OM OSS - Inredning + interaktion

ANALYS - Det som barnen vill ha, och behöver...

TRANSMEDIA - Berättade i rummet, och på nätet

BAKGRUND - En ny biblioteksverksamhet för barn

METOD - Att designa tillsammans med 55 barn

FÖRSTUDIE - Lite fakta, och några funderingar

KONCEPT - Ett mysigt berättarexperimentarium?

RUMMET - Rumsligheter som spelupplevelse

BERÄTTANDE - Ta vägen till läslust via berättandet!

WEBBEN - Skapa, tjäna poäng, och häng

REFLEKTION - I backspegeln

INLEDNING - Välkommen till Balagan!

Den här boken är en berättelse och en summering av Sara Stiber och Eva-Johanna Sandbergs examensarbete för masterprogrammet Child Culture Design, på HDK - Högskola för Design och Konsthantverk vid Göteborgs Universitet

The Darling Tweens Ett projekt i samarbete med Stadsbiblioteket i Malmösom resulterade i konceptet:

Balagan - ett berättarexperimentarium

Malmö2011-06-02

INLEDNING/ Välkommen till Balagan!

Hej!

Balagan! är ett koncept för framtidens bibliotek, ur barnens synvin-kel. Har du hört talas om bibliotekens förändringsprocesser? Biblio-teken är inne i ett viktigt identitetsarbete. Utlåningen minskar, sam-tidigt som besökarantalet inte minskar. Idag använder vi biblioteken till fler ändamål, och kanske inte i första hand som en plats för att låna böcker. Vad blir då kärnan i verksamheten? Vart är biblioteken just nu på väg?

I det här projektet har vi arbetat med barnens bibliotek. En ny avdel-ning ska skapas för 9-12 åringar på Stadsbiblioteket i Malmö. Vi fick äran att hjälpa till; genom att ge förslag på en ny slags verksamhet, och genom att hjälpa till med att involvera barn i processen.

Resultatet blev ett transmedialt berättarexperimentarium. En plats för att berätta, och njuta av berättelser. En plats som sträcker sig över både rum och webb. ”Berättarexperimentariet” är som en kappsäck, full med olika berättarverktyg. Med dem kan man skapa berättelser både i rum, på webb, och transmedialt i både rum och webb. Via webben kan man dela sina berättelser med varandra. För att göra det ännu roligare har vi bäddat in spelmekanik - så att barnen kan tjäna poäng, och stiga i graderna - på jakt efter en ministerpost i den fiktiva världen Balagan!

Välkomna att bläddra i vårt projekt!

Eva-Johanna & Sara

Balagan! Is a concept for the library of the future. Have you heard about the exciting change stirring inside our libraries? Libraries have always been thought of as a kind of “temple of books” ... a place you can go to for peace and quiet, a place to read and think. But if they are to be relevant in the future they will have to make space for themselves in the digital community as well. Already now, people tend to use libraries more as an extra work space, than a place for borrowing books. What then, if not the book, should the library functions revolve around in the future?

In this project we have taken the children’s perspective of the matter. A new department is being planned at Malmö City Library, for 9-12 year olds. We were asked to help find new, meaningful, and playful functions and activities for the department, to make a concept, and to help integrate the children’s perspective in the process.

The result became a concept for a transmedial story exploratarium. A place for enjoying and making up stories. A place for learning, playing, and meeting new friends. And a place, that transcends the limits of the physical room.

The story exploratarium is like a suitcase, full of different storytelling tools. With them you can create stories both in the room, on the web, and transmedially; through both platforms. Via the web community children can share their stories and collaborate. To make it even more fun, we have embedded game mechanics - so that you can earn points and rise through the ranks - in search of a ministerial post in the fictional world embedded in both room and web; Bala-gan.

/Sara & Eva-Johanna

INTRODUCTION/ Welcome to Balagan!

BAKGRUND

Stadsbiblioteket i Malmö

“...innovativ, experimenterande, och lekfull barnverksamhet.”Intresserade av koncept & brukarinvolvering.

/ En ny verksamhet för barn

BAKGRUNDI slutet av 2010 blev HDK kontaktade av Stadsbiblioteket i Malmö. Biblioteket hade just börjat planera en ny verksamhet för barn och hört talas om Child Culture Design (CCD).

Stadsbiblioteket ville ha hjälp med att skapa en ny avdelning för 9-12 åringar. De har inte så många besökare i den här åldersgrup-pen, så målet är att få fler, och att hitta ett verksamhetskoncept och utformning som kan attrahera dessa barn.

Själva skriver biblioteket att de letar efter en ”innovativ, lekfull och experimenterande verksamhet”, i sin projektbeskrivning. Biblioteket vill alltså inte skapa en traditionell avdelning. De kom till CCD med förhoppning om att vi skulle vara med och designa en ny slags verk-samhet.

Avdelningen ska inte stå klar förrän i Maj 2012, så det här halvåret ville biblioteket mest få hjälp med att hitta fram till rätt koncept. Bib-liotekets problem var att de inte visste hur de skulle arbeta för att hitta rätt koncept för verksamheten, och deras förhoppning var att CCD-studenter, med vår barn-designexpertis, skulle kunna hjälpa dem med detta.

En annan sak som var viktig för dem var att få med barn i proces-sen. Bibliotekets mål var att engagera minst 100 barn längs vägen. De ville ha hjälp med att utforma denna brukarinvovering. Och det har vi hjälpt dem med.

FRÅGORNågra frågor vi jobbat med i projektet är:

Biblioteket• Vilken meningsfull roll i samhället, kan Stadsbiblioteket spela i framtiden?

Målgruppen• Varför kommer inte fler 9 -12 åringar till Stadsbiblioteket idag?• Hur ser barnens vardag ut och vad saknas?• Hur kan man “bygga broar” in till biblioteket, så att barnen kommer komma?

Processen• Genom vilka metoder kan vi bäst ta reda på hur målgruppen önskar att biblioteket ser ut och fungerar?

Läsning• Hur kan barn få lust till läsning?• Hur kan rummet vara en miljö som främjar läsning?

RAMARNär vi började med projektbeskrivning i januari fanns det många frågeställningar att smälta ner: Vi insåg att arbetet skulle bestå av flera parallella spår:

Kontexten - uppdragsgivare och platsenEtt av de viktigaste spåren har handlat om bibliotekens roll i framti-den och precis som för alla bibliotek står även Malmö inför ett väg-skäl om att hitta en plats i samhället. Stadsbiblioteket i Malmö har formulerat en ny strategi de kallar »The Darling Library in the world - ditt liv, dina drömmar, ditt bibliotek«, en övergripande vision för 2009-2012 som bland annat handlar om barn & unga, vidgat deltagande, nya mötesplatser och internationalisering. Som ett steg i den här strategin genomför Stadsbibliotektet projektet »Tweens«... och där kommer vi in! Vår del i projektet kallar vi »The Darling Tweens«.

Målgruppen - verksamhet och metodDet andra huvudspåret är tweensen, som i det här fallet är 9-12 åringarna i Malmö. Hur ser deras liv ut? Hur ser dom på framtiden? Vad är intressant? Vad gör dom på fritiden? Hur står det till med läs-ning? Hur ser deras drömmer ut? Vad har dom för behov..?

OMFATTNINGProjektet har till stor del handlat om processen och vägen fram till ett koncept för den nya avdelningen, men därav inte sagt att formen inte är viktig. Istället allra högsta grad central då den är bärare av vår idé om verksamheten och de övergripande värderingar som vi vill att konceptet ska förmedla. Vi har delat upp vårt projekt i fyra avsnitt:

Koncept[inzoom]FÖRSTUDIE

research

analyspresentation

WS 1+ P

WORKSHOP

dokumentationanalysWS 1-4

P WS

KONCEPT

idé form

FörstudieWS analys

Kravspec.

Förstudie. Inom en mer traditionell research har vi sökt information i lit-teratur, genomfört intervjuer och studiebesökt. Tillsammans med erfaren-het från workshopserien formuleras resultatet till en kravspecifikation.

Workshop-serie. Vår metod specifikt utformat för projektet, som har utgjort grunden i hela vår process, vår plattform att involvera barnen.

Koncept. Vi ville presentera ett gemensamt idé-paket om hur den nya verksamheten för 9-12 åringar kan se ut, konceptet skulle tillgodose alla parters behov och önskan.

Konceptfördjupning. Samt en visuell förklaring om hur konceptet kan ta rumslig form. En inzoomning på en liten del av rummet och webben som visar hur konceptet kan utvecklas till verklighet.

OMFATTNINGEftersom det stora projektet »Tweens« egentligen är ca ett år längre med mållinjen i maj 2012 har vi valt att sikta på konceptnivå för re-sultatet inom ramen för det här examensarbetet. Projektet har hittills omfattat:

Förstudie. En mera traditionell research där vi har sökt information genom litteratur och andra publikationer, genomfört intervjuer med experter inom de områden vi berörts av samt gjort studiebesökt på relevanta platser - detta utifrån vår utformade researchplan inne-hållande ämnesuppdelningar.

Workshop-serie. En metod som vi har utformat specifikt för projek-tet, och som under arbetets gång tålts och tvingats förändras, men som utgjort grunden i hela vår process. Metoden har varit vår platt-form och vårt sätt att involvera barnen i vårt arbete.

Koncept. Ett idé-paket om hur den nya verksamheten för 9-12 åring-ar kan se ut. Ett koncept som fångar upp och synliggör resultatet från förstudien och workshopserien. Detta skulle kunna gå under namnet »visualiserad kravspecifikation« .

Konceptfördjupning. En visualisering av hur konceptet kan ta form genom en inzoomning på en liten del av konceptet där det har un-dersökts hur material, färg och form kan bära funktioner och värden av idén och där det vidare redogörs hur konceptet kan formges och utvecklas till verklighet.

TIDEN

I början av projeket formulerade vi en tidplan och definierade de olika faserna. I samband med detta satte vi upp målen för varje fas och de-fienerade de olika delarna i workshopserien. På 22 veckor och efter to-talt 12 workshops förväntade vi oss vara klara med projektet, examine-rade och en färdig utställning på Röhsska Designmuseum i Göteborg.

HKick-off H HMid.term. Exam.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

WS 1 WS 2 WS 4WS 3P WS

Förberedelse Research Koncept Formgivning Sum. Exam. Bygg B

/ inredning + interaktion!SARA & EVA-JOHANNA

Child Culture Design (CCD) är en helt ny utbildning och unik i slag. CCD är ett masterprogram där olika typer av designers samlas under samma tak och arbetar med projekt kring barns kultur, rum och produkter för barn och barns lek, lärande & utveckling.

Eva-Johanna Sandberg (Holm) läste sin kandidat på HDKs design-program med inriktning på rummet. Hennes projekt handlar oftast om helhetskoncept som innefattar både strategi, upplevelse, och formgivning på ett lekfullt sätt. Efter kandidatexamen arbetade hon på lite olika kontor, bl a White Arkitekter och CaseStudio som inred-ningsarkitekt. Hon har parallellt med studierna bedrivit egen verk-samhet och bl a utvecklat “Designverktyget.se” - en metod och hjälp för att arbeta med hållbar design. Under studierna på CCD har hon även gjort en utbytestermin i Australien, Sydney på COFA.

Sara Stiber har en bakgrund inom interaktionsdesign och grafisk design. Före CCD utbildade hon sig på K3 på Malmö Högskola, och Bilgi Visual Communication, för att sedan starta designstudi-on Blushing Boy. Sara är en designstrateg som ägnar sin tid åt att designa förtjusande användarupplevelser, genom att involvera an-vändarna i skapandet. Slutprodukterna blir ibland skärmbaserade, och ibland fysiska. Sara använder teknik som material, för att göra saker mer mänskliga, och inte bara människor mer sakliga. På webben kan man hitta Sara på www.stiber.se.

Gemensamt för oss är att vi bor och är verksamma i Malmö, Skåne. Vi arbetar med olika typer av metoder för hur man kan involvera barnen i designprocessen. Att designa rum, produkter och tjänster som är bra för miljön och omgivningen är en självklarhet för oss. Det viktigaste är att de verkliga behoven och hela kontexten tillgodoses utifrån barnens perspektiv!

OM OSS

VÅRA MÅL......med projektet

Ett av våra mål med det här projektet är att visa hur man involverar barn i designprocessen, och hur mycket bättre det blir när man gör det!

Många institutioner eller organisationer som vill skapa verksamhe-ter, varor eller tjänster riktade till barn, nämner gärna vackra ord som “brukarinvolvering”, och “användarorientering”, men när det kommer till kritan är det få som går till handling. Att bjuda in barn i skaparprocessen, lyssna på dem, och låta deras behov och önske-mål vara fundamentala för slutresultatet - kräver dels en del mod, dels förståelse för hur man kan utforma involveringen, hur man bör ställa frågor, hur man kan utforma aktiviteter, och hur man kan “översätta” och analysera det barnen säger.

Under projeket har vi jobbat tätt ihop med 55 barn från olika delar av Malmö, som alla kommit till biblioteket tre dagar var för att work-shoppa. Genom att följa barnen nära har vi lagt märke till viktiga behov och önskemål som vi inte skulle upptäckt annars, eller vågat känna oss så säkra på. Istället för att “bara” göra en snygg avdel-ning, kan vi nu bättre skapa en meningsfull plats som tillfredstäl-ler barnens behov av - exempelvis - bättre språklighet, tillhörighet och identitet, små omslutande rum, “lek som inte kallas lek”, möten, spel och mys.

KONTAKTVill ni komma i kontakt med oss, eller veta mer om projektet?

Sara Stibersara@stiber.sestiber.se

Eva-Johanna Sandberg (Holm)info@evajohannasandberg.comwww.evajohannasandberg.com

The Darling TweensBLOGG: darlingtweens.seTwitter & Facebook: darlingtweens

Tweens (Stadsbibliotekets projektgrupp)Andreas Ingefjord Anna FalkTobias Johansson

FÖRSTUDIE/ lite fakta, och några funderingar

9-12 ÅRINGAR

fysisk/psykisk utveckling? språk? kunskap?

MALMÖ

STADSBIBLIOTEKET

BIBLIOTEK

historia

? samlin

g vs uppleve

lse?

kulturusamordning? mötesplatser?identitet? dröm?strategi? vägskäl ?

RUM

INSPIRATION

Rum att leva vardagen i? flytande rum?

lek? storytelling? vetenskap? trender?

RESEARCHPLANEn del av vårt projekt har såklart handlat om mera traditionell re-seach. De frågeställningar som vi har arbetat med och de resultat vi har sett genom workshops har vi försökt jämföra med teoretiska och vetenskapliga fakta och statistik. Vi har delar in researchen i olika områden:

Bibliotek, Stadsbiblioteket, Malmö Stad. Vi har studerat bibliote-ket som kulturmekanism i samhället och tittat på både goda och mindre bra exempel, både i Sverige och internationellt. Vi har jäm-fört bibliotek mot olika typer av kulturhus, genom dels våra egna studiebesök samt tagit del av andras dokumenterade material. Vi kollat på historia och framtida roll för folket, men även aktiviteter och upplevelsen i vardagen.

Genom att ta del av Stadsbibliotekets interna dokument och inter-vjuat många olika typer av medarbetare har vi skapat oss en bild av både helheten och mera faktisk information om exempelvis de olika medierna och system för hantering. Vi har också, genom intervjuer, faktainsamling och studiebesök studerat Malmö som stad, publika mötesplater och andra kulturinstutitioner. Vi har studerat den befint-liga kulturusamordningen och kommunikationssystemen, både gäl-lande transporter, förflyttning och informationsflöden. Statistik från Malmö Stad har också varit en viktig informationskälla.

Det vidgade uppdrag från staden innebär bland annat att få fler barn att läsa! Fler barn att uppleva kulturen i staden! Malmö Stad har en övergripande vision som handlar om att »väcka intresse, utmana till utveckling, stimulera integration, inspirera till engage-mang, skapa nya samarbeten och mötesplatser«.

9-12 åringar. Utöver vår redan etablerade kunskap om målgruppen har vi studerat den teoretiska och vetenskapliga synen på ålder-gruppens fysiska och mentala utveckling, språk- och kunskapsnivå. Vi har samlat information och kunskap främst genom intervjuer och dessa personer har till större delen varit, pedagoger och bibliote-karier. Vi har pratat med skolsköterskor för att få motsvarande syn på barn i åldersgruppens utveckling och vardag. Vi har bett lärare beskriva vad som är generellt för åldergruppen, gällande fritid, lek med också kunskap och inlärning, vad kan en 9-åring, vad kan en 12-åring? Vad är de mogna för att lära sej? Vad brukar vara för svårt att förstå/greppa? Vi har frågat om barns sett att inhämta kunskap och försökt förstå de vuxnas syn på barnens lärande.

Rum, Digital teknik och inspiration. Vi har sökt inspiration för den kreativa och skapande delen också, gällande formgivning och våra respektive intressen, rum och interaktion. Vi har tittat på spännande exempel av digital interaktion som är kopplat till lärande och lek på samma gång. På alternativa former av rumsligheter som mötes-platser. Vi har analyserat trendrapporter och framtida utvecklingar inom de olika områdena.

Vi har också studerat olika pedagogiker och inspirerats av deras olika sett att se på rum, teknik kopplat till lek och lärande. Och hur man på olika sätt använder rummet som budbärare av meddelan-den i form av storytelling, beteendestyrda rum som är flexibla, an-passade till vardagen.

Vi har även sökt inspiration i fantasin och berättelsernas värld.

KULTUR & SPRÅK

STATISTIK

Med två svenska

föräldrar 37%

Födda i utlandet 17%

Med båda föräldrar födda i utlandet 32%

Malmöbor 9-12 år

Med blandad

bakgrund 14%

Antal: 10.400

Några länder: Irak 974 stLibanon 638 stDanmark 292 st

Hur kommer det sig då att inte fler 9-12 åringar kommer till Stads-biblioteket?

Vi började med att kontakta Malmö Stad för att kolla upp demo-grafi, och hittade en väldigt intressant sak - nästan exakt hälften av Malmös 9-12 åringar har invadrarbakgrund.

Under våren kom vi att träffa många av de här barnen, och slogs av att många av dem var ointresserade av läsning. Vi frågade deras lärare vad detta kunde bero på, och fick till svar: SPRÅKET.

Vad som skiljer dem från den andra halvan är att de ofta är halv-språkiga – de pratar både svenska och hemspråk, men inget av språken är fullt utvecklat eftersom de använder ett språk med kom-pisar och hemma, och ett annat i skolan. Därför är de inte så intres-serade av att läsa böcker – för de kopplar ihop bokläsning med prestation, skola och svårigheter.

Den andra halvan – de som har svenska föräldrar – har inga pro-blem med språk. Men det finns en annan anledning som hindrar barn i den här åldern från att komma till biblioteket: TIDEN.

Många har väldigt uppbokade scheman, för hela veckorna. Det är skola, fritids, fritidsaktiviteter, sen hem och äta, göra läxor, och i säng... När vi frågade dem om de nån gång hade tid att bara slappa kunde vi få svar som ”på torsdag kvällar!”

Och har barnen inte problem med tiden, så har de kanske ett annat problem....

KULTUR & SPRÅK

TILLGÄNGLIGHET

Limhamn-Bunkeflo1883 p 18%

Oxie544 p5%

Husie906 p9%

Kirseberg544 p

Centrum784 p

7%

Fosie1707 p16%

Hyllie1075 p10%

1. Västra Innerstaden671 p

2. Södra Innerstaden838 p

2. Rosengård1462 p

1. 6%2. 8% 3.

14%

5%

Malmöbor 9-12 år

TILLGÄNGLIGHET...nämligen avstånd.

På kartan över Malmö är Stadsbiblioteket utritat som en cirkel. Och allt ser ganska så nära ut, eller hur? Men bara från Rosengård, som ligger i det mörkblå fältet (3.), så tar det 25 min med buss till Stadsbiblioteket. Från Oxie tar det 50 minuter med byte, från Fosie runt haltimmen, från Husie runt 40 minuter, osv...

Det är alltså inte enkelt att ta sig till biblioteket. Föräldrarna jobbar – de har ofta inte tid att köra barnen på dagarna. Och så finns det ju stadsdelsbibliotek i varje stadsdel som man lättare tar sig till om man vill låna böcker. Så varför ska barnen då lägga tid och pengar till att åka till Stadsbiblioteket?

Vi insåg att vi måste ge dem fler anledningar till att besöka Stads-biblioteket!

FÖRVANDLING

Men! Vad ska hända med mig då?

FÖRVANDLINGSen har vi ett sista problem. Att barn läser allt färre böcker. Men detta med läsning är ett mycket större problem – för även vuxna läser mindre. Och biblioteken lånar ut färre böcker. Speciellt fack-litteratur lånas ut allt mer sällan. Det här gör ju att biblioteket som institution är i inne viktig förändringsfas just nu. 2009 stod 4% av Malmös befolkning för 50% av lånen. Och 2/3 av de som kommer till biblioteket går hem utan böcker....

Vad ska de göra med sig själva när människor lånar allt mindre böcker? Kan man hitta en bra modell för att låna ut e-böcker och appar? Utlåningen av e-böcker ökar stadigt, men för varje utlånad bok måste biblioteken betala företaget Elib 20 kronor. Det är inte en engångskostnad, som det är med vanliga böcker. Etc..

Redan nu är det tydligt att besökarna kollar allt mindre i bokhyllor-na och använder biblioteket mer som en extra arbetsplats än som ett utlåningsställe. Och det kan vara en bra funktion för de vuxna... men barnen då?

Frågan för oss är: Vad ska framtidens barnavdelning ha som kärna i verksamheten, när de inte kan ha boken som kärna längre?

Källor: Statens kulturråd, SCB och Sydsvenskan (09-10-27, 11-02-21)

METOD/ att designa tillsammans med 55 barn

PROCESS

riverket1km

Här har jag varit den senaste månaden: (Rita ut!)

1km

PERSONAL WORKSHOP

Mitt drömbibliotek

Förutom böcker, skulle det finnas...

Om jag bestämde, skulle biblioteket se ut som... Jag heter _____________ och är ____ år gammal.

Helst skulle jag vilja heta _________________,

och vara _____ år gammal. Min favoritgrej

är _______________, och min favoritbok

är___________________. Helst av allt skulle jag

vilja lära mig att___________________________

____________________, för att ______________

______________________!

En ganska vanlig dag i mitt liv...

Gomorron!

En annas stil:

FACEBOOK

STUDION

WORKSHOP 1HEMUPPGIFT 1

BLOGGEN

ÖPPNA PROCESSERUnder projektet utvecklade vi en användarorienterad designmetod, i nära samarbete med både målgruppen, beställare och omgiv-ningen, genom en utåtriktad och transparent designprocess. Detta betyder att allmänheten också kunnat följa och interagera med oss, på flera olika plan. Metoden omfattade:

· Designstudio bland biblioteksbesökarna

· Projektnamn & grafisk profil för att ”paketera” processen

· Utåtriktat på webben: blogg, twitter och facebook

· 3 Barnfokusgrupper med 3 workshoptillfällen per grupp

· 3 workshops med bibliotekspersonal

· Uppsökande research

STUDION

En väsentligt del i vår process och som även gett en speciell klang till hela projektet är det fakum att vi har utformat, installerat och faktiskt haft vår studio på plats mitt bland bibliotekets besökare under hela projekttiden. Studion har varit placerad i det rum som i slutändan ska bli den nya avdelningen, ca 270 kvm Henning-Larsen-arkitektur. Studion består av olika funktioner/stationer; ett arbetsbord, ett lite mer loungehäng, en åsiktstavla samt den stora modellen.

Det har varit helt fantastiskt att få vara så mitt i en verksamhet och iså nära målgruppen. Det har varit otroligt intressant att komma under ytan på en sådan kulturorganisation som Sveriges största bibliotek med 130 anställda och nästan 600 000 böcker och annan media i sin samling, och med 1 miljon besökare per år! Inte minst en lärdom för framtiden...

VÅRA VERKTYG

I vår studio har vi även haft en del verktyg för att på andra sätt samla in information och kunskap från våra besökare. Utöver dessa har vi haft en besöksbok som man både kan skriva och rita i. Vi har haft en ”inter” an-slagsyta där vi har visat skisser och annat material.

Den stora modellen är ett kombinerat skiss/mötesbord och arbetsmodell av rummet. Modellen är i skala 1:20. Toppskivan är akrylglas som tåls att användas som whiteboardtavla. Modellen har används i workshops med både barnen, personalen och oss själva för att skissa. Modellbordet är ca 200 x 70 cm, ca 50 cm högt. Under modellen sitter utdragsboxar för materialförvaring. Syftet med modellen som verktyg är att rummet ska på ett naturligt sätt få en central del i hela designprocessen, hur man pratar med barn om rum och representationer som modell, ritning och skala.

Åsiktstavlan har varit besökarnas egna verktyg för att framföra alla typer av åsikter och tankar till oss. Med post-it och några uppsatta frågor och rubriker har det varit ett annat verktyg för oss.

ÅSIKTS-TAVLA

MODELLEN

STORA MODELLEN

Den stora modellen är ett kombinerat skiss/mötesbord och arbetsmodell av rummet. Modellen är i skala 1:20. Toppskivan är akrylglas som tåls att användas som whiteboardtavla. Modellen har använts i workshops med både barnen, personalen och oss själva för att skissa. Modellbordet är ca 200 x 70 cm, ca 50 cm högt. Under modellen sitter utdragsboxar för materialförvaring.

Eftersom vi hade som mål att arbeta så utåtriktat som möjligt genom designprocessen, behövde vi paketera den med namn och en gra-fisk profil. Namnet blev en sammansättning av bibliotekets nuva-rande strateginamn “The Darling Library”, och bibliotekets projekt-grupps namn “Tweens”. Vi satte ihop en grafisk profil, där vi tog typsnitt och färger från bibliotekets grafiska profil. Vi producerade också posters som sattes upp på den nuvarande barnavdelningen och i receptionen, samt på de digitala skärmarna i biblioteket, så att vår målgrupp skulle hitta till oss.

the darling tweensEn helt öppen designprocess i regi av Child Culture Design, HDK, i samarbete med Malmö Stadsbibliotek

GRAFISK PROFIL

Är du mellan 9 -12 år? Då planerar vi just nu en ny plats för dig på biblioteket! Kom upp till oss på andra våningen och ge oss dina bästa råd, så att vi kan göra en grymt bra plats tillsammans!

Här står du nu.Uppför trappan, in till höger hittar du oss!

ANALYS/ det barnen vill ha, och behöver...

BARNEN VILL HA...Tid för mys, och avkoppling

Mys är ordet som förekommit mest, igenom hela workshopserien. Barnen gillar verkligen det lugn som finns på biblioteket, men de tycker att det är för stelt och tråkigt. När man ber barnen göra mo-deller eller collage av sitt drömbibliotek visar deras förslag myssof-for, kuddar, mattor och smårum.

När vi frågar dem om biblioteket skulle kunna hjälpa till med läxläs-ning kommer ett rungande “NEJ!”. Vi tror att dessa barns liv består av tillräckligt med skola - med den intensiva tillvaro som ofta finns där, och med bedömningar och utvärderingar. Vi tror att de behöver människor som behandlar dem mer som vänner än som projekt. Och att de behöver en plats mer för att samla krafter och få plats för sig själva.

BARNEN VILL HA...Lek... som inte kallas lek

Lek är ett känsligt ämne. Många av barnens modellbygge var rena lekplatser, men frågar man dem om de leker, säger många att de slutat med det. Dels handlar det om att de av vuxna inte förväntas leka, och inte ges utrymme till det. Och dels handlar det om att de själva förknippar lek med barndom, och de vill inte vara barn. När vi frågade hur gamla de skulle vilja vara, svarade de flesta en ålder mellan 13 och 18. Man vill ju alltid ha något att sträva mot, och ton-åren är en spännande hägring. Det finns ingen spännande, egen identitet i att vara en “tween” (ett namn som kommer från ordet “bet-ween”...).

Så dessa barn, som egentligen har massor av lek kvar i sina krop-par, gillar inte lek. Istället säger de att de gillar parkour, spel, ska-teboarding, eller sport. Deras lek, förklädd i coolare outfits. Vi tror att lek, som i bemärkelsen oproblematisk fantasiverkstad utan mål och bedömningar, är ett otillfredsställt behov, som biblioteksavdel-ningen skulle kunna vara en föregångare i att ge utrymme för.

BARNEN VILL HA...Digitala spel

Spel däremot är inte alls ett laddat ord. Spelande verkar vara cen-tralt i många barns liv. Spelen är tydligt deras val av underhållning, framför TV, film och böcker. Tjejerna gillar Stardoll, Moviestarplanet, Zoomumba, Farmville (de flesta har Facebook-konto) m.fl., medan killarna pratar om WoW, Rayman, Little Big Planet, kongregate.com m.fl. Egentligen är det inte så konstigt att barn brinner för spel. I spelen får de vara ifred, ta egna initiativ utan att bli ifrågasatta, ha makt och kontroll över sin omgivning. De får prova på olika upple-velser, experimentera med roller, vara kreativa, och utmana och ut-veckla sina talanger. Att spela online tillåter också nya gemenska-per att växa fram. Man behöver inte begränsa sig till de barn som finns på ens skola, man kan lära känna andra som man har gemensamma intres-sen med, och få en starkare självbild.

BARNEN VILL HA...Tillhörighet & identifikation

Tillhörighet är kanske ett luddigt ord, men viktigt för Malmös barn, kanske framförallt för alla dem som lever med två kulturer. Många barn gjorde modeller och collage av drömbibliotek som inte alls såg ut som något vi någonsin skulle kunna designa, för att de var fulla av arabiska smakreferenser och kän-disar. Barnen pratade om att man kunde ha kän-disväggar där man kunde sätta upp sina hemlands kändisar, exempelvis.

Mycket av de förslag vi fick in gällde vad som skulle sitta på väggarna. De vita rena väggarna i rummet verkade vara det första barnen ville ändra på. Is-tället skulle man måla mangamotiv, tapetsera med fina tapeter, sätta upp kändisbilder, måla i många färger... Det handlade om att barnen ville kunna identifiera sig med rummet, och känna att det var deras.

PLATTFORM: KRAVSPECIFIKATION

Verktyg i vardagen

Förmedlingav kunskap

Befintlig samling/media

Flexibilitet

Huset

Mötesplats

Webb, Spel & Teknik

Rörelse & LEK

Mys & Häng

Frihet & Egenkontroll

MötesplatsTillhörighet

Utmaning & Bekräftelse

Mång-kulturellt

SpänningWOW

LÄSNING?

PLATTFORM: VISUELL SPRÅNGBRÄDA

KOKONG/SCEN

BERÄTTANDE

REMIXA

PARKOUR

RAMORD: IN

TERAKTION /

RUM I RUMMET /

INDIVID

EN / FÖRTROENDE /

MÖTEN

KOJA SOM RUMScen/Kokong. Ett av våra inspirations ord och ett begrepp som barnen verkligen behöver båda sidor av är scener och kokonger. Scen handlar om det öppna rummet där barnen kan visa upp sej, sin identitet, en roll de spelar eller något de gjort, för att få beröm och uppmäksamhet. Men barnen behöver också det motsatta, att få dra sej undan och vara för sej själv i sin egna värld. Både ensam eller i mindre grupper.

Mingel & Fantasi. Barn har en enorm fantasi att kunna leva sej in i leken så pass att rum skapas. Barn kan i sin tanke skapa slott av en filt. Men barn har inte helt kontroll över den här förmogan och kan därför inte använda den som ett verktyg i vardagen, de saknar något som vi vuxna kan! Nämligen att skapa sociala rum av on-ynliga mellanrum. Ex: i ett stort rum med en massa folk minglar vi runt och förflyttar oss mellan olika grupper av människor och olika samtalsämnen och stämningar, detta saknar barnen. Därför måste miljön på biblioteket hjälpa till att skapa rum som tillåter olika so-ciala sammanhang.

Massor av mys och kojor som rumslig upplevelse. Barnen behö-ver massor av mys och mindre rum, kojor i olika storlekar och med olika egenskaper. Dessa kojor ska kunna användas till olika typer av aktiviteter. Detaljer på kojorna måste därför utformas olika, vissa fylls med kuddar, vissa med små bord, vissa har mjuka mattor, visa valnigt golv. Det viktiga är att olika typer av taktila, mönstade och färgade material används.

TILLGÄNGLIGHET SPEL & LEK

bättreSPRÅK

MÖTEN Över stadsdelsgränser

MYS

TILLHÖRIGHET

BEHOVSTÅRTA

BEHOVSTÅRTAAlla tårtbitarna...

Om man då samlar de önskemål om spel & lek, mys, och tillhörig-het, som finns hos barnen, med de andra behoven vi tyckt oss se: tillgängligheten till platsen och verksamheten, förbättrad språklig-het, och nya mötesplatser - så får vi den här behovsbilden! Detta är de behov och önskemål vi valt att gå vidare med och fokusera på i vårt koncept.

På nästa sida kan du börja läsa om det koncept vi bakat ihop med dessa ingredienser!

balagan!‘Kaos är inspirerande’

/ ett mysigt berättarexperimentarium!KONCEPT

TILLGÄNGLIGHET SPEL & LEK

bättreSPRÅK

MÖTEN Över stadsdelsgränser

MYS

TILLHÖRIGHET

BALAGAN!Balagan! som namn och grundprincip

Balagan är hebreiska, och betyder ‘kaos’, eller oordning. Barn be-höver oordning. Det är “kaos” som ger inspiration till fantasi och meningsbyggande. Vi har ett bakomliggande principiellt ställnings-tagande bakom de olika verksamheterna vi skapar till avdelningen – att barns fantasivärldar stimuleras av inspirerande mångfald, och mångfalden och oordningen är nödvändig för deras utveckling - barnen skapar ordning och mening ur det.

BALAGAN!/ ett mysigt berättarexperimentarium!

BERÄTTAREXPERIMENTARIUM

Den innovativa, experimenterande och lekfulla barnverksamhet som Stadsbiblioteket efterlyser, formar vi som ett berättarexperi-mentarium, som sträcker sig ut ur rummet, ut i staden och vidare ut i den digitala sfären.

Vi vill göra en plats som inspirerar berättande och berättelser. Både fiktiva och verkliga. Både om tomtar och troll, om riktiga världshän-delser och om ditt eget vardagsliv. Grundtanken är att ge barn en uppsjö instrument för att skapa berättelser. Men fokus är inte på att hitta ‘flashiga’ experimentella tekniker för interaktivt berättande, utan istället på att hitta tekniker som kan vara lättillgängliga och inspirerande för barn. Berättarlabbens funktion ska vara att stödja ett lekfullt berättande, utan trösklar. Berättelsernas innehåll är det viktiga, inte dess form.

Biblioteksavdelningen förses med rumsliga berättarlabb, och vi skapar ett koncept för ett webbcommunity med digitala berättar-labb. På avdelningen får barnen göra stop-motionfilmer med re-kvisita, ta upp och diskutera sina åsikter, göra utställningar av sin forskning... Men ocksålära sej olika tekniker och verktyg som har med ljud, bild och ord/textredigering. Och möta andra barn och vuxna på riktigt.

På webben får barnen exempelvis drag-and droppa ihop collage, skriva berättelser med inspiration av bilderna, göra egna wikipe-dier och quizzar om sina specialintressen, mixa ihop poesi och lösa utmaningar.

VÅR TÅRTA

wEBB+RUM

BERÄTTANDE

VÄNSKAP,

TEAM

& KLUBBAR

REMIXA!

scener/kokonger

SPEL,

EXPERIMENT

& PARKOUR

KOJOR SOM RUM

/ eller verksamhetskoncept...

TILLGÄNGLIGHET SPEL & LEK

bättreSPRÅK

MÖTEN Över stadsdelsgränser

MYS

TILLHÖRIGHET

SPEL, EXPERIMENT & PARKOUR

Spel och lek som verktyg och värdering

Vi tycker att biblioteket borde vara förebilder när det kommer till spel och lek: - Om vi vill att barnen ska tillåta sig att leka, så måste de få lov att leka, också på bibblan! Spel är som redan nämnts bar-nens val av underhållning nr 1 - och det måste vi vuxna ta vara på! Det handlar inte om att fylla rummet med datorer och dataspel, utan att hela konceptet byggs upp med inspiration av spelmekaniken och spelvärlden.

Storytelling. De olika rummen byggs upp inom det etablerade begreppet “storytelling”, som handlar om att alla detaljer i form-givningen, hela konceptet, kretsar kring en och samma historia. Balagan är en biblioteksavdelning, man kan också ses som ett fan-tasiland - och berättelsen om det landet får barnen skriva själva, på webben.

Rummet som spelplan. Hela rummet och själva planlösingen, ska upplevas som ett spel, som en berättelse; Man går inte bara in i rummet, ser allt och sen går ut... Utan det ska kännas som att till-höra och vara i en berättelse... kunna vända sida och komma till nästa kapitel, i rummet!

Det verkliga rummet bör alltså utformas som ett kluster av en massa olika typer av rumsligheter med olika typer av kvaliteter och funk-tioner. Rum som har lekfulla och mixade kopplingar till varandra.

Fantasi och en annan värld. Rummet, möblerna och aktiviteterna/installationerna ska vara utformat för att trigga barnens tankar och beteende till fantasi och berättelsens värld.

SPEL, EXPERIMENT & PARKOUR

Spel och lek, forts...

Experimentera för att lära. Vi använder experimenterande som en lekfull ingång till lärande. Man får experimentera med sätt att berätta, och med plattformar att berätta på. Man får också experi-mentera med olika sätt att dela och visa upp sina berättaelser.

Parkour. Rummet och webben inreds med inspiration från par-kour.Parkour kommer från barnen själva; många barn säger att de vill eller kan parkour. Ordet har en dragningskraft. Vi använder det till att inspirera en miljö där man kan använda stora rörelser, klätt-ra, hoppa etc. Vi använder ordet också för andra värden det står för; ägande - att ta över rummet och göra det till sitt, använda egna spelregler i den befintliga staden etc.

MASSOR AV MYS!

I rummet tar vi vara på barnens alla förslag på mys, genom att...

TILLHÖRIGHETTillhörighet och identitetsskapande som strategimål

Tillhörighet behövs på två plan; dels för att få alla barn med olika kulturella bakgrunder och åldrar (9 - 12 är ett stort spann) att känna en gemensamhet och ett likvärdigt medlemskap.

Och dels för att barn blir äldre fortare idag, än förr i tiden. De slutar leka tidigare, i sin strävan att bli tonåringar. För att barnen ska kunna tillåta sig själva att vara barn, vill vi att biblioteket ska lyfta upp 9-12 till en häftig ålder. En ålder med en identitet och med en massa för-delar. En grupp man vill tillhöra. Vi vill att barnen ska kunna defniera sig själva, och på den vägen bygga en defnition av sin åldersgrupp som är rikare än att vara ett “mellansteg”. Det handlar om att låta dem känna sig stolta över sig själva, få visa upp saker man skapat och saker man gillar, och peka på rikedomen istället för på olikhe-terna. En plats som är tillåtande inte bara för olikheter, utan också för lek. För Pippi och för 2pac. Det kommer visserligen i början att vara en ganska fragmentarisk mosaik till identitet. Men med tiden byggs mönster och strukturer. Därför har vi jobbat med ”scener” som ett av våra inspirationsord. Vi skapar scener, där barnen själva kan visa vilka de är.

Vår formgivning är framtagen tillsammans med målgruppen. Efter olika inspirationsworkshops och hemuppgifter har vi fått en känsla för vad barnen vill ha. Den har vi omsatt i skisser som vi återkopplat med barnen. Eftersom barnen har så olika bakgrunder och referen-ser har vi också tagit ”remixa” som ett inspirationsord. På så sätt har vi letat oss fram till vars ett formspråk som ”pratar med barnen”, som barnen känner sig inspirerade av, och vill ”tillhöra”.

MÖTENMöten som verksamhetsmål

Inom Malmö ryms tusentals världar. Barnen i Malmö träffar inte varann över stadsdelsgränserna, vilket föder fördomar och främ-lingsskap. Detta är ett problem som man jobbat med i många pro-jekt i Malmö, inte minst i det treåriga projektet “Läs” på Stadsbiblio-teket (aktivt mellan 2004-2008).

En del av problemet är att det inte finns gemensamma arenor att träffas på i Malmö. Barnen är som sagt på fritidsaktiviter eller hemma hos varandra efter skolan. De är inte utanför sin egen stads-del.

Vårt förslag är att den nya avdelningen bestämmer sig för att bli en sådan gemensam mötesplats, där barn från olika stadsdelar lär känna varandra. Det kan ske både väldigt direkt, genom att knyta kontakter via klubbar. Det kan handla om att biblioteket skapar akt-viteter kring de team, som bildas i vårt spel, och som är uppde-lade på specialintressen - så att barnen kan lära känna andra med samma intressen som sig själva via biblioteket...

Men det kan vara lika viktigt att barnen får en plats att berätta om och visa upp sina olika verkligheter. Till exempel genom att berätta om kändisar i sitt hemland, berättelser från ens skola, osv.

Nyckelordet här är förtroende. Både att personalen stärker och in-spirerar företroende mellan sig själva och barnen, och att de inspi-rerar och stärker förtroende mellan barnen.

“Bibliotek kan ha en oersättlig funktion i samhället,

för barn; - Att ge dem språk.”

Strategi

• Både barn och bibliotikarier älskar berättelser

• På biblioteket blir berättelserna inte betygsatta

• Börja med berättande, för att nå läsning och läslust.

• Läsning har trösklar, som kan tas bort genom berättandet

Vårt förslag:

- SATSA PÅ BERÄTTANDET!

BERÄTTANDE/ Ta vägen till läslust via berättandet!

BERÄTTANDEBerättelser och Berättande som röd tråd

Boken har varit navet i biblioteksvärlden i alla år, men kommer inte så förbli. Biblioteket måste hitta andra existensberättigande. Biblio-teket som institution måste hålla sig relevant, och viktigt, för samhäl-let. Inte minst eftersom det drivs med samhällets medel.

För den här avdelningen föreslår vi berättandet som den röda tråden. Vi tror att både barn och bibliotekarier älskar berättelser. Men att barn idag behöver bli påminda om hur roligt det är, och behöver bli inspirerade på nya sätt till att berätta. Genom att pro-filera Balagan! som en plats att älska berättelser och berättande, tror vi att biblioteket kan inspirera barn att ta steget in i berättelser-nas värld. Vi tror att bibliotikarierna, med sin kunskap, sin kärlek till böcker och berättelser, och sitt engagemang för att förmedla, skulle kunna vara den ideala yrkesgruppen för uppgiften. De vet vad be-rättelser är så bra för.

- Varför är biblioteket det rätta forumet för berättande?Berättelser är lek och allvar på samma gång, vilket barnen behöver ett mer passande forum för än skolan, där berättelserna blir betyg-satta. Barnen behöver en miljö där de själva är i kontroll, och där ingen bedömer det de gör.

- Varför är det viktigt att barn berättar?1. Berättelser är den viktigaste och mest omvandlande kraft som finns. Meningen med berättelser är att ju just att skapa mening och enhetlighet. Att förstå hur världen hänger ihop och hur man själv passar in. Trots att berättarvärlden är full av fantasifoster som drakar, prinsessor, superhjältar och magi, så finns de sociala si-tuationerna där. Barnen får genom att berätta byta perspektiv, och kika in i hur andra tänker och värderar. Detta är en av de viktigaste grundstenarna till empati.

BERÄTTANDE2. Berättande är ett identitetsarbete och terapi. 9-12 åringar har många tankar som virvlar i huvudet. När de berättar om sig själva kan det ibland bli en ganska grund presentation av det självet de är medveten om. Men när de berättar om helt andra saker, så berättar de om och bearbetar rädslor och problem som de kanske inte är helt medvetna om. Detta har vi också sett i våra egna användartes-ter, där barnen ibland skivit ganska läskiga berättelser om utsatta barn som får klara sig själva.

3. Berättande föder kreativitet. För att skapa krävs mod, men fram-förallt vana. När barn berättar, är det inte endast deras språkliga kunskaper som utvecklas. Modet att fantisera och skapa växer också starkare.

4. Många barn i Malmö har svårt att uttrycka sig. Barn med invand-rarbakgrund är ofta så kallat halvspråkiga – de har inte byggt upp ordförrådet fullt i något språk, utan uttrycker sig halvbra i två språk. På grund av det så har de svårt att läsa böcker och texter, och svårt att uttryckakänslor och samband. Och det gäller för båda sina språk. Och som sagt, när det kommer till Malmö är dessa barn inte en minoritets-grupp - det är ett betydande problem.

5. Vi bör börja med berättande, för att nå läsning och läslust: “Det är lättare att lära sig skriva än att lära sig läsa. Det har vi 30 års forskning som säger. Ändå börjar vi med att lära barnen läsa först därför att det är svårt för dem att forma bokstäver för hand. Men när barnen skriverpå datorn behöver de inte forma bokstäverna själva. Och bokstä-verna de skriver ser ut precis som bokstäverna i böcker och tidning-ar. Barnen skriver sig till läsning och läslust.” Så säger den norske forskaren Arne Trageton, en av våra inspiratörer.

BERÄTTANDE6. Ta bort trösklarna till språkligheten. Handskriften är alltså en trös-kel till skrivandet, som kan tas bort mha datorn. Men det finns trösk-lar till läsningen också, när man inte kan många av orden. Att skriva och berätta tror vi på som metod för att uppnå bättre språklighet bland barn.

När barnen skriver utmanas de hela tiden till att leta upp ord till sin saga. Det blir lite som att leta pusselbitar. Istället för att känna otill-fredställelse över att man inte förstår ett ord i en bok, känner man tillfredsställelse över att hitta en pusselbit till sin saga.

7. Låt det vara enkelt ibland. Berättelser och att berätta är ett väldigt förlåtande sätt att jobba. Alla barn kan jobba med berättelser, fast på olika sätt ingen behöver känna sej utanför! Intelligent tillgänglig-het!

8. Berättelser i bilder är också bra. En berättelse består av flera fragment som sätts samman till scenarios och verktyget för detta behöver inte vara tal- och skriftspråket utan kan lika väl byggas upp av bilder, symboler eller artifakter - det har vi gjort i urminnes tider. Att kommunicera med symboler och bilder kräver såklart många referenser, men för ett talspråk krävs det tusentals.

Som avslutning vill vi poängtera att vi tycker att det är innehållet i berättelserna som är viktigt - inte formatet. Barn ägnar allt mindre tid åt att läsa böcker. Många oroar sig över detta och funderar på hur vi ska få barn att läsa fler böcker. Men boken är bara ett format, ett medie. Vi vill trycka på att det är innehållet (berättelserna och kunskapen), och barnens språkutveckling, som är det viktiga. Inte var de läser. Vi vuxna måste ända syn på vad läsning kan vara.

TRANSMEDIA/ Berättande i rummet och på nätet

TRANSMEDIA

Koppling mellan rum och webb

SpeglingarAlla labb som finns på webben, finns också speglade i rummet. Det finns en fysisk poexi-vägg där du kan pussla med ord och bilder. Det finns ett fysiskt Mixtory-labb dit du kan komma för att göra col-lage, skriva, ladda upp egna bilder, och redigera bilder. Det finns ett Juxtaposia-labb och ett Wixi-labb på avdelningen. De fysiska och de virtuella labben kompletterar varandra.

Transmedialt berättande och spelBerättelserna kan också kompletteras genom sin extra dimension. Man kan förstärka berättelserna genom fler dimensioner. Spelan-det i sig kopplas också till rummet genom att ge poäng för delta-gande och biblioteksbesök, och genom att ge spelinstruktioner på webben till spel som delvis tar plats fysiskt på avdelningen.

Kollaborativt berättandeGenom Balagan-labbet i Wixi formar barnen berättelsen om Bala-gan tillsammans.

Team och klubbarBiblioteken bjuder in forskarlagen och ministerierna för temada-gar - för samtal kring deras intressen. Om man till exempel vill ha vampyrpyssel kan man speciellt bjuda in alla vampyrintresserade. Forskare och ministerier kan också föreslå aktiviteter. Klubbar kan bildas utifrån intressen.

TRANSMEDIA1 Berättelser = hela fenomenet att skapa och gestalta berättel-ser. Dels att bygga upp scenarios med en början, en handling, en mening och ett slut med någon slags poäng, eller mer ex-perienterande ordningsföljder... Men också själva förmedlingen att berätta, att föra vidare kunskap och erfarenheter. I berättel-ser är fantasi och lek en naturlig del och helt accepterad.

2 Spelmekanik = innebär främst två nödvändiga funktioner: spe-lare och spelaktiviteter. Men även en slags spelplan, ett regel-verk med ett belöningssystem. Systemet handlar oftast om att ”levla” att utvecklas och förflyttas till högre nivåer (eng. levels). De olika nivåerna utspelas i olika typer av rumsligheter som kan representeras av världar, länder, terränger, landskap dimensi-on... med eller utan logiskt länkande.

3 Transmedia = som ordet antyder handlar det om någon slags media som transformeras i olika skepnad. I dag innebär be-greppet oftast att något försigår både på internet, digitalt och i verkligheten, på riktigt. Ett transmedialt spel handlar i vårt fall alltså om att samma koncept tar form både på webben och i rummet.

RUMMET/ Rumsligheter som spelupplevelse

RUMMET

balagan!

MÖTESPLATS & BARNS PUBLIKA RUM

MINGEL = KAOS

MELLANRUM?

Det finns några frågor eller punkter som jag funderat på genom hela proje-ketet och på olika sätt smygit in i utformningen av rummet. Biblioteket vill bli en mötesplats i staden, för att nå dit måste man vara beredd att göra stora förändringar. I den offentliga miljön, och framförallt bibliotek är det hyllorna som fått styra möbleringen och mötes/sittplatser har förpassats till mellan-rummen. Jag tror att vill man vara en innovativ mötesplats måste man vända på det här begreppet, vilket jag försökt. Att formge mötesplatserna i första hand och medierna i mellanrummen... där av inte mindre viktiga såklart!

Begreppen Scen & Kokong handlar ju också om att barn behöver erbjudas olika typer av rum. Visst, barn har en otrolig förmåga att på både på lek och allvar skapa rum i fantasin. Men barn har inte utvecklat den förmågan som vi vuxna besitter, som en del i vår sociala kompetensen, nämligen att skapa tillfälliga osynliga sociala rum i stora folksamlingar. Ex. på ett mingel, med en massa människor i ett stort rum skapar vi osynliga väggar, mellanrum-met som bildas mellan personer i grupper, för att sortera våra intryck och sammanhang. Barn behöver olika social rum och därför måste den rumsliga miljön hjälpa till med att erbjuda dessa tillfälliga väggar och mellanrum. Det här har framgått väldigt tydligt i våra workshops.

Att formge för fantasi är något som jag alltid kämpar med och som många gånger lett mej till en slags återvändsgränd... Jag vill att barn ska få bygga och fantisera sina egna rum, antingen hamnar jag med pinne i skogen, el-ler ett slags redan färdigtlekt koncept... vilket jag initialt är emot. Hur kan man formge rumsskapande och samtidigt utlova säkerhet? Men i just det här projektet har jag istället valt att ta en tydligt roll och visa att det är OK för vuxna att skapa berättelser, att fantisera. Men Balagan är ju föränderligt i oändlighet....

Men generellt tror jag att frågan kommer kvarstå och att jag kommer fort-sätta söka svaret: Hur kan jag formge för att barn kan skapa fantasirum?

Själva rummet Balagan! har planerats och utformats med spelmekaniken som inspiration till rumslig upplevelse. Även inspirationsorden som sattes upp i början har varit en stor kreativ kick för formgivningen, främst scen/kokong, som det kommer att förklaras mycker mera om längre fram i det här kapitlet, remixa och såklart berättelser! Balaganrummet har utformats med stora influenser från berättelsens värld...

Berättelser = hela fenomenet att skapa och gestalta berättelser. Dels att byg-ga upp scenarios med en början, en handling, en mening och ett slut med någon slags poäng, eller mer experienterande ordningsföljder... Men också själva förmedlingen att berätta, att föra vidare kunskap och erfarenheter. I berättelser är fantasi och lek en naturlig del och helt accepterad.

Spelmekanik = innebär främst två nödvändiga funktioner: spelare och spelak-tiviteter. Men även en slags spelplan, ett regelverk med ett belöningssystem. Systemet handlar oftast om att ”levla” att utvecklas och förflyttas till högre ni-våer (eng. levels). De olika nivåerna utspelas i olika typer av rumsligheter som kan representeras av världar, länder, terränger, landskap dimension... med eller utan logiskt länkande.

RUMMETVårat rum är i den nya delen av biblioteket som ritades av Henning Larsen och invigdes 1997. Rummet är en del av det som kallas ”Ljusets Kalender” som är typisk modern dansk arkitekturen med ljusa öppna rum, mycket vitt och detal-jer i lackad ek och grå metall. Vårat rum är i den låga delen med ca 3 meter i takhöjd och beroende på hur man räknar mellan 260-310 m2. Rummet är ljust och utöver de kvadratiska gluggarna längs långsidan har ett karaktäristiskt stort fönster med släpp i taket upp till planet ovanför. Hissschakten och pelarraden mot Ljusets Kalender ger också speciella egenskaper till rummet.

RUMMET

LJUSETS KALENDER

DESIGNPROCESS...

WS 2

HEMUPPG. 2

... MED BARN

WS 3

WS 4

KONCEPT-PLATTFORM

Utifrån hur vi uppfattat och tolkat barnens tankar om stil, färg, form, etetiska språk, intressen... utformade vi denna “moodboard”! Den här illustrationen är också det första steget i undersökningen hur man kan få in alla dessa olika kulturella stilar och alla olika typer av funktioner och upplevelser i ett och samma rum? Ett försök att hitta balansen mellan ordning och kaos!?

BARNENSKOMMENTARER

Massa små byar Waoow!!Där inne skulle jag vilja vara

Coolt med konstiga språk Sånt här golv finns

det i mitt hemland...

Vackert!

Häftigt berg!

Va många olika kojor!

Fint & coolt! Spänning!

Snygga färger!Vackert!

Åhh, vilken matta!

Coolt!!

Under workshop tre visade vi den här i stort format och bad barnen kom-mentera vad de tänker när de se bilden finns där? Vilket är finast? Vilket ska bort? Vi undersöker om vi har förstått barnen rätt?

FRÅN IDÈ...Til workshop tre hade vi gjort skisser av våra tolkningar av barnens idéer och modeller. Vi pratade om vad det var för

något, hur man kunde använda dessa “möbler“ och hur de skulle designas. Vi försökte reda ut hur barnen egentligen

hade tänkt och varför!

...TILL FORM & FÄRG

pärldrapperi

speglar, fönster

färgat ljus

rullgardin

dimmer-ljus

fönster

klotterplank

ANVÄNDARTESTFör att gå vidare till nästa steg i designprocessen och stämma av vår formgivning genomfördes ett slags användartest, i workshop fyra. Till det-ta tillfälle hade vi dels en svartvit enkel film föreställande en del av rummet. Barnen fick välja ut ett bildutdrag för att bestämma utseende, funktion och innehåll.

Vi visade kartan över Balagan och barnen fick spåna fritt om vad det kunde vara. Många sa ganska direkt att det föreställde bibblan och den nya avdelningen. Slutligen berättade vi om hela Balagan, om forkarna och webben... barnen blev kära!

Den fjärde och sista workshopen var också en slags vernissage för barnen, där vi hade hängt upp alla deras verk och deltagande genom processen de fick bubbel, mingla och sätta markörer på vad som var allra bäst. Re-sultatet varkade bekräftade att vi fångat deras tankar rätt!

BALAGAN! I EN BOX

LAGER.../ BEFINTLIG MEDIA

Faktaböcker

Skönlitteratur

Alla språk

Periodika

AV-media

I ett normalt bibliotektsinredingsprojekt skulle man räkna hyllmeter, vända och vrida för att få in x antal 1000 böcker, men här handlar det att ta ställn-ing till vilka medier ska finnas i rummet och hur ska de displayas?? Det ska vara tillgängliga och se kul ut! Inbjudande... därför föreslår vi att man ska frångå de mest traditionella bokhyllorna och istället plocka in böckerna i barnens liv och rörelsemönster, så de på ett naturligt sätt hittar böckerna. Små bokhögar som bibliotekarierna kan bya ut eftersom....

LAGER.../ RUMSLIGA NIVÅER

Taket

Högt upp

Mittemellan

Lågt ner

Golvet

Ett annat “lager“ som har blivit viktigt att arbeta med är rumsliga nivåer. Barnen är faschinerade av högt och lågt i miljöer ute men främst inomhus. Barnen gillar generellt när det inte är som vanligt. Nivåerna fått bli ett av elementen för att beskriva och skapa ett spännande rum där man kan känna spelmekaniken i rumsligheterna. Men också för att hitta ett spän-nande flöde mellan de olika funktionerna och aktiviteterna i rummet.

LAGER.../ BEFINTLIG MEDIA

Tyst

Allmänn-Ljud

Isolerat Högt ljud

Det ska vara tyst på bibliotek! Nej, det är faktiskt inte så längre och på Stadsbiblioteket får man lov att prata och väsnas, så länge man inte stör allt för mycket. Under processens gång och de workhops vi haft med barnen har det blivit otroligt tydligt att ljudnivån är en viktig fråga.

Vi föreslår olika typer av ljudnivåer i rummet... Hela rummet har en flexi-bel glasad vägg mot Ljusets Kalender. Inne i själva rummet finns det en rad olika typer av ljudabsorbenter som skapar olika ljudmiljöer. De ena ljudlabbet är helt isolerat och tillåter hög volym, i det andra ljudlabbet användar man hörlurar.

LAGER.../ SCEN & KOKONG

Kokong

Mittemellan

Scen

Ett annat lager som har fått stor vikt i vårt koncept är “scener och kokonger”. Det handlar om öppna och slutna rum, om olika typer av ak-tiviteter och möten mellan barnen. För oss har det varit viktigt att hitta ett flöde och tempo mellan de olika typerna av rumsligheter och att se till att det finns representationer av alla, så alla barnen kan hitta det som passar just dem!

LAGER.../ REMIX

Det är många olika funktioner man måste planera för, krav att anpassa till och beslut som ska tas... allt detta måste samspela i en och samma plan. Så, när vi arbetade med att ta fram planen för hur rummet skulle utformas arbetade vi med ett lager i taget, för att sedan slå dem samman och börja jämföra.

Hur man rör sej i rummet och var det till motsatsen är stilla och lugnt har varit en annat lager. Hur vissa platser är mörka, vissa ljus, har varit ytter-ligare ett lager... De transmediala kopplingarna har också varit ett lager. Ett annat av våra inspirationsord har varit att remixa, att hitta galna men bra kombinationer... Det har varit viktigt att hela rummet känns som en mix av det bästa!

RÖRELSE/STILLHET

LJUS/SKUGGA

TRANSMEDIALA KOPPLINGAR

KARTA ÖVER BALAGAN!

Ordlabb

Porten

Medborgarvägg

Garderob

Åsiktstavla

Himmels-Äng

Garderob

Personallabb

Stora Ljudlabbet Lilla Ljudlabbet

Betong & Graffiti

Parkourmodulerna

Scen/Konkong-kojor

Bildlabb

Med inspiration av spelmekaniken − olika världar och rum som spel tillåter att verka utan logiskt samband − har Balagan skapats.

Balagan består av olika typer av rumsligheter för olika upplevelser...

PORTEN & TORGET: MEDBORGARVÄGG

På motsvarande sida är hela väggen fylld med trälister som har plats för forskarnas mest viktiga media, bok, cd eller kanske en tavelram med en bild på deras forskarämne! Här finns plats för det mesta!

LANDSKAPET: ÅSIKTSTAVLAN

Till vänster om torget finns ett av det sto-ra labben, nämligen Ordlabbet. En del av väggen in till Ordlabbet är roterbar med en vertikal axel i centrum. Detta möjliggör en flexibel rumsuppdelning att öppna upp rummet helt och hållet. Så, när det inte är specialla aktiviter i labbet välkomnas alla.

Själva väggen har två sidor, den ena är mjuk filt och där kan man nåla fast sina berättelser, anteckningar eller bara ett fint ord!Andra sidan har en klassisk whitebordyta där allas åsikter får plats genom att skriva med en vanlig wb penna, använda magnetiska post-its i lackad plåt med wb penna. Eller hitta på vacker poesi med magnetiska ord och bokstäver... På webben finns också poexi som mot-svarar detta, som klassisk kylskåpspoesi

LANDSKAPET: RUNDA RUMMEN

De här är väldigt flexibla semi-rum som skapas genom ett skensystem i taket. Skenor i cirkelmönster med en slags väggar som flyttas runt som man själv önskar. Kombinationerna är oändliga... På golvet nedanför lig-ger mjuka mattor och kuddar för att göra det ytterligare lite mysigare.

Väggarna som man skapar rummen av är som drapperi, fast textila pelare i olika dimensioner (rörisolering, fin-skum) De hänger helt från golv till tak och sitter ihop ca 10 st på rad.Reglerbara RGB-spotlights skapar färgglada miljöer genom att ett släpljus i olika kulör projeceras på textilstaplarna.

ORDLABB

Ordlabbet tar plats i ett befint-ligt rum som görs om med den roterande åsiktsväggen. Här inne handlar allt om ord, bok-stäver och att skriva... Mjuka mattor på golvet och inspira-rande mosaikliknande väggar. En lång och låg bokhylla med en massa olika typer av böck-er, men mest skönlitteratur. I rummet finns inga vanliga möbler utan det finns små låga enkla bord, låga sköna puffar och en massa mobila väggar... De här väggarna kan skapa de rum som för tillfället behövs. De består av ca 3 - 6 sidor med material som bl a transparent akrylglas, white-board tavla, filt och trä... för att fylla olika behov och skapa olika genomsiktlighet...

I taket sitter även här ett skensys-tem fast det liknar mer ett nät... här hänger allt man behöver för att skriva... Lättillgängligt i krulliga telefonsladdar hänger pennor av olika typ, sudd, pennvässare osv

LILLA LJUDLABBET

Det här är det stora ljudlabbet som är totalt ljusisolerat mot både Ljusets Kalender och in mot landskapet. Ska man gå in så går man genom en slags ljudsluss i glas!

Här inne finns en massa modulära bord och stolar, möjlighet att mixa ljud och massa annat... Själva innehållet kommer utvecklas tillsammans med en ljudex-pert, så småning om... Utanför står låga hyllor som rymmer alla tidningar och magasin som finns. Det finns även plats för gamla nummer bakom de senaste. Alla glas har en film som föreställer ljudvågor i olika färger, så man ser glaset! Om man verkligen skulle behöva kan man komma ut på andra ställen än genom ”ljudfånget”. Den mjuka mattan som täcker hela golvet har ett mönster av pixlar i olika färger.

STORA LJUDLABB & BETONG

Här är det lilla ljudlabbet som inte är ljusisolerat utan bara fyllt med mjuka saker... mjuka matta på golvet, fluffiga moln i taket som absorberar ljud... Genom molnen, från taket hänger ka-blar där man kan koppla in en mp3-spelare i ena änden och i andra hänger hörlurar. Man kan sitta i det sköna bergen som redan finns på bibblan...På väggen sitter en jättestor fototapet föreställande toppen med ett berg, så hela rummet ger upplevelsen av att man svävar högt upp i ovan!I öppningen mot landskapet finns absorerande drapperier av textila ribbor på rad.

Mellan ljudlabben är det en lite mer ruff miljö med betongkänsla. Här finns en serie skärmar där du kan ladda upp din egen graffiti, eller visa film, om man använder alla skärmar samtidigt blir det jätte stor bild!

Ute i landskapet finns ett modulsystem som kan mixas och kombine-ras nästan hur som helst. Det består både av låga bänkar, mellan-höga arbetsbord och höga ståbord. Vissa har plats för böcker på ena sidan och plats för benen att sitta på andra... Vissa kan man ligga på, för det har en mjuk ytan, vissa är hårda och dom kan man skriva på...Men alla tillsammans bildar en parkourbana som alla kan vara med att leka på!

PARKOUR-MODULERNA

BILDLABB

Här är bildlabbet. Det är ett komplext litet rum som har en massa olika funktioner. Du kan bl a lära dej bildredigering på olika sätt... och med olika verktyg, lära dej att fota på olika sätt, både i studio och ute och framkalla bilder på gammalt vis i mörkrum...

Allt detta är kopplat till att du ska skapa bilder, dina egna bidrag till Mixtory som är ett berättarverktyg på webben.

Rummets vägg är uppdelad i tre sektioner, alla delar rymmer antingen hyllor för böcker, skåp för förvaring eller tittskåp och ljuslådor för utställ-ning. Sektionen i mitten som även omsluter den hemliga dörren är helt mobil och kan rullas ut i rummet, eller till sidan om man vill ha ett mera öppet rum.

BILDLABB

På ena sidan inne i rummet finns ett specieltt spel, där man kan skapa animationer. Med inspiration från pedagogiken Reggio Emilia och de små barnens ljuslek är detta ett spel eller ett verktyg för att skapa berättelser, där de större barnen själv har kontrollen.

Du väljer bland ca 10 existerande bakgrundsprojektion och olika smågub-bar och annan rekvisita som på den lilla scenen, precis framför projektorn, som gör enorma skuggor. Sen är du själv och dina kompisar som är hu-vudpersonerna i mitten! Där det finns olika modulen och större rekvisita. En fastmonterad GoPro-kamera tar en bild var 30:e sekund och efter ett par minuter har du skapat en film! Som sedan kan läggas upp på webben! Hela väggen vid det här här rummet är uppbyggd av genomräckningsskåp i olika storlekar så alla kan bidra med rekvisita, även i smyg...

PERSONALLABB

Sen finns det såklart även ett Per-sonallabb. Där finns inte så stor plats utan istället har alla som jobbar på den här avdelningen en flygande plast beroende på vilket labb just den personalen tillhör, dvs ord, bild eller ljud, eller den fjärde som är torget och landska-pet av alla media.

Rummet är glasat med en skjutdörr åt båda hållen, frostat glas mot Ljusets Kalender och transparenglas mot landska-pet, fast på glaset sitter rasterfilm med ett tryckt mönster, precis som på bussrutan, dvs du kan se ut, men inte inte!

I anslutning till labbet finns en informationsdisk som är ett tillsynes ihop-plock av olika kuber i olika stora högar. Där kan man både stå och sitta när man pratar med barnen. Och hela infodisken övergår till en parkour bana runt hörnet. Där går den ihop med garderoberna.

SCEN/KOKONG-KOJOR

KOKONG/SCEN

SCEN/KOKONG& MITTEMELLAN

Kokong

Mittemellan

Scen

Scenrum, kokongrum och det där emellan har vi försökt att skapa med detta kluster av kojor. Alla andra “lager“ finns också representerade i de här kojorna, ljudabsorbering, medierna, rumsliga nivåer, rörelse och still-het och mixen av allt inspirerat från alla möjliga kulturer och formspråk.

UPPLEVDA RUM

Genom att använda minnen och etablerade upplevelser beskriver dessa bilder hur vi vill att de olika kojorna ska kunna upplevas.

MATERIAL

Med mixen av hårt trä och mjuk textil är kojorna taktila och har en massa olika mönster, färg och form som får alla att känna tillhöriget och förhoppningsvis också får inspiration till berättelser och fantasins värld...

PLANVY

SEKTIONER

3200

2300

3200

2300

3300 2300 2200 7002100

3200

2300

1850

1500

1200

900

750

SCEN

KOKONG

WEBBEN/ Bron till bibblan

Varför kommer inte fler 9-12 åringar till bibblan,

... OCH HUR FÅR VI DEM ATT KOMMA?

Ett par av de mest grundläggande frågorna vi ställt oss under våren har varit varför inte fler 9-12 åringar kommer till biblio-teket redan nu, och hur vi kan få dem intresserade att komma. Som svar på den andra frågan föreslår vi fyra olika ”broar” in till biblioteket:

WebbplattformWebben är vår första ”bro” in till biblioteket. Vi tror att webben är rätt plats att möta barnen, för det är där de är hemma. Även om många barn har svårt att ta sig till Stadsbiblioteket kan de delta i aktiviteter och gemenskap online.

Nära samarbete med skolor och fritidsAtt närma sig skolan tror vi är ett annat viktigt steg. Genom att använda berättarexperimentariet som plattform kan biblioteket tillsammans med skolan jobba för att Malmös barn får en bättre språklighet.

Engagera hela familjernaEftersom 9-12 åringars liv hänger så tätt ihop med resterande fa-miljens liv, så känns det fel att inte också planera också för dem. Föräldrarna ska inte bara behöva vara chafförer till sina barn. Aktiviteterna på avdelningen kan utformas så att föräldrar och syskon kan delta.

‘Utflyttade aktiviteter’ Kan bibliotikarierna lömna biblioteket och flytta ut aktiviteter i stadsrummet, och inte bara i stadskärnan utan kanske i periferin?

Tillgänglighet

• “Plantera” anledningar att komma till bibblan

• Plattform & kommunikationsverktyg för aktiviteter

Spel

• Gör onlinespelande meningsfullt OCH roligt

Möten

• Integration: vänskap över stadsdelsgränser

Bättre språklighet

• Kunna skapa berättelser närsomhelst, varsomhelst

VARFÖR wEBB?

BALAGAN PÅ wEBBENPå webben vill vi sätta upp ett slags spelcommunity i form av ett berättarexperimentarium. Vi tror att detta är rätt sätt att inspirera barnen till berättande. Barnen spenderar flera timmar per dag på nätet, och på att spela. De har svårt att ta sig till Stadsbiblioteket, men steget till en webbsida är desto kortare. Ett webbcommunity möjliggör möten mellan barn i olika stadsdelar. Och webben är också ett bra medium för att experimentera med nya sätt att be-rätta och inspirera till berättande. När webben kopplas till verkliga aktiviteter i biblioteksrummet, så ger den också anledningar till barnen att besöka biblioteket.

Första sidanNär du först kommer till webbplatsen möts du av en indexsidakanske främst avsedd för förstagångsbesökaren. Den hälsar dig välkommen och berättar vad den är för något:

“Välkommen till Berättarexperimentariet! Här får du experimenteramed roliga sätt att berätta, medan du samlar poäng och stiger i graderna, i jakt på en ministerpost. Poäng samar du genom att göra berättelser, chatta med kompisar, forska i ditt favoritämne, komma till biblioteket och göra utmaningar... och mycket, mycket mer. Det är helt gratis, så kom in och prova på!“

BerättarlabbenBerättarlabben på webben är tänkta att vara utbytbara, men i en första version planeras fem olika labb: Mixtory, Wixi, Juxtaposia, Poexi och Utmaningar.

MIXTORYMixtoryDetta är ett bildinspirerat berättarlabb med collage & remixtema. Mixtory handlar om att inspirera till berättande genom bildspråk, vilket kan vara bra när man inte har full tillgång till skrivna språket. Det finns möjlighet att ladda upp egna bilder, om man kommer till biblioteket. Men begränsningen på bilder gör spelmekaniken in-tressantare. Det blir en utmaning att sammanställa en berättelse – och berättelsen blir inte det man kanske tänkt, utan överraskar skaparen själv.

Mixtory-editorn Mixtory-bildcollage består av fyra lager. Man kan drag-and droppa bakgrunder, urklipp, karaktärer och scenografi på sidan man jobbar med. (Dessa borde kanske egentligen ligga i tabbar, men ligger för översiktens skull under sidan på min ritning...) Sedan kan man skriva på sin bild-inspirerade berättelse i textfältet bredvid. En del funktionalitet är gömt i högerklick – som att kunna ändra storlek, och lägga på ett färgfilter. Vad händer när man skapat sin berättelse?Många 9-12 åringar kan vara känsliga för att visa saker de gjort. Därför publiceras inte berättelserna direkt. Berättelserna man skapat hamnar i ens personliga spelgalleri. Man kan när som helst gå in och fortsätta bygga på eller ändra sin berättelse. Barnen väljer själva om, eller när de vill visa upp sina verk. (Man får poäng för berättelser, inte för publicering.)

Väljer man att publicera så kommer berättelserna att skickas till bibliotekariernas admin-del, för godkännande. Bibliotekarierna läser och publicerar. Berättelserna hamnar sedan i det publika spelgalleriet i Mixtory.

MIXTORY/ Exempel på hur collage skulle kunna se ut

ANVÄNDARTEST

Under slutfasen av projektet har vi genomfört användartester med våra tre barngrupper. En del bestod av att testa gränssnittet – hur väl barnen förstod och kunde ta till sig webb-sidan, och dels att testa berättandet, som aktivitet, i sig. Det gjordes genom att visa skisser, utan att förklara dem. Barnen fick istället berätta vad de såg. De förstod att det var en webbsida och ett community, men det tog lite tid för dem att se exakt vad man skulle göra där. Efter det så testades bild-inspirerat berättande, genom att testa Mixtory. Barnen fick välja ut ett av de cirka tjugo collage som förberetts, och skriva en saga om det. De fick 20 minuter på sig. Tanken var att få en känsla för hur mycket bilderna kunde trigga berättandet, och hur intresset för berättande i sig var. Efteråt sa många barn att det var det roligaste de gjort på bibioteket under våren – roligare än att bygga modeller, fota, göra collage, eller gå på promenader.

/ Workshop 4: Test av berättelseskapande och sajt

wIXI

Wixi är en plats där man får berätta om det man tycker allra mest om!

Wixi tar vara på att många 9-12 åringar har specialintressen, och låter dem blomma ut. Namnet är taget från “wiki”, och Wixi har som mål att bli ett slags mini-wikipedia – fast ur barnens perspektiv. Wixi handlar också mycket om gemenskap. Barnen måste samarbeta i forskarteam för att bygga upp sina wikipedia-sidor.

Hur fungerar det?Basen för Wixi är dess forskarlabb. Som ny medlem kan man kika runt på de aktiva forskarlabben, och gå med i det labb man tycker verkar roligast. I labbet finns en mall att fylla i, med fält där man kan infoga texter, bilder, och video. Varje gång man lägger till något får man poäng. I mallen kan man också skriva frågor, och göra quizzar. Besökare kan svara på frågorna och tjäna poäng.

Att skapa ett labbNär man levlat upp till “berättarforskare” får man befogenhet att starta ett eget labb. Det finns en lista med kategorier och möjliga ämnen (detta för att det behöver finnas olika mallar för olika ämnen). Vissa ämnen är rena påhitt – påhittade ord som “frökliteterna” eller

“brandsprängare”, eller roliga ämnen som “obesvarade frågor”, “dåliga skämt” eller “blind rättvisa”, medan andra är mer faktain-riktade som “Justin Bieber”, “Kadaffi”, eller “Grekland”. Tanken är inte att allt i Wixi ska vara sant, tanken är att det ska föda tankar om sanning – och om källkritik.

wIXIBalagan-labbetEtt av labben är lite speciellt, och lite större än de andra. I det labbet är Balagan ett påhittat land. Om man går med i Balagan-labbet kan man hjälpa till att utveckla det. Mallen för Balagan-labbet är mer tilltagen än övriga mallar. I denna mallen finns alla möjliga slags fält. Man kan göra flaggor, skriva nationalsånger, rita kartor, berät-ta om folket, språket... och mycket mycket mer. Ibland har Balagan val, och då får man komma och bestämma om vilken som ska vara den officiella flaggan.

Balagan-labbet är som ett slags kollaborativt berättande-labb. Men det är också en plattform för den dag det finns en massa Balagan-medborgare, forskare, och ministrar...

MinisteriumMålet med spelandet på webbcommunitiet är att bli minister i sitt specialämne. Det ska finnas många steg på vägen dit och ta lång tid, men förr eller senare så är tanken att ett gäng ministrar kommer skåda världen. Det är de barn som lagt ner mest tid och energi på webbcommunitiet. Hur går det till då? Jo, den forskare i teamet som först levlar till minister, blir minister i det ämnet. De andra i forskarteamet blir “rådgivare” till ministern, och måste hitta andra ämne som de kan bli ministrar i. Den som blir minister vinner infly-tande, genom att han eller hon blir inbjuden till speciella aktiviteter på biblioteket. Det kan handla om att planera aktiviteter, att delta i tester, etc..

SamarbetenWixi tror vi är ett berättarlabb som man gärna kan samarbeta med skolan kring. Klasser kan delas in i forskarlag. Lärare kan bli mode-ratorer. Till exempel. Men detta är en utveckling som ligger i fram-tiden.

POEXISnabb kylskåpspoesiPoexi är ett labb man kan gå in i när man har en minut över. Ett snabbt sätt att ha roligt. Det fungerar ungefär som kylskåpspoesi, fast med bilder blandat med orden. Man drag-and droppar bilder och ord i en komposition, och sparar när man känner sig färdig. Kompositionen sparas som en bild i ens personliga galleri. Man kan välja att publicera bilden, och man kan också välja att skicka den till en kompis profil, som ett personligt meddelande.

JUXTAPOSIAEgna stop-motion filmer För att göra en juxtaposia-film behöver man gå till biblioteket. Där har vi ritat in ett juxtaposia-labb. Labbet är fullt av rekvisita, och det finns en kamera som man kan göra stop-motionfilmer med. Filmerna laddas upp på webben och läggs i ens galleri. Där kan man välja att publicera dem, men man kan också leka vidare med dem. (Exakt hur Juxtaposias webbdel utformas är ännu inte bestämt dock.)

UTMANINGAR!Utmaningar!Detta är egentligen inte så mycket labb, som det är ett forum för biblioteket att nå ut med aktiviteter och utmaningar. Utmaningarna kan handla om saker barnen ska hitta i böcker (så att de måste läsa böckerna), saker de ska hitta på biblioteket eller i Malmö, inled-ningar på berättelser som barnen måste avsluta, uppgifter barnen måste göra och skicka fotobevis på... listan kan göras lång.

Hur utformas utmaningar?När bibliotekarierna utformar en utmaning så bestämmer de också hur många poäng den ska ge. Är det en stor utmaning kan den också de deltagarna en trofé (finns ett trofégalleri där ansvarig väljer ut symbol och lägger till en titel för att skapa trofé). Att ut-forma en utmaning innebär egentligen inget mer komplicerat än att skriva en kort uppdragstext, eller göra en quizz, och lägga till rätt slags svarsalternativ (flervalsknappar, textfält, etc).

Hur bedöms utmaningar?Deltagarna tjänar poäng på utmaningarna genom att svara på frågor, eller genom att skicka in fotobevis på utfört uppdrag. Foto-bevis skickas via telefon (alla i målgruppen vi pratat med har haft egen telefon). Bibliotekarierna behöver inte godkänna svaren för att barnen ska få poäng (eftersom de inte publiceras på nätet i vilket fall). Verifiering sker automatiskt, när det finns ett rätt svar på en fråga till exempel.

Och sen då?...Det är upp till ansvarig bibliotekarie, och beroende på utmaningen, hur man vill gå vidare resultatet. Kanske inte alls, kanske en utställ-ning på bibblan, kanske en aktivitet?

COMMUNITYWebbkonceptet är utformat som ett community, för att barnen ska kunna mötas, skaffa vänner över stadsdelsgränser, och dela sina berättelser.

På profilsidan (se nästa sida) – medlemmarnas “hem” - finns en “kompisfeed” (logg), en dagbok, poängtavla, och olika gallerier för att spara berättelser och utmärkelser. Har man dessutom hunnit starta eller gått med i forskarteam i Wixi så finns det länkar till de labb man är medlem i. Och har man lyckats bli minister finns en länk till ministeriet.

Dessa olika platser fungerar som scener och mötesplatser. Men Balagan är inte bara skapat för barn som inte har problem att visa upp sig. Man kan likaväl skapa berättel-ser, och spela, utan att visa upp sig.

När man skapat berät-telser, kan man spara dem i sitt personliga galleri så länge man vill. Man får poäng för att berätta, inte för att publicera...

SPELMEKANIKPoäng för deltagandeSpelmekaniken i Balagan baseras på deltagande, inte på presta-tion. Man får olika höga poäng för sina insatser beroende på hur tidskrävande de är. En kommentar till en kompis får man poäng för, men ganska få. Gör man däremot en stop-motionfilm på biblioteket tjänar man höga poäng. Mål med poängenPoängen man får gör att man levlar och får nya titlar. När man blir medlem kallas man “medborgare”. Man är då medborgare i Bala-gan (Det påhittade land som barnen själva utvecklar i Wixi, i Bala-gan-labbet). Man levlar sedan upp genom olika steg med mål att bli minister i sitt specialämne.

Ett av våra mål med det här projektet är att visa hur man involverar barn i designprocessen, och hur mycket bättre det blir när man gör det!

Många institutioner eller organisationer som vill skapa verksam-heter, varor eller tjänster riktade till barn, nämner gärna vackra ord som “brukarinvolvering”, och “användarorientering”, men när det kommer till kritan är det få som går till handling. Att bjuda in barn i skaparprocessen, lyssna på dem, och låta deras behov och önskemål vara fundamentala för slutresultatet - kräver dels en del mod, dels förståelse för hur man kan utforma involveringen, hur man bör ställa frågor, hur man kan utforma aktiviteter, och hur man kan “översätta” och analysera det barnen säger.

Under projektet har vi jobbat tätt ihop med 55 barn från olika delar av Malmö, som alla kommit till biblioteket tre dagar var för att workshoppa. Genom att följa barnen nära har vi lagt märke till viktiga behov och önskemål som vi inte skulle upptäckt annars, eller vågat känna oss så säkra på. Istället för att “bara” göra en snygg avdelning, kan vi nu bättre skapa en meningsfull plats som tillfredställer barnens behov av - exempelvis - bättre språklighet, tillhörighet och identitet, små omslutande rum, “lek som inte kallas lek”, möten, spel och mys.

REFLEKTION/ I backspegeln...

SAMARBETENDet här projektet bygger på många olika typer av samarbeten. Så här i slutet av projektet kan vi säga att alla samarbeten har varit ovärdeliga genom att det tillfört projektet så mycket och fantastisk kul för att alltid ha något att bolla med eller mot.

Interaktionsdesign vs arkitektur - jobba tillsammans i parEn viktig aspekt av projektet, som också tagit stor plats i arbetet är det faktum att vi har varit två, ett par, som utgjort »The Darling Tweens«. Sara Stiber som är interaktionsdesigner i grunden och har sin största kunskapsbank i den digitala och tektiska välden. Och så Eva-Johanna, som är någon slags inredningsarkitekt i grunden. Våra proceser ser i vissa fall olika ut, vi har olika fack-språk och benämingar. Men vi har många intressen vi delar och vi har samma grundvärdering om design, som vårt intresse av att hitta det ibland väl gömda barnperspektivet, att jobba med upp-levelser i det vanliga livet... att beröra människor och göra design som faktiskt fyller ett behov. Att arbeta på konceptnivå för att kunna komma fram till kärnan hur ett rum eller en webb dvs en upplevel-se utformas har varit vår gemensamma metod där vi också väglett och stärkt varandras arbete.

Bibliotek som instutition - projektet »Tweens« Vi har fått lära oss att samarbete med en kommunal verksam-het ger möjligheter att jobba med design som faktiskt påverkar en stad och i det här fallet barnens vardag. Även om projektet kommer från biblioteket har vår metod och process formulerat det stora projektet.

VINST I FORM AV: • Besöksstatistik (i rum och på webb)

• Hjälp till barns språkutveckling

• Rejäl skjuts in i extern digital kommunikation!

• Nationella föregångare in i framtiden

• Plattform för ökat samarbete med skolor

... OCH FRÅMÅT

... OCH FRÅMÅTVi tror på det här konceptet. Om Stadsbiblioteket är villiga att satsa på det återstår ännu att se. Projektet har presente-rats för biblioteket den 31 Maj och blivit väl mottaget, men än har inga beslut om framtiden fattats.

Vår vision är att konceptet skulle kunna leda till: Besöks-statistik (både i rum och på webb), hjälp till barns språkut-veckling, rejäl skjuts in i extern digital kommunikation!, nationella föregångare in i framtiden, samt plattform för ökat samarbete med skolor.

kommentarer på projektet- olika vägar framåt- övriga ref...?

Klass 5 och 6 på Möllevångsskolan, klass

4, 5 och 6 på Mellanhedens skola, Anna Falk, Tobias Johansson, Andreas

Ingerfjord, Sofia Moberg, Linda Johansson, Elsebeth Tank, alla inspirerande biblioteka-

rier på Stadsbiblioteket, Krister Svensson, Eva Klammeus, Shirin Alemi, Peter Johansson, Helena Hansson, Johnny Friberg, Little Red Stuga, Malin Broberg, Bodil Olsson, Gert Elfström, Lena Holm

Elfström, Arne Svensson, Johan Holm, David Cuartielles, Ana Betancour, Kasthall, Ogeborg, Stock Xchange (sxc.hu),

Wikimedia Commons mfl...

TACK SÅ MYCKET!