Arbetsmiljökunskaper som inslag i högre utbildning – omfattning och

Arbetsmiljoumlkunskaper som inslag i houmlgre utbildning ndash omfattning och attityder

Rapport 20163

Lena Niemi Birgersdotter

Per Nyleacuten

Ulf Strandberg

Per-Anders Paulsson

ISSN 1650-3171

Omslagsfoto Matej Kastelic Mostphotos

Inneharingll

Sammanfattning 4

Inledning 6 Fraringgestaumlllning 6 Bakgrund 6

Metod 9

Omfattning av arbetsmiljoumlkunskaper inom houmlgre utbildning 10 Omfattning naumlr arbetsmiljouml var ett obligatoriskt aumlmne 10 Nuvarande situation 10 Framtida behov 11

Saring styrs houmlgre utbildning i Sverige idag 13 Beredskap att moumlta foumlraumlndringar i arbetslivet 13 Olika tolkningar och daumlrmed uppfyllande av examensordningen 14 Frivillig samordning av utbildningars inneharingll 15 Foumlrdelning av ansvar mellan olika myndigheter 15

Haringllbar utveckling och arbetsmiljouml 17

Enkaumlt om attityder till arbetsmiljoumlkunskaper 19

Enkaumlt om foumlrekomst av arbetsmiljoumlkunskaper i houmlgre utbildning 20 Respondenter som besvarat enkaumlten 21 Foumlrekomst av arbetsmiljoumlkunskaper i olika utbildningsinriktningar 22 Foumlrekomst av arbetsmiljoumlkunskaper per kurs 23 Foumlrekomsten av arbetsmiljoumlkunskaper oumlver tid 25 Delomraringden av arbetsmiljoumlkunskaper i undervisningen 26 Kommentarer fraringn respondenter 35

Diskussion 37

Slutsatser 41

Referenser 42

Bilaga 1 Soumlkord foumlr urval av kurser 44

Bilaga 2 Exempel paring behov av arbetsmiljoumlkunskaper 46

Bilaga 3 Prevents undersoumlkning om attityder till arbetsmiljoumlkunskaper 53

Sammanfattning

Antalet doumldsolyckor och allvarliga olyckor paring arbetet ligger fortshyfarande paring en oacceptabelt houmlg nivaring i Sverige Anmaumllningar av arbetssjukdomar med sociala och organisatoriska orsaker har oumlkat med drygt 70 procent mellan 2010 och 2014 och tre av fyra anmaumllshyningar goumlrs av kvinnor En moumljlig delfoumlrklaring till dessa siffror aumlr att maringnga av de som utformar arbetsmiljoumler eller ansvarar foumlr arbetsshymiljoumlarbetet i foumlretag och organisationer har faringtt foumlr lite kunskap om arbetsmiljoumlfraringgor i sin utbildning

Forskningen har visat att ett gott arbetsmiljoumlarbete medfoumlr baringde foumlretagsekonomiska och samhaumlllsekonomiska vinster samt foumlrdelar foumlr baringde chefer och medarbetare En foumlrutsaumlttning foumlr ett gott arbetsshymiljoumlarbete aumlr att det finns kunskaper

Maringnga personer med akademisk examen kommer att paringverka arbetsmiljoumlarbetet vid olika arbetsplatser under sitt arbetsliv Finns det stoumld foumlr hypotesen att omfattningen av de arbetsmiljoumlkunskaper som foumlrmedlas vid universitet och houmlgskolor aumlr otillraumlcklig Foumlr att besvara den fraringgestaumlllningen har kvantitativa och kvalitativa metoshyder anvaumlnts foumlr att ge en oumlversiktlig bild av omfattningen av och attityder till arbetsmiljoumlkunskaper som inslag i utbildningar

Inneharingllet i denna studie bygger paring en genomfoumlrd enkaumltundershysoumlkning om omfattningen av arbetsmiljoumlkunskaper i undervisningshyen Dessutom har vi tagit del av resultatet av en undersoumlkning om attityder till arbetsmiljoumlkunskaper i utbildning och vi har genomshyfoumlrt litteraturstudier och intervjuer foumlr att ge exempel paring behov av arbetsmiljoumlkunskaper inom ett antal utbildningar Dessutom har vi gjort en kartlaumlggning av hur inneharingllet i utbildningar paring universitet och houmlgskolor styrs och paring vilket saumltt arbetsmiljouml kopplas till det generella utbildningsmaringlet haringllbar utveckling i examensordningen

Den oumlvergripande slutsatsen fraringn denna studie aumlr att ett oumlkat inslag av arbetsmiljoumlkunskaper i houmlgre utbildning medfoumlr utoumlver de direkta foumlretagsekonomiska vinsterna samhaumlllsekonomiska vinster samt foumlrdelar foumlr baringde chefer och medarbetare

Examensordningarna inneharingller inte laumlngre krav paring att arbetsshymiljoumlkunskaper ska ingaring i undervisningen Kunskaper om haringllbar utveckling ska enligt examensfoumlrordningarna ingaring som omraringde i undervisningen paring de flesta utbildningsinriktningar Haumlr aumlr det moumljshyligt att inkludera arbetsmiljoumlfraringgor men det aumlr ovanligt att det goumlrs

Enligt flertalet laumlrare som har besvarat enkaumlten finns det utrymme att goumlra det i utbildningarna och aumlven en vilja att inkludera arbetsshymiljoumlkunskaper i fler kurser

Enligt svaren fraringn de som inkluderar arbetsmiljoumlkunskaper i undervisningen aumlr det vanligast att inkludera organisatorisk och social arbetsmiljouml ledarskap och arbetsmiljoumlaringtgaumlrder Minst vanligt aumlr att ha med beraumlkningar av arbetsmiljoumlinvesteringar

Alla studenter har nytta av grundlaumlggande kunskap om verktyg foumlr att hantera den egna arbetsbelastningen till exempel god ergonoshymi vid bildskaumlrmsarbete Studien visar att det aumlr laringngt ifraringn alla som faringr detta i utbildningen

Inledning

Med erfarenheter fraringn Arbetsmiljoumlverkets tillsyn arbetsmiljoumlundershysoumlkningar och statistik oumlver arbetsrelaterad ohaumllsa som grund kan vi konstatera att det finns brister i kompetensen att hantera vanliga arbetsmiljoumlrisker En moumljlig delfoumlrklaring aumlr att de som utformar eller ansvarar foumlr arbetsmiljoumlarbetet i foumlretag och organisationer har faringtt foumlr lite kunskap om arbetsmiljoumlfraringgor i sin utbildning

Fraringgestaumlllning

Aumlr omfattningen av de arbetsmiljoumlkunskaper som foumlrmedlas vid universitet och houmlgskolor tillraumlcklig Med tillraumlcklig menar vi att studenterna ska faring en teoretisk foumlrstaringelse foumlr hur de kan hantera egen och andras arbetsmiljouml paring ett saring bra saumltt i kommande arbetsliv att ohaumllsa och olyckor foumlrebyggs Arbetsgivare behoumlver sedan se till att varje anstaumllld faringr den konkreta erfarenhet som kraumlvs foumlr att hantera foumlrebyggande arbetsmiljoumlarbete paring en specifik arbetsplats

Att utbildningar paring universitet och houmlgskolor boumlr ge kunskap om arbetsmiljouml kan motiveras av bull Sund arbetsmiljouml och saumlkerhet foumlr studenterna vid undervisningsshy

tillfaumlllet bull Arbetsmiljouml foumlr egen del i kommande arbetsliv bull Moumljlighet till ansvar i kommande arbetsliv foumlr arbetsmiljoumlarbetet

eller utformningen av arbetsmiljoumln foumlr andra personer vid olishyka arbetsplatser Ansvaret gaumlller arbetsmiljoumln foumlr olika grupper ndash kvinnor och maumln personer med olika livserfarenheter och foumlr personer med eller utan funktionsnedsaumlttning

Bakgrund

Sjukskrivningar orsakade av stress oumlkar

Sjukskrivningarna i Sverige oumlkar just nu i snabb takt Det aumlr framfoumlr allt kvinnornas sjukskrivningar som oumlkar och stress aumlr den vanlishygaste sjukskrivningsorsaken Anmaumllningar av arbetssjukdomar med

sociala och organisatoriska orsaker har oumlkat med drygt 70 procent mellan 2010 och 2014 vilket aumlr betydligt mer aumln alla andra orsaker sammantaget Flest anmaumllningar kommer fraringn branschen varingrd och omsorg Tre av fyra anmaumllningar goumlrs av kvinnor1

En ny intervjuundersoumlkning som Arbetsmiljoumlverket laringtit goumlra visar att 68 procent av arbetsgivarna och 80 procent av arbetstagarna som tillfraringgats kaumlnner naringgon som har blivit sjuk paring grund av stress paring jobbet Sammanlagt har 1 000 arbetsgivare och 2 000 arbetstagare intervjuats i undersoumlkningen En majoritet av deltagarna saumlger ocksaring att de kaumlnner naringgon som aumlr i riskzonen foumlr att bli sjuka paring grund av en stressig arbetssituation2

Arbetsskador

I AFA foumlrsaumlkrings aringrliga arbetsskaderapport redovisas statistik oumlver arbetsskador De som aumlr nyutbildade och kommer ut i arbetslivet houmlr ofta till gruppen unga Vi tror ocksaring att det aumlr under de foumlrsta aringren i arbetslivet efter utbildningen som omfattningen av arbetsmiljoumlfraringshygor i undervisningen har som stoumlrst effekt Unga i arbetslivet ligger generellt sett laringgt jaumlmfoumlrt med andra aringldersgrupper naumlr det gaumlller olyckor och sjukskrivning med naringgra undantag Bland undantagen kan naumlmnas att kvinnor i aringldern 16ndash25 aringr oftare drabbas av raringn aumln aumlldre kvinnor och maumln i aringldern 16ndash25 aringr skadar sig oftare aumln aumlldre maumln naumlr de anvaumlnder verktyg

Statistiken visar dock att arbetsolyckor och laringngvarig sjukfraringnvaro foumlr unga i arbetslivet oumlkar Inom aringldersgruppen 16ndash25 aringr har antalet godkaumlnda allvarliga arbetsolyckor oumlkat med 25 procent under perioshyden 2010 till 2012 Ingen annan aringldersgrupp har lika houmlg oumlkning av arbetsolyckor3 Foumlr kvinnor i aringldern 16shy25 aringr som arbetar paring foumlreshytag daumlr det finns kollektivavtal tecknade mellan parterna Svenskt Naumlringsliv och LO har risken foumlr laringngvarig sjukfraringnvar o naumlstan foumlrdubblats under perioden 2009 till 20134

1 Sociala och organisatoriska orsaker Korta arbetsskadefakta nr 62015 Arbetsshymiljoumlverket

2 Organisatorisk och social arbetsmiljouml Nollmaumltning Utfoumlrd av Stelacon paring uppshydrag av Arbetsmiljoumlverket Diarienummer hos Arbetsmiljoumlverket 2015058112

3 Allvarliga arbetsskador och laringngvarig sjukfraringnvaro AFA foumlrsaumlkring 2014 4 Allvarliga arbetsskador och laringngvarig sjukfraringnvaro AFA foumlrsaumlkring 2015

Det aumlr uppenbart att maringnga faktorer paringverkar omfattningen av skadestatistiken till exempel konjunkturlaumlge anmaumllningsbenaumlgenshyhet eller arbetsbelastning Dessa faktorer kan samverka med kompeshytens i att verka foumlr ett saumlkert och haumllsosamt saumltt att arbeta

Statistik oumlver inneharingll i houmlgre utbildning saknas

Den information oumlver inneharingll i houmlgre utbildning som finns samlad paring nationell nivaring bestaringr av program och kurser Det finns ingen moumljshylighet att soumlka i kursplaner eller paring kursmoment paring ett samlat saumltt foumlr svenska universitetsshy och houmlgskoleutbildningar Vi tog daumlrfoumlr fram en lista oumlver ett antal soumlkord relaterat till arbetsmiljouml (se bilaga 1) och fick hjaumllp av Universitets- och houmlgskoleraringdet (UHR) foumlr att goumlra en soumlkning i kursshy och programregistret Totalt gav det 765 traumlffar paring kurser eller program som innehoumlll ett eller flera soumlkord foumlr houmlsttershyminen 2008

Efter kritisk granskning av resultatet bedoumlmde vi att det var foumlr osaumlkert att utifraringn programnamn och kursnamn avgoumlra om det fanns inslag av arbetsmiljoumlfraringgor i utbildningen Dessutom upptaumlckte vi att flera kurser som med saumlkerhet inneharingller inslag av arbetsmiljouml inte kommit med i listan fraringn UHR Den samlade statistik som finns oumlver inneharingll i houmlgre utbildning aumlr alltsaring inte tillraumlckligt detaljerad foumlr att kunna ge en bild av i vilken omfattning studenterna faringr undervisshyning om arbetsmiljoumlomraringdet Daumlrfoumlr valde vi att fortsaumltta genom att tillfraringga programansvariga kursansvariga och andra kontaktpersoshyner paring universitet och houmlgskolor

Kvalitativ metod

Studien inleds med en oumlversiktlig bild av omfattningen av arbetsmiljoumlshykunskaper inom houmlgre utbildning Utoumlver skriftliga kaumlllor har vi kompletterat med intervjuer Naumlr vi har aringtergivit tidningsartiklar har vi kontaktat personen som aumlr naumlmnd foumlr att saumlkerstaumllla att de blivit korrekt citerade i denna rapport

Foumlr att belysa vilka konsekvenser det kan faring naumlr studenter har bristande kunskaper om egen arbetsmiljouml och ansvaret foumlr andras arbetsmiljouml har vi kompletterat med ett antal beskrivande fall daumlr vi foumlrdjupat oss i olika utbildningsinriktningar Kaumlllorna bestaringr baringde av skriftligt material och av intervjuer Resultatet presenteras i bilaga 2

Daumlrefter foumlljer en kartlaumlggning av hur inneharingllet i utbildningar paring universitet och houmlgskolor styrs idag inklusive en oumlversikt oumlver det ansvar som myndigheterna har Haringllbar utveckling aumlr ett begrepp som anvaumlnds i flera sammanhang

daring inneharingllet i houmlgre utbildning i Sverige beskrivs Daumlrfoumlr har ett avsnitt aumlgnats aringt en foumlrdjupning daumlr arbetsmiljouml belyses som en del av haringllbar utveckling

Kvantitativ metod

Vi har tagit del av resultaten fraringn en enkaumlt som Prevent skickade i majjuni 2012 till 191 undervisande laumlrare fraumlmst inom ekonomi och teknik i syfte att ta reda paring behovet av undervisningsmaterial med inriktning paring arbetsmiljoumlkunskaper Detta redovisas i bilaga 3

Eftersom det saknas en samlad nationell statistik oumlver inneharingllet i utbildningar paring universitet och houmlgskolor genomfoumlrde vi en enkaumlt som riktade sig till ett urval av utbildningsinriktningar inom universitetsshyoch houmlgskoleutbildningar Enkaumlten genomfoumlrdes i maj och juni 2015 och skickades till 450 personer med en svarsfrekvens paring 66 procent Urvalet av respondenter aumlr gjort med tanke paring att bull studenterna troligen kommer att paringverka arbetsmiljoumln foumlr andra persoshy

ner paring grund av att de kommer att ha arbetsledande positioner i arbetsshylivet och daumlrmed ansvar foumlr arbetsmiljoumlfraringgor (teknik och ekonomi) bull de kommer att utforma arbetsmiljoumln foumlr andra (teknik) bull de kommer att arbeta med stoumldjande funktioner som bidrar till

arbetsmiljoumlarbetet paring olika arbetsplatser (personalvetenskap och foumlretagshaumllsovaringrd)

Omfattning av arbetsmiljoumlshykunskaper inom houmlgre utbildning

Omfattning naumlr arbetsmiljouml var ett obligatoriskt aumlmne

Paring 90shytalet genomfoumlrdes en oumlversyn av inneharingllet i utbildningarna paring universitet och houmlgskolor i Europa Ett av resultaten blev saring smaringshyningom att de svenska examensordningarna skrevs om och daring togs arbetsmiljouml bort som obligatoriskt aumlmne fraringn naumlstan samtliga univershysitet och houmlgskolor Sedan dess har foumlrekomsten av arbetsmiljouml som aumlmne minskat Maringnga studenter fick tidigare oumlversiktskurser med fysisk arbetsshy

miljouml inklusive buller klimat och belysning belastningsergonomi saumlkerhetsomraringdet kemiska haumllsorisker och ergonomi men ocksaring arbetspsykologi Joumlrgen Eklund professor vid enheten foumlr ergonomi vid Skolan foumlr teknik och haumllsa KTH sammanfattade situationen i en intervju aringr 20115

rdquoDe kurserna var korta men raumlckte aumlndaring foumlr att goumlra studenterna medvetna om problematiken och var de kunde soumlka kunskaper framshyoumlver De blev uppmaumlrksamma paring problem som handlar om ergonomi och arbetsmiljouml De nya unga chefer som garingtt sin utbildning i slutet av 90shytalet och boumlrjan av 2000shytalet har inte laumlrt sig dessa fraringgor Fram till idag har kunskapen paring chefsnivaring i foumlretagen varit hyfsad men nu boumlrjar vi se effekter av den saumlmre kunskapen i arbetsmiljoumlrdquo menar Ekshylund Han menar att det behoumlvs en upprustning av undervisningen av blivande chefer och andra som kan paringverka arbetsmiljoumln

I artikeln paringtalas att det aldrig funnits obligatoriska kurser i arbetsshymiljouml paring ekonomutbildningarna och inom varingrdutbildningarna trots att maringnga ekonomer och laumlkare blir chefer med arbetsmiljoumlansvar

Nuvarande situation

Det finns en tendens som vi uppfattat genom den enkaumlt som redo-visas i denna rapport och genom andra kontakter med houmlgskolor och

wwwarbetsmiljoforskningsekunskapscentrumjC3B6rgenshyeklundshyomshyettshynationelltshykunskapscentrum

universitet Undervisningen i arbetsmiljouml splittras upp paring enheter och mellan laumlrare och studenterna faringr mindre omfattning av arbetsshymiljoumlkunskap i sin utbildning Den uppsplittrade undervisningen innebaumlr att det blir svaringrare att faring en oumlverblick oumlver vilka arbetsmiljoumlshykunskaper varje student faringr ta del av under sin utbildning

Ett exempel aumlr Lunds tekniska houmlgskola som haft en kurs i arbetsshymiljoumllaumlra som gavs paring halvtid under ett helt laumlsaringr Den houmllls fram till 2010 och ingick dels som obligatorisk del i vissa civilingenjoumlrsproshygram dels som fristaringende kurs Kursen finns inte laumlngre kvar och enheten som tidigare samlade kompetens inom arbetsmiljoumlomraringdet har ocksaring lagts ned Vid Lunds universitet finns Arbetsmiljoumlhoumlgskolan (AMH) som

samordnar arbetsmiljoumlaktiviteter inom avdelningarna Metalund Ergonomi och Aerosolteknik samt Arbets- och miljoumlmedicin AMH aumlr en del av ett nytt center som heter Work Technology and Social Change och genomfoumlr bland annat uppdragsutbildningar6

En mer detaljerad bild av nuvarande situation presenteras nedan i denna rapport

Framtida behov

Behovet av undervisning om arbetsmiljouml inom houmlgre utbildning har betonats av bland annat Bertil Remaeus som under drygt 30 aringr jobbat med arbetsmiljoumlfraringgor paring Arbetsmiljoumlverket (bland annat som staumlllfoumlretraumldande generaldirektoumlr) men ocksaring paring Arbetsmarknadsshydepartementet Daring han infoumlr sin pensionering aringr 2010 i tidningen Arbetarskydd7 tillfraringgades om vad han ser som det mest centrala foumlr arbetsmiljoumlarbetet de naumlrmaste aringren svarar han att arbetsmiljouml skulle vara ett obligatoriskt aumlmne i utbildningen aringtminstone foumlr civilekoshynomer och civilingenjoumlrer

Till Arbetsmiljoumlverket anmaumlldes cirka 31 000 arbetsolyckor med sjukfraringnvaro bland foumlrvaumlrvsarbetande Utoumlver detta uppskattas cirka 1 500 personer per aringr omkomma i sjukdomar relaterade till exponeshyring av kemiska aumlmnen i arbetslivet Antalet foumlrvaumlrvsarbetande som omkom i arbetet genom olycka var 34 stycken aringr 2015 Detta medfoumlr foumlrutom maumlnskligt lidande sjaumllvfallet houmlga kostnader foumlr drabbade familjer foumlr arbetsgivaren och foumlr samhaumlllet Av utredningar som goumlrs om allvarliga olyckor framgaringr det att kunskaper om ansvashyret foumlr arbetsmiljoumlfoumlrharingllanden alltfoumlr ofta varit bristfaumllliga och att

6 Intervju med teknologie doktor Hillevi Hemphaumllauml Lunds universitet februari 2016 7 httpwwwarbetarskyddsenyheterarkivergonomiarticle132259ece

olyckan hade kunnat foumlrutses med en relativt begraumlnsad insats Det aumlr rimligt att anta att om houmlgre utbildning innehoumlll en oumlkad andel undervisning om det juridiska och praktiska arbetsmiljoumlansvar maringnga av studenterna kommer att faring i sitt yrkesutoumlvande saring skulle dessa undervisningstimmar vara synnerligen kostnadseffektiva foumlr individ foumlretag och samhaumllle

I bilaga 2 garingr det att foumllja ett antal exempel paring utbildningsinriktshyningar daumlr det finns utrymme att inkludera arbetsmiljoumlkunskaper paring ett tydligare saumltt i undervisningen

Saring styrs houmlgre utbildning i Sverige idag

Utbildningars inneharingll styrs till viss del paring nationell nivaring genom houmlgskolelagen (19921434) med tre tillhoumlrande foumlrordningar8 Exashymensordningarna som aumlr bilagor till foumlrordningarna inneharingller krav paring vilka maringl som studenterna ska uppnaring foumlr att kunna faring examen foumlr olika utbildningar

Ett av syftena med houmlgskolereformen daumlr den nu gaumlllande houmlgshyskolelagen togs fram var att garing fraringn att styra utbildningarna naumlr det gaumlller inneharingll till att styra utbildningarna med hjaumllp av maringlformuleshyringar Vaumlgen foumlr att naring maringlen ska houmlgskolorna bestaumlmma sjaumllva

I maringlformuleringarna ville utredarna inte ta in foumlr maringnga saumlrshyintressen utan haringlla en allmaumln nivaring Arbetsmiljouml jaumlmstaumllldhet och kunskap om barns raumlttigheter aumlr exempel paring inneharingll som valdes bort med motiveringen att kraven inte skulle bli foumlr detaljerade

Beredskap att moumlta foumlraumlndringar i arbetslivet

I houmlgskolelagen finns naringgra paragrafer som handlar om utbildningshyarnas inneharingll Vid ett staumllle naumlmns arbetslivet I den nu gaumlllande lagen anges i 1 kap 8 sect att rdquoUtbildning paring grundnivaring ska utveckla studenternas ndash foumlrmaringga att goumlra sjaumllvstaumlndiga och kritiska bedoumlmningar ndash foumlrmaringga att sjaumllvstaumlndigt urskilja formulera och loumlsa problem och ndash beredskap att moumlta foumlraumlndringar i arbetslivetrdquo

Det saknas daumlrmed formuleringar kring att studenten ska vara russhytad foumlr att tillaumlmpa sina kunskaper i det nuvarande arbetslivet eller att hantera de krav som arbetslivet staumlller paring ett saumltt saring att det inte aumlventyrar haumllsan hos individen sjaumllv eller hos andra Det garingr kanske att laumlsa in detta som en del i att ha beredskap att moumlta foumlraumlndringar i arbetslivet men det aumlr inte en sjaumllvklar tolkning

Houmlgskolefoumlrordning (1993100) Foumlrordningen (1993221) foumlr Sveriges lantbruksshyuniversitet och Foumlrordningen (20071164) foumlr Foumlrsvarshoumlgskolan

Olika tolkningar och daumlrmed uppfyllande av examensordningen

Examensordningen som behandlar inneharingllet i utbildningarna tar upp mycket lite om arbetsmiljouml och arbetsliv Att ha kaumlnnedom om en fraringga motsvarar en kunskapsnivaring som innebaumlr att studenten behoumlver faring en introduktion till aumlmnet vilket aumlr ett foumlrsta steg till kunskap inom omraringdet Kunskapsnivaringer kan sedan byggas paring aumlnda tills studenten sjaumllv kan tillaumlmpa kunskaperna i det dagliga arbetet De krav som finns i houmlgskolelagen idag innebaumlr laringga kunskapsnivaringer naumlr det gaumlller arbetsmiljouml Det aumlr upp till varje enskild houmlgskola och enskilt universitet att om man saring oumlnskar staumllla houmlgre krav aumln saring

Foumlr houmlgskoleingenjoumlrsexamen civilingenjoumlrsexamen sjoumlkaptensshyexamen och sjoumlingenjoumlrsexamen ska studenten ndash rdquovisa insikt i teknikens moumljligheter och begraumlnsningar dess roll i

samhaumlllet och maumlnniskors ansvar foumlr hur den anvaumlnds inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljoumlshy och arbetsmiljoumlshyaspekterrdquo

Detta handlar om tekniken som utbildningen aumlr inriktad paring till exshyempel att aumlven ta haumlnsyn till arbetsmiljoumlaspekter vid konstruktion av fordon Det saknas helt formuleringar om utvecklingen av den egna arbetsmiljoumln

Foumlr sjoumlkaptensexamen och sjoumlingenjoumlrsexamen ska studenten ndash rdquovisa foumlrmaringga att hantera produkter processer och arbetsmiljouml

med haumlnsyn till maumlnniskors foumlrutsaumlttningar och behov samt till samhaumlllets maringl foumlr ekonomiskt socialt och ekologiskt haringllbar utshyvecklingrdquo Denna formulering aumlr den mest konkreta naumlr det gaumlller arbetsmiljouml i utbildningar Kunskapsnivaringn som kraumlvs aumlr houmlg eftershysom studenten ska kunna visa foumlrmaringga att hantera arbetsmiljouml

Foumlr houmlgskoleingenjoumlrsexamen och civilingenjoumlrsexamen ska studenshyten ndash rdquovisa foumlrmaringga att utveckla och utforma produkter processer och

system med haumlnsyn till maumlnniskors foumlrutsaumlttningar och behov och samhaumlllets maringl foumlr ekonomiskt socialt och ekologiskt haringllbar utshyvecklingrdquo Att studenterna visar foumlrmaringga att ta haumlnsyn till haringllbar utveckling innebaumlr en laringg kunskapsnivaring foumlr just arbetsmiljoumlfraringgor Det aumlr upp till aktuell houmlgskolauniversitet att bedoumlma om arbetsshymiljoumlfraringgor ska ingaring i haringllbar utveckling

Foumlr arkitektexamen ska studenten ndash rdquovisa foumlrmaringga att med helhetssyn vaumlga in relevanta vetenskapliga

samhaumllleliga estetiska och etiska aspekter i sina bedoumlmningar och avvaumlgningar och samtidigt ta haumlnsyn till samhaumlllets och alla maumlnshyniskors olika behov och funktionsfoumlrmaringga liksom till samspelet melshylan maumlnniskor och den fysiska livsmiljoumln inbegripet arbetsmiljoumlnrdquo Studenterna ska visa foumlrmaringga att ta haumlnsyn till arbetsmiljoumln vilket innebaumlr en laringg kunskapsnivaring foumlr konkreta arbetsmiljoumlfraringgor

Frivillig samordning av utbildningars inneharingll

Universitet och houmlgskolor bildade 1995 ett foumlrbund Sveriges univershysitets- och houmlgskolefoumlrbund (SUHF) daumlr det sker en viss samordshyning av utbildningars inneharingll Trettiosju universitet och houmlgskolor aumlr medlemmar paring frivillig grund I dagslaumlget finns det ingen aktiv arbetsgr upp inom SUHF som diskuterar omfattningen av arbets-miljouml i houmlgre utbildning SUHF har gett ut en antologi med framtidsanalys foumlr houmlgskole-

sektorn med sikte paring aringr 2030 (Alberius och Soumlderholm 2013) Den grundlaumlggande fraringgestaumlllningen var vilka utmaningar som vaumlntar svensk houmlgskolesektor och vilken roll som universiteten kan eller boumlr spela i samhaumlllet Haringllbar samhaumlllsutveckling aumlr ett genomgaringende tema i de olika texterna I antologin naumlmns arbetsmiljouml liksom ledarshyskap och organisation som viktiga faktorer foumlr att skapa goda foumlrutshysaumlttningar foumlr studenterna under deras studietid Arbetsmiljouml naumlmns dock inte i de diskussioner som foumlrs om inneharingllet i utbildningen Inom SUHF finns en levande diskussion i olika sammanhang naumlr

det gaumlller att inkludera haringllbar utveckling i utbildningen I de samshymanhangen aumlr det inte tydligt att arbetsmiljouml kan ingaring i begreppet haringllbar utveckling

Foumlrdelning av ansvar mellan olika myndigheter

Den 31 december 2012 lades de tre myndigheterna Houmlgskoleverket Internationella programkontoret (IPK) och Verket foumlr houmlgskoleservishyce (VHS) ner Verksamheten flyttades den 1 januari 2013 till tvaring nya myndigheter Universitetskanslersaumlmbetet (UKAuml) och Universitetsshy och houmlgskoleraringdet (UHR)

UKAuml har hand om kvalitetssaumlkring tillsyn och examenstillstaringnd inom utbildning paring universitet och houmlgskolor

UHR tog oumlver verksamheterna fraringn Internationella programkontoshyret och Verket foumlr houmlgskoleservice i sin helhet och delar av verksamshyheterna inom Houmlgskoleverket UHR tog aumlven oumlver uppgifter fraringn Myndigheten foumlr yrkeshoumlgskolan och Kompetensraringdet foumlr utveckshyling i staten De ger information om houmlgskoleutbildning haringller i anshytagning ger service i tilltraumldesfraringgor bedoumlmer utlaumlndsk utbildning erbjuder moumljligheter till internationellt samarbete med mera

Socialstyrelsen proumlvar och utfaumlrdar legitimationer bevis om speshycialistkompetens och olika typer av intyg foumlr totalt 21 olika yrken inom haumllsoshy och sjukvaringrden Paring EU-nivaring finns yrkeskvalifikationsdirektivet9 som syftar till att

underlaumltta foumlr EUshymedbor gare att arbeta inom ett reglerat yrke Det finns aumlven direktiv som reglerar revisorer och yrken inom sjoumlfart och flyg Det finns ocksaring en arbetsmiljoumlstrategi10 paring EUshynivaring Den foumlrra

strategin skrevs foumlr perioden 2007ndash2012 och i kap 6 staringr det bland annat om vikten av att grundlaumlgga ett saumlkerhetstaumlnkande inom alla utbildningsprogram paring alla nivaringer och omraringden av utbildningen Medlemsstaterna uppmanades att utnyttja Europeiska socialfonden foumlr att utveckla utbildningsprojekt om arbetsmiljoumlfraringgor Den nuvashyrande strategin som skrivits foumlr perioden 2014ndash2020 kallas foumlr strateshygisk ram och aumlr anpassad till att de flesta medlemsstater har tagit fram en strategi paring nationell nivaring I avsnitt 55 staringr det bland annat om vikten av att mer aktivt utveckla synergier mellan det strategisshyka arbetsmiljoumlarbetet och utbildningspolitiken Medvetenheten om arbetsmiljoumlfraringgor boumlrjar i skolan Arbetsmiljouml boumlr daumlrfoumlr synliggoumlras baumlttre i laumlroplaner speciellt foumlr yrkesutbildningar Aumlven mental haumllsa och vaumllmaringende boumlr ingaring i utbildningar i stoumlrre utstraumlckning

Paring nationell nivaring har den svenska regeringen tagit fram en arbetsshymiljoumlstrategi foumlr perioden 2016ndash202011 Haumlr uttalas bland annat ett behov av att satsa mer paring forskning utbildning och tillsyn i syfte att minimera arbetsrelaterade doumldsfall Det finns aumlven initiativ foumlr att staumlrka och sprida resultat fraringn forskning inom arbetsmiljoumlomraringdet Maringlet med detta aumlr att insatser inom arbetsmiljoumlomraringdet boumlr utgaring fraringn forskningsbaserad kunskap dels om olika former av arbetsshymiljoumlproblematik dels om vilka aringtgaumlrder inom arbetsmiljoumln som kan ha en positiv effekt Det finns ingen del i den svenska arbetsmiljoumlshystrategin som uttalat handlar om inneharingllet i utbildningar

9 Direktiv 200536EG om erkaumlnnande av yrkeskvalifikationer10 EUs strategiska ram foumlr arbetsmiljoumln 2014ndash2020 11 En arbetsmiljoumlstrategi foumlr det moderna arbetslivet 2016ndash2020 Regeringens skrishy

velse 20151680

Haringllbar utveckling och arbetsmiljouml

Haringllbar utveckling aumlr ett begrepp som anvaumlnds i examensordningshyen och som innefattar ekologisk social och ekonomisk haringllbarhet Arbetsmiljoumlarbete raumlknas i maringnga sammanhang som en del av social haringllbarhet men detta naumlmns inte i examensordningarna

Inneharingllet i utbildningar regleras av examensordningarna fraringn 2007 Foumlrarbetet som ledde till den nya examensordningen utgoumlrs av propositionen rdquoNy vaumlrld ndash ny houmlgskola (200405162)rdquo I denna presenterades foumlrslag till foumlraumlndringar i utbildningsshy och examensshystrukturen foumlr svensk houmlgre utbildning Propositionen inneharingller inte mycket konkret om arbetsmiljouml men begreppet haringllbar utveckshyling anvaumlnds flitigt Vi har daumlrfoumlr gjort ett foumlrsoumlk att utreda om detta begrepp innefattar arbetsmiljouml

En referens i propositionen aumlr rdquoAtt laumlra foumlr haringllbar utveckling (SOU 2004104)rdquo i vilken flera foumlrslag ges om hur haringllbar utveckshyling kan inkluderas i den svenska utbildningen I denna beskrivs Brundtlandkommissionens definition av haringllbar utveckling som rdquoen utveckling som tillfredsstaumlller dagens behov utan att aumlventyra kommande generationers moumljligheter att tillfredsstaumllla sina behovrdquo

Foumlljande citat aumlr ocksaring haumlmtat fraringn rdquoAtt laumlra fraringn haringllbar utveckshyling (SOU 2004104)rdquo

rdquoBegreppet haringllbar utveckling tar sin utgaringngspunkt i en helhetssyn paring maumlnniskors och samhaumlllens behov foumlrutsaumlttningar och problem Den baumlranshyde principen aumlr att ekonomiska sociala och miljoumlmaumlssiga foumlrharingllanden och processer aumlr integrerade ndash de aumlr varandras foumlrutsaumlttning och stoumld Ekonomisk tillvaumlxt brukar framharingllas som en foumlrutsaumlttning foumlr utveckling Men samtidigt gaumlller att inget land kan uppnaring en haringllbar ekonomisk utveckshyling om miljoumln foumlrsaumlmras om vaumllstaringndet inte foumlrdelas raumlttvist och om det inte sker en tillvaumlxt i det maumlnskliga kapitalet (haumllsa utbildning etcetera) Social utveckling aumlr daumlrfoumlr baringde ett resultat av och en foumlrutsaumlttning foumlr ekonomisk utveckling Den sociala dimensionen av haringllbar utveckling lyfter fram betydelsen av att resurser inflytande och makt foumlrdelas paring ett raumlttvist jaumlmlikt och jaumlmstaumlllt saumltt att alla maumlnniskor faringr tillgaringng till social service och att individen kaumlnner trygghet och delaktighetrdquo

Naringgon uppenbar koppling till begreppet arbetsmiljouml kan inte urskiljas men det betonas att den sociala aspekten aumlr en lika viktig faktor inom haringllbar utveckling som de ekonomiska och miljoumlmaumlsshy

siga aspekterna Den sociala aspekten innefattar bland annat haumllsa moumljligheten till inflytande och kaumlnslan av trygghet naringgra av syftena med systematiskt arbetsmiljoumlarbete

I ett vidare foumlrsoumlk att undersoumlka om arbetsmiljouml kan kopplas till inneboumlrden av den sociala aspekten i begreppet haringllbar utveckling har vi tittat paring regeringens skrivelse rdquoEn svensk strategi foumlr haringllbar utveckling ndash ekonomisk social och miljoumlmaumlssig (200304129)rdquo I skrivelsen presenteras fyra strategiska framtidsfraringgor som var aktushyella vid skrivelsens tillkomst En av dessa fraringgor var god haumllsa som benaumlmns som framtidens viktigaste resurs I visionen beskrivs att haringllbar utveckling baumlrs upp av maumlnniskors arbetskraft kunskap och kreativitet Vidare beskrivs det rdquoharingllbara samhaumllletrdquo som ett samhaumllshyle som rdquolaringngsiktigt investerar i dess viktigaste resurser ndash maumlnniskor och miljouml Samhaumlllet formas inom ramen foumlr vad miljoumln och maumlnniskors haumllsa taringlrdquo Under rubriken rdquoFolkhaumllsardquo i samma skrivelse som ovan finns

foumlljande citat rdquoInsatser foumlr att fraumlmja och foumlrbaumlttra folkhaumllsan aumlr av stor betydelse

foumlr samhaumlllsutvecklingen och ingaringr som en viktig del i arbetet foumlr haringllbar utveckling Ett effektivt folkhaumllsoarbete inneharingller baringde sjukdomsfoumlrebygshygande och haumllsofraumlmjande insatser ndash ett perspektiv som boumlr genomsyra hela samhaumllletrdquo

Maumlnniskors arbetsfoumlrmaringga houmlr alltsaring ihop med haringllbar utveckling Likasaring houmlr aumlven god folkhaumllsa och arbetet foumlr att foumlrbaumlttra denna ihop med haringllbar utveckling Sjukdomsfoumlrebyggande och haumllsofraumlmshyjande insatser ingaringr i arbetsmiljoumlarbete Foumlr att arbetet foumlr haringllbar utveckling ska genomsyra hela samhaumlllet anser vi att det aumlr en rimlig tolkning att arbetsmiljoumlarbete ingaringr som baringde folkhaumllsoaspekter och sociala aspekter av haringllbar utveckling aumlven daring det anvaumlnds i exashymensordningarna

Enkaumlt om attityder till arbetsmiljoumlkunskaper

En enkaumlt har genomfoumlrts av Prevent i syfte att ta reda paring behovet av undervisningsmaterial med inriktning paring arbetsmiljoumlkunskaper Daumlr redovisas attityder till arbetsmiljoumlkunskaper bland personer som undervisar paring universitet och houmlgskolor Det visade sig bland annat att det finns ett intresse av att ta upp arbetsmiljoumlfraringgor paring ett nytt saumltt och att det inte benaumlmns som arbetsmiljouml i till exempel kursshynamn eller kursmoment Det fanns ocksaring ett intresse av att koppla arbetsmiljouml till loumlnsamhet och utveckling Resultatet fraringn enkaumlten redovisas i bilaga 3

Enkaumlt om foumlrekomst av arbetsshymiljoumlkunskaper i houmlgre utbildning

I kommande avsnitt redovisas resultaten fraringn varingr genomfoumlrda enkaumlt som har besvarats av programansvariga kursansvariga studievaumlgshyledare och andra kontaktpersoner fraringn sammanlagt 30 universitet och houmlgskolor

Universitet och houmlgskolor organiserar sig paring olika saumltt Daumlrfoumlr har vi soumlkt respondenter paring skilda saumltt dels genom hemsidor och dels genom kontakter med registrator paring respektive laumlrosaumlte Det har daumlrshyfoumlr blivit naringgot olikartad nivaring paring respondenterna men de flesta aumlr involverade i undervisning paring aktuell utbildning Enkaumlten skickades till 450 personer Av dessa svarade 295 vilket motsvarar en svarsshyfrekvens paring 66 procent Bortfallet kan bero paring att vi har naringtt persoshyner som inte kan svara paring fraringgorna i enkaumlten Det kan ocksaring bero paring att enkaumlten skickades ut under en tid paring aringret som aumlr en intensiv period paring universitet och houmlgskolor eller att det inte var tillraumlckligt med de tvaring paringminnelser som gjordes foumlr att faring in svar Flera responshydenter reagerade paring att enkaumltens utformning inte passade foumlr dem Det haumlnger delvis ihop med det var svaringrt att hitta raumltt maringlgrupp foumlr enkaumlten Konsekvensen av det aumlr att inte alla hade tillraumlckligt detaljeshyrad kaumlnnedom om inneharingllet i kurserna foumlr att kunna besvara enkaumlshyten i sin helhet

Med givna foumlrutsaumlttningar har enkaumltundersoumlkningen ett tillraumlckshyligt antal respondenter foumlr att ge en inblick i hur arbetsmiljoumlkunskashyper inkluderas i houmlgre utbildning

Respondenter som besvarat enkaumlten Tabell 1 Antal respondenter totalt

Utbildningsinriktning Bestaringr av foumlljande utbildningar Antal respondenter

Teknik Civilingenjoumlrer inom ett stort antal inriktningar 183

Ekonomi Civilekonomer 38

Personalvetenskap Personalvetare 23

Foumlretagshaumllsovaringrd Foumlretagshaumllsovaringrdspersonal foumlretagsshyskoumlterskor ergonomer och sjukgymnaster

Socialt arbete Socionomer 9

Optik Optiker 2

Totalt antal respondenter som svarat paring enkaumlten 295

Respondenterna representerar foumlljande universitet och houmlgskolor

bull Blekinge tekniska houmlgskola bull Linkoumlpings universitet bull Chalmers tekniska houmlgskola bull Linneacuteuniversitetet bull Ersta Skoumlndal houmlgskola bull Lulearing tekniska universitet bull Goumlteborgs universitet bull Lunds tekniska houmlgskola bull Handelshoumlgskolan Stockholm bull Lunds universitet bull Houmlgskolan Dalarna bull Malmouml houmlgskola bull Houmlgskolan i Borarings bull Mittuniversitetet bull Houmlgskolan i Gaumlvle bull Maumllardalens houmlgskola bull Houmlgskolan i Halmstad bull Roumlda Korsets houmlgskola bull Houmlgskolan i Joumlnkoumlping bull Sophiahemmet houmlgskola bull Houmlgskolan paring Gotland bull Stockholms universitet bull Houmlgskolan Vaumlst bull Soumldertoumlrns houmlgskola bull Karlstads universitet bull Umearing universitet bull Karolinska institutet bull Uppsala universitet bull Kungliga tekniska houmlgskolan bull Oumlrebro universitet

Optiker inkluderades i enkaumlten eftersom de paringverkar arbetsmiljoumln foumlr andra genom bland annat arbete som foumlretagsoptiker eller naumlr personer provar ut synhjaumllpmedel som de ska anvaumlnda i sina arbeshyten Socionomer aumlr med foumlr att de aumlr en grupp som har en paringfresshytande arbetsmiljouml och daumlrfoumlr boumlr vara vaumll rustade daring de kommer ut i arbetslivet Haumlr aumlr observationerna faring eftersom det finns faring utbildshyningsanordnare i Sverige Optiker och socionomer naumlmns i ett av de exempel som beskrivs i bilaga 2 I den kommande redovisningen av enkaumlten ingaringr dock inte optiker och socionomer

Foumlrekomst av arbetsmiljoumlkunskaper i olika utbildningsinriktningar

Totalt 228 respondenter har besvarat denna fraringga Av dessa aumlr det totalt 154 respondenter (68 procent) som svarar att arbetsmiljoumlshykunskaper ingaringr i utbildningen Det aumlr stor skillnad i hur laringnga kurserna aumlr vid olika utbildningsinriktningar ndash inom teknisk utbildshyning aumlr de betydligt kortare aumln inom beteendevetenskaplig De som aumlr kursansvariga inom teknisk utbildning har oftare en mer specialishyserad profil aumln de som aumlr kursansvariga inom beteendevetenskaplig utbildning Foumlr att detta inte ska paringverka moumljligheten att jaumlmfoumlra svaren paring denna fraringga saring har vi delat upp svaren och redovisar proshygramansvariga foumlr sig och oumlvriga respondenter foumlr sig

Fraringgan som har besvarats lyder rdquoBedrivs undervisning i arbetsshymiljouml under laumlsaringret 20142015 i naringgon av de kurser du naumlmnt [i tidigare fraringga]rdquo

Program Tabell 2 Antal respondenter med programansvar

Utbildningsinriktning Antal programansvariga

Teknik 71

Ekonomi 17

Personalvetenskap 18

Foumlretagshaumllsovaringrd 18

Totalt 124

Andel programansvariga som anger att deras program inkluderar arbetsmiljoumlkunskaper Figur 1 Foumlrdelning mellan program som inneharingller respektive inte inneharingller arbetsmiljouml i utbildningen

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Foumlretagshaumllsovaringrd

Inom foumlretagshaumllsovaringrdsutbildning och personalvetarutbildning aumlr det mycket vanligt att arbetsmiljouml ingaringr I ungefaumlr haumllften av civilekonomutbildningarna och ungefaumlr en tredjedel av civilshyingenjoumlrsutbildningarna saknas dock arbetsmiljoumlkunskaper enligt de programansvariga som svarat paring enkaumlten Daring samma fraringga staumllldes till personer som inte var programansvariga det vill saumlga de med kursansvar eller andra medarbetare var foumlrdelningen snarlik

Foumlrekomst av arbetsmiljoumlkunskaper per kurs

I enkaumlten staumllldes foumlljande fraringga rdquoFoumlr varje kurs daumlr du markerat att det ingaringr arbetsmiljouml vill vi att du goumlr en uppskattning av antashylet undervisningstimmar som aumlgnas aringt omraringdet arbetsmiljouml under laumlsaringret 201415 om du har moumljlighetrdquo Svarsalternativen var att fylla i antalet undervisningstimmar eller svara rdquovet ejrdquo

Totalt var det 98 respondenter som svarade paring fraringgan om antalet undervisningstimmar och de hade tillsammans uppskattat omfattshyningen av antalet undervisningstimmar med arbetsmiljouml foumlr samshymanlagt 390 kurser

Tabell 3 Omfattningen av arbetsmiljoumlkunskaper i olika kurser

Utbildningsinriktning Antal kurser Medelantal undervisningtimmar med arbetsmiljoumlkunskaper per kurs

Teknik 180 7

Ekonomi 20 16

Personalvetenskap 73 23

Foumlretagshaumllsovaringrd 117 33

Summa 390 18

Antal undervisningstimmar som aumlgnas aringt arbetsmiljoumlkunskaper Figur 2 Antal undervisningstimmar foumlr arbetsmiljoumlkunskaper i de kurser daumlr arbetsmiljoumlomraringdet ingaringr

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 5 10 15 20 25 30 35

Genomsnittligt antal h

Bland de kurser daumlr arbetsmiljoumlkunskaper ingaringr aumlr det faumlrre timmar per kurs inom gruppen teknik aumln oumlvriga grupper En bidragande orsak aumlr troligen att kurserna paring tekniska utbildningar aumlr foumlrharinglshylandevis korta Paring civilingenjoumlrsutbildningar paring Kungliga tekniska houmlgskolan aumlr kurser vanligen 6ndash75 houmlgskolepoaumlng det vill saumlga 4ndash5 veckor heltidsstudier En del kurser aumlr saring korta som 3shy45 houmlgskoleshypoaumlng Paring personalvetarutbildningen PAshylinjen i Lund aumlr kurser vanshyligen 15ndash60 houmlgskolepoaumlng det vill saumlga fraringn tio veckor upp till ett aringr Om dessa houmlgskolor faringr representera teknik respektive personalshyvetenskap saring aumlr teknikkurserna mindre aumln haumllften saring laringnga som beteendevetarkurser Det aumlr daring rimligt att de aumlven inneharingller mindre aumln haumllften saring maringnga timmar av arbetsmiljoumlkunskaper

Svaren indikerar aumlndaring att det aumlr beteendevetare som har stoumlrst omshyfattning av arbetsmiljoumlkunskaper (antal undervisningstimmar totalt per program) i undervisningen eftersom de har mer aumln dubbelt saring mycket arbetsmiljoumlkunskaper i kurserna jaumlmfoumlrt med teknisk utbildshyning Daumlrefter foumlljer foumlretagshaumllsovaringrd Ekonomi har relativt houmlgt anshytal timmar per kurs men antalet kurser i snitt som inneharingller arbetsshy

miljouml uppges vara faumlrre aumln foumlr beteendevetare och foumlretagshaumllsovaringr d I enkaumlten har flera respondenter paringpekat att uppskattningen aumlr

svaringr att goumlra eftersom det ibland aumlr hela block av undervisningen som aumlgnas aringt arbetsmiljoumlrelaterade fraringgor och ibland aumlr arbetsmiljoumlshykunskaper integrerat i andra fraringgor

Foumlrekomsten av arbetsmiljoumlkunskaper oumlver tid

Respondenterna har tillfraringgats om foumlrekomsten av arbetsmiljouml-kunskaper i utbildningarna har foumlraumlndrats genom fraringgan rdquoAntalet undervisningstimmar som aumlgnas aringt omraringdet arbetsmiljouml i den utbildshyning du ansvarar foumlr under laumlsaringret 20142015 ser du naringgon generell foumlraumlndring jaumlmfoumlrt med laumlsaringret 20042005rdquo

Det aumlr 166 respondenter som har svarat paring fraringgan Totalt ingaringr 1 019 kurser i svaret I 75 procent av fallen saknas det jaumlmfoumlrbar information fraringn laumlsaringret 20042005 eller saring fanns inte kursen daring Resterande 25 proshycent av kurserna uppges till stoumlrsta delen vara ofoumlraumlndrade Det aumlr naringshygot fler som har uppskattat att omfattningen av arbetsmiljoumlkunskaper i kurserna har oumlkat aumln de som uppskattat att det har minskat

Bland de 75 procenten daumlr information saknas eller daumlr kursen inte fanns foumlr tio aringr sedan finns ett flertal exempel beskrivna i fritext som visar att omfattningen av arbetsmiljoumlkunskaper har minskat och ett par exempel paring att det har oumlkat Kommentarerna visar paring fler kurser som inneharingllit eller varit inriktade paring arbetsmiljoumlkunskaper som har foumlrsvunnit aumln paring saringdana kurser som har tillkommit

Inom teknisk utbildning uppger naringgra att undervisning i arbetsshymiljoumlfraringgor som till exempel ergonomi och relaterade omraringden har behoumlvt minska foumlr att istaumlllet inkludera haringllbar utveckling Undershyvisningen om haringllbar utveckling inneharingller inte arbetsmiljoumlkunskashyper Exempel rdquoAlla mina kurser omfattar haringllbar utveckling men ur en biokemiskteknisk produktionsaspektrdquo

En respondent uppger att arbetsmiljoumlkunskaper alltid ingaringr som en integrerad del i tekniska aumlmnen och att det daring aumlr ofoumlraumlndrad omshyfattning jaumlmfoumlrt med tidigare En respondent skriver om en ny kurs inom teknisk utbildning som inte funnits tidigare och daumlr arbetsshymiljoumlkunskaper aumlr en viktig del baringde som egna moment och som integrerad del i aumlmnet

Sammantaget visar enkaumlten paring att det aumlr svaringrt att uppskatta om omfattningen av arbetsmiljoumlkunskaper har oumlkat eller minskat under de senaste tio aringren Vi kan se exempel paring baringde minskning och oumlkning i olika utbildningar

Berauml

iljoumlinv

iljouml

pAringt

gaumlrd

Social a

iljoumln

s haumllso

paringve

iljouml

haringllb

iljouml

iljoumllag

a fraring

ifraringg

bedouml

Delomraringden av arbetsmiljoumlkunskaper i undervisningen

I enkaumlten staumllldes aumlven en fraringga om vad arbetsmiljoumlkunskaperna i undervisningen bestaringr av Enbart svar fraringn de respondenter som uppgivit att arbetsmiljoumlkunskaper foumlrekommer i deras kurser ingaringr i redovisningen nedan totalt 142 respondenter 15 delomraringden aumlr listade med svarsalternativen rdquojardquo rdquonejrdquo och rdquovet ejrdquo Fraringgan aumlr forshymulerad rdquoI de kurser daumlr arbetsmiljouml ingaringr vilka delomraringden ingaringr i undervisningen Svaret aumlr inte uppdelat per kurs Foumlr alla delomraringshyden som ingaringr i naringgon av kurserna svarar du rsquojarsquo rdquo

Delomraringden av arbetsmiljoumlkunskaper Figur 3 Delomraringden som ingaringr i arbetsmiljoumlkunskaper

t rdquoj

ardquo

Vi kan konstatera att det aumlr ovanligt att beraumlkning av arbetsmiljoumlshyinvesteringar ingaringr i de utbildningar vi valt foumlr denna studie Orgashynisatorisk och social arbetsmiljouml liksom ledarskapets inverkan paring arbetsmiljouml aumlr vanligast foumlrekommande av varingra naumlmnda delomraringshyden tillsammans med aringtgaumlrder foumlr att foumlrbaumlttra arbetsmiljoumln

I de oumlppna svaren i enkaumlten finns kommentarer om vad det aumlr som ingaringr i omraringdet arbetsmiljouml Det aumlr naringgra som naumlmner mer specifika omraringden aumln vad som ryms i figur 4 till exempel bull varingld inom psykiatrin bull lyft inom somatisk varingrd bull lasersaumlkerhet bull biologiska effekter av elektromagnetiska faumllt bull arbetsmiljoumln i rymden

I figur 4 till 15 redovisas varje delomraringde inom arbetsmiljoumlkunskashyper foumlr sig Varje person som har svarat kan ha ansvar foumlr ett stort antal kurser Vi har daring uppmanat respondenterna att svara rdquoJardquo om arbetsmiljoumlkunskaper ingaringr i naringgon av deras kurser Figurerna anger alltsaring inte hur maringnga kurser som inneharingller respektive delomraringde Resultaten indikerar skillnader mellan utbildningsinriktningar men aumlr inte statistiskt saumlkerstaumlllda foumlr att kunna representera varingra fyra grupper av utbildningar paring en generell nivaring

Organisatoriska sociala och fysiska arbetsfoumlrharingllanden Figur 4 Organisatoriska arbetsfoumlrharingllanden

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

36 1153

69 1417

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Figur 5 Sociala arbetsfoumlrharingllanden

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

Figur 6 Fysiska arbetsfoumlrharingllanden

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

I enkaumlten kan vi se att organisatoriska sociala och fysiska arbetsshyfoumlrharingllanden finns med i utbildningarna men i varierande grad I tekniska utbildningar aumlr det fraumlmst fysiska arbetsfoumlrharingllanden som ingaringr i undervisningen Foumlr ekonomer och personalvetare aumlr foumlrharinglshylandet det omvaumlnda fraumlmst organisatoriska och sociala arbetsfoumlrharinglshylanden finns med Utbildningar inom kategorin foumlretagshaumllsovaringrd inkluderar alla tre aspekter i houmlg grad med tyngdpunkt paring fysiska arbetsfoumlrharingllanden

Arbetsmiljoumllagen med tillhoumlrande foumlreskrifter Figur 7 Arbetsmiljoumllagen med tillhoumlrande foumlreskrifter

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

18 1271

53 1137

79 714

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Arbetsmiljoumllagen aumlr grundlaumlggande foumlr allt arbetsmiljoumlarbete Den utgoumlr ramarna foumlr hur arbetet ska bedrivas och vad som ska vara uppfyllt Arbetsmiljoumllagens intentioner preciseras sedan i olika foumlreshyskrifter fraringn Arbetsmiljoumlverket (idag samlade i cirka 80 olika foumlrfattshyningssamlingar) Arbetsmiljoumlverket ger aumlven ut raringd och kommentashyrer som foumlrtydligar reglerna Flera aktoumlrer utoumlver Arbetsmiljoumlverket har genom aringren tagit fram informationsmaterial som foumlrklarar och beskriver reglernas inneboumlrd Det finns alltsaring maumlngder av material som skulle kunna utgoumlra grund foumlr utbildning om arbetsmiljoumlreglershyna Flertalet studenter i varingra utvalda utbildningsinriktningar faringr inte naringgon genomgaringng av arbetsmiljoumllagen med tillhoumlrande foumlreskrifter Det kan ocksaring jaumlmfoumlras med exemplet i bilaga 2 om maskiningenjoumlshyrer med inriktning ergonomisk design som inte faringr naringgon genomshygaringng av hur CEshymaumlrkning av maskiner och EUshydirektiv om ergonoshymikrav fungerar och vad de inneharingller

Arbetsmiljoumlns paringverkan paring haumllsa Figur 8 Arbetsmiljoumlns paringverkan paring haumllsa

49 40 11

22 56 11

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

Inom den stoumlrsta gruppen av respondenter inriktning teknik aumlr det ungefaumlr haumllften som tar upp arbetsmiljoumlns paringverkan paring haumllsa Samtidigt aumlr det fler ungefaumlr 60 procent som tar upp fysiska arbetsshyfoumlrharingllanden (se figur 7) Aumlven riskbedoumlmning inkluderas i ungefaumlr 60 procent av de tekniska utbildningarna (se figur 13) Om de inblanshydade inte kaumlnner till paring vilket saumltt haumllsan blir paringverkad av fysiska arbetsfoumlrharingllanden saring aumlr det svaringrare att bedoumlma riskerna paring ett bra saumltt och att finna aringtgaumlrder som fungerar och som inte skapar nya haumllsoproblem Att kaumlnna till vad som skapar haumllsoproblem aumlr naringgot som kan motivera studenterna att arbeta foumlrebyggande med arbetsshymiljoumlfraringgor

Foumlretagshaumllsovaringrd och personalvetare aumlr de grupper som har houmlgst andel inslag om arbetsmiljoumlns paringverkan paring haumllsa inom sina utbildningar

Beraumlkning av arbetsmiljoumlinvesteringar Figur 9 Beraumlkning av arbetsmiljoumlinvesteringar

0 89 11

16 58 26

10 83 7

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Personalvetarutbildningar inkluderar ofta en kurs om personalekoshynomi Daumlr kan beraumlkning av arbetsmiljoumlinvesteringar ingaring och detta aumlr troligen foumlrklaringen till att personalvetare aumlr den utbildningsshyinriktning som i houmlgst grad uppger att beraumlkningar av arbetsmiljoumlshyinvesteringar ingaringr i utbildningen Inom ekonomiutbildningarshyna ingaringr andra aspekter av arbetsmiljoumlfraringgor men beraumlkning av arbetsmiljoumlinvesteringar tycks inte alls ingaring

Friskfaktorer Figur 10 Friskfaktorer

16 64 20

22 56 22

68 26 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Det finns tvaring tydliga syften med arbetsmiljoumlarbetet uttryckta i arbetsshymiljoumllagen arbetsmiljoumlfoumlrordningen och foumlreskrifterna om systemashytiskt arbetsmiljoumlarbete bull Att foumlrebygga ohaumllsa och olycksfall i arbetslivet bull Att uppnaring en tillfredsstaumlllande arbetsmiljouml

Den fraringga i enkaumlten som handlar om friskfaktorer fokuserar paring den senare av dessa tvaring syften Straumlvan aumlr att arbetsmiljoumln bidrar till ett

positivt utbyte i form av ett rikt arbetsinneharingll arbetstillfredsstaumlllelshyse gemenskap samt personlig och yrkesmaumlssig utveckling Det kan uppnarings till exempel genom att arbetstagare ges moumljlighet till inflyshytande handlingsfrihet variation samarbete och sociala kontakter Ibland benaumlmns detta rdquodet goda arbetetrdquo

Inom utbildningsinriktningen foumlretagshaumllsovaringrd foumlrekommer friskfaktorer oftare i undervisningen aumln inom de andra utbildningsshyinriktningarna Ekonomi och teknik har laumlgst foumlrekomst av friskfakshytorer i utbildningen

Ledarskapets inverkan paring arbetsmiljouml

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Figur 11 Ledarskapets inverkan paring arbetsmiljoumln

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Ledarskapet paring arbetsplatsen aumlr viktigt foumlr arbetsmiljoumln I maringnga sammanhang naumlmns det som den viktigaste arbetsmiljoumlfaktorn Ledarskapets inverkan paring arbetsmiljouml kan handla om det goda arbeshy tet liksom friskfaktorer som beskrivs ovan I undersoumlkningen redoshyvisar de flesta att ledarskapets inverkan paring arbetsmiljoumln finns oftast med i undervisningen med undantag av gruppen Teknik

Riskbedoumlmning av arbetsmiljoumln Figur 12 Riskbedoumlmning av arbetsmiljoumln

59 35 6

22 67 11

58 37 5

69 14 17

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Att undersoumlka och kunna bedoumlma risker aumlr centrala aktiviteter i det systematiska arbetsmiljoumlarbetet och maringnga garingnger en foumlrutsaumlttning foumlr att kunna vidta rdquoraumlttrdquo foumlrebyggande aringtgaumlrder Dessa aktiviteter kraumlver metodkunskap Av enkaumlten framgaringr att saringdan kunskap bara finns med i haumllften av kurserna sett oumlver alla utbildningar Foumlrekomshysten aumlr laumlgst inom gruppen Ekonomi

Aringtgaumlrder foumlr att foumlrbaumlttra arbetsmiljoumln Figur 13 Aringtgaumlrder foumlr att foumlrbaumlttra arbetsmiljoumln

53 40 7

78 11 11

79 16 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Generellt aumlr det maringnga av respondenterna som inkluderar aringtgaumlrder foumlr att foumlrbaumlttra arbetsmiljoumln i sina utbildningar med teknikomraringshydet som undantag daumlr bara haumllften av respondenterna goumlr det En foumlrklaring kan vara att personal inom foumlretagshaumllsovaringrd och pershysonalvetare har ett individnaumlra arbete och ett behov av att ta fram aringtgaumlrder foumlr att minska riskerna och foumlrbaumlttra arbetsmiljoumln i paring arbetsplatserna

Ergonomi Figur 14 Ergonomi

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

74 521

7811 11

Ja Nej Vet ej

Utbildningar foumlr personal inom foumlretagshaumllsovaringrden inkluderar ofta ergonomi vilket aumlr foumlrvaumlntat Ergonomi finns med i naumlstan en tredjedel av teknikutbildningarna daumlr vi kan se ett exempel paring Kungliga tekniska houmlgskolan som genomfoumlr magisterprogram mot Teknik haumllsa och arbetsmiljoumlutveckling Ergonomi inom beteendeshyvetarutbildningarna fokuserar till stor del paring kognitiv ergonomi bland annat i form av organisatoriska aspekter stress och arbetsshybelastning

Ergonomi aumlr ett delomraringde av arbetsmiljoumlkunskaper som studenshyter inom alla utbildningar har direkt nytta av foumlr egen del Kunskashyper om ergonomi vid bildskaumlrmsarbete underlaumlttar foumlr studenterna att arbeta paring ett haumllsosamt saumltt redan innan de kommit ut i arbetsshylivet och med hjaumllp av kognitiv ergonomi garingr det att laumlra sig att anpassa sitt arbetssaumltt foumlr att minska den belastning som bidrar till negativ stress

Arbetsmiljouml som en del av haringllbar utveckling Figur 15 Arbetsmiljouml som en del av haringllbar utveckling

Ja Nej Vet ej

20 40 60 80 100

66 10 24

32 563

2278 0

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Paring alla utbildningsinriktningar aumlr det en stor andel som anger att deras arbetsmiljoumlkunskaper inkluderar arbetsmiljouml som en del av haringllbar utveckling

Kommentarer fraringn respondenter

I enkaumltens fritextfaumllt aumlr det naringgra respondenter som tar upp behovet av vaumlgledning foumlr att paring ett baumlttre saumltt hantera balansen mellan krav och resurser i arbetslivet Tack vare de foumlreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljouml som boumlrjade gaumllla 31 mars 2016 finns ett redshyskap foumlr detta och foumlrhoppningsvis ger det effekter i form av baumlttre foumlrebyggande arbete paring omraringdet och aumlven minskning av sjukskrivshyningarna

Flera respondenter ger uttryck foumlr att det aumlr svaringrt att laumlgga in arbetsmiljouml i utbildningen shy det aumlr en kamp mellan aumlmneslaumlrare och de som vill faring in arbetsmiljouml i tekniska program Kursernas laumlngd och inneharingll minskar snarare aumln oumlkar vilket verkar leda till att konkurshyrensen om tiden oumlkar

Ett saumltt att skapa stoumlrre efterfraringgan paring att ha med arbetsmiljouml i utshybildningarna aumlr om arbetsgivare efterfraringgar det Naringgon respondent oumlnskade tydliga krav fraringn myndigheter att de som anstaumllls paring chefsshyposter ska ha dokumenterad kunskap inom arbetsmiljouml

Naringgon tar upp att det vore bra med ett forum daumlr det garingr att samshyverka kring hur arbetsmiljoumlfraringgor kan integreras i utbildningen och i studenternas examensarbeten

Vid Mittuniversitetet blev varingr enkaumlt en inspiration att se oumlver ett av programmen paring ett systematiskt saumltt foumlr att se hur arbetsmiljoumlshyfraringgor behandlas inom programmet som helhet

Uppsatserna ses som en moumljlig foumlrdjupning i arbetsmiljoumlomraringshydet rdquohellipdet aumlr inte ovanligt att studenter skriver i sina uppsatser om arbetsmiljoumlfraringgor eller arbetsmiljoumlrelaterade problemrdquo

I enkaumlten framkom ett faringtal men oumlverraskande negativa instaumlllshyningar till foumlrmedlande av arbetsmiljoumlkunskaper i undervisningen Dessa analyseras i diskussionen

Diskussion

Arbetsmiljoumlverket kan ofta konstatera brister i arbetsmiljoumlkunskaper vid inspektioner paring arbetsplatser Statistiken visar att ohaumllsotalen oumlkar Ett saumltt att bidra till att vaumlnda denna utveckling aumlr att inklushydera arbetsmiljoumlkunskaper paring ett tydligare saumltt foumlr studenter som vid kommande arbete kommer att ha ansvar foumlr arbetsmiljoumlfraringgor i egenskap av chef kommer att ha ansvar foumlr utformning av arbetsshymiljoumler (till exempel civilekonomer och civilingenjoumlrer) eller komshymer att vara resurspersoner i arbetsmiljoumlarbetet vid arbetsplatser (till exempel personalvetare och foumlretagshaumllsovaringrd) Gemensamma satsningar fraringn samhaumlllet kraumlvs foumlr att oumlka kunskaperna om arbetsshymiljoumlomraringdet och bidra till ett berikande arbetsliv daumlr vi utvecklar haumllsa istaumlllet foumlr att skapa ohaumllsa

Anledningar att inkludera arbetsmiljoumlkunskaper i houmlgre utbildning

Det aumlr inte en skyldighet att ha med arbetsmiljoumlkunskaper i houmlgre utbildning foumlr att uppfylla nu gaumlllande regler men det finns ett antal andra anledningar att till exempel inkludera arbetsmiljoumlkunskaper i undervisningen som aumlr relaterad till haringllbar utveckling bull Det finns studenter som kommer att ansvara foumlr andra personers arbetsmiljouml i chefsposition Houmlgre utbildning ska daumlrfoumlr rimligen inneharinglla det som studenter kommer att faring juridiskt ansvar foumlr i sitt kommande yrkesliv inklusive inom arbetsmiljoumlomraringdet bull Arbetsgivare har uttryckt oumlnskemaringl om att de nyutexaminerade

studenterna kan hantera arbetsmiljoumlfraringgor paring arbetsplatsen bull Studenterna kommer att behoumlva hantera sin egen arbetsmiljouml i det

kommande arbetslivet Det aumlr viktigt foumlr studenternas egen skull att fraringn boumlrjan laumlra sig att arbeta paring ett haumllsosamt saumltt bull Studenterna sjaumllva efterfraringgar mer arbetsmiljoumlkunskaper saring att

utbildningarna blir mer attraktiva att soumlka om det ingaringr arbetsshymiljoumlkunskaper bull I sin yrkesutoumlvning kommer maringnga att indirekt paringverka arbetsshy

miljoumln foumlr andra Till exempel boumlr maskinkonstruktoumlrer kaumlnna till regler och principer foumlr god ergonomi och saumlkerhet i maskinshyutformning och personalvetare behoumlver foumlrstaring vilka effekter det faringr foumlr arbetsmiljoumln naumlr de anvaumlnder olika metoder och strategier foumlr ledarskap och organisation paring arbetsplatsen

I enkaumltsvaren framfoumlrde ett faringtal respondenter att arbetsmiljoumlshykunskaper inte boumlr ha naringgon plats i undervisningen Dessa oumlverrasshykande instaumlllningar kan ifraringgasaumlttas i flera avseenden En av dem handlade om utbildning av civilingenjoumlrer med kemiinriktning Saringvaumll laumlrare som studenter arbetar i laborativa moment och dessa ska enligt foumlreskrifterna om systematiskt arbetsmiljoumlarbete riskbedoumlshymas skriftligen naumlr det gaumlller arbetsmiljoumlfaror Det finns ocksaring beraumlkshyningar som visar att cirka 1500 personer avlider varje aringr i Sverige paring grund av yrkesexponering foumlr kemikalier Med oumlkade kunskaper och efterlevnad av gaumlllande arbetsmiljoumllagstiftning boumlr detta antal kunna minskas vaumlsentligt

Foumlraumlndring av omfattningen av arbetsmiljoumlkunskaper oumlver tid

Av de fyra utbildningsinriktningar som ingick i varingr enkaumltstudie (teknik ekonomi personalvetenskap och foumlretagshaumllsovaringrd) var det personalvetenskap som hade stoumlrst omfattning av arbetsmiljoumlkunshyskaper i utbildningen

Omfattningen av undervisning i arbetsmiljoumlfraringgor paring universitetsshyoch houmlgskolenivaring tycks ha minskat sedan boumlrjan av 90shytalet enligt erfarenhet fraringn de som undervisar paring denna nivaring Det aumlr dock svaringrt att belaumlgga detta eftersom det saknas statistik paring kursinneharingll och en majoritet av kurserna som ges idag fanns inte foumlr 10 aringr sedan Daumlrfoumlr aumlr det inte moumljligt att goumlra en jaumlmfoumlrelse I enkaumltsvaren garingr det att se att det aumlr ungefaumlr en tredjedel av civilingenjoumlrsutbildningshyarna och haumllften av civilekonomutbildningarna som saknar arbetsshymiljoumlkunskaper i undervisningen Av kommentarerna i enkaumlten framgaringr fler exempel paring att omfattningen av arbetsmiljoumlkunskaper i houmlgre utbildning minskar snarare aumln oumlkar

Foumlrklaringar till bristande arbetsmiljoumlkunskaper

Denna studie visar att inte alla studenter faringr med sig arbetsmiljoumlshykunskaper fraringn sin utbildning trots att de troligen kommer att ha positioner i arbetslivet daumlr de faringr ansvar foumlr arbetsmiljoumln foumlr andra personer Det finns maringnga foumlrklaringar till det och haumlr har vi identishyfierat naringgra bull Arbetsgivare foumlrvaumlntar sig att nyutbildade personer har saringdan

kunskap med sig ut i arbetslivet samtidigt som universitet och houmlgskolor i viss maringn behandlar arbetsmiljoumlkunskaper som naringgot arbetsgivaren ska ge vid introduktioner bull Arbetsmiljouml har tidigare varit ett obligatoriskt inslag i undervisshy

ningen paring ett antal utbildningar Detta reglerades i examensordshyningarna Idag finns det skrivningar om haringllbar utveckling och i det aumlr det taumlnkt att arbetsmiljouml ska ingaring i den sociala delen men det sker i alltfoumlr laringg omfattning bull Komplexiteten i arbetsmiljoumln oumlkar och maringnga risker uppstaringr i en

kombination av organisatorisk och social arbetsmiljouml med bristanshyde fysiska foumlrutsaumlttningar Faring utbildningar hanterar saringdana aumlmnesshyoumlvergripande fraringgor bull I arbetet med denna studie har vi kunnat konstatera att det finns

de som har en negativ instaumlllning till att inkludera arbetsmiljoumlkunshyskaper i undervisningen Aumlr det en vanlig instaumlllning som paringvershykar styrningen av utbildningar och bidrar till att det blir mindre av arbetsmiljoumlkunskaper i undervisningen

Arbetsmiljoumlkunskaper uppdelade i delomraringden

De delomraringden som foumlrekommer mest inom arbetsmiljoumlkunskaper aumlr bland annat organisatorisk och social arbetsmiljouml vilket aumlr posishytivt eftersom det aumlr fraringgor som beroumlr samtliga arbetsplatser oavsett bransch De tekniska utbildningarna uppmaumlrksammar fraumlmst fysisk arbetsmiljouml Haumlr ser vi ett behov av att inkludera omraringden som till exempel ledarskapets paringverkan paring arbetsmiljouml i en stoumlrre utstraumlckshyning aumln vad som goumlrs idag eftersom de av studenterna som kommer att arbeta som ledare har nytta av att kaumlnna till de fraringgorna

Det omraringde inom arbetsmiljoumlkunskaper som foumlrekommer minst inom alla utbildningsinriktningar aumlr beraumlkning av arbetsmiljoumlinvesshyteringar Samtidigt finns en oumlnskan hos de som undervisar att koppla ihop arbetsmiljouml med loumlnsamhetsfraringgor Haumlr finns en moumljlighet att utveckla omraringdet Det finns forskare som skulle kunna inspirera till en oumlkad omfattning av beraumlkning av arbetsmiljoumlinvesteringar inom utbildningar till exempel civilekonom Anders Johreacuten12 professor Ulf Johansson13 och ekonomie doktor Paula Liukkonen14 En introduktion till aumlmnesomraringdet finns i kap 12 i Arbete och teknik paring maumlnniskans villkor15 som anvaumlnds vid flera houmlgskolor och universitet

Alla studenter har nytta av grundlaumlggande kunskaper om verktyg foumlr att hantera den egna arbetsbelastningen och att skapa god ershy

12 Till exempel Catasuacutes B Houmlgberg O och Johreacuten A (2012) Boken om personalshyekonomi Liber foumlrlag

13 Till exempel Johansson U och Johreacuten A (2011) Personalekonomi idag Liber foumlrlag

14 Till exempel Liukkonen P och Wickbom U (1991) Se och raumlkna paring arbetsmiljoumln Film httpwwwpaula-liukkonensefilm1

15 Bohgard M et al (2015) Arbete och teknik paring maumlnniskans villkor Prevent

gonomi vid bildskaumlrmsarbete Det aumlr enligt svaren i varingr enkaumlt laringngt ifraringn alla som faringr detta i utbildningen

Paring alla utbildningsinriktningar aumlr det en stor andel som anger att deras arbetsmiljoumlkunskaper inkluderar arbetsmiljouml som en del av haringllbar utveckling Det aumlr ett intressant resultat eftersom det omvaumlnshyda inte verkar gaumllla de som arbetar foumlr att inkludera haringllbar utveckshyling i undervisningen tar inte upp arbetsmiljouml som en del av haringllbar utveckling i naringgon stor utstraumlckning

Staumlrk foumlrekomsten av arbetsmiljoumlkunskaper i houmlgre utbildning

I examensordningarna regleras att haringllbar utveckling ska ingaring i de flesta utbildningar Den sociala delen av haringllbar utveckling ses som en foumlrutsaumlttning foumlr att kunna skapa ekologiskt och ekonomiskt haringllbar utveckling Det aumlr en rimlig tolkning att arbetsmiljoumlkunshyskaper ingaringr i den sociala aspekten av haringllbar utveckling aumlven daring det anvaumlnds i examensordningen Ett saumltt att staumlrka foumlrekomsten av arbetsmiljoumlkunskaper i houmlgr e utbildning kan daumlrfoumlr vara att tydligshygoumlra formuleringarna i examensordningen saring att arbetsmiljouml uttrycks som en del i haringllbar utveckling

Baringde de som sjaumllva undervisar i houmlgre utbildning och de som befinner sig i naumlringslivet och hos andra arbetsgivare har bidragit till ett antal foumlrslag paring hur foumlrekomsten av arbetsmiljoumlkunskaper kan staumlrkas i houmlgre utbildning bull Laumlrare behoumlver metodstoumld foumlr att inludera arbetsmiljoumlkunskaper

i undervisningen i olika kurser Det kan vara till exempel intershyaktiva eller skriftliga handledningar bull Erfarenhetsutbyte med de enheter inom houmlgre utbildning som just

nu har houmlg kompetens i foumlrmedlandet av arbetsmiljoumlkunskaper bull Externt stoumld till laumlrarkonferenser daumlr metoder foumlr att integrera

arbetsmiljoumlfraringgor i undervisning av olika kaumlrnaumlmnen kan utveckshy las eller diskuteras paring ett konkret saumltt bull Material som aumlr moumljligt att anvaumlnda i undervisningen finns

hos olika aktoumlrer bland annat wwwavse wwwpreventse wwwsuntarbetslivse bull Naumlringslivet till exempel i form av branschorganisationer behoumlshy

ver staumllla krav paring att studenterna har arbetsmiljoumlkunskaper efter genomgaringngen utbildning Arbetet som Byggindustrierna BI har paringboumlrjat aumlr ett exempel daumlr de bildat ett naumltverk av organisationer som tillsammans konkretiserar vilka kunskapsmaringl som boumlr uppshynarings inom houmlgskoleingenjoumlrsutbildningen med bygginriktning

Slutsatser

Vi har undersoumlkt omfattningen av och attityder till de arbetsmiljoumlshykunskaper som foumlrmedlas vid universitet och houmlgskolor Naringgra av varingra slutsatser bull Undervisningen aumlr uppdelad paring ett annat saumltt aumln tidigare Det finns inte laumlngre en nationell laumlgstanivaring av omfattning av arbetsshymiljoumlkunskaper Det aumlr istaumlllet upp till universiteten och houmlgskoshylorna sjaumllva att inkludera arbetsmiljoumlkunskaper i omraringdet haringllbar utveckling bull Inom varingra laumlrosaumlten har de tidigare samlade enheterna foumlr arbetsshy

miljoumlkunskaper delats upp vilket goumlr det svaringrare att erbjuda arbetsmiljoumlkunskaper i undervisningen och att foumllja upp omfattshyningen och kvaliteten bull Ett flertal av de som undervisar uppger att de sjaumllva inte har tillshy

raumlcklig kunskap paring arbetsmiljoumlomraringdet bull I praktiken inkluderas arbetsmiljoumlkunskaper endast i marginell

omfattning i haringllbar utveckling som omraringde i undervisningen bull Det finns utrymme i utbildningarna och vilja fraringn flertalet laumlrare

att inkludera arbetsmiljoumlkunskaper i olika kurser

Forskningen har visat att ett gott arbetsmiljoumlarbete medfoumlr baringde foumlretagsekonomiska och samhaumlllsekonomiska vinster samt foumlrshydelar foumlr baringde chefer och understaumlllda En foumlrutsaumlttning foumlr ett gott arbetsmiljoumlarbete aumlr att det finns kunskaper Maringnga med akade-misk examen kommer att paringverka arbetsmiljoumlarbetet vid olika arbetsplatser under sitt arbetsliv Den oumlvergripande slutsatsen fraringn denna studie aumlr att ett oumlkat inslag av arbetsmiljoumlkunskaper i houmlgre utbildning medfoumlr utoumlver de direkta foumlretagsekonomiska vinsterna aumlven samhaumlllsekonomiska vinster samt foumlrdelar foumlr baringde chefer och understaumlllda

Referenser

Afa foumlrsaumlkring (2014) Allvarliga arbetsskador och laringngvarig sjukfraringnvaro

Alberius L och Soumlderholm A (red) (2013) Framtiden boumlrjar nu ndash antologi foumlr dialog om den svenska houmlgskolan 2030 Sveriges universitetsshy och houmlgskolefoumlrbund (SUHF)

Arbetsmiljoumlverket (2015) Sociala och organisatoriska orsaker Korta arbetsskadefakta nr 62015

Arbetsmiljoumlverket (2015) Organisatorisk och social arbetsmiljouml Nollmaumltning Utfoumlrd av Stelacon paring uppdrag av Arbetsmiljoumlverket Diarienummer hos Arbetsmiljoumlshyverket 2015058112

Bohgard M et al (2015) Arbete och teknik paring maumlnniskans villkor Prevent

Carlsson R (2004) Foumlrfraringgan till institutioner angaringende utbildning i arbetsstaumlllningar och foumlrflyttningsteknik Arbetsmiljoumlverket diarienummer CTO 20048006

Catasuacutes B Houmlgberg O och Johreacuten A (2012) Boken om personalekonomi Liber foumlrlag

Direktiv 200536EG om erkaumlnnande av yrkeskvalifikationer

EUs strategiska ram foumlr arbetsmiljoumln 2014ndash2020

Foumlrordningen (20071164) foumlr Foumlrsvarshoumlgskolan

Foumlrordningen (1993221) foumlr Sveriges lantbruksuniversitet

Houmlgskolefoumlrordning (1993100)

Johansson U och Johreacuten A (2011) Personalekonomi idag Liber foumlrlag

Liukkonen P och Wickbom U (1991) Se och raumlkna paring arbetsmiljoumln Film httpwwwpaula-liukkonensefilm1

Nyleacuten P (2013) Riskbedoumlmning av tandlaumlkares muskuloskelettala belastning med betoning paring inverkan av synfoumlrharingllanden 2013 Projektarbete inom kursen Belastningsergonomisk riskbedoumlmning Centrum foumlr belastningsskadeforskning Houmlgskolan i Gaumlvle

Regeringen (2015) En arbetsmiljoumlstrategi foumlr det moderna arbetslivet 2016ndash2020 Regeringens skrivelse 20151680

Vision (2016) Sjukt stressigt ndash arbetsmiljoumln i vaumllfaumlrden maringste foumlrbaumlttras

Intervjuer AnnshyChristin Jonson docent Karolinska institutet februari 2016

Bertil Remaeus bland annat fd tillfoumlrordnad generaldirektoumlr foumlr Arbetsmiljoumlverket februari 2016 Utgaringngspunkt var foumlljande artikel httpwwwarbetarskyddse nyheterarkivergonomiarticle132259ece

Frida Lindmark civilingenjoumlr februari 2016

Gustav Sand Kanstrup civilingenjoumlr februari 2016

Hillevi Hemphaumllauml teknologie doktor Lunds universitet februari 2016

Jenny Roth universitetsadjunkt Linneacuteuniversitetet februari 2016

Jonas Lidberg ombudsman Akademikerfoumlrbundet SSR februari 2016

Joumlrgen Eklund professor Kungliga tekniska houmlgskolan februari 2016 Utgaringngspunkt var foumlljande artikel wwwarbetsmiljoforskningsekunskapsshycentrumjC3B6rgenshyeklundshyomshyettshynationelltshykunskapscentrum

Linda Eriksson och Gunnar Lagerstroumlm Prevent februari 2016

Bilaga 1 Soumlkord foumlr urval av kurser

Universitets- och houmlgskoleraringdet UHR har register oumlver kurser och program paring universitet och houmlgskolor fraringn 2008 Daumlr gjorde vi soumlkshyning med foumlljande soumlkord

Foumlljande soumlkord foumlrekommer naringgonstans i ett ord

Risk Arbets Arbetsmiljouml Arbetsliv Riskbedoumlmning Ergonom

Foumlljande soumlkord aumlr med i sin helhet

Arbete och haumllsa Arbetsplats Yrke Arbetshaumllsa Arbetshaumllsovetenskap Haumllsa Arbetsvetenskap Systematiskt arbetsmiljoumlarbete Stress Ergonomi Skyddsingenjoumlr Arbetsmiljoumlingenjoumlr Foumlretagshaumllsovaringrd Foumlretagslaumlkare Foumlretagsskoumlterska Foumlretagsergonom Foumlretagsoptiker Arbetsanpassning Rehabilitering Organisationsteori

Organisationspsykologi Arbetspsykologi Ledarskap Personal Human Resources Arbetsraumltt

Bilaga 2 Exempel paring behov av arbetsmiljoumlkunskaper

Byggfoumlretag

Arbetsledare

En arbetsledare paring en byggarbetsplats aringtalades 2009 foumlr att de pershysoner som omkommit respektive skadats allvarligt naumlr en staringlbalksshykonstruktion foumlll samman under uppfoumlrandet hade arbetat utan fallskyddsutrustning Tingsraumltten fann att arbetsledaren varit oaktshysam daring han tillaringtit arbete utan selar och livlinor Denna haumlndelse kan illustrera betydelsen av insikter om arbetsmiljoumlansvar och juridiska konsekvenser om detta inte uppfylls Det paringvisar ocksaring omfattningshyen av maumlnskligt lidande och kostnader i samband med detta Det finns uppenbara motiv foumlr att arbetsmiljoumlkunskaper boumlr ingaring i alla former av eftergymnasiala utbildningar saringvaumll i praktiska yrkesshyutbildningar som i houmlgskoleshy och universitetsutbildningar

Byggingenjoumlrer

En arbetsgivarorganisation inom byggbranschen (Sveriges Byggshyindustrier BI) har tagit initiativ till ett naumltverk med syfte att utoumlka inneharingllet av arbetsmiljouml i houmlgskoleingenjoumlrsutbildningen med byggshyinriktning De ser behovet utifraringn de olyckor som sker och okunskashypen om att det finns ett straffansvar som inte kraumlver ett uppsaringt

I houmlgskolefoumlrordningen staringr uttryckt om studenternas faumlrdighet och foumlrmaringga ndash rdquovisa foumlrmaringga att utforma och hantera produkter processer och

system med haumlnsyn till maumlnniskans foumlrutsaumlttningar och behov och samhaumlllets maringl foumlr ekonomiskt socialt och ekologiskt haringllbar utvecklingrdquo

Det finns 18 laumlrosaumlten som ger trearingrig houmlgskoleingenjoumlrsutbildning med byggteknik som gemensam naumlmnare Laumlrosaumltena utarbetar krav utifraringn sina egna foumlrutsaumlttningar och nationell samordning saknas foumlrutom rekommendationer om inneharingllet av matematik Idag ingaringr arbetsmiljouml med 2ndash5 poaumlng

Nu planerar BI att tillsammans med oumlvriga i naumltverket ta fram kvalishyfikationskrav foumlr nyutbildade ingenjoumlrer De vill dela upp kraven saring att de omfattar foumlljande bull generellt foumlr alla ingenjoumlrer bull specifikt foumlr byggingenjoumlrer bull specifikt foumlr byggingenjoumlrer som foumlrdjupar sig inom exempelvis

produktion

Tandlaumlkare

I Sverige finns naumlstan 10 000 tandlaumlkare Laringngt mer aumln haumllften drabshybas av belastningsergonomiska besvaumlr som i cirka 15 procent av fallshyen leder till sjukskrivningar varje aringr Det aumlr foumlga oumlverraskande att det aumlr vanligt med smaumlrtor i nacke rygg axlar eller armar Bland kvinnshyliga tandlaumlkare aumlr det cirka 30 procent som uppger smaumlrta dagligen efter arbetet cirka 20 procent uppger smaumlrta ett par garingnger i veckan och cirka 10 procent en garingng per vecka Bland manliga tandlaumlkare aumlr motsvarande procenttal naringgot laumlgre Ungefaumlr haumllften av tandlaumlkarshyna har alltsaring besvaumlr varje vecka Detta foumlrharingllande medfoumlr foumlrutom maumlnskligt lidande och saumlnkt volym och kvalitet i produktion sjaumllvshyfallet stora kostnader foumlr individen arbetsgivaren och samhaumlllet Hur kan det komma sig att saring maringnga drabbas av belastningsbeshy

svaumlr Arbete i framaringtboumljd staumlllning utan stoumld foumlr haumlnder eller armar och arbete i vriden staumlllning aumlr vanligt foumlrekommande Cirka 65 proshycent av tandlaumlkarna uppger detta foumlrharingllande under halva eller mer aumln halva arbetstiden De naumlmnda arbetsstaumlllningarna och arbetssaumltshyten vid kliniken tyder paring att ergonomiinslagen i grundutbildningen har varit foumlr begraumlnsade att kunskaperna gloumlmts bort till en del eller att tidspress inte medger att kunskaperna tillaumlmpas fullt ut (Nyleacuten 2013)

Okunskapen om den starka kopplingen mellan denna typ av arbetsstaumlllningar och risker foumlr belastningsbesvaumlr kan till en del foumlrklaras av att det i den fem aringr laringnga tandlaumlkarutbildningen endast ingaringr i tvaring ergonomifoumlrelaumlsningar samt ett gruppass Det aumlr rimligt att anta att om utbildningen innehoumlll mer undervisning om ergonoshymiskt bra arbetssaumltt skulle dessa undervisningstimmar vara synnershyligen kostnadseffektiva foumlr individ arbetsgivare och samhaumllle

Ergonomi och patientfoumlrflyttningar

Under 2004 gjorde Arbetsmiljoumlverket en foumlrfraringgan till 15 universitet och houmlgskolor med utbildningar foumlr sjukskoumlterskor sjukgymnaster

och arbetsterapeuter Foumlrfraringgan handlade om ergonomi och foumlrflyttshyningsteknik16 Sjukskoumlterskor arbetar med patientfoumlrflyttningar tillsammans

med underskoumlterskor Sjukskoumlterskorna har ofta en arbetsledande staumlllning och ska daring kunna vaumlrna om inte bara sin egen utan ocksaring andra anstaumllldas arbetsmiljouml Paring sex terminer inom sjukskoumlterskeshyprogrammen ingaringr en halvdagsshy eller ibland en heldagsutbildning i arbetsstaumlllningar och foumlrflyttningsteknik Maringlsaumlttningen uppgavs vara att studenterna ska bli medvetna om betydelsen av att patienshyten vid foumlrflyttningar kaumlnner sig ha det behagligt och saumlkert samt att studenten ska bli uppmaumlrksam paring sin egen arbetsstaumlllning Vid ett laumlrosaumlte uppgavs att maringlsaumlttningen var att studenterna skulle kunna tillaumlmpa dessa moment i verksamheten goumlra riskanalyser samt kunshyna instruera annan personalelever De hade tre veckors utbildning i ergonomi och foumlrflyttningsteknik foumlrdelat under tre aringr

Sjukgymnaster och arbetsterapeuter har cirka en veckas utbildshyning i ergonomi och foumlrflyttningsteknik sammanlagt under tre aringr Dessa riktar sig dels mot den egna arbetstekniken men aumlven mot att studenterna ska kunna undervisa andra anhoumlriga eller oumlvrig varingrdshypersonal

Socialsekreterare

Naumlr det gaumlller riskfyllda arbetsmiljoumler har Arbetsmiljoumlverket sedan laumlnge konstaterat att socialsekreterare aumlr ett utsatt yrke i synnerhet naumlr det gaumlller risker kopplade till houmlg arbetsbelastning och hot och varingld I Arbetsmiljoumlundersoumlkningen fraringn aringr 2013 framgaringr att 65 proshycent av kvinnorna inom yrket socialsekreterare uppger att de uppleshyver negativa effekter i form av svaringrigheter att koppla av tankarna paring jobbet under fritiden Drygt 50 procent av kvinnorna uppger i samshyma undersoumlkning att de garingtt till arbetet tvaring garingnger eller fler under det senaste aringret trots att de borde stannat hemma med tanke paring sitt haumllsotillstaringnd Cirka 40 procent av alla inom yrket uppger att de aumlr utsatta foumlr varingld eller hot om varingld i arbetet Stress och andra psykiska paringfrestningar aumlr den vanligaste orsaken till arbetsrelaterade besvaumlr bland saringvaumll kvinnor som maumln inom detta yrke

Vid 17 olika laumlrosaumlten i Sverige aumlr det moumljligt att laumlsa socionomshyprogrammet I denna undersoumlkning har sju foumlretraumldare foumlr denna utbildning laumlmnat svar Samtliga sju uppger att arbetsmiljouml ingaringr i undervisningen De som kunnat uppskatta omfattningen rapporteshy

16 Carlsson R (2004) Foumlrfraringgan till institutioner angaringende utbildning i arbetsstaumlllshyningar och foumlrflyttningsteknik Arbetsmiljoumlverket diarienummer CTO 20048006

rar att undervisningen som aumlgnas aringt arbetsmiljoumlrelaterade fraringgor aumlr cirka 15 till 75 timmar per program Arbetsmiljoumlfraringgor som domineshyrar i undervisningen aumlr de med anknytning till det organisatoriska och sociala arbetsmiljoumlomraringdet som ledarskapets inverkan och psykisk ohaumllsa Naumlr det gaumlller omraringdet hot och varingld i arbetslivet beshyskriver en av representanterna i en kompletterande intervju att dessa fraringgor finns med naumlr bemoumltandefraringgor tas upp paring kurserna samt att omraringdet hot och varingld diskuteras aringterkommande paring kurserna paring deltagarnas initiativ I en artikelserie i tidningen Socionomen i juni 2013 ger flera stushy

denter fraringn olika socialhoumlgskolor uttryck foumlr att det behoumlvs mer kunskap om hot och varingld foumlr blivande socialsekreterare

Personalvetare

De som arbetar med HR-fraringgor eller personalfraringgor hanterar arbetsshymiljouml baringde paring en strategisk nivaring (ledningsnivaring) och operativ nivaring (foumlr varje enskild arbetstagare) I utbildningen aumlr det daumlrfoumlr rimligt att foumlrberedas foumlr detta Personalekonomiska kalkyler formulering av policydokument kompetensfoumlrsoumlrjning inom arbetsmiljoumlfraringgor oumlverblick av haumllsoeffekter av olika organisatoriska loumlsningar samt utshyformningen av arbetsplatser aumlr delar av det strategiska arbetet Foumlreshybyggande arbete inom ergonomi fysiska arbetsmiljoumlfaktorer organishysation och tekniska loumlsningar paring arbetsplatsen houmlr till den operativa nivaringn liksom arbetslivsinriktad rehabilitering efter sjukfraringnvaro och hantering av problem som uppstaringr med till exempel konflikter och oumlverkonsumtion av alkohol

Foumlr att hantera bredden av arbetsmiljoumlfraringgor efter utbildningen kraumlvs en gedigen genomgaringng under utbildningen Det behoumlvs en kombination av enskilda kurser eller delar av kurser foumlr att foumlrdjushypa sig i till exempel arbetsmiljoumllagen och personalekonomi samt att arbetsmiljouml integreras i andra aumlmnen till exempel att titta paring haumllsoeffekter av olika organisationsformer daring kurserna handlar om organisationsteorier

Jonas Lidberg ombudsman paring Akademikerfoumlrbundet SSR17 undershystryker i en intervju att det aumlr foumlr lite arbetsmiljoumlkunskap i personalshyvetarutbildningarna aumlven om det kan variera mellan houmlgskolorna rdquoArbetsmiljoumlfraringgorna borde genomsyra flera avsnitt i utbildningshy

en och inte bara hanteras foumlr sig i saumlrskilda kursavsnittrdquo

17 Intervju med Jonas Lidberg ombudsman paring Akademikerfoumlrbundet SSR februari 2016

I utbildningen borde arbetsmiljoumln ocksaring kopplas ihop baumlttre med kostnader foumlr att goumlra arbetsmiljoumlarbetet mer attraktivt foumlr chefer Haumlr kan HR-funktioner utgoumlra ett gott stoumld till chefer vars fokus ofta aumlr att haringlla budget menar Lidberg Det finns studier som bekraumlftar att det loumlnar sig att arbeta foumlrebygshy

gande med arbetsmiljoumlfraringgor Varje satsad krona paring arbetsmiljoumlinvesshyteringar ger tvaring tillbaka18 inom privata foumlretag Detta aumlr naringgot som kan inkluderas i undervisningen

En uppskattning aumlr att 6shy8 veckor kan behoumlva aumlgnas aringt foumlrdjupshyningar och att minst haumllften av kurserna under hela utbildningen boumlr integrera fraringgor som relaterar till arbetsmiljouml

Enligt svaren i varingr enkaumlt hade personalvetare i snitt ungefaumlr 150 undervisningstimmar vilket vi tolkar som foumlrdjupning Alltsaring saringdan tid som aumlgnas aringt arbetsmiljoumlrelaterade fraringgor Hur stor del av utbildshyningen som integrerar fraringgor som relaterar till arbetsmiljouml framgaringr inte av enkaumlten

Optiker

Synergonomi handlar till stor del om arbetsmiljoumlfoumlrharingllanden och aumlr nu obligatorisk kurs inom optikerutbildningen

I kurserna Arbetsplatsoptometri och Optikern i samhaumlllet ingaringr arbetsmiljoumlkunskaper rdquoVaringrt fokus ligger fraumlmst paring foumlreskrifterna Arbetsplatsens utformning Belastningsergonomi Arbete vid bildshyskaumlrm Arbetsanpassning och rehabilitering Anvaumlndning av personshylig skyddsutrustning och Utfoumlrande av personlig skyddsutrustning men aumlven Artificiell optisk straringlning ingaringrrdquo Studenterna faringr foumlrelaumlsshyningar om foumlreskrifterna och sedan arbetar de med projektarbete i grupp daumlr de ska kunna tolka rekommendera utifraringn samt referera till foumlreskrifterna och aumlven vid enskild hemtentamen I utbildningen ingaringr ocksaring en foumlrelaumlsning om stress och en om gruppsykologi (med tillhoumlrande praktiska oumlvningar)19

De tvaring respondenter som aumlr programansvariga foumlr optikerprogram och som besvarat varingr enkaumlt uppger att arbetsmiljoumlkunskaper ingaringr i programmet och att det tas upp i ett flertal kurser Eftersom optiker

18 Exempel paring referenser D Braumlunig och T Kohstall Calculating the international return on prevention for companies International Social Security Association (ISSA) 2013 http wwwissaint BenOSH Socio-economic costs of accidents at work and work-related ill health Report from European Commission Directorate-General for Employment Social Affairs and Inclusion 2011 httpeceuropaeusocial

19 Intervju med universitetsadjunkt Jenny Roth vid Linneacuteuniversitetet februari 2016

moumlter personer som behoumlver synhjaumllpmedel foumlr att klara sitt yrke saring aumlr det viktigt att de aumlr duktiga paring att koppla samman arbetsmiljoumlshyfraringgor med de rekommendationer som ges till kunder naumlr det aumlr relevant

Maskinteknik inriktning ergonomisk design

Studenter med denna inriktning kommer troligen att paringverka arbetsshymiljoumln i mycket houmlg utstraumlckning foumlr de personer som anvaumlnder mashyskiner de designat Vid intervju med foumlre detta studenter framkom att det i utbildningen bland annat ingaringr moment om arbetsplatsens utformning kemiska arbetsmiljoumlrisker och ergonomi i utformning Det ingaringr aumlven moment om samspelet mellan maumlnniskashyteknikshyorgashynisation (MTO) Daumlremot saknas genomgaringng av den grundnivaring som alla maskiner behoumlver uppfylla vilket bland annat finns definierat i arbetsmiljoumllagen CEshymaumlrkningar ergonomistandarder maskindirekshytivet och i metoder om riskanalys De intervjuade har studerat vid Lulearing tekniska universitet respektive Linkoumlpings tekniska houmlgskola och de uppger att det vore rimligt att ha 1ndash2 veckors undervisning om de teoretiska begreppen och grunderna inom arbetsmiljoumlkrav som staumllls vid utformning av maskiner och att arbetsmiljoumlaspekterna bedoumlms vid minst ett projektarbete som brukar straumlcka sig oumlver en halv termin20

Ett illustrativt exempel paring hur skilda uppfattningarna kan vara vad gaumlller inneharingllet inom houmlgre utbildning var vid ett moumlte omshykring aringr 2010 med representanter fraringn saringvaumll utbildare och foumlretag naumlr aumlven en representant fraringn Arbetsmiljoumlverket medverkade Daumlr anfoumlrde en deltagare fraringn Kungliga tekniska houmlgskolan med emfas att arbetsmiljoumlkunskap inte hade naringgon plats i civilingenjoumlrsutbildshyningen den skulle bara innefatta elementa som matematik fysik kemi etcetera En representant fraringn Byggindustrierna replikerade daring med skaumlrpa att foumlr Byggindustrierna aumlr arbetsmiljouml elementa

Audionomer

Det finns tydliga tecken paring att arbetsmiljoumlkunskap inte ingaringr i flertalet houmlgskoleutbildningar En formulering som anvaumlnds ofta i examensordningen aumlr att studenten ska rdquovisa kunskap om relevanta foumlrfattningarrdquo Den gaumlller foumlr 18 olika examina daumlribland audionomshyexamen Vi har kontaktat den docent som ansvarar foumlr audionomutshy

20 Intervju med civilingenjoumlr Frida Lindmark och civilingenjoumlr Gustav Sand Kanstrup januari 2016

bildningen i Stockholm21 Inom arbetsmiljoumlomraringdet aumlr det foumlreskrifshyterna om buller som anvaumlnds under utbildningen samt i mycket liten omfattning genomgaringngar av att hantera den egna arbetsmiljoumln Generella kunskaper om arbetsmiljoumllagen med tillhoumlrande foumlreskrifshyter ingaringr inte i utbildningen trots att audionomer i sitt kommande yrke till exempel kommer att prova ut hjaumllpmedel som ska fungera i olika sorters arbetsmiljouml

Kemister

I samband med den egna utbildningens praktiska laborationer aumlr det naturligt att ta upp information om kemikaliers inneboende egenskaper risker vid hantering och eventuella behov av personlig skyddsutrustning Saringdana generella kunskaper aumlr aumlven centrala foumlr det arbetsmiljoumlansvar maringnga av studenterna kommer att faring som cheshyfer Det aumlr daumlrfoumlr dubbelt orovaumlckande daring vi i den genomfoumlrda enshykaumlten i denna studie faringtt foumlljande svar rdquoArbetsmiljoumlfraringgor har ingen plats i en kemikurs paring samma saumltt som kvantkemi inte borde finnas paring Arbetsmiljoumlverketrdquo Denna attityd har aumlven framkommit i andra sammanhang Idag avlider uppskattningsvis cirka 1 500 personer per aringr i Sverige paring grund av sjukdomar relaterade till exponering av kemiska aumlmnen i arbetslivet Vi ser det som sjaumllvklart att uppmaumlrkshysamma det lika mycket som de 40shytal doumldsolyckor som sker i det svenska arbetslivet varje aringr

21 Intervju med docent AnnshyChristin Jonson Karolinska institutet februari 2016

Bilaga 3 Prevents undersoumlkning om attityder till arbetsmiljoumlkunskaper

Prevent undersoumlkte genom en enkaumlt synen paring arbetsmiljoumlfraringgor hos personer som undervisar inom tekniska ekonomiska och vissa samhaumlllsvetenskapliga utbildningar samt utbildningar inom arbetsshyvetenskap och arbetsmiljouml22 Studien aumlr inte publicerad Enkaumlten genomfoumlrdes 2012 och besvarades av 191 personer Paring fraringgan hur stor del av undervisningstiden som aumlgnas aringt arbetsmiljoumlrelaterade fraringgor svarade oumlver haumllften att den laringg mellan 1 procent och 25 proshycent (naumlst laumlgsta intervallet i enkaumlten) Intresset var saumlrskilt laringgt inom ekonomiomraringdet I materialet paringtalas att termen arbetsmiljouml inte alltid anvaumlnds i kursplaner naringgot som bekraumlftar iakttagelsen ovan att moumljligheterna att identifiera saringdana inslag aumlr begraumlnsade Haumllften av de tillfraringgade saumlger sig ha otillraumlckliga kunskaper foumlr

att ge ett arbetsmiljoumlperspektiv i sin utbildning Det framstaringr som uppenbart att en laumlrares bristande intresse och kunskaper ger negatishyva effekter paring studenternas eget framtida intresse foumlr dessa fraringgor

Bland respondenterna upplever dock oumlver 30 procent att intresset foumlr arbetsmiljoumlfraringgor bland studenter aumlr stort eller mycket stort De vanligaste saumltten som de tillfraringgade tar in arbetsmiljoumlfraringgor i unshydervisningen aumlr genom foumlrelaumlsningar och kurslitteratur Flera resshypondenter anser att arbetsmiljouml i undervisningen boumlr kopplas ihop tydligare med begreppet haringllbarhet (ekonomisk ekologisk social) foumlr att saumlttas i ett sammanhang som studenterna foumlrstaringr Aumlven att koppla arbetsmiljouml till loumlnsamhet och utveckling belystes liksom att framhaumlva att ledarskapspositioner innebaumlr ett ansvar foumlr arbetsmiljouml

Respondenterna pekar paring flera aringtgaumlrder foumlr framtiden

bull Mer kunskapsmaterial Respondenterna efterfraringgar verkliga arbetsmiljoumlaumlrenden och grundlaumlggande information om arbetsmiljouml som kan anvaumlndas i undervisningen

22 Intervju med Linda Eriksson och Gunnar Lagerstroumlm Prevent februari 2016

bull Nya saumltt att beskriva aumlmnet arbetsmiljouml behoumlvs Termen arbetsmiljouml anvaumlnds saumlllan i undervisningen Det finns ett intresse att prata om arbetsmiljouml paring ett nytt saumltt

bull Mer information och opinionsbildning Foumlr att intresset foumlr arbetsmiljouml ska oumlka inom houmlgskola och unishyversitet upplever respondenterna att intresset foumlrst maringste oumlka hos foumlretag politiker myndigheter och samhaumlllet som helhet foumlr att skapa ett tryck utifraringn

bull Viktigt att faring med foumlretag i arbetet Respondenterna paringpekar att det aumlr av stor vikt att foumlretag engageshyrar sig foumlr att intresset foumlr uppsatser inom omraringdet ska oumlka

wwwavse

Varingr vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljouml

Arbetsmiljoumlverket | Lindhagensgatan 133 | 112 79 Stockholm | Telefon 010-730 90 00 | avse

Structure Bookmarks

Lena Niemi Birgersdotter

Per Nyleacuten

Ulf Strandberg

Per-Anders Paulsson

ISSN 1650-3171

Inneharingll

Sammanfattning 4

Metod 9

Diskussion 37

Slutsatser 41

Referenser 42

Sammanfattning

Inledning

Bakgrund

Arbetsskador

Kvalitativ metod

Kvantitativ metod

Nuvarande situation

Framtida behov

velse 20151680

Optik Optiker 2

Teknik 71

Ekonomi 17

Totalt 124

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik 180 7

Ekonomi 20 16

Summa 390 18

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 5 10 15 20 25 30 35

Berauml

iljoumlinv

iljouml

pAringt

gaumlrd

Social a

iljoumln

s haumllso

paringve

iljouml

haringllb

iljouml

iljoumllag

a fraring

ifraringg

bedouml

t rdquoj

ardquo

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

36 1153

69 1417

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

18 1271

53 1137

79 714

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

49 40 11

22 56 11

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 89 11

16 58 26

10 83 7

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

16 64 20

22 56 22

68 26 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

59 35 6

22 67 11

58 37 5

69 14 17

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

53 40 7

78 11 11

79 16 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

74 521

7811 11

Ja Nej Vet ej

20 40 60 80 100

66 10 24

32 563

2278 0

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Diskussion

Slutsatser

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

ISSN 1650-3171

Inneharingll

Sammanfattning 4

Metod 9

Diskussion 37

Slutsatser 41

Referenser 42

Sammanfattning

Inledning

Bakgrund

Arbetsskador

Kvalitativ metod

Kvantitativ metod

Nuvarande situation

Framtida behov

velse 20151680

Optik Optiker 2

Teknik 71

Ekonomi 17

Totalt 124

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik 180 7

Ekonomi 20 16

Summa 390 18

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 5 10 15 20 25 30 35

Berauml

iljoumlinv

iljouml

pAringt

gaumlrd

Social a

iljoumln

s haumllso

paringve

iljouml

haringllb

iljouml

iljoumllag

a fraring

ifraringg

bedouml

t rdquoj

ardquo

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

36 1153

69 1417

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

18 1271

53 1137

79 714

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

49 40 11

22 56 11

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 89 11

16 58 26

10 83 7

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

16 64 20

22 56 22

68 26 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

59 35 6

22 67 11

58 37 5

69 14 17

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

53 40 7

78 11 11

79 16 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

74 521

7811 11

Ja Nej Vet ej

20 40 60 80 100

66 10 24

32 563

2278 0

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Diskussion

Slutsatser

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

Inneharingll

Sammanfattning 4

Metod 9

Diskussion 37

Slutsatser 41

Referenser 42

Sammanfattning

Inledning

Bakgrund

Arbetsskador

Kvalitativ metod

Kvantitativ metod

Nuvarande situation

Framtida behov

velse 20151680

Optik Optiker 2

Teknik 71

Ekonomi 17

Totalt 124

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik 180 7

Ekonomi 20 16

Summa 390 18

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 5 10 15 20 25 30 35

Berauml

iljoumlinv

iljouml

pAringt

gaumlrd

Social a

iljoumln

s haumllso

paringve

iljouml

haringllb

iljouml

iljoumllag

a fraring

ifraringg

bedouml

t rdquoj

ardquo

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

36 1153

69 1417

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

18 1271

53 1137

79 714

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

49 40 11

22 56 11

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 89 11

16 58 26

10 83 7

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

16 64 20

22 56 22

68 26 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

59 35 6

22 67 11

58 37 5

69 14 17

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

53 40 7

78 11 11

79 16 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

74 521

7811 11

Ja Nej Vet ej

20 40 60 80 100

66 10 24

32 563

2278 0

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Diskussion

Slutsatser

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

Sammanfattning

Inledning

Bakgrund

Arbetsskador

Kvalitativ metod

Kvantitativ metod

Nuvarande situation

Framtida behov

velse 20151680

Optik Optiker 2

Teknik 71

Ekonomi 17

Totalt 124

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik 180 7

Ekonomi 20 16

Summa 390 18

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 5 10 15 20 25 30 35

Berauml

iljoumlinv

iljouml

pAringt

gaumlrd

Social a

iljoumln

s haumllso

paringve

iljouml

haringllb

iljouml

iljoumllag

a fraring

ifraringg

bedouml

t rdquoj

ardquo

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

36 1153

69 1417

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

18 1271

53 1137

79 714

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

49 40 11

22 56 11

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 89 11

16 58 26

10 83 7

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

16 64 20

22 56 22

68 26 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

59 35 6

22 67 11

58 37 5

69 14 17

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

53 40 7

78 11 11

79 16 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

74 521

7811 11

Ja Nej Vet ej

20 40 60 80 100

66 10 24

32 563

2278 0

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Diskussion

Slutsatser

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

Inledning

Bakgrund

Arbetsskador

Kvalitativ metod

Kvantitativ metod

Nuvarande situation

Framtida behov

velse 20151680

Optik Optiker 2

Teknik 71

Ekonomi 17

Totalt 124

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik 180 7

Ekonomi 20 16

Summa 390 18

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 5 10 15 20 25 30 35

Berauml

iljoumlinv

iljouml

pAringt

gaumlrd

Social a

iljoumln

s haumllso

paringve

iljouml

haringllb

iljouml

iljoumllag

a fraring

ifraringg

bedouml

t rdquoj

ardquo

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

36 1153

69 1417

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

18 1271

53 1137

79 714

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

49 40 11

22 56 11

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 89 11

16 58 26

10 83 7

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

16 64 20

22 56 22

68 26 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

59 35 6

22 67 11

58 37 5

69 14 17

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

53 40 7

78 11 11

79 16 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

74 521

7811 11

Ja Nej Vet ej

20 40 60 80 100

66 10 24

32 563

2278 0

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Diskussion

Slutsatser

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

Inledning

Bakgrund

Arbetsskador

Kvalitativ metod

Kvantitativ metod

Nuvarande situation

Framtida behov

velse 20151680

Optik Optiker 2

Teknik 71

Ekonomi 17

Totalt 124

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik 180 7

Ekonomi 20 16

Summa 390 18

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 5 10 15 20 25 30 35

Berauml

iljoumlinv

iljouml

pAringt

gaumlrd

Social a

iljoumln

s haumllso

paringve

iljouml

haringllb

iljouml

iljoumllag

a fraring

ifraringg

bedouml

t rdquoj

ardquo

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

36 1153

69 1417

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

18 1271

53 1137

79 714

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

49 40 11

22 56 11

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 89 11

16 58 26

10 83 7

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

16 64 20

22 56 22

68 26 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

59 35 6

22 67 11

58 37 5

69 14 17

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

53 40 7

78 11 11

79 16 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

74 521

7811 11

Ja Nej Vet ej

20 40 60 80 100

66 10 24

32 563

2278 0

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Diskussion

Slutsatser

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

Arbetsskador

Kvalitativ metod

Kvantitativ metod

Nuvarande situation

Framtida behov

velse 20151680

Optik Optiker 2

Teknik 71

Ekonomi 17

Totalt 124

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik 180 7

Ekonomi 20 16

Summa 390 18

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 5 10 15 20 25 30 35

Berauml

iljoumlinv

iljouml

pAringt

gaumlrd

Social a

iljoumln

s haumllso

paringve

iljouml

haringllb

iljouml

iljoumllag

a fraring

ifraringg

bedouml

t rdquoj

ardquo

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

36 1153

69 1417

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

18 1271

53 1137

79 714

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

49 40 11

22 56 11

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 89 11

16 58 26

10 83 7

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

16 64 20

22 56 22

68 26 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

59 35 6

22 67 11

58 37 5

69 14 17

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

53 40 7

78 11 11

79 16 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

74 521

7811 11

Ja Nej Vet ej

20 40 60 80 100

66 10 24

32 563

2278 0

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Diskussion

Slutsatser

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

Kvalitativ metod

Kvantitativ metod

Nuvarande situation

Framtida behov

velse 20151680

Optik Optiker 2

Teknik 71

Ekonomi 17

Totalt 124

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik 180 7

Ekonomi 20 16

Summa 390 18

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 5 10 15 20 25 30 35

Berauml

iljoumlinv

iljouml

pAringt

gaumlrd

Social a

iljoumln

s haumllso

paringve

iljouml

haringllb

iljouml

iljoumllag

a fraring

ifraringg

bedouml

t rdquoj

ardquo

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

36 1153

69 1417

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

18 1271

53 1137

79 714

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

49 40 11

22 56 11

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 89 11

16 58 26

10 83 7

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

16 64 20

22 56 22

68 26 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

59 35 6

22 67 11

58 37 5

69 14 17

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

53 40 7

78 11 11

79 16 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

74 521

7811 11

Ja Nej Vet ej

20 40 60 80 100

66 10 24

32 563

2278 0

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Diskussion

Slutsatser

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

Kvalitativ metod

Kvantitativ metod

Nuvarande situation

Framtida behov

velse 20151680

Optik Optiker 2

Teknik 71

Ekonomi 17

Totalt 124

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik 180 7

Ekonomi 20 16

Summa 390 18

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 5 10 15 20 25 30 35

Berauml

iljoumlinv

iljouml

pAringt

gaumlrd

Social a

iljoumln

s haumllso

paringve

iljouml

haringllb

iljouml

iljoumllag

a fraring

ifraringg

bedouml

t rdquoj

ardquo

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

36 1153

69 1417

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

18 1271

53 1137

79 714

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

49 40 11

22 56 11

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 89 11

16 58 26

10 83 7

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

16 64 20

22 56 22

68 26 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

59 35 6

22 67 11

58 37 5

69 14 17

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

53 40 7

78 11 11

79 16 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

74 521

7811 11

Ja Nej Vet ej

20 40 60 80 100

66 10 24

32 563

2278 0

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Diskussion

Slutsatser

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

Nuvarande situation

Framtida behov

velse 20151680

Optik Optiker 2

Teknik 71

Ekonomi 17

Totalt 124

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik 180 7

Ekonomi 20 16

Summa 390 18

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 5 10 15 20 25 30 35

Berauml

iljoumlinv

iljouml

pAringt

gaumlrd

Social a

iljoumln

s haumllso

paringve

iljouml

haringllb

iljouml

iljoumllag

a fraring

ifraringg

bedouml

t rdquoj

ardquo

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

36 1153

69 1417

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

18 1271

53 1137

79 714

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

49 40 11

22 56 11

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 89 11

16 58 26

10 83 7

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

16 64 20

22 56 22

68 26 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

59 35 6

22 67 11

58 37 5

69 14 17

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

53 40 7

78 11 11

79 16 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

74 521

7811 11

Ja Nej Vet ej

20 40 60 80 100

66 10 24

32 563

2278 0

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Diskussion

Slutsatser

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

Framtida behov

velse 20151680

Optik Optiker 2

Teknik 71

Ekonomi 17

Totalt 124

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik 180 7

Ekonomi 20 16

Summa 390 18

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 5 10 15 20 25 30 35

Berauml

iljoumlinv

iljouml

pAringt

gaumlrd

Social a

iljoumln

s haumllso

paringve

iljouml

haringllb

iljouml

iljoumllag

a fraring

ifraringg

bedouml

t rdquoj

ardquo

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

36 1153

69 1417

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

18 1271

53 1137

79 714

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

49 40 11

22 56 11

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 89 11

16 58 26

10 83 7

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

16 64 20

22 56 22

68 26 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

59 35 6

22 67 11

58 37 5

69 14 17

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

53 40 7

78 11 11

79 16 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

74 521

7811 11

Ja Nej Vet ej

20 40 60 80 100

66 10 24

32 563

2278 0

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Diskussion

Slutsatser

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

velse 20151680

Optik Optiker 2

Teknik 71

Ekonomi 17

Totalt 124

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik 180 7

Ekonomi 20 16

Summa 390 18

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 5 10 15 20 25 30 35

Berauml

iljoumlinv

iljouml

pAringt

gaumlrd

Social a

iljoumln

s haumllso

paringve

iljouml

haringllb

iljouml

iljoumllag

a fraring

ifraringg

bedouml

t rdquoj

ardquo

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

36 1153

69 1417

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

18 1271

53 1137

79 714

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

49 40 11

22 56 11

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 89 11

16 58 26

10 83 7

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

16 64 20

22 56 22

68 26 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

59 35 6

22 67 11

58 37 5

69 14 17

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

53 40 7

78 11 11

79 16 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

74 521

7811 11

Ja Nej Vet ej

20 40 60 80 100

66 10 24

32 563

2278 0

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Diskussion

Slutsatser

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

velse 20151680

Optik Optiker 2

Teknik 71

Ekonomi 17

Totalt 124

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik 180 7

Ekonomi 20 16

Summa 390 18

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 5 10 15 20 25 30 35

Berauml

iljoumlinv

iljouml

pAringt

gaumlrd

Social a

iljoumln

s haumllso

paringve

iljouml

haringllb

iljouml

iljoumllag

a fraring

ifraringg

bedouml

t rdquoj

ardquo

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

36 1153

69 1417

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

18 1271

53 1137

79 714

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

49 40 11

22 56 11

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 89 11

16 58 26

10 83 7

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

16 64 20

22 56 22

68 26 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

59 35 6

22 67 11

58 37 5

69 14 17

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

53 40 7

78 11 11

79 16 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

74 521

7811 11

Ja Nej Vet ej

20 40 60 80 100

66 10 24

32 563

2278 0

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Diskussion

Slutsatser

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

velse 20151680

Optik Optiker 2

Teknik 71

Ekonomi 17

Totalt 124

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik 180 7

Ekonomi 20 16

Summa 390 18

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 5 10 15 20 25 30 35

Berauml

iljoumlinv

iljouml

pAringt

gaumlrd

Social a

iljoumln

s haumllso

paringve

iljouml

haringllb

iljouml

iljoumllag

a fraring

ifraringg

bedouml

t rdquoj

ardquo

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

36 1153

69 1417

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

18 1271

53 1137

79 714

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

49 40 11

22 56 11

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 89 11

16 58 26

10 83 7

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

16 64 20

22 56 22

68 26 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

59 35 6

22 67 11

58 37 5

69 14 17

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

53 40 7

78 11 11

79 16 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

74 521

7811 11

Ja Nej Vet ej

20 40 60 80 100

66 10 24

32 563

2278 0

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Diskussion

Slutsatser

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

velse 20151680

Optik Optiker 2

Teknik 71

Ekonomi 17

Totalt 124

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik 180 7

Ekonomi 20 16

Summa 390 18

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 5 10 15 20 25 30 35

Berauml

iljoumlinv

iljouml

pAringt

gaumlrd

Social a

iljoumln

s haumllso

paringve

iljouml

haringllb

iljouml

iljoumllag

a fraring

ifraringg

bedouml

t rdquoj

ardquo

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

36 1153

69 1417

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

18 1271

53 1137

79 714

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

49 40 11

22 56 11

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 89 11

16 58 26

10 83 7

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

16 64 20

22 56 22

68 26 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

59 35 6

22 67 11

58 37 5

69 14 17

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

53 40 7

78 11 11

79 16 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

74 521

7811 11

Ja Nej Vet ej

20 40 60 80 100

66 10 24

32 563

2278 0

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Diskussion

Slutsatser

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

velse 20151680

Optik Optiker 2

Teknik 71

Ekonomi 17

Totalt 124

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik 180 7

Ekonomi 20 16

Summa 390 18

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 5 10 15 20 25 30 35

Berauml

iljoumlinv

iljouml

pAringt

gaumlrd

Social a

iljoumln

s haumllso

paringve

iljouml

haringllb

iljouml

iljoumllag

a fraring

ifraringg

bedouml

t rdquoj

ardquo

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

36 1153

69 1417

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

18 1271

53 1137

79 714

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

49 40 11

22 56 11

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 89 11

16 58 26

10 83 7

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

16 64 20

22 56 22

68 26 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

59 35 6

22 67 11

58 37 5

69 14 17

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

53 40 7

78 11 11

79 16 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

74 521

7811 11

Ja Nej Vet ej

20 40 60 80 100

66 10 24

32 563

2278 0

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Diskussion

Slutsatser

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

Optik Optiker 2

Teknik 71

Ekonomi 17

Totalt 124

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik 180 7

Ekonomi 20 16

Summa 390 18

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 5 10 15 20 25 30 35

Berauml

iljoumlinv

iljouml

pAringt

gaumlrd

Social a

iljoumln

s haumllso

paringve

iljouml

haringllb

iljouml

iljoumllag

a fraring

ifraringg

bedouml

t rdquoj

ardquo

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

36 1153

69 1417

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

18 1271

53 1137

79 714

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

49 40 11

22 56 11

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 89 11

16 58 26

10 83 7

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

16 64 20

22 56 22

68 26 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

59 35 6

22 67 11

58 37 5

69 14 17

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

53 40 7

78 11 11

79 16 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

74 521

7811 11

Ja Nej Vet ej

20 40 60 80 100

66 10 24

32 563

2278 0

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Diskussion

Slutsatser

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

Optik Optiker 2

Teknik 71

Ekonomi 17

Totalt 124

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik 180 7

Ekonomi 20 16

Summa 390 18

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 5 10 15 20 25 30 35

Berauml

iljoumlinv

iljouml

pAringt

gaumlrd

Social a

iljoumln

s haumllso

paringve

iljouml

haringllb

iljouml

iljoumllag

a fraring

ifraringg

bedouml

t rdquoj

ardquo

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

36 1153

69 1417

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

18 1271

53 1137

79 714

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

49 40 11

22 56 11

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 89 11

16 58 26

10 83 7

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

16 64 20

22 56 22

68 26 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

59 35 6

22 67 11

58 37 5

69 14 17

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

53 40 7

78 11 11

79 16 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

74 521

7811 11

Ja Nej Vet ej

20 40 60 80 100

66 10 24

32 563

2278 0

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Diskussion

Slutsatser

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

Optik Optiker 2

Teknik 71

Ekonomi 17

Totalt 124

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik 180 7

Ekonomi 20 16

Summa 390 18

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 5 10 15 20 25 30 35

Berauml

iljoumlinv

iljouml

pAringt

gaumlrd

Social a

iljoumln

s haumllso

paringve

iljouml

haringllb

iljouml

iljoumllag

a fraring

ifraringg

bedouml

t rdquoj

ardquo

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

36 1153

69 1417

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

18 1271

53 1137

79 714

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

49 40 11

22 56 11

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 89 11

16 58 26

10 83 7

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

16 64 20

22 56 22

68 26 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

59 35 6

22 67 11

58 37 5

69 14 17

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

53 40 7

78 11 11

79 16 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

74 521

7811 11

Ja Nej Vet ej

20 40 60 80 100

66 10 24

32 563

2278 0

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Diskussion

Slutsatser

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

Optik Optiker 2

Teknik 71

Ekonomi 17

Totalt 124

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik 180 7

Ekonomi 20 16

Summa 390 18

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 5 10 15 20 25 30 35

Berauml

iljoumlinv

iljouml

pAringt

gaumlrd

Social a

iljoumln

s haumllso

paringve

iljouml

haringllb

iljouml

iljoumllag

a fraring

ifraringg

bedouml

t rdquoj

ardquo

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

36 1153

69 1417

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

18 1271

53 1137

79 714

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

49 40 11

22 56 11

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 89 11

16 58 26

10 83 7

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

16 64 20

22 56 22

68 26 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

59 35 6

22 67 11

58 37 5

69 14 17

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

53 40 7

78 11 11

79 16 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

74 521

7811 11

Ja Nej Vet ej

20 40 60 80 100

66 10 24

32 563

2278 0

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Diskussion

Slutsatser

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

Optik Optiker 2

Teknik 71

Ekonomi 17

Totalt 124

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik 180 7

Ekonomi 20 16

Summa 390 18

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 5 10 15 20 25 30 35

Berauml

iljoumlinv

iljouml

pAringt

gaumlrd

Social a

iljoumln

s haumllso

paringve

iljouml

haringllb

iljouml

iljoumllag

a fraring

ifraringg

bedouml

t rdquoj

ardquo

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

36 1153

69 1417

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

18 1271

53 1137

79 714

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

49 40 11

22 56 11

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 89 11

16 58 26

10 83 7

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

16 64 20

22 56 22

68 26 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

59 35 6

22 67 11

58 37 5

69 14 17

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

53 40 7

78 11 11

79 16 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

74 521

7811 11

Ja Nej Vet ej

20 40 60 80 100

66 10 24

32 563

2278 0

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Diskussion

Slutsatser

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

Teknik 71

Ekonomi 17

Totalt 124

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik 180 7

Ekonomi 20 16

Summa 390 18

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 5 10 15 20 25 30 35

Berauml

iljoumlinv

iljouml

pAringt

gaumlrd

Social a

iljoumln

s haumllso

paringve

iljouml

haringllb

iljouml

iljoumllag

a fraring

ifraringg

bedouml

t rdquoj

ardquo

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

36 1153

69 1417

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

18 1271

53 1137

79 714

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

49 40 11

22 56 11

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 89 11

16 58 26

10 83 7

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

16 64 20

22 56 22

68 26 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

59 35 6

22 67 11

58 37 5

69 14 17

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

53 40 7

78 11 11

79 16 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

74 521

7811 11

Ja Nej Vet ej

20 40 60 80 100

66 10 24

32 563

2278 0

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Diskussion

Slutsatser

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik 180 7

Ekonomi 20 16

Summa 390 18

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 5 10 15 20 25 30 35

Berauml

iljoumlinv

iljouml

pAringt

gaumlrd

Social a

iljoumln

s haumllso

paringve

iljouml

haringllb

iljouml

iljoumllag

a fraring

ifraringg

bedouml

t rdquoj

ardquo

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

36 1153

69 1417

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

18 1271

53 1137

79 714

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

49 40 11

22 56 11

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 89 11

16 58 26

10 83 7

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

16 64 20

22 56 22

68 26 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

59 35 6

22 67 11

58 37 5

69 14 17

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

53 40 7

78 11 11

79 16 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

74 521

7811 11

Ja Nej Vet ej

20 40 60 80 100

66 10 24

32 563

2278 0

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Diskussion

Slutsatser

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

Teknik 180 7

Ekonomi 20 16

Summa 390 18

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 5 10 15 20 25 30 35

Berauml

iljoumlinv

iljouml

pAringt

gaumlrd

Social a

iljoumln

s haumllso

paringve

iljouml

haringllb

iljouml

iljoumllag

a fraring

ifraringg

bedouml

t rdquoj

ardquo

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

36 1153

69 1417

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

18 1271

53 1137

79 714

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

49 40 11

22 56 11

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 89 11

16 58 26

10 83 7

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

16 64 20

22 56 22

68 26 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

59 35 6

22 67 11

58 37 5

69 14 17

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

53 40 7

78 11 11

79 16 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

74 521

7811 11

Ja Nej Vet ej

20 40 60 80 100

66 10 24

32 563

2278 0

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Diskussion

Slutsatser

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

Berauml

iljoumlinv

iljouml

pAringt

gaumlrd

Social a

iljoumln

s haumllso

paringve

iljouml

haringllb

iljouml

iljoumllag

a fraring

ifraringg

bedouml

t rdquoj

ardquo

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

36 1153

69 1417

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

18 1271

53 1137

79 714

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

49 40 11

22 56 11

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 89 11

16 58 26

10 83 7

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

16 64 20

22 56 22

68 26 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

59 35 6

22 67 11

58 37 5

69 14 17

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

53 40 7

78 11 11

79 16 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

74 521

7811 11

Ja Nej Vet ej

20 40 60 80 100

66 10 24

32 563

2278 0

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Diskussion

Slutsatser

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

Berauml

iljoumlinv

iljouml

pAringt

gaumlrd

Social a

iljoumln

s haumllso

paringve

iljouml

haringllb

iljouml

iljoumllag

a fraring

ifraringg

bedouml

t rdquoj

ardquo

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

36 1153

69 1417

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

18 1271

53 1137

79 714

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

49 40 11

22 56 11

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 89 11

16 58 26

10 83 7

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

16 64 20

22 56 22

68 26 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

59 35 6

22 67 11

58 37 5

69 14 17

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

53 40 7

78 11 11

79 16 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

74 521

7811 11

Ja Nej Vet ej

20 40 60 80 100

66 10 24

32 563

2278 0

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Diskussion

Slutsatser

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

36 1153

69 1417

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

18 1271

53 1137

79 714

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

49 40 11

22 56 11

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 89 11

16 58 26

10 83 7

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

16 64 20

22 56 22

68 26 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

59 35 6

22 67 11

58 37 5

69 14 17

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

53 40 7

78 11 11

79 16 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

74 521

7811 11

Ja Nej Vet ej

20 40 60 80 100

66 10 24

32 563

2278 0

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Diskussion

Slutsatser

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

36 1153

69 1417

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

18 1271

53 1137

79 714

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

49 40 11

22 56 11

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 89 11

16 58 26

10 83 7

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

16 64 20

22 56 22

68 26 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

59 35 6

22 67 11

58 37 5

69 14 17

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

53 40 7

78 11 11

79 16 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

74 521

7811 11

Ja Nej Vet ej

20 40 60 80 100

66 10 24

32 563

2278 0

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Diskussion

Slutsatser

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

Ja Nej Vet ej

0 20 40 60 80 100

18 1271

53 1137

79 714

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

49 40 11

22 56 11

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 89 11

16 58 26

10 83 7

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

16 64 20

22 56 22

68 26 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

59 35 6

22 67 11

58 37 5

69 14 17

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

53 40 7

78 11 11

79 16 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

74 521

7811 11

Ja Nej Vet ej

20 40 60 80 100

66 10 24

32 563

2278 0

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Diskussion

Slutsatser

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

49 40 11

22 56 11

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonom

Personalvetenskap

0 89 11

16 58 26

10 83 7

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

16 64 20

22 56 22

68 26 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

59 35 6

22 67 11

58 37 5

69 14 17

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

53 40 7

78 11 11

79 16 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

74 521

7811 11

Ja Nej Vet ej

20 40 60 80 100

66 10 24

32 563

2278 0

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Diskussion

Slutsatser

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

0 89 11

16 58 26

10 83 7

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

16 64 20

22 56 22

68 26 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

59 35 6

22 67 11

58 37 5

69 14 17

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

53 40 7

78 11 11

79 16 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

74 521

7811 11

Ja Nej Vet ej

20 40 60 80 100

66 10 24

32 563

2278 0

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Diskussion

Slutsatser

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

0 20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

59 35 6

22 67 11

58 37 5

69 14 17

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

53 40 7

78 11 11

79 16 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

74 521

7811 11

Ja Nej Vet ej

20 40 60 80 100

66 10 24

32 563

2278 0

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Diskussion

Slutsatser

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

59 35 6

22 67 11

58 37 5

69 14 17

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

53 40 7

78 11 11

79 16 5

20 40 60 80 100

Ja Nej Vet ej

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

74 521

7811 11

Ja Nej Vet ej

20 40 60 80 100

66 10 24

32 563

2278 0

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Diskussion

Slutsatser

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

0 20 40 60 80 100

74 521

7811 11

Ja Nej Vet ej

20 40 60 80 100

66 10 24

32 563

2278 0

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Diskussion

Slutsatser

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

Ja Nej Vet ej

20 40 60 80 100

66 10 24

32 563

2278 0

Teknik

Ekonomi

Personalvetenskap

Diskussion

Slutsatser

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

Diskussion

Slutsatser

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

Diskussion

Slutsatser

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

Slutsatser

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

Slutsatser

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

Slutsatser

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

Slutsatser

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

Referenser

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

Byggfoumlretag

Arbetsledare

Byggingenjoumlrer

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

produktion

Tandlaumlkare

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

Socialsekreterare

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

Personalvetare

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

Optiker

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

Audionomer

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

Kemister

wwwavse

Structure Bookmarks

wwwavse

Structure Bookmarks

wwwavse

Structure Bookmarks

wwwavse

Structure Bookmarks

Documents

Arbetsmiljökunskaper som inslag i högre utbildning – omfattning och