Upload
others
View
4
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
ARBETSVERKTYG
Bedömningsfasen
Uppdaterad 2019-02-19
ARBETSVERKTYG I BEDÖMNINGSFASEN
Information
Samtycke
Nätverkskarta
Kontaktlista nätverket
Individuell intervju
Intervju närstående/resursperson
En vanlig dag
Kartläggning av livssituation QLS-100
CAN-S - Camberwell Assesment of Need (information)
WHODAS 2.0 - WHO Disability Assessment Schedule (information)
Min vardag – så fungerar den
Livsstil/livssituation
Manchester livskvalitetsskala (MANSA)
Checklista färdigheter och resurser (avsedd för CM)
Fokus familjeperspektiv – för samtal kring barnet
Samtal med barnet – om förälderns psykiska hälsa
Vanliga tankar hos anhöriga, vänner och personal
Analys av närståendeintervju (EE) (avsedd för CM)
Checklista Expressed Emotion (EE) (avsedd för CM)
Skattning av närståendes situation
Stressanalys
Checklista för stressminskning
Problemlösning med 6-stegsmetoden
Kontinuerlig skattning av problemområden
Psykiska funktionsnedsättningar (avsedd för CM)
Uppdaterad 2019-02-19
INFORMATION
Case management (vård- och stödsamordning) är en arbetsmetod som används inom
både kommunala och psykiatriska verksamheter.
Arbetssättet innebär att Du får hjälp av en Case Manager att samordna din vård och dina
stödinsatser utifrån kartlagda behov och önskemål.
Arbetsmetoden har fokus på återhämtning och rehabilitering i samverkan med andra
personer och myndigheter och följer ett visst program (Integrerad psykiatri, numera kallat
R-ACT, resursgrupps ACT). Arbetssättet syftar till att hjälpa Dig tillvarata dina resurser och
hjälpa Dig göra viktiga val för framtiden och komma över de hinder som kan finnas i Din
vardag.
Case Managern ger bland annat stöd vid kontakt med vårdgivare och myndigheter samt
bidrar till att olika typer av stöd samordnas. Anhöriga och/eller närstående ses som viktiga
resurser i detta arbete och erbjuds eget stöd om så behövs.
För att göra detta behöver du och din Case Manager träffas regelbundet och tillsammans
kartlägga förutsättningarna för Din återhämtning. Ni behöver också tillsammans och utifrån
Dina personliga mål utarbeta en plan för de insatser som behöver göras och gemensamt
anordna möten med de personer som på olika sätt är resurser och kan vara till Din hjälp
framöver.
Din Case Manager/vård och stödsamordnare är:
Namn och telefon: ...................................................................................................................
Mer information kan du få av din Case Manager eller på Kommunförbundet Skånes
och/eller Vårdgivare Skånes hemsidor:
www.kfsk.se/halsaochsocialvalfard/vard-och-omsorg/socialpsykiatri/2598-
www.vardgivare.skane.se/patientadministration/trycksaker/handbocker/case-management/
Uppdaterad 2019-02-19
Uppdaterad 2019-02-19
SAMTYCKE
Undertecknad har tagit emot information och samtycker till samarbete mellan berörda
myndigheter och parter samt ger min Case Manager/samordnare fullmakt att företräda
mig och vid behov föra min talan gentemot dessa då jag själv inte har möjlighet.
Detta samtycke kan när som helst återkallas av mig.
De berörda myndigheterna och parterna som detta samtycke gäller är:
……………………………………………........ .….………….....………………………………
……………………………………………...….. ..….………………….………………………...
……………………………………………….... ..........................……………………………..
…………………………………………............ ................................………………………… ………………………………………….…….... ....................................……………………… Datum: ................................................................
Namn: .................................................................................................... Personnummer: .................................................. Namnförtydligande: .............................................................................................................................................................................................
Samtycket återkallas för: .....................................................................................................................................................
............................................................................................................................................................................................. ............................................................................................................................................................................................. Datum:.......................................................................... Namn: ............................................................................................................... Personnummer: ....................................... Namnförtydligande: .............................................................................................................................................................
Uppdaterad 2019-02-19
Uppdaterad 2019-02-19
Datum:
Punkten i mitten symboliserar dig själv.
Skriv in de personer du har i ditt nätverk (både privata och professionella) samt
aktuella myndigheter.
Placera dem du träffar oftast närmast dig själv inom ringen, placera dem du träffar
sällan längst bort från dig själv utanför ringen.
Vilka personer är viktiga för dig?
Vem är ett gott stöd?
Vilka är trevliga att umgås med?
Vilka vill du träffa oftare?
Vilka är till besvär för dig?
Vilka vill du träffa mer sällan?
Familj Professionella
Vänner &
grannar
Andra
NÄTVERKSKARTA
Uppdaterad 2019-02-19
Uppdaterad 2019-02-19
KONTAKTLISTA NÄTVERKET
Datum: ..............................................................................................
Namn .......................................................................................................................................
Personnummer: ...........................................................................................
Adress......................................................................................................................................
.................................................................................................................................................
Telefon: ...................................................................................................................................
Mejladress:...............................................................................................................................
ANHÖRIGA:
Föräldrar: .................................................................................................................................
................................................................................................................................................
Make/maka/sambo: .................................................................................................................
Barn: ........................................................................................................................................
.................................................................................................................................................
Syskon: ...................................................................................................................................
.................................................................................................................................................
Annan anhörig/närstående: .....................................................................................................
.................................................................................................................................................
.................................................................................................................................................
KONTAKTER I KOMMUN OCH PSYKIATRI:
Case Manager: ........................................................................................................................
Psykiatrisk och kroppslig vård
Patientansvarig läkare (psykiatri) ............................................................................................
Kontaktperson (psykiatrisk öppen- och slutenvård) ................................................................
.................................................................................................................................................
.................................................................................................................................................
Vårdcentral/husläkare/Sjuksköterska: .....................................................................................
Uppdaterad 2019-02-19
Övriga vårdkontakter: ..............................................................................................................
.................................................................................................................................................
Kommun
Socialsekreterare/ biståndshandläggare: ................................................................................
.................................................................................................................................................
.................................................................................................................................................
Kontaktperson: ........................................................................................................................
.................................................................................................................................................
.................................................................................................................................................
VÄNNER OCH ANDRA AKTUELLA:
Vänner/grannar eller andra viktiga personer: ..........................................................................
.................................................................................................................................................
.................................................................................................................................................
.................................................................................................................................................
God man/Förvaltare: ...............................................................................................................
Hyresvärd: ...............................................................................................................................
Försäkringskassa (handläggare): ............................................................................................
Arbetsförmedlingen (handläggare): .........................................................................................
Arbetsgivare/arbetsrehabilitering: ...........................................................................................
Annan: .....................................................................................................................................
Uppdaterad 2019-02-19
Datum:
1. Beskriv dina besvär!
2. Vilken diagnos har dina besvär fått?
3. Anser du att den är rätt?
4. Hur påverkar dina besvär ditt dagliga liv?
5. Berätta om bakgrunden till dina besvär. När började de? Varför tror du att de kom?
6. Tycker du att du har tillräcklig kunskap om dina besvär?
7. Varierar besvären mycket från dag till dag? Vad tror du det beror på?
8. Vad får dig att må bra?
9. Vad får dig att bli glad?
10. Säg några positiva saker om dig själv.
11. Vad har du för intressen?
12. Vilka situationer eller händelser kan få dig att må sämre?
13. Vad gör du om du märker att du börjar må sämre?
14. Hur tror du andra ser på din situation?
INDIVIDUELL INTERVJU
Uppdaterad 2019-02-19
15. Har du någon gång känt dig särskilt utsatt eller diskriminerad?
16. Hamnar du ofta i konflikter? Vad brukar de i så fall handla om?
17. Har du familj/närstående? Hur tror du de ser på din situation och dina besvär?
18. Tar du hjälp av andra, t ex släkt eller vänner? Kan du tala med dem om dina besvär
eller problem?
19. Har du barn? (Om ja, komplettera med arbetsverktyg ”Fokus familjeperspektiv”)
20. Vad anser du om det stöd och den vård och behandling du får?
21. Har du någon medicin? Vad heter den? Vilken dos tar du?
22. Vilka fördelar respektive nackdelar kan din medicin ge?
23. Vad förväntar du dig av mig?
24. Hur ser du på framtiden? Hur har du det om fem år?
_______________________________________________________
Bra kompletterande frågor: Hur är din fysiska hälsa? Använder du några droger/alkohol? Använder någon i din omgivning alkohol eller droger? Vad har du för försörjning? Hur sover du? Hur ser dina matvanor ut? Rör du på dig regelbundet?
Uppdaterad 2019-02-19
Närstående: Datum:
1. Vilka svårigheter/besvär tycker du att din närstående/brukaren har?
2. Har din närstående/brukaren någon diagnos, i så fall vilken?
3. Vad vet du om denna diagnos? Behöver du information?
4. Varför tror du att din närstående/brukaren fått sina svårigheter/ besvär?
5. Kan ni prata om svårigheterna och diagnosen?
6. Vad får din närstående/brukaren att må bra?
7. Vad får din närstående/brukaren att bli glad?
8. Säg några positiva saker om din närstående/brukaren!
9. Vad har din närstående/brukaren för intressen?
10. Hur tror du andra ser på din närståendes/brukarens situation?
11. Varierar besvären mycket från dag till dag? Vad tror du det beror på?
12. Hur reagerar du när problem uppstår för din närstående/ brukare?
13. Hamnar ni ofta i konflikter? Vad brukar de i så fall handla om?
14. Hur märker du att han/hon börjar må sämre?
15. Vad tror du det är som påverkar försämringen?
16. Vad brukar du göra om du upptäcker försämring?
17. Även när din närstående/brukaren mår ganska bra kan det finnas vissa problem/
svårigheter. Vad kan detta vara?
18. Vet du hur du ska göra för att hjälpa din närstående/brukaren att klara av sina besvär?
19. Tycker du att det stöd och de insatser som din närstående/ brukaren får är tillräckliga?
INTERVJU NÄRSTÅENDE/RESURSPERSON
Uppdaterad 2019-02-19
20. Har han/hon någon medicin? Vilka är dessa?
21. Hur ser du på att din närstående/brukare tar medicin? För- och nackdelar med medicin?
22. Finns det några barn?
Om ja:
- Vet barnet/barnen om att din närstående/ brukaren är sjuk?
- Vet du om barnet/barnen har några frågor?
- Finns det stöd runt barnet/barnen om behov skulle uppstå?
23. Hur tror du att din närstående/brukare har det om fem år?
24. Vad tror du din närstående/ brukaren själv tänker om situation om 5 år?
25. Vad förväntar du dig av mig?
_______________________________________________
Bra kompletterande frågor:
Vilken hjälp tror du att din närstående/brukare behöver?
Hur mycket har din närståendes/brukares besvär påverkat dig och ditt liv?
Känner du skuld eller skam inför att din närstående är sjuk?
Har du fått den information du behöver?
Vilket stöd tycker du att du behöver för egen del?
Känner du dig delaktig och har du möjlighet att påverka din och din närståendes/brukares
situation?
Komplettera gärna intervjun med arbetsverktyget ”Skattning av närståendes situation”
Uppdaterad 2019-02-19
Datum:
AKTIVITETER
Vad brukar du göra en vanlig dag? Beskriv så noggrant du kan från när du stiger upp till du går och lägger dig.
Är det något du gör idag som du skulle vilja göra längre stunder eller oftare?
Finns det något du inte gör idag som du skulle vilja göra?
Vad hindrar dig göra det du vill?
EN VANLIG DAG
Uppdaterad 2019-02-19
PLATSER
Var brukar du vara på dagarna?
Finns det någon plats du är på idag som du skulle vilja besöka längre stunder eller oftare?
Finns det någon plats du inte är på idag som du skulle vilja besöka?
Vad hindrar dig besöka de platser där du vill vara?
PERSONER
Vem brukar du vara tillsammans med på dagarna?
Finns det någon du vill träffa oftare?
Finns det någon du vill träffa mindre ofta?
Vad hindrar dig träffa dem du vill?
Uppdaterad 2019-02-19
Datum:
BOSTAD
Bostadens storlek
Ljus
Värme/el
Varmvatten
Kök
Toalett
Bad/dusch
Bostadens
utseende
Lugn och ro
Avskildhet
HUSHÅLL & HYGIEN
Inköp Kost och matvanor Hygien Kläder Tvätt Städning
Sopor
FRITID Samvaro med människor Teater Hobbys Bio TV/radio Musik Dans Konst Läsa tidningar Läsa böcker Gå på kurser Idrott Motion Naturupplevelser Resor/semester
KONTAKTER
Kontakt med mamma
Kontakt med pappa
Kontakt med sambo/make/maka
Kontakt med barn
Kontakt med övrig släkt
Kontakt med vänner av samma kön
Kontakt med vänner av motsatt kön
Sexuell kontakt
Kontakt med personal
Kontakter via internet
Kartläggning av livssituation QLS-100 Ringa in det du inte är nöjd med i ditt liv just nu
BOENDEMILJÖ
Grannar
Gång/cykelväg
Gator
Gatubelysning
Trygghet
Diskriminering
Miljöföroreningar
RELIGION/TRO
Religiösa upplevelser Religiös samvaro
OFFENTLIG SERVICE
Offentliga färdmedel
Post/banker
Telefon
Affärer
Internetbaserade tjänster
Uppdaterad 2019-02-19
FYSISK HÄLSA
Min kroppsliga hälsa
Tandhälsa
Min vikt
Kontakt med sjukvården
PSYKISK HÄLSA
Min psykiska hälsa
Sömn
Terapi
Medicinering
Information
Kontakt med psykiatrisk vård
Kontakt med socialpsykiatri
ARBETE/SYSSELSÄTTNING
Arbetsuppgifter
Arbetets meningsfullhet
Krav som ställs
Arbetsmiljön
Saknar arbete
Saknar sysselsättning
INRE UPPLEVELSER
Inre harmoni Glädje över livet Kunna uppnå livsmål Känna sig behövd Känsla av identitet Självtillit Frihet Uppleva kärlek Bli förstådd av andra Ensamhet
BEHOV AV STÖD Bo med andra Hjälp av andra Hjälp av släkt Stöd med vardagssysslor Stöd med att sköta pengar Stöd vid resor
HUR TYCKER DU ATT DITT LIV ÄR JUST NU?
Sätt ett kryss på linjen där du befinner dig just nu
Bästa tänkbara livssituation
Sämsta tänkbara livssituation
ALKOHOL/DROGER ELLER ANNAN TYP AV MISSBRUK
Eget problem
Annan person har problem
ANNAT SOM ÄR OTILLFREDSSTÄLLANDE
BEROENDE
Behöva bo med andra
Behöva resehjälp
Behöva hjälp med att sköta pengar
Behöva hjälp av släkt
Behöva hjälp av andra
EKONOMI
Bidrag
Sjukbidrag/Pension
Inkomst av arbete
Utgifter
Uppdaterad 2019-02-19
CAN-S - Camberwell Assement of Need
CAN-S konstruerades ursprungligen av PRiSM-teamet vid Institute of Psychiatry i London
som ett skattningsverktyg för att identifiera tillfredsställda och otillfredsställda behov samt
nöjdhet. De svenska versionerna av CAN-skattningsverktyget är utvecklat och utprövad av
psykolog Bo G. Ericson, Jönköping.
CAN-S Standardversionen kan användas för alla klientgrupper undantaget barn och vuxna
med intellektuell funktionsnedsättning och psykisk utvecklingsstörning.
CAN-Ä Versionen för äldre används när det finns behov av svar på tilläggsfrågorna som
finns i denna version. För äldre kan vissa områden i CAN-S vara mindre aktuella och andra
problemområden behövas.
CAN-U/I Versionen CAN U/I används för vuxna med psykisk utvecklingsstörning och
intellektuell funktionsnedsättning.
CAN-RPS Versionen används främst på enheter/institutioner som ansvara för klienter
dömda till rättspsykiatrisk vård eller är intagna på fängelse. Versionen kan användas för
klienter som har ett avvikande beteende som riskerar att drabba andra personer.
CAN-M Versionen CAN-M riktad till gravida kvinnor och mödrar med allvarliga psykiatriska
symtom där problem kan uppkomma i relationen till barn och närstående.
Samtliga CAN-versioner har översatts till svenska, anpassats till svenska förhållanden. Till
varje CAN-version finns en förkortad version, kortversionerna används då man av olika skäl
inte tycker sig behöva den kompletta skattningen.
Svensk copyright för CAN-versionerna innehas av Psykologisk Konsult AB/Bo G. Ericson,
leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, Jönköping
Mer information om CAN versionerna finns på
www.psykologiskkonsult.se/markdown/
Uppdaterad 2019-02-19
Uppdaterad 2019-02-19
WHODAS 2.0 – WHO Disability Assessment Schedule
Världshälsoorganisationens formulär för bedömning av funktionshinder WHO Disability
Assessment Schedule (WHODAS 2.0) är ett generiskt bedömningsinstrument som utgör en
standardiserad metod för mätning av hälsa och funktionshinder över kulturgränser. Det är
baserat på en omfattande uppsättning av frågor i ICF (Internationell klassifikation av
funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) som är tillräckligt tillförlitliga och känsliga för
att kunna mäta förändring efter en specifik intervention. Känslighet för förändring testas
genom att samma individ bedöms före och efter interventionen. En serie systematiska
fältstudier utfördes för att fastställa instrumentets tvärkulturella användbarhet, reliabilitet
och validitet samt dess användbarhet inom hälso- och sjukvårdsforskning. WHODAS 2.0
visade sig vara användbart för att mäta nivåer av hälsa och funktionshinder hos den
allmänna populationen och för att mäta klinisk effekt och produktivitetsvinst till följd av
interventioner.
WHODAS 2.0 delar in funktionstillstånd i sex livsdomäner (3):
• Domän 1: Kognition – att förstå och kommunicera.
• Domän 2: Förflyttning – att röra och förflytta sig.
• Domän 3: Personlig vård – att sköta sin hygien, klä sig, äta och vara ensam.
• Domän 4: Relationer – att vara tillsammans med andra människor.
• Domän 5: Dagliga aktiviteter – aktiviteter relaterade till hushållet, på fritiden, arbetet eller i
skolan.
• Domän 6: Delaktighet – att delta i aktiviteter tillsammans med andra och att vara delaktig i
samhället.
Hela mätningsinstrumentet med instruktioner för hur den används finns bland annat på
socialstyrelsens hemsida:
www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-5-1
Uppdaterad 2019-02-19
Uppdaterad 2019-02-19
Datum:
Tänk efter hur du haft den senaste månaden.
Välj en siffra mellan 1 -10 för att skatta hur du tycker det fungerar.
Siffran 1 om det inte alls fungerar och siffran 10 om det fungerar mycket bra.
1. Jag kan handla och tillaga mat
1---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 10
Inte alls Mycket bra
2. Jag äter lagad mat varje dag
1---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 10
Inte alls Mycket bra
3. Jag kommer ut på aktiviteter varje vecka
1---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 10
Inte alls Mycket bra
4. Jag håller ordning hemma
1---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 10
Inte alls Mycket bra
5. Jag tvättar mina kläder
1---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 10
Inte alls Mycket bra
6. Jag tvättar mig och borstar tänderna varje dag
1---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 10
Inte alls Mycket bra
MIN VARDAG så fungerar den
Uppdaterad 2019-02-19
7. Jag betalar mina räkningar och har pengar över till mat och annat
1---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 10
Inte alls Mycket bra
8. Jag har en hobby eller fritidsaktiviteter som jag är nöjd med
1---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 10
Inte alls Mycket bra
9. Jag har något att göra på dagarna som intresserar mig
1---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 10
Inte alls Mycket bra
10. Min kropp mår bra
1---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 10
Inte alls Mycket bra
11. Jag mår psykiskt bra
1---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 10
Inte alls Mycket bra
12. Jag har någon att prata med
1---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 10
Inte alls Mycket bra
13. Jag åker buss/bil/cyklar eller går dit jag vill
1---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 10
Inte alls Mycket bra
14. Jag trivs med hur jag har det
1---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 10
Inte alls Mycket bra
Uppdaterad 2019-02-19
Datum:
Vem diskuterar du dina personliga mål och problem med? .................................................... ................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................. Vem skulle du vilja diskutera dina personliga mål och problem med? .................................... ................................................................................................................................................. .................................................................................................................................................
Uppskatta det sociala stöd som du har tillgång till (ringa in det alternativ som passar bäst)
Familj och andra vill och kan samarbeta med dig. 4
Familj och andra är intresserade av att stödja dig, men har inte möjlighet i den utsträckning som du behöver.
3
Stöd skulle kunna vara tillgängligt, men är svårt att mobilisera. 2
Visst stöd kan mobiliseras, men bara i begränsad omfattning. 1
Socialt stöd från familj och närstående saknas helt. 0
Vilka intressen har du? ............................................................................................................ ................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................. Hur fungerar din kosthållning? ................................................................................................ ................................................................................................................................................. .................................................................................................................................................
LIVSSTIL/LIVSSITUATION
Uppdaterad 2019-02-19
Utövar du någon fysisk aktivitet? ............................................................................................ ................................................................................................................................................. Hur sover du på nätterna? Vaknar du utvilad? ........................................................................ ................................................................................................................................................. .................................................................................................................................................
Hurdan är din livskvalitet? (ringa in alternativ)
Mycket hög 4
Hög 3
Varken hög eller låg 2
Låg 1
Mycket låg 0
Hur tillfredsställd är du med din kroppsliga hälsa? (ringa in alternativ)
Mycket tillfredsställd 4
Tillfredsställd 3
Varken tillfredsställd eller otillfredsställd 2
Otillfredsställd 1
Mycket otillfredsställd 0
Hur tillfredsställd är du med din psykiska hälsa? (ringa in alternativ)
Mycket tillfredsställd 4
Tillfredsställd 3
Varken tillfredsställd eller otillfredsställd 2
Otillfredsställd 1
Mycket otillfredsställd 0
Uppdaterad 2019-02-19
Namn: Datum:
Alla frågor ska ställas varje gång formuläret används.
Frågor som är markerade * graderas enligt tillfredsställelseskalan.
1.* Hur tillfredsställd är du i dag med ditt liv som helhet?
2.* Hur tillfredsställd är du med ditt arbete (skyddat arbete/ arbetsträning/ utbildning som din huvudsakliga sysselsättning)? eller
Hur tillfredsställd är du med att vara arbetslös/pensionerad?
3.* Hur tillfredsställd är du med din ekonomiska situation?
4. Har du någon du skulle vilja kalla ”en nära vän”? Ja = 1, Nej = 2
5. Har du träffat någon vän den senaste veckan? (besökt/ fått besök av en vän eller träffat en vän utanför ditt hem/arbete)? Ja = 1, Nej = 2
6.* Hur tillfredsställd är du med antalet och kvaliteten på dina vänner?
7.* Hur tillfredsställd är du med dina fritidsaktiviteter?
8.* Hur tillfredsställd är du med ditt boende?
9. Har du under det senaste året anklagats för något brott? Ja = 1, Nej = 2
10. Har du under det senaste året varit utsatt för fysiskt våld? Ja = 1, Nej = 2
11.* Hur tillfredsställd är du med din personliga säkerhet?
12.* Hur tillfredsställd är du med de människor du bor med?
eller om du bor ensam: Hur tillfredsställd är du med att bo ensam?
13.* Hur tillfredsställd är du med ditt sexliv?
14.* Hur tillfredsställd är du med din relation till din familj?
15.* Hur tillfredsställd är du med din fysiska hälsa?
16.* Hur tillfredsställd är du med din psykiska hälsa?
Tillfredsskala *
1 2 3 4 5 6 7
Kunde inte
vara värre
Missnöjd Oftast
missnöjd
Både och Oftast nöjd Nöjd Kunde inte
vara bättre
Manchester livskvalitetsskal (MANSA)
Uppdaterad 2019-02-19
Uppdaterad 2019-02-19
CHECKLISTA färdigheter & resurser (avsedd för CM)
FÄRDIGHETER RESURSER
Vilja till förändring Arbete, sysselsättning
Mod Släkt
Uthållighet Arbetskamrater
Initiativförmåga Utbildning
Självständighet Ekonomi
Noggrannhet Telefon
Problemlösning Dator
Reflektionsförmåga Barnomsorg
Toleransförmåga Språkkunskaper
Kunna skapa rutiner Humor
Förmåga att koppla av Boende
Komma i tid Vänner
Koncentrationsförmåga Vänner i fritidsaktiviteter
Inlärningsförmåga Familj
Instruktionsförståelse Transportmedel
Samarbetsförmåga Stödpersoner
Stresstålighet Mediciner
Samspela med andra Kläder
Kreativitet Möbler
Lugn Husdjur
Uppdaterad 2019-02-19
Uppdaterad 2019-02-19
Datum:
Vad tror föräldern att barnet vet, förstår eller tänker om förälderns sjukdom?
.................................................................................................................................................
.................................................................................................................................................
.................................................................................................................................................
Hur har man pratat med förälderns sjukdom med barnet?
.................................................................................................................................................
.................................................................................................................................................
.................................................................................................................................................
Vad har barnet sett och upplevt?
.................................................................................................................................................
.................................................................................................................................................
.................................................................................................................................................
Finns det någon oro kring barnet?
.................................................................................................................................................
.................................................................................................................................................
.................................................................................................................................................
Olika förebyggande insatser finns som t ex: Föra barnen på tal www.anhoriga.se/anhorigomraden/barn-som-anhoriga/intressanta-exempel/metoder-for-stod/fora-barnen-pa-tal/
Familjeintervention www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarbete/beardslees
Föräldragrupp www.vard.skane.se/psykiatri-skane/bli-delaktig/barn-som-anhorig/ Ta gärna kontakt med psykiatrins barnombudssamordnare eller kommunernas
anhörigsamordnare för mer information
FOKUS FAMILJEPERSPEKTIV för samtal kring barnet
Uppdaterad 2019-02-19
Uppdaterad 2019-02-19
Ibland kan det vara svårt som Case Manager att veta vilken typ av frågor man kan/bör
ställa till ett barn.
Det viktigt att prata med ett språk som är adekvat för barnets ålder. Ju yngre barn desto
mer konkret måste man vara samt använda ett bekant språk.
Det är samtidigt viktigt att bekräfta att barnets upplevelser av vad den sett, hört, känt och
tänkt är riktiga och hjälpa till att ge en förklaring till upplevelsen.
Barnet behöver känna att det finns en lösning i samtalet så att framtiden blir möjlig.
Exempel ”Mamma är trött och ledsen just nu men det finns en tid bokad till hennes doktor
som ska hjälpa henne att må bättre”.
Uppmuntra alltid barnet att ta upp ämnet när de själv vill prata om det som är svårt.
Barnet måste också få veta att det inte är hans/hennes fel att föräldern är sjuk och att
han/hon aldrig är ensam!
Det är viktigt att förbereda sig med information om den vuxnes sjukdom/sjukdomar om
barnet inte vet så mycket eller vill veta mera.
.......................................................................................
Frågor till barnet:
Vad vet du om din mammas/pappas sjukdom?
Hur påverkar mammas/pappas sjukdom dig hemma?
Hur har du det i skolan och på fritiden?
Har du någon annan vuxen att vända dig till?
Lästips!
www.anhoriga.se/Global/BSA/Dokument/Material_och_webbplatser/Vad_ar_det_med_vara
_foraldrar_webb.pdf
www.anhoriga.se/anhorigomraden/barn-som-anhoriga/for-barn-
ungdomar/broschyrer/broschyrer-om-psykisk-ohalsa-for-barn-unga/
SAMTAL MED BARNET om förälderns psykiska hälsa
Uppdaterad 2019-02-19
Uppdaterad 2019-02-19
Datum:
TANKE stämmer ofta
stämmer ibland
stämmer inte
Om hon/han skärpte sig mer skulle det gå mycket bättre
Är slarvig med sin ekonomi
Bryr sig inte om att komma i tid
Bryr sig inte om viktiga saker
Har gett upp, försöker inte längre
Tycker bara synd om sig själv
Borde kunna sköta saker bättre
Jag förstår mig inte på honom/henne
Vill ha allt genast, kan inte vänta på saker och ting
Tänker inte själv, det måste jag göra
Är oartig och tackar sällan för saker
Försöker inte komma ihåg saker
Blir orolig för minsta småsak
Tänker inte på sin familj
Tänker aldrig på hur jag har det
Struntar i hygien och städning
Vill inte lyssna på mig
Klagar jämt på att det är tråkigt, men gör inget åt det
Tar ingen hänsyn till att jag är trött
Hittar på besvär för att slippa göra saker
VANLIGA TANKAR hos anhöriga, vänner och personal
Uppdaterad 2019-02-19
Uppdaterad 2019-02-19
ANALYS AV NÄRSTÅENDEINTERVJU (EE) (avsedd för CM)
Närstående ...........................................................................................................................................
Instruktion:
Utifrån vad som framkommit i exempelvis Närståendeintervju, markera med Högt/Lågt för högt respektive lågt känsloklimat hos närstående. Det finns möjlighet att förtydliga närståendes känsloklimat genom att skriva egna kommentarer.
Närståendes känsloklimat Högt/Lågt Egna kommentarer
1. Kritiska kommentarer
2. Fientlighet
3. Känslomässigt överengagemang
(oftast kontroll eller överbeskydd)
4. Positiva kommentarer
5. Värme
Tips! Om någon av punkterna 1-3 är hög behövs troligtvis kunskap, information och/eller träning i
olika förmågor, företrädesvis för brukaren och närstående tillsammans.
Gör gärna en plan för genomförande.
Uppdaterad 2019-02-19
Uppdaterad 2019-02-19
CHECKLISTA
EXPRESSED EMOTION (EE) (avsedd för CM)
Hög EE Låg EE
Öppen kritik
Aggressiv
Fientlig
Subjektiv
Konfrontativ
Indirekt kommunikation
Motstridiga meddelanden
Svårt att hantera stress
Vill förändra, tjatar
Ser inte förmågor
Inkonsekvent, oförutsägbar
Överdrivet omhändertagande
Problemlösande, förstående
Lugn
Empatisk
Objektiv
Undviker konfrontation
Direkt kommunikation
Tydliga meddelanden
Kan hantera stress
Accepterande
Ser resurser och möjligheter
Konsekvent, förutsägbart
Ger ansvar, ger en chans
METODER ATT SÄNKA HÖGT EE
Undervisning om funktionsnedsättningen
Kommunikationsövningar med anhöriga
Formulera tydliga mål, kort- och långsiktiga
Problemlösningar med anhöriga
Sociala färdighetsövningar/social skills
Lära känna till tidiga varningstecken
Handledning för personal
Uppdaterad 2019-02-19
Uppdaterad 2019-02-19
Närstående: Datum:
Vilken påfrestning har du känt på grund
av din närståendes psykiska problem?
Så här fyller du i!
Ett kryss längst ner på strecket representerar känslan av största möjliga påfrestningen för dig.
Ett kryss längst upp representerar ingen känsla av påfrestning.
Sätt ett kryss på strecket där du tycker att du befinner sig just nu. Tänk senaste månaden.
Din medverkan är helt frivillig och din närstående kommer att få ta del av din skattning med
syfte att kunna diskutera hur din situation ser ut.
Ingen känsla av påfrestning
Känsla av största möjliga påfrestning
SKATTNING AV NÄRSTÅENDES SITUATION
Uppdaterad 2019-02-19
Uppdaterad 2019-02-19
Namn: Datum:
Situationer jag kan känner mig stressad av:
Platser jag kan bli stressad av:
Personer jag kan bli stressad av:
STRESSANALYS
Uppdaterad 2019-02-19
Vad kan jag göra för att undvika/klara av stress?
Vad kan andra personer göra för att hjälpa mig i stressiga situationer?
Övrigt som stressar/påverkar mig:
Uppdaterad 2019-02-19
CHECKLISTA FÖR STRESSMINSKNING
• Motion
• Våga/orka säga nej till krav
• Stödsamtal med personal
• Vila en kort stund på dagen
• Skriva kom-ihåg-listor
• Spela eller lyssna på musik
• Planera in glädjande framtida aktiviteter
• Vara i naturen
• Diskutera ditt veckoschema med någon du litar på
• Träna dig att uppmärksamma vackra och intressanta saker i din omgivning
• Leka/passa/sköta husdjur
• Göra något som gläder andra
• Gå på bio/konserter/teater
• Bejaka dina brister (t ex att man är intryckskänslig)
• Promenader
• Delta i gruppverksamhet
• Bara lyssna intresserat till andra (utan att behöva säga så mycket)
• Läsa böcker
• Avslappning
Uppdaterad 2019-02-19
Uppdaterad 2019-02-19
Steg 1. Vad är problemet? Omformulera till ett mål. Låt alla säga sin åsikt och ställa frågor. Kom
överens om och skriv ner målet eller problemet.
..............................................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................................
Steg 2. Lista upp alla möjliga lösningar. Skriv ner alla idéer. Det finns inga ”dåliga” eller ”dumma”
lösningar. Skriv ner alla förslag utan att diskutera för- och nackdelar.
..............................................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................................
Steg 3. Gå snabbt igenom listan och ta upp de största för- och nackdelarna med
lösningarna. Skriv ingenting och jämför inte lösningarna.
...............................................................................................................................................................
...............................................................................................................................................................
...............................................................................................................................................................
...............................................................................................................................................................
Steg 4. Välj den lösning som är lättast och genomförbar. (tid, kunskaper, material, pengar)
...............................................................................................................................................................
...............................................................................................................................................................
Steg 5. Planera för hur lösningen skall genomföras. Vem gör vad? Vad gör vi om det blir
svårigheter? Hur gör vi? När ska vi vara klara? Behövs övning?
...............................................................................................................................................................
...............................................................................................................................................................
...............................................................................................................................................................
...............................................................................................................................................................
...............................................................................................................................................................
Steg 6. Utvärdera och följ upp hur det gått att genomföra planen. Vad har gått bra? Vad har
gått mindre bra? Vad behövs för att komma vidare? Försök någon annan lösning om den första inte
fungerat. Håll på tills målet uppnåtts på ett tillfredställande sätt.
Datum för uppföljning av planen: ............................................................................................
PROBLEMLÖSNING MED
6-STEGSMETODEN
Uppdaterad 2019-02-19
Uppdaterad 2019-02-19
Namn: Datum:
Välj problemområde som du vill jobba med och följa upp
Problemområden kan vara t ex problem med symtom, svårigheter i dagliga livet eller familjebörda/stress/belastning.
Skattning: 0=Inget/inga, 1=lätt, 2=måttlig, 3=svår Problemområde:
3
2
1
0
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14
Problemområde:
3
2
1
0
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14
Problemområde:
3
2
1
0
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14
KONTINUERLIG SKATTNING AV PROBLEMOMRÅDEN
Uppdaterad 2019-02-19
Uppdaterad 2019-02-19
PSYKISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Om en brukare har psykisk funktionsnedsättning syns det oftast inte utanpå. Svårigheterna
påverkar dock fungerandet i vardagen på ett negativt sätt. Upprepade studier visar att om
omgivningen har en uppfostrande och kritisk attityd går det avsevärt sämre för brukaren.
Denna attityd kommer ofta av att man tycker att brukaren borde klara mer än vad han/hon
faktiskt gör. Funktionsnedsättningar är inte bestående utan med anpassat stöd och träning
förbättras möjligheten till återhämtning.
Funktionsvariation är ett nytt begrepp som beskriver förmågor oberoende av
funktionsnedsättning i stället för enskilda funktionsnedsättningar eller svårigheter som
orsakas av en viss funktionshindrande miljö. Vi måste skapa förutsättningar för att en
förändring ska kunna äga rum.
Svårigheter som kan tyda på kognitiv funktionsnedsättning
- Misslyckas personen med enkla uppgifter som rimligtvis inte borde vara
problematiska?
- Finns det en skillnad i hur en person kan uttrycka sig om en viss sak och hur hen
faktiskt har klarat av att utföra den?
- Isolerar personen sig från socialt umgänge?
- Har personen svårt att komma igång/ta initiativ?
- Har personen svårt att klara av att sköta sitt hem?
- Har personen svårt att klara sin personliga hygien?
- Begår personen impulshandlingar som orsakar svårigheter?
- Har personen svårigheter att sköta sin ekonomi?
- Tappar personen lätt tråden i aktiviteter eller samtal och har svårt att hitta tillbaka?
- Gör personen sina aktiviteter extremt långsamt och/eller samtalar mycket långsamt?
- Skiftar personen i sin uppmärksamhet?
- Har personen svårt att skifta uppmärksamhet till nya saker?
- Har personen misslyckats gång på gång med en viss uppgift utan att tyckas lära sig
av sina erfarenheter?
- Verkar personen ha svårt att sätta sig in i andras känslor och uppfattningar?
- Har personen svårt att kommunicera med andra?
- Har personen ett avvikande kroppsspråk?
- Fungerar personen påtagligt sämre vid stress eller tidsnöd?
Uppdaterad 2019-02-19
Exekutiva funktioner
Funktionsnedsättning Vad kan underlätta
Svårighet att planera handlingar Tidsuppfattning Orsak och verkan Motivera sig själv och ta initiativ Svårt att göra saker automatiskt eller spontant
Struktur på vardagen med exempelvis sömn, aktivitet och mat Förutsägbarhet Struktur, använd gärna schema. Tydlig bild av det personliga målet Hjälp ofta till med att motivera Se att klienten faktiskt behöver hjälp, uppfostra inte!
Svårigheter i abstrakt tänkande
Funktionsnedsättning Vad kan underlätta
Svårt att först ordspråk och liknelser Svårt att se likheter mellan olika situationer, allt blir detaljer Svårt att lära sig av sina misstag Svårt att sätta sig in i situationer men aldrig upplevt
Hjälp personen att se de övergripande sambanden Hjälp personen att dra slutsatser av sina erfarenheter Klart språk, inga liknelser
Minnesfunktioner
Funktionsnedsättning Vad kan underlätta
Kunna plocka fram rätt saker ur minnet och att kunna använda det man kan i en ny situation.
Hjälp mellanminnet: Upprepa, sammanfatta, skriv!! Ge brukaren tid att minnas Använd påminnelser och tecken
Theory of mind
Funktionsnedsättning Vad kan underlätta
Kunna se saker ur ett annat perspektiv Förstå hur andra tänker. Att se sig själv i en situation där man inte är just nu.
Förklara tydligt: När du gör så blir jag ledsen Öva viktiga sociala situationer som att säga hej, tacka, tänka på att andra kan bli sårade, m.m. Använd gärna verktyg för problemlösning.
Centrala sammanhang
Funktionsnedsättning Vad kan underlätta
Känna igen ansikten. Tolka mimik och kroppsspråk. Svårt att förstå vad som händer i en social situation. Svårt att förstå andras reaktioner.
Hjälp personen att se meningen i dagliga handlingar Skapa meningsfulla sammanhang Förklara sammanhangen tydligt Träna sociala situationer. Roll- spela gärna. Ta vara på personens kunskap och erfarenheter Öva sociala situationer med hjälp av exempelvis kommunikationsträning
Svårt att vänja sig vid stress
Funktionsnedsättning Vad kan underlätta
Svårt att vänja sig vid stress. Svårighet i att tolka information (perception eller varseblivning)
Lugna miljöer Avslappning, motion Hjälp med att avläsa andras reaktioner och lösa konflikter Stresshantering Ge information om perception och hjälp till att tolka information