Årsredovisning 2013

Årsredovisning 2013

Årsredovisning 2013 för Sparbanken Skaraborg AB enligt lagbegränsad IFRS

Bankens 167:e verksamhetsår, varav det fjortonde som aktiebolag ________________________________________________ Årsstämma äger rum fredagen den 11 april 2014 kl. 16.00 i bankens lokal i Skara.

Innehållsförteckning Redovisning för räkenskapsåret ........................................................................................................ 2 Allmänt om bankens verksamhet ...................................................................................................... 3 Fem år i sammandrag ....................................................................................................................... 7 Förslag till disposition beträffande bolagets vinst ............................................................................. 9 Finansiella rapporter: Resultaträkningar ............................................................................................................................ 10 Rapport över totalresultatet ............................................................................................................ 10 Balansräkningar .............................................................................................................................. 11 Rapport över förändringar i eget kapital .......................................................................................... 12 Kassaflödesanalys .......................................................................................................................... 13 Noter till de finansiella rapporterna .................................................................................................. 14 Styrelse ........................................................................................................................................... 53 Revisionsberättelse ......................................................................................................................... 54 Företagsstyrning.............................................................................................................................. 56 Styrelse, revisor, kontorsförteckning, kontorsråd ............................................................................ 57

2

Redovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen och verkställande direktören för Sparbanken Skaraborg AB, org.nr. 516401-0141, får här-med avge årsredovisning för bankens verksamhet 2013, bankens 167:e verksamhetsår, varav det fjortonde som aktiebolag.

Förvaltningsberättelse

Ljusare men splittrad omvärldskonjunktur

Den globala konjunkturen ljusnade under 2013

men bilden är mixad mellan länder. USA, Storbri-

tannien och Tyskland tillhörde bland de stora eko-

nomier som överraskade mest positivt under året

medan utvecklingen i tillväxtekonomierna snarare

var den omvända. EMU-länderna lämnade reces-

sionen bakom sig och visade under hösten allt fler

tecken att återhämtningen fortsatte om än i en

långsam takt. Trots finanspolitiska åtstramningar

och politisk osäkerhet med risk för betalningsin-

ställelse har den amerikanska ekonomin fortsatt

att växa. BNP växte under fjolårets andra halvår

med 3,7 procent uppräknat i årstakt en uppgång

från 1,8 procent halvåret före. Den starkare till-

växten och en förbättrad arbetsmarknad bidrog till

att den amerikanska centralbanken, Federal Re-

serv (Fed) beslutade strax före jul att minska obli-

gationsköpen med 10 miljarder USD till 75 miljar-

der USD per månad. Planen är att de ska vara

helt avslutade under 2014 om ekonomin tillåter

varför inkommande data kommer att vara avgö-

rande hur snabbt Fed kommer att minska obliga-

tionsköpen. Omläggningen i den amerikanska

penningpolitiken satte press på valutorna i ett

flertal tillväxtekonomier, i synnerhet ekonomier

med stora obalanser såsom Indien, Sydafrika och

Brasilien. Det skedde samtidigt som den kinesiska

tillväxten bromsade in.

Långränteuppgången under våren och sommaren

kom av sig under senare delen av förra året trots

Feds beslut att dra ned på likviditetsinjektionerna.

Även i Sverige och Europa har långräntorna haft

en nedåtgående trend. En ljusare omvärldskon-

junktur och en lätt stigande inflation talar dock för

att de globala långräntorna kommer att stiga un-

der 2014, medan styrräntorna behålls oförändrade

i USA och EMU inte minst på grund av en låg

inflation och hög arbetslöshet.

I eurozonen förväntas BNP fortsätta att stiga om

än från en låg nivå. Stigande konfidens både för

hushåll och företag pekar på att återhämtningen

kommer att fortsätta de närmaste kvartalen. Det

låga resursutnyttjandet, sjunkande råvarupriser

och hög arbetslöshet bidrog till att inflationstakten

i euroområdet sjönk till 0,9 procent i december,

nivåer som är väsentligt lägre än europeiska cen-

tralbankens (ECB) uppsatta inflationsmål som är

under 2 procent. I november sänkte ECB styrrän-

tan från 0,5 procent till 0,25 procent i kölvattnet av

de låga inflationssiffrorna och oron för att hamna i

en deflationistisk utveckling. Ytterligare likviditets-

åtgärder har diskuterats varför datautvecklingen

under närtid kommer att vara avgörande för

ECB:s nästkommande räntemöten.

Trög svensk tillväxt men ljusglimtar finns

I Sverige har BNP-tillväxten varit trögare än för-

väntat trots positiva signaler från Inköpschefsin-

dex (PMI) och Konjunkturinstitutets konjunkturba-

rometrar. Under fjolårets tre första kvartal steg

BNP med 0,8 procent i genomsnitt jämfört med

motsvarande period året innan. Positivt var att

den inhemska efterfrågan (konsumtion och inve-

steringar) förbättrades under senare delen av

året. Det gällde i synnerhet investeringarna. Bo-

stadsinvesteringarna steg med 14 procent i års-

takt och vi förutser en fortsatt stark ökning under

2014 på basis av att fler bostäder påbörjas.

Arbetsmarknaden var överraskande robust ifjol

mot bakgrund av den modesta tillväxten. Syssel-

sättningen steg med 1 procent jämfört med 2012

vilket motsvarar en sysselsättningsökning på

50.000 personer. Arbetslösheten sjönk men ned-

gången begränsades av ett ökat arbetskraftsut-

bud. Hushållen höll relativt hårt om sina plån-

böcker trots goda disponibla inkomstökningar,

stigande tillgångspriser (aktier, huspriser) och en

ljusare omvärldskonjunktur. Hushållens höga

skuldsättningsgrad, förändringar i arbetslöshets-

och socialförsäkringarna kan ha bidragit till den

måttliga konsumtionsökningen ifjol. Ljusare globa-

la tillväxtutsikter har ännu inte satt avtryck i ex-

portindustrin. En stark krona och en svag extern

efterfrågan bidrog till att exporten krympte för

andra året i rad.

Inflationen i svensk ekonomi blev lägre än förvän-

tat där en starkare krona och fallande råvarupriser

pressade ned varupriserna. Samtidigt steg tjäns-

tepriserna väsentligt mindre än normalt och gick

därmed på tvärs gentemot utvecklingen i andra

länder. Det är framför allt lägre transportpriser och

låga prishöjningar inom hotell och restaurang som

3

pressade tillbaka tjänsteinflationen. Sammantaget

var inflationen 0,1 procent i december 2013, vilket

är långt under Riksbankens inflationsmål på 2

procent. Den låga svenska inflationen och ECB:s

räntesänkning i november satte ytterligare press

på Riksbanken som i december sänkte sin styr-

ränta från 1 procent till 0,75 procent, trots tidigare

varningar om hushållens höga skulduppbyggnad.

Samtidigt reviderade Riksbanken ned sin infla-

tions- och reporäntebana med en första räntehöj-

ning under första kvartalet 2015. Räntebeslutet

togs efter att Finansinspektionen planerade att

införa högre riskvikter på bolån.

Under 2014 räknar vi med att tillväxten i svensk

ekonomi får ytterligare stöd via en expansivare

finanspolitik och en starkare arbetsmarknad. Det

gynnar de svenska hushållen. Även exporten och

investeringarna förväntas ta fart där bostadsbyg-

gandet kan överraska på den positiva sidan. Infla-

tionen kommer gradvis att stiga under året men

det dröjer till tidigast i slutet av året eller i början

av 2015 som Riksbanken börjar höja styrräntan.

Allmänt om bankens verksamhet Inlåningen från allmänheten ökade under året

med 2,1 procent. De inlåningskonton som ökat

mest är placeringskonto och transaktionskonto

avseende företag samt E-sparkonto medan fast-

räntekonto har minskat något. Utlåningen till all-

mänheten ökade med 5,2 procent. Efterfrågan på

krediter har ökat jämfört med föregående år fram-

förallt vad gäller företag. Volymen av förmedlade

bolån till Swedbank Hypotek AB ökade med 4,4

procent.

Fondvolymen som förmedlats till Swedbank Robur

AB ökade med 20,5 procent främst på grund av

en förbättring av värdet på både ränte- och aktie-

relaterade fonder under året. Försäkringsvolymer-

na hos Swedbank Försäkring ökade med 15,4

procent.

En stigande börs under året har medfört att värdet

på förmedlade fondvolymer till Swedbank Robur

AB har förbättrats. Detta har påverkat bankens

värdepappersprovisioner positivt, som ökade med

22,9 procent. Provisionsintäkterna avseende cour-

tage och spaxförsäljning har också ökat.

Användning av bankens digitala tjänster ökar

Bankens kunder har under året blivit än mer akti-

va i bankens digitala kanaler. Ca 11.000 kunder är

anslutna till bankens mobilbank och de får med

tjänsten ett smidigt och enkelt bankkontor i fickan.

Mobilbanksanvändarna loggar in mer än dubbelt

så ofta som användarna i internetbanken. Under

våren lanserades även specialutvecklade appar

för företag och ungdomar. Hela tiden pågår en

utveckling i de digitala plattformarna med nya

smarta funktioner. Bland annat kan man nu ”spon-

tanspara” i mobilbanken samt lägga den gamla

bankdosan på hyllan tack vare Mobilt BankID.

2013 var också året då svenska folket på allvar

började swisha varandra. Swish är en tjänst där

du enkelt kan överföra pengar mellan mobilnum-

mer på ett säkert och enkelt sätt. Fler än 2.500

kunder anslöt sig till denna smidiga tjänst under

2013 och antalet överföringar ökar per person.

Bankens arbete för att möta successiva föränd-

ringar i kundernas beteende fortsätter. Banken

ska fortsätta förenkla och förbättra de digitala

kanalerna med målet att kunderna väljer att

genomföra sina dagliga transaktioner i dessa.

Detta kommer att frigöra mer tid för proaktiva

kundkontakter och kvalificerad rådgivning på kon-

toren.

Kundernas beteendeförändringar märks även i

andra delar av bankens verksamhet. Ett tydligt

exempel är hur antalet kortköp fortsätter att öka

på årsbasis samtidigt som både uttag av kontan-

ter över disk och antalet bankomatuttag minskar.

Trygghetsfrågan allt viktigare för våra kunder

Försäljningen av Sparbanken Skaraborgs trygg-

hetserbjudande, Trygga, uppgick under året till

drygt 2.400 produkter, en ökning med 1.000 pro-

dukter jämfört med föregående år. En åldrande

befolkning i kombination med ansvarsförskjutning

från samhälle till individ gör att efterfrågan på

både pensions- och trygghetsprodukter väntas

öka. Den största potentialen bedöms finnas inom

riskförsäkring, till exempel liv- och sjukförsäkring

och även inom tjänstepension på företagssidan.

Nya sparaprodukter i vårt sortiment

Via vår samarbetspartner Folksam har banken nu

möjlighet att erbjuda både privat- och företags-

kunder ”Traditionell Förvaltning” i pensions- och

kapitalförsäkringar. Traditionell Förvaltning är en

trygg sparform där garanti lämnas både på kapital

och på ränta.

För att bredda bankens erbjudande på strukture-

rade produkter, så inleddes under våren 2013 ett

samarbete med Garantum, som för närvarande är

Sveriges största aktör på området. I inlednings-

skedet så riktar sig denna produkt till Kapitalråd-

givningskunder.

4

Populära kundevent

Under 2013 genomfördes flera större kundträffar

som uppskattades av kunderna. Vårens ”Vi äro

musikanter”, ett samarrangemang med Vara Kon-

serthus där Anders Berglund gästades av bl a

Lasse Holm, lockade många kunder. 500 Nyckel-

kunder fick se ”Små citroner gula” då Nyckel-

kundsbio visades på fyra biografer i bankens

verksamhetsområde. Bussresor till lantbruksmäs-

san Borgeby fältdagar i Skåne fick en god upp-

slutning av bankens lantbrukskunder. Fullt hus på

höstens ”Stand up” på Rosers salonger i Skara

lockade till många skratt. Även Kundgolf med 80-

tal golfare gick av stapeln på Vara Bjertorp GK i

maj. Den årliga Spardagen med temat ”barnkalas”

genomfördes i november. Detta är ett axplock av

det som arrangerades under året.

Nya bankomater

Under 2013 har bankens uttags- och insättnings-

automater migrerats till Bankomat AB. De flesta

av de svenska bankerna är med och gör motsva-

rande migrering. Bankerna är delägare i Banko-

mat AB. Bankomater finns i anslutning till bankens

kontor i Skara, Vara, Götene, Nossebro och Kvä-

num.

Oavsett vilken bankomat kunden väljer att använ-

da går det att ta ut pengar, få aktuella kontoutdrag

och byta PIN-kod i en välbekant Sparbanksmiljö.

Numera finns även euro i en av automaterna vid

kontoret i Skara.

Kontinuerligt miljöarbete

Banken är sedan 2007 miljöcertifierad enligt ISO

14001. Miljöarbetet har under verksamhetsåret

fortsatt enligt dessa riktlinjer i syfte att bidra till en

hållbar utveckling.

En del i miljöarbetet är att minska kontanthanter-

ingen som, utöver den risk den utgör i arbetsmil-

jön, orsakar stor miljöbelastning vid transporter

mellan butiker, bankkontor och uttagsautomater.

Konceptet Nyckelkund är ett miljöpaket för kunder

som använder kort i butik och betalar sina räk-

ningar via Internetbanken. Under året har ytterli-

gare drygt 2.000 av våra kunder anslutit sig till

konceptet. I slutet av 2012 lanserades Swish, en

tjänst som gör det enkelt för privatpersoner att

skicka och ta emot pengar via mobilnumret och på

så sätt minska kontanthanteringen.

Flera miljöaktiviteter riktade till våra kunder har

genomförts under året, bl.a. en tävling för de kun-

der som istället för att ta ut kontanter, i automat

eller bankkassa, använt sitt kort i butik. Vinst i

denna tävling var en iPhone. Även bankens per-

sonal har under 2013 haft en miljöaktivitet där de

fick lära sig köra bil energisnålt, s k Eco-driving.

Fastigheter och kontorslokaler

Under året har ombyggnader gjorts av en affärs-

lokal i Vara. På fastigheten i Nossebro har taket

renoverats. Utöver detta har mindre reparationer

utförts på fastigheten i Skara och Kvänum.

Personal

Antalet anställda uppgick vid årets slut till 111

personer, varav 105 personer i banktjänst. Av de

105 personerna i banktjänst är 67 kvinnor och 38

män. Medelåldern i banken är 49 år, vilket är

samma som föregående år.

För att upprätthålla allmänhetens förtroende för de

företag som verkar på värdepappersmarknaden är

personalens kompetens i dessa företag av stor

vikt. Avgörande betydelse i detta sammanhang är

kvalitén på rådgivningstjänster till kund och för-

valtning av kundens medel i finansiella instrument.

Det är mot denna bakgrund som kravet ställs på

bl a banker att personal som utför kvalificerade

rådgivningar och även andra arbetsuppgifter är

innehavare av Swedseclicens. För att erhålla

denna licens ställs därför högra krav på lämplig-

het, yrkeserfarenhet, kunskap och förmåga att

följa det regelverk som gäller på värdepappers-

marknaden.

Samtliga (71 personer) företags- och privatrådgi-

vare i banken har licensierats 2013 enligt Swed-

sec.

Utveckling av bankens verksamhet, resultat och ställning

2013 i sammandrag

(2012 inom parentes)

Rörelseresultatet ökade till 201,1 mkr (172,1)

Räntenettot minskade till 187,1 mkr (199,5)

Provisionsnettot ökade till 67,6 mkr (64,8)

Summa kostnader före kreditförluster ökade

till 121,6 mkr (120,2)

Kreditförluster minskade till 4,3 mkr (15,7)

In- och upplåningen ökade till 6.498,5 mkr

(6.366,7)

Utlåningen ökade till 5.625,5 mkr (5.346,7)

Affärsvolymen ökade till 23.361,4 mkr

(21.707,2)

Bankens resultat

Rörelseresultatet för 2013, 201,1 mkr, är en ök-

ning med 16,8 procent jämfört med föregående år.

5

Räntenettot minskade med 6,2 procent till 187,1

mkr. Erhållna utdelningar uppgick till 62,3 mkr

(33,1 föregående år). Provisionsnettot ökade med

2,8 mkr till 67,6 mkr. De allmänna administra-

tionskostnaderna ökade med 4,1 mkr till 108,6

mkr. Kreditförlusterna netto uppgår 2013 till 4,3

mkr.

Bankens ställning

Balansomslutningen uppgick vid årsskiftet till

9.297,8 mkr, en ökning med 6,9 procent. Utlå-

ningen ökade till 5.625,5 mkr, en ökning med 5,2

procent. Volymstocken av förmedlade lån till

Swedbank Hypotek AB ökade till 4.484,7 mkr, en

ökning med 4,4 procent.

In- och upplåning från allmänheten ökade med 2,1

procent till 6.498,5 mkr. Vidare har banken för-

medlat fondsparande via Swedbank Robur AB till

ett värde av 3.119,7 mkr, en ökning inklusive vär-

deförändring med 20,5 procent. Förmedlade för-

säkringar via Swedbank Försäkring AB uppgick till

844,0 mkr, en ökning inklusive värdeförändring

med 15,4 procent.

Bankens likviditet placeras på konto i Swedbank,

fasträntekonto, räntebärande värdepapper, fonder

och strukturerade produkter. Placeringsportföljen

uppgick per balansdagen till 2.166,8 mkr. Banken

har beviljad kreditlimit hos Swedbank på 500 mkr.

Per den 31 december uppgår bankens totala ak-

tieinnehav i Swedbank AB (publ) till 6.400.000

aktier. Under året har banken förvärvat 170.000

aktier. Det totala innehavet hade vid årsskiftet ett

marknadsvärde på 1.158,4 mkr (anskaffningsvär-

de 268,1 mkr). Utdelningen på bankens aktiein-

nehav i Swedbank AB (publ) har under de senas-

te 10 åren uppgått till 203,8 mkr.

Bankens kapitalbas efter 2013 års resultat och

dispositioner uppgår till 1.170,0 mkr varvid styrel-

sens förslag till utdelning beaktats. Detta ger en

kapitaltäckningskvot på 2,24.

Ägarförhållanden

Sparbanken Skaraborg AB bedriver verksamhet

som fristående sparbank. Banken är ursprungli-

gen grundad 1847 som Skaraborgs läns allmänna

sparbank. Ombildningen till aktiebolag genomför-

des år 2000. Bankens verksamhetsområde omfat-

tar Skara, Vara, Essunga och Götene kommuner.

Sparbanksstiftelsen Skaraborg är ensam ägare till

banken och genom utdelning från banken kan

stiftelsen lämna bidrag som främjar sparbankens

och bygdens utveckling. Fram till och med 2013

har stiftelsen beviljat bidrag till olika projekt med

ca 114,7 mkr, fördelat över bankens verksam-

hetsområde.

Risker och osäkerhetsfaktorer

I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av

finansiella risker såsom kredit-, marknads-, likvidi-

tets- och operativa risker. I syfte att begränsa och

kontrollera risktagandet i verksamheten har ban-

kens styrelse, som är ytterst ansvarig för den in-

terna kontrollen i banken, fastställt policies och

riktlinjer för ovanstående risker. Verkställande

direktören ansvarar för den löpande förvaltningen

enligt styrelsens riskpolicy. För att få en tillfreds-

ställande riskhantering i banken och oberoende

riskkontroll finns en riskkontrollfunktion. Med risk-

kontroll avses alla aktiviteter för att mäta, rappor-

tera och följa upp risker, oberoende från de risk-

tagande enheterna.

Verksamheten präglas av riskmedvetande och

bankens medarbetare har en god förståelse för

den egna verksamheten och de risker som är

förknippade med den. De övergripande målen för

bankens hantering av risker är att i förväg identifi-

era riskerna så att dessa kan undvikas eller kon-

trolleras på ett effektivt och affärsmässigt sätt.

Styrelsen fastställer grundläggande riktlinjer för

regelefterlevnad. Av riktlinjerna framgår att Verk-

ställande direktören ansvarar för att fastställa

rutiner så att verksamheten bedrivs enligt regel-

verket och att verksamheten är ändamålsenligt

organiserad utifrån de krav som ställs. Bankens

Compliance officer ansvarar för samordning och

rapportering i frågor som rör regelefterlevnad.

Arbetet med regelefterlevnad präglas av ett proak-

tivt arbetssätt där Compliance officer bidrar till att

upprätthålla och förstärka bankens förtroende och

anseende, samt verkar för att risken för legala

sanktioner och ryktesförlust på grund av bristande

regelefterlevnad reduceras. Compliance officer

rapporterar direkt till styrelsen.

Banken har en diversifierad kreditportfölj för att

motverka fluktuationer, samt låga finansiella och

operativa risker.

Bankens resultat påverkas även av omvärldsfak-

torer som banken inte själv råder över. Den störs-

ta inverkan har det allmänna ränteläget, föränd-

ringar på börsen och det allmänna konjunkturlä-

get.

Mer information om risker finns under not 3.

Bankens kapitalbas uppgår till 1.170,0 mkr, vilket

ger en kapitaltäckningskvot på 2,24. Bankens

riskbuffert är därmed klart över legala minimikra-

vet, vilket innebär en god motståndskraft mot ne-

gativa händelser och störningar. De stresstester

som görs i den interna kapitalutvärderingen visar

att motståndskraften i bankens balansräkning är

stor.

6

Principer och processer för ersättningar och

förmåner till ledningen

Ersättning till verkställande direktören beslutas av

styrelsens ordförande och vice ordförande. Er-

sättning till andra ledande befattningshavare be-

slutas av verkställande direktören. Ytterligare

information finns i not 10.

Händelser efter balansdagen

Inga väsentliga händelser som inträffat efter ba-

lansdagen har haft någon påverkan på bankens

resultat- och balansräkning.

Framtida utveckling

Räntenivåerna under 2014 förväntas bli svagt

stigande och en räntehöjning från Riksbanken

förväntas under första kvartalet 2015, allt beroen-

de av konjunkturutvecklingen i Sverige och vår

omvärld.

I omvärlden utmärker sig USA med en ekonomi

som utvecklats bättre än väntat medan osäkerhet

råder i många Euroländer kring nödvändiga re-

former. Tyskland som är en tung aktör fortsätter

att agera draglok men även Storbritannien som

står utanför Euron har börjat återhämtningen bra,

bland annat genom en expansiv penningpolitik av

Bank of England.

För 2014 beräknas tillväxten gällande BNP i Sve-

rige bli runt 3 procent (jämfört med 1 procent

2013). Framförallt är det en starkare konsum-

tionsutveckling men även en återhämtning av

investeringarna, t ex ökade bostadsinvesteringar,

som ger den effekten. Exporten drar fördel av en

förbättrad världskonjunktur och bör trots tron på

en starkare krona kunna växa.

Inflationstrycket ser ut att vara fortsatt lågt i om-

världen och så även i Sverige. Vår arbetslöshet

förväntas sjunka, men endast marginellt.

I denna något optimistiska framtid förväntas ban-

kens resultat bli något lägre än föregående år,

mycket beroende på ett fortsatt lågt ränteläge

under stora delar av året samt en svag efterfrågan

på investeringskrediter.

Fem år i sammandrag

Nyckeltal

2013 2012 2011 2010 2009

VOLYM

Affärsvolym ultimo, Mkr 23 361 21 707 21 101 21 087 19 769

förändring under året, % 7,6 2,9 0,1 6,7 12,9Av sparbanken förvaltade och förmedlade

kundvolymer, inklusive beviljad ej utnyttjad kredit

KAPITAL

Soliditet

Beskattat eget kapital + 78 % av obeskattade

reserver i % av balansomslutningen 26,1 22,1 19,3 19,6 18,7

Kapitaltäckningskvot

Kapitalbas/Kapitalkrav 2,2 2,1 2,0 1,9 1,8

RESULTAT

Placeringsmarginal

Räntenetto i % av MO 2,1 2,4 2,5 2,1 2,3

Rörelseintäkter/affärsvolym

Räntenetto + rörelseintäkter i % av

genomsnittlig affärsvolym 1,5 1,4 1,3 1,1 1,2

Rörelseresultat/affärsvolym

Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,9 0,8 0,6 0,5 0,5

Räntabilitet på eget kapital

Rörelseresultat efter schablonskatt i % av

genomsnittligt eget kapital 7,3 7,3 6,0 5,0 6,1

K/I-tal före kreditförluster

Summa kostnader exkl kreditförluster och

värdeförändringar på övertagen egendom i

relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,37 0,39 0,44 0,54 0,55

K/I-tal efter kreditförluster

Summa kostnader inkl kreditförluster och

värdeförändringar på övertagen egendom i

relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,39 0,44 0,56 0,58 0,59

OSÄKRA FORDRINGAR

OCH KREDITFÖRLUSTER

Reserveringsgrad för osäkra fordringar

Reservering för sannolika förluster i % av

osäkra fordringar brutto 50,56 70,62 51,26 54,58 43,60

Andel osäkra fordringar

Osäkra fordringar netto i % av total utlåning

till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 1,05 0,46 1,40 0,74 1,11

Kreditförlustnivå

Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning

till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) 0,08 0,28 0,59 0,16 0,16

ÖVRIGA UPPGIFTER

Medelantal anställda 97 98 99 99 101

Antal kontor 5 5 5 6 6

7

Fem år i sammandrag

Resultat- och balansräkningar, mkr

RESULTATRÄKNINGAR 2013 2012 2011 2010 2009

Räntenetto 187,1 199,5 191,1 152,1 151,0

Provisioner, netto 67,6 64,8 62,4 61,0 61,0

Nettoresultat av finansiella transaktioner 5,0 6,8 -2,0 5,4 9,6

Övriga intäkter 67,3 36,9 28,5 5,0 4,7

Summa intäkter 327,0 308,0 280,0 223,5 226,3

Allmänna administrationskostnader -108,6 -104,5 -104,0 -103,2 -106,8

Övriga rörelsekostnader ¹ -13,0 -15,7 -18,3 -17,4 -17,7

Kreditförluster -4,3 -15,7 -35,1 -9,1 -8,1

Summa kostnader -125,9 -135,9 -157,4 -129,7 -132,6

Rörelseresultat 201,1 172,1 122,6 93,8 93,7

Bokslutsdispositioner, netto 34,4 -34,7 0,1 -0,2 19,1

Skatter -37,3 -27,2 -28,8 -24,7 -26,5

Årets resultat 198,2 110,2 93,9 68,9 86,3

BALANSRÄKNINGAR

Kassa 10,9 38,0 35,5 37,6 43,2

Utlåning till kreditinstitut 230,8 228,6 499,3 445,6 301,0

Utlåning till allmänheten 5 625,5 5 346,7 5 351,6 5 726,7 5 405,1

Räntebärande värdepapper 2 166,8 2 185,2 1 444,8 686,2 521,7

Aktier och andelar 1 160,8 793,4 556,7 592,2 442,2

Materiella tillgångar 58,6 60,8 63,8 68,8 70,3

Övriga tillgångar 44,4 48,4 46,4 45,0 58,6

Summa tillgångar 9 297,8 8 701,1 7 998,1 7 602,1 6 842,1

Skulder till kreditinstitut 292,9 309,2 172,6 386,5 179,2

In- och upplåning från allmänheten 6 498,5 6 366,7 6 002,8 5 474,9 5 320,5

Emitterade värdepapper 0,0 0,0 200,0 200,0 0,0

Övriga skulder 67,9 82,7 67,9 41,1 54,1

Avsättningar 11,4 11,5 7,9 8,0 8,2

Summa skulder 6 870,7 6 770,1 6 451,2 6 110,5 5 562,0

Obeskattade reserver 1,8 36,3 1,6 1,7 1,5

Eget kapital 2 425,3 1 894,7 1 545,3 1 489,9 1 278,6

Summa skulder, obeskattade reserver och

eget kapital 9 297,8 8 701,1 7 998,1 7 602,1 6 842,1

¹ inkl. avskrivningar på materiella anläggningstillgångar

8

9

Förslag till disposition beträffande bolagets vinst

Årets resultat enligt balansräkningen utgör 198.187 tkr.

Till bolagsstämmans förfogande står:

- balanserad vinst 818.511 tkr

- fond för verkligt värde 907.882 tkr

- årets resultat 198.187 tkr

Summa 1.924.580 tkr Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:

- till aktieägare utdelas 20.000 tkr

- i ny räkning balanseras

varav fond för verkligt värde

1.904.580 tkr

907.882 tkr

Förslaget till utdelning, som utgör 0,8 procent av bankens eget kapital, har gjorts med beaktande av dels

reglerna om buffertkapital, riskbegränsning och genomlysning enligt lagen om bank- och finansieringsrörel-

se, dels försiktighetsregeln i 17 kap 3§ aktiebolagslagen.

Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att banken vid varje tidpunkt skall ha

en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa

risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare risker i verksamheten i enlighet med bankens interna

kapitalutvärderingspolicy. Bankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,24

(2,07). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 1.170 mkr (1.035 mkr) och slutligt minimika-

pitalkrav till 522 mkr (501 mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning.

Bankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att banken kan förväntas fullgöra

sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.

Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort

i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hän-

visas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.

Resultaträkningar

1 januari - 31 december Not 2013 2012

tkr

Ränteintäkter 260 928 306 936

Räntekostnader -73 783 -107 478

Räntenetto 4 187 145 199 458

Erhållna utdelningar 5 62 335 33 102

Provisionsintäkter 6 79 695 75 873

Provisionskostnader 7 -12 125 -11 107

Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 4 981 6 862

Övriga rörelseintäkter 9 4 960 3 812

Summa rörelseintäkter 326 991 308 000

Allmänna administrationskostnader 10 -108 552 -104 471

Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar 19 -4 741 -4 952

Övriga rörelsekostnader 11 -8 301 -10 797

Summa kostnader före kreditförluster -121 594 -120 220

Resultat före kreditförluster 205 397 187 780

Kreditförluster, netto 12 -4 338 -15 700

Rörelseresultat 201 059 172 080

Bokslutsdispositioner 13 34 469 -34 694

Skatter 14 -37 341 -27 184

Årets resultat 198 187 110 202

Rapport över totalresultat

1 januari - 31 december 2013 2012

tkr


Övrigt totalresultat

Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat

Årets förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 350 431 247 817

Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat 14 -1 006 -3 676

Poster som inte kan omföras till årets resultat 0 0

Årets övrigt totalresultat 349 425 244 141

Årets totalresultat 547 612 354 343

10

Balansräkningar

Per den 31 december Not 2013 2012

tkr

Tillgångar

Kassa 10 935 38 013

Utlåning till kreditinstitut 15 230 831 228 591

Utlåning till allmänheten 16 5 636 669 5 340 333

Förändring i verkligt värde på räntesäkrade poster i portföljsäkring 16 -11 150 6 359

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 2 166 754 2 185 155

Aktier och andelar 18 1 160 797 793 443

Materiella tillgångar 19

- inventarier 7 175 7 643

- byggnader och mark 51 426 53 135

Aktuell skattefordran 0 5 645

Övriga tillgångar 20 7 244 5 992

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 37 138 36 768

Summa tillgångar 9 297 819 8 701 077

Skulder, avsättningar och eget kapital

Skulder till kreditinstitut 22 292 872 309 200

In- och upplåning från allmänheten

- inlåning 23 6 485 588 6 351 267

- upplåning 24 12 953 15 428

Aktuell skatteskuld 2 846 0

Övriga skulder 25 44 091 57 781

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 26 20 977 24 867

Avsättningar

- avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 27 635 459

- uppskjuten skatteskuld 14,27 10 739 11 100

Summa skulder 6 870 701 6 770 102

Obeskattade reserver 28 1 844 36 313

Eget kapital 29

Bundet eget kapital

Aktiekapital (4.000.000 st aktier, kvotvärde 100) 400 000 400 000

Reservfond 100 694 100 694

Fritt eget kapital

Fond för verkligt värde 907 882 558 457

Balanserad vinst 818 511 725 309


Summa eget kapital 2 425 274 1 894 662

Summa skulder, avsättningar och eget kapital 9 297 819 8 701 077

Poster inom linjen

Ställda säkerheter inga inga

Ansvarsförbindelser 30

- Garantier 233 895 200 682

Åtaganden

- Övriga åtaganden 1 095 226 975 126

11

Rapport över förändringar i eget kapital

Totalt

eget kapital

Tkr

Aktie-

kapital

Reserv-

fond

Fond för verk-

ligt värde

Verkligt

värde

reserv

Balanserad

vinst eller

förlust

Årets

resultat

Ingående eget kapital

2013-01-01400 000 100 694 558 457 725 309 110 202 1 894 662



Årets totalresultat 349 425 198 187 547 612

Vinstdisposition 93 202 -93 202 0

Utdelning -17 000 -17 000

Utgående eget kapital

2013-12-31 400 000 100 694 907 882 818 511 198 187 2 425 274

Totalt

eget kapital

Tkr

Aktie-

kapital

Reserv-

fond

Fond för verk-

ligt värde

Verkligt

värde

reserv

Balanserad

vinst eller

förlust

Årets

resultat

Ingående eget kapital

2012-01-01400 000 100 694 314 316 636 404 93 905 1 545 319



Årets totalresultat 244 141 110 202 354 343

Vinstdisposition 88 905 -88 905 0

Utdelning -5 000 -5 000

Utgående eget kapital

2012-12-31 400 000 100 694 558 457 725 309 110 202 1 894 662

Bundet eget kapital Fritt eget kapital

Bundet eget kapital Fritt eget kapital

12

Kassaflödesanalys (indirekt metod)

1 januari - 31 december

tkr 2013-12-31 2012-12-31

Den löpande verksamheten, tkr


Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

- förändring av upplupet anskaffningsvärde (+/-) 4 012 2 284

- orealiserad del av nettoresultatet av finansiella transaktioner (+/-) -1 074 -2 545

- avskrivningar (+) 4 741 4 952

- kreditförluster (+) 4 338 15 390

- övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) -39 257

Betald inkomstskatt (-) -30 578 -29 931

Kassaflöde från den löpande verksamheten

före förändringar av rörelsekapital 182 459 162 487

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (-/+) -283 165 -10 471

Ökning/minskning av värdepapper (-/+) -27 783 -779 391

Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) 131 846 363 896

Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) -16 328 136 610

Förändring av övriga tillgångar (+/-) -944 1 397

Förändringar av övriga skulder (+/-) -16 359 14 149

Kassaflöde från den löpande verksamheten -30 274 -111 323

Investeringsverksamheten

Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar (+) 25 000 50 053

Försäljning av materiella tillgångar (+) 23 0

Förvärv av materiella tillgångar (-) -2 587 -1 930

Kassaflöde från investeringsverksamheten 22 436 48 123

Finansieringsverksamheten

Inlösen av räntebärande värdepapper (-) 0 -200 000

Utdelning Sparbanksstiftelsen Skaraborg (-) -17 000 -5 000

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -17 000 -205 000

Årets kassaflöde -24 838 -268 200

Likvida medel vid periodens början 266 604 534 804

Likvida medel vid periodens slut 241 766 266 604

Följande delkomponenter ingår i likvida medel:(jmf även med sid 28 bankens övriga likvida tillgångar)

Kassa 10 935 38 013

Utlåning till kreditinstitut 230 831 228 591

Summa 241 766 266 604

Erhållen ränta 260 113 303 934

Betald ränta -76 218 -103 777

Erhållen utdelning 62 335 33 102

Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande

verksamheten

13

14

Noter till de finansiella rapporterna

Not 1 Uppgifter om banken

Årsredovisningen avges per 31 december 2013 och avser Sparbanken Skaraborg AB med säte i Skara,

bankens 167:e verksamhetsår, varav det fjortonde som aktiebolag. Adressen till huvudkontoret är Skara-

borgsgatan 21, Box 163, 532 22 Skara.

Not 2 Redovisningsprinciper

a) Överensstämmelse med normgivning och lag

Bankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepap-

persbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut

och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS

2011:54 och FFFS 2013:2 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för

juridiska personer. Banken tillämpar s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har anta-

gits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU

godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till

att sambandet mellan redovisning och beskattning.

Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 17 mars 2014.

De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i

de finansiella rapporterna, om inte annat framgår.

b) Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är

redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till

verkligt värde eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som

värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella

tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella till-

gångar som kan säljas.

c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Företagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor.

Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.

d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att bankens ledning gör

bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinci-

perna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och an-

tagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållan-

den synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma

de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga

utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period

ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida

perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Bedömningar gjorda vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansi-

ella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiel-

la rapporter beskrivs närmare i not 32.

e) Ändrade redovisningsprinciper

Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som banken tillämpar från och med 1 januari 2013. Öv-

riga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2013 har inte haft någon väsentlig effekt på bankens

redovisning.

15

Ändrad IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, vilket innebär att presentation av övrigt totalresultat föränd-

ras så att poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat redovisas separat från poster som inte

kan omföras till årets resultat.

IFRS 13 Värdering till verkligt värde. En ny enhetlig standard för mätning av verkligt värde samt förbättrade

upplysningskrav. Ändringen ska tillämpas framåtriktat på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2013 eller

senare. De nya upplysningskraven framgår av not 32.

f) Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas

Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstilläm-

pats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kom-

mande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas.

IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Da-

tum för obligatorisk första tillämpning har inte beslutats, men IASB har beslutat att detta inte kommer att bli

innan den 1 januari 2017. Banken har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av de genomförda

ändringarna och har inte heller kunnat besluta om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eftersom

ändringarna ännu inte godkänts för tillämpning inom EU.

Övriga nyheter som inte beskrivs i detta avsnitt beräknas inte få någon effekt på bankens finansiella rappor-

ter.

g) Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta

Bankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella

valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk

valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakurs-

differenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.

h) Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effek-

tivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbe-

talningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skul-

den. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna av-

gifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra

skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.

Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:

- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektiv-

räntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar

- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning

- Räntor från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultaträkningen

- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument. För räntederivat som säkrar finansiella

tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiel-

la skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat

redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan).

Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.

i) Provisions- och avgiftsintäkter

En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt

att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla banken, färdigställan-

degraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter

som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det

verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Banken erhåller avgifter och provisioner för

utförda tjänster om intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:

16

(i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan

Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan

som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; upplägg-

ningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall

som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.

(ii) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs

Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt

att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa

avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör

också de ersättningar som banken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till

annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till

en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning

för kreditförlust.

(iii) Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts

Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning,

aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker

sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd trans-

aktion redovisas omedelbart som intäkt.

j) Provisionskostnader

Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t.ex. kostnader för

clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av

den effektiva räntan redovisas inte här.

k) Nettoresultat av finansiella transaktioner

Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändring-

ar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består

av:

- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som innehas för

handelsändamål.

- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas via

resultaträkningen (fair value option)

- Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder

- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas

- Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas.

- Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verk-

ligt värde

- Valutakursförändringar

l) Allmänna administrationskostnader

Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskost-

nader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-,

telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser.

m) Bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.

n) Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat i resul-

taträkningen utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid till-

hörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.

17

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser

som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig

till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan

redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas

bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skattereg-

ler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas

endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skatteford-

ringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.

o) Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL.

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat.

(i) Redovisning i och borttagande från balansräkningen

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när banken blir part enligt instrumentets

avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för

motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget

förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från

balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en

finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen en-

dast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med

ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då banken för-

binder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar

redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat

lånelöfte görs om löftet är oåterkalleligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras

redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker bankens upplåningskostnader för att finan-

siera lånet.

(ii) Klassificering och värdering

Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader

förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde

via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instru-

ment klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också

utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas

efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

Inbäddade derivat

Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som

övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska

egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om

det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga

kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finan-

siell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet

värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.

18

Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning

inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av

reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där

säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på deri-

vatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsända-

mål, dels andra finansiella tillgångar som banken initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair

Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeföränd-

ringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med

undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument.

Banken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Ban-

ken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till

att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att

värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fast-

ställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet

anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid an-

skaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag

för osäkra fordringar.

Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inne-ha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon

annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Även in-

nehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovi-

sas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar

redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget

kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valuta-

kursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebä-

rande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För des-

sa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för för-

sta tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess

att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som

tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde

Denna kategori består av finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål. I denna kategori ingår

bankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt

säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen.

Andra finansiella skulder

Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna

värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Till vilken kategori bankens finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av not Finansiella tillgångar

och skulder.

19

(iii) Finansiella garantier

Bankens garantiavtal innebär att banken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en

förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med

ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.

Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren er-

hållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den fi-

nansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser

och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ac-

kumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter.

p) Derivat och säkringsredovisning

Bankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutaexponeringar som ban-

ken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig

koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säk-

ringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får

bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet

som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda

redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen.

Banken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt ban-

kens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska

säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad

tillämpas inte säkringsredovisning med bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning

innebär. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säk-ringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan. Bankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är fastförräntad utlåning (portföljsäkring). Den säkrade risken i ovanstående post är risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan.

(i) Säkring av verkligt värde (portfölj)

När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i

balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den

säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i bankens redovisning härrör från utlåning med fast

ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsam-

mans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av fi-

nansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland

Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäk-

terna.

För säkringsrelationerna tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att

lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tids-

spann har banken utsett det belopp som utifrån bankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de

anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivitetstest av säk-

ringsrelationerna genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med föränd-

ringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i

swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på

det säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen

(Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv

redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns

i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar.

Avbrott av säkringsredovisning Om säkringsredovisning avbryts men den säkrade posten finns kvar i balansräkningen, periodiseras den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten fram till den säkrade postens förväntade förfal-

20

lotidpunkt. Om säkringsredovisning avbryts och den säkrade posten inte längre redovisas i balansräkningen resultatförs den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten omedelbart.

(ii) Fordringar och skulder i utländsk valuta

För ekonomisk säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valu-

tarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom

att den underliggande fordran eller skulden redovisas till balansdagens kurs och säkringsinstrumentet redo-

visas till verkligt värde, vilket beräknas genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskur-

sen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden. Valuta-

kursförändringen redovisas över resultaträkningen.

q) Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument

(i) Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar

Vid varje rapporttillfälle utvärderar banken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell till-

gång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändel-

ser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inver-

kan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg

för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara upp-

gifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser:

a. betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär,

b. ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,

c. beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens eko-

nomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt,

d. det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion,

e. upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter.

Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på

möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga

värdet för en investering i en finansiell tillgång som kan säljas.

Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde

Vid bestämmandet av reserveringar avseende sannolika kreditförluster värderas lånefordringarna individu-

ellt.

För gruppen borgens-/blancokrediter till privatpersoner som är osäkra (d v s betalningar är mer än 60 dagar

försenade) beräknas avsättningsbehovet enligt schablon. Denna bygger på tidigare erfarenheter av storle-

ken på förluster avseende ifrågavarande grupp av homogena krediter.

Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar ban-

ken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information

om betydande finansiella svårigheter som kommit banken till kännedom genom analys av finansiella rappor-

ter, inkomstdeklarationer eller på annan sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som

ingår som en integrerad del i bankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till bankens

låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg

om att lånet är osäkert.

Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till

förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som

nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisa-

des första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkning-

en.

Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas

Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskriv-

ningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp,

eller när värdenedgången varit utdragen. Banken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande

och en period om minst 9 månader som utdragen.

Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas

omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resul-

21

taträkningen. Beloppet på den ackumulerade förlust som omklassificeras från eget kapital via övrigt totalre-

sultat i resultaträkningen utgörs av skillnaden mellan förvärvskostnaden (efter avdrag för återbetalning av

kapitalbelopp och periodisering) och aktuellt verkligt värde, efter avdrag för eventuell nedskrivning på den

finansiella tillgången som tidigare redovisats i resultaträkningen.

Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen i posten Nettoresultat av

finansiella transaktioner.

(ii) Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det

har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En

nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i en-

lighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster)

redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not.

Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till

upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en

händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas

Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas,

vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs inte via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det

nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresul-

tat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas,

återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en hän-

delse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes.

Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde

En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumen-

tet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger.

(iii) Bortskrivningar av lånefordringar

Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara

konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag anta-

gits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balans-

räkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster

på resultatraden Kreditförluster netto.

r) Materiella tillgångar

(i) Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida

ekonomiska fördelar kommer att komma banken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas

på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar

och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller

avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning av tillgången. Vinst eller förlust

som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset

och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas

som övrig rörelseintäkt/kostnad.

(ii) Leasade tillgångar

Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Operationell leasing innebär att lea-

singavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden

22

(iii) Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska

fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet

kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de

uppkommer.

(iv) Avskrivningsprinciper

Byggnader och markanläggningar avskrivs planenligt med två procent respektive fem procent på anskaff-

ningsvärdet. Mark skrivs inte av.

Inventarier avskrivs planenligt med 20 – 33 procent på anskaffningsvärdet. Avskrivning som avviker från plan

betraktas som en bokslutsdisposition och redovisas under rubriken Skillnad mellan bokförd avskrivning och

avskrivning enligt plan.

Banken tillämpar inte komponentavskrivning av materiella anläggningstillgångar. Banken har efter beräkning

kunnat konstatera att komponentavskrivning på rörelsefastigheter jämfört med planenlig avskrivning endast

har marginell effekt på resultatet. För övriga materiella anläggningstillgångar anser banken att det inte finns

några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder.

Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års

slut.

s) Nedskrivningar av materiella tillgångar

(i) Nedskrivningsprövning

De redovisade värdena för bankens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indika-

tion på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens

återvinningsvärde (se nedan).

Återvinningsvärdet är det högsta värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av

nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och

den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

(ii) Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger

och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En

reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger

det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen ned-

skrivning gjorts.

t) Aktiekapital

Utdelningar

Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.

u) Ersättningar till anställda

(i) Ersättningar efter avslutad anställning

Pensionering genom försäkring

Bankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med

Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan för ersättningar efter avslutad

anställning enligt vilka banken betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon

rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga

tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under inneva-

rande period och tidigare.

En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än

avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för bankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som

omfattar flera arbetsgivare. Banken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar

flera arbetsgivare är tillämplig även för bankens pensionsplan hos SPK. Banken saknar tillräcklig information

för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som av-

giftsbestämda. Bankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad

23

i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt banken under en period.

Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not

10.

Pensionering i egen regi

Banken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensionerna också i särskilt avtal utfäst till VD att denne kan

avsluta sin tjänstgöring efter 61 års ålder. För den del som inte tryggats genom försäkring görs avsättning i

egen balansräkning. Den oförsäkrade delen utgör ett mindre belopp. Se vidare not 10.

Banken har inte några ytterligare pensionsåtaganden i egen regi.

(ii) Ersättningar vid uppsägning

En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om banken är

bevisligen förpliktigad, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta

en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra

frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet

anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.

(iii) Kortfristiga ersättningar

Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relatera-

de tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetal-

ningar när banken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av

att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.

v) Avsättningar

En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller belop-

pets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig

legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av eko-

nomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet

kan göras.

Avsättningar görs med belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintli-

ga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättning-

ar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar

aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade

med skulden.

x) Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och

vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande

som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser

kommer att krävas.

y) Lånelöften

Med lånelöften avses i detta sammanhang en ensidig utfästelse från banken att ge ut ett lån med på förhand

bestämda villkor (t.ex. ränta) där låntagaren kan välja om hon/han vill ha lånet eller inte. För av banken läm-

nade lånelöften gäller att banken inte har som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och att

låneräntan inte är lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall lånelöftet lämnas till en låntagare

där ett nedskrivningsbehov identifierats redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker

långivarens upplåningskostnader redovisar banken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av

framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna

avgifter för det lämnade lånelöftet.

Not 3 Finansiella risker

I bankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsris-

ker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrel-

24

se, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policies och instruktioner för kredit-

givningen och den övriga finansverksamheten.

Bankens styrelse har det övergripande ansvaret för bankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruk-

tion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till

styrelsen.

Bankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som banken har i sin verksamhet och

att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna beva-

kas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicys och riskhanteringssystem gås igenom

regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t.ex. återspeglar gällande marknadsvillkor samt pro-

dukter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar banken förutsättningar för

en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.

I banken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars

uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och pro-

cesser.

Kreditrisk

Med kredit-/motpartsrisk avses risken att banken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller

kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också

den risk som banken tar på sig när banken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts

betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som

banken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begrän-

sad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en

garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Motparten för bankens derivatinstrument är Swedbank

AB (publ.) med rating A+ (enligt S&P).

Styrelsen har det övergripande ansvaret för bankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion

inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Kreditchef rapporterar regelbundet till styrel-

sen.

Bankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En

genomgående princip är bl.a. att alla kreditbeslut i banken normalt fattas av minst två personer. Kreditcon-

trollern utför en oberoende kontroll och analys av bankens kredithantering. Trots att kreditrisken utgör ban-

kens största riskexponering är bankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis

små.

Den avgörande bedömningsgrunden för bankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geogra-

fiskt hänförliga till bankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare

minska risken är merparten av bankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra

bankmässiga säkerheter. Banken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motparts-

risker i bankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och i vär-

depapper med hög kreditvärdighet enligt av styrelsen fastställt placeringsreglemente. Bankens värdepap-

persportfölj motsvarar i all väsentlighet en rating lägst BBB (enligt S&P).

Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas

minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassi-

ficering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassifice-

ringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och

risken vid ett eventuellt obestånd.

Bankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kre-

ditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb

handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av kravsystem som bevakar

och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Kreditcontrollern utför en oberoende kontroll och analys av

bankens kredithantering.

Bankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt låne-

fordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.

Kreditriskexponering brutto och netto 2013

Total

kreditrisk-

exponering

(före

nedskrivning)

Reservering Redovisat

värde

Värde av

säkerheter

avseende

poster i

balans-

räkningen

Total

kreditrisk-

exponering

efter

avdrag

säkerheter

Krediter¹ mot säkerhet av:

Statlig och kommunal borgen² 321 611 321 611 321 611 0

Pb i villa- och fritidsfastigheter³ 811 504 -2 595 808 909 722 868 86 041

Pb i flerfamiljsfastigheter4 415 854 415 854 399 913 15 941

Pb i jordbruksfastigheter 1 319 540 1 319 540 1 293 639 25 901

Pb i andra näringsfastigheter 942 246 -3 950 938 296 916 083 22 213

Företagsinteckning 687 167 -51 114 636 053 620 921 15 132

Övriga 1 188 091 -2 835 1 185 256 557 270 627 986

varav: kreditinstitut 478 478 478 0

Summa 5 686 013 -60 494 5 625 519 4 832 305 793 214

Värdepapper

Andra emittenter

AAA 386 453 386 453 386 453

AA 55 702 55 702 55 702

A 521 964 521 964 521 964

BBB eller lägre 316 053 316 053 316 053

utan rating 886 582 886 582 886 582

Summa 2 166 754 2 166 754 2 166 754

Åtaganden

Utställda finansiella garantier 233 895 233 895 76 572 157 323

Summa 233 895 233 895 76 572 157 323

Total kreditriskexponering 8 086 662 -60 494 8 026 168 4 908 877 3 117 291

Övriga åtagande

969 651 969 651

125 575 125 575

Kreditkvalitet

Vid kreditgivning använder sig banken av riskklassificeringsmodeller för företagskrediter respektive scoring-

modeller för privatkrediter. Modellerna är en sammanvägning av återbetalningsförmåga, sparande, intern

och extern skötsamhet.

Beräkningsmetoderna och antalet förfallna krediter visar att banken har en god kreditkvalitet både inom

företag och privatsegmenten.

1

2

3

4inklusive bostadsrättsföreningar

Outnyttjad del av beviljade

krediter

Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kredtiåtaganden

utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda

marknadsvärden vi utlåningstillfället eller senare uppdatering.

inklusive krediter till stat och kommun

inklusive bostadsrätter

Utställda lånelöften

25

Kreditriskexponering brutto och netto 2012

Total

kreditrisk-

exponering

(före

nedskrivning)

Reservering Redovisat

värde

Värde av

säkerheter

avseende

poster i

balans-

räkningen

Total

kreditrisk-

exponering

efter

avdrag

säkerheter

Krediter¹ mot säkerhet av:

Statlig och kommunal borgen² 343 806 343 806 343 806 0

Pb i villa- och fritidsfastigheter³ 887 586 -126 887 460 784 732 102 728

Pb i flerfamiljsfastigheter4 355 492 355 492 329 605 25 887

Pb i jordbruksfastigheter 1 161 822 1 161 822 1 153 447 8 375

Pb i andra näringsfastigheter 769 726 -8 050 761 676 744 013 17 663

Företagsinteckning 706 970 -47 895 659 075 638 136 20 939

Övriga 1 180 380 -3 019 1 177 361 604 562 572 799

varav: kreditinstitut 4 458 4 458 4 458 0

Summa 5 405 782 -59 090 5 346 692 4 598 301 748 391

Värdepapper

Andra emittenter

AAA 384 514 384 514 384 514

AA 0 0 0

A 719 306 719 306 719 306

BBB eller lägre 404 976 404 976 404 976

utan rating 676 359 676 359 676 359

Summa 2 185 155 2 185 155 2 185 155

Åtaganden

Utställda finansiella garantier 200 682 200 682 87 181 113 501

Summa 200 682 200 682 87 181 113 501

Total kreditriskexponering 7 791 619 -59 090 7 732 529 4 685 482 3 047 047

Övriga åtagande

842 985 842 985

132 141 132 141

Outnyttjad del av beviljade

krediter

Utställda lånelöften

26

Oreglerade och osäkra fordringr

Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar 2013 2012

tkr

Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre 39 391 33 390

Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr 11 179 244

Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr 14 582 1 702

Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr 997 6 866

Fordringar förfallna > 360 dgr 297 15

Summa 66 446 42 217

Lånefordringar per kategori av låntagare

Lånefordringar, brutto

- offentlig sektor 13 819 79 678

- företagssektor 3 068 292 2 834 609

- hushållssektor 2 574 565 2 470 565

varav enskilda företagare 1 742 691 1 621 329

- övriga 29 337 20 930

Summa 5 686 013 5 405 782

varav:

Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar

- företagssektor 47 324 17 234

- hushållssektor 3 184 2 873

- företagssektor 0 0

- hushållssektor 0 0

Omstrukturerade lån som inte längre är förfallna eller osäkra 0 0

Osäkra lånefordringar



Avgår:

Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar


- hushållssektor 856 1 262

Nedskrivningar för gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar

- företagssektor 87 141


Lånefordringar, nettoredovisat värde

- offentlig sektor 13 819 79 678

- företagssektor 3 010 154 2 777 921

- hushållssektor 2 572 209 2 468 163

- övriga 29 337 20 931

Summa 5 625 519 5 346 692

Banken beaktar följande faktorer för att bestämma om tillgången är osäker:

Fordran avseende övertrassering eller avtalat belopp enligt kreditvillkoren som är obetald mer än 60 dagar

efter förfallodagen eller bedömning att kund sannolikt inte kommer att betala enligt avtal utan att säkerhet

tas i anspråk eller banken vidtar annan liknande åtgärd.

Banken har under året ej tagit i anspråk säkerheter för skydd av fordran.

Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar och

för vilka ränta intäktsförs

27

28

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk är risken för att banken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med finansiella

skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av

att bankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skul-

der inklusive derivatinstrument har olika löptider.

Bankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att

placeringar endast görs i likvida värdepapper, d.v.s. värdepapper som handlas på en fungerande marknad.

Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios.

I enlighet med FFFS 2010:7 har bankens styrelse fastställt en ny finansierings- och likviditetspolicy för att

möta de ökade krav på uppföljning, mätning och rapportering av likviditet. Bankens styrelse har fattat beslut

om bankens risktolerans utifrån en både kvalitativ och kvantitativ bedömning av för banken lämplig likvidi-

tetsrisk. Styrelsen anger att banken ska ha en god hantering av likviditetsrisker och alltid ha en reserv av

likvida tillgångar att tillgå för att möta perioder med begränsad likviditet samt ha en god finansieringsstruktur.

Banken ska alltid begränsa sin exponering mot likviditetsrisk till måttlig i relation till verksamheten i allmänhet

och möjlighet till finansiering i synnerhet. Banken har inte som målsättning att öka intäkter genom ökad likvi-

ditetsrisk. Ofrånkomligen möter banken likviditetsrisker i den löpande verksamheten men dessa ska alltid

begränsas så de inte riskerar bankens möjligheter att uppfylla sina åtaganden.

Banken ska alltid ha en likviditetsreserv som klarar en period av minst 180 dagar under normala förhållan-

den. Normala förhållanden bedöms som de förväntade kassaflödena under kommande period baserat på

empiriska data om bankens kassaflöden för den senaste 12 månadersperioden. Bankens likviditetsreserv

skall dessutom klara en period av 30 dagar under stressade scenarion. Dessa återspeglas genom att ban-

ken inte längre har tillgång till normal finansiering eller marknaden generellt hamnar i situation där likviditeten

är begränsad och även en kombination av dessa.

Styrelsens krav på likviditetsreservens storlek uppgår per 2013-12-31 till 356,4 mkr (349,3). Bankens likvidi-

tetsreserv som enbart består av högkvalitativa tillgångar uppgår till 540,8 mkr (575,7). Övriga omsättningsba-

ra tillgångar uppgår till 1.850,4 mkr (1.726,7). Därutöver har banken en kreditlimit på 500 mkr (500) i Swed-

bank AB (publ).

Banken har upprättat en beredskapsplan som innehåller en handlingsplan för hantering av likviditetsrisker

och omfattar tillvägagångssätt för att täcka ett negativt kassaflöde i krissituationer. Beredskapsplanen ska

tillämpas så snart den löpande uppföljningen visar att likviditetsreserven riskeras hamna under den av sty-

relsen beslutade lägsta nivå. Utgångsläget är ett antal definierade händelser som utlöser beredskapsplanen.

Valet av aktiviteter som ska genomföras styrs av händelsernas art och hur allvarlig situationen är.

Övriga upplysningar som krävs enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande

av information om kapitaltäckning och riskhantering (FFFS 2007:5) lämnas på bankens hemsida

www.sparbankenskaraborg.se

Bankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av

tabellen nedan. De förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av tillgångar bedöms samman-

falla med de kontraktuella löptiderna.

Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser bankens likvidi-

tetssituation.

Likviditetsexponering, exkl ränteflöden, 2013

Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid

Kontraktuellt

återstående löptid

(redovisat värde)

samt förväntad

tidpunkt för

återvinning På anfordran Högst 3 mån

Längre än 3

mån men

högst 1 år

Längre än 1

år men högst

5 år

Längre än 5

år Utan löptid

Totalt

Redovisat

värde

Tillgångar

Kassa 10 935 0 0 0 0 0 10 935

Utlåning till

kreditinstitut 160 831 50 000 20 000 0 0 0 230 831

Utlåning till

allmänheten 568 820 118 120 312 574 2 040 250 2 585 755 0 5 625 519

Obligationer och

andra

räntebärande

värdepapper 0 211 942 355 732 1 573 446 21 581 4 053 2 166 754


Materiella

tillgångar 0 0 0 0 0 58 601 58 601

Övriga tillgångar 0 1 283 0 0 0 5 961 7 244

Förutbetalda

kostnader och

upplupna intäkter 0 0 0 0 0 37 138 37 138

Summa tillgångar 740 586 381 345 688 306 3 613 696 2 607 336 1 266 550 9 297 819

Skulder

Skulder till

kreditinstitut 292 872 0 0 0 0 0 292 872

Inlåning från

allmänheten 5 350 587 800 327 309 991 24 683 0 0 6 485 588

Upplåning från

allmänheten 12 953 0 0 0 0 0 12 953

Övriga skulder,

obeskattade

reserver

och eget kapital 0 4 245 2 781 0 0 2 467 029 2 474 055

Upplupna

kostnader och

förutbetalda

intäkter 0 0 0 0 0 20 977 20 977

Avsättningar 0 0 0 0 0 11 374 11 374

Summa skulder

och eget kapital 5 656 412 804 572 312 772 24 683 0 2 499 380 9 297 819

Total skillnad -4 915 826 -423 227 375 534 3 589 013 2 607 336 -1 232 830 0

29

Likviditetsexponering, exkl ränteflöden, 2012

Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid

Kontraktuellt

återstående löptid

(redovisat värde)

samt förväntad

tidpunkt för

återvinning På anfordran Högst 3 mån

Längre än 3

mån men

högst 1 år

Längre än 1

år men högst

5 år

Längre än 5

år Utan löptid

Totalt

Redovisat

värde

Tillgångar

Kassa 38 013 0 0 0 0 0 38 013

Utlåning till

kreditinstitut 228 591 0 0 0 0 0 228 591

Utlåning till

allmänheten 503 337 130 734 318 021 1 977 119 2 417 481 0 5 346 692

Obligationer och

andra

räntebärande

värdepapper 0 442 924 233 292 1 460 619 44 849 3 471 2 185 155

Aktier och andelar 0 0 0 0 0 793 443 793 443

Materiella

tillgångar 0 0 0 0 0 60 778 60 778

Övriga tillgångar 0 1 427 0 0 0 10 210 11 637

Förutbetalda

kostnader och

upplupna intäkter 0 0 0 0 0 36 768 36 768

Summa tillgångar 769 941 575 085 551 313 3 437 738 2 462 330 904 670 8 701 077

Skulder

Skulder till

kreditinstitut 309 200 0 0 0 0 0 309 200

Inlåning från

allmänheten 5 206 709 851 981 281 560 11 017 0 0 6 351 267

Upplåning från

allmänheten 15 428 0 0 0 0 0 15 428

Övriga skulder,

obeskattade

reserver

och eget kapital 0 3 132 3 030 0 0 1 982 594 1 988 756

Upplupna

kostnader och

förutbetalda

intäkter 0 0 0 0 0 24 867 24 867

Avsättningar 0 0 0 0 0 11 559 11 559

Summa skulder

och eget kapital 5 531 337 855 113 284 590 11 017 0 2 019 020 8 701 077

Total skillnad -4 761 396 -280 028 266 723 3 426 721 2 462 330 -1 114 350 0

30

31

Marknadsrisk

Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument

varierar på grund av förändringar i marknadspriser. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsris-

kerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). Med nuvarande inriktning på bankens verk-

samhet är det främst ränterisk som utgör marknadsrisk förutom den risk som finns i bankens långfristiga

innehav av aktier i Swedbank AB (publ) och Sparbankernas Försäkrings AB.

Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på bankens fastförräntade tillgångar sjunker då

marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av

ränterisk är inkomstrisken, d.v.s. risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att rän-

tebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.

Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte över-

ensstämmer. Samtliga tillgångar i utländsk valuta är valutasäkrade.

Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska

faktorer. Vid en förändring av aktiekursen med 10 procent för bankens aktieinnehav i Swedbank AB (publ)

påverkas fond för verkligt värde i eget kapital med 115,8 mkr (79,8).

Ränterisk

Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar

på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde,

prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är

räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare

räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken.

I enlighet med bankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande

ränteriskerna innebär detta t.ex. att räntebindningstiderna på bankens räntebärande placeringar måste hålla

sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i bankens fastförräntade

utlåning har banken i viss utsträckning ingått ränteswapavtal, d.v.s. avtal enligt vilka banken betalar fast rän-

ta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s.k. gap-analys, som återfinns ned-

an, som visar räntebindningstiderna för bankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför

balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar

räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 971 tkr (1.542) före skatt.

Hantering av bankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansförvaltningen

ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering.

Enligt finanspolicyn är bankens målsättning att ränterisken i hela balansräkningen och ränterelaterade kon-

trakt utanför balansräkningen får, vid en procents förändring av marknadsräntan, maximalt innebära en för-

ändring av nuvärdet med motsvarande 3 procent (5 procent) av kapitalbasen vilket motsvarar 29,8 mkr per

31 december 2013 (46,0 mkr per 31 december 2012). Per den 31 december 2013 var förändringen av nu-

värdet, vid en procents förändring av marknadsräntan, 8,4 mkr (10,4), vilket motsvarar räntebindningstid i

eget kapital på 0,4 år (0,6). Derivatinstrument (ränteswapkontrakt) används för att hantera ränterisken. I

redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswap-

pen, se vidare i not om redovisningsprinciper.

Per den 31 december 2013 hade banken ränteswappar med kontraktsvärde (nominellt värde) på 868.714 tkr

(836.917).

Swapparnas verkliga värde netto uppgick till -14.328 tkr (-25.478) bestående av tillgångar om 1.628 tkr (0)

och skulder om 15.956 tkr (25.478).

Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2013

Högst 1 mån Längre än 1

mån men

högst 3 mån

Längre än 3

mån men

högst 6 mån

Längre än 6

mån men

högst 1 år

Längre än 1

år men högst

3 år

Längre än 3

år men högst

5 år

Längre än 5

år

Utan ränta Totalt

Tillgångar

Kassa 10 935 10 935

Utlåning till

kreditinstitut 160 831 50 000 20 000 230 831

Utlåning till

allmänheten 3 090 489 1 498 424 69 899 87 679 549 374 244 010 25 150 60 494 5 625 519

Obligationer och

andra

räntebärande

värdepapper 515 171 1 363 539 199 008 54 328 7 333 23 324 0 4 051 2 166 754

Aktier och

andelar 1 160 797 1 160 797

Övriga tillgångar 102 983 102 983Summa

tillgångar 3 766 491 2 911 963 288 907 142 007 556 707 267 334 25 150 1 339 260 9 297 819

Skulder

Skulder till

kreditinstitut 292 872 292 872

In- och upplåning

från allmänheten 5 690 811 460 102 225 447 84 545 22 469 2 214 12 953 6 498 541

Övriga skulder 79 288 79 288

Obeskattade

reserver och

Eget kapital 2 427 118 2 427 118

Summa skulder

och eget kapital 5 983 683 460 102 225 447 84 545 22 469 2 214 0 2 519 359 9 297 819

Total skillnad -2 217 192 2 451 861 63 460 57 462 534 238 265 120 25 150 -1 180 099 0

Räntederivat,

fast ränta

erläggs -21 400 -18 000 -31 500 -57 500 -469 314 -245 000 -26 000 -868 714Kumulativ

exponering -2 238 592 195 269 227 229 227 191 292 115 312 235 311 385 -868 714

32

Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2012

Högst 1 mån Längre än 1

mån men

högst 3 mån

Längre än 3

mån men

högst 6 mån

Längre än 6

mån men

högst 1 år

Längre än 1

år men högst

3 år

Längre än 3

år men högst

5 år

Längre än 5

år

Utan ränta Totalt

Tillgångar

Kassa 38 013 38 013

Utlåning till


Utlåning till

allmänheten 3 042 770 1 341 062 18 755 107 126 372 138 385 751 20 000 59 090 5 346 692

Obligationer och

andra

räntebärande

värdepapper 697 223 1 275 266 76 890 24 754 85 541 17 506 4 504 3 471 2 185 155

Aktier och

andelar 793 443 793 443

Övriga tillgångar 109 183 109 183Summa

tillgångar 3 968 584 2 616 328 95 645 131 880 457 679 403 257 24 504 1 003 200 8 701 077

Skulder

Skulder till


In- och upplåning

från allmänheten 5 504 675 554 015 197 676 83 884 9 314 1 703 15 428 6 366 695


Obeskattade

reserver och

Eget kapital 1 930 975 1 930 975

Summa skulder

och eget kapital 5 813 875 554 015 197 676 83 884 9 314 1 703 0 2 040 610 8 701 077

Total skillnad -1 845 291 2 062 313 -102 031 47 996 448 365 401 554 24 504 -1 037 410 0

Räntederivat,

fast ränta

erläggs 0 -19 800 -29 419 -71 000 -316 060 -378 638 -22 000 -836 917Kumulativ

exponering -1 845 291 197 222 65 772 42 768 175 073 197 989 200 493 -836 917

Operativa risker

Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska ellerförtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system ellerteknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativariskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående processi banken, som bl.a. omfattar• kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner,• klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna,• IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med avstämningar och kontroller,• behörighetssystem,• interna informations- och rapporteringssystem för att bl.a. tillgodose ledningens krav på information om exempelvis bankens riskexponering samt• informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda bankens och kundernas tillgångar.

Årligen genomförs självutvärdering av de operativa riskerna. IT-stöd i form av ekonomi-, kredit-, och

inlåningssystem med inbyggda avstämningar är av stor vikt för en interna kontrollen. Huvuddelen av datastödet

erhålls genom Swedbank IT. Genom detta tillförsäkras en kontinuerlig översyn och utveckling av tillämpade system.

33

Derivat och säkringsredovisning

Derivat 2013

Tkr Upp till 1 år > 1 år - 5 år >5 år Total

Positiva

marknads-

värden

Negativa

marknads-

värden

Derivat för handelsändamål

Valutarelaterade kontrakt

Terminer 47 738 66 171 0 113 909 752 0

Summa 47 738 66 171 0 113 909 752 0

Derivat för verkligtvärdesäkring

Ränterelaterade kontrakt

Swappar 128 400 714 314 26 000 868 714 1 628 15 956

Summa 128 400 714 314 26 000 868 714 1 628 15 956

Derivat 2012

Tkr Upp till 1 år > 1 år - 5 år >5 år Total

Positiva

marknads-

värden

Negativa

marknads-

värden

Derivat för handelsändamål

Terminer 59 678 43 445 0 103 123 2 320 1 948

Summa 59 678 43 445 0 103 123 2 320 1 948

Derivat för verkligtvärdesäkringar

Ränterelaterade kontrakt

Swappar 120 219 694 698 22 000 836 917 0 25 478

Summa 120 219 694 698 22 000 836 917 0 25 478

Säkring av verkligt värde

Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk uppgår under perioden till -11,1 mkr och på

säkringsinstrument (derivat) till 11,1 mkr.

Derivat avsedda för riskhantering, ej säkringsredovisning

Banken använder sig av derivat där säkringsredovisning inte tillämpas antingen därför att säkringsrelationen inte kvalificerar

för säkringsredovisning enligt enligt IAS 39 eller för att banken gjort bedömningen att den volatilitet som uppstår om säkrings-

redovisning inte tillämpas inte är så stor för att motivera det merarbete som säkringsredovisning medför. Derivaten används

för att skydda banken mot valutarisk. Instrumenten omfattar valutaterminer. Förändring av verkligt värde på dessa derivat

redovisas i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

Nominellt belopp/ återstående löptid

Nominellt belopp/ återstående löptid

34

Not 4 Räntenetto 2013 2012

tkr tkr

Ränteintäkter

Utlåning till kreditinstitut 4 142 5 030

Utlåning till allmänheten 206 336 245 266

Varav : derivat

- säkringsredovisning -10 132 -3 780

Räntebärande värdepapper 50 422 56 615

Övriga 28 25

Summa 260 928 306 936

Varav:

- ränteintäkt från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR 267 287 306 747

- ränteintäkt från osäkra fordringar 3 773 3 969

Räntekostnader

Skulder till kreditinstitut -5 166 -6 937

In- och upplåning från allmänheten -66 143 -98 019

Varav:

- kostnad för insättningsgaranti -4 917 -4 892

Övriga -2 474 -2 522

Summa -73 783 -107 478

Varav:

- räntekostnad från finansiella poster ej värderade till verkligt värde -73 783 -107 478

Summa räntenetto 187 145 199 458

Räntemarginal 1,83 2,06

(Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO)

minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital

och obeskattade reserver)

Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) 2,09 2,39

Medelränta utlåningen 3,90 4,63

Medelränta inlåningen (Inkl. kostnad för insättningsgarantin) 1,06 1,62

Not 5 Erhållna utdelningar

Swedbank AB 62 193 32 821

Övriga aktier 142 281

Summa 62 335 33 102

Not 6 Provisionsintäkter

Betalningsförmedlingsprovisioner 13 213 16 593

Utlåningsprovisioner 23 451 22 933

Inlåningsprovisioner 6 317 5 210

Provisioner avseende utställda finansiella garantier 1 592 1 448

Värdepappersprovisioner 25 977 21 145

Övriga provisioner 9 145 8 544

Summa 79 695 75 873

Not 7 Provisionskostnader

Betalningsförmedlingsprovisioner -7 460 -6 993

Värdepappersprovisioner -2 786 -2 436

Övriga provisioner -1 879 -1 678

Summa -12 125 -11 107

35

2013 2012

Not 8 Nettoresultat av finansiella transaktioner

Aktier/andelar 0 0

Andra finansiella instrument 4 023 5 427

Valutakursförändringar 958 1 435

Summa 4 981 6 862

Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori

Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen (fair value option) 4 037 5 370

Innehav för handelsändamål (tillgångar) -14 57

Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas 0 0

-11 150 6 359

11 150 -6 359

Valutakursförändringar 958 1 435

Summa 4 981 6 862

349 425 244 141

Not 9 Övriga rörelseintäkter

Intäkter från rörelsefastigheter 3 130 3 068

Realisationsvinst vid avyttring av materiella tillgångar 425 2

Övriga rörelseintäkter 1 405 742

Summa 4 960 3 812

Not 10 Allmänna administrationskostnader

Personalkostnader

- löner och arvoden -43 519 -41 330

- sociala avgifter -15 909 -14 877

- kostnad för pensionspremier -7 936 -7 928

- andra pensionskostnader -505 -453

- avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt -5 056 -5 381

- övriga personalkostnader -3 331 -3 063

Summa personalkostnader -76 256 -73 032

Övriga allmänna administrationskostnader

- porto och telefon -1 945 -1 741

- IT-kostnader -17 007 -17 669

- konsulttjänster -730 -313

- revision -1 211 -1 078

- hyror och andra lokalkostnader -2 101 -1 726

- fastighetskostnader -3 994 -4 192

- övriga -5 308 -4 720

Summa övriga allmänna administrationskostnader -32 296 -31 439

Summa -108 552 -104 471

Löner, andra ersättningar och sociala avgifter

2013 2012

Styrelse, vd,

vd:s stf

(9 personer)

Övriga

anställda

Styrelse, vd,

vd:s stf

(10 personer)

Övriga

anställda

Löner -2 921 -40 598 -2 830 -38 500

Sociala avgifter -920 -14 989 -891 -13 986

Summa -3 841 -55 587 -3 721 -52 486

Förändring i verkligt värde på derivat som är

säkringsinstrument i en säkring av verkligt värde

Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på

den säkrade risk i säkringar av verkligt värde

Nettovinst eller förlust på finansiella tillgångar som kan

säljas som redovisats i övrigt totalresultat

36

Ledande befattningshavares ersättningar

Berednings- och beslutsprocess

Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsens ordförande och vice ordförande. Ersättning till andra

ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören.

Lön och arvoden

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt årsstämmans beslut.

Arbetstagarrepresentanter erhåller sammanträdesarvode. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande

befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med övrig bankledning avses

de 10 personer som tillsammans med verkställande direktören och vd:s ställföreträdare ingår i bankens ledningsgrupp.

Ersättningar och övriga förmåner 2013

tkr

Grundlön /

styrelse-

arvode

Sammanträ-

desarvode

Övriga

förmåner

Pensions-

kostnad

Vinstandels

stiftelse Summa

Thord Gustavsson, ordf 102 28 130

Barbro Mattsson, v ordf 46 28 74

Maria Berghem 33 26 59

Elisabet Stålarm 33 28 61

Claes Friberg 33 24 57

Thord Haraldsson 33 24 57

Lennart Pehrsson 33 26 59

Leif Johansson, VD 1 681 1 514 43 3 238

P-G Lindberg, vd:s stf 743 7 34 43 827

Personalrepresentanter 1 317 56 60 157 1 590

6 238 147 1 770 393 8 548

Summa 10 292 240 214 3 318 636 14 700

Ersättningar och övriga förmåner 2012

tkr

Grundlön /

styrelse-

arvode

Sammanträ-

desarvode

Övriga

förmåner

Pensions-

kostnad

Vinstandels

stiftelse Summa

Thord Gustavsson, ordf 73 24 97

Ulrika Strandroth Frid, ordf 34 10 44

Barbro Mattsson, v ordf 40 24 64

Maria Berghem 19 14 33

Elisabet Stålarm 31 22 53

Claes Friberg 31 20 51

Thord Haraldsson 31 22 53

Lennart Pehrsson 31 22 53

Leif Johansson, VD 1 600 1 428 45 3 073

P-G Lindberg, vd:s stf 781 6 321 45 1 153

Personalrepresentanter 1 300 48 50 166 1 564

5 148 110 1 481 360 7 099

Summa 9 119 206 166 3 230 616 13 337

Rörlig ersättning

Avsättning till vinstandelsstiftelse (rörlig ersättning) sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare.

Denna rörliga ersättning är pensionsgrundande. Den rörliga ersättningen avser ett marginellt belopp och utgör ej någon risk

för banken. Övriga förmåner avser bilförmån och ränteförmån.

Offentliggörande av uppgifter om ersättning

Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens förskrifter FFFS 2011:3 Kap 11

lämnas på bankens hemsida www.sparbankenskaraborg.se

Pensioner

VD har rätt att avgå med pension mellan 61 och 65 års ålder med pensionsbelopp i linje med Finansförbundets avtal.

Kapitalvärdet (nuvärde) på intjänad del av oförsäkrade förmåner per 2013-12-31 är 635 tkr, inkl. löneskatt.

Övrig bankledning

(10 personer)

Övrig bankledning

(8 personer)

37

Avgångsvederlag

Vid uppsägning från bankens sida har verkställande direktören rätt till lön under uppsägningstiden, som är tolv månader.

Den verkställande direktören har därutöver rätt till avgångsvederlag om 12 månadslöner. Vid egen uppsägning har den

verkställande direktören sex månaders uppsägningstid.

Lån till ledande befattningshavare 2013 2012

355 209

Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter 62 787 57 885

Summa 63 142 58 094

Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 759 tkr i krediter utan säkerhet.

Lånevillkoren överensstämmer med de som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till

övrig personal.

Medelantalet anställda

Banken

- varav kvinnor 57 61

- varav män 35 32

Totalt 92 93

Könsfördelning i ledningen

Styrelsen

- antal kvinnor 3 4

- antal män 6 6

Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören

- antal kvinnor 5 4

- antal män 7 6

Arvode och kostnadsersättning till revisorer

Ernst & Young AB

Revisionsuppdrag 503 389

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens

förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som

föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.

Not 11 Övriga rörelsekostnader

Avgifter till centrala organisationer -2 088 -2 141

Försäkringskostnader -1 725 -1 882

Säkerhetskostnader -1 770 -3 771

Marknadsföringskostnader -2 512 -2 909

Övriga rörelsekostnader -206 -94

Summa -8 301 -10 797

Not 12 Kreditförluster, netto

Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar

Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster -4 692 -32 618

4 013 27 158

Årets nedskrivning för kreditförluster -17 704 -18 695

Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster 111 310

Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster 14 547 8 652

Årets nettokostnad för individuellt värderade kreditförluster -3 725 -15 193

Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster -372 -780

Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster 65 0

Avsättning/upplösning av reserv för kreditförlust -306 273

Årets nettokostnad för gruppvis värderade homogena lånefordringar -613 -507

Årets nettokostnad för kreditförluster -4 338 -15 700

Verkställande direktör och ställföreträdande VD

Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut

redovisas som konstaterade förluster

Gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar

med begränsat värde och likartad kreditrisk

38

Not 13 Bokslutsdispositioner 2013 2012

Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan -42 -183

Avsättning till periodiseringsfond 0 -34 511

Återföring av periodiseringsfond 34 511 0

Summa 34 469 -34 694

Not 14 Skatter

Redovisat i resultaträkningen

Aktuell skattekostnad

Periodens skattekostnad -38 708 -27 229

Justering av skatt hänförlig till tidigare år 0 -207

Uppskjuten skattekostnad (-) / skatteintäkt (+)

Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader fastigheter 1 348 189

Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader avsättningar 19 -2

Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader värdepapper 0 65

Totalt redovisad skattekostnad -37 341 -27 184

Avstämning av effektiv skatt 2013 2012


Skatt enligt gällande skattesats 22,0% 44 233 26,3% 45 257

Förändring av obeskattade reserver 3,8% 7 592 -5,3% -9 076

Ej avdragsgilla kostnader 0,2% 372 0,2% 372

Ej skattepliktiga intäker -6,8% -13 720 -5,5% -9 465

Skatt hänförlig till tidigare år 0,0% 0 0,1% 207

Temporära skillnader -0,7% -1 367 -0,1% -252

Övrigt 0,1% 231 0,1% 141

Redovisad effektiv skatt 18,6% 37 341 15,8% 27 184

Skatt hänförlig till övrigt totalresultat Före skatt Skatt Före skatt Skatt

Finansiella tillgångar som kan säljas 7 504 -1 006 13 976 -3 676

Redovisad effektiv skatt -1 006 -3 676

Redovisat i balansräkningen

Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder 2013 2012

Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande:

5 929 7 277

Avsättningar -140 -121

Finansiella tillgångar som kan säljas 4 950 3 944

Redovisad uppskjuten skatteskuld 10 739 11 100

Temporära skillnader mellan bokförings- och skattemässigt

restvärde på materiella tillgångar

39

Not 15 Utlåning till kreditinstitut 2013 2012

Svenska kreditinstitut

- svensk valuta 220 664 186 633

- utländsk valuta 10 167 41 958

Summa 230 831 228 591

Not 16 Utlåning till allmänheten

Utestående fordringar, brutto

- svensk valuta 5 684 282 5 402 382


Summa 5 686 013 5 405 782

Varav osäkra:

individuell nedskrivning (specifikation se nedan) -58 907 -57 809

-1 587 -1 281

Redovisat värde, netto 5 625 519 5 346 692

Förändringar av nedskrivningar

Individuellt

värderade

osäkra

lånefordringar Summa

Ingående balans 1 januari 2013 57 809 1 281 59 090

Årets nedskrivning för kreditförluster 17 704 306 18 010

Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster -12 593 -12 593

-4 013 -4 013

Utgående balans 31 december 2013 58 907 1 587 60 494


Årets nedskrivning för kreditförluster 18 695 18 695

Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster -10 542 -10 542

-27 158 -273 -27 431


Not 17 Obligationer och andra räntebärande värdepapper

2013 2012

Upplupet

anskaffn värde

Redovisat

värde*

Upplupet

anskaffn värde

Redovisat

värde*

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

- svenska bostadsinstitut 481 377 484 699 529 619 528 570

- övriga svenska emittenter 478 280 488 741 619 609 633 572

- icke finansiella företag 853 637 860 984 748 248 748 512

- finansiella företag 330 960 332 330 276 178 274 501

Summa 2 144 254 2 166 754 2 173 654 2 185 155

varav: Förlagsbevis 69 148 70 911 77 881 78 244

2 144 254 2 166 754 2 173 654 2 185 155

2 101 098 2 130 111

65 656 55 044

42 012 22 449

* i allt väsentlig är redovisat värde verkligt värde förutom investeringar som hålles till förfall om 48.983 tkr (73.909)

Gruppvis

värderade

osäkra

lånefordringar

Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger

nominella värden

Summa obligationer och andra räntebärande

värdepapper

Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger

nominella värden



gruppvis nedskrivning för homogena lånefordringar



varav: Noterade värdepapper på börs

Onoterade värdepapper

40

Not 18 Aktier och andelar 2013 2012

Övriga 1 160 797 793 443

Summa aktier och andelar 1 160 797 793 443

varav: Noterade värdepapper på börs 1 158 400 790 574

Onoterade värdepapper 2 397 2 869

Företag Antal Börsvärde

2013

Redovisat

värde

Aktier

Swedbank A-aktier 6 400 000 1 158 400 1 158 400

Fastighets AB Inedal 124 0 209

Sparbankernas Försäkrings AB 2 320 0 2 188

Summa 1 160 797

Företag Antal Börsvärde

2012

Redovisat

värde

Aktier

Swedbank stamaktier 3 051 593 387 552 387 552

Swedbank preferensaktier 3 178 407 403 022 403 022

Fastighets AB Inedal 124 0 209

Sparbankernas Försäkrings AB 2 732 0 2 660

Summa 793 443

Not 19 Materiella tillgångar

tkr Inventarier

Byggn. och

mark Totalt

Anskaffningsvärde


Förvärv 1 930 0 1 930

Avyttringar -163 0 -163



Förvärv 2 587 0 2 587

Avyttringar -9 829 0 -9 829


Avskrivningar


Årets avskrivningar 3 243 1 709 4 952

Avyttringar -163 0 -163



Årets avskrivningar 3 032 1 709 4 741

Avyttringar -9 806 0 -9 806


Nedskrivningar

Ingående balans 1 januari 2012 0 2 954 2 954

Utgående balans 31 december 2012 0 2 954 2 954

Ingående balans 1 januari 2013 0 2 954 2 954

Utgående balans 31 december 2013 0 2 954 2 954

Redovisade värden

1 januari 2012 8 956 54 845 63 801

31 december 2012 7 643 53 135 60 778

1 januari 2013 7 643 53 135 60 778

31 december 2013 7 175 51 426 58 601

41

Not 20 Övriga tillgångar 2013 2012

Positivt värde på derivatinstrument 2 380 2 320

Upplupna ränteintäkter på swappar 1 283 1 427

Förfallna räntefordringar 72 225

Övriga tillgångar 3 509 2 020

Summa 7 244 5 992

Not 21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Förutbetalda kostnader 2 926 3 339

Upplupna ränteintäkter 17 345 18 006

Swedbank Hypotek 9 968 9 490

Swedbank Robur Fonder 5 310 4 652

Swedbank Robur Försäkring 1 134 1 044

Tre Kronor Försäkring 304 237

Garantum Fondkommission 151 0

Summa 37 138 36 768

Not 22 Skulder till kreditinstitut

Svenska kreditinstitut

- svensk valuta 292 761 309 002

- utländsk valuta 111 198

Summa 292 872 309 200

Beviljad kontokredit i Swedbank AB (publ.) 500 000 500 000

Not 23 Inlåning från allmänheten

Allmänheten

- svensk valuta 6 473 889 6 306 167


Summa 6 485 588 6 351 267

Inlåningen per kategori av kunder

Offentlig sektor 258 683 250 196

Företagssektor 1 411 118 1 347 711

Hushållssektor 4 582 331 4 583 789

Varav: enskilda företagare 1 199 727 1 266 412

Övriga 233 456 169 571

Summa 6 485 588 6 351 267

Not 24 Upplåning från allmänheten

Postväxlar 12 953 15 428

Summa 12 953 15 428

Not 25 Övriga skulder

Negativt värde på derivatinstrument 15 971 27 426

Upplupna räntekostnader på swappar 7 026 6 162

Preliminärskatt räntor 8 314 14 432

Anställdas källskattemedel 1 175 1 085


Summa 41 103 57 781

42

Not 26 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2013 2012

Upplupna räntekostnader 7 079 10 378

Övriga upplupna kostnader 13 898 14 489

Summa 20 977 24 867

Not 27 Avsättningar

Pensionsavsättningar 635 459

Uppskjuten skatteskuld 10 739 11 100

Summa 11 374 11 559

Not 28 Obeskattade reserver

Överavskrivningar inventarier 1 844 1 802

Periodiseringsfond 0 34 511

Summa obeskattade reserver 1 844 36 313

Not 29 Eget kapital

För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital.

Bundet eget kapital

Bundet eget kapital får inte minskas genom vinstutdelning.

Reservfond

Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust.

I reservfonden ingår även belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden.

Fritt eget kapital

Fond för verkligt värde

Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som

kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen.

Balanserad vinst

Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets

resultat och fond för verkligt värde summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns

tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

Not 30 Ansvarsförbindelser och åtaganden

tkr nom belopp 2013 2012

Garantier

- Garantiförbindelser - krediter 152 318 121 640

- Garantiförbindelser - övriga 81 577 79 042

Summa 233 895 200 682

Åtaganden

- Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 969 651 842 985

- Lånelöfte 125 575 132 141

Summa 1 095 226 975 126

43

Not 31 Närstående relationer

Sammanställning över närståenderelationer

2013

Fordran Skuld Erhållen ränta Betald ränta Inköp av

per per tjänster

31 december 31 december

Till banken närstående personer

och företag 7 482 0 230 0 30

2012

Fordran Skuld Erhållen ränta Betald ränta Inköp av

per per tjänster

31 december 31 december

Till banken närstående personer

och företag 7 879 0 319 0 30

Närstående avser personer i bankens styrelse som kontrollerar företag som är kunder i banken.

Krediterna har föregåtts av sedvanlig kreditprövning. Samtliga transaktioner med närstående personer till banken är enligt

marknadsmässiga villkor.

Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning

Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner och lån till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10.

44

Not 32 Finansiella tillgångar och skulder

2013

Lånefordringar

och

kundfordringar

Investeringar

som hålles till

förfall

Finansiella

tillgångar som

kan säljas

Andra

finansiella

skulder

Derivat som

används i

säkrings-

redovisning

Summa

redovisat värde

Verkligt värde

Fin tillg som

bestäms

tillhöra denna

kategori

Innehav för

handels-

ändamål

Fin skulder som

bestäms tillhöra

denna kategori

Innehav för

handels-

ändamål

Utlåning till kreditinstitut 230 831 230 831 230 831

Utlåning till allmänheten 5 636 669 5 636 669 5 636 669

Förändring i verkligt värde på säkrat

belopp i portföljsäkring -11 150 -11 150 -11 150

Obligationer och andra räntebärande

värdepapper 34 710 48 983 2 083 061 2 166 754 2 166 771

Aktier och andelar 1 160 797 1 160 797 1 160 797

Övriga tillgångar 1 355 2 380 3 735 3 735

Upplupna ränteintäkter 17 345 17 345 17 345

Summa tillgångar 34 710 0 5 875 050 48 983 3 243 858 0 0 0 2 380 9 204 981 9 204 998

Skulder till kreditinstitut 292 872 292 872 292 872

In- och upplåning från allmänheten 6 498 541 6 498 541 6 498 541

Övriga skulder 7 026 15 971 22 997 22 997

Upplupna räntekostnader 7 079 7 079 7 079

Summa skulder och eget kapital 0 0 0 0 0 0 0 6 805 518 15 971 6 821 489 6 821 489

45

Finansiella tillgångar värderade

till verkligt värde via

resultaträkningen

Finansiella skulder värderade


resulträkningen

2012

Lånefordringar

och

kundfordringar

Investeringar

som hålles till

förfall

Finansiella

tillgångar som

kan säljas

Andra

finansiella

skulder

Derivat som

används i

säkrings-

redovisning

Summa

redovisat värde

Verkligt värde

Fin tillg som

bestäms

tillhöra denna

kategori

Innehav för

handels-

ändamål

Fin skulder som

bestäms tillhöra

denna kategori

Innehav för

handels-

ändamål

Utlåning till kreditinstitut 228 591 228 591 228 591


Förändring i verkligt värde på säkrat

belopp i portföljsäkring 6 359 6 359 6 359


värdepapper 23 515 73 909 2 087 731 2 185 155 2 184 953


Övriga tillgångar 1 652 2 320 3 972 3 972

Upplupna ränteintäkter 18 006 18 006 18 006

Summa tillgångar 23 515 0 5 594 941 73 909 2 881 174 0 0 0 2 320 8 575 859 8 575 657

Skulder till kreditinstitut 309 200 309 200 309 200

In- och upplåning från allmänheten 6 366 695 6 366 695 6 366 695

Övriga skulder 6 162 27 426 33 588 33 588

Upplupna räntekostnader 10 378 10 378 10 378

Summa skulder och eget kapital 0 0 0 0 0 0 0 6 692 435 27 426 6 719 861 6 719 861

46

Finansiella tillgångar värderade


resultaträkningen

Finansiella skulder värderade


resulträkningen

47

Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde

Verkliga värden för finansiella tillgångar och skulder som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade

priser. För övriga finansiella instrument använder sig banken av andra värderingstekniker. Banken använder

observerbara data i så stor utsträckning som möjligt. Finansiella instrument där handeln inte är frekvent och

det verkliga värdet därför mindre objektivt, krävs i varierande utsträckning att banken gör bedömningar bero-

ende på likviditet, koncentrationer, osäkerheter beträffande marknadsfaktorer, prisantaganden och andra

risker som påverkar ett specifikt instrument.

Verkliga värden kategoriseras i olika nivåer i en verkligt värde hierarki baserat på indata som används i vär-

deringstekniken enligt följande:

Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för identiska instrument

Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1. Denna ka-

tegori inkluderar instrument som värderas baserat på noterade priser på aktiva marknader för

liknande instrument, noterade priser för identiska eller liknande instrument som handlas på

marknader som inte är aktiva, eller andra värderingstekniker där all väsentlig indata är direkt

och indirekt observerbar på marknaden.

Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden. Denna kategori inkluderar alla instru-

ment där värderingstekniken innefattar indata som inte baseras på observerbara data och där

den har en väsentlig påverkan på värderingen.

Ytterligare information om antaganden som gjorts vid värdering till verkligt värde liksom kvantitativa upplys-

ningar om värderingar till verkligt värde och känsligheter framgår nedan.

2013

Tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

Tillgångar


värdepapper 2 052 115 65 656 2 117 771


Derivat 2 380 2 380

Summa 3 210 515 68 036 3 278 551

Skulder

Derivat 15 956 15 956

Summa 15 956 15 956

2012

tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

Tillgångar


värdepapper 2 056 202 55 044 2 111 246

Aktier och andelar 790 574 790 574

Derivat 2 320 2 320

Summa 2 846 676 57 364 2 904 140

Skulder

Derivat 27 426 27 426

Summa 27 426 27 426

48

Verkligt värde för finansiella instrument som inte värderas till verkligt värde

2013


verkligt

värde

Summa

redovisat

värde


Obligationer 14 098 35 000 49 098 48 983

Summa 14 098 35 000 5 625 519 5 674 617 5 674 502

In- och upplåning från

allmänheten 6 498 541 6 498 541 6 498 541

Summa 6 498 541 6 498 541 6 498 541

2012


verkligt

värde

Summa

redovisat

värde


Obligationer 38 707 35 000 73 707 73 909

Summa 38 707 35 000 5 346 692 5 420 399 5 420 601

In- och upplåning från

allmänheten

6 366 695 6 366 695 6 366 695

Summa 6 366 695 6 366 695 6 366 695

Metoder för bestämning av verkligt värde

Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de

finansiella instrument som redovisas i tabellerna ovan.

Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad

För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt

från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t.ex. courtage) vid

anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser

anskaffningstillfället med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation,

företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar fak-

tiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida

transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. Instrument som är noterade på en aktiv marknad åter-

finns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den

största delen av bankens finansiella instrument som löpande värderas till verkligt värde åsätts ett verkligt

värde med priser som är noterade på en aktiv marknad.

Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad

Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar banken fram det verkliga värdet genom att

använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på

marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Banken kalibrerar med

regelbundna intervall värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värde-

ringstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderings-

tekniker används för följande klasser av finansiella instrument; räntebärande värdepapper (när prisnoteringar

49

på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), aktier (när kursnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgäng-

liga), andra räntebärande tillgångar och skulder samt derivatinstrument. De tillämpade värderingsmodellerna

kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt

värde redovisas sedan löpande utifrån de förändringar som inträffat i de underliggande marknadsriskpara-

metrarna.

OTC-Derivat

Värderingsteknikerna för OTC-derivat utgörs av analys av diskonterade kassaflöden samt etablerade op-

tionsvärderingsmodeller. Värderingsmodellerna har utformats så att observerbara marknadspriser används

när sådana finns tillgängliga. I de fall som observerbara marknadspriser inte finns tillgängliga använder ban-

ken ej observerbara modellparametrar. Banken kalibrerar modellernas parametrar löpande efter jämförelser

mellan modellernas värde och utfallet av faktiska transaktioner på marknaden.

Det verkliga värdet för ränteswappar baseras på en diskontering av beräknade framtida kassaflöden enligt

kontraktets villkor och förfallodagar med utgångspunkt i marknadsräntan.

Valutaterminer värderas till verkligt värde genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade termins-

kursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden. Dis-

kontering görs till riskfri ränta baserat på statsobligationer.

Aktieindexobligationer Dessa värderas till verkligt värde via resultaträkningen. De är inte föremål för daglig handel på en aktiv marknad och det verkliga värdet har hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för respektive instrument. Räntebärande värdepapper, utlåning till allmänheten och in- och upplåning från allmänheten

Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas (i) med referens till finansiella

instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella

instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till (ii) framtida kassaflöden av kapitalbelopp

och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har

använts, beräknas framtida kassaflöden på den av bankledningen bästa bedömningen. Den diskonterings-

ränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen.

Kortfristiga finansiella tillgångar och skulder

För kortfristiga finansiella tillgångar och skulder görs ingen värdering till verkligt värde eftersom redovisat

värde är en rimlig approximation av verkligt värde. Dessa innehav återfinns i posterna utlåning till kreditinsti-

tut, övriga tillgångar, upplupna ränteintäkter, skulder till kreditinstitut, övriga skulder och upplupna räntekost-

nader. Onoterade aktier

Banken har innehav av onoterade aktier i Sparbankernas Försäkrings AB och Fastighets AB Inedal och re-

dovisas till anskaffningsvärde. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är

att det enligt bankledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering

som behöver göras på diskonteringsräntan. Banken har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i nå-

gon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunnat fastställas på

ett tillförlitligt sätt uppgår till 2.397 tkr (2.869 tkr).

50

Not 33 Viktiga uppskattningar och bedömningar

Viktiga bedömningar vid tillämpning av bankens redovisningsprinciper beskrivs nedan.

Klassificering av finansiella tillgångar och skulder

Bankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika katego-

rier:

Klassificering av finansiella tillgångar och skulder för ”handel” förutsätter att dessa motsvarar be-

skrivningen av finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel under redovisningsprinciper.

Finansiella tillgångar och skulder som banken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträk-

ningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts.

Klassificering av finansiella tillgångar som investering som hålles till förfall förutsätter att banken har

en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha tillgångarna till förfall i enlighet med vad som anges under

redovisningsprinciper.

Säkringskvalifikationer

Avgörande för att finansiella instrument ska kvalificera som säkringsrelation är att banken förväntar sig säk-

ringen ska vara högst effektiv över säkringsinstrumentets löptid.

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar

Nedskrivningar för kreditförluster

Nedskrivning för kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens

bästa uppskattning av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflö-

den görs en bedömning av motpartens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande

säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dess meriter och strategin med avseende på uppskattade kassa-

flöden som bedöms återvinningsbara.

Not 34 Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen Sparbanken Skaraborg AB har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett

samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2017-06-30.

Avtalet omfattar bl.a. förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB och förmedling av fond- och

försäkringssparande till Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB.

Banken har per 2013-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB till en total volym på 4.485

mkr (4.295 mkr). För detta har banken erhållit en provisionsersättning för 2013 på 19,9 mkr (19,2 mkr), som

redovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från

utbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner.

Till Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB har banken förmedlat fondsparande på 3.120 mkr

(2.589 mkr) och försäkringssparande på 844 mkr (731 mkr). För detta har banken erhållit 19,4 mkr (17,6

mkr) respektive 4,2 mkr (4,0 mkr) i provision. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och

försäkringsprovisioner som övriga provisionsintäkter. Provisionen för både fond och försäkring beräknas

utifrån utestående marknadsvärde dag för dag.

51

Not 35 Kapitaltäckning Kapitaltäckning För fastställande av bankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar. För bankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka bankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda bankens kunder. Reglerna innebär att bankens kapitalbas (eget kapital och eventuellt upptagna förlagslån etc.) med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapi-talkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med bankens kapitalutvärderingspolicy. Banken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras på

bankens riskprofil

identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan,

s.k. stresstester och scenarioanalyser,

förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt

ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar. Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med bankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeg-lar bankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kre-ditbeslut och investeringar alltid relateras till bankens aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett. Information om bankens riskhantering lämnas i not 3. Banken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapi-talkrav enligt 4 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering (FFFS 2007:5). Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på bankens hemsida www.sparbankenskaraborg.se Bankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare 1 i de nya kapitaltäckningsreglerna kan summeras på följande sätt med specifikationer enligt nedan följande avsnitt;

http://www.sparbankenskaraborg.se/

52

Kapitalbas

2013 2012

Primärt kapital enl specifikation nedan 888 451 922 545 Supplementärt kapital 281 531

112 896

Summa kapitalbas 1 169 982 1 035 441 I kapitalbasen har hänsyn tagits till styrelsens förslag till vinstdisposition Kapitalkrav

Kapitalkrav för kreditrisk, schablonmetoden 478 005 462 918 Kapitalkrav för operativa risker 43 778 38 502 Summa 521 783 501 420 Kapitaltäckningskvot 2,24 2,07 Primärt kapital

Redovisat eget kapital i balansräkningen (exkl. föreslagen vinstutdelning) 2 405 274 1 877 662 Periodiseringsfond (78 % därav) - 26 918 Avgår: - Uppskjutna skattefordringar - Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde

-140 -907 882

-121 -547 405

Avräkning aktier och andra tillskott (hälften därav) -608 801 -434 509 Summa primärt kapital 888 451 922 545 Supplementärt kapital Orealiserad vinst redovisad i Fond för verkligt värde 890 332 547 405 Avräkning av aktier och andra tillskott (hälften därav) -608 801 -434 509 Summa supplementärt kapital 281 531 112 896

Specifikation av kapitalkrav Kreditrisk enligt schablonmetoden

Exponeringar mot administrativa organ, icke-kommersiella företag samt trossamfund 502 1 251

Institutsexponeringar 12 495 10 560 Företagsexponeringar 330 433 323 901 Hushållsexponeringar 85 369 82 385 Exponeringar med säkerhet i fastighet 35 992 33 284 Oreglerade poster 2 681 1 271 Exponering mot säkerställda obligationer 3 092 3 076 Övriga poster

7 441 7 190 Summa kapitalkrav för kreditrisker 478 005 462 918 Operativa risker

Basmetoden

43 778 38 502 Summa kapitalkrav för operativa risker

43 778 38 502

Totalt minimikapitalkrav

521 783 501 420

53

Styrelsens underskrifter Härmed försäkras, såvitt vi känner till, att årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god

redovisningssed för bankaktiebolag. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i

verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild

av banken som skapats av årsredovisningen.

Skara den 17 mars 2014

Thord Gustavsson

ordförande

Barbro Mattsson

vice ordförande

Elisabet Stålarm

Claes Friberg

Maria Berghem Thord Haraldsson Lennart Pehrsson

Gerth Gustavsson

personalrepresentant

Yvonne Lundén

personalrepresentant

Leif Johansson

verkställande direktör

/Mirjam Stolpe Karlsson

administrativ chef

Årsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 17 mars 2014.

Bankens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 11 april 2014.

Revisorspåteckning

Vår revisionsberättelse har avgivits den 18 mars 2014

Ernst & Young AB

Stefan Persson

auktoriserad revisor

54

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Sparbanken Skaraborg AB

Org.nr 516401-0141

Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Sparbanken Skaraborg AB för 1 januari - 31 december 2013.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovis-ningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentlig-heter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständligheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Sparbanken Skaraborg AB finansiella ställning per 2013-12-31 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Sparbanken Skaraborg AB för 1 januari - 31 december 2013.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolags-lagen.

55

Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktie-bolagslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Skara den 18 mars 2014

Ernst & Young AB

Stefan Persson

Auktoriserad revisor

56

Företagsstyrning

Sparbanken Skaraborg AB ägs till 100 procent av Sparbanksstiftelsen Skaraborg.

För banken föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn

till bankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på för-

troende har utformningen av bankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med ko-

den som förebild i tillämpliga delar.

Tillsättning av styrelse, revisorer och verkställande direktör

Bankens årsstämma beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för banken.

Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande. Styrelsen utser verkställande direktör som

under styrelsens inseende ska leda verksamheten i banken.

Styrelsens sammansättning och arbete

Bankens styrelse består av tio ordinarie ledamöter, varav två personalrepresentanter och därjämte två

suppleanter för dessa. Av styrelsens ledamöter är fyra kvinnor.

Uppgifter om de personer som ingår i bankens styrelse återfinns på följande sida. Upplysningar om

ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen

och VD lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen.

Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrel-

seordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden,

rapportering till styrelsen samt delegering.

Styrelsens ordförande har ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och

att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl.a. till att styrelsen erhåller tillfredställande infor-

mation och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och

VD:s arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseleda-

möter.

De ärenden som behandlas i styrelsen följer aktiebolagslagen och styrelsens arbetsordning. Styrel-

sens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa bankens strategi,

verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa

års- och delårsbokslut, fastställa och ompröva policies och instruktioner för verksamheten, behandla

kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen

behandla rapporter härom.

Under 2013 har styrelsen sammanträtt vid 12 tillfällen. Vid styrelsesammanträdena har bl.a. års- och

delårsbokslut, riskanalys, intern kapitalutvärdering, strategiplan, budget, policys inom olika riskområ-

den, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang och revisions- och compliance rapporter be-

handlats. Bankens administrativa chef har varit sekreterare i styrelsen.

Styrelsen har under året även genomfört ett seminarium tillsammans med styrelsen i Sparbanksstiftel-

sen Skaraborg innehållande bland annat varumärkesfrågor/strategier, omvärlds- och framtidsfrågor

med fokus på nya regler och dess påverkan.

57

Bankens styrelseledamöter

Gustavsson, Thord, ordf. Kvänum

Mattsson, Barbro, v. ordf. Skara

Stålarm, Elisabet Axvall

Friberg, Claes Götene

Berghem, Maria Lundsbrunn

Haraldsson, Thord Nossebro

Pehrsson, Lennart

Vara

Johansson, Leif Broddetorp

Lundén, Yvonne * Vara

Gustavsson, Gerth * Skara

Ersättare:

Dahlstrand, Margareta * Kvänum

Arthursson, Henrik * Lidköping

* Personalrepresentant

Bankens revisor

Utsedd av årsstämman:

Ernst & Young AB med

Persson, Stefan som huvudansvarig Stockholm auktoriserad revisor

Kontorsförteckning

Besöksadress Telefon Telefax

Huvudkontor: Skaraborgsgatan 21 0511-281 00 0511-281 01

Avdelningskontor:

Skara Skaraborgsgatan 21 0511-281 00 0511-281 02

Vara Hotellgatan 2 0512-293 00 0512-293 01

Götene Annagatan 2 0511-34 65 00 0511-34 65 01

Nossebro Järnvägsgatan 3 A 0512-294 00 0512-294 01

Kvänum Storgatan 11 0512-579 20 0512-928 62

Telefonbanken 0511-280 00 0511-281 01

58

Bankens kontorsråd 2013-12-31

Skara:

Andersson, Bengt, ordf. Skara

Telefax

Bohlin, Jan-Olof Skara

Gustavsson, Anders Skara

Karlsson, Catarina Skara

Kroon, Magnus Göteborg

Lundgren, Lennart Skara

Bergh, Anton

Malmberg, Kristina

Skara

Skog, Camilla Skara

Warmark, Monica Axvall

Vara:

Andersson, Magnus, ordf. Vara

Andersson, Kenneth Vara

Andersson, Kristina Vedum

Johansson, Björn Tråvad

Johansson, Ulla Kvänum

Larsson, Ann-Marie Vedum

Nilsson, Kent Kvänum

Norin, Mats Kvänum

Svärd, Lennart Grästorp

Wernersson, Claes Kvänum

Götene:

Holgersson, Annette, ordf. Götene

Persson, Susanne Götene

Brånn, Arne Götene

Dalemo, Håkan Götene

Hansen, Timmy Götene

Vändal, Carina Götene

Lövgren, Emma Götene

Nossebro:

Johansson, Sven, ordf. Nossebro

Hermansson, Lennart Nossebro

Ivehag, Berit Nossebro

Landqvist, Karin Nossebro

Johansson, Ulf Nossebro

Larsson, Kent Nossebro

Persson, Per Nossebro

Åkesson, Inger Vårgårda

För andra banker är det här en obetydlig del av Sverige

För oss betyder den allt

Sparbanken Skaraborg AB, Skaraborgsgatan 21, Box 163, 532 22 SKARA Organisationsnummer 516401-0141, telefon 0511-281 00, telefax 0511-281 01

www.sparbankenskaraborg.se, e-post [email protected]

Documents

Årsredovisning 2013