01054 1(2)

TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Diarienummer Kultur i Halland 2014-08-12 RS140352 Eva Nyhammar, kulturchef 035-17 98 89

REGIONSTYRELSEN

Avsiktförklaring om- och tillbyggnad av Hallands

konstmuseum

Förslag till beslut

Regionstyrelsen beslutar att avge nedanstående avsiktförklaring avseende om- och tillbyggnad av Hallands konstmuseum.

Bakgrund

I december 2013 beslutade representanter för Halmstads kommun, Region Halland, Stiftelsen Hallands Länsmuseer och Hallands museiförening om ett utredningsuppdrag gällande tillbyggnad och renovering av Hallands konstmuseum i Halmstad.

En utredningsgrupp bestående av tjänstemän från Region Halland, Halmstads kommun och Hallands konstmuseum har som underlag för en om- och tillbyggnad av Hallands konstmuseum arbetat fram bifogad utredning (bilaga 1).

Utredningen har utgått från att om- och tillbyggnaden ska medverka till att förverkliga den regionala utvecklingsstrategin enligt Hallands Kulturplans mål och intentioner, samt Halmstad kommuns vision och mål att vara ett konstcentrum med nationell och internationell ryktbarhet, och att museet genom sin verksamhet ska medverka till att utveckla spets, kvalité och förnyelse inom konst och kultur och utveckla Halland som en av Sveriges mest attraktiva konstregioner.

Avsiktsförklaring

Region Halland och Halmstads kommun avger gemensamt denna avsiktsförklaring: Båda huvudmännen har ambitionen att utveckla Halland som konstregion och Halmstad som konststad. I Hallands kulturplan 2014 – 2016 konstateras att nya och ändamålsenliga lokaler på Hallands konstmuseum stärker ”såväl Halmstads

Ärende 33 RS 2014-09-17

2(2)

kommuns strategi att bli ett nationellt och internationellt konstcentrum, som konstscenen i hela regionen.” Regionen uttrycker sin målsättning som att Halland ska vara en av de bästa

platserna för utställningsbesökare, en av de mest innovativa regionerna inom

samtidskonsten och en attraktiv livsplats för konstutövare. Halmstads kommun har målsättningen att Halmstad ska vara ett konstcentrum med nationell och

internationell ryktbarhet. En förutsättning för att nå målen är institutioner som kan exponera konst på ett angeläget, utmanande, tilltalande och säkert sätt. Hallands Konstmuseum kan bli en sådan institution. För att möjliggöra detta behöver nuvarande lokaler dels renoveras, dels byggas ut. Samtidigt ska verksamheten förnyas och utvecklas, inte minst i samspel med andra organisationer och det omgivande samhället. En tillbyggnad möjliggör också värdskap för Baertlingstiftelsens samlingar, ett betydande tillskott för verksamheten. Regionen och kommunen har redan markerat sitt intresse av en utbyggnad genom beslut i sina ekonomiska planer. Därefter har parterna gemensamt – och i samverkan med Stiftelsen Hallands Länsmuseer, Hallands Konstmuseum och Hallands Museiförening – tagit fram ett mera precist underlag som handlar om såväl verksamhetsinriktning som lokaler (bilaga 1). Parterna enas därför om att i arbetet med respektive huvudmans ekonomiska plan för 2015 – 2017 avsätta medel för att förverkliga tillbyggnad och verksamhetsförändring i den andan som redovisas i bilaga 1. Parterna är också överens om att tillsammans med Stiftelsen Hallands Länsmuseer arbeta för att frigöra stiftelsens i fast egendom bundna medel så att dessa medel kan användas för renovering av nuvarande byggnad och andra lämpliga insatser i samband med utbyggnaden. Vidare är parterna överens om att fortsätta arbetet med att undersöka möjligheterna till kompletterande extern finansiering.

Kultur i Halland

Eva Nyhammar kulturchef

Ärende 33 RS 2014-09-17

Konstutredning 2014

Utredning Hallands konstmuseum

Renovering och tillbyggnad

Slutrapport 2014-06-04

Ärende 33 RS 2014-09-17

Konstutredning 2014 Sida 1

Innehåll 1. Bakgrund........................................................................................................................................................................... 2

Utredningsarbetet ........................................................................................................................... 2

2. Mål och uppdrag ............................................................................................................................................................ 2

Mål och syfte ................................................................................................................................... 2

Uppdrag ........................................................................................................................................... 2

Uppföljning ...................................................................................................................................... 3

3. Verksamhetsbeskrivning ........................................................................................................................................... 3

Lokalprogram ................................................................................................................................... 3

Verksamheten ................................................................................................................................. 3

Ny publik verksamhet ...................................................................................................................... 4

Utveckling av museiverksamheten .................................................................................................. 5

4. Förslag till samverkan ................................................................................................................................................. 7

5. Vad kostar det och vem betalar? ............................................................................................................................ 7

Investeringskostnader ..................................................................................................................... 7

Finansiering ..................................................................................................................................... 9

6. Förslag till gestaltning ................................................................................................................................................. 9

7. Utredningens förslag................................................................................................................................................. 10

Ärende 33 RS 2014-09-17

Konstutredning 2014 Sida 2

1. Bakgrund I december 2013 beslutade representanter för Halmstads kommun, Region Halland, Stiftelsen

Hallands Länsmuseer och Hallands museiförening om ett utredningsuppdrag gällande tillbyggnad och

renovering av Hallands konstmuseum i Halmstad.

En utredningsgrupp bestående av tjänstemän från Region Halland, Halmstads kommun och Hallands

konstmuseum har som underlag för en om- och tillbyggnad av Hallands konstmuseum arbetat fram

utredningen.

I februari 2014 reviderades utredningsuppdraget. Utredningsgruppen skulle beskriva tre olika

alternativ för renovering, utbyggnad och samverkan. Detta uppdrag presenterades i den delrapport

2014-04-03 vid möte med beslutsgruppen. Här beslutades att utredningsgruppen ska arbeta vidare

med alternativet ”Tillbyggnad av Tollsgatan” och utifrån tidigare beslutade utredningsdirektiv.

Utredningsarbetet

Utredningsgruppen har bestått av Kristina Blomquist, Halmstads kommun, (sammankallande), Sven

Lundström, Hallands konstmuseum, Anne Lang, Region Halland, Karolina Peterson, Halmstads

kommun, Niklas Ohlin, Halmstads kommun, Åke Bengtsson, Region Halland, samt Ola Wall,

Halmstads kommun.

Till utredningsgruppen har knutits en sekreterare, Jennie Idoffsson, Halmstads kommun, samt

adjungerad kompetens från museerna, Annelie Tuveros, Halmstads kommun, Anna Holmström,

Hallands konstmuseum och Evelina Lindblom, Hallands konstmuseum.

Utredningsarbetet har bedrivits i delar där inte alla i utredningsgruppen deltagit hela tiden. Totalt har

12 möten genomförts.

Ett seminarium om Framtidens museum arrangerades 2014-03-14, med Mathias Strömer från

Riksutställningar.

2. Mål och uppdrag

Mål och syfte

- medverka till att förverkliga den regionala utvecklingsstrategin enligt Hallands Kulturplans

mål och intentioner, samt Halmstad kommuns vision och mål att vara ett konstcentrum med

nationell och internationell ryktbarhet

- genom sin verksamhet, medverka till att utveckla spets, kvalité och förnyelse inom konst och

kultur och utveckla Halland som en av Sveriges mest attraktiva konstregioner

Uppdrag

- stärka den egna identiteten med ett gränsöverskridande förhållningssätt, samt genom ett

brett och inkluderande konst- och kulturbegrepp, vara i ständig dialog med omvärlden –

lokalt, regionalt, nationellt och internationellt

- vara en tillgänglig, interaktiv och social mötesplats där upplevelse varvas med fördjupad

kunskap och därigenom vara en förankrad och angelägen verksamhet för invånare och

besökare

Ärende 33 RS 2014-09-17

Konstutredning 2014 Sida 3

- samla visa, vårda, halländsk konst, samt genom forskning och dokumentation, vara en

plattform som bidrar till kunskapsspridning men också utmanar gängse föreställningar om

konst och kultur

- med inriktning på konst, samverka med lokala och regionala konst - och

kulturverksamheter för att ge alla hallänningar tillgång till berikande konst- och

kulturupplevelser, konstnärer och föreningsliv och därigenom utveckla och spegla det

lokala och regionala konst- och kulturarvet

Uppföljning

Uppföljning och utvärdering av verksamheten ska vara både kvalitativ och kvantitativ. Här utgår

utredningen från de krav som ställs från exempelvis Kulturrådet avseende redovisning, vilka bör vara

ledande. Huvudmännen kan utöver dessa besluta om särskilda redovisningar.

Kvantitativ uppföljning och nyckeltal:

- antal årligen besöksande, lokalt och kommunvis, uppdelat i antal kvinnor och män, pojkar

och flickor

- antal utställningar kommunvis, i annat län, i annat land, ersättningar enligt MU-avtal, antal

besök på hemsida

- öppethållande, dagar per år, kvällsöppet, timmar per vecka

- antal anställda kvinnor och män indelat i administrativ personal, teknisk personal,

kärnkompetens, övrig personal

- programaktiviteter uppdelat kommunvis, i annat län, i annat land, inköpta aktiviteter från

annat län och från annat land

- verksamhet som riktas till barn/unga, som stärker det professionella kulturlivet, som riktas

till det civila samhället

Kvalitativ uppföljning:

- Måluppfyllelse, reflektioner (möjligheter och hinder för måluppfyllelsens förverkligande)

- viktigaste prioriterade insatser under året för utveckling av kvalitet, spets och förnyelse

- prioriterade insatser som riktats till barn/unga, för internationalisering, interkulturellt arbete

- prioriterade insatser som ökat tillgängligheten

3. Verksamhetsbeskrivning

Lokalprogram

Lokalprogram för tillbyggnad och renovering som togs fram 2012-12-18 ligger till grund för

utredningen. Utifrån de ekonomiska ramarna har lokalprogrammet minskats. Utredningsgruppen har

inte arbetat med detaljer i det minskade lokalprogrammet. Förutsättningarna utifrån de ekonomiska

ramarna beskrivs närmare under rubriken ”Vad kostar det och vem betalar”.

Verksamheten

Verksamheten ska genomsyras av inkluderande synsätt, en tillgänglig atmosfär och ett tilltal som tar

publikens nyfikenhet och frågor på allvar. Den s.k. community-aspekten skall vara central där

samverkan med omgivande samhälle och organisationer har stor betydelse. Ett annat engelskt

Ärende 33 RS 2014-09-17

Konstutredning 2014 Sida 4

uttryck som används är empowerment – att med verksamheten som redskap ge besökare och

samarbetspartners ny kraft och nya möjligheter.

Ny publik verksamhet

Baertlingsamlingen ges en central plats som tydligt visar vilken dignitet den tillmäts.

”Baertling Community Centre”

I museivärlden används ofta en samling utifrån ett självändamål, men framtiden pekar ut en annan väg - samlingen som ett avstamp i arbetet med att skapa delaktighet och förståelse för större sammanhang. Vad spelar konsten för roll i samhället? Och hur kan vi använda konsten för att förstå historien och vår egen tid? Baertlings konstnärskap kan prägla och peka ut en riktning gällande både innehåll och i dess förlängning utformning av tillbyggnationen av Hallands konstmuseum. Ledord kan vara: innovation, vision, utopi, färg och form, konstruktion och hållbarhet. Ord som har en ständig relevans i samhället.

Vad innebär det att visa en samling i dag? Hur gör man den relevant, aktuell och angelägen för både Kommuninvånare och besökare? Baertlingsamlingen kan aktiveras utifrån följande ingångar:

Vision & innovation.

Baertling var en innovatör som aldrig såg gränser som ett hinder för sina visioner. Möjliga communitypartners kan vara: högskolan/Science Park, Komtek, förskola/skola.

Samhälle/ Utopi.

Baertling var intresserad av att låta sin konst bli del av staden och stadsrummet och där framtiden stod i fokus. Genom Baertlings konst kan vi närma oss frågan om vår gemensamma framtid där inte minst hållbarhetsfrågor är aktuella Möjliga communitypartners kan vara: medborgare, stadsplanering, konstnärer verksamma i Halmstad/Halland, näringsliv och kulturella näringar.

Färg och form.

Är det någonting man förknippar Baertlings konstnärskap så är det färg och form, något som är basen i skapande verksamhet. Här finns det möjlighet att utveckla flera koncept riktade till olika målgrupper. Möjlig ingång till unika profilprodukter utifrån Baertlings starkt identitetsskapande färg och form-språk. Möjliga communitypartners kan vara: kommunala och regionala verksamheter.

Vad krävs?

Det laborativa rummet, en lokal med ett innovativt och flexibelt tänk som kan bestå av två delar:

1. Utställningsyta för Baertlings konst (ca 250 m2). Krav: klimat och säkerhet klass 3. Teknisk utrustning. Möjlighet till mörkläggning.

2. Mångfunktionella aktivitetsplatser för praktiskt arbete och kollaborationer med Community partners. Även plattform för att visa upp community centrets aktiviteter ute i samhället. Aktivitetsytorna (ca 100 m2) synliggörs och blir 100 % visuella och delvis tillgängliga för besökare.

Ärende 33 RS 2014-09-17

Konstutredning 2014 Sida 5

Krav: flexibel möblering, vatten, digitala resurser, mörkläggningsmöjligheter.

Övriga publika serviceytor som krävs: entré med integrerad butik. Café och restaurang. Hörsal.

Krav: hög tillgänglighet. Inredning och utrustning med hög kvalitet och design, gärna med koppling till

Baertlingprofilen.

Utveckling av museiverksamheten

Egna samlingar

Mer ska visas av de egna konstsamlingarna. Tematiska, genomarbetade presentationer med tydligt

budskap.

Exempel:

”Highlights” ur samlingen

Fotografiska exposéer med såväl konstfotografi som äldre dokumentärt fotografi

Ur arkivet - skiss och modellstudier kring hur konstidéer tar form

Folkkonst, slöjd och textil ur samlingen

Lokalhistoriska teman med t.ex. marinmåleri och stadsmotiv

Hot spots – kommentarer av samtida skeende med hjälp av nedslag i samlingen

Tillfälliga utställningar

Ska spegla konsthistorien och den samtida konsten, gärna i gränstrakterna mot andra

kulturformer och samhällsfenomen.

Tillgänglighet, mångfald, nyfikenhet och delaktighet ska prägla utbudet

Verksamheten måste ges en vidare ram med viktiga nationella och internationella inslag.

Förutsättningar ska erbjudas för det inte redan etablerade att komma till tals på museet. Alla

ska vara medvetna om att ingen dörr är stängd för någon, det har stor betydelse inte minst

för att stärka skaparkraft och förändringsvilja bland medborgarna i Halland.

Frekvens

En väl avvägd frekvens för byte av såväl teman i de egna samlingarna som i det tillfälliga utbytet är

viktig. Tillräcklig längd för att marknadsföring ska ge effekt samtidigt som pedagogiska aktiviteter ska

kunna nyttjas av skolan utan stress. Besökarens önskan om förändring ska ställas i relation till

personalinsatser för arbete med det praktiska kring utställningsbyten.

Pedagogik och program

Vidareutveckling och fördjupning av det arbete som redan pågår.

Utbildningstillfällen för barn/unga i förskola, grundskola och gymnasium såsom visningar i

basutbudet samt i tillfälliga utställningar, workshops, stadsvandringar,

friluftsmuseipedagogik, elevutställningsverksamhet

Projektsamarbeten med förskola/skola som löper över längre tid och ofta är

ämnesövergripande och involverar flera aktörer, t.ex. inom ramen för Skapande skola

Produktion av läromedel tillgängligt via webben, audioguider etc.

Ärende 33 RS 2014-09-17

Konstutredning 2014 Sida 6

Samarbeten med Högskolan i Halmstad kring utbildningsinsatser framförallt inom

konstpedagogik men också inom ramen för lärarprogrammet och programmet för hållbar

turismutveckling

Ingå i nätverk för att samarbeta kring frågor som rör kultur för barn och unga

Fritidsaktiviteter för barn och vuxna – kurser, föreläsningar, konserter, stadsvandringar,

”museiklubb” för barn m.fl. programaktiviteter

En ny hörsal

En ny hörsal som också kan ta emot mindre konserter, mindre konferenser och bli en intressant

mötesplats för andra än konstetablissemanget. Samarbete med exempelvis Destination Halmstad

kan stärka inkomsterna också när det gäller café/restaurangdelen.

Faktarum

En central del av ett regionalt museums verksamhet är kunskapsuppbyggnad. Att erbjuda

allmänheten tillträde till museets bakgrundskunskap i referensbibliotek, skissarkiv, fotoarkiv,

konstbibliotek och lokalhistoriskt bibliotek är en viktig markering av museet som

kunskapsorganisation.

På annan ort

Hallands Konstmuseum ska finnas i hela regionen. Regelbundna nedslag i alla halländska kommuner

bör göras. Formerna för dessa samarbeten kan utvecklas, det kan handla om programverksamhet

eller t ex pedagogiska samarbeten. Att utveckla någon form av uppdragsverksamhet inom

konstområdet är en framtida utmaning.

Resurscentrum Konst i Halland har en utpräglat decentraliserad verksamhet, nedslag sker i alla

regionens kommuner regelbundet. Verksamheten utgår från Hallands Konstmuseum och måste ses

som en av museets regionala verksamheter.

Halmstads historia

Inom ansvarsområdet Halmstads historia definieras följande huvudsakliga arbetsfält:

Stadspedagogik, se t ex www.halmstadshistoria.se

Friluftsmuseet Hallandsgården

Programverksamhet, t ex stadsvandringar

Bildstationen, med digitalisering av kulturarvet och förser Faktarummet med digitaliserat

material.

Insamling av Halmstads historia till bibliotek, arkiv och magasin

Information och upplysningar kring Halmstads historia till allmänhet och företag.

Samlingarna och arbetet bakom kulissen

Konstsamlingarna består i dag av ca 2 700 verk, påfallande många med betydande verkshöjd. De

växer för varje år, tack vare inköp genom Svea Larsons donationsfond.

Samlingarna kommer att förvaras säkert i ett nytt magasin tillsammans med Baertlingstiftelsens

samlingar.

Som komplement har museet en mycket fin folkkonstsamling vilket är unikt för ett konstmuseum.

Ärende 33 RS 2014-09-17

Konstutredning 2014 Sida 7

Kunskapen om konsten i Halland och den samling museet har är helt avgörande för verksamheten

framöver. Utan kunskapstillväxt är det svårt att skapa nya utställningar med hjälp av samlingarna.

Kunskapstillväxten och förmedlingsarbetet är funktioner i samma verksamhet och beroende av

varandra.

4. Förslag till samverkan Förslag på samverkan mellan Hallands konstmuseum och Konstenheten, Halmstads kommun.

I införsäljningen av ”Konstcentrum Halmstad” ska Hallands Konstmuseum ha en självskriven

roll. Ökad strategisk samverkan mellan konstenheten och Hallands Konstmuseum gällande

turism och bussnäring.

Tillsammans och i dialog med barn- och ungdomsförvaltningen ta fram en övergripande plan

för hur konsten ska implementeras i skolan utifrån visionen om Halmstad som konstcentrum.

Tillsammans utveckla community-aspekten, exempel genom gemensamma

målgruppssatsningar i Halmstad.

Tillsammans utveckla och stärka strukturer/arenor för konstnärer verksamma i Halmstad.

Bilda en personalgrupp med syfte att utbyta kunskaper, erfarenheter och information.

Utifrån museiutredningsgruppens analys gällande institutionernas utställningsverksamhet

framkom med en tydlighet att respektive institution har en profilering som inte är

konkurrerande utan snarande kompletterande. Det kompletterande perspektivet bör

gruppen utveckla och förtydliga ytterligare ur en publik aspekt.

Kontinuerliga möten mellan verksamhetscheferna.

Tillgång till varandras samlingar med möjlighet till långtidsdeponeringar. Öppnar upp för nya

möjligheter och korsbefruktningar.

Gemensamt ta fram en strategi för hur Baertlingcenter/Högskolan kan bli en gemensam

resurs, dels som ett tillskott till konststaden, dels som en ingång till Baertlingsamlingen på

Hallands Konstmuseum.

Samverkan kräver resurser och engagemang. Ovanstående samverkanspunkter förutsätter både en

ekonomi samt ett ömsesidigt intresse och drivkraft för frågorna.

5. Vad kostar det och vem betalar? Hallands Konstmuseums budget omsluter idag drygt 18 Mkr, av dessa är ca 6 Mkr destinerade till

olika projekt.

I utredningen presenteras tillkommande kostnader och intäkter för investering och verksamhet. En

succesiv utökning av de verksamhetsmässiga driftskostnaderna är beräknade under en femårsperiod.

Investeringskostnader

Den uppskattade byggkostnaden för tillbyggnad om 1 300m² är 60 miljoner kronor. I den summan är

50 miljoner kronor avsatta för tillbyggnaden och 10 miljoner kronor för renovering utvändigt av

Ärende 33 RS 2014-09-17

Konstutredning 2014 Sida 8

muséet. I renoveringen är även inräknat medel för att kunna förbättra ventilationen samt

tillgänglighetsanpassning av det befintliga muséet.

Av beräknad investeringskostnad har Halmstads kommun avsatt 30 miljoner kronor för tillbyggnad.

Region Halland har avsatt 20 miljoner kronor. Driftskostnad för dessa investeringar beräknas till 3

miljoner kronor årligen.

Till detta har diskuterats en större hörsal än vad som var inräknat i beloppet 50 miljoner kronor. En

större hörsal för 150 personer ger en investeringskostnad på 3,7 miljoner kronor och en årlig

driftskostnad på 350 000 kronor. Kostnad för en större hörsal är inte medräknad här då beslut om att

avsätta medel till en hörsal inte har fattats ännu.

Stiftelsen Hallands länsmuseer har uttalat att de utifrån den intäkt försäljningen av fastigheten

Kirsten Munck inbringar, står för renovering, tillgänglighetsanpassning och ventilation i det befintliga

museet. Detta är kostnadsberäknat till 10 miljoner kronor. En verksamhetsanpassning av lokalerna i

det befintliga museet är kostnadsberäknad men den kostnaden är inte med här. Varken investerings-

eller driftskostnad för renovering mm av det befintliga museet ingår i utredningens redovisning.

Fastighetskötseln för tillbyggnaden är uppskattad till 250 kronor per kvm och år dvs. 325 000 kronor

om året. Jämförelse är gjord med Stadsbiblioteket och bygger på fastighetskontorets kostnader där.

Driftskostnader investering

Text Kronor

Årlig driftskostnad investering 3 000 000 kr

Fastighetsskötsel tillbyggnad 325 000 kr

Summa kostnad tillbyggnad 3 325 000 kr

Ökade verksamhetskostnader tkr

Text År 1 År 2 År 3 År 4 År 5

Personalkostnader 750 1 250 1 750 2 250 2 750

Verksamhetskostnader 750 900 1 050 1 200 1 300

Utökade intäkter -300 -550 -700 -850 -1 000

Summa verksamhetskostnader

1 200 1 600 2 100 2 600 3 050

Total kostnad 4 525 4 925 5 425 5 925 6 375

Kostnadsökning per år 4 525 400 500 500 450

Kommentar:

- Verksamhetskostnaden har beräknats utifrån en utveckling under en femårsperiod. På så sätt

kan verksamheten utvecklas på ett hållbart sätt och justeras utifrån behov och utvärdering

- I kostnadsberäkningen för drift ingår inte inköp av inredning och teknik, detta beräknas att

finansieras av stiftelsen (Kirsten Munck)

- Beräknade intäkter avser ökad omsättning i butik, uthyrning av hörsal, guidade visningar

samt ev. entreintäkter

Ärende 33 RS 2014-09-17

Konstutredning 2014 Sida 9

- I kostnaden för renovering av gamla byggnaden ingår endast utvändig renovering och

förbättrad ventilation. En verksamhetsanpassning för ev. ombyggnad för kontor etc. är inte

inräknad.

Finansiering

I dag finansieras Hallands konstmuseum genom bidrag från stat, region och kommun. Bidragen till

Hallands konstmuseum utbetalas till Stiftelsen Hallands länsmuseer som fördelar ut medlen till

Hallands konstmuseum, Hallands kulturhistoriska museum och Kulturmiljö Halland.

För investeringskostnaden föreslås en finansiering fördelad med 60 procent för Halmstads kommun

och 40 procent för Region Halland. Fördelningen baseras på det investeringsbelopp respektive part

går in med.

Tillkommande kostnader för verksamhet föreslås fördelas enligt principen 60 procent för Region

Halland och 40 procent för Halmstads kommun. Fördelningen baseras på att det är ett regionalt

museum.

Finansieringsförslaget innebär följande årliga anslag (tkr) från huvudmännen:

Huvudman År 1 År 2 År 3 År 4 År 5

Region Halland

- Driftskostnad investering 1 330 1 330 1 330 1 330 1 330

- Utökad kostnad verksamhet 720 960 1 260 1 560 1 830

S:a anslag per år RH 2 050 2 290 2 590 2 890 3 160

Halmstads kommun

- Driftskostnad investering 1 995 1 995 1 995 1 995 1 995

- Utökad kostnad verksamhet 480 640 840 1 040 1 220

S:a anslag per år HK 2 475 2 635 2 835 3 035 3 215

Totalt anslag per år 4 525 4 925 5 425 5 925 6 375

6. Förslag till gestaltning Enligt utredningsuppdraget ska ett förslag till gestaltning och arkitekttävlan läggas fram i

utredningen. Från Samhällsbyggnadskontoret, Halmstads kommun, framförs med anledning härav att

den totala byggkostnaden om 50-60Mkr är för liten för det arbete och de kostnader som en

arkitekttävling innebär.

Ambitionen bör vara att uppdraget ges till en ”spännande” arkitekt för att nå målet om det uttryck

som förväntas för tillbyggnaden, dvs. den arkitektoniska gestaltningen. Vilken funktionalitet som

eftersträvas

Ärende 33 RS 2014-09-17

Konstutredning 2014 Sida 10

7. Utredningens förslag Utredningen föreslår att beslutsgruppen antar följande avsiktsförklaring:

Huvudmännen ställer sig bakom förslaget enligt utredningen och ska arbeta för

genomförande av en tillbyggnad och renovering av Hallands Konstmuseum enligt

utredningens intentioner.

Samt att:

Under den fortsatta beredningen utreds vidare medfinansiering av ex. Baertlingstiftelsen,

Boverket m.fl.

Ärende 33 RS 2014-09-17