Kärrtorps gymnasium

Naturvetenskapsprogram

met

Inriktning:

Naturvetenskap och

samhälle

Joar Larsson

GMOEn studie om tekniken, organismerna

dess praktik och problematik

Gymnasiearbete

2014-03-12

Tomas Ekman

2

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning...........................................................2

1 Inledning..........................................................................4

1.1 Syfte och frågeställningar.............................................4

1.2 Metod............................................................................4

1.2 Material och källkritik..................................................5

2 Resultat............................................................................6

2.1 Historisk genmodifiering..............................................6

2.2 Genmodifieringsprocessen...........................................6

2.3 Säkerhet........................................................................6

2.4 Biologiska effekter och faktorer...................................8

2.4.1 Agrikulturell påverkan..............................................8

2.4.1.1 Avkastning och skörd.............................................9

2.4.1.2 Monokulturer........................................................10

2.4.3 Individuella hälsoeffekter........................................11

2.4.4 Epidemiologisk och medicin

geografisk situation samt praktik.....................................11

2.5 Ekologisk odling.........................................................12

2.6 Europeisk uppfattning................................................12

2.7 Samexistens................................................................13

2.8 Hållbar utveckling......................................................13

3 Analys............................................................................14

3.1 Praktiska kvalitéer......................................................14

3.2 Risker..........................................................................15

3.3 Hållbar utveckling......................................................16

4 Sammanfattning.............................................................19

5 Referenslista..................................................................20

3

1 Inledning

Ända sedan sena 1800-talet har

människan tagit flera framsteg inom

genetiken med uppföljande upptäckter

om de genetiska aspekterna om livet

fram in på 1900-talet som möjliggjorde

på 1970-1980-talet innovationerna till

fundamenten för dagens genteknik.

Dessa framsteg har erbjudits att vara

lösningarna samt förbättringar angående

flertal situationer i världen genom att

modifiera organismer genetiskt till s.k.

GMO (genmodifierade organismer) –

från näringsbrist, svält, epidemier till

simpel ökad avkastning av exempelvis

grödor.

Samtidigt har tiden visat att tekniken inte

är perfekt genom uppkomsten av

problematiska aspekter angående miljön

och samhället.

Detta har lett från debatterade

diskussioner mellan intressegrupper till

dagssituationen där två antagonistiska

samt symboliska perspektiv kolliderar

mellan den skeptiska samt restriktiva EU

och motstående länder med komparativt

högre tolerans för applicering av GMO

som förekommer exempelvis i; USA,

Kina och Argentina.

4

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats ämnar undersöka den aktuella GMO-debatten från ett akademiskt perspektiv genom att översiktligt granska ämnet samt besvara följande frågeställningar:

Vilken praktisk nytta medförs från GMO?

Vilka risker och konsekvenser kan GMO medföra?

Hur förhåller GMO sig till en hållbar utveckling?

1.2 Metod

Denna studie utgörs primärt av en kombination av digitala och tryckta litterära källor. Detta motiveras då de tryckta källorna erbjuder akademisk information som möjliggör en begriplig och redogörbar syn över ämnet medan de digitala källorna tillgodosåg behovet av subjektiva värderingar från intressegrupper som krävdes för nyanseringen och sammanställning av perspektiven i debatten samt oberoende statistiska primär-och sekundärkällor från universitet och organisationer vars källor annars ej skulle vara nåbar.

Bristerna denna metod medför är att studien grundar sig på andra verk snarare än att finna egna primärkällor som skulle vara uppnåbar genom egna mätningar, enkäter, prognoser, m.m. Detta kan till viss grad förbises då denna uppsats är på gymnasial nivå snarare än universitetsnivå samt faktumet att ämnet och frågeställningarnas omständigheter krävde källor utöver mätning som kan uppnås vid förenämnda omständigheter.

5

1.2 Material och källkritik

Denna studie använde litterära och digitala källor som kan delas upp i fyra grupper;

1. Statistiska primärkällor.2. Akademiska studier.3. Informerande icke-akademiska

sekundärkällor.4. Partiska icke-akademiska

sekundärkällor.

Motivering för brukningen av materialet är då grupperna komplimenterar och stödjer varandra för att ge perspektiv som överlappar och täcker informationsmängder som källorna självständigt ej informerar om. Nackdelarna med dessa är att statistiken kräver kontext för förståelse av informationen, de akademiska studierna vilar på flertalet källor och är nischade inom specifika ämnen, och slutligen de icke-akademiska sekundärkällorna varav kvarstår samma problem från föregående sekundärkälla-gruppen samtidigt som några är partiskt vinklade inom ämnet.

Aktualiteten varierar mellan källorna, dock består majoriteten inom ett intervall i 2000-talet. Statistiken som brukades hämtades från källor som var i relation till aktuell tid relevant för att få ett översiktsperspektiv som är relaterbar. De äldre källorna utnyttjades främst för jämförelser, spekulation och basal upplysning inom ämnet vilket kan sympatiseras med då ämnet i fråga är relativt nytt då dess grund kommer från 1970-1980-talet.

Vissa källor var subjektiva och möjligen propagerande för en möjlig agenda, dock krävs hänsyn till att detta inte påverkar strävandet för objektivitet och professionalism som denna studie vilar på i och med att förenämnda källor

6

endast brukades för eventuell kritik samt spekulation som krävs för nyansering.

Något noterbart är att samtliga ämnen oavsett ursprung förhöll sig till en saklig standard gällande ordspråk och motivation av eventuella påstående.

7

2 Resultat

2.1 Historisk genmodifiering

Den traditionella förädlingen av

organismer som människor nyttjat sedan

domesticering och jordbruk utgick

främst från utseende och observerbara

fenotyper vilka människor avlade man

andra individer med attraktiva

egenskaper, denna process krävde

naturligt uppkomna mutationer eller

tränade egenskaper (som muskulatur)

och tog generationer innan egenskaperna

utvecklades helt, exempel är viltkål som

genom tid utvecklats till blomkål, vitkål

och raps sedan förhistorisk tid till de

senaste 70 åren där genom artificiell

insemination som ger kontrollerad

förädling givit trefaldigad avkastning på

mjölkkon och fördubblat

slaktkycklingars genomsnittsvikt1.

2.2 Genmodifieringsprocessen

Processen som brukas främst inom

genmodifiering idag börjar genom

isolering av utvald gen som sedan

överförs till plasmider, i fallet om

genmodifierade plantor användes primärt

plasmider från bakterien ”Agrobacterium

tumefaciens” som den önskade

organismens celler beblandas med där 1 Brändén, Henrik, Genteknik som tar skruv, 2011, s.22-27

8

cellerna extraherar T-DNA från

plasmiden varav implementerar

bakterien den önskade genen in i

organismens kromosomer vilket

resulterar i konsekvent fortplantning av

transgena(genmodifierade) celler genom

meios och mitos2.

En alternativ metod är s.k. gen-kanoner

där plantor beskjuts av mikroskopiska

volfram/guldkulor med önskvärda

påfästna gener in i växtcellen3.

2.3 Säkerhet

I Sverige tillämpas kontrollerande

principer och metoder för att undvika att

GMO från laboratorier bryts ut i naturen

omedvetet.

Tillstånd från Arbetsmiljöverket krävs

för att få föra in gener i bakterier eller

andra celler inom laboratorium-och

fabrikslokal4.

För att minimera riskerna att släppa ut

potentiellt miljöhotande bakterier i

naturen består samtliga genmodifierade

bakterier av svaga stammar samtidigt

som bakterierna är beroende av

2 African Biosafety Network of Expertise, 2014-03-02,

http://www.nepadbiosafety.net/subjects/biotechnology/proces

s-of-developing-genetically-modified-gm-crops3 Brändén, Henrik , 2004, Genteknik, kloning och stamceller

s.32

4 Brändén, Genteknik, kloning och stamceller, 2004, s.23

9

laboratoriets omgivning för överlevnad

genom specialdesignade habitat och

värmeskåp vilket innebär att samtliga

genmodifierade bakterier har väldigt låg

sannolikhet att överleva utanför

laboratoriet5.

För att kunna släppa ut genmodifierade

organismer i miljön krävs godkännande

av Kemikalie Inspektionen vilket i sin

tur kräver en förgranskning om

potentiella risker6,7.

5 Ibid, s.18

6 Brändén, Genteknik, kloning och stamceller, 2004, s. 27

7 Kemikalie Inspektionen,

http://www.kemi.se/Innehall/Bekampningsmedel/Genmodifie

rade-organismer-GMO/, 2014-02-09

10

Inom USA regleras och kontrolleras

GMO-grödor av tre grupper;

1. Environmental Protection

Agency – reglerar biopesticider

såsom Bt-toxiner där kravet att

toxinet är säker för miljön eller

GMO som innehåller gener från

Bt8.

2. Food and Drug Administration –

ansvarar för säkerhetsregleringen

för säker konsumtion av GM-

grödor för djur och människor.

Amerikansk lag har lett till att

utvecklare av GM-grödor får

konsultera med Food and Drug

Administration angående GM-

grödan för granskning av bland

annat toxiner eller eventuella

problem grödan kan medföra,

denna prcoess är dock frivillig9.

8 Federation of American Scientists, 2014-03-01,

http://www.fas.org/biosecurity/education/dualuse-

agriculture/2.-agricultural-biotechnology/us-regulation-of-

genetically-engineered-crops.html

9 Ibid

11

3. U.S. Department of Agriculture –

Reglerar organismer som kan

orsaka sjukdomar eller skador till

plantor, varav räknas GM-grödor

som fått sina gener från

transaktion genom

Agrobacterium tumefaciens eller

ifall de har gener från ogräs,

exempelvis terminator-gener10.

2.4 Biologiska effekter och faktorer

2.4.1 Agrikulturell påverkan

Bakterien Bacillus thuringensis (härmed

förkortas ”Bt”) är kapabel av att

producera kristaller genom protein i

olika former och variationer som är

harmlösa för människor dock dödlig för

specifika insekter beroende på specifik

variation11, denna bakterie har nyttjats

sedan 1950-talet som biologisk

bekämpningsmedel – och även idag av

ekologiska jordbruksodlare – genom att

odla bakterierna i kulturer inom tankar

som sedan sprids över grödorna. Genom

genmodifieringsprocessen har s.k. Bt-

grödor utvecklats med kapaciteten att

10 Federation of American Scientists, 2014-03-01,

http://www.fas.org/biosecurity/education/dualuse-

agriculture/2.-agricultural-biotechnology/usda-regulation-of-

pharma-crops.html

11 Brändén, Genteknik, kloning och stamceller, 2004, s.34-

35

12

producera eget bekämpningsmedel mot

inkräktande insekter vilket har resulterat

i vissa fall om Bt-bomull med en

minskning av kemiska

bekämpningsmedel upp till 80 %12.

I en rapport från 2011 hänvisar statistik

att herbicidtoleranta sojabönor i USA,

Argentina och Brasilien – vilka stod vid

den tidpunkten för 87 % för all export av

sojabönor – tagit en större inflytande roll

inom sojaböna-produktion då den totala

odlingsytan bestod i USA av 94 %,

Argentina 100 % och Brasilien med 83

% av herbicidtoleranta genmodifierade

sojabönor13.

Under perioden 1996-2011 i USA har

GMO-framsteg lett till ökning av

herbicidresistenta grödor samt en

korrelerande ökning av brukandet av

herbicider med 239 miljoner kilogram,

dock har tillväxten av grödor med anlag

från Bacillus thuringiensis lett till en

minskning av insekticider med 56

miljoner kilogram, totalt skedde en

brukningsökning på 7 % (183 miljoner

kg) av pesticider14.

12 Forskingsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande, Formas, Genklippet? Maten, miljön och

den nya biologin, 2003, s.43-44

13 SoyStats, 2014-02-29,

http://soystats.com/archives/2012/page_36.htm

13

2.4.1.1 Avkastning och skörd

Under en tjugoårs period visade ett

experiment om genmodifierad majs

avkastningskapacitet fluktuerade både

över och under genomsnittsavkastningen

hos icke-modifierad majs beroende på

externa faktorer som förekommer inom

odling men visade parallellt att

genmodifierad majs hade komparativt

bättre avkastning vid uppkomster av

eventuella risker15.

Under en femårs studie i Indien

jämfördes bomullsproduktion före och

efter anpassning med Bt-modifikation av

bomull, konsekvent skedde en

avkastningsökning på 18 % och en

minskning av insekticidspridning på 55

% varav påverkades låginkomst bönder

mest positivt, dock ökade predation från

skadedjur som Bt-bomull var ej

programmerade för16.

Under en tvåårig undersökning mellan

2005-2007 i västra Kanada rapporterade

en undersökning att jordbrukare som

14 Environmental Sciences Europe, 2014-02-07,

http://www.enveurope.com/content/24/1/24 , 15 Shi, Guanming, Chavas, Jean-paul, Lauer, Joseph, 2014-

03-01,

http://www.nature.com/nbt/journal/v31/n2/extref/nbt.2496-

S1.pdf

16 Stone, Glenn Davis, 2014-02-10,

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0305750X

10001737

14

använde sig av genmodifierat raps fick

fördelar för producenter värda mellan

0,96 och 1,076 miljarder (amerikanska)

dollar vilket beror på förbättrad

ogräskontroll och minskade kostnader17.

Det finns genmodifiering som förhindrar

protein i vissa plantor att bryta ned

cellväggarna vid mognad vilket

konserverar produkten längre18.

2.4.1.2 Monokulturer

Monokulturer är inom agrikultur ett

begrepp för homogena lantbruksområden

dominerade av endast en art; detta

tenderar att vara en biologisk risk då

monokulturer är mer sårbara habitat på

grund att främmande fientliga arter

såsom sjukdomar, skadedjur eller övriga

parasiter som kan etablera sin närvaro

lättare då anpassning av en icke-

föränderlig miljö är lättare komparativt

med en heterogen och kan eventuellt

eliminera den dominerande artens

population samtidigt som jordnära

mineraler och näringsämnen successivt

tynar bort; detta leder generellt till en

ökning av pesticider och gödselmedel19.

2.4.2 Genflöde17 David Castle, 2014-03-02,

http://www.agbioforum.org/v14n1/v14n1a01-smyth.htm 18 Brändén, Henrik, 2004, Genteknik, kloning och stamceller,

s.3119 Green Health Report, 2014-03-01,

http://greenhealthreport.com/2010/07/the-dangers-of-

monocultures/

15

Genflöde är en process där gener

överförs med tid mellan individuella

organismer; processen sker främst

genom korspollinering då plantor sprider

sina genetiska uppsättningar via pollen

till andra plantor som producerar

individer med nytt dna. Processens

sannolikhet beror delvis hur nära arterna

är besläktade varav tenderar genetiskt

liknande att lyckas mer komparativt till

mindre liknande – dock kan två olika

arter fortplantas i vilket fall s.k. hybrider

uppstår – denna process exkluderar ej

GMO vilket resulterar i risken för anlag

från GMO kan spridas till andra

habitat20.

En variant av genflöde är s.k. genetisk

kontaminering vilket är vad som händer

när gener från GMO sprider sig till icke-

GMO och förändrar de genetiska

uppsättningarna, detta kan ske på olika

sätt, ett exempel var då ris-förvaring

kontaminerades med resultatet av

restriktioner av amerikanskt ris-

exporterande från europeiskt håll21. Detta

fenomen är något som även kan bli

problematiskt för ekologiska jordbrukare

20 Dr J. Glover, 2014-02-29,

http://data.daff.gov.au/brs/brsShop/data/12860_gene_flow_re

port.pdf21 Huff, Ethan A., 2014-03-01,

http://www.globalresearch.ca/gmo-contamination-

genetically-modified-rice-trials-in-u-s-contaminate-worlds-

rice-supply/5341589

16

då kontaminerade arter måste

klassificeras som GMO vilket tvingar

ovannämnda bönder att tvingas anpassas

till andra marknadslagar och dynamiker,

vilket var något som hände 2006 i

England22.

2.4.3 Individuella hälsoeffekter

GMO har hittills aldrig påverkat en

människa negativt vid konsumtion23, det

finns flertalet akademiska uppsatser som

bekräftar detta24.

Det gyllene riset är en GMO som

innehåller 6 gener för att produktion,

förvaring och underlättning av vitaminer

och näringsämnen för kroppen,

exempelvis järn och beta-karoten som

kan användas av kroppen för produktion

av A-vitamin, ytterligare hybridiseras

denna GMO med andra rissorter för att

undvika patentkostnader25.

Det är teoretiskt möjligt att

genmodifiera mat för ökat innehåll av

näringsämnen och protein vilket har

spekulerats till att minska

22 Montague, 2006

23 World Health Organisation, 2014-02-27,

http://www.who.int/foodsafety/publications/biotech/20questi

ons/en/24 Gmopundit.blogspot, 2014-03-03,

http://gmopundit.blogspot.se/2007/06/150-published-safety-

assessments-on-gm.html#!/2007/06/150-published-safety-

assessments-on-gm.html25 Brändén, Genteknik, kloning och stamceller, 2004, s.28

17

köttkonsumtion och risk för hjärt-och

kärlsjukdomar26

2.4.4 Epidemiologisk och medicin

geografisk situation samt praktik

2011 lyckades The Roslin Institute –

University of Edinburgh genmodifiera

kycklingar för att förhindra smittbärare

av fågelinfluensan från att infektera

andra i populationen utan att ha någon

direkt negativ sidoeffekt på de genetiskt

modifierade kycklingarna eller på

konsumenterna av kycklingarna,

samtidigt är genen kapabel att nyttjas på

andra djur, dock förespråkade

forskningsgruppen om uppmuntran till

förbättrade levnadsvillkor/tillstånd för

djuren i första hand för att undvika

epidemier27.

Ett koncept som utvecklats från GMO är

s.k. ätbara vaccin där antigena protein

odlas i organismer som sedan

konsumeras av människor som genom

matspjälkningsprocessen utsöndrar

antigenerna och ger högre immunitet

mot sjukdomar komparativt med

traditionella metoder28 utan risk för

infektionsrelaterade eller psykologiska 26 Ibid, s.29-30

27 The Roslin Institute (University of Edinburgh), 2014-02-

09, http://www.roslin.ed.ac.uk/public-interest/gm-chickens/ 28 PharmaTutor, 2014-03-01,

http://www.pharmatutor.org/articles/edible-vaccine-a-great-

boon-in-medicinal-science

18

problem som sprutor medför samtidigt

som konceptet är möjlig på en

massproduktions-nivå och ekonomiskt

applicerbar i utvecklingsländer29,

dessutom har konceptet möjliggjort

potentiella framsteg för preventivt skydd

mot autoimmuna sjukdomar och för

applicering inom cancerterapi30.

Enligt en rapport från

världshälsoorganisationen uppskattas att

250 miljoner förskolebarn – främst i

Sydostasien och Afrika – lider av A-

vitaminbrist varav beräknas mellan

250 000 till 500 000 bli blinda per år

med 50 % mortalitetsrisk31.

2.5 Ekologisk odling

Det framstående alternativet till GMO är

ekologisk odling vilket innebär att endast

naturligt förekommande medel brukas

inom agrikultur med organiska material

istället för artificiella medel såsom

kvävebaserade gödsel32. Fördelarna som

uppkommer genom ekologisk odling är

29 Federation of American Scientists, 2014-03-01

http://www.fas.org/biosecurity/education/dualuse-

agriculture/2.-agricultural-biotechnology/making-edible-

vaccines-in-plants.html30 V G Ramachandran, 2014-03-01,

http://www.researchgate.net/publication/6255450_Edible_va

ccines_current_status_and_future 31 World Health Organisation, 2014-03-02

http://www.who.int/nutrition/topics/vad/en/32 Jordbruksverket, 2014-03-02,

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/ekologi

skodling.4.373db8e013d4008b3a18000179.html

19

avsaknaden på kemiska

bekämpningsmedel eller konstgödsel

som leder till förbättrade ekologiska

omständigheter i jordbruksmiljön istället

för exempelvis erosion samtidigt som det

heterogena landskapet gynnar närmiljö

genom förminskad energibrukning och

förbättrade ekologiska förhållanden33.

Nackdelarna som härleds från ekologisk

odling är främst den komparativt

försämrade produktiviteten i jämförelse

med icke-ekologisk odling som verkar

på en större industriell skala i snabbare

produktionshastighet samtidigt som

specifik utbildning och erfarenhet om

ekologisk odling inte är förutsättningar

för framgång34.

2.6 Europeisk uppfattning

Enligt en rapport från EU-kommissionen

2010 rapporterades att 66 % av den

europeiska befolkningen (representerat

via stickprovsundersökningar) uttryckte

sig oroade angående risker direkt

associerat med GMO, medan endast 48

% uttryckte samma sak från Sverige.

Komparativt oroar européer mer för

kemiska produkter, matförgiftning,

dietrelaterade sjukdomar och fetma än

GMO. Vissa undvek att ta ett

33 Krav, 2014-03-02, http://www.krav.se/vilka-ar-

miljofordelarna-med-ekologisk-odling 34 International Efficient Agriculture Solutions and Standards

Association, 2014-03-02, http://ieassa.org/en/organic-

farming-pros-and-cons/

20

ställningstagande i avsaknad av

information.35

2.7 Samexistens

Samexistens är ett begrepp som syftar på

segregering mellan GMO-grödor och

icke-GMO-grödor inom EU vars system

uppehålls genom reglering av frön,

buffertzoner och isolation. Systemets

reglering varierar mellan jordbrukare

och länder vilket kan innebära

problematik om jordbruk nära gränser

inom EU36.

2.8 Hållbar utveckling

Enligt FN innefattar hållbar utveckling

tre dimensioner; ekonomisk hållbarhet,

social hållbarhet samt ekologisk

hållbarhet med definitionen ”En hållbar

utveckling är en utveckling som

tillfredsställer dagens behov utan att

äventyra kommande generationers

möjligheter att tillfredsställa sina

behov".37

35 EU-Kommissionen, 2014-02-07,

http://www.efsa.europa.eu/en/factsheet/docs/reporten.pdf 36 Marta Czarnak-Kłos, Emilio Rodriguez-Cerezo, 2014-03-

02, http://ecob.jrc.ec.europa.eu/documents/Maize.pdf 37 Förenta Nationerna, 2014-03-03

http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/utveckling-och-

fattigdomsbekampning/hallbar-utveckling-/

21

3 Analys

3.1 Praktiska kvalitéer

I detta kapitel diskuterar jag den

praktiska nyttan GMO har, samt möjliga

applikationer.

GMO har flertalet fördelar som lett till

opinioner som förespråkar att dess

användning överväger nackdelarna och

är kapabel att lösa flertalet problem; det

först förekommande tenderar att vara

direktrelaterade till agrikultur i vilket

GMO kan vara en lösning inom vissa

områden men detta varierar starkt

beroende på de faktorer som är i

beräkning såsom skadedjur, ogräs eller

fysikaliska förhållanden som är

problematiska för ekologisk odling.

Studier hänvisar till att GMO tenderar att

ge större avkastning vid uppkomsten av

sagda faktorer vilket inte rättfärdigar ett

skifte från traditionellt jordbruk till

bioteknologiskt jordbruk, däremot gives

möjligheten till utnyttjning av GMO

inom specifika regioner där GMO kan

brukas för primärproduktion som annars

ej skulle vara möjlig, detta skulle på sikt

under säkra omständigheter leda till

utvecklade socioekonomiska förhållande

i sagda regioner och leda till teoretiskt

ökad tillväxt och sysselsättning.

22

Utöver agrikultur finns ett värde i GMO

för forskning som kan ge direkt konkreta

resultat; såsom förbättrad

epidemiologisk kontroll vid utbrott av

epidemier – vilket kan variera från

fetma, hjärt-och kärlsjukdomar till

infektioner – som ger större flexibilitet

och variation för problemlösning från ett

medicinskt geografiskt perspektiv vilket

även innefattar vaccinering ifall

massproduktion av ätbara vaccin lyckas

(vilket prognoser och spekulationer har

varit positiva för); detta innebär att

förbättrade villkor skulle kunna ges till

världen generellt då problem som är

direkt associerade med sprutbaserad

vaccinering skulle kunna elimineras,

men detta skulle innebära främst en

fördel för mindre ekonomiskt utvecklade

länder då denna metod är relativt billig

och simpel i förhållande till produktion

och i vissa fall blir mindre logistiskt

problematiskt.

Bortsett från spekulation finns konkreta

möjligheter att lösa världshälsoproblem

idag genom det ”gyllene riset” som är en

hållbar lösning för att eliminera

näringsbristsituationen i Afrika,

Sydostasien eller bara generellt som

vitaminsupplement på marknaden vilket

möjligen skulle leda till förbättrad hälsa i

23

välutvecklade länder då mat-konsumtion

påverkas positivt, men främst i de länder

med invånare som lider av akut brist på

sagda näringsämnen; detta skulle leda till

förbättrade förhållanden i de påverkade

länderna som skulle resultera i en

kedjesekvens med tillväxt i länderna då

demografiska aspekter utvecklas i

kausalitet med de ekonomiska då

potentiell arbetskraft ej dör, mindre

andel av BNP i procent ej behövs brukas

för att bemöta hälsokrisen och kan

brukas istället på andra element i

samhället såsom infrastruktur och

utbildning vilket i sin tur leder till en

positiv spiral för respektive samhälle.

Från ett ekonomiskt perspektiv är

GMO:s innebörd tvetydlig; svårighet

finns inom kvantifieringen av dess

betydelse som kraft på världsmarknaden,

i flertalet anekdotiska fall har positiva

utkomster uppvisats med godtagbar data,

dock utgörs resultatet ej främst på

GMO:s avkastning utan på dess förmåga

att bemöta specifika predatorer och

parasiter vilket i sig innebär att fördelen

med GMO handlar om negation av vad

ekologisk odling inte kan bemöta

jämförelsevis effektivt vilket förklarar

situationerna GMO har givit vinst. Som

kontrast krävs hänsyn till GMO är en

relativt ny teknik med enorm potential

24

analogt med den traditionella

förädlingen av boskapsdjur och växter

som kulminerade resultaten från

artificiell insemination angående

avkastning, alternativt finns

spekulationer kring modifiering av

växters effektivitet av resursbrukande

såsom vatten eller näringssalter, Detta

skulle innebära teoretisk upplåsning av

vissa regioner för jordbruksambitioner

vilket hänvisas inom den första

analysparagrafen, alternativt mindre

belastning av miljön.

3.2 Risker

I detta kapitel diskuteras risker och

konsekvenser som härstammar från

användningen av GMO.

Problemen kultivering av GMO medför

kan innebära dramatisk destruktivitet för

ekologin då genflöde kan leda till

spridning av gener och inkräktning på

främmande habitat med konsekvenser

som kan variera från småskalig verkan

till i värsta fall teoretisk regional

ekologisk kollaps ifall trofinkedjor

rubbas. Spridning av icke-inhemska

gener är sannolik med tanke på den

omfattande handeln av agrikulturella

varor med genmodifiering; exempelvis

sojabönor, vilka kan kontaminera

25

främmande miljöer beroende på logistisk

infrastruktur så vida åtgärder ej tas

såsom hypotetisk sterilisering, förstärkta

fysikaliska barriärer, striktare granskning

alternativt restriktioner; dock kan

restriktioner leda till ekonomiska

problem såsom privata aktörer

missgynnas medan regioner isoleras.

Ifall en ekologisk kollaps möjligen

skulle ske varav GMO är inblandad kan

det innebära ett paradigmskifte för ökad

stigmatisering av bioteknologi vilket kan

resultera med restriktioner för –

alternativt stagnering av – regioners

vetenskapliga utveckling inom

förenämnda ämne vilket i sin tur

påverkar innovation och långsiktigt

kultur.

Spridning kräver större uppsyn från ett

juridiskt perspektiv då uppsikten och

kontroll av GM-grödor brister i GMO-

toleranta länder såsom USA där kontroll

sker frivilligt, i vilket fall en restriktiv

policy EU verkar för skapar ej

konstruktivitet då oönskade resultat

möjligen redan sker i övriga regioner i

omvärlden på grund av det logistiska

nätverket världshandeln behöver; detta

innebär inte nödvändigtvis att en extrem

restriktiv juridisk syn på GMO bör

inskaffas, däremot skulle en hypotetisk

26

global samverkan för uppsyn av

utvecklandet av GMO kunna minska

spridningen av oönskade genflöden;

dock bör länders suveräniteter och

tankesätt respekteras vilket gör en sådan

åtgärd osannolik.

Genflöden och genetisk kontaminering

kan innebära problem för ekologiska

odlare som tvingas anpassas efter andra

dynamiker ifall deras varor kontamineras

av GMO, vilket ej har en

makroekonomisk verkan, däremot kan

lokala områden och regioner med en

lång historia och kultur som förknippas

med ekologisk odling och ekologism

riskera att förlora sin kulturella och

ekonomiska identitet.

Ett problem som GMO-odlare bemöter

är homogeniteten av ekologi vilket gör

naturlandskapen väldigt sårbara för

potentiella inkräktare – då en monoton

miljö underlättar anpassning – vilka

möjligen kan etablera sin närvaro; ifall

inkräktarna är någon organism eller

sjukdom som även påverkar människor

kan regional hälsa påverkas negativt

samtidigt som ekonomin och ekologin

missgynnas.

27

3.3 Hållbar utveckling

I detta kapitel tas förhållandet mellan

GMO och hållbarhet upp.

Problematiken kring diskussioner

angående hållbar utveckling kan

resoneras kring semantiska perspektiv;

för att bemöta detta utgår denna analys

från FN:s definition.

Från ett ekonomiskt perspektiv existerar

reella fördelar som uppnår del-kravet

angående ekonomisk hållbarhet. Detta

befästs primärt inom agrikulturell

produktion då diverse modifieringar

uppnått positiva resultat; främst i

bekämpning mot skadande organismer i

vilket fall GMO minskar kostnader

medan ökning av tillväxt uppnås. Detta

innebär stor signifikans för länder

beroende av respektive primärproduktion

såsom agrikultur då sociala och

ekonomiska aspekter påverkas positivt i

och med regional tillväxt vilket finnes i

förenämnda del-kapitel, dock kan

miljöns påverkan fluktuera då utveckling

av monokulturer eller genetisk

kontaminering sker med olika

variationer beroende på förutsättningarna

– med resultanten av förändrad miljö

med minskad ekologisk mångfald med

medföljande konsekvenser. Dock kan

man argumentera att teknologisk

utveckling inom genteknik kan

28

potentiellt brukas för minimering av

eventuella skador eller nollställning då

konkreta metoder finns för att hitta

GMO – exempelvis s.k. markörer –

medan teorier om minskad ekologisk

påverkan från GMO finns.

Den största reella ekonomiska fördelen

om GMO idag finns förmodligen inom

dess förmåga samt enorma potential att

bemöta epidemiologiska problem genom

att erbjuda substitut till äldre metoder

som kräver organisatoriska samt

logistiska förutsättningar på global skala

för att effektivt bemöta problem vilket

GMO som kontrast kan kontra genom att

erbjuda decentraliserade och tillgängliga

medel för lokala befolkningar genom

agrikulturell produktion; det största

problemet om näringsbrist i Sydostasien

har spekulerats kring och är kapabel av

att vara en nyckeldel till lösningen då

regionen ej har geografiska

motsättningar till agrikultur (vilket

ökenregioner har) vilket leder till

möjligheten att med stor sannolikhet

kunna lösa problemet på lokal nivå

förutsatt att GMO såsom det gyllene

riset kan brukas inom kontrollerande

omständigheter för miljösäkerhet samt

inom diverse suveräniteters juridiska

ramar i vilket acceptans av tekniken är

en förutsättning att lyckas vilket medför

29

flertalet socioekonomiska fördelar som

förenämnda del-kapitel redogör.

Hänsyn till världsmarknadens dynamik

är en förutsättning för kvantifiering av

GMO:s roll som ekonomisk tillgång, i

vilket fall brukandet av GMO fluktuerar

regionvis samt faktumet av dess relativt

unga ålder medför komplikationer för

sammanställning av dess innebörd som

variabel på global nivå; vidare forskning

rekommenderas för en kvalificerad

bedömning.

Förhållandevis har GMO liten social

påverkan vid exkludering av

ovannämnda socioekonomiska påverkan.

Dock kan EU:s skepticism mot GMO-

mat som fenomen från den generella

EU-medborgaren vara intressant att

nämna vilket i bästa fall endast utgör

konsumenters preferenser angående mat-

konsumtion. I värsta fall kan den

allrådande skepticismen leda till

stigmatisering av GMO:s relation till

övriga relevanta ämnen, exempelvis

forskning vilket kan teoretiskt leda till

s.k. braindrain av europeiska GMO-

forskare till länder med mer positiv syn

till GMO då företagsklimat och

akademiska centrum möjligen är mer

utvidgade och utvecklade, vilket

möjligen kan skada långsiktigt EU:s

innovativa kompetens då konkurrens

30

från omvärlden ökar i och med GMO:s

flexibilitet och möjliga tillämpningar

inom diverse ämnen vilket har visats

möjligt inom exempelvis epidemiologi

och teoretisk medicin.

Det är främst inom den ekologiska

grenen av hållbar utveckling som GMO

tenderar att generera problematik vilket

har redogjorts och förklarats tidigare i

analys-kapitlen. Huruvida GMO

påverkar miljön kan variera beroende på

externa förhållanden, för tillfället finns

inga direkt effektiva medel för

konservering av miljön mot GMO:s

långsiktiga inflytande, vilket främst

beror på säkerhetsbrister internationellt

vilket har resulterat med olika incidenter

inom olika intervall tidsmässigt, dock

har inga enorma ekologiska

konsekvenser uppvisats på en stor skala

än vilket ger frågeställningen huruvida

en storskalig konsekvens kan ske utöver

de kända riskerna med genflöde,

monokulturer och inkräktning av

främmande organismer i andra habitat. I

och med teknikens unga ålder kan man

endast spekulera ifall en ekologisk

kataklysm kommer att ske på grund av

GMO analogt till kärnkraftens fall med

Harrisburg, Tjernobyl och nyligen

Fukushima vilket skulle resultera i

möjligt paradigmskifte med generell

31

negativ syn mot brukandet GMO. Man

kan även spekulera positivt kring

teknikens ålder genom resonemanget att

teknologisk utveckling kan leda till

lösningar av de nuvarande bristerna samt

till förbättringar för miljön inom

multipla områden.

Sammanfattande kan man konstatera att

brukandet av GMO är för dagsläget inte

möjliggör en hållbar utveckling på grund

av ekologiska begränsningar och

problem som medförs, däremot förhåller

sig brukandet någorlunda positivt

angående de resterande dimensionerna,

samt finns stor potential inom området

att uppnå förbättrad relation till miljön

ifall teknologin att överkomma dess

begränsningar realiseras.

32

4 Sammanfattning

Denna undersökning analyserade GMO:s

position i förhållande till dess nytta

respektive komplikationer och

nackdelar. Den använda metoden utgick

från analysering, reflektion,

introspektion samt medföljande

spekulation av ämnet genom brukning av

diverse tillgängliga akademiska

uppsatser, komplimenterande sekundära

källor med olika perspektiv,

nyanseringar och informativa innehåll

samt utnyttjades statistik som med övrig

information gav en översiktsbild om

ämnet i fråga. Praktiken av GMO med

dess nytta och risker diskuterades samt

analyserades huruvida hållbar GMO är

med slutsatsen att kriteriet för ekologisk

hållbarhet ej uppnås, dock finnes

potential för åtgärder vilket möjliggör

hållbar utveckling då praktiken av ämnet

ifråga är relativt ny.

33

5 Referenslista

I. African Biosafety Network of Expertise,

(2014-03-02),

http://www.nepadbiosafety.net/subjects/

biotechnology/process-of-developing-

genetically-modified-gm-crops

II. Brändén, Henrik (2011)Genteknik som

tar skruv, Stockholm, Forskningsrådet

för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande, Formas

III. Brändén, Henrik(2004),Genteknik,

kloning och stamceller, Vetenskapsrådet

IV. David Castle (2014-03-02),

http://www.agbioforum.org/v14n1/v14n

1a01-smyth.htm

V. Dr J. Glover (2014-02-29),

http://data.daff.gov.au/brs/brsShop/data/

12860_gene_flow_report.pdf

VI. Environmental Sciences Europe, (2014-

02-07),

http://www.enveurope.com/content/24/1

/24

VII. EU-kommissionen, (2014-02-07),

http://www.efsa.europa.eu/en/factsheet/

docs/reporten.pdf

VIII. Federation of American Scientists,

(2014-03-01),

http://www.fas.org/biosecurity/educatio

n/dualuse-agriculture/2.-agricultural-

biotechnology/us-regulation-of-

genetically-engineered-crops.html

IX. Federation of American Scientists,

(2014-03-01),

http://www.fas.org/biosecurity/educatio

n/dualuse-agriculture/2.-agricultural-

biotechnology/usda-regulation-of-

pharma-crops.html

34

X. Federation of American Scientists,

(2014-03-01)

http://www.fas.org/biosecurity/educatio

n/dualuse-agriculture/2.-agricultural-

biotechnology/making-edible-vaccines-

in-plants.html

XI. Forskningsrådet för miljö (2003),

areella näringar och samhällsbyggande,

Formas, Genklippet? Maten, miljön och

den nya biologin, forskningsrådet för

miljö, areella näringar och

samhällsbyggande, Stockholm, Formas

XII. Förenta Nationerna, (2014-03-03),

http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/utv

eckling-och-fattigdomsbekampning/

hallbar-utveckling-/

XIII. Gmopundit.blogspot, (2014-03-03),

http://gmopundit.blogspot.se/2007/06/1

50-published-safety-assessments-on-

gm.html#!/2007/06/150-published-

safety-assessments-on-gm.html

XIV. Green Health Report, (2014-03-01),

http://greenhealthreport.com/2010/07/th

e-dangers-of-monocultures/

XV. Huff, Ethan A. (2014-03-01),

http://www.globalresearch.ca/gmo-

contamination-genetically-modified-

rice-trials-in-u-s-contaminate-worlds-

rice-supply/5341589

XVI. International Efficient Agriculture

Solutions and Standards Association,

(2014-03-02),

http://ieassa.org/en/organic-farming-

pros-and-cons/

XVII. Jordbruksverket, (2014-03-02),

http://www.jordbruksverket.se/amneso

35

mraden/odling/ekologiskodling.4.373db

8e013d4008b3a18000179.html

XVIII. Kemikalie Inspektionen, (2014-02-09),

http://www.kemi.se/Innehall/Bekampni

ngsmedel/Genmodifierade-organismer-

GMO/

XIX. Krav, (2014-03-02),

http://www.krav.se/vilka-ar-

miljofordelarna-med-ekologisk-odling

XX. Marta Czarnak-Kłos, Emilio Rodriguez-

Cerezo (2014-03-02),

http://ecob.jrc.ec.europa.eu/documents/

Maize.pdf

XXI. Montague, (2006), ”Inherit the Wind”,

CounterPunch, weekend edition januari

7-9

XXII. PharmaTutor, (2014-03-01),

http://www.pharmatutor.org/articles/edi

ble-vaccine-a-great-boon-in-medicinal-

science

XXIII. SoyStats, (2014-02-29),

http://soystats.com/archives/2012/page_

36.htm

XXIV. Shi, Guanming, Chavas, Jean-paul,

Lauer, Joseph (2014-03-01),

http://www.nature.com/nbt/journal/v31/

n2/extref/nbt.2496-S1.pdf

XXV. Stone, Glenn Davis (2014-02-10),

http://www.sciencedirect.com/science/a

rticle/pii/S0305750X10001737

XXVI. The Roslin Institute (University of

Edinburgh), (2014-02-09),

http://www.roslin.ed.ac.uk/public-

interest/gm-chickens/

36

XXVII. V G Ramachandran (2014-03-01),

http://www.researchgate.net/publication

/6255450_Edible_vaccines_current_stat

us_and_future

XXVIII. World Health Organisation, (2014-02-

27),

http://www.who.int/foodsafety/publicati

ons/biotech/20questions/en/

XXIX. World Health Organisation, (2014-03-

02),

http://www.who.int/nutrition/topics/vad/

en/

37