Barns Behov i Centrum (BBIC)

Barns Barns Behov i Centrum Behov i Centrum (BBIC)(BBIC)

ett system för

utredning, planering och uppföljning

av barn och unga

i den sociala barnavården

Barns Barns Behov i Centrum Behov i Centrum (BBIC)(BBIC)

fördjupningsutbildning i

uppföljning av insatser för barn och unga

i den sociala barnavården

Dagens uppläggDagens upplägg• Inledning• Erfarenheter• Barns deltagande • Uppföljningsprocessen• Förberedelser • Formulär• Mötets genomförande• Rollspel• Slutdiskussion

Socialstyrelsen statistik Socialstyrelsen statistik 20062006

(Barn och unga-insatser år 2006 (Barn och unga-insatser år 2006 (2007:9)(2007:9)

• 20 700 barn hade heldygnsinsats under år 2006

• 1 nov 2006 fanns det 14 900 placerade barn (varav drygt 10 000 placerade i enlighet med SoL)

• Familjehemsplacering är den vanligaste vårdformen,80% av barnen som placerades jml SoL samt 65 % av barnen som placerades jml LVU placerades i familjehem

DartingtonprojektetDartingtonprojektet(SOS-rapport 2000:2)(SOS-rapport 2000:2)

• Hälsoproblem - det mest förvånande

• Skolproblem

• Relationsproblem

• Problem när det gäller identitet och känslomässig utveckling

Fosterbarn som unga Fosterbarn som unga vuxna – vuxna – en översikt av resultat från några en översikt av resultat från några

nationella registerstudier - Bo Vinnerljung (Socialmedicinsk nationella registerstudier - Bo Vinnerljung (Socialmedicinsk tidskrift 2006;83:23-35)tidskrift 2006;83:23-35)

I jämförelse med jämnåriga som inte fått socialtjänstinsatserhar fosterbarn höga överrisker för att

• gå ut i vuxenlivet som lågutbildade• vårdas på sjukhus för suicidförsök eller med psykiatrisk

diagnos i unga vuxna år eller under tonåren• själva bli föräldrar i tonåren• minst en biologisk förälder har dött innan barnet blivit

myndig

LänsstyrelsernaLänsstyrelsernaSocialtjänsten och barnen Socialtjänsten och barnen

granskning av sociala barn- och ungdomsvården 2006-granskning av sociala barn- och ungdomsvården 2006-2007 2007

128 verksamhetstillsyner av socialtjänstens utredningar och

uppföljningar av familjehemsvård

LänsstyrelsernaLänsstyrelsernaSocialtjänsten och barnen Socialtjänsten och barnen

granskning av sociala barn- och ungdomsvården granskning av sociala barn- och ungdomsvården 2006-2007 2006-2007

• Barnutredningarnas kvalitet har förbättrats• Socialtjänsten har utvecklat kompetens i att

tala med barn• Nämnderna gör grundligare bedömningar av

vad barn behöver • Det finns en del goda exempel på kommuner

som följer lagens intentioner, arbetar med barn och föräldrars delaktighet i vården, allsidiga uppföljningar och har barnvänliga organisationer

Länsstyrelsernas Länsstyrelsernas iakttagelser:iakttagelser:

utredning och vårdplanutredning och vårdplan• Ibland saknades familjehemsutredningar helt• De utredningar som fanns var av varierande

kvalitet och dåligt matchade mot det specifika barnet

• Placeringar i jourhem under lång tid• Vårdplaner var ibland ofullständiga eller

saknades helt• Vårdplanerna gav inte ett tillräckligt underlag för

en systematisk uppföljning av vården• Flera länsstyrelser uppgav att barnen och

förädlarna behöver göras mer delaktiga i arbetet med planeringen av vården


socialtjänstens besöksocialtjänstens besök

• Ingen självklarhet att barnen får regelbundna besök och enskilda samtal med sin socialsekreterare

• Det finns goda exempel på kommuner där socialtjänsten träffar barnen mer än vad som föreskrivs

• Nästan samtliga Länsstyrelser konstaterat att uppföljningarna är osystematiska och formlösa


behovbehov• Innehållet i uppföljningarna är varierat och saknar struktur som säkerställer att barnets alla behov tillgodoses

• Socialtjänsten pratar mycket om umgänget med föräldrarna men inte om hälsa och skola

• Flera familjehem berättar att barnen hade stora problem när de placerades som inte uppmärksammades av socialtjänsten

• I flera kommuner används BBIC vid uppföljningar av barn i familjehem vilket medför att barnens alla behov blir uppmärksammade


överväganden och vårdnadsöverflyttningar görs inte alltidöverväganden och vårdnadsöverflyttningar görs inte alltid

• Inte alla kommuner gör regelbundna överväganden och inte heller på annat sätt följer vården

• Majoriteten av länsstyrelserna har sett att kommunerna inte dokumenterat särskilda överväganden om överflyttning av vårdnad

Utvecklingsområde…Utvecklingsområde…• Det behövs kriterier för bedömning av

familjehem• Från den 1 april 2008 infördes krav på

genomförandeplaner som, om det får genomslag, kan ge struktur för att följa barnets vård

• En systematisk uppföljning behövs för att säkerställa att barn kompenseras för behov som han eller hon inte tidigare fått tillgodosedda

• Från den 1 april infördes en bestämmelse i socialtjänstlagen att barn inte får vara placerade i jourhem längre tid än två månader från att utredningen avslutades

Utveckling pågår….Utveckling pågår….(Lägesrapport IFO 2007-(Lägesrapport IFO 2007-

socialstyrelsen)socialstyrelsen)• Varje barn som placeras i heldygnsvård-

obligatorisk undersökning av somatisk och psykisk hälsa (pågående diskussion bl a i Örebro)

• Förbättra skolresultaten för placerade barn- låg- och mellanstadiet, skolpsykologisk och pedagogisk utredning. Systematiskt konstruera ett individuellt stöd till barnet, familjehemmet och barnets skola (Helsingborg samt IMS)

Några erfarenheterNågra erfarenheter

• Barn uppfattar att deras deltagande är viktigt

• De finner ofta att deras erfarenheter är obekväma och är skeptiska till vilket värde erfarenheterna ges

• De känner sig dåligt förberedda inför deltagande på möten, de vet inte vilka som ska delta, vad som ska diskuteras, vad som ska hända efteråt, när och hur man ska prata, hur de ska säga vad de verkligen tänker, särskilt när det rör personer som är närvarande i rummet

• Barn känner att man lyssnar på dem men det som de säger har liten effekt på resultatet

Barns erfarenheter av att delta i Barns erfarenheter av att delta i uppföljningsmöten -uppföljningsmöten - England England

SverigeSverigeBarns erfarenheter av Barns erfarenheter av

uppföljningsmötenuppföljningsmöten(Bodil Rasmusson, Ulf Hyvönen och Lina Mellberg)(Bodil Rasmusson, Ulf Hyvönen och Lina Mellberg)

• Barn hade olika motiv för att delta: -för att framföra sina önskemål -för att lyssna -för att få besked om viktiga frågor -för att vuxna ville det

• Oavsett hur barnen uppfattade mötena ville ingen avstå från att gå dit

Barns delaktighet ökar genom Barns delaktighet ökar genom ramar och kontinuitetramar och kontinuitet

”Barn kan ha något viktigt att lära av demokratiska beslutsprocesser, även av det som är utmanande och svårt.”

(B Rasmusson, U Hyvönen, L Mellberg)

Barns erfarenheter av Barns erfarenheter av uppföljningsmötenuppföljningsmöten

- Sverige- Sverige((Bodil Rasmusson, Ulf Hyvönen och Lina Mellberg)Bodil Rasmusson, Ulf Hyvönen och Lina Mellberg)

• Uppföljningsmöten bra för vissa men inte för andra

• En del barn är bekväma med att ha huvudroll, andra kände sig underlägsna, frustrerade utifrån t ex egen osäkerhet, känsloladdade relationer eller bristande stöd och respekt

• Viktigt att ”rätt” personer deltog

• För att känna trygghet på mötet viktigt att känna förtroende för t ex socialsekreteraren



• Formulären - barnen tycktes inte fästa så stor vikt vid dem

• Garanti för regelbunden uppföljning

• Förståelse för sammanhanget - grundläggande förutsättning för att uppleva delaktighet och kunna delta i planering och beslutsfattande

• Genom formaliteter t ex fylla i formulär, upprätta dagordning, avtala tider, bestämma vem som skulle delta skapades möjligheter för barnens delaktighet och medbestämmande


- Sverige- Sverige((Bodil Rasmusson, Ulf Hyvönen och Lina Mellberg)Bodil Rasmusson, Ulf Hyvönen och Lina Mellberg)• Flera barn påverkade vilka frågor som berördes och vilka som skulle

delta på mötet

• Det blev tydligt för barnet vilka som finns till hands

• Vem som ska delta - känslig fråga

• Stödperson med på mötet kan betyda mycket för barnet

• Bra med ordförande t ex sätta stopp för alltför känsliga och konfliktladdade diskussioner och föra mötet vidare, hålla ordning, fördela ordet

• Gav barnet någon form av kontroll över sin situation

• Målet är att barnet (som vuxen) känner att uppföljningen har skett på ett bra sätt

Ordförandens erfarenheter av Ordförandens erfarenheter av uppföljningsmötenuppföljningsmöten


• Viktigt med ett bra och förtroendefullt samarbete med socialsekreteraren

• Viktigt att prata med ”vanliga ord” så att mötet blir begripligt för deltagarna

• För barnens del kan det behövas en viss ”inskolning” i mötesformen. Ju fler möten man har desto lättare för att komma till tals och förstå sina möjligheter

””Det går lätt att tänka sig att Det går lätt att tänka sig att planerings - och planerings - och

uppföljningsprocesser som uppföljningsprocesser som präglas av tydlighet och goda präglas av tydlighet och goda

samarbetsrelationer, kan bidra samarbetsrelationer, kan bidra till barnets utveckling på ett till barnets utveckling på ett

positivt sätt.”positivt sätt.”

Barn har rätt att delta och Barn har rätt att delta och ha inflytande – ha inflytande –

professionella är ansvariga professionella är ansvariga för för

att underlätta detta!att underlätta detta!

Barnets deltagandeBarnets deltagande

Varför är deltagande Varför är deltagande viktigt?viktigt?

För att:

• upprätthålla barns rättigheter, barn är medborgare och serviceanvändare och har samma grundläggande rättigheter som andra människor

• leva upp till det legala ansvaret i FN:s konvention om barnets rättigheter och Socialtjänstlagen

• förbättra insatser och service, att involvera barn kan göra behov av insatser synliga och behov av förändringar kan definieras

• förbättra beslutsfattandet, deltagande leder till mer precisa, mer relevanta beslut och insatser

Fortsättning varför deltagande är Fortsättning varför deltagande är viktigtviktigt

För att:

• förbättra den demokratiska processen, barn som ges möjlighet att delta i beslut som rör dem själva kan också tänka sig att aktivt delta i samhällslivet i framtiden

• förbättra barns skydd. Barnets deltagande i samtal/möten underlättar och förbättrar socialsekreterarens möjlighet att upptäcka och hjälpa barn som far illa

• förbättra barnets möjligheter att utvecklas i sin förmåga i att delta i debatter, kommunicera och delta i beslutsfattande.

• stärka och bygga upp barnets självförtroende, ett effektivt, positivt deltagande stärker barnets självkänsla och tro på sig själva

Utöver ideologiska och legala skäl för Utöver ideologiska och legala skäl för att lyssna på och ge röst åt barn i att lyssna på och ge röst åt barn i

familjehemfamiljehem (enligt Robbie Gilligan 2002)(enligt Robbie Gilligan 2002)

• Pragmatiska skäl: om barn blir lyssnade på och får sina synpunkter genuint beaktade blir planer bättre och mer hållbara

• Terapeutiska skäl: om barn involveras i att påverka sitt eget öde underlättar det deras återhämtning från svårigheter, ökar självkänslan och den egna kompetensen

• Etiska skäl: delaktighet reducerar maktobalansen mellan barn och vuxna och negativa följder därav

• Filosofiska skäl: om man värdesätter barns välfärd och intressen måste man också värdesätta deras synpunkter och röst

Barnets deltagande i olika Barnets deltagande i olika sammanhangsammanhang

• i utredning

• i planering av insatser

• i uppföljning

• i nätverksmöten, familjerådslag m m

Samtal med barn är i hög grad till för barnet självt här och nu – för att förstå och bringa mening i sin

tillvaro.

Samtal med barn är en möjlighet för vuxna att göra sig en bild av barnet

och dess situation.

Barns delaktighet förbättras Barns delaktighet förbättras när vuxna:när vuxna:

• informerar barnet - för att aktivt kunna delta måste barnet få information om processen som pågår.

• konsulterar barnet – i bästa fall är konsultationen en kontinuerlig dialog. Barns möjligheter att uttrycka sina känslor ökar när de ges relevanta verktyg som underlättar samtalen.

• förbereder barnet - det starkaste budskapet från barnen, de måste vara väl förberedda på mötet!

Fortsättning Barns Fortsättning Barns delaktighetdelaktighet

• tar hänsyn till barnets agenda – de professionella måste vara flexibla i valet av tidpunkt för möte.

• tar hänsyn till barnets val av plats – vilka hänsyn måste de professionella ta för att barnet ska känna sig komfortabelt?

• tar hänsyn till barnets särskilda, individuella behov – behöver barnet hjälp av någon för att kunna uttrycka sin uppfattning?

Fortsättning Barns Fortsättning Barns delaktighetdelaktighet

• Tänk om/tänk nytt när det gäller mötesstil och sätt att ha möte – vilket syfte har mötet?

• Behandla barnet med respekt - barn berättar att de känner sig ignorerade, uttråkade och att man pratar som om de inte var närvarande. Mötesordföranden har här en viktig funktion att fylla.

• Ge feedback till barnet – barn uttrycker att de får ångest för vad som händer efter mötet/samtalet.

Hur bemöter du barnet på Hur bemöter du barnet på bästa sätt?bästa sätt?

Intressemotsättningar Intressemotsättningar - dilemman för socialtjänsten- dilemman för socialtjänsten

• Barnets rätt

• Barnets rätt att föra sin talan och uttrycka sin vilja

• Barnets rätt att bli bemött som en egen individ

• Barnets eventuella önskan om sekretess

• Barnets eventuella önskan om enskilda samtal

• Föräldrarnas rätt och ansvar för sina barn

• Barnets rätt att slippa ta ansvar för svåra beslut

• Barnets beroende av sina närmaste och lojalitet med föräldrarna

• Socialsekreterarens skyldighet att meddela vad som framkommit i samtalet

• Behovet av att vårdnadshavaren kan vara med i samtalet för att kunna ta sitt ansvar för hur barnet mår och har det

Fortsättning dilemmanFortsättning dilemman

• Socialsekreterarens skyldighet att göra barnet delaktigt

• Socialsekreterarens önskan att hjälpa barnet

• Socialsekreterarens önskan att samarbeta med föräldrarna

• Synen på barnet som kompetent

• Barnets oförmåga eller rädsla för att berätta

• Barnets eventuella uppfattning om samtaletsom ett straff

• Barnets möjliga upplevelse av svek om socialsekreteraren samarbetar med personer som försummat eller förgripit sig på barnet

• Synen på barnet som i behov av skydd

Subjekts- och objektsynSubjekts- och objektsyn

• Subjekt – rättighetsperspektiv, ser barnet som medborgare

• Objekt - omsorgsperspektiv, synliggör maktrelationen mellan omsorgsgivare och mottagare

Barnet som subjekt och aktörBarnet som subjekt och aktörTitti MattssonTitti Mattsson

• Rättssystemet är tydligt i sitt budskap att barn ska betraktas som ett subjekt, med gradvis stigande möjlighet att kunna agera i samband med frågor som rör henne eller honom personligen.

• Barnet ska betraktas som subjekt med fullt människovärde och med egna kunskaper och erfarenheter.

• Barnet ska betraktas som en individ med handlingsförmåga och med gradvis stigande rätt att få påverka sitt liv. Denna syn på barnet ska råda i relationer mellan barn och offentliga organ, (socialnämnd, domstol), halvoffentliga organ, (familjehem), och i det privata förhållandet mellan barn och vårdnadshavare.

fortsättning…..fortsättning…..Titti MattssonTitti Mattsson

• Lagstiftarens krav på att man ska se barn som subjekt och aktör innebär att man ska beakta barns specifika behov och intressen vid beslut som rör barnet. Det är inte tillräckligt att acceptera allmänna föreställningar om vad som skulle vara bra för barn i en viss ålder eller av ett visst kön. Det skulle vara att betrakta barnet som ett objekt för vuxnas handlande.

Modeller för analys av Modeller för analys av barns delaktighetbarns delaktighet

7. initierat och styrt av barn

6. Beslutsfattande initierat av vuxna, delat med barn

5. Konsulterad och informerad

4. Anvisad, men informerad

3. Symbol

1. Manipulation

2. Dekoration

8. Beslutsfattande initierat av barn, delat med vuxna

Roger Harts stege för Roger Harts stege för deltagande (1997)deltagande (1997)


De första tre stegen, inget deltagande:

1. Manipulation, barn deltar i ett sammanhang utan att veta vad det går ut på.

2. Dekoration, politikern som lyfter upp ett barn under ett valmöte.

3. Symbolvärde, barnet bjuds in i ett sammanhang för att det ger ett bra intryck utåt sett. Under skenet av att barnet ska få bli delaktigt tas det inte på allvar och får inget inflytande.


Viss delaktighet:

4. Anvisad men informerad. Barnet blir informerat om vad saken gäller men det omfattar inget aktörskap i beslutsprocessen.

5. Konsulterad och informerad. Barnet får utrymme att yttra sig. Delaktigheten begränsas av att de vuxna har initierat situationen och tar besluten.


Delaktighet i någon form:

6. Beslutsfattande initierat av vuxna, delat med barn. Initiativet är de vuxnas men barnet får delta i beslutet.

7. Initierat och styrt av barn. Barnet har utrymme att ta initiativ och fatta beslut.

8. Beslutsfattande initierat av barn, delat med vuxna. Barn kan ta initiativ och besluten fattas, som för medborgare i allmänhet, tillsammans med andra.

Dahlstrand (2004, s 53) refererar till Hart’s modell

Barnet kan ha tre olika roller med olika grad av inflytande på det beslut som ska fattas, i familjerättsliga processer:

• Informant (visst inflytande), barnet ges möjlighet att berätta om sin situation och om eventuella önskemål och åsikter

• medaktör (medbestämmande) barnet bidrar inte bara med sin kunskap om sin situation utan också med sina personliga uppfattningar

• aktör (självbestämmande) barnet anses i hög grad kompetent nog att fatta egna beslut. Det innebär att i en bedömning av vad som är barnets bästa ges barnet tolkningsföreträde.

Vuxnas ansvarVuxnas ansvar.

Rollen som aktör innebär att både Shier’s och Hart’s delaktighetsmodeller inkluderas vuxnas ansvarstagande .Barnet skall inte lämnas ensamt med beslut, utan ett sådan skall alltid fattas i samråd med vuxna

• Barn skall inte ges ansvar för att ta ställning i frågor där de inte har en chans att överblicka konsekvenserna av sina val.

• I andra sammanhang handlar det om att gebarnet ansvar, visa förtroende och tillit till barnets egen förmåga atthandskas med sitt liv och finna egna strategier.

• Överlämnande av ansvar skall ske successivt, i förhållandetill barnets ålder och mognad (SOU 1997:116). Rätten för barn och unga att uttrycka sina åsikter är just en rättighet, men inte en skyldighet. Barn ska inte pressas till att uttala sig (Barnombudsmannen 2002).

Principen om barnets rätt att komma till tals är enligt barnkonventionen underställd principen om

barnets bästa, artikel 3. Bedömningen av vad som kan anses vara ett

barns eller en grupp barns bästa skall alltid göras av vuxna som har ansvar för beslutet.

7. initierat och styrt av barn

6. Beslutsfattande initierat av vuxna, delat med barn

5. Konsulterad och informerad

4. Anvisad, men informerad

3. Symbol

1. Manipulation

2. Dekoration

8. Beslutsfattande initierat av barn, delat med vuxna


Vilken nivå finns vår Vilken nivå finns vår lagstiftning på?lagstiftning på?

Vilken nivå finns er Vilken nivå finns er socialtjänst på?socialtjänst på?

Var bör vi finnas utifrån FN:s Var bör vi finnas utifrån FN:s barnkonvention? barnkonvention?

Barn har rätt att delta och Barn har rätt att delta och ha inflytande – ha inflytande –

professionella har ansvar för professionella har ansvar för

att underlätta detta!att underlätta detta!

UppföljningsprocesUppföljningsprocessensen

Det tredelade föräldraskapetDet tredelade föräldraskapet

Vårdgivare-Kunskaper omatt ta hand om barn och hur barnet fungerari vardagen

Socialtjänst-Teoretiskakunskaper omfamiljesystemoch barns utveckling

Föräldrar-Kunskap om barnets förflutnaoch familj/släkt BARNET

BBIC:s planerings- och BBIC:s planerings- och uppföljningsstrukturuppföljningsstruktur

• Fokuserar på att mål ställs upp så att barnet ska nå sin utvecklingspotential

• Underlättar systematisk och rutinmässig informationsinsamling om barnet

• Involverar barnet och nätverket i planerings- och uppföljningsarbetet på ett öppet och tydligt sätt

• Ställer frågor som klargör syftet med planeringen och uppföljningen

fortsättning….fortsättning….

• Tydliggör beslut så att det framgår vad som behöver göras, vem som ska göra det och när

• Tar hänsyn till barnets etiska, kulturella, språkliga, religiösa ursprung

• Säkerställer att barnet bibehåller kontakt med sin familj och nätverk

• Inriktar sig på tidig och konkret planering för övergång till vuxenlivet

UppföljningsprocessenUppföljningsprocessen

• Fortlöpande, dynamisk och aktiv process• Dialog – samarbete - återföring• Identifiera och dokumentera barnets behov

och resurser• Planering för hur behoven ska tillgodoses och

hur resurser ska tillvaratas• Skapa och underhålla relationer för att

underlätta delaktighet• Genomföra insatser• Dokumentera

Uppföljningsmöte Uppföljningsmöte

• Barnets forum – regelbundenhet ger barnet möjlighet att påverka sin situation

• Mötet är en del i en fortlöpande process

• Dokumentation från mötet kan användas som underlag till övervägande/omprövning

Syfte med Syfte med uppföljningsmöte:uppföljningsmöte:

• Syftet är att säkerställa att barnet mår bra och når sin utvecklingspotential inom de sju behovsområdena

• Syftet är att stämma av om beslutade insatser genomförts och eventuellt behov av förändring

• Syftet är att formulera nya mål för vården och eventuellt göra ändringar i vårdplan och genomförandeplan

Uppföljningsmöten-Uppföljningsmöten-några tankar från Steve några tankar från Steve

WalkerWalker• Ett möte är inte barnets naturliga miljö

- Är mötet nödvändigt? - Vilka slags beslut ska/kan fattas?

- Håll det kort och ”litet” - måste ”alla” vara där? Antal deltagare har en signifikant påverkan på barnets förmåga att tillföra något till mötet

- Håll det informellt

- Börja och sluta i tid

Olika slags frågor/beslut och Olika slags frågor/beslut och beslutsprocesserbeslutsprocesser

• Vardagsfrågor/beslut t. ex Utbildning/fritid; läxläsning, Tv-tittande, träning Familj och social relationer; kamrater, Klara sig själv; egna fickpengar,

bankkort, ansvar för städning, tvätt, matlagning, Hälsa; tandläkarbesök, synkontroll etc

• Viktiga frågor/beslut t. ex Hälsa; preventivmedel, rökning Utbildning/Fritid; val av gymnasieskola, sommarjobb, semester, permission från institution Familj och social relationer; kontakt med syskon och föräldrar, relationer med familjehemsföräldrarna

• Livsavgörande frågor/beslut t. ex utflyttning från familjehem/HVB hem i samband med inträde i myndighetsåldern, placerings längd, efterforskning av okänd pappa

Placerade barn blir involverade i fler beslut och formella beslutsprocesser än andra barn i samhället

FörberedelserFörberedelser

Socialsekreterarens roll och Socialsekreterarens roll och betydelsebetydelse

• Ge barnet tillgång till en lyssnande och pålitlig person

• Vara bärare av barnets historia

• Bidra med engagemang

Rekrytering av oberoende Rekrytering av oberoende ordförandeordförande

Tänk på att personen bör: • vara frikopplad från handläggningen vilket

underlättar i att inta barnets perspektiv på mötet• vara insatt i socialtjänstens arbete med barn• ha goda kunskaper om barn• vara en bra förhandlare• ha vana att leda möten• kunna ha kvar uppdraget under barnets hela

placeringstid

Oberoende ordförandeOberoende ordförandeuppdrag under mötetuppdrag under mötet

• hitta en god balans mellan det informella och det formella

• ge plats åt barn och föräldrar• vara barnets språkrör och bevaka barnets rätt• stärka föräldrarnas starka sidor• hålla ihop mötet • se till att dagordningen följs• låta alla komma till tals• sammanfatta det som sägs• sätta stopp för alltför känsliga och konfliktladdade

diskussioner • föra mötet vidare

FörberedelserFörberedelsersocialsekreterare och socialsekreterare och

ordförandeordförande• Begränsa antal punkter på dagordningen• Välj plats för mötet med omsorg• Läs in dokumentationen• Erbjud hjälp till barnet med att fylla i

samrådsdokumentet

Tänk på att:• vara tydlig med vilka mandat olika involverade har

och vilka beslut som kan fattas• använda ett enkelt språk i kommunikationen med

barnet (efter ålder och mognad)• bemöta barnet med respekt och lyhördhet. Vilka

frågor är viktigast och mest meningsfulla för barnet?

fortsättning………fortsättning………

• Möte mellan barnet och oberoende ordförande

• Förklara syftet med mötet för barnet• Förklara de olika rollerna olika personer har • Se till att barnet förstår sin rätt att framföra

sina åsikter och vara delaktig• Ge barnet möjlighet att formulera dagordning

och vilka som ska bjudas in • Förbered andra som ska delta • Skicka ut inbjudan till mötet

DokumentationDokumentation

• Konsultationsdokument

• Formulär ”Samtal med Barn”

• Samrådsdokument

• Protokoll från Uppföljningsmöte

Övervägande/ Omprövning

Formulär Formulär

Mötesstrukturen med koppling till Mötesstrukturen med koppling till formulärformulär

Utredning

Planeringsmöte

Genomförandeplan

senast samma dag insats börjar

Placeringsmöte

Placeringsinformation

senast samma dag placering börjar

Planeringsmöte

Genomförandeplan

senast 2 v. efter attplacering börjat

Uppföljningsmöte

GenomförandeplanProtokoll uppf.möte

1:a 4 v. efter P-mötedärefter var 6:e mån

UppföljningsmöteÖvervägandeOmprövning

Protokoll uppf möteSamtal med plac barn

Samrådsdokinom 3 mån. efter P-möte,

därefter var 6:e mån

PLACERING I SAMHÄLLSVÅRD

INSATSER I ÖPPENVÅRD

Vårdplan

Formulär Formulär • Vårdplan

• Genomförandeplan

• Placeringsinformation

• Samrådsdokument (Barn, föräldrar, vårdgivare)

• Samtal med placerade barn och unga

• Konsultationsdokument (Förskola, skola, läkare)

• Protokoll

• Övervägande enligt SoL

• Övervägande enligt LVU

• Omprövning

Mötets genomförandeMötets genomförande

Mötets genomförande - Mötets genomförande - att tänka påatt tänka på

• Håll tider och ha inte längre möten än två timmar med paus

• Formulera mål och delmål så konkret som möjligt; vad förväntas och när?

• Ge feedback, så att barnet förstår vilka beslut som fattas och vem som ansvarar för vad

• Dokumentera barnets uppfattning och önskemål

Hur planerar ni i er Hur planerar ni i er kommun att arbeta med kommun att arbeta med uppföljning av placerade uppföljning av placerade

barn?barn?

Lycka till!Lycka till!

Documents

Barns Behov i Centrum (BBIC)