattendraget.

Avtappningarna vid Kiitolaforsens kraftverk ska skötas så att dessa inte

orsakar minskad vattenkraftproduktion eller annan skada vid Stadsforsens

kraftverk ägt av Nykarleby stad och beläget nedströms Kiitolaforsen. Av-

tappningarna ska ske i samarbete med Jeppo Kraft Andelslag och Nykar-

leby stad. När Kiitolaforsens kraftverk tas i bruk ska detta anmälas till

nämnda kraftverks ägare. Särskilt under tiden som man bygger upp en

praxis för avtappningen bör man följa med vilka effekter användningen av

Kiitolaforsens kraftverk har för Stadsforsens kraftverk. Detta ska göras i

samarbete med en representant som ägaren till nämnda kraftverk utser.

Pegel 7) För kontroll av vattenståndet ska man i anslutning till Kiitolaforsens

kraftverksdamm uppströms på lämplig och lättillgänglig plats montera en

fast pegel med en centimeterskala. Måttskalan ska förses med en klar an-

givelse av nivån N60 +14,85 m.

Utförande av arbeten

8) Byggnadsarbetena ska utföras på sådant sätt och vid sådan tidpunkt att

de ger upphov till minsta möjliga skada och störning av vattendraget och

dess användning samt så att inte näringslivs- och annan verksamhet i om-

givningen störs. Gräv- och byggarbeten som gör vattnet grumligt får inte

utföras under fiskarnas lektid. Rensningsarbetena ska göras vid en tid-

punkt när vattenföringen är som minst.

9) Kraftverket ska anpassas så bra som möjligt till sin omgivning i enlighet

med vad som sägs om planen för återställandet av landskapet i tillstånds-

bestämmelse 17). När planen förverkligas ska ägarna till fastigheterna i

närheten av kraftverket höras.

10) För att kunna utföra byggarbeten får man bygga tillfälliga arbetsdam-

mar och arbetsplatsvägar. Byggarbetena ska utföras så att de inte orsakar

mer skada eller men än vad ett genomförande av planen utan orimliga

kostnader kräver.

11) Massorna från rensningen och grävningen ska deponeras på mark

som tillståndshavaren äger eller på mark där man med markägaren kom-

mit överens om att man får deponera massor. Massorna som deponeras

ska formas så att de smälter in i miljön och de får inte heller orsaka skada

46

eller men för allmänt eller enskilt intresse. Massorna ska deponeras så att

de inte kan rinna tillbaka i vattendraget.

12) Tillståndshavaren ska på egen bekostnad avlägsna de gamla kraft-

verkskonstruktionerna från områden som hamnar under vattnet och de nya

konstruktionerna, samt avlägsna träd och buskar i samarbete med områ-

dets ägare, ifall inte ägaren själv vill göra det.

13) Efter avslutade byggarbeten ska byggavfallet avlägsnas från byggplat-

serna, deras omgivningar och från områdena som hamnar under vatten.

Även arbetstida dammar och vägar ska avlägsnas, om man inte för vägar-

nas del kommer överens om annat med fastighetsägaren. Spåren efter

byggarbetena och jord- och stenhögarna som uppstått till följd av grävar-

beten samt slänterna till brinkar, vägar och schakt ska jämnas ut och an-

passas till det omgivande landskapet. Speciell uppmärksamhet ska fästas

vid de deponeringsområden som finns på synliga platser.

Underhåll 14) Tillståndshavaren ska hålla de i detta beslut nämnda kraftverkskon-

struktionerna, jorddammarna, strandförstärkningarna, servicevägarna,

rensningarna, deponeringarna, den eventuella fiskvägen och övriga kon-

struktioner i erforderligt skick. Det för bevarandet av gångförbindelsen och

möjligheten att nyttja stranden behövliga underhållet av konstruktionerna

åligger fastighetsägaren efter att tillståndshavaren har återställt dem i ur-

sprungligt skick.

Åtgärder för att förhindra skador och men

15) Tillståndshavaren ska såväl under byggtiden som efter att kraftverket

tagits i bruk kontrollera kraftverksprojektets eventuella verkningar på Kiitola

landsvägsbro, som är gammal och kulturhistoriskt värdefull, och belägen

omedelbart ovanför kraftverket. Vid behov ska tillståndshavaren i samarbe-

te med vägmyndigheten förstärka bron till behövliga delar för att säkerstäl-

la dess hållbarhet på ett sådant sätt att brons kulturhistoriska betydelse

bevaras.

16) Tillståndshavaren ska innan kraftverket tas i bruk på egen bekostnad i

samarbete med fastighetsägaren förstärka den del av stranden som är i

särskilt bruk åtminstone på följande fastigheter i Överjeppo by om man inte

kommer överens om annat med fastighetsägaren:

Forsåker RNr 3:12

Högfors RNr 4:47

Mjölnars RNr 4:41

Solnäs RNr 16:0

Holmända RNr 1:95

Ifall kontroller som görs efter att kraftverket har tagits i bruk eller andra

utredningar så visar, ska tillståndshavaren förstärka strandbankarna för att

förhindra skador och men även på andra stränder som är i särskilt bruk el-

47

ler kommer att tas i särskilt bruk och som påverkas av projektet, ifall man

inte kommer överens om annat med fastighetsägaren. Stranden ska för-

stärkas i samarbete med fastighetsägaren. Stränder som tagits eller kom-

mer att tas i särskilt bruk anses vara stränder vid byggplatser, lagerområ-

den, tomtmark, trädgård, åker, simstrand eller stränder vid annat motsva-

rande område.

I samband med att stranden förstärks ska tillståndshavaren i samarbete

med fastighetsägaren se till att det finns gångförbindelse till vattenområdet

och möjlighet att nyttja stranden åtminstone på samma sätt som innan pro-

jektet. Tillståndshavaren ska se till att alla strandfastigheter som påverkas

av projektet har gångförbindelse till vattenområdet och möjlighet att nyttja

stranden åtminstone på samma sätt som innan projektet.

17) Tillståndshavaren ska separat uppgöra och genomföra en plan för

återställandet av landskapet i kraftverksomgivningen på ett sådant sätt

som föreskrivs av ansvarsområdet för miljö och naturresurser vid Närings-,

trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten. När planen görs och förverk-

ligas ska ägarna till fastigheterna i närheten av kraftverket höras.

I planen för återställandet av landskapet ska detaljerade åtgärdsplaner

ingå för åtminstone fastigheterna Forsåker RNr 3:12, Högfors RNr 4:47,

Mjölnars RNr 4:41 och Solnäs RNr 16:0 belägna i Överjeppo by.

18) Ifall de åtgärder som avses i detta beslut medför att tillgången till vatten

från åfåran, brunn, källa eller annan vattentäkt förhindras eller försvåras

avsevärt för någon fastighet, ska tillståndshavaren ersätta skadan eller om

fastighetsägaren eller den som med stöd av annan särskild rätt tar vatten

därifrån så kräver, ska tillståndshavaren i stället för ekonomisk ersättning

vidta nödvändiga åtgärder för att trygga fastighetens tillgång till vatten på

det sätt som stadgas i 11 kap. 12 § 1 mom. vattenlagen. Ifall man inte

kommer överens om ersättningen eller de åtgärder som ska utföras i stäl-

let, kan den som lidit skada, i den ordning som stadgas om ansöknings-

ärenden i vattenlagen, föra ärendet för avgörande till Regionförvaltnings-

verket i Västra och Inre Finland utan hinder av att tillståndsbeslutet vunnit

laga kraft.

19) Tillståndshavaren ska på egen bekostnad, om man inte kommer över-

ens om annat, utföra till följd av genomförandet av projektet nödvändiga

reparations- och ändringsarbeten på täckdikningars utloppsöppningar samt

på vatten-, avlopps-, el- och telefonledningar samt ombesörja flyttningar av

råmärken.

20) Ifall det innan byggarbetena inleds eller under byggtiden på arbetsom-

rådena eller inom projektets verkningsområde anträffas sådana fasta forn-

lämningar från historisk tid som avses i lagen om fornminnen, ska tillstånd-

shavaren ofördröjligen bringa saken till Museiverkets kännedom och till

den del det rör fornlämningen omedelbart avbryta byggarbetena under ti-

den som ärendet behandlas och nödiga åtgärder vidtas.

48

Bestämmelser för fiskerihushållning

21) Tillståndshavaren ska årligen inom januari månad från det att byggan-

det av Kiitolaforsens kraftverk inleds betala en fiskerihushållningsavgift på

1 000 euro till fiskerihushållningsenheten vid Närings-, trafik- och miljöcen-

tralen i Österbotten att användas till åtgärder som ska minska fiskerieko-

nomiska skador och men inom kraftverkets verkningsområde. Den första

fiskerihushållningsavgiften ska betalas innan arbetena inleds det år som

byggandet i enlighet med detta beslut börjar. Angående planen för hur av-

giften kommer att användas ska man inom verkningsområdet höra fiskela-

gen, fiskeområdena och Jeppo-Ytterjeppo fiskargille r.f.

22) Tillståndshavaren ska ifall Backforsens kraftverk byggs bidra med en

fjärdedel av kostnaderna för planeringen och förverkligandet av en fiske-

plats vid Lavastforsens forsområde i enlighet med tilläggsutredningen

"Principiell plan över fiskväg vid Backforsen kraftverk samt andra rekrea-

tionsmöjligheter vid Jeppo Kraft Andelslag vattenkraftverkprojekt". Utred-

ningen är daterad 4.12.2007 och uppgjord i samband med syneförrättning-

en med anledning av Jeppo Kraft Andelslags ansökan om tillstånd för byg-

gande av vattenkraftverk.

23) Tillståndshavaren ska planera och bygga en fiskväg i samband med

Kiitolaforsens kraftverk, ifall det senare ur fiskerihushållningssynvinkel vi-

sar sig vara behövligt. Fiskerihushållningsmyndigheten dvs. fiskerihushåll-

ningsenheten vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten är den

instans som bedömer om fiskvägen är behövlig. Fiskvägen ska planeras

och byggas i samarbete med fiskerihushållningsmyndigheten och Jeppo-

Ytterjeppo fiskargille r.f. Man bör kontrollera att fiskvägen fungerar och sä-

kerställa detta genom att vid behov göra ändringar i fiskvägen. Ansökan

och planen för byggande av fiskvägen, som även innehåller de flöden som

ska ledas in i fiskvägen under olika årstider, ska tillställas Regionförvalt-

ningsverket i Västra och Inre Finland före en tidpunkt som bestäms av fis-

kerihushållningsmyndigheten och baserar sig på behovet inom fiskerihus-

hållningen.

Ersättningar 24) Tillståndshavaren ska, om inget annat överenskommits, betala ersätt-

ningar i ett för allt för de bestående nyttjanderätterna till det markområde

som hamnar under kraftverkskonstruktionerna och de markområden som

ändras till vattenområden till följd av uppdämningen, vilka är belägna på

nedanstående fastigheter i Överjeppo by i Nykarleby stad. Ersättningarna

beräknas utgå till halvannan gång värdet i enlighet med 11 kap. 6 § vatten-

lagen:

Ägaruppgifter och ersättningssummar har tagits bort nätupplagans

beslut.

49 Fastighetens namn och RNr Grunder för ersättning Ägare Ersättning €

Högfors RNr 4:47 Under vatten och

konstruktioner 1 535 m2

Mjölnars RNr 4:41 Under vatten 55 m2

Ersättningarna i ett för allt ska betalas innan arbetena inleds, men dock

senast inom två månader från det att detta beslut vunnit laga kraft. På det

försenade beloppet ska i enlighet med 4 § 1 mom. räntelagen betalas en

årlig dröjsmålsränta som är sju procentenheter högre än den i 12 § avsed-

da referensränta som gäller vid tidpunkten i fråga. Deponering som avses i

11 kap. 15 § i vattenlagen ska inte göras på grund av att de förmåner som

ska ersättas är obetydliga.

25) Tillståndshavaren ska utan dröjsmål ersätta de skador som uppstår av

arbetenas utförande och som omedelbart framträder åt den som lidit skada

om inget annat överenskommits.

Tillståndshavaren ska i pengar ersätta stranderosion som projektet orsakar

på annan än i särskilt bruk tagen strand, ifall det inte finns särskilda skäl till

förstärkning av stranden eller den som lider skada kräver annat.

Ifall projektet som avses i detta beslut orsakar sådan skada, men eller för-

lust av förmån, som när tillståndet meddelas inte har förutsetts och som

tillståndshavaren enligt stadgandena i vattenlagen är ansvarig för, men

som man inte kommer överens om, ska tillståndshavaren tillställa Region-

förvaltningsverket i Västra och Inre Finland ärendet för avgörande. Den

som lidit förlust av förmån eller om allmänt intresse så kräver kan vederbö-

rande myndighet även tillställa regionförvaltningsverket ett sådant här

ärende för avgörande enligt det förfaringssätt som stadgas om ansök-

ningsärenden i vattenlagen utan hinder av att tillståndsbeslutet vunnit laga

kraft.

Kontroll 26) Tillståndshavaren ska dagligen kontrollera högsta och lägsta vatten-

stånd på den fasta pegeln som monterats i samband med Kiitolaforsens

kraftverksdamm. Över vattenståndsobservationerna bör föras bok och i

den bör noteras nämnda vattenstånd och vattenmängderna som samtidigt

släpps igenom turbinerna och flodutskoven och deras dygnsmedelvärden

samt förändringar i avtappningssätt inklusive tidpunkter. Uppgifterna om

vattenstånden, den avtappade vattenmängden och de beräkningar som ut-

förts ska uppbevaras och tillställas ansvarsområdet för miljö och naturre-

surser vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten samt mil-

jövårdsmyndigheten i Nykarleby stad på de tidpunkter som de bestämmer

och om så yrkas ges till påseende åt dem vilkas förmån eller rättighet kan

vara beroende av uppgifterna.

27) Tillståndshavaren ska ifall Backforsens kraftverk byggs i samarbete

med Jeppo Kraft Andelslag kontrollera regleringens verkningar på strand-

zonen i Lappo å mellan pålarna 150+00 (Hakolaforsen) - 438+00 (Piri bro)

på det sätt som godkänts av ansvarsområdet för miljö och naturresurser

50

vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten under en period

av minst fem år. Kontrollen ska inledas innan regleringen påbörjas. Kon-

trollresultaten ska tillställas nämnda ansvarsområde samt fiskerihushåll-

ningsenheten vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten. Till-

ståndshavarens andel är en fjärdedel av de gemensamma kostnaderna för

kontrollen och på basis av den eventuellt vidtagna nödvändiga åtgärder el-

ler ersättningar för att förhindra skador.

Ifall Backforsens kraftverk inte byggs, ska tillståndshavaren kontrollera

verkningarna av projektet på strandzonen inom dess verkningsområde på

det sätt som godkänts av ansvarsområdet för miljö och naturresurser vid

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten under en period av

minst fem år efter att Kiitolaforsens kraftverk tagits i bruk. Kontrollen ska in-

ledas innan kraftverket tas i bruk. Kontrollresultaten ska tillställas nämnda

ansvarsområde samt fiskerihushållningsenheten vid Närings-, trafik- och

miljöcentralen i Österbotten.

28) Tillståndshavaren ska ifall Backforsens kraftverk byggs i samarbete

med Jeppo Kraft Andelslag kontrollera projektets verkningar på vattendra-

gets isförhållanden, vattenkvalitet, djurliv och växtlighet under arbetets

gång och under regleringen på det sätt som godkänts av ansvarsområdet

för miljö och naturresurser vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra

Österbotten. Kontrollen av vattenkvaliteten ska innehålla uppföljning av

surheten, metallhalterna (speciellt Cd), syresituationen i åområdet upp-

ströms dammarna och eutrofieringen. I kontrollen ska man även beakta

hur projektet inverkar på utterns, flygekorrens och strömstarens levnads-

förhållanden. Tillståndshavarens andel av de gemensamma kontrollkost-

naderna är en fjärdedel.

Ifall Backforsens kraftverk inte byggs, ska tillståndshavaren kontrollera

projektets verkningar på vattendragets isförhållanden, vattenkvalitet, djurliv

och växtlighet under arbetstiden och under driften av Kiitolaforsens kraft-

verk på det sätt som godkänts av ansvarsområdet för miljö och naturresur-

ser vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten. I kontrollen

ska man även beakta hur projektet inverkar på utterns, flygekorrens och

strömstarens levnadsförhållanden.

Kontrollen kan utföras som en del av samkontrollen av Lappo å. Kontroll-

planen ska tillställas nämnda ansvarsområde för miljö och naturresurser

för godkännande inom tre månader efter att detta beslut vunnit laga kraft

och i god tid innan byggnadsarbetena inleds. Kontrollresultaten ska tillstäl-

las nämnda ansvarsområde samt fiskerihushållningsenheten vid Närings-,

trafik- och miljöcentralen i Österbotten.

29) Tillståndshavaren ska ifall Backforsens kraftverk byggs i samarbete

med Jeppo Kraft Andelslag kontrollera projektets verkningar på fiskerihus-

hållningen inklusive den eventuella fiskvägens funktion på det sätt som

godkänts av fiskerihushållningsenheten vid Närings-, trafik- och miljöcen-

51

tralen i Österbotten. Tillståndshavarens andel av de gemensamma kon-

trollkostnaderna är en fjärdedel.

Ifall Backforsens kraftverk inte byggs, ska tillståndshavaren kontrollera

projektets verkningar på fiskerihushållningen inklusive den eventuella fisk-

vägens funktion på det sätt som godkänts av fiskerihushållningsenheten

vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten.

Kontrollen kan utföras som en del av samkontrollen av Lappo å. Kontroll-

planen ska tillställas nämnda fiskerihushållningsenhet för godkännande

inom tre månader efter att detta beslut vunnit laga kraft och i god tid innan

byggnadsarbetena inleds. Kontrollresultaten ska tillställas nämnda fiskeri-

hushållningsenhet samt ansvarsområdet för miljö och naturresurser vid

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten.

30) Tillståndshavaren ska ifall Backforsens kraftverk byggs i samarbete

med Jeppo Kraft Andelslag genom kontroller och mätningar i terrängen ut-

reda eventuella skador och men som en höjning av vattenytan kan orsaka

markområden, byggnader, broar, fasta bryggor och andra konstruktioner i

Lappo å mellan pålarna 150+00 (Hakolaforsen) — 438+00 (Piri bro). Till-

ståndshavarens andel är en fjärdedel av de gemensamma utredningskost-

naderna och av kostnaderna för på basis av utredningarna eventuellt vid-

tagna nödvändiga åtgärder eller ersättningar för att förhindra skador.

Ifall Backforsens kraftverk inte byggs, ska tillståndshavaren efter att Kiitola-

forsens kraftverk tagits i bruk genom kontroller och mätningar i terrängen

utreda eventuella skador och men som projektet kan orsaka markområden,

byggnader, broar, fasta bryggor och andra konstruktioner belägna inom

projektets verkningsområde.

Ifall det konstateras att projektet orsakat vattensjuk mark eller annan skada

eller men, ska tillståndshavaren utan dröjsmål vidta åtgärder för att repare-

ra skadorna eller ersätta orsakade skador och men. Vid behov är förfa-

ringssättet det som sägs i tillståndsbestämmelse 25).

Tid för utförande av arbetena

31) De byggnadsarbeten som avses i detta beslut ska inledas inom fyra år

och slutföras till väsentliga delar inom åtta år från det att detta beslut vunnit

laga kraft vid äventyr att tillståndet och beviljade nyttjanderätterna annars

förfaller.

Meddelanden

32) Tillståndshavaren ska innan byggarbetena och regleringen inleds

skriftligen på förhand meddela om detta till ansvarsområdet för miljö och

naturresurser vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten,

fiskerihushållningsenheten vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Öster-

52

botten samt Nykarleby stads miljövårdsmyndighet. Vederbörande mark-

ägare ska meddelas på ändamålsenligt sätt.

33) Tillståndshavaren ska inom 60 dagar från det att byggarbetena blivit

färdiga och kraftverket tagits i bruk skriftligen meddela om detta till Region-

förvaltningsverket i Västra och Inre Finland, ansvarsområdet för miljö och

naturresurser vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten,

fiskerihushållningsenheten vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Öster-

botten samt Nykarleby stads miljövårdsmyndighet.

Ansökan om översyn

34) Tillståndshavaren ska gällande projektet tillställa Regionförvaltnings-

verket i Västra och Inre Finland en ansökan om översyn av de för vatten-

miljön och dess användning betydande tillståndsbestämmelserna för avgö-

rande inom tio år från det att Kiitolaforsens kraftverk har tagits i bruk och

en eventuell reglering har inletts. Till ansökan ska bifogas tillståndshava-

rens framställning om översyn av tillståndsbestämmelserna inklusive moti-

veringar samt resultat och rapporter enligt kontrollskyldigheterna som be-

stämts i de tidigare nämnda tillståndsbestämmelserna samt uppskattningar

av hur projektet har påverkat vattenmiljön och dess användning. Region-

förvaltningsverket kan i sitt avgörande vid behov bestämma att en ny an-

sökan om översyn av tillståndsbestämmelserna ska göras.

Motiveringar

Syftet med projektet

Syftet med projektet är att bygga ett nytt vattenkraftverk i Kiitolaforsen i

Lappo ås nedre lopp i dess västra gren dvs. Keppogrenen i Jeppoforsarna

i Nykarleby stad och, ifall Backforsens vattenkraftverk som planeras av

Jeppo Kraft Andelslag byggs uppströms, reglera Lappo å för att utnyttja

vattenkraften i vattendraget och öka produktionen av vattenkraft.

Vattenkraft I projektet tar man i bruk vattenkraften som uppstår mellan uppdämnings-

höjden N60 +14,85 m för Kiitolaforsens nya kraftverk i Lappo ås västra gren

och underfallsvattnet ca N60 +10,20 m. Denna vattenkraft är helt och hållet

belägen på det vattenområde som ägs av Jeppo Kraft Andelslag på fastig-

heten Lappo å RNr 29:0 (Jungar, Nykarleby). Sökanden äger det ur drift

tagna, gamla kraftverket i Kiitolaforsen för vilket det finns ett giltigt tillstånd

som beviljats av Kungliga Majestätets befallningshavare i Vasa län

1.7.1762 och som guvernören i Vasa län har fastställt med sitt beslut

6.6.1896. Även om förstnämnda beslut inte finns bevarat, varför uppdäm-

ningsvillkoren förblivit okända, har uppdämningshöjden för kraftverket i det-

ta beslut kunnat beräknas till samma som inom ramen för detta projekt

planerats för det nya kraftverket i Kiitolaforsen dvs. N60 +14,85 m. Det här

projektet utnyttjar således samma vattenkraft som Kiitolaforsens gamla

kraftverk, vars konstruktioner rivs bort från Lappo ås vattenområde i sam-

band med byggandet av det nya kraftverket.

53 Professor Erkki J. Hollo har i sina utlåtanden daterade 18.1.2008 och

11.2.2008 ansett att tillståndsbeslutet från år 1762 fortfarande är i kraft och

att sökanden har bestående nyttjanderätt till den vattenkraft som nu tas i

bruk. Sökanden har 30.12.2008 avtalat med Jeppo Kraft Andelslag om

bland annat bestående nyttjanderätt till all vattenkraft i Kiitolaforsen. Sö-

kanden har på basis av ovansagda i enlighet med 3 kap. 3 § vattenlagen i

sitt projekt bestående nyttjanderätt till all vattenkraft som tas i bruk i Kiitola-

forsen. Under syneförrättningen framfördes till denna del inga påminnelser

eller yrkanden.

Nyttan av projektet

Den kapitaliserade nyttan, som projektet medför genom ibruktagandet av

vattenkraften beräknat enligt vattenlagen är ca 3,5 miljoner euro. Om det

uppströms planerade Backforsens kraftverk byggs, uppstår dessutom eko-

nomisk nytta genom den korttidsreglering som enligt tillståndsbestämmel-

serna för kraftverket är tillåten vintertid 1.10–30.4. i samma rytm med det

uppströms belägna kraftverket, i och med att man snabbt kan reglera effekt

och frekvens i enlighet med förbrukningen i elnätet. Nytta som är svår att

uppskatta i pengar är att vattenområdet blir bättre för rekreationsanvänd-

ning i och med att uppdämningen gör åns vattendjup större och vatten-

ståndet mera stabilt än i dagens läge. Projektet är även ur allmän synvinkel

sett gynnsamt för miljön, eftersom det ökar den inhemska, förnybara och

utsläppsfria elproduktionen, vilket gör att samma energimängd inte behö-

ver produceras på något annat sätt som belastar miljön mer.

Skador och men av projektet samt minskning av dessa

Efter att projektet har förverkligats blir endast Lavastforsens forsområde

kvar i Lappo ås västra fåra, ifall Backforsens kraftverksprojekt, som är an-

hängigt separat förverkligas. Vattenstånden stiger på en sträcka av ca 2,5

kilometer fram till Lavastforsens nedre del, men vattenstånden vid över-

svämningstider stiger inte efter att projektet förverkligats. Projektets inver-

kan på vattenkvaliteten begränsas närmast till att mängden suspenderat

material och grumligheten ökar under byggnadstiden.

Ifall det uppströms planerade Backforsens kraftverk byggs, kan belast-

ningen av suspenderade ämnen och vattnets grumlighet tidvis öka något

vintertid 1.10–30.4. under perioden med korttidsreglering, speciellt vid

plötsliga och stora ändringar i vattenföringen. Genom att begränsa korttids-

regleringen enligt tillståndbestämmelserna till vintertiden kan man förhindra

att knottbeståndet växer, och då blir projektets inverkan på knottbestånden

liten enligt vad man på förhand kan uppskatta. Ifall Backforsens kraftverk

inte byggs, blir nyttan av en separat korttidsreglering mellan Kiitolaforsen

och Lavastforsen liten jämfört med de nackdelar den medför. Således före-

ligger det inte grunder för att bevilja tillstånd för en separat korttidsreglering

vid Kiitolaforsens kraftverk.

54 Man har försökt begränsa projektets verkningar på vattenkvaliteten, växt-

ligheten och djurlivet till ett minimum genom de ändringar som gjorts i an-

sökningsplanen vid syneförrättningen och genom tidigare nämnda till-

ståndsbestämmelser. Enligt tillståndsbestämmelserna ska avtappningen

vid Kiitolaforsens kraftverk alltid vara minst 1,5 m3/s när vattenföringssitua-

tionen så tillåter. Kraftverket ska landskapsmässigt på bästa möjliga sätt

anpassas till miljön. De erosionskänsliga stränderna som är i särskilt bruk

ska skyddas innan kraftverket tas i bruk. Gräv- och byggarbeten som gör

vattnet grumligt får inte utföras under fiskarnas lektid och rensningsarbete-

na ska utföras under en tidpunkt när vattenföringen är så liten som möjligt.

På de områden som undersöktes i utredningarna av vegetationen hittades

inga växter eller naturtyper som kräver särskilt skydd. De i naturvårdslagen

och habitatdirektivet skyddade djurarterna utterns och flygekorrens förök-

nings- och rastplatser varken förstörs eller försämras och inte heller riske-

ras dessa djurarters gynnsamma skyddsnivå då projektet genomförs i en-

lighet med tillståndsbestämmelserna. Således behövs inget undantagstill-

stånd i enlighet med 49 § i naturvårdslagen.

I förslaget till landskapsplan för Österbotten har ådalen i Jeppo reserverats

som kulturlandskapsområde. I mån av möjlighet ska åtgärder vidtas för att

förhindra och minska den skadliga inverkan projektet har på landskapet.

Då man även beaktar att Kiitolaforsens nya kraftverk har samma uppdäm-

ningsnivå som det gamla kraftverket, utgör projektets verkningar på vatten-

landskapet och därigenom på kulturlandskapet inte hinder för att bevilja

tillstånd i enlighet med tillståndsbestämmelserna ovan. Projektets skadliga

inverkan blir också mindre än om man skulle bygga ett helt nytt kraftverk i

en tidigare outbyggd och naturenlig fors. Projektet försvårar inte heller av-

sevärt planläggningen av området.

Nyttjanderätter

Den bestående nyttjanderätten som beviljas till det 2 150 m2 stora vatten-

område som hamnar under konstruktionerna till Kiitolaforsens nya kraftverk

kan anses övergå från platsen för det gamla kraftverket till platsen för det

nya kraftverket. Detta grundar sig på att sökanden enligt ett giltigt till-

ståndsbeslut från år 1762 har en motsvarande till arealen lika stor bestå-

ende nyttjanderätt till vattenområdet beläget i Lappo å för att hålla det

gamla kraftverkets konstruktioner i Kiitolaforsen. Denna nyttjanderätt förfal-

ler i och med detta beslut. Av de för projektet nödvändiga markområdena

på sammanlagt ca 3 390 m2 som hamnar under kraftverkskonstruktionerna

eller vattnet, hör ca 1 800 m2 till fastigheter som ägs av sökanden (Bäck

RNr 5:103 och Strand RNr 5:31). Således äger sökanden ca 53 % av de

markområden som behövs för projektet.

På basis av det ovannämnda kan sökanden med stöd av 2 kap. 7 § 1

mom. vattenlagen beviljas bestående nyttjanderätt till för projektet behövli-

ga mark- och vattenområden, som tillhör annan och som hamnar under

kraftverkskonstruktionerna och till markområden som till följd av att vatten-

55

ytan stiger förändras till vattenområden. Den nu beviljade bestående nytt-

janderätten till markområden, som hamnar under vatten till följd av att vat-

tenytan stiger på grund av projektet, gäller endast två fastigheter (Högfors

RNr 4:47 och Mjölnars RNr 4:41) belägna på östra stranden av Lappo ås

västra gren på området mellan dammarna till Kiitolaforsens nya och gamla

kraftverk. Sökanden har redan i enlighet med gällande tillståndsbeslut från

år 1762 bestående nyttjanderätt till strandbrinkarna i Lappo å på området

uppströms det gamla kraftverkets bottendamm, vilka till följd av att vatten-

ytan stiger förvandlas till vattenområden.

Fiskevårdsskyldigheter

Tillståndshavaren ska i enlighet med tillståndsbestämmelse 21) årligen till

fiskerihushållningsmyndigheten betala en 1 000 euros fiskerihushållnings-

avgift som regionförvaltningsverket funnit skälig för att användas till åtgär-

der som syftar till att minska de skador och men som uppstår inom kraft-

verkets verkningsområde. För att minska skadorna som projektet orsakar

på fisket ska tillståndshavaren i enlighet med tillståndsbestämmelse 22) er-

lägga en fjärdedel av kostnaderna för planeringen och genomförandet av

en fiskeplats vid forsområdet i Lavastforsen, ifall Backforsens kraftverk

byggs. Tillståndshavaren ska i enlighet med tillståndsbestämmelse 23)

planera och bygga en fiskväg i samband med Kiitolaforsens kraftverk, ifall

det senare ur fiskerihushållningssynvinkel visar sig vara nödvändigt.

Skyldigheterna i tillståndsbestämmelserna gällande fiskerihushållningen är

i enlighet med vad den vid syneförrättningen utsedda sakkunnige i natur-

hushållning och förrättningsmännen framställt, med undantag för höjningen

av fiskerihushållningsavgiften.

Ersättningar Tillståndshavaren har ålagts att enligt vad som sägs i tillståndsbestämmel-

se 24) erlägga en ersättning i ett för allt för den bestående nyttjanderätten

som beviljats till på två fastigheter belägna markområden som behövs för

projektet. Regionförvaltningsverket godkänner förslagen till ersättningar

som syneförrättningens förrättningsmän har gjort.

Regionförvaltningsverket ålägger inte tillståndshavaren att betala ersätt-

ning för den bestående nyttjanderätten som beviljats till det av Jeppo Kraft

Andelslag ägda, på fastigheten Lappo å RNr 29:0 belägna 2 150 m2 stora

vattenområdet som hamnar under konstruktionerna till Kiitolaforsens nya

kraftverk. Sökanden har redan i enlighet med gällande tillståndsbeslut från

år 1762 en motsvarande bestående nyttjanderätt till att hålla det gamla

kraftverket i Kiitolaforsen på vattenområdet beläget i Lappo å. I samband

med att detta projekt förverkligas rivs de gamla kraftverkskonstruktionerna

och förs bort från vattenområdet. Därför föranleder den beviljade beståen-

de nyttjanderätten till det vattenområde som hamnar under det nya kraft-

verkets konstruktioner inte någon förmånsförlust som ska ersättas till vat-

tenområdets ägare.

56 Vad man på förhand kan uppskatta orsakar projektet ingen annan skada,

men eller förlust av förmån, vilken enligt vattenlagen borde ersättas. Till-

ståndsbestämmelser gällande ersättning av skador som eventuellt uppstår

till följd av att arbetena utförs och skador som inte kan förutses har givits.

Kontroll Enligt tillståndsbestämmelserna ska tillståndshavaren kontrollera vatten-

stånden på den fasta pegel som monterats i samband med kraftverks-

dammen och vattenmängderna som släpps igenom turbinerna och flodut-

skoven. Tillståndshavaren ska kontrollera projektets verkningar på strand-

zonen inom projektets verkningssområde under en period av minst fem år.

Tillståndshavaren ska på det sätt som godkänts av vederbörande myndig-

heter kontrollera hur arbetet med projektet och driften av kraftverket påver-

kar vattendragets isförhållanden, vattenkvalitet, djurliv och växtlighet samt

projektets verkningar på fiskerihushållningen.

Vattenförvaltningsplan

Lappo å hör till vattenförvaltningsområdet Kumo älv - Skärgårdshavet -

Bottenhavet vars vattenförvaltningsplan statsrådet godkände 10.12.2009.

Enligt vattenförvaltningsplanen varierar vattnets ekologiska status i Lappo

å mellan måttlig och dålig. En god status på vattnet i Lappo ås övre lopp

kan uppnås fram till och med år 2015. För att uppnå målet för Lappo ås

nedersta del och nedre lopp behövs tilläggstid fram till år 2027 på grund av

problem med sura jordar och strukturhinder i vattendraget (vandringshind-

ret i Nykarleby). De centrala målen för vattenvården för Lappo å är att för-

bättra vattenkvaliteten och göra det möjligt för fiskar att vandra upp i ån.

Då detta projekt, som syftar till att bygga det nya vattenkraftverket i Kiitola-

forsen i Lappo ås västra fåra, rensa Lappo å upp- och nedströms kraftver-

ket och riva det gamla vattenkraftverket i Kiitolaforsen från vattenområdet i

Lappo å samt reglera Lappo å förverkligas på det sätt som sägs i de ovan

nämnda tillståndsbestämmelserna utgör det inte ett hinder för att man

uppnår målen som ställts för Lappo å i vattenförvaltningsplanen. Till-

ståndsbestämmelsen gällande kontrollen av vattenkvaliteten, preciserar

projektets verkningar på vattenkvaliteten och dessa kontrollresultat kan tas

i beaktande när tillståndshavaren för projektets del ska anhängiggöra an-

sökan om översyn av de tillståndsbestämmelser som ur vattenmiljösyn-

punkt och dess användning är betydande. Detta måste ske inom tio år från

det att Kiitolaforsens kraftverk har tagits i bruk och en eventuell reglering

har inletts. Fiskens vandring förbi Kiitolaforsens kraftverk möjliggörs i till-

ståndsbestämmelserna.

Intressejämförelse

Regionförvaltningsverket anser att förverkligandet av projektet i enlighet

med planen som ändrades under syneförrättningen och ovannämnda till-

ståndsbestämmelser inte äventyrar det allmänna hälsotillståndet eller or-

sakar i 2 kap. 5 § vattenlagen avsedda avsevärda skadliga förändringar i

57

omgivningens naturförhållanden eller i vattennaturen och dess funktion el-

ler i hög grad försämrar bosättnings- eller näringsförhållandena på orten.

Den kapitaliserade nyttan, som projektet medför av ibruktagandet av vat-

tenkraften beräknat enligt vattenlagen är ca 3,5 miljoner euro och dessut-

om uppstår ekonomisk nytta genom den korttidsreglering som för kraftver-

ket är tillåten vintertid, ifall det uppströms belägna Backforsens vattenkraft-

verk byggs. Ekonomiskt mätbara skador, men och andra förmånsförluster

till följd av projektet uppgår till ca 10 000 euro. Nyttan av att vattenområdet

kommer att lämpa sig bättre för rekreationsbruk är svår att uppskatta i

pengar. Dessutom är projektet ur allmänt intresse sett gynnsamt för miljön,

eftersom det ökar andelen inhemsk, förnybar och utsläppsfri elproduktion.

En förmånsförlust vars penningbelopp är svårt att uppskatta är att Kiitola-

forsen förvandlas till lugnvatten ända till Lavastforsens nedre del, men ur

allmänt intresse är inte betydelsen av den förlorade förmånen så stor att

den skulle ändra slutresultatet av intressejämförelsen.

Då projektet genomförs i enlighet med tillståndsbestämmelserna så som

sagts ovan är nyttan av projektet betydande jämfört med de skador, men

och andra förmånsförluster det orsakar. Sålunda föreligger det förutsätt-

ningar för att med stöd av 2 kap. 6 § 2 mom. vattenlagen bevilja tillstånd.

Lagrum 2 kap. 3 §, 4 §, 6 § 2 mom., 7 § 1 mom., 11 §, 11 a §, 12 §, 14 a § och 22

§, 3 kap. 3 §, 8 kap. 9 § och 10 a §, 11 kap. 3 §, 5 §, 6 §, 8 §, 12 §, 14 §

och 14 a § samt 16 kap. 23 a § vattenlagen

3 § och 9 § dammsäkerhetslagen

Utlåtande om påminnelserna, yrkandena och åsikterna

Beviljande av tillstånd för byggande av vattenkraftverk och reglering av

Lappo å

Förutsättningarna för att bevilja tillstånd i enlighet med tillståndsbestäm-

melserna föreligger i enlighet med vad som sagts i motiveringarna till avgö-

randet.

Korttidsreglering

Korttidsregleringen är begränsad på så sätt att Kiitolaforsens kraftverk får

utöva korttidsreglering endast om Jeppo Kraft Andelslags planerade Back-

forsens kraftverk byggs uppströms Kiitolaforsens kraftverk. Korttidsre-

gleringen ska i det fallet ske i samma rytm som vid Backforsens kraftverk.

Eftersom korttidsregleringen då är obetydlig och skadorna av den har

minskats genom att i tillståndsbestämmelse 5) begränsa korttidsreglering-

en till perioden 1.10–30.4., föreligger det förutsättningar för att bevilja till-

stånd till korttidsreglering.

58

Rensningsarbeten

Rensningsarbetena gör att vattnet grumlas, men detta men är dock kortva-

rigt och det kan minskas genom att utföra rensningarna i enlighet med till-

ståndsbestämmelse 8) under en tid när vattenföringen är så liten som möj-

ligt samt att utföra gräv- och byggarbetena utanför fiskarnas lektid.

Utredningar som bifogats ansökan och miljökonsekvensbedömningen

Utredningarna som bifogats ansökan och utredningarna som sökanden

lämnat in under syneförrättningen är tillräckliga för att avgöra ärendet. An-

gående yrkandena på miljökonsekvensbedömning konstaterar regionför-

valtningsverket att det för Jeppo Kraft Andelslags kraftverksprojekt, som

ursprungligen omfattade byggandet av två kraftverk och en reglerings-

damm i Jeppoforsarna, har gjorts en miljökonsekvensbedömning som fär-

digställts år 1998. Vid synesammanträdet 16.1.2007, där man behandlade

Jeppo Kraft Andelslags ändrade ansökan, har man yrkat att en ny miljö-

konsekvensbedömning görs såväl för Jeppo Kraft Andelslags kraftverks-

projekt som för Oy Herrfors Ab:s projekt gällande Kiitolaforsens kraftverk

som i det skedet redan var anhängigt vid Västra Finlands miljötillstånds-

verk. Västra Finlands miljöcentral har 9.1.2008 beslutat att ingen ny miljö-

konsekvensbedömning behöver göras med anledning av att Jeppo Kraft

Andelslags kraftverksprojekt har ändrats.

Vad man på förhand kan uppskatta kommer inte Kiitolaforsens kraftverks-

projekt att orsaka sådana betydande miljökonsekvenser som avses i lagen

och förordningen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning, varför det

inte är ett sådant projekt på vilket man borde tillämpa förfarandet vid miljö-

konsekvensbedömning. Inte heller har den regionala miljöcentralen eller

närings-, trafik- och miljöcentralen fattat något beslut om att tillämpa förfa-

randet på detta projekt. När man beaktar att det redan har gjorts en miljö-

konsekvensbedömning av Jeppo Kraft Andelslags kraftverksprojekt och att

ingen ny bedömning behöver göras trots att projektet har ändrats, kommer

inte den sammanlagda inverkan av nämnda projekt och Kiitolaforsens

kraftverksprojekt, vad man på förhand kan uppskatta, att orsaka sådana

betydande miljökonsekvenser som avses i lagen och förordningen om för-

farandet vid miljökonsekvensbedömning att det av den orsaken skulle fin-

nas skäl att göra en ny bedömning.

Vattenstånd vid översvämningstider

Regionförvaltningsverket har inte ålagt sökanden att betala ersättningar för

skador som orsakas av översvämningar, eftersom vattenstånden vid över-

svämningstider inte stiger till följd av att detta projekt förverkligas.

59

Vattenvård

Gällande yrkanden på ekologisk status för vattnet i Lappo å, vilka fram-

ställts i påminnelserna, hänvisar regionförvaltningsverket till vad som sägs

under rubriken "Vattenförvaltningsplan" i motiveringarna till avgörandet.

Projektets verkningar på Stadsforsens kraftverk

Regionförvaltningsverket har i tillståndsbestämmelse 6) beaktat Nykarleby

stads/Nykarleby Kraftverks påminnelse genom att bestämma att avtapp-

ningen vid Kiitolaforsens kraftverk ska skötas så att den inte orsakar det

nedströms belägna Stadsforsens kraftverk någon förlorad vattenkraftpro-

duktion ej heller annan skada. Tillståndshavaren är också skyldig att följa

upp regleringens verkningar på Stadsforsens kraftverk.

Projektets verkningar på fiskbestånden och fisket

Byggnadsarbetena medför att vattnet grumlas, vilket kan inverka menligt

på fiskarnas lek samt driva bort fiskarna. Denna skada är dock kortvarig

och den kan mildras genom att utföra gräv- och byggarbetena som gör

vattnet grumligt utanför fiskarnas lektid i enlighet med tillståndsbestämmel-

se 8). Byggandet av dammar inverkar i nuläget inte på förökningen hos de

strömlekande fiskarna, eftersom Stadsforsens damm vid Nykarleby Kraft-

verk hindrar dessa fiskars vandring upp i Lappo å. Ifall det senare ur fiske-

rihushållningssynvinkel visar sig vara behövligt är tillståndshavaren i enlig-

het med tillståndsbestämmelse 23) skyldig att planera och bygga en fisk-

väg i samband med Kiitolaforsens kraftverk. För att bedöma om en fiskväg

är behövlig och för att planera och bygga den samt säkerställa att den fun-

gerar, hänvisar regionförvaltningsverket till nämnda tillståndsbestämmelse.

Beträffande andra yrkanden gällande fiskbestånden och fisket hänvisar re-

gionförvaltningsverket till vad som sägs under rubriken "Fiskevårdsskyldig-

heter" i motiveringarna till avgörandet.

Fiskerihushållningsavgift

Den fiskerihushållningsavgift på 1 000 euro årligen som fastställts i till-

ståndsbestämmelse 21) är tillräcklig för att minska skadorna som projektet

medför för fiskbestånden och fisket.

Verkningarna på uttern, flygekorren och strömstaren

Beträffande yrkandena gällande uttern och flygekorren hänvisar regionför-

valtningsverket till vad som sägs under rubriken "Skador och men av pro-

jektet samt minskning av dessa" i motiveringarna till avgörandet. Projektets

inverkan på strömstaren är liten.

60

Ersättningsyrkanden

Tillståndshavaren har i tillståndsbestämmelse 24) ålagts att betala ersätt-

ningar till två fastighetsägare för bestående nyttjanderätter till markområ-

den. Gällande de ersättningsyrkanden som QQ och RR:s samt SS har

framfört, hänvisar regionförvaltningsverket till vad som sägs under rubri-

kerna "Skador och men av projektet samt minskning av dessa" och "Er-

sättningar" i motiveringarna till avgörandet.

Kontroller

Tillståndshavaren har ålagts att kontrollera projektets inverkan i enlighet

med tillståndsbestämmelserna 26)–30).

Övriga påminnelser, yrkanden och åsikter

Regionförvaltningsverket har beaktat övriga påminnelser, yrkanden och

åsikter på det sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna.

HANDLÄGGNINGSAVGIFT

Handläggningsavgiften för detta beslut är 12 771 euro.

Fakturan skickas separat från Servicecentret för statens ekonomi- och per-

sonalförvaltning.

Motivering Enligt 7 § 2 mom. i statsrådets förordning om avgifter till regionförvalt-

ningsverket (1145/2009) ska för en prestation, om den gäller ett ärende

som blivit anhängigt innan förordningen trädde ikraft, tas ut en avgift enligt

de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Enligt 2 § i miljöministeri-

ets förordning om miljötillståndsverkens avgiftsbelagda prestationer

(1238/2003), som var ikraft då ansökan blev anhängig och avgiftstabellen i

bilagan till nämnda förordning, ska för beslutet uppbäras den avgift som

stadgats för ett kraftverk och reglering av ett vattenområde under 10 km2.

Avgiften uppbärs till ett 35 procent högre belopp, eftersom arbetsinsatsen

har varit större än vad tabellen i bilagan till förordningen anger.

MEDDELANDE OM TILLSTÅNDSBESLUT

Beslut Oy Herrfors Ab

Kopia av beslutet

Nykarleby stad

Kauhava stad

Miljövårdsmyndigheten i Nykarleby stad

Miljövårdsmyndigheten i Kauhava stad

Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral/

ansvarsområdet för miljön och naturresurserna (per e-post)

61

Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral, ansvarsområdet för näring-

arna, arbetskraften, kompetensen och kulturen/fiskerienheten (per e-post)

Finlands miljöcentral (per e-post)

Jeppo Kraft Andelslag

Förrättningsingenjör AA

Meddelande om beslut

Enligt dpoESAVI-206-04-09-2010

Annonsering på anslagstavlor

Beslutet kungörs på de officiella anslagstavlorna vid Södra Finlands regi-

onförvaltningsverks ansvarsområde för miljötillstånd och i Nykarleby stad.

62 SÖKANDE AV ÄNDRING

Ändring i detta beslut kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdom-

stol.

Bilaga Besvärsanvisning

Esko Vähäsöyrinki Hannu Kokko Birgitta Vauhkonen

Nina Engberg

Ärendet har avgjorts av miljöråden Esko Vähäsöyrinki (ordförande), Hannu

Kokko och Birgitta Vauhkonen. Ärendet har föredragits av miljöjurist Nina

Engberg. I ärendet har röstats. Votumet har bifogats beslutet.

NE/tv

Bilaga

BESVÄRSANVISNING

Besvärsmyndighet Ändring i Södra Finlands regionförvaltningsverks beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken.

Besvärstid Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs,

dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår 18.7.2011.

Besvärsrätt Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, närings-, trafik- och miljöcentraler, kommunala miljövårds-myndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet.

Besvärsskriftens innehåll

I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges - det beslut i vilket ändring söks - ändringssökandens namn och hemkommun - den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress under

vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformatio-nen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, 65101 Vasa, e-postadress vaasa.hao@oikeus.fi, underrättas)

- till vilka delar ändring söks i beslutet - vilka ändringar som yrkas i beslutet - de grunder på vilka ändring yrkas - ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte

besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post)

Bilagor till besvärsskriften Till besvärsskriften skall fogas

- de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om des-sa inte redan tidigare har tillställts myndigheten

- fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet.

Hur besvärsskriften skall tillställas regionförvaltningsverket

Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Södra Finlands

regionförvaltningsverk. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också sändas per post, telefax eller e-post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut.

Södra Finlands regionförvaltningsverks kontaktinformation

besöksadress: Bangårdsvägen 9, 00520 Helsingfors

postadress: PB 115, 00231 Helsingfors telefon: (växel) 020 636 1040 telefax: 09 6150 0533

e-post: ymparistoluvat.etela@avi.fi öppettid: kl. 8 – 16.15 Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden

ut en rättegångsavgift på 90 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justi-tieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift in-te uppbärs.

Bilaga till beslutet

Nro 94/2011/4

Dnro ESAVI/206/04.09/2010

VOTUM

Miljörådet Hannu Kokko

Tillståndsavgörande Jag förkastar ansökan.

Motiveringar Jeppoforsarna i Jeppo bildar ett 7 km långt forsavsnitt av Lappo å i Nykar-

leby stad såväl i åns västra som östra gren. Forsarnas längd är samman-

lagt 2,5 km och de har en totalareal på 11,8 ha. Den översta forsen i västra

fåran eller Keppofåran är Keppoforsen och nedströms den finns Lavastfor-

sen, Finskasforsen, Mjölnarsforsen. Kiitolaforsen utgörs av Finskas- och

Mjölnarsforsen som bildar ett enhetligt forsavsnitt. Den översta forsen i öst-

ra eller Jungaråfåran är Tollikkoforsen som nedströms följs av Gunnarsfor-

sen, Mietasforsen, Jungarforsen, Bösas stråkan och Silvastforsen. Fårorna

går samman efter forsarna.

Nedströms 3 km från forsavsnittet i Jeppo ligger Hakolaforsen (0,4 ha). Ef-

ter forsen börjar ett 13 km långt avsnitt med lugnvatten, som samtidigt fun-

gerar som övre bassäng för Stadsforsens kraftverk som avstänger fåran i

Lappo å. Kraftverket ligger 3 km från åmynningen. Följande damm som

avstänger åfåran uppströms forsavsnittet i Jeppo är kraftverket i Hourun-

koski som ligger 87 km från åmynningen och därefter kommer Mäkelänko-

ski kraftverksdamm som ligger 98 km från åmynningen. Det nuvarande till-

ståndet för Stadsforsens kraftverk omfattar skyldighet att utplantera sik och

flytta nejonögon. En fiskväg planeras i samband med kraftverket.

Lappo å har varit en bra å för vandringsfisk. Lax och öring har vandrat

ända upp till ovanför Mäkelänkoski och vandringssiken i rikliga mängder till

forsarna i åns nedre del. Det har även funnits harr, nejonögon och kräftor i

ån. Stadsforsens kraftverksdamm, årensningar, regleringar och en dålig

vattenkvalitet har lett till att fiskbestånden i ån har försvagats och åns re-

kreationsvärde minskat. Vattnet i ån är mörkt, näringsrikt och tidvis surt.

Vattenkvaliteten har småningom blivit bättre.

Det nuvarande kraftverket i Kiitolaforsen byggdes på 1920-talet. Anlägg-

ningen har inte varit i användning på 3–4 decennier. Kraftverkets volymflö-

de har varit 10 m3/s, fallhöjd 5,1 m och effekt 0,42 MW. Kraftverkskanalen,

som är i dåligt skick, är belägen på vänstra sidan av åfåran och kraftstatio-

nen är belägen ca 150 m nedströms grunddammen som stänger fåran vid

Kiitolaforsens nacke. Enligt en uppskattning på basen av handlingarna har

dammens krönhöjd varit N60 +14,85 m. Dammen har delvis rasat och dess

nuvarande krönhöjd är ca N60 +14 m. Största delen (ca 90 %) av vattnet

2

strömmar numera via grunddammens och kraftverkskanalens konstruktio-

ner till Kiitolaforsen.

Oy Herrfors Ab ansöker om tillstånd att bygga ett nytt kraftverk i Kiitolafor-

sen. Kraftverkets volymflöde är enligt planerna 25 m3/s, fallhöjden 4,65 m,

effekten 0,95 MW och den årliga energiproduktionen 4 600 MWh. Den nya

kraftverksdammen, som stänger fåran och kraftstationen placeras ned-

ströms Kiitolaforsen ca 50 m nedanom den nuvarande kraftstationen och

ca 200 m nedanom den nuvarande grunddammen. Dammen får en krön-

höjd på N60 +17,00 m. Avsikten är att rensa en 150 m lång sträcka upp-

ströms för kraftverkets tilloppskanal och 100 m nedströms samt 300 m av

fåran nedströms.

Eftersom kraftverket byggs nedanom Kiitolaforsen, hamnar Finskasforsen

och Mjölnarsforsen helt och hållet under dammkonstruktionerna och vatt-

net. Där bildas i stället en dammbassäng. Vattenståndet stiger med ca 4 m

vid kraftverksdammen och ca 1 m vid den nuvarande grunddammen samt

0,5 m nedströms Lavastforsen.

Övre gränsen för uppdämningen vid kraftverket är planerad till N60 +14,85

m och nedre gränsen till N60 +14,35 m. Vattengenomströmningen i kraft-

verket är 6–25 m3/s. Då när vattentillflödet är mindre än 6 m3/s tillämpas

dygnsreglering av kraftverkets övre bassäng i enlighet med uppdämning-

ens nedre och övre gräns. När vattentillflödet överstiger 25 m3/s leds vat-

tenmängden som överstiger turbinflödet genom flodutskovsluckorna förbi

anläggningen.

Regleringen av kraftverkets övre bassäng är som störst 0,5 m omedelbart

uppströms från dammen. Regleringen inverkar på en sträcka om ca 2,5 km

ända till nedanom Lavastforsen. Vid medelvattenföring varierar vatten-

ståndet nedanom kraftverket med ca 0,1 m, men vid lågvattenföring varie-

rar vattenståndet med maximalt 0,6 m på grund av korttidsregleringen. Re-

gleringen inverkar på en sträcka av 4 km fram till forsnacken på Hakalafor-

sen.

Jeppo Kraft Andelslag planerar bygga Backforsens kraftverk uppströms

från Kiitolaforsens vattenkraftverk, och om det blir av används anläggning-

arna i samma rytm.

I ansökningsplanen och syneförrättningen har man inte utrett om det är

möjligt att bygga en fiskväg förbi Kiitolaforsens kraftverk. Tryggande av mil-

jön för vandringsfiskarna är ett betydande mål för utvecklingen av Lappo å,

och planeringen av en fiskväg är därför en väsentlig del av planeringen av

Kiitolaforsens kraftverk och avtappning.

Förrättningsmännen föreslår att tillstånd huvudsakligen beviljas i enlighet

med ansökan. Vattenståndet ovanför kraftverksdammen bör dock hållas så

exakt som möjligt vid N60 +14,85 m, korttidsreglering är inte tillåten och en

3

fiskväg bör byggas i samband med kraftverket, ifall det vid en senare tid-

punkt anses vara nödvändigt.

Ifall Backforsens kraftverk byggs av Jeppo Kraft Andelslag, föreslår förrätt-

ningsmännen att Kiitolaforsens kraftverk bör användas i samma rytm. I det-

ta fall är dygnsreglering tillåten under tiden 1.10 – 30.4 och minst 1,5 m3/s

ska alltid avtappas genom anläggningen, ifall vattenföringssituationen tillå-

ter det.

Jeppoforsarna lämpar sig fortfarande till sin struktur som plats för vand-

ringsfiskarnas förökning och yngelproduktion. Av vandringsfiskarna stiger

lax, öring och sik upp i åarna från mitten av sommaren och leker i forsarna

i slutet av hösten. Rommen ligger under vintern i grusbäddar som gjorts till

lekplats för fisken. Fiskynglen kläcks under våren och under yngelstadiet

lever de i forsområdena innan de tar sig ut till havet.

Nejonögonen vandrar upp i åarna i slutet av sommaren. Nejonögonen till-

bringar vintern på områden med forsar och strömt vatten där de suger sig

fast på stenytor. Nejonögonen leker på våren i forsarnas sand- och grus-

bottnar. Efter kläckningen söker sig nejonögonlarven (linål) till åarnas

mjukbottnade grunda strandområden, där den lever nedgrävd i bottnen

några år innan den genomgår metamorfos och vandrar ut till havet för vux-

enstadiet.

Av de lokala fiskarterna vandrar en del upp i åarna på våren för att leka.

Vårlekande fiskarter som vandrar uppåt är bl.a. abborre, gädda, mört och

id. Iden leker där det är strömt och de andra på grunt vatten med strand-

vegetation. Flodkräftan och signalkräftan lever i forsarnas stensamlingar

och på grunda strandområden med lämpliga ställen att gräva ner sig på.

Forsområdet i Jeppo, inklusive Kiitolaforsen, utgör en del av uttrarnas

livsmiljö. Uttern äter och vilar i forsarna. I området har man inte observerat

några uttrar som byggt bo. En förutsättning för att uttern ska trivas är att

det på vintern finns isfria områden där den hittar mat. Vintertid hittar man

även den övervintrande strömstaren vid isfria områden. Strandområdena

och miljön kring forsarna utgör hemvist för flygekorren. Uttern och flygekor-

ren är arter som i habitatdirektivet (bilaga IV(a)) och naturvårdsförordning-

en (bilaga 4) avsetts bli föremål för särskilt skydd. Det är förbjudet att för-

störa och försämra föröknings- och rastplatser för individer av dessa arter.

Strömstaren hör enligt klassificeringen över utrotningshotade arter till de

nära hotade arterna. Artens bestånd har minskat i Finland.

I enlighet med ramdirektivet för vatten har en förvaltningsplan gjorts för

Lappo å. För att uppnå en god ekologisk status för ån och kunna bibehålla

den, förutsätts bl.a. att vandringsfiskarna har möjlighet att vandra upp i

Lappo ås huvudfåra och att det finns så många förökningsområden för fis-

kar som möjligt. Dessutom är målet att reducera näringsbelastningen på

ån, den försurande belastningen från sulfatmarker, skadlig lågvattenföring

och stora variationer i vattenflödet i ån.

4

Längs Lappo ås nedre del verkar Nykarleby fiskeområde. Målet för fiske-

områdets plan för nyttjande och vård i enlighet med fiskelagen är att ut-

veckla ett mångsidigt fiske och en mångsidig fisketurism samt förbättra fis-

kerihushållningen för Lappo å.

Miljön kring Jeppoforsarna och längs Lappo å är en mångsidigt uppbyggd

kulturmiljö där det förekommer rikligt med objekt som ansluter till industri-

och trafikhistorien. Industriområdet som byggts upp i samband med Kiitola-

forsen hör till våra byggda kulturmiljöer av riksintresse. Forsarna är en vä-

sentlig del av områdets å- och kulturlandskap. I regionplanen och förslaget

till landskapsplan för Österbotten har ådalen i Jeppo reserverats som kul-

turlandskapsområde. Byggande av kraftverk står i konflikt med dessa pla-

ner. I forsarna finns rester av gamla vattenkvarnar och -sågar med tillhö-

rande dammar och konstruktioner, vilka utgör fasta fornlämningar från hi-

storisk tid.

Byggandet av Kiitolaforsens vattenkraftverk förstör Finskasforsen och

Mjölnarsforsen (1,5 ha) för alltid och hindrar fiskarna att vandra längs väst-

ra grenen till de ovanliggande forsarna, ifall ingen fiskväg byggs vid an-

läggningen. Förutom skyldighet att bygga fiskväg, borde kraftverket åläg-

gas skyldighet att plantera ut fisk eller betala fiskerihushållningsavgift i stäl-

let för de permanent förlorade områdena där vandringsfiskar och lokala fis-

kar kan föröka sig och producera yngel.

Kiitolaforsens kraftverk förändrar väsentligt och permanent kulturmiljön och

vattenlandskapet vid Kiitolaforsen samt förstör eventuella fasta fornläm-

ningar i området.

Ifall också Backforsens kraftverk byggs av Jeppo Kraft Andelslag i västra

grenen samt Gunnarsforsens och Silvastforsens vattenkraftverk byggs i

östra grenen, går nästan alla forsar i Jeppo förlorade. Byggandet förändrar

forsarna och gör ån uppströms till dammbassäng på en sträcka av nästan

30 km. Sammanlagt förlorar man en forsareal på 9,7 ha. Lavastforsen

(2,1 ha) mellan kraftverken i västra grenen bevaras, men även den kom-

mer att påverkas av dygnsregleringen.

Förlusten av forsområden strider mot målen i vattenramdirektivets åt-

gärdsprogram och planen för fiskeområdets nyttjande och vård. Det blir be-

tydligt svårare att utveckla fiskerihushållningen i området så att vandrings-

fiskarnas vandring möjliggörs, eftersom de kvarvarande potentiella förök-

ningsområdena i Lappo å försvinner nästan helt. Vandringsfiskarnas vand-

ring upp i Lappo å och byggandet av fiskvägar i Jeppoforsarna skulle när-

mast möjliggöra enbart fiske men inte fiskarnas naturliga förökning. Vården

av fiskbestånd inklusive utplanteringsskyldighet i dammbassängerna och

den reglerade ån är svår att genomföra och resultatet osäkert.

Det till naturförhållandena välbevarade kulturhistoriska landskapet i Jep-

poområdet förändras väsentligt. Utterns revir i forsområdena, inklusive Kii-

tolaforsen, krymper i den mån att det förutsätter ansökan om undantagstill-

5

stånd enligt 49 § 3 mom. naturvårdslagen. Antalet strömstarar i området

minskar sannolikt. Byggandet har ingen betydande inverkan på flygekor-

rens utbredningsområde.

I planen ingår dygnsreglering och även förrättningsmännen har föreslagit

en dygnsreglering, vilket kommer att öka erosionen av strandområdena.

På vintern blir isen tjockare än tidigare och dess mekaniska inverkan nöter

strandzonen så att vattenvegetationen minskar väsentligt. När vattenvege-

tationen förändras och ställvis försvinner helt, försvagas de lokala fiskar-

ternas bestånd. Erosionen av strandområdena och en ökad mängd sus-

penderat material gör bottenfaunan ensidigare och ändrar konkurrensfak-

torerna mellan arterna så att antalet knott sannolikt ökar och fiske med

stående fångstredskap försvåras. Dygnsregleringen gör att de forsområ-

den som inte byggs får mindre betydelse för förökning och yngelproduktion

hos vandringsfiskar. Det blir svårare att uppnå målen att förbättra vatten-

kvaliteten i ån, eftersom mängden suspenderade partiklar och övergöd-

ningen till följd av nötningen av fåran ökar. Det blir betydligt svårare att

uppnå en god ekologisk status för Lappo ås nedre del.

När man beaktar utvecklingsmålen för Lappo å är det inte möjligt att för-

verkliga byggandet av Kiitolaforsens kraftverk och dygnsregleringen som

föreslås i ansökan eller samkörningen med eventuella andra kraftverk som

förrättningsmännen föreslagit i enlighet med 2 kap. 3 § vattenlagen.

Enligt ansökan är effekten hos Kiitolaforsens kraftverk 0,95 MW och den

årliga energiproduktionen i genomsnitt 4 600 MWh. Med ett energipris på

38 €/MWh uppgår värdet på elektriciteten till 175 000 euro per år och kapi-

taliserat i enlighet med vattenlagen till 3,5 milj. euro. Korttidsregleringen

enligt planen och som föreslagits av förrättningsmännen är möjlig endast i

form av dygnsreglering, eftersom den åfåra som fungerar som kraftverkets

övre bassäng är endast 2,5 km lång. Nyttan av regleringen blir således li-

ten.

Enligt 2 kap. 6 § 2 mom. vattenlagen är en förutsättning för att tillstånd ska

beviljas att nyttan är betydlig i förhållande till de skador, men eller andra

förluster av förmåner som byggandet medför. I 2 kap. 11 § 3 mom. vatten-

lagen stadgas att då penningvärdet av nytta eller skada, men och annan

förlust av förmån är svårt att uppskatta eller företaget eller förmån som går

förlorad, utöver penningvärdet, även har annan betydelse, skall vid pröv-

ningen av förutsättningarna för tillståndet betydelsen av företaget och den

förmån som går förlorad jämföras ur allmän synpunkt.

Med beaktande av målen i förvaltningsplanen för Lappo å i enlighet med

ramdirektivet, projekten för att utveckla fiskeri- och naturhushållningen och

den regionala ekonomin samt tryggandet av de kulturhistoriska faktorer i

Kiitolaforsens område, vilkas penningvärde är svårt att uppskatta, ger pro-

jektet, speciellt ur allmän synpunkt sett, ingen betydande nytta under hela

sin livscykel jämfört med den skada, men och annan förlust av förmån det

orsakar. Projektet står också i strid med ikraftvarande plan och dess mål,

6

och det försvårar genomförandet av andra planer, som motsvarar utveck-

lingsmålen som fastställts för ån. Således föreligger det inte förutsättningar

för att bevilja tillstånd i enlighet med vattenlagen, varför ansökan bör för-

kastas.

Lagrum 2 kap, 3 §, 4 §, 6 § 2 mom., 11 §, 11 a §, 22 § 2 mom. och 16 kap. 23 a §.

vattenlagen

Hannu Kokko

ETELÄ-SUOMEN ALUEHALLINTOVIRASTO YMPÄRISTÖLUPAVASTUUALUE puh. 020 636 1040 fax 03 570 8002 kirjaamo.etela@avi.fi www.avi.fi/etela

Helsingin toimipaikka Ratapihantie 9, 00520 Helsinki PL 115, 00231 Helsinki ymparistoluvat.etela@avi.fi

KÄÄNNÖS

Lyhennysote

Päätös

Nro 94/2011/4

Dnro ESAVI/206/04.09/2010

Annettu julkipanon jälkeen

16.6.2011

ASIA Kiitolankosken vesivoimalaitoksen rakentaminen Lapuanjokeen sekä La-

puanjoen säännöstely Överjepon kylässä Uudenkaarlepyyn kaupungissa

HAKIJA Oy Herrfors Ab

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

ALUEHALLINTOVIRASTON RATKAISU

Luparatkaisu Etelä-Suomen aluehallintovirasto myöntää Oy Herrfors Ab:lle luvan Kiito-

lankosken uuden vesivoimalaitoksen rakentamiseen Lapuanjoen länsihaa-

raan siihen kuuluvine rakentamistöineen ja läjittämisineen, Lapuanjoen

perkaamiseen voimalaitoksen ylä- ja alapuolella ja Kiitolankosken vanhan

vesivoimalaitoksen rakenteiden purkamiseen Lapuanjoen vesialueelta se-

kä Lapuanjoen säännöstelemiseen Uudenkaarlepyyn kaupungin Över-

jepon kylässä 15.6.2009 päivätyn suunnitelman mukaisesti kuitenkin siten

muutettuna, kuin lupamääräyksistä ilmenee.

Aluehallintovirasto myöntää Oy Herrfors Ab:lle pysyvän käyttöoikeuden

hanketta varten tarvittaviin voimalaitosrakenteiden alle jäävään maa-

alueeseen ja vedenpinnan nousun seurauksena vesialueeksi muuttuviin

maa-alueisiin kiinteistöistä, jotka ilmenevät lupamääräyksestä 24), ja voi-

malaitosrakenteiden alle jäävään 2 150 m2:n suuruiseen vesialueeseen

kiinteistöstä Lappo å RN:o 29:0 Uudenkaarlepyyn kaupungin Jungarin ky-

lässä.

Lupamääräyksessä 24) on määrätty korvaukset pysyvistä käyttöoikeuksis-

ta hanketta varten tarvittaviin maa-alueisiin. Hankkeesta ei ennalta arvioi-

den aiheudu muuta vesilain mukaan korvattavaa vahinkoa, haittaa tai

edunmenetystä.

Etelä-Suomi

2

Vanhaan lupapäätökseen perustuvat oikeudet

Oy Herrfors Ab saa tällä päätöksellä oikeuden ottaa Kiitolankosken uudes-

sa vesivoimalaitoksessa pysyvään käyttöön Kuninkaallisen Majesteetin

Vaasan läänin käskynhaltijan 1.7.1762 antaman lupapäätöksen mukaisen

Kiitolankosken vanhan vesivoimalaitoksen oikeuden vesivoimaan. Tämän

päätöksen lupamääräyksillä korvataan mainitun päätöksen padotusehdot.

Lupamääräykset Luvan saajan on noudatettava vesilain säännöksiä ja seuraavia lupamää-

räyksiä.

Kiitolankosken voimalaitoksen rakenteet

1) Koneasema siihen liittyvine tulva-aukkoineen, ylä- alakanava sekä maa-

padot sijoitetaan 10.6.2009 päivätyn piirustuksen nro R2-KIITOLA-301,

voimalaitosalue, asemapiirros 1:2000 mukaisesti Lapuanjoen länsihaa-

raan. Kulkuyhteys koneasemalle järjestetään joen länsirannalta.

Koneasema, tulva-aukot ja muut rakenteet tehdään 10.6.2009 päivättyjen

piirustusten nro R2-KIITOLA-302, voimalaitosrakenteet, kartta 1:1000 ja

nro R44-KIITOLA-303, voimalaitosrakenteet, taso- ja pituusleikkaus 1:200

mukaisesti. Koneaseman tuloaukon leveys on noin 6,5 m ja kynnyskorkeus

noin N60 +7,40 m. Tuloaukko varustetaan välpällä. Koneaseman vesitiet on

voitava sulkea ala- ja ylävirran puolelta. Voimalaitoksen rakennusvirtaama

on noin 25 m3/s ja voimalaitos voidaan varustaa kahdella turbiinilla.

2) Voimalaitoksen ylä- ja alapuolella tehdään perkaukset 10.6.2009 päivät-

tyjen piirustusten nro R2-KIITOLA-301, voimalaitosalue, asemapiirros

1:2000 ja nro R44-KIITOLA-304, ylä- ja alakanava, pituusleikkaus 1:200

mukaisesti.

Ylävirran puolella yläkanavaa perataan noin 150 m:n matkalla. Kanavan

pohjan korkeus koneaseman edessä on N60 +6,50 m. Tästä pohja nousee

ylävirtaan päin noin 50 metrin matkalla kaltevuudessa 1:7 noin tasoon N60

+12,00 m. Yläkanavan pohjan leveys on noin 10 m. Tästä perkaus jatkuu

noin 100 m ylävirtaan joen luonnollisen pohjan tasoon. Perkausalueella

olevat vanhat voimalaitosrakenteet saadaan poistaa.

Alavirran puolelle kaivetaan alakanava, jonka pohjan korkeus imuputken

suulla on N60 +4,00 m. Tästä kanavan pohja nousee noin 30 metrin matkal-

la kaltevuudessa 1:7 noin tasoon N60 +8,00 m. Alakanavan pohjan leveys

on noin 10 m ja sivuluiskien kaltevuus 1:2. Tästä perkaus jatkuu samassa

tasossa noin 75 m alavirtaan joen luonnollisen pohjan tasoon. Perkausta

jatketaan pohjan leveydellä noin 10 m ja pohjan tasossa N60 +8,00 m luon-

nollisen pohjan noustessa mainitun tason yläpuolelle noin 140 m Lapuan-

joen noin paalulla 193+60 olevan maantiesillan yläjuoksun puolella ja noin

3

150 m saman sillan alajuoksun puolella päättyen joen luonnollisen pohjan

tasoon. Perkausalueella olevat vanhat voimalaitosrakenteet saadaan pois-

taa.

3) Koneaseman yhteyteen, sen itäpuolelle rakennetaan kaksi tulva-

aukkoa. Tulva-aukkojen leveys on vähintään 6,50 m ja kynnyskorkeus

enintään N60 +11,00 m. Aukot varustetaan koneellisilla sulkuluukuilla. Tul-

va-aukkojen ylä- ja alapuoli perataan piirustuksesta nro R2-KIITOLA-302,

voimalaitosrakenteet, kartta 1:1000 ilmenevältä alueelta. Perkausalueella

olevat vanhat voimalaitosrakenteet saadaan poistaa.

Koneasema ja tulva-aukkorakenteet yhdistetään jokiuoman rantapenkerei-

siin maapadoilla. Maapatojen harjan korkeus on vähintään N60 +17,00 m,

harjan leveys vähintään 4,0 m ja luiskien kaltevuus 1:2–1:3.

Patorakenteista on ennen niiden käyttöönottoa toimitettava patoturvalli-

suuslain ja -asetuksen mukaiset suunnitelmat ja selvitykset patoturvalli-

suusviranomaiselle.

Voimalaitoksen padotus- ja juoksutussääntö

4) Juoksutukset Kiitolankosken voimalaitoksella on hoidettava niin, että

vedenkorkeus voimalaitoksen yläpuolella pidetään mahdollisimman tarkoin

tasolla N60 +14,85 m. Sääoloista tai muista poikkeuksellisista syistä johtu-

en edellä mainittu taso saadaan ylittää lyhytaikaisesti enintään 5 cm ja alit-

taa lyhytaikaisesti enintään 5 cm. Vedenkorkeus saa nousta korkeuden N60

+14,85 m yläpuolelle silloin, kun molemmat tulvaluukut ovat täysin auki.

Kiitolankosken voimalaitoksen ja sen yhteyteen mahdollisesti rakennetta-

van kalatien kautta on juoksutettava aina yhteensä vähintään 1,5 m3/s.

Kun Lapuanjoen kokonaisvirtaama Kepon haarautumispaikassa on alle

3 m3/s, voimalaitokselta ja kalatien kautta juoksutetaan kuitenkin virtaama-

jaon mukaista tulovirtaamaa.

5) Kiitolankosken voimalaitoksella saadaan harjoittaa lyhytaikaissäännös-

telyä aikavälillä 1.10.–30.4. samassa rytmissä kuin yläpuolisella Jeppo

Kraft Andelslagin Backforsenin voimalaitoksella, mikäli Backforsenin voi-

malaitos rakennetaan. Aikavälillä 1.5.–30.9. lyhytaikaissäännöstely on kiel-

letty. Juoksutuksien muutokset on tehtävä samalla tavoin kuin Backforse-

nin voimalaitoksella eli ns. juoksutusrampein. Vedenkorkeus voimalaitok-

sen yläpuolella on tällöinkin pidettävä mahdollisimman tarkoin tasolla

N60 +14,85 m.

Mikäli Backforsenin voimalaitosta ei rakenneta, Kiitolankosken voimalai-

tokselta on juoksutettava tulovirtaamaa ilman lyhytaikaissäännöstelyä. Ve-

denkorkeus voimalaitoksen yläpuolella on tällöinkin pidettävä kaikkina ai-

koina mahdollisimman tarkoin tasolla N60 +14,85 m.

4 6) Jääkannen muodostumisvaiheen aikana Kiitolankosken voimalaitoksen

juoksutukset on hoidettava niin, että pysyvä jääpeite saadaan aikaiseksi

niin nopeasti, kuin se on vallitsevissa olosuhteissa mahdollista. Juoksutuk-

set ja niiden muutokset on muutoinkin tehtävä niin, että niistä aiheutuu

mahdollisimman vähän vahinkoa tai haittaa vesistössä.

Kiitolankosken voimalaitoksen juoksutukset on hoidettava niin, että alapuo-

lella sijaitsevalle Uudenkaarlepyyn kaupungin Stadsforsenin voimalaitok-

selle ei aiheuteta vesivoimatuotannon menetyksiä tai muutakaan vahinkoa.

Juoksutukset on hoidettava yhteistyössä Jeppo Kraft Andelslagin ja Uu-

denkaarlepyyn kaupungin kanssa. Kiitolankosken voimalaitoksen käyttöön-

otosta on ilmoitettava mainituille voimalaitosten omistajille. Kiitolankosken

voimalaitoksen käytön vaikutuksia Stadsforsenin voimalaitokseen on seu-

rattava erityisesti juoksutuskäytännön muotoutumisen aikana yhteistyössä

mainitun voimalaitoksen omistajan määräämän edustajan kanssa.

Vedenkorkeusasteikko

7) Vedenkorkeuksien tarkkailemista varten on Kiitolankosken voimalaitos-

padon yhteyteen ylävirranpuolelle sopivaan ja helposti päästävään paik-

kaan asetettava senttimetrijaotuksella varustettu vedenkorkeusasteikko.

Asteikkoon on erikseen selvästi merkittävä korkeus N60 +14,85 m.

Töiden suorittaminen

8) Rakennustyöt on tehtävä siten ja sellaiseen aikaan, että vesistölle ja sen

käytölle aiheutuu mahdollisimman vähän haittaa ja häiriötä sekä ettei ym-

päristössä tapahtuvalle elinkeino- ym. toiminnalle aiheudu häiriöitä. Veden

samentumista aiheuttavia kaivu- ja rakennustöitä ei saa suorittaa kalojen

kutuaikana. Perkaustyöt on tehtävä mahdollisimman vähävetisenä aikana.

9) Voimalaitos on sopeutettava mahdollisimman hyvin ympäristöönsä lupa-

määräyksessä 17) sanotun maisemointisuunnitelman mukaisesti. Suunni-

telmaa toteutettaessa on kuultava voimalaitoksen läheisyydessä olevien

kiinteistöjen omistajia.

10) Rakennustöiden suorittamiseksi saadaan rakentaa tilapäisiä työpatoja

ja työmaateitä. Rakennustyöt on tehtävä niin, ettei aiheuteta enempää va-

hinkoa tai haittaa, kuin työn suunnitelman mukainen toteuttaminen ilman

kohtuuttomia kustannuksia vaatii.

11) Perattavat ja kaivettavat massat on läjitettävä luvan saajan omistamal-

le alueelle tai maanomistajan kanssa erikseen sovitulle maa-alueelle. Läji-

tettävät massat on muotoiltava ympäristöön sopeutuviksi eikä niistä saa

aiheutua yleiseen tai yksityiseen etuun kohdistuvaa vahinkoa tai haittaa.

Massat on läjitettävä siten, etteivät ne pääse valumaan takaisin vesistöön.

12) Luvan saajan on omalla kustannuksellaan poistettava veden ja raken-

teiden alle jääviltä alueilta vanhat voimalaitosrakenteet sekä puut ja pen-

5

saat yhteistyössä alueen omistajan kanssa, ellei omistaja itse halua tehdä

sitä.

13) Rakennustöiden päätyttyä on rakennuspaikoilta, niiden ympäristöstä ja

veden alle jäävältä alueelta poistettava rakennusjätteet sekä työnaikaiset

padot ja tiet, ellei tien osalta kiinteistönomistajan kanssa toisin sovita. Ra-

kennustöiden jäljet ja kaivutöiden yhteydessä syntyneet maa- ja kivikasat

sekä penkereiden, teiden ja kaivantojen luiskat on tasoitettava ja saatetta-

va ympäröivään maastoon sopeutuviksi. Erityistä huomiota on kiinnitettävä

näkyvillä paikoilla oleviin läjitysalueisiin.

Kunnossapito

14) Luvan saajan on pidettävä asianmukaisessa kunnossa tämän päätök-

sen mukaiset voimalaitosrakenteet, maapadot, rantavahvistusrakenteet,

huoltotiet, perkaukset, läjitykset, mahdollinen kalatie ja muut rakenteet.

Kulkuyhteyden ja rannankäyttömahdollisuuden säilyttämiseksi tehtävien

rakennelmien kunnossapito kuuluu kiinteistönomistajalle luvan saajan en-

nallistettua ne.

Toimenpiteet vahinkojen ja haittojen estämiseksi

15) Luvan saajan on tarkkailtava voimalaitoshankkeen mahdollisia vaiku-

tuksia välittömästi voimalaitoksen yläpuolella sijaitsevaan kulttuurihistorial-

lisesti arvokkaaseen vanhaan Kiitolan maantiesiltaan voimalaitoksen ra-

kentamisen aikana ja sen käyttöönoton jälkeen. Tarvittaessa luvan saajan

on vahvistettava siltaa tarpeellisilta osin sen kestävyyden varmistamiseksi

yhteistyössä tieviranomaisen kanssa niin, että sillan kulttuurihistoriallinen

merkitys säilyy.

16) Luvan saajan on kustannuksellaan ennen voimalaitoksen käyttöönot-

toa vahvistettava erityisessä käytössä oleva ranta yhteistyössä kiinteistön-

omistajan kanssa ainakin seuraavilla kiinteistöillä Överjepon kylässä, ellei

kiinteistönomistajan kanssa toisin sovita:

Forsåker RN:o 3:12

Högfors RN:o 4:47

Mjölnars RN:o 4:41

Solnäs RN:o 16:0

Holmända RN:o 1:95

Mikäli voimalaitoksen käyttöönoton jälkeen suoritettavat tarkkailut tai muut

selvitykset sitä edellyttävät, luvan saajan on vahvistettava rantatörmät va-

hinkojen ja haittojen estämiseksi myös muilla erityisessä käytössä olevilla

tai erityiseen käyttöön tulevilla ja hankkeen vaikutuspiirissä olevilla rannoil-

la, ellei kiinteistönomistajan kanssa toisin sovita. Ranta on vahvistettava

yhteistyössä kiinteistönomistajan kanssa. Erityiseen käyttöön otetuiksi tai

otettaviksi rannoiksi katsotaan rakennuspaikkojen, varastoalueen, tontti-

6

maan, puutarhan, pellon, uimarannan tai muun vastaavan alueen kohdalla

olevat rannat.

Rannanvahvistustyön yhteydessä luvan saajan on järjestettävä vähintään

entisenveroinen kulkuyhteys vesialueelle ja vähintään entisenveroinen

rannan käyttömahdollisuus yhteistyössä kiinteistönomistajan kanssa. Lu-

van saajan on huolehdittava siitä, että kaikkien hankkeen vaikutuspiirissä

olevien rantakiinteistöjen kulkuyhteys vesialueelle ja rannankäyttömahdol-

lisuus säilyvät vähintään entisenveroisina.

17) Luvan saajan on erikseen tehtävä ja toteutettava Etelä-Pohjanmaan

elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen ympäristö ja luonnonvarat -vas-

tuualueen hyväksymällä tavalla voimalaitosympäristön maisemointisuun-

nitelma. Suunnitelmaa tehtäessä ja toteutettaessa on kuultava voimalaitok-

sen läheisyydessä olevien kiinteistöjen omistajia.

Maisemointisuunnitelmaan on sisällytettävä ainakin Överjepon kylän kiin-

teistöjä Forsåker RN:o 3:12, Högfors RN:o 4:47, Mjölnars RN:o 4:41 ja

Solnäs RN:o 16:0 koskevat yksityiskohtaiset toimenpidesuunnitelmat.

18) Mikäli jonkin kiinteistön veden saanti tässä päätöksessä tarkoitettujen

toimenpiteiden johdosta jokiuomasta, kaivosta, lähteestä tai muusta ve-

denottamosta estyy tai huomattavasti vaikeutuu, on luvan saajan korvatta-

va vahinko tai, jos kiinteistönomistaja tai vettä muun erityisen oikeuden no-

jalla ottava niin vaatii, luvan saajan on rahalla korvaamisen sijasta tarvitta-

vin toimenpitein turvattava kiinteistön veden saanti vesilain 11 luvun 12 §:n

1 momentissa säädetyllä tavalla. Mikäli korvauksesta tai sen sijaan suori-

tettavista toimenpiteistä ei sovita, voi vahinkoa kärsinyt saattaa asian lupa-

päätöksen lainvoiman estämättä Länsi- ja Sisä-Suomen aluehallintoviras-

ton ratkaistavaksi siinä järjestyksessä, kuin hakemusasioista on vesilaissa

säädetty.

19) Luvan saajan on kustannuksellaan, ellei toisin sovita, tehtävä hank-

keen toteuttamisen vuoksi tarpeelliset salaojien laskuaukkojen sekä vesi-,

viemäri-, sähkö- ja puhelinlinjojen korjaus- ja muutostyöt sekä rajamerkkien

siirrot.

20) Mikäli ennen rakennustöiden aloittamista tai niiden aikana työalueilla

tai hankkeen vaikutusalueella havaitaan muinaismuistolain tarkoittamia his-

toriallisen ajan kiinteitä muinaisjäännöksiä, luvan saajan on välittömästi

otettava asiassa yhteyttä Museovirastoon ja keskeytettävä tältä osin raken-

nustyöt asian käsittelyn ja tarvittavien toimenpiteiden ajaksi.

Kalatalousmääräykset

21) Luvan saajan on maksettava Kiitolankosken voimalaitoksen rakenta-

mistöiden aloittamisesta lähtien vuosittain tammikuun loppuun mennessä

Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen kalatalousyksiköl-

le kalatalousmaksua 1 000 euroa käytettäväksi voimalaitoksen vaikutus-

7

alueen kalataloudellisia vahinkoja ja haittoja vähentäviin toimenpiteisiin.

Ensimmäinen kalatalousmaksu on maksettava ennen töiden aloittamista

sinä vuonna, kun tämän päätöksen mukainen rakentaminen alkaa. Maksun

käyttösuunnitelmasta on kuultava vaikutusalueen kalastuskuntia, kalastus-

alueita ja Jeppo-Ytterjeppo fiskargille r.f.:ää.

22) Luvan saajan on osallistuttava yhdellä neljäsosalla Jeppo Kraft Andels-

lagin vesivoimalaitosten hakemusasian katselmustoimituksen yhteydessä

laaditun 4.12.2007 päivätyn lisäselvityksen "Suunnitelma Backforsenin

voimalaitoksen kalatiestä sekä muista virkistystoiminnoista Jeppo Kraft

Andelslag'n vesivoimalaitoshankkeen yhteydessä" mukaisen Lavastforse-

nin koskialueen kalastuspaikan suunnittelun ja toteuttamisen kustannuk-

siin, mikäli Backforsenin voimalaitos rakennetaan.

23) Luvan saajan on suunniteltava ja rakennettava Kiitolankosken voima-

laitoksen yhteyteen kalatie, mikäli se myöhemmin osoittautuu kalatalouden

kannalta tarpeelliseksi. Kalatien tarpeellisuuden arvioi kalatalousviranomai-

nen eli Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen kalatalous-

yksikkö. Kalatie on suunniteltava ja rakennettava yhteistyössä kalatalous-

viranomaisen ja Jeppo-Ytterjeppo fiskargille r.f.:n kanssa. Kalatien toimi-

vuutta on tarkkailtava ja toimivuus on varmistettava tekemällä tarvittaessa

muutoksia kalatiehen. Kalatien rakentamista koskeva hakemus ja suunni-

telma, joka sisältää myös kalatiehen eri vuodenaikoina johdettavat virtaa-

mat, on toimitettava Länsi- ja Sisä-Suomen aluehallintovirastolle kalatalo-

usviranomaisen määräämään ja kalataloudelliseen tarpeeseen perustu-

vaan ajankohtaan mennessä.

Korvaukset 24) Luvan saajan on maksettava, ellei toisin sovita, Överjepon kylässä

Uudenkaarlepyyn kaupungissa sijaitsevien kiinteistöjen voimalaitosraken-

teiden alle jäävän maa-alueen ja vedenpinnan nousun seurauksena vesi-

alueeksi muuttuvien maa-alueiden pysyvistä käyttöoikeuksista seuraavat

kertakaikkiset korvaukset, joissa on otettu huomioon vesilain 11 luvun

6 §:n mukainen puolitoistakertaisuus:

Tietoverkossa olevasta päätöksestä on poistettu omistajatiedot ja

korvaussummat.

Kiinteistön nimi ja RN:o Korvausperusteet Omistaja Korvaus €

Högfors RN:o 4:47 Rakenteiden ja veden

alle 1 535 m2

Mjölnars RN:o 4:41 Veden alle 55 m2

Kertakaikkiset korvaukset on maksettava ennen töiden aloittamista mutta

kuitenkin viimeistään kahden kuukauden kuluttua siitä, kun tämä päätös on

saanut lainvoiman. Viivästyneelle määrälle on korkolain 4 §:n 1 momentin

mukaisesti maksettava vuotuista viivästyskorkoa, jonka määrä on seitse-

män prosenttiyksikköä korkeampi, kuin kulloinkin voimassa oleva 12 §:ssä

tarkoitettu viitekorko. Vesilain 11 luvun 15 §:ssä tarkoitettua tallettamista ei

ole toimitettava korvattavien etujen vähäisyyden vuoksi.

8 25) Luvan saajan on viivytyksettä korvattava töiden suorittamisesta välit-

tömästi aiheutuvat vahingot asianomaiselle vahingonkärsijälle, ellei toisin

sovita.

Luvan saajan on korvattava rahalla muulla kuin erityiseen käyttöön otetulla

rannalla hankkeen johdosta tapahtuva rannan syöpyminen, ellei rannan

vahvistamiseen ole erityistä syytä tai vahingonkärsijä muuta vaadi.

Mikäli tässä päätöksessä tarkoitetusta hankkeesta aiheutuu sellaista vahin-

koa, haittaa tai muuta edunmenetystä, jota lupapäätöstä annettaessa ei

ole edellytetty ja josta luvan saaja on vesilain säännösten mukaisesti vas-

tuussa, eikä asiasta päästä sopimukseen, luvan saajan on saatettava asia

Länsi- ja Sisä-Suomen aluehallintoviraston ratkaistavaksi. Edunmenetyk-

sen kärsinyt tai yleisen edun niin vaatiessa asianomainen viranomainen

voi myös saattaa tällaisen asian lupapäätöksen lainvoiman estämättä mai-

nitun aluehallintoviraston ratkaistavaksi siinä järjestyksessä, kuin hake-

musasioista on vesilaissa säädetty.

Tarkkailu 26) Luvan saajan on päivittäin tarkkailtava ylintä ja alinta vedenkorkeutta

Kiitolankosken voimalaitospadon yhteyteen asetetulta vedenkorkeusas-

teikolta. Vedenkorkeushavainnoista on pidettävä kirjaa, johon on merkittä-

vä mainitut vedenkorkeudet ja samanaikaisesti turbiinien ja tulva-aukkojen

kautta purkautuvat vesimäärät ja niiden vuorokausikeskiarvot sekä juoksu-

tustavassa tapahtuneet muutokset ajankohtineen. Tiedot vedenkorkeuksis-

ta, purkautuvista vesimääristä ja suoritetuista laskelmista on säilytettävä ja

toimitettava Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen

ympäristö ja luonnonvarat -vastuualueelle sekä Uudenkaarlepyyn kaupun-

gin ympäristönsuojeluviranomaiselle niiden määrääminä ajankohtina ja

vaadittaessa annettava niiden nähtäväksi, joiden etu tai oikeus saattaa olla

tiedoista riippuvainen.

27) Luvan saajan on tarkkailtava säännöstelyn vaikutuksia rantavyöhyk-

keeseen Lapuanjoen paaluvälillä 150+00 (Hakolankoski) – 438+00 (Pirin

silta) yhteistyössä Jeppo Kraft Andelslagin kanssa sekä Etelä-Pohjanmaan

elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen ympäristö ja luonnonvarat -

vastuualueen hyväksymällä tavalla vähintään viiden vuoden ajan, mikäli

Backforsenin voimalaitos rakennetaan. Tarkkailu on aloitettava ennen

säännöstelyn aloittamista. Tarkkailun tulokset on toimitettava mainitulle

vastuualueelle sekä Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuk-

sen kalatalousyksikölle. Luvan saajan osuus tarkkailun ja sen perusteella

mahdollisesti tarpeellisten vahinkoja estävien toimenpiteiden tai korvaus-

ten yhteisistä kustannuksista on yksi neljäsosa.

Mikäli Backforsenin voimalaitosta ei rakenneta, luvan saajan on tarkkailta-

va hankkeen vaikutuksia rantavyöhykkeeseen hankkeen vaikutusalueella

Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen ympäristö ja

luonnonvarat -vastuualueen hyväksymällä tavalla vähintään viiden vuoden

ajan Kiitolankosken voimalaitoksen käyttöönoton jälkeen. Tarkkailu on aloi-

tettava ennen voimalaitoksen käyttöönottoa. Tarkkailun tulokset on toimi-

9

tettava mainitulle vastuualueelle sekä Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja

ympäristökeskuksen kalatalousyksikölle.

28) Luvan saajan on tarkkailtava hankkeen työnaikaisia ja säännöstelyn-

aikaisia vaikutuksia vesistön jääoloihin, vedenlaatuun, eläimistöön ja kas-

villisuuteen Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen

ympäristö ja luonnonvarat -vastuualueen hyväksymällä tavalla yhteistyössä

Jeppo Kraft Andelslagin kanssa, mikäli Backforsenin voimalaitos rakenne-

taan. Vedenlaadun osalta tarkkailuun on sisällyttävä happamuuden, metal-

lipitoisuuksien (erityisesti Cd), patojen yläpuolisen jokialueen happitilan-

teen ja rehevyyden seuranta. Tarkkailussa on myös otettava huomioon

hankkeen vaikutus saukon, liito-oravan ja koskikaran elinolosuhteisiin. Lu-

van saajan osuus yhteisistä tarkkailukustannuksista on yksi neljäsosa.

Mikäli Backforsenin voimalaitosta ei rakenneta, luvan saajan on tarkkailta-

va hankkeen työnaikaisia ja Kiitolankosken voimalaitoksen käytönaikaisia

vaikutuksia vesistön jääoloihin, vedenlaatuun, eläimistöön ja kasvillisuu-

teen Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen ympä-

ristö ja luonnonvarat -vastuualueen hyväksymällä tavalla. Tarkkailussa on

myös otettava huomioon hankkeen vaikutus saukon, liito-oravan ja koski-

karan elinolosuhteisiin.

Tarkkailu voidaan toteuttaa osana Lapuanjoen yhteistarkkailua. Tarkkailu-

suunnitelma on toimitettava mainitulle ympäristö ja luonnonvarat -

vastuualueelle hyväksyttäväksi kolmen kuukauden kuluessa tämän pää-

töksen lainvoimaiseksi tulemisesta ja hyvissä ajoin ennen rakennustöiden

aloittamista. Tarkkailun tulokset on toimitettava mainitulle vastuualueelle

sekä Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen kalatalous-

yksikölle.

29) Luvan saajan on tarkkailtava hankkeen kalataloudellisia vaikutuksia

mukaan lukien mahdollisen kalatien toimivuus Pohjanmaan elinkeino-, lii-

kenne- ja ympäristökeskuksen kalatalousyksikön hyväksymällä tavalla yh-

teistyössä Jeppo Kraft Andelslagin kanssa, mikäli Backforsenin voimalaitos

rakennetaan. Luvan saajan osuus yhteisistä tarkkailukustannuksista on

yksi neljäsosa.

Mikäli Backforsenin voimalaitosta ei rakenneta, luvan saajan on tarkkailta-

va hankkeen kalataloudellisia vaikutuksia mukaan lukien mahdollisen kala-

tien toimivuus Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen ka-

latalousyksikön hyväksymällä tavalla.

Tarkkailu voidaan toteuttaa osana Lapuanjoen yhteistarkkailua. Tarkkailu-

suunnitelma on toimitettava mainitulle kalatalousyksikölle hyväksyttäväksi

kolmen kuukauden kuluessa tämän päätöksen lainvoimaiseksi tulemisesta

ja hyvissä ajoin ennen rakennustöiden aloittamista. Tarkkailun tulokset on

toimitettava mainitulle kalatalousyksikölle sekä Etelä-Pohjanmaan elinkei-

no-, liikenne- ja ympäristökeskuksen ympäristö ja luonnonvarat -vastuu-

alueelle.

10

30) Luvan saajan on maastossa suoritettavin tarkistuksin ja mittauksin sel-

vitettävä vedenpinnan nostosta mahdollisesti aiheutuvat maa-alueisiin, ra-

kennuksiin, siltoihin, kiinteisiin laitureihin ja muihin rakenteisiin kohdistuvat

vahingot ja haitat Lapuanjoen paaluvälillä 150+00 (Hakolankoski) –

438+00 (Pirin silta) yhteistyössä Jeppo Kraft Andelslagin kanssa, mikäli

Backforsenin voimalaitos rakennetaan. Luvan saajan osuus näistä yhtei-

sistä selvityskustannuksista ja selvitysten perusteella mahdollisesti tarpeel-

listen vahinkoja estävien toimenpiteiden tai korvausten yhteisistä kustan-

nuksista on yksi neljäsosa.

Mikäli Backforsenin voimalaitosta ei rakenneta, luvan saajan on selvitettä-

vä Kiitolankosken voimalaitoksen käyttöönoton jälkeen maastossa suoritet-

tavin tarkistuksin ja mittauksin hankkeesta mahdollisesti aiheutuvat maa-

alueisiin, rakennuksiin, siltoihin, kiinteisiin laitureihin ja muihin rakenteisiin

kohdistuvat vahingot ja haitat hankkeen vaikutusalueella.

Mikäli vettymis- tai muuta vahinkoa tai haittaa todetaan aiheutuvan, luvan

saajan on viipymättä korjattava vauriot toimenpitein tai korvattava aiheutu-

neet vahingot ja haitat. Tarvittaessa menetellään siten, kuin lupamääräyk-

sessä 25) on sanottu.

Töiden suorittamisaika

31) Tässä päätöksessä tarkoitetut rakennustyöt on aloitettava neljän vuo-

den kuluessa ja saatettava olennaisilta osiltaan loppuun kahdeksan vuo-

den kuluessa siitä, kun tämä päätös on saanut lainvoiman uhalla, että lupa

ja myönnetyt käyttöoikeudet muutoin raukeavat.

Ilmoitukset 32) Rakennustöiden ja säännöstelyn aloittamisesta on etukäteen ilmoitet-

tava kirjallisesti Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökes-

kuksen ympäristö ja luonnonvarat -vastuualueelle, Pohjanmaan elinkeino-,

liikenne- ja ympäristökeskuksen kalatalousyksikölle sekä Uudenkaarlepyyn

kaupungin ympäristönsuojeluviranomaiselle ja tarkoituksenmukaisella ta-

valla asianomaisille maanomistajille.

33) Rakennustöiden valmistumisesta ja voimalaitoksen käyttöönotosta on

60 päivän kuluessa ilmoitettava kirjallisesti Länsi- ja Sisä-Suomen aluehal-

lintovirastolle, Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuk-

sen ympäristö ja luonnonvarat -vastuualueelle, Pohjanmaan elinkeino-, lii-

kenne- ja ympäristökeskuksen kalatalousyksikölle sekä Uudenkaarlepyyn

kaupungin ympäristönsuojeluviranomaiselle.

Tarkistamishakemus

34) Luvan saajan on saatettava hanketta koskeva vesiympäristön ja sen

käytön kannalta merkittävien lupamääräysten tarkistamishakemus Länsi- ja

Sisä-Suomen aluehallintoviraston ratkaistavaksi kymmenen vuoden kulut-

tua siitä, kun Kiitolankosken voimalaitos on otettu käyttöön ja mahdollinen

11

säännöstely aloitettu. Hakemukseen on liitettävä luvan saajan esitys lupa-

määräyksien tarkistamisesta perusteluineen sekä edellä olevissa lupa-

määräyksissä määrättyjen tarkkailuvelvoitteiden tulokset ja raportit sekä

arviot hankkeen vaikutuksista vesiympäristöön ja sen käyttöön. Aluehallin-

tovirasto voi ratkaisussaan tarvittaessa määrätä uuden lupamääräysten

tarkistamishakemuksen tekemisestä.

Perustelut

Hankkeen tarkoitus

Hankkeen tarkoituksena on rakentaa Lapuanjoen alajuoksulla länsihaaras-

sa eli Kepon haarassa Uudenkaarlepyyn kaupungissa sijaitseviin Jepuan

koskiin uusi Kiitolankosken vesivoimalaitos ja mikäli yläpuolinen Jeppo

Kraft Andelslagin Backforsenin vesivoimalaitos rakennetaan, säännöstellä

Lapuanjokea vesistönosan vesivoiman hyväksi käyttämiseksi ja vesivoi-

mantuotannon lisäämiseksi.

Vesivoima Hankkeessa otetaan käyttöön Lapuanjoen länsihaarassa Kiitolankosken

uuden voimalaitoksen padotuskorkeuden N60 +14,85 m ja alaveden noin

N60 +10,20 m välinen vesivoima. Tämä vesivoima sijoittuu kokonaisuudes-

saan Jeppo Kraft Andelslagin omistamalle vesialueelle kiinteistöllä Lappo å

RN:o 29:0 (Jungar, Uuusikaarlepyy). Hakijan omistamalla ja käytöstä pois-

tetulla Kiitolankosken vanhalla voimalaitoksella on voimassa oleva Kunin-

kaallisen Majesteetin Vaasan läänin käskynhaltijan 1.7.1762 myöntämä lu-

pa, jonka Vaasan läänin kuvernööri on päätöksellään 6.6.1896 vahvista-

nut. Vaikka ensin mainittu päätös ei ole säilynyt eivätkä sen padotusehdot

ole siten tiedossa, on päätöksen mukaiseksi voimalaitoksen padotuskor-

keudeksi voitu päätellä sama korkeus kuin tämän hankkeen mukaisella

uudella Kiitolankosken voimalaitoksella eli N60 +14,85 m. Tämä hanke

hyödyntää siten saman vesivoiman kuin Kiitolankosken vanha voimalaitos,

jonka rakenteet puretaan Lapuanjoen vesialueelta uuden voimalaitoksen

rakentamisen yhteydessä.

Professori Erkki J. Hollo on 18.1.2008 ja 11.2.2008 päivätyissä lausunnois-

saan katsonut, että vuoden 1762 lupapäätös on edelleen voimassa ja haki-

jalla on pysyvä käyttöoikeus nyt käytettäväksi otettavaan vesivoimaan. Ha-

kija on 30.12.2008 sopinut Jeppo Kraft Andelslagin kanssa muun muassa

Kiitolankosken kaiken vesivoiman pysyvästä käyttöoikeudesta. Hakijalla on

edellä sanotun perusteella vesilain 3 luvun 3 §:n mukainen pysyvä käyttö-

oikeus kaikkeen hankkeessa käyttöön otettavaan Kiitolankosken vesivoi-

maan. Katselmustoimituksen aikana ei ole esitetty tältä osin muistutuksia

tai vaatimuksia.

Hankkeesta saatava hyöty

Hankkeesta saatava vesilain mukaan laskettu vesivoiman käyttöön ottami-

sen pääomitettu hyöty on noin 3,5 miljoonaa euroa. Jos yläpuolinen Back-

forsenin voimalaitos rakennetaan, lupamääräysten mukaan talviaikana

12

1.10.–30.4. sallitusta voimalaitoksen suorittamasta lyhytaikaissäännöste-

lystä samassa rytmissä yläpuolisen voimalaitoksen kanssa syntyy lisäksi

rahallista hyötyä sähköverkon vaatiman kulutuksen mukaisen tehon ja taa-

juuden nopeassa säädössä. Rahassa vaikeasti arvioitava hyöty on vesi-

alueen virkistyskäyttömahdollisuuksien paraneminen, koska padotuksen

johdosta joen vesisyvyys lisääntyy ja vedenkorkeus pysyy tasaisempana

kuin nykytilanteessa. Hanke on yleiseltä kannalta katsottuna myös ympä-

ristölle hyödyllinen, koska se lisää kotimaista, uusiutuvaa ja päästötöntä

sähköntuotantoa, jolloin samaa energiamäärää ei jouduta tuottamaan jol-

lakin muulla enemmän ympäristöä kuormittavalla tavalla.

Hankkeen vahingot ja haitat sekä niiden vähentäminen

Hankkeen toteuttamisen jälkeen Lapuanjoen länsihaaraan jää vain Lavast-

forsenin koskialue, jos erikseen vireillä oleva Backforsenin voimalaitoshan-

ke toteutuu. Vedenkorkeudet nousevat noin 2,5 kilometrin matkalla Lavast-

forsenin alaosaan saakka, mutta tulva-aikaiset vedenkorkeudet eivät nou-

se hankkeen toteuttamisen jälkeen. Hankkeen vaikutukset vedenlaatuun

rajoittuvat lähinnä työnaikaiseen kiintoainepitoisuuden ja sameuden lisään-

tymiseen.

Jos yläpuolinen Backforsenin voimalaitos rakennetaan, talviajan

1.10.–30.4. lyhytaikaissäännöstelyn aikana kiintoainekuormitus ja veden

sameus voivat ajoittain hieman lisääntyä erityisesti äkillisissä ja suurissa

virtaamamuutostilanteissa. Lyhytaikaissäännöstelyn rajoittaminen tällöinkin

lupamääräysten mukaisesti talviaikaan estää mäkäräkannan kasvua ja en-

nalta arvioiden hankkeen vaikutukset mäkäräkantoihin jäävät vähäisiksi.

Mikäli Backforsenin voimalaitosta ei rakenneta, erillisestä lyhytaikaissään-

nöstelystä Kiitolankosken ja Lavastforsenin välillä saatava hyöty on vähäi-

nen verrattuna siitä aiheutuviin haittoihin. Näin ollen ei ole perusteita luvan

myöntämiselle erilliseen lyhytaikaissäännöstelyyn Kiitolankosken voimalai-

toksella.

Hankkeen vaikutukset vedenlaatuun, kasvillisuuteen ja eläimistöön on py-

ritty rajoittamaan mahdollisimman vähäisiksi hakemussuunnitelmaan kat-

selmustoimituksessa tehdyin muutoksin ja edellä olevilla lupamääräyksillä.

Lupamääräysten mukaan Kiitolankosken voimalaitokselta on aina juoksu-

tettava vähintään 1,5 m3/s virtaamatilanteen niin salliessa. Voimalaitos on

maisemoitava ympäristöön mahdollisimman hyvin sopivaksi. Eroosiolle alt-

tiit erityisessä käytössä olevat rannat on suojattava ennen voimalaitoksen

käyttöönottoa. Veden samentumista aiheuttavia kaivu- ja rakennustöitä ei

saa suorittaa kalojen kutuaikana ja perkaustyöt on tehtävä mahdollisim-

man vähävetisenä aikana.

Kasvillisuusselvityksissä tutkituilta alueilta ei löytynyt erityisesti suojeltavia

kasveja eikä luontotyyppejä. Luonnonsuojelulailla ja luontodirektiivillä suo-

jeltujen eläinlajien saukon ja liito-oravan lisääntymis- ja levähdyspaikkoja ei

hävitetä eikä heikennetä eikä näiden eläinlajien suotuisan suojelun taso

13

vaarannu, kun hanke toteutetaan lupamääräysten mukaisesti. Luonnon-

suojelulain 49 §:n mukaista poikkeamislupaa ei siten tarvita.

Pohjanmaan maakuntakaavaehdotuksessa Jepuan jokilaaksoalue on va-

rattu kulttuurimaisema-alueeksi. Hankkeen haitallisia maisemavaikutuksia

on mahdollisuuksien mukaan estettävä ja vähennettävä toimenpitein. Otta-

en myös huomioon, että Kiitolankosken uuden voimalaitoksen padotuskor-

keus on sama kuin vanhan voimalaitoksen, hankkeen vaikutukset vesimai-

semaan ja sitä kautta kulttuurimaisemaan eivät aseta estettä luvan myön-

tämiselle edellä olevien lupamääräysten mukaisesti. Hankkeen haitalliset

vaikutukset jäävätkin pienemmiksi, kuin kokonaan uuden voimalaitoksen

rakentaminen aikaisemmin rakentamattomaan luonnontilaiseen koskeen

aiheuttaisi. Hanke ei myöskään vaikeuta merkittävästi alueen kaavoitusta.

Käyttöoikeudet

Myönnettävän pysyvän käyttöoikeuden Kiitolankosken uuden voimalaitok-

sen rakenteiden alle jäävään 2 150 m2:n suuruiseen vesialueeseen voi-

daan katsoa siirtyvän vanhan voimalaitoksen paikalta uuden voimalaitok-

sen paikalle. Tämä perustuu siihen, että hakijalla on voimassa olevan vuo-

den 1762 lupapäätöksen mukainen vastaavan suuruinen pysyvä käyttöoi-

keus Kiitolankosken vanhan voimalaitoksen rakenteiden pitämiseen Lapu-

anjoen vesialueella ja se käyttöoikeus raukeaa tällä päätöksellä. Hanketta

varten tarvittavista voimalaitosrakenteiden tai veden alle jäävistä yhteensä

noin 3 390 m2:n suuruisista maa-alueista hakijan omistamiin kiinteistöihin

(Bäck RN:o 5:103 ja Strand RN:o 5:31) kuuluu yhteensä noin 1 800 m2.

Näin ollen hakija omistaa noin 53 % hanketta varten tarvittavista maa-

alueista.

Edellä sanotun perusteella hakijalle voidaan vesilain 2 luvun 7 §:n 1 mo-

mentin nojalla myöntää pysyvä käyttöoikeus muille kuuluviin ja hanketta

varten tarvittaviin voimalaitosrakenteiden alle jääviin maa- ja vesialueisiin

ja vedenpinnan nousun seurauksena vesialueeksi muuttuviin maa-

alueisiin. Myönnetty pysyvä käyttöoikeus hankkeen aiheuttaman veden-

pinnan nousun seurauksena veden alle jääviin maa-alueisiin koskee vain

kahta kiinteistöä (Högfors RN:o 4:47 ja Mjölnars RN:o 4:41) Lapuanjoen

länsihaaran itärannalla Kiitolankosken uuden ja vanhan voimalaitoksen pa-

tojen välisellä alueella. Vanhan voimalaitoksen pohjapadon yläpuolisella

alueella vedenpinnan nousun seurauksena vesialueeksi muuttuviin Lapu-

anjoen rantatörmien maa-alueisiin hakijalla on jo voimassa olevan vuoden

1762 lupapäätöksen mukainen pysyvä käyttöoikeus.

Kalatalousvelvoitteet

Luvan saajan on lupamääräyksen 21) mukaisesti maksettava vuosittain

kalatalousviranomaiselle kalatalousmaksua aluehallintoviraston kohtuulli-

seksi harkitsema 1 000 euroa käytettäväksi voimalaitoksen vaikutusalueen

kalataloudellisia vahinkoja ja haittoja vähentäviin toimenpiteisiin. Hank-

keesta kalastukselle aiheutuvien vahinkojen vähentämiseksi luvan saajan

14

on lupamääräyksen 22) mukaisesti osallistuttava yhdellä neljäsosalla La-

vastforsenin koskialueen kalastuspaikan suunnittelun ja toteuttamisen kus-

tannuksiin, mikäli Backforsenin voimalaitos rakennetaan. Luvan saajan on

lupamääräyksen 23) mukaisesti suunniteltava ja rakennettava Kiitolankos-

ken voimalaitoksen yhteyteen kalatie, mikäli se myöhemmin osoittautuu

kalatalouden kannalta tarpeelliseksi.

Kalataloutta koskevat lupamääräysten velvoitteet ovat katselmustoimituk-

sen luonnontaloudellisen asiantuntijan ja toimitusmiesten esitysten mukai-

sia kalatalousmaksun korotusta lukuun ottamatta.

Korvaukset Luvan saajalle myönnetyistä pysyvistä käyttöoikeuksista hanketta varten

tarvittaviin maa-alueisiin kahden kiinteistön osalta on lupamääräyksessä

24) määrätty kertakaikkiset korvaukset. Aluehallintovirasto hyväksyy kat-

selmustoimituksen toimitusmiesten korvausesitykset.

Luvan saajalle myönnetystä pysyvästä käyttöoikeudesta Kiitolankosken

uuden voimalaitoksen rakenteiden alle jäävään 2 150 m2:n suuruiseen ve-

sialueeseen Jeppo Kraft Andelslagin omistamasta kiinteistöstä Lappo å

RN:o 29:0 aluehallintovirasto ei määrää korvausta. Luvan saajalla on voi-

massa olevan vuoden 1762 lupapäätöksen mukainen vastaavan suuruinen

pysyvä käyttöoikeus Kiitolankosken vanhan voimalaitoksen rakenteiden pi-

tämiseen Lapuanjoen vesialueella. Tämän hankkeen toteuttamisen yhtey-

dessä vanhan voimalaitoksen rakenteet puretaan vesialueelta. Siksi myön-

netystä pysyvästä käyttöoikeudesta uuden voimalaitoksen rakenteiden alle

jäävään vesialueeseen ei aiheudu vesialueen omistajalle korvattavaa

edunmenetystä.

Hankkeesta ei ennalta arvioiden aiheudu muuta vesilain mukaan korvatta-

vaa vahinkoa, haittaa tai edunmenetystä. Töiden suorittamisesta mahdolli-

sesti aiheutuvien vahinkojen ja ennakoimattomien vahinkojen korvaami-

sesta on annettu lupamääräykset.

Tarkkailu Luvan saajan on lupamääräysten mukaan tarkkailtava vedenkorkeuksia

voimalaitospadon yhteyteen asetetulta vedenkorkeusasteikolta sekä turbii-

nien ja tulva-aukkojen kautta purkautuvia vesimääriä. Hankkeen vaikutuk-

sia rantavyöhykkeeseen on tarkkailtava sen vaikutusalueella vähintään vii-

den vuoden ajan. Hankkeen työnaikaisia ja voimalaitoksen käytönaikaisia

vaikutuksia vesistön jääoloihin, vedenlaatuun, eläimistöön ja kasvillisuu-

teen sekä hankkeen kalataloudellisia vaikutuksia on tarkkailtava asian-

omaisten viranomaisten hyväksymällä tavalla.

Vesienhoitosuunnitelma

Lapuanjoki kuuluu Kokemäenjoen - Saaristomeren - Selkämeren vesien-

hoitoalueeseen, jota koskevan vesienhoitosuunnitelman valtioneuvosto

hyväksyi 10.12.2009. Vesienhoitosuunnitelman mukaan vesien ekologinen

tila Lapuanjoella vaihtelee tyydyttävästä huonoon. Lapuanjoen yläosalla

vesien hyvä tila voidaan saavuttaa vuoteen 2015 menneessä. Tavoitetilan

15

saavuttamiseksi Lapuanjoen alimmalla osalla ja alaosalla tarvitaan maape-

rän happamuudesta johtuvien haittojen ja vesistön rakenteellisten seikko-

jen vuoksi (Uudenkaarlepyyn vaelluseste) jatkoaikaa vuoteen 2027 saak-

ka. Lapuanjoen vesienhoidon keskeiset tavoitteet ovat vedenlaadun paran-

taminen ja kalojen vaelluksen mahdollistaminen.

Nyt kyseessä oleva Kiitolankosken uuden vesivoimalaitoksen rakentamista

Lapuanjoen länsihaaraan, Lapuanjoen perkaamista voimalaitoksen ylä- ja

alapuolella ja Kiitolankosken vanhan vesivoimalaitoksen rakenteiden pur-

kamista Lapuanjoen vesialueelta sekä Lapuanjoen säännöstelemistä kos-

keva hanke toteutettuna edellä olevissa lupamääräyksissä sanotulla taval-

la ei estä vesienhoitosuunnitelmassa Lapuanjoelle esitettyjen tavoitteiden

saavuttamista. Vedenlaadun tarkkailua koskeva lupamääräys täsmentää

hankkeen vaikutuksia vedenlaatuun ja tarkkailutulokset voidaan ottaa

huomioon, kun luvan saajan on saatettava hanketta koskeva vesiympäris-

tön ja sen käytön kannalta merkittävien lupamääräysten tarkistamishake-

mus vireille kymmenen vuoden kuluttua siitä, kun Kiitolankosken voimalai-

tos on otettu käyttöön ja mahdollinen säännöstely aloitettu. Kalojen vaellus

Kiitolankosken voimalaitoksen ohi mahdollistetaan lupamääräyksillä.

Intressivertailu

Aluehallintovirasto katsoo, että hankkeen toteuttaminen katselmustoimituk-

sen aikana muutetun suunnitelman ja edellä olevien lupamääräysten mu-

kaisesti ei vaaranna yleistä terveydentilaa tai aiheuta vesilain 2 luvun

5 §:ssä tarkoitettuja huomattavia vahingollisia muutoksia ympäristön luon-

nonsuhteissa tai vesiluonnossa ja sen toiminnassa eikä suuresti huononna

paikkakunnan asutus- ja elinkeino-oloja.

Hankkeesta saatava vesilain mukaan laskettu vesivoiman käyttöön ottami-

sen pääomitettu hyöty on noin 3,5 miljoonaa euroa ja lisäksi talviaikana

sallitusta voimalaitoksen suorittamasta lyhytaikaissäännöstelystä syntyy

rahallista hyötyä, jos yläpuolinen Backforsenin voimalaitos rakennetaan.

Hankkeesta aiheutuvat rahassa mitattavat vahingot, haitat ja muut edun-

menetykset ovat noin 10 000 euroa. Rahassa vaikeasti arvioitava hyöty on

vesialueen virkistyskäyttömahdollisuuksien paraneminen. Lisäksi hanke on

yleiseltä kannalta katsottuna ympäristölle hyödyllinen, koska se lisää koti-

maista, uusiutuvaa ja päästötöntä sähköntuotantoa. Rahassa vaikeasti ar-

vioitava edunmenetys on Kiitolankosken muuttuminen suvantoalueeksi La-

vastforsenin alaosaan saakka, mutta menetettävän edun merkitys yleiseltä

kannalta katsottuna ei ole niin merkittävä, että se muuttaisi intressivertailun

lopputuloksen.

Edellä sanotun perusteella hankkeesta lupamääräysten mukaisesti toteu-

tettuna saatava hyöty on siitä johtuvaan vahinkoon, haittaan ja muuhun

edunmenetykseen verrattuna huomattava. Edellytykset luvan myöntämi-

selle vesilain 2 luvun 6 §:n 2 momentin nojalla ovat siten olemassa.

16 Lainkohdat Vesilain 2 luvun 3 §, 4 §, 6 §:n 2 momentti, 7 §:n 1 momentti, 11 §, 11 a §,

12 §, 14 a § ja 22 §, 3 luvun 3 §, 8 luvun 9 § ja 10 a §, 11 luvun 3 §, 5 §,

6 §, 8 §, 12 §, 14 § ja 14 a § sekä 16 luvun 23 a §

Patoturvallisuuslain 3 § ja 9 §

Lausunto muistutuksista, vaatimuksista ja mielipiteistä

Luvan myöntäminen vesivoimalaitoksen rakentamiseen ja Lapuanjoen

säännöstelemiseen

Edellytykset luvan myöntämiselle lupamääräysten mukaisesti ovat olemas-

sa ratkaisun perusteluissa sanotun mukaisesti.

Lyhytaikaissäännöstely

Lyhytaikaissäännöstelyä on rajoitettu siten, että Kiitolankosken voimalai-

toksella saadaan harjoittaa lyhytaikaissäännöstelyä vain, mikäli Jeppo

Kraft Andelslagin suunnittelema Backforsenin voimalaitos rakennetaan Kii-

tolankosken voimalaitoksen yläpuolelle. Lyhytaikaissäännöstelyä on siinä

tapauksessa harjoitettava samassa rytmissä kuin Backforsenin voimalai-

toksella. Koska lyhytaikaissäännöstely on tällöin vähäistä ja siitä aiheutuvia

haitallisia vaikutuksia on pienennetty rajoittamalla lyhytaikaissäännöstelyä

lupamääräyksessä 5) 1.10.–30.4. väliseen aikaan, edellytykset luvan

myöntämiseen lyhytaikaissäännöstelylle ovat olemassa.

Perkaustyöt

Perkaustyöt aiheuttavat veden samentumista, mutta tämä haitta on kuiten-

kin lyhytaikainen ja sitä voidaan vähentää tekemällä perkaustyöt lupamää-

räyksen 8) mukaisesti mahdollisimman vähävetisenä aikana sekä kaivu- ja

rakennustyöt kalojen kutuajan ulkopuolella.

Hakemukseen liitetyt selvitykset ja ympäristövaikutusten arviointi

Hakemukseen liitetyt ja hakijan katselmustoimituksen aikana toimittamat

selvitykset ovat riittävät asian ratkaisemiseksi. Ympäristövaikutusten arvi-

ointia koskevien vaatimusten osalta aluehallintovirasto toteaa, että Jeppo

Kraft Andelslagin voimalaitoshankkeesta, joka alun perin käsitti kahden

voimalaitoksen ja yhden säännöstelypadon rakentamisen Jepuan koskiin,

on tehty ympäristövaikutusten arviointi, joka on valmistunut vuonna 1998.

Katselmuskokouksessa 16.1.2007, jossa käsiteltiin Jeppo Kraft Andelsla-

gin muutettua hakemusta, on vaadittu uuden ympäristövaikutusten arvioin-

nin suorittamista sekä Jeppo Kraft Andelslagin voimalaitoshankkeesta että

Oy Herrfors Ab:n siinä vaiheessa jo Länsi-Suomen ympäristölupavirastos-

sa vireillä olevasta Kiitolankosken voimalaitoshankkeesta. Länsi-Suomen

ympäristökeskus on 9.1.2008 päättänyt, että uutta ympäristövaikutusten

arviointia ei tarvitse suorittaa Jeppo Kraft Andelslagin muutetusta voimalai-

toshankkeesta.

17

Kiitolankosken voimalaitoshankkeesta ei ennalta arvioiden aiheudu ympä-

ristövaikutusten arviointimenettelystä annetussa laissa ja asetuksessa tar-

koitettuja merkittäviä haitallisia ympäristövaikutuksia eikä se siten ole sel-

lainen hanke, johon ympäristövaikutusten arviointimenettelyä olisi sovellet-

tava. Myöskään alueellinen ympäristökeskus tai elinkeino-, liikenne- ja ym-

päristökeskus ei ole tehnyt päätöstä arviointimenettelyn soveltamisesta tä-

hän hankkeeseen. Ottaen huomioon, että Jeppo Kraft Andelslagin voima-

laitoshankkeesta on jo tehty ympäristövaikutusten arviointi eikä uutta arvi-

ointia tarvitse hankkeen muuttumisesta huolimatta tehdä, mainitun hank-

keen ja Kiitolankosken voimalaitoshankkeen yhteisvaikutukset eivät myös-

kään ennalta arvioiden muodosta sellaisia ympäristövaikutusten arviointi-

menettelystä annetussa laissa ja asetuksessa tarkoitettuja merkittäviä hai-

tallisia ympäristövaikutuksia, että tästä syystä olisi tehtävä uusi arviointi.

Tulva-aikaiset vedenkorkeudet

Aluehallintovirasto ei ole määrännyt hakijaa maksamaan korvauksia tulvien

aiheuttamista haitoista, koska tulva-aikaiset vedenkorkeudet eivät nouse

tämän hankkeen toteuttamisen seurauksena.

Vesienhoito

Muistutuksissa esitettyjen Lapuanjoen vesien ekologista tilaa koskevien

vaatimusten osalta aluehallintovirasto viittaa luparatkaisun perusteluissa

otsikon "Vesienhoitosuunnitelma" alla esitettyyn.

Hankkeen vaikutus Stadsforsenin voimalaitokseen

Aluehallintovirasto on lupamääräyksessä 6) ottanut Uudenkaarlepyyn

kaupungin/Uudenkaarlepyyn Voimalaitoksen muistutuksen huomioon

määräämällä, että Kiitolankosken voimalaitoksen juoksutukset on hoidetta-

va niin, että alapuolella sijaitsevalle Stadsforsenin voimalaitokselle ei ai-

heuteta vesivoimatuotannon menetyksiä tai muutakaan vahinkoa. Luvan

saaja on myös velvoitettu seuraamaan säännöstelyn vaikutuksia Stadsfor-

senin voimalaitokseen.

Hankkeen vaikutukset kalakantoihin ja kalastukseen

Rakennustyöt aiheuttavat veden samentumista, mikä saattaa vaikuttaa hai-

tallisesti kalojen kutuun sekä karkottaa kaloja. Tämä haitta on kuitenkin ly-

hytaikainen ja sitä voidaan vähentää suorittamalla veden samentumista ai-

heuttavat kaivu- ja rakennustyöt lupamääräyksen 8) mukaisesti kalojen ku-

tuajan ulkopuolella. Patojen rakentaminen ei nykyisellään vaikuta virtaku-

tuisten kalojen lisääntymiseen, koska Uudenkaarlepyyn Voimalaitoksen

Stadsforsenin pato estää näiden kalojen nousun Lapuanjokeen. Luvan

saaja on lupamääräyksessä 23) velvoitettu suunnittelemaan ja rakenta-

maan kalatie Kiitolankosken voimalaitoksen yhteyteen, mikäli se myö-

hemmin osoittautuu kalatalouden kannalta tarpeelliseksi. Kalatien tarpeel-

lisuuden arvioinnin, suunnittelun ja rakentamisen sekä toimivuuden varmis-

18

tamisen osalta aluehallintovirasto viittaa edellä mainittuun lupamääräyk-

seen.

Muiden kalakantoja ja kalastusta koskevien vaatimusten osalta aluehallin-

tovirasto viittaa ratkaisun perusteluissa otsikon "Kalatalousvelvoitteet" alla

esitettyyn.

Kalatalousmaksu

Lupamääräyksessä 21) määrätty kalatalousmaksu 1 000 euroa vuodessa

on riittävä hankkeen kalastolle ja kalastukselle aiheutuvien vahinkojen vä-

hentämiseksi.

Vaikutukset saukkoon, liito-oravaan ja koskikaraan

Saukkoa ja liito-oravaa koskevien vaatimusten osalta aluehallintovirasto

viittaa ratkaisun perusteluissa otsikon "Hankkeen vahingot ja haitat sekä

niiden vähentäminen" alla esitettyyn. Hankkeen vaikutus koskikaraan on

vähäinen.

Korvausvaatimukset

Luvan saaja on lupamääräyksessä 24) määrätty maksamaan korvauksia

pysyvistä käyttöoikeuksista maa-alueisiin kahden kiinteistön omistajille. QQ

ja RR:n sekä SS:n korvausvaatimusten osalta aluehallintovirasto viittaa

ratkaisun perusteluissa otsikoiden "Hankkeen vahingot ja haitat sekä nii-

den vähentäminen" ja "Korvaukset" alla esitettyyn.

Tarkkailut

Luvan saaja on määrätty tarkkailemaan hankkeen vaikutuksia lupamäärä-

yksissä 26)–30).

Muut muistutukset, vaatimukset ja mielipiteet

Aluehallintovirasto on ottanut muut muistutukset, vaatimukset ja mielipiteet

huomioon lupamääräyksistä ilmenevällä tavalla.

KÄSITTELYMAKSU Tämän päätöksen käsittelymaksu on 12 771 euroa.

Lasku lähetetään erikseen Valtion talous- ja henkilöstöhallinnon palvelu-

keskuksesta.

Perustelut Aluehallintoviraston maksuja koskevan valtioneuvoston asetuksen

(1145/2009) 7 §:n 2 momentin mukaan suoritteesta, jota koskeva asia on

tullut vireille ennen 1.1.2010, peritään maksu asetuksen voimaan tullessa

voimassa olleiden säännösten mukaan. Tämän hakemuksen vireille tulles-

sa voimassa olleen ympäristölupaviraston maksullisia suoritteita koskevan

ympäristöministeriön asetuksen (1238/2003) 2 §:n ja asetuksen liitteenä

19

olevan maksutaulukon mukaan päätöksestä on perittävä maksu, joka on

säädetty voimalaitoksesta ja alle 10 km2:n vesialueen säännöstelystä koro-

tettuna 35 prosentilla, koska asian käsittelyn vaatima työmäärä on ollut

taulukossa mainittua työmäärää suurempi.

LUPAPÄÄTÖKSESTÄ TIEDOTTAMINEN

Päätös Oy Herrfors Ab

Jäljennös päätöksestä

Uudenkaarlepyyn kaupunki

Uudenkaarlepyyn kaupungin ympäristönsuojeluviranomainen

Kauhavan kaupungin ympäristönsuojeluviranomainen

Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus/ympäristö ja

luonnonvarat (sähköisesti)

Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus/ elinkeinot, työvoima,

osaaminen ja kulttuuri/ kalatalous (sähköisesti)

Suomen ympäristökeskus (sähköisesti)

Jeppo Kraft Andelslag

Toimitusinsinööri AA

Ilmoitus päätöksestä

Listan dpoESAVI/206/04.09/2010 mukaan

Il

Ilmoittaminen ilmoitustauluilla

Päätöksestä kuulutetaan Etelä-Suomen aluehallintoviraston ympäristölu-

pavastuualueen ja Uudenkaarlepyyn kaupungin ilmoitustauluilla.

20 MUUTOKSENHAKU Päätökseen saa hakea muutosta Vaasan hallinto-oikeudelta valittamalla.

Liite Valitusosoitus

ESKO VÄHÄSÖYRINKI HANNU KOKKO BIRGITTA VAUHKONEN

Esko Vähäsöyrinki Hannu Kokko Birgitta Vauhkonen

NINA ENGBERG

Nina Engberg

Käännöksen oikeaksi todistaa:

Ympäristölakimies Nina Engberg

Asian ratkaisemiseen ovat osallistuneet ympäristöneuvokset Esko Vähä-

söyrinki (puheenjohtaja), Hannu Kokko ja Birgitta Vauhkonen. Asian on esi-

tellyt ympäristölakimies Nina Engberg. Asiassa on äänestetty. Äänestys-

lausunto on liitetty päätökseen.

NE/tv

Liite

VALITUSOSOITUS

Valitusviranomainen Etelä-Suomen aluehallintoviraston päätökseen saa hakea valittamalla muutosta Vaasan hallinto-oikeudelta. Asian käsittelystä perittävästä maksusta valite-taan samassa järjestyksessä kuin pääasiasta.

Valitusaika Määräaika valituksen tekemiseen on kolmekymmentä (30) päivää tämän pää-

töksen antopäivästä sitä määräaikaan lukematta. Valitusaika päättyy 18.7.2011.

Valitusoikeus Päätöksestä voivat valittaa ne, joiden oikeutta tai etua asia saattaa koskea,

sekä vaikutusalueella ympäristön-, terveyden- tai luonnonsuojelun tai asuinym-päristön viihtyisyyden edistämiseksi toimivat rekisteröidyt yhdistykset tai sääti-öt, asianomaiset kunnat, elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskukset, kuntien ympäristönsuojeluviranomaiset ja muut asiassa yleistä etua valvovat viran-omaiset.

Valituksen sisältö Valituskirjelmässä, joka osoitetaan Vaasan hallinto-oikeudelle, on ilmoitettava

- päätös, johon haetaan muutosta - valittajan nimi ja kotikunta - postiosoite ja puhelinnumero ja mahdollinen sähköpostiosoite, joihin asiaa

koskevat ilmoitukset valittajalle voidaan toimittaa (mikäli yhteystiedot muut-tuvat, on niistä ilmoitettava Vaasan hallinto-oikeudelle, PL 204, 65101 Vaa-sa, sähköposti vaasa.hao@oikeus.fi)

- miltä kohdin päätökseen haetaan muutosta - mitä muutoksia päätökseen vaaditaan tehtäväksi - perusteet, joilla muutosta vaaditaan - valittajan, laillisen edustajan tai asiamiehen allekirjoitus, ellei valituskirjelmää

toimiteta sähköisesti (faxilla tai sähköpostilla) Valituksen liitteet Valituskirjelmään on liitettävä

- asiakirjat, joihin valittaja vetoaa vaatimuksensa tueksi, jollei niitä ole jo aikai-semmin toimitettu viranomaiselle

- mahdollisen asiamiehen valtakirja tai toimitettaessa valitus sähköisesti selvi-tys asiamiehen toimivallasta

Valituksen toimittaminen Etelä-Suomen aluehallintovirastolle

Valituskirjelmä liitteineen on toimitettava kaksin kappalein Etelä-Suomen

aluehallintovirastolle. Valituskirjelmän on oltava perillä määräajan viimei-senä päivänä ennen virka-ajan päättymistä. Valituskirjelmä liitteineen voi-daan myös lähettää postitse, faxina tai sähköpostilla. Sähköisesti (faxina tai sähköpostilla) toimitetun valituskirjelmän on oltava toimitettu niin, että se on käytettävissä vastaanottolaitteessa tai tietojärjestelmässä määräajan viimeise-nä päivänä ennen virka-ajan päättymistä.

Etelä-Suomen aluehallintoviraston yhteystiedot

käyntiosoite: Ratapihantie 9, 00520 Helsinki postiosoite: PL 115, 00231 Helsinki puhelin: (vaihde) 020 636 1040 fax: 09 6150 0533 sähköposti: ymparistoluvat.etela@avi.fi aukioloaika: klo 8 - 16.15

Oikeudenkäyntimaksu Valittajalta peritään asian käsittelystä Vaasan hallinto-oikeudessa oikeuden-

käyntimaksu 90 euroa. Tuomioistuinten ja eräiden oikeushallintoviranomaisten suoritteista perittävistä maksuista annetussa laissa on erikseen säädetty eräis-tä tapauksista, joissa maksua ei peritä.

KÄÄNNÖS

Liite päätökseen

Nro 94/2011/4

Dnro ESAVI/206/04.09/2010

ÄÄNESTYSLAUSUNTO

Ympäristöneuvos Hannu Kokko

Luparatkaisu Hylkään hakemuksen.

Perustelut Uudenkaarlepyyn kaupungissa sijaitsevat Lapuanjoen Jepuan kosket

muodostavat 7 km pituisen koskijakson sekä joen länsi- että itähaarassa.

Koskia on yhteensä 2,5 km ja niiden kokonaispinta-ala 11,8 ha. Läntisen,

Kepon haaran ylin koski on Keponkoski ja sen alapuolella ovat Lavastin-

koski, Finskasinkoski, Mjölnarinkoski. Peräkkäisistä Finskasin- ja Mjölna-

rinkoskista käytetään nimitystä Kiitolankoski. Itäisen, Jungarån haaran ylin

koski on Tollinkoski ja sitä seuraavat Gunnarinkoski, Mietolankoski, Junga-

rinkoski, Bösasinvirta ja Silvastinkoski. Koskien jälkeen haarat yhtyvät.

Jepuan koskijakson alapuolella 3 km päässä on Hakolankoski (0,4 ha).

Koskesta alkaa 13 km pituinen suvantojakso, joka toimii samalla Lapuan-

joen uoman sulkevan Stadsforsin voimalaitoksen yläaltaana. Voimalaitok-

selta on matkaa merelle 3 km. Jepuan koskijakson yläpuolella seuraava

uoman sulkeva pato on Hourunkosken voimalaitos 87 km ja sen jälkeen

Mäkelänkosken voimalaitospato 98 km jokisuulta. Stadsforsin voimalaitok-

sen nykyisessä luvassa on siian istutus- ja nahkiaisen ylisiirtovelvoite.

Voimalaitoksen yhteyteen on suunnitteilla kalatie.

Lapuanjoki on ollut hyvä vaelluskalajoki. Lohi ja taimen ovat nousseet aina

Mäkelänkosken yläpuolelle saakka ja vaellussiikaa runsaasti joen alaosan

koskiin. Joessa on ollut myös harjusta, nahkiaista ja rapua. Stadsforsin

voimalaitospato, joen perkaukset, säännöstelyt ja heikko veden laatu ovat

aiheuttaneet joen kalakantojen heikkenemisen ja vähentäneet joen virkis-

tyskäyttöä. Joen vesi on tummaa, rehevää ja ajoittain hapanta. Veden laa-

tu on vähitellen parantunut.

Kiitolankosken nykyinen voimalaitos on rakennettu 1920-luvulla. Laitos ei

ole ollut käytössä 3–4 vuosikymmeneen. Voimalaitoksen rakennusvirtaama

on ollut 10 m3/s, putouskorkeus 5,1 m ja teho 0,42 MW. Huonokuntoinen

voimalaitoskanava on uoman vasemmalla puolella ja koneasema noin 150

m uoman sulkevan, Kiitolankosken niskalla sijaitsevan pohjapadon alapuo-

lella. Padon harjankorkeus on ollut asiakirjojen perusteella arvioituna N60

+14,85 m. Pato on osittain sortunut ja sen nykyinen harjankorkeus on noin

N60 +14 m. Suurin osa (noin 90 %) vedestä virtaa nykyisin pohjapadon ja

voimalaitoskanavan rakenteiden kautta Kiitolankoskeen.

2

Oy Herrfors Ab hakee lupaa uuden voimalaitoksen rakentamiseksi Kiito-

lankoskeen. Voimalaitoksen rakennusvirtaamaksi on suunniteltu 25 m3/s,

putouskorkeudeksi 4,65 m, tehoksi 0,95 MW ja energiamääräksi

4 600 MWh. Uusi uoman sulkeva voimalaitospato ja koneasema sijoittuvat

Kiitonlankosken alapuolelle noin 50 m nykyisen koneaseman ja noin 200 m

nykyisen pohjapadon alapuolelle. Padon harjankorkeudeksi tulee

N60 +17,00 m. Voimalaitoksen yläkanavaa on tarkoitus perata 150 m ja

alakanavaa 100 m sekä alapuolista uomaa 300 m.

Koska voimalaitos rakennetaan Kiitolankosken alapuolelle, Kiitolankoski eli

Finskasinkoski ja Mjölnarinkoski jäävät kokonaan patorakenteiden ja ve-

den alle. Tilalle tulee patoallas. Vesi nousee noin 4 m voimalaitospadon ja

noin 1 m nykyisen pohjapadon kohdalla sekä Lavastinkosken alapuolella

noin 0,5 m.

Voimalaitoksen padotuksen ylärajaksi on suunniteltu N60 +14,85 m ja ala-

rajaksi N60 +14,35 m. Voimalaitos käyttää vettä 6–25 m3/s. Silloin kun tulo-

virtaama on pienempi kuin 6 m3/s voimalaitoksen yläallasta vuorokausi-

säännöstellään padotuksen ala- ja ylärajan mukaisesti. Tulovirtaaman ylit-

täessä 25 m3/s koneistovirtaaman ylittävä vesimäärä juoksutetaan tulva-

luukuista laitoksen ohi.

Voimalaitoksen yläaltaan säännöstely on suurimmillaan välittömästi padon

yläpuolella 0,5 m. Säännöstelyn vaikutus ulottuu noin 2,5 km etäisyydelle

Lavastinkosken alapuolelle saakka. Keskivirtaamatilanteessa vedenkorke-

us vaihtelee voimalaitoksen alapuolella noin 0,1 m, mutta alivirtaamatilan-

teissa vedenkorkeuden vaihtelu on enimmillään 0,6 m lyhytaikaissäännös-

telystä johtuen. Säännöstelyn vaikutus ulottuu 4 km etäisyydelle Hakalan-

koskelle niskalle saakka.

Mikäli Jeppo Kraft Andelslagin Kiitolankosken voimalaitoksen yläpuolelle

suunnittelema Backforsin voimalaitos rakennetaan, laitoksia on tarkoitus

käyttää samassa rytmissä.

Hakemussuunnitelmassa ja katselmustoimituksessa ei ole selvitetty kala-

tien rakentamismahdollisuuksia Kiitolankosken voimalaitoksen ohi. Vael-

luskalojen nousun turvaaminen on merkittävä Lapuanjoen kehittämistavoi-

te, joten myös kalatien suunnittelu on olennainen osa Kiitolankosken voi-

malaitosta ja juoksutusta koskevaa suunnitelmaa.

Toimitusmiehet esittävät luvan myöntämistä pääosin hakemuksen mukai-

sesti. Voimalaitospadon yläpuolinen vedenkorkeus on kuitenkin pidettävä

mahdollisimman tarkoin tasossa N60 +14,85 m, lyhytaikaissäännöstely ei

ole sallittua ja voimalaitoksen yhteyteen on rakennettava kalatie, mikäli se

myöhemmin katsotaan tarpeelliseksi.

Mikäli Jeppo Kraft Andelslagin Backforsin voimalaitos rakennetaan, toimi-

tusmiehet esittävät, että Kiitolankosken voimalaitosta tulee käyttää samas-

sa rytmissä. Tällöin vuorokausisäännöstely on sallittu 1.10.–30.4. välisenä

3

aikana ja laitokselta tulee juoksuttaa aina vähintään 1,5 m3/s, jos se tulovir-

taaman mukaan on mahdollista.

Jepuan kosket soveltuvat rakenteellisesti edelleen vaelluskalojen lisään-

tymis- ja poikastuotantoalueiksi. Vaelluskaloista lohi, taimen ja siika nou-

sevat jokiin keskikesästä lähtien ja kutevat koskialueilla loppusyksyllä. Mäti

on talven kutusoraikossa. Poikaset kuorituvat keväällä ja ne elävät poikas-

vaiheen ajan koskialueilla ennen laskeutumistaan mereen.

Nahkiainen nousee jokiin loppukesästä alkaen. Nahkiaiset viettävät talven

koski- ja virta-alueilla kiinnittyneinä kivipintoihin. Nahkiainen kutee keväällä

koskien hiekka- ja sorapohjilla. Poikasen kuoriuduttua nahkiaistoukka (li-

komato) hakeutuu jokialueiden pehmeäpohjaisille matalille ranta-alueille,

joissa se elää pohjaan kaivautuneena muutaman vuoden ennen muodon-

vaihdosta ja laskeutumistaan aikuisvaiheen ajaksi mereen.

Paikalliskalalajeista osa nousee keväällä jokiin kudulle. Nousevia kevätku-

tuisia kalalajeja ovat mm. ahven, hauki, särki ja säyne. Säyne kutee virta-

paikoissa ja muut matalilla kasvillisuusrannoilla. Jokirapu ja täplärapu elä-

vät koskien kivikoissa ja matalilla ranta-alueilla, jossa on niille suojapaikko-

jen kaivamiseen sopivia ranta-alueita.

Jepuan koskialue, mukaan lukien Kiitolankoski, on osa saukkojen elinym-

päristöä. Kosket ovat saukkojen syönnös- ja levähdysalueita. Pesivistä

saukoista alueella ei ole tehty havaintoja. Edellytyksenä saukkojen viihty-

miselle on talvella sulana pysyvät alueet ja niiltä saatava ravinto. Talvella

sulapaikoilla on myös talvehtivia koskikaroja. Koskien ranta-alue ja ympä-

ristö on liito-oravan elinpiiriä. Saukko ja liito-orava ovat luontodirektiivissä

(liite IV(a)) ja luonnonsuojeluasetuksessa (liite 4) erityisesti suojeltaviksi

tarkoitettuja lajeja. Näiden lajien yksilöiden lisääntymis- ja levähdyspaikko-

jen hävittäminen ja heikentäminen on kielletty. Koskikara kuuluu uhanalais-

luokituksen mukaan silmälläpidettäviin lajeihin. Lajin kanta Suomessa on

taantunut.

Lapuanjoelle on tehty vesipuitedirektiivin mukainen vesienhoitosuunnitel-

ma. Joen hyvän ekologisen tilan saavuttaminen ja sen ylläpitäminen edel-

lyttää mm. sitä, että vaelluskalojen nousu Lapuanjoen pääuomaan on

mahdollista ja kaloilla on mahdollisimman paljon lisääntymisalueita. Lisäksi

tavoitteena on vähentää jokeen kohdistuvaa ravinnekuormitusta, sulfaatti-

mailta tulevaa veden happamuutta aiheuttavaa kuormitusta, haitallisia ali-

virtaamia ja suuria virtaamavaihteluita.

Lapuanjoen alaosalla toimivan Nykarleby fiskeområdet -kalastusalueen ka-

lastuslain mukaisen käyttö- ja hoitosuunnitelman tavoitteena on kehittää

monipuolista kalastusta ja kalastusmatkailua sekä parantaa Lapuanjoen

kalataloudellista tilaa.

Jepuan koskien ympäristö ja Lapuanjoen varsi on monipuolista rakennet-

tua kulttuuriympäristöä, jossa on runsaasti teollisuus- ja liikennehistoriaan

4

liittyviä kohteita. Kiitolankosken yhteyteen rakentunut teollisuusalue kuuluu

valtakunnallisesti merkittäviin rakennettuihin kulttuuriympäristöihin. Kosket

ovat olennainen osa alueen joki- ja kulttuurimaisemaa. Seutukaavassa ja

Pohjanmaan maakuntakaavaehdotuksessa Jepuan jokilaakso on varattu

kulttuurimaisema-alueeksi. Voimalalaitosten rakentaminen on ristiriidassa

kaavojen kanssa. Koskissa on vanhojen vesimyllyjen ja -sahojen jäännök-

siä sekä niihin liittyviä pato- ja uomarakenteita, jotka ovat historiallisen ajan

kiinteitä muinaisjäännöksiä.

Kiitolankosken voimalaitoksen rakentaminen tuhoaa Finskasinkosken ja

Mjölnarinkosken (1,5 ha) lopullisesti ja estää kalojen nousun länsihaaran

yläpuolisiin koskiin, jos laitokselle ei rakenneta kalatietä. Kalatievelvoitteen

lisäksi voimalaitokselle tulisi määrätä vaellus- ja paikalliskalojen lisäänty-

mis- ja poikastuotantoalueiden pysyvän menetyksen mukainen istutus- tai

kalatalousmaksuvelvoite.

Kiitolankosken voimalaitos muuttaa merkittävästi ja pysyvästi Kiitolankos-

ken kulttuuriympäristöä ja vesimaisemaa sekä tuhoaa alueella mahdolli-

sesti olevia kiinteitä muinaisjäännöksiä.

Mikäli myös Jeppo Kraft Andelslagin Backforsin voimalaitos länsihaaraan

sekä Gunnarsforsin ja Silvastforsin voimalaitokset itähaaraan rakennetaan,

Jepon alueen lähes kaikki kosket menetetään. Rakentaminen muuttaa

kosket ja yläpuolisen joen lähes 30 km matkalta patoaltaaksi. Koskipinta-

alojen menetys on yhteensä 9,7 ha. Länsihaaraan voimalaitosten välissä

oleva Lavastinkoski (2,1 ha) säilyy, mutta sekin jää vuorokausisäännöste-

lyn vaikutuksen alaiseksi.

Koskialueiden menetys on ristiriidassa vesipuitedirektiivin toimenpideoh-

jelman ja kalastusalueen käyttö- ja hoitosuunnitelman tavoitteiden kanssa.

Alueen kalatalouden kehittäminen vaelluskalojen nousun mahdollistami-

seksi vaikeutuu merkittävästi, koska Lapuanjoen jäljellä olevat potentiaali-

set lisääntymisalueen häviävät lähes kokonaan. Vaelluskalojen nousu La-

puanjokeen ja Jepuan koskiin rakennettavat kalatiet mahdollistaisivat lä-

hinnä vain kalastuksen, mutta eivät kalojen luonnonmukaista lisääntymistä.

Patoaltaiden ja säännösteltävän joen kalakantojen hoito istutusvelvoittein

on vaikeaa ja tuloksellisuus epävarmaa.

Jepuan alueen luonnonolosuhteiltaan hyvin säilynyt kulttuurihistoriallinen

maisema muuttuu oleellisesti. Saukon elinpiiri koskialueilla, mukaan lukien

Kiitolankoski, kaventuu siinä määrin, että se edellyttää luonnonsuojelulain

49 §:n 3 momentin mukaista poikkeusluvan hakemista ympäristönsuojelu-

viranomaiselta. Koskikarojen määrä alueella todennäköisesti vähenee. Lii-

to-oravan elinalueeseen rakentamisella ei ole merkittävää vaikutusta.

Suunnitelman mukainen ja myös toimitusmiesten esittämä vuorokausi-

säännöstely aiheuttaa ranta-alueiden eroosion lisääntymistä. Talvella jään

paksuuntuminen ja sen mekaaninen vaikutus kuluttavat rantavyöhykettä si-

ten, että vesikasvillisuuden määrä vähenee merkittävästi. Vesikasvillisuu-

5

den muuttuminen ja paikoitellen vesikasvittomuus heikentää paikallisten

kalalajien kantoja. Ranta-alueiden eroosio ja lisääntyvä kiintoainevirtaama

yksipuolistavat pohjaeläimistöä ja muuttavat lajien välisiä kilpailutekijöitä si-

ten, että mäkärien määrä todennäköisesti kasvaa sekä kalastus seisovilla

pyydyksillä vaikeutuu. Vuorokausisäännöstely heikentää rakentamiselta

säästyvien koskialueiden merkitystä vaelluskalojen lisääntymis- ja poikas-

tuotantoalueina. Tavoitteet joen veden laadun parantamiseksi vaikeutuvat,

koska kiintoainemäärät ja rehevöityminen uoman kulumisen takia lisäänty-

vät. Lapuanjoen alaosan hyvän ekologisen tilan saavuttaminen vaikeutuu

merkittävästi.

Kiitolankosken voimalaitoksen rakentamista ja hakemuksessa esitettyä

vuorokausisäännöstelyä tai toimitusmiesten esittämää muiden mahdollis-

ten voimalaitosten yhteiskäyttöä ei ole mahdollista toteuttaa vesilain 2 lu-

vun 3 §:n mukaisesti kun otetaan huomioon Lapuanjoen kehittämistavoit-

teet.

Hakemuksen mukaan Kiitolankosken voimalaitoksen teho on 0,95 MW ja

energiantuotanto keskimäärin vuodessa 4 600 MWh. Energian hinnan 38

€/MWh mukaan laskien sähkön arvo on 175 000 euroa vuodessa ja vesi-

lain mukaisesti pääomitettuna 3,5 milj. euroa. Suunnitelman mukainen ja

toimitusmiesten esittämä lyhytaikaissäännöstely on mahdollista vain vuo-

rokausisäännöstelynä, koska voimalaitosten yläaltaana toimii vesitilavuu-

deltaan vain 2,5 km pituinen jokiuoma. Säännöstelystä saatava hyöty on

vähäinen.

Vesilain 2 luvun 6 §:n 2 momentin mukaan luvan myöntämisen edellytyk-

senä on, että rakentamisesta saatava hyöty on siitä johtuvaan vahinkoon,

haittaan ja muuhun edunmenetykseen verrattuna huomattava. Vesilain 2

luvun 11 §:n 3 momentin mukaan milloin hyödyn taikka vahingon, haitan ja

muun edunmenetyksen raha-arvo on vaikeasti määrättävissä taikka yrityk-

sellä tai menetettävällä edulla on raha-arvon lisäksi muutakin merkitystä,

on luvan edellytyksiä harkittaessa verrattava yrityksen ja menetettävän

edun menetystä yleiseltä kannalta katsottuna.

Lapuanjoen vesipuitedirektiivin mukaisen vesienhoitosuunnitelman tavoit-

teet, joen kala-, luonnon- ja aluetalouden kehittämishankkeet sekä Kiito-

lankosken alueen kulttuurihistoriallisten tekijöiden turvaaminen ja niiden

vaikeasti rahassa arvioitavat tekijät huomioon ottaen hankkeesta koko sen

elinkaaren aikana saatava hyöty ei ole siitä johtuvaan vahinkoon, haittaan

ja muuhun edunmenetykseen verrattuna huomattava varsinkin yleiseltä

kannalta katsottuna. Hanke on myös voimassa olevan kaavan ja sen ta-

voitteiden vastainen sekä se vaikeuttaa muiden joen kehittämistavoitteiden

mukaisten kaavojen toteuttamista. Luvan myöntämisen edellytyksiä vesi-

lain mukaisesti ei siten ole, joten hakemus on hylättävä.

6 Lainkohdat Vesilain 2 luvun 3 §, 4 §, 6 §:n 2 momentti, 11 §, 11 a §, 22 §:n 2 momentti

ja 16 luvun 23 a §.

HANNU KOKKO

Hannu Kokko

Käännöksen oikeaksi todistaa:

Ympäristölakimies Nina Engberg