Embed Size (px)
Citation preview
ATT LÄSA
BIOLOGI,
MARINBIOLOGI OCH
MOLEKYLÄRBIOLOGI VID
STOCKHOLMS UNIVERSITET
Studiehandbok
Läsåret 2019/2020
Institutionen för biologisk grundutbildning
Stockholms universitet
OBS! Informationen i denna studiehandbok finns också på BIG:s webbplats (http://su.se/big),
där informationen uppdateras kontinuerligt.
1
Innehållsförteckning Sida
1 ALLMÄN INFORMATION 3
1.1 Vad är BIG, hufo-institutioner och BIG-nytt? 3
1.2 BIG:s personal 4
1.3 Övrig BIG-anknuten personal 5
1.4 Ämnesanknutna studierektorer i biologi 5
1.5 Kontaktpersoner för kandidatprogram 7
1.6 Kontaktpersoner för masterprogram 7
1.7 Vem bestämmer vad på BIG? 8
1.8 Huvudområdesansvarig & programkoordinatorer 8
1.9 Studievägledarens uppgifter 9
1.10 Studierektorernas uppgifter 9
1.11 Ämnesstudierektorernas uppgifter 9
2 ALLMÄN INFORMATION OM UTBILDNINGEN 10
2.1 Examensregler. 10
2.2 Olika utbildningsvägar 10
2.3 Kursplaner. 10
2.4 Hur är studierna upplagda? 11
2.5 Studier utomlands 12
2.6 Arbetsmarknaden för biologer, marinbiologer och molekylärbiologer 13
2.7 Adresser och telefonnummer till VHS, CSN, Studentcentrum vid SU & LHS 14
3 DIVERSE INFORMATION OM STUDIERNA 15
3.1 Registrering & studieintyg 15
3.2 Närvaro 15
3.3 Försäkringsskydd 16
3.4 Tentamen och betyg 16
3.5 Fältkursavgifter 18
3.6 Ersättning för resekostnader 18
3.7 Kursutvärdering 19
3.8 Försöksdjur? 19
3.9 Datorer 19
3.10 Studenthälsan 19
3.11 Diverse ordningsregler för BIG 20
4 KANDIDATUTBILDNINGAR 21
4.1 Olika kandidatutbildningar 21
4.2 Kort presentation av kandidatprogrammen 21
4.3 Ämneslärarutbildningen i biologi 23
4.4 Fristående kandidatkurser i biologi vid BIG 23
4.5 Kurser och program inom kandidatutbildningen (tabell) 25
4.6 Forskningspraktik i biologi 7.5/15 hp 26
4.7 Självständigt arbete inom kandidatutbildningen 26
4.8 Kandidatexamen 27
5 MASTERUTBILDNINGAR 28
5.1 Introduktion 28
5.2 Behörighetskrav 28
5.3 Presentation av masterprogrammen 28
5.4 Kurser och program inom masterutbildningen (tabell) 33
5.5 Praktik i biologi 7.5/15 hp 34
5.6 Masterexamen 34
2
6 BESKRIVNING AV EXAMENSARBETE PÅ MASTERNIVÅ 35
6.1 Examensarbetets upplägg 35
6.2 Examensarbetets inriktning och omfattning 35
6.3 Välja projekt för examensarbetet 36
6.4 Handledning av examensarbetet 37
6.5 Examination av examensarbetet 37
7 KURSLITTERATURLISTA 39
8 PEDAGOGISKT PROGRAM FÖR UTBILDNINGARNA I BIOLOGI 43
8.1 Riktlinjer och rekommendationer 43
8.2 Det pedagogiska ansvaret 48
8.3 Checklistor 50
9 BIG:S POLICYPROGRAM 53
9.1 BIG:s miljöpolicy 53
9.2 BIG:s miljöplan 53
9.3 BIG:s jämställdhetsplan 53
10 KARTOR ÖVER UNIVERSITETSOMRÅDET 54
OBS! Studiehandboken finns även i en digital version på BIG:s webbplats (http://su.se/big). På webbplatsen
finns också en hel del information som inte ingår i studiehandboken. Den tryckta studiehandboken ges ut en
gång per år.
3
1 ALLMÄN INFORMATION
1.1 Vad är BIG, hufo-institutioner och BIG-nytt?
BIG står för Institutionen för biologisk grundutbildning, en institution som inrättades vid Stockholms
universitet 1970 med uppgift att ansvara för utbildningen i biologi. Fram till 1990 hette institutionen
Biologiska övningslaboratoriet, BÖL. BIG ansvarar för utbildningen på grundnivå och avancerad nivå inom
det biologiska ämnesområdet. Det totala antalet studenter under läsåret 18/19 var c:a 900.
BIG:s verksamhet leds av en prefekt, som utses för tre år i taget. Institutionens årsbudget är drygt 48
miljoner kronor. Alla som är anställda vid BIG tillhör kategorin teknisk och administrativ personal och ger
olika former av stöd till utbildningen. BIG har också en egen studievägledare, samt två studierektorer.
Lärarna är inte anställda vid BIG utan vid de biologiska forskningsinstitutionerna (se nedan).
Forskning och forskarutbildning i biologi bedrivs vid de s.k. hufo-institutionerna (hufo = högre utbildning
och forskning). På varje hufo-institution finns professorer, lektorer, biträdande lektorer (som arbetar med
undervisning och forskning), doktorander (som genomgår forskarutbildning) samt teknisk och administrativ
personal. Det stora flertalet av professorerna, lektorerna, biträdande lektorerna och doktoranderna medverkar
i utbildningen.
De biologiska hufo-institutionerna är: Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP), Institutionen för
molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut (MBW) samt Zoologiska institutionen. Samtliga biologiska
institutioner är belägna i Arrheniuslaboratorierna i Norra Frescati, norr om Stockholms centrum, några
minuters gångavstånd från T-banestationen Universitetet (linjen mot Mörby Centrum, ca 10 minuter från T-
centralen). Se även karta i slutet av studiehandboken.
Högre undervisning och forskning i biologi bedrivs även vid Bergianska botaniska trädgården,
Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm Resilience Centre (SRC, beläget i Kräftriket i Södra Frescati) och
Östersjöcentrum. Den biologiska forskningen finansieras av universitetet, statliga forskningsråd och
forskningsstiftelser, EU samt olika uppdragsgivare som t.ex. Naturvårdsverket.
För att underlätta informationsspridningen till studenter och lärare på de olika biologiinstitutionerna om vad
som händer inom utbildningen publicerar BIG sedan några år tillbaks ett infoblad 4 gånger per år. Redaktör
är Margareta Ohne som välkomnar bidrag och förslag på innehåll (070 648 11 27, [email protected].
Tidigare nummer av BIG-nytt finns på BIG:s webbplats.
4
1.2 BIG:s personal
Namn Tel nr Träffas
Kansli
Björn Birgersson
studierektor [email protected]
16 49 03
070-282 68 22
Hus E rum 322
Efter överenskommelse
Per Cronholm
studentservice [email protected]
Jessica Slove Davidson
16 48 25
08-164075
Hus E rum 315a
mån-fre
Hus E rum 315d
studierektor [email protected]
Aleksandra Sommertune
studentservice [email protected]
08-164069 Hus E rum 315b
Elisabet Weingartner
studievägledare/utbytesstudier [email protected]
08-16 40 70 Hus E rum 311
mån-fre
Birgitta Åkerman
studievägledare [email protected]
16 36 60
070-328 86 89
Hus E rum 311
besökstid tis 14.00-18.00 samt efter
överenskommelse
Ann-Kristin Östlund Farrants
prefekt [email protected]
16 40 67
Hus E rum 315c
efter överenskommelse
TA-personal
Alexandra Balogh
administratör [email protected]
16 40 04
Hus D rum 341
Erik Hoffmann
laboratorieassistent [email protected]
16 40 03 Hus D rum 343
5
1.3 Övrig BIG-anknuten personal
Ställföreträdande prefekt
Kristoffer Hylander 16 48 99 Hus N rum 418 [email protected]
Huvudområdesansvarig
Björn Birgersson 08-16 49 03 Hus E rum 322 [email protected]
Forskningspraktik och skolsamverkan
Kenneth Ekvall 16 40 71 Hus E rum 315c [email protected]
1.4 Ämnesanknutna studierektorer i biologi
Botanisk morfologi och systematik, Floristik samt Evolution
Per-Ola Karis 16 37 68 DEEP
[email protected] Hus N rum 330
Botanisk fysiologi
Sara Rydberg 16 37 67 DEEP
[email protected] Hus N rum 430
Etologi
Niclas Kolm 16 40 50 Zoologiska institutionen
[email protected] Hus D rum 513
Faunistik
Cecilia Kullberg 16 47 13 Zoologiska institutionen
[email protected] Hus D rum 550b
Marinbiologi
Johan Eklöf 16 13 58 DEEP
johan.eklö[email protected] Hus N rum 350
Molekylära biovetenskaper
Uli Theopold 16 41 81 MBW
[email protected] Hus F rum 428
Molekylära biovetenskaper
Ann-Christin Lindås 16 19 98 MBW
[email protected] Hus F rum 450
Populationsgenetik
Linda Laikre 16 42 83 Zoologiska institutionen
[email protected] Hus F rum 520
Social-ekologisk resiliens
Miriam Huitric 674 70 73 SRC
[email protected] Kräftriket hus 2b rum 343
Växtekologi
Kristoffer Hylander 16 48 99 DEEP
[email protected] Hus N rum 418
Zooekologi
Niklas Janz 16 40 22 Zoologiska institutionen
[email protected] Hus D rum 521
7
1.5 Kontaktpersoner för kandidatprogram
Biogeovetenskap
Regina Lindborg 16 47 68 Inst. för Naturgeografi
[email protected] Hus V rum 411
Biologi
Björn Birgersson 16 49 03 BIG
[email protected] Hus E rum 332
Marinbiologi
Michael Tedengren 16 13 56 DEEP
[email protected] Hus N rum 352
Molekylärbiologi
Ann-Kristin Östlund Farrants 164067 BIG
[email protected] Hus E 315c
1.6 Kontaktpersoner för masterprogram
Biologi
Mikael Carlsson 16 40 85 Zoologiska institutionen
[email protected] Hus D rum 412a
Ekologi & biodiversitet
Niklas Janz 16 40 22 Zoologiska institutionen
[email protected] Hus D rum 521
Etologi
Niclas Kolm 16 40 50 Zoologiska institutionen
[email protected] Hus D rum 513
Genetisk och molekylär växtbiologi
Katharina Pawlowski 16 37 72 EMB
[email protected] Hus N rum 424
Marinbiologi
Michael Tedengren 16 13 56 EMB [email protected] Hus N rum 352
Mikrobiologi
Ann-Beth Jonsson 16 41 54 MBW
[email protected] Hus E rum 451
Molekylära livsvetenskaper
Uli Theopold 16 41 81 MBW
[email protected] Hus F rum 428
Social-ekologisk resiliens för hållbar utveckling
Miriam Huitric 674 70 73 SRC
[email protected] Kräftriket hus 2b rum 343
Nordiskt masterprogram i biodiversitet och systematik
Ulf Jondelius 51954051 NRM [email protected] Frescativägen 40
8
1.7 Vem bestämmer vad på BIG?
Institutionsstyrelsen och dess sammansättning
BIG leds av en institutionsstyrelse (IS) som består av 13 ledamöter. I styrelsen ingår, förutom prefekten och
ställföreträdande prefekten, följande valda ledamöter:
- 7 representanter för lärare/forskare
- 1 representant för forskarstuderande med assistenttjänstgöring inom utbildningen
- 1 representant för BIG:s TA-personal
- 2 representanter för studenter i utbildningen.
Alla ledamöter väljs för tre år, förutom studentrepresentanterna, som väljs för ett år i taget. Dessutom väljs
ett antal suppleanter. BIG:s prefekt är ordförande. Styrelsen sammanträder ungefär en gång i månaden under
terminstid. BIG:s studierektorer och studievägledare har närvarorätt.
Styrelsens arbetsuppgifter
De viktigaste arbetsuppgifterna för IS är följande:
- besluta om riktlinjer för institutionens verksamhet
- besluta om budget för institutionen (lärarresurser, material och fältundervisning m.m.)
- bereda kurs- och utbildningsplaner för vidare behandling i områdesnämnden
- besluta om kursutbud, läsårsschema och kurslitteratur
- besluta om inrättande och tillsättning av tjänster på BIG
- avge yttrande över remisser som rör utbildningen
- följa upp och utvärdera utbildningen
Studentinflytande: studentrådet & programmöten
För att kunna förbereda arbetet i institutionsstyrelsen har studenterna ett eget organ, biologiska studentrådet
(BÄR). På studentrådets möten, som hålls ungefär var fjärde vecka, har du möjlighet att diskutera bl.a.
institutionsstyrelsens dagordning, yrkanden från de studerande, kursplaner, schema, kurslitteratur m.m.
Studentrådet fungerar också som ett allmänt informations- och diskussionsforum. Alla studenter är välkomna
att delta i rådets möten! Se även http://sus.su.se
För att stimulera och öka studentinflytandet på BIG ska dessutom varje studentgrupp inom respektive
utbildningsprogram utse minst en person som deltar i regelbundna programmöten samt i studentrådets (BÄR)
möten. Programmöten har som främsta uppgift att vara en mötesplats för BIGs ledning och BIGs studenter,
där studentrepresentanterna ska kunna framföra sina egna och kurskamraternas synpunkter på BIGs
verksamhet både i stort och smått t ex informationsmaterial, webbsidan, antagning, kursupplägg,
examination, kursvärderingar och forsknings anknytning.
1.8 Huvudområdesansvarig & kontaktpersoner
BIG:s institutionsstyrelse har beslutat att utse en huvudområdesansvarig (för närvarande Björn Birgersson)
för de utbildningsprogram som BIG ansvarar för. BIG:s gemensamma huvudområdesansvarige har det
övergripande ansvaret för de formella frågor som handlar om myndighetsutövning som till exempel
tillgodoräknanden av kurser, dispenser med mera.
För varje utbildningsprogram finns det dessutom en kontaktperson, se avsnitt 1.5 & 1.6. Dessa personer ingår
i programmets antagningsnämnd, ansvarar för att hålla kontakten med studenterna inför och under
utbildningen samt med huvudområdesansvarig. Kontaktpersonen har tillsammans med BIG:s studierektorer
det praktiska ansvaret för att programmet fungerar.
9
1.9 Studievägledarens uppgifter
Studievägledaren är ansvarig för vägledning och information om frågor som gäller studierna och
arbetsmarknaden. Studievägledaren, som har tystnadsplikt, skall också kontakta studenter som klarar sig
dåligt eller i övrigt behöver hjälp med studierna.
Studievägledaren samarbetar med studentavdelningen i frågor som rör antagning, studier utomlands, examen
och studenthälsa. Dessutom undervisar studievägledaren i studieteknik och ger stöd för de studenter som
behöver förbättra inlärningen och studieplaneringen.
Till studievägledaren kan du alltså vända dig
- om du vill ha vägledning i studie- och yrkesfrågor
- om du är osäker eller har svårigheter med studierna
- om du behöver intyg av annan typ än de som du själv kan få ut via studentportalen Mitt universitet.
Studievägledaren kan också förmedla kontakt med andra instanser, där du kan få hjälp med personliga eller
andra problem, som inte direkt rör studierna.
1.10 Studierektorernas uppgifter
BIG har för närvarande två studierektorer som ansvarar för organisationen och samordningen av
biologiutbildningen. Ansvarsområden och arbetsuppgifter är fördelade så att den ena studierektorn
huvudsakligen ansvarar för utbildningen i stort och på kandidatnivå medan den andra ansvarar för
utbildningen på masternivå.
Studierektorerna är en viktig länk mellan BIG, ämnesstudierektorerna och studenterna. Arbetsuppgifterna
består bland annat av att
- samordna och organisera biologiutbildningen på grundnivå och avancerad nivå mellan de olika
HuFo-institutionerna
- ansvara för kontakten med övriga samverkanspartners inom och utanför universitet
- utvärdera och följa upp biologiutbildningarna
- delta i och stimulera det pedagogiska utvecklingsarbetet inom BIG
Till studierektorerna kan du alltså vända dig när det gäller alla typer av pedagogiska och organisatoriska
frågor som har med din utbildning att göra.
1.11 Ämnesstudierektorernas uppgifter
Biologiämnet är uppdelat på en mängd olika delområden och inom varje område finns det en eller flera
ämnesstudierektorer, se avsnitt 1.4, som har det övergripande ansvaret för utbildningen på grundnivå och
avancerad nivå inom sitt ämne/delområde. Arbetsuppgifterna består bland annat av att
- ansvara för kursernas ekonomi
- planera och boka in fältkurser
- ansvara för förändringar av kurslitteraturen
- tillsammans med kursledaren utforma betygskriterier för respektive kurs
- ansvara för att kursernas innehåll, undervisnings- och examinationsformer överensstämmer med
aktuella kursplaner samt vid behov föreslå nya och förändrade kursplaner
- ansvara för dokumentation och rapportering av studenternas studieresultat till BIG
- fungera som kontaktperson mellan BIG och kursansvariga samt med övriga lärare på institutionen
10
2 ALLMÄN INFORMATION OM UTBILDNINGEN
2.1 Examensregler.
De nuvarande nationella examensreglerna anges i examensförordningen och infördes i Sverige 1 juli 2007 i
syfte att harmonisera den högre utbildningen med övriga Europa och därigenom öka rörligheten och
jämförbarheten mellan olika lärosäten. Examensreglerna innebär att den högre utbildningen delas in i tre
olika nivåer:
- Grundnivå som leder till en 3-årig kandidatexamen på 180 hp (kandidatutbildning)
- Avancerad nivå, påbyggnad som leder till en 2-årig masterexamen på 120 hp
(masterutbildning)
- Forskarnivå som leder till en 4-årig doktorsexamen på 240 hp
En examen utfärdas alltid i ett huvudområde som visar inriktningen på utbildningen. De ingående kurserna i
en utbildning tillhör alltid ett eller flera huvudområden och klassificeras som antingen tillhörande grundnivå
(kandidatkurser) eller avancerad nivå (masterkurser). De lokala examensreglerna i form av
examensbeskrivningar (se nedan) anger vilka kurser som krävs för att erhålla en kandidat- eller
masterexamen inom ett visst huvudområde. En termins studier på heltid motsvarar 30 högskolepoäng (hp).
De som har studiemeriter enligt den tidigare examensordningen d.v.s. före 1 juli 2007 kan föra över dessa till
de nuvarande examensreglerna. De studenter som har frågor om hur dessa ska användas bör i första hand
kontakta studievägledaren. Du kan också läsa mer om tillgodoräknanden och möjligheter att ta ut examen på
BIG: s webbplats www.su.se/big
2.2 Olika utbildningsvägar
Vid Stockholms universitet finns kandidat- och masterutbildningar både i form av program och fristående
kurser. Inom biologiområdet erbjuder BIG fem kandidatprogram, 9 mastersprogram samt närmare 100
kurser, varav det stora flertalet kan läsas både inom program och som fristående kurs. Dessutom ingår
biologi som valbart alternativ inom biomatematiska-, miljövetenskapliga- samt i ämneslärarprogrammet.
Information och närmare presentation av kandidatutbildningen vid BIG finns i kapitel 4 och för
masterutbildningen i kapitel 5. Se även www.su.se/big
Varje utbildningsprogram har en fastställd utbildningsplan som bland annat reglerar vilka kurser som ingår i
programmet. Vanligtvis innehåller programmen både obligatoriska kurser, som måste läsas i viss
ordningsföljd, valbara kurser samt helt valfria kurser. Fördelen med att läsa ett program är att man har
platsgaranti och att de ingående kurserna ges i en lämplig följd, vilket innebär att man kan planera sina
studier hela vägen fram till färdig examen. Programmet kan ses som en rekommenderad studiegång som
leder fram till en examen inom ett visst huvudområde.
Man kan också bygga upp en egen utbildning genom att läsa fristående kurser och uppnå samma examen
som efter programstudier, dock bör man beakta kursernas förkunskapskrav och de gällande lokala
examensreglerna http://www.su.se/utbildning/examen/examensregler/examensbeskrivningar. Fördelen med
att läsa fristående kurser är att man i större utsträckning kan skräddarsy sin utbildning utifrån sina behov och
intressen, och därmed få en unik kompetens.
2.3 Kursplaner.
För att få reda på mer om vad de olika kurserna innehåller och hur de är upplagda är det lämpligt att studera
kursplanen för respektive kurs. Kursplanen beskriver bland annat kursens förväntade studieresultat, innehåll,
hur undervisningen är upplagd samt examinationsformer. Beskrivning av kurser och program inom biologi
samt kursplaner hittar man i Stockholms universitets utbildningskatalog http://sisu.it.su.se/search och på
www.su.se/big
11
2.4 Hur är studierna upplagda?
Universitetsstudierna inom det biologiska ämnesområdet innebär både teoretiska och praktiska studier. En
förhållandevis stor del av undervisningen ägnas åt laborationer och fältstudier. På vissa kurser kan det vara
upp till 4 timmar laborationer flera dagar i veckan. Utmärkande för studierna är att en hel del kurser går
under sommaren. Detta gäller t.ex. kurser i floristik och faunistik, då man lär sig att samla in och
artbestämma växter och djur.
En typisk dag består av föreläsning på förmiddagen samt laboration och/eller gruppundervisning på
eftermiddagen. Därutöver tillkommer inläsning av litteratur och att skriva laborationsredogörelser och/eller
skriftliga inlämningsuppgifter. Observera att det på de flesta kurser även förekommer ”undervisningsfri tid”
motsvarande i genomsnitt minst en dag i veckan, då du förväntas ägna dig åt självstudier som till exempel
inläsning, förberedelser och rapportskrivande.
Undervisnings- och tentamensspråk
Om inget annat framgår av BIG:s informationsmaterial, är svenska undervisnings- och tentamensspråk på
grundkurser inom kandidatutbildningen. Examinator kan dock göra undantag från denna regel och ge vissa
studenter tillåtelse att besvara tentamensfrågor på annat språk än svenska. VMånga påbyggnadskurser inom
kandidatutbildningen ges numer på engelska, vilket i så fall framgår av kursinformationen i
utbildningskatalogen.
Inom masterutbildningen sker undervisningen huvudsakligen på engelska, men det kan förekomma att
enstaka kurser inom vissa program ges på svenska. Ett antal masterprogram ges helt på engelska.
Kurslitteraturen är så gott som alltid på engelska både inom kandidat- och masterutbildningen. Observera att
stoff som endast tas upp i kursboken kan examineras.
Olika former av undervisning:
Föreläsningar följer vanligtvis och till stora delar kurslitteraturen, men lärarna tar också upp sådant som inte
står i boken men ändå bedöms som viktigt. Observera att stoff som endast tas upp på föreläsningarna kan
examineras. Därför är det lämpligt att du antecknar och på alla sätt försöker följa med i lärarens utläggningar.
Det är också viktigt att du utnyttjar föreläsningarna till att fråga om sådant som du inte förstår eller vill veta
mer om. Lärarna är angelägna om att få igång en dialog med studenterna och uppskattar frågor och
diskussionsinlägg.
Gruppundervisning förekommer bland annat i samband med genomgång av laborationer eller svårare avsnitt
i kurslitteraturen.
Grupparbeten förekommer även i form av att flera studenter tillsammans skall lösa en uppgift. Då gäller det
att du inte bara vill lära dig biologi - du måste också vara intresserad av att arbeta tillsammans med andra.
Laborationerna kan t ex utgöras av elektrofores av DNA-molekyler, dissektion av djur eller tillverkning av
preparat för att kunna studera organismers uppbyggnad eller experiment för att se hur olika
näringsförhållanden påverkar en viss växt. Laborationer kan också innebära observationer av djur och växter
ute i naturen för att kunna förstå hur de lever och vad som reglerar deras liv. Under laborationerna arbetar du
oftast i grupper om två, men det förekommer att man är fler i gruppen, t.ex. ute i fält.
Fältstudier förekommer under många kurser. Det innebär att du tillsammans med lärare och kurskamrater ger
dig ut i naturen på kortare endagsturer eller längre vistelse (en till flera veckor) vid någon fältstation. BIG
bekostar förläggning och alla längre resor, men du får själv stå för matkostnader och vissa kortare resor (se
avsnittet om fältkursavgifter).
Seminarier hör också till undervisningen. Du får då på egen hand läsa in en eller flera artiklar och sedan på
ett eller annat sätt redogöra för innehållet. Denna redogörelse brukar följas av en kort diskussion. Storleken
på seminariet varierar. Ofta är det 6-12 studenter och en lärare närvarande. Längden på redovisningen kan
variera från c:a 5 -20 minuter beroende på seminariets syfte och form. Förberedelsetiden för
12
seminariehållaren kan dock variera från ett par timmar till flera veckor, beroende på uppgiftens karaktär. Det
förekommer också att en student/studentgrupp utses att opponera på seminariet, vilket innebär att man
granskar innehållet kritiskt, ställer frågor och försöker diskutera seminariet på ett intressant sätt.
2.5 Studier utomlands
Studier utomlands kan äga rum antingen inom ett utbytesavtal eller genom att du själv väljer att studera
utomlands på egen hand. Utbytesavtal tecknas antingen inom t.ex. ERASMUS+ eller genom universitetets
övriga utbytesavtal. Som utbytesstudent slipper du betala, eller betalar reducerad terminsavgift, och får ofta
en hel del administrativ hjälp med bostad, inskrivning m.m. samt möjlighet att söka stipendier. Studierna ska
också kunna tillgodoräknas i utbildningen. Om du väljer att läsa utomlands på egen hand, måste du ordna allt
praktiskt själv. Du bör också på förhand stämma av med BIG om studierna kan tillgodoräknas. Kontakta
studievägledaren för mer information! Om du vill läsa delar av din utbildning utomlands bör du vara ute i
mycket god tid. Kontakta kansliet om du är intresserad av utbytesprogrammet inom ERASMUS+ eller något
av universiteten i listan nedan.. Ansökan till andra, t.ex. centrala, utbytesprogram sker hos Sektionen för
internationell mobilitet i Studenthuset, Universitetsvägen 2B.
När du läser kurser utomlands, behöver du i vissa fall kunna landets språk. I många fall ger
partneruniversiteten kurser på engelska. Om du väljer att göra examensarbete utomlands, klarar du dig oftast
med engelska.
BIG:s partneruniversitet är för närvarande:
FINLAND
University of Helsinki, www.helsinki.fi/sv
ITALIEN
Università degli Studi della Tuscia, www.unitus.it
SCHWEIZ
Université de Neuchatel, http://www2.unine.ch/
SINGAPORE
Nanyang Technological University, NTU, www.ntu.edu.sg Avtal på fakultetsnivå
SPANIEN
Universitat de Barcelona, www.ub.edu
STORBRITANNIEN
University of Exeter, http://www.exeter.ac.uk/
TJECKIEN
Masaryk University, Brno, www.muni.cz
TYSKLAND
Freie Universität Berlin, www.fu-berlin.de
Gottfried Wilhelm Leibniz Universität Hannover https://www.uni-hannover.de/en/
Ruprecht-Karls-Universität, Heidelberg, www.zuv.uni-heidelberg.de
13
USA University of Illinois, www.uillinois.edu
ÖSTERRIKE
FH Campus Wien, www.fh-campuswien.ac.at
Kontakta Elisabet Weingartner eller Per Cronholm för mer information.
2.6 Arbetsmarknaden för biologer, marinbiologer och molekylärbiologer
En utbildning leder vanligtvis till en mängd kompetenser som är användbara inom många olika yrken. Vid
universitetet lär man sig inte bara en mängd fakta utan studierna ger också träning och färdigheter i
informationssökning, informationsbearbetning, relevanta arbetsmetoder och att effektivt lära in nya
kunskapsområden. Det är också mycket viktigt inom de olika biologiämnena att kunna formulera och lösa
problem, öva sig i att tänka logiskt och förstå samband mellan orsak och verkan.
Naturvetenskapliga fakulteten gör regelbundet uppföljningsstudier av alla naturvetare som har avslutat sin
grundutbildning i syfte att ta reda på vart studenterna tar vägen efter utbildningen och vad de anser om sin
utbildning. Resultaten finns sammanfattade i rapporterna ”Efter studierna – naturvetare i arbetslivet I - VII”.
BIG har även gjort ämnesvisa uppföljningsstudier för de biologer och molekylärbiologer som avslutat sin
grundutbildning. Dessa rapporter kan man ta del av på BIG:s webbplats www.big.su.se .
Forsknings- och utvecklingsarbete: På universitet och högskolor bedrivs en omfattande forskning, där ett
stort antal biologer är anställda (totalt ca 2 000 st.).
För att kunna arbeta med metod- och produktutveckling inom det biologiska och molekylärbiologiska
området krävs det mycket goda kunskaper i fysiologi, immunologi, biokemi m.m.
Livsmedels- och läkemedelsindustrierna samt statliga institutioner som Havs- och vattenmyndigheten,
Folkhälsomyndigheten, Miljöforskningsinstitutet och Naturhistoriska riksmuseet är exempel på arbetsplatser
där forskning bedrivs av olika typer biologer. Det finns drygt 1 000 biologer som sysslar med forsknings-
och utvecklingsverksamhet inom industrin (främst läkemedelsindustrin).
Administration: Administrativa arbetsuppgifter innebär t ex att man planerar, organiserar och utreder. Inom
statliga och kommunala organ, länsstyrelser, landsting och även inom de privata företagen finns det tjänster
av mycket administrativ karaktär. Planeringsfrågor som direkt anknyter till naturvetenskap finns t ex inom
arbetsmiljö, naturvård och avfallshantering.
Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Naturskyddsföreningen och konsultföretag är några exempel på
arbetsplatser för utredande biologer. Sammanlagt är det drygt 3 000 biologer som arbetar med utredning och
administration.
Informationsarbete: All utveckling och forskning inom naturvetenskapen blir mer och mer avancerad. Det
ökade informationsbehovet ställer högre krav på att informatörerna har förmåga att sätta sig in i
specialisternas värld av facktermer och tankesätt. Inom massmedia finns det i dag en ökande mängd
journalister med naturvetenskaplig skolning.
Museer, kommunala kulturnämnder och bibliotek har en bred inriktning vilken även omfattar
naturvetenskap. Informatörstjänster, ofta kallade informationssekreterare, finns bl.a. inom stora
forskningsprojekt, hos läkemedelsföretagen och inom miljövårdsorganisationerna. Många biologer som
arbetar som journalister eller informatörer är egna företagare.
Produktspecialister: Det finns i Sverige ett tjugotal läkemedelsföretag med väl utbyggda
försäljningsorganisationer. Dessa är intresserade av personal med biologisk bakgrund (i kombination med
säljintresse och säljförmåga).
Tillsyn och kontroll: Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Livsmedelsverket kontrollerar läkemedel och
livsmedel, kommunerna kontrollerar industriutsläpp och länsstyrelserna ser till att naturvårdslagarna
14
efterlevs. Här krävs biologisk kunskap för att utveckla kontrollmetoder och för att kunna tolka resultaten och
föreslå lämpliga åtgärder. Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen är ytterligare exempel på
arbetsplatser där man utövar tillsyn och behöver kemisk och biologisk kunskap. Cirka 6 000 biologer arbetar
inom denna verksamhet.
U-landsarbete: Inom biståndsverksamheten arbetar också naturvetare med bl. a. uppbyggandet av skolor,
industrier, energiförsörjning och sjukvård. Flera bio-geovetare arbetar med markvård i Östafrika.
Utbildning: Många biologer arbetar med undervisning på universitet och högskolor och kombinerar det med
forskning. Många företag har egna internutbildare inom det biologiska ämnesområdet. Naturskolor finns i ett
tjugotal kommuner och där arbetar bio-geovetare och andra naturkunniga biologer.
Sammanfattning: Antalet yrkesverksamma biologer i Sverige är ca 8 000. Om biologilärarna inräknas blir
det ytterligare 2 500. De angivna siffrorna är hämtade från fackförbundet Naturvetarna.
2.7 Adresser och tel nr till UHR , CSN och Studentcentrum vid SU.
Universitets- och högskolerådet (UHR) CSN i Stockholm
104 30 Stockholm CSN Postservice
tel. 010-470 03 00 833 81 Strömsund
www.uhr.se tel. 0771-276 000
fax 08-674 56 56
www.csn.se
Stockholms universitet Studentcentrum
106 91 Stockholm
tel 08-16 28 45 (allmän studie- och karriärvägledning)
www.su.se
15
3 DIVERSE INFORMATION OM STUDIERNA
3.1 Universitetskonto, registrering & studieintyg
Efter att du har antagits och tackat ja till platsen ska du registrera dig via studentportalen Mitt universitet
(mitt.su.se). Du måste vara registrerad för att kunna delta på den aktuella kursen, ta del av kursmaterial,
anmäla dig till tentamen och erhålla studiemedel. Via studentportalen Mitt universitet (mitt.su.se) anmäler du
dig också till tentamen, redigera din kontaktinformation, se kursbetyg, sammanställa studieintyg och
registreringsbevis.
För att kunna logga in på studentportalen Mitt universitet är det nödvändigt att du aktiverar ditt
universitetskonto genom att gå in på www.su.se. Universitetskontot ger dig också tillgång till övriga IT-
tjänster som du kommer att behöva under din studietid.
3.2 Närvaro
Under studierna gäller obligatorisk närvaro på alla laborationer, fältkurser, gruppövningar, seminarier m.m.
Observera att det även på föreläsningar kan förekomma närvaroplikt. Det är kursledaren, som från fall till
fall avgör om eventuell frånvaro kan accepteras eller inte, samt beslutar om eventuell ersättningsuppgift.
Detaljschema för varje kurs/delkurs ska finnas på BIG:s webbplats www.su.se/big och i TimeEdit senast 4
veckor innan kursen startar. Information om datum för fältkurser finns på webbplatsen minst 2 månader
innan.
Det är särskilt viktigt med närvaron i början av en kurs. BIG:s institutionsstyrelse (IS) har beslutat att en
student, som är frånvarande de tre första dagarna på en kurs, utestängs i förekommande fall från labkursen
som helhet! Det är viktigt att du är närvarande första dagen på en kurs för att vara säker på att få behålla din
plats på kursen. Om du inte kan komma till kursstarten måste du absolut meddela BIG genom att maila till
Eftersom studietakten är hög, kan en till synes obetydlig frånvaro medföra stora problem för de fortsatta
studierna. Om du på grund av akut sjukdom eller liknande tvingas stanna hemma mer än någon enstaka dag,
ska du därför snarast kontakta kursledaren eller studievägledaren.
Vad händer vid längre frånvaro?
För att du ska få behålla din utbildningsplats måste du följa normal studietakt. Om du av något skäl är
frånvarande under en längre tid, får du inte automatiskt återuppta dina studier efter frånvaron. Behöver du av
särskilda skäl vara frånvarande under en längre tid, måste du ovillkorligen ta kontakt med studievägledaren
och lämna en skriftlig ansökan om att få behålla din utbildningsplats efter frånvaron. Om din ansökan
beviljas får du ett skriftligt besked om detta, och du kan då återuppta dina studier på efterföljande kurser.
Om du drabbas av sjukdom som riskerar att sträcka sig över en längre tid och du har studiemedel från CSN,
så är det viktigt att du gör en sjukanmälan till försäkringskassan så snart som möjligt.
Du bör vara medveten om att det kan bli svårt att ta igen en kurs du har missat. Du får delta i kursen när den
ges vid senare tillfälle, men bara i mån av plats. Studievägledaren gör upp kölistor, och ju förr man anmäler
sig, desto större är chansen att få komma med.
Studieuppehåll
Om du behöver göra uppehåll i dina studier för en eller flera terminer ska du kontakta BIG: s
studievägledare. Observera att du måste ha läst minst en termin på ett program och godkänts på minst 15 hp
för att kunna göra studieuppehåll. Om du gör ett studieuppehåll behåller du din utbildningsplats på
programmet, men du är inte garanterad en plats på den kurs du planerar att läsa efter studieuppehållet.
16
Studieavbrott
Om du tvingas avbryta biologistudierna, skall du snarast meddela detta till BIG:s kansli.
OBS! Om du har studiemedel, skall du även meddela studieavbrott till CSN, så att motsvarande belopp kan
återbetalas.
Funktionshinder
Om du har något dokumenterat funktionshinder, t.ex. dyslexi, kan du vända dig till särskilt pedagogiskt stöd
på Studentavdelningen och till studievägledaren för att se vad vi kan göra för att underlätta dina studier.
3.3 Försäkringsskydd
I samband med att du börjar studera bör du se över ditt försäkringsskydd. Det är bra om du har en
olycksfallsförsäkring, som ger dig ersättning för de utgifter du har för läkarvård, sjukgymnastik mm om
olyckan skulle vara framme. Alla studenter har en personskadeförsäkring som gäller i laboratoriet och i fält,
mer information finns på www.kammarkollegiet.se.
3.4 Tentamen och betyg
Tentamensregler
En kurs/delkurs avslutas vanligtvis fall med ett skriftligt prov, tentamen. Vid skriftlig tentamen gäller vissa
regler, som finns sammanfattade i broschyren "Regler för tentamensskrivningar", som delas ut i samband
med tentamen och finns på BIG:s webbplats. Reglerna har fastställts av rektor.
Observera särskilt att du, för att över huvud taget få tentera måste kunna identifieras. Detta gäller vid alla
typer av examination, inklusive muntliga och skriftliga prov. Observera också att du måste närvara minst 30
minuter vid ett skrivningstillfälle. En student, som kommer mer än 30 minuter för sent till skrivningen, har
rätt att delta endast under förutsättning att ingen annan ännu hunnit avlägsna sig från skrivningen.
Toalettbesök skall dokumenteras.
För varje kurs skall det anges i schemat hur examinationen på kursen är upplagd, vilket också framgår av
kursplanen. Hjälpmedel får endast användas om det uttryckligen står angivet på tentamen.
Fusk
Om det finns misstankar om att någon har fuskat eller försökt fuska, ska det anmälas till BIG:s prefekt, som
avgör om ärendet ska gå vidare till rektor. Rektor avgör sedan om frågan ska gå vidare till universitetets
disciplinnämnd. Om disciplinnämnden fäller studenten för fusk sker någon typ av bestraffning, oftast i form
av avstängning av studierna under en viss tid.
Fusk kan innebära att man kopierat hela eller delar av ett skriftligt arbete utan att man angett sina källor s.k.
”plagiering”. Det är inte alltid självklart vad som ska betraktas som plagiering och om du är osäker ska du
prata med ansvarig lärare. Naturvetenskapliga fakulteten har fastställt dokumentet ”Etiska riktlinjer”, vilket
alla nyantagna studenter vid fakulteten skall intyga att de tagit del och förstått innebörden av, se
http://www.science.su.se/content/1/c6/04/14/80/Etiska_riktlinjer_ny_su_mall.pdf
BIG: s avsikt är att förebygga, motverka och avslöja alla former av fusk och har därför ett samarbete med
Urkund som kontrollerar graden av plagiering i inlämnade studentarbeten. Det innebär att i princip alla
skriftliga arbeten även ska lämnas in i elektronisk form.
Omtentamen
Om du av någon anledning inte kunnat närvara vid ordinarie tentamenstillfälle eller inte blivit godkänd, och
vill göra ett nytt försök, måste du senast 2 arbetsdagar (ibland tidigare) före omtentamenstillfället anmäla dig
till omtentamen. (se nedan om anonyma tentor). Du riskerar annars att bli utan möjlighet att tentera. Antalet
omtentamenstillfällen under läsåret är begränsat. En gång per termin erbjuds även så kallade
17
uppsamlingstentamenstillfällen, då det finns möjlighet att skriva omtentamen i så gott som samtliga
ämnen/kurser på grundnivå. Dessa tillfällen läggs upp löpande i Ladok.
En kurs rapporteras inte som godkänd förrän samtliga obligatoriska moment är avklarade. Dit hör till exempel
redogörelser för laborationer och andra praktiska moment. Laborationsrapporter eller motsvarande måste
lämnas in senast två veckor efter avslutad kurs för att bli bedömda och godkända under ordinarie kurs. Dessa
ska vara bedömda och återlämnade senast två veckor efter sista dag för inlämnandet. Om inlämnandet sker
mer än två veckor efter avslutad kurs ska rapporten bedömas senast vid nästa ordinarie
uppsamlingstentamenstillfälle. Eftersom det endast finns ett sådant tillfälle per termin, är det viktigt för dig, att
du inte i onödan får rest på laborationer eller andra inlämningsuppgifter.
Återlämning av skriftliga prov
Du har alltid rätt att av kursledaren begära en genomgång av den rättade tentamen senast tre veckor efter
tentamenstillfället. Oavsett om tentan återlämnas direkt av kursledaren eller genom BIG:s kansli gäller att du
måste framföra eventuella klagomål på rättningen i samband med att du får tillbaka tentamen. Du kan
inte klaga på rättningen i efterhand om du har tagit tentamen med dig från BIG: s kansli eller från
genomgången. Om du vill diskutera rättningen, ska du genast lämna tillbaka tentamen och sedan ta
kontakt med BIG:s kansli. Om du inte har hämtat din tentamen inom två år kommer den att kastas.
Äldre tentamina (övningstentor) för de olika kurserna finns på BIG: s webbplats.
Hur sätts betygen?
Från och med läsåret 2007-08 tillämpas en sjugradig målrelaterad betygsskala vid Stockholms universitet.
Målrelaterade betyg innebär att betygsgränsen bestäms utifrån i förhand uppställda kriterier, utan hänsyn till
en enskild studentgrupps prestationer. Den sjugradiga betygsskalan har fem godkända betygssteg (A, B, C,
D, E) och två underkända (Fx, F). Vid betyget Fx erbjuds möjlighet till komplettering upp till betyget E på
vissa kurser, vilket i så fall framgår av kursplanen.
Detaljerade betygskriterier för varje enskild kurs utarbetas av kursledaren i samråd med studierektorn i
ämnet och delas ut senast vid kursstart. På kurser omfattande tre högskolepoäng eller mindre tillämpas ofta
en tvågradig betygsskala (underkänd, godkänd). På enskilda delkurser/moment av en kurs kan det också
förekomma att en tvågradig betygsskala tillämpas, vilket i så fall framgår av kursplanen. Generellt gäller vid
skriftliga prov att gränsen för betyget godkänd går vid uppnådda 60 % av maxpoängen på provet ifråga.
Vidare gäller att för att en kurs skall godkännas måste alla ingående prov (inklusive labbrapporter eller andra
redovisningsuppgifter samt obligatorisk närvaro) ha godkänts och att man inte har möjlighet att tentera om
för att höja sitt betyg, om man redan erhållit något av de fem godkända betygen.
BIG har beslutat om riktlinjer och rekommendationer för betygskriterier inom kandidat- och
masterutbildningen i biologi. Dessutom har BIG utformat ett antal mallar för betygskriterier, avsedda för
olika typer av kurser och examinationsformer. En mall är utformad för laborationsmoment som enbart
bedöms med godkänt eller underkänt, en mall för grundkurser som examineras genom skriftligt prov, en för
olika moment som examineras genom muntlig och skriftlig redovisning, t ex egna arbeten, projektarbeten,
uppsatser och seminarier, samt en för examensarbeten eller motsvarande självständiga arbeten. Riktlinjerna
och mallarna finns på BIG: s webbplats www.su.se/big
Anonyma tentor
Rektor vid Stockholms Universitet har beslutat "…att alla salstentamina ska anonymiseras”. Det innebär för
dig som student att du måste anmäla dig till samtliga salstentor på Mina studier/Mitt universitet. Normalt
måste du anmäla dig senast två dagar innan både ordinarie tenta och omtenta för att vara garanterad
anonymitet och att få en plats. När du loggar in på Mina studier ser du en knapp >Tentamensanmälan. Där
listas kommande tentor på de kurser du är registrerad på för tillfället. Ser du inte den tenta du har förväntat
dig, kontakta BIG: s kansli.
18
3.5 Fältkursavgifter
Kandidatutbildningen
Våra kandidatprogram innehåller ett antal obligatoriska fältmoment där deltagarna är förlagda på Tovetorps
forskningsstation i Sörmland under 5-10 dagar. Kostnaden för denna vistelse är 150 Kr./dag och innefattar
frukost, lunch, och middag.
Kandidatprogrammet i biogeovetenskap
På programmet bedrivs undervisningen i fält sammanlagt i flera månader. Kontakta Regina Lindborg för
närmare information om fältkurskostnaderna.
Påbyggnadskurser och masterkurser
Kurserna i bland annat ekologi, etologi, faunistik, floristik, marinbiologi, zoologisk systematik, m. fl. har
omfattande fältavsnitt. Kontakta respektive studierektor eller kursledare för närmare information om fältkur-
skostnaderna.
3.6 Ersättning för resekostnader
Följande regler gäller för alla resor i samband med obligatorisk undervisning och har fastställts av BIG:s
institutionsstyrelse.
1. Resor inom SL-området
Studenten står själv för hela kostnaden. Detta gäller vid både endagsexkursioner, studiebesök och resor till
fältstationer. Du kan i förväg få information om antalet sådana resor så att du kan räkna ut om det lönar sig
att skaffa periodkort.
2. Resor utanför SL-området
Om BIG inte ordnat abonnerad buss, reser du med billigaste färdsätt, normalt tåg andra klass. BIG står för
hela kostnaden mot redovisning av biljett/kvitto. Om du väljer att resa på annat sätt, t ex med egen bil, utgår
bara ersättning motsvarande billigaste färdsätt = tåg andra klass med studentrabattkort. Resor till och från
Tovetorp betalar du helt själv, trots att resan till viss del går utanför SL-området.
För att du ska få ersättning för dina utlägg är det absolut nödvändigt att du sparar biljetter/ kvitton och fyller i
en blankett för biljettredovisning (se http://www.big.su.se)
Blanketten finns på BIG: s kansli, där du också kan få hjälp att fylla i den. Tänk på att du måste lämna in den
senast tre månader efter resans avslutande.
3. Resor med bil
Studenter får ersättning för resa med egen bil endast om kursledaren har beordrat körningen. Även i detta fall
gäller att reseräkning måste lämnas in senast tre månader efter resans avslutande. Kontakta Per Cronholm på
BIG: s kansli för mer information.
19
3.7 Kursutvärdering
BIG:s institutionsstyrelse har, i enlighet med högskoleförordningen och naturvetenskapliga
fakultetsnämndens riktlinjer, beslutat att kursvärderingar ska genomföras på samtliga kurser.
Kursvärderingen har två huvudsakliga syften: att främja studentinflytande samt att utgöra en del av
underlaget för utvecklingen av kursen och lärarens roll. Genom kursvärderingen ges studenten möjlighet att
påverka, reflektera över och ta ansvar för sitt lärande. Samtidigt ges viktig information om studenternas syn
på vilka förutsättningar som erbjudits för måluppfyllelse av kursens förväntade studieresultat.
Kursvärderingen bör således ingå som en del i den utvärdering av kursen som ligger till grund för det
pedagogiska utvecklingsarbetet. BIG:s riktlinjer för hur detta ska gå till finns beskrivna på webbplatsen
http://www.su.se/big.
Från och med läsåret 14/15 genomförs kursvärderingar elektroniskt genom att en anonym kursvärdering görs
tillgänglig till samtliga registrerade på kursen via e-post i samband med kursens slut. En påminnelse om att
besvara enkäten skickas ut med e-post 4 dagar efter första utskicket och en vecka efter kursens slut
sammanställs kursvärderingen som skickas till kursledaren. Sammanställningen av kursvärderingen och
kursledarens kursrapport med kommentarer publiceras på webbplatsen 6 veckor efter kursens slut.
För att kursvärderingen ska uppnå sitt syfte är det helt nödvändigt att man som student använder sin rättighet
och moraliska skyldighet att ta ansvar för sin egen och andras lärande genom att besvara kursvärderingen.
3.8 Försöksdjur
Under vissa kurser arbetar man med preparat av och försök med djur. Av ryggradsdjur används bl.a. råttor,
fisk och grodor. Försöket går oftast ut på att dissekera avlivade djur (för att studera anatomin) eller att
dissekera fram ett organ från det nyss avlivade djuret (t ex lårbensmuskeln från en groda för studier av
nervers och musklers funktioner). Försöken har godkänts av Djurförsöksetiska nämnden.
Försöksdjursfri variant av grundkurserna i fysiologi och organismernas mångfald finns som alternativ. För
tillträde till påbyggnadskurserna Zoologi – anatomi och funktion, Molekylär fysiologi samt Zoologisk syste-
matik godtas dock inte den försöksdjursfria varianten av grundkurserna. Kontakta studievägledaren om du
vill ha närmare upplysningar! Observera att det är nödvändigt att du redan vid registreringen/kursstarten
meddelar om du vill gå en försöksdjursfri kurs.
3.9 Datorer
Det finns i biologihusen (D406) allmänna studieplatser med tillgång till datorer. Om du vill utnyttja dessa
måste du ha aktiverat ditt universitetskonto (se avsnitt 3.1).
3.10 Studenthälsan
På Studentavdelningen finns personal som arbetar med studie- och karriärvägledning, antagning, examen,
internationellt studentutbyte, språkverkstan och studenthälsa. Mer om detta hittar du på www.su.se om du
går in under fliken utbildning.
Studenthälsan arbetar med medicinska och psykologiska frågeställningar som kan påverka din
studiesituation. Via den medicinska eller den psykologiska rådgivningens telefontider eller öppna
mottagningar kan du boka en tid för besök.
20
3.11 Diverse ordningsregler
Djur
Hundar och andra sällskapsdjur får ej medföras i universitetets lokaler.
Kopiering
BIG: s kopieringsmaskiner får endast användas för kopiering av kursmaterial som seminarieartiklar eller
liknande, och på direkt uppdrag av kursledaren. För all övrig kopiering hänvisas till de printomatrar som
finns tillgängliga i biologihusen, biblioteket och allhuset.
Laborationer och fältarbete
Det är av yttersta vikt att du följer anvisade regler och anvisningar vid vistelse i laborationslokalerna och på
våra fältstationer. Tänk på att alltid ha tillstånd av ansvarig lärare på kursen att handa apparatur och
kemikalier innan du börjar med en arbetsuppgift. Är du osäker så fråga. Student som inte följer regler och
anvisningar och därmed orsakat materiell skada eller personskada kan bli skadeståndsskyldig och avvisad
från lokalen. Olämpligt och störande uppträdande kan enligt högskoleförordningen bli föremål för
disciplinåtgärder.
Vid arbete i laboratorierna kan det av olika skäl vara nödvändigt att du kan identifieras. Om det inte är
möjligt, kan du av säkerhetsskäl bli avvisad från lokalerna. Det kan också finnas säkerhetsmässiga eller
sanitära skäl till att en viss typ av klädsel eller utsmyckningar inte kan bäras i fält- eller laboratoriemiljö. Av
samma skäl kan för lite kläder vara en anledning till att inte kunna delta i undervisningen. I samband med
laboratorieundervisning ska du byta om till labrock och särskilda inneskor. Labrock kvitteras ut hos
Alexandra Balogh på BIG och ska vid behov användas under hela studietiden. Det är inte tillåtet att äta eller
dricka i laboratorierna.
Lunch
I uppehållsrummet mellan hus E och F på plan 4 samt på plan 2 i P-huset finns automater för drycker,
smörgåsar mm. Där kan du också äta medhavd matsäck och värma matlåda. Det kan du även med fördel göra
i BÄR-rummet på plan 2 mellan E och F huset. Det är naturligtvis viktigt att du håller god ordning, diskar
och plockar undan efter dig om du utnyttjar dessa möjligheter att äta lunch i BIG:s lokaler. På
universitetsområdet i övrigt finns den stora restaurangen Lantis samt restauranger/cafeterior i
Arrheniuslaboratoriet, Frescatihallen, stora biblioteket, kafé Bojan, Juristernas hus och restaurang Picnic.
Förvaringsskåp
Du kan välja ett förvaringsskåp, och själv skaffa ett hänglås till det. Anmäl därefter till BIG:s kansli vilket
skåp du har tagit. Låsta och oanmälda skåp klipps upp varje sommar, och kvarlämnade persedlar slängs
efter tre månader. Klädskåpen finns under G-salen på plan 2, och i hus D plan 3.
Ytterdörrar
Ytterdörrarna till Biologihusen är vanligtvis öppna mellan 8.00 och 17.00 på vardagar. Förbindelsegångarna
mellan Biologihusen är öppna dygnet runt.
OBS! OBS!
Den som lämnar ett rum sist skall kontrollera att fönstren är stängda, ljuset släckt och alla dörrar låsta!
21
4 KANDIDATUTBILDNINGAR
4.1 Olika kandidatutbildningar
Vid Stockholms universitet finns det fem kandidatprogram där biologi ingår som obligatoriskt ämne. Antalet
fristående kandidatkurser inom ämnet biologi är c:a 35 och omfattningen varierar från 3 hp till 27 hp.
Kandidatprogrammen är:
Biogeovetenskap
Biologi
Marinbiologi
Molekylärbiologi
Nutrition (beskrivs ej här, kontakta studievägledaren om du vill veta mera)
Dessutom ingår biologi som valbart alternativ inom följande utbildningar:
Kandidatprogrammet i miljövetenskap
Ämneslärarprogrammet
Det finns fyra olika typer av kandidatkurser:
Orienteringskurser (7,5 hp)
Grundkurser (3-27 hp)
Påbyggnadskurser (7,5-15 hp)
Självständigt arbete (15 hp)
4.2 Kort presentation av kandidatprogrammen
Biologi
Den som vill studera alla former av liv, d v s växter, djur och mikroorganismer, både från ett evolutionärt,
fysiologiskt, molekylärt och ekologiskt perspektiv, läser med fördel biologiprogrammet. Biologer anses ha
en särskild förmåga att se komplexiteten; att många faktorer samverkar och att något till synes mycket
obetydligt kan få stora effekter på helheten. Biologer arbetar också med ett ovanligt brett tidsperspektiv:
bakterier förökar sig på några timmar medan växt- och djursamhällen kan utvecklats under miljontals år.
Programmet består av en inledande termin biologi, sedan en termin kemi och därefter ytterligare 2 terminer
biologistudier. Biologikurserna ger teoretiska och praktiska kunskaper inom biologins alla områden. De
flesta kurserna varvar teori med praktiska övningar i form av laborationer och fältarbeten. Vissa kurser går
under sommaren. Under det sista året ska du fördjupa dig inom någon del av biologin. Det finns mer än 15
olika påbyggnadskurser att välja mellan. Det går även att bredda utbildningen under högst en termin genom
att läsa t.ex. mer kemi - eller varför inte juridik, ekonomi eller något annat icke naturvetenskapligt ämne.
Programmet avslutas med ett självständigt arbete i biologi och ger behörighet till alla de 9 masterprogram
inom biologi som ges vid Stockholms Universitet.
Kontakt: Björn Birgersson, [email protected]
Marinbiologi
Havet täcker 3/4 av jordens yta och omfattar allt från korallrev och djuphav till vår egen Östersjö och
Västkust. I havet finner vi den största mångfalden av organismer och dess betydelse som födokälla för
världens befolkning ökar idag, samtidigt som resurserna hotas av bl.a. överfiske och miljöförstöring.
Kandidatprogrammet ger dig god kunskap om de marina ekosystemen längs hela Sveriges kust, från
brackvattensmiljöerna i Östersjön till våra mest marina miljöer på Västkusten. Du får också en god överblick
över vilka miljöproblem vi har i Sverige och globalt, och hur man försöker lösa dem.
Under de 2 första åren av utbildningen lär du dig de biologiska grunderna och under det tredje året sker en
specialisering mot marina frågor där kurserna “Forskningspraktik i marinbiologi” och “Marinbiologi” är
obligatoriska. Två längre fältkurser på Askölaboratoriet och på Tjärnö Marinbiologiska laboratorium ingår i
utbildningen. Flera kurser går på sommaren vilket gör att programmet kan läsas på 2,5 år. Du kan sedan fritt
22
välja ytterligare 15 hp mellan marina kurser Ekotoxikologi, Tropisk vattenvård, eller någon med icke-marin
specialisering. Som avslutning gör du ett Självständigt arbete i marinbiologi.
Som marinbiolog kommer du att kunna få jobb på t ex kommuner, länsstyrelser, naturvårdsverk eller
konsultföretag. Utbildningen kan också leda till jobb t ex som miljöinformatör, vetenskapsjournalist, eller
lärare. Du kan också gå vidare till Masterprogrammet i marinbiologi, och med marinbiologisk forskning
både nationellt och internationellt eller till något av de övriga 9 masterprogrammen inom biologiområdet
som ges vid Stockholms universitet.
Kontakt: Michael Tedengren, [email protected]
Molekylärbiologi
Programmet ger en bred och grundläggande utbildning inom de molekylära livsvetenskaperna. En
kandidatexamen i molekylärbiologi ger dig behörighet och en bra grund för vidare studier inom flera olika
masterprogram, men du har även möjligheter att söka dig till arbetsmarknaden utanför universitetet.
Molekylärbiologi har gett en fördjupad förståelse av de biologiska livsprocesserna och ligger till grund för
fortsatt forskning och framtagande av nya kraftfulla verktyg för bioteknik och biomedicin. Som
molekylärbiolog har du en varierad och spännande arbetsmarknad där dina individuella intressen kan få spela
en avgörande roll.
Kandidatprogrammet i molekylärbiologi börjar med en ettårig kemiutbildning med tyngdpunkten på organisk
kemi och biokemi. Det andra året ägnas åt biologistudier, först en termins studier i cell- och
molekylärbiologi, följt av en kurs i grundläggande fysiologi samt en kurs som tar upp användning av
nödvändiga "redskap" i molekylärbiologi. Tredje året inleds med en obligatoriska kurser i molekylärgenetik
och utvecklingsbiologi. Därefter läser man minst en valbar påbyggnadskurs inom området molekylärbiologi,
men har också möjlighet att under en halv termin läsa helt valfria kurser. Programmet avslutas med ett
självständigt arbete i molekylärbiologi och ger därefter behörighet till masterprogrammen i molekylära
livsvetenskaper och i mikrobiologi.
Kontakt: Ann-Kristin Östlund Farrants, [email protected]
Biogeovetenskap
På biogeoprogrammet blir man specialist på naturen. Tyngdpunkten ligger på berg och jord, djur och växter
och ekologi – samspelet mellan organismerna och deras miljö. Programmet kännetecknas av den integrerade
utbildningen mellan geovetenskap och biologiska ämnen som faunistik, floristik och ekologi. En stor del av
studierna bedrivs utomhus i samband med exkursioner och fältkurser till olika delar av Sverige, från Skåne
till Lappland. Deltagande i fältkurser som är förlagda till sommaren är alltid obligatoriskt, men
kompensationsledigt ges under vinterhalvåret. Ett viktigt syfte med utbildningen är att kunna tillämpa
biogeovetenskapliga kunskaper på miljöproblem. En kandidatexamen i biogeovetenskap ger förutsättningar
för att arbeta med naturvård inom stat och kommun, men även som egen företagare; naturkonsult och för
fortsatta studier på masternivå. Programmet ger behörighet till ett antal masterprogram i både biologi och
geovetenskap.
Programmet består av 3 års obligatoriska kurser i biologi och geovetenskap som varvas. Studierna avslutas
med en miljövårdskurs för biogeovetare följt av ett självständigt arbete i biogeovetenskap och ger behörighet
till ett flertal masterprogram i både biologi och geovetenskap.
Kontakt: [email protected]
23
4.3 Ämneslärarutbildningen i biologi
Den som vill utbilda sig till ämneslärare och undervisa i biologiämnet för årskurs 7-9 i grundskolan eller i
gymnasieskolan läser på ämneslärarprogrammet. Programmet består av två inriktningar och ett stort antal
ämneskombinationer och är vid Stockholms universitet upplagt enligt ”3 + 2 modellen”, vilket innebär att de
tre första åren består av ämnesstudier i två eller tre naturvetenskapliga ämnen och de två följande åren av
studier i mer generell lärarkunskap i form av utbildningsvetenskap och verksamhetsförlagd utbildning.
Programmet kan efter 5 års studier ge dig en kandidatexamen i ett naturvetenskapligt ämne, en
ämneslärarexamen samt även en masterexamen i ämnesdidaktik. För mer information se
http://www.mnd.su.se/utbildning/program-kurser
För att bli ämneslärare i biologi och/eller naturkunskap läser du, oavsett inriktning och övriga ämnen som
ingår, minst 90 hp kandidatkurser i biologi. Det ingår 75 hp grundkurser (se tabell avsnitt 4.5) som avslutas
med att man gör ett självständigt arbete i biologi 15 hp. Detta ger dig tillsammans med övriga ämnesstudier
(90 hp) möjlighet att ta ut en naturvetenskaplig kandidatexamen. Du kan också välja att komplettera dina
studier med att läsa en påbyggnadskurs i biologi (se avsnitt 4.4) och därmed kunna ta ut en kandidatexamen i
biologi (se avsnitt 4.8), vilket i sin tur ger behörighet för många av våra masterprogram (se Kap 5).
4.4 Kandidatkurser i biologi vid BIG
Orienteringskurser
Läsåret 19-20 erbjuds totalt 4 orienteringskurser, samtliga på 7,5 hp: Fåglars systematik, ekologi och
beteende, Hundens genetik, evolution och beteende, Trädgårdens biologi samt Världens eko. Ingen av
kurserna kräver särskild behörighet. Samtliga kurser ges kvällstid på halvfart eller kvartsfart. Se
utbildningskatalogen för Stockholms universitet http://sisu.it.su.se/search.
Grundkurser
Vi erbjuder totalt 12 grundkurser som alla ingår i ett eller flera kandidatprogram/ämneslärarprogrammet (se
nedan och avsnitt 4.4 ). Kurserna har delvis olika förkunskapskrav beroende på i vilket program de ingår. En
del kräver att man läst minst 30 hp kemi, andra kräver att man läst Matematik C/D, Kemi B och/eller Biologi
B. Kurserna anges i alfabetisk ordning med respektive förkunskapskrav.
Biologer i samhället 7,5 hp (Bi B, Fys B, Kemi B, Ma D)
Intro. till biologisk statistik 3 hp (Bi B, Ma D)
Cell- och molekylärbiologi 15 hp (Bi B, Ke B, Ma C)
Cell- och molekylärbiologi 27 hp (Bi B, Kemi 30 hp)
Ekologi I 15 hp (Biologi 30 hp, vari Organismernas mångfald 15 hp ska ingå)
Faunistik 5 hp (Bi B)
Floristik 5 hp (Bi B)
Fysiologi 15 hp (Bi B, Ke B, Ma C)
Fysiologi 15 hp (Bi B, Kemi 30 hp)
Gener, celler & populationer 15 hp (Ma C, Nk B)
Organism mångfald & fylogeni 15 hp (Bi B, Ke B,)
Veten. & evol. tänkande 5 hp (Bi B, Ma B)
24
Påbyggnadskurser, 7,5 - 15 hp
Läsåret 19-20 erbjuder BIG 19 påbyggnadskurser på kandidatnivå (grundnivå). På BIG:s webbplats
www.big.su.se och Stockholms universitets utbildningskatalog http://www.su.se kan man läsa mer om
kursernas innehåll, förkunskapskrav och vilken period de ges.
Analys och presentation av biologiska data 7,5 hp
Biologisk statistik I 7,5 hp
Bevarandebiologi 15 hp
Ekologi II 15 hp
Ekotoxikologi 15 hp
Etologi I, 15 hp
Evolutionsbiologi 15 hp
Forskningspraktik i biologi 7,5/15 hp
Forskningspraktik i marinbiologi 7,5/15 hp
Immunologi 15 hp
Kärlväxtfloristik 7,5 poäng
Marin ekologi 6 hp
Marinbiologi 15 hp
Metoder och koncept inom molekylära livsvetenskaper 15 hp*
Molekylärgenetik 7,5 hp*
Moss- och lavfloristik 6 hp
Tropisk marinbiologi 7,5 hp (distanskurs)
Utvecklingsbiologi 7,5 hp*
Zoologi – anatomi och funktion 15 hp
Östersjöns miljö 7,5 hp
Östersjöns miljö för biogeovetare 8 hp
*) förkunskapskravet omfattar kemi 30 hp (inklusive biokemi 7,5 p)
De specifika förkunskapskraven framgår av respektive kursbeskrivning i utbildningskatalogen. Generellt
gäller att samtliga obligatoriska moment på behörighetsgivande kurs måste vara genomgångna, samt att man
ska vara godkänd på minst 75 % av poängen på de behörighetsgivande kurserna/minst 75 % av programmens
obligatoriska kurser/ 100 % av Cell- och molekylärbiologi 30 hp.
Påbyggnadskurser på masternivå (avancerad nivå)
BIG:s utbud av påbyggnadskurser inom masterutbildningen är mycket stort (se avsnitt 5.4). Många av dessa
har förkunskapskrav som normalt inte uppfylls förrän man är klar med sin kandidatutbildning, men det gäller
inte alla. En del av dessa kan vara möjliga att läsa inom det valfria utrymmet redan under andra eller tredje
året i sin kandidatutbildning beroende på kursens förkunskapskrav och vilka kurser man läst innan.
Observera dock att högst 30 hp kurser från masternivån kan räknas med i en kandidatexamen. Kursernas
förkunskapskrav framgår av kursplanen som du kan hitta på www.su.se/big och http://sisu.it.su.se/search
25
4.5 Kurser och program inom kandidatutbildningen
Bio
-geo
vete
ns
kap
Bio
log
i
Mari
nb
iolo
gi
Mo
lek
ylä
rbio
log
i
Äm
neslä
rarp
rog
ram
met
V = valbar
O = obligatorisk
Grundkurser som ges läsåret 19-20 HP
Introduktion till biologisk statistik 3 O O O
Cell- och molekylärbiologi 15 O
Cell- och molekylärbiologi 27 O O O
Ekologi I 15 O O O O
Faunistik 5 O O O O
Floristik 5 O O O O
Fysiologi 15 O O
Fysiologi (fk kemi) 15 O O O
Gener, celler och populationer 15 O
Organismernas mångfald och fylogeni 15 O O O O
Vetenskaplighet & evolutionärt tänkande 5 O O O
Påbyggnadskurser som ges läsåret 19-20
Analys och presentation av biologiska data 7,5 V
Bevarandebiologi 15 V
Biologisk statistik I 7,5 V
Ekologi II 15 V
Ekotoxikologi 15 V
Etologi I 15 V
Evolutionsbiologi 15 V
Forskningspraktik i biologi 7,5/15 V V
Forskningspraktik i marinbiologi 7,5 V O
Immunologi 15 V V
Kärlväxtfloristik 7,5 V
Marinbiologi 15 V O
Marinekologi 6 O
Metoder och koncept inom molekylära livsvetenskaper 15 V O
Molekylärgenetik 7,5 V O
Moss- och lavfloristik 6 O
Sinnesbiologi 15 V V
Tropisk marinbiologi 7,5 V
Utvecklingsbiologi 7,5 V O
Zoologi - anatomi och funktion 15 V
Östersjöns miljö 7,5 O
Östersjöns miljö för biogeovetare 8 O
26
4.6 Forskningspraktik i biologi 7,5/15 hp
Forskningspraktik i biologi är en kurs på grundnivå och kan omfatta 7,5 eller 15 hp. Du kan gå båda kurserna,
om du vill, men du får bara räkna med upp till 15 hp av dem i din examen. Förkunskapskravet är att du har
120 hp i naturvetenskapliga ämnen varav minst 60 hp är i biologi. Huvudsyftet med forskningspraktiken är att
du skall få möjlighet att praktisera hos en forskare som bedriver biologis/marinbiologisk/molekylärbiologisk
forskning vid Stockholms Universitet. Där kan du praktiskt tillämpa de kunskaper och färdigheter som du har
fått under din tidigare utbildning.
Du söker till Forskningspraktik i biologi på samma sätt som till vanliga kurser d.v.s. via antagningen.se.
BIG har ingen förmedling av praktikplatser, utan du får själv leta reda på en arbetsplats och en handledare.
Såväl arbetsplatsen som handledaren skall godkännas av BIG. Eftersom det är viktigt att man arbetar
självständigt under praktiken, får inte två studenter göra praktik samtidigt inom samma forskningsprojekt.
Innan du påbörjar själva praktikarbetet måste du skriva en arbetsplan som ska vara godkänd en vecka innan
arbetet påbörjas.
Kursen skall redovisas både skriftligt och muntligt. Den skriftliga redovisningen ska vara i form av en
laborationsbok eller i dagboksform med kompletterande slutsatser/reflektioner, beroende på inom vilken typ
av forskningsprojekt praktiken genomförs. Den muntliga redovisningen sker i form av ett seminarium på
BIG. Tiden för detta sätts i samråd med handledaren och forskningspraktikansvarige. Kursen betygsätts
enbart med godkänd eller icke godkänd.
Fakultetsnämnden har fastställt en kursplan för Forskningspraktik i biologi 7,5/15 hp. Kursplanen finns på
BIG: s webbplats. Ansvarig för Forskningspraktiken är Kenneth Ekvall ([email protected], Tel: 08-
164071) som granskar förslag till arbetsplats, handledare och arbetsplan. Utförlig information om kursen
finns på BIG: s webbplats www.su.se/big
4.7 Självständigt arbete inom kandidatutbildningen
För att få ut en kandidatexamen måste du göra ett självständigt arbete om 15 hp. Inom programmen ingår det
självständiga arbetet som en obligatorisk kurs. Kursen behandlar informationssökning och vetenskapligt
skrivande. Huvuddelen av kursen består av en litteraturstudie eller av en empirisk studie som utformas i
samarbete med en handledare. Arbetet redovisas i en skriftlig rapport och muntligt vid ett seminarium med
opposition.
För att få börja ett självständigt arbete måste man ha uppfyllt förkunskapskraven. Självständigt arbete i
biologi kräver att man uppnått minst 135 hp, varav 75 hp grundkurser i biologi. För självständigt arbete i
marinbiologi krävs 90 hp i biologi inklusive kurserna Marinbiologi 15 hp, Östersjöns miljö 7,5 och
forskningspraktik i marinbiologi 7,5 hp. Självständigt arbete i molekylärbiologi kräver att man läst samtliga
obligatoriska kemi- och biologikurser som ingår i programmet samt 15 hp på påbyggnadsnivå inom
molekylärbiologi d.v.s. 165 hp. För självständigt arbete i biogeovetenskap krävs att man fullföljt hela
programmet i biogeovetenskap. För mer information se www.su.se/big & http://sisu.it.su.se/search .
27
4.8 Kandidatexamen
Oavsett om du väljer att läsa ett program eller fristående kurser, måste du ha 180 högskolepoäng i godkända
kurser för att få ut en examen. Endast hela avslutade kurser kan ingå i examen. Observera att om du läser
fristående kurser för att ta ut en kandidatexamen måste du själv informera dig om de olika kursernas
förkunskapskrav och de lokala examensreglerna. En kandidatexamen i biologi måste förutom det
självständiga arbetet även innehålla minst 15 hp påbyggnadskurser i biologi, men inom det valfria utrymmet
finns möjlighet att läsa betydligt mer biologi. I examen kan flera ämnen ingå men det måste ingå ett
självständigt arbete inom huvudområdet för examen. Det innebär att utrymmet för andra ämnen i examen
bestäms av förkunskapskraven till det självständiga arbetet (se avsnitt 4.6). Vid Stockholms universitet är det
möjligt att räkna med högst 30 hp från kurser på avancerad nivå (masterskurser) i kandidatexamen, se kapitel
5. De lokala examensreglerna, inklusive de specifika kraven för att erhålla en examen inom ett visst
huvudområde, finns att tillgå i respektive huvudområdesexamensbeskrivning
http://www.su.se/utbildning/examen/examensregler/examensbeskrivningar
28
5. MASTERUTBILDNINGAR
5.1 Introduktion
Efter kandidatutbildningen på grundnivå kan man fortsätta studierna på avancerad nivå och under två års tid
läsa ett masterprogram som leder fram till en internationell masterexamen. En masterexamen omfattar 120
hp (två års studier) och bygger på en 3-årig kandidatexamen. På den avancerade nivån finns det också en
ettårig examen (magisterexamen). Redan efter ett år av kurser på avancerad nivå kan du ha behörighet till
forskarutbildningen.
Läsåret 2019/20 erbjuder Stockholms Universitet totalt 9 olika masterprogram inom det biologiska
ämnesområdet. Mer information finns nedan och på BIG:s webbplats www.su.se/big Under
masterutbildningens två år läser du kurser på avancerad nivå samt gör ett examensarbete som omfattar en till
två terminer. I de olika masterprogrammen ingår ofta några obligatoriska kurser, och du måste välja några
kurser inom huvudområdet (för översiktstabell över programmens obligatoriska och valbara kurser, se avsnitt
5.4). Förutom de valbara kurserna inom respektive programs huvudområde ingår i de flesta masterprogram
också helt valfria kurser. I de valfria kurspoängen kan du välja att läsa andra avancerade biologikurser än de
som ingår i ditt huvudområde. Du kan också bredda dig genom att läsa ett helt annat ämne, t.ex. något icke-
naturvetenskapligt ämne och på så sätt skapa din egen profil. De valfria poängen kan även utnyttjas till att
läsa högst 30 hp (en termin) på kandidatnivå inom ett valfritt ämne, förutsatt att kurserna inte ingår i din
kandidatexamen.
5.2 Behörighetskrav
För att komma in på ett masterprogram krävs det generellt att man har fullgjort fordringarna för en examen
på grundnivå som omfattar 180 högskolepoäng, d.v.s. att man har kunskaper motsvarande en
kandidatexamen. Ett masterprogram kan också kräva särskild behörighet, vilket innebär att vissa ämnen eller
ett visst ämnesområde ska ingå i kandidatexamen/förkunskaperna. De avancerade kurserna som ingår i
programmen kan också ha särskilda förkunskapskrav, vilka måste uppfyllas innan kursen kan läsas. De
valfria poängen inom masterprogrammen kan i viss mån användas till att uppfylla dessa förkunskapskrav.
5.3 Presentation av masterprogrammen
Programmen beskrivs i följande ordning
Biologi
Ekologi & biodiversitet
Etologi
Genetisk & molekylär växtbiologi
Marinbiologi
Mikrobiologi
Molekylära livsvetenskaper
Nordiskt masterprogram i biodiversitet och systematik
Social-ekologisk resiliens för hållbar utveckling
29
BIOLOGI
För dig som vill skräddarsy din egen biologutbildning finns ett särskilt program. Du som vill bli
tvärvetenskaplig och önskar kombinera biologi med humaniora eller samhällsvetenskap får här en unik
möjlighet. Du kanske vill fördjupa dig inom ett eller flera biologiska ämnesområden som saknar egna
masterprogram, t ex botanik, genetik eller fysiologi. Då kan du välja fritt bland alla avancerade kurser i
biologi, 30 - 90 hp (en - tre terminer). De avancerade kurserna leder dig till ett examensarbete som omfattar
30 - 60 hp (en - två terminer). I masterprogrammet i biologi har du möjlighet att läsa upp till 60 hp (två
terminer) helt valfria kurser så som avancerade kurser i andra ämnen t ex historia och psykologi. Det är även
möjligt att läsa kurser från grundnivå, högst en termin, både inom biologi och i helt andra ämnen t ex
företagsekonomi eller språk.
Masterprogrammet i biologi erbjuder dig en bred och arbetsmarknadsanpassad utbildning, men även en bra
inkörsport för dig som ännu är osäker på vilken del av biologin som du vill specialisera dig inom.
Arbetsmarknaden behöver biologer med bred kompetens. Programmet ger dig möjlighet att möta kraven på
breddning inom t.ex. juridik, ekonomi och förvaltningskunskap. Det är meriterande att ha praktisk erfarenhet
av arbetslivet och inom masterprogrammen i biologi vid Stockholms universitet kan du göra poängsatt
praktik i fem eller tio veckor. Beroende på dina val av kurser finns det goda möjligheter att under utbildning
byta till något av våra andra, mer specialiserade, masterprogram i biologi. Efter ett års studier på
masterprogrammet i biologi kan du även ha behörighet att söka till forskarutbildning.
Kontaktperson: Mikael Carlsson [email protected]
EKOLOGI & BIODIVERSITET
Den biologiska mångfalden på jorden är hotad, och den snabba utrotningen av arter och populationer är ett
av de stora problem som mänskligheten står inför idag. Skillnader mellan arter kan förstås i ljuset av
evolutionen, delvis som en följd av anpassningar till olika miljöer genom naturligt urval, och delvis som ett
resultat av slumpmässiga händelser som klimatförändringar. Ekologi är läran om vilka faktorer som
påverkar utbredningen och mångfalden av arter, och hur arter är anpassade till sin omvärld genom
konkurrens, predation och mutualism. Detta inkluderar studier av individer, populationer, samhällen och
ekosystem, i ett försök att förstå de komplicerade nätverken av förhållanden mellan arter, deras miljö och
klimatet. Människan påverkar i dag förutsättningarna för många arter, och vi måste förstå faktorer och
processer som gör att den biologiska mångfalden minskar och försvinner.
Masterprogrammet i ekologi och biodiversitet ger goda möjligheter för studenter att skräddarsy sin
utbildning. Ett avslutande examensarbete är obligatoriskt, liksom kurserna Ekologi eller Evolutionsbiologi,
Vetenskaplighet i biologisk forskning och utredning, Evolutionär ekologi samt Biodiversitet: mönster och
processer. Studenten kan välja ytterligare kurser, till exempel: Interaktioner i ekologiska samhällen,
Tillämpad marin bevarandeekologi och Molekylär ekologi.
Programmet kan ses som en förberedelse för studenter som vill fortsätta till forskarutbildning med ekologisk
inriktning i exempelvis ekologi, etologi, populationsgenetik, bevarandebiologi eller systematik. Det är också
en utmärkt bakgrund för forskningsadministration, vetenskaplig journalistik, arbete rörande skogs- och
jordbruk, fiske och jakt, och för tjänster på myndigheter som arbetar med frågor om bevarande.
Kontaktperson: Niklas Janz [email protected]
ETOLOGI
Etologi är den biologiska vetenskapsgren som utforskar djurens beteende och mastersprogrammet i etologi
ger en bred insikt i hela ämnet. Du får studera hur djur kommunicerar och löser konflikter, djursamhällenas
sociala uppbyggnad, djurs parbildning och fortplantningssystem och hur konkurrens respektive samarbete
kan utvecklas. Vi ger förståelse för beteendets evolution och om funktionen för överlevnad och
reproduktion. Vi studerar hur beteendet formas under individens eget liv, från födelse till vuxen ålder, och
hur inlärning och erfarenheter påverkar nedärvda beteendemönster för att ge ytterligare anpassningar till den
miljö individen lever i.
Etologisk kunskap är betydelsefull inom många grenar av biologin. Inom ekologi, evolutionsbiologi och
bevarandebiologi utgör djurs beteenden numera ett viktigt studieområde, men etologin har även
tillämpningar utanför den vetenskapliga världen. Inom alla de områden där människan använder djur för sin
30
existens eller för sitt nöje behövs kunskaper om beteendet. Inte minst för att djurskyddets krav på etik och
välbefinnande hos djuren ska tillgodoses.
Studierna i etologiprogrammet omfattar såväl föreläsningar och seminarier som praktiska studier i naturen, i
zoologiska institutionens laboratorier eller på vår forskningsstation Tovetorp. Kurserna Djurs kognition (7,5
hp), Etologi II (7,5 hp) och Människans beteende: biologi och kultur (7,5 hp) samt ett examensarbete i
etologi om 30-60 hp är obligatoriska kurser. Dessutom ingår valbara och valfria kurser om minst 37,5 hp.
Programmet förutsätter kunskaper i etologi motsvarande kandidatkursen Etologi I (15 hp).
Mastersprogrammet i etologi syftar till att ge förutsättningar för fortsatt verksamhet inom de delar av
samhället där aspekter på djurs beteenden är viktiga. Förutom grundforskning på universitet kan etologer
arbeta inom t ex husdjursverksamhet, bevarandebiologi, djurparker, läkemedelsindustri och djurskydd.
Kontaktperson: Niclas Kolm, [email protected]
GENETISK OCH MOLEKYLÄR VÄXTBIOLOGI
Tre lärosäten samarbetar för att skapa masterprogrammet i Genetisk och molekylär växtbiologi. Studier vid
Stockholms universitet, Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet syftar till att ge en bred och
djup kunskap om växters biologi som kan tillämpas i miljösammanhang, industriforskning, lagstiftning och
grundforskning.
Masterprogrammet i Genetisk och molekylär växtbiologi kommer att ge ingående teoretiska kunskaper om
växters biologi och samspel med omgivningen, och samtidigt vara inriktad mot bioteknologiska
landvinningar och forskning, samt mot förvaltning och företagande. Första året läser man tre obligatoriska
kurser och under andra året gör man sitt examensarbete, man kan också välja att läsa en termin valfria kurser.
Programmet ger kunskaper och färdigheter för en yrkeskarriär som forskare, lärare eller kvalificerad
handläggare eller utredare inom högre utbildning och forskning, myndigheter eller näringsliv med inriktning
mot t.ex. växtförädling, bioteknik eller farmakognosi. Den valbara delen under det andra året ger möjlighet
att utveckla kompetens för framtida arbetsuppgifter som bl.a. kommunikatör eller egen företagare.
Samarbetet mellan de tre lärosäten stimulerar till många kontakter inom den svenska och via lärares
kontaktnät också den internationella forskarvärlden.
Kontaktperson: Katharina Pawlowski, [email protected]
MARINBIOLOGI
Haven utgör mer än 70 % av jordens yta. Här finns en rikedom av miljöer, från arktiska isvidder, Östersjöns
skärgårdar och tidvattensslätter utmed Europas kust, till korallrev, hålor som är långt djupare än Mount
Everest är högt. Här finns också ofantliga havsvidder där merparten av havens produktion sker men som
ändå ibland kallas marina öknar. I denna mångfacetterade miljö finns ett rikt och varierande växt- och djurliv
som på olika sätt anpassat sig till de skiftande miljöerna - diversiteten är enorm. Haven bjuder inte bara på
rika och fascinerande miljöer, de ger oss också rikedom. Exploateringen är mångfacetterad: där fångas och
odlas hälsosam mat, kustnära områden används för rekreation, på haven transporteras mängder av varor, de
är viktiga som recipienter för avlopp. Ofta utnyttjas resursen så intensivt att effekterna skrämmer:
övergödning, överfiske, förgiftning och habitatförstöring.
Kunskap om de processer som äger rum i haven, och hur vi på olika sätt påverkar dessa, är en förutsättning
för en bred förståelse av jordens miljö. Masterprogrammet i marinbiologi innebär att man läser minst två av
ett antal valbara marinbiologiska kurser samt genomför ett examensarbete om 30-60 högskolepoäng. Detta
arbete kan utföras vid universitetet i Stockholm, vid universitetets fältstationer i Östersjön (Askö) eller på
Västkusten (Tjärnö), i samarbete med någon myndighet eller knutet till ett projekt i tropikerna. Utbildningen
är lämplig som grund för forskarutbildning eller framtida arbete med vattenmiljöfrågor vid t.ex.
miljömyndigheter, länsstyrelser, kommuner, industrier etc.
Kontaktperson: Michael Tedengren, [email protected]
31
MIKROBIOLOGI
Masterprogrammet i mikrobiologi syftar till att ge fördjupad förståelse för hur bakterier, virus, svampar och
protozoer interagerar med omgivningen och påverkar biologiska system på molekylär, cellulär och
organismnivå. Kunskaper i mikrobiologi är viktiga inom medicin, livsmedel, jordbruk, teknik, kemi och
geologi. I programmet möter du olika aspekter runt mikroorganismer som t.ex. deras roll som patogener,
biologisk mångfald, evolution och bioteknologi. Identifiering av nya patogener och uppkomsten av
multiresistens mot antibiotika visar att patogena mikroorganismer kommer att vara ett signifikant
hälsoproblem i framtiden. Fördjupad kunskap om mikrobiella infektioner är nödvändig för att utveckla ny
diagnostik, mediciner och vacciner.
Programmet innehåller två obligatoriska kurser, Mikrobiologi och Infektionsbiologi. Du kan också välja
bland kurser som t.ex Immunologi, Molekylärgenetik och Växt-mikrob-interaktioner. Målet med
masterprogrammet är att ge insikt i ämnet genom teori, experiment och annat relevant arbete, så att du får en
fullständig förståelse för mikroorganismernas liv. Du kommer också att göra ett forskningsprojekt vid den
institution som ansvarar för programmet: Institutionen för molekylära livsvetenskaper (MBW).
Masterexamen i mikrobiologi öppnar karriärmöjligheter inom myndigheter, universitet och industri, särskilt
forskning och utveckling inom bioteknisk och livsmedelsindustri, nutrition, farmaceutisk och
läkemedelsindustri. Detta mikrobiologiska program vid Stockholms universitet vänder sig självklart också
till dig som vill fortsätta med forskarutbildning och forskning.
Kontaktperson: Ann-Beth Jonsson, [email protected] MOLEKYLÄRA LIVSVETENSKAPER
Molekylära livsvetenskaper syftar till att förstå struktur, funktion och reglering av biologiska system på
molekyl-, cell- och organismnivå. Området är brett med många olika ämnen som griper in i varandra; det
karakteriseras av en mycket snabbt expanderande kunskapsinhämtning, omfattande teknikutveckling och
etablering av nya subdiscipliner. Det betyder att vår förståelse av levande organismer tar jättekliv, och att vi
därigenom kan få nya kraftfulla verktyg för biotekniska och biofarmaceutiska applikationer.
En masterexamen i molekylära livsvetenskaper öppnar ett brett spektrum av karriärmöjligheter både utanför
och inom universitetsvärlden. Viktiga delar av vår industri och vårt samhälle kräver djupa kunskaper i
molekylära livsvetenskaper, som sträcker sig från biomedicinsk forskning och farmaceutisk utveckling till
miljöns påverkan på biologiska system, kvalitetskontroll av födoämnen, och nutrition. Detta program vänder
sig självklart också till dig som vill forska inom det spännande forskningsfältet molekylära livsvetenskaper.
Detta masterprogram erbjuder en bred utbildning som ligger i de molekylära livsvetenskapernas
forskningsfront. Programmet har mycket hög flexibilitet och du kan skräddarsy din egen inriktning från ett
smörgåsbord av kurser, bl.a. cellbiologi, molekylärbiologi, biokemi, genetik, mikrobiologi,
utvecklingsbiologi, molekylär fysiologi, och immunologi. Du kommer också att kunna göra ett till tre
forskningsprojekt vid institutionen för molekylär biovetenskap, Wennergren institut (MBW). För dig som är
intresserad av forskarutbildning efter avklarade masterstudier, kan det vara mer fördelaktigt att göra flera
projektarbeten, för att på så sätt känna sig för och få insikt i olika forskningsområden.
Kontaktperson: Uli Theopold, [email protected]
32
NORDISKT MASTERPROGRAM I BIODIVERSITET OCH SYSTEMATIK
Nordiska masterprogrammet i Biodiversitet och Systematik ger dig de taxonomiska färdigheter som du
behöver för att arbeta med biodiversitet och dess bevarande i framtiden. Taxonomi är vetenskapen om arter
och deras evolutionära släktskap. Inom programmet ges ett brett urval av kurser fördelade mellan de nio
nordiska universiteten som deltar. Kurserna kombinerar teoretiska och praktiska studier och är till största
delen nätbaserade. Vid några tillfällen är undervisningen förlagd till en fältstation så studenter och lärare
kan träffas kortare perioder med intensiva lab- eller fältarbeten. Masterprogrammets kurser kan indelas i
fyra kategorier: Biodiversitet – identifiering, Biodiversitet – klassificering, Systematisk teori, och
Verktygskurser. Examensarbetet är 30-60 hp och görs vid det universitet där man blir antagen till
programmet i nära samarbete med en forskargrupp. För mer information se: www.nabismaster.org. Efter
genomgånget program förväntas man ha en bred kunskap om levande organismer och deras släktskap, ha
specifika identifieringskunskaper om någon eller några organismgrupper, vara bekant med
nomenklaturregler, kunna beskriva evolutionära mekanismer som leder till artbildning, att kunna producera
och ta hand om molekylär systematisk information, förstå biodiversitet i ett globalt perspektiv och kunna
förmedla vetenskaplig information till akademiska grupper såväl som till allmänheten. Programmet vänder
sig till studenter som vill bli forskarstuderande och ha en akademisk karriär som t.ex. forskare på universitet
eller kurator på museum eller som är intresserade av en karriär inom Naturvård och Biodiversitet med arbete
på t.ex Artdatabanken, Världsnaturfonden (WWF) eller GBIF som globalt arbetar med biodiversitetsdata
online.
Kontaktperson: Ulf Jondelius, [email protected]
SOCIAL-EKOLOGISK RESILIENS FÖR HÅLLBAR UTVECKLING
Det 2-åriga masterprogrammet social-ekologisk resiliens för hållbar utveckling syftar till att öka studenternas
kunskaper om de komplexa sambanden mellan social och ekologisk dynamik i olika skalor, i synnerhet
förvaltning av ekosystem inom ramen för förändring och osäkerhet. Studenterna introduceras till olika
forskningsansatser och metoder för att studera kopplade sociala och ekologiska system. Syftet är att ge
studenterna insikter i problembaserad tvärvetenskaplig miljöforskning.
Masterprogrammet kommer att anta upp till 18 nya studenter varje år och inkluderar ett års kurser och
praktik, samt ett års examensarbete. De fyra obligatoriska kurserna är utformade med fokus på resiliens och
att definiera de utmaningar vi står inför idag och fundera över hur resilienstänkande kan tillämpas på social-
ekologiska system för att lösa verkliga problem. Studenternas examensarbete ingår i pågående
forskningsprojekt och är alla kopplade till en av forskningsinriktningarna vid Stockholm Resilience Centre.
Studenterna uppmanas att publicera sitt arbete i vetenskapliga tidskrifter.
Vi vill attrahera de bästa internationella och svenska studenter och se till att de integreras i forskningslivet
vid centrumet. Att integrera studenter och forskare är viktigt för oss. Detta kan ge vetenskapliga förebilder,
utveckla studenternas praktiska forskningsfärdigheter och bygga viktiga sociala nätverk ... en process som
också kan bli väldigt kul!
Kontaktperson: Miriam Huitric, [email protected]
33
5.4 Kurser och program inom masterutbildningen
Eko
log
i &
bio
div
ers
itet
Gen
. &
mo
l. V
äxtb
iolo
gi
No
rdis
kt
maste
rpro
gra
m i
…
So
cia
l-eko
log
isk
resiliens…
Bio
log
i
Eto
log
i
Mari
nb
iolo
gi
Mik
rob
iolo
gi
Mo
l. L
ivsvete
nskap
er
V = valbar
O = obligatorisk
Kurser som ges läsåret 19-20 HP
Biodiversitet: mönster och processer 7,5 V O V
Biologisk statistik II 7,5 V V V V
Biologisk statistik III 7,5 V V V
Djurens mångfald- ryggradsdjur 10 V V V
Djurens mångfald- ryggradslösa djur 10 V V V
Djurs kognition 7,5 V O
Ekol. & evol. effekter av klimatvariation 15 V V V V
Etologi II 7,5 V V O
Evolutionär ekologi 7,5 V O V
Grön bioteknik 15 V V V
Infektionsbiologi 15 V O V
Insekter - inventering och identifikation 5 V V
Interaktioner i ekologiska samhällen 15 V V V
Introduktion till vetenskap om hållbar utv. 7,5
Marin ekosystemdynamik 7,5 V V V
Mikrobiologi 15 V O V
Molekylär cellbiologi 15 V V V
Molekylär ekologi 15 V V V V
Molekylär fysiologi 15 V V
Molekylära växt-mikrobinteraktioner 15 V O V V
Muntlig presentationsteknik för naturvetare 7,5
Människans beteende: biologi och kultur 7,5 O
Paleoekologi, genetik och männ förhist 15 V V V V
Praktik i biologi 7,5/15 V V V V
Resilensreflektioner & tillämpningar 7,5 O
Samlingsvård och biodiversitetsinformatik 5 V
Social-ekologiska system: utm. & förhåll. 15 V O
Stamceller i utvecklings- och cancerbio. 15 V V
Strålningsbiologi 15 V V
Styrning och förvaltning av soc.eko. sys. 15 O
Systemteori och resilienstänkande 15 O
Tillämpad marin bevarandeekologi 15 V V V V
Tropisk vattenvård 15 V V V
Urbana social-ekologiska system 15
Vetenskaplighet i biologisk forskning &.. 7,5 V O V V V V V V
Växter i miljöns tjänst 15 V V V
Växternas diversitet och evolution-ett glob.. 15 V V V O/V
Zoologisk systematik 15 V V V O/V
Östersjöns ekosystem: tillämpade studier.. 15 V V V V
34
5.5 Praktik i biologi 7,5/15 hp
Praktik i biologi är en kurs på avancerad nivå och kan omfatta 7,5 eller 15 hp. Du kan gå båda kurserna, om du
vill, men du får bara räkna med upp till 15 hp av dem i din examen. Förkunskapskravet är att du har
kandidatexamen i biologi/marinbiologi/molekylärbiologi eller motsvarande samt minst 15 hp biologi på
avancerad nivå. Huvudsyftet med praktiken är att du skall få både generell arbetslivserfarenhet och särskild
erfarenhet av en arbetsplats där biologiska kunskaper kommer till användning. Du skall få möjlighet att
praktiskt tillämpa de kunskaper och färdigheter som du har fått under din tidigare utbildning. Du skall också få
kännedom om hur arbete med biologisk anknytning organiseras och bedrivs på t ex ett företag eller en
myndighet.
Du söker till Praktik i biologi på samma sätt som till vanliga kurser d.v.s. via antagningen.se. BIG har ingen
förmedling av praktikplatser, utan du får själv leta reda på en arbetsplats och en handledare. Handledaren
skall vara knuten till praktikarbetsplatsen. Såväl arbetsplatsen som handledaren skall godkännas av BIG.
Eftersom det är viktigt att man arbetar självständigt under praktiken, får inte två studenter samtidigt göra
praktik på samma arbetsplats. Innan du påbörjar själva praktikarbetet måste du också delta i en obligatorisk
introduktion till kursen samt skriva en arbetsplan som ska vara godkänd en vecka innan arbetet påbörjas.
Praktiken skall redovisas både skriftligt och muntligt. Den skriftliga redovisningen skall vara i form av en
dagbok som ska kompletteras med en beskrivning av arbetsplatsen, arbetsuppgifterna och en personlig
reflektion över dina erfarenheter under praktiken. Den muntliga redovisningen sker i form av ett seminarium
på BIG. Det finns minst tre redovisningstillfällen per termin. Kursen betygssätts enbart med godkänd eller
icke godkänd.
Fakultetsnämnden har fastställt en kursplan för Praktik i biologi 7,5/15 hp. Kursplanen finns på BIG: s
webbplats. Ansvarig för Praktik i biologi är Cilla Kullberg, [email protected] tel 08-164054
som granskar förslag till arbetsplats, handledare och arbetsplan. Utförlig information om kursen finns på
BIG: s webbplats www.su.se/big
5.6 Masterexamen
Oavsett om du väljer att läsa ett program eller fristående kurser, måste du ha 120 högskolepoäng i godkända
kurser, varav minst 90 på avancerad nivå, för att få ut en masterexamen. Endast hela avslutade kurser kan
ingå i examen. I examen kan flera ämnen ingå men det måste ingå ett examensarbete om minst 30 hp inom
huvudområdet för examen. Det innebär att utrymmet för andra ämnen i examen bestäms av
förkunskapskraven till examensarbetet (se ovan). Vid Stockholms universitet är det möjligt att räkna med
högst 30 hp från kurser på grundnivå (kandidatkurser) i masterexamen, se kapitel 4.
De lokala examensreglerna, inklusive de specifika kraven för att erhålla en examen inom ett visst
huvudområde, finns att tillgå i respektive huvudområdesexamensbeskrivning
http://www.su.se/utbildning/examen/examensregler/examensbeskrivningar
35
6 BESKRIVNING AV EXAMENSARBETE PÅ MASTERNIVÅ
För att ta ut en masterexamen måste du ha genomfört ett examensarbete. Under examensarbetet förväntas du
bland annat visa fördjupade teoretiska kunskaper inom någon del av det biologiska ämnesområdet och
förmåga att arbeta självständigt med en vetenskaplig frågeställning.
6.1 Examensarbetets upplägg
Kursen Examensarbetet i biologi består av två delkurser, projektplan och projektarbete. Du börjar alltså med
att arbeta fram en plan för hur själva projektarbetet ska genomföras. Syftet är dels att du ska förstå dina
arbetsuppgifter innan du börjar ditt arbete, dels att du ska träna dig att formulera en för arbetet relevant
frågeställning. Arbetet innebär bland annat att du läser in dig på litteraturen, utvecklar en eller flera
frågeställningar och planerar vad som ska göras för att besvara dem. Det kan även inkludera pilotstudier. Du
redovisar projektplanen (se mall med instruktioner) både muntligt och skriftligt.
Projektarbetet innebär att du arbetar självständigt och genomför det som specificerats i projekt-planen under
ledning av din handledare. Syftet är att du ska kunna genomföra en vetenskaplig studie och föra en
vetenskaplig diskussion inom en avgränsad del av det biologiska ämnesområdet. Läs noga de förväntade
studieresultaten nedan som ger en fullständig beskrivning av vad du förväntas kunna efter att du genomfört
examensarbetet. När du genomför examensarbetet bör du tänka på att det är processen som är viktig och inte
mängden data eller att du fått de resultat du förväntade dig från projektet. Med det menas att du bedöms på
hur väl du förstått teorin, anpassat metoderna till frågeställningen och tolkat de erhållna resultaten.
Förväntade studieresultat
Efter att ha genomgått kursen förväntas du kunna:
uppvisa fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper inom någon del av det biologiska
ämnesområdet
avgränsa och identifiera ett vetenskapligt biologiskt problem samt formulera en relevant
frågeställning
med för frågeställningen adekvata metoder söka, samla in, sammanställa och kritiskt granska
vetenskaplig information, relevant för ämnesområdet
analysera, kritiskt granska samt diskutera erhållna resultat och slutsatser i relation till
frågeställningen och till det aktuella kunskapsläget inom ämnesområdet
utforma och genomföra både en muntlig och skriftlig presentation av projektet för olika målgrupper
reflektera över samhälleliga och etiska aspekter i relation till erhållna resultat och slutsatser
6.2 Examensarbetets inriktning och omfattning
Du kan göra examensarbeten inom flera olika inriktningar/ämnesområden och med olika omfattning
(30,45 och 60 hp)Innan du kan påbörja ditt examensarbete måste du söka, antas och registrera dig på
lämplig examensarbeteskurs (se Checklistan). Inriktningen på ditt examensarbete ska vara samma som det
i vilket du avser att ta ut din examen. För att antas till examensarbete inom ett visst ämnesområde krävs
att du uppfyller förkunskapskraven. Generellt gäller att du ska ha en kandidatexamen på 180 hp eller
motsvarande plus 30 hp på avancerad nivå i relevant ämne. Förkunskapskraven för de olika
examensarbetena framgår av respektive kursplan och innan du ansöker är det viktigt att försäkra dig om
att du uppfyller kraven.
Vilken omfattning du väljer för examensarbetet beror delvis på utformningen på din utbildning och delvis
på vilket projekt du väljer (se nedan om att välja projekt). De flesta masterprogrammen erbjuder
examensarbeten på, 30 hp, 45 hp eller 60 hp (se utbildningsplanen för respektive program). Generellt
räcker 30 hp för att ta ut en masterexamen. Vissa ämnesområden/projekt kräver dock längre tid för att
genomföras och alltså större omfattning. Du kan göra flera examensarbeten, men det måste då vara i ett
annat ämnesområde eller en annan omfattning. I din examen kan det som högst ingå 60 hp
examensarbete. Inom t.ex. masterprogrammet för molekylära livsvetenskaper rekommenderar man att
man hellre gör flera små examensarbeten än ett 60 hp.
När du sedan arbetar med projektplanen förväntas du kunna avgränsa projektet så att det är möjligt att
genomföra examensarbetet (projektplan och projektarbete) inom tiden som ges av den valda
omfattningen. Ett 30 hp examensarbete ska genomföras inom motsvarande 18 veckors heltidsarbete, 45
36
hp motsvarar 27 veckor och 60 hp motsvarar 36 veckor. Om arbetet tar längre tid än planerat och därmed
inte avslutats enligt tidsplanen kan det få konsekvenser för slutbetyget, vilket närmare beskrivs i kursens
betygskriterier Att ändra poängomfattningen på ett påbörjat examensarbete kan endast göras i
undantagsfall, varför du och din handledare bör diskutera igenom detta noga innan du registrerar dig på
kursen.
För att bli behörig till forskarutbildning vid Stockholms universitet krävs det att du genomfört ett
examensarbete om minst 30 hp i relevant område. Generellt gäller alltså att om du har genomfört ett
examensarbete i ett visst ämnesområde så är du behörig till motsvarande ämne för forskarutbildningen.
6.3 Välja projekt för examensarbetet
Du bör starta planeringen av ditt examensarbete tidigt under utbildningen eftersom valet av projekt kan
påverka omfattningen av examensarbetet och därmed hur du lägger upp din utbildning i övrigt. Det är en
fördel om du har gjort klart med projekt och handledare (se nedan om handledning) innan du söker till
examensarbetet. Det är i första hand ditt ansvar att hitta ett lämpligt projekt.
Det finns flera sätt att hitta förslag på projekt för ditt examensarbete. Du kan diskutera möjliga projekt
med lärarna på de kurser du går och höra med dem vad de forskar om och om de har några lämpliga
examensarbetsprojekt som kan utföras i deras grupp. Du kan även läsa på institutionernas webbplatser om
vilka olika forskningsprojekt som pågår och kontakta forskare som är verksamma i de projekt som verkar
intressanta. En del förslag på projekt annonseras på BIG:s anslagstavlor och institutionernas webbplatser.
BIG ordnar även en informationsdag en gång per termin för studenter som ska läsa påbyggnadskurser och
göra examensarbeten.
Observera att det går bra att göra examensarbete i en grupp där du tidigare gjort praktik men det är inte
möjligt att göra praktik i samma grupp som du gjort ett examensarbete, vilket gäller både kursen
forskningspraktik och kursen praktik i biologi.
Projekt vid extern arbetsplats
Du kan även göra examensarbete på en arbetsplats utanför Stockholms universitet. Om projektet och
handledaren är knutna till en arbetsplats utanför Stockholms universitet, exempelvis en myndighet, företag
eller utländsk högskola, räknas det som ett externt examensarbete. Vill du däremot göra projektet vid ett
annat svenskt lärosäte ska du istället söka till examensarbete där, med vissa undantag, som Karolinska
Institutet, vilka görs som externt arbete här. Ett internt examensarbete kan ibland ha arbetsuppgifter som
utförs utanför institutionen, men om handledaren och projektet är knutet till institutionens verksamhet räknas
arbetet ändå som internt. Observera att även examensarbeten vid Naturhistoriska Riksmuseet räknas som
interna.
Om du planerar att genomföra ett externt examensarbete ska du ta kontakt med ansvarig examinator för
dessa (Ann-Christin Lindås [email protected]). Det är viktigt att du i god tid innan du startar ditt
arbete tar kontakt med ansvarig eftersom både arbetsplatsen och handledaren måste godkännas innan du
påbörjar projektet. Den ansvariga examinatorn är även din kontakt på universitetet och den som
godkänner och sätter betyg på ditt externa examensarbete.
Projekt utomlands
För en del projekt genomförs datainsamlingen utomlands. Du bör i så fall i god tid innan du börjar arbetet
diskutera med din handledare, BIGs kansli och/eller ansvarig för MFS (se nedan), hur du ska försäkras. Om
du befinner dig inom EU ska du ha ett europeiskt sjukförsäkringskort från Försäkringskassan. Det kan även
krävas visering och/eller andra tillstånd för att vistas och arbeta i landet. Din handledare bör informera dig
om vad som gäller.
Inom vissa projekt kan man göra en Minor Field Study (MFS), en fältstudie i ett utvecklingsland som
finansieras av ett Sida stipendium. Om du har frågor om MFS kan du kontakta ansvarig person (Michael
Tedengren, [email protected]).
37
6.4 Handledning av examensarbetet
Vem som kan vara handledare för ditt examensarbete beror på valet av projekt. Handledaren ska vara
disputerad (ha en doktorsexamen) inom relevant ämne. Ofta finns även en eller flera doktorander i gruppen
som hjälper dig under examensarbetet, men det måste alltid finnas en ansvarig disputerad handledare.
Handledaren ansvarar för den teoretiska och praktiska handledningen under hela arbetets gång. Handledarens
roll är att handleda dig vid utarbetandet av projektplanen, det praktiska arbetet och rapportskrivningen.
Handledaren ska även närvara vid din muntliga redovisning och ge ett utlåtande vid bedömningen om hur du
har arbetat, framför allt hur självständig du har varit.
Du har rätt till i genomsnitt minst en timme handledningstid per vecka, men omfattningen varierar vanligtvis
över tiden beroende på projektets karaktär och i vilken fas av projektet du befinner dig, det är dock rimligt att
ni har regelbunden kontakt minst en gång i veckan., Du har rätt att byta handledare om du inte får den
handledartid du har rätt till eller om en konflikt uppstår, skulle det bli aktuellt är det viktigt att kontakta BIG
så snart som möjligt. Om arbetet tar längre tid än 12 månader för ett 30 hp arbete (15 månader för 45 hp och
18 månader för 60 hp) har handledaren rätt att neka fortsatt handledning.
6.5 Examination av examensarbetet
Du redovisar din projektplan och ditt projektarbete både skriftligt och muntligt. Den skriftliga rapporten och
muntliga presentationen av examensarbetet spelar en betydande roll i bedömningen.
Projektplanen
Projektplanen är 5 hp av examensarbetet oavsett arbetets omfattning. Det motsvarar ca 3 veckors
heltidsarbete, men projektplanen kan slutföras på kortare eller längre tid. Planen ska innehålla en beskrivning
av tillämpliga metoder, väl motiverade frågeställningar och en beskrivning av teoretiska och praktiska
aspekter av den planerade studien. Projektplanen inkluderar även en tidsplan där du för varje vecka av
examensarbetet specificerar vad du förväntas arbeta med (för antal veckor se Examensarbetets inriktning och
omfattning).
Formen för examinationen varierar mellan de olika institutionerna, men den ska examineras muntligt och
skriftligt. Din handledare bör ta kontakt med examinatorn snart efter att du påbörjat arbetet för att boka tid
för examination av projektplanen. När projektplanen är klar för examination skriver du ut en kopia av planen
och rapporteringsblanketten som du fyller i och skriver under. När planen blivit godkänd lämnar du
blanketten och planen till examinatorn som rapporterar till BIG att du är godkänd på delkursen.
Projektplanen är tänkt att fungera som ett stöd under hela ditt arbete. Du och din handledare bör återkomma
till planen regelbundet för att exempelvis se att du följer tidsplanen. Om något oförutsett inträffar under
arbetets gång som innebär förseningar bör tidsplanen revideras. Om du kommer upp i mer än 10 %
oplanerad frånvaro ska den reviderade tidsplanen även styrkas med läkarintyg, arbetsgivarintyg eller
liknande. När du och din handledare är överens om eventuella ändringar skriver du ut en reviderad tidsplan
som ni båda signerar och sedan lämnar in till BIG.
Observera att om du blir sjuk eller får annan oplanerad frånvaro ska du genast meddela handledaren. Om du
misstänker att det kan bli en längre frånvaro (mer än 30 dagar) bör du även meddela försäkringskassan.
Rapporten
Det är en stor fördel att börja arbeta med rapporten tidigt under examensarbetet. När du har avslutat
projektplanen kan du använda den som en grund för att skriva rapporten. Du kan utveckla introduktionen allt
eftersom du sätter dig in i litteraturen, skriva material och metoder när du utför eventuella experiment och
förbereda figurer och tabeller när du får resultaten.
Vanligtvis skrivs rapporten på engelska, men du kan även skriva den på svenska. I så fall ska du inkludera en
engelsk sammanfattning. Du ska skriva rapporten i form av en vetenskaplig artikel, vilket betyder att den i
grova drag/princip ska vara strukturerad enligt modellen introduktion, material och metoder, resultat samt
diskussion. Utöver detta ska du även skriva en populärvetenskaplig sammanfattning (max 300 ord) samt en
reflektion över etiska och samhälleliga aspekter (max 300 ord).
Det är inte tillåtet att plagiera, d.v.s. kopiera hela eller delar av ett skriftligt arbete utan att ange källan. Tänk
på att det inte alltid är lätt att avgöra var gränsen går för plagiering, diskutera därför gärna med din
handledare om du är det minsta osäker. Rapporten kommer att genomgå kontroll i ett textmatchnings-
verktyg för att upptäcka eventuella former av plagiering.
38
Det kan skilja sig åt mellan institutioner när rapporten ska lämnas in, före eller efter den muntliga
redovisningen. Därför bör du komma överens med examinator och din handledare om lämplig tidpunkt för
inlämning av den slutgiltiga rapporten. Du ansvarar för att skicka rapporten till examinatorn inom
överenskommen tid (som sedan skickar till övriga i bedömargruppen). Innan du skickar rapporten ska
handledaren ge sitt samtycke, det är därför som sagt viktigt att börja skriva tidigt så att handledaren hinner
ge återkoppling i god tid innan det skickas in.
Seminariet
I god tid innan, vad som i tidsplanen angivits som slutdatum för examensarbetet ska du i samråd med din
handledare och examinator bestämma datum för din muntliga redovisning. Redovisningen är offentlig och
familj och vänner är välkomna att närvara. Efter presentationen ställer bedömargruppen frågor om ditt
arbete. Du förväntas kunna föra en diskussion med rimliga resonemang utifrån frågorna. Sist öppnas för
frågor från publiken. Längden på hela seminariet kan vara upp till en timme, men kan variera en del
beroende på typ av arbete och institution.
Bedömningen
Bedömning och betygsättning av ditt examensarbete görs av examinatorn efter samråd med en
bedömargrupp. Handledaren kan inte vara examinator. Om handledaren inte ingår i bedömargruppen ger,
som tidigare nämnt, din handledare sitt utlåtande om hur processen fungerat och hur du har arbetat under
hela examensarbetet. Externa examensarbeten examineras på BIG av ansvarig för externa examensarbeten
och bedömargruppen består av minst en sakkunnig från Biologiska sektionen vid Stockholms universitet.
Examensarbetet bedöms enligt fastställda betygskriterier. Betygskriterierna är indelade i tre kategorier:
1. hur väl arbetsprocessen genomförts
2. hur självständig studenten varit under arbetets gång
3. den muntliga och skriftliga redovisningen
För fullständiga betygskriterier se BIGs webbplats.
Bedömningen görs som nämnt utifrån din rapport, din muntliga presentation samt ett utlåtande från din
handledare. När det är klart blir du informerad om resultatet och får även återkoppling på ditt arbete
inklusive rapporten och presentationen. Därefter rapporterar examinatorn resultatet till BIG och du är
officiellt klar med examensarbetet.
Lycka till med ditt examensarbete!
39
7. KURSLITTERATURLISTA
Nedan anges den av BIG fastställda kurslitteraturen för alla kurser (programkurser och fristående kurser)
som startar höstterminen 2019. På webbplatsen www.su.se/big finns även kurslitteraturlistor för de senaste
terminernas kurser, samt från och med november en aktuell kurslitteraturlista för vårterminens kurser.
Kurslitteraturen på framtida kurser kan komma att förändras. Den aktuella litteraturen på respektive kurs
framgår av kursschemat, vilket finns tillgängligt på BIG: s webbplats senast 4 veckor innan kursstart.
Orienteringskurser Fåglars systematik, ekologi och beteende:
Ingen obligatorisk kursbok
Hundens evolution, genetik och beteende:
Ingen obligatorisk kursbok
Världens eko:
Ingen obligatorisk kursbok
Ämneslärarprogrammet (fristående kurs) Ekologi I:
Ricklefs och Relyea, “Ecology: the economy of nature”. 8:e uppl. 2018. Freeman & Company.
ISBN: 9781319187729
Faunistik:
Ingen obligatorisk kursbok
Fysiologi:
Sadava m.fl. “Life” 11:e uppl. 2017. Macmillan. ISBN: 9781319126575
Raven m.fl.” The Biology of Plants”. 8:e uppl. 2012. Freeman.
(Vet &) Evolutionärt tänkande:
Ingen obligatorisk kursbok.
Biogeo-vetenskapliga programmet
Moss- och lavfloristik: (17)
Hallingbäck: ”Mossor- en fältguide”. 2016. Naturcentrum. ISBN: 9789185221301.
Moberg och Holmåsen: ”Lavar. En fälthandbok”, 3:e uppl. 1990. Interpublishing.
Fysiologi: (18)
Sadava m.fl. “Life” 11:e uppl. 2017. Macmillan. ISBN: 9781319126575
Raven m.fl.” The Biology of Plants”. 8:e uppl. 2012. Freeman. ISBN: 9781464113512
Faunistik (18):
Ingen obligatorisk litteratur
Östersjöns miljö (18):
Ingen obligatorisk kursbok
Molekylärbiologiprogrammet Cell- och molekylärbiologi (18):
Carlson m fl: ”Introduktion till mikrobiologi”. 3:a uppl. Studentlitteratur 2017.
Cooper, G. & Hausman, R. “The Cell: A Molecular Approach, 8:e uppl., 2019,
Copublished by ASM Press and Sinauer Associates, Inc.
40
Molekylärgenetik (17):
Watson J. “Molecular Biology of the Gene”. 7:e uppl. 2013. Pearson ISBN 10: 0-321-76243-6
Introduktion till biologisk statistik (18):
Ingen obligatorisk kursbok
Utvecklingsbiologi (17):
Wolpert: “Principles of Development”. 5:e uppl. Oxford university press. 2014.
Biologi- och marinbiologiprogrammet Cell- och molekylärbiologi (18):
Carlson m fl: ”Introduktion till mikrobiologi”. 3:a uppl. Studentlitteratur 2017.
Cooper, G. & Hausman, R. ”The Cell: A Molecular Approach, 7:e uppl., 2015,
Copublished by ASM Press and Sinauer Associates, Inc.
Introduktion till biologisk statistk (18):
Ingen obligatorisk kursbok.
Faunistik (19):
Ingen obligatorisk kursbok
Organismernas mångfald (19):
Hickman m fl: “Animal Diversity”. 6:e uppl. 2018. McGraw-Hill. Int. Ed.
Raven m.fl.” The Biology of Plants”. 8:e uppl. 2012. Freeman. ISBN: 9781464113512
(Vet &) Evolutionärt tänkande:
Ingen obligatorisk kursbok.
Kandidatkurser (sommar + period A & B): Biologisk statistik I:
McKillup S, “Statistics Explained. An introductory Guide for Life Sciences”. Cambridge university
press.
Ekologi II:
Krebs, CJ 2013. “Ecology”. The Experimental Analysis of Distribution and Abundance. 6:e uppl.
Pearson. ISBN: 9781292026275
Ekotoxikologi:
Walker m fl: “Principles of Ecotoxicology”. 4:a uppl. 2012. Taylor & Francis.
Kärlväxtfloristik:
Krok och Almqvist: Svensk flora. 29:e uppl. 2013 Liber.
Marinbiologi:
Levinton JS. “Marine Biology” 3:e uppl. 2010. Oxford University Press.
ISNB: 9780199766611
Zoologi – anatomi och funktion:
Ingen obligatorisk kursbok.
41
Masterkurser (period A & B): Biodiversitet: mönster & processer:
Gaston KJ, m.fl. “Biodiversity: an introduction”. 2008. Blackwell publishing. ISBN 978-1-4051-
1857-6
Biologisk statistik II:
Whitlock & Schluter. ”The analysis of biological data”. 2014. 2:a uppl. Roberts & Company
Publishers.
Etologi II:
Ingen obligatorisk kursbok.
Evolutionär ekologi:
Ingen obligatorisk kursbok.
Marin populations- och ekosystemdynamik:
Ingen obligatorisk kursbok.
Molekylär cellbiologi:
Alberts m fl: “Molecular Biology of the Cell”. 2014. Garland Science.
eller
Lodish m.fl. “Molecular Cell Biology” 2013.
Muntlig presentation av naturvetenskap:
Ingen obligatorisk kursbok
Social-ekologiska system: utmaningar och förhållningssätt:
Walker B & Salt D “Resilience Thinking: Sustaining Ecosystems and People in a Changing World”
2006. Island Press, USA. ISBN: 9781597260930
Kandidatkurser (period C & D): Evolutionsbiologi:
Zimmer & Emlen “Evolution: Making Sense of Life” 2015. 2:a uppl. Roberts and Company
Publishers. ISBN: 9781936221554.
Immunologi:
Kuby J m.fl. ”Immunology” 2018. 8:e uppl. Macmillan Education. ISBN: 9781319114701
Självständigt arbete i biologi/marinbiologi/molekylärbiologi:
Ingen obligatorisk kursbok.
Tropisk marinbiologi:
Ingen obligatorisk kursbok
Masterkurser (period C & D): Djurens mångfald – ryggradslösa djur:
Brusca m. fl. “Invertebrates”. 3:e uppl. 2016. Sinauer Associates. ISBN 9781605353753
Biologisk statistik III:
Ingen obligatorisk kursbok.
Djurs kognition:
Ingen obligatorisk kursbok
42
Grön bioteknik:
Ingen obligatorisk kursbok
Människans beteende: biologi & kultur:
Ingen obligatorisk kursbok
Paleoekologi, genetik & människans förhistoria:
Lindqvist, Charlotte, and Om P. Rajora, eds. Paleogenomics: Genome-Scale Analysis of Ancient
DNA. Springer, 2019. ISBN 978-3-030-04753-5 OBS FINNS SOM GRATIS E-BOK PÅ SUB!
Systemteori och resilienstänkande:
Meadows D. ”Thinking in Systems - A primer” 2008. Chelsea Green Publishing
Walker B & Salt D “. Resilience practice: building resilience to absorb disturbance and maintain
function. Island press”. 2012 Island Press, USA.
Tillämpad marin bevarandeekologi:
Norse & Crowder: “Marine conservation biology: The science of maintaining the sea's
biodiversity”. Island Press, Washington, D.C. 2005.
Zoologisk systematik:
Brusca m. fl. “Invertebrates”. 3:e uppl. 2016. Sinauer Associates. ISBN 9781605353753
43
8. PEDAGOGISKT PROGRAM FÖR UTBILDNINGARNA I BIOLOGI
8.1 Riktlinjer och rekommendationer för undervisningen
Programmet har som övergripande mål att, inom de givna och aktuella ekonomiska ramarna, ge bästa
möjliga förutsättningar för studenternas lärande och därmed säkerställa och utveckla en hög undervisnings-
och utbildningskvalitet inom det biologiska ämnesområdet vid Stockholms Universitet. Programmet
omfattar ett antal delmål som tillsammans samverkar och är viktiga för att utbildningen ska hålla högsta
möjliga kvalitet inom alla delar och på alla nivåer. Delmålen kan delas in i tre olika kategorier (i) att ge goda
pedagogiska förutsättningar för studenternas lärande, (ii) att stimulera, underlätta och skapa förutsättningar
för ett kontinuerligt och konstruktivt utvecklingsarbete av utbildningen samt (iii) att underlätta och
effektivisera administrationen av utbildningen i syfte att frigöra mer resurser för de innehållsmässiga och
pedagogiska frågorna hos både lärare och studenter.
För att underlätta genomförande och uppföljning av programmet har de olika delmålen konkretiserats i ett
antal punkter. De delmål som kan beskrivas som pedagogiska förutsättningar och utvecklingsarbete,
presenteras i två kolumner, där den vänstra kolumnen beskriver hur institutionen och lärarna ska arbeta för
att uppnå målen. Den högra kolumnen konkretiserar hur studenterna ska arbeta för att på bästa sätt tillvarata
de förutsättningar som ges, samt aktivt bidra till att förbättra dem. För att uppnå en effektiv
utbildningsadministration konkretiseras arbetet och genomförandet i form av så kallade checklistor för
ämnesstudierektorer och kursansvariga lärare.
8.1.1 Vetenskapligt förhållningssätt
Institutionen – lärarna Studenterna
a) Det ska finnas ett nära samband mellan
utbildning och forskning. Undervisningen ska vila
på vetenskaplig grund, vilket innebär att lärarna
ska följa med i forskningsutvecklingen och
kontinuerligt uppdatera sina ämneskunskaper.
Ansvarig för genomförande: lärare, kursledare och
prefekt vid respektive institution.
b) Undervisningen ska genom att ge goda
ämneskunskaper, utveckla ett vetenskapligt
förhållnings- och arbetssätt som gör det möjligt för
studenterna att urskilja, formulera och lösa
problem. Förhållningssättet ska baseras på kritiskt
tänkande, vilket innebär att självständigt kunna
analysera, reflektera, dra slutsatser, värdera,
ifrågasätta och vara kreativ.
Ansvarig för genomförande: lärare.
Läsa och reflektera över kurslitteraturen.
Tillvarata de möjligheter till problemformulering,
problemlösning och kritiskt tänkande som finns i
undervisningen samt reflektera över påståenden
och resonemang för att kunna ifrågasätta, klargöra
och förstå.
Uppmärksamma lärarna på om undervisningen
under en kurs som helhet inte stimulerar till kritiskt
tänkande och kreativitet.
c) Undervisningen ska utformas så att en tydlig
progression i förväntade studieresultat vad gäller
kunskaps-, färdighets- och kompetensmål ska
finnas mellan grund- och avancerad nivå, liksom
inom respektive nivå.
Ansvarig för genomförande: ämnesstudierektor,
studierektor på BIG.
Påpeka för ansvarig person om det saknas en
progression mellan olika moment/kurser vad gäller
kunskaps-, färdighets- och kompetensmål.
44
8.1.2 Studentaktiv undervisning
Institutionen – lärarna Studenterna
a) Undervisningsformer ska väljas så att de
stimulerar studentaktivitet, främjar djup i lärandet
samt uppmuntrar till samarbete.
Undervisningsformerna ska varieras, så att inte
vissa studenter konsekvent gynnas eller
missgynnas. Utbildningen ska ge studenterna
utrymme både för egen reflektion, bearbetning av
litteratur och kritiskt tänkande och för diskussioner
med lärare och andra studenter i syfte att inhämta,
utvidga och fördjupa kunskap.
Ansvarig för genomförande: kursledare.
Ta ansvar för det egna lärandet och bidra till andra
studenters lärande.
Samarbeta med och visa respekt för alla studenter
och lärare.
Arbeta med kursmaterialet på egen hand och
tillsammans med kurskamrater.
Delta aktivt i diskussioner och bidra till
grupparbeten.
Reflektera över det egna sättet att lära och utveckla
bra studievanor och studieteknik.
Träna informationssökning. Utnyttja den service
som ges av universitetsbiblioteket.
b) En aktiv arbetslivsanknytning skall i möjligaste
mån göras i alla kurser genom att ge
gästföreläsningar, göra studiebesök, sträva efter att
erbjuda praktikinslag och att lärarna både i den
praktiska och teoretiska undervisningen, tar
exempel från ämnets tillämpningar inom
forskningen i ämnet och vid myndigheter och
företag.
Dessutom bör studenterna informeras om hur den
ämnesmässiga kompetensen kan användas samt
erbjudas individuell karriärplanering.
Ansvarig för genomförande: kursledare,
studievägledare.
Tillvarata tillfällen att delta i studiebesök, den
årliga arbetsmarknadsdagen och
praktikredovisningar.
Bevaka platsannonser i fack- och dagspress, söka
information om möjliga karriärvägar samt bygga
upp ett eget kontaktnät.
c) Återkommande muntlig och skriftlig
färdighetsträning ska ingå i utbildningen.
Ansvarig för genomförande: ämnesstudierektor.
Tillvarata tillfällen för muntlig och skriftlig
färdighetsträning.
Vid svårigheter med dessa moment, kontakta
kursansvarig eller motsvarande och utnyttja de
resurser som finns som Studenthälsans kurser och
Språkverkstaden.
d) Läraren ska tillägna sig lämplig informations-
och kommunikationsteknik, och när det gynnar
studenternas lärande eller underlättar
kommunikationen använda den i undervisningen.
Ansvarig för genomförande: lärare.
Med hjälp av universitetets kurser tillägna sig och
använda den informationsteknik som används i
undervisningen och vid kommunikation med lärare
och andra studenter.
45
8.1.3 Examination och återkoppling
Institutionen – lärarna Studenterna
a) Varierande examinationsformer ska väljas med
hänsyn till de kunskaper och färdigheter som
stipuleras i målen. Betygskriterier ska föreligga för
varje enskild examination och studenterna ska vara
informerade om dessa och ges möjlighet att förstå
hur de tillämpas. Läraren ska diskutera med
studenterna om vad som är tillåtet och vad som kan
räknas som fusk eller plagiat.
Ansvarig för genomförande: kursledaren
tillsammans med ämnesstudierektor.
Läsa bedömningskriterierna och fråga om något är
oklart.
Ta del av informationen om vad som är tillåtet och
vad som räknas som fusk och plagiat.
b) För studenternas självständiga
arbete/examensarbete ska programmet/ämnet
förmedla skriftliga riktlinjer.
Ansvarig för genomförande: ämnesstudierektor.
Ta del av och följa riktlinjer för självständigt
arbete/examensarbete och fråga om något är oklart.
c) Studenterna ska få återkoppling på sina insatser
genom att en genomgång, gemensam eller
individuell, av den bedömda examinationen alltid
ska erbjudas studenterna.
Ansvarig för genomförande: kursledare.
Aktivt delta med konstruktiva synpunkter till andra
studenter vid tillfällen för återkoppling.
Använda återkoppling från lärare och andra
studenter för att få reda på vad som fungerar bra
och vad som kan göras bättre nästa gång.
Uppmärksamma läraren på om det är otillräckligt
med återkopplingsmoment i undervisningen.
46
8.1.4 Samverkan mellan lärare och studenter
Institutionen – lärarna Studenterna
a) Undervisningsklimatet ska präglas av ömsesidig
respekt och ansvar. Läraren ska under kursens
gång diskutera och samverka med studenterna.
Ansvarig för genomförande: lärare.
Undervisningsklimatet ska präglas av ömsesidig
respekt och ansvar. Samverka med lärarna genom
att ge konstruktiva förslag på hur undervisningen
kan underlätta lärandet.
I de fall synpunkter kan vara svåra att framföra
direkt till läraren, vända sig till kursansvarig,
studierektor eller motsvarande, studievägledare och
ytterst prefekten. Studenterna kan även vända sig
till studeranderepresentant eller studentkåren.
b) Nya studenter ska få en introduktion som ger
information om universitetsstudiers uppläggning
och krav som hjälper dem att tidigt utveckla goda
studievanor och förmåga att självständigt söka och
värdera information.
I denna introduktion ska även studenternas roll
enligt detta program tydliggöras i syfte att betona
vikten av samspel mellan lärare och studenter samt
att underlätta studenternas ansvarstagande för sina
studier.
Ansvarig för genomförande: BIG:s studierektor
och studievägledare.
Som ny student sätta sig in i vad universitetsstudier
innebär genom att ta del av den information som
ges vid introduktionen och vid behov utnyttja
resurser som t ex utbildning i studieteknik,
informationssökning och studievägledning.
c) Vid introduktionen av en kurs eller ett moment
ska läraren informera om kursplanen och diskutera
kursens eller momentets förväntade studieresultat,
pedagogiska uppläggning och sammanhang med
övriga relevanta kurser eller moment.
Ansvarig för genomförande: kursledare.
Läsa kursplanen och annan information och fråga
om något är oklart.
Fråga läraren i vilket större sammanhang
kursinnehållet hör hemma, om det inte klart
framgår.
47
8.1.5 Utveckling av utbildningen
Institutionen – lärarna Studenterna
a) Varje kurs och program ska ha ett tydligt
pedagogiskt ledarskap, vilket innebär att lärare
kontinuerligt och i dialog med studenter, utvecklar
pedagogiken på kurser. Detta arbete ska utgå från
kursvärderingar och ta hjälp av pedagogiska
seminarier och kurser.
Ansvarig för genomförande: kursledare.
Ansvar att besvara kursvärderingar med
konstruktiv kritik. Studenterna har också ansvar för
sitt eget lärande enligt de mål som ställs i varje
kursplan.
b) Uppföljning av det pedagogiska arbetet ska
pågå kontinuerligt. All utbildning, kursernas mål,
undervisningsformer och examination ska
analyseras med hjälp av studieresultat och
kursvärderingar. Hela program och kurspaket ska
också analyseras och förbättras genom fortlöpande
arbete och diskussioner. Detta gäller kursernas
mål, undervisningsformer och examination.
Ansvarig för genomförande: kursledare,
ämnesstudierekrektorer och BIG:s studierektor.
Ansvarar för att delta i eller ta del av de
utbildningsrelaterade frågor och diskussioner som
behandlas i olika organ med
studeranderepresentanter.
48
8.2 Det pedagogiska ansvaret
Ett tydligt pedagogiskt ledarskap ska finnas vid varje institution, liksom för varje program. Normalt är det
studierektor, ämnesstudierektor och kursledare som förväntas inneha detta ledarskap. Deras uppgift är att
utvärdera och följa upp den pedagogiska verksamheten, samt att initiera, stimulera och genomföra
pedagogiskt utvecklingsarbete. Nedan följer en beskrivning av det specifika pedagogiska ansvar som
förväntas av de olika aktörerna inom den grundläggande utbildningen i biologi vid Stockholms universitet.
Student
Undervisningens kvalitet angår både lärare och studenter. God pedagogik, som är lärarens ansvar, är av
yttersta vikt för en hög undervisningskvalitet. För att hålla en hög kvalitet på undervisningen är även
studentens insats av stor betydelse. Studenten förväntas bidra till utvecklingen av pedagogiken genom att
uppmärksamma läraren, företrädesvis vid muntliga och skriftliga kursvärderingar, på både brister och styrkor
i utbildningen. Vidare, för att kunna kultivera en positiv och kreativ atmosfär i de varierande
undervisningsmiljöerna som är kännetecknande för biologiutbildningen vid Stockholms universitet, är det
nödvändigt att studenten respekterar och kan samarbeta med andra studenter och lärare. Ömsesidig respekt
mellan lärare och studenter, samt inom dessa grupper, är en förutsättning för ett gott undervisningsklimat och
därmed nödvändig för att utbildningen ska hålla en hög kvalitet, men också för att den ska kunna förbättras
ytterligare. Studenten bör aktivera sig i studentorganisationer, ämnesråd eller motsvarande för att hålla en
dialog med universitetets personal och beslutsfattande organ och på så vis bidra till ett öppnare universitet.
Kursassistent
Kursassistenten har ett ansvar att vara tillgänglig för frågor och diskussion och på av kursledaren angivet sätt
underlätta studenternas aktiviteter på kurs. Assistenten förväntas att aktivt själv skaffa sig den kunskap och
de färdigheter som erfordras för att klara av den ålagda undervisningen på aktuell kurs.
Lärare
Läraren ansvarar själv för sina föreläsningars vetenskapliga och pedagogiska kvalitet, och förväntas att aktivt
följa med i forskningsutvecklingen, kontinuerligt uppdatera undervisningens innehåll därefter, samt att
basera undervisningen på kritiskt tänkande, och självständig analys.
Lärarna förväntas vidare att utveckla sin egen pedagogiska kompetens, aktivt samverka och diskutera med
studenterna samt tillägna sig lämplig kommunikation och informationsteknik, för att använda den i
undervisningen när det gynnar studenternas lärande.
Kursledare
Har ett ansvar att i samråd med ämnesstudierektor, lärare och studenter, utvärdera och utveckla pedagogiken
inom sina kurser samt att strukturera kurser på ett sätt som gör att de speglar forskningsutvecklingen,
stimulerar studenternas aktiva involvering i kursen, deras kritiska tänkande och självständiga analys.
Kursledaren ska när de informerar om kursplanen också diskutera kursens innehåll och upplägg med
studenterna. Se till att bedömningskriterier finns tillgängliga och att studenterna är informerade om och
förstår innebörden av dessa inför examination.
Kursledaren ska välja och variera examinationsformerna med hänsyn till kursens mål, informera och
diskutera om vad som kan räknas som fusk eller plagiering, samt ge studenterna återkoppling genom att
erbjuda genomgång av den bedömda examinationen.
49
Ämnesstudierektor
Ämnesstudierektorn är kontaktperson mellan BIG och kursledare/lärare på institutionen, och har ett
övergripande ansvar för ämnets kurser och ansvarar för att aktuella kursplaner överensstämmer med
kursernas innehåll, undervisnings- och examinationsformer och för att föreslå nya och förändrade kursplaner
samt för förändringar av kurslitteraturen.
Ämnesstudierektorn ska kontinuerligt och i samråd med kursledarna följa upp den pedagogiska utvecklingen
inom ämnets kurser. I detta ingår att motivera lärarna att aktivt följa med i forskningsutvecklingen.
Regelbundna träffar inom institutionen ska arrangeras för att ge lärarna möjlighet att diskutera
undervisningens kvalitet och utveckling. Vidare bör ämnesstudierektorn vara väl förtrogen med det
nationella utbildningsutbudet samt ha inblick i det internationella.
Ämnesstudierektorn ska se till att en tydlig progression finns mellan grund- och avancerad nivå inom ämnet,
samt att muntlig och skriftlig färdighetsträning förekommer på alla nivåer och i hög grad inom
ämnesområdet.
Ämnesstudierektorn ska vara kontaktperson för de studenter som planerar att göra examensarbetet på
kandidatnivå och masternivå inom ämnet och tillhandahålla skriftliga riktlinjer/bedömningskriterier för
dessa.
Studierektor BIG
Studierektor ansvarar för samordning av biologiutbildningen mellan de olika institutionerna, vari samordning
av utbildningsprogrammen ingår. Vidare har studierektor ett ansvar att kontinuerligt, i samråd med
ämnesstudierektorer, kursledare och studenter, följa upp den pedagogiska utvecklingen inom biologiämnet
som helhet. Studierektor ansvarar för att en tydlig progression finns mellan grund och avancerad nivå, samt
inom samtliga utbildningsprogram. Vidare ansvarar studierektor för att återkommande muntlig och skriftlig
färdighetsträning förekommer inom utbildningsprogrammen.
Studierektorn informerar nya studenter om uppläggningen av universitetsstudier och de krav det ställer på
studenten samt vad som förväntas av studenten när det gäller att ta ett pedagogiskt ansvar för sin egen
utbildning.
Studievägledare
Studievägledaren är ansvarig för vägledning av studenterna och för att ge dem information om frågor som
gäller studierna och arbetsmarknaden samt att ansvara för att en aktiv arbetslivsanknytning erbjuds inom
utbildningsprogrammen.
Dessutom ansvarar studievägledaren för utbildning i studieteknik och ger stöd för de studenter som behöver
förbättra inlärningen och studieplaneringen. Studievägledaren skall också själv kontakta studenter som klarar
sig dåligt eller i övrigt behöver hjälp med studierna.
50
8.3 Checklistor
8.3.1 Checklista för ämnesstudierektorer
Gå igenom BIG:s budgetförslag i god tid innan det fastställs i december.
Informera respektive kursledare om de ekonomiska förutsättningarna för aktuell kurs.
Se över förslaget till kursutbud samt översiktsschema så att det överensstämmer med de
kurser institutionen planerar att ge
Planera och boka in fältkurser på Askö senast 20 januari för innevarande års kurser, se
(http://www.smf.su.se/askolaboratoriet/utbildning), på Tjärnö och Tovetorp senast sista
februari för HT och sista oktober för VT. Datum för övriga fältkurser som inkluderar
övernattning ska bestämmas senast 4 månader innan aktuellt tillfälle.
Meddela BIG:s studierektor vilka som är kursledare kommande termin.
Meddela BIG:s studierektor senast två veckor innan höstterminens näst sista IS-möte,
respektive vårterminens sista IS-möte, om kurslitteraturförändringar inför nästkommande
termin.
Informera kursledare om att betygskriterier ska delas ut till studenterna vid kursstart och
skickas till BIG:s studierektor, samt samråda med kursledaren om utformningen av dessa.
Ansvara för att vid behov revidera befintliga kursplaner och skicka dessa till BIG:s
studierektor för vidare behandling på SR/BK/IS och GB.
Ansvara för dokumentation och arkivering av studenternas studieresultat (t.ex.
tentamensresultat med poäng och maxpoäng, deltagande på obligatorisk undervisning etc.)
samt hålla sig informerad om den generella betygfördelningen på kurserna och
uppmärksamma anmärkningsvärda resultat.
Fungera som kontaktperson mellan BIG och kursansvariga samt med övriga lärare på
institutionen, i vilket bland annat ingår att informera lärare och kursassistenter om de
aktuella checklistorna.
Introducera nyanställda lärare på institutionen om hur utbildningen på grundnivå och
avancerad nivå är organiserad samt förmedla kontakt med studierektorerna på BIG.
51
8.3.2 Checklista för kursledare
Ta kontakt med studierektorerna på BIG för att tillsammans gå igenom checklistan för
kursledare (OBS! gäller endast nya kursledare).
Ansvara för att kursplanen följs genom att läsa kursplanen för aktuell kurs och särskilt
informera sig om kursens förkunskapskrav, innehåll, förväntade studieresultat,
undervisningsformer, obligatorisk undervisning, examinationsformer samt vad som krävs
för godkänt på kursen. Kursplanen hittas enklast genom att gå till http://sisu.it.su.se och
skriva in kursens namn eller kod.
Skicka schema och övrig kursinformation i enlighet med den av IS fastställda
kursinfo- och schemamallen (finns att tillgå på BIG:s hemsida
http://www.big.su.se/_html/administration/index_larare.shtm) i Word-format till BIG:s
kansli (f.n.både [email protected] & [email protected]) senast fyra veckor före
kursstart, gärna tidigare.
Anordna ett planeringsmöte med assistenterna på kursen där det bland annat ska informeras
om vad som gäller avseende assistenttjänstgöringens omfattning och innehåll.
Se till att både assistenterna och studenterna är medvetna om att labbrapporter måste
lämnas in senast två veckor efter avslutad kurs och att samtliga rapporter ska passera
Urkund. Rapporterna ska sedan bedömas och lämnas tillbaka till studenterna
inom två veckor.
I samråd med kursens studierektor utarbeta betygskriterier i överensstämmelse med
kursplanen och dela ut dessa samt kursplanen vid kursstart, samt skicka dem till BIG:s
studierektor
Meddela ändringar från preliminära deltagarlistan till kansliet.
Informera sig om BIG:s rutiner avseende kursvärderingar, se
http://www.big.su.se/_html/studentportal/regelverk/index_kursvardpolicy.shtml, vilket
huvudsakligen innebär att utarbeta kursspecifika frågor till den gemensamma
frågemallen samt att senast 6 veckor efter kursens slut utarbeta en kursrapport.
Ansvara för att samtliga ”salstentor” skrivs anonymt genom att följa de rutiner som BIG
använder, se http://www.big.su.se/_html/utbildningar/index_anon_tentor.shtml samt
kontrollera att gällande tentamensregler följs.
Tentor ska rättas inom tre veckor.
Ansvara för att studenterna erbjuds möjlighet till tentagenomgång.
Informera studievägledaren på BIG angående studenter som har svårigheter att tillgodogöra
sig utbildningen
Rapportera in kursens och, i förekommande fall, kursmomentens betyg till BIG och till
kursens studierektor i enlighet med vad som anges i kursplanen (använd
provrapporteringslistan), samt rapportera övriga studieresultat till kursens studierektor.
Skicka tentan elektroniskt till Per Cronholm senast två veckor efter kursslut.
52
Ha ett avslutande möte med kursassistenterna för att följa upp kursens laborations- eller
fältmoment.
8.3.3 Checklista för BIG: s kansli Service till kursledaren inför kursstart
Upprättar preliminär deltagarförteckning innan kursstart.
Uppdaterar deltagarförteckning efter korrigering från kursledaren.
Tar fram och skickar provrapporteringslista.
Skickar fotolista.
Preliminärbokar föreläsningssalar, lab- och skrivsalar.
Ansvarar för att nödvändig AV-utrustning, inklusive pennor etc, finns tillgänglig och
fungerar vid kursstart och fortlöpande under kursen.
Hjälper till att i möjligaste mån erbjuda studenter med funktionsnedsättning det stöd de har
behov av i samband med tentamen.
Slutord
Detta pedagogiska program har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av två lärarrepresentanter, en
studeranderepresentant samt en representant för utbildningsadministrationen på uppdrag av styrelsen för
Institutionen för biologisk grundutbildning. Förslaget har förankrats och utvecklats genom diskussioner med
ämnesstudierektorer, biologikollegiet och fastställts av institutionsstyrelsen 2009-06-03 och reviderats 2011-
06-08. Programmet har utgått från tidigare utarbetade dokument vid institutionen samt inspirerats av andra
pedagogiska program vid svenska lärosäten som till exempel det pedagogiska programmet för Uppsala
universitet.
53
9 BIG:S POLICYPROGRAM
9.1 BIG:s miljöpolicy
Syfte
Miljöpolicyn är ett ramprogram som visar riktningen och viljan i institutionens miljöarbete. Syftet med
miljöpolicyn är att aktivt medverka till en bättre miljö och en hållbar utveckling vid Stockholms universitet.
BIG ska bedriva sin verksamhet på ett sätt som bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling. Miljöarbetet på
BIG ska fungera som ett gott föredöme vid Stockholms universitet och ute i samhället.
Mål
BIG ska i möjligaste mån minska användningen av resurser, såsom energi, vatten och papper.
BIG ska vid upphandling av produkter och tjänster välja ett miljövänligt alternativ, för att påverka
leverantörer i en mer miljöanpassad riktning och underlätta ett miljövänligt vardagsarbete.
BIG ska begränsa användandet av miljöfarliga ämnen.
BIG ska i möjligaste mån välja miljövänliga former av transporter (vid exkursion, leveranser, inköp, etc).
BIG skall minska avfallet och i möjligaste mån källsortera det.
Personal och studenter knutna till BIG ska ha kännedom om institutionens miljöarbete.
Personal och studenter vid BIG ska vara utbildade så att de kan vara goda förebilder genom att agera på
ett miljömedvetet sätt.
BIG ska verka för att e-post används i första hand för informationsspridning inom institutionen och till
studenter.
BIG ska verka för att frågor om miljö och hållbar utveckling ska ingå som en naturlig del i utbildningen i
biologi vid SU.
BIG skall verka för ökade inslag om miljöfrågor inom alla delar av biologiutbildningen.
BIG ska fortlöpande aktualisera miljöpolicyn enligt nya rön.
Ansvarsfördelning, genomförande och uppföljning
Institutionsstyrelsen har det övergripande ansvaret för att miljöpolicyn efterlevs och att uppföljning sker.
Personal och studenter vid BIG ska följa de riktlinjer som anges i miljöpolicyn. BIG ska regelbundet
informera anställda och studenter om det fortlöpande miljöarbetet och årligen redovisa framstegen inom
miljöarbetet. Institutionsstyrelsen ansvarar för miljöpolicyns kontinuerliga uppdatering i enlighet med
utvecklingen inom miljöområdet.
9.2 BIG:s miljöplan
För Stockholms universitet som helhet finns en miljöhandlingsplan som uppdateras årligen, se
https://www.su.se/polopoly_fs/1.278149.1460020233!/menu/standard/file/Milj%C3%B6handlingsplan_2016
_2016_slutgiltig.pdf. Den ligger sedan till grund för institutionernas lokala miljöarbete. BIG:s miljöpolicy
och handlingsplan uppdateras kontinuerligt och finns att tillgå på BIG:s webbplats. .
9.3 BIG:s jämställdhetsplan
För Stockholms universitet som helhet finns en jämlikhets- och jämställdhetsplan , se
https://www.su.se/medarbetare/organisation-styrning/styrdokument-regelboken/likabehandling-
j%C3%A4mlikhet-j%C3%A4mst%C3%A4lldhet-och-breddad-rekrytering/stockholms-universitets-
j%C3%A4mlikhets-och-j%C3%A4mst%C3%A4lldhetsplan-2015-2017-1.240688 BIG har även en egen
jämställdhetsplan som är fastställd av institutionsstyrelsen och finns på webbplatsen.
54
10 KARTA ÖVER UNIVERSITETS-OMRÅDET
D, E, F, G, N, P och Q är biologihusen. Vår huvudentré har adress Svante Arrhenius väg 20C. Rumsnumren är lägst i söder och högst i norr.
Utanför föreläsningssalarna i P-huset, mellan E2 och F2, och mellan E4 och F4 finns uppehållsutrymmen
med vattenkokare och kaffe/godis-automater.
OBS! Hus A-F finns i södra området också.
55
Kris
Vid akut behov av hjälp kan du använda följande telefonnummer:
SOS 112
När en allvarlig olycka händer, när någon plötsligt insjuknar, drabbas av förvirringstillstånd eller inte är
kontaktbar (p.g.a. alkohol eller droger) tveka inte att ringa SOS 112.
Låt en läkare ta ansvar för bedömning och val av behandling.
672 29 33 Landstingets mobila psykiatriska akutteam
Om någon hotar med självmord finns mobila jour/akutteam som kan komma till universitetet.
På www.vardguiden.se finns mer information.
320 100 Sjukvårdsupplysningen
Du kan alltid ringa Sjukvårdsupplysningen och be om råd.
Säkerhet
Ring universitetets eget larmnummer 16 42 00 Akut (Vaktbolag)
16 22 16 Säkerhetsavdelningen (Jour)
Ring och berätta vad som hänt. Du kan få råd och stöd samt hjälp att kontakta universitetets resurspersoner.
Du kan alltid vända dig till BIG:s kansli, rum E315 i Arrheniuslaboratoriet, för tel. nr se sid 4.
Tillbud av olika slag skall alltid rapporteras till kursledaren eller BIG:s kansli.
