E n i n f o r m a t i o n s s k r i f t f r a m t a g e n a v b e r e d s k a p s p o l i s f r e n i n g e n

B e r e d s k a p s p o l i s f r e n i n g e n 1 w w w . b e r e d s k a p s p o l i s e n . o r g

Beredskapspolisfreningenr en fristende ideell frening vars huvuduppgifter r att frmja samvaron mellan beredskapspoliser i Sverige, verka fr att beredskaps-polisens kompetens utvecklas, samt verka fr att beredskaps-polisen som resurs kommer samhllet till nytta

Medlem kan den bli som har genomgtt RPS grund-utbildning till beredskapspolis samt yrkespoliser med be-fattning inom beredskaps-polisen.

BEREDSKAPSPOLISENI n f o r m a t i o n & f a k t a

Om beredskaps-

polisen och polisens

krishantering

Sidan 2

Utbildning och

organisation

Sidan 3

Nr kallas

beredskapspolisen in?

Sidan 4

Varfr hemvrnet

inte kan erstta

beredskapspolisen

Sidan 5

Frgor och svar om

beredskapspolisen

Sidan 6

Beredskapspolis-

frordningen

Sidan 7

VARFR GER VI UT EN SKRIFT OM BEREDSKAPSPOLISEN NU?Det har under det senaste ret spridits en hel del vilseledande och ibland rent felaktig information om

beredskapspolisen i media och vi vill med denna informationsskrift reda ut begreppen och ge en korrekt

bild av beredskapspolisen.

Vi inom Beredskapspolisfreningen tycker att det r viktigt att bde

beslutsfattare och allmnhet fr en riktig bild av polisens

krishanteringsorganisation, beredskapspolisen. Inte minst eftersom den

vntade svininfluensapandemin vntas sl till med kraft under hsten och

viktiga samhllsfunktioner riskerar att sls ut. Det i kombination med

Sveriges EU-ordfrandeskap gr att polisens resurser vntas bli hrt

anstrngda.

I denna skrift bemter vi ocks Polisfrbundets frslag om att erstta

beredskapspolisen med hemvrnet och p ett tydligt stt frklarar varfr

frslaget bland annat r ofrenligt med svensk lag.

- Styrelsen fr Beredskapspolisfreningen

E n i n f o r m a t i o n s s k r i f t f r a m t a g e n a v b e r e d s k a p s p o l i s f r e n i n g e n

B e r e d s k a p s p o l i s f r e n i n g e n 2 w w w . b e r e d s k a p s p o l i s e n . o r g

Polisens krishanteringEn hndelsesomrs omfattandeeller

allvarlig att polisen mste omprioritera sina resurser enligt srskilda rutiner utgr en s.k. srskild hndelse.Det vakthavande beflet i

respektive ln fattar d beslut om insats till dess att polischefen r underrttad. Deflesta fall avsrskilda hndelserhanteras

av den lokala polismyndigheten. Exempel p srskilda hndelser r efterforskning av frsvunna personer, rymning av personer

som anses farliga, vldsamma upplopp eller oroligheter i samband med manifestationer eller idrottsevenemang, strre hndelse med mnga omkomna och skadade eller fara fr

mngas liv eller omfattande materiell skada, sabotage eller bombhotsamt terrorist-angrepp.

Vid en rddningsinsats har polisen bl.a. fljande uppgifter:

Reglera trafiken fr att insatsen ska kunna genomfras och bereda fri vg fr rddningsfordon.

Utrymma skadeplatsen och sprra av

skadeomrdet. Bevaka det avsprrade omrdet. Ansvara fr efterskning av frsvunna,

skadade och chockade mnniskor. Identifiera avlidna och skadadesamt

underrtta anhriga.

Ska och gripa ev. misstnkta grnings-mn.

En strre polisinsats leds normalt av en

polischefsom har enledningsstab. P fltetarbetar en polisinsatschefmed enfltstab. Lnspolismstaren r den som

r ansvarig i varje polismyndighet fr svl daglig verksamhet som srskilda hndelser. P nationell nivhar dock Rikspolis-

styrelsen (RPS) det hgsta ansvaret. Polisarbetet leds normalt av lnspolis-myndigheterna, ven vid srskilda hndelser. Det kan ocks vara en hndelse

som berr flera polismyndigheter. Till RPS hr organisatoriskt Rikskriminalpolisen (med Nationella insatsstyrkan), Skerhets-

polisen, Polishgskolansamt Beredskaps-polisen.

BeredskapspolisenPolisens uppgift - svl i fred som under hjd beredskap eller ofred - r att frebygga

och uppdaga brott samt att frhindra att den allmnna ordningen strs. Drutver skall man lmna allmnheten skydd,

upplysningar och annan hjlp dr s lmpligen kan ske. Polisen ska ven bevaka och skydda samhllets vitala system fr

elfrsrjning, telekommunikationer, information och transporter med mera s att dessa fungerar s ostrt som mjligt och inte utstts fr sabotagehandlingar.

1986 byggdes den organisation upp som

fick namnet Beredskapspolisen. De upp-gifter som tilldelades denna "allmnna" beredskapspolis visade tydligt att dess

verksamhetsomrde lg inom civilfrsvaret. Man skulle i huvudsak gna sig t upprtthllande av ordning, trafikdirigering,

avsprrning och bevakning av skadeplatser med mera. De vanliga uppgifter som vilar p polisen enligt polislagen kvarstr ocks under hjd beredskap. Den allmnna

beredskapspolisen skulle d utgra en frstrkning till yrkespolisen, vilket innebar att denna kunde disponeras fr mer

kvalificerade uppdrag.

Srskilda beredskapspolisen1996 beslutade riksdagen att utka

beredskapspolisorganisationen med en srskild beredskapspolis. Denna skulle ha bttre utbildning och utrustning n den

tidigare och ven kunna anvndas till polisira uppgifter i fredstid. Sedan 1

januari 2002 ska det drfr finnas cirka

1500 srskilda beredskapspoliser utbildade och placerade vid polismyndigheterna runt

om i Sverige.

Srskilda beredskapspolisen, som har samma verksamhetsomrde som den tidigare beredskapspolisen, har idag helt

ersatt denna och br numera endast

namnet Beredskapspolisen. Eftersom

dagens beredskapspolis kan tas i bruk ven i fredstid, vid allvarliga eller omfattande strningar p samhllet frn ordnings- eller

skerhetssynpunkt, har utbildning och utrustning utkats. ven vid risk fr sdana situationer kan beredskapspolisen sttas in. De beredskapspoliser som skrivit avtal med

RPS anstlls d fr tillfllig tjnstgring vid respektive polismyndighet, med polismans ln.

Utkad anvndningFrn och med 1 januari 2009 har frordningen om beredskapspolisen en ny

lydelse (se sista sidan). De nya bestm-melserna innebr att mjligheterna att anvnda beredskapspolisen fr vissa polisuppgifter utkas och att

Rikspolisstyrelsen beslutar nr beredskapspolisen skall tas i ansprk. Enhetens grundlggande arbetsuppgifter r

rddningstjnst och befolkningsskydd men den ska ocks kunna anvndas fr vissa andra polisuppgifter, t.ex.

bevakningsuppdrag. Beredskapspoliser fr precis som andra poliser anvnda vld nr det r ndvndigt. I fredstid fr dock inte polisen planera att stta in beredskapspolis i

situationer dr det finns en ptaglig risk fr att de kan komma att anvnda vld mot enskilda, t.ex. vid kravaller. Sdana

uppgifter ska i stllet, som tidigare, utfras av ordinarie polispersonal.

BEREDSKAPSPOLISEN

Visste du att...det bara r polisen som fr kontrollera fordon i ett evakuerat bostadsomrde?

E n i n f o r m a t i o n s s k r i f t f r a m t a g e n a v b e r e d s k a p s p o l i s f r e n i n g e n

B e r e d s k a p s p o l i s f r e n i n g e n 3 w w w . b e r e d s k a p s p o l i s e n . o r g

SAILING

OrganisationBeredskapspolisen r indelad i avdelningar, med minst en avdelning fr varje lnspolismyndighet (fler i storstderna). Varje avdelning r i sin tur indelad i grupper om cirka tta personer och under utbildningen arbetar man gruppvis. Avdelningschef och stllfretrdande avdelningschef r yrkespoliser med erfarenhet av arbetsledning och/eller utbildning som polisinsatschef.

Gruppcheferna r erfarna yrkespoliser som genomgtt srskild ledarskapsutbildning. De civilpliktiga beredskapspoliser som rekryteras ska frutom att vara ostraffade inte finnas med i ngot av polisens register. Dessutom skall de bedmas som lmpliga vid personliga intervjuer.

De individer som rekryterats blir efter genomfrd grundutbildning civilpliktiga vid respektive polismyndighet. Nr styrkan r i tjnst har samtliga polismans befogenheter och skyldigheter. Det r alltid gruppcheferna (yrkespoliser) som har beflet och leder respektive grupp. En beredskapspolis agerar sledes aldrig p egen hand.

UtbildningGrund- och repetetions-utbildning

Utbildningen till beredskapspolis omfattar idag fem veckors intensiv

grundutbildning i specifika polisira uppgifter. Drefter

genomfrs regelbundna utbildnings-tillfllen om en vecka vartannat r. Vid sidan av detta frekommer vningar. Fr

utbildningen ansvarar Polishgskolan, med svl egna lrare som andra instruktrer inom polisen.

Medel till utbildningen kommer ifrn Myndigheten fr samhllsskydd och beredskap (MSB) och man r logerad i lokaler som tillhandahlls av

Frsvarsmakten. Gruppcheferna, som leder sina grupper under alla moment, har dessutom ftt genomg en srskild

ledarskaps-utbildning.

Tidigare krvdes genomfrd vrnplikt med goda vitsord fr att kunna bli antagen som beredskapspolis. Detta krav r nu borttaget och istllet har grundutbildningens lngd kats.

BEREDSKAPSPOLISEN

E n i n f o r m a t i o n s s k r i f t f r a m t a g e n a v b e r e d s k a p s p o l i s f r e n i n g e n

B e r e d s k a p s p o l i s f r e n i n g e n 4 w w w . b e r e d s k a p s p o l i s e n . o r g

BEREDSKAPSPOLISEN

Utrustning och bevpningBeredskapspolisen r modernt utrustad och med utgngspunkt frn de uppgifter enheten kan frvntas anvndas till. En beredskapspolis br polisuniform med ett srskilt brstemblem "Beredskapspolis". Utrustningen r annars i stort sett densamma som fr yrkespoliser.Avseende bevpning utbildas beredskapspolisen p polisens ordinarie tjnstepistol Sig Sauer samt OC-spray.Nr beredskapspolisen tjnstgjorde efter stormen Gudrun var endast gruppcheferna bevpnade.

Examensprov i anvndandet av expanderbar batong

forts...Beredskapspolisens utbildning omfattar bl.a. fljande: Polisjuridik Sjukvrd (L-ABC, HLR)

Sjlvskydd Handfngsel Gripandetekniker

Expanderbar batong Kartkunskap Radiokommunikation

Fordonskontroll Handhavande och brukande av polisens tjnstevapen Sig

Sauer Eftersk av frsvunnen / farlig person (enligt MSO-konceptet)

Taktiskt genomsk av fastighet Ingripande mot folksamling Evakuering och bevakning (vid t.ex. farlig smitta)

Polisir kommendering Trafikdirigering Alkoholutandningsprov

Grundlggande CBRN och explosiva medel OC-spray Kommunikativt och taktiskt frhllningsstt (Bastaktik)

Hrda krav p resultatEn beredskapspolis mste bli godknd i samtliga utbildningsmoment fr att f fortstta som beredskapspolis.

Nr lmpar sig det att anvnda beredskapspolisen?Frn brjan var styrkans utbildning inriktad mot antisabotageverksamhet. Idag

anses dock inte hotbilden mot riket vara av ett sdant slag. Man inriktar drfr

utbildningen mer mot tnkbara krissituationer oaktat det rder hjd

beredskap - d samhllet utstts fr allvarliga eller omfattande

pfrestningar i fred. Exempel p sdana situationer r det stora raset i Tuve utanfr Gteborg d ett helt bostadsomrde med 67 villor rasade (och man p grund

av resursbrist tvingades anlita bevakningsbolag), tgolyckan i Borlnge r 2000 dr uppemot 1000 personer evakuerades och centrala delar av staden behvde sprras av och bevakas i 6-8 dygn (med stora resursbehov som fljd) samt kommenderingen i samband med EU-toppmtet i Gteborg 2001.

Vid dessa tillfllen utgr beredskapspolisen, som r utbildad och utrustad fr sdana uppgifter samt har polisir befogenhet, en lmplig frstrkning till ordinarie

polispersonal. Andra aktrer, ssom hemvrn och bevakningsbolag, saknar

polisira befogenheter att ingripa vid t.ex. vgsprrar, fordonskontroller

och omrdesbevakning. Genom att anvnda beredskapspolisen kan

grupper helt bestende av yrkespoliser frigras s att dessa kan tillse

mer kvalificerade uppgifter.

E n i n f o r m a t i o n s s k r i f t f r a m t a g e n a v b e r e d s k a p s p o l i s f r e n i n g e n

B e r e d s k a p s p o l i s f r e n i n g e n 5 w w w . b e r e d s k a p s p o l i s e n . o r g

Vad r det fr personer som blir

beredskapspoliser?

Inom beredskapspolisorganisationen finns i stort sett samtliga

yrkeskategorier representerade. Man kan hittar allt frn jurister,

flygkaptener, lkare, psykologer, IT-konsulter, vktare,

ordningsvakter, byggarbetare, lastbilschauffrer, civilanstllda

inom polisen till brandmn och frskollrare. Listan kan gras

mycket lng. Det som r gemensamt fr alla r ett stort

engagemang och viljan att stlla upp fr samhllet och hjlpa

sina medmnniskor. Medelldern inom beredskapspolisen r

strax ver 30, och bde kvinnor och mn finns representerade.

Beredskapspolisen genomfr en nykterhetskontroll. Totalt genomfrde man 39729 alkoholutandningsprov i trafiken ren 2006-2007.

Varfr hemvrnet inte kan ta ver beredskapspolisens uppgifterSvenska Polisfrbundet gick under vren och sommaren ut i media med ett frslag som gr ut p att erstta beredskapspolisen med hemvrnet. Man skriver att beredskapspolisens arbetsuppgifter br flyttas ver till

hemvrnet, bland annat eftersom hemvrnet har tre mnaders utbildning. Det uppstr dock snabbt en mngd frgetecken kring detta

frslag eftersom hemvrnets utbildning syftar till

vpnad strid och ingenting annat. Faktum r att

hemvrnets utbildning inte innehller en enda timme polisira moment eller rddningstjnst. Hemvrnet har trots detta, p frivillig basis, utnyttjats i olika rddningstjnstuppdrag. Det

har d handlat om att slcka brnder, fylla sandsckar och liknande uppgifter. En hemvrnsman fr inte bevaka ett evakuerat

bostadsomrde eftersom denne t.ex. saknar befogenheter att kontrollera personer och fordon som passerar avsprrningen. Frsvarsmakten kan frvisso under exceptionella frhllanden

ge polisen std vad avser stridsfartyg och flygunderstd, men detta innebr inte att hemvrnet kan erstta beredskapspoliser vid ordinra bevakningsuppgifter. Det skulle sledes inte hjlpa att man fr ver beredskapspolisens personal till

hemvrnet eftersom man fr en organisation som saknar laglig grund att agera. Polisfrbundets argument faller sledes

platt. Hemvrnet kan inte och fr inte utfra de

uppdrag som beredskapspolisen r satta att utfra.

SAILINGBEREDSKAPSPOLISEN

Visste du att...beredskapspolisen r speciellt utbildad i eftersk av frsvunnen person?

Visste du att...beredskapspolisen gjorde 228 ingripanden i samband med stormen Gudrun?

E n i n f o r m a t i o n s s k r i f t f r a m t a g e n a v b e r e d s k a p s p o l i s f r e n i n g e n

B e r e d s k a p s p o l i s f r e n i n g e n 6 w w w . b e r e d s k a p s p o l i s e n . o r g

SAILING

r beredskapspolisen en ny poliskr?

Nej, beredskapspolisen r inte ngon ny poliskr den tillhr organisatoriskt RPS sedan 1986 och r en del av nuvarande polisvsende.

Riskeras rttsskerheten med en snabbutbildad polis?

Fr det frsta s r inte beredskaps-

polisen snabbutbildade utbildningen r utformad av Polishgskolan p bestllning av Rikspolisstyrelsen och utbildningstiden r anpassad efter uppgifterna. Fr det andra, vad det gller rttstryggheten av de alternativ som str till buds; militrer, vktare och polisvolontrer, r beredskaps-polisen den resurs som bst garanterar rttsskerheten. Jmfr grna med lnder som Storbritannien dr man sedan mer n 150 r har en polisir resurs med samma utbildningslngd, vilket har gett stora samhllsvinster och skapat en vrdefull brygga mellan polis och samhlle. En beredskapspolis leds ocks alltid av en yrkespolis som r utbildad tillsammans med sina beredskapspoliser och som har srskild

ledarskapsutbildning.

Behver man inte ha 2,5 r p polishgskolan fr att kunna agera som polis?

Det r felaktigt att jmfra yrkespolis-utbildningen med den som beredskaps-polisen genomgr, eftersom uppgifterna skiljer sig markant t. Beredskapspolisen ska inte gna sig t utredningsarbete, frhr, spaning, brottsplatsunderskningar, relationsvld etc. vilket r ngra exempel p vad som ingr i yrkespolisutbildningen. Dremot r beredskapspolisen utbildad p

evakuering, upprttande och bevakning av avsprrningar, trafikkontroller, alkohol-utandningsprov, ingripande mot folksamling, nationell bastaktik, mm. Drutver r beredskapspolisen speciellt utbildad i eftersk av frsvunnen person enligt MSO-konceptet (Managing Search Operations), ngot som inte ingr i yrkespolis-utbildningen.

Hur skiljer sig beredskaps-polisens uniform frn yrkes-polisens?

Vad betrffar beredskapspolisens uniform s har den tagits fram av Rikspolisstyrelsen och skiljer sig frn en yrkespolisuniform genom att det str Beredskapspolis p brstet och axelklaffar som br beredskapspolisens emblem. Utver detta str det beredskapspolis p den reflexvst som beredskapspoliser br. Vi beredskapspoliser har inga synpunkter p hur RPS har utformat uniformen. Vi anser dock att det r viktigt att det framgr att en beredskapspolis agerar med polisbefogenheter. Det framstr d som frdelaktigt att man ocks br en polisuniform, framfr andra alternativ.

Vilken bevpning har beredskapspolisen?

Beredskapspolisens normala bevp-ning r batong och pepparspray, men har vid behov ven pistol. Utbildningen i dessa moment sker enligt precis samma utformning och krav som yrkes-polisutbildningen. Kraven r till och med hgre fr en beredskapspolis, eftersom godknt resultat krvs i samtliga delar fr att f kvarstanna i organisationen.

Borde inte hemvrnet kunna erstta beredskapspolisen?

Nej, enligt svensk lagstiftning fr polisen inte delegera sitt myndighets-utvande till ngon annan. Ls grna artikeln p sidan 5 fr mer information.

Vad hnder om en beredskapspolis begr tjnstefel?

Polisfrbundet pstr att det inte finns ngot system som fngar upp nr en beredskapspolis begr ett fel. Detta r felaktigt. En beredskapspolis kan, precis som en yrkespolis, skiljas frn sin tjnst och talas fr eventuella brott som denne begr. Det r dessutom lttare att skilja en beredskapspolis frn sitt uppdrag n en yrkespolis, eftersom beredskapspolis-uppdraget inte uppbr samma arbets-rttsliga skydd. Ngot fackligt std tycks inte den enskilda beredskapspolisen kunna vnta sig heller.

BEREDSKAPSPOLISEN

Frgor & Svar

Visste du att...beredskapspoliser bidrar med kunskap och kompetens frn en

mngd civila yrken?

E n i n f o r m a t i o n s s k r i f t f r a m t a g e n a v b e r e d s k a p s p o l i s f r e n i n g e n

B e r e d s k a p s p o l i s f r e n i n g e n 7 w w w . b e r e d s k a p s p o l i s e n . o r g

Finns det risk att personer sker sig till beredskaps-polisen fr att f tillgng till hemlig information?

Den risken finns alltid, oavsett om det gller beredskapspolisen eller den ordinarie yrkespolisen. Dock s har en beredskapspolis liksom en yrkespolis genomgtt bakgrundskontroller och skerhetsklassning. Det r polismyndigheten sjlv som efter skerhetsprvning av SPO rekryterar den enskilda beredskapspolisen och kan nr som helst skilja denne frn sitt uppdrag. Frutom detta ska naturligtvis den rekryterade personen vara ostraffad och inte frekomma i ngra polisregister.

Vem beslutade om att Sverige skulle ha en beredskapspolis?

Beredskapspolisen har tillkommit genom ett vl avvgt riksdagsbeslut. Syftet med organisationen r att frstrka samhllets mjligheter att upprtthlla ordning och skydda medborgare i situationer dr den vanliga polisen inte rcker till, ofta p grund av resursbrist.

Finns det ngra exempel p nr beredskapspolisen skulle kunna vara behjlplig?

Frutom det ganska sjlvklara, dvs vid naturkatastrofer, stora olyckor, pandemier eller eventuella terroristattentat s medger den nya beredskapspolisfrordningen att beredskapspolisen kan nyttjas oftare. Till exempel s har dagens polisorganisation svrt att fullgra sitt uppdrag p grund av den resursbrist som uppstr bland annat till fljd av strre bevakningsuppgifter vid internationella konferenser. Den ordinarie verksamheten gr d p sparlga vilket ytterst drabbar medborgarna. Hr kan beredskapspolisen, under ledning av yrkespolis, avlasta den ordinarie personalen vid t.ex. avsprrningar och trafikdirigering. Detta ligger helt i linje med vad regeringen har uttryckt om sina avsikter med det nya regelverk som gller frn den 1 januari 2009.

BEREDSKAPSPOLISENFrordning (2008:1097) om beredskapspolisen1 Beredskapspoliser ska kallas in till polismyndigheterna under hjd beredskap eller d regeringen har beslutat om tjnstgring enligt 4 kap. 8 lagen (1994:1809) om totalfrsvarsplikt.

2 Beredskapspoliser som har ingtt avtal med Rikspolisstyrelsen om tjnstgring fr ocks kallas in till en polismyndighet vid allvarliga eller omfattande strningar p samhllet frn ordnings- eller skerhetssynpunkt, eller vid risk fr sdana strningar.

3 Beredskapspoliser fr delta i polisverksamhet som bedrivs med anledning av en sdan situation som avses i 1 eller 2 .

4 Beredskapspolisernas grundlggande uppgift r att delta i polisverksamhet som har anknytning till befolkningsskydd eller rddningstjnst. Beredskapspoliser fr ven utfra bevakningsuppgifter, tilltrdesskydd och transporter.

5 Nr beredskapspoliser deltar i polisverksamhet enligt 2 fr de inte anvndas i situationer eller fr uppgifter dr det finns en ptaglig risk fr att de kan komma att anvnda vld mot enskilda.

6 Nr en beredskapspolis deltar i polisverksamhet enligt 1 eller 2 ska han eller hon st under direkt ledning av en polis.

7 Beredskapspoliser fr tillflligt kallas in till polismyndigheterna fr vning och utbildning.

8 Beslut om att kalla in beredskapspoliser enligt 2 och 7 fattas av Rikspolisstyrelsen.

9 Vad som i lag eller annan frfattning r freskrivet om poliser gller i tillmpliga delar ven beredskapspoliser.

10 En beredskapspolis ska bra kldsel eller knnetecken som gr det klart att personen tjnstgr som beredskapspolis.

11 Rikspolisstyrelsen fr meddela ytterligare freskrifter om beredskapspolisens organisation efter att ha hrt Frsvarsmakten och Myndigheten fr samhllsskydd och beredskap. Rikspolisstyrelsen fr ocks meddela freskrifter om utbildningens utformning och genomfrande efter att ha hrt Myndigheten fr samhllsskydd och beredskap.

Kontakta grna oss:

Ordfrande Mikael Srensen

mikael.sorensen@beredskapspolisen.org

Sekreterare Urban Nordell

urban.nordell@beredskapspolisen.org

Mer om beredskapspolisen:

www.polisen.se

www.beredskapspolisen.org

Logotypen tillhr Rikspolisstyrelsen och anvnds av freningen efter tillstnd.

Beredskapspolisfreningens styrelse:Ordfrande: Mikael Srensen (Skne) - mikael.sorensen@beredskapspolisen.org

Sekreterare: Urban Nordell (Halland) - urban.nordell@beredskapspolisen.org

Kassr: Johan Larsson (Kronoberg) - johan.larsson@beredskapspolisen.org

Ledamot: Fredrik Brander (Vstra Gtaland) - fredrik.brander@beredskapspolisen.org

Ledamot: Peter Backus (Jnkping) - peter.backeus@beredskapspolisen.org

Suppleant: Mikael Jensen (Skne) - mikael.jensen@beredskapspolisen.org

Suppleant: Mattias Andersson (Vrmland) - mattias.andersson@beredskapspolisen.org

Beredskapspolisfreningen har medlemmar i samtliga ln utom Gotland som saknar egen

beredskapspolisavdelning.

BEREDSKAPSPOLISFRENINGENwww.beredskapspolisen.org

info@beredskapspolisen.org

Plusgirokonto: 1697847-0

Organisationsnr: 802431-0586

BEREDSKAPSPOLISFRENINGEN

plats fr porto