ARM Flygvapnets Bassystem

Embed Size (px)

Citation preview

  • 7/30/2019 ARM Flygvapnets Bassystem

    1/3

    Arboga RobotmuseumFLYGVAPNETS BASSYSTEM

    (KRIGSFLYGFLT)

    2011-03-20 Sida 1(3)

    Ansvarig: Antero Timofejeff

    Fredrag om Flygvapnets bassystem (krigsflygflt) och

    olika militra museer p Arboga Robotmuseum

    Den 8 mars 2011 samlades 30 personer p Arboga Robotmuseum fr attlyssna p nr

    Anders Johnson berttade och visade bilder om flygvapnets utbyggnad avkrigsflygflt under beredskapstiden p 1940-talet bl a Flt 16Brattforsheden med ett triangelformat bansystem, taxibanor, ladvrn frflygplan samt pjsplatser fr bl a luftvrnskanoner. Det fanns d p dentiden 47 st krigsflygflt frn Flt 2 i Svdeborg i sdra Skne till detnordligaste Flt 34 Kalixfors strax sder om Kiruna.

    Ett r efter krigslutet intrffade tv faktorer som pverkade de svenskaflygbasernas utveckling: Kalla Kriget tiden brjade samt att atombombenblev en faktor att rkna med. Man brjade planera utbyggnad av baser i Bas60-systemet.

    Anders visade en bild ver Rommehed-basen p Google Earth som tcker enyta av ca 10 km x 5 km, en huvudbana med en lngd av 2 300 m x 40 mmed

  • 7/30/2019 ARM Flygvapnets Bassystem

    2/3

    Arboga RobotmuseumFLYGVAPNETS BASSYSTEM

    (KRIGSFLYGFLT)

    2011-03-20 Sida 2(3)

    Ansvarig: Antero Timofejeff

    uppstllningsplatser fr jaktflygplan under Trebodabgar i bdabanndarna som kallas FRAMOM (frmre klargringsomrde).

    Frn bannden gr en taxivg till ett omrde som kallas BAKOM (bakreklargringsomrde) ca 1-6 km frn huvudbanan med uppstllningsplatserfr flygplan och drifrn kan man fortstta till nsta omrde som kallas UOM(uppstllningsomrde) ca 6-8 km frn huvudbanan. Tanken med detta varatt sprida flygplanen s att man inte frlorade alla flygplan vid ett fientligtflyganfall.

    Nr flygvapnet i mitten av 1970-talet fick AJ37 VIGGEN och senare i brjanav 1990-talet JAS39 GRIPEN med sin korta start- och landningsstrcka skrvdes mjligheter att kunna landa och starta p kortbanor 800 m x 17 mmed hnsyn till nya yttckande vapen som en angripare kunde anvnda sigav. Detta bassystem kallades fr Bas 90. Anders visade ett exempel p: Flt40 Fllfors med huvudbana och med 3st kortbanor benmnda: B, C, D. Detbyggdes p basen ocks en bergtunnel fr skydd av flygplan.

    P 6 st av vra flottiljflygplatser (F8, F9, F13, F16 och F18) byggdesberghangarer fr skydd av jaktflygplan, dr man kunde frvara ca 60 stflygplan inne i berghangaren som hade en byggyta kring

    22 000 24 000 m2. Anders visade bilder frn berghangaren p F18Tullinge.

    Man byggde ocks en bergverkstad fr flygvapnet vid CentralaFlygverkstaden i Arboga (CVA).

    Efter en fikastund fortsatte fredraget med att Sune Gustafsson

  • 7/30/2019 ARM Flygvapnets Bassystem

    3/3

    Arboga RobotmuseumFLYGVAPNETS BASSYSTEM

    (KRIGSFLYGFLT)

    2011-03-20 Sida 3(3)

    Ansvarig: Antero Timofejeff

    berttade och visade bilder frn Marinmuseet i Karlskrona, bl a ligger drrobotbten Vstervik i vilken frhren skedde med ubtskaptenen frn denryska ubten U137 grundsttning den 28 okt 1981. Utanfr museet finnsocks Sveriges frsta ubt uppstlld Hajen sjsatt 1904.

    Nsta museum var Beredskapsmuseet strax norr om Helsingborg som skulleskydda in- och utloppet i resund med sina 4 st 15,2 cm kanoner, i museetvisas mnga olika typer av vapen frn pistoler och gevr till stora kanoner.

    Ett annat intressant museum r F10 flygmuseum i ngelholm dr det visas:militra flygplan, kringutrustning till flygplan, flygsimulatorer, missiler mm.

    Frden gr vidare norrut till Hemsn, en NO om Hrnsand dr det finns

    en tung KA (kustartilleri)-fstning, Hems fstning som betjnades av 320personer fr skydd av kustomrdet vid ngermanlven under Kalla Krigettiden. Anlggningen r atombombsskyddad insprngd i ett berg med 3stdubbelpipiga 15,2 cm kanoner med en rckvidd av 22 km, dessutom finns 2st fjrrstyrda 40 mm luftvrnsautomatkanoner fr skydd av anlggningenvid fientligt flyganfall, vl vrt ett besk.

    Nsta intressanta museum finns i Boden, Boden Fstning som bestr av 5 stbergfort som brjade byggas 1901, Boden Fstning kom till fr att stoppafientliga anfall av Sovjetunionen ver landgrnsen via Finland ochTornedalen vsterut. Besttningen i varje fort utgjordes av 230 till 280

    artillerister och 230 infanterister. De enskilda fortens huvudbevpningbestod av fyra st kanoner av kaliber 12 eller 15 cm, placerade i pansartorn,samt fyra st 8,4 cm kanoner i pansartorn, inne i fstningen fanns: stort kk,matsalar, sovsalar, stridsledningscentral, sjukstuga medoperationsmjligheter mm. Den 31 dec 1997 avlossades de sista skarpaskotten frn fortet ut mot sdra skjutfltet innan fstningen slutligen utgickur krigsorganisationen.

    Slutligen visade Sune bilder frn ett flygmuseum i Chile, dr det fannsmnga ovanliga flygplan att beskda, ocks ett intressant museum men detligger tyvrr lite fr lngt bort.