Tema:Utbildning

mot förändrad hotbild

Nr 4 • 2003Artilleri-Tidskrift

Arti

lleri

& L

uft

vä

rn

SECURES FREEDOM OF OPERATION by:

• Creating battlespace awareness

• Suppressing and documenting artillery activity

• Co-operating in a Net Centric environment

1

Artilleri & Luftvärn

Artilleri-TidskriftTidskrift för artilleriet och luftvärnet

Häfte 4 • 2003 Årgång 132

ISSN 004 – 3788

Carl Herlitz in memoriam .................................................................................4

Lave MalmgrenFörmåga till väpnad strid ...................................................................................6

Anders CedergrenMilitärpedagogik och krigsvetenskap .................................................................. 8

Tomas RonqvistOfficersutbildning vid Militärhögskolan .......................................................... 15

Jan SvenssonUtbildningen vid Luftvärnets stridsskola ........................................................... 20

Lennart GustafssonUtbildning vid ArtSS .......................................................................................24

Arne ÅsbergFörbandsövning avseende Peace Enforcement ................................................... 27

Sten-Olof OlssonNordisk artilleriövning 04 – NFAX 04 ............................................................. 33

Stefan JönssonVärnpliktsutbildningen vid Luftvärnsregementet .............................................. 37

Lennart AxelssonFörändrade tider – förändrade uppgifter .......................................................... 41

Medlemsavgiften 2004 ...................................................................................... 44

Hitta rätt i AT System ..................................................................................... 45

Form

och

layo

ut: M

arie

The

land

er

Omslagsbild: Artilleriet ser fram emot nästa generation av pjässystem.Läs referatet av Artilleriklubbens höstmöten på sida 6-7!

2

Annons Bofors Excalibur

SYSTEMS

Systems

systems/

SystemsSaab Tech

Division Landsystem

4

Översten av första graden Carl Herlitz haravlidit i en ålder av nära 89 år. Hans när-maste är dottern Annika samt sönerna Nils,Örjan och Andreas med familjer.

Carl Herlitz föddes i Uppsala 1914, son tillstatsvetaren, professorn och riksdagsman-nen Nils Herlitz och hans hustru Gurli.

Carl blev officer och fänrik vid SmålandsArtilleriregemente 1937. Efter Krigshög-skolan 1944-1946 blev han general-stabsofficer och en mycket varierande kar-

riär inleddes med tjänstgöring i VästraMilitärbefälsstaben, Arméstaben och För-svarsstaben. Carl övergick till Luftvärnet1952 och tjänstgjorde då vid KarlsborgsLuftvärnsregemente. Hans karriär inomLuftvärnet fortsatte som chef för Luftvärns-skjutskolan 1964-1966 och som chef förLuleå luftvärnskår 1966-1968.

Carl Herlitz tillträde som luftvärnsinspektör1968. Han ingick då som sakkunnig i denpågående, mycket omfattande Luftförsvars-utredningen – LFU 67. I arbetet diskutera-

Carl Herlitz in memoriam

5

Artilleri & Luftvärndes avvägningsfrågor mellan flyg och luft-värn, men också inom luftvärnet.

Carl hade den svåra uppgiften att balanseramellan två mycket engagerade grupperingarmed olika syn på den framtida beväpningeninom luftvärnet. Den ena gruppen ville satsapå att utveckla automatkanonsystemen medny eldledningsutrustning och smartare am-munition. Den andra ville introducera ettlättrörligt luftvärnrobotsystem. Beslutet blevatt det av Bofors utvecklade luftvärnsrobot-systemet RBS 70 skulle anskaffas, men ocksåatt bibehålla och i viss utsträckning utvecklade befintliga automatkanonsystemen.Luftvärnet inledde därmed en mycket fram-gångsrik förnyelse och uppbyggnadsperiodsom kom att fullbordas först sedan Carl1975 lämnat över till sin efterträdare sominspektör.

Carls intresse för utbildningen var stort. Haninförde Vandringspristävlingen mellankompanier med värnpliktiga under utbild-ning vid de olika luftvärnsregementena. Detvar en stimulans som låg rätt i tiden och komatt betyda stora utbildningsframsteg. Hanlade också stor vikt vid utbildningen i luft-försvar vid arméns övriga truppslag. Sär-skilda utbildningsanvisningar utarbetadesoch förbandsinspektioner genomfördes.

1967 valdes Carl Herlitz in i Kungl. Krigs-vetenskapsakademien, avdelning III,

luftkrigsvetenskap. Genom Carl fick akade-mien en mycket engagerad och flitig leda-mot. Förutom aktiv medverkan i avdelning-ens arbete och med artiklar var hanakademiens sekreterare 1972-1978 och re-daktör för dess Handlingar och Tidskrift1977-1981.

Carl var också engagerad i Artilleriklubbenoch medverkade med åtskilliga artiklar iArtilleri-Tidskrift under mer än 40 år. Hanvar ordförande i klubben 1965-1972

Carl var mycket intresserad av svenska ar-méns historia och traditioner. Han har pu-blicerat många artiklar och även bokenSvenska arméns regementen: Regements-traditioner om förbandens tillblivelse,utveckling och traditioner. Han ledde un-der tiden 1975-1980 det omfattande arbe-tet med utarbetandet av luftvärnets histo-ria.

Carl fick förmånen att njuta sitt otium sompensionär under mycket lång tid. Det varingalunda en passiv tillvaro utan i hög graden aktiv sådan vilket hans omfattande för-fattarskap vittnar om.

Carl Herlitz var en verklig vän i svåra si-tuationer. Vi kommer att minnas honomoch saknar honom.

Sven Sjölander

Porträttet hämtat ur Ulf Persson:Luftvärnets chefer.

6

Ledare

Lave Malmgren

Överstelöjtnant Lave Malmgrenär redaktör för tidskriften.

M edan jag går och funderar över minspalt i årets sista nummer får jag ett

ovanligt telefonsamtal. Det är en äldre gent-leman, hör jag på rösten, som presenterar sigsom Christer Erlandsson. Han frågar om jagminns honom och jag svarar litet diffust attdet ringer en klocka medan jag febrilt letar iminnet efter någon Christer Erlandsson.

Han ger mig några ledtrådar och jag minnsen kustartilleriofficer, som visade oss fastabatterier i Skåne när jag var kurschef påArtilleriets Regoffskola. Jag minns en officer,som med stor inlevelse och kunnighet berät-tade om kustartilleriets uppgifter och anlägg-ningar på ett sätt som övertygade både migoch mina elever om att här skulle ingenkomma iland så länge pjäserna kunde skjuta.En människa som trodde på sin uppgift ochförmedlade samma övertygelse till oss.

Under samtalet sökte jag utröna varför hannu efter 20 år ringde upp mig en fredags-kväll. Ville denne hedersman egentligen barabeklaga sig över utvecklingen i Försvaret ochsamtidigt dela litet nostalgi från tiden, då hansjälv hade arbetat med det han trodde på?

Det passade då ganska bra att jag justhade bevistat Artilleriklubbens höst-

möten i Boden och Kristinehamn ochkunde återge en del av Anders Carells in-formation vid dessa möten.

Det är inte meningsfullt att tvista om det ärdet väpnade angreppet eller våra möjligheteratt delta i internationella uppgifter som skallkonstituera Försvarets förmåga. Det är för-mågan till väpnad strid som är utslagsgi-vande. I bland passar polis, räddningstjänsteller sjukvård bättre för att lösa uppgifterbåde inom och utanför våra gränser. Men inågra sammanhang kan det krävas en väp-nad insats. Och då krävs militär trupp ut-bildad och med mandat för just detta.

För markstridsarenan gäller särskilda kravpå den väpnade förmågan. Inte just för attdet skulle vara svårare att upptäcka och läges-bestämma mål på marken än i luften ellerpå havet (vilket det på sätt och vis ändå är).Utan därför att marken är där vi bor ochverkar, där vi odlar vår mat och gömmer våragerillaförband.

Förmåga till väpnad strid

7

Artilleri & LuftvärnDet finns ett alldeles oavvisligt krav på attbehärska alla funktionerna i markstriden föratt kunna fylla en uppgift i den väpnade stri-den. Det krävs ledning, underrättelsetjänst,bekämpning, skydd, rörlighet, uthållighetoch logistik.

I vår kompetens för den väpnadeförmågan på markstridsarenan kaningen av dessa komponenter undvaras.

Detta utgör således grunden för vad vi måstehävda i nästa års försvarsbeslut. Man får inte”nischa” oss ur kravet på varken artilleri el-ler luftvärn eller någon annan bekämpnings-förmåga för markstriden. Kompetensenmåste finnas över hela bredden.

För att upprätthålla kompetensen krävs vi-dare grundutbildning som svarar mot bred-den – i princip utbildning av alla typer avförband ingående i ”en brigad” varje år.Handlingsutrymmet ligger i hur många för-band av varje typ som vi behöver anskaffaoch vidmakthålla över tiden.

Vad finns det då för handlingsutrymmeför förnyelse av vår förmåga till väp-

nad strid under försvarsbeslutsperioden 04-08? Det nedslående svaret är att handlings-utrymmet i stort sett är intecknat – eller sna-rare överintecknat av redan gjorda åtagande.Något kommer Artilleriet och Luftvärnet tillgodo men lejonparten är reserverad för JAS.

Under försvarsbeslutsperioden 08-12 finnsdäremot rätt stort spelrum. Där finns ut-rymme för både nytt artilleripjässystem(15,5 cm dumperburet?) och utveckling,kanske även anskaffning av Excalibur tillArtilleriet och BAMSE till Luftvärnet.

I detta temanummer av tidskriften berät-tar författare med erfarenheter från både

officers- och värnpliktsutbildning om hurden nya situationen har satt sin prägel påutbildningen.

Något förvånande – kanske – för denoinvigde har utbildningen påverkats mycketmåttligt. Förmågan till väpnad strid ställersina krav oavsett om en angreppsbereddfiende rustar sig vid våra gränser eller ej. Vadsom tydligen har större genomslag är med-vetenheten om att väpnade uppgifter kankomma att behöva lösas tillsammans medandra nationers förband.

Mindre förvånande – även för den oinvigde– är att så många av författarna pekar påkravet på moralisk resning hos officeren.Särskilt betonas detta för hans förhållnings-sätt i internationella uppgifter. Etik ochmoral behöver sannerligen prägla den somskall hantera fredsbevarande uppgifter i län-der med annan kultur.

Inte vet jag om jag hade så mycket attsäga till tröst åt Christer Erlandsson. Men

till slut… Nya tider ställer nya krav. Chris-ter och jag får väl glädja oss åt att Försvaretfyllde sin uppgift på vår tid och höll varjepresumtiv angripare på avstånd. De nyahoten mot oss ser helt annorlunda ut ochbehöver kanske kunna mötas utanför lan-dets gränser – i internationella missioner –eller inom våra gränser – om de uppträder iform av terrordåd.

Det är sannerligen inte någon enklare upp-gift Försvaret har att tackla idag än underdet kalla kriget!

8

Militärpedagogik

Denna artikel belyser sambandet mellankrigsvetenskap och militärpedagogik. Vadkan militärpedagogik åstadkomma på hög-skolenivå förutom att förmedla kunskap?

Två utgångspunkterDet som skiljer officerare och meniga frånalla andra personalkategorier är att stats-makterna behöver dem för att kunna bru-ka militärt våld, och om uppgiften kräverdet, bruka militärt våld för att döda. Offi-cerare blir alltså en representant för stats-makten i den svåraste av situationer, som iförsta hand handlar om att leda militäraförband och andra officerare. Uppgiftenställer emellertid även krav på att ta handom medborgare som berörts av krigshand-lingar.

Härav följer behovet av att utbildningenav officerare tar sikte på att ge dem en grundför att klara av väpnad strid.

Civil eller Militär Pedagogik?Den svenska läroboken ”Pedagogiska grund-er” definierar pedagogik såsom ”vetenska-pen om utbildning, undervisning, lärande ochpersonlig utveckling. Pedagogiken behandlarbland annat lärandets biologiska, sociala ochpsykologiska förutsättningar” 1.

Pedagogiken måste förhålla sig till verklig-heten. Förhärskande kunskap, kultur, män-niskosyn, etik och moral, mm påverkarpedagogiken, förutom den påtagliga tek-niska utvecklingen. Beskrivningar av dettaförhållande mellan pedagogik och samhällekallas pedagogiska filosofier 2.

Carl von Clausewitz förde in de mänskligafaktorerna i sina studier av krig. Han ställ-de frågor om betydelsen av människansvilja, om mänskliga reaktioner i krig, om

Anders Cedergren

Överstelöjtnant Anders Cedergren är chef vidFörsvarshögskolans markoperativa avdelning.

Han har skrivit artiklar och deltagit som författarei böcker inom ämnesområdena militärpedagogik,

militärteori och operationer.

Militärpedagogik och krigsvetenskap

1 Pedagogiska Grunder, s 3732 Stensmo, s 17

9

Artilleri & Luftvärnfaktorerna etik och moral, om härförarensbetydelse mm. För honom var reflektion(Ty Betrachtung) en mycket viktig del avteoretiserandet. Reflektionens viktigasteuppgift var inte att lära ut ”Vad” eller”Hur”, utan hade som ändamål att utveckladen militära omdömesförmågan.

Militärpedagogik förekommer inte sombegrepp i alla länder. Däremot finns i deflesta länder behov av att utveckla männis-kor i ett militärt system till värdefulla in-divider, både som officerare och meniga.

Utgångspunkten väpnad strid och militärtvåld ställer särskilda krav på moral och etik.Det militära våldets konsekvenser är dra-matiska. Ett etiskt förhållningssätt måstefinnas med i officers- och förbandsut-bildning. Det är främst därför motiveratatt tala om militär pedagogik.

Militärpedagogikens rollI krig är det människan som bär på viljantill seger och som fattar beslut avseende attinleda, fullfölja och avsluta nyttjandet avmilitärt våld. Människans förmåga till attlära och tänka gör henne till den domine-rande kraften vid bruk av militärt våld. Närmiljöerna, där väpnad strid förekommer blirmer komplexa och oförutsägbara, är be-hoven stora av självständighet och beredskapatt agera. Carl von Clausewitz betonade attmänskliga faktorer är mycket svårare att stu-dera (än tekniska, förf anm) på grund av attde är holistiska3 till sin natur. De kan intebrytas ut och bli enkla, mätbara parametrar4.

Vid väpnad strid står människan i centrum.Människors kunskaper och insikter, sätt atttänka sätter nivån vad som är möjligt attåstadkomma. Det är kvaliteten i männi-skans tänkande som avgör om operationervinns eller förloras. Det viktiga i officers-utbildningen är studier av krigskonst ochutveckling av förmåga i krigskonst. I detsammanhanget är det viktigare än någon-sin att officerare och meniga på alla nivåerkan TÄNKA. Förmågan att tänka och lärai svåra och dynamiska situationer, är unikför människan. Militärpedagogiken kanverksamt bidra till att officeren blir just etttänkande vapen 5.

Militärpedagogikens andra viktiga uppgiftbör då vara träna de studerande till attkunna AGERA, dvs att som militär chefkunna fatta lämpliga beslut och handla.

Att skapa gynnsamma

förutsättningar till att

TÄNKA – AGERA – LÄRAär militärpedagogikens

viktigaste funktion.

I officersutbildningen består lärandet tillstor del av reflektion över det som upplevtsi de praktiska momenten. I reflektionenjämförs upplevelserna med teorierna. ochdetta fördjupar och förstärker kompeten-sen. Utan denna reflektion och bearbetning

3 Holistisk (från grek. holos ”hel”). Teori som utgår från atthelheten är större än summan av delarna. (Pedagogiska grun-der, s 73)4 von Clausewitz 1989, andra boken, femte kapitlet.

5 Jfr Mattsson, P. och Wijnbladh, C., Det tänkande vapnet.En förstudie av militärpedagogik inom Försvarsmakten – ettpedagogiskt forskningsarbete på uppdrag av Högkvarteret hös-ten 1999.

10

Militärpedagogikav praktiska erfarenheter, kan sannolikt intedjup inlärning ske.

Innan detta avsnitt om militärpedagogik-ens roll avslutas behöver ytterligare en as-pekt tas upp. Militärpedagogiken är verk-tyget för att fostra människor att verka iett militärt system. Målet är att både bi-bringa kunskaper och färdigheter och attförmedla ett förhållningssätt till sitt yrke idet militära systemet. Vad som menas ärnärmast officersutbildning, men äger sin till-lämplighet även för utbildning av förband.Militärpedagogiken vid förbandsutbildningskapar en gemensam referens- och be-greppsapparat som måste finnas för att för-bandet skall bli dugligt.

Genom väl avvägda övningar växersammanhållning och förmåga i ettförband. Med förtroende för sina befäloch kamrater kommer så småningom enförbandsanda att utvecklas. Etiken somgenomsyrat utbildningen kommer attvara tydligt spårbar i det sociala klimatoch den förbandsanda som råder i ettförband.

Militärpedagogiken ioperationskonstI officersutbildningen är det inte längresträvan att hitta ”rätt” scenario, ”rätt”motståndare, ”rätt” teknologi och ”rätt”tidpunkt för kommande konflikter somofficerare och förband kommer att hamnai. Gör vi trots allt det kommer vi bara atttvingas konstatera att det blev annorlundaeller mycket annorlunda, än det vi förut-såg.

Den stora pedagogiska utmaningen hand-lar i stället om att hitta metoder för studierav militärteori och skapa kunskap om

• vad krig är,

• hur krig skall vinnas,

• hur man bäst förbereder sig,

• hur krig skall kunna förhindras och• hur krig skall kunna avslutas.6

Med denna förståelse bör nästa steg varastudier av doktriner.• Vilka mål är satta nationellt och interna-

tionellt?

• Vad skall (kan) åstadkommas under dennärmaste 5-års perioden?

• Vilka principer skall ligga till grund förnyttjandet av våra stridskrafter nu ochunder de närmast kommande åren?

Med militärteoretisk förståelse och doktri-när kunskap kan man sedan öva sig i attplanera och genomföra operationer, dvsman övergår till tillämpning. Exempel påfrågeställningar:

• Hur skall tillgängliga resurser användasför att nå mål?

• Vilka operativa och taktiska principeräger sin tillämpning i den aktuella situa-tionen?

• Vilka blir konsekvenserna av olika ope-rativa och taktiska handlingsvägar?

• Hur skall kaos och osäkerheter kunnahanteras?

Med olika operativa principer och taktiskagrunder som tema i tillämpningen gesmöjligheter att öva sig i olika metoder för

6 Rekkedal, s 21-29.

11

Artilleri & Luftvärn

att åstadkomma exempelvis överraskning,lokal överlägsenhet, handlingsfrihet mm.

Det viktiga i ett sådant här koncept är attman använder militärteorin som stöd föratt tänka, doktrinen som stöd för att fattaövergripande beslut (agera) och operatio-nen för att tillämpa.

Med denna pedagogik ligger utma-ningen i tänkandet, i beslutsfattandetoch i konsekvenshanterandet. Det villsäga att militärpedagogiken ger möjlig-het att öva sig i att hålla en röd tråd frånproblem via lösning till inlärning.

Det är inte heller avsikten att försöka attavgöra vad som kan betraktas såsom rätt el-ler fel, kanske inte ens ändamålsenligt attleta fram lämplig eller olämplig lösning. Detsom är viktigt är den röda och spårbara trå-den i tänkandet – agerandet – lärandet.

Med detta synsätt har geografi, tidpunkt,organisation mm mindre betydelse. Man börvälja scenario utifrån de bästa militärpeda-gogiska förutsättningarna. Sådana förut-sättningar kan vara kartunderlag, tillgäng-lighet, publicerat material, sekretessnivå påhändelser (ifall det handlar om att studeramilitärteori utifrån ett krigshistoriskt sce-nario).

Denna pedagogik gäller inte bara de olikaämnena inom krigsvetenskap. Den rödatråden inom ett konfliktscenario bör fast-mer binda ihop institutioner som ansvararför olika ämnesområden. Likaså måste an-dra institutioners ämnesområden, såsomteknik, ledarskap och strategi, inkorporeras,integreras, i utbildningen och inte hante-ras isolerat var för sig.

Lärandet är emellertid inte linjärt såsomtextrutan på sida 9 kan ge sken av. Nedan-

12

Militärpedagogikstående modell återspeglar ett mer dyna-miskt förlopp i lärandet.

Modellen omfattar således både det gene-rella (teorier) och det specifika (empiri7). Ilärandet är det emellertid reflektionen somhar den dominerande rollen. Reflektion gerden direkta kopplingen mellan teori ochpraktik. Teori är utgångspunkt för tänkan-det. Den kompletteras med praktisk erfa-renhet efter att ha agerat och tillämpat teo-rin i praktiken. Erfarenheterna bearbetassedan och jämförs med teorierna. Så fördju-pas deltagarnas kunskap. Med duktigadeltagare och lämplig militärpedagogik, kantill och med ny kunskap upparbetas och åter-föras till teorin. Med denna metod kan mi-litärpedagogik bidra till att ämnet krigsveten-skap utvecklas.

Med den ledningsfilosofi som är förhärsk-ande inom Försvarsmakten, kallad upp-dragstaktik, är det av stor vikt för en lyckadoperation att det finns kompetenta ochhandlingskraftiga individer på alla nivåer.Dessa måste kunna förstå vad som skallåstadkommas och fatta beslut som bär motmålen, även när läget är oklart eller kaotiskt.Följaktligen är självständighet och handlings-beredskap övergripande mål för officers-utbildning.

En tydlig koppling bör sökas mellan nytt-jad militärpedagogik och uppställda mål.

Militärpedagogiska metoderEn god pedagogik strävar mot en bra ef-fekt eller ett bra resultat. Valet av militärpe-

dagogiska metoder styrs inte bara av ämnes-omfånget, utan i hög grad även av vilkamilitärpedagogiska syften som eftersträvas.

Militärpedagogik är heller aldrig ”tyst”.Den talar sitt eget tydliga språk om förhål-landen mellan individer, lärare och elever.Den predikar budskap om individers värde,om de t ex är ersättbara eller unika. Valetav pedagogiska metoder kombinerat medetik påverkar i hög grad individers lärande,attityder och utveckling. Därmed sättsgränserna för vad som är möjligt att uppnåför elever i ett militärt utbildningssystem.

Metoderna kan skifta och bör väljas uti-från vissa kriterier. Sådana kriterier kan vara• Helhetsbaserad inlärning.• Kombination av flera kunskapsområden/

ämnen.• Tillvaratagande av erfarenheter och kun-

skaper hos de studerande.• Dokumentation av särskilt bra resultat.• Variation i valet av olika pedagogiska

metoder, bl a teori/praktik.• Självstudier och tid för reflektion.• Tempo.

Allt i syfte att skapa

• Stimulering av intresse hos studerandenoch lärare.

• Möjligheter för intresserade och duktigaelever att själva gå vidare.

• Självständighet och handlingsberedskap.

• Utveckling av ämnesområdet – tillför-ande av ny kunskap

Val av pedagogiska metoder är beroendeav gällande utbildningsmål. Trots det kan

7 Empirism efter grekiskans empeiria = erfarenhet. Kunskap kom-mer ur erfarenhet. Kunskap förvärvas genom observation av enyttre verklighet. Kunskap består av bearbetade sinnesdata; alltsom är i förståndet har tidigare varit i sinnena. (Stensmo, s 30)

13

Artilleri & Luftvärnföljande sammanfattning beskriva sam-manhanget mellan metod8 och effekt.

Inriktninggenom föreläsningar.

Breddgenom studier.

Djupgenom seminarier.

Syntesgenom fältövningar och krigsspel.

Sammanfattning och avslutningÄven om pedagogiken vid en försvarshög-skola har många beröringspunkter och ge-mensamma grunder med annan högskole-pedagogik ger bruket av militärt våld ochde etiska dimensioner som denna rätt ochdetta ansvar medför, skäl att utveckla me-toder, analyser och förhållningsätt somsammantaget gör skäl för epitetet MilitärPedagogik.

En av militärpedagogikens viktigaste målär att fostra individer till att fungera i ettmilitärt system. Härvid är en av de främstauppgifterna att bidra till att skapa office-rare med god självständighet och höghandlingsberedskap.

Vägen dit illustreras av figur på sidan 11.Huvudingrediensen i att lära består av enåterkoppling av tillämpningsmomenten tillteori och doktrin, det vill säga reflektion.

Människan bär på viljan och omdömesför-mågan. Människan kan i ett dynamisktvåldsförlopp lära av sina erfarenheter. Detger henne en unik och överordnad ställ-ning i det militära systemet. Hon kan medfog kallas det tänkande vapnet. Militärpe-dagogiken har att förhålla sig till detta.

Militärpedagogiken är inte neutral. Denskapar visserligen förutsättningar för lär-ande och som verktyg förmedlar den kun-skap, men är samtidigt ett medium sombär på sina egna budskap. Val av militär-pedagogiska metoder påverkar individerslärande, attityder och utveckling.

ReferenslitteraturCedergren, A. och Tirud, O.: Militär Pe-dagogik – behövs den?, PM, Försvarshög-skolan, Operativa institutionen, 2002-01-07.

Claesson M., Ericsson L. och Mattsson P.(red.): Manövertänkande. Essäer kring teorioch praktisk tillämpning, ACTA C13, För-svarshögskolan, Operativa institutionen,Stockholm, 2001.

Clausewitz, C. Von: Om kriget, Bonniers,1991.

Försvarsmakten: Pedagogiska Grunder,Högkvarteret, Stockholm, 2000.

Mattsson, P. och Wijnbladh, C.: Det tän-kande vapnet. En förstudie av militärpeda-gogik inom Försvarsmakten – ett pedagogisktforskningsarbete på uppdrag av Högkvarterethösten 1999, Försvarshögskolan ACTA D4,Stockholm, 1999.8 Det finns fler pedagogiska metoder än de i figuren angivna.

14

MilitärpedagogikPappila, O., och Mattsson, P.: Gruppexa-minationsformer, en förstudie av individ ochgruppexaminationsformer för Stabsprogram-met Armén 1998 under taktikmoment TA:4,Forsknings och utvecklingsrapport FHS/LI/OPI 99:01.

Rekkedal, N-M.: Modern krigskonst, Mili-tärmakt i förändring, Försvarshögskolan,Krigsvetenskapliga institutionen, 2002.

Stensmo, C.: Pedagogisk Filosofi, Student-litteratur, Lund, 1994.

Toiskallio, J.: Military Pedagogy, Finska För-svarshögskolan, Helsingfors, 1998.

Toiskallio, J.: Military Pedagogy as a PracticalScience, Finska Försvarshögskolan, Helsing-fors, 2001.

Toiskallio, J.: Cyborgs and Humans – TwoParadigms of Military Pedagogy, (Draft), Fin-ska Försvarshögskolan, Helsingfors, 2001.

Trowald, N.: Råd och idéer för examinationeninom högskolan, Högskoleverkets ex-aminationsprojekt, december 1977.

15

Artilleri & Luftvärn

Officersutbildningen vid Militärhögskolanhar förändrats under en följd av år i syfte attmöta den nya hotbilden, eller bristen på entydlig och konkret sådan. Jag ger här en be-skrivning, som är baserad på min person-liga erfarenhet och mina reflektioner underden tid jag varit ansvarig för taktik- ochteknikutbildningen vid MilitärhögskolanKarlberg (MHS-K). Utöver detta har jag un-der två år studerat vid Uppsala Universitetoch bedömer att jag väl känner till det civilaskolsystemet på motsvarande nivå.

Den grundläggande officersutbildningenbörjar egentligen först nu finna sin form ochstruktur. Att formen ändrades beror till stordel på den utredning som genomfördes förungefär tio år sedan. Den slog bl a fast attkadetterna måste få en större ”allmänbild-ning” omfattande även andra försvarsgrenarän deras egen. Den bild av försvaret sombaserades på genomförd värnplikt ansågs

otillräcklig i deras officersroll. Detta med-förde i sin tur att utbildningen vid de trupp-slagsvisa officersskolorna begränsades tilltermin tre och fyra vad gäller den grund-läggande officersutbildningen.

När det gäller termin ett och två beslutadesatt dessa skulle genomföras försvarsgemen-samt. Inom ramen för detta skapades tre mili-tärhögskolor belägna i Östersund, Stock-holm och Halmstad. Under innevarande ut-bildningsår (2003/04) är det första gångensom de tre skolorna har elever från alla för-svarsgrenarna. Däremot finns inte samtligaarméns truppslag företrädda vid alla skolor.

Vilka krav ställs på officeren?Bristen på en tydlig hotbild ställer en radolika krav på officeren och hur han ellerhon utbildas.

Först och främst ställer den ett ökat krav på

Tomas Ronqvist

Major Tomas Ronqvist tjänst-gör f n vid MilitärhögskolanKarlberg som huvudlärareteknik och taktik. Han till-hörde ursprungligen Lv 3 ochbytte till S 1 i samband mednedläggningen av Lv 3. Frånårskiftet återgår han tillluftvärnet med placering vid LvSS. Utöver militäraskolor har Ronqvist en kandidatexamen i statskunskapomfattande globaliseringsfrågor, internationella relatio-ner och krishantering.

Officersutbildning vid Militärhögskolan

16

OffUtb MHSen mer allmänbildad officer, som har för-mågan att dra egna slutsatser i olika situa-tioner, som han kan komma att hamna i.Förr kunde officeren på den lägre nivån oftahandla på ett givet sätt i en rad delvis stereo-typa situationer. Det sätt man agerade påframkom genom en noggrann analys av fien-den och dennes sätt att uppträda. Utifråndetta hade man utvecklat en svensk taktikoch stridsteknik, som var väl anpassad föratt möta just denna fiende. För att sedankvalitetssäkra att rätt beslut fattades, genom-fördes tillämpningsövningar där fiendensagerande var givet, och som i sin tur gav ettmer eller mindre rätt sätt att lösa den givnauppgiften.

Utbildningen vid de olika officersskolornagick oftast ut på att utbilda eleven i den tak-tik som mötte det specificerade hotet, vil-ket medförde att detaljeringsgraden och tyd-ligheten var mycket hög. En positiv konse-kvens av detta blev att taktikutbildningenkunde bedrivas utifrån fasta normer och reg-ler inom ramen för tydliga hotscenarier.

De större kraven på att kunna bedömaett mer mångfacetterat hot, och hur dettaskall mötas, har medfört ökade krav påofficerens allmänbildning och förmåga attse sin roll i ett större sammanhang.

En vaktinstruktion till en grupp soldater ien internationell insats kan få säkerhets-politiska konsekvenser om den inte är an-passad till mandatet för insatsen. Detta med-för att den chef som ger instruktionen måstekunna förstå konsekvenserna av sitt hand-lade och se sin roll i ett större perspektiv änvad som krävdes tidigare. (Reflektionen! Jfrföregående artikel).

Förutom att hotbilden har blivit mycket merabstrakt och mångskiftande, har den tek-niska utvecklingen medfört en revolution. Iprincip alla system som ingår i försvaret ärmycket avancerade och det är svårt att göraskillnad på tekniska och icke tekniska trupp-slag. Detta har medfört att det ställs yt-terligare krav på att officeren omfattar dengrundläggande tekniken på ett bra sätt.

Den nya tekniken har också medfört ett nyttsätt att leda förband. Det s k NBF1-koncep-tet har som målsättning att alla, oberoendeav ledningsnivå, skall kunna få tillgång tilldet aktuella ”läget”. Det har ytterligare för-stärkt behovet att förstå helheten för denstrid som genomförs, då man inte alltid harhandlingsfrihet med det egna förbandetsresurser.

Slutligen har Sveriges internationellaåtaganden medfört att vi redan somunga officerare måste vara beredda attkunna genomföra våra uppgifter i eninternationell miljö.

Det ställer krav på goda språkkunskaperoch förståelse för hur andra länders försvars-makter arbetar och agerar internationellt.Kontaktytan mot medborgarna i de olikaländerna finns oftast mot de yngre office-rarna, då dessa ingår i de förband som ge-nomför själva verksamheten på plats.

Hur ser den grundläggandeofficersutbildningen ut?Beskrivningen av de olika ämnena kon-centreras här bara till den gemensammadelen av officersutbildningen som skerunder termin ett och två.1 NätverksBaserat Försvar

17

Artilleri & Luftvärn

För att möta de nya kraven på kunskap ochförmåga har man skapat en annan modellför studier vid Militärhögskolan än tidigare.Det som har skett är en anpassning till denakademiska världen, där grunden för kun-skapen har ett mera vetenskapligt perspek-tiv, vilket innebär att det som lärs ut skallkunna beläggas via forskning eller väl be-prövad erfarenhet. Vidare skall det som stu-deras och lärs ut kunna mätas och doku-menteras.

Studierna kan bli ganska abstrakta ochett ”rätt” svar på en uppgift kan iblandvara svårt att bestämma. Istället måstelösningar diskuteras från olika perspek-tiv, där argumentationen utifrån forsk-ning är det som oftast gäller för att fattariktiga beslut och få gehör för dessa.

De studier som genomförs inledningsvis ärav relativt allmän karaktär. Utifrån olikauppkomna situation skall man kunna an-vända kunskaperna på ett lämpligt sätt.Detta har medfört att förberedda mallaroch standardlösningar inte kan användassom förr. Elevens egen kreativitet och per-sonliga kunskap är gränssättande.

De ämnen som studeras under Militärhög-skolan första två terminer är språk, statsveten-

skap, idrott och hälsa, teknik, taktik, ledarskapoch något som benämns ”officersrollen”.

Språkutbildningen omfattar främst militär-engelska som läses med inriktningen på olikatyper av termologi inom det militära områ-det. Tyvärr har de allmänna svenskaspråkkunskaperna sjunkit så en del avkadetterna är tvungna att genomföra extrautbildning i svenska för att kunna bli god-kända. Det finns ett fåtal kadetter som lyckastenta av engelskan och därmed få möjlighetatt läsa franska eller tyska under året.

Statsvetskapen läses med syfte att dels för-stå hur Sverige styrs och fungerar ur ettförvaltningsperspektiv, dels hur vår säker-hetspolitik formas utifrån de världsordnings-modeller som beskriver hur länder och sta-ter agerar mot varandra. Vidare försöker manatt skapa förståelse för hur Försvarsmaktenär en del av vårt säkerhetspolitiska agerandeoch hur respektive officer är en kugge i dettainternationella system.

Idrott och hälsa omfattar egen träning, kun-skaper om fysisk träning och hur den skallläggs upp, genomföras och utvärderas. Allt isyfte att skapa en god hälsa och bra strids-värde för aspirantens framtida soldater ochelever. Mycket av genomförandet handlar

Sveriges internationella åtaganden återspeglas i utbildningen vid MHS.

18

OffUtb MHSom praktisk tilllämpning av de teoretiskakunskaper som förvärvas under kursen.Minst tre obligatoriska träningspass i veckangenomförs.

Ledarskapsutbildningen under de förstaterminerna omfattar främst utveckling somindivid, ökad medvetenhet om hur grupperfungerar och hur mitt eget agerande upp-fattas av omgivningen. Utbildningen itruppföring och trupputbildning är mycketbegränsad under de två första terminerna.Den genomförs till huvuddel vid de olikatruppslagsskolorna under termin tre ochfyra.

”Officersrollen” är ett nytt ämne som till-kommit i syfte att sätta ett namn på vad somingår i att vara officer, men som inte kaninrymmas inom de övriga ämnena. Exem-pel är utbildning som rör etik, värdegrunderoch olika självkännedomsövningar. Totaltomfattar ämnet hela tio veckor under deförsta två terminerna.

Teknik och taktikTekniken omfattar ca fem veckor under detvå första terminerna och är av allmän ka-raktär. Det innebär att utbildningsnivånblir ganska låg, då man är tvungen att an-passa sig efter lägsta nivån för att alla skallkunna vara delaktiga. Detta drabbar främstelever från de ”tekniska” truppslagen ochförsvarsgrenarna, eftersom dessa oftast un-der sin grundutbildning har arbetat med till-lämpningar på en relativt hög teknisk nivå.

Taktiken är en relativt stor del av ut-bildningen under de första terminerna.Den omfattar endast allmän taktik ochförsvarsgrenstaktik i stort. När det gäller

truppslagstaktiken sker den vid trupp-slagsskorna under termin tre och fyra. Dentaktiska utbildningen är uppdelad i tre storaskeden (gäller MHS-K).

Inledningsvis läser eleven militärteori ochlär sig de grundläggande taktiska begrep-pen samt taktikens och stridens grunder.Vi använder kända militära slag och ope-rationer för att belysa dessa begrepp. Uti-från resultatet av det genomförda slaget/operationen, som har en känd lösning, för-söker vi se olika samband mellan nyttjan-det av de olika principerna och uppnåttresultat för striden.

Denna del är relativt teoretisk och syftartill att eleverna skall nå en förståelse förhur högre chef agerar och hur helheten istriden påverkar resultatet. De skallockså se sin del och roll i striden så attde kan agera enligt manöverteorin,vilken utgör en av våra ledstjärnor närdet gäller taktiskt agerande.

Därefter erhåller kadetterna utbildning igrundläggande stabstjänst, bedömande ochorderskrivning. Då spännvidden mellaneleverna och deras kunskaper är mycket storblir utbildningen med automatik ganskagrundläggande. Syftet med denna del är atteleverna skall lära sig att tala och skrivasamma ”språk” och att man tidigt ska över-brygga olika försvarsgrenslösningar på sa-ker och ting. Vi använder både den aktu-ella PUT-modellen2 för bedömande ochden NATO-standardiserade fempunkts-ordern för att skriva order, vilket på sikt

2 Planering Under Tidspress är en bedömandemetodik utveck-lad vid FHS av övlt Peter Thunholm. Doktorsavhandling:Military Decision Making and Planning: Towards a NewPrescriptive Model, Stockholms Universitet 2003.

19

Artilleri & Luftvärnborde leda till en gemensam bedömande-och orderstruktur inom Försvarsmakten.

Slutligen genomför kadetterna utbildning imer specifik försvarsgrenstaktik. Utbild-ningen är mycket olika beroende på vilkenförsvarsgren de tillhör. Förenklat kan sägasatt flottans och flygvapnets kadetter gör etttaktisk bedömande utifrån ett operatörs-perspektiv, där det gäller att optimera sys-tem och deras prestanda. Många skulle kan-ske kalla detta stridsteknik, men vi benäm-ner det taktik.

För arméns och amfibiekårens kadetterhandlar mycket av taktiken om att hittalösningar på hur man skall få sitt förband(plutonsnivå) på rätt plats, vid rätt tid ochmed rätt stridsuppgift för att kunna lösauppgiften på ett så bra sätt som möjligt.

Konsekvenser för Artilleriet ochLuftvärnetEfter min korta beskrivning av framför alltutbildningen under de två första ter-minerna kan man reflektera och konstateraatt utbildningen av officersaspiranter förluftvärnet och artilleriet skiljer sig betyd-ligt mot när jag genomförde motsvarandeutbildning under mitten av åttiotalet. Omden är bättre eller sämre i slutändan är ännusvårt att avgöra, då de som genomfört ut-bildningen inte har kommit så långt ikarriärsystemet.

Enligt min uppfattning är det synd att maninte direkt bygger vidare på den kunskapsom erhållits under grundutbildningen vidrespektive truppslag, då det ofta var själva

huvudtjänsten som fick eleven att fortsättatill officersyrket. Nu finns en avsevärd riskatt man inte finner yrket lika intressant, ef-tersom man inte får utöva det under en re-lativt lång tid.

Inom de tekniska truppslagen har vi ofta godkunskap inom såväl teknik som taktik. Våraelever skall ju i allmänhet agera på en högretaktisk nivå än eleverna från de förband, somvi skall understödja. Vi har teknisktkomplexa system, vilka kräver högt skattadevärnpliktiga i sin bemanning. Många av vårakadetter uppfattar det första året som ett årav väntan på att få börja på riktigt.

Det finns visserligen fördelar med dennahelhet under det första året, då det geren gemensam värdegrund, en samsynpå olika lösningar och en informellorientering om hur Försvarsmakten ärsammansatt och fungerar. Frågan ärbara om det som diskuteras utifrånkadettperspektiv är tillräckligt under-byggt då elevernas erfarenheterna ärtämligen begränsade.

Vi som lärare vid skolan uppfattar iblandatt våra kunder, förbandscheferna, inte ärriktigt nöjda med den produkt vi producerar,eftersom kadetten blir tämligen teoretisk ochinte speciellt duktig i den dagliga tjänstenspraktiska genomförande. Men samtidigt ärhan eller hon mer medveten om sin roll ihelheten ur ett försvarsmakts- och säkerhets-politiskt perspektiv. Om det är rätt eller felfår framtiden utvisa, kanske är det så att allainte kan lösa alla uppgifter, en del kanske ärmer lämpade för det praktiska och tvärtom.

20

Grunden för det militära försvaret är attkunna genomföra väpnad strid. För-svarsmakten skall ha sådan duglighet att för-svar mot väpnat angrepp eller medverkan iomfattande fredsframtvingande insats kangöras.

Försvarsmakten skall även kunna hävda denterritoriella integriteten samt stärka detsvenska samhället vid svåra påfrestningar.Vår roll förändras med samhällsutvecklingenoch skolans verksamhet och utbildningmåste anpassas efter bästa förmåga.

Luftvärnets Stridsskola flyttade år 2000 frånNorrtälje till Halmstad. Vi kan först nu seatt verksamheten vid skolan har fått denomfattningen som var tänkt. Vi har nyligenflyttat in i ändamålsenliga lokaler i detnyrenoverade skolhuset. Lektionssalarna harkompletterats med ett gemensamt utrymme

i form av ett ”kunskapstorg” (Karlsborg).Lärarkadern har fått erfarenhet och kunskapom luftvärnets utbildningsbehov av yrkes-och reservofficerare men också goda kon-takter med övriga militära och civila skolor.

En förutsättning för att nå ett gott ut-bildningsresultat är en bra samverkan medLuftvärnsregementet och luftvärnsbatal-jonen i Boden. Skolan deltar i stor omfatt-ning med olika kurser i den årliga övnings-serien.

Det är utifrån dessa uppgifter och förhål-landen som vi skall se den fortsatta utveck-lingen av skolan.

Internationella insatserEnligt PARP-avtal (Planning And ReviewProcess) ingångna av Sverige skall svenskaförband som deltar i internationella insat-

Jan Svensson

Överstelöjtnant Jan Svensson är chef för Luftvärnetsstridsskola. I sin tidigare tjänstgöring har han erfarenhe-

ter både som utbildningsledare vid regemente ochavdelningschef vid Försvarshögskolans chefsprogram.

Utbildningen vid Luftvärnets stridsskola

OffUtb LvSS

21

Artilleri & Luftvärnser ledda av NATO kunna svara för sitt egetskydd mot bl a luftangrepp.

Detta medför att det redan på mycket kortsikt är nödvändigt att öka kompetensen ochförmågan inom truppslaget avseende vilkakrav som ställs på luftvärnsförband i deninternationella miljön.

Skolan har därför som inriktning att ut-bildningen skall skapa förutsättningar ochkompetens för skolans elever, att inom ram-en för olika program eller kurser kunnadelta i internationella övningar eller insat-ser inom eller i anslutning till aktuell utbild-ning. Vi ser den fortsatta befattningsutbild-ningen som ett bra exempel på detta.

I år deltog luftvärnsofficerare, både från re-gementet och luftvärnsbataljonen i Boden,i övning ELITE. Syftet med deltagandet iövning ELITE var att före och under öv-ningen påbörja kompetensuppbyggnad påstor bredd för svenska luftvärnsofficerares• förmåga att genomföra planering för

svenska luftvärnsförbands deltagande iinternationella övningar och

• förmåga att leda svenska luftvärnsförbandvid samverkan med andra nationers luft-värn.

Övningen var upplagd som en dubbelsidigövning. Ändamålet för flygsidan var främstatt öva SEAD-företag (Suppression ofEnemy Air Defence) mot luftvärnsförband.Helikopterflygningar med bl a AH-64 före-kom också.

Vi ser deltagande från skolans sida som ennaturlig och nödvändig del i luftvärns-officerens utbildning.

Utbildning i Stridstränings-anläggning LuftvärnElever vid Taktiska Programmet, Yrkesoffi-cersprogrammet och Reservofficerspro-grammet utbildas i luftvärnets stridstränings-anläggning i Halmstad för att ha förmågaatt både på svenska och engelska ledaluftvärnsstrid och kunna samverka med sido-förband. Målet är att kunna agera som bi-trädande övningsledare (på olika nivåer) vidstridsträningsanläggningen och i aktuell be-fattning.

Eleven använder STANAG-uttryck(Standarduttryck i NATO) i luftvärnstjänstsåsom eld-, beredskaps- och samverkans-kommandon. Här är det viktigt att elevenlär sig NATO-strukturen.

Utbildning i stabsarbetsmetodikI samband med uppstarten av luftvärns-regementets övningsserie 2002 samman-ställdes de för året gällande styrdokumenten.Utbildning i ny ordermall enligt NATO: sfem punkter påbörjades.

Deltaganade i internationella övningar ären både naturlig och nödvändig del avluftvärnsofficerens utbildning.

22

Arbetet inriktades på att ta fram en ”punkt1-5-mall” som kunde användas av bådebataljons- och kompanistab. Efterhand harförslag på bilaga ”Luftstrid” i divisions- ochbrigadordrar utarbetats.

Parallellt med arbetet med utveckling avmallar har det Taktiska programmet 2002-2003 genomfört utbildning i militärteoriinklusive manövertänkande. Lärare vid sko-lan med erfarenheter från skolor i bådeUSA och i Norge, har kunnat ge ökadinsikt om ordermallens utformning kopp-lat till manövertänkande. Denna kompe-tens gav mallarna en ytterligare förklaringoch innebörd.

Efter genomförda stabstjänstövningar hös-ten 2002 genomfördes en besöksresa tillÖrlands flygstasion, Norge NATO, i syfteatt bland annat utröna hur norskt luftvärntillämpar sin orderskrivning till luftvärns-förband. Valet av resmål motiverades av attvid Örlands flygstasion utbildas deluftvärnsförband som från 2004 kommeratt ingå i NATO:s HRF (High ReadinessForces) koncept.

Resan gav många intryck och nya uppslag.Exempel på hur order för en för-bandsövning kan skrivas i fempunkts-format inhämtades. Dessutom erhölls ettstort underlag i form av ”Field Manuals”som tillämpas i USA:s luftvärn. Dessahandlingar är öppna och finns att hämtapå bland annat Internet. Det inhämtadeunderlaget kommer att användas i det fort-satta arbetet att utveckla luftvärnets order-mallar för att ge en ytterligare spårbarhetoch internationell anpassning.

Utvecklingen av ordermallar har fortsattunder övningsserien. I början av 2003 er-höll elever vid den fortsatta befattnings-utbildningen (FB 6) utbildning i att ge or-der på plutonsnivå. Yrkesofficersprogram-met och Reservofficersprogrammet använ-der strukturen på troppnivå. Detta innebäratt hela orderkedjan för luftvärnsförbandfrån division ner till och med enskild tropphar genomförts. Ordrarna har praktiskt an-vänds vid regementets övningsserie för attdärefter kunna utvärderas. Nu påbörjas ar-betet med att ta fram mallar för samtliganivåer som skall fastställas för tillämpningunder nästkommande övningsserie 03-04.

Ambitionen är att gå vidare med enkonceptuell tillnärmning för att fokuserapå utbildning av officerare mot använ-dandet av manöverteori inom luftvärnet.Omsättning av framtagna mallar tillengelsk rubricering kommer att ske föratt på så sätt bädda för framtida interna-tionella övningar och eventuella insat-ser.

Utbildning i TotalförsvaretDe Taktiska programmen ur flertalet avfunktionsskolorna deltar i Totalför-svarsövningen (TFÖ) vid Räddningsskolanpå Rosersbergs slott. För att kunna levan-degöra utbildningen kräver Totalförsvars-övningen duktiga medarbetare från andramyndigheter. Polisen ställer upp med före-läsare och rutinerade polisinsatschefer,räddningstjänsten med räddningsledare,sjukvården med akutsjukvårdare ochledningsläkare, HKV deltar med expertersom kan ge Försvarsmaktens syn på denfjärde uppgiften samt Hemvärnet med ut-bildade militära insatschefer (MIC).

OffUtb LvSS

23

Artilleri & Luftvärn

Från media har vi under årens lopp haftrepresentanter från TV 4, SVT, SR, lokal-radion och dags- och kvällstidningar.

Den studerande skall efter genomförd ut-bildning ha• kunskap och förståelse för de mekanismer

som aktiveras vid en katastrof av sådanomfattning eller karaktär, att de civilaresurserna behöver kompletteras medmilitära,

• god förståelse för sin egen roll i sam-manhanget och förståelse för de reglersom gäller för insatser, med militära en-heter under fredsförhållanden,

• förståelse för olika aktörers roller samtvilka befäls- och lydnadsförhållanden,

som gäller under fredsförhållanden samt• kunskap om de juridiska aspekterna vid

Försvarsmaktens stöd till samhället.

LvSS har hitintills varit ansvariga för öv-ningen men HkpSS tar över stafettpinnennästa år.

SlutordVi ser en positiv utveckling på skolans verk-samhet trots höstens turbulens i tilldelningav ekonomiska resurser. Arbetsuppgifternaär skiftande och utmanande. Vi ser ocksågoda möjligheter att påverka framtidens ut-bildningssystem utifrån betänkandet ”Ettreformerat skolsystem för Försvarsmakten”.Det kommer att bli en intressant uppgift!

I totalförsvarsövningar vid Rosersberg deltar – utöver försvarsmakten – polis, räddnings-tjänst och sjukvård.

24

OffUtb ArtSS

Vilken verksamhet genomförs egentligen vidvår skola, Artilleriets Stridsskola? Utbildarvi enligt högskolelagen och är utbildningenanpassad efter den nya hotbilden ochFörsvarsmaktens nya uppgifter? Detta varnågra av de frågor jag hade i bakhuvudetnär jag 2001 återvände till ”nya lilla akade-miska ArtSS” efter att tidigare ha tjänstgjorttre år på ”stora gamla ArtSS” där utbildningoch övningar drevs med invasionsförsvaretskrav som bakgrund.

Men är det så stor skillnad egentligen attutbilda mot invasionsförsvarets krav ellermot insatsorganisationens krav? Det är juinget tvivel om att vårt existensberättigandeär vår förmåga att föra väpnad strid. Dockhar en ytterligare dimension tillkommit i

och med att FM internationella insatserställs i fokus där svensk trupp kan kommaatt agera i såväl låga som höga konflikt-nivåer. Det är naturligt att verksamhetenvid FM skolor efter hand anpassas till dettafaktum.

Förändrad hotbildArtSS uppgift är i första hand att utbildafullt kompetenta artilleriofficerare menäven officerare från andra truppslag vilkaavses placeras inom funktionen indirekteld. Det har bland annat inneburit, främstvid Taktiska Programmet (TaP), att indi-viduella studieplaner riktade mot avseddabefattningar genomförs och att de stude-rande har, beroende på nivå, stor inverkanpå studieomfånget.

Lennart Gustafsson

Överstelöjtnant Lennart Gustafsson ärchef för ArtSS och från 2004-01-01

tidskriftens redaktör.

Utbildning vid ArtSS– anpassad till förändrad hotbild ochinternationellt perspektiv?

25

Artilleri & LuftvärnVåra officerare ska kunna verka effektivt iväpnad strid både i insatsorganisationen ochvid internationella insatser. Eftersom för-band som i framtiden uppträder internatio-nellt organisatoriskt och stridstekniskt intetorde skilja sig från förband som uppträdernationellt borde det framledes inte heller blinågon större skillnad i befattnings-utbildningen, förutom avseende stabstjänstdär utbildningen främst i taktik vid TaP ef-terhand förändras mot att nyttja internatio-nella metoder. Dessutom måste officerarnasförmåga att leda flexibelt sammansatta för-band ytterligare utvecklas.

Internationell tjänstSwedint genomför ju utbildning före varjemission, men funktionsskolorna bordekunna ge de blivande fänrikarna och kapte-nerna en grund att stå på. Det föreliggernaturligtvis olika utbildningsbehov beroendeav på vilket program utbildningen sker.

En nivå 6-officer torde vid internationellainsatser tjänstgöra som chef i gruppnivåvarvid hans/hennes truppföringsförmåga,specialkompetens, förmåga i strid ochspråkkunskaper är viktigast medan en nivå5-officer kan hamna i en mer komplex si-tuation där även förmåga att kunna for-mulera och ge order, samverka med andrainternationella enheter och civila myndig-heter måste föreligga, dvs förmåga att till-lämpa internationell stabsarbetsmetodikmåste finnas. Dessutom tillkommer mate-riella skillnader mellan svenska och icke-svenska förband, t ex skjutmetoder, mendetta behandlas inte här.

Gemensamt för alla är ett mera ”mjukt” ut-bildningsbehov; officerare som uppträder i

ett internationellt perspektiv bör ha en rättutvecklad etik och moral för att kunna verkaeffektivt och undvika konflikter i en miljödär värderingar, människosyn och religionär helt andra än vad vi är vana vid.1

En stilla undran, vad vet och visste devästerländska soldaterna under Irak-kriget om det Irakiska folket, derasseder, religionens inflytande på var-dagslivet mm? Detta utbildningsbehovtorde vara lika viktigt som de ”hårda”utbildningsbehoven beskrivna i stycketovan.

ArtSS möjligheter att tillgodoseutbildningsbehovSpråkkunskaper är inte allena saliggörandemen, främst för nivå 5-officerare ochhögre, en förutsättning för att kunna verkainternationellt. För närvarande genomförYOP två veckors språkutbildning och TaPen vecka jämte två veckors utbildning i in-ternationell tjänst som MHS leder. Språk-utbildningen hittills har varit mycket upp-skattad främst för att lärarna är före dettaengelska officerare som vet vad målgruppenhar för behov.

För att utveckla språkkunskapernaytterligare kan man integrera engelskamer i del av utbildningen, såväl i tal somi skrift (ex taktik och teknik) samt utökaden över hela studietiden.

Internationell stabsmetodik ingår i tak-tikutbildningen och tillämpas under led-ningsträningsövningar och förbandsöv-ningar där de studerande deltar. Ett exem-pel på detta är den ”Systemövning division”med internationellt upplägg som regemen-1 Jfr Cedergrens artikel sida 9!

26

tet genomförde vintern 20032 och som för-hoppningsvis upprepas kommande vinter.

Artilleriregementet planerar också en nord-isk artilleriövning vilket är en möjlighet iframtiden för både TaP och YOP/ROP3 attträna praktisk tillämpning av internatio-nella metoder både på grupp- ochkompaninivå och som stabsmedlemmar.

Fältövningar bör också genomföras av-seende strid i urban miljö, både med TaPoch YOP/ROP. Vidare bör sådana inslagmed internationellt ”stuk” som genomför-des under YOP slutövning 20034 – gruppsagerande vid brott mot folkrätten vid utri-kes mission – ytterligare utvecklas.

Mjuka utbildningsbehovDe ”mjuka” utbildningsbehoven tillgodosesbåde under officerens skoltid och hans/hen-nes praktiska tjänstgöring. Tyvärr finns detexempel på att officersrollen med dess etikhar misstolkats vilket vi i tyvärr har kun-nat läsa om i pressen, både avseende offi-cerare tjänstgörande nationellt och inter-nationellt.

Vid ArtSS pågår ett projekt i militärhistoriavilket är integrerat med taktikutbildningen.Detta borde kunna utökas, alternativt för-ändras, med fokus på det internationellaperspektivet. Man kanske ska försöka vidgade studerandes perspektiv genom att kraft-samla militärhistorieprojektet på de grund-läggande orsakerna till konflikter, sätta inskeendet i ett större sammanhang – utri-

kes konflikthärdar, bakgrund, etniska ochreligiösa problem, kulturella olikheter osv.

Slutligen bör de av HKV inställdautlandsresorna med TaP återupptas ochdet informationsutbyte som skett meddanska artilleriskolan fortsätta, gärnaäven utökas i Norge-riktningen.

ReferensbibliotekUnder hela sin skoltid bör de studerandeuppmanas och uppmuntras att använda destorartade informationsmöjligheter somfinns vid skolans referensbibliotek som till-handahåller internationella och nationellafacktidskrifter och litteratur, dels med egnaresurser, dels genom lån från andra biblio-tek.

Informationsförsörjningen kan även ske viade databaser vi prenumererar på samt viaInternet.

Internationell plattformSammanfattningsvis vill jag påstå att denförändrade hotbilden egentligen bara harmarginella effekter på utbildningen vidArtSS eftersom den väpnade striden för ettartilleriförband i grunden inte skiljer sig sär-skilt mycket från om man strider i ett ”in-vasionsförsvar” eller i en ”insatsorganisa-tion”. Däremot borde alla funktionsskolorlägga mer kraft på att förbereda de stude-rande för tjänstgöring internationellt, gedem en grundplatta att stå på inför kom-mande utlandstjänstgöringar.

OffUtb ArtSS

2 Förutsättning och genomförande beskrivs i Arne Åsbergs ar-tikel ”Förbandsövning avseende Peace Inforcement”.3 Yrkes/ReservOfficersprogrammet.4 Se nästa artikel!

27

Artilleri & Luftvärn

Den nya säkerhetspolitiska situationen iEuropa efter Berlinmurens fall har ställt kravpå att Försvarsmakten skall kunna möta enförändrad hotbild. Internationella insatserinom och utom Europa har också fått ökadbetydelse. Bland insatsorganisationens offi-cerare och värnpliktiga skall förband till in-ternationella insatser rekryteras.

Utvecklingen mot ett nätverksbaserat för-svar innebär nya sätt att leda och genom-föra insatser. För att utbilda förband tillinsatsorganisationen krävs att övningarnaanpassas till den förändrade hotbilden. Kallakrigets scenario kan inte längre användassom förutsättning för förbandsövningar.

Systemövning DivisionVecka 310-311 genomfördes en förbands-övning, systemövning division, på Älvdalensskjutfält med förband ur• Artilleriregementet,• I 19 (artilleribataljon),• K 3,• K 4 och• Flygvapnet,

i syfte att tillämpa och utveckla metoderför utnyttjande av kvalificerade sensoreroch bekämpningsenheter med stöd av be-fintligt ledningssystem.

Metoderna skall leda till att tiden frånmålupptäckt till verkan minimeras ochså långt som möjligt närma sig realtid.

Under övningen skulle Close Air Support(CAS) övas. Detta kunde dock inte genom-föras praktiskt på grund av dåligt flygväder.En förevisning genomfördes, för att prak-tiskt visa bekämpningsinsatser inom ettnätverksbaserat försvar (NBF).

Övningens ändamålUtdrag ur syfte och mål:• Uppdragsrelaterad organisation inne-

hållande sensor, ledningsorgan ochbekämpningsenhet skall kunna sam-mansättas för uppgiftens lösande oavsettorganisationstillhörighet.

• Målrapport skall formuleras så att be-kämpning kan utföras utan tidsförlust icykeln från målupptäckt till bekämpning.

Arne Åsberg

Major Arne Åsberg är är stf chef vidArtilleriets Stridsskola och deltog under

systemövning division 2003 som stabschef iövningsledningens stab.

Förbandsövning avseende Peace Enforcement

28

Systemövn Division

• Bekämpningsenheter skall ledas så attflera uppdrag kan hanteras och lösas sam-tidigt.

• Metoder för beslutsfattning kopplat tilluppdragsfördelning skall prövas och ut-vecklas.

• Samverkan mellan olika sensorsystemskall nyttjas.

• Förevisning skall genomföras. Denna skallbelysa bekämpning på djupet, med enuppdragsrelaterad organisation innehål-lande sensor, ledningsorgan och bekämp-ningsenhet och visa att metoden fungeraroavsett förbandstillhörighet för ingåendeenheter. Den skall också på ett överskåd-ligt sätt belysa de olika processer som in-går i ”bekämpnings konceptet” i NBF.

Övningens förutsättning var att en tillfäl-ligt sammansatt stridsgrupp skulle genom-föra en fredsframtvingande operation (peaceenforcement, PE) enligt FN-mandat.

Rules of EngagementInför övningen hade Rules of Engagement1

utarbetas, med Provutgåva av Försvarsmakt-ens Handbok Rules of Engagement somunderlag. ROE kan sägas ha tre syften:

• Ett politiskt syfte, att säkerställa att mili-tära operationer genomförs så att de un-derstödjer den politiska ledningens viljaoch policy.

• Ett militärt syfte, att ge chefer anvisningarför hur de skall lösa sina uppgifter.

• Ett legalt syfte, att säkerställa att miltäraoperationer genomförs inom ramen förnationella, internationella, folkrättsligaoch sedvanerättsliga grunder.

Övningens ROE framtogs med inriktningatt på förbandsnivå reglera utnyttjande avartillerield och på soldatnivå kunna tilldelaett s k ROE-card för soldaten att ha i fickan.

Användning av artillerield var delegerad tillartilleriregementschef.1 Regler för ingripanden – ROE.

Militär trupp iinternationellainsatser motiverasav att väpnadinsats i ytterstafall kan behövatillgripas. Isystemövningenvar användningenav artillerielddelegerad tillartilleriregements-chefen.

29

Artilleri & LuftvärnTaktisk order för övningenUtdrag.

OrienteringSvenska förband har av FN fått uppgift attupprätta den av FN beslutade ZOS (zoneof separation) mellan NORDLAND ochSYDLAND i TRÄNGSLET-området.Zonen löper med sin södra och västra dellängs nuvarande nationsgränsen mellanNORDLAND och SYDLAND (iÖSTERDALÄLVEN). Zonen löper medsin norra del längs den tidigare nations-gränsen mellan NORDLAND och SYD-LAND (länsgränsen mellan DALARNASoch JÄMTLANDS län).

FN-missionen är en peace enforcement-uppgift (PE).

Inom ZOS finns en uranfyndighet.

Svenska styrkans sammansättning,STF (Swedish Task Force):AR 9 regementsstab1. och 2. mekaniserade bataljonerna /90(utom granatkastarkompanier), VJ resp VL(spelade)26. divisionshaubitsbataljonen/77A, ZE93. divisionshaubitsbataljonen/ny, ZI1. UAV-plutonen2, JG922. artillerilokaliseringsradarplutonen, SSFyra jägargrupper ur 6. jägarbataljonen, VG1. TACP-gruppen3, FL

Egen uppgiftPå order skall chefen för 1. mekaniseradedivivisionen ta befälet över den svenskainsatsstyrkan STF och verkställa freds-

framtvingande operationer med STF, enligtgivna FN-resolutioner och freds-överenskommelse mellan NORDLANDoch SYDLAND, för att upprätthålla eldupphör mellan parterna och ge skydd ochstöd till civila och humanitära organisatio-ner.

Högre chefs önskvärda slutlägeSlutläget är att parterna skall hållas åtskil-da söder respektive norr om ZOS. Ingadelar av parternas förband skall finnas kvarinom ZOS.

Våra förband skall vara grupperade inomZOS, på sådant sätt att inga ytterligaregränsöverskridanden kan ske av någon avparterna, utan att detta skall kunna förhind-ras. Uranfyndigheten skall vara intakt.

Högre chefs framgångsfaktorerGoda förberedelser skall vidtas, bland an-nat skall• kaderövning genomföras, innan våra för-

band går in i ZOS,• viktig terräng tidigt säkras i centralom-

rådet RIVSJÖN–MOSSIBERG för attmöjliggöra handlingsfrihet,

• sensorer tidigt utgångsgrupperas för över-vakning och lägesbestämning av parter-nas förband inom ZOS,

• tilltransportmöjligheter säkerställas för attsäkerställa vår rörelsefrihet till och genomZOS.

Indelning, gruppering och uppgifterUtdrag.

26. divisionshaubitsbataljonen, ZE, under-stödjer stridsgruppens strid, utbildar påROE, förövar strid omfattande PE i

2 Unmanned Aerial Vehicle.3 Tactical Air Control Party.

30

grupperingsområde 191, eldområde RIV-SJÖN. Eldberedskap: 12:H4 från 051000mot eldområde RIVSJÖN.

Beredd …

ZE sensorer upprättar observationsplatsermot LÅNANS dalgång mellan linjerna y 84och y 92 och lokaliserar parternas enheter isyfte att hindra utnyttjande och förstöringav uranfyndigheten från 051700 minst in-till 072200.

Beredd …

93. divisionshaubitsbataljonen, ZI, under-stödjer stridsgruppens strid, utbildar påROE, förövar strid omfattande PE ibataljonsstridsställningsområde enligt bilagaC 1. i TRÄNGSLETS lägerområde, grup-perar ZI i område 192.

Beredd …

6. jägarbaljonen, VG, understödjer 9.artilleriregementet med fyra insatsenheter/jägarbekämpningsgrupper samt en främrebataljonsledningsgrupp (FBL) från 041500intill 121300 för insats i ZOS, STF Area ofResponsibility (AOR) nordost TRÄNGS-LET. Bataljonen verkställer underrättelse-sammanställning från bekämpningsgrup-perna till 9. artreg, viasignalerar eld- ochbekämpningssignalering till 9. artreg.

922. artillerilokaliseringsradarplutonen, SS,utbildar på ROE, förövar strid omfattandePE5 i grupperingsområde TRÄNGSLET,planen 200 m S vaktlokalen.

Beredd framrycka från TRÄNGSLET, ochutgångsgruppera i grupperingsområde A,

5 Peace Enforcement.

Systemövn Division

4 12 pjäser med högsta eldberedskap.

TS 9000ÄlvdalensSkjutfält

SambandsvSambandsväägar vid systemgar vid systemöövning divvning div

• All signalering från jägargrupper tillL3 o skjutande förband går viaArvidsjaur - Kristinehamn

L3 Und/BekLTA Kristinehamn

TS över FTN

JägargrupperRa UK och Ra KV

TS över FTN

KV RAP tillK4 Arvidsjaur

UAV jägargrp

Artlok-radar

Skjutandeförband

bekcell

jägarbat

31

Artilleri & Luftvärnberedd lägesbestämma fiendens artilleriinom LBO6 LÅNGSJÖN,

1. UAV-plutonen, JG, framrycker 03-06från slutpunkt TRÄNGSLET med huvud-del till grupperingsområde RIVSJÖN.Landningsområden: RIVSJÖN alternativtmyren 2 km V FONOTJÄRNÅSEN.Plutonen utbildar på ROE, förövar stridomfattande PE. Plutonen understödjerstridsgruppen med underrättelseinhämtningoch lokalisering av fientliga mål, beredd ledamålbekämpning med indirekt eld inomUBO7 DASÅSEN.

Beredd…

1. TACP-gruppen, FL underställs STFTRÄNGSLET 03031800.

Beredd visa närvaro med flyginsatser längsvägen TRÄNGSLET, ÄLVDALEN03041300 - 03061500.

Beredd genomföra styrkedemonstration iLÅNANS dalgång 03070900 - 03071500.

Beredd genomföra målbekämpning i LÅN-ANS dalgång från 03100800.

GenomförandetÖvningen inleddes med utgångsgrupperingav förbanden i Trängslet-området, där för-övning i form av kaderövning och utbild-ning i ROE genomfördes.

Därefter anföll de mekaniserade förbanden(spelade) in i ZOS med uppgift att ta ter-

räng i syfte att utgångsgruppera sensorer förövervakning och möjliggöra för artilleri-förbanden att gruppera i centralt i området.

Jägargrupperna övervakade området kringLÅNAN med uranfyndigheten.

Artillerilokaliseringsradarplutonen överva-kade områden där parterna grupperat artil-leri- och granatkastarförband.

UAV-förbandet hade uppgift att spana inomett större område.

TACP-gruppen förövade insatser med flyg-förband.

De skjutande förbanden understödde inled-ningsvis de mekaniserad förbanden frångrupperingsområden väster ZOS, fram-grupperade därefter in i zonen.

PE-uppgiften genomfördes på hög kon-fliktnivå med med insatser av spränggra-nater. Eskalering av insatser övades inte.

Sambandsvägarna framgår av bild på före-gående sida.

ErfarenheterDenna övning var ett första steg i att öva iett internationellt scenario. För att utveckladet internationella scenariot krävs dockstörre resurser vad avser planering och ge-nomförande, t ex bör en sådan övning före-gås av befälsutbildning och en stabsövning.En B-sida erfordras över tiden för att spelaparterna i terrängen, och tvinga förbandentill eskorttjänst, genomföra förhandlingarmm.7 Underrättelse- och bekämpningsområde.

6 Lägesbestämningsområde.

32

Principer för eskalering med artilleri- ochgranatkastarförband bör utarbetas ochövas. Granatkastarförband bör delta föratt möjliggöra eskalering i de lägrekonfliktnivåerna genom skjutning medlys-och rökammunition samt STRIX.Skjutmetoder kommer att utvecklas förprecisionsbekämpning med målsökandeammunition typ BONUS8.

Metoder bör också utvecklas för att kunnagenomföra insatser med indirekta bekämp-ningssystem där risk finns att skada tredjepart (collateral damage). Alla åtgärder i syfteatt kunna utnyttja indirekta bekämpnings-

Systemövn Divisionsystem i olika konfliktnivåer, både vid väp-nat angrepp mot Sverige och vid internatio-nella insatser, behöver genomlysas.

Tyngdpunkten på övningen låg dock på attöva sensorer och bekämpning i nära real-tid samt att belysa NBF med nuvarandeteknik.

Övningen visade, bland annat genom denväl genomförda förevisningen, att vi är pårätt väg, och att ledning av bekämpnings-insatser kan ske över stora avstånd medkorta tidsförhållanden på ett bra och fung-erande sätt.

8 Jfr artikel om Excalibur AT nr 3 2003.

33

Artilleri & Luftvärn

Svenska artilleriets deltagande i interna-tionella övningar har hittills varit mycketbegränsat. Men ett trendbrott är på gånggenom Nordisk Artilleriövning 04 ellerNordic Field Artillery Exercise 04 (NFAX04). Jag skall beskriva processen och syftetmed övningen. Idén föddes under NordisktArtilleriinspektörsmöte 00 (Artinspmöte).De Nordiska ländernas skulle genomföra engemensam Artilleriövning. Målet blev attgenomföra denna övning 2004 och ram-verket skulle vara NORDCAPS med Nord-isk brigad.

Ett första arbetsmöteDåvarande chefen för Artilleriregementetöverste Anders Carell började diskuteraövningen under hösten 00 och jag fick se-dan uppgiften att skapa en arbetsgrupp.Det första arbetsmötet för NFAX 04 ge-nomfördes våren 01 och då bara medNorge, eftersom man i Norge är ansvarig

(lead nation) för artilleriet i Nordisk bri-gad. Vid mötet skissades en stabsarbetsplanför framtagande av övningen.

Svensk projektgruppEtt möte i Norge senare under 01 medsamtliga länder kom aldrig till stånd, ef-tersom Norge då befann sig i en liknadeprocess som vi gjorde i Sverige 99-00.

Hos oss konstituerades den svenska grup-pen; med undertecknad som sam-manhållande, överstelöjtnant Hugo Ny-strand som sekreterare och major RolfHenriksson som den tredje ledamoten.

Under Artinspmöte 02 beslöts att arbetetskulle återupptas. Ett nytt möte planeradestill hösten 02 i Norge. Detta genomfördesmed samtliga nordiska länder påHasslemoen. Under mötet fastställdesskjutmetod, den återkommer jag till. Mål-

Sten-Olof Olsson

Överstelöjtnant Sten-Olof Olsson är chefplanavdelning och ställföreträdande stabs-

chef i regementsstaben vid Artilleri-regementet och utsedd till biträdande

övningsledare för NFAX 04.

Nordisk artilleriövning 04 – NFAX 04

34

NFAX 04bild skapades för övningen: Varje sensor(eldledningsgrupp, artillerilokaliseringsradarosv), skall oavsett nationalitet kunna skjutamed hela bataljonen på tid, och eld skall liggarätt. Detta hade enligt Norge NATO intelyckats åstadkomma med denna typ avmultinationella förband.

Från dansk sida anmäldes att man inte viss-te om eller med hur mycket man kundedelta. Den danska armén är inriktad motden Danska, Polska och Tyska divisionenoch ekonomin är begränsad. Därför lämna-des det öppet för Danmark att deltaga iövningsframtagandet och under övning medobservatör eller upp till kompanienhet. (Del-tagandet kommer möjligen att vara med ob-servatör).

TidsplanTidsplanen sågs över, ett möte i Finland ochen Command Post Exercise (CPX), lednings-övning, planlades under våren 03. Fyraövningsveckor under 04 togs fram, vilkaskulle passa ländernas olika övningstrappor.

Vecka 302 genomfördes nästa planmöte iHelsingfors. Mötet syftade till att presenteraVillingsberg som skjutfält inför övningenoch att göra utkastet till CPX plan påHasslemoen v 320.

Metodik-krockarSkjutförfarande/metodik som den nordiskaarbetsgruppen valde är en NATO-metod,det första steget i en ev fortsatt metodutveck-ling för skjutreglemente i Nordisk brigad.

De länder som skall delta i NFAX 04 harolika system och metoder, olika koordinat-system (UTM/RT 90) och olika antal mils/

streck på varvet (6000, 6300 eller 6400).Sverige använder en annan eldreglerings-metod, vi talar om var skottens medelträffpunkt ligger i förhållande till målet. Deandra länderna eldreglerar genom att talaom vilka koordinater skjutande enhet skall”sikta på” för att träffa målet.

Även nivå i organisationen, på vilken län-derna kalkylerar sina skjutelement, är olika.Men minsta gemensamma nämnare för eneldsignalering är målkoordinater, ammuni-tionsinsats (lag/verkanseld) och klockslag.Hanterar man sedan eldreglering som en nymålkoordinat kan vi svenskar genomföraeldregleringen med viss handpåläggning.Metoden bygger på att nationell eldlednings-grupp skjuter via eget ”samskjutningsbatteri”till en Liaison Officer (LO) som överläm-nar koordinater UTM, antal granater ochev tid i ett call fore fire format (cfff ) till FireDirektion Center (FDC). I FDC kont-rolleras att koordinaterna ligger innanförrespektive lands skjutgränser innan de över-lämnas till övriga länders LO som skickareldsignalering i respektive ledningssystem.För att skapa en samhållen bataljon krävsatt varje nation skjuter in sina egna korrek-tioner mot en säker punkt.

Skjutmetoder

En analys av skjutmetoden visar påsvagheter, den största är att det bliromöjligt att dra erfarenheter av genom-förda skjutningar, för att förbättra deteldtekniska underlaget. Viktigt är attkomma ihåg att metoden är förstasteget för att hitta en framtida skjut-metod.

35

Artilleri & Luftvärn

Nedan följer två exempel på eldsignalering.

1. Svensk sensor fyller i ett eldsignale-ringsformat, RT, i PC-dart/dart adresserartill svenska skjutande enheter, en eller flerapjäsplutoner (autonoma eldenheter) ochsvensk LO. Har de svenska förbanden haftett felläge vid inskjutningen används ”till-hör/tag-ändring UP”. På skjutande en-het skickas eldsignalering in i SKER ochhos LO in i PC-dart. LO omvandlarkoordinater i RT till UTM med hjälp avPosition Handler (PosH), men använderinte svensk korrektion tillhör/tag-ändringUP; ett cfff fylls i och lämnas till FDC.Från FDC skickas eldsignalering vidarevia LO till ländernas skjutande enheter.

Sensorn eldreglerar på vanligt sätt ochadresserar enligt ovan. LO räknar omsvensk träffpunkt till nya målkoordinater(riktpunkt) för att träffa det ursprungligamåluttaget och ett nytt cfff fylls i och läm-nas till FDC.

2. LO erhåller cfff från FDC. Koordinaternaräknas om till RT i PosH och ett eld-signaleringsformat matas in i PC-dart.Har det svenska förbandet haft ett fellägevid inskjutningen används tillhör/tag änd-ring UP förutsatt att skjutning sker i sam-ma område. Eldreglering blir ett nytt cfffoch behandlas enligt ovan.

1 Swedish rapid reaktion, senare SR 01.2 Serieversion.

Sambandsväg vid skjut-ning med bataljon,länderna använder egenledning/sbmtrl frånsensor till batt och LOoch från LO till batt.Detta gör att man slippermixa olika system.

36

NFAX 04Varför använder vi då RT och inte UTM?SWERAPP1 SKERens programvara baserarsig på SV2 05 och det fanns inte tid attsäkerhetsgodkänna mer än granatkastar-ballistiken när SWERAPP skulle sättas in.Idag står vi med endast RT-versioner tillhaub 77. Med 77-systemet kan vi inte skjutapå någon annan plats än inom Sverige.Innan vi i framtiden får PC-SKER, finnsdet inte någon planlagd förändring av dennaoförmåga hos det svenska artilleriet.

Skjutmetoden prövades under CPX där detsvenska artilleriet deltog med nio officerare.För att kontrollera metoden jämfördes skjut-elementen under serierna, så att de följdevarandra vid eldreglering (alla pjäser hadesamma pjäsposition).

SkjutsäkerhetUnder veckan genomfördes en skjutsä-kerhetsberedning med Danmark, Finland,Norge och Sverige där skjutsäkerheten jäm-fördes: riskområden, eldtillstånd, säkerhets-organisation, sjukvårdsberedskap mm.Trots att vi har lite olika metoder fanns ingastötestenar. Intressant är att vi efter änd-ring av Säkerhetsinstruktionen har detlängsta säkerhetsavståndet, värt att noterai dessa NATO-anpassningstider.

Planerna tar formRapporten från CPX till Artinspmöte 03var att metoden fungerade. Gruppen fö-reslog att NFAX 04 skall genomföras ve419 och presenterade ett stomprogram.

Nästa steg i processen är nu att genomförarekognonsering i Villingsberg ve 338 för att

fastställa batteriplatser och observationsplats-terräng. Då skall även utkastet till order förövningen skrivas.

NFAX 04 genomförs med en kaderbataljonmed gemensamt FDC, ett finskt, ett norsktoch ett svenskt batteri, vardera med 2-4pjäser, samt en logistikfunktion.

Övningsinnehåll:Måndag: tilltransport.Tisdag: materielförevisning, utgångs-gruppering och nationella förberedelser/skjutningar.Onsdag: skjutdag.Torsdag: skjutdag, kontroll måluppfyllnadoch besöksdag.Fredag: avtransport.

Vart leder detta oss i framtiden?Reglementsarbetet kan påverkas av NATO-metoder. Den begränsade utvecklande kon-kurrens, som vi idag har mellan svenskaförband, kompletteras av de andra nord-iska länderna vilket leder till kompetens-utveckling. Tanken i gruppen är att genom-föra NFAX jämna år och CPX ojämna föratt utveckla våra förmågor.

Vad framtiden bär i sitt sköte vet vi inte idag.Personligen är jag tveksam till en organisa-tion av haubitsbataljonen med skjutandeenheter från olika länder. Det kommer attställa stora krav på logistiken vid en inter-nationell insats. Men den valda organisatio-nen främjar kompetensutveckling.

37

Stefan Jönsson

Grundutbildningsbataljonen (Gu-bat) påLuftvärnsregementet ansvarar för att ut-bilda två luftvärnskompanier och ett stabs-kompani (division alt brigad) till regemen-tets fältbataljon varje år. Gu-bat är organi-serad med 5 utbildningskompanier:• Livkompani,• Hawkkompani,• Mekaniserat luftvärnskompani,• Stabskompani och• Trosskomp.

Luftvärnssystemen som vi utbildar på i årär RBS 97 (Hawk), RBS 90 och RBS 70(transporterat i pansarbandvagn 401). Varjeår är strävan att genomföra utbildning påalla systemen för att bibehålla kompeten-sen hos officerarna. Nästa utbildningsårkommer även RBS 23 (BAMSE) att infö-ras i utbildningen.

Hotbildsförändring – nya kravErfarenheterna från de luftkrig som ge-nomförts från början av 90-talet till det nyssavslutade Irakkriget tillsammans med ho-tet från terrornätverk med tillgång till avan-cerade fjärrstridsmedel utgör idag den di-mensionerande hotbilden. För att överlevaden första anfallsvågen i luftkriget kan mangenerellt säga att det krävs förmåga att:• under mörker strida i svår telekrigmiljö,• ha en samlad bild av luftläget över stora

områden där flera olika luftvärnsförbandär grupperade och verkar,

• kunna agera i mycket snabba stridsförloppmed hög mättnadsgrad,

• med flera olika luftvårnsförband/systeminom ett område genomföra en samord-nad strid mot luftmål och

• bekämpa små mål.

ÖverstelöjtnantStefan Jönsson ärchef för Grund-utbildnings-bataljonen påLuftvärnsregementet och har tidigare bl a arbetat med taktik-utveckling vid LvSS och tjänstgjort på FHS med inriktning motmilitärteori, operationer och taktik.

Värnpliktsutbildning vid Luftvärnsregementet

Artilleri & Luftvärn

38

VplUtb Lv

Nya utbildningsprinciperSedan 90-talets början har taktiken att nyttjaluftvärnsförbanden genomgått stora föränd-ringar. Nya lednings- och informationssys-tem har gjort det möjligt att i realtid ageramed våra radarstationer för att ge våra ro-botsystem en sån tydlig luftbild så möjligt.

Kvalitén på förvarning och invisning är avstor betydelse för att komma till verkan motkvalificerade mål. Taktikutbildningen ge-nomförs i första hand under officers-utbildningen men även våra befälsuttagnavärnpliktiga genomgår taktikutbildning föratt förstå helheten. För att kunna utnyttjade nya möjligheter som informationsnät-verket ger måste våra befälselever förstå vadderas enheter bidrar med och vilken infor-mation de kan erhålla ur nätverket. Nedanföljer en övergripande redovisning av ut-

bildningen med utgångspunkt från de femgrundelementen.

BekämpningUtbildningen av våra skyttar har, sedanrobotsystemen infördes, haft som slutmålatt klara av små snabba manövrerande målmed kort förvarning. Grunden läggs medsimulatorträning och övning i STA Lv(stridsträningsanläggning Luftvärn).Simulatorerna i våra nya system är integre-rade i systemen vilket innebär hög tillgäng-lighet även i fält. Skyttarnas utbildningavslutas med tillämpningsövning med flyg-vapnet där de har goda möjligheter att tränamot verkligt kvalificerat flyg. Träningenmot små mål genomförs i simulator.

UnderrättelserVåra underrättelsetroppar (UndE 23, PS

39

90 och PS 70) ansvarar tillsammans för attlämna underlag till en sammanställd luft-lägesbild. I de lägre funktionsalternativensvarar dessutom underrättelsetroppen föratt delge underrättelser till våra eldenheter.

I våra nya system är graden av automa-tisering hög. Utbildningen av radarope-ratörerna har alltmer övergått till att stödjasystemen i svår telekrigmiljö samt att ge-nomföra samordnad strid med andraunderrälseenheter. Mycket utbildningstidläggs på att kunna verka inom ramen förett radarnätverk, där underrättelsetroppensuppgifter hela tiden förändras. Operatörer-na tränas på att snabbt övergå mellan olikadrift- och beredskapslägen som styrs i real-tid av ILLv (InsatsLedning Luftvärn).

Utbildningen genomförs på motsvarandesätt som med skyttarna och under den av-slutande övningen med Flygvapnet kraft-samlas både Flygvapnets och Nyge Air:sstörresurser för att ge en så svår telekrig-miljö som det överhuvudtaget är möjligt.Skyttarnas förmåga att verka beror i höggrad på kvalitén på underrättelserna.

LedningSedan mitten av 90-talet har luftvärnet ut-bildat på de lednings- och informations-system som nyttjas idag. Systemen kräverett stort spektrum av spetskompetens ochför att klara av den mest kvalificerade ut-bildningen genomför vi en del av utbild-ningen tillsammans med andra förband.Detta är rationellt och ger bra stadga ochutvecklingspotential. En viktig del i utbild-ningen är att delta i de gemensamma öv-ningar som leds av chefen S 1. I dessa öv-ningar tränas soldaterna att bygga

ledningsnätverk mellan olika förbands-enheter.

RörlighetEfterhand som nya system tillförs ochluftvärnsbataljonerna omorganiseras harfordonsantalet ökat väsentligt. Idag ingår ca300 fordon fördelat på 8 olika fordons-grupper i våra kompanier. Detta innebär attmotorutbildningen pågår under lång tid.Nya bestämmelser för att öka trafiksäker-heten ställer krav på längre körutbildning.Ett utbildningspaket omfattar 3 veckorskörutbildning och en veckas vårdutbildning.Utbildningen fortsätter under de tillämpadeövningarna och de vårdpass som ligger ianslutning till övningarna.

UthållighetFör att klara funktionen uthållighet drivsutbildningen i förplägnadstjänst ochsjukvårdstjänst bataljonssamordnat underbefattningsutbildningen. Vi organiserar enregional mekanikerskola som förutom attutbilda våra egna soldater svarar för utbild-

Artilleri & Luftvärn

40

VplUtb Lvningen av soldater från andra förband. ATSsvarar för den mest kvalificerade tekniskautbildningen för våra systemtekniker. Ut-bildningen fortsätter tillämpat under våraförbandsövningar med att betjäna bataljon-ens enheter.

Grundläggande soldatutbildningFör att klara kravet för tjänst i utlands-styrkan har HKV utarbetat ett utbild-ningspaket i grundläggande soldatut-bildning som omfattar ca 10 veckor. Förluftvärnets del innebär det att soldaternanår längre i soldatutbildningen och fårstörre erfarenhet att använda förstärk-ningsvapen.

Civilt meritvärdeSedan ett par år tillbaka har regementetsamverkat med Högskolan i Halmstad.Detta har resulterat i två utbildningar därsoldaterna erhåller Högskolepoäng eftergenomförd grundutbildning. Utbildning-en av våra sjukvårdare och ledarskapsut-bildningen för våra befälselever ger 10 hög-skolepoäng. Regementet ger också möjlig-het för fordonsförare som kör tung lastbilatt ta C-körkort samt att förare av olika spe-cialmaskiner erhåller civil förarbok. Vårabevakningssoldater genomgår en civilväktarutbildning.

SammanfattningNya hot och ny teknik har i stor ut-sträckning förändrat taktiken för luft-värnsförbanden. Det ställs nya krav på debefälsuttagna vpl som tjänstgör i be-fattningar som finns i gränssnittet mellannätverk och verkansdel. Det krävs förstå-else för hur nätverket fungerar och hurunderrättelserna skall nyttjas optimalt föratt komma till verkan mot de mest kvalifi-cerade målen.

På soldat/operatörsnivån har behovet avspetskompetens inom olika områden ökati omfattning och för att kunna genomförarationell utbildning drivs flera utbildnings-linjer som centrala eller regionala kurser.Skyttar och operatörer tränas för att stödjade alltmer automatiserade systemen i svåramiljöer men fortfarande gäller den grund-läggande principen att snabbhet, hög pre-cision och mängdträning utgör grunden föratt lyckas.

Arbetet med att ge vår utbildning ett civiltmeritvärde ger oss inte bara välmotiveradesoldater utan även en kvalitétssäkring avutbildningen. Utvecklingsarbetet fortsät-ter…

Bli medlem i Artilleriklubben!På sid 44 finns mer att läsa

om medlemskap.

41

Allt sedan murens fall har Försvarsmaktengenomgått en period av förändrade förut-sättningar. Det av många förkättradeInvasionsförsvaret har rullat ut och hållerså sakteliga på att ersättas av en ny För-svarsmakt. Genom en bredare uppgifts-skrivning har även Försvarsmaktens upp-gifter utökats från att omfatta främst väp-nad strid och territoriell integritet till attäven inkludera internationella insatser ochstöd till civila samhället.

Internationella uppgifter i fokusDen radikalt minskade hotbilden motSverige har också medfört att våra inter-nationella uppgifter hamnat i fokus på etthelt annat sätt än tidigare. Ett av fleratecken på detta är de insatsförband sommed hjälp av stora ansträngningar upprät-tats. Men trots att intresset således flyttatsmot främst internationella insatser så lö-per utbildningen i stort sett i samma gamlahjulspår med det storskaliga kriget somgrund.

Dags att ändra kurs således?

Förändrad utbildning?Låt oss först betänka några faktorer:

Vad talar för en förändring av utbildningen:• Eftersom uppgifterna utökats och förtyd-

ligats avseende internationella insatserborde rimligen utbildningen spegla detta.

• I det nya anpassningsförsvaret är poängenmed utbildning inte bara att skapa kom-petenta krigsförband anpassade för striktdefinierade sammanhang uttryckta i tak-tiska och tekniska målsättningar. Minstlika viktig är den kompetens som därvidskapas och vidmakthålles. Det ligger dånära till hands att prioritera en mångfaldav utbildningssituationer för att ytterli-gare stimulera denna kompetensupp-byggnad.

Vad talar mot en sådan förändring:• Värnpliktstiden är för kort för att hinna

med både höga och låga konfliktnivåermed godtagbara utbildningsresultat. Ge-nom att sprida utbildningsinsatserna nåsinga högre målsättningar och kunskapernablir inte befästa.

Lennart Axelsson

Överstelöjtnant Lennart Axelsson är batal-jonschef vid Artilleriregementet.

Förändrade tider – förändrade uppgifter

Artilleri & Luftvärn

42

• Givet att ett val mellan konfliktnivåermåste göras verkar det rimligt att prio-ritera den svåraste uppgiften – insats vidhöga konfliktnivåer.

Svensk trupp ute i världenVunna erfarenheter från Försvarsmaktensinternationella insatser visar att svensktrupp lyckats jämförelsevis väl. Hur kan detkomma sig när den formella utbildningenför lågintensiva konflikter i stort inskränktsig till några veckors missionsutbildning?

Svaren är sannolikt flera:• Den grundläggande svenska mentaliteten

präglad av kompromissvilja och samför-stånd passar nog relativt väl i de lägrekonfliktnivåer där svenska trupper varitinsatta.

• Det utbredda svenska bruket av upp-dragstaktik har gett chefen på plats godamöjligheter att finna samlande lösningarutifrån rådande lokala förutsättningar.

• Hög personlig kompetens hos insatt per-sonal framför allt beroende på värnplikts-systemets goda möjligheter till en allsidigkompetensförsörjning där inte enbart mi-litär kompetens tillgodoses. Värdet av attha en mängd fullödiga hantverkare i för-bandet kan knappast överskattas i de rela-tivt karga miljöer där förbanden har varitinsatta.

Även om dessa faktorer kanske inte är helaförklaringen till de svenska framgångarna såär de säkert i hög grad bidragande därtill.En första granskning av dem ger också vidhanden att det viktigaste inte verkar vara vadsom övas utan snarare hur övningarna ge-nomförs och vilken ledarstil som användsvid insats. Så… för att även framdeles lyckas

väl i lågintensiva konflikter verkar det rim-ligt att fortsätta på den inslagna vägen.

Något vi inte kan vara säkra på är att vi skullevara lika lyckosamma vid insats i högakonfliktnivåer. Svensk trupp har inte sattsin i regelrätta strider sedan FN-insatsen iKongo och även om resultatet då förefallerha varit övervägande gott så är dagens för-utsättningar så förändrade att inga tillförlit-liga slutsatser kan dras av detta. Det verkardock troligt att svårighetsgraden ökar medökande konfliktnivå. Därför känns det heltnaturligt att först och främst öva det svå-raste d v s insatser vid höga konfliktnivåer(fullskaligt krig).

Övningar med internationellt stukAtt huvudsakligen öva observations- ochbevakningstjänst är således ingen väg framåt.Däremot kan våra övningar mycket väl hål-las i en mer internationell atmosfär. Ingenräknar längre med att Sverige skulle stå heltensamt i en framtida konflikt och därförskulle en taktisk/operativ ram med förbands-massa från främst EU-länderna ge ökadtrovärdighet och komplexitet åt övningen.När det gäller stabsarbetsmetodik så verkarden gradvisa övergång till NATO-standard,som redan har påbörjats, att vara ett steg irätt riktning.

Vad händer då vid Artilleriregementet. Re-dan förra utbildningsåret genomfördesdivisionsunderstödsövningen i en interna-tionell inramning. Övad personal ingick ien FN-styrka mellan de två länderna Nord-land och Syd-land. (Se även separat artikelsida 27 ff av Arne Åsberg!)

Inför och under övningen genomfördes en

VplUtb Art

43

mycket förenklad missionsutbildning inne-hållande bland annat ROE (Rules of Enga-gement), tjänst vid postering, eskorteringetc. Erfarenheterna från övningen blev ihuvudsak goda. Sammanfattningsvis upp-levdes den internationella förutsättningenoch de nya momenten som intressanta ochstimulerande. Däremot uppfattades utveck-lingen av konflikten från Peace Keeping tillPeace Enforcement som orealistisk när öv-ningen hastigt skiftade till mer klassiskunderstödskaraktär.

Chefen för Göta Artilleribataljon, majorHögrell, i aktion under divisionsunderstöds-övning i Älvdalen.

Även innevarande utbildningsår kommervi att genomföra någon/några övningar påett motsvarande sätt. Att däremot ändrainriktning på en hel övning och genom-föra den i ett lågkonfliktscenario är intemöjligt utifrån tillgänglig utbildningstiddär uppdraget att utbilda bataljonen mottraditionella understödsuppgifter måsteprioriteras.

Rätt väg framåt!Sammanfattningsvis kommer sannoliktingen stor förändring att inträffa avseendeutbildning för internationell tjänst ellerstöd till samhället, främst för att uppdra-get fortfarande är tydligt inriktat mot hög-konflikt-insatser och att utbildningstideninte medger så mycket därutöver.

www.sporrong.seBox1701, 183 17 TäbyTelefon 08-446 54 50Telefax 08-622 66 72

Artilleri & Luftvärn

44

Redaktören

Snart nytt år! Redaktören har anledning atttacka för det gångna året och önska ett gottnytt.

Jag har ytterligare anledning att tacka föralla de sex år jag har haft äran och nöjet attvara redaktör för tidskriften. Vid årsskiftetlämnar jag med förtroende över ansvarettill min efterträdare Lennart Gustafsson,intill nu chef ArtSS. Adress och e-post hit-tar du på sida 48. Och jag vet – han är likatacksam för alla bidrag till tidskriften somjag har varit.

Under hösten har vi haft två möten medArtilleriklubben: i Boden och i Kristine-hamn. Synnerligen glädjande har varit attnya medlemmar har anmält sig vid dessatvå möten, 11 i Boden och 7 i Kristine-hamn. Vi hälsar de nya medlemmarna väl-komna!

Klubben räknar nu omkring 550 medlem-mar. Och fler kan vi bli! Vi hoppas på godanslutning bland reservofficerarna.

Detta temanummer går ut till reservoffi-cerare vid Artilleri- och Luftvärnsrege-mentena. Lösnummer till detta ändamålhar köpts upp av regementena. Artilleri-klubben är tacksam för detta och önskarsamtidigt att väcka intresse för klubbens

verksamhet hos våra reservofficerare. Sommedlem får du fyra nummer av Artilleri-Tidskrift per år och möjlighet att delta ivåra klubbmöten i Stockholmsområdetsamt i Boden, Kristinehamn och Halmstad.

Samtidigt stöder du våra truppslag ochbidrar till att göra vår röst hörd iförsvarsdebatten.

Och det behövs skall du veta! Efter vårt se-naste klubbmöte i Kristinehamn, då före-dragshållaren Anders Carell hade gett en deldystra besked om hur planeringen ser ut (seartikel på sida 6-7); då fann en av våra po-etiskt lagda medlemmar – Lennart Axels-son – sig föranlåten att försöka lätta uppstämningen vid samkvämet:

I mitt enkla tyckeVi skrotar för mycke’:10,5:a och frallahar nu blivit kalla.Det blir bara värre – jag lever i tron,I framtiden får jag nog själv bli kanon.

Postgiroblankett för inbetalning av med-lemsavgift bifogas detta nummer att an-vändas av både gamla och nya medlemmar.

Välkommen du ocksåsom medlem!

Nytt år – dags att förnyamedlemskapet i Artilleriklubben– eller etablera helt nytt medlemskap!

45

I AT 3/03 fanns fem frågor för att testa lä-sarnas förmåga att hitta rätt i AT System pånätet! Svaren skulle man ta reda på genom attleta i filen på www. artreg.mil.se under ”OmArtreg”, ”Tidskrifter”, ”Artilleri-Tidskrift”.

Här följer frågorna och de rätta svaren medkommentarer.

1.J Olof Nyhlén var flitig att utnyttja Artilleri-Tid-skrift för debatt. Hur många artiklar har hanhaft införda?

Leta i kolumn B på Nyhlén. Där finns 16 ra-der. En avser en artikel av Sven-Åke Nyhlén.En artikel är dubbelklassad och förkommerpå två rader. Rätt svar:Olle Nyhlén har haft 14 artiklar införda.

2.Om man skulle villa skriva en avhandling omartilleribekämpning finns det tillgång till mate-

rial i Artilleri-Tidskrift. Hur många artiklar iämnet kan du hitta?

Leta i fliken ”Klassning”. Där kan man hittaAbek dels i TA/Tta/Abek, dels i TE/Ie/Abek.Enklast är alltså att söka i kolumn K ”Sekt inomavd” på Abek. Då får man både artiklar hänför-bara till TA och TE. Man hittar 22 rader. Tvåav artiklarna har dubbla författare och förekom-mer således på vardera två rader. Rätt svar:Det har förekommit 20 artiklar om artilleri-bekämpning.

En icke avsedd svårighet är att artiklarna underTE har hänförts till avdelning Art, en beteck-ning som jag lämnade under arbetet med klas-sificeringen men missade att ändra överallt.

3.Vem har skrivit en nekrolog över den gamleLuftvärnsinspektören Göran Persson? Vilket

år?

Leta t ex på orden ”Göran Persson” i kolumnD (markera kolumn D, redigera, sök, skrivGöran Persson, sök nästa). På rad 5676 hit-tar man då ”Göran Persson in memoriam”.Rätt svar:Sven Sjölander 2001.

4.Vem har skrivit om Warzawapakten i Artilleri-

Tidskrift?

Leta i kolumn L (tilläggsbeteckning, land)på Wp. Rätt svar:Raimo Jakola.

5.En författare skrev under Första världskrigeten serie artiklar om kriget. Vad hette författa-ren och hur många artiklar blev det samman-

lagt?

Det finns flera vägar att leta. Enklast är kan-ske att gå in i kolumn N (tilläggsbeteckning,tid) och leta på ett årtal under första världs-kriget, t ex 1914. Där finns en artikel ”Frånvärldskriget 1914-1915…” av Sune Berge-lin. Då kan man leta efter Sune i kolumn Aoch Bergelin i kolumn B. Rätt svar:Sune Bergelin skrev 15 artiklar under rub-riken Från världskriget… och dessutom enartikel med rubriken Ett och annat om tyskaarméns krigsorganisation.

Rätta svar har inkommit från Mikael An-dersson, Christer Lagert och Sven-Erik Hed-gren, till vilka belöningen Ett års gratis med-lemskap i Artilleriklubben utgår.

Grattis!Redaktören

Hitta rätt i AT System!

Artilleri & Luftvärn

46

47

48

RO

LF T

RYC

KE

RI

AB

, SK

ÖV

DE

200

3

ArtilleriklubbenAdress:Artilleriregementet,Att: Övlt Bo Arvidsson681 82 KRISTINEHAMN

Ordförande:Överste Jan-Erik Jakobsson,Luftvärnsregementet, Box 55301 80 HALMSTADTel: 035–266 30 01

SekreterareRO major Andreas Herlitz,Åkra Gård, 611 93 NYKÖPINGTel: 0155–24 12 26.E-post: andreas_herlitz@hotmail.com

Medlemsavgifter:Årsavgift 125 krStändigt medlemskap 1 000 kr

Medlemsavgifter betalas tillArtilleriklubbens postgiro 5 47 31–5

Artilleri-Tidskriftpostgiro 19 09 19-1

bankgiro 833-4278

Prenumerationspriser:Inom Europa 180 kr per år

Utom Europa 240 kr per år

Lösnummerpriser:

Enkelnummer 70 kr

vid köp av minst 10 ex 50 kr

Dubbel-/Temanummer 90 kr

vid köp av minst 10 ex 70 kr

Artilleri-TidskriftTidskrift för Artilleriet och Luftvärnet • Utgiven av ArtilleriklubbenArtilleriklubbens medlemmar erhåller Artilleri-Tidskrift utan kostnad.

Redaktör, ansvarig utgivare och annonsansvarig:Överstelöjtnant Lave Malmgren, Säter Änggården, 541 91 SKÖVDETel: 0500–461 761 E-post: lave.malmgren@swipnet.se

Biträdande redaktör (fr o m 2004-01-01 redaktör):Överstelöjtnant Lennart Gustafsson, Gulsippevägen 8, 589 35 LINKÖPING, tel 013-15 43 12E-post: len_gus@hotmail.com

Ekonomichef både i klubben och tidskriften:Överstelöjtnant Bo Arvidsson, Bjurtjärnsgatan 7, 681 33 KRISTINEHAMNTel: 0550–141 71 (bost) 352 06 (arb). Fax: 0550–350 31. E-post: bo.arvidsson@artreg.mil.se

Redaktionskommitté:Redaktör, bitr redaktör, ekonomichef samt representanter förArt öv Göran Mårtensson, Artilleriregementet, 681 82 KRISTINEHAMN tel 0550–350 14 ochLv övlt Björn Jacobsson, Lv-regementet, Box 1515, 301 80 HALMSTAD tel 035–266 38 01

Redaktionsadress:Post adresseras till redaktören enligt ovan, i ekonomi- och prenumerationsärenden tillekonomichefen enligt ovan.

©2003 Artilleri-TidskriftUtdrag ur tidskriften får göras med angi-vande av källa.

Artilleriklubben

• Twin-barrel 120 mm concept• High rate of fire• Direct fire capability• Rapid deployment• Ballistic & NBC protection• Low chassis loads• Large amount of ammo on board• Suitability for all standard 120 mm ammo• Full 360° traverse

AMOS gives higher rate of fire, greater mobility andbetter ballistic protection than any other mortar system.

Combining ForcesPatria Hägglunds Oy is jointly

owned by the Finnish Patria

Industries Oyj and the Swedish

Hägglunds Vehicle AB. Patria

Hägglunds strengthens the

capabilities of both Patria and

Hägglunds to better meet

customers requirements.

Advanced MOrtar System

Patria Hägglunds Oy • Naulakatu 3, FIN-33100 Tampere, FINLANDTel. +358 3 3137 0040 • Fax. +358 3 3137 0041www.patriahagglunds.fi • Email: patriahagglunds@patria.fi

AMOS®

ww

w.jp

s-m

aino

s.fi

Posttidning BArtilleri-Tidskrift, c/o Bo ArvidssonBjurtjärnsgatan 7, 681 33 KRISTINEHAMN