Riksförbundet Attention Tel: 08-120 488 00 Tjurhornsgränd 6 E-post: kansliet@attention-riks.se 121 63 Johanneshov Hemsida: www.attention-riks.se

Stockholm den 9 maj 2017

Till

Utbildningsdepartementet

103 30 Stockholm

U2017/00057/S

Attentions remissvar över betänkandet ”Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU 2016:94)

Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska

funktionsnedsättningar (NPF) och deras familjer. Vi företräder personer med egna

funktionsnedsättningar, anhöriga och personal som möter våra grupper inom t.ex. skola, vård,

socialtjänst, arbetsförmedling och försäkringskassa. Bland våra medlemmar finns personer med

ADHD, ASD/Aspergers syndrom, Tourettes syndrom, språkstörning samt personer med nedsatt

förmåga att läsa, skriva och räkna.

Riksförbundet Attention har tagit del av remissen ”Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och

agera (SOU 2016:94) och vill framföra följande synpunkter.

Inledning Vi anser att utredningen tagit sig an en mycket viktig och angelägen fråga och vi ser många goda

resonemang i betänkandet. Vi tror att utredningens förslag kan bidra till förbättringar när det

gäller frånvaro. Men för att stor skillnad ska göras behövs ökad kunskap i skolorna om hur man

skapar förutsättningar för alla elever att klara skolan. Bland de elever som är omfattande

frånvarande är elever med NPF överrepresenterade. Vår erfarenhet är att frånvaron beror på att

skolan inte har tillräcklig kunskap och organisation för att möta eleverna utifrån deras behov och

förutsättningar. För många leder det till slut till svårigheter att vistas i skolan, och för alltför

många, sjukskrivning och utbrändhet.

Skolan har inte tillräcklig kunskap att möta de här elevernas behov. I Attentions senaste skolenkät

anser bara 16 procent av föräldrarna att barnets lärare vet tillräckligt för att anpassa

undervisningen.1 Fyrtio procent menar att kunskaper saknas. Fyra av fem lärare uppger i en

undersökning som Karolinska Institutets Center of Neurodevelopmental Disorders (KIND) gjort

att de saknar tillräcklig kompetens för att ge elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

(NPF) rätt förutsättningar för sin skolgång.2 Exempel på hur elever med NPF far illa i skolan lyfts

1 ”Fortfarande svår skolgång för många elever med NPF” – en undersökning om hur barn med neuropsykiatriska

funktionsnedsättningar har det i skolan och hur det påverkar familjen, Riksförbundet Attention 2016.

2 http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/skola/article21609262.ab

2

ständigt i media, men även granskningar från skolmyndigheterna visar på brister och behov av

ökad kunskap. Att brister i stöd leder till frånvaro, visar också Attentions ovan nämnda skolenkät.

En tredjedel av de föräldrar som upplevt brister i stödet uppger hög frånvaro som en följd av det

och nästan hälften uppger att barnet inte vill gå till skolan som en konsekvens av bristerna.

Alla elever har rätt till en tillgänglig utbildning. För att det ska bli verklighet behövs en ordentlig

upprustning i våra svenska skolor, vad gäller kunskap om neuropsykiatriska

funktionsnedsättningar, hur tillgängliga lärmiljöer skapas och betydelsen av samverkan inom

skolan och mellan olika professioner samt hur det kan ske på ett framgångsrikt sätt. Det behövs

också en satsning på ledarskapet i syfte att stödja uppbyggnaden av en skolorganisation som

skapar förutsättningar för alla elever, där ett systematiskt och medvetet kvalitetsarbete är i fokus.

Denna utredning är ett viktigt led i arbetet för en skola för alla, men vi önskar att den i större

utsträckning lade förslag som stärker ovanstående.

4.7.2 Utredningen bedömer att nationell statistik om frånvaro behövs

Utredningens bedömning: Regeringen bör ge Statens skolverk i uppdrag att samla in och

redovisa nationell statistik om såväl giltig som ogiltig frånvaro.

Attention tillstyrker utredningens bedömning. Det är mycket viktigt att såväl giltig som ogiltig

frånvaro följs upp. Giltig frånvaro, på samma sätt som ogiltig, kan vara ett uttryck för en

skolsituation som inte fungerar för eleven. Det är därför viktigt att fånga upp även den giltiga

frånvaron och ta reda på vilka åtgärder som kan förbättra elevens skolgång. All frånvaro påverkar

elevens möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen.

5.4.2 Utredningens bedömning om registrering av frånvaro

Utredningens bedömning: Skolan bör uppmärksamma, registrera och analysera både giltig och

ogiltig frånvaro vid varje lektion.

Attention tillstyrker utredningens bedömning. Det är mycket viktigt att såväl giltig som ogiltig

frånvaro uppmärksammas, registreras och analyseras. Giltig frånvaro, på samma sätt som ogiltig,

kan vara ett uttryck för en skolsituation som inte fungerar för eleven. Det är viktigt att i ett tidigt

skede ta reda på orsakerna till frånvaron, analysera dem och vidta åtgärder utifrån elevens situation. Detta bör ske i delaktighet med elev och vårdnadshavare.

Vår erfarenhet är att frånvaro hos elever med neuropsykiatriska svårigheter är föranledda av

brister i skolans bemötande av eleverna. Åtgärder behöver därför vidtas inom skolans verksamhet,

såsom anpassningar i lärmiljön utifrån elevens behov samt kompetensutvecklingsinsatser för

personalen. Men det kan också handla om åtgärder som involverar andra instanser, exempelvis

kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten, och där en samverkan med skolan är

viktig.

Utmärkande för NPF är att de svårigheter som kan följa kan upptäckas tidigt. Här ser vi emellertid

behov av ökad kunskap för att uppmärksamma tecken och signaler om att en elev kan vara i

behov av stöd. Här skulle skolan i större utsträckning i ett tidigt skede ta tillvara på informationen

från föräldrarna. Om föräldrarnas oro och synpunkter skulle tas tillvara i ett tidigt skede, skulle

barnet få stöd tidigare och slippa onödigt lidande.

3

5.4.3 Utredningens bedömning om gemensamma variabler och riktlinjer för uppföljning

av frånvaro

Utredningens bedömning: Registrering av frånvaro bör ske utifrån gemensamma variabler och

riktlinjer för uppföljning. Uppföljningen bör även möjliggöra en analys av frånvaron per dag

och över tid på individ- och gruppnivå.

Statens skolverk bör ges i uppdrag att i allmänna råd ta fram variabler och riktlinjer för skolors

uppföljning av frånvaro på individnivå.

Attention tillstyrker utredningens bedömning. Vi instämmer i utredningens bedömning att

uppgift om lärare ska finnas som en central variabel i systemen för uppföljningen. En elevs

frånvaro kan absolut ha att göra med undervisningssituationen. Det är också viktigt att

funktionshinders- och brukarorganisationerna görs delaktiga i framtagande av de allmänna

råden.

5.4.4 Utredningens bedömning om en närvarofunktion på varje skola

Utredningens bedömning: På varje skola bör det finnas en funktion som kontinuerligt följer

frånvaro på individ- och skolnivå.

Attention tillstyrker förslaget. Vi vill betona vikten av att tillräckligt med tid avsätts för denna

funktion så att syftet med uppgiften uppfylls. Är det denna person som också ska analysera

frånvaron är det viktigt att den personen har god kompetens om riskfaktorerna. Det är också

viktigt att en sådan person är bra på att bygga relationer med eleverna samt att det finns möjlighet för eleverna att prata med flera personer ifall kontakterna inte skulle fungera.

6 Riskfaktorer för frånvaro

I detta avsnitt diskuteras riskfaktorer för frånvaro.

I avsnittet 6.4.1 redogörs för skillnader i synen på orsaker till frånvaro. Av den framgår att skolan

pekar främst mot faktorer inom familjen eller hos eleven, föräldrar rapporterar primärt

skolfaktorer och elever skolfaktorer och sociala faktorer. Utredningen skriver också att skillnaden

i synen på vad som bidrar till frånvaro kan resultera i att fel insatser ges. Attention instämmer i

detta, och vill lyfta vikten av att skolan lyssnar in eleven och elevens vårdnadshavare. Eleven är

expert på sin egen livssituation och har oftast själv bra svar. Men vi vill också lyfta

vårdnadshavarna som en resurs. Vårdnadshavarna känner sitt barn och har lång erfarenhet av barnets behov och förutsättningar.

Utredningen skriver också att det är nödvändigt att de verksamheter som möter barn och

ungdomar har kunskap om riskfaktorer för frånvaro, vilket vi instämmer i. Men vi saknar förslag som tillgodoser detta.

Längre fram i avsnittet anges funktionsnedsättning som en individfaktor, dvs. en faktor som kan

hänföras till eleven, och inte som en skolfaktor. Det vänder vi oss emot. Såväl rapporter från

Skolinspektionen, Skolverket och våra egna enkätrapporter visar på skolans svårigheter att möta

elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.3 Skolans personal behöver ökad kunskap

3 Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen AD/HD, Skolinspektionen, rapport 2014:09, ”Inte enligt

mallen” Om skolsituationen för elever i grundskolan med diagnos inom autismspektrumtillstånd,

Skolinspektionen, rapport 2012:11, Tillgängliga lärmiljöer? En nationell studie av skolhuvudmännens arbete för

grundskoleelever med funktionsnedsättning, Skolverket 2016, rapport 440, ”Fortfarande svår skolgång för många

4

om NPF och om hur lärmiljön kan anpassas utifrån olika individers behov. Många elever far idag

illa i den svenska skolan på grund av skolans oförmåga att möta dem utifrån deras förutsättningar,

trots att skolförfattningarna är tydliga med att undervisningen ska anpassas. Skulle skolan klara av

detta, behöver neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inte längre vara en riskfaktor – såsom

också utredningen skriver på s. 156. Skulle skolan klara av sitt uppdrag, skulle frånvaron alltså

inte behöva förekomma. Mer korrekt är alltså att funktionsnedsättning är en skolfaktor, och inte

en individfaktor, på samma sätt som man resonerar kring särbegåvade elever på sidan 155. Man talar där om att skolan inte har kunnat möta elevens behov, vilket lett till elevens frånvaro.

Att landa i att funktionsnedsättning är en individfaktor, bidrar till eller spär på ett synsätt som

handlar om att det är eleven som har svårigheter och inte skolan. Trots att vi vet att skolan har

stora svårigheter med att göra lärmiljön pedagogisk tillgänglig för elever. Det är ett synsätt som

inte utvecklar den svenska skolan eller ger elever förutsättningar att lyckas i skolan. Det är inte

heller ett synsätt som är samhällsekonomiskt lönsamt.

7 Skolmiljöns betydelse för närvaro

7.2.2 Utredningens bedömning om behovet av en nationell utbildning för elevskyddsombud

Utredningens bedömning: Statens skolverk bör ges i uppdrag att ta fram innehåll i en nationell

utbildning för elevskyddsombud och svara för att information om utbildningen sprids till

skolhuvudmän. Huvudmannen bör erbjuda elevskyddsombuden den nationellt framtagna

utbildningen på sina skolor.

Attention ser i princip positivt på utredningens bedömning, eftersom elevers möjlighet att

företräda sig själva stärks. Men det kan också tolkas som att ett visst ansvar för att skapa en bra

lärmiljö och skolorganisation, läggs på eleverna själva. Vi vill poängtera att detta ansvar

naturligtvis är huvudmannens och skolledarnas, och med hänsyn till de stora brister som vi ser

idag gällande att möta elever med NPF behövs det ordentliga satsningar och krafttag. Ett sådant

ansvar kan inte läggas på eleverna. Vi anser att det är andra förslag som behövs i första hand. Om

det här förslaget blir verklighet är det viktigt att det ger möjligheter till ett reellt inflytande, samt

att en sådan utbildning innehåller ett funktionshinderperspektiv. Vi tycker också att även yngre

elever bör ges ett större inflytande och inte endast eleverna i de högre årskurserna.

Utredningen skriver utförligt om vikten av värdegrundsarbete för hög närvaro. Attention ställer

sig också frågande till om det stärks tillräckligt av en nationell utbildning för elevskyddsombud.

Skolor behöver arbeta aktivt med arbetsro, likabehandling, antimobbning och relationsbyggande

elev-personal för att åstadkomma gott klimat och trivsel för att minska frånvaron. Vi vill också

lyfta vikten av skolans bemötande av eleverna. Att personalen har tillräcklig kunskap och tid för

att möta eleverna och göra lärmiljön tillgänglig är en avgörande puzzelbit i arbetet med en god

miljö för alla på skolan. Ett inkluderande bemötande i undervisningssituationen med fokus på

elevernas styrkor skapar förutsättningar för ett inkluderande bemötande även på rasten. Ett bemötande som präglas av förståelse och respekt ger också ofta samma bemötande tillbaka.

I Riksförbundet Attentions film ”Imorgon ska jag vara normal”

(https://www.youtube.com/watch?v=W6rr5_9_D1M) berättar elever med neuropsykiatriska

funktionsnedsättningar om bland annat bristande förtroende för och dåligt bemötande från lärare

elever med NPF” – en undersökning om hur barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har det i skolan

och hur det påverkar familjen, Riksförbundet Attention 2016.

5

och andra vuxna inom skolan. Clara berättar hur hon förvisso gick till skolan, men enbart för att

hänga i korridorerna och inte delta i några lektioner. Detta pågick under lång tid utan att hon

upplevde att någon vuxen tog det på allvar eller försökte göra nånting för henne. Det är en slags

brist på inkludering som bidrar till meningslöshet och vanmakt istället för att de vuxna skapar

motivation till lust att lära och delaktighet för alla elever. Vidare är kränkningar och trakasserier

av elever ett stort problem på många skolor, där studier pekar på att elever med neuropsykiatrisk

problematik i högre utsträckning är utsatta för trakasserier och mobbing. Även här behöver

personalen relevanta kunskaper och adekvata handlingsplaner för att förebygga och åtgärda illa behandling av vissa elever.

Den fysiska tillgängligheten är en viktig aspekt av skolmiljön. För elever med NPF kan den

fysiska miljön vara den faktor som gör att närvaron i skolan inte fungerar. Många har stora

svårigheter att fungera i en stökig eller bullrig miljö. Det kan handla om klassrum med höga

ljudvolymer, men också skramliga matsalar som tröttar ut eleven och gör det svårt att orka

skoldagen. Det kan också handla om ljus och en miljö med mycket synintryck i form av färgglada

väggar som stör koncentrationen och gör eleven trött. Kognitiva funktionsnedsättningar kan också

medföra svårigheter att orientera sig i stora skolbyggnader och klara av att ta sig från ett klassrum

till ett annat mellan olika lektioner. Det kan också vara problem i den fysiska miljön i

kombination med att andra delar av skolmiljön inte är anpassade, som skapar så stora hinder att

närvaro till slut inte är möjlig. Den fysiska miljön är för många elever mycket viktig och behöver

lyftas i större utsträckning i den här utredningen. Vi ser behov av att skolorna får ett tydligt

uppdrag att kartlägga sin skolmiljö utifrån elevers olika behov, och vidta åtgärder.

Attentions erfarenhet är att den fysiska tillgängligheten inte alltid uppfylls utan vi ser behov av ett

stärkt arbetsmiljöarbete och tillsyn inom skolan. Arbetsmiljöverket konstaterade nyligen i en

rapport att nio av tio skolor har brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet (”Projektrapport för

Arbetsmiljöverkets nationella tillsyn av skolan 2013-2016”, rapport 2017:1).

8 Närvaroarbete – från att uppmärksamma och kartlägga till att åtgärda frånvaro

8.12.4 Utredningens förslag om sammanhållna skoldagar

Utredningens förslag: Skolarbetet ska förläggas så att eleverna så långt som möjligt får

sammanhållna skoldagar.

Attention ser positivt på förslaget om att skoldagarna ska vara sammanhållna. Vi vill samtidigt

göra utredningen uppmärksam på att längre raster kan vara viktig tid för återhämtning för elever,

däribland elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som kan uppleva skolans miljö som

påfrestande och uttröttande att vara i. Många elever kan också behöva längre tid för att förflytta

sig mellan olika klassrum och där korta raster riskerar att skapa stress och svårigheter att delta i

gemenskapen. Det är viktigt att schema och skolans miljö skapar goda förutsättningar för alla

elever att vistas i skolan och klara av kunskapsinhämtningen i skolan.

8.13 Utvärdering och forskning av åtgärder för att främja närvaro och minska frånvaro

Hur arbetet med närvarofrämjande åtgärder kan förbättras

I inledningen av detta kapitel står att ”Utredningen ska även föreslå hur arbetet med

närvarofrämjande åtgärder kan förbättras samt sprida kunskap om, och exempel på arbete med

6

närvarofrämjande arbete”. I utredningen står att ”Det vetenskapliga stödet för vad som kan

förebygga frånvaro och främja närvaro är begränsat”.

Vi tror att man redan idag vet ganska mycket om vad som främjar närvaro. Att elever trivs, ett bra

bemötande, förståelse, att elever blir lyssnade på och att vuxna bryr sig, att de är i en miljö som

ger dem förutsättningar och stöd när det behövs. Dessa faktorer är också väsentliga komponenter i

att främja närvaro hos elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Men sannolikt också

när det gäller att främja närvaro även hos elever utan NPF.

I skriften 10 orsaker till avhopp4, redovisas svar på ungdomarnas syn på problem med avhopp från

gymnasieskolan. De skäl som hamnar först är 1. Mobbning, socialt utanförskap, 2. Brist på

pedagogiskt stöd i skolan, 3. Vuxna som inte bryr sig, 4. Dåligt bemötande i skolan. På frågan om

hur en perfekt skola skulle se ut och vad som hade kunnat hindra dem från att sluta

gymnasieskolan i förtid lyfte ungdomarna fram: lärare och andra vuxna som bryr sig och inte

blundar för problem, tillräckligt pedagogiskt stöd, mindre klasser och grupper.

Med kunskap ökar förståelsen. Idag är kunskapen om NPF inte tillräcklig ute i skolorna. För att

öka förutsättningarna för att ovanstående faktorer ska uppfyllas, behöver varje lärare ha kunskap

om NPF och kompetens att möta elever med NPF. Vi saknar därför förslag som handlar om att

tillförsäkra att lärarutbildningen innehåller kunskap om NPF. Vi saknar också förslag som handlar

om att tillförsäkra även rektorer sådan kunskap.

9 Problematisk frånvaro

9.2 Forslag och bedomning om skyldigheter att utreda och vidta atgarder vid

problematisk franvaro

Utredningens förslag: Rektorns, huvudmannens och hemkommunens ansvar for att vidta

atgarder om en elev ar franvarande fran den obligatoriska verksamheten i sadan omfattning att

franvaron riskerar att ha negativ inverkan pa elevens utveckling mot utbildningens mal ska

tydliggoras i skollagen. Ansvaret innebär att om en elev ar franvarande fran den obligatoriska

verksamheten i sadan omfattning att franvaron riskerar att ha negativ inverkan pa elevens

utveckling mot utbildningens mal ska en utredning av orsakerna till franvaron goras

skyndsamt.

Rektorn ansvarar for utredningen och for att atgarder vidtas som skaligen kan kravas for att fa

eleven att delta i den verksamhet som anordnas.

Utredningen ska göras i samrad med eleven och elevens vardnadshavare.

Samrad ska aven ske med elevhalsan om det inte ar uppenbart obehovligt.

Rektorn ska se till att franvaro som riskerar att ha negativ inverkan pa elevens utveckling mot

utbildningens mal snarast anmals till huvudmannen.

Attention tillstyrker förslaget om att skyldigheten att utreda och vidta åtgärder tydliggörs i

skollagen samt att dessa ska ske skyndsamt. Att utredningen görs skyndsamt är mycket viktigt.

Det bör också vara tydligt att det vid tveksamheter är bättre att göra en utredning än att ”vänta och

se”. Det framgår också av betänkandet att en utredning förutsätter att både skolpersonal och

personal inom elevhälsan har kunskap om riskfaktorer för frånvaro, om upptäckt och åtgärder

samt beprövad erfarenhet och forskning om frånvaro. Med anledning av det saknar vi förslag som

handlar om hur personalen ska få den här kunskapen, dvs. kunskap om riskfaktorer, men också

kunskap om åtgärder som handlar om bemötande av och förståelse för elever med NPF. I

4 10 orsaker till avhopp. 379 unga berättar om avhopp från gymnasiet. Temagruppen Unga i arbetslivet 2013:2.

7

utredningen pekas NPF ut som en riskfaktor om eleven utsätts för brister i förståelse, anpassning

och stöd.

Vi vill också betona vikten av att huvudman och skolledning tar fram strukturer som ser till att det

finns ett förebyggande arbete på skolan som minskar risken att elever hamnar i frånvaro och

studieavbrott. Vår erfarenhet är att brister i stöd leder till frånvaro för många elever med

neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det säger sig självt att när man inte klarar av tillvaron i

skolan eller får förutsättningar att lära sig, leder det till sämre självkänsla, trötthet och känslor av

misslyckanden. Här ser vi att tydliga strukturer, rutiner, samarbetsformer och mål samt

kompetensutveckling i bland annat neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är viktiga

komponenter för att främja närvaro och förebygga frånvaro. Skolan måste bli bättre på att fånga

upp och agera på de signaler som kommer från vårdnadshavare och elever om att skolsituationen

inte fungerar för eleven. Det görs inte i tillräcklig utsträckning idag. Våra föräldrar beskriver hur

de behöver kämpa för att barnet ska få adekvat stöd i skolan, med (för många) sämre hälsa som

följd.5 Att inte möta de behov som finns är, ur ett långsiktigt perspektiv, ett slöseri med samhällets resurser.

Attention tillstyrker också att samråd med elev och vårdnadshavare, samt elevhälsan ska ske. Att

elever och föräldrar medverkar i utredningen är mycket viktigt, då de ofta har god kunskap om

vad som behöver göras annorlunda för att skolsituationen ska fungera bättre. I utredningen och

planerandet av dessa åtgärder ska stor hänsyn tas till elevens egna upplevelser av vilka åtgärder

som skulle behövas.

Vi är också positiva till att frånvaron anmäls till huvudmannen snarast. Det är viktigt att

huvudmannen har kunskap om detta, då huvudmannen kan behöva stödja skolans ledning i att främja närvaro och förebygga samt åtgärda frånvaro.

Utredningen lägger inga motsvarande förslag gällande gymnasieskolan, vilket vi beklagar. Vi ser

behov av att motsvarande tydlighet gällande utredning, dokumentation samt vidtagande av

åtgärder också bör finnas i den lagstiftning som reglerar gymnasieskolans. Sådana kan på

avgörande sätt bidra till elevers möjlighet att fullfölja en gymnasieutbildning och möjligheter att få adekvat stöd och bemötande där skolan tidigare har brustit.

9.2.1 Förslag om dokumentation

Utredningens forslag: De atgarder som vidtas med anledning av franvaro som riskerar att ha

negativ inverkan pa elevens utveckling mot utbildningens mal ska dokumenteras. Rektorn

ansvarar for att sadan dokumentation gors.

Attention tillstyrker förslaget om att åtgärderna som vidtas med anledning av frånvaron ska

dokumenteras. Även utredningen bör också med självklarhet dokumenteras inkluderat hur

bedömningen av behovet av den specifika åtgärden har gjorts samt vad eleven själv haft för

synpunkter och önskemål kring dessa samt vad vårdnadshavaren har framfört. Dokumentationen

bör också specificera planeringen för genomförandet av åtgärden, en ansvarig kontaktperson för

detta samt hur och när åtgärden ska följas upp.

5 ”Fortfarande svår skolgång för många elever med NPF” – en undersökning om hur barn med neuropsykiatriska

funktionsnedsättningar har det i skolan och hur det påverkar familjen, Riksförbundet Attention 2016.

8

I de årskurser där betyg inte sätts har elever rätt till en individuell utvecklingsplan (IUP) där extra

anpassningar dokumenteras för att säkerställa elevernas stödbehov och utbildning. När det handlar

om stödinsatser i övriga årskurser finns inte motsvarande dokument, vilket kan leda till att

behövlig dokumentation uteblir. Att stödinsatser dokumenteras så att de följs av elevens samtliga

lärare, utvärderas och följs upp samt, inte minst förs vidare, exempelvis i samband med

skolövergångar är mycket viktigt för att ge elever som behöver anpassningar en bra skolgång och

främja närvaro. Vi saknar därför förslag som säkerställer dokumentation även i samband med stödinsatser såsom anpassningar i dessa årskurser.

Utredningens forslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestammer far meddela

ytterligare foreskrifter om atgarder vid franvaro.

Attention tillstyrker utredningens förslag förutsatt att organisationer som företräder olika

elevgrupper får möjlighet att delta i arbetet för att ta fram dessa samt möjlighet att lämna synpunkter på dessa innan de antas.

9.2.3 Utredningens bedömning av problematisk frånvaro

Utredningens bedomning: Statens skolverk bor ges i uppdrag att ta fram allmanna rad om

bedomning av franvaro som riskerar att ha negativ inverkan pa elevens utveckling mot

utbildningens mal.

Attention tillstyrker utredningens förslag. I framtagandet av detta bör Skolverket samverka med

SPSM. Även här bör självklart funktionshindersorganisationerna och brukarorganisationerna

medverka.

10 Elevhälsans viktiga roll

10.8 Utredningens bedömning om elevhälsans arbete

Utredningens bedomning: Regeringen bor tillsatta en sarskild utredare som ska foresla hur

elevhalsans framjande, forebyggande samt atgardande arbete kan konkretiseras. Elevhalsans

uppgifter bor konkretiseras narmare i lagstiftning.

Även om Attention inte avstyrker utredningens bedömning är vi tveksamma till om ytterligare

utredning kring elevhälsan behövs. Idag finns det kunskap om vad som behövs och det finns

styrdokument, men de följs inte. Skulle skolan arbeta målmedvetet med ett systematiskt

kvalitetsarbete där uppföljningar, utvärderingar och vidareutbildning av personalen är viktiga

delar skulle elevhälsan fungera mycket bättre. Det kräver ett medvetet ledarskap och kunskap om

funktionsnedsättningar så att rätt beslut fattas, och huvudmannen måste ge förutsättningar för

detta. Vi befarar att en utredning riskerar att skjuta det stora behovet av lösningar framför sig, på

bekostnad av eleverna. Vi anser att elevhälsan omgående behöver få ökade resurser och en god

organisation för att få reella möjligheter att uppfylla sitt uppdrag. Behoven av en välfungerande

elevhälsa är stora och akuta. Vår bild är, liksom utredningens, att elevhälsan i dagsläget agerar när

problem uppstår. Det viktiga förebyggande arbetet som handlar om elevens rätt till utbildning får

stå tillbaka. I skolor där elevhälsopersonal, såsom kuratorer, bara har några timmars arbetstid per

vecka eftersom tjänsten är fördelad på ett antal olika skolor räcker tiden sällan till för att ens

arbeta med de problem som dyker upp. På vissa skolor saknas helt specialpedagogisk kompetens.6

Vi ser ett behov av en elevhälsa som aktivt syns och verkar ute i skolans verksamhet för att sänka

6 Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen AD/HD, Skolinspektionen, rapport 2014:09

9

trösklarna för elever som har behov av stöd från elevhälsan att ta kontakt med dem. Det är också

avgörande att elevhälsans personal har en aktiv och ständig dialog med lärarna och annan

skolpersonal så att tillgängliga lärmiljöer skapas och adekvata anpassningar görs utifrån barns olika behov.

Angående elevhälsans sammansättning och resurser behöver den matcha de behov som finns på

skolan, vilket innebär att en ordentlig kartläggning behöver göras. Vår erfarenhet är att tillräcklig

kunskap om NPF ofta inte finns inom elevhälsan. I Skolverkets rapport Tillgängliga lärmiljöer?7

framgår också att det ofta saknas specialpedagogisk handledning för lärarna när de behöver hjälp

med att anpassa sin undervisning till utmaningar som brukar förknippas med NPF. Regeringen har

föreslagit att kunskap om NPF ska ingå i speciallärar- och specialpedagogutbildningarna, vilket vi

ser mycket positivt på. Men många av de speciallärare och specialpedagoger som redan arbetar

ute i verksamheterna behöver ökad kunskap om våra diagnoser. Här saknar vi förslag som tillgodoser det behovet.

Vi ser också att andra kompetenser behöver tillföras elevhälsan för att möta olika behov. För att

möta behovet hos elever med språkstörning behöver till exempel tillgång till logopedkompens

med skolkompetens och kompetens om språkstörning finnas. Vi har också sett att arbetsterapeuter

kan bidra med andra perspektiv och kunskap som gynnar skolsituationen för elever med funktionsnedsättning.8

För att tidigt uppmärksamma och ge stöd till elever behöver skolan samverka med förskolan och

vidta åtgärder utifrån relevant information om barns behov. Vi tror också att möjligheten att ge

elever tidiga insatser skulle förbättras om samtliga elever i samband med första besöket hos

skolsköterskan inte bara fick mäta sig, väga sig och testa synen utan också göra tester som visar

på de kognitiva funktionerna.

11 Motivation till närvaro – studie- och yrkesvägledning

11.5 Utredningens bedömning om studie- och yrkesvägledning

Utredningens bedomning: En sarskild utredare bor tillsattas med uppdrag att foresla atgarder

for att oka elevernas tillgang till personal med sadan kompetens att deras behov av vagledning

infor framtida studie- och yrkesval kan tillgodoses.

Attention är enig med utredningen i bedömningen att tillgången till studie- och yrkesvägledande

kompetens på landets grundskolor är viktig och att den behöver öka. Dock så ser vi ett behov av

detta omgående och menar därför att en förstärkning av denna form av stöd behöver ske även

under den tid som krävs för en sådan utredning som bedöms behövas av denna utredning. Vi ser

behov av att kunskap om NPF och grundläggande specialpedagogik ingår i studie- och

yrkesvägledarutbildningen samt att befintliga studie- och yrkesvägledare får adekvat kompetensutveckling i NPF där tillräcklig sådan kunskap saknas.

7 Tillgängliga lärmiljöer? Skolverket 8 Projektet Vägar till arbete drevs av Hjälpmedelsinstitutet under åren 2011 till 2014 med stöd från Arvsfonden.

10

11.6 Utredningens förslag om studie- och yrkesvägledning

Utredningens forslag: Studie- och yrkesvagledaren, eller den personal som fullgor dennes

uppgifter, ska uppmarksamma elever som ar franvarande fran den obligatoriska verksamheten i

sadan omfattning att franvaron riskerar att ha negativ inverkan pa elevens utveckling mot

utbildningens mal och informera och vagleda dessa elever infor den fortsatta utbildningen och

yrkesinriktningen.

Attention tillstyrker delvis utredningens förslag. Vi ser att prioriteringen i studie- och

yrkesvägledarens arbete bör ske utifrån en helhetsbedömning där frånvaro är en betydande, men inte

enskild, faktor. Även elever med begynnande frånvaro alternativt bristande eller sjunkande resultat i

skolan bör prioriteras, samt elever som identifierats av exempelvis elevhälsan vara i behov av sådan

vägledning. Ju längre vägen tillbaka till en fungerande skolgång är desto mer motivationsarbete krävs

för att eleven ska välja detta, varför det är viktigt att fånga upp elever i behov av detta i ett så tidigt

skede som möjligt. Vi ser det också som viktigt att elever tidigt får kunskap om vilka olika

inriktningar som är möjliga efter grundskolans avslut, där vetskapen om att det finns möjlighet att

studera en specifik inriktning eller med ett specifikt upplägg som kanske passar eleven bättre kan bidra

med ökad motivation. Vi ser det också som viktigt att studie- och yrkesvägledarens arbete kommer in

som ett perspektiv i ett större stödjande arbete med exempelvis elevhälsan i de fall det inte är

uppenbart obehövligt.

12 Samverkan – närvaro med gemensamma krafter

12.5.2 Utredningens bedömning om samverkan inom skolenheten med elevhälsan

Utredningens bedomning: Rektorn bor tillsammans med elevhalsan utveckla arbetssatt och en

organisation som underlattar larares mojlighet att fa rad och stod fran elevhalsan kring

bemotande av elever, vilket kan bidra till att forebygga franvaro och framja narvaro.

Attention tillstyrker bedömningen, men anser att det istället bör vara ett förslag från utredningen.

Vi tycker också att detta behöver formuleras tydligare genom att rektorn ”ska” göra detta, och inte

bara ”bör”. Vi anser också att den sista bisatsen kan strykas, dvs. den som lyder ”vilket kan bidra

till att forebygga franvaro och framja narvaro”. En sådan organisation och arbetssätt är viktigt inte

bara för att förebygga frånvaro och främja närvaro utan överlag för att se till att eleverna får tillgång till en likvärdig utbildning.

Att lärare får ta del av den specialistkunskap som elevhälsan besitter, och att elevhälsan får del av

elevernas och lärarnas behov är mycket viktigt i arbetet med att främja närvaro, därför behöver

vägarna mellan lärare och elevhälsa vara enkla och tydliga. I arbetet med att skapa goda

förutsättningar i skolan för alla elever är elevhälsan en avgörande komponent. Rektorns uppgift är

att se till att sådana strukturer finns på skolan och att kontakterna mellan lärare och elevhälsa är

snabba, enkla och av god kvalitet. Det inbegriper resurser som är anpassade efter elevernas behov,

såväl personella som kunskapsmässiga. Här ser vi behov av ökad kompetens om NPF, bemötande

av elever med NPF och hur lärmiljön kan anpassas. Ökad kompetens behövs både hos lärarna,

men också hos speciallärare och specialpedagoger. Vi ser ett stort behov av att man i kommunerna

säkrar spetskompetens inom NPF.

11

12.6.3 Utredningens bedömning avseende kunskap om riskfaktorer

Utredningens bedomning: Personal som moter barn och ungdomar inom skolvasendet,

socialtjanst och halso- och sjukvard bor ha aktuell kunskap om riskfaktorer for problematisk

franvaro for att kunna forebygga franvaro och framja narvaro.

Attention instämmer i utredningens bedömning men ser behov av ett mer konkret förslag för att

detta ska bli verklighet. Vi ser också att samverkan mellan exempelvis elevhälsans verksamhet

och andra stödinstanser, såsom barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten, behöver

förtydligas så att det inte uppstår glapp emellan dessa verksamheter där elever skickas fram och

tillbaka utan att något stödjande arbete inleds. Detta ser vi som mycket angeläget då forskningen

entydigt visar på vikten av tidiga insatser, men också då detta kan lägga en grund för elevens framtida inställning till och förtroende för samhällets instanser och vårdsystemen.

Vi anser att rektor bör få ett tydligt ansvar att skapa samverkansformer mellan skolan och andra

aktörer. Här kan man tänka sig en gemensam utbildningsinsats mellan de olika insatserna, där

man också diskuterar hur man ska samverka när behoven finns. En sådan insats skulle skolmyndigheterna kunna ta fram tillsammans med Socialstyrelsen.

Andra synpunkter från Attention gällande samverkan och detta avsnitt

Utredningen lyfter vikten av en fungerande samverkan, men pekar också på brister som finns

idag. Trots att det förs flera intressanta och goda resonemang kring viktiga delar i samverkan,

leder de inte till förslag. Till exempel lyfts samordnad individuell plan (SIP) som ett hjälpmedel

för att få till en fungerande samverkan. Vi tycker att det är en brist att utredningen inte föreslår att skolan ska bli en del av arbetet med SIP.

Utredningen lyfter fram behovet av samverkanskompetens och har tittat på examensmålen för ett

antal grundutbildningar. Man har då sett att den enda relevanta utbildning där utredningen inte

finner examensmål om samverkan är den statliga rektorsutbildningen, och hänvisar till

slutbetänkande SOU 2010:95 där man lagt ett förslag om att Skolverket bör få i uppdrag att följa

upp och utvärdera rektorsutbildningen gällande samverkan kring barn som far illa eller riskerar att

fara illa och därmed sammanhängande sekretesslagstiftning. Utredningen väljer tyvärr att inte

lägga några förslag då ”det ingår i examensmålen för de i sammanhanget relevanta utbildningarna

samt på grund av att vi inte har kunskap om hur kursmomenten fungerar och vilken effekt de ger

på praktisk samverkan”, trots att man just konstaterat att sådana mål inte finns för rektorsutbildningen.

Eftersom skolans ledare har en nyckelroll i arbetet med att skapa fungerande

samverkansstrukturer ser vi en brist i att utredningen inte föreslår en översyn av

rektorsutbildningen i detta syfte. Här finns en konkret möjlighet att lyfta rektorernas roll och

stärka dem i det fundamentala arbetet i att skapa en skolorganisation som skapar förutsättningar

för alla elever. Skolchefernas roll i det arbetet vill vi också lyfta.

Utredningen skriver att ”Det är utredningens uppfattning, att verksamheter som själva identifierar

behov av samverkan för att lyckas lösa ett gemensamt och svårt problem, bedriver

omvärldsbevakning och skaffar sig kunskap om problematisk frånvaro åstadkommer en mer

välfungerande samverkan än vad reglering av samverkan kan leda till.” Attention kan instämma i

att det kan vara så, men finner ändå utredningens hållning som otillfredsställande. Brister i

samverkan har konstaterats, och brister i samverkan är ett välkänt problem som går ut över

eleverna och deras familjer. Idag far barn illa, på grund av myndigheters oförmåga att samverka

med varandra. Därför kan vi inte vänta på att kommunerna själva ska ta egna initiativ. Samhället

12

behöver hjälpa till för att komma igång med arbetet. Här är regleringar ett alternativ för att

påskynda utvecklingen.

13 Överlämningar vid övergång inom och mellan skolor

13.3.4 Utredningens förslag

Utredningens forslag: En systematisk overlamning ska goras nar elever i grundskolan,

grundsarskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesarskolan overgar

fran en skolenhet till en annan skolenhet inom skolformen eller mellan skolformerna.

Overlamningen avser relevanta uppgifter som kan behovas for att underlatta elevernas

overgangar mellan skolenheter.

Attention tillstyrker utredningens förslag om att systematiska överlämningar ska göras när elever

övergår från en skolenhet till en annan. Idag brister överlämningar alltför ofta, som också

utredningen påpekat, vilket inte minst kan leda till att elever med behov av extra stöd går miste

om det stöd och de anpassningar man tidigare haft och får onödiga svårigheter i skolsituationen,

vilket kan bidra till frånvaro. Det vi dock saknar i förslaget är emellertid att inte kravet på

systematiska överlämningar även omfattar förskolan-skolan. Den kunskap som inhämtats i

förskolan och de upptäckter som gjorts i förskolan om barnet och barnets behov är viktig

information för skolan att arbeta vidare med för att ge tidiga insatser.

Som utredningen skriver är en framgångsfaktor att det finns ett förtroende och ett samarbete

mellan skolan och vårdnadshavare, och vi vill också understryka vikten av att eleven ges

möjlighet att vara delaktig. För elever med NPF eller behov av extra stöd blir det extra viktigt att

lyssna till eleven och höra hur hen ser för behov av stöd och anpassningar, och förebygga

frånvaro. Genom att i god tid börja förbereda en överlämning tillsammans med eleven finns det

möjlighet för eleven att vara delaktig i att bestämma vilket stöd hen kan få på mottagande skola,

samt förbereda eventuella samtycken så att stödet är på plats så tidigt som möjligt på nya skolan.

Exempelvis ESS-Gymnasiet i Stockholm arbetar vidare med så kallade ”in-samtal” för nya elever,

där de genomför intervjuliknande samtal för att få veta så mycket som möjligt om elevens

förutsättningar och vad som funkar bra respektive är riskfaktorer. Det är ett väldigt bra sätt att

tillsammans ta vid erfarenheter och kunskaper från tidigare skolår och ett bra komplement till information som överlämnas från förra skolan.

13.3.5 Förslag om lärarens roll vid övergångar

Utredningens forslag: I laroplanerna for de obligatoriska skolformerna ska det anges att

lararen vid overgangar mellan skolor och skolformer sarskilt ska uppmarksamma elever vars

franvaro riskerar att ha negativ inverkan pa elevens utveckling mot utbildningens mal for att

underlatta elevernas overgangar mellan skolor och stodja elevernas utveckling och larande i ett

langsiktigt perspektiv.

Attention är positiva till att man vid övergångar särskilt ska uppmärksamma de elever vars

frånvaro riskerar att ha negativ inverkan på elevens utveckling, men efterfrågar tydligare direktiv

om hur det i praktiken bör göras. Vidare är det centralt att alla ansvariga och med inflytande

samarbetar för att få till bra övergångar för dessa elever och att fler än läraren är delaktiga, varför

förslaget om att särskilt uppmärksamma dessa grupper kanske inte enbart borde gälla lärare utan även rektor och elevhälsan, med flera.

13

13.3.6 Förslag om uppgift om ogiltig frånvaro i avgångsintyg

Utredningens forslag: I likhet med terminsbetyg ska omfattningen av elevens ogiltiga franvaro

redovisas i elevens avgangsintyg.

Vi ställer oss frågande till det etiska i att låta frånvarosiffror skrivas in på individnivå, om

frånvaron är relaterad till skolans brister. Vi avstyrker förslaget.

14 Ett systematiskt kvalitetsarbete för att minska frånvaro och stärka närvaro

14.5 Utredningens bedömning om systematiskt kvalitetsarbete

Utredningens bedomning: Utredningen anser att den nuvarande regleringen av kvalitetsarbetet

ar tillracklig och har darfor inga forslag avseende detta. Utredningen bedomer dock att

kvalitetsarbetet maste forbattras i skolorna. Utredningen anser att bade skolor och huvudman

bor bedriva ett malstyrt systematiskt kvalitetsarbete for att framja narvaro och forebygga

franvaro.

Av utredningen framgår brister i det systematiska kvalitetsarbetet. Skolinspektionens

granskningar och andra rapporter visar också att många skolor har svårt att ger elever en likvärdig

utbildning och förutsättningar att nå målen. Där det finns ett medvetet kvalitetsarbete med mål att

alla elever ska klara skolan, är förutsättningarna för att upptäcka brister och åtgärda dem större.

Det ger skolledning incitament till att göra ändringar i verksamheten och kompetensutveckla

personalen där det behövs. Det strategiska arbetet tror vi är en viktig del i skapandet av en skola

som skapar förutsättningar för alla elever. Därför är det otillfredsställande att ingen åtgärd föreslås

för att förbättra arbetet. Rektors och huvudmannens ansvar för att bedriva ett systematiskt

kvalitetsarbete behöver skärpas och vi vill se riktade insatser mot skolans ledning.

Vi vill till exempel se förslag som handlar om att rektorsutbildningen ska innehålla kunskap om

NPF och grundläggande specialpedagogik. I planering av skolans verksamhet och för att kunna

göra viktiga prioriteringar, behöver rektor ha tillräcklig kunskap om elevers olika behov och

förutsättningar. I utbildningen behöver ett speciellt fokus läggas vid rektorns roll och hur skolan organiseras för att framgångsrikt kunna möta elever med funktionsnedsättning.

Skolcheferna och huvudmännen spelar också en avgörande roll i uppbyggnaden av en

skolorganisation som ger alla elever möjlighet att lyckas. Vi vill se insatser som är direkt riktade

mot den målgruppen, då deras möjligheter att stödja och uppmuntra rektorerna är ofrånkomligt

viktiga puzzelbitar i ett förändringsarbete. Vi skulle vilja se en utbildningsinsats med

huvudmännen som målgrupp. Vi tror att Sveriges Kommuner och Landsting skulle vara en bra

aktör för ett uppdrag som handlar om att nå målgruppen. I en sådan utbildningsinsats behöver självklart funktionshinders- och brukarorganisationerna medverka.

14

15 Huvudmannens skyldigheter och hemkommunens åtgärder inom ramen för skolpliktsbevakningen

15.2.2 Utredningens förslag om huvudmannens ansvar

Utredningens forslag: I likhet med vad som galler for offentliga huvudman ska enskilda

huvudman se till att elever i utbildning under deras ledning fullgor sin skolgang.

Nar en skolpliktig elev borjar eller slutar vid en skolenhet med annan huvudman an

hemkommunen eller ar franvarande pa ett satt som riskerar att ha negativ inverkan pa elevens

utveckling mot utbildningens mal ska bade offentliga och enskilda huvudman lamna uppgift

om detta till hemkommunen.

Attention tillstyrker förslaget.

16 Hemkommunens ansvar för samordnande av insatser

16.4 Utredningens förslag avseende hemkommunens ansvar för samordning av insatser

Utredningens forslag: Hemkommunen ska i fragor som ror elever med franvaro som riskerar att ha

negativ inverkan pa elevens utveckling mot utbildningens mal samordna insatser med

samhallsorgan, organisationer eller andra som berors om inte en sadan samordning ar uppenbart

obehovlig.

Attention ser positivt på förslaget. Det är viktigt att frågan lyfts på hög nivå och att kommunen tar

ett ansvar för att en fungerande samverkan kommer till stånd, men även huvudmännen för de

fristående skolorna behöver involveras i detta ansvar. Det är också viktigt att samverkan blir

verklighet på alla nivåer. Även den enskilda skolan, inklusive fristående skolor, behöver upprätta

fungerande samverkansformer med instanser såsom socialtjänst och BUP. Därför behöver också

rektorns ansvar lyftas fram.

Ett sätt att lösa frågan om resurser, är att skapa en gemensam budget för samverkan mellan de

olika instanserna. En sammanhållande chef över samverkan ökar också signalvärdet och ger goda förutsättningar för att samverkan kommer till stånd.

Det är också viktigt för oss att lyfta fram att ansvaret för att samordna insatserna måste gälla där

det finns behov av insatser och inte bara när det gäller problematisk frånvaro. Får eleven insatser

även från andra instanser behöver samordning ske för att skapa bäst möjliga förutsättningar och undvika att saker faller mellan stolar.

Idag regleras samverkan mellan socialtjänsten och vården genom samordnad individuell plan

(SIP). Det innebär att socialtjänst och vården är skyldiga att initiera och medverka på möten när

en person har behov av insatser från både socialtjänsten och vården. Det är en brist att skolan inte

omfattas av detta lagkrav. Det finns behov av att skolan också finns med i detta lagreglerade samverkansarbete.

15

17 Tillsyn – ett stöd i närvaroarbetet

17.5 Utredningens bedömning om en kvalitetsgranskning av skolors närvaroarbete

Utredningens bedomning: Statens skolinspektion bor ges i uppdrag att gora en

kvalitetsgranskning av skolornas narvaroarbete.

Attention tycker att det är bra att Skolinspektionen får i uppdrag att göra en kvalitetsgranskning av

skolornas närvaroarbete. Men vi vill också framhålla vikten av att skolorna får ett bra stöd i detta

arbete så att det ger resultat. Det är ett förändringsarbete där skolorna behöver stöd från

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Skolverket, Skolinspektionen, Socialstyrelsen och inte minst Sveriges kommuner och landsting, kommunernas intresseorganisation.

När det gäller utredningens uppdrag att undersöka om de åtgärder som Skolinspektionen kan vidta

inom ramen för sin tillsyn är ändamålsenliga för att minska frånvaro och öka närvaro, vill vi

framhålla att Skolinspektionens tagit fram många bra rapporter. För vår målgrupp kan särskilt

nämnas de två kvalitetsgranskningar som har gjorts över skolsituationen för elever med ADHD

respektive autismspektrumtillstånd.9 Problemet är att det händer för lite ute i skolorna efter dessa

rapporter, trots att det kan framgå tydligt vad som behöver förbättras. Skolinspektionens rapporter

bör i större utsträckning användas som ett verktyg i ett löpande kvalitetsarbete i att förbättra

skolan för eleverna. Både ute i verksamheterna, men också på myndighetsnivå. Till exempel

skulle de kunna lyftas i högre grad av Skolverket. Man skulle också kunna tänka sig en ordning

där Specialpedagogiska myndigheten får mandat att stödja en verksamhet där det finns utvecklingsområden.

Även när det gäller enskilda anmälningsärenden får vi höra att Skolinspektionens beslut inte alltid

lett till behövliga förändringar för eleven. Därför är det viktigt att uppföljningar görs så att

behövliga förändringar säkerställs, samt att elev och vårdnadshavare görs delaktiga.

Övriga synpunkter

Elever med NPF är överrepresenterade när det gäller omfattande frånvaro.10 Trots att betydelsen

av en tillgänglig lärmiljö för alla elever lyfts fram och behov av ökad kunskap hos skolans

personal om funktionsnedsättningar och exempelvis hjälpmedel, föreslår inte utredningen en

ändring av lärarutbildningen så att lärarna får metoder och verktyg att skapa en lärmiljö som

passar även elever med funktionsnedsättning. Vi saknar ett sådant förslag som innebär att

lärarutbildningen ska innehålla kunskap om NPF, i synnerhet när vi vet att dagens lärarutbildning

endast innehåller 7,5 obligatoriska högskolepoäng i grundläggande specialpedagogik. Vi saknar

också förslag som tillgodoser det behov av ökad kunskap om NPF som finns inom dagens

elevhälsa. Regeringens förslag att kunskap om NPF ska ingå i speciallärar- och

specialpedagogutbildningarna, omfattar blivande speciallärare och specialpedagoger. Men många

av de speciallärare och specialpedagoger som redan arbetar ute i verksamheterna behöver också

ökad kunskap om våra diagnoser.

9 Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen AD/HD, Skolinspektionen, rapport 2014:09, ”Inte enligt

mallen” Om skolsituationen för elever i grundskolan med diagnos inom autismspektrumtillstånd,

Skolinspektionen, rapport 2012:11 10 Omfattande ogiltig frånvaro i Sveriges grundskolor, Skolinspektionen, Kvalitetsgranskning 2016.

16

Vi saknar också förslag som handlar om att rektorsutbildningen ska innehålla kunskap om NPF

och grundläggande specialpedagogik. Vi saknar också förslag som handlar om att skolan ska ingå

som en självklar aktör i det lagreglerade arbetet med samordnad individuell plan (SIP).

Skolan behöver tillhandahålla strukturer och rutiner som gör att elever fångas upp tidigt och får

stöd och anpassningar, där det finns etablerade samverkansrutiner med andra relevanta aktörer,

t.ex. BUP och socialtjänst. En organisation med ett medvetet ledarskap kan skapa en tillgänglig

lärmiljö.

Ann-Kristin Sandberg

Förbundsordförande

Riksförbundet Attention – för barn, ungdomar och vuxna med neuropsykiatriska

funktionsnedsättningar

Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska

funktionshinder (NPF) och deras familjer. Vi företräder personer med egna

funktionsnedsättningar, anhöriga och personal som möter våra grupper inom t.ex. skola, vård,

socialtjänst, arbetsförmedling och försäkringskassa. Bland våra medlemmar finns personer med

ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom, Språkstörning samt personer med nedsatt förmåga att läsa, skriva och räkna.