Årsredovisning Folksam Liv 2008

Årsredovisning 2008

för

Folksam ömsesidig livförsäkring

Org.nr. 502006-1585 Folksam ömsesidig livförsäkring

Innehållsförteckning

Sida

Förvaltningsberättelse 1

Resultaträkningar 11

Resultatanalys 12

Balansräkningar 14

Redogörelse för förändringar i eget kapital 16

Kassaflödesanalyser 18

Noter

Not 1 Redovisningsprinciper i koncernen och

moderföretaget 20

Not 2 Upplysningar om risker 30

Not 3 Premieinkomst (före avgiven

försäkring 45

Not 4 Kapitalavkastning, intäkter 45

Not 5 Värdeökningar på övriga placerings-

tillgångar 46

Not 6 Utbetalda försäkringsersättningar 46

Not 7 Förändring i andra försäkringstekniska

avsättningar f e r 46

Not 8 Driftskostnader 46

Not 9 Kapitalavkastning, kostnader 47

Not 10 Värdeminskning på övriga

placeringstillgångar 47

Not 11 Nettoresultat per kategori av

finansiella instrument 48

Not 12 Bokslutsdispositioner 49

Not 13 Skatt på årets resultat 49

Not 14 Immateriella tillgångar 50

Not 15 Byggnader och mark 51

Not 16 Aktier och andelar i koncernföretag 52

Not 17 Aktier och andelar i intresseföretag 54

Not 18 Aktier och andelar 54

Not 19 Obligationer och andra räntebärande

värdepapper 55

Not 20 Lån med säkerhet i fast egendom 55

Not 21 Övriga lån 55

Not 22 Derivat 56

Not 23 Övriga finansiella placeringstillgångar 57

Not 24 Fordringar avseende direkt försäkring 57

Not 25 Övriga fordringar 57

Not 26 Kategorier av finansiella tillgångar

och skulder och deras verkliga värden 57

Not 27 Materiella tillgångar 60

Not 28 Förutbetalda anskaffningskostnader 60

Not 29 Övriga förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter 60

Not 30 Livförsäkringsavsättning 60

Not 31 Avsättning för oreglerade skador 62

Not 32 Avsättning för återbäring och rabatter 62

Not 33 Villkorad återbäring 63

Not 34 Fondförsäkringsåtaganden 63

Not 35 Avsättning för skatter 63

Not 36 Skulder avseende direkt försäkring 63

Not 37 Övriga skulder 63

Not 38 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda

intäkter 64

Not 39 Förväntade återvinningstidpunkter för

tillgångar och skulder 64

Not 40 Ställda panter 65

Not 41 Ansvarsförbindelser 65

Not 42 Åtaganden 65

Not 43 Upplysningar om närstående 66

Not 44 Medelantal anställda samt löner

och ersättningar 71

Not 45 Avstämning av totalavkastningstabell 75

Not 46 Viktiga uppskattningar och bedömningar 76

Not 47 Effekter av byte redovisningsprincip 77

Styrelsens och verkställande direktörens underskrift 81


1

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Styrelsen och verkställande direktören för Folksam ömsesidig livförsäkring organisationsnummer 502006-1585 avger härmed

årsredovisning för 2008, företagets 95:e verksamhetsår.

Koncernstruktur

Folksam Liv är moderföretag i en koncern som förutom moderföretaget omfattar de helägda dotterföretagen inom Folksam Liv samt de

delägda bolagen inom Folksam LO Pension respektive KPA Pension. En redovisning av samtliga dotterföretag och intresseföretag lämnas i

noterna 16-17 i balansräkningen.

Folksamgruppen utgörs av Folksam livkoncernen respektive Folksam sakkoncernen inklusive ej konsoliderade dotterbolag. I not 43,

”Upplysningar om närstående”, ges en detaljerad beskrivning av Folksamgruppen och de relationer som finns mellan de bolag som ingår.

Med ”Folksam” avses i det följande Folksamgruppen.

Verksamhet

Folksam Liv bedriver liv- och pensionsförsäkringsverksamhet med inriktning på den svenska marknaden. Bolaget tillhandahåller

tjänstepensioner, privat pensionssparande, kapitalförsäkringar, grupplivförsäkring och annan riskförsäkring. Folksam Liv är ett kundägt

företag och har som främsta uppgift att skapa nytta för kunderna. Verksamheten drivs enligt ömsesidiga principer, vilket innebär att

överskott som uppstår i verksamheten går tillbaka till försäkringstagarna i form av återbäring.

Den strategiska inriktningen mot tjänstepensionsmarknaden har fortsatt under 2008 genom att KP Pension & Försäkring gått upp i

Folksam Liv per 2008-01-01.

En ny organisation påbörjades i Folksamgruppen under hösten i samband med framtagandet av en ny affärsstrategi 2012.

Målsättningen är att verksamheten från och med 2009 ska arbeta i olika affärssegment oavsett bolag inom gruppen. Affärssegmenten är

Privat affär, Partner- och Företagsaffär samt Kollektivavtalad affär. Bolagen inom gruppen ska samverka för att nyttja alla Folksams

resurser. De affärsdrivande segmenten ska stödjas av koncerngemensamma funktioner som Personal, IT, Produkt, Skador, Ekonomi, Vd-

staber, Finans, Controllerfunktionen samt Kommunikation.

KP i Folksam Liv

Under 2007 beslutade KP Pension & Försäkring (KP) och Folksam Liv att gå samman per den 1 januari 2008. Samgåendet, som bland

annat motiverades av den nya tjänstepensionsmarknadens krav, innebar att tillgångarna och skulderna i KP:s pensionskassa,

Konsumentkooperationens pensionskassa, överfördes till Folksam Liv där de särredovisas i en separat verksamhetsgren med egen

placeringsportfölj. Efter samgåendet inrättades en ny central enhet i Folksam, Kollektivavtalad försäkring, med KP:s tidigare verkställande

direktör som chef. Därefter har denna enhet brutits upp i två funktioner, Reda och KP. Reda kommer att sköta all administration inom

området, inklusive de externa uppdragen och administrationen av KP:s pensionsstiftelse, Konsumentkooperationens pensionsstiftelse, som

tryggar pension åt företag med folkrörelseanknytning. KP ansvarar bland annat för partsrelationer, rådgivning till kunder och utveckling av

den kollektivavtalade affären inom området. Förändringen var en del av den omorganisation som genomfördes inom Folksam under hösten

2008 varefter funktionen KP hänfördes till affärsområdet Kollektivavtalad affär och funktionen Reda till enheten Produkt.

Verksamhetsgrenen KP

I verksamhetsgrenen KP inom Folksam Liv försäkras såväl förmånsbestämda som premiebestämda pensionsutfästelser åt anställda inom

konsumentkooperationen och andra företag och organisationer med anknytning till folkrörelserna. Verksamheten bedrivs inom tre olika

grenar:

I. Förmånsbaserade pensionsförsäkringar och kollektiva riskförsäkringar som innefattar bland annat ålderspension, familjepension och

sjukpension inom ramen för KTP-planen.

II. Premiebaserade pensionsförsäkringar som innefattar bland annat ålderspension och familjeskydd enligt kollektivavtalet om

kooperationens avtalspension – KAP.

III. Premiebaserade pensionsförsäkringar för alternativa tjänstepensionslösningar och KTPK-egenpension samt medlemmarnas privata

kompletterande traditionella pensionsförsäkringar.

Försäkringsvillkoren och principerna för återbäring och pensionstillägg har inte förändrats med anledning av samgåendet mellan

pensionskassan och Folksam Liv.

Reda Pensionsadministration AB

Under hösten har beslut fattats om att verksamheten i det av Folksam Liv helägda dotterbolaget Folksam Service AB ska utökas inom

området pensions- och försäkringsadministration. I samband därmed namnändrades bolaget till Reda Pensionsadministration AB. En

överföring av de uppdrag som utförs åt kunder utanför Folksamgruppen och som hittills utförts av KP:s handelsbolag, Kooperationens

pensionsanstalt (KP) Pension & Försäkring HB, har nu påbörjats samtidigt som en översyn sker av verksamheten i handelsbolaget.


2

Rådgivande organ

KP:s verksamhetskommitté utgör ett rådgivande organ till Folksam Livs styrelse och behandlar ärenden som rör KP:s verksamhetsgren

inom Folksam Liv (före detta pensionskassan) och har företrädare från KF, LO, PTK och Ledarna. Ledarna har även erhållit en plats i

styrelsen.

Redas verksamhetskommitté utgör ett rådgivande organ till Redas vd och ledningsgrupp och behandlar ärenden som rör funktionen.

Framtiden

KP:s långa erfarenhet av kollektivavtalade pensioner öppnar stora möjligheter för utveckling av försäkrings- och stiftelselösningar där nya

produkter kan utvecklas i samarbete med arbetsmarknadens parter. Våren 2009 sluts cirkeln när personalen flyttar från Gamla Stan och

återvänder till Folksams huvudkontor, 50 år efter att man första gången arbetade i Folksams lokaler.

Bolagsstyrning

Bolagsstyrningen av Folksam Sak och Folksam Liv utgår från svensk lagstiftning, främst försäkringsrörelselagen, och Finansinspektionens

föreskrifter och allmänna råd. Eftersom Folksam är ett kundägt bolag, innebär det att det inte finns några aktieägare i bolaget. På

bolagsstämman företräds kunderna av särskilt valda delegater. Folksam tillämpar därför kodens bestämmelser om aktieägare för de

delegerade. En separat bolagstyrningsrapport och rapport om den interna kontrollen upprättas och finns presenterad på folksam.se.

Styrelsens arbete

Under året hölls sju ordinarie och två extra styrelsemöten. Dessutom fick styrelseledamöterna vid ett antal tillfällen information via e-post

och vid ett tillfälle via SMS. Styrelsernas båda utskott, Revisionsutskottet och Ersättningsutskottet, hade fem respektive tre sammanträden.

Av Folksams styrande regelverk är 29 fastställda av styrelsen. Under året har styrelsen gått igenom dessa och vid behov reviderat

respektive policy och instruktion. Vissa av regelverken fastställs årligen, oavsett om de förändras eller inte.

Inför varje ordinarie styrelsemöte har styrelsen fått en skriftlig rapport av verkställande direktören, vilken behandlat viktigare händelser

i Folksam, men också i branschen i övrigt.

I enlighet med en strategisk dagordning har styrelsen under året också behandlat bland annat följande frågor: Compliancerapport,

genomgång av dotterbolagens verksamhet och ekonomi, konkurrentanalyser, riskhantering, internrevisionsrapporter och fastställande av

återförsäkringsprogram. I syfte att få tillfälle att diskutera strategiska och framåtblickande frågor mer ingående genomförde styrelsen under

året ett tvådagarsseminarium. Delar av seminariet genomfördes tillsammans med Folksam Saks styrelse.

Styrelsen har under året även genomfört en styrelseutvärdering (i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning).

Personalinformation

Anställnings- och arbetsvillkor

Folksam är genom medlemskapet i Arbetsgivarorganisationen KFO bunden av kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor för

tjänstemän med Försäkringstjänstemannaförbundet, FTF, Handelsanställdas förbund och Jusek. Avtalet med Jusek omfattar samtliga

anställda som är medlemmar i ett fackförbund som i sin tur är medlem i SACO. Folksams tjänstepensioner (KTP-planen) är

kollektivavtalsreglerad med de fackliga motparterna.

Löner och allmänna anställningsvillkor för Folksam-, Privat-, Företags- och TM-ombud är kollektivavtalsreglerade med

Handelsanställdas förbund. Tjänstepensionen för ombuden (KAP) är kollektivavtalsreglerad mellan KFO och LO.

Medelantal anställda samt löner och ersättningar med särskild specifikation på ersättningar till ledande befattningshavare redovisas

under not 44.

Satsning på kompetensförsörjning och ledarskap

Folksams personalpolitik ska stödja Folksams affärer. Folksam ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare med tydliga och

konkurrenskraftiga erbjudanden. För att nå målet ska Folksam arbeta med kompetensförsörjning på ett systematiskt och framtidsinriktat

sätt. Under 2008 infördes en ny rekryteringsprocess som bygger på ett inkluderande förhållningssätt som syftar till att främja mångfald.

Processen fokuserar på en tydlig kravanalys och en systematisk urvalsprocess där kompetensen värderas utifrån behoven. Folksams

målsättning är att ha ledare som är trygga i att utveckla medarbetare och skapa lag. Under året gjordes en satsning på högre

ledarutbildning med syfte att förbereda en grupp chefer för framtida högre chefsroller i Folksam. Fokus låg på att stärka den individuella

ledarkompetensen. Dessutom genomfördes ett utvecklingsprogram för att identifiera potentiella framtida ledare. Programmet behandlade

områden som personlig utveckling, karriärplanering, ledarskap och affärer.


3

Aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete

Folksam arbetar aktivt för att uppnå ökad jämställdhet och mångfald. En viktig del i detta arbete är att utveckla en företagskultur där

olikheter och kompetens värderas på ett affärsmässigt sätt. Mot den bakgrunden erbjöds alla chefer under 2008 en utbildning som delvis

utmanade väletablerade tankesätt. Syftet var framförallt att öka engagemanget kring mångfaldsfrågor samt att tydliggöra kopplingarna

mellan mångfald, kompetens och affärsnytta.

En mångfaldsgrupp, bestående av såväl fackliga representanter som medarbetare och chefer, ansvarar för den årliga revideringen av

jämställdhets- och mångfaldsplanen samt den fortsatta utvecklingen av arbetet.

Friskare medarbetare

Sedan flera år arbetar Folksam målinriktat för minskad sjukfrånvaro och friskare medarbetare. Arbetet har resulterat i successivt sjunkande

sjuktal. Under 2008 påbörjades projektet ”Aktiv rehabilitering av långtidssjukskrivna” som syftar till att tillvarata de långtidssjukas

arbetsförmåga, vilket är en vinst såväl för de långtidssjukskrivna själva som för Folksam och samhället.

Folksam har under året vidareutvecklat rehabiliteringsprocessen för att säkerställa att medarbetarnas arbetsförmåga tas till vara på

bästa sätt. Processen är framtagen utifrån den nya rehabiliteringskedjan som infördes under 2008 i samband med förändringarna i

sjukförsäkringen. Genom tidigt insatta rehabiliteringsåtgärder samt ett enhetligt och strukturerat arbetssätt underlättas återgången i arbete

för de sjukskrivna.

Tydligare samband mellan personliga insatser och övergripande mål

Under 2008 fastställdes en ny affärsstrategi för hela Folksamgruppen. I syfte att öka medarbetarnas förståelse för hur individuella insatser

bidrar till affärsstrategin har alla medarbetare genomfört en webbaktivitet. I denna uppmanades alla att reflektera över sin roll i

Folksamgruppens arbete framåt. I mål- och utvecklingssamtalet ska det individuella bidraget konkretiseras genom minst en planerad

aktivitet som ska genomföras under 2009. På så sätt blir den enskilda insatsen tydligare kopplad till målen. Folksams styrelser beslutade

även att 20 procent av belöningsprogrammet för 2008 ska kopplas till medverkan i aktiviteten. Resultatet av belöningsprogrammet som

helhet är ännu inte klart. Folksams belöningsprogram omfattar alla medarbetare i Folksamgruppen, med undantag av koncernledningens

ledamöter.

Folksams mervärden

Ekologiskt perspektiv

De delar av Folksam som har störst möjlighet att påverka miljön till det bättre har miljöcertifierats enligt ISO 14001, den vedertagna

internationella standarden inom miljöledningssystem. Idag är verksamheterna inom bil- och byggskador miljöcertifierade. För att minska

utsläppen vid tjänsteresor har Folksam en resepolicy som bland annat innebär effektivare bilåkning genom körscheman och särskilda

besiktningsdagar vid skadebesiktningar. Policyn ställer också krav på vilka färdmedel som ska användas på olika sträckor.

Med miljön i fokus vid skadereglering, ställs höga miljökrav på de entreprenörer som anlitas vid reparation av försäkrade hus och bilar.

För att bli en av Folksams potentiella leverantörer måste en detaljerad mijlökravspecifikation fyllas i. Det finns specifikationer för

byggentreprenörer, bilverkstäder, bildemonteringsanläggningar, saneringsföretag och tvätterier. I dag har Folksam avtal med drygt 200

byggfirmor, 1400 bilverkstäder och bildemonterare samt 40 tvätt- och saneringsföretag.

Sedan 2001 använder Folksam Bra Miljöval-el för driften av sina fastigheter och som ett ytterligare led i arbetet för en minskad

växthuseffekt blev Folksam under 2006 ett klimatneutralt företag. Det innebär att Folksam årligen ser till att plantera så många nya träd

som krävs för att neutralisera företagets årliga koldioxidutsläpp. Planteringarna, som görs i Mexiko och Uganda, återbeskogar mark och

binder kol men bidrar även till ökad ekologisk och social mångfald i odlingsområdena.

En revisionsgranskad hållbarhetsrapport redovisas varje år där mer utförlig beskrivning finns kring Folksams miljöarbete liksom andra

mervärdesområden som Folksam prioriterar.

Ekonomiskt perspektiv

Folksam förvaltade under 2008 drygt 190 miljarder kronor för sina drygt fyra miljoner kunders räkning. Genom en sådan maktbas kan

Folksam påverka och långsiktigt förändra samhället för att uppnå ökad hållbarhet och trygghet för individen. Vi är övertygade om att företag

som tar ansvar för miljö och mänskliga rättigheter är mer lönsamma på sikt. Genom våra kriterier miljö, mänskliga rättigheter och anti-

korruption påverkar vi därför de företag vi investerar i. Förutom detta har Folksam också uteslutande kriterier som gäller tobak och

klustervapen.

Genom aktiv bolagsstyrning kan Folksam påverka bolagen. Varje år studeras verksamheten i 2 500-3 000 bolag. Vissa av de företag

som löper störst risk för att råka ut för incidenter beträffande miljö och mänskliga rättigheter identifieras och kontaktas med ett erbjudande

om en genomgång av deras risksituation. Flera företag har efter en dialog med Folksam bland annat infört riktlinjer och mål för sitt

miljöarbete.


4

Bolagsstyrningen hanterar även frågor om företagens ersättningsprogram där Folksam anser att programmen bör vara utformade på

så sätt att de endast faller ut om de uppsatta målen uppfylls. Samtliga ersättningar till verkställande direktör och ledande befattningshavare

bör även vara tydligt redovisade i årsredovisningen.

Likaså arbetar Folksam för en jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser. Möjligheterna till långsiktig lönsamhet skadas när kompetenta

kvinnor och män står utanför styrelserummen på grund av kön, ålder, nationalitet eller för att de tillhör ”fel” nätverk. För landets börsföretag

skulle ökad jämställdhet i styrelserna leda till ökad kompetens, vilket i sin tur ger bättre fungerande företag och i förlängningen högre

vinster.

Trafiksäkerhetsforskning

Folksam reglerar årligen ett stort antal trafikskador och har i drygt 30 år bedrivit forskning om trafiksäkerhet. Bland annat med hjälp av

djupstudier av verkliga olyckor och information från, de i vissa bilar inmonterade svarta lådor, har bilars säkerhet ökat, risken för

whiplashskador minskat, och skyddsnivån för små barn ökat.

Risker

I Folksam identifieras, värderas och hanteras risker enligt en koncerngemensam metod, vilket möjliggör en sammanvägning av riskerna –

en beräkning av risknivå. Riskhanteringen fokuserar på att koncernen genom att hantera riskerna effektivt, ska öka möjligheten att nå de

uppsatta målen. En riskkommitté har uppdraget att säkerställa att bilden av koncernens riskexponering är rimlig. De risker som identifierats

delas in i försäkrings- inklusive återförsäkrings-, operativa- och strategiska- samt placeringsrisker.

Folksam Livs riskhantering redovisas under not 2, och där ges även upplysningar om försäkrings- och finansiella risker.


5

Femårsöversikt och nyckeltal, Mkr

KONCERNEN 2008 20071)) 20062) 2005 2004

RESULTATPremieinkomst för egen räkning 7 315 4 848 4 913 7 848 7 829Kapitalavkastning netto i försäkringsrörelsen – 8 068 1 125 4 917 9 500 4 773Försäkringsersättningar, netto – 4 849 – 3 539 – 3 328 – 4 343 – 4 356Förändring i livförsäkringsavsättningar – 8 542 2 686 – 2 842 – 9 640 – 4 696Driftskostnader i försäkringsrörelsen – 970 – 724 – 706 – 682 – 765Återbäring och rabatter, netto – 12 – 8 – 404 – 19 – 22

Försäkringsrörelsens tekniska resultat – 15126 4 597 2 720 2 664 2 763

Återstående kapitalavkastning 192 176 137 142 110Övrigt 0 0 – – –

Årets resultat före skatt – 14 934 4 772 2 857 2 806 2 873

EKONOMISK STÄLLNINGPlaceringstillgångar till verkligt värde 121 529 98 687 83 588 76 868 65 978Försäkringstekniska avsättningar 106 431 72 597 70 761 65 828 57 292

KonsolideringskapitalBeskattat eget kapital 14 191 19 707 13 517 12 099 9 717Uppskjuten skatteskuld 293 239 188 145 28Övervärden i placeringstillgångarPlaceringar i koncernföretag 2 101 625 457 215 225Andra finansiella placeringstillgångar – – – 18 11Totalt konsolideringskapital 16 585 20 571 14 162 12 477 9 981

NYCKELTALResultat av kapitalförvaltningenDirektavkastning, procent 3,8 2,7 2,6 4,0 4,2Totalavkastning, procent 1,1 2,0 6,5 9,9 7,5

Ekonomisk ställningKonsolideringsgrad, procent 227 424 288 159 127

1)).Omräknat med anledning av ändrad värderingsprincip för försäkringstekniska avsättningar som inte klassificerats som tjänstepensionsförsäkringar. Tidigare år ej omräknade avseende denna principförändring2) Omräknat med anledning av övergång till redovisning enligt lagbegränsad IFRS. Tidigare år ej omräknade.

KollektivFörvaltnings- Direkt- Total- konsolide-

kostnads- avkastning avkastning ringsnivåEJ KONSOLIDERADE DOTTERBOLAG procent procent procent procent

Förenade Liv Gruppförsäkring AB 2,5 4,0 2,4 –Förenade Liv Livförsäkring AB – – – –KPA Livförsäkring AB 1,0 3,8 2,6 179KPA Pensionsförsäkring AB 0,5 3,3 6,3 102KPA Pension AB 2) – – – –

2) KPA Pension AB tillhandahåller administrativa tjänster och produkter för arbetsgivarnas pensionsåtaganden.


6

Femårsöversikt och nyckeltal, Mkr

MODERFÖRETAGET 2008 20071) 20062) 2005 2004

RESULTATPremieinkomst för egen räkning 7 143 4 659 4 744 4 915 5 231Kapitalavkastning netto i försäkringsrörelsen 677 894 2 325 5 301 3 733Försäkringsersättningar, netto – 4 831 – 3 522 – 3 307 – 3 744 – 3 985Förändring i livförsäkringsavsättningar – 17 338 2 916 – 67 – 3 289 – 1 594Driftskostnader i försäkringsrörelsen – 670 – 504 – 542 – 583 – 698Återbäring och rabatter, netto – 12 – 8 – 404 – 19 – 22

Försäkringsrörelsens tekniska resultat – 15 046 4 415 2 749 2 581 2 665

Övrigt – – – – –Resultat före bokslutsdispositioner och skatt – 15 046 4 415 2 749 2 581 2 665

EKONOMISK STÄLLNINGPlaceringstillgångar till verkligt värde 96 717 72 509 60 074 58 004 53 574Försäkringstekniska avsättningar 84 497 46 031 46 639 46 470 44 249

KonsolideringskapitalEget kapital 12 030 19 279 13 540 12 195 10 058Obeskattade reserver 902 625 291 128 3Uppskjuten skatteskuld 38 67 93 99 19

Övervärden i placeringstillgångarPlaceringar i koncernföretag 2 101 625 457 215 225Andra finansiella placeringstillgångar – – – 18 11

Summa totala övervärden 2 101 625 457 233 236Totalt konsolideringskapital 15 071 20 596 14 381 12 655 10 316

Kollektivt konsolideringskapital 7 335 3 216 5 286 5 752 3 337Kapitalbas 15 061 15 702 14 394 12 333 10 316Erforderlig solvensmarginal 3 909 2 533 2 349 2 313 2 194Kapitalbas för försäkringsgruppen 14 654 15 089 13 936 11 855 9 567Erforderlig solvensmarginal för försäkringsgruppen 5 465 3 831 3 815 3 742 3 432

NYCKELTALLivförsäkringsrörelsenFörvaltningskostnadsprocent 0,8 0,8 1,0 1,1 1,4Anskaffningskostnadsprocent 2,6 2,8 2,5 3,6 4,2Administrationskostnadsprocent för sparprodukter 0,4 0,4 0,5 0,5 0,6Administrationskostnadsprocent för riskprodukter 8,5 8,6 9,9 8,4 7,4

Resultat av kapitalförvaltningenDirektavkastning, procent 3,9 3,6 3,4 4,0 4,2Totalavkastning, procent 0,9 1,8 4,2 9,9 7,5

Ekonomisk ställningKonsolideringsgrad, procent 211 442 303 251 197Kollektiv konsolideringsnivå, procent Retrospektivreservsmetoden 104,9 105,6 110,4 111,6 107,0 Pensionstilläggsmetoden 126,0 – – – –

1).Omräknat med anledning av ändrad värderingsprincip för försäkringstekniska avsättningar som inte klassificerats som tjänstepensionsförsäkringar. Tidigare år ej omräknade avseende denna principförändring.2) Omräknat med anledning av övergång till redovisning enligt lagbegränsad IFRS. Tidigare år ej omräknade.

Redovisade nyckeltal avseende direktavkastning för åren 2006-2008 är beräknade enligt FFFS 2008:26. Redovisad totalavkastning är

beräknad enligt Sveriges Försäkringsförbunds rekommendation för rapportering av totalavkastning. För åren 2004-2005 är nyckeltalen

beräknade enligt Försäkringsbranschens redovisningsnämnds (FRN) cirkulär 1/1993.

Särskilda redogörelser för tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper, för antal anställda och löner lämnas i anslutning till

årsredovisningens noter.


7

Resultat och marknad

Premieinkomsten för egen räkning ökade till 7 143 (4 659) miljoner kronor och ökningen beror till största delen på samgåendet med KP.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick i moderbolaget Folksam Liv till -15 046 (4 415) miljoner kronor.

Det negativa resultatet förklaras till större delen av ökade försäkringstekniska avsättningar, som en följd av sjunkande marknadsräntor.

Finansinspektionen har tagit beslut om att försäkringsföretag ska värdera avsättningar för försäkringar som inte klassificeras som

tjänstepensionsförsäkringar baserat på en nominell ränta som är högst marknadsräntan på statsobligationer med motsvarande löptid.

Förändringen gäller från och med 2008-04-01. Övergången har inneburit ett byte av redovisningsprinciper som påverkat resultat- och

balansräkningar jämfört med vad som redovisats enligt tidigare tillämpade redovisningsprinciper. Effekten av de ändrade

redovisningsprinciperna framgår av not 47. Räntesatsen för försäkringar som klassificeras som tjänstepensionsförsäkringar väljs också

sedan tidigare utifrån marknadsräntor.

Driftskostnaderna i försäkringsrörelsen för moderbolaget ökade till 670 (504) miljoner kronor och förvaltningskostnadsprocenten

uppgick till 0,8 (0,8) procent.

Den kollektiva konsolideringen uppgick vid årets slut för premiebestämda försäkringar till 104,9 (105,6) procent och för

förmånsbestämda försäkringar till 126,0 procent. Solvensgraden uppgick vid årsskiftet till 117 (131) procent. Solvensen beskriver hur väl ett

livförsäkringsbolag lever upp till de garanterade åtagandena gentemot kunderna. Förenklat uttryckt kan man säga att för varje hundralapp

som garanteras kunden finns det tillgångar som är värda 117 kronor.

Den genomsnittliga återbäringsräntan före avdrag för skatt och avgifter har under 2008 för premiebestämd försäkring i

verksamhetsgrenen KP varit 3,8 procent och för övrig premiebestämd försäkring 2,8 procent. Till följd av oroligheterna på

aktiemarknaderna har återbäringsräntan sänkts i flera steg under 2008. Från den 1 november är återbäringsräntan 1,0 procent för all

premiebestämd försäkring. Sänkningarna har skett för att slå vakt om den långsiktiga tryggheten i kundernas sparande.

Folksam livkoncernen, inklusive ej konsoliderade dotterföretag, är den tredje största aktören på marknaden för fondförsäkring och

övrig livförsäkring. Marknadsandelen minskade under året och uppgick till 10,5 (11,1) procent mätt i total premieinkomst enligt

Försäkringsförbundets statistik. Folksam är tredje största aktören inom övrig livförsäkring (traditionell livförsäkring) med en marknadsandel

på 12,3 (13,9) procent. Inom fondförsäkring ökade marknadsandelen till 7,7 (6,8) procent.

Folksam Livs strategi att reducera ränteexponeringen har under året gett ett positivt utfall. Avkastningen på säkringsinstrument

uppgick till 4 311 miljoner kronor. Folksam Liv moderbolagets totalavkastning, inklusive säkringsinstrument, uppgick till 0,9 procent. Även

dotterbolag inom Folksam Liv visar god avkastning. Totalavkastningen för KPA Pensionsförsäkring under 2008 blev rekordstark och

uppgick till 6,3 procent trots den rådande finanskrisen.

Under december 2008 blev det klart vilka bolag som är valbara inom avtalspension Svenskt Näringsliv-LO som berör 2,6 miljoner

privatanställda arbetare. Folksam Liv blev ett alternativ som försäkringsgivare för traditionell försäkring medan Folksam LO Fondförsäkring

blev en valbar försäkringsgivare för fondförsäkring.

Kapitalförvaltning

Utvecklingen på marknaderna under 2008 kom att genomsyras av finanskrisen. Såväl aktie- som räntemarknader upplevde ett år vilket ur

ett historiskt perspektiv framstår som ett av de mest turbulenta någonsin. Olja- och råvarupriser sköt i höjden för att sedan kollapsa. Även

fastighetsmarknaden utvecklades negativt om än inte i lika stor omfattning. Eventuella förhoppningar om att finanskrisen skulle få

begränsade effekter gick definitivt om intet under hösten, när återverkningarna märkbart kom att påverka det allmänna konjunkturläget.

För aktiemarknaderna blev 2008 ett synnerligen dåligt år. Stockholmsbörsen föll med närmare 42 procent, det enskilt svagaste

resultatet någonsin. För globala aktier var utvecklingen marginellt bättre. Mätt i lokal valuta blev avkastningen minus 39 procent.

Avkastningen för ej valutakurssäkrade innehav blev bättre, minus 29 procent, främst till följd av att US-dollarn och euron stärktes mot

kronan. Obligationsräntorna föll mycket kraftigt under året till historiskt låga räntenivåer. Till exempel sjönk räntan på en svensk femårig

statsobligation med nära 2,2 procentenheter till 2,0 procent.

Trots utvecklingen på de finansiella marknaderna blev totalavkastningen på bolagets tillgångar positiv under 2008. Totalavkastningen

på bolagets samtliga tillgångar, däribland koncernföretag, uppgick till 859 (1 162) miljoner kronor vilket motsvarar +0,9 procent (1,8

procent). De främsta orsakerna till att avkastningen trots finanskrisen blev positiv är dels att aktieexponeringen varit relativt låg under året,

dels att Folksam Liv reducerat den finansiella risken i försäkringsåtagandena med räntebärande placeringar med lång löptid. Dessa

utvecklades mycket gynnsamt i takt med att räntenivåerna föll.

Under året har vissa förändringar av den strategiska placeringsinriktningen genomförts. Aktieexponeringen har minskat med 7

procentenheter och uppgick inklusive derivat till 19 procent vid utgången av året. Andelen fastigheter och alternativa placeringar har hållits

oförändrade. Under 2008 stod Folksam Liv som garant för delar av Swedbanks nyemission. Genom detta kom Folksam Liv att investera

2 586 miljoner kronor i preferensaktier i Swedbank. Aktieexponeringen mot Swedbank motsvarade 2 procent av bolagets tillgångar vid

utgången av 2008. Per den 2008-01-01 gick KP Pensionskassa upp i Folksam Liv. Genom fusionen har kapitalet under förvaltning ökat

med 33 miljarder kronor.


8

Totalavkastningstabell, moderföretaget

Ingående Utgående Total- Total- Total- Total-marknads- marknads- avkastning avkastning avkastning avkastning

värde värde 2008 2008 2007 2006Mkr 2008-01-01 2008-12-31 Mkr % % %Räntebärande placeringar 60 521 60 690 5 864 10,2 2,4 0,9Aktier 24 600 20 278 – 9 247 – 35,0 0,4 12,0Alternativa placeringar 958 1 755 – 134 – 8,2 9,0 12,1Fastigheter 9 380 8 868 99 1,0 18,0 13,8Totalt investeringsportföljen 95 459 91 591 – 3 418 – 3,6 3,2 4,6Bolagsstrategiska innehav 5 121 4 985 – 34 – 0,7 – 0,8 7,2Summa 100 581 96 576 – 3 452 – 3,4 2,9 4,9

Säkringsinstrument – 1 175 2 813 4 311Summa 99 406 99 389 859 0,9 1,8 4,2

I de ingående marknadsvärden ingår KP Pensionskassa då samgåendet genomfördes per 2008-01-01. Följande påverkan har detta

inneburit per portföljgrupp (jämfört med utgående marknadsvärde 2007-12-31):

Räntebärande placeringar 20 118

Aktier 9 371

Fastigheter 3 546

Totalt investeringsportföljen 33 035

Bolagsstrategiska innehav 50

Summa 33 085

Totalavkastningstabellen är uppställd enligt rekommendation från Försäkringsförbundet. Utgångspunkten vid framtagandet av

totalavkastningstabellen är bolagets placeringsriktlinjer och interna rapportering. I noten 45 redovisas hur totalavkastningstabellen är

kopplad till resultat- och balansräkningen.

Finansiella risker i försäkringsåtaganden

För de delar av bolagets verksamhet som omfattas av tjänstepensionsdirektivet har de försäkringstekniska avsättningarna, det vill säga

nuvärdet av bolagets framtida åtaganden gentemot försäkringstagarna, sedan 2006 värderats med marknadsräntor. Genom beslut av

Finansinspektionen värderas från och med 1 april 2008 även försäkringstekniska avsättningar i övrig livförsäkringsverksamhet med

marknadsräntor. I och med att försäkringsavtalen löper över mycket lång tid följer att räntekänsligheten i avsättningarna blir betydande.

Folksam Liv har anpassat sitt risktagande så att bolagets ekonomi inte ska påverkas fullt ut av ränteförändringar. Som ett komplement

till bolagets räntebärande placeringar har därför Folksam Liv bland annat ingått så kallade ränteswapavtal (säkringsinstrument). Om

räntenivåerna faller ökar värdet på säkringsinstrumenten vilket reducerar den effekt som ränterörelsen ger på åtagandena. Effekten blir det

omvända om räntorna stiger – säkringsinstrumenten utvecklas negativt men bolaget kompenseras av minskad skuldbörda.

De kraftigt fallande marknadsräntorna innebar att värdet på de försäkringstekniska avsättningarna ökade med 16 650 miljoner kronor.

Genom användandet av säkringsinstrument kompenserades denna ökning till viss del av säkringsinstrumenten vars värden ökade med

4 311 miljoner kronor.

Resultat av finansiellt risktagande

I tabellen nedan redogörs för resultatet av bolagets samlade finansiella risktagande (mkr)

Kapitalavkastning 2008 2007Summa kapitalavkastning enligt tabell – 3 452 1 965FTA och säkringsinstrumentFTA – 16 650 497Säkringsinstrument 4 311 – 802Summa – 15 791 – 305Övrigt finansiellt risktagandeSumma 42 40TotaltSumma – 15 749 1 700


9

Dotterföretag

Förenade Liv Gruppförsäkring AB är ett livförsäkringsaktiebolag som bedriver försäkringsverksamhet avseende frivillig gruppliv-, gruppsjuk-

, premiebefrielse- och gruppensions- samt gruppolycksfallsförsäkring. Förenade Liv Gruppförsäkrings AB visar för år 2008 ett positivt

resultat före bokslutsdispositioner och skatt om 137 (38) miljoner kronor. Premieinkomsten ökade något till 730 (723) miljoner kronor.

KPA Pension arbetar med försäkringar och pensionsadministration främst åt kommunsektorn i Sverige. Med kommunsektorn avses

kommuner, landsting, regioner, kommunalförbund, kommunala företag, kommunförbund och härtill närstående företag. KPA Pension är

marknadsledande inom kommunsektorn. Det största dotterbolaget inom KPA Pension är KPA Pensionsförsäkring AB (publ) som med sin

premieinkomst på 5 996 (5 993) miljoner kronor är det största dotterföretaget i Folksam livkoncernen. KPA Fondförsäkring AB har per

2008-12-30 fusionerats med KPA Pensionsförsäkring AB.

KP Fondförsäkring har tillsammans med Folksam Fondförsäkring ansökt om Finansinspektionens tillstånd att verkställa avtal om

överlåtelse av försäkringsbestånd per den 1 januari 2009.

Placeringstillgångarnas fördelning Folksam Liv

Räntebärande68%

Svenska aktier8%

Utländska aktier13%

Fastigheter9%

Alternativa placeringar

2%


10

Väsentliga händelser

Folksam Livs styrelse beslutade 2007-12-17 om att KP går upp i Folksam Liv per 2008-01-01. Syftet med samgåendet är att ge bolagen en

möjlighet att möta en tjänstepensionsmarknad under förändring med konkurrenskraftiga produkter till förmån för våra kunder och

arbetsmarknadens parter.

Finansinspektionen har tagit beslut om att försäkringsföretag ska värdera avsättningar för privata försäkringar baserat på en nominell

ränta som är högst marknadsräntan på statsobligationer med motsvarande löptid. Förändringen gäller från och med 2008-04-01. Folksam

har valt att redovisa detta som en förändring av redovisningsprincip vilket innebär att hela 2008 samt även jämförelseåret 2007 har räknats

om. I Not 47, ”Effekter av ändrade redovisningsprinciper”, visas vad ränteförändringen inneburit för Folksam Liv. Omräkning har skett av

balans- och resultaträkningar jämfört med vad som redovisats under tidigare tillämpade redovisningsprinciper.

Händelser efter 31 december 2008

Folksam Liv förvärvar 39 miljoner Swedbankaktier av Sparbankstiftelsernas Förvaltnings AB meddelades på en presskonferens 9

mars 2009.

Sparbanksstiftelsernas Förvaltnings AB förvaltar motsvarande 14,6 procent av aktierna i Swedbank, av Sparbanksstiftelsernas totala

innehav på 18,4 procent. Folksam Liv, Svensk Exportkredit och en europeisk bank har givit lån till förvaltningsbolaget, där aktier i

Swedbank utgjort säkerhet. Lånet är på 925 miljoner kronor som Folksam Liv givit Sparbankstiftelsernas Förvaltnings AB i samband med

nyemissionen. När börskursen sjönk under pantens värde så förföll lånen till betalning enligt låneavtalet. Långivare och låntagare träffade

då ett nytt avtal för att hantera den uppkomna situationen. För att finansiera återbetalningen har förvaltningsbolaget träffat en

överenskommelse med långivarna om att överlåta 90 miljoner Swedbankaktier.

Överenskommelsen innebär att Folksam Liv kommer att överta 39,0 miljoner stamaktier. Folksam livkoncernen, ägde före förvärvet 54

miljoner aktier i Swedbank, motsvarande 6,9 procent. Efter förvärvet kommer Folksam livkoncernen att äga 92 miljoner aktier i Swedbank,

motsvarande 11,9 procent av aktierna. Den sammanlagda investeringen i Swedbank motsvarar 1,2 procent av Folksam livkoncernens

totala tillgångar och ligger därmed inom ramen för företagets investeringspolicy, och med god marginal under Försäkringsrörelselagens

gräns på 5 procent för ett enskilt engagemang. Ägarprövning hos Finansinspektionen krävs när en juridisk koncern äger mer än 10 procent

av en bank. Folksam livkoncernen utgör en egen juridisk koncern och har därför ansökt om och beviljats ägarprövning av

Finansinspektionen.

Inklusive Folksam Saks Swedbankinnehav ökar Folksamgruppens totala ägande i Swedbank från 9,2 till 14,2 procent, vilket gör

Folksamgruppen till största ägare i Swedbank.

Folksam förväntar sig att investeringen i Swedbank på lång sikt ger en bra avkastning.

Framtida utveckling

Den kraftiga prispressen i branschen i kombination med den finansiella oron som förväntas ge lägre avkastning på finansiella tillgångar

innebär att kostnaderna måste minskas för att bibehålla lönsamheten. Det innebär också en fortsatt satsning på aktiv kapitalförvaltning där

både tillgångs- och skuldsidan måste beaktas.

I Folksams nya organisation är det fortsatt fokus på att utveckla positionerna inom kollektivavtalad tjänstepension och samgåendet med KP

har skapat goda förutsättningar för det.

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen och verkställande direktören föreslår stämman att årets resultat, – 16 138 052 420,39 kronor, behandlas på följande sätt: från

konsolideringsfonden uttages – 16 138 052 420,39 kronor.


11

RESULTATRÄKNING

Koncernen ModerföretagetMkr 2008 2007 2008 2007

TEKNISK REDOVISNING AV LIVFÖRSÄKRINGS-

RÖRELSENPremieinkomst efter avgiven återförsäkringPremieinkomst Not 3 7 325 4 855 7 153 4 666Premier för avgiven återförsäkring – 10 – 7 – 10 – 7

7 315 4 848 7 143 4 659Kapitalavkastning, intäkter Not 4 7 438 4 156 7 377 4 140Orealiserade vinster på placeringstillgångar

Värdeökning av placeringstillgångar för vilka liv-försäkringstagaren bär placeringsrisk

Värdeökning på fondförsäkringstillgångar – 233 – 3Värdeökning på övriga placeringstillgångar Not 5 6 583 483 6 583 381

Övriga tekniska intäkter 265 226 – –Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring)

Utbetalda försäkringsersättningar Not 6Före avgiven återförsäkring – 5 222 – 3 997 – 5 203 – 3 972Återförsäkrares andel 2 3 2 3

Förändring i avsättning för oreglerade skadorFöre avgiven återförsäkring 372 460 372 448Återförsäkrares andel – 1 – 4 – 2 – 1

Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar Not 7(efter avgiven återförsäkring)

Livförsäkringsavsättningar – 17 367 2 917 – 17 367 2 917Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringarför vilka försäkringstagaren bär risk

Villkorad återbäring 13 2 13 2Fondförsäkringsåtagande 8 583 – 233 16 – 3

Återbäring och rabatter (efter avgiven återförsäkring) – 25 – 8 – 12 – 8Driftskostnader Not 8 – 970 – 724 – 670 – 504Kapitalavkastning, kostnader Not 9 – 2 347 – 876 – 2 347 – 876Orealiserade förluster på placeringstillgångar

Värdeminskning på placeringstillgångar för vilkaLivförsäkringstagaren bär placeringsrisk – 8 568 – – 16 –Värdeminskning på övriga placeringstillgångar Not 10 – 11 185 – 2 754 – 10 920 – 2 754

Övriga tekniska kostnader – 21 – 20 – 15 – 20Rörelseresultat i andra företag än försäkringsbolag 199 33 – –Kapitalavkastning överförd till finansrörelsen – 190 – 148 – –

Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat – 15 126 4 597 – 15 046 4 415

ICKE-TEKNISK REDOVISNINGLivförsäkringsrörelsens tekniska resultat – 15 126 4 597 – 15 046 4 415Kapitalavkastning, intäkter 77 53 – –Orealiserade vinster på placeringstillgångar 9 7 – –Kapitalavkastning överförd från livförsäkringsrörelsen 190 148 – –Kapitalavkastning, kostnader – 64 – 24 – –Orealiserade förluster på placeringstillgångar – 21 – 9 – –

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt – 14 935 4 772 – 15 046 4 415

Bokslutsdispositioner Not 12 – – – 276 – 334

Resultat före skatt – 14 935 4 772 – 15 322 4 081

Skatt på årets resultat Not 13 – 1 085 – 854 – 816 – 603

ÅRETS RESULTAT – 16 020 3 918 – 16 138 3 478

Hänförligt till:Försäkringstagarna – 16 005 3 895Minoritetsintressen – 15 22


12

RESULTATANALYS

Livförsäkringsrörelse

TjänstepensionsförsäkringModerföretaget Tjänste-

Avgifts- anknutenFörmåns- bestämd sjukför-bestämd traditionell Fond- säkring

Mkr Total försäkring försäkring försäkring samt PB

Premieinkomst före avgiven återförsäkring 7 153 1 840 1 161 1 160Premier för avgiven återförsäkring – 10 – 3 0 – – 2

Premier för egen räkning 7 143 1 838 1 161 1 158

Kapitalavkastning, intäkter 7 377 1 405 2 076 – 178Orealiserade vinster på placeringstillgångar 6 583 1 077 1 755 – 138Utbetalda försäkringsersättningar

Före avgiven återförsäkring – 5 203 – 602 – 682 0 – 290Återförsäkrares andel 2 – 0 – 1

Förändring i avsättning för oreglerade skadorFöre avgiven återförsäkring 372 – – 13 – 231Återförsäkrares andel – 2 – – – 0

Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar f e r – 17 338 – 4 568 – 3 784 16 1Återbäring och rabatter f e r – 12 – 0 – –Driftskostnader – 670 – 44 – 107 – 3 – 20Kapitalavkastning, kostnader – 2 347 – 518 – 686 – – 63Orealiserade förluster på placeringstillgångar – 10 936 – 1 811 – 2 922 – 16 – 233Övriga tekniska kostnader – 15 – – 1 – 0

Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat – 15 046 – 3 224 – 3 203 – 2 101

Avvecklingsresultat 566 – – – 237

Försäkringstekniska avsättningar, före avgivenåterförsäkringLivförsäkringsavsättningar 80 205 13 713 22 267 – 9

Avsättning för oreglerade skadorAvsättning för fastställda skador 116 – 5 – 0Avsättning för ej fastställda skador 1 178 – – – 25Avsättning för sjukräntor 2 347 – 68 – 1 838Skadebehandlingsreserv 58 – – – 5

Summa avsättning oreglerade skador 3 699 – 73 – 1 868

Avsättning för återbäring och rabatter 432 – – – –

Försäkringstekniska avsättningar för livförsäkringar för vilkaförsäkringstagaren bär risk, före avgiven återförsäkringVillkorad återbäring 93 – 24 – –Fondförsäkringsåtaganden 68 – – 68 –

Summa försäkringstekniska avsättningar förlivförsäkring för vilka försäkringstagaren bär risk 161 – 24 68 –

Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningarAvsättning för oreglerade skador 22 – – – 16

Konsolideringsfond 28 168 6 018 7 061 – – 19


13

RESULTATANALYS

Livförsäkringsrörelse Skade-försäkrings-

Övrig livförsäkring rörelseModerföretaget Ouppsägbar Gruppliv-

Individuell sjuk- & ochtraditionell olycksfalls- tjänste- Mottagen Sjukdom

livför- försäkring - gruppliv åter- ochMkr säkring samt PB försäkring försäkring olycksfall

Premieinkomst före avgiven återförsäkring 1 631 78 1 815 8 459Premier för avgiven återförsäkring 0 0 – 5 0 –

Premier för egen räkning 1 630 78 1 810 8 459

Kapitalavkastning, intäkter 3 329 46 325 2 15Orealiserade vinster på placeringstillgångar 3 236 45 316 2 14Utbetalda försäkringsersättningar

Före avgiven återförsäkring – 2 336 – 73 – 1 205 – 3 – 12Återförsäkrares andel 0 1 – 0 –

Förändring i avsättning för oreglerade skadorFöre avgiven återförsäkring – 18 51 346 – 2 – 223Återförsäkrares andel 0 – 2 – 0 –

Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar f e r – 8 864 1 8 – – 148Återbäring och rabatter f e r 0 – – 12 – –Driftskostnader – 269 – 19 – 131 0 – 76Kapitalavkastning, kostnader – 967 – 14 – 95 0 – 4Orealiserade förluster på placeringstillgångar – 5 333 – 74 – 520 – 3 – 24Övriga tekniska kostnader – 7 0 – 4 – – 2

Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat – 9 598 40 838 4 – 1

Avvecklingsresultat – 40 289 – –

Försäkringstekniska avsättningar, före avgivenåterförsäkringLivförsäkringsavsättningar 43 938 46 76 – 156

Avsättning för oreglerade skadorAvsättning för fastställda skador 51 0 60 – –Avsättning för ej fastställda skador – 69 863 – 221Avsättning för sjukräntor – 402 20 19 –Skadebehandlingsreserv – 19 27 – 7

Summa avsättning oreglerade skador 51 490 970 19 228

Avsättning för återbäring och rabatter – – 432 – –

Försäkringstekniska avsättningar för livförsäkringar för vilkaförsäkringstagaren bär risk, före avgiven återförsäkringVillkorad återbäring 69 – – – –Fondförsäkringsåtaganden – – – – –

Summa försäkringstekniska avsättningar för livförsäkring för vilka försäkringstagaren bär risk 69 – – – –

Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningarAvsättning för oreglerade skador 0 5 – 1 –

Konsolideringsfond 12 926 10 2 152 – 20


14

BALANSRÄKNING

TILLGÅNGAR Koncernen ModerföretagetMkr 2008 2007 2008 2007

Immateriella tillgångar Not 14Andra immateriella tillgångar 50 88 – –Goodwill – – – –

50 88 – –PlaceringstillgångarByggnader och mark Not 15 8 630 4 886 3 137 3 804

Placeringar i koncern- och intresseföretagAktier och andelar i koncernföretag Not 16 1 434 1 434 5 491 3 950Räntebärande värdepapper emitterade av, och lån till, koncernföretag – – 194 194Aktier och andelar i intresseföretag Not 17 985 759 25 0

2 419 2 193 5 710 4 144Andra finansiella placeringstillgångar

Aktier och andelar Not 18 22 430 16 366 22 200 16 182Obligationer och andra räntebärande värdepapper Not 19 56 441 39 288 56 100 38 973Lån med säkerhet i fast egendom Not 20 0 0 0 0Övriga lån Not 21 1 223 167 1 223 166Derivat Not 22 4 026 148 4 026 148Övriga finansiella placeringstillgångar Not 23 2 302 8 456 2 152 8 425

86 422 64 425 85 701 63 894

Summa placeringstillgångar 97 521 71 504 94 548 71 842

Placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsriskFondförsäkringstillgångar 21 907 26 557 68 42

Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningarAvsättning för oreglerade skador Not 31 36 37 22 24

36 37 22 24FordringarFordringar avseende direkt försäkring Not 24 18 8 13 8Fordringar avseende återförsäkring 4 5 10 11Övriga fordringar Not 25 430 218 331 155

452 231 354 174Andra tillgångarMateriella tillgångar Not 27 30 24 16 5Kassa och bank 8 290 2 171 7 324 1 449Övriga tillgångar 8 – – –

8 328 2 195 7 340 1 454Förutbetalda kostnader och upplupna intäkterUpplupna ränte- och hyresintäkter 1 096 801 1 102 802Förutbetalda anskaffningskostnader Not 28 148 177 35 25Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 29 145 48 124 35

1 389 1 026 1 261 862

SUMMA TILLGÅNGAR 129 633 101 638 103 593 74 398


15

BALANSRÄKNING

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Koncernen ModerföretagetMkr 2008 2007 2008 2007

Eget kapitalEget kapitalandel i obeskattade reserver 670 454 – –Konsolideringsfond 28 168 15 801 28 168 15 801Andra fonder

Reservfond 0 – –Kapitalandelsfond 24 0 – –

Balanserad vinst eller förlust 1 334 – 443 – –Årets resultat – 16 005 3 895 – 16 138 3 478

14 191 19 707 12 030 19 279

Minoritetsintressen 1 512 230 – –

Obeskattade reserverPeriodiseringsfond – – 902 625

Försäkringsteknisk avsättning (före avgiven återförsäkring)Livförsäkringsavsättning Not 30 80 205 43 432 80 205 43 432Avsättning för oreglerade skador Not 31 3 742 2 113 3 699 2 067Avsättning för återbäring och rabatter Not 32 432 429 432 429

84 379 45 974 84 336 45 928Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringarför vilka försäkringstagaren bär risk (före avgiven återförsäkring)Villkorad återbäring Not 33 93 61 93 61Fondförsäkringsåtaganden Not 34 21 960 26 564 68 42

Avsättningar för andra risker och kostnaderAvsättningar för skatter Not 35 293 266 38 67

Depåer från återförsäkrare 4 5 4 5

SkulderSkulder avseende direkt försäkring Not 36 35 26 28 26Skulder avseende återförsäkring 7 1 7 1Skulder till kreditinstitut 376 – – –Derivat Not 22 1 259 1 242 1 259 1 242Övriga skulder Not 37 5 056 7 066 4 478 6 680

6 733 8 335 5 772 7 949

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkterÖvriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 38 468 496 350 442

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 129 633 101 638 103 593 74 398

STÄLLDA PANTER Not 40 113 740 92 284 92 662 65 770ANSVARSFÖRBINDELSER Not 41 – 37 346 47ÅTAGANDEN Not 42 1 228 799 1 156 707


16

REDOGÖRELSE FÖR FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL T

OT

AL

T

To

talt

eget

kap

ital

13 7

27

2 15

4

15 8

81 – –

– 88

098

7 7 34

3 91

0

19 9

39 – 2

19 9

37

19 9

37 –19

937 – – 16

– 1

306

– 22 –

13 0

35–

203

267

– 16

020

15 7

04 –

15 7

04

Min

ori

tets

–

intr

esse 210 0

210 – – – – – – 22 232

– 2

230

230 –

230 – – – – – –

1 29

7 – –

– 15

1 51

2 0

1 51

2

Eg

et k

apit

al

hän

förl

ig t

ill

förs

äkri

ng

s–

tag

arn

a

13 5

17

2 15

4

15 6

71 – –

– 88

098

7 7 34

3 88

8

19 7

07 –

19 7

07

19 7

07 –19

707 – – 16

– 1

306

– 22 –

11 7

38–

203

267

– 16

005

14 1

92 –

14 1

92

Åre

ts

resu

ltat

2 24

7 0

2 24

7

– 2

247 – – – 7 –

3 88

8

3 89

5 –

3 89

5

3 89

5 03

895

– 3

895 – – – – – – 0 –

– 16

005

– 16

005 –

– 16

005

Bal

ans–

erad

förl

ust

– 32

8 0

– 32

8 94

– 24

3 – – 34 – –

– 44

3 –

– 44

3

– 44

3 ––

443

417

– 20

0 – 0 – –

1 52

0 0 40 –

1 33

4 –

1 33

4

Övr

iga

med

el 0 0 – – – – – – – – – – – – – 0 – – – – – – – – – – – – –

Kap

ital

–

and

els–

fon

d 0 – – – 0 – –

– 34 34 – – – – – – 0 – – – – – – –

– 20

3

227 0 24 – 24

Fo

nd

fö

r

ore

ali–

sera

de

vin

ster 0 0 – – – – – – – – – – – – – 0 – – – – – – – – – – – – –

Res

erv–

fon

d 0 – 0 – – – – – – – 0 – 0 0 0 0 – – – – – – 0 – – 0 – 0

Ko

nso

li–

der

ing

s–fo

nd

11 3

88

2 15

4

13 5

42

2 15

2 –

– 88

098

7 – – –

15 8

01 –

15 8

01

15 8

01 015

801

3 47

8 – –

– 1

306

– 22 –

10 2

18 0 – –

28 1

69 –

28 1

69

BU

ND

ET

EG

ET

KA

PIT

AL

210 –

210 1

243 – – – – –

454 –

454

454

454 0

200 16 – – – – – – –

670 –

670

Eg

et

kap

ital

and

el i

ob

esk.

Mkr

re

serv

Ko

nce

rnen

Ingå

ende

bal

ans

2007

-01-

01 e

nl. f

asts

tälld

bal

ansr

äkni

ng

Byt

e av

red

ovis

ning

sprin

cip 1

) )

Just

erad

ingå

ende

bal

ans

2007

-01-

01

För

egåe

nde

års

vins

tdis

posi

tion

Övr

ig fö

rskj

utni

ng m

ella

n bu

ndet

och

fritt

ege

t kap

ital

Und

er r

äken

skap

såre

t till

dela

d åt

erbä

ring

Bes

tånd

söve

rlåte

lse

Avs

ättn

ing

till k

apita

land

elsf

ond

Om

räkn

ings

diffe

rens

Åre

ts r

esul

tat

Sum

ma

förm

ögen

hets

förä

ndrin

gar,

exk

lusi

ve

tran

sakt

ione

r m

ed ä

gare

Utd

elni

ng

Utg

åend

e ba

lans

200

7-12

-31

Ingå

ende

bal

ans

2008

-01-

01

Byt

e av

red

ovis

ning

sprin

cip

Just

erad

ingå

ende

bal

ans

2008

-01-

01

För

egåe

nde

års

vins

tdis

posi

tion

Övr

ig fö

rskj

utni

ng m

ella

n bu

ndet

och

fritt

ege

t kap

ital

Åre

ts f

örsk

jutn

ing

av o

besk

atta

de r

eser

ver

Und

er r

äken

skap

såre

t till

dela

d åt

erbä

ring

Bes

tånd

söve

rlåte

lse

Bol

agsf

örvä

rv

Eff

ekt

av s

amgå

ende

KP

Avs

ättn

ing

till k

apita

land

elsf

ond

Om

räkn

ings

diffe

rens

Åre

ts r

esul

tat

Sum

ma

förm

ögen

hets

förä

ndrin

gar,

exk

lusi

ve

tran

sakt

ione

r m

ed ä

gare

Utd

elni

ng

Utg

åend

e ba

lans

200

8-12

-31

1) F

inan

sins

pekt

ione

n ha

r be

slut

at a

tt a

vsät

tnin

gar

för

förs

äkrin

gar

som

inte

kla

ssifi

cera

s so

m tj

änst

epen

sion

sför

säkr

inga

r sk

a be

räkn

as m

ed e

n rä

nta

som

är

högs

t m

arkn

adsr

änta

tn p

å st

adso

blig

atio

ner

med

mot

svar

ande

löpt

id. B

eslu

tet t

rädd

e i k

raft

2008

-04-

01.

Den

na f

örän

drin

g ha

r ha

nter

ats

som

byt

e av

red

ovis

ning

sprin

cip.

Effe

kten

av

geno

mfö

rd o

mvä

rder

ing

av in

gåen

de b

alan

ser

2007

ble

v en

ökn

ing

av d

et e

gna

kapi

tale

t med

2

154

milj

oner

kro

nor

i kon

cern

en.

För

mer

info

rmat

ion

se n

ot 4

7.


17

Konsoli- Totaltderings- Året Eget

Mkr fond resultat kapitalModerföretagetIngående balans 2007-01-01 11 388 2 152 13 540Beståndsöverlåtelse 987 – 987Byte av redovisningsprincip 1) 2 154 – 2 154Justerad ingående balans 14 529 2 152 16 681Föregående års vinstdisposition 2 152 – 2 152 –Under räkenskapsåret tilldelad återbäring – 880 – – 880Årets resultat – 3 478 3 478Utgående balans 2007-12-31 15 801 3 478 19 279

Ingående balans 2008-01-01 15 801 3 478 19 279KP Pensionskassa 10 218 – 10 218Beståndsöverlåtelse – 22 – – 22Föregående års vinstdisposition 3 478 – 3 478 –Under räkenskapsåret tilldelad återbäring – 1 307 – – 1 307Årets resultat – – 16 138 – 16 138Utgående balans 2008-12-31 28 168 – 16 138 12 030

1) Finansinspektionen har beslutat att avsättningar för försäkringar som inte klassificeras som tjänstepensionsförsäkringar ska beräknas

med en ränta som är högst marknadsräntan på statsobligationer med motsvarande löptid. Beslutet trädde i kraft 2008-04-01. Denna

förändring har hanterats som byte av redovisningsprincip. Effekten av genomförd omvärdering av ingående balanser 2007 blev en ökning

av det egna kapitalet med 2 154 miljoner kronor i moderbolaget.


18

KASSAFLÖDESANALYS

Koncernen ModerföretagetMkr 2008 2007 2008 2007

DEN LÖPANDE VERKSAMHETENResultat före bokslutsdispositioner1) – 14 935 4 772 – 15 046 4 415Justering för poster som inte ingår i kassaflödet2) 22 606 1 645 19 925 – 1 596Betald skatt – 979 – 659 – 888 – 531

Kassaflöde från den löpande verksamheten 6 692 5 758 3 991 2 288före förändring i tillgångar och skulder

Förändring av placeringstillgångar3) 2 942 – 10 791 5 376 – 7 359Förändring av övriga rörelsefordringar – 748 127 89 3Förändring av övriga rörelseskulder – 3 253 5 972 – 3 937 5 932Utbetald återbäring från konsolideringsfonden –1 329 –880 – 1 329 – 880

KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 4 304 186 4 190 – 16

INVESTERINGSVERKSAMHETENEffekt av samgående/beståndsöverlåtelse4) 363 117 124 117Nettoinvestering i koncernföretag –37 – 218 71 – 208Nettoinvestering i intressebolag – – 10 – –Nettoinvestering i övriga placeringstillgångar – – 36 – – 16Förändring av materiella och immateriella tillgångar –11 5 – 11 – 4

KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN 315 – 142 184 – 111

FINANSIERINGSVERKSAMHETENUtdelning – 2 – 2 – –

KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN – 2 – 2 – –

ÅRETS KASSAFLÖDE 4 617 42 4 374 – 127

Likvida medel vid årets början5) 2 172 2 072 1 450 1 519Kursdifferens i likvida medel 175 58 176 58Likvida medel vid årets slut5) 6 964 2 172 5 999 1 450

4 617 42 4 374 – 127


19

KASSAFLÖDESANALYS (forts.)

Koncernen Moderföretaget1) Betalda och erhållna räntor 2008 2007 2008 2007

Under perioden betald ränta – 29 – 26 – 29 – 18Under perioden erhållen ränta 2 506 1 880 2 468 1 859

Summa betalda och erhållna räntor 2 477 1 854 2 439 1 841

2) Poster som inte ingår i kassaflödet 2008 2007 2008 2007

Nedskrivningar – 37 150 – 19 121Avskrivningar 39 19 – 10 – 4Icke utdelad resultatandel i intresse- och kommanditbolag – 112 – 7 81 47Realiserad vinst (-) / förlust (+) 791 – 1 391 785 – 1 392Orealiserad vinst (-) / förlust (+) 4 705 2 273 4 337 2 373Valutakursvinst (-) / förlust (+) – 2 038 322 – 2 038 322Förändring av upplupet anskaffningsvärde räntebärande värdepapper – 338 112 – 338 112Förändring av avsättningar avseende försäkringsavtal 17 052 – 3 241 17 052 – 3 241Förändring av skulder avseende investeringsavtal 2 544 3 408 75 66

Summa poster som inte ingår i kassaflödet 22 606 1 645 19 925 – 1 596

3) Förändring av placeringstillgångar 2008 2007 2008 2007

Förändring av placeringstillgångar, livförsäkring 5 938 – 7 443 5 418 – 7 348Förändring av placeringstillgångar, där försäkringstagaren bär placeringsrisken – 2 996 – 3 348 – 42 – 11

Summa förändring av placeringstillgångar 2 942 – 10 791 5 376 – 7 359

4) Effekt av samgående/beståndsöverlåtelse 2008 2007 2008 2007

Byggnader och mark 4 676 – – –Finansiella tillgångar 29 296 5 538 30 995 5 538Övriga tillgångar 1 534 97 497 97Likvida medel 363 117 124 117Summa tillgångar 35 869 5 752 31 616 5 752Avsättningar – 22 349 –4 743 – 21 358 – 4 743Övriga skulder – 483 –22 – 40 – 22Summa avsättningar och skulder – 22 832 -4 743 – 21 398 – 4 765Totalt 13 037 987 10 218 987

Påverkan likvida medel 363 117 124 117

2008 har samgående skett mellan Folksam Liv och KP. Under 2007 genomfördes en beståndsöverlåtelse från Förenade Liv livförsäkring

AB till Folksam Liv. Aktieägartillskott på 37 Mkr har under 2008 givits till Förenade Liv Försäkrings AB som ej konsolideras i Folksam Liv

koncernen.

Under 2007 har det inom Folksam Liv koncernen gjorts företagsförvärv för 218 Mkr. Förvärven under 2007 avser tre bolag: FAB Malax,

FAB Pållen och FAB Rörstrand 32. I de förvärvade bolagen består tillgångar främst av fastigheter. Bolagsförvärven betraktas som ett

tillgångsförvärv och innebär en ökning av Folksam Liv koncernens fastighetsbestånd med 282 Mkr.

5) Delkomponenter som ingår i likvida medel 2008 2007 2008 2007

Kassa och banktillgodohavanden 8 289 2 171 7 324 1 449Kortfristiga placeringar jämställda med likvida medel – 1 325 1 – 1 325 1

Summa delkomponenter som ingår i likvida medel 6 964 2 172 5 999 1 450

Som kortfristiga placeringar har klassificerats ej likviderade affärer avseende aktier och obligationer vilka likvidregleras i nära anslutning till affärsdagen.

Ej tillgängliga likvida medel 2008 2007 2008 2007

Valutarestriktioner – – – –Andra legala restriktioner 2 262 195 2 262 195

Summa ej tillgängliga likvida medel 2 262 195 2 262 195


20

NOTER

Not 1. Redovisningsprinciper

Allmän information

Årsredovisningen avges per 31 december 2008 och avser Folksam ömsesidig livförsäkring som är ett ömsesidigt försäkringsbolag med

säte i Stockholm.

Adressen till huvudkontoret är Bohusgatan 14, 106 60 Stockholm och organisationsnummer är 502006-1585.

Överensstämmelse med normgivning och lag

Folksam Livs årsredovisning och koncernredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) samt

Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i försäkringsföretag (FFFS 2008:26) och Rådet för finansiell

rapporterings rekommendation RFR 2.1. Folksam Liv tillämpar så kallad lagbegränsad IFRS och med detta avses internationella

redovisningsstandarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2.1 och FFFS 2008:26. Detta innebär att

samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för svensk lag och med hänsyn till

sambandet mellan redovisning och beskattning.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen med de undantag som beskrivs i avsnittet om Moderbolagets

redovisningsprinciper.

Förutsättningar vid upprättande av försäkringsföretagets finansiella rapporter

Försäkringsföretagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp,

om inte annat anges, är avrundade till närmaste miljontal. Tillgångar och skulder är redovisade till anskaffningsvärde, förutom vissa

finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av

derivatinstrument, finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, samt

finansiella skulder i fondförsäkringar. Även fastigheter värderas till verkligt värde.

Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna

Vid upprättande av de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS görs bedömningar och uppskattningar samt antaganden

som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader.

Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden

synes vara rimliga. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. I not 46 beskrivs bedömningar och uppskattningar som har en betydande

inverkan på de finansiella rapporterna .

De viktigaste antagandena som påverkar redovisade belopp för tillgångar och skulder är relaterade till de försäkringstekniska

avsättningarna, se not 30-34. Avsättningarna kontrolleras och utvärderas löpande i det ordinarie boksluts- och prognosarbetet. Eventuellt

överskott eller underskott redovisas i sin helhet i resultaträkningen som ett avvecklingsresultat. Betydelsen av respektive antagande visas i

känslighetsanalys i not 2, Upplysningar om risker.

De nedan angivna redovisningsprinciperna har, med undantag för åren 2004-2006 i femårsöversikten, tillämpats konsekvent på

samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna om inte annat framgår nedan.

Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 25 mars 2009. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse

på stämman den 22 april 2009.

Ändrade redovisningsprinciper

Finansinspektionen har beslutat att avsättningar för försäkringar som inte klassificeras som tjänstepensionsförsäkringar ska beräknas med

en ränta som är högst marknadsräntan på statsobligationer med motsvarande löptid. Beslutet trädde i kraft 2008-04-01. Denna förändring

utgör byte av redovisningsprincip. Balansposter som svarar mot försäkringstekniska avsättningar har räknats om i enlighet med beslutet för

både 2007 och 2008 ( se not 30, 31 samt 47).


21

Konsolideringsprinciper

Dotterföretag

Folksam Liv konsoliderar dotterföretag i vilka moderföretaget har ett direkt eller indirekt innehav på mer än 50 procent av röstetalet eller på

annat sätt har ett bestämmande inflytande över styrningen av företaget och äger en andel. Bestämmande inflytande innebär direkt eller

indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett

bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.

Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden. Förvärvsmetoden innebär att ett förvärv av dotterföretag beaktas som en

transaktion varigenom moderföretaget indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser.

Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande

inflytandet upphör. Från och med förvärvstidpunkten inkluderas i koncernredovisningen det förvärvade företagets intäkter och kostnader,

identifierbara tillgångar och skulder liksom eventuell uppkommen goodwill eller negativ goodwill. Avyttrade företag inkluderas i

koncernredovisningen för tiden fram till tidpunkten för avyttring.

Från och med 1 juli 2000 konsolideras inte ej vinstutdelande livförsäkringsaktiebolag. De ej vinstutdelande livförsäkringsaktiebolagen

framgår av not 16. Hela överskottet i livförsäkringsaktiebolagen tillfaller försäkringstagarna i form av återbäring och kan således inte

disponeras av moderföretaget.

Koncernen förvaltar investeringsfonders tillgångar för kunders räkning efter i förväg bestämda och av Finansinspektionen godkända

fondbestämmelser. Inom ramen för de godkända fondbestämmelserna erhåller därefter koncernen förvaltningsavgifter samt provisioner för

det förvaltningsuppdrag som utförts.

Tillgångarnas avkastning tillfaller kunderna. Koncernen har inte någon möjlighet att kontrollera eller dominera beslutsfattandet i

investeringsfonderna för att uppnå ekonomiska förmåner, då förvaltningen av dessa styrs av fondbestämmelserna. Koncernens ersättning

och risk är begränsad till avgiftsuttaget. I vissa fall gör även koncernföretag placeringar i investeringsfonder. Andelar i investeringsfonderna

representerar inget inflytande, oavsett om andelsinnehavet överstiger 50 procent eller ej. Sammantaget utgör ovan nämnda förhållanden

grunden för att investeringsfonderna inte konsolideras.

Intresseföretag

Aktieinnehav i vilka Folksam har lägst 20 och högst 50 procent av rösterna eller på annat sätt har ett betydande inflytande över den

driftsmässiga eller finansiella styrningen, redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Metoden bygger på att det bokförda värdet av aktier i

intresseföretag förändras med den årliga resultatandelen. Motsvarande belopp redovisas i resultaträkningen under posterna

“Kapitalavkastning, intäkt” respektive ”Kapitalavkastning, kostnad” i det tekniska resultatet. Redovisade vinstandelar är ej att betrakta som

disponibla för ägarkoncernen och därför sker en omföring till kapitalandelsfonden.

Transaktioner som elimineras vid konsolidering

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna

transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade vinster som

uppkommer från transaktioner med intresseföretag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget.

Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något

nedskrivningsbehov.

Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen.

Försäkringsföretagets funktionella valuta är svenska kronor och vid värdering av tillgångar och skulder i utländsk valuta används

balansdagens stängningskurser. Valutakursförändringar redovisas i resultaträkningen netto på raden ”Kapitalavkastning, intäkter”

respektive ”Kapitalavkastning, kostnader”.

Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från

utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på

balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en

approximation av de valutakurser som förelegat vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid

valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas direkt mot eget kapital i en omräkningsreserv.


22

Försäkringsavtal och investeringsavtal

Redovisning av verksamhet som redovisas som försäkringsavtal

Verksamhet som redovisas som försäkringsavtal redovisas enligt IFRS4.

Folksam Liv har genomfört en klassificering av alla avtal utifrån den försäkringsrisk de innehåller och därmed den ekonomiska påverkan

som en försäkringshändelse har för bolaget. För att räknas som ett försäkringsavtal ska den ekonomiska påverkan vara betydande.

Bolaget har bedömt att den ekonomiska påverkan är betydande om försäkringsrisken är minst fem procent.

Även för pensionsförsäkringsavtal med försäkringsrisk mindre än fem procent som tecknas utan personlig rådgivare bedöms den

ekonomiska påverkan vara betydande. Är ekonomisk påverkan försumbar räknas avtalet som ett finansiellt instrument. Klassificeringen styr

dock inte om avtalen redovisas som försäkringsavtal eller delas upp på en försäkringsdel och en finansiell del, s.k. unbundling.

Bolaget har valt att dela upp fondförsäkringsavtal, avtal med villkorad återbäring samt traditionella livförsäkringsavtal med daglig

avkastningsfördelning på en försäkringsdel och en finansiell del, s.k. unbundling. Redovisning av de finansiella delarna av avtalet sker

enligt IAS 39 ” Finansiella instrument, redovisning och värdering” samt IAS 18 ” Intäkter”. Uppdelning inom försäkringsavtalet ger en tydlig

redovisning som visar hur stor del av inbetalningarna som går till verksamhet med risk respektive till sparandeverksamhet. Avtal med

negativ risksumma delas upp och frigjord risksumma redovisas som premie för att kunna ge arvsvinst. För avtal med positiv risksumma

gäller på motsvarande sätt att riskpremie erläggs för att risksumma ska kunna tillskjutas vid dödsfall. Valet att unbundla all fondförsäkring

innebär att alla fondförsäkringsavtal kan redovisas på ett enhetligt sätt. Villkorad återbäring regleras av vilken avkastning som

placeringstillgångarna har haft. Således är det inte tillåtet att automatiskt redovisa dessa som ett försäkringsavtal enligt IFRS 4. Unbundling

av avtal med villkorad återbäring, innebär därför att även dessa avtal kan redovisas på ett enhetligt sätt. Traditionell livförsäkring med

daglig avkastningsfördelning kan kombineras med en fondförsäkring eller en försäkring med villkorad återbäring inom ett och samma avtal

och har unbundlats under 2008.

Enligt IFRS 4 får avtal med betydande andel diskretionär del (återbäring) redovisas som försäkringsavtal. Eftersom alla bolagets avtal

med traditionell förvaltning och utjämnad återbäring eller pensionstillägg har en betydande diskretionär del har bolaget beslutat om att

redovisa samtliga dessa avtal som försäkringsavtal. Från och med 2009 kommer inte traditionell livförsäkring med daglig

avkastningsfördelning att unbundlas. Därmed kommer all traditionell livförsäkring med garanti att redovisas på samma sätt.

Gruppliv-, sjuk- och premiebefrielseförsäkring, avgiven och mottagen återförsäkring samt övrig riskförsäkring redovisas som

försäkringsavtal eftersom dessa avtal alltid innehåller betydande försäkringsrisk.

Intäktsredovisning/Premieinkomst

Som premieinkomst redovisas inbetalda belopp under räkenskapsåret enligt försäkringsavtal för direkt försäkring samt inbetalda och

tillgodoförda belopp för försäkringsavtal om mottagen återförsäkring. Undantaget är premier på försäkringar med avtalad löpande

premiebetalning och där premien helt avser ett senare räkenskapsår.

Som premieinkomst för gruppliv redovisas premier för försäkringsavtal för vilka bolagets ansvar inträtt under verksamhetsåret.

Utbetalda försäkringsersättningar

Som utbetald försäkringsersättning redovisas utbetalningar till försäkringstagare under räkenskapsåret på grund av försäkringsavtal eller

inträffade försäkringsskador, oberoende av när skadan inträffat.

Diskretionära delar i försäkringsavtal

Bolaget har gjort bedömningen att den möjlighet som ges till kunderna att erhålla ytterligare försäkringsförmåner utöver de garanterade,

utgör diskretionära delar i enlighet med definitionen i IFRS 4. Företaget förfogar över beslutanderätten till de diskretionära delarna

(återbäringen/pensionstilläggen) när det gäller såväl tidpunkt som belopp.

De diskretionära delarna redovisas som en del av konsolideringsfonden till dess att de tilldelats försäkringstagarna eller annan

förmånsberättigad. En tilldelning av återbäring redovisas som minskning av eget kapital.

Redovisning av verksamhet som unbundlas

Fondförsäkringsavtal, avtal med villkorad återbäring samt traditionella livförsäkringsavtal med daglig avkastningsfördelning delas upp i

en försäkringsdel och en finansiell del. Försäkringsdelen redovisas enligt IFRS 4 och den finansiella delen enligt IAS 39, ”Finansiella

instrument, redovisning och värdering” och IAS 18, ”Intäkter”. För avtal som delas upp på en försäkringsdel och en finansiell del redovisas

in- och utbetalningar för den finansiella delen av avtalet inte som premieinkomst och försäkringsersättningar över resultaträkningen, utan

istället som en förändring via balansräkningen. Avgiftsintäkter avseende de avtal som klassificerats som finansiella kontrakt redovisas dels

bland premieinkomst, dels bland övriga tekniska intäkter.


23

Intäktsredovisning/Premieinkomst

De olika typer av avgifter som debiteras kunderna för förvaltning intäktsförs i takt med att företaget tillhandahåller förvaltningstjänster till

innehavarna av avtalen. Tjänsterna tillhandahålls jämnt fördelade under avtalens löptid. Avgifter som debiteras kunderna vid specifika

tillfällen, såsom exempelvis fondbyte, flytt till annan försäkringsgivare eller återköp, intäktsförs i samband med händelsen.

För dödsfalls- och sjukfallsrisker tas premier ut genom inlösen av fondvärde/försäkringskapital en gång per månad. För livsfallsrisker

tas premier ut genom att hela eller delar av fondvärdet/försäkringskapitalet tillfaller bolaget vid försäkrads dödsfall. Belastning för

avkastningsskatt görs genom inlösen av fondvärde/försäkringkapital och redovisas som en övrig teknisk intäkt.

Värdeförändring och utdelning

Verklig avkastning på tillgångar som tillhandahålls för försäkringstagarnas räkning redovisas som en värdeökning respektive

värdeminskning av placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk, och avkastning tillförd försäkringsavtalen

redovisas i resultaträkningen som en förändring i försäkringstekniska avsättningar för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk.

Utbetalda försäkringsersättningar

Premiebefrielse vid sjukdom – Försäkringsersättning betalas ut genom att bolaget i försäkringstagarens ställe betalar in inbetalningar till

avtalet.

Dödsfall - Försäkringsersättning betalas ut genom att bolaget vid behov skjuter till kapital till det värde som enligt avtalet ska gälla

strax efter dödsfall.

Livsfall – Försäkringsersättningar betalas ut enligt avtal.

Försäkringstekniska avsättningar

Försäkringstekniska avsättningar består av livförsäkringsavsättningar och avsättning för oreglerade skador. Förändring av

försäkringstekniska avsättningar för försäkringsavtal redovisas över resultaträkningen under respektive rubrik.

Se även not 30, Livförsäkringsavsättning, not 31, Avsättning för oreglerade skador, samt not 32, Avsättning för återbäring och rabatter.

Livförsäkringsavsättningen för traditionell livförsäkring med utjämnad återbäring/pensionstillägg utgörs av skillnaden mellan det

förväntade kapitalvärdet av bolagets framtida utgifter för försäkringsavtalet och det förväntade kapitalvärdet av de premier bolaget

ytterligare kan ha att uppbära för försäkringsavtalet. Kapitalvärdena beräknas med beaktande av antaganden om framtida ränta, dödlighet

och andra riskmått, driftskostnader och skatt. Se not 30 till Livförsäkringsavsättning.

Livförsäkringsavsättningen för traditionell livförsäkring med daglig avkastningsfördelning bestäms genom att värdet på försäkringarna

räknas upp med den garantiränta som gäller vid beräkningstillfället. Därutöver kan även andra avsättningar med syfte att täcka

försäkringsrisker redovisas under posten Livförsäkringsavsättning.

För grupplivförsäkring och sjukförsäkring motsvarar livförsäkringsavsättningen summan av ej intjänade premier. I resultaträkningen

redovisas periodens förändring av livförsäkringsavsättning.

Avsättningen för oreglerade skador består av försäkringsbelopp, återköpsbelopp och tilldelad återbäring (övriga försäkringstekniska

avsättningar). Tillägg har också gjorts för vid bokslutstillfället okända men inträffade skador. I avsättningen ingår också en

skadebehandlingsreserv. Tilldelad återbäring består av återbäring som tilldelats försäkringstagarna men vid bokslutstillfället ännu ej förfallit

till betalning.

Villkorad återbäring – Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk

Såväl försäkringsdelen som den finansiella delen redovisas som villkorad återbäring. Avsättningen värderas till verkligt värde på de

tillgångar som är kopplade till avtalen. Värdeförändringar redovisas över resultaträkningen. Andra avsättningar med syfte att täcka

försäkringsrisker redovisas under posten Livförsäkringsavsättning.

Fondförsäkringsåtagande - Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk

Såväl försäkringsdelen som den finansiella delen redovisas som fondförsäkringsåtagande. Avsättningarna värderas till verkligt värde

på de fonder som är kopplade till avtalen. Värdeförändringar redovisas över resultaträkningen. Det verkliga värdet fastställs med hjälp av

aktuella fondvärden som speglar det verkliga värdet på de finansiella tillgångar som finns i de fonder till vilka skulderna är länkade,

multiplicerat med antalet andelar som tillräknas försäkringstagaren på balansdagen. Om i en specifik portfölj, de förväntade framtida

intäkterna är lägre än förväntade rörliga kostnader, måste en avsättning för förluster för denna portfölj göras. Andra avsättningar med syfte

att täcka försäkringsrisker redovisas under posten Livförsäkringsavsättning.

Förlustprövning

Företagets tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper för försäkringstekniska avsättningar och förutbetalda anskaffningskostnader

innebär automatiskt en prövning av att avsättningarna är tillräckliga med avseende på förväntade framtida kassaflöden.

Förutbetalda anskaffningskostnader för försäkringsavtal

Endast rörliga anskaffningskostnader har aktiverats. Med rörliga kostnader avses provisioner vid försäljning. Aktivering har gjorts av den

del av individuell livförsäkring som avser avtal med löpande premier, vilka bedöms generera en marginal som ska täcka aktiveringen.


24

Avskrivningstiden har satts till fem år med en avskrivningsfaktor på 4,06 procent (beaktande av årlig annullation med nio procent) i

moderföretaget. Förutbetalda kostnader testas för nedskrivningsbehov vid varje bokslut för att säkerställa att avtalens förväntade framtida

ekonomiska förmåner överstiger det redovisade värdet.

Driftskostnader

Samtliga driftskostnader fördelas i resultaträkningen efter funktionerna anskaffning, skadereglering, administration, provisioner och

vinstandelar i avgiven återförsäkring, kapitalavkastning kostnader samt i vissa fall övriga tekniska kostnader.

Inbäddade derivat i försäkringsavtal

Bolaget värderar inte inbäddade derivat som kan definieras som försäkringsavtal, eller optioner att återköpa försäkringsavtal till ett fast

belopp eller ett belopp baserat på ett fast belopp och en räntesats separat.

Avgiven återförsäkring

Som premie för avgiven återförsäkring redovisas belopp som betalats ut under räkenskapsåret eller belopp som tagits upp som en skuld till

försäkringsföretag som mottagit återförsäkring enligt ingångna återförsäkringsavtal, inklusive portföljpremier. Premierna periodiseras så att

kostnaden fördelas till den period som försäkringsskyddet avser. Avdrag görs för belopp som gottskrivits på grund av portföljåterdragning

eller en förändring av återförsäkrares andel av proportionella återförsäkringsavtal.

Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar motsvarar återförsäkrares ansvar för försäkringstekniska avsättningar enligt

ingångna avtal. Bolaget bedömer nedskrivningsbehovet för tillgångar avseende återförsäkringsavtal varje årsbokslut/kvartal. Om

återvinningsvärdet är lägre än redovisat värde på tillgången så skrivs tillgången ned till återvinningsvärdet och nedskrivningen kostnadsförs

i resultaträkningen.

Redovisning av kapitalavkastning

Kapitalavkastning på placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagarna bär placeringsrisken samt avkastningen på placeringstillgångar i

livförsäkringsrörelsen redovisas i det tekniska resultatet. Kapitalavkastning på övriga placeringstillgångar i fondförsäkringsbolagen och

övriga koncernföretag redovisas i den icke-tekniska redovisningen.

Kapitalavkastning, intäkter

Posten Kapitalavkastning, intäkter avser avkastning på placeringstillgångar och omfattar hyresintäkter från byggnader och mark, utdelning

på aktier och andelar (inklusive utdelningar på aktier i koncern- och intresseföretag), ränteintäkter, valutakursvinster (netto), återförda

nedskrivningar och realisationsvinster (netto). För Folksam Liv koncernen ingår även resultatandel i intressebolag i posten.

Kapitalavkastning, kostnader

Under Kapitalavkastning, kostnader redovisas kostnader för placeringstillgångar. Posten omfattar driftskostnader för byggnader och mark,

kapitalförvaltningskostnader, räntekostnader, valutakursförluster (netto), av- och nedskrivningar samt realisationsförluster (netto).

Realiserade och orealiserade värdeförändringar

För placeringstillgångar som värderas till anskaffningsvärde utgör realisationsvinsten den positiva skillnaden mellan försäljningspris och

bokfört värde. För placeringstillgångar som värderas till verkligt värde är realisationsvinsten den positiva skillnaden mellan försäljningspris

och anskaffningsvärde. För räntebärande värdepapper är anskaffningsvärdet det upplupna anskaffningsvärdet och för övriga

placeringstillgångar det historiska anskaffningsvärdet. Vid försäljning av placeringstillgångar förs tidigare orealiserade värdeförändringar

som justeringspost under posterna Orealiserade vinster på placeringstillgångar respektive Orealiserade förluster på placeringstillgångar.

Orealiserade vinster och förluster redovisas netto per tillgångsslag. Sådana förändringar som förklaras av valutakursförändringar

redovisas som valutakursvinst eller valutakursförlust under posten Kapitalavkastning.

Såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar på fondförsäkringstillgångar redovisas under värdeökning alternativt

värdeminskning på fondförsäkringstillgångar.

Skatter

Avkastningsskatt

Livförsäkringsbolag betalar avkastningsskatt enligt lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel. Avkastningsskatt är inte en skatt på

försäkringsföretagets resultat, utan betalas av bolaget för försäkringstagarnas räkning. Värdet på de nettotillgångar som förvaltas för

försäkringstagarnas räkning belastas med avkastningsskatt som beräknas och betalas varje år. Kostnaden redovisas som en aktuell

skattekostnad.


25

Inkomstskatt

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Verksamhetsgrenar (huvudsakligen gruppliv-, sjuk- och olycksfallsförsäkringar)

samt dotterbolag som ej bedriver försäkringsverksamhet beskattas enligt lagen om inkomstskatt

Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande

skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de

skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare

perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och

skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Beloppen beräknas baserade på hur de temporära skillnaderna förväntas bli utjämnade

och med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. Temporära skillnader beaktas

inte för skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag under förutsättning att moderföretaget eller investeraren kan styra

tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det är sannolikt att en sådan återföring inte sker inom överskådlig framtid.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är

sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att

de kan utnyttjas.

För de verksamhetsgrenar där skatten beräknas utifrån förmögenhetsmassan (avkastningsskatt) har ingen belastning av uppskjuten

skatt skett.

Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen redovisas som

en skuld.

I juridisk person redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade

reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Immateriella tillgångar

Övriga immateriella tillgångar

Tillgångarna består av egenutvecklade och förvärvade programvaror som bedömts medföra framtida ekonomiska fördelar. Tillgångarna

redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerad avskrivning (se nedan) och eventuella nedskrivningar.

Avskrivningsprinciper

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över den immateriella tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Nyttjandeperioderna

omprövas årligen. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. Den beräknade

nyttjandeperioden uppgår till 5 år.

Byggnader och mark

Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas i syfte att generera avkastning. Rörelsefastigheter är fastigheter som innehas i syfte att

brukas i den egna verksamheten. Såväl förvaltnings- som rörelsefastigheter redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Samtliga

värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet baseras på värderingar utförda av oberoende värderingsmän.

Värderingarna utförs normalt en gång per år. Det verkliga värdet fastställs genom en kombination av huvudsakligen en marknadsanpassad

kassaflödeskalkyl, samt avkastningsmetoden. Avkastningsmetoden är baserad på nuvärdet av beräknade framtida kassaflöden samt

nuvärdet av ett beräknat restvärde för respektive fastighet.

Såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. Hyresintäkter redovisas under Kapitalförvaltning,

intäkter, och fastighetskostnaderna under Kapitalförvaltning, kostnader.

Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan kundfordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument,

lånefordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna

skuldinstrument, låneskulder samt derivat.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då företaget förbinder sig att förvärva eller

avyttra tillgången.

Klassificering och värdering

Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för

transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt

värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid

första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter

första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.


26

Derivatinstrument redovisas både initialt och löpande till verkligt värde. Värdeökningar respektive värdeminskningar samt i förekommande

fall betald och upplupen ränta på derivat redovisas som nettoresultat av finansiella transaktioner.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som företaget

initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till

verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde. I

undergruppen finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori ingår följande placeringstillgångar: aktier och

andelar, obligationer och räntebärande värdepapper, placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär risk samt vissa organisatoriska

innehav som redovisas bland övriga finansiella placeringstillgångar.

Företaget har som princip att hänföra samtliga dessa placeringstillgångar som är finansiella instrument och som inte är aktier i dotter-

eller intresseföretag till kategorin Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen därför att företaget löpande

utvärderar kapitalförvaltningens verksamhet på basis av verkliga värden.

Beräkning av verkligt värde

Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrumenten.

Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad

För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade

köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas

som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare,

branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och

regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring

beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs. Sådana instrument återfinns på balansposterna aktier

och andelar, obligationer och andra räntebärande värdepapper samt fondförsäkringstillgångar. Den största delen av företagets finansiella

instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad.

Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad

Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar företaget fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik.

De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i

så låg grad som möjligt. Värderingstekniker används för följande klasser av finansiella instrument; derivat, vissa innehav i så kallade

alternativa placeringar, fond- i fondinnehav samt onoterade innehav av aktier vilka redovisas i balansposten aktier och andelar, vissa

organisatoriska innehav som redovisas bland övriga finansiella placeringstillgångar samt en placering i räntebärande värdepapper som

redovisas i balansposten obligationer och räntebärande värdepapper.

Den samlade resultateffekten från finansiella tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde i balansräkningen och som är

värderade med hjälp av värderingstekniker där antagandena inte stöds av priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i

samma instrument och inte heller baseras på tillgänglig observerbar marknadsinformation, uppgick till netto 279 (38) miljoner kronor för

moderbolaget.

Derivat

Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde utifrån det värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en

värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om.

Aktier och räntebärande värdepapper

Verkligt värde för så kallade fond-i-fond innehav tas fram genom att de underliggande tillgångarna i respektive fond marknadsvärderas och

kurssätts. Verkligt värde för övriga onoterade finansiella instrument tas fram genom olika värderingsmodeller som för innehav i

riskkapitalbolag innebär en värdering av underliggande verksamheter, och för organisatoriska innehav bland övriga finansiella

placeringstillgångar antingen baseras på diskonterade framtida kassaflöden eller baseras på substansvärde.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som

inte är noterade på en aktiv marknad. Till denna kategori hänförs lån med säkerhet i fast egendom, övriga lån, övriga finansiella

placeringstillgångar förutom de organisatoriska innehav som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, lån lämnade till

koncernföretag , övriga fordringar inklusive likvida medel samt upplupna ränteintäkter. Dessa tillgångar värderas till upplupet

anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och

lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, det vill säga efter avdrag för osäkra fordringar.


27

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av två undergrupper, finansiella skulder som innehas för handel och finansiella skulder som vid första

redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori. I den förstnämnda delkategorin ingår derivat med negativt verkligt värde.

Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen.

Företaget har som princip att hänföra samtliga fondförsäkringsåtaganden samt avtal med villkorad återbäring till värderingskategorin

finansiella skulder värderade till verkligt värde över resultaträkningen därför att detta eliminerar den missmatch i redovisningen som annars

skulle uppstå till följd av att de kopplade tillgångarna värderas till verkligt värde. Det är vidare ett krav enligt Finansinspektionens föreskrifter

FFFS 2006:17 att dessa åtagande värderas till verkligt värde.

Andra finansiella skulder

Upplåning samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet

anskaffningsvärde.

Nedskrivningar av finansiella instrument

Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar i kategorin lånefordringar/kundfordringar

Vid varje rapporttillfälle utvärderar försäkringsföretaget om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av

tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för

första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med

tillgångar. Om det finns objektiva bevis som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktas dessa tillgångar som osäkra.

Objektiva bevis utgörs av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna

anskaffningsvärdet.

Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorin lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till

upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången

redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de

antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet.

Nedskrivningar av tillgångar inom kategorin lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs

om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Leasade tillgångar

Samtliga leasingavtal har klassificerats som operationella och redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Operationell leasing

innebär att leasingavgiften kostnadsförs/intäktsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de

facto erlagts som leasingavgift under året.

Materiella tillgångar

Materiella tillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma

försäkringföretaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella tillgångar redovisas till

anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga

framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid

avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för

direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas i det tekniska resultatet.

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod vilken uppgår till 5 år för samtliga redovisade maskiner och

inventarier.


28

Nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar

Nedskrivningsprövning för materiella och immateriella tillgångar samt andelar i dotterföretag och intresseföretag mm

De redovisade värdena för tillgångarna prövas vid varje balansdag. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas tillgångens

återvinningsvärde. En nedskrivning redovisas när en tillgångs redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar

resultaträkningen.

Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet

diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika

tillgången.

Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i

de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet.

En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde

som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.

Andra avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när försäkringsföretaget har en befintlig juridisk eller informell förpliktelse som en följd av en

inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig

uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av

det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och,

om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

Pensioner och liknande förpliktelser

Folksam Livs principer för redovisning av pensioner beskrivs i noten 44 .

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter

Tillgångar klassificeras som tillgångar som innehas för försäljning när tillgångarna kommer att realiseras genom försäljning, snarare än

genom fortsatt användande. Detta sker tex när:

- Folksam träffat bindande avtal om försäljning

- Styrelsen beslutat och offentliggjort en plan för avveckling av verksamheten och därmed avvytring av tillgångar

Vid klassificering som innehav för försäljning, redovisas anläggningstillgångar till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med

avdrag för försäljningskostnader. En avvecklad verksamhet är en del av ett företags verksamhet som representerar en självständig

rörelsegren eller en väsentlig verksamhet inom ett geografiskt område eller är ett dotterföretag som förvärvats uteslutande i syfte att

vidaresäljas. För år 2008 har inga tillgångar klassificerats som tillgångar som innehas för försäljning.

Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas

endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på

grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolagets årsredovisning är upprättad enligt lag om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL), Finansinspektionens föreskrifter och

allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag (FFFS 2006:17) samt Redovisningsrådets rekommendation RR32:06 Redovisning för

juridisk person.

Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper

Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för

moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter, där inte annat anges.

Immateriella tillgångar

Utgifter för utveckling som redovisas som tillgång i koncernbalansräkningen har redovisas som kostnad i moderbolagets resultaträkning .


29

Dotterföretag och intresseföretag

Aktier i dotter- och intresseföretag redovisas i moderföretaget till anskaffningsvärden efter avdrag för erforderliga nedskrivningar.

Aktieägartillskott som lämnas som kapitaltillskott bokförs som en höjning av andelsvärdet i balansräkningen. För att fastställa huruvida det

föreligger nedskrivningsbehov av placeringar i koncern- och intresseföretag tillämpas IAS 36, Nedskrivningar. För att beräkna

konsolideringskapitalet görs en värdering till verkligt värde av koncern- och intresseföretag dels en embedded-value-metod, dels en

substansvärdemetod, beroende på karaktären på innehavet. I samband med förvärv eller andra strukturella förändringar görs en djupare

analys av företagets värde som även tar hänsyn till kassaflöde, framtida vinster, varumärke och värdering av kundstocken.

Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet.

Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen och reducerar andelens

redovisade värde.

Skatter

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade

reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer

Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets Akutgrupp (URA 7).

Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej

erfordras.

Syftet med reservposter under eget kapital

En beskrivning av karaktären hos och syftet med reservposterna under eget kapital.

Eget kapital i obeskattade reserver

I koncernredovisningen redovisas eget kapitaldelen (73,7%) av obeskattade reserver som Eget kapital i obeskattade reserver.

Konsolideringsfond

Här redovisas det belopp i moderbolaget som får användas för förlusttäckning och andra ändamål som följer av bestämmelser i

bolagsordningen.

Reservfond

Syftet med reservfonden var att spara en del av årets resultat som inte gick åt för täckning av balanserad förlust. Avsättning till reservfond

är inte längre erforderlig.

Kapitalandelsfond

Här redovisas belopp som härrör från att andelar i intresseföretag som tagits upp till ett högre värde än i närmast föregående balansräkning

med tillämpning av kapitalandelsmetoden.

Balanserade förlust

Balanserade förluster i koncernen utgörs av årets resultat samt föregående års balanserade förluster efter eventuell vinstutdelning till

minoritetsägare. Styrelsen lämnar förslag till utdelning. Utdelningens storlek beslutas av bolagsstämman.


30

Not 2. Upplysningar om risker

Upplysningar om risker

Risk och riskhantering är en central del av verksamheten i försäkringsföretag. Nedanstående not omfattar en beskrivning av Folksam Livs

riskhanteringsorganisation samt kvantitativa och kvalitativa upplysningar om försäkringsrisker, finansiella risker och operativa risker.

Koncernövergripande riskhantering

Folksamgruppens risker hanteras enligt en koncerngemensam metod som innebär en helhetssyn på koncernens riskexponering. Den

koncernövergripande riskhanteringen syftar till att ge koncernledning och styrelser en samlad bild över Folksamgruppens risker och att

möjliggöra en effektiv styrning av de risker som identifieras. Riskhanteringen fokuserar på att koncernen, genom att hantera riskerna, ska

öka möjligheterna att nå de uppsatta målen. Folksam Livs övergripande ekonomiska mål är premievolym/resultat i kombination med att

säkerställa en balans mellan intäkter och driftskostnader. Nedan följer en översiktlig beskrivning av processen samt av organisation och

ansvarsfördelning.

Processen

Identifiering av risker

I samband med den årliga verksamhetsplaneringen genomförs en omfattande riskgenomgång. Ett stort antal risker identifieras

huvudsakligen genom självutvärdering. Identifieringen av risker sker utifrån de övergripande målen och utifrån de arbetsuppgifter

respektive organisatorisk enhet ansvarar för att genomföra – dessa riskgenomgångar sker i första hand i ledningsgrupperna. Speciella

riskgenomgångar (compliancerisker, säkerhetsrisker mm) kompletterar de tidigare nämnda.

Identifiering av risker sker i första hand utifrån den operativa strukturen (inte den juridiska). Till samtliga risker kopplas uppgifter om

vilka enheter och vilka bolag som berörs.

Kategorisering av risker

Samtliga risker som identifieras delas in i följande kategorier: operativa risker, strategiska risker, försäkringsrisker och placeringsrisker.

Värdering av risker

Samtliga risker värderas utifrån två perspektiv, dels vilken sannolikheten är att händelsen inträffar och dels vilken påverkan den har, i första

hand, på Folksamgruppens möjligheter att nå målen. Båda perspektiven graderas och vägs samman enligt en särskild modell. Risknivå

beräknas per enskild risk, per enhet, per bolag samt för hela Folksamgruppen. Från och med år 2008 ändras värderingsmodellen och

samtliga Folksamgruppens risker kommer att värderas monetärt.

Hantering och kontroll av risker

Samtliga risker som identifieras tilldelas riskägare. Till riskägare utses främst affärsområdes- och enhetschefer. Till riskerna kopplas också

åtgärder för att hantera och förebygga riskerna. De åtgärdsansvariga återfinns oftast i ledningsgrupperna.

Uppföljning och rapportering av risker

Riskerna ska, liksom de åtgärder som är knutna till dessa, kontinuerligt följas upp på respektive affärsområde/enhet. Gemensamma

uppföljningar sker också för att få samtidiga avstämningar av risksituationen.

Rapportering sker till koncernledning, vd och till styrelserna i Folksam Sak och i Folksam Liv två gånger per år. En skriftlig riskrapport

presenteras årligen i styrelserna. Rapportering till respektive dotterbolags vd och styrelse sker en gång per år.


31

Organisation och ansvarsfördelning

Styrelser

Styrelserna ska se till att riskhantering och uppföljning av risker (riskkontroll) är tillfredsställande. Styrelserna i respektive Folksam Sak och

Folksam Liv har det övergripande ansvaret för Folksamgruppens risker och ska, vid behov, fatta beslut om prioritering och hantering av

väsentliga risker. Styrelserna i respektive dotterbolag är ansvariga för respektive dotterbolags risker.

Koncernledning

Koncernledningen ansvarar för att tillse att riskerna hanteras och prioriteras i enlighet med eventuella beslut i styrelserna i Folksam Sak

och Folksam Liv samt, vid behov, för resursfördelning avseende hantering av risker.

Chef för affärsområde, chef för central enhet samt vd för dotterbolag

Chef för affärsområde, chef för central enhet samt vd för dotterbolag ansvarar för att tillse att riskgenomgångar och uppföljningar

genomförs. De flesta dotterbolag genomför dock inte egna riskgenomgångar, utan erhåller risker från de enheter som deltar i den

koncerngemensamma riskgenomgången. Vd i dotterbolag har därför bland annat möjlighet att lägga till risker, samt att värdera om dem.

Riskägare

Till riskägare utses i de flesta fall enhets- respektive affärsområdeschefer. Varje riskägare ansvarar för att åtgärder vidtas för att hantera

identifierade risker. Riskägaren ska också tillse att åtgärder och risker kontinuerligt följs upp.

Åtgärdsansvarig

Åtgärdsansvarig ansvarar för att åtgärderna genomförs.

Controllerorganisationen

Controllerorganisationen deltar i det praktiska arbetet vid riskgenomgångar och uppföljningar. På samtliga affärsområden och på de flesta

stödenheter finns en utsedd controller som har till uppgift att se till att informationen avseende enhetens risker sammanställs och

rapporteras in till Risk managern.

Risk manager

Risk manager ansvarar för att driva och styra processen i samband med riskgenomgångar och uppföljningar. Risk manager leder också

vissa riskgenomgångar och ska för övrigt stödja organisationens riskarbete. I ansvarsområdet ingår också att sammanställa, analysera och

kvalitetssäkra materialet samt att ansvara för rapporteringen. Risk manager ska också leda utvecklingsarbetet och även tillse att

organisationen erhåller tillräcklig information bland annat om hur riskhanteringsprocessen ska bedrivas. Risk manager är en självständig

funktion, underställd chefen för Vd-staben och utgör riskkontrollfunktion för den koncernövergripande riskhanteringen.

Riskkommitté

Riskkommittén arbetar på uppdrag av Koncernledningen och dess sammansättning är fastställd av vd i Folksam Sak och Folksam Liv. I

kommittén ingår följande funktioner:

Chef för Vd-stab (ordf.)

Affärsområdeschef Marknad

Chef Produkt

Enhetschef IT

Chefaktuarie Sak

Chefaktuarie Liv

Chef Finansavdelningen

Chefcontroller

Koncernsäkerhetschef

Vd KPA AB

Risk manager

Chef för intern revision (adjungerad)


32

Riskkommitténs huvudsakliga syfte är att stödja Koncernledningen i bedömningen av Folksams riskexponering och att säkerställa att bilden

över densamma är rimlig. Detta innebär att kommittén har ett stort ansvar för att tillse att materialet är fullständigt och riktigt. För att

säkerställa att så är fallet genomför Riskkommittén kvalitetssäkringar i form av genomgångar av utvalda delar av materialet. Kommittén

fattar också beslut i frågor avseende exempelvis förändringar i utförda riskvärderingar och behandlar även frågor gällande exempelvis

processer och systemstöd. Rapportering till kommittén sker också från genomförda granskningar och analyser, vilka ibland är genomförda

direkt på uppdrag av Riskkommittén.

Riskgruppen

Gruppen har som främsta uppgift att vara Risk manager behjälplig vid kvalitetssäkring av enheternas riskdatabaser (på en mer detaljerad

nivå än vad som är möjligt i Riskkommittén). Gruppen fokuserar på att tillse att de enskilda databaserna är kompletta och att

värderingsnivåerna är rimliga. Riskgruppen är också delaktig vid utvecklings- och implementeringsarbete. Riskgruppen består av tre

controllers.

Risker i försäkringsverksamhetenFörsäkringsrisker som påverkar ett försäkringsbolag kan delas in i teckningsrisk och reservsättningsrisk. Hantering och värdering av dessa

risker är grundläggande för alla försäkringsbolag. Korrekt prissättning av riskerna tryggar Folksams Livs långsiktiga lönsamhet. Det är lika

viktigt att säkerställa att reservavsättningarna är adekvata för att täcka framtida försäkringshändelser.

Riskerna, liksom principer och verktyg för riskhantering, kan skilja sig åt mellan olika typer av försäkringskontrakt. Folksam Livs

försäkringsverksamhet utgörs av

- riskförsäkring, utan inslag av sparande,

- traditionell livförsäkring,

- traditionell livförsäkring med villkorad återbäring,

- fondförsäkring samt

- mottagen återförsäkring.

Organisation för hantering av försäkringsrisker

Beslutsinstanser

Det generella interna styrningsverktyget när det gäller prissättning av försäkringsrisker och reservavsättningar är de försäkringstekniska

riktlinjerna, som beslutas av bolagets styrelse. Av dessa framgår bland annat vad som ska gälla för de antaganden som används vid

bestämning av premier och avsättning av reserver.

Folksam Livs styrelse har också fastställt teckningsriktlinjer och reservsättningsinstruktion. Av teckningsriktlinjerna framgår vilken typ

av försäkringar Folksam Liv ska teckna och vilka teckningslimiter som ska gälla. Reservsättningsinstruktionen behandlar bland annat vilka

reserver som bör fastställas för de olika delarna av försäkringsverksamheten.

Organisation avseende riskuppföljning

Chefaktuarien

- ansvarar för värderingen av försäkringsåtagandena

- arbetar fram och föreslår tillsammans med chefen för Produktenheten förändringar i Försäkringstekniska riktlinjer och

teckningsriktlinjer.

- är ansvarig för att följa upp samt föreslå eventuella förändringar i reservsättningsinstruktion.

Nedan beskrivs innebörden i begreppen teckningsrisk och reservsättningsrisk för Folksam Livs verksamhet liksom vilka metoder som

används för hantering av dessa risker. Livförsäkringsriskers indelning i livsfallsrisk, dödsfallsrisk och sjuklighetsrisk beskrivs och

känsligheten för olika risker illustreras med hjälp av känslighetsanalyser. I avsnittet om riskkoncentrationer visas hur bolagets bestånd är

exponerat för dödsfallsrisk respektive livsfallsrisk.

Teckningsrisker

Teckningsrisk är risken att den beräknade premien och övriga intäkter i försäkringen inte kommer att motsvara de faktiska skade- och

driftskostnaderna förknippade med försäkringen. Folksam Livs försäkringsverksamhet är inriktad på stora kollektiv. Inom ett och samma

kollektiv adderas en stor mängd oberoende risker vilket ger en riskutjämning och en minskad teckningsrisk. Trots detta finns det faktorer

som kan ha betydande påverkan på resultatet:


33

- Kundurvalet är inte tillräckligt stort alternativt tillhör samma riskurval så att riskspridning inte sker i tillräcklig utsträckning.

Folksam arbetar aktivt för att diversifiera beståndet med individuella försäkringar. För bestånd med kollektivavtalad försäkring

saknar Folksam Liv möjlighet att styra över riskspridningen förutom i samband med utformningen av kollektivavtalen.

Vid tecknande av försäkring med dödsfallsrisk eller sjukfallsrisk ska den försäkrade uppfylla vissa hälsokrav. Dessa krav är högst för

individuellt tecknad försäkring där det sker en individuell riskbedömning. I vissa fall förekommer också en ekonomisk riskbedömning

- Enskilda stora skadehändelser, katastrofer med många dödsfall.

Syftet med Folksams Livs återförsäkringsprogram är att ge skydd mot större skador och därigenom undanröja kraftiga svängningar i

affärsresultatet mellan åren och att täcka överskjutande risknivåer i de eventuella fall där bolagets exponering kan överskrida fastställda

gränser. Återförsäkringsverksamheten har störst betydelse för riskförsäkring. För det övriga beståndet har återförsäkringsverksamheten en

liten påverkan på verksamhetens resultat.

- Nya trender som medför att beräkningsantaganden blir inaktuella. Det kan till exempel vara att livslängden ökar, att antal skador ökar

eller att vissa typer av kostnader ökar väsentligt.

Folksam Liv ser regelbundet över de beräkningsantaganden som ligger till grund för beräknade premier/förmåner. Om nya trender

som har väsentlig betydelse för bolagets förväntade åtaganden identifieras så tas hänsyn till detta.

För traditionell livförsäkring är det även av stor vikt att följa utvecklingen av de antaganden som används vid fördelning av överskott.

Folksam Liv uppdaterar till exempel årligen de sjuklighets- och dödlighetsantaganden som används vid fördelning av överskott för

premiebestämd försäkring.

- Nya lagar eller regler kan påverka redan ingångna avtal.

Det kan till exempel handla om att kostnader flyttas över från staten till olika typer av försäkringslösningar (riskförsäkring) att nya regler

för flytträtt gör att förutsättningarna för redan tecknade avtal ändras (sparförsäkring) eller ändringar i kollektivavtal.

Folksam Liv arbetar aktivt med att hålla sig underrättad om eventuellt kommande förändringar.

Reservsättningsrisker

Reservsättningsrisken, risken att de försäkringstekniska avsättningarna inte är tillräckliga för att reglera inträffade försäkringsfall, hanteras

främst genom utvecklade aktuariella metoder och en noggrann kontinuerlig uppföljning.

Riskförsäkring

Olika typer av skador hanteras på skilda sätt och ändrade lagar, regler, rutiner eller överenskommelser kan innebära att den framtida

skadeutvecklingen skiljer sig från den historiska. Sjukfall med lång ersättningstid tar lång tid att reglera vilket gör att de är svåra att

uppskatta och bedömningen försvåras av till exempel olikheter i sjuklighet och dödlighet över tiden. Dödsfallsskador däremot har betydligt

kortare skaderegleringstider, vilket gör uppskattningarna säkrare. Stora skadehändelser kan dock försvåra uppskattningen. Det handlar

ofta om unika händelser där den historiska informationen och kunskapen inte alltid är applicerbar.

Traditionell livförsäkring

Försäkringstekniska avsättningar görs för livförsäkringsavsättning och oreglerade skador. Avsättningarna följs upp löpande och vid stor

osäkerhet görs tilläggsavsättningar.

Fondförsäkring och försäkring med villkorad återbäring

Försäkringstekniska avsättningar görs för fondförsäkringsåtaganden och försäkringar med villkorad återbäring samt oreglerade skador. För

såväl fondförsäkring som försäkring med villkorad återbäring står försäkringstagaren hela risken. Risken i avsättningarna är mycket

begränsad för bolaget.

Mottagen återförsäkring

Försäkringsgrenen mottagen återförsäkring har mycket liten omfattning. Reservavsättningen för den mottagna återförsäkringen följer

avsättningarna i direktförsäkringsbolaget och resultatet följs upp löpande.

Livförsäkringsrisker

Livrisker

Livförsäkring är försäkring mot olika ekonomiska risker kopplade till en (eller flera) individers levnad. De risker för vilka det finns försäkring

är dödsfallsrisk, livsfallsrisk (risk för lång levnad) samt sjukfallsrisk. För Folksam Liv får dessa risker följande innebörd.

Dödsfallsrisker består i att dödligheten bland de försäkrade i bolaget blir högre än de antaganden som använts vid prissättning och

reservsättning.


34

Livsfallsrisker består i att de försäkrade lever längre än de antaganden som använts vid prissättning och reservsättning. Då finns en

risk att bolagets försäkringstekniska avsättningar inte räcker till för att infria bolagets garanterade åtaganden.

Sjukfallsrisker uppstår i sjukförsäkringar, premiebefrielseförsäkringar och i vissa grupplivförsäkringar. Sjukfallsrisker består i att

sjukligheten bland försäkringstagarna blir högre och/eller att tillfrisknandet blir lägre än de antaganden som använts vid prissättning och

reservsättning.

Riskerna förebyggs genom att verksamheten fortlöpande följs upp. Bolagets antaganden om riskerna baseras på både internt och

externt beståndsdata, justerat för framtida förväntade trender. Vid behov justeras premiesättning och villkor liksom antaganden som

används för reservsättning.

I samband med skadereglering av dödsfall eller sjukfall sker också riskbedömning, framför allt av så kallade oriktiga uppgifter.

Återförsäkring

Inför varje år fastställer styrelsen ett återförsäkringsprogram. Folksam Liv har följande återförsäkringsskydd:

- Katastrofåterförsäkring för olycksfallshändelser med mer än ett dödsfall.

- Individuell återförsäkring av dödsfallsförsäkring med förhöjd dödsfallsrisk.

- Individuell återförsäkring av höga dödsfallsrisksummor.

- Individuell återförsäkring av höga sjukfallsrisksummor.

Annullationsrisker

Annullationsrisk är risken att kunden återköper, flyttar, begär utbetalning i förtid eller upphör att betala premier för avtal på ett sätt som

bolaget inte förutsett i sin prissättning eller reservsättning. Dessa risker hanteras främst genom aktiva kundkontakter och

produktutveckling. Vid flytt av försäkring till annat företag eller vid återköp av försäkring tas en avgift ut. Om avtal sägs upp inom de tre till

fem första åren eller om avtalet läggs i fribrev under denna tid finns ett visst återbetalningskrav på distributören. Bolaget följer regelbundet

utvecklingen av annullationer och fribrev och anpassar löpande sina antaganden och rutiner.

För försäkringar med flytt-och återköpsrätt görs vid behov tilläggsavsättningar.

Känslighetsanalys

I tabellen visas hur de försäkringstekniska avsättningarna skulle förändras om dödligheten, sjukligheten eller driftskostnaderna förändras.

De försäkringstekniska avsättningarnas känslighet för ränteförändringar framgår av avsnittet om finansiella risker.

Tabellen omfattar enbart moderbolaget Folksam Liv. I den konsoliderade koncernredovisningen ingår även två fondförsäkringsbolag. I

dessa bolag är avtalen sådana att dödlighetsantagandena kan ändras under försäkringstiden, och dessa bolag ingår därför inte i

nedanstående känslighetsanalys.

Dödssannolikheten antas minska med 20 %. En minskad dödssannolikhet innebär minskade avsättningar för riskförsäkringar och ökade

avsättningar för traditionell livförsäkring. I tabellen visas det sammanvägda resultatet.

Sjukligheten stressas genom att

ettårssannolikheten för insjuknande ökas med 50 %,

sannolikheten att sjukfall upphör minskas med 20 % och

invaliditetsgraderna ökas med 20 %.

Driftskostnaderna antas öka med 10 %.

Analyserna är gjorda utan hänsyn till eventuella korrelationer mellan

antaganden.

Avsättningar Resultat före EgetModerföretaget 2008 brutto skatt Kapital

Försäkringstekniska avsättningar 2008-12-31 84 497

Dödlighet 87 049 – 2 552 – 2 600Sjuklighet 85 070 – 573 – 413Kostnadsinflation 85 295 – 798 – 795


35

Avsättningar Resultat före EgetModerföretaget 2007 brutto skatt Kapital

Försäkringstekniska avsättningar 2007-12-31 50 990

Dödlighet 52 399 – 1 409 – 1 461Sjuklighet 51 276 – 286 – 206Kostnadsinflation 51 619 – 629 – 628

Koncentrationer av försäkringsrisk

Huvuddelen av Folksam Livs åtagande avser dödsfallsrisker och livsfallsrisker.

Dödsfallsriskerna är geografiskt spridda i Sverige. Dödsfallsriskerna är också spridda på ett stort antal olika försäkringar.

Detta framgår av nedanstående tabell, som visar antal försäkringsavtal och försäkrat belopp vid dödsfall i olika beloppsintervall.

KoncernenMkr 2008 2007Försäkrat belopp som betalas ut Antal Totalt Antal Totalti händelse av dödsfall försäk- försäk- försäk- försäk-

ringar rat belopp ringar rat belopp

0-0,642 ( 0-0,615) Mkr per kontrakt 4 720 285 339 716 4 280 000 281 7430,642 –1,284 ( 0,615-1,230) Mkr per kontrakt 4 649 4 433 5 100 4 6761,284 –1,926 (1,230-1,845) Mkr per kontrakt 508 813 500 7401,926-2,568 (1,845-2,460) Mkr per kontrakt < 100 55 < 100 40Mer än 2,568 (2,460) Mkr per kontrakt < 100 45 < 100 28

4 725 442 345 062 4 285 600 287 226

ModerföretagetMkr 2008 2007Försäkrat belopp som betalas ut Antal Totalt Antal Totalti händelse av dödsfall försäk- försäkrat försäk- försäkrat

ringar belopp ringar belopp

0-0,642( 0-0,615) Mkr per kontrakt 4 613 400 339 716 4 174 600 281 2670,642 –1,284 (0,615-1,1230) Mkr per kontrakt 4 600 4 433 5 000 4 6141,284 –1,926 (1,230-1,845) Mkr per kontrakt 500 813 400 7311,926-2,568 (1,845-2,460)Mkr per kontrakt <100 55 < 100 30Mer än 2,568 ( 2,460)Mkr per kontrakt <100 45 < 100 28

4 618 600 345 062 4 180 100 286 669

Folksam Livs exponering för livsfallsrisker, och därmed för trendmässiga förändringar av dödligheten, illustreras i nedanstående tabell.

De försäkringstekniska avsättningarna för försäkringar som betalas ut under förutsättning att den försäkrade lever har här fördelats mellan

olika åldersgrupper.

KoncernenMkr 2008 2007Försäkringstagarens Försäkrings- Försäkrings-nuvarande ålder teknisk teknisk

avsättning % avsättning %

0-30 439 1 408 130-40 3 849 8 3 132 1040-50 11 368 22 7 979 2650-60 16 646 32 10 774 3560-70 14 472 28 7 801 2570-80 3 426 7 561 2Mer än 80 1 055 2 303 1

51 255 100 30 958 100


36

ModerföretagetMkr 2008 2007Försäkringstagarens Försäkrings- Försäkrings-nuvarande ålder teknisk teknisk

avsättning % avsättning %

0-30 435 1 22 030-40 3 736 7 1 380 640-50 11 204 22 5 532 2450-60 16 422 32 8 706 3860-70 14 359 28 6 598 2970-80 3 426 7 559 2Mer än 80 1 056 2 303 1

50 637 100 23 100 100

Omkring två tredjedelar av Folksam Livs försäkringstekniska avsättningar motsvaras alltså av försäkringar med livsfallsrisk år 2008.

Det är av stor vikt att utvecklingen av dödligheten bland de försäkrade följs upp och att de dödlighetsantaganden som används för att

beräkna de försäkringstekniska avsättningarna anpassas löpande.

Folksam Liv justerade de dödlighetsantaganden som används för att beräkna försäkringstekniska avsättningar vid ingången av 2008.

Tidigare antaganden medförde otillräckliga avsättningar för vissa åldrar. Dessutom infördes aktsamma antaganden för

tjänstepensionsförsäkringar och trendfaktorer som tar hänsyn till framtida dödlighetsförbättringar. Justeringen avsåg inte

verksamhetsgrenen KP.

Faktiska skadeanspråk jämfört med tidigare uppskattningar

Nedanstående tabeller visar den uppskattade totala brutto- respektive nettokostnaden för oreglerade skador, både rapporterade och

IBNR, vid slutet av varje skadeår. Tabellerna visar också utbetalningar hänförliga till dessa skador. Diskonteringseffekter framgår längst

ned i varje tabell.

Total avsättning för oreglerade skador som redovisas i denna tabell utgör 96 % av de totala avsättningarna för oreglerade skador i bolaget.

Ingående verksamheter är grupplivförsäkring, tjänstegrupplivförsäkring, premiebefrielseförsäkring samt sjukförsäkring. Tabellerna omfattar

enbart moderbolaget Folksam Liv.

Sjukförsäkringen i verksamhetsgrenen KP är endast medtagen för tid efter fusionen det vill säga för år 2008.

ModerföretagetMkr Alla tidigare år 2003 2004 2005 2006 2007 2008 TotaltFöre avgiven återförsäkringUppskattad slutlig skadekostnad i slutet av skadeåret (brutto) 2 275 2 368 2 171 1 799 1 569 1 707

Ett år senare 2 167 2 239 1 909 1 626 1 641

Två år senare 2 027 2 107 1 836 1 737

Tre år senare 1 944 2 032 1 930

Fyra år senare 1 909 2 153

Fem år senare 2 019

Uppskattad slutlig skadekostnad2008-12-31 2 019 2 153 1 930 1 737 1 641 1 707

Ackumulerade utbetaldaförsäkringsersättningar 1 771 1 847 1 630 1 419 1 274 929

Avsättning för oreglerade skador,exklusive skadebehandlingsreserv 1 182 247 306 300 318 367 777 3 497

Skadebehandlingsreserv 58Ackumulerat över/underskott 256 215 242 62 – 72

D:o i % av initial skadekostnad 11 9 11 3 – 5

Diskonteringseffekt – 310

Avstämning mot balansräkningOreglerade skador enligt denna tabell 3 555

Oreglerade skador för verksamhet som ejingår i ovanstående tabell 144

Total avsättning för oregleradeskador enligt balansräkningen (brutto) 3 699Andel som ingår i tabellen 96%


37

ModerföretagetMkr Alla tidigare år 2003 2004 2005 2006 2007 2008 TotaltEfter avgiven återförsäkringUppskattad slutlig skade-kostnad i slutet av skadeåret (netto) 2 275 2 328 2 170 1 797 1 569 1 706

Ett år senare 2 164 2 224 1 906 1 624 1 640

Två år senare 2 024 2 092 1 833 1 734

Tre år senare 1 940 2 018 1 929

Fyra år senare 1 906 2 138

Fem år senare 2 014

Uppskattad slutlig skadekostnad2008-12-31 2 014 2 138 1 929 1 734 1 640 1 706

Ackumulerade utbetaldaförsäkringsersättningar 1 770 1 834 1 629 1 418 1 274 929

Avsättning för oreglerade skador,exklusive skadebehandlingsreserv 1 170 245 304 299 316 366 776 3 477

Skadebehandlingsreserv 58Ackumulerat över/underskott 260 189 241 62 – 72

D:o i % av initial skadekostnad 11 8 11 3 – 5

Diskonteringseffekt – 307

Avstämning mot balansräkningOreglerade skador enligt denna tabell 3 535

Oreglerade skador för verksamhet som ej ingår i ovanstående tabell 143

Total avsättning för oregleradeskador i balansräkningen (netto) 3 678Andel som ingår i tabellen 96%

Finansiella risker

Organisation för hantering av finansiella risker

Beslutsinstanser

Styrelsen har det yttersta ansvaret för förvaltningen av bolagets tillgångar och anger ramar och riktlinjer för verksamheten. VD ansvarar för

förvaltningen av bolagets tillgångar inom de ramar och anvisningar som styrelsen givit samt för översynen av placeringsriktlinjerna.

Finanskommittén är VD:s forum för uppföljning av tillgångsförvaltningen och beslut rörande riskstyrningen. Denna består av VD,

finansdirektör, affärsledning och bolagets chefaktuarie.

Organisation avseende riskuppföljning

I syfte att skapa en oberoende riskkontroll har riskuppföljningen organiserats enligt följande:

- Finansavdelningen ansvarar för att föreslå placeringsstrategi för styrelsen och har en beställarroll vad gäller löpande

kapitalförvaltningstjänster.

- Chefaktuarien ansvarar för värderingen av försäkringsåtagandena.

- Kapitalförvaltaren är den externe leverantören av kapitalförvaltningstjänster och ansvarar för den huvudsakliga delen av den löpande

tillgångsförvaltningen, som ska bedrivas inom de ramar som givits av VD. Ej positionstagande funktioner inom Kapitalförvaltaren ansvarar

för värderingen av tillgångarna och all rapportering avseende dessa som regleras av placeringsriktlinjerna. Vid eventuella limitöverträdelser

ska de ej positionstagande funktionerna rapportera direkt till bolagets VD.

Vidare lyder bolagets internrevision direkt under styrelsen.

Den löpande kapitalförvaltningen

Swedbank Robur svarar för kapitalförvaltningen vad gäller delportföljerna aktier och räntor. Placeringar för strategisk riskstyrning,

alternativa placeringar och fastigheter förvaltas inom Folksams organisation.


38

Styrande regelverk och dokument

Vid förvaltningen ska följande regelverk och dokument särskilt beaktas:

- Försäkringsrörelselagen och Försäkringsrörelseförordningen

- Finansinspektionens trafikljusmodell, föreskrifter och allmänna råd m m

- Bolagsordningen

- De riktlinjer och anvisningar som fastställts av styrelsen

- Folksams policy för extern bolagsstyrning

Förvaltningsprinciper

Målet för förvaltningen av tillgångarna är att uppnå högsta möjliga reala avkastning under gällande risk- och placeringsrestriktioner. Det

ska, som minimum, innebära en positiv real avkastning över försäkringsavtalens genomsnittliga löptid. Folksam lägger stor vikt vid

tryggheten i pensionssparandet. Styrelsen har formulerat att risknivån i bolaget inte får vara högre än att grönt ljus erhålls i

Finansinspektionens trafikljusmodell. Folksams vision är att bidra till ett långsiktigt och hållbart samhälle där individen känner trygghet. Ett

steg i arbetet mot denna vision är att Folksam ställer etiska krav på de företag där placeringar görs.

Principer för val av strategisk placeringsinriktning

Indata utgörs bland annat av tillgångarna, skulderna och deras egenskaper - såsom förväntad avkastning, risk och korrelation – samt

prognostiserat resultat och kassaflöde i försäkringsrörelsen. Vid beräkningarna skall hela balansräkningen beaktas. Optimeringen av den

totala tillgångsportföljen görs med utgångspunkten att man ska ha mycket goda möjligheter att klara restriktionerna. Bolaget ska till

exempel tåla att utvecklingen på finansmarknaderna blir mycket svag.

Restriktioner

Uppfyllandet av de legala restriktionerna om skuldtäckning och solvens har högsta prioritet vid valet av strategisk placeringsinriktning.

Därtill ska särskild hänsyn tas till Finansinspektionens trafikljusmodell. Först därefter ska bolagets interna riskpreferenser och affärsmål tas

i beaktande.

Strategisk placeringsinriktning

Med konsekvensanalyser och olika rekommendationer som underlag fastställs sedan den strategiska placeringsinriktning som anses vara

mest gynnsam för bolaget. Denna tjänar sedan som utgångspunkt för tillgångsförvaltningen. Förvaltaren får, inom vissa ramar, avvika från

den strategiska placeringsinriktningen om det bedöms vara gynnsamt för avkastningen.

Portföljstruktur

Den totala tillgångsportföljen i Folksam Liv är sammansatt av sex olika delportföljer. Figuren nedan beskriver bolagets portföljstruktur

schematiskt.

Placeringar för

strategisk riskstyrning

Räntor/

Valutor

Aktier Fastigheter Alternativa

placeringar

Bolagsstrategiska

innehav

Delportföljen Placeringar för strategisk riskstyrning är placeringar vars huvudsyfte är att styra risknivån i bolagets balansräkning. Enskilda

placeringar ska ge en bred exponering mot en placeringsrisk, men ingen eller ringa bolags- eller emittentspecifik risk. Typexempel på

placeringar för strategisk riskstyrning är en ränteswap i syfte att reducera balansräkningens räntekänslighet eller en köpoption på ett

underliggande aktieindex i syfte att öka balansräkningens exponering mot aktiekursrisk.

Delportföljen Bolagsstrategiska innehav är innehav som anses vara av särskilt strategiskt värde för bolaget. Endast styrelsen får fatta

beslut om placeringar av detta slag. Typexempel på placering är aktier i koncernföretag.


39

Kredit- och motpartsrisk

Med kreditrisk förstås risken att en räntebärande placering förlorar i värde till följd av att emittenten nedgraderas ratingmässigt eller går i

konkurs. Med motpartsrisk förstås risken för att motparten inte kan fullfölja sin del av avtalet.

Bolaget har som policy att endast tillåta placeringar i värdepapper med mycket hög kreditvärdighet. Kredit-/motpartsriskerna i denna

del av verksamheten bedöms därför vara mycket små. Den maximala kreditriskexponeringen (efter avdrag för värde av säkerheter) bolaget

är exponerat för olika klasser av finansiella tillgångar framgår av nedanstående tabell.

Maximal kreditriskexponering, Mkr 2008 2007

Koncernen Erhållna ErhållnaTillgångsklass Säker- Säker-

Brutto heter Netto Brutto heter NettoRäntebärande värdepapper emitterade av,och lån till koncernföretag 194 – 194 194 – 194Obligationer och andra räntebärande värdepapper 56 385 56 385 39 288 – 39 288Lån med säkerhet i fast egendom 0 0 0 – 0Övriga lån 1 223 1 028 195 167 – 167Derivat 4 026 4 026 148 – 148Övriga finansiella placeringstillgångar 2 169 2 169 8 456 6 286 2 170Fordringar 354 354 231 – 231Upplupna ränteintäkter 1 102 1 102 801 – 801

Maximal kreditriskexponering, Mkr 2008 2007

Moderföretaget Erhållna ErhållnaTillgångsklass Säker- Säker-

Brutto heter Netto Brutto heter NettoRäntebärande värdepapper emitterade av,och lån till koncernföretag 194 – 194 194 – 194Obligationer och andra räntebärande värdepapper 56 100 – 56 100 38 973 – 38 973Lån med säkerhet i fast egendom 0 – 0 0 – 0Övriga lån 1 223 1 028 195 166 – 166Derivat 4 026 – 4 026 148 – 148Övriga finansiella placeringstillgångar 2 152 – 2 152 8 425 6 286 2 139Fordringar 354 – 354 174 – 174Upplupna ränteintäkter 1 102 – 1 102 802 – 802

Kreditkvalitet på klasser avfinansiella tillgångar, Mkr AAA AA A BBB BB Ingen rating TotaltKoncernen 2008Obligationer och andra räntebärande värdepapper 53 404 706 1 456 448 410 720 57 144( inklusive upplupna ränteintäkter)

Övriga finansiella tillgångar har ingen rating.

Kreditkvalitet på klasser avfinansiella tillgångar, Mkr AAA AA A BBB BB Ingen rating TotaltKoncernen 2007Obligationer och andra räntebärande värdepapper 32 450 983 4 731 866 – 1 006 40 036( inklusive upplupna ränteintäkter)


Kreditkvalitet på klasser avfinansiella tillgångar, Mkr AAA AA A BBB BB Ingen rating TotaltModerföretaget 2008Obligationer och andra räntebärande värdepapper 53 404 706 1 456 448 410 720 57 144( inklusive upplupna ränteintäkter)



40

Kreditkvalitet på klasser avfinansiella tillgångar, Mkr AAA AA A BBB BB Ingen rating TotaltModerföretaget 2007Obligationer och andra räntebärande värdepapper 32 450 983 4 731 866 – 692 39 722( inklusive upplupna ränteintäkter)


Det redovisade värdet för finansiella tillgångar som annars skulle redovisas som förfallna till betalning eller nedskrivna och vars villkor

har omförhandlats, eller som är antingen förfallna till betalning eller nedskrivna uppgår per balansdagen till ett smärre belopp.

Koncentrationsrisk

Med koncentrationsrisk avses den extra risk som ges av att bolaget har stora exponeringar mot en och samma motpart och att denna

motpart helt eller delvis inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser mot bolaget. Koncentrationsriskerna bedöms i relation till

marknadsriskerna vara små för bolaget. Dels genom de krav på kreditvärdighet som ställs för att en investering ska kunna ske och dels

genom den diversifiering som ges genom bolagets placeringsinriktning. Att placeringarna som huvudregel ska kunna användas för

skuldtäckning innebär också att risken för allt för stora enhandsengagemang hålls låg.

Väsentliga koncentrationer av kreditrisk

Koncernen 2008-12-31 Koncernen 2007-12-31

Swedbank 9 840 Swedbank 5 680

Svenska Handelsbanken 5 453 Svenska Handelsbanken 3 986

SEB 4 754 SEB 3 467

Nordea 4 451 Landshypotek 3 310

Landshypotek 3 510 SBAB 2 870

SBAB 3 155 Nordea 2 729

Folksam Sak 2 146 Folksam Sak 2 129

General Electric 1 918 Volvo 936

Telia Sonera 1 074 Telia Sonera 886

Deutche Bank 2 209 General Electric 871

Moderföretaget 2008-12-31 Moderföretaget 2007-12-31

Swedbank 9 555 Swedbank 5 006

Svenska Handelsbanken 5 453 Svenska Handelsbanken 3 986

SEB 4 754 SEB 3 425

Nordea 4 451 Landshypotek 3 310

Landshypotek 3 510 SBAB 2 870

SBAB 3 155 Nordea 2 729

Folksam Sak 2 146 Folksam Sak 2 129

Deutsche Bank 2 209 Volvo 936

General Electric 1 918 Telia Sonera 886

Telia Sonera 1 074 General Electric 871

Kreditrisk i fordringar på återförsäkrare

Försäkringsföretagets återförsäkringspolicy innebär att avtal endast ingås med återförsäkrare med kreditbetyg A eller högre.

Återförsäkrarnas kreditvärdighet ses över regelbundet för att säkerställa att det beslutade återförsäkringsskyddet upprätthålls. Den

maximala kreditriskexponeringen som återförsäkringstillgångarna ger upphov till för moderbolaget per balansdagen uppgår till 10 (11)

miljoner kronor i fordringar på återförsäkrare och 22(24) miljoner kronor i återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar,

respektive 4(5) miljoner kronor och 36(37) miljoner kronor för koncernen.

Likviditetsrisker

Med likviditetsrisk förstås risken att bolaget inte kan infria sina betalningsförpliktelser vid förfallotidpunkten utan att kostnaden för att erhålla

betalningsmedel ökar avsevärt. Bolagets likviditetsrisk anses vara av ringa betydelse i den totala riskbilden. Genom att tillgångarna i

huvudsak placeras i marknadsnoterade värdepapper med hög likviditet säkerställer placeringsstrategin att mängden likvida tillgångar med

betryggande marginal överstiger bolagets förväntade betalningsförpliktelser. På balansdagen utgjorde noterade värdepapper 85 (77)

procent av placeringstillgångarna, varav innehav i räntebärande placeringar utgivna av svenska staten svarade för 26 (21) procent,

motsvarande 24 815 (14 991) miljoner kronor.


41

Genomsnittlig duration på räntebärande tillgångar uppgick till 9,6 (7,4) år.

Den genomsnittliga ekonomiska durationen för försäkringsskulderna för hela beståndet i Folksam Liv är 17,6 år per den 31/12 2008.

Uppgiften berör 96 % av de försäkringstekniska avsättningarna.

Motsvarande uppgifter lämnas inte för koncernen då tillkommande likviditetsrisk bedöms som marginell.

Marknadsrisker

Med marknadsrisk avses risken för att värdet på tillgångar och/eller skulder utvecklas ogynnsamt till följd av förändringar i marknadspriser.

Bolaget delar in marknadsriskerna i fyra undergrupper: ränterisk, valutarisk, kurs-/prisrisk, samt matchningsrisk.

Ränterisk

Med ränterisk förstås risken att nettot av bolagets räntebärande tillgångar och skulder sjunker i värde till följd av en förändring i ränteläget.

Livförsäkringsavättningar som avser traditionell livförsäkring med utjämnad återbäring/pensionstillägg diskonteras med marknadsräntor. I

och med att försäkringsavtalen löper över mycket lång tid följer att räntekänsligheten i avsättningarna blir betydande.

Folksam Liv har anpassat sitt risktagande så att bolagets ekonomi inte ska påverkas så mycket av ränteförändringar. Detta har i

huvudsak skett genom att Folksam Liv ingått så kallade ränteswapavtal (säkringsinstrument). Om räntenivåerna faller ökar värdet på

säkringsinstrumenten vilket reducerar den effekt som ränterörelsen ger på åtagandena. Effekten blir det omvända om räntorna stiger –

säkringsinstrumenten utvecklas negativt men bolaget kompenseras av minskad skuldbörda.

Följande tabell illustrerar hur företaget är exponerad för ränterisk utifrån räntebärande tillgångar och skulders räntebindningstid;

ModerbolagetRäntebindnings-tider för tillgångar och skulderRänteexponering, Mkr

0-5 år 5 - 15 år 15 år- TotaltTillgångarObligationer och andra räntebärande värdepapper( inkl uppl ränteintäkt) 35 144 19 856 2 144 57 144Andra räntebärande finansiella instrument, netto – 19 156 19 850 2 187 2 881Övriga lån inklusive lån emitterade till koncernföretag 1 222 – – 1 222Övriga finansiella placeringstillgångar 2 147 – – 2 147

Summa 19 357 39 706 4 331 63 394

Skulder och avsättningarLivförsäkringstekniska avsättningar tjänstepensionsverksamhet 7 129 11 352 19 330 37 811Livförsäkringstekniska avsättningar övrig livförsäkring 10 035 12 782 21 428 44 246

Summa livförsäkringstekniska avsättningar 17 164 24 134 40 758 82 057

Någon tabell lämnas ej för koncernen då skillnaden i ränteexponering jämfört med moderbolaget är liten.

Känslighetsanalys – ränterisk

Mkr Koncernen Moderbolaget2008 2007 2008 2007

Riskparameter

Minskning av marknadsräntanVärdeökning räntebärande tillgångar 3 061 2 019 3 061 2 010Ökning av redovisat värde på räntebärande skulder(inklusive försäkringsskulder) – 9 691 - 3 588 – 9 692 -– 3 587Värdeförändring räntederivat som säkrar ränterisk i försäkringsskuld 1 476 1 792 1 476 1 792Nettopåverkan resultat före skatt – 5157 223 – 5 155 215Nettopåverkan eget kapital – 5 236 218 – 5 235 213

De ränteförändringar som känslighetsanalysen beräknats på är de nivåer som angivits av Finansinspektionens vid beräkning av trafikljus. För 2008 har nominella och reala marknadsräntor har antagits minska med 0,72 respektive 0,50 procentenheter.

Valutarisk

Med valutarisk förstås risken att nettot av bolagets tillgångar och skulder sjunker till följd av en växelkursförändring. Genom bolagets

valutapolicy kurssäkras normalt utländska innehav i alternativa placeringar och fastigheter. Under året har därtill delar av den utländska

aktieportföljen kurssäkrats. Företagets valutaexponering före och efter säkring med derivat redovisas i nedanstående tabell.


42

Moderföretaget 2008

Valutakursexponering Mkr USD EUR GBP JPY ÖvrigtPlaceringstillgångarAktier och andelar 7 342 2 444 1 081 1 409 1 484Fastigheter – 66 – – –Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0 219 0 0 0Övriga tillgångar 82 3 233 7 21 17

Summa tillgångar 7 424 5 962 1 088 1 430 1 501

Övriga skulder och avsättningar – 0 – – –

Nettoexponering före ekonomisk säkring med derivat 7 424 5 962 1 088 1 430 1 501

Nominellt värde valutaterminer – 1 550 – 3 202 – – –

Nettoexponering efter ekonomisk säkring med derivat 5 874 2 759 1 088 1 430 1 501


Valutakursexponering Mkr USD EUR GBP JPY ÖvrigtPlaceringstillgångarAktier och andelar 5 262 1 710 966 857 1 169Fastigheter – 169 – – –Obligationer och andra räntebärande värdepapper – 149 – – –Övriga tillgångar 10 556 4 0 13

Summa tillgångar 5 271 2 584 971 857 1 182

Övriga skulder och avsättningar – – 403 – – –

Nettoexponering före ekonomisk säkring med derivat 5 271 2 181 971 857 1 182

Nominellt värde valutaterminer – 2 892 – 715 – – –

Nettoexponering efter ekonomisk säkring med derivat 2 379 1 466 971 857 1 182

För koncernen lämnas ingen separat tabell över valutakursexponering, då övriga bolag har mycket liten exponering för valutarisk i

sina placeringstillgångar.

Känslighetsanalys - valutarisk

En ogynnsam förändring med 10 % av bolagets nettoexponering av respektive valutor (efter ekonomisk säkring med derivat) påverkar

resultat före skatt enligt följande tabell.

Moderföretaget Mkr 2008 2007Valuta Resultat Effekt på Resultat Effekt på

före eget före eget kapitalskatt kapital skatt

USD – 587 –238EUR – 276 – 147GBP – 109 – 97JPY – 143 – 86Övriga – 150 – 118Totalt – 1 265 – 1 236 – 686 – 680

Kurs-/prisrisk

Med kurs-/prisrisk förstås risken att värdet av bolagets aktier, fastigheter och alternativa placeringar sjunker i värde till följd av en kurs-

/prisförändring.


43

Känslighetsanalys – kurs-/prisrisk

I nedanstående tabell redovisas påverkan på resultatet av en kursnedgång på 10% för aktier, fastigheter och alternativa placeringar. I beräkningarna har effekten på aktierelaterade derivat inkluderats

Koncernen Mkr 2008 2007Effekt på Effekt på Effekt på Effekt på

resultat eget resultat egetföre skatt kapital före skatt kapital

Aktier – 1 725 – 1 633Fastigheter – 875 – 524Alternativa placeringar – 151 – 96Totalt – 2 751 – 2 688 – 2 253 – 2 197

Moderföretaget MkrAktier – 1 687 – 1 613Fastigheter – 875 – 524Alternativa placeringar – 151 – 96Totalt – 2 713 – 2 650 – 2 233 – 2 183

Matchningsrisk

Med matchningsrisk förstås risken att nettot av bolagets tillgångar och skulder minskar till följd av att tillgångarnas sammansättning inte

motsvarar skuldernas. Matchningsrisken mäts i enlighet med definitionerna i Finansinspektionens trafikljusmodell och får inte vara högre än

att grönt ljus erhålls.

Operativa risker och strategiska risker

Strategiska risker är risker som ofta rör affärsmässiga beslut. De strategiska riskerna hanteras framför allt av koncernledning och styrelser.

Val av affärsstrategier och samarbetspartners, resursfördelning och ackvisitioner är exempel på sådana riskområden.

Med operativa risker avses risk för förlust beroende på felaktiga eller inte ändamålsenliga interna processer, mänskliga fel, felaktiga system

eller beroende på externa händelser. Folksamgruppen delar upp de operativa riskerna i följande kategorier och definierar dessa enligt

nedan:


44

Operativa risker

Kategori Definition Exempel på risker

Processer Risken för en ineffektiv hantering Leverans- och kvalitetsbrister

av verksamhetens processer Handhavandefel vid manuella moment

Kapacitetsbrist

Compliance

Ineffektiva rutiner

Säkerhet

Personal Risken för att personalen inte motsvarar Bristande kompetens

organisationens behov eller agerar på ett Åldersfördelning

sätt som inte främjar organisationen. Bristande ledning

Nyckelpersonsberoende

Icke önskvärda/tillåtna aktiviteter

System Risken för att systemen inte motsvarar org- Störningar i tillgängligheten

anisationens behov eller att de utsätts för, Säkerhetsbrister

ej önskvärda, externa eller interna Avbrottshantering

störningar Tekniska fel

Virus

Externa Risken för externa händelser som kan Katastrofer

händelser påverka organisationen negativt. Terrordåd

Rykten

Förändrade marknader

Legala förändringar

Identifiering av operativa risker ingår som en del av den process som beskrivs ovan (Koncernövergripande riskhantering) och sker främst

genom självutvärdering. För att kontrollera och minska de operativa riskerna tas åtgärder fram både för att hantera och förebygga dessa.

Samtliga risker förses med riskägare som bland annat ansvarar för att riskerna kontinuerligt följs upp. Gemensamma, för hela

Folksamgruppen, uppföljningar sker tre gånger om året. Information om realiserade risker samlas systematiskt i Folksamgruppens

incidentrapporteringssystem. De incidenter som rapporteras kategoriseras och värderas -informationen om dessa incidenter utgör en viktig

del vid den ovan nämnda självutvärderingen. Genom att hantera de operativa riskerna på ett samordnat och strukturerat vis ökar

organisationens möjligheter att nå de uppsatta målen.


45

(Redogörelse för redovisnings- och värderingsprinciper i not 1)

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 3. Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) 2008 2007 2008 2007

Inbetalda och tillgodoförda premier 7 342 4 871 7 180 4 682Premier från tilldelad återbäring 0 1 0 1Premieskatt – 27 – 17 – 27 – 17

7 315 4 855 7 153 4 666Premieinkomst för direkt livförsäkringPremier för individuell livförsäkring 1 806 2 031 1 846 2 031Gruppförsäkringspremier 5 292 2 619 5 291 2 619Premieinkomst för direkt livförsäkringPeriodiska premier 5 337 4 268 5 337 4 268Engångspremier 1 800 382 1 800 382Premieinkomst för direkt livförsäkringPremier för återbäringsberättigade avtal 6 369 4 029 6 369 4 029Premier för ej återbäringsberättigade avtal 768 621 768 621Premier för livförsäkringsavtal för vilka försäkringstagaren bär risk 0 0 0 0

Avgifter avseende investeringskontrakt 151 171 7 8

Not 4. Kapitalavkastning, intäkter 2008 2007 2008 2007

Hyresintäkter från byggnader och mark 249 259 249 259Erhållna utdelningar 1 011 557 933 513varav resultatandelar och utdelning från koncernföretag – – – 78 – 45Ränteintäkter med meraKoncernföretag – – 5 6Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2 679 1 663 2 679 1 663Övriga ränteintäkter 122 82 122 82varav från finansiella tillgångar som inte värderas till verkligtvärde med värdeförändringar redovisade via resultaträkningen 139 175 139 175Återförda nedskrivningarAktier och andelar – – 125 29Valutakursvinst netto 2 038 – 2 038 –Realisationsvinst nettoByggnader och mark 102 – 102 –Aktier och andelar – 1 588 – 1 588Obligationer och andra räntebärande värdepapper 1 124 – 1 124 –Resultatandelar i intressebolag 113 7 – –

7 438 4 156 7 377 4 140Operationella leasingavtal (leasegivare)Operationell leasing där företaget är leasegivareavser intäkter för lokaler.

Totala framtida minimileaseavgifter

Förfallotidpunkt<1 år 231 259 182 1951-5 år 556 440 501 350>5 år 310 367 310 365Summa 1 097 1 066 993 910

Totala leasingavgifter under perioden 291 302 227 241varav minimileaseavgifter 246 264 194 210varav variabla avgifter 45 38 33 31


46

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 5. Värdeökningar på övriga placeringstillgångar 2008 2007 2008 2007

Byggnader och mark – 483 – 381Aktier och andelar – – – –Obligationer och andra räntebärande värdepapper 6 582 – 6 582 –Övriga finansiella placeringstillgångar 1 1 –

6 583 483 6 583 381

Not 6. Utbetalda försäkringsersättningar 2008 2007 2008 2007

Utbetalda försäkringsersättningar – 4 884 – 3 689 – 4 866 – 3 666Annullationer och återköp – 277 – 256 – 277 – 256Skadebehandlingskostnader – 61 – 52 – 60 – 50Återförsäkrares andel 2 3 2 3

– 5 220 – 3 994 – 5 201 – 3 969

Not 7. Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar f e r 2008 2007 2008 2007

LivförsäkringsavsättningFöre avgiven återförsäkring – 17 367 2 917 – 17 367 2 917Återförsäkrares andel – – – –

– 17 367 2 917 – 17 367 2 917Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringför vilka försäkringstagaren bär riskVillkorad återbäringFöre avgiven återförsäkring 13 2 13 2Återförsäkrares andel – – – –FondförsäkringsåtagandeFöre avgiven återförsäkring 8 583 – 233 16 – 3Återförsäkrares andel – – – –

8 596 – 231 29 – 1

Not 8. Driftskostnader 2008 2007 2008 2007

Anskaffningskostnader 1) – 274 – 216 – 175 – 132Förändring i förutbetalda anskaffningskostnader – 29 – 10 10 4Administrationskostnader – 669 – 498 – 507 – 376Provisioner och vinstandelar i avgiven återförsäkring 2 0 2 0

– 970 – 724 – 670 – 504

1) Varav provisioner i direktförsäkring – 52 – 47 – 19 – 18

Övriga driftskostnader Skaderegleringskostnader ingående i Utbetalda försäkringsersättningar – 62 – 52 – 60 – 50Kostnader för finansförvaltning ingående i Kapitalavkastning, kostnader – 96 – 86 – 93 – 84Kostnader för fastighetsförvaltning ingående i Kapitalavkastning, kostnader – 5 – 6 – 5 – 6Övriga driftskostnader – 944 – 724 – 670 – 504

Summa driftskostnader – 1 107 – 868 – 828 – 644

Totala driftskostnader uppdelade på kostnadsslagPersonalkostnader med mera – 426 – 392 – 403 – 369Lokalkostnader med mera – 40 – 38 – 40 – 37Avskrivningar med mera 0 0 0 – 0Övrigt – 641 – 438 – 385 – 238

– 1 107 – 868 – 828 – 644


47

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 8. Driftskostnader ( forts .) 2008 2007 2008 2007

Operationella leasingavtal (leasetagare)Operationell leasing där företaget är leasetagareavser i huvudsak kostnader för lokaler.

Totala framtida minimileaseavgifter

Förfallotidpunkt<1 år – 68 – 65 – 21 – 221-5 år – 199 – 172 – 59 – 17>5 år – 103 – 122 0 –

Summa – 370 – 359 – 80 – 39

Totala leasingavgifter under perioden – 51 – 50 – 26 – 25varav minimileaseavgifter – 44 – 44 – 22 – 21varav variabla avgifter – 7 – 6 –4 – 4

Arvode och kostnadsersättning till revisorerKPMGRevisionsuppdrag – 5 – 6 – 4 – 5Andra uppdrag – – – –Öhrlings Price Waterhouse CoopersRevisionsuppdrag 0 0 – –Andra uppdrag – – – –Ernst & YoungRevisionsuppdrag – – – –Andra uppdrag – – – –BDO FeinsteinRevisionsuppdrag 0 – 1 0 – 1Andra uppdrag – – – –ÖvrigaRevisionsuppdrag 0 0 0 0Totalt arvode och kostnadsersättning till revisorer – 5 – 7 – 4 – 6

Not 9. Kapitalavkastning, kostnader 2008 2007 2008 2007

Driftskostnader för byggnader och mark – 95 – 96 – 95 – 96

Kapitalförvaltningskostnader – 93 – 84 – 93 – 84

Räntekostnader med meraKoncernföretag – – – 1 – 2Fastighetslån 0 0 0 0Övriga räntekostnader – 28 – 17 – 28 – 16

varav från finansiella skulder som inte värderas till verkligtvärde med värdeförändringarna redovisade via resultaträkningen – 29 – 18 – 29 – 18

Valutakursförluster, netto – – 322 – – 322Av- och nedskrivningarAktier och andelar – 106 – 150 – 105 – 150Realisationsförlust nettoRäntebärande värdepapper – 2 011 – 196 – 2 011 – 196Övriga finansiella kostnader – 14 – 11 – 14 – 10

– 2 347 – 876 – 2 347 – 876

Not 10. Värdeminskning på övriga placeringstillgångar 2008 2007 2008 2007

Byggnader och mark – 617 – – 352 –Aktier och andelar – 10 568 – 1 420 – 10 568 – 1 420Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0 – 1 326 – – 1 326Övriga finansiella placeringstillgångar 0 – 8 – – 8

– 11 185 – 2 754 – 10 920 – 2 754


48

MkrNot 11. Nettoresultat per kategori av finansiella instrument

Koncernen, 2008

Finansiella tillgångar värderade till

verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella tillgångar Tillgångar som bestämts Innehav för Låne- Summatillhöra kategorien handelsändamål fordringar

Räntebärande värdepapper emitteradeav, och lån till koncernföretag – – 8 8Aktier och andelar – 8 402 – – – 8 402Obligationer och andraräntebärande värdepapper 6 032 – – 6 032Övriga lån – – 80 80Derivat netto – 3 095 – 3 095Övriga finansiella placeringstillgångar 3 – 467 470Placeringstillgångar för vilka livförsäkrings-tagaren bär placeringsrisk – 8 239 – – – 8 239Övriga fordringar – – 255 255Upplupna intäkter – – – –

Summa – 10 606 3 095 810 – 6 701

Finansiella skulder Tillgångar som bestämts Innehav för Övriga Summatillhöra kategorien handelsändamål skulder

Derivat netto – – –Övriga skulder – – – 623 – 623Upplupna kostnader – – –

Summa – – – 623 – 623

Koncernen, 2007




Räntebärande värdepapper emitteradeav, och lån till koncernföretag – – 7 7Aktier och andelar 240 – 0 240Obligationer och andraräntebärande värdepapper 1 094 – 0 1 094Övriga lån – – 144 144Övriga finansiella placeringstillgångar – 8 – 130 122Placeringstillgångar för vilka livförsäkrings-tagaren bär placeringsrisk 233 – 0 233Övriga fordringar – – 148 148Upplupna intäkter – – 1 1

Summa 1 559 – 430 1 989


Derivat netto – – 1 120 – – 1 120Övriga skulder – – – 43 – 43Upplupna kostnader – – – 1 – 1

Summa – – 1 120 – 44 – 1 164


49

MkrNot 11. Nettoresultat per kategori av finansiella instrument (forts.)

Moderbolaget, 2008




Räntebärande värdepapper emitteradeav, och lån till koncernföretag – – 8 8Aktier och andelar – 8 375 – – – 8 375Obligationer och andraräntebärande värdepapper 6 008 – – 6 008Övriga lån – – 80 80Derivat netto – 3 095 – 3 095Övriga finansiella placeringstillgångar 3 – 467 470Placeringstillgångar för vilka livförsäkrings-tagaren bär placeringsrisk – 16 – – –Övriga fordringar – – 237 237

Summa – 2 379 3 095 793 1 508


Derivat netto – – – –Övriga skulder – – – 623 – 623

Summa – – – 623 – 623

Netto finansiella tillgångar och skulder – 2 379 3 095 169 885

Moderbolaget, 2007




Räntebärande värdepapper emitteradeav, och lån till koncernföretag – – 7 7Aktier och andelar 231 – – 231Obligationer och andraräntebärande värdepapper 1 091 – – 1 091Övriga lån – – 144 144Övriga finansiella placeringstillgångar – 8 – 130 122Placeringstillgångar för vilka livförsäkrings-tagaren bär placeringsrisk 3 – – 3Övriga fordringar – – 94 94

Summa 1 317 – 375 1 692


Derivat netto – – 1 120 – – 1 120Övriga skulder – – – 18 – 18

Summa – – 1 120 – 18 – 1 138

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 12. Bokslutsdispositioner 2008 2007 2008 2007

Förändring av periodiseringsfond – – – 276 – 334

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 13. Skatt på årets resultat 2008 2007 2008 2007

Aktuell skattekostnad – 1 042 – 804 – 844 – 654Uppskjuten skattekostnad/skatteintäkt – 43 – 50 28 51

– 1 085 – 854 – 816 – 603


50

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 13. Skatt på årets resultat (forts.) 2008 2007 2008 2007

Specifikation aktuell skattekostnadAvkastningsskatt – 803 – 522 – 612 – 374Aktuell skattekostnad avseende inkomstskattbeskattad verksamhetPeriodens skattekostnad – 239 – 282 – 232 – 280Justering av skattekostnad hänförlig till tidigare år 0 0 – 0

Summa aktuell skattekostnad avseende inkomstskatt – 239 – 282 – 232 – 280

Summa aktuell skattekostnad – 1 042 – 804 – 844 – 654

Specifikation uppskjuten skattekostnad/skatteintäktUppskjuten skatt avseende temporära skillnader 28 45 28 51Uppskjuten skatt avseende obeskattade reserver – 71 – 95 – –Uppskjuten skatt avseende utnyttjade underskottsavdrag 0 0 – –Uppskjuten skatt avseende förändring i skattesats – – – –Uppskjuten skattekostnad avseende reduktion avuppskjuten skattefordran – – – –

Summa uppskjuten skattekostnad/skatteintäkt – 43 – 50 28 51

Skatt avseende inkomstskattAktuell skatt avseende inkomstskatt – 239 – 282 – 232 – 280Uppskjuten skatt – 43 – 50 28 51

Summa skatt inkomstbeskattad verksamhet – 282 – 332 – 204 – 229

Avstämning effektiv skattesats avseende inkomstskatt Resultat före skatt – 14 932 1 988 – 15 322 1 297Avgår resultat i avkastningsbeskattad verksamhet 15 870 – 731 16 021 – 532

Summa resultat i inkomstbeskattad verksamhet 938 1 257 699 765

Skatt enligt gällande skattesats för koncern/moderföretag (28%) – 262 – 350 – 196 – 214Andra icke avdragsgilla kostnader/ej skattepliktiga intäkter – 18 31 – 9 – 6Skatteeffekt hänförlig till tidigare år samt ändrade skattesatser – – 11 1 – 9Skatteeffekt till följd av utnyttjande av underskottsavdrag – – – –Skatteeffekt avseende temporär skillnader – 2 – 2 – –

Summa – 282 – 332 – 204 – 229

MkrNot 14. Immateriella tillgångar 2008 2007 2008 2007

Ackumulerade anskaffningsvärdenIngående balans 205 189 – –Investeringar – 16 – –Försäljningar – – – –Utrangeringar – – – –

Utgående balans 31 december 205 205 – –

Ackumulerade avskrivningarVid årets början – 117 – 80 – –Årets av- och nedskrivningar – 38 – 37 – –Försäljningar – – – –Utrangeringar – – – –

Utgående balans 31 december – 155 – 117 – –

Redovisade värden 31 december 50 88 – –

Immateriella tillgångar avser mjukvaror samt övriga immateriella tillgångar. Avskrivning sker på anskaffningsvärdet med 20 procent.

Årets avskrivningar ingår i nedanstående rader i resultaträkningenDriftskostnader – 38 – 37 – –Kapitalavkastning, kostnader – – – –

– 38 – 37 – –


51

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 15. Byggnader och mark 2008 2007 2008 2007

MarknadsvärdeRedovisat värde vid årets ingång 4 886 4 080 3 804 3 386Fastighetsförvärv 0 282 – –Förvärv via fusion 4 676 0 – –Investeringar 45 38 15 36Avyttrade fastigheter – 428 – – 428 –Orealiserad värdeförändring – 549 486 – 254 382

Redovisat värde vid årets utgång 8 630 4 886 3 137 3 804

varav uppkomna genom företagsförvärv

Fastighetsförvärv 0 282 – –Fastighetsförvärv via fusion 4 676 – – –Investeringar 30 – – –Orealiserad värdeförändring – 128 13 – –

4 578 295 – –

Värden uppdelade på rörelse- och förvaltningsfastigheter 2008 2007 2008 2007

RörelsefastigheterAnskaffningsvärde vid årets ingång 1 026 1 016 1 026 1 016Fastighetsförvärv via fusion 116 – – –Investeringar 20 10 5 10Avyttrade fastigheter – 24 – – 24 –

Anskaffningsvärde vid årets utgång 1 138 1 026 1 007 1 026Redovisat värde vid årets utgång 1 524 1 554 1 361 1 554

FörvaltningsfastigheterAnskaffningsvärde vid årets ingång 1 598 1 474 1 234 1 207Fastighetsförvärv 96 – –Förvärv av bolagFörvärv via fusion 2 678Investeringar 25 27 10 26Avyttrade fastigheter – 305 – – 305 –

Anskaffningsvärde vid årets utgång 3 996 1 598 939 1 234Redovisat värde vid årets utgång 7 106 3 332 1 776 2 250

Bedömt marknadsvärde Typ av Kontrakterad Drifts- Direkt- Marknads- Marknads- Avkastnings

Geografisk marknad fastighet årshyra 1) överskott 2) avkastning 3) värde värde 4) krav 5)

KoncernStockholm mednärförorter Flerbostadshus 96 60 3,4% 1 673 21 752 1,4-4,9%Stockholm &Göteborg med Kontors- ochnärförorter affärsfastigheter 447 324 5,5% 5 850 31 315 3,9-7,0%Övriga landet Flerbostadshus 73 50 5,8% 863 15 797 3,8-6,0%Övriga landet Kontors- och

affärsfastigheter 21 15 6,3% 245 15 974 5,0-6,8%637 449 5,2% 8 631 25 865

ModerbolagetStockholm mednärförorter Flerbostadshus 39 24 4,4% 550 17 037 3,4-4,9%Stockholm &Göteborg med Kontors- ochnärförorter affärsfastigheter 223 161 6,2% 2 587 30 933 4,2-6,2%

262 185 5,9% 3 137 27 063

1) Hyreskontrakt per 1 januari omräknat till helår

2) Driftsöverskott omräknat med hyreskontrakt per 1 januari.

3) Driftsöverskott omräknat med hyreskontrakt per 1 januari i förhållande till marknadsvärde

4) Marknadsvärde per kvm lokalarea (exkl garage)

5) Vid värderingarna tillämpade avkastningskrav


52

MkrNot 15. Byggnader och mark (forts.)

VärderingsantagandenInflationsantagande 2,0%Kalkylränta restvärde 7,1%Direktavkastning restvärde 5,1%Långsiktig vakansgrad 3,8%Drifts & Underhållskostnader År 1 447 kr/kvmInvesteringar År 1 180 rk/kvmMarknadshyra (vid noll vakans) 1 857 kr/kvm

Marknadsvärdet har bedömts med en marknadsanpassad kassaflödesanalys. Kalkylperioden uppgår till 5 alternativt 10 år. Metoden

innebär en analys av de förväntade framtida betalningsströmmar (hyror, vakans, drift- och underhållskostnader mm) som en förvaltning av

fastigheten kan antas generera. I kassaflödeskalkylen görs en nuvärdeberäkning av de bedömda framtida betalningsströmmarna. Som

grund för bedömningar om marknadens avkastningskrav ligger ortsprisanalyser av gjorda jämförbara fastighetsköp.

Mkr Koncernen ModerföretagetPåverkan på periodens resultat 2008 2007 2008 2007

Hyresintäkter 514 334 266 280Direkta kostnader för fastigheter som

genererat hyresintäkter under perioden – 236 – 117 – 93 – 96inte genererat hyresintäkter under perioden 0 0 0 0

278 217 173 184

Taxeringsvärden 2008 2007 2008 2007

Byggnader 3 086 156 1 720 043 1 226 137 1 405 454Mark 1 668 925 844 481 611 642 667 763

4 755 081 2 564 524 1 837 779 2 073 217

Klassificeringen av rörelse- respektive förvaltningsfastigheter har gjorts med utgångspunkt från den internt nyttjade andelen av respektive

fastighet, med utgående hyra som bas. För de fastigheter där andelen internt nyttjande uppgår till mer än 15 procent har fastigheten

klassificerats som rörelsefastighet.

Samtliga fastigheter har marknadsvärderats. Marknadsvärdebedömningarna har genomförts i enlighet med riktlinjer framtagna av

Svenskt Fastighetsindex och har utförts av externa oberoende värderingsmän auktoriserade av Samfundet för Fastighetsekonomi.

För bolaget finns inga begränsningar i rätten att sälja förvaltningsfastigheter. Det finns inte heller några förpliktelser att köpa, uppföra

eller exploatera förvaltningsfastigheter eller att utföra reparationer, underhåll eller förbättringar.

21 procent av den uthyrningsbara ytan (koncernen) används i Folksamgruppens verksamhet.

Organisa- Kapital- Bokfört Bokförttions- andel värde värde

Not 16. Aktier och andelar i koncernföretag nummer Antal i % 2008 2007

Moderföretaget

Förenade Liv Livförsäkrings AB 516401-8201 150 000 100 – –Förenade Liv Gruppförsäkring AB 516401-6569 15 000 100 205 205Folksam Fondförsäkring AB 516401-8607 40 000 100 695 695Folksam Liv Fastighets AB 556060-2640 71 000 100 845 941Folksam Service AB 556267-0843 250 000 100 25 25Folksam LO Fondförsäkring AB 516401-6619 51 000 51 204 204KPA AB 556527-7182 300 000 60 1 350 1 350Hotelinvest & CO KB 916405-5411 – 100 463 529Niterka KB 969711-9965 – 100 0 1AB Hotelinvest 556112-9171 1 000 100 0 –Niterka2 KB 969712-1524 – 100 20 –Gyllenforsen KB 969640-2339 – 71 1 673 –KP Fondförsäkring AB 516401-6676 25 100 11 –

Bokfört värde 5 491 3 950Verkligt värde 7 592 4 576Samtliga aktier är onoterade.


53

Mkr Eget Res- Organisa- Kapital- Bokfört BokförtNot 16. Aktier och andelar Kapital ultat tions- andel värde värdei koncernföretag (forts.) 2008-12-31 2008 nummer Antal i % 2008 2007

Koncernen (ej konsoliderade livförsäkringsbolag)

Förenade Liv Livförsäkrings AB – – 516401-8201 150 000 100 – –Förenade Liv Gruppförsäkring AB 538 80 516401-6569 15 000 100 205 205KPA Livförsäkring AB 1 480 – 17 502010-3502 72 100 1 229 1 229

Bokfört värde 1 434 1 434Verkligt värde 1 434 1 434

Ovanstående livförsäkringsbolag konsolideras ej på grund av utdelningsförbud. Hela överskottet i dessa ej konsoliderande

livförsäkringsbolag tillfaller försäkringstagarna i form av återbäring och kan således inte disponeras av moderbolaget.

Koncernen ModerföretagetAckumulerade anskaffningsvärden 2008 2007 2008 2007

Vid årets början 1 784 1 579 4 741 4 309Förvärv – 205 218 272Sammanslag KP – – 1 602 –Förändring av andelskapitalet i kommanditbolag – – – 116 11Förändring till följd av under året lämnade / återbetalda aktieägartillskott 37 – – 183 149Avyttring – – – –

Utgående balans 31 december 1 821 1 784 6 262 4 741

Ackumulerade nedskrivningarVid årets början – 350 – 200 – 791 – 604Försäljningar – – – –Under året återförda nedskrivningar – – 125 29Årets nedskrivningar – 37 – 150 – 106 – 216

Utgående balans 31 december – 387 – 350 – 772 – 791

Redovisat värde 31 december 1 434 1 434 5 490 3 950

Kapitalandel i % Kapitalandel i %Koncernföretag Säte 2008 2007 Koncernföretag Säte 2008 2007Förenade Liv Livförsäkrings AB Stockholm 100 100 Folksam LO Fondförsäkring AB Stockholm 51 51Förenade Liv Gruppförsäkring AB Stockholm 100 100 Folksam LO Fond AB Stockholm 51 51Folksam Fondförsäkring AB Stockholm 100 100 KPA AB Stockholm 60 60Folksam Liv Fastighets AB Stockholm 100 100 KPA Pension AB Stockholm 60 60Folksam Service AB Stockholm 100 100 KPA Pensionsförsäkring AB Stockholm 60 60Gyllenforsen Fastighets AB Stockholm 71 – KPA Livförsäkring AB Stockholm 60 60Hotelinvest & CO KB Stockholm 100 100 KPA Fondförsärking AB Stockholm 60 60Niterka I AB Stockholm 100 100 Pensionsvalet PV Stockholm 60 60Niterka II AB Stockholm 100 100 Litreb I AB Stockholm 60 60Niterka KB Stockholm 100 100 Litreb II AB Stockholm 60 60Niterka Skotten 8 AB Stockholm 100 100AB Hotelinvest Stockholm 100 100Niterka II KB Stockholm 100 100FAB Malax Stockholm 100 100FAB Pållen Stockholm 100 100FAB Rörstrand 32 Stockholm 100 100


54

Mkr

Not 17 Kapital- Eget Bokfört BokförtAktier och andelar Organisation andel Kapital Resultat värde värdeintresseföretag nummer Säte Antal i % 2008-12-31 2008 2008 2007ModerföretagetFonus-Folksam Utvecklings AB 556445-8221 Stockholm 1 250 50 0 0 0 0Gyllenforsen AB 50 1 0 0 –KP Pensions&Försäkring HB 969643-7863 Stockholm 50 50 25 0 – –

Bokfört värde 0

KoncernenFonus-Folksam Utvecklings AB 556445-8221 Stockholm 1 250 50 0 0Folksam Property Holding BV Amsterdam 55 400 50 948 748Aktiv Försäkringsadministration AB 556244-4132 Stockholm 4 900 49 12 11KP Pensions&Försäkring HB 969643-7863 Stockholm 50 50 25 –

Bokfört värde 985 759Röstandel i respektive företag motsvaras av kapitalandelSamtliga aktier är onoterade

Koncernen ModerbolagetAckumulerade anskaffningsvärden 2008 2007 2008 2007

Vid årets början 759 707 0 0Förvärv av intresseföretag – 11 – –Samgående med KP 25 – 25 –Andel i intresseföretagets resultat 113 7 – –Omräkningsdifferens 88 35 – –Andra förändringar i intresseföretagets egna kapital – – –

Utgående balans 31 december 985 759 25 0

Ackumulerade nedskrivningarVid årets början – – – –Försäljningar – – – –Under året återförda nedskrivningar – – – –Årets nedskrivningar – – – –

Utgående balans 31 december – – – –

Redovisat värde 31 december 985 759 25 0Verkligt värde 985 759 25 0

Sammanlagda belopp för intressebolag 2008 2007 2008 2007

Summa tillgångar 2 003 1 586 52 0Summa skulder 33 67 1 0Summa eget kapital 1 970 1 518 51 0

Intäkter 291 66 0 0Årets resultat 225 15 0 0

Not 18. Aktier och andelar 2008 2007 2008 2007

Bokfört värde 22 430 16 367 22 200 16 182Anskaffningsvärde 29 007 15 160 27 833 14 066Verkligt värde 23 379 17 115 22 200 16 182Noterade aktier 20 626 15 234 20 395 15 050Onoterade aktier 1 805 1 132 1 805 1 132Ytterligare information om finansiella instrument lämnas i not 26.


55

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 19. Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2008 2007 2008 2007

Upplupet anskaffningsvärde/AnskaffningsvärdeSvenska staten 23 125 15 210 23 125 15 210Svenska bostadsinstitut 20 710 15 727 20 710 15 728Svenska räntefonder 581 313 262 209Övriga svenska emittenter 6 546 6 721 6 546 6 511Utländska stater 780 731 780 731Övriga utländska emittenter 2 303 1 330 2 303 1 330

54 045 40 032 53 726 39 719varav:noterade 54 043 40 030 53 724 39 717onoterade 2 2 2 2tidsbundna förlagsbevis 2 2 2 2eviga förlagsbevis – – – –

Verkligt värdeSvenska staten 24 815 14 991 24 815 14 991Svenska bostadsinstitut 21 466 15 431 21 466 15 431Svenska räntefonder 632 315 292 213Övriga svenska emittenter 6 493 6 549 6 493 6 336Utländska stater 772 709 772 709Övriga utländska emittenter 2 263 1 293 2 262 1 293

56 441 39 288 56 100 38 973varav:noterade 56 441 40 288 56 100 38 973onoterade – – – 0tidsbundna förlagsbevis – – – 0

Positiv skillnad till följd av att bokfört värdeöverstiger nominella värden 5 556 1 993

Negativ skillnad till följd av att bokfört värdeunderstiger nominella värden 171 630

Vid värdering av räntebärande värdepapper till upplupet anskaffningsvärde skulle balansposten redovisas till ett belopp på 53 726 Mkr.

Not 20. Lån med säkerhet i fast egendom 2008 2007 2008 2007

Bokfört värde 0 0 0 0Upplupet anskaffningsvärde 0 0 0 0Verkligt värde 0 0 0 0

Not 21. Övriga lån 2008 2007 2008 2007

Upplupet anskaffningsvärdeLivförsäkringslån 14 17 14 17Vinstandelslån avseende fastighetsplaceringar 179 149 179 149Övriga reverslån 1 030 0 1 030 0

Bokfört värde 1 223 166 1 223 166

Verkligt värdeLivförsäkringslån 14 17 14 17Vinstandelslån avseende fastighetsplaceringar 179 149 179 149Övriga reverslån 1 030 0 1 030 0

1 223 166 1 223 166


56

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 22. Derivat 2008 2007 2008 2007

Derivatinstrument med positiva värden eller värde nollAnskaffningsvärdeAktieoptioner 1 033 281 1 033 281Valutaterminer – – – –Ränteterminer – – – –Ränteswappar – – – –Swaptions 362 0 362 0

Summa anskaffningsvärde 1 395 281 1 395 281

Verkligt värdeAktieoptioner 666 147 666 147Valutaterminer 109 – 109 –Ränteterminer 3 – 3 –Ränteswappar 1 954 1 1 954 1Swaptions 1 294 – 1 294 –

Summa verkligt värde 4 026 148 4 026 148

Derivatinstrument med negativa värden AnskaffningsvärdeAktieoptioner 783 – 783 –Valutaterminer 0 0 0 0Ränteterminer 0 0 0 0Ränteswappar 0 0 0 0Övriga – – – –

Summa anskaffningsvärde 783 0 783 0

Verkligt värdeAktieoptioner 732 – 732 –Valutaterminer 50 24 50 24Ränteterminer 9 1 9 1Ränteswappar 468 1 217 468 1 217Övriga – – – –

Summa verkligt värde 1 259 1 242 1 259 1 242

Under året har handel skett med valutaterminer, aktieindexterminer, ränteterminer, FRAs, samt swappar. Handeln med valutaterminer har

skett med syfte att reducera valutarisken i portföljen. Syftet med handeln av aktieindexterminer har varit att

effektivisera förvaltningen. Handeln med ränteterminer och FRAs har skett med syfte att justera ränteportföljens duration. Syftet med

handeln av swappar har varit att reducera balansräkningens räntekänslighet.

Beskrivning av kreditrisker

Kreditrisk för derivat avser risken för att motparten ej kan uppfylla sina åtaganden i enlighet med avtalen. För ej standardiserade derivat

regleras kreditrisken i ISDA – avtal.

Beskrivning av marknadsrisker

Med marknadsrisk för derivat avses risken att marknadsvärdet ändras till följd av ändringar på marknaden av underliggande räntor, aktie-

och valutakurser.

Beskrivning av likviditetsrisker

Likviditetsrisk avser risken för att ett visst derivat ej kan avyttras/förvärvas utan större prispåverkan eller att transaktionen medför stora

kostnader. Handel har endast skett med derivat i marknader med god likviditet, varför likviditetsrisken i innehavet är låg.


57

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 23. Övriga finansiella placeringstillgångar 2008 2007 2008 2007

Garantikapital Folksam Sak 2 000 2 000 2 000 2 000Upplupen ränta garantikapital 147 129 147 129Placeringsrepa – 6 279 – 6 279Övrigt 155 17 5 17

Bokfört värde 2 302 8 425 2 152 8 425

Anskaffningsvärde 2 299 8 460 2 149 8 450Verkligt värde 2 302 8 456 2 152 8 425

Folksam Liv har placerat 2 mdr kronor som garantikapital hos Folksam Sak. Garantikapitalet redovisas som eget kapital hos Folksam Sak i

enlighet med regelverket i försäkringsrörelselagen för ömsesidiga bolag. Återbetalning av garantikapitalet ska ske när det inte längre

behövs för rörelsens ändamålsenliga bedrivande och en återbetalning är förenlig med försäkringsrörelselagens bestämmelser om

kapitalbasens sammansättning och storlek i Folksam Sak. Betalning av den upplupna räntan på garantikapitalet följer

vinstutdelningsreglerna i försäkringsrörelselagen.

Not 24. Fordringar avseende direkt försäkring 2008 2007 2008 2007

Försäkringstagare 18 8 13 8Försäkringsföretag – – – –

18 8 13 8

Not 25. Övriga fordringar 2008 2007 2008 2007

Fordringar på koncernföretag 95 46 63 31Fordringar på närstående företag 49 63 46 49Övrigt 286 109 222 75

430 218 331 155

Not 26. Kategorier av finansiella tillgångar och skulder och deras verkliga värden

Koncernen 2008

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde

via resultaträkningen

Innehav för Summa Anskaff-Tillgångar som bestämts handels- Låneford- redovisat Verkligt nings-

tillhöra kategorin ändamål ringar värde värde värde

Finansiella tillgångarAktier och andelar 22 430 – – 22 430 22 344 27 833Obligationer och andraräntebärande värdepapper 56 441 – – 56 441 56 441 53 849Lån med säkerhet i fast egendom – – – – – 0Övriga lån – – 1 223 1 223 1 223 1 223Derivat – 4 026 – 4 026 4 026 1 395Övriga finansiella placeringstillgångar 155 – 2 146 2 302 2 152 2 149Placeringstillgångar för vilka liv-försäkringstagaren bär risk 21 907 – – 21 907 21 145 0Fordringar – – 7 896 7 896 7 896 7 657Upplupna intäkter – – 1 102 1 102 1 102 1 102

Summa 100 933 4 026 12 367 117 327 116 329 95 208


58

Mkr

Not 26. Kategorier av finansiella tillgångar och skulder och deras verkliga värden (forts.)

Koncernen 2008

Finansiella skulder värderade till verkligt värde


Finansiella skulder Innehav för Övriga Summasom bestämts handels- finansiella redovisat Verkligt

tillhöra kategorin ändamål skulder värde värde

Finansiella skulderDepåer från återförsäkrare – – 4 4 4Derivat – 1 259 – 1 259 1 259Övriga skulder – – 5 432 5 432 4 591Upplupna kostnader – – – – –Summa – 1 259 5 436 6 695 5 854

Koncernen 2007





Finansiella tillgångarAktier och andelar 16 366 – – 16 366 16 366 14 234Obligationer och andra räntebärande värdepapper 39 288 – – 39 288 39 288 40 032Lån med säkerhet i fast egendom – – 0 0 0 0Övriga lån – – 167 167 167 167Derivat – 148 – 148 148 281Övriga finansiella placeringstillgångar 49 – 8 407 8 456 8 456 8 460Placeringstillgångar för vilka liv-försäkringstagaren bär risk 26 557 – – 26 557 26 557Fordringar – – 2 389 2 389 2 389 2 389Upplupna intäkter – – 801 801 801 801

Summa 82 260 148 11 764 94 172 94 172

Koncernen 2007





Finansiella skulderDepåer från återförsäkrare – – 5 5 5Derivat – 1 242 – 1 242 1 242Övriga skulder – – 7 066 7 066 7 066Upplupna kostnader – – 45 45 45

Summa – 1 242 7 116 8 358 8 358


59

Mkr







Finansiella tillgångarRäntebärande lån till koncernföretag – – 194 194 194 194Aktier och andelar 22 200 – – 22 200 22 200 27 833Obligationer och andra räntebärande värdepapper 56 100 – – 56 100 56 100 53 726Lån med säkerhet i fast egendom – – 0 0 0 0Övriga lån – – 1 223 1 223 1 223 1 223Derivat 4 026 4 026 4 026 1 395Övriga finansiella placeringstillgångar 5 2 147 2 152 2 152 2 149Placeringstillgångar för vilka liv-försäkringstagaren bär risk 68 – – 68 68Fordringar – – 7 655 7 655 7 655 7 655Upplupna intäkter – – 1 102 1 102 1 102 1 102

Summa 78 373 4 026 12 321 94 720 94 720






Finansiella skulderDepåer från återförsäkrare – – 4 4 4Derivat – 1 259 – 1 259 1 259Övriga skulder – – 4 478 4 478 4 478Summa – 1 259 4 482 5 741 5 741






Finansiella tillgångarRäntebärande lån till koncernföretag – – 194 194 194 194Aktier och andelar 16 182 – – 16 182 16 182 14 066Obligationer och andra räntebärande värdepapper 38 973 – – 38 973 38 973 39 719Lån med säkerhet i fast egendom – – 0 0 0 0Övriga lån – – 166 166 166 166Derivat – 148 – 148 148 281Övriga finansiella placeringstillgångar 17 – 8 408 8 425 8 425 8 450Placeringstillgångar för vilka liv-försäkringstagaren bär risk 42 – – 42 42Fordringar – – 1 604 1 604 1 604 1 604Upplupna intäkter – – 802 802 802 802

Summa 55 214 148 11 174 66 536 66 536


60

Mkr






tillhöra kategorin ändamål skulder värde värdeFinansiella skulderDepåer från återförsäkrare – – 5 5 5Derivat – 1 242 – 1 242 1 242Övriga skulder – – 6 680 6 680 6 680

Summa – 1 242 6 685 7 927 7 927

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 27. Materiella tillgångar 2008 2007 2008 2007

InventarierAckumulerade anskaffningsvärdenIngående balans 181 165 81 77Förvärv 11 16 11 5Avyttring 0 0 0 0


Ackumulerade avskrivningarIngående balans – 157 – 153 – 76 – 76Årets avskrivningar – 5 – 4 – 1 0Avyttringar och utrangeringar 0 0 0 0

Utgående balans 31 december – 162 – 157 – 77 – 76

Redovisat värde 1 januari 24 12 5 0Redovisat värde 31 december 30 24 16 5

Not 28. Förutbetalda anskaffningskostnader 2008 2007 2008 2007

Vid årets början 177 187 25 21Årets aktivering 50 51 27 18Årets avskrivning – 79 – 61 – 17 – 13Årets nedskrivning – – 1 – – 1


Not 29 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2008 2007 2008 2007

Förutbetalda kostnader 24 36 9 35Upplupna intäkter 121 12 115 –

Bokfört värde 145 48 124 35

Not 30. Livförsäkringsavsättning 2008 2007 2008 2007

Reservbildande sparprodukterIngående balans 43 283 43 489 43 283 43 489Beståndsöverlåtelse Förenade Liv Livförsäkring – 4 699 – 4 699Ingående balans 2007 inklusive Förenade Liv Livförsäkring 43 283 48 188 43 283 48 188Justerad ing balans på grund av ändrad princip (räntekurva) – – 2 098 – – 2 098

Justerad ingående balans 43 283 46 090 43 283 46 090Fusion KP Pensionskassa 18 860 – 18 860 –Inbetalda premier 4 498 2 413 4 498 2 413Utbetalda försäkringsersättningar – 3 416 – 2 460 – 3 416 – 2 460Intern flytt 2 23 2 23Riskresultat – 93 22 – 93 22Indexering av fribrev 75 – 75 –Uppräkning med diskonteringsränta 2 814 1 636 2 814 1 636Effekt av ändrad diskonteringsränta 16 650 – 3 298 16 650 – 3 298Värdeförändring på placeringstillgångar 5 2 5 2Belastning för administrationskostnad – 629 – 478 – 629 – 478Belastning för avkastningsskatt – 436 – 269 – 436 – 269Effekt av ändrade antaganden – 2 128 – 452 – 2 128 – 452


61

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 30. Livförsäkringsavsättning (forts.) 2008 2007 2008 2007

Övrigt – 60 54 – 60 54Utgående balans brutto 79 425 43 283 79 425 43 283

Återförsäkrares andel – – – –Utgående balans netto 79 425 43 283 79 425 43 283

Riskprodukter med premiereservIngående balans brutto 149 142 149 142Beståndsöverlåtelse Förenade Liv Livförsäkring – 1 – 1Ingående balans inklusive Förenade Liv Livförsäkring 149 143 149 143Justerad ing balans på grund av ändrad princip (räntekurva – – 2 – – 2

Justerad ingående balans 149 141 149 141Fusion KP Pensionskassa 492 – 492 –Beståndsöverlåtelse 0 – 0 –Inbetalda premier 2 282 2 314 2 282 2 314Premier som förbrukats – 2 140 – 2 301 – 2 140 – 2 301Effekt av övriga ändrade antaganden – – – –Övrigt – 3 – 5 – 3 – 5

Utgående balans brutto 780 149 780 149

Återförsäkrares andel – – – –Utgående balans netto 780 149 780 149

Total utgående balans netto 80 205 43 432 80 205 43 432

Viktiga beräkningsantaganden avseende försäkring med utjämnad återbäring

RÄNTEANTAGANDEN FÖR FÖRSÄKRINGAR SOM INTE KLASSIFICERAS SOM TJÄNSTEPENSIONSFÖRSÄKRINGAR

Räntesatsen för försäkringar som inte klassificeras som tjänstepensionsförsäkringar väljs utifrån marknadsräntor med motsvarande löptider

enligt Finansinspektionens föreskrift FFFS 2008:23. Detta beslut trädde i kraft 2008-04-01 men betraktas som ändrad redovisningsprincip,

varför ingående balanser sedan 2007-01-01 räknats om.

RÄNTEANTAGANDEN FÖR FÖRSÄKRINGAR SOM KLASSIFICERAS SOM TJÄNSTEPENSIONSFÖRSÄKRINGAR

Räntesatsen väljs utifrån marknadsräntor med motsvarande löptider enligt FFFS 2008:23.

DÖDLIGHETSANTAGANDEN

För Folksam Liv, utom verksamhetsgrenen KP, gäller:

Från och med 2008-01-01 tillämpas nya dödlighetsantaganden vid beräkning av livförsäkringsavsättningen. De nya antagandena

motsvarar aktuell erfarenhet inom Folksam Liv. För tjänstepensionsförsäkring tillämpas aktsamma antaganden och för försäkringar som

inte klassificeras som tjänstepensionsförsäkringar tillämpas betryggande antaganden.

För verksamhetsgrenen KP gäller:

Livförsäkringsavsättningen beräknas med försäkringsbranschens gemensamma dödlighetsantaganden från 1990.

DRIFTSKOSTNADSANTAGANDEN

För bestånden tillämpas

en kostnad som reducerar ränteantagandet,

en kostnad som är proportionell mot kapitalvärdet på utbetalningarna

en kostnad som är proportionell mot storleken av den försäkrade risken

en kostnad som är proportionell mot inbetald premie.

Per 2008-12-31 justerades driftskostnadsbelastningen vid beräkning av livförsäkringsavsättningar för Folksam Liv, utom verksmhetsgrenen

KP. De nya antagandena motsvarar aktuell erfarenhet inom Folksam Liv


62

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 30. Livförsäkringsavsättning (forts.) 2008 2007 2008 2007

SKATTEKOSTNADSANTAGANDEN

Antagande om statslåneränta för beräkning av avkastningsskatt motsvarar den längsta statsobligationsräntan. För försäkringar som är

skatteklassade som pensionsförsäkring tillämpas skattesatsen 15 procent. För försäkringar som är skatteklassade som kapitalförsäkringar

tillämpas skattesatsen 27 procent.

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 31. Avsättning för oreglerade skador 2008 2007 2008 2007

Ingående balans brutto 2 113 2 588 2 066 2 546Beståndsöverlåtelse Förenade Liv livförsäkring – 43 – 43Justering av ingående balans på grund av räntekurva – – 77 – – 77

Justerad ingående balans brutto 2 113 2 554 2 066 2 514

Fusion KP Pensionskassa 2 006 – 2 006 –Beståndsöverlåtelse – 1 – – 1 –Kostnad för skador som inträffat innevarande år 1 708 2 523 1 707 1 622Utbetalda försäkringsersättningar – 1 593 – 2 429 – 1 591 – 1 540Inlösta fondvärden för utbetalning 772 – – –Utbetalningar under året – 780 – – –Nedskrivning 2 – – –Förändring av förväntad kostnad för skadorsom inträffat under tidigare år (avvecklingsresultat) – 728 – 521 – 730 – 517Effekt av ändrade antaganden 121 – 2 121 – 2Övrigt 122 – 12 122 – 10

Utgående balans brutto 3 742 2 113 3 699 2 067

Återförsäkrares andel – 36 – 37 – 22 – 24Utgående balans netto 3 706 2 076 3 677 2 043

För de avsättningar för oreglerade skador som diskonteras har balanser sedan 2007-01-01 räknats om.

Avsättning för oreglerade skador görs främst för grupplivförsäkring, premiebefrielseförsäkring och sjukförsäkring.

För avsättning för icke fastställda skador används främst metoden chain-ladder. Det är en vedertagen aktuariell metod som är väl

kontrollerad och accepterad. Oavsett metoden finns dock ett naturligt inslag av osäkerhet beroende på osäkerhet runt belopp och tidpunkt

för utbetalning. Detta ger upphov till att det finns en risk att avsättningen inte är tillräcklig. För grupplivförsäkring appliceras Chain-ladder

metoden på utbetalda belopp. Utvecklingen analyseras med hjälp av historiska utvecklingsfaktorer som utgör basen för att uppskatta

framtida utvecklingsfaktorer. De uppskattade framtida utvecklingsfaktorerna appliceras på beloppen och ger en uppskattning av de totala

beloppen per skadeår. Chain-ladder ger bäst resultat för försäkringsgrenar med ett stabilt utvecklingsmönster. Utöver metodens resultat tas

även hänsyn till händelser och förändringar som har påverkat den historiska utvecklingen eller som kommer att påverka den kommande

utvecklingen. Det kan till exempel handla om nya handläggningsrutiner eller nya lagar. Särskild hänsyn tas till stora skador och dess

inverkan på avsättningsbehovet. För sjuk- och premiebefrielseförsäkring appliceras Chain-ladder metoden däremot på antalet inträffade

skadefall. Det uppskattade antalet okända skadefall som beräknas antas sedan ha en skadekostnad som motsvarar den genomsnittliga

kända skadekostnaden beräknad i sjukreserven.

För sjukreserver baseras beräkningen på antagande om sannolikheten för avveckling genom tillfrisknande och dödsfall. Antaganden ses

över regelbundet. Även här tas hänsyn till eventuella lag- och regelförändringar.

Utöver avsättning för kommande utbetalningar görs även avsättningar för beräknade återstående skaderegleringskostnader. Denna

avsättning baseras på erfarenheter från tidigare års skaderegleringskostnader och en uppskattning av den totalt utestående mängden

skador som återstår att regleras.

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 32. Avsättning för återbäring och rabatter 2008 2007 2008 2007

Ingående balans 429 424 429 424Under perioden reglerad återbäring och rabatt – 9 – 3 – 9 – 3Årets avsättning för ej förfallen återbäring 12 8 12 8Årets avsättning för rabatter – – – –

Utgående balans 432 429 432 429


63

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 33. Villkorad återbäring 2008 2007 2008 2007

Ingående balans brutto 61 8 61 8Inbetalningar 53 75 53 75Utbetalningar – 1 – – 1 –Värdeförändring på placeringstillgångar – 13 – 2 – 13 – 2Avgifter – 1 – 1 – 1 – 1Avkastningsskatt – 1 0 – 1 0Intern flytt – 5 – 19 – 5 – 19Effekt av ändrade antaganden – – – –Övrigt 0 – 0 –

Utgående balans brutto 93 61 93 61

Återförsäkrares andel – – – –Utgående balans netto 93 61 93 61

Not 34. Fondförsäkringsåtaganden 2008 2007 2008 2007

Ingående balans brutto 26 564 24 093 42 29Fusion KP 991 – – –Inbetalningar 4 127 3 352 41 11Utbetalningar – 806 – 897 – 1 0Värdeförändring på placeringstillgångar – 8 567 233 – 16 3Avgifter – 149 – 162 – 1 0Avkastningsskatt – 190 – 148 0 0Beståndsöverlåtelse – 93 – –Riskresultat – 14 – 16 0 –Effekt av ändrade antaganden 0 – 1 0 – 1Intern flytt 3 – 3 –Övrigt 1 17 – –

Utgående balans brutto 21 960 26 564 68 42

Återförsäkrares andel – – – –Utgående balans netto 21 960 26 564 68 42

Not 35. Avsättning för skatter 2008 2007 2008 2007

Uppskjutna skattefordringar och skulderByggnader och mark 39 47 38 47Aktier och andelar 3 53 – 48Obligationer och andra räntebärande värdepapper 1 – 16 – – 17Derivat – – 31 – – 31Maskiner och inventarier – 4 5 – –Övriga finansiella placeringstillgångar – – – –Underskottsavdrag – 0 – –Obeskattade reserver 254 188 – –Försäkringstekniska avsättningar – 20 – 20

Summa uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder, netto 293 266 38 67

Samtliga förändringar mellan åren i posten uppskjuten skatt har redovisats som uppskjuten skattekostnad/skatteintäkt i resultaträkningen.

Ej aktiverade uppskjutna skattefordringar:Skattemässiga underskott 77 77 – –

Summa 77 77 – –

Not 36. Skulder avseende direkt försäkring 2008 2007 2008 2007

Försäkringstagare 35 26 28 26

Not 37. Övriga skulder 2008 2007 2008 2007

Skulder till koncernbolag – 2 70 59Skulder till närstående bolag 356 83 326 62Finansieringsrepa – 6 280 – 6 280Övrigt 4 700 701 4 082 279

5 056 7 066 4 478 6 680


64

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 38. Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2008 2007 2008 2007

Upplupna kostnader 161 84 43 36Förutbetalda intäkter 307 412 307 405

468 496 350 441

Högst Längre än TotaltNot 39. Förväntade återvinningstidpunkter för tillgångar och skulder 1 år 1 år

Koncernen, 2008Immateriella tillgångar 38 12 50Byggnader och mark 0 8 630 8 630Aktier och andelar i koncernföretag 11 1 423 1 434Aktier och andelar i intresseföretag 0 985 985Aktier och andelar 117 22 313 22 430Obligationer och räntebärande värdepapper 22 56 419 56 441Lån med säkerhet i fast egendom 0 0 0Övriga lån 1 000 223 1 223Derivat 4 026 0 4 026Övriga finansiella placeringstillgångar 147 2 155 2 302Placeringstillgångar för vilka livförstag bär placrisk 417 21 490 21 907Återförsäkrares andel av Försäkringstekniska avsättningar 0 0 0– Oreglerade skador 1 35 36Fordringar avseende direkt försäkring 18 0 18Fordringar avseende återförsäkring 4 0 4Övriga fordringar 430 0 430Materiella tillgångar och varulager 0 30 30Kassa och bank 8 290 0 8 290Övriga tillgångar 0 8 8Upplupna ränte- och hyresintäkter 1 096 0 1 096Förutbetalda anskaffningskostnader 13 135 148Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 63 82 145

Summa tillgångar 15 693 113 940 129 633

Skulder 4 484 79 895 84 379Försäkringstekniska avsättningar för livförsäkringar förvilka försäkringstagaren bär placeringsrisk 464 21 589 22 053Avsättningar för skatter 11 282 293Depåer från återförsäkrare 4 0 4Skulder avseende direkt försäkring 35 0 35Skulder avseende återförsäkring 7 0 7Derivat 1 259 0 1 259Övriga skulder 5 056 0 5 056Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 467 0 467

Summa skulder och avsättningar 11 787 101 766 113 553

Högst Längre än Totalt1 år 1 år

Moderföretaget, 2008Byggnader och mark – 3 137 3 137Aktier och andelar i koncernföretag 11 5 480 5 491Räntebärande värdepapper emitterade av och lån till koncernföretag – 194 194Aktier och andelar i intresseföretag – 25 25Aktier och andelar 4 22 196 22 200Obligationer och räntebärande värdepapper – 56 100 56 100Lån med säkerhet i fast egendom – 0 0Övriga lån 1 000 223 1 223Derivat 4 026 – 4 026Övriga finansiella placeringstillgångar 147 2 005 2 152Placeringstillgångar för vilka livförstag bär placrisk – 68 68Återförsäkrares andel av Försäkringstekniska avsättningar– Oreglerade skador – 22 22Fordringar avseende direkt försäkring 13 – 13Fordringar avseende återförsäkring 10 – 10Övriga fordringar 331 – 331Materiella tillgångar och varulager – 16 16Kassa och bank 7 324 – 7 324Upplupna ränte- och hyresintäkter 1 102 – 1 102Förutbetalda anskaffningskostnader 13 22 35Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 124 – 124

Summa tillgångar 14 105 89 488 103 593


65

Mkr Högst Längre än TotaltNot 39. Förväntade återvinningstidpunkter för tillgångar och skulder (forts.) 1 år 1 år

Moderföretaget, 2008SkulderFörsäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring) 4 459 79 877 84 336Försäkringstekniska avsättningar för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär placeringsrisk – 161 161Avsättningar för skatter – 38 38Depåer från återförsäkrare 4 – 4Skulder avseende direkt försäkring 28 – 28Skulder avseende återförsäkring 7 – 7Derivat 1 259 – 1 259Övriga skulder 4 478 – 4 478Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 350 – 350

Summa skulder och avsättningar 10 585 80 076 90 661

Mkr Koncernen ModerföretagetNot 40. Ställda panter 2008 2007 2008 2007

Övriga ställda panter (bokfört värde)För försäkringstagarnas räkning registerförda tillgångar:Byggnader och mark 6 196 4 169 6 195 4 169Aktier och andelar i koncernföretag 2 756 2 249 2 756 2 249Aktier och andelar 17 357 13 077 17 357 13 077Obligationer och andra räntebärande värdepapper 55 695 31 753 55 695 31 753Övriga lån 1 028 1 028 –Derivat 4 268 4 268 –Övriga finansiella placeringstillgångar – 6 279 – 6 279Kassa och bank 3 667 3 667 –Upplupna räntor och hyresintäkter 1 037 629 1 037 629Placeringstillgångar för vilka livförsäkrings-tagaren bär placeringsrisken 21 238 26 617 161 103

113 242 84 773 92 164 58 259För andras räkning pantsatta tillgångarObligationer och andra räntebärande värdepapper 370 1 035 370 1 035Likvida medel 128 195 128 195

Panter ställda för egna skulderObligationer och andra räntebärande värdepapper – 6 281 – 6 281

Totalt ställda panter 113 740 92 284 92 662 65 770

Säkerheter har ställts i enlighet med clearinginstitutens angivna marginalsäkerhetskrav.

Not 41. Ansvarsförbindelser 2008 2007 2008 2007

Solidariskt betalningsansvar för skulder i handelsbolag – – 346 10Utfäst garanti till förmån för dotterbolag – 37 – 37

Summa – 37 346 47

Not 42. Åtagande 2008 2007 2008 2007

Redovisade åtagande för avtalat men ännu ej investerat riskkapital 939 478 939 478Hyresåtagande 289 321 217 229

1 228 799 1 156 707


66

Not 43. Upplysningar om närstående

Närstående parter

Denna not innehåller en beskrivning av väsentliga relationer med Folksam Liv och närstående bolag inom Folksamgruppen (Folksam

sakkoncernen respektive Folksam livkoncernen, inklusive KPA Pension) samt övriga närstående parter. Samtliga bolag inom

Folksamgruppen definieras som närstående på grund av gemensam ledning, gemensamma centrala enheter och gemensam lokal

marknadsorganisation som stödjer gruppen.

Övriga närstående parter utgörs av nyckelpersoner, nyckelpersoners nära familjemedlemmar (enligt definitionen i IAS 24) samt bolag

som står under bestämmande eller betydande inflytande av nyckelpersoner eller deras nära familjemedlemmar. Med bolag avses alla typer

av företag och organisationer förutom företag i Folksamgruppen och företag/organisationer med inflytande i Folksamgruppen genom

styrelserepresentation. Nyckelpersoner överensstämmer med de ledande befattningshavare för vilka upplysning lämnas avseende

”Ersättning och förmåner till ledande befattningshavare” i not 44.

Som närstående parter räknas inte de organisationer som har styrelserepresentation i bolag inom Folksamgruppen. Dessa agerar inte

i direkt eget intresse utan representerar försäkringstagarna.

Folksamgruppen

Folksamgruppen består av två koncerner, Folksam sakkoncernen och Folksam livkoncernen. Genom att bedriva både skade- och

livförsäkringsverksamhet inom Folksamgruppen uppnås betydande synergier.

Folksam Liv är moderföretag i en koncern som förutom moderföretaget omfattar de helägda dotterföretagen AB Hotelinvest, Folksam

Fondförsäkringsaktiebolag (publ), Reda Pensionadministration AB, Förenade Liv Livförsäkring AB, Förenade Liv Gruppförsäkring AB

(publ), Hotelinvest & CO KB, Niterka KB, Niterka2 KB , Folksam Liv Fastighets AB och KP Fondförsäkring AB samt de delägda

underkoncernerna KPA Pension (60 procent) och Folksam LO Fondförsäkring (51 procent) inklusive dess helägda dotterföretag. Folksam

Liv äger även 71 procent i Gyllenforsen Fastigheter KB, 50 procent i Gyllenforsen förvaltning AB, 50 procent i KP Pension & Försäkring HB

och 50 procent i Fonus-Folksam Utvecklings AB.

50 % 50 %

FOLKSAM ÖMSESIDIG SAKFÖRSÄKRING

22 %

FOLKSAM ÖMSESIDIG LIVFÖRSÄKRING

50 %

60 %51 %

50 %

Folksam LO Fond

AB

KPA Livför-säkring AB

Pensions-valet AB

49 %

Consul-ting AB

CU För-säkringar

AB

Folknet AB

Folksam Hälsa ABmed dotter-

bolag

Folksam Inköp AB

F. Insurance & Risk Mange-

ment AB

Folksam Spar AB

Svenska konsument-försäkr. AB

Skanstull Invest B. V

Tre Kronor

Förs. AB

Folksam Sak fastig-hets AB

71 % 50 %

Property holding 1 B V

AB Hotel-invest

Folksam Fondför-säkring

AB

Folksam LO Fond-förs AB

Reda Pensions-administr.

AB

Fonus-Folksam Utv. AB

Förenade Liv Liv-förs. AB

Förenade Liv Grupp-förs. AB

Gyllenforsen Fastigheter

KB med dotterbolag

Gyllen-forsen

Förvaltn. AB

KP Pension & Försäkring

HB

KP Fondför-säkring

AB

Hotelinvest & Co KB

med intresse-bolag

KPA AB

Niterka KB med dotter-bolag

Niterka KB 2 med

dotter-bolag

Folksam Liv fastighets AB med

dotterbolag

Aktiv Försäkrings-admin. AB

50 %

KP Pensions-stiftelse

Folksam Forsknings-

stiftelse

29 % 50 %

KPA Pensions-försäkring AB

med dotterbolag

KPA Pension AB


67

Väsentliga principer

Tillika anställning

Den största delen av driftskostnaderna utgörs av personalrelaterade kostnader. I Folksam (exklusive KPA Pension) tillämpas tillika

anställning vilket innebär att all personal är anställda i alla bolag. I KPA Pension är samtliga anställda tillika anställda i samtliga KPA

Pension-bolag. Följaktligen tillhör kostnaderna det bolag som arbetet utförs åt.

Varje anställd är organisatoriskt placerad på ett kostnadsställe. Ett kostnadsställe kan endast tillhöra ett bolag. De anställdas

kostnader belastar initialt det kostnadsställe och bolag de tillhör. Dessa kostnader fördelas sedan på de bolag för vilka de arbetat. Det är

dock inte frågan om köp och försäljning av tjänster utan fördelning av kostnader.

Självkostnadsprincipen

Den övergripande utgångspunkten är att åstadkomma en korrekt kostnadsfördelning per bolag och produkt med tillämpning av

självkostnadsprincipen. Varje bolag och produkt ska bära de kostnader som är hänförliga till bolaget och produkten. Inga internvinster eller

korssubventioner ska uppstå.

Driftskostnader fördelas så långt möjligt efter faktiskt nyttjande på bolag och produkt. Exempel på sådana kostnader är

datorutrustning, lokaler och telefoni. För övriga kostnader görs en bedömning av faktiskt nyttjande, utifrån bland annat tidsredovisning,

antal transaktioner eller antal försäkringar kopplade till kostnaden. Exempel på sådana kostnader är utnyttjande av vissa stödenheter

och marknadsföring.

Upplysningar om hur närstående transaktioner ingås och följs upp

Behovsanalys

Inför varje verksamhetsår ska en behovsanalys göras av styrelsen som omfattar samtliga resurser som bolaget avser att bruka under

verksamhetsåret. En behovsanalys ska även göras vid förändring av resursbrukandet. Det ska framgå vem som tagit fram de olika

underlagen för behovsanalysen.

Beslutsunderlag

Utifrån risken för intressekonflikter är det viktigt att tydligt identifiera vem som tagit fram beslutsunderlagen och vad de baseras på. Det ska

därför tydligt framgå hur och vem som tagit fram beslutsunderlagen.

Inför varje verksamhetsår ska styrelsen besluta om målsättningen för bolagets kostnader och den kostnadsfördelning som den

baseras på. Beslutsunderlagen för kostnadsfördelningen ska utgå från den behovsanalys som gjorts och baseras på

självkostnadsprincipen kompletterad med en extern marknadsbedömning. Beslutsunderlagen ska inkludera de internpriser som används

för kostnadsfördelning. Vid marknadsprissättning ska kostnadsfördelningen regleras via avtal.

Överenskommelser

Den kostnadsfördelning som beslutats av styrelsen ska operationaliseras genom att interna överenskommelser upprättas mellan

enheter/bolag där interndebitering förekommer. Överenskommelserna, som ska dokumenteras, ska innehålla uppgifter om hur uppföljning

och kontroll ska utföras.

Uppföljning och kontroll samt rapportering

Vd ska minst i samband med varje kvartalsbokslut informera styrelsen om utfallet av verksamhetsplan, prognos och preliminär fördelning

av kostnader mellan bolagen inom Folksamgruppen. Vid principiell avvikelse från den fördelning som styrelsen godkänt i samband med

budget ska styrelsen särskilt besluta om kostnadsdelningen kan godkännas av Folksam Liv.

Inför årsbokslutet ska förslag till den slutliga fördelningen av kostnader mellan bolagen presenteras för styrelsen. Styrelsen ska särskilt

besluta huruvida föreslagen fördelning ska godkännas. Om styrelsen inte godkänner förslag till fördelning av kostnader i samband med

budget, kvartalsbokslut och årsbokslut ska kostnadsfördelningen fastställas i avtal med övriga bolag. Vid förhandling rörande sådant avtal

ska Folksam Liv företrädas av styrelsen eller av styrelseledamot/styrelseledamöter som styrelsen utser.

En inventering har gjorts avseende ledande befattningshavares eventuella närstående transaktioner på belopp över 10 000 kronor.

Denna inventering avser inte ersättningar som ledande befattningshavare/nyckelpersoner har erhållit i sin egenskap av ledande

befattningshavare det vill säga löner, pensioner, styrelsearvode mm, vilka specificeras i årsredovisningens personalanot under ersättning

till ledande befattningshavare.

Den genomförda inventeringen av närstående transaktioner för ledande befattningshavare har givit ett resultat på 30 tusen kronor

som avser premier i Folksam Liv.


68

Samverkan mellan Folksam Liv och KPA AB

Ramavtal har träffats om de tjänster KPA AB köper av Folksam Liv och Folksam Sak. Avtalen gäller även för KPA AB samt Folksam Livs

och Folksam Saks dotterbolag. Följande områden omfattas av avtalet: IT (inkluderande datadrift, telefoni och grafisk produktion),

internrevision, redovisning, callcenter-tjänster samt löneadministration.

Majoriteten av de centrala enheterna är organisatoriskt placerade i Folksam Sak. Detta innebar att ramavtalet under 2008 endast

genererade ett fåtal närståendetransaktioner mellan KPA AB och Folksam Liv.

Ramavtalet löper årsvis. Sägs inte avtalet upp senast tre månader före avtalstidens utgång förlängs avtalet ett kalenderår i sänder.

Under sådan förlängningstid gäller motsvarande uppsägningstid.

För att ett avtalsförhållande skall uppkomma mellan parterna vad avser en särskild tjänst krävs att överenskommelse upprättas och

attesteras av båda parterna.

Den ersättning som KPA AB betalar till Folksam Liv baseras på självkostnadsprincipen. Översyn av villkoren för försäljning av

funktioner till KPA AB sker årligen. I samband med budgetarbetet upprättas nya överenskommelser som specificerar den köpta tjänstens

innehåll, omfattning och pris.

Vid oenighet om tolkning eller tillämpning av avtalet gäller följande. Den part som vill påkalla överläggning skall kontakta motpartens, i

respektive överenskommelse, angivna kontaktperson med begäran om överläggning. Motparten är skyldig att inom 14 dagar medverka vid

sådan överläggning. Kan enighet inte nås vid sådan överläggning skall frågan hänskjutas till en tvistelösningsgrupp bestående av KPA ABs

Vd och ekonomichef samt Folksams chefscontroller och ekonomidirektör. Gruppen skall behandla aktuell fråga inom 14 dagar från

påkallande.

Om självkostnaden för den utförda tjänsten avviker från överenskommet belopp ska Folksam Liv kalla till överläggningar. Hantering av

avvikelser av principiell karaktär ska regleras i en ny överenskommelse. Kan enighet inte nås vid sådan överläggning ska frågan

hänskjutas till en tvistelösningsgrupp som tar fram ett förslag till lösning.

Per 1 april 2007 flyttade KPA Pension från sina tidigare lokaler till lokaler belägna i Folksams kontorsfastighet. I samband med detta

tecknades ett avtal mellan Folksam Liv och KPA AB samt KPA Livförsäkring, vilket innebar att Folksam Liv från detta datum tar över

betalningsansvaret för hyresavtalet avseende KPA Pensions tidigare lokaler. Avtalet löper till och med 2017-12-31.

KP-gruppen

KPs verksamhetsgren inom Folksam Liv (tidigare Konsumentkooperationens Pensionskassa), KP Pensionsstiftelsen, KP

Fondförsäkring och KP Pension & Försäkring Handelsbolag bedrivs med en nära samverkan. Parterna utnyttjar härvid i varierande

omfattning gemensamma resurser. Bland annat bedriver parterna verksamhet i samma lokaler och har gemensam kontorsadministration

med gemensam reception och växel.

Handelsbolaget inkasserar premier åt KPs verksamhetsgren inom Folksam Liv. Totala premier under 2008 uppgick till 2 623 miljoner

kronor. Handelsbolaget gör även utbetalningar för KPs verksamhetsgren inom Folksam Livs räkning. Utbetalningarna under 2008 uppgick

till 1 251 miljoner kronor.

Handelsbolaget har ett uppdrag att debitera premier till kunder för ett antal Folksam-produkter, bland annat avtalsgrupplivförsäkring

och tjänstegrupplivförsäkring, vilka månadsvis redovisas och utbetalas till Folksam Liv.

Konsumentkooperationens Pensionsstiftelse har under 2008 genomfört en inlösen av pensionsrätt till Folksam Liv på cirka 1 150 Mkr.

Folksam-gruppen, exklusive KPA-bolagen, har sina pensioner tryggade i KP Pensionsstiftelse, se not 44.


69

Närstående transaktioner

Följande transaktioner har skett med närstående, Mkr

NärståendetransaktionerErlagd ersättning Erhållen ersättning2008 2007 2008 2007

Folksam ömsesidig sakförsäkringFörsäkringsrörelsen 276 273 37 25Kapitalförvaltning 41 82 – –IT 176 161 60 43Administrativt stöd 155 113 0 0Pensionsavsättningar 50 23 – –

KP HandelsbolagIT 37 – – –Administrativt stöd 81 – – –

KPA PensionsförsäkringKapitalförvaltning – – 46 –

Folksam Fondförsäkring ABFörsäkringsrörelsen – – 17 15IT – – 10 5

FOLO Fond ABKapitalförvaltning – – 17 23

KPA LivförsäkringKapitalförvaltning – – 4 –

Förenade Liv Gruppförsäkring AB (publ)Försäkringsrörelsen 0 0 1 2Kapitalförvaltning – – 8 8Administrativt stöd – 0 – –

FOLO Fondförsäkring AB (publ)Försäkringsrörelsen – – 6 5IT – – 5 3

Folksam Spar AB (publ)Försäkringsrörelsen 2 – 1 1Kapitalförvaltning – – – 67IT 0 – 0 0Administrativt stöd 0 – – –

Förenade Liv Livförsäkring ABFörsäkringsrörelsen – – – –Kapitalförvaltning – – – –IT – – – –Administrativt stöd – – – –

Folksam Fond AB (publ)Försäkringsrörelsen – – 0 2

KPA ABFörsäkringsrörelsen 0 – – 0IT – – 0 0

Totalt 818 652 212 199

Försäkringsrörelsen består framför allt av kostnader för den gemensamma marknadsorganisationen. Här ingår bland annat distribution,

skadehantering, kundservice och försäkringsadministration. Med kapitalförvaltning avses kapitalförvaltningskostnaderna. Bland IT-

transaktionerna ingår bland annat datautrustning, drift och utveckling av system, trycksaker samt telefoni. Administrativt stöd avser

kostnader inom övriga centrala enheter, exempelvis kostnader för redovisning, revision och marknadsföring.


70

Utgående balanser vid årets slut Fordringar Skulder

2008 2007 2008 2007Folksam ömsesidig sakförsäkring 27 26 325 61Förenade Liv Livförsäkring AB – – 6 2Förenade Liv Gruppförsäkring AB (publ) 2 4 – –Folksam LO Fondförsäkring AB (publ) 5 – – 3Folksam LO Fond AB( publ) 3 11 –Folksam Fondförsäkring AB 15 20 53 51Folksam Service AB 2 2 – –Folksam Fond AB (publ) – 0 – –Folksam Spar AB (publ) – 23 1 1KPA AB 0 0 – –KPA Fondförsäkring AB – 0 8 –KPA Livförsäkring AB 4 – – –KPA Pensionsförsäkring AB 12 – – –Tre Kronor AB – 0 – –Folksam Inköp AB 0 0 – –Folksam Liv Fastighets AB 0 0 – –Niterka Skotten 8 AB – – 3 3KP Pension & Försäkring Handelsbolag 26 – – –KP Pensionsstiftelse 19 – – –

Totalt 115 86 396 121

Internränta

Internränta betalas för fordringar och skulder mellan bolag inom Folksamgruppen. Räntan är STIBOR 1 vecka. I Folksam Liv uppgick

internräntan 2008 till en kostnad på 1 miljon kronor.

Folksam Liv har lämnat lån till dotterbolag i samband med fastighetsförvärv om totalt 194 mkr. Intäktsräntan på dessa lån uppgick under

2008 till 8 miljoner kronor. Lånen redovisas under balansposten Räntebärande värdepappar emitterade av, och lån till koncernföretag.

Garantier

Ett avtal har tecknats mellan Folksam Liv och KPA AB samt KPA Livförsäkring, med innebörden att Folksam Liv från 2007-04-01 tagit över

betalningsansvaret för hyresavtalet avseende KPA Pensions tidigare lokaler. Avtalet löper till och med 2017-12-31.

Inga övriga garantier har ställts ut av Folksam Liv till förmån för annat bolag i Folksamgruppen.

Solidariskt betalningsansvar för handelsbolagets skulder redovisas bland ansvarsförbindelser med 346 miljoner kronor.

Garantikapital

Folksam Liv har placerat ett garantikapital hos Folksam ömsesidig sakförsäkring. Garantikapitalet omfattar 2 mdr, och löper med ränta. Se

not 23.

Återförsäkring

Återförsäkring för bolagen inom Folksamgruppen sker huvudsakligen gentemot extern part. Folksam Liv har mottagit intern återförsäkring

genom att Folksam Fondförsäkring AB har återförsäkrat sig hos Folksam ömsesidig livförsäkring med en premievolym uppgående till 8

miljoner kronor år 2008.

Aktieägartillskott

Folksam Liv har under 2008 lämnat ett aktieägartillskott till Förenade Liv livförsäkring om 37 miljoner kronor. Tillskottet skedde för att

möjliggöra för Förenade Liv livförsäkring att fullgöra sin betalningsskyldighet avseende tilläggsköpeskilling för dotterbolaget Förenade Liv

Gruppförsäkring.

Under 2008 återbetalades ett aktietillskott om 218 miljoner kronor från Folksam Liv Fastighets AB till Folksam Liv. Detta tillskott lämnades

från Folksam Liv till Folksam Liv Fastighets AB under 2007, då även återbetalning av aktieägartillskott lämnat tidigare år om 67 miljoner

kronor gjordes från Folksam Liv Fastighets AB till Folksam Liv. Dessa aktieägartillskott har samband med förvärv av fastigheter. Vidare

skedde 2008 återbetalning till Folksam Liv från Folksam Service av tidigare lämnat aktieägartillskott om 1,7 miljoner kronor.


71

Not 44. Medelantal anställda samt löner och ersättningar Moderföretag DotterföretagMedeltal anställda i Sverige 2008 2007 2008 2007

Kontorstjänstemän 1) 605 466 35 31varav män 49 % 49 % 15 13Fälttjänstemän 1) 46 42Ombud 659 2) 574 2)

Specialombud 2 173 2) 2 331 2)

Löner, ersättningar och övriga förmåner, Kkr 2008 2007 2008 2007

Anställda i SverigeStyrelse 1 628 1 176Verkställande direktör 2 220 2 119Vice verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare 10 290 10 026Styrelse och VD dotterföretag 4 398 3 932Kontorstjänstemän 1) 258 975 177 455 14 273 11 002Fälttjänstemän 1) 49 662 41 454Ombud 23 762 21 517 22 195 –Specialombud 1 930 958 – 10 779Sociala kostnader 231 104 153 892 23 310 7 971varav pensionskostnader 102 666 56 469 17 103 2 989VD:s del av pensionskostnaderna 798 677 702 912

Alla anställda är tillika anställda i samtliga bolag i Folksamgruppen. För personal som arbetar för fler bolag i Folksamgruppen redovisas

själva personalkostnaden i moderföretagen Folksam Sak/Folksam Liv och respektive bolags andel som driftskostnad.

1) Medelantalet anställda har beräknats med utgångspunkt från antalet arbetstimmar, betald tid, relaterade till en årsarbetstid på 1 882,5 timmar (1 860).

2) Totalt antal i Folksam

2008 2007Kvinnor Män Kvinnor Män

Könsfördelning i företagsledning Antal (%) Antal (%) Antal (%) Antal (%)

MODERFÖRETAGET Vd, vice vd och andra ledande befattningshavare 3 (25) 9 (75) 3 (34) 6 (66)Styrelse 5 (42) 7 (58) 5 (45) 6 (55)


72

Ersättning och förmåner till ledande befattningshavare, moderföretaget

Principer

Till styrelsens ordförande och ledamöter inklusive personalrepresentanter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Inget styrelsearvode

betalas ut till anställda i bolaget.

Ersättningen till verkställande direktör, vice verkställande direktörer (3 stycken) och andra ledande befattningshavare utgörs av

grundlön, övriga förmåner och pension. Det finns inga rörliga ersättningar eller övriga ersättningar till ledande befattningshavare.

Ersättningar och övriga förmåner Grundlön/ Övriga Pensions- Övrig Summaunder året, kkr styrelse- förmå- kostnad ersät-

arvode ner tning

Styrelsens ordförande Nina Jarlbäck 148 148

Övriga styrelseledamöterSune Dahlqvist 92 – – – 92Thomas Eriksson 64 – – – 64Susanna Gideonsson 94 – – – 94Lars Idermark 81 – – – 81Maj-Britt Johansson-Lindfors 30 – – – 30Anita Modin 93 – – – 93Bengt Nilsson 147 – – – 147Sture Nordh 100 – – – 100Eva-Lis Sirén 110 – – – 110Jan Rudén 101 – – – 101Hans Tilly 106 – – – 106Kjell Ahlberg 119 – – – 119Dag Andersson 124 – – – 124Doris Forsell-Gustafsson 84 – – – 84Personalrepresentanter (2st) 135 – – – 135Summa styrelsearvode 1 628 – – – 1 628

Koncernchef och Verkställande direktörAnders Sundström 2 220 78 798 – 3 096

Ledande befattningshavareVice verkställande direktör och stf koncernchefLars Burman 1 578 28 503 424 2 533Andra ledande befattningshavare (13 stycken) 8 712 230 4 496 427 13 865Summa 14 138 336 5 797 851 21 122

Kommentarer till tabellen

1 maj 2005 övergick Folksams koncernledning (exklusive VD) från en förmånsbaserad till en premiebaserad pensionsplan och samtidigt

höjdes pensionsåldern från 60 år till 62 år. Vid årets utgång hade samtliga ledamöter övergått till den premiebestämda pensionsplanen.

Övriga förmåner avser huvudsakligen tjänstebil.

Med andra ledande befattningshavare avses de 13 personer som under året varit anställda (varav 3 under året lämnat Folksam) tillsammans med verkställande direktören och vice verkställande direktören och stf koncernchefen utgör koncernledningen. Tidigare år redovisades samtliga vice vd separat (3 stycken) men nu redovisas endast VD:s ställföreträdare separat. Övriga vice VD redovisas under andra ledande befattningshavare. Övrig ersättning avser ersättning för kommitté- och utskottsarbete samt för styrelsearvoden i dotterbolag.

Styrelsen har ett fast årsarvode enligt nedan:Styrelseordförande 130 000 krVice ordförande 82 000 krÖvriga exklusive vd 60 000 krSuppleanter 32 000 krSammanträdesarvode 5 000 kr

Särskilt om personalrepresentanterOrdinarie ledamot 32 000 krSammanträdesarvode 5 000 krSuppleant 0 krSammanträdesarvode 5 000 kr

Arvoden till ledamöter i revisionsutskottetÅrsarvode 38 000 krSammanträdesarvode 5 000 kr


73

Arvoden till ledamöter i ersättningsutskottetÅrsarvode 20 000 krSammanträdesarvode 5 000 kr

Vd/vice vd:s och andra ledande befattningshavares ersättningar och förmåner under året har delats lika mellan Folksam Sak och Folksam Liv.

Pension

Pensionsåldern för verkställande direktören är 62 år. Utöver förmåner enligt lagen om allmän försäkring ska Folksam bekosta

pensionsförmåner för VD motsvarande 35 procent av den årliga bruttolönen.

För vice verkställande direktörer och andra koncernledamöter som var anställda 1 maj 2005 är pensionsåldern 62 år.

Koncernledningen (exklusive VD och en ledamot) gick den 1 maj 2005 över till en premiebaserad pensionsplan. För en koncernledamot

som tillträtt efter den 1 maj 2005 är pensionsåldern 65 år. Utöver förmåner enligt lagen om allmän försäkring ska Folksam bekosta

pensionsförmåner för koncernledningen motsvarande 25 procent av den årliga bruttolönen. För en ledamot ska Folksam bekosta

pensionsförmåner motsvarande 35 procent av den årliga bruttolönen.

Den sista kvarstående ledamoten som är över 57 år och har kvarstått inom det förmånsbaserade pensionssystemet med

övergångsregler gick pension 2008-01-31. Pensionsåldern är 60 år och pensionsnivån är 65 procent av grundlönen mellan 60 och 65 år

därefter 60 procent.

Avgångsvederlag

Avgångsvederlag utgår för verkställande direktör med 12 månadslöner. För verkställande direktören gäller uppsägningstiden 12 månader

från företagets sida och från verkställande direktörens sida gäller en uppsägningstid om sex månader. För vice verkställande direktörer och

andra ledande befattningshavare med undantag av en ledande befattningshavare utgår avgångsvederlag med 12 månadslöner.

Uppsägningstiden med undantag av en ledande befattningshavare gäller 12 månader från företagets sida och från vice verkställande

direktörers och andra ledande befattningshavares sida gäller en uppsägningstid på sex månader. Den ledande befattningshavare som

särskiljer sig har en uppsägningstid från företagets sida på 24 månader och från den ledande befattningshavarens sida gäller en

uppsägningstid på tre månader.

Berednings- och beslutsprocess

Valberedning ger bolagsstämman rekommendationer gällande ersättning till styrelsen. Styrelsen fattar beslut om ersättningar till

verkställande direktören. Ersättningar till vice verkställande direktörer har beslutats av verkställande direktören som redovisar detta årligen

för styrelsen.

Ersättningsutskottet som är tillsatt av styrelsen ger styrelsen förslag till principer för ersättning till Vd och ledande befattningshavare.

Ersättningarna avser fast respektive rörlig ersättning, övriga förmåner, pension, uppsägningstid samt avgångsvederlag. Utskottet ska

sammanträda minst två gånger per år. Års- och sammanträdesarvode till utskottets ledamöter fastställs av bolagsstämman.

Sjukfrånvaro 2008

Då Folksamgruppen har gemensam koncernledning och tillikaanställd personal, så redovisas Folksams totala sjukfrånvaro i nedanstående

uppställning.

Total sjukfrånvaro redovisas som en andel av den tillgängliga arbetstiden. I detta inräknas inte tjänstledighet på hel- eller deltid, övertid

eller tid där den anställde har sjukersättning som inte är tidsbegränsad.

Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid i procent Procentuell andel av den totala

sjukfrånvaron som avser sammanhängande

sjukfrånvaro mer än 60 dagar

(föregående år inom parentes)

Ålder Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt

-29 2,3 4,4 3,5 15 12 13

30-49 2,8 5,5 4,2 49 60 56

50- 4,4 8,2 6,2 68 66 67

Totalt 3,5 6,4 5,0 58 61 60

(3,9) (7,2) (5,6)

Pensionsupplysningar

Pensionsåtaganden

Folksam tillämpar lagbegränsad IFRS i såväl koncern som i juridisk person och tillämpar reglerna i Tryggandelagen och

Finansinspektionens föreskrifter. Tillämpning av Tryggandelagen är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. Reglerna i IAS 19

avseende förmåns bestämda pensionsplaner tillämpas därför inte utan upplysningar lämnas enligt relevanta delar av vad som anges i IAS

19. Pensionsberäkningarna bygger på löne- och pensionsnivåer på balansdagen.


74

Folksams pensionsplaner utgörs främst av pensionsförmåner som framgår i kollektivavtal gällande planen för Kooperationens

tilläggspension, KTP, för tjänstemän samt till viss del av tillkommande pensionsförmåner för högre befattningshavare. Pensionsplanerna

omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och familjepension.

Pensionsplanerna är främst tryggade genom avsättningar till Konsumentkooperationens Pensionsstiftelse (KP).

Folksam Sak har betalningsansvaret för pensionen men har givit Pensionsstiftelsen i uppdrag att ombesörja utbetalningen av pension

å Folksams vägnar. Nedanstående uppgifter (belopp i tusen kronor) avser hela Folksamgruppen exklusive KPA bolagen.

Pensionsåtagande tryggade i KonsumentkooperationensPensionsstiftelse Kkr 2008-12-31 2007-12-31

Verkligt värde på särskilt avskiljbara tillgångar 2 817 073 2 694 209 Pensionsåtagande tryggade i Pensionsstiftelsen – 2 620 638 – 2 419 225Övervärde (inkl buffertkapital) 196 435 274 984

Specifikation av verkligt värde på särskilt avskilda tillgångari Konsumentkooperationens Pensionsstiftelse 2008-12-31 2007-12-31

Räntebärande värdepapper 1 998 358 1 775 484Aktier 506 583 657 387Alternativa placeringar 10 007 –Fastigheter 302 125 261 338Totalt värde på särskilt avskilda tillgångar 2 817 073 2 694 209

Kostnader för pensioner pensionering i egen regi 2008-12-31 2007-12-31

Avsättning till Pensionsstiftelsen 268 727 166 747Utbetalade pensioner 145 181 121 587Gottgörelse för pensionsutbetalningar och administration – 151 432 – 125 605Särskild löneskatt på pensionskostnader, 24,26% 63 676 39 478Avgår avkastning på särskilt avskiljda tillgångar 99 450 – 102 234Nettokostnad för pensioner i egen regi 425 602 99 973


75

Not 45 Avstämning av totalavkastningstabell

Totalavkastningstabellen är uppställd i enlighet med rekommendation från Försäkringsförbundet. Utgångspunkten vid framtagandet av

totalavkastningstabellen är bolagets placeringsriktlinjer och interna rapportering.

Jämförelse med balans- och Ingående Utgående Totalavkastning %resultaträkning marknadsvärde marknadsvärde 2008

enligt 2008-01-01 enligt 2008-12-31Mkr enligt total- enligt total-Avstämning av TAT-tabell avkastningstabell avkastningstabellRäntebärande värdepapper 60 521 60 690 5 864 10,2Omräkningsjustering – 26 – 91 – 67Totalt enligt balansräkning/resultaträkning 60 495 60 599 5 797

Aktier 24 600 20 277 – 9 247 – 35,0Omräkningsjustering – 27 – 17 12Totalt enligt balansräkning/resultaträkning 24 573 20 260 – 9 235

Alternativa placeringar 960 1 754 – 134 – 8,2Omräkningsjustering 0 0 0Totalt enligt balansräkning/resultaträkning 960 1 754 – 134

Fastigheter 9 380 8 869 99 1,0Marknadsvärdering av indirekt ägda fastigheter – 1 685 – 1 824 – 202Eliminerade internhyror – 20Totalt enligt balansräkning/resultaträkning 7 695 7 045 – 123

Totalt investeringsportföljer 95 461 91 590 – 3 418 – 3,6Tillkommande/avgående poster – 1 738 – 1 932 – 277Totalt enligt balansräkning/resultaträkning 93 723 89 658 – 3 695

Bolagsstrategiska innehav 5 121 4 985 – 34 – 0,7Marknadsvärdering av innehav i dotterföretag – 453 – 304 152Totalt enligt balansräkning/resultaträkning 4 668 4 681 118

Totalt summa investeringsportföljer samtbolagsstrategiska innehav 100 582 96 575 – 3 452 – 3,4Tillkommande/avgående poster – 2 191 – 2 236 – 125Totalt enligt balansräkning/resultaträkning 98 391 94 339 – 3 577

Säkringsinstrument – 1 175 2 813 4 311Omräkningsjustering 7 10 3Totalt enligt balansräkning/resultaträkning – 1 168 2 823 4 314

Delsumma 99 407 99 388 859 0,9Delsumma tillkommande/avgående poster – 2 184 – 2 226 – 122Delsumma enligt balansräkning/resultaträkning 97 223 97 162 737

Avstämning övriga poster

Övrigt 268 200 – 60

Totalt tillgångar netto enligt balansräkning/resultat enligt resultaträkning 97 491 97 362 677

Tillgångar netto enligt balansräkning beräknas som balansomslutningen med avdrag för posterna Avsättning för skatter,Depåer från återförsäkrare, Skulder och Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.Övrigt inkluderar bland annat likvida medel hänförliga till försäkringsrörelsen, samt även poster inom bland annatövriga fordringar, övriga skulder och upplupna kostnader.


76

Not 46 Viktiga uppskattningar och bedömningar

Viktiga bedömningar vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciper

Försäkrings- respektive investeringsavtal

Enligt IFRS 4 ska avtal som överför betydande försäkringsrisk klassificeras som försäkring. Folksam har gjort bedömningen att

försäkringsrisk överstigande fem procent ska anses vara betydande och avtalet därmed klassas som försäkring. En generell beskrivning av

försäkringsföretagets redovisningsprinciper för klassificering av avtal finns i not 1.

Klassificeringen styr dock inte om avtalen redovisas som försäkringsavtal eller delas upp i en försäkringsdel och en finansiell del.

Folksam Liv har valt att redovisa samtliga avtal med utjämnad återbäring eller pensionstillägg som försäkringsavtal då dessa har betydande

andel diskretionära delar (återbäring). Gruppliv, sjuk och premiebefrielseförsäkring, avgiven och mottagen återförsäkring samt övrig

riskförsäkring redovisas också som försäkringsavtal. Traditionell försäkring med daglig avkastningsfördelning, avtal med villkorad

återbäring och fondförsäkringsavtal delas i stället upp i en försäkringsdel och en finansiell del. Från och med 2009 kommer dock avtal med

daglig avkastningsfördelning att redovisas som försäkringsavtal. Därmed redovisas all traditionell livförsäkring med garanti på samma sätt.

Klassificering av finansiella tillgångar och skulder

Försäkringsföretagets redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier:

· Klassificering av finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel förutsätter att dessa motsvarar beskrivningen av finansiella

tillgångar och skulder som innehas för handel under redovisningsprinciper.

· Finansiella tillgångar och skulder som försäkringsföretaget initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter att

kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts.

Viktiga källor till osäkerheter i uppskattningar

Försäkringstekniska avsättningar

Försäkringsföretagets redovisningsprinciper för försäkringskontrakt beskrivs i not 1. Antaganden som ligger till grund för värderingen av

avsättningarna beskrivs i not 2 samt i noterna till försäkringstekniska avsättningar not 30-31.

Fastställande av verkligt värde på finansiella instrument

För värderingen av finansiella tillgångar och skulder för vilka det inte finns något observerbart marknadspris används värderingstekniker

som beskrivs under redovisningsprinciper i not 1. För finansiella instrument med begränsad likviditet kan det observerade marknadspriset

vara objektivt. För sådana instrument kan därför vissa ytterligare bedömningar krävas beroende på osäkerheten i marknadssituationen.


77

Not 47 Effekter av byte redovisningsprincip

De redovisningsprinciper som anges i not 1 har tillämpats vid upprättandet av försäkringsföretagets finansiella rapporter för

räkenskapsåret 2008 och för jämförelseåret 2007 samt för försäkringsföretagets öppningsbalans den 1 januari 2007.

Vid upprättandet av försäkringsföretagets öppningsbalansräkning har belopp som redovisats enligt tidigare tillämpade

redovisningsprinciper justerats enligt ny redovisningsprincip. Förklaringar till hur övergången har påverkat försäkringsföretagets finansiella

ställning, finansiella resultat och kassaflöden framgår av följande tabeller och tillhörande förklaringar.

Effekter av Effekter avbyte av Enligt byte av Enligt

Enligt redovis- nuvar- Enligt redovis- nuvar-tidigare nings ande-- tidigare nings ande

principer princip principer principer principer principerMkr Not 1 januari 2007 31 december 2007

KoncernenTillgångarImmateriella tillgångarPlaceringstillgångar 6 275 – 6 275 7 167 – 7 167Andra finansiella placeringstillgångar 52 871 – 52 871 64 425 – 64 425Placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär risk 24 093 – 24 093 26 557 – 26 557Återförsäkrares andel av Försäkringstekniska avsättningar 37 – 37 37 – 37Fordringar 160 – 160 231 – 231Andra tillgångar 2 077 – 2 077 2 195 – 2 195Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 038 – 1 038 1 026 – 1 026

Summa tillgångar 86 551 – 86 551 101 638 – 101 638

Skulder, avsättningar och eget kapitalEget kapital (a) 13 727 2 154 15 881 14 998 4 940 19 938MinoritetsintressenObeskattade reserver 0 – 0 0 – 0Försäkringstekniska avsättningar (a) 70 761 – 2 176 68 585 77 558 – 4 960 72 598Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringarför vilka försäkringstagaren bär riskAndra avsättningar (a) 196 22 218 246 20 266Depåer 1 – 1 5 – 5Skulder 1 348 – 1 348 8 335 – 8 335Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 518 – 518 496 – 496

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 86 551 – 86 551 101 638 – 101 638

Noter till avstämningen av balansräkningen

(a) Försäkringstekniska avsättningar för försäkringar som inte klassificeras som tjänstepensionsförsäkringar har beräknats enligt föreskrift

FFFS 2008:6, med en nominell ränta som är högst marknadsräntan på statsobligationer med motsvarande löptid. Förändringen trädde i

kraft 2008-04-01, och har redovisats som byte av redovisningsprincip.

Övergången till en diskonteringsränta som väljs utifrån marknadsräntor för övrig livförsäkring har inneburit justeringar av redovisade

försäkringstekniska avsättningar uppskjuten skatteskuld samt redovisat eget kapital.


78

Effekter av

byte EnligtEnligt av redo- nuvar-

tidigare visnings- andeMkr Not principer princip principer

Koncernen, 2007Teknisk redovisning av livförsäkringsrörelsePremieinkomst (efter avgiven återförsäkring) 4 848 – 4 848Kapitalavkastning intäkter 4 156 – 4 156Orealiserade vinster på placeringstillgångar 472 – 472

Värdeökning på placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk – – –Värdeökning på övriga tillgångar – – –

Övriga tekniska intäkter – – 0Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) (a) – 3 531 – 7 – 3 538Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar(efter avgiven återförsäkring) (a) – 105 2 791 2 686Återbäring och rabatter – 8 – – 8Driftskostnader – 724 – – 724Kapitalavkastning, kostnader – 875 – – 874Orealiserade förluster på placeringstillgångar – 2 753 – – 2 753Värdeminskning på övriga placeringstillgångar – – –Övriga tekniska kostnader (efter avgiven återförsäkring) – 20 – – 20Övrigt 352 – 352

Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat 1 812 2 784 4 597

Icke teknisk redovisningLivförsäkringsrörelsens tekniska resultat 1 812 2 784 4 597Kapitalavkastning intäkter 53 – 53Orealiserade vinster på placeringstillgångar 7 – 7Kapitalavkastning överförd från livförsäkringsrörelsen 148 – 148Kapitalavkastning kostnader – 23 – – 23Orealiserade förluster på placeringstillgångar – 9 – – 9Övriga intäkter 0 – 0Övriga kostnader 0 – 0Bokslutsdispositioner 0 – 0Skatt på årets resultat (b) – 856 2 – 854

Årets resultat 1 132 2 786 3 919

Hänförlig till:Försäkringstagarna 1 110 3 897Minoritetsintressen 22 22

(a) Försäkringstekniska avsättningar avseende övrig livförsäkring har värderats med en diskonteringsränta baserad på marknadsräntor enligt Finansinspektionens föreskrift FFFS 2008:6.(b) Effekt i uppskjuten skatt av förändrad värdering av försäkringstekniska avsättningar.


79

Effekter av Effekter avbyte av Enligt byte av Enligt

Enligt redovis- nuvar- Enligt redovis- nuvar-tidigare nings ande-- tidigare nings ande

principer princip principer principer principer principerMkr Not 1 januari 2007 31 december 2007

ModerföretagetTillgångarPlaceringstillgångar 7 440 – 7 440 7 948 – 7 948Andra finansiella placeringstillgångar 57 683 – 57 683 63 894 – 63 894Placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär risk 29 – 29 42 – 42Återförsäkrares andel av Försäkringstekniska avsättningar 25 – 25 24 – 24Fordringar 84 – 84 174 – 174Andra tillgångar 1 637 – 1 637 1 454 – 1 454Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 941 – 941 861 – 861

Summa tillgångar 67 839 – 67 839 74 398 – 74 398

Skulder, avsättningar och eget kapitalEget kapital (a) 14 527 2 154 16 681 14 339 4 940 19 279Obeskattade reserver 292 – 292 625 – 625Försäkringstekniska avsättningar (a) 51 346 – 2 176 49 170 50 888 – 4 960 45 928Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringarför vilka försäkringstagaren bär risk 36 – 36 103 – 103Andra avsättningar (a) 96 22 118 47 20 67Depåer 4 – 4 5 5Skulder 1 065 – 1 065 7 949 7 949Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 473 – 473 442 442

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 67 839 – 67 839 74 398 – 74 398

Noter till avstämningen av balansräkningen

(a) Försäkringstekniska avsättningar för försäkringar som inte klassificeras som tjänstepensionsförsäkringar har beräknats enligt föreskrift

FFFS 2008:6, med en nominell ränta som är högst marknadsräntan på statsobligationer med motsvarande löptid. Förändringen trädde i

kraft 2008-04-01, och har redovisats som byte av redovisningsprincip.

Övergången till en diskonteringsränta som väljs utifrån marknadsräntor för övrig livförsäkring har inneburit justeringar av redovisade

försäkringstekniska avsättningar uppskjuten skatteskuld samt redovisat eget kapital.


80

Effekter av

byte EnligtEnligt av redo- nuvar-

tidigare visnings- andeMkr Not principer princip principer

Moderföretaget, 2007Teknisk redovisning av livförsäkringsrörelsePremieinkomst (efter avgiven återförsäkring) 4 659 – 4 659Kapitalavkastning intäkter 4 140 – 4 140Orealiserade vinster på placeringstillgångar 384 – 384

Värdeökning på placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsriskVärdeökning på övriga tillgångar

Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) (a) – 3 515 – 7 – 3 522Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar(efter avgiven återförsäkring) (a) 125 2 791 2 916Återbäring och rabatter – 8 – – 8Driftskostnader – 504 – – 504Kapitalavkastning, kostnader – 876 – – 876Orealiserade förluster på placeringstillgångar – 2 754 – – 2 754 Värdeminskning på övriga placeringstillgångarÖvriga tekniska kostnader – 20 – – 20

Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat 1 631 2 784 4 415Icke teknisk redovisningLivförsäkringsrörelsens tekniska resultat 1 631 2 784 4 415Kapitalavkastning intäkter – – –Orealiserade vinster på placeringstillgångar – – –Kapitalavkastning överförd från livförsäkringsrörelsen – – –Kapitalavkastning kostnader – – –Orealiserade förluster på placeringstillgångar – – –Övriga intäkter – – –Övriga kostnader – – –Bokslutsdispositioner – 334 – – 334Skatt på årets resultat (b) – 605 2 – 603

Årets resultat 692 2 785 3 478

(a) Försäkringstekniska avsättningar avseende övrig livförsäkring har värderats med en diskonteringsränta baserad på marknadsräntor enligt Finansinspektionens föreskrift FFFS 2008:6.(b) Effekt i uppskjuten skatt av förändrad värdering av försäkringstekniska avsättningar.


81

Styrelsens och verkställande direktörens underskrift

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att, såvitt de känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god

redovisningssed för försäkringsföretag, lämnade uppgifter stämmer med de faktiska förhållandena och ingenting av väsentlig betydelse är

utelämnat som skulle kunna påverka den bild av bolaget som skapats av årsredovisningen.

Stockholm den 25 mars 2009

_________________________________________________________________

Nina Jarlbäck

Styrelsens ordförande

________________________________________________________________ _______________________________________________________________ _________________________________________________________________

Sune Dahlqvist Börje Enander Thomas Eriksson

________________________________________________________________ _______________________________________________________________ _________________________________________________________________

Susanna Gideonsson Lars Idermark Maj-Britt Johansson Lindfors

________________________________________________________________ _______________________________________________________________ _________________________________________________________________

Anders L Johansson Anita Modin Bengt Nilsson

________________________________________________________________ _______________________________________________________________ _________________________________________________________________

Sture Nordh Jan Rudén Eva-Lis Sirén

________________________________________________________________

Hans Tilly

_________________________________________________________________

Anders Sundström

Verkställande direktör

Min revisionsberättelse har lämnats den 31 mars 2009

_________________________________________________________________

Anders Bäckström

Auktoriserad revisor

Documents

Årsredovisning Folksam Liv 2008