Embed Size (px)
Citation preview
• • • •
NORRKÖPINGS TIDNINGAR · LÖRDAG 15 OKTOBER 2005 STOLTA STAD · C9Redigering: Lotta Friman
Posten. I september 1954 öppnade Ljurabornas eget postkontor, beläget vid Ljuratorget.
• • • •
NORRKÖPINGS TIDNINGAR · LÖRDAG 15 OKTOBER 2005C8 · STOLTA STAD
De som flyttade in fick visa intyg från både nykterhetsnämnden och Anti-cimex. I år är det 50 år sedan Ljura stod färdigbyggt.
Dagens Stolta Stad är en hyllning. En hyllning till Ljura.
Det kan aldrig skrivas för mycket om stadsde-len Ljura. Ett eldorado för alla oss som växte upp där. I år har det gått 50 år sedan det gigantiska bygget var färdigt.
”Slaget om Ljura”Och en gång Ljurabo, alltid Ljurabo.
Den 8 augusti 1950 togs det första spadtaget av stadsfullmäktiges ordförande, Arvid Karlsson. Byggnationen hade föregåtts av en seg kamp om vem som skulle få bygga. Hyresbostäder gick segrande ur ”slaget om Ljura”, i konkurrens med bland andra de privata byggmästarna, Riksbyg-gen och HSB.
De sex första husen stod infl yttningsklara året efter. Tusentals personer stod i bostadskön och Ljura kom att bli synonymt med barnrika famil-jer, där många kom från en urusel bostadsstan-dard. Lyxen att få fl ytta in i moderna tvåor och treor var därför enorm.
För det vardagliga fanns det gott om service.
Ljura – lyxiga bostäder för folket
Närservice. Ljuratorget på en bild från 1954. Här fanns efterhand en rad butiker och ett apotek. Samt, sist, men inte minst, Kekonius konditori.
Småskolan. De tre första klasserna på Ljuraskolan gick i små paviljonger. Här återfi ns idag husen i Kardusen. Bilden från 1954.
Folkhem. De första husen stod färdiga 1951. Se-dan tog det fyra år innan den nya stadsdelen Ljura stod färdig.
Höghus. Taklagsfest på höghusen Tre stjärnor på Ljura i april 1959. ARKIVBILDEgen folkskola. Ljuraskolan under byggnation på en bild från hösten 1954.
Vid Ljuratorget fanns en stor livsmedelsbutik, en fi skaffär, sparbank, post, apotek och mindre butiker. Samt ett eget kondis, Kekonius. Vida be-römt på Ljura för ljuvliga potatisbakelser.
I andra änden, utmed Ljuragatan, låg Löt-stedts Livs. Upp mot S:t Johannes kyrka låg Kon-sum och en tobaksaffär.
Inbjudande gräsmattorHär fanns även en egen nybyggd folkskola och en park som fungerade som en grön lunga och oas. Vi hade även ett eget band, The Tigers, som alla på Ljura såg som sitt eget.
Parken stod fullbordad 1957, då med parklek, små lekstugor och uteduschar. Våra vidsträckta domäner innehöll stora inbjudande gräsmattor, ett par grusplaner, fi skdamm, en lång solmur och mängder med träddungar och buskage.
Utanför Ljura fanns Motorstadion och ridhu-set. Därefter kom smalspåret och därbortom, Ljura gård, och sedan Smedby. Rena landet.
Lektanterna Maja och GullanLjuraparken var tryggheten. Här fanns kompi-sarna och här fanns även lektanterna Maja och sedan Gullan. I parken kryllade det av ungar. I mitten på 1960-talet kunde Ljuraparken räkna in hela 53 000 besök av lekande barn. Rekord bland stadens alla lekplatser.
De enda gångerna som lugnet bröts var när busar som Koa och Varga låg och sköt på oss med luftgevär. Eller när de äldre killarna drog iväg för att kriga mot Okka-ligan eller Smedby-ligan.
Ljura universitetI parken uppfostrades vi av de äldre killarna. Det var vårt eget Ljura universitet. Och det var först i de sena tonåren som vi vågade oss ut från själva parken. Bortsett från skolgång i real- och yrkes-skolor eller IFK:s matcher på Idrottsparken var vi alltid trogna Ljura.
Någon gång blev det ett besök i Benkes korv-stånd vid Södra Promenaden. Då iklädda ut-svängda brallor, vita tennisskor och polotröjor. Eller möjligen skjortor med hög krage. I håret försökte vi se ut som idolerna i The Who.
Nå, hur var det nu med nykterhetsnämnden och Anticimex?
Jo, de infl yttande familjerna skulle kunna visa att det inte var några problem med spriten. Och att alla familjemedlemmar var fria från löss.
Det var då det. Idag lyfter jag på hatten för en vital 50-åring.
LASSESÖDERGRENReporter. 011-200 [email protected]
