ATT MOTVERKA STRESS MED HANDENS ARBETE

OCH MEDVETEN NÄRVARO I NUET

STUDIEHANDLEDNING AV MARIA LINDERSTRÖM

OCH NINA BÄCKMAN

Medverkande fotografer: Nina Bäckman och Marie LinderströmProduktion: Klara språket

1

Maria LinderströM arbetar med kultur och hälsa på Folkhälsocentrum, Landstinget i Östergötland. Hon har en bakgrund som pedagog inom kulturområdet.

nina BäckMan arbetar som hemslöjds- konsulent för barn och unga på Hemslöjden i Östergötland.

Maria och Nina har under 2010–2012 arbetat tillsammans med projektet Skapa för själen som en försöksverksamhet och utarbetat den metod för stresshantering som beskrivs här.

2

inLedning

Vi är många är som tycker att tiden inte räcker till. Vi är många som undrar hur vi ska få mer tid.

Den här studiehandledningen stoppar inte tiden, men den är ett förslag till den som önskar ett verktyg för att stanna upp en stund. Förhoppningen är att den ska kunna erbjuda upplevelsen av att tiden är något vi kan för-hålla oss till på olika sätt.

Utifrån ett konkret stresshanteringspro-jekt, Skapa för själen, har vi dokumenterat den metod vi använde oss av och de erfarenheter vi fått under arbetets gång. Målgruppen för projektet var unga flickor mellan 15 och 19 år, flickor som sökte strategier för att hantera sin vardagsstress. Upptakten till arbetet var en av-handling vid Göteborgs universitet, där unga flickor i djupintervjuer bland annat uttalat att de vill ha kultur- och fritidsaktiviteter som stöd och kraftkälla.1 Vi har samlat det vi som pedagoger upplevt har fungerat bra och som

resulterat i att deltagarna under projektets gång har återkommit till träffarna. Med hjälp av denna handledning hoppas vi att metoden ska användas av fler och utvecklas vidare. Me-toden kan med små justeringar passa alla som vill hitta möjligheter för en medveten paus i tillvaron, gärna tillsammans med andra.

Bakgrund och forskningFlera undersökningar och forskning visar på sambandet mellan kultur och hälsa. Eva Bojner Horwitz, medicine doktor och aktiv forskare inom kulturhälsa, visar i sin bok Kultur för hälsans skull på hur en rad olika kulturaktiviteter påverkar kropp och själ. Till exempel beskriver hon hur hantverks-arbete fyller ett behov av att skapa med händ erna och begripliggöra. Genom att sticka kan man försätta kroppen i lugn men också bryta tankar som fastnat. Vidare berättar hon att hantverksmiljön i sig stimulerar trivsel och

3

att studier visar följande: att sätta ord på de upplevelser en kulturaktivitet väcker är mer hälsosamt än att bara göra aktiviteten.2

Forskning visar att stress och oro bland unga har ökat markant de senaste åren, särskilt bland flickor, att tonårsflickor ofta tar frivilligt ansvar för många situationer som berör både skola, hem och fritid. Vidare att tjejer mår dåligt dubbelt så ofta som killar. De upplever högre krav, och trots att de presterar bättre än killarna är de missnöjda med sina resultat. Samtidigt kämpar de med att leva upp till normer för hur kvinnor ska vara, tar ett stort ansvar för andra och anpassar sig efter andras behov.3

Oxytocin brukar kallas kroppens eget må bra-hormon. Förutom att det samordnar lugn och ro-systemet, stärker immunförsvaret och höjer vår smärttröskel, så verkar det kunna sti-mulera vänskaplig och social interaktion. Det gör att puls och blodtryck sjunker samtidigt

som näringsupplagring, tillväxt och läkande processer stimuleras – både hos män och hos kvinnor. Kerstin Uvnäs Moberg, läkare och professor i fysiologi, menar att man själv kan stimulera produktionen av oxytocin genom att med sina händer utföra lugna, upprepade rörelser – som exempelvis handarbete.4

Lotta Fernros, läkare och specialist i all-mänmedicin, förklarar det så här: När händer och ögon arbetar tillsammans kan hjärnans aktiva delar slappna av. Hjärnan hamnar i ett vilande läge där stresshormonerna kopplas ur. Handarbete gör oss fokuserade på ett lätt sätt. Det är som att göra en lugn uppmärksamhets-övning, ungefär som när man mediterar.5

Efter att ha tagit del av teori och forskning kring kultur och hälsa har vi utarbetat en metod som kan tillämpas praktiskt. Vi önskar att denna enkla metod ska öka välbefinnandet hos både den målgrupp vi riktat oss till under projekttiden och andra, genom till exempel studieförbund.

Nina Bäckman och Maria Linderström

4

skapa för sjäLen

Metod

Syftet med Skapa för själen är att vara ett redskap för att motverka stress. Det är en metod som är utarbetad för gruppverksam-het. Tank en är att individen genom att delta i Skapa för själen ska kunna hitta sätt att buffra (alltså dämpa) stress, gruppens deltagare spelar tillsammans en roll i processen. På så vis ligger målet på individnivå och gruppen är vägen dit. För deltagaren utgör Skapa för själen ett möte med sig själv och ett möte med andra. På så vis är metoden två parallella processer som ger varandra skjuts och styrka.

I förlängningen är det meningen att de deltagande ung-domarna ska ta med sig delar av inne-hållet i denna ”mentala verktygslåda” i sin vardag – som ett stöd i att hantera stress.

Vid en snabb anblick skulle Skapa för själen kunna ses som en vanlig träff med kompisar där man pysslar, fikar och lyssnar på musik. Vid en mer noggrann inblick finns det ett ”varför” och ett ”hur” bakom varje moment. Metodiken är att medvetandegöra vad varje moment bakom görandet innehåller.

Viktiga BeståndsdeLarI sin helhet kan den uppsatta handen betraktas som den hand vi sätter upp när vi stänger dörren om rum-met för träffarna, men också den hand som deltagarna ska bli bättre

på att sätta upp för sin egen del. Vart och ett av handens fem fingrar sym-

boliserar en viktig beståndsdel i metoden. Beståndsdelarna finns i arbetsgången för träffarna och är en viktig ram för innehål-let. Arbetsgången ser likadan ut för varje träff.

5

Handens arbete

skapa för sjäLen

reflektion ocH uttryck

fokus med alla sinnentillåtande ocH inspirerande atmosfär

rummets betydelse

stress-stopp

6

Rummet vi vistas i säger oss olika saker. Vi använder rummet för att påverka deltagarnas sinnesstämning. Vi vill att rummet ska säga till besökaren att här kan man känna sig trygg och slappna av.

Genom att ställa stolarna i en cirkel runt bordet sitter alla deltagare lika centralt. Här är alla lika viktiga. Som handledare placerar man sig mitt i gruppen.

ruMMet

6

7

Vi eftersträvar att alla saker i rummet ska ha en funktion. Vi vill servera en begränsad mängd intryck, valda med omsorg. Med balans mellan ro och stimulans. Bord att lägga material och ställa tekoppar på, stolar i lagom antal. Något mjukt att sitta på – skinn, filtar eller dynor – ger en ombonad känsla och dämpar ljudet. Kopparna är vackra att se på och behagliga att hålla i handen. Tavlor,

textilier och föremål i rummet har en estetisk funktion som förstärker den känsla vi efter-strävar.

Eftersom vi vill stimulera alla sinnen finns det även ljud i rummet. Vi väljer en mjuk klassisk musik, naturljud eller speciell avslappningsmusik som bildar en bakgrund

– på låg volym. Vi ser till att ha alla material och böcker som vi behöver för handarbetet framme, så att vi alla kan sitta lugnt. Tem-peraturen ska vara så pass hög att ingen sitter och fryser. Man ska kunna stänga dörren och sitta ostört under den tid träffen pågår. Ljuset bör vara dämpat men ändå tillräckligt för att kunna se att arbeta. Vi tänder levande ljus för stämningens skull.

8

Handens arbete

Att sysselsätta sig med ett handarbete är en träning i att fokusera. Speciellt i startskedet kräver handarbetet full uppmärksamhet. Det går inte att kolla mobilen och tänka på arbetet eller läxan samtidigt. Båda händerna behövs i processen – vilket underlättar fokuseringen.

Längre fram i processen, när rörelserna börjar sätta sig i kroppsminnet, kan man låta tankarna sysselsätta sig med annat under tiden man arbetar. Då kan man samtala med andra, dock utan att känna sig tvungen, händerna är ju redan upptagna. (Det är stor skillnad att bara sitta tillsammans för att samtala!)

När man ska starta ett handarbete kan själva valsituationen skapa stress; att ta ställ-ning till vilken svårighetsgrad och omfattning arbetet ska ha, vilket material, vilken teknik och vilken färg man ska välja. För att undvika stress har vi redan från början reducerat valen till ett fåtal.

Materialet ska vara av bästa kvalité så att det ger en sinnlig upplevelse och ett vackert resultat.

Tekniken ska vara enkel, så att man snabbt lär sig och inte tappar tålamodet. Produkterna ska dock vara ganska tidskrävande. På så vis undviker vi förväntningar på en färdig pro-dukt och låter processen vara det viktigaste.

Vi har erbjudit tre tekniker: stickning, virkning och broderi. Vi har valt produkter som känns attraktiva för målgruppen och där genomförandet är av långsam karaktär. En rätstickad halsduk, en virkad sjal och ett tvåfärgat broderi har varit de alternativ vi har erbjudit. Till halsduken och sjalen har vi valt ett mångfärgat ullgarn. Då garnet skiftar färg allt eftersom arbetet fortskrider, behöver man inte fundera över randningen. Som alternativ finns ett enfärgat lingarn. Ullgarnet är mer bekvämt att använda för nybörjaren, men även lingarnet är lätt att arbeta med. Det ger

9

en mjuk och glansig halsduk som passar också på sommaren. Till broderiet har vi hämtat in-spiration från den japanska sashikon. Indigo-färgat bomullstyg, vitt brodergarn och enkla förstygn. Motiven är geometriska figurer.

”Att sysselsätta sig med ett handarbete är en träning i att fokusera …”

10

Att vara närvarande handlar om förmågan att vara uppmärksam med sina sinnen. I Skapa för själen ger vi alla våra sinnen möjlighet att stimuleras.

Med en genomtänkt rumslig miljö vill vi markera betydelsen av den visuella upplevel-sen. Under rubriken Rummet berättar vi mer om utmaningen att bereda en lustfylld, och samtidigt lugn, miljö.

Genom handens arbete upplever vi de olika materialen. Vid valet av garn känner vi skillnaden mellan lin och ull och väljer det vi tilltalas mest av. Färgernas betydelse lyfter vi på olika sätt. Genom sina materialval har deltagarna möjlighet att själva reflektera över hur de påverkas av färg. Likaså genom att vid varje tillfälle välja färg på den kopp de dricker sitt te ur.

Vi använder musik utan text (”Musik för ökat välbefinnande”, se tips i slutet av foldern) på en ljudvolym som vi i gruppen kommer

sinnesintryck fokus Med aLLa sinnen

överens om. Vi stänger dörrarna till rummet. Därigenom stängs en hel del andra intryck ute, vilket uppmärksammar hörseln för just det som sker i rummet.

Vi erbjuder att ta in doften från nybakat bröd. Varje deltagare väljer den av de två tesort erna som uppfattas ha den mest tillta-lande doften. Genom att prata om doft- och smakupplevelserna skärper vi våra sinnen. Genom att dricka vårt te på ett medvetet sätt övar vi våra sinnen.

1111

12

närVaro i nuet

Ingenting kan växa utan en trygg grund. I Skapa för själen är individen i centrum, gruppen är grogrunden och ledaren skapa-ren av goda förutsättningar. För att skapa en trygg och tillåtande atmosfär kommer vi överens om att det som sägs och händer under träffen stannar kvar i rummet.

Istället för att späda på de yttre krav som finns runt ungdomarna har vi skapat en yttre ram för träffarna. Den är tänkt att inge trygghet inför, och i, situationen. Ramen skapas av den ritual som alltid följs: de olika momenten i Skapa för själen kommer varje

gång i samma ordning. Genom det vet man vad som väntar och behöver inte oroa sig framåt.

Innehållet innanför denna ram innebär att resultatet är underordnat processen: aktiviteten ska vara lustfylld och fri från prestation. I praktiken sker det genom att ingenting be höver bli färdigt, ingenting ska heller redovisas. För att konkretisera våra tankar kring närvaron i nuet använder vi mindfullness som inspiration för en övning som alltid återkommer vid vår fikastund.

” … aktiviteten ska vara lustfylld och fri från prestation …”

13

14

Det är en balansgång att låta deltagarna vara i nuet och samtidigt erbjuda en medveten möjlighet att reflektera och prata om stress utan att intellektualisera för mycket.

”Om man inte känner namnen är kunska-pen om tingen värdelös”, sade Carl von Linné. Reflektion och att sätta ord på upplevelser är tänkt att vara en del av processen att buffra mot stress. Genom att identifiera upplevelsen och känslan man är i, sätta ord på den och placera den i ett sammanhang, kan man vinna kunskap om hur man kan påverka hur man själv mår.

Det har varit ett medvetet val att hålla utvärderingssituationen utanför träffarna, de ska vara fria från prestation. Deltagarnas röster kommer fram genom det spontana sam-talet och på ett mer strukturerat sätt genom metoden med den ordlåda som vi använder. Det som deltagarna uttrycker där är anonymt och bedöms inte, också det som en del av det

Värme Gott humörFrihetStygnFantasi (Nyskap)GladHavGemenskapBlomängEntusiastiskStygnglädjeLjusTrygghet

LugnetHarmoni

AndasStarkKonstmöteNuetHoppfullSjälvbelåtenVänskapligtGlad TillfredsLugnAvslappnadBefinnerTvåKoncentreradStillaFokusPrata ut

AvspändKärlekSamtalRofylldLugnRoligArbetsvilligGladTålmodigFokuseradTrippelstolpeSkaparglädjePausIntryckKreativitetRofylldFokus

refLektion och uttryckExempel på ord från deltagare i ”Sk apa för själen”

prestationsfria förhållningssättet. Det finns inga ord som är fel.

Genom att orden sparas blir de också, ur ett utvärderingsperspektiv, en källa till förstå-else för vad deltagarna upplevt.

15

KoncentreradRoligtKänsla

FrihetKulturLugnLättnadTrevligt Tacksamhet Menings­fullhetVara denman ärNöjdTidGlädjeDoftVärmeTankarYrselVemodLugnt

BehagSkön trötthet PlaneraAvslappnadTrygghetStämnings­fulltVärmeFrihetDoftTankefrihetAcceptansSinnes­ intryckTrivasBalansHärligt av­slappnandeSinnesroVälbehagLugnVärmeGlädje

Ansvaret sträcker sig inte längre än till stickornas eller virknålens upp-repade rörelser, garnet däremellan, tekoppen, ordet som beskriver känslan.

Exempel på ord från deltagare i ”Sk apa för själen”

1616

så gör Vi

Våra träffar har haft starttiden 16.00. Då har vi pedagoger förberett rummet. När delta-garna kommer möts de av doften av nybakat bröd och ljudet av musik på låg nivå. Vi börjar vår träff med att samlas runt bordet. Vart-efter de hängt av sig sina ytterkläder kommer var och en in i rummet. Varje gång väljer de själva sin plats. På bordet ligger våra pågående handarbeten framdukade tillsammans med det material vi kan behöva.

Det kan ta en liten stund innan alla kom-mit på plats och är igång med handarbetet. Efter ca tio minuter brukar alla vara inne i sitt arbete. Då infinner sig ett lugn. I bakgrunden ljuder musiken.

Efter ca 30 minuter bryter vi av för att ta fram ”ordlådan”. Denna låda finns med varje träff och innehåller de ord vi skrev då vi sågs senast. Varje deltagare skrev då ett ord som uttryckte den känsla eller tanke man hade just då. Ordlådan skickas runt bordet och varje

deltagare får ta upp en lapp ur lådan. De får läsa ordet som står där och fundera på vad det ger för tankar och associationer. Vi låter sedan orden bli grunden för ett samtal där alla ges möjlighet att berätta vilka reflektioner orden ger.

Vi har en ordning som innebär att den som dragit lappen läser upp den och får lov att ge sin reflektion om den vill det. Sedan bjuds de övriga in. Vem som skrivit lappen förblir anonymt. Det finns inget tvång att behöva utrycka sig inför de andra. Man väljer själv hur mycket eller lite man vill berätta i den muntliga övningen. Även de som väljer att inte berätta så mycket finns med i samman-hanget genom att lyssna och blir delaktiga i processen via det ord som de skrivit.

Efter reflektionen och samtalet kring orden är det dags att fika. På ett bord bredvid står te och scones framdukat. Var och en häm-tar sitt eget fika. När det heta teet är lagom

17

varmt för att vi ska kunna hålla i kopparna gör vi en gemensam övning. Vi dricker teet genom att använda alla våra sinnen. Syftet är att vara här och nu med fullt fokus på det vi gör. Vi känner efter hur koppen under våra händer är, dess yta och form. Vi funderar på hur koppen känns när fingrarna omfamnar den på olika sätt, hur ytan förändras, hur värmen sprider sig i våra handflator och vidare ut i händerna. Vi tittar på teets färg och förändring när vi rör koppen i olika vinklar, vi sätter koppen mot halsgropen och känner värmen sprida sig vidare i bröstet. Att dofta på teet och fundera vilka associationer det ger är också en del i övningen. Vi smakar på teet och kopplar ihop smaken med doften; blir man förvånad, besviken eller stämde förväntan? Får vi några ytterligare tankeanknytningar? Det är vi pedagoger som leder övningen. Deltagarna själva kan fylla på med ytterligare sinnesintryck. Sedan låter vi samtalet stanna

av en kort stund så att var och en också ska få finnas i sin egen upplevelse en stund.

Härefter tar handens arbete vid igen och under en knapp timme får vi lov att lägga fullt fokus på detta.

Vid slutet för varje träff låter vi ordlådan gå runt ännu en gång och varje deltagare får ta upp en blank lapp och där skriva det ord som de tycker beskriver den tanke eller känsla de har. Lappen stoppas ner i lådan och sparas där tills vi ses nästa gång.

Klockan 18.00 avslutar vi vår träff, delta-garna får lägga sina handarbeten i vår gemen-samma väska och vi påminner om datum för nästa gång vi ska träffas.

18

19

20

stickad rak haLsduk

Garn: Visjö Karamell från Östergötlands Ullspinneri eller Yllets Lingarn 100 gram räcker till en halsdukStickor: nr 4

Lägg upp 30 maskor och sticka alla maskor räta. Fortsätt fram och tillbaka tills garnet är slut. Tycker du att halsduken är för kort så fortsätt med ytterligare en garnhärva. Maska av sista varvet och fäst trådarna i början och slutet av stickningen. En variant är att sy ihop början och slutet på halsduken.

Det hände en gång att vi inte orkade sticka en hel halsduk. Då fick vi idén att använda den stickade biten till en hand-ledsvärmare. Det behövdes ca 15 cm stickning som syddes ihop till ett rör. Vi virkade en liten udd runt kanten.

20

21

Virkad sjaL

Garn: Visjö Karamell eller OmbréVirknål: nr 3

Uppläggningsvarvet: Virka 130 cm luftmaskor. Första varvet: Vänd och virka 3 smygmaskor i de första luftmaskorna. Virka därefter

7 luftmaskor, hoppa över 5 maskor på uppläggningsvarvet och virka 1 smygmaska, fortsätt och upprepa: * 7 luftmaskor, hoppa över 5 och virka 1 smygmaska*. På detta sätt bildas små bågar som hänger på uppläggningsvarvet.

Andra varvet: Virka 3 smygmaskor, upprepa mellan * och *: virka 7 luftmaskor, virka en fast maska runt luftmaskbågen*.

Varje gång man vänder minskar varvets längd med en halv båge i varje sida. På detta sätt fortsätter man tills sjalen har en spets med bara en båge.

21

22

Virkad BLoMMaVirka 7 luftmaskor och ta ihop dem till en ring. Virka tio fasta maskor runt ringen. Virka fem luftmaskor och fäst dem med en smygmaska i ringen. Upprepa fem gånger. Avsluta med några luftmaskor som får bilda skaft på blomman.

sconesIngredienser:6 dl vetemjöl, 2 dl havregryn3 tsk bakpulver, 1 tsk salt100 g smör, 3 dl mjölk

Blanda alla torra ingredienser. Använd fing-rarna för att finfördela smöret i mjölet. Blanda i mjölken med en slev. Klicka ut åtta scones på ett bakplåtspapper. Platta till lite med våt hand. Grädda i 225 grader ca 20 minuter.

22

23

sashikoBroderi – underLägg för tekopp

Nåla och sy runt kanten med små, jämna förstygn. Sy ytterligare en rad förstygn en cm innanför den första sömmen. Innanför denna ruta kan du sy en egen mönsterform. En cirkel, en triangel, en labyrint, en trana, eller mönstra hela ytan. Rita stödlinjer med vit penna så blir det lättare att sy.

Den japanska broderitekniken sashiko är ursprungligen ett sätt att lappa kläder på sätt som är starkt och samtidigt dekorativt. Tekni-ken bygger på förstygn i täta rader som bildar ytmönster eller geometriska figurer. Sashiko sys traditionellt på blåfärgat tyg med vitt garn. Eftersom man eftersträvar tydliga stygn syr man gärna med två- eller tredubbla trådar av broderigarnet.

Du behöver:Tyg: Indigofärgat bomullstygGarn: Bomullsgarn 24/2 dubbelt alterna-tivt moulinégarn med tre trådarNål: Broderinål chenille 24

Klipp av bomullstyget till 2 bitar som är 15 x 15 cm och två som är 12 x 12 cm. Lägg de mindre bitarna mitt på de större. Vik in kanterna 1 cm och nåla. Lägg samman alla fyra bitarna med de invikta kanterna inåt.

24

inköpsstäLLen

garner, stickor, böckerÖstgöta Hemslöjd ABStorgatan 41, 582 23 Linköpingtfn 013-12 97 70www.hemslojdeniostergotland.se

Östergötlands Ullspinneri Stora Åby Storeryd, 599 92 Ödeshögtfn 0144-230 80www.ullspinneriet.com

Yllet S:t Hansgatan 19, 621 56 Visbytfn 0498-21 40 43www.yllet.se

böcker på nätetHemslöjdens förlag www.hemslojdensforlag.sewww.Adlibris.comwww.Bokus.comwww.Amazon.com

musikCD ”Musik för ökat välbefinnande” kan beställas från Landstinget i Jönköpings länwww.lj.se / för vårdgivare / kultur i vården / verktyg för kultur i vården

Läs Mer

kultur Kultur för hälsans skull och hälsa av Eva Bojner-Horvitz. Gothia förlag 2011

Buffra stress i riktning mot väl - befinnande av Katarina Haraldsson. Sahlgrenska akademien, Göteborgs universitet 2009

Kultur för hälsa, en exempelsamling från forskning och praktik av Winzer, R. (red). Statens folkhälsoinstitut 2005

mindfulness Lev i nuet, lär av stunden av Jon Kabat-Zinn

stickning Börja sticka av Sys Fredens

Sticka halsdukar, kragar, snibbar av Ann-Marie Nilsson

Sticka mössor, vantar, sockor av Ann-Marie Nilsson

virkning Börja virka av Sys Fredens

Virka! av Maria Gullberg

sashiko Sashiko style av Joie Staff

Sashiko av Agnès Delage-Calvet

fotnoter:1. Haraldsson, K.: Att buffra stress i riktning mot välbefin-

nande. Interventionsstudier och utforskande studier med fokus på unga flickor. Sahlgrenska akademien, Göteborgs universitet 2009

2. Bojner Horwitz, E.: Kultur för hälsans skull, s. 66, s. 46–47, s. 126. Gothia förlag 2011

3. Weibull, B.: ”Aldrig smal, sund eller sexig nog”. Genus No 1/12 2012, Tema hälsans villkor, s. 20–21

4. Uvnäs Moberg, K: www.dn.se/livsstil/intervjuer/kerstin-uvnas-moberg-ibland-ar-det-ett-helvete-att-vara-forst (citerad 20130128)

5. Fernros, L.: Dagens Nyheter, Kropp & själ, s.26, 20111113

Denna skrift har tagits fram i samarbete mellanLandstinget i ÖstergötlandHemslöjden i Östergötland

och Bildningsförbundet Östergötland