Upload
others
View
2
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
UTGIVARKORSBAND
ARBETAREN Årg6ng 7 Sv. Hamnarbetareförbundets medlemsorgan Nr 3 1978
Debatt: Vi blir utnyttjade
2 HAMNARBETAREN
Demokratin i vårt land -en enda stor skenprodukt
Sverige - ett av västvärldens verkliga demokra- Intensiteten i arbetet blir troligen också starkare tiska fästen. Så har det låtit i vårt eget land och de genom den här situationen. tongångarna har också upprepats av andra natio- Vi har flera gånger tidigare tagit upp frågan ur ners eftersägare. Vi har namn och rykte om att i arbetarskyddsynpunkt. Vi upprepar den igen. Den vårt land tillåta att den demokratiska processen får är nämligen så viktig att den alltid måste hållas blomma ut, att vi ger chans för alla att höras och aktuell. synas. Här gör vi ingen skillnad på människor. Inte ens inom arbetarskyddet har statsmakterna
Säger man. kunnat lätta på bestämmelserna om kollektivav-1 verkligheten är det minsann inte lika väl ställt. talsbindning. Även där har tillhörigheten till
Vi har visst fördomar och bygger murar, som är centralstyrda organ ansetts viktigare än själva svåra att forcera. Det finns en rad exempel att an- skyddsfaktorn. föra i den riktningen. Vi skall nöja oss med att ta Lyckligtvis finns det tänkande och klarsynta upp några från arbetslivets område. människor även utanför arbetstagarleden. På
Fortfarande är det inte lätt att bedriva fackligt många arbetsplatser tillämpas lagen även för vårt arbete här i landet såvida inte detta sker i den re- vidkommande. Men detta inte tack vare - utan formistiska fackföreningsrörelsens centralstyrda trots lagtextens föreskrifter. regi. De strävanden som finns, Hamnarbetarför- Här har _skyddsfrågorna fått stå i första rummet bundet ex vis, visar att det finns ett behov av fack- och formella bestämmelser i andra. Det hedrar lig verksamhet på villkor som medlemmar i spe- de grupper som arbetar på det sättet. ciella grupper kan acceptera. Lokmannaförbundet, Man kan dock knappast kalla det svenska systedriftspersonalen och vissa andra tjänsteman- met som hedrande ur demokratisk synpunkt. Vi _ nagrupper visar också detta. I marginalen kan ock- de demokratiska reglernas så kallade härförare -så noteras den verksamhet av facklig karaktär tillämpar i vårt eget land bestämmelser som i som bedrivs inom SAC - den syndikalistiska or- andra västländer ter sig helt främmande. ganisationen. . . . . ..
Den nya svenska lagstiftningen på arbetsmark- . V1 ha.r JU genom be~lut 1 nks?agen ~odka~t de nadens område är faktiskt ur den här synpunkterna in~ern~_t1onella konventionerna pa ?et har ?mradet. sämre än den gamla. Nu ges mycket små möjlighe- Dar sags, .att om flert.alet anstallda ~a ~n ar~ ter för de från centralorganisationerna fristående betsplats vill vara .. _n:ed 1 en egen organisation, sa organisationerna att verka på någorlunda vettiga skall detta vara moiligt. ekonomiska villkor.
De nya lagarna knyts nämligen direkt till organisationer med kollektivavtal och där finns en spärr som är svår att öppna för oss och de andra förbunden av samma karaktär.
Vi har ett antal arbetsplatser där hamnarbetarna har 100-procentig anslutning till vårt förbund. Inom Lokmanna är det likadant på vissa områden.
Inte ens i dessa hamnar och på dessa arbetsplatser ger lagen möjlighet att utnyttja alla fackliga möjligheter. Här är vi utlämnade till arbetsgivarens godtycke på ett helt annat sätt än vad som annars är fallet.
Javisst, det låter bra. Så sade man i princip i riksdagen då man tog de internationella reglerna som gällande också för svenska förhållanden. Sedan skapar man lagar som sätter de reglerna ur spel.
En märklig konsekvens, minsann. Vore det inte dags att tänka om. Ge de som di
rekt berörs av fackligt arbete möjlighet att själv bestämma över sina fackliga förhållanden. Ge alla samma lagliga rättigheter och möjligheter att verka . Gör ingen skillnad på vilket förbund de själva valt att organisera sig i.
Fackligt arbete på betald arbetstid är främman- Nog måste man väl även i de svenska lagstiftan-de begrepp för oss i Hamnarbetarförbundet. Med- de organen kunna tillämpa den mycket vanliga lemmarnas uppoffringar blir större hos oss än hos principen om majoritetsbeslut. Om alla arbetare -många andra. Det ger självklart nackdelar och stäl- eller kanske till och med endast flertalet - på en ler medlemmen på ekonomiska prov av annat slag arbetsplats organiserar sig i ett förbund, så borde än vad som är fallet inom LO-förbunden. Å andra lagens hela bestämmelse vara tillämpbar i den sidan medför den här diskrimineringen återigen att praktiska funktionen. medlemskänslan blir så mycket större hos oss. Ett demokratiskt renhetskrav. Annars kan man Man känner samhörigheten och upplever den egna sluta snacka om den svenska demokratin som insatsen som meningsfullare än vad som kanske något att ta efter för också andra länders medbor-annars skulle vara fallet. gare.
HAMN ARBETAREN
Ansvarig utgivare: Karl Nilsson, Nygatan 11, 891 00 Örnsköldsvik. Tel. 0660/135 70
Redaktör: Lasse Åkerlund. Tel. 0660/124 45
Tryck: AB Örnsköldsviks Allehanda 1978
HAMNARBETAREN 3
Små chanser Förbundet:
få fängslad Hjälp gärna ungdomarna på fri fot men stjälp inte de äldre
Hamnarbetarförbundets aktion för att få urugayske hamnarbetarledaren Humberto Rodriquez Cabrera fri från sitt fängelse tycks inte bli framgångsrik. I ett meddelande från den svenska ambassaden i Montevideo framgår det nämligen att åklagaren yrkat på ett fängelsestraff om mer än 6 år.
Det betyder att åklagaren anser honom vara komprimetterad. Han förvaras också tillsammans med fångar som av regimen anses vara farliga.
Domaren har ännu inte tagit ställning till den nådeansökan, som inlämnats med hänsyftning på den arresterades hälsotillstånd.
Enligt uppgift har Rodriguez besökts av sin hustru i cellen i fängelset .
Han var då piggare än under sin värsta sjukdomsperiod.
Rodriguez var medlem i kommunistpartiet och politiskt aktiv inom hamnarbetarförbundet. Man beräknar att behandlingen av nådeansökan skall ske före 2 maj i år.
Vid förbundsstyrelsen sammanträde antogs ett uttalande gällande de arbetslösa ungdomarnas situation. I huvudsak ställer styrelsen sig positiv till åtgärder för att lindra de arbetslösas situation, men vänder sig mot den praktiska tillämpningen som i enstaka fall betytt att bl a hamnarbetare med mångårig verksamhet ställts åt sidan:
Arbetslösheten växer. Den värst drabbade gruppen är ungdomen. Osäkerheten för deras chans till sysselsättning tilltar eftersom industrins och näringslivets framtid betecknas som osäker.
Varje gång en nedskärning av något slag förklaras med att man skall använda sig av "naturlig avgång" skall man komma ihåg att det dock alltid är ett antal arbetstillfällen som försvinner. Nyanställningar försenas efter medarbetare som gått i pension.
Det är i det sammanhanget oroande se hur den yngre generationen för tidigt slås ut och kommer i sociala
Förbjud importen och rädda egna textilbranschen
Vid förbundsstyrelsens möte diskuterades bland annat situationen för den svenska textilindustrin. Ett uttalande ti!I förmån för de svenska textilarbetarna gjordes och det skall tillställas berörda departement. Förbundet säger:
Svenska Hamnarbetarförbundet följer med uppmärksamhet utvecklingen inom den svenska Teko- industrin. Med oro konstaterar vi, att mängder av Tekovaror flyter in över den svenska gränsen . I de flesta fall utan att statsmakterna har kontroll över situationen.
Konkurrensen från importerade textilier ställer svensk arbetskraft i en svår situation och det gäller i hög grad kvinnor, speciellt i Norrland.
Förbundet kräver att import från bl a Syd- Korea stoppas. Det måste vara förnedrande för vårt land att bedriva sådan handel med länder där arbetstagarna är så nertryckta som i ex vis Sydkorea. Där får fria fackföreningar inte finnas. Arbetstiderna är onormalt långa och arbetslönerna extremt låga.
Vi anser att åtgärder måste vidtagas för att öka den svenska textilproduktionen så att den i första hand motsvarar femtioprocentig tillverkning av vårt eget lands behov.
problem till följd av svårigheterna på arbetsmarknaden .
Staten försöker genom skilda akti· viteter bereda fler ungdomar sysselsättning. Praktikplatser, beredskapsarbeten och utbildning av skilda former ingår i detta stöd. Initiativ som i och för sig är lovvärda och positiva.
Vid en del platser har dock denna form av stöd fått negativa konsekvenser som inte kan ha varit meningen då stödet infördes. Från Västerås hamn finns ett färskt exempel på hur detta stöd får negativa konsekvenser för redan etablerade extra stuveriarbetare.
Dessa har blivit utan sitt uppehälle under den tid åtta ungdomar arbetar i hamnen med hjälp av det statliga stöd som utbetalas i deras fall.
Svenska Ha mnarbetarförbundet uttalar sin skarpa protest mot den tillämpning som stödet fått i detta fall. Vi anser att de som har sin försörjning genom arbete inte skall stå tillbaka för bl a ungdomar som får tillfälliga problem lösta genom här relaterade åtgärder. Här har vi exempel på hur en arbetslös byts mot en annan.
Vi anser det självklart att företag som använder sig av statsbidragsfinansierade beredskapsarbeten skall sysselsätta de nya med arbetsuppgifter utöver de som utförs av redan befintlig arbetskraft.
Svenska Hamnarbetarförbundet kräver dessutom att långtgående förändringar skapas i . de ekonomiska maktförhållandena. Först när detta är uppfyllt kan man genom planmässig näringspolitik i samhällets regi lösa arbetslösheten.
Vårdslöshet inte bevisad
Tingsrätten i Stockholm anser inte att tillräckliga bevis föreligger för att döma någon till vårdslöshet och därmed vållande till den olycka som medförde att en av hamnarbetarna, Ejnar Karlsson, fick sätta livet till.
Åklagaren instämde arbetsledningen och åtalade för vårdslöshet. Det fanns dock inte tillräckliga bevis för detta och inte heller för dom om oaktsamhet, anser alltså domstolen.
Målet var uppe till huvudförhandling i början av februari och domen kom två veckor senare.
4 HAMNARBETAREN
Veteranerna fick belöningar vid jubileet med Örnsköldsviks slufaeribolag. Här är del 90-årige Kristoffer Sjöström som får sin minnesgåva av snart pensionerade direktören Wilhelm Berg von Linde.
Hamnarbetarna i Örnsköldsvik fick vara med om en festlig tillställning i samband med att Stufveribolaget firade sitt 70-årsjubileum. Vid högtiden hyllades inte mindre än femtio av företagets trotjänare, de flesta av dem stuveriarbetare. Med sina femtio år som stuveriarbetare var Ernfrid Hägglund värst, men alla som hade mer än 25 år i företaget fick var sitt armbandsur i jubileumsgåva.
I en resume över verksamheten
inom stuveriet gav inspektor David Sjöström glimtar ur vardagslivet och hur arbetet förändrats genom åren. Nu har rationaliserin11_ar gjort arbetet lättare, men också skapat färre arbeten inom kåren.
Örnsköldsviksstuveriet var en av de första med rationaliseringar och företaget introducerade småtruckar, som sedan nära nog revolutionerade lasthanteringen.
Vid jubileumsfesten visade det sig att yrket nära nog gått i arv i flera generationer. Där fanns prov på fyra generationer, tre generationer och flera exempel på att arbetet gått från far till son.
Paul Söderberg tillhörde ex vis fyra generationers hamnarbetare, Kristoffer Sjöström - nu nittioårig - var hamnl!'rbetare liksom sin far och nu har David avancerat till tjänstemännens skara i kåren .
För hamnarbetarnas avdelning talade ordföranden Elov Sondell och han överlämnade en blomstergåva till företaget och uttalade en förhoppning att de förändringar som återstår skall ske efter samverkan mellan företagsledning och anställda. Han menade att då når man de bästa gemensamma resultaten och det är i längden bäst för såväl företagsledning som för de som står i produktionen.
Direktören vid företaget, Wilhelm Berg von Linde, sade att det här var hans roligaste uppdrag någonsin inom stuveribolaget och överlämnade därefter gåvorna till de trotjänare som fanns på plats.
Och han bör veta vad han talar om. Han är så gammal i gården själv att han om några månader lämnar arbetet och går i pension. Styrelsen ordförande, Gunnar Hedlund, hade slitit sig från alla NCB-bekymmer och fanns med bland festdeltagarna men den här gången nöjde han sig med att framträda som tacktalare till veteranerna.
Ernfrid Hägglund för 50 års tjänst. Ossian Söderberg, Viktor Öberg, Hilding Näslund, Axel Edin, Artur Edin, Viktor Österlind, Fredrik Dynesius, samtliga för 49 år. John Norberg och Elof Lindström 4 7, Kristoffer Sjöström 45.
Artur Abrahamsson 44, Artur Widmark 44, Erik Ödlig 44, Erik Westerlund 43, Elof Englund 42, Fritz Levi Englund 42, Fingal Gidlöf 40.
August Näslund. ,38, Edvin Hägglund 37, Efraim Sandström 35, Erik Östman 35, John Svedberg 34, Fred Berglund 34, Jonas Lindström 33,
HAMNARBETAREN 5
Axel Ågren 32, Gösta Westman 31. Axel Lindholm , Bror Edin, David
Nordin, Harald Nilsson, Gustav Nordin, Bengt Wallin och Algot Östman, samtliga 30 år.
Börje Johansson, Bertil Ölund, Karl Winter, Bernt Olsson, Algot Berglund, samtliga 29 år.
Bernhard Malin, Ingemar Söderström, båda 27, Verner Häggström Gösta Svensson 27, Hilmar Häggström, Axel Jonsson, Harald Westin, Ragnar Nordkvist, Olov Olsson, Gustav Näslund samtliga 26 år samt Wilhelm Nordlund 25 år.
6 HAMNARBETAREN
Ordföranden i Helsingborgs-avdelningen av Svenska Hamnarbetaiförbundet, Holger Westman, ser vi här i sin arbetsmiljö. I bakgrunden ser vi att full verksamhet råder i hamnen.
Per Tufvesson, aktiv styrelsemedlem i avdelningen.
Helsingborgs hamn håller på att växa ut till en verklig storhamn. Redan är den tvåa i landet och under senare år har man kraftigt konkurrerat med Göteborg om godshantering av skilda slag. Moderna hamnanläggningar finns och rationaliseringar har nått långt i flera avseenden .
För hamnarbetarnas vidkommande finns en rad problem. Dels är man organisatoriskt delade med en del av kåren organiserad i Svenska Hamnarbetarförbundet och en del i Transport. Det förhållandet råder ju i fler hamnar och är kanske inte den största källan till oro och undran.
Nej, det är den onormalt stora del av hamnarbetarna som saknar organisatorisk hemort som är ett fackligt bekymmer av stor rang. Hamnen toppar då det gäller att anlita tillfällig arbetskraft . Det betyder att man har lägre fasta kostnader i lönepotten, men samtidigt innebär det att risken för olycksfall ökar och att mängden av ovana arbetstagare på båtar och i hamnen ger en oro för samtliga an-
ställda. För arbetsledare måste det varje dag innebära påfrestningar att ständigt få hand om tillfälliga inhoppare.
Just nu upplever Helsingborgs hamn en stor rusch och man har kommit att bli den dominerande hamnen för import av bl a frukt och kaffe . Hamnens anläggningar har också till stor del skapats för denna typ av gods. Snabb hantering och. direkt leverans med bilar ut till landet i övrigt har möjliggjorts genom de byggnationer som uppförts för lagring och omlastningar.
Den fasta stuveriarbetarkåren uppgår till halvannat hundratal men vissa dagar kan det finns den tredubbla summan verksamma arbetare i hamnen. Det borde faktiskt finnas utrymme för en kraftig insats av de fackliga organen att rensa upp i detta förhål lande.
Transport har merparten av medlemmarna och hamn något mindre än hälften. Ute på arbetsplatserna går
samarbetet friktionsfritt och det märks där ingen skillnad på vilka som tillhör hamns eller transport. Naturligtvis bidrar detta också till att det är möjligt får så många att arbeta utan att tillhöra någon organisation - en önskedröm för en arbetsgivare naturligtvis.
Helsingborg har fått ökad betydelse som importhamn för frukt. Det förefaller som om den svenska fruktimporten ökar och framförallt är det, enligt hamnjobbarna, nya marknader som handeln bedrivs med. Tidigare var det ofta svenska fartyg som kom med fruktlast, men nu är det i allt högre utsträckning exportlandets egna båtar som anländer. Det betyder att Sydafrikas flagg någon gång vajar på en båt i hamnen eller att israeliska båtar kommer med frukt. En hel del av handelsflottans tonnage går numera också under bekvämlighetsflagg. I en hamn av Helsingborgs karaktär märks detta mycket väl.
HAMNARBETAREN 7
KG Svensson är en av de aktiva medlemmarna i Hamns avdelning i Helsingborg. Han återkommer själv i något kommande nummer med synpunkter på arbetet i
hamnen.
Fasta hamnarbetarkåren liten Tiiifäiiiga arbetare är desto fler
Behovet av fasta hamnarbetare· tycks inte öka trots att godsmängden visar en starkt stigande kurva. Rationaliseringar är naturligtvis starkt bidragande till detta (liksom de många tillfälligt anställda). I dagarna provar man en ny metod då det gäller hantering av kaffelaster. Tidigare fanns det alltid 9 man i gängen för lossning av kaffet. Arbetet bedömdes som ganska bra bland hamnjobbarna eftersom det gällde stora enhetliga laster. Nu har man gått över till ett system som medför att endast 5 jobbare anses behövas till arbetsuppgifterna.
Bland arbetstagarna är man ganska kritisk till det nya hanteringssättet även om man inte anser sig kunna göra speciellt mycket åt situationen.
Kaffet går via truckar direkt in till terminalbehandling, men stannar i hamnen endast någon dag varefter det sänds vidare till rosterier landet runt.
Samma system gäller då frukt kommer. Kort omloppstid inne i terminalbyggnaderna. Lastbilar kommer i ständigt ökande ström till de skilda kajanläggningarna för vidare transport av godset till fruktgrossister och detaljhandlare .
Verksamheten är nu starkt koncentrerad till den så kallade Sydhamnen där det mesta av godset hanteras. Fina vägförbindelser har skapats till hamnen och det är lätt att hitta även för den nye besökaren . Naturligtvis finns det också järnvägsspår direkt ner till kajplatserna.
NYCKELHAMN Helsingborg är i flera avseenden att
betrakta som en viktig hamn. Dels genom sitt fina läge och dels genom att man tydligen siktar hårt på en expansion.
Det var arbetarna i Helsingborg som närmast hade känning av den långvariga konflikten med Gullfiber. En konflikt som i många avseende satte solidariteten på prov just i Helsingborg. Transports medlemmar deltog
Fruktlossning tillhö"r de stora arbetsuppgifterna i hamnen i Helsingborg. Med hjälp ar truckar går de mångafruktkartongerna i 1•issafall direkt till lastbilar och ibland till
reminalbehandling innan de.förs 1•idare örer landet.
8 HAMNARBETAREN
Helsingborg hade stor
av våra stora blockader mot Chile och
Åke Norgren
Gultfiber
En liten pratstund på kajen trots att det är många arbetsuppgifter som väntar.
inte i den konflikten . Det betydde att det ibland vållade problem ute på båtarna.
Gullfiberfartygen var - och är - ofta ganska små. Behovet av hamnarbetare på dem är inte stort. Det inträffade flera gånger att folk sändes ut till båtarna, men att hamns gubbar vägrade deltaga i arbetet eftersom det kunde gälla ett blockerat fartyg . Lossning verkställde ändå av de andra hamnjobbarna .
Samma förhållanden blev rådande under Chile:blockaden. Hamns gubbar vägrade befatta sig med detta gods medan de andra i hamnen inte gjorde någon åtskillnad varifrån godset kom .
Under de perioderna blev det en viss rörlighet i fackligt avseende. Det fanns medlemmar i Hamns som tyckte att den situationen blev för svår och gick över - men det inträffade också att medlemmar sökt inträde just för de här solidaritetsförhandlingarnas skull.
MEDVETET GÄNG Man har ett klart intryck av att
medlemmarna i Hamnarbetarförbundets avdelning i Helsingborg består av arbetare med mycket klar facklig medvetenhet . Alla har sökt sig till facket för att de själva känt ett behov av detta och inte för att det varit något som man lånt sig tvingade till.
Det är också en av anledningarna till att man fortfarande har folk i hamnen som inte tillhör någon facklig gemenskap. Hamns folk har i varje läge haft som mål , att medlemmen själv måste känna att han verkligen vill vara med.
Då Hamnarbetarförbundet bildades var det aldrig någon tvekan hos en del av de här hamnjobbarna vart de skulle gå. En del blev kvar i Transport och situationen är alltså den, att båda fackliga organen verkar i hamnen .
Något fackligt samarbete existerar dock inte. Inte ens inom det viktiga arbetsskyddet.
Båda avdelningarna tillsätter skyddsombud. Transports fackliga arbete bedrivs på betald arbetstid medan Hamns får utföras på fritid.
Man delar matsalar och arbetsplatser. Man umgås ute i arbetet utan att förpesta arbetsmi ljö till följd av facklig åtskillnad.
Nog förefa ll er det dock för en tillfäl lig besökare att hamnarbetarnas medlemmar mera känner sig motiverade till aq utföra kraftfullt fackligt arbete.
Där för man en hårdare debatt mellan sig och inför arbetsgivarna. Där har man en kraftigare utstakad handlinqs-
Inget fackligt arbete förs på arbetstid linje än vad som visas inom Transport. Just nu förefaller det dock som om läget inte nämnvärt kan förändras i de båda lägren.
Medlemmarna i de båda organisationerna har valt sida. Rörligheten mellan fackföreningarna har minskat även om Hamns verkligen fick en ökning strax efter transportkongressen.
Tveksamheten hos de tillfälliga hamnjobbarna finns dock där. Vem skall man tillhöra? Varför har man skilda fackliga organisationer? Är det då någon mening att gå med? Borde man inte stå neutral?
HAMNARBETAREN 9
Bertil Bö"rjesson har sitt arbetefo"rlagt till ett av terminalmagasinen. Hät intill några säckar kaffe, vilka skall vidare till ett av landets rosterier.
De frågorna finns och de hörs. Det är kanske en av anledningarna till att det här är den enda arbetsplatsen i
vårt land där mer än hälften av de på arbetsplatsen verksamma står utanför någon som helst facklig gemenskap.
I allt stö"rre utsträckning blir Helsingborg också en exporthamn. Här är det papper i rullar som lastasfo"r vidare transport till något mottagar/and långt från det egna landet (hur är det med arbetarskyddetfo"r de
extraanställda påjärnvägsvagnen,förresten.?)
10 HAMNARBETAREN
Bergs slussar i Gö"ta kanal. - Litografi av CJ. Billmark, 1840-talet .
.
•.•.••.•.•..•. •.• .. · .• • .• ·_ .•.•• _ ..•. ·.····-··1._ .. •.• .• •.··-···············---•---•.•.•.•:_ .•. J_ .•.• _.: ..• _ •.• _ .. •.•_. ·.··_ .• 1.1.1_._1.1. •. l!:lllllllll!IJlllll'li ,li,llJJtilll~lll,ll!l!lJit,i~j~l!''!!llii 1~~~~1 ~11. 11;11'-~ ~1~··111~1 ~~ag~ >111111111~u·. <
Thom as Telford föddes i Eskdal e, Skottland, år 1757 som ende sonen till en fåraherd e. Han gick först i fa derns fotspår, men blev sedermera stenhuggare och murare samt så småningom den mest berömde vägoch vattenbyggaren i hela Storbritan nien. Under senare delen av 1700-talet var den industriella utvecklingen i England på stark frammarsch och behovet av vägar, broar och kanaler för transporterande av råmaterial och färdiga produkter, framför allt textilvaror, var i ständigt tilltagande. Genom flitiga självstudier upphjälpte han sin bristande teoretiska underbyggnad och gjorde sig väl förtrogen med byggnadskonstens olika grenar. I början av 1780-talet utsågs han att leda några arbeten vid Portsmouths dockor, där han fick tillfälle att visa sin eminenta begåvning.
Därefter blev Telford chef för de offentlig a arbetena grevskapet Shropshire. En av hans uppgifter som chef var att sköta underhållet av broarna och detta ledde till att han själv började konstruera och bygga broar. Den första blev en stenbro, Montford Bridge, över floden Severn, som blev färdig 1793. Tre år senare uppförde han sin första bro av järn över Severn vid Buildwas. Dessa broar blev de första i en serie av över hundra som Telford byggde i England till sin bort gång 1834. Samtidigt kan påpekas att
1796 utförde James Findley i Amerika den första hängbron av modern typ med ett horisontellt golv upphängt i smidda järnkedjor.
Det var emellertid först på senare delen av 1700-talet som järnet kom in i bilden som huvudsakligt konstruktionsmaterial i broar. Är 1755 göts en järnbåge och monterades ihop hos till verkaren i Lyon , men projektet fullfölj des aldrig av ekonomiska skäl. Omkring tjugo år senare byggdes den berömda järnbron vid Coalbrookdale i Shropshire med halvcirkelformade bågar om 40,5 meter som ersättning för en färjförbindelse.
Vid byggandet av Ellesmere -kanalen, som skulle förena floderna Severn och Mersey, anställdes Telford 1793 och vid konstrukt ionen och utförandet av några akvedukter dokumenterade han sig som en synnerligen skicklig kanalingenjör. Vid flera av de största kanalarbetena togs därefter hans skicklighet i anspråk. Som bro-, hamn-, väg - och vattenbyggare åtnjöt han internationell ryktbarhet , och an litades som expert ett flertal gånger utanför sitt hemland . I ett tryckt arbete om Europas kanaler omtalas Telford som "en af de största ingeniörstalanter i alla tider, hvilken Engl and har att tacka för sina bäst anlagda vägar, sina lifligast trafikerade kanaler och sina vackraste broar".
Sist men inte minst viktigt är hans
insats vid tillkomsten av Göta kanal. Sedan Gustav Vasas dagar hade en farled genom vårt land från Östersjön till Västerhavet varit livligt åstundad. Olika förslag till en sådan kanals sträckning hade under långa tider diskuterats och ett var ungefär den väg , som Göta kanal sedermera kom att gå .
Kanalen öppnades i sin hela längd för trafik 1832. Väldiga arbetsstyrkor, till stor del ur de indelta regementena , sysselsattes vid det gigantiska bygget, ibland upp till 7 000 man och när det var färdigt hade det kostat över tio miljoner riksdaler, varav staten satsat hälften. Verkets ledare , Baltzar Bogislaus von Platen , fick inte själv uppleva sitt livsverks fullbordan utan avled år 1829.
Kungl. Maj :t uttalade en önskan att någon av de mera erfarna kanalbyggarna i England - man tänkte därvid främst på Thomas Telford - skull e kunna förmås att taga anläggningen "i ögnasigte och sine råd och tankar derom meddela " . Tel fo rd besökte vå rt land två gånger, 1808 och 181 3, och deltog i planeringsarbetet samt förså g sedermera von Platen med ingenjörer, verkmästare , specialarbetare och material.
I slutet av april 1808 skrev von Piaten till Telford om sakkunnigt bistånd, och i sitt svar två månader senare meddelades att Telford skulle infinna sig i vårt land under juli månad samma
. )
år, dock under förutsättning - antagligen på grund av rädsla för bl a franska kapare - att han hämtades av ett engelskt eller svenskt krigsfartyg. Genom tillmötesgående av den engelske amiralen Saumarez, som för tillfället låg i Göteborg med en eskader, hämtades Telford och hans båda assistenter, William Hugher och Hamilton Fulton , med en engelsk örlogsman från en skotsk hamn till Sverige, dit de anlände i början av augusti.
Som honorar för sin expertismedverkan hade Telford betingat sig, förutom rese- och dagtraktamenten, 5 guineas om dagen, dvs samma betalning han uppbar hemma i England för "dylika förrättningar". Han erhöll denna summa. även om den efter svenska förhållanden ansågs fantastiskt hög.
Omedelbart efter ankomsten igångsattes under Telfords ledning på den otroligt korta tiden av 20 dagars mätning, avvägning, bestämning av slussarnas läge m m för kanalen mellan Vänern och Slätbaken. Därefter företog Telford i sällskap med von Piaten en studieresa till Södertälje, Strömsholms och Hjälmare kanaler för att närmare studera de olika arbets-
metoder som där kommit till användning.
Innan Telford i oktober 1808 lämnade vårt land överlämnade han till von Platen en redogörelse för sina iakttagelser och undersökningar. Bl a uttalade Telford att han under sin långa erfarenhet som kanalbyggare. "icke mött så stor landsträcka med lika fördelar och färre hinder för ett arbete af denna art". En avvikande uppfattning beträffande antalet slussar framlades dock av Telford. Han före slog 21 slussar från Vänern till Vättern, medan von Platen nöjde sig med endast 14 på samma sträcka. På Östgötalinjen rekommenderade Telford 39 mot von Platens 25 slussar. Tel fords sakkunniga utlåtande översattes och bifogades von Platens tryckta berättelse, vilken framlades för ständerna vid 1810 års riksdag och som resulterade i bildandet av Göta kanalbolag.
På von Platens begäran inspekterade Telford kanalarbetet på sommaren 1813 och sammanfattade sina intryck i en längre berättelse, som innehöll värdefulla anvisningar för arbetets bedrivande i fortsättningen.
Thomas Telford (1757 - 1834)
HAMNARBETAREN 11
Baltzar von Platen BALTZAR VON PLATEN
Det berättas att Ti:llford hela sitt liv var en hårt arbetande man . Under sin tid i Shropshire började han sin arbetsdag redan klockan fem på morgonen och slutade dagen vid 22-tiden efter en spartansk supe på " sowens and milk" (h avregrynsgröt) . På senare dagar syns han emellertid ha ändrat sin diet en smula om man får döma av vad han och hans två medhjälpare tog med sig på den första resan t ill Sveri ge: 2 dussin flaskor M ade ira och Po rtvin , 3 dussin cider, sex fl ask or var dera porter, gin och konjak, tre skinkor, t he, socker, 40 kg bisquits . t unga etc. Färden to g närmare en ve eka och företogs visserligen på en örlogsman, men i alla fall. ..
Tidigt p,å våren 1822 reste von Piaten över till England för att konsultera Telford beträffande kanalbyqqet och för att besiktiga ett nyinköpt ångdrivet mudderverk samt skaffa en yrkeskunnig man för dess skötsel. Under 20 års tid brevväxlade Telford och von Platen mer eller mindre regelbundet intill von Platens frånfälle 1829.
Thom as Telfords ve rksamhet va r emellertid till största delen förlagd till Skottland där han projekterade och byggde nära 2 000 km vägar, över 100-talet större och mindre broar och var ledare för ett fl ertal betydande hamnanläggningar. Han utförde ävP.n riksvägen mellan London och Hol yhead åre n 1810- 29 och BangorChester 1816 - 29. Utöver detta utförde han planeringsarbetet för Great No rthern Road mellan LondonEdinburgh och Lond on- Live rpool , samt drygt 70 0 km vägar i Wales .
Telford sysslade även med en hel del experimentarbeten. Han studerade exempelvis sättningstiden för betonggjutning under vatten . draghållfastheten för järn och stål samt konstruktion av kanalpråmar m m. År 1820 blev han vald till president för den nybildade engelska ingenjörsvetenskapsakademien . Från Sverige tilldelades han, förutom guldmedaljen från kanalbolaget. även riddartecknet av Vasaorden för sina insatser vid projekteringen av Göta kan al. Han var även ledamot av Kungl. Svenska Vetenskapsa kad emien .
12 HAMNARBETAREN
Varför sl<all arbetarna beta1la för att l<lara landets framtid
Arbetslösheten ökar och allt fler människor upplever den otrygghet de har i sitt arbete genom inskränkningar och permitteringar. Osäkerheten för de jobb som finns tilltar. Industrins och varvens framtid är oklar.
Här i Västmanland står bruksorternas framtid på spel. De anställdas situation på ASEA är mycket osäker. Det alltmer kärva ekonomiska läget för de breda lagren av människor i samhället har fått till följd att även en så stabil sektor som handeln har fått problem så att även där växer årbetslösheten.
Kommunernas ekonomi försämras; Detta innebär att den offentliga sektorn, som under de senaste åren stått för merparten av nya arbetstillfällen ej längre har möjlighet till detta. Även här kommer takten att dämpas. Dessutom kommer det även att innebära en sämre service för kommuninvånarna.
I detta läge så måste kampen för jobben intensifieras. I sammanhanget är det värt att notera, att det fondförslag som LO-SAP lagt fram knappast kommer att bidraga till att skapa nya arbetstillfällen. Det är tveksamt om det ens bidrar till att trygga de jobb som finns. Genom att bygga upp fonderna med medel som löntagarna skall avstå från i kommande löneförhandlingar så kommer den dåliga köpkraften att bestå. Vidare innebär det för kommunernas del att deras intäkter ej kommer att öka om inte kraftiga kommunalskattehöjningar istället kommer att tillgripas vilket skulle innebära ännu sämre köpkraft. Hjulen skulle rulla allt fortare och de arbetandes situation försämras i samma takt. Både vad gäller reallön och arbetstillfällen.
Det avgörande med förslaget är att kapitalägarnas makt kommer att bestå. Läget som råder idag kommer att fortbestå . Fler jobb kommer att rationaliseras bort. Företagens utlandsinvesteringar kommer att fortsätta. Detta helt enligt de riktlinjer som gäller i dagens samhälle: vinster istället för allas rätt till arbete.
En riktigare väg att bygga upp fonderna vore att ta av förmögenheterna och aktieutdelningarna istället för att arbetarna skall avstå från delar av sina rättmätiga lönekrav.
Det stöd som samhället idag åtagit sig för att bereda människor möjlighet att genom en meningsfull sysselsättning beredas tillfälle till utbildning eller
DEBATT FORUM
olika former av beredskapsjobb är enligt min mening helt berättigad och nödvändig. Däremot ifrågasätter man om det skall utgå stöd för beredskapsarbete i verksamheter där det finns reella arbetstillfällen.
Jag tänker på det statsbidrag som utgår med 1 5 kr/timma och beredskapsarbetande ungdom i åldern mellan 1 8-20 år. Västerås Stuveri har ansökt om och fått detta beviljat för 8 ungdomar. I texten till tillämpningen står bl.a. följande: "Beredskapsarbetena syftar till att ge sysselsättning utöver vad som eljest skulle ha kommit till stånd."
I en hamn som Västerås där det inte funnits någon känning av lågkonjunkturen utan trafiken har varit bra. Mycket extraarbetare används kontinuerligt och en stor del av dessa har arbetat i hamnen i många år och försörjer sig och sina familjer på detta.
Stuveriet har nu tänkt sig att använda de 8 beredskapsarbetarna som de blivit beviljade av länsarbetsnämnden efter det att de ordinarie arbetarna blivit uttagna till arbete men före extraarbetarna. Detta kommer att innebära att 8 stycken extraarbetare blir utan arbete. I princip utbyts en arbetslös mot en annan. Detta förfa rande skapar inga som helst nya arb~tstillfällen. Jaq anser att d~tta är ytterst spekulativt ifrån stuveriets sida . Det är orimligt att skattebetalarnas pengar stoppas direkt i ett privat företags ficka.
Däremot vore det bra om Stuveriet skulle utnyttja beredskapsarbetarna efter det att de extra fått sig arbete tilldelat. Det är angeläget att arbetena i största möjliga utsträckning också kommer att leda till en fast tjänst. Att dessa ungdomar får utföra ett meningsfullt arbete är viktigt för att de när de är unga får en inblick i arbetslivet. Dels för att det rent allmänt är förnedrande av samhället att ej kunna se till att det finns arbete till alla.
Företagen måste också inse att de har ett socialt åtagande när de söker bidrag och inte bara vara ute efter billig arbetskraft. Vilket enligt mitt förmenande det kommer att innebära om Stuveriet kommer att kunna utnyttja beredskapsarbetarna såsom de tänkt sig .
ALLAS RÄTITILLARBETE
JAN-CHRISTER WESTERGREN
Trygghetsskydd för förtroendem ·· Detta är en fråga som är av spe
ciellt intresse för vårt förbund och dess medlemmar.. Inträffade incidenter påskyndar tankeg,'.mgarna i denna riktning sedan våra parallellorganisationer valt .att starta en form av förgörelseoffensiv mot vår räh att få företräda vår egen fackliga organisation.
Att man hos våra antagonister valt att utöva former för personprickning med specialinriktning på fackliga lokala företrädare är smutsiga tendenser som bör uppmärksammas.
I medvetandet om att vårt förbund står utan det juridiska skyddet, som de själva åtnjuter (vi missunnar dem det inte) har angriparna ansett sig moraliskt befriade från rättbegrepp. En i sanningen underlig tolkning av demokratin. Speciell i ett land med inbygg-
da ambitioner att vilja bli betraktad som representanter för en rättstat.
Med förvåning nödgas vi konstatera med vilken iver och glädje vissa pressmedier sammanstrålar med våra belackare. De har rent ?V fallit pladask inför ogrundade partolkningar, och plockargu mentering.
Om vårt förbunds rätt att driva facklig verksamhet och vad därmed följer befattar man sig från sensationsmakare föga och ringa . Detta till trots att denna rätt finns inskriven i lag. Vad som dessutom är ytterst märkligt är att dess pennans Riddare inte är ovetande om planangreppen, som nu senast i Göteborg. Där en facklig motståndare passade på med att framföra sin redan planerade metodik med spetsen riktad mot Hamnarbetarförbundet Gbg-avdel-
ning med avsikt att hindra fria fackföreningsrätten.
Förr har vi alltid fått veta att tidningarnas journalister är ett livsbehov för att bevaka att rättsförhållanden upprätthålles. Vi skall medge detta, så var det en gång när vårt förbund låg i sin linda och när rädsla inte fanns. Tiden har verkat. Aktioner och vidsynthet har fått namsko- och pennorna är försiktigare. Vi förstår. Men för fan, det rör sig om oförrätter, kränkning av gravt allvarligt slag.
Vi står ensamma att försvara en facklig landvinning. Mot sådana förhållander kämpar våra fackligt förtroendevalda i alla Sv Hamnarbetarförbundets lokal-avdelningar. Svårigheterna är speciellt märkbara i de hamnar med delad organisations tillhörighet. Omtankar och seriöst handlande omstöpes i våra anta-
I årsmöte I KARLSHAMN
Redan den 18 mars höll avde lningen i Karlshamn sitt årsmöte. Det skedde under god tillslutning av medlemmar. Man hade också gäster från intilliggande hamnarbetaravdelningar.
gpnisters munnar till provokation och illasinne. Nålsticken och omdömes yttringarna har varit otaliga, långt innan mullvaderiet nådde sin kulmen i Gbg.
Erfarenhet från sammankomster med lokalavdelningarna vittnar om vad som föregått och försiggår och finns upptecknade i protokoll.
Kategorier som förhandlingsdeligerade och skyddsombud har varit lämpliga mål för våra motståndare att spy sin ironi och galla på, men märkvärdigt nog har vi alla tålt frätan. Hade metodiken berört LO anslutna organisationer hade det säkert höjts ramaskrin av oanad styrka.
Men rör det sig om en grupp självständiga hamnarbetare som utestängts på grund av egna meningsuppfattningar och som man dessutom förmenar rätten att verka och företräda åsikter, ja, då är tystnaden gravlik.
Detta kan ingen vettig människa finna sig i och helt naturligt inte medlemmarna i Sv Hamnarbetarförbundet. Vi kommer därför att kämpa vidare i våra otrygga och utsatta förhållanden tills det vi lyckats ernå mänskliga rättigheter i ordets rätta bemärkelse.
Vad är då att främst tänka på? Jo, det är att skapa trygghet mot övergrepp och illvilliga påhopp på våra fackligt förtroendevalda. Kanske i nuvarande stund med någon form av personförsäkring som kan hålla de drabbade skadelösa.
Helt klart är att detta inte är någon önskvärd lösning och högst ovärdigt en fackligt kämpande organisation. Men i dagens läge med alla sina skumraskmetoder med tendenser till kriminell anstryk ning får förslaget betraktas som en ren självbevarelse drift.
Därför skall man inte göra avkall på sina fackliga solidaritetsyttringar i form av mannifestationer med allvarsinriktning. Förslaget, som ovan angives, får på inget vis uppfattas som ett alternativ till kompromiss. Solidaritets yttringar är inget eget påfund utan resultat av lidna oförrätter som alltid framskapas genom ren maktutövning och prestige
Provokatörerna finns inte hos oss. De finns bland våra motparter. Ofta bland intressen som vill riskera kapital som de själva slipper att ha utlägg för. Liksom våra företrädare, de fackliga pionjärerna, får vi bereda oss på allehanda upptåg. Därför är tanken om personskydd ingen orealistisk tanke som kan viftas bort. Tag förslaget i övervägande.
MAGNUS
HAMNARBETAREN 13
Vid årsfesten efter årsmötet i Karlshamn fann fotografen den här gruppen medlemmar, vilka roade sig tappert vid motet. Fr V Arne Svensson, R Håkansson, SonnyJohansson, Egon Strömberg, och Gösta Johansson.
Några större ärenden utöver de sedvanliga årsmötesvalen hade man inte denna gång eftersom årsfesten skulle hållas efter själva mötet.
Arne Svensson omvaldes till ordförande och styrelsen har i övrigt följande sammansättning : Sonny Johansson , kassör, Manfred Nilsson, sekreterare, Kenneth Rooth, vice ordförande sa mt Helge Olsson, Ivar Sjö-sten och Lars Åke Svensson. Revisorer: Lars Haraldsson och Sixten Ohlsson.
PITEÅ
Avdelningen i Piteå har bytt ordförande. Efter 18 å r vid rodret i avdelningen har Olle Dahlberg lämnat över - och det gjorde han till sin son . Det blir alltså vaktavlösning i rakt nedstigande led . Naturligtvis blev den avgående fackveteranen avtackad med blommor och hyllad för sin långa gärning i det fackliga arbetet.
Mötet hölls utan att det fanns några stora saker i övrigt på dagordningen . Man konstaterar att arbetstillgången blivit den väntade, men att den årliga ökningen av vinterarbetena inte varit så omfattande som förr om åren.
Den festliga delen har man sparat till ett senare tillfälle. Förutom ordförande så blev det ytterligare ett nytt namn i styrelsen. Det var Bo Nyman som gick in på den platsen .
Styrelsen har följande sammansättning : Henning Dahlberg, ordförande, Lennart Lundman, vice ordförande, Arne Skog, sekreterare samt Erling Gustafsson, Gottfrid Lundström, Peter Söderlund och Bo Nyman.
Till huvudskyddsombud utsågs Arne Svensson och i övrigt valdes Arne Svensson (båda har samma namn), Rolf Isaksson , Ejnar Ottoson och Manfred Nilsson .
Efteråt hade medlemmarnas damer inbjudits till ett gemensamt samkväm och dit hade också gäster från de intill liggande avdelningarna anlänt. Glädjen stod i högsätet under årsfesten och det blev en trivsam samvaro som slöt först långt in på nattimmarna .
Till huvudskyddsombud utsågs Bo Nyman och övriga skyddsombud blev Henning Dahlberg, Bo Bergström, Peter Söderlund och Roland Johansson .
14 HAMNARBETAREN
I årsmöte I Kalix
Det blev ordförandeskifte då avdelningen i Kalix samlades till årsmöte.
Mångårige ordföranden Yngve Sandberg avgick nämligen och ersattes av Yngve Strömbäck. I övrigt blev det omval och det betyder att styrelsen då består av : Yngve Strömbäck, ordförande, Aron Johansson, kassör, Artur Lind, sekreterare, samt Karl Axel Ek och Algot Karlsson. Revisor : Torsten Holmström.
Skyddsombud: Yngve Strömbäck, Artur Lind och Karl Axel Ek och Algot Karlsson. Revisor : Torsten Holmström.
Skyddsombud: Yngve Strömbäck, Artur Lind och Karl Axel Ek.
Avdelningen har aktualiserat frågan om uppmuddring av farleden till Karlsborg. Ett projekt som var aktuellt för några år sedan men som då föll eftersom ASSI inte visade sig vara riktigt intresserad. Nu beslöt avdelningen att åter ta upp frågan . Något måste nämligen göras för att rädda de fåtaliga arbetstillfällena i området. Missar man Karlsborgshamnen så blir det heller inte skeppningar över Seskarö och Töre . Det betyder i det längre perspektivet att underlaget för hamnarbetet försvinner helt och att vare sig lotsar eller mäklare har chans att överleva .
Avdelningens medlemmar hoppas nu att AMS skall ställa medel till förfogande för arbetena. Då man senast diskuterade projektet fanns en kostnadsberäkning på 3 mi ljoner, men den summan måste troligen fördubblas med den prisökning som skett de senaste åren.
Halmstad
Årsmötet i Halmstad besöktes av nära fyrtio medlemmar och det betydde att nästan hä lften av de organiserade hamnarbetarna fanns på plats. Mötet försiggick utan några hetare diskussioner utan allt gick snabbt och väloljat.
Styrelsen omvaldes i sin helhet och har följande sammansättning: Erik Andersson,. ordförande, Lennart Larsson, kassör, Sven Olov Mårtensson, sekreterare samt Stig Ledel och Leif Karlsson.
Revisorer: Oskar Eliasson, Hans Johansson och Arne Vestgard-Nielsen .
Skyddsombud: Oskar Eliasson, Erik Andersson, Stig Ledel, Georg Laos, Sven Ingvar Andersson, Hans Johansson, Erik Bergman, Boris Andersson, Jorma Persson, Benny Johansson och Sven Olov Mårtensson .
Efter årsmötet samlades man till en fest där även damerna fanns medbjudna. Det blev totalt 80-talet deltagare som hade trevligt till en bra bit in på småtimmarna.
Luleå
Vid årsmötet i Luleå kom man att diskutera frågan om den framtida verksamheten i hamnen. Detta eftersom det förelegat diskussioner om bildandet av ett särskilt terminalbolag. Eftersom de diskussionerna ännu befinner sig i ett inledande skede så kunde något närmare beslut om avdelningens ställningstagande inte fattas vid mötet. Man uttalade sig dock för att till varje pris få behålla arbetena i hamnen och inte gå med på att överlåta dessa till andra grupper av arbetstagare.
Årsmötet konstaterade även att de svikna förhoppningarna om Stålverk 80 också drabbat hamnarbetarna negativt . Man hade räknat med en kolimport om miljontals ton men det hela 'stannade förra året på betydligt under en miljon ton .
Vid mötet deltog förbundsordföranden Olle Wickström, som också stannade kvar vid den efterföljande festligheten. Där deltog även representanter för förmän i arbetet samt företaget. Stämningen var hela kvällen på topp och den trivsamma samvaron utgjorde ett trevligt avslutande på tidigare hållet möte där man bland annat företog årsmötesvalen.
Dessa gav till resultat att styrelsen behåller sammansättningen: Vilhelm Hedin, ordförande, Bertil Larsson kassör, Östen Augustsson, sekret~rare, Ivar Johansson samt Signar Isaksson.
Revisorer: Harald Landström och Alf Lundström.
Skyddsombud : Vilhelm Hedin, huvudskyddsombud, samt Bertil Larsson, Ivar Johansson, Henning Larsson, Göte Nyberg, Roger Rudström, Yngve Karlsson och Harald Landström.
Holmsund
Avdelningen i Holmsund hade på sitt årsmöte en intensiv diskussion om den nya semestern. Där gavs information om vad den nya bestämmelsen kan tänkas få för inverkan på semesterperioderna under kommande år. För innevarande år har en överenskommelse redan skett beträffande semesterns förläggning . Den läggs under två 4-veckorsperioder med början efter midsommar. Uppgörelsen innebär att detta års semester betraktas som ett provår för att man sedan skall utvärdera hur det hela faller ut för medlemmarna och företaget.
Lars Sundström gästade årsmötet och gav i ett intressant anförande information om M BL-lagens bestämmelser och tillämpning. Hans klara framställning uppskattades livligt av deltagarna.
Styrelsen omvaldes i sin helhet och har följande sammansättning: Gösta Nilsson, ordförande, Göran Holmlund, kassör, Leif Eriksson, sekreterare, Olle Noreus, Kenneth Johansson, Tor Lundin och Kjell Wallin.
Revisorer : Arne Sehlstedt, Rune Häggström och David Eriksson.
Skyddsombud: Tor Lundin, huvudskyddsombud, samt Gunnar Boström Lars Olov Holm, Rune Häggström: Lars Erik Johansson, Tore Lindgren, Gösta Nilsson, Mirjam Noreus, Henry Thunberg, Staffan Tjernström och Arne Sehlstedt.
Söderhamn
Vid årsmötet med avdelningen i Söderhamn konstaterades med stor tillfredsställelse att tillkomsten av den nya flislossningshamnen i Orrskär betytt en hel .~el för sysselsättningen inom kåren. Aven i övrigt har den nya hamnens tillkomst skapat arbetstillfällen för bl a ungdomar i orten. Årsmötesdeltagarna diskuterade en del kring den nya hamnen och det uttalades många positiva tongångar för dess tillkomst.
Årsmötet omvalde de flesta i styrelsen och den har nu följande sammansättning : Olov Sahlin (omvald för 2 år), ordförande Kjell Magnusson, kassör, Lars Landen, sekreterare, samt Ingvar Andersson och Sven Erik Redin . Suppleanter: Sven Söderström och Rolf Hall kvist.
Revisorer: Stig Ferner och Enar Sundkvist.
Huvudskyddsombud: Stellan Andersson samt som skyddsombud Olov Sahlin och Ingvar Andersson. Till företagsnämnd utsågs Olov Sahlin, Lars Landen och Kjell Magnusson.
Sundsvall
Årsmötet i Sundsvall präglades av stor enighet bland deltagarna och förhandlingarna klarades också snabbt.
Diskussionsfrågan denna gång utgjordes av problem kring lossning av skogsgö,dsel, som blivit en nyhet i hamnen. En del av hamnarbetarna har fått irritationer och problem efter att ha hanterat gödseln, men i anvisningar från myndigheter klassas varan inte som något gift.
Valen utföll sålunda : Gunnar Dufva, ordförande,, Lars Erik Qvick, kassör, Markku Joutsen, sekreterare samt Harry Eriksson och Vayne Svensson . Studieledare: Axel Martinsson .
Huvudskyddsombud: Henni Vinsten och Ture Johansson
Revisorer : Lennart Holmström, Krister Qvick och Nils Karlsson .
Valberedningskommitte: Rolf Norberg, Rune Björkqvist, Holger Nordler och Harry Eriksson.
Födelse dagar
50år
BERTIL KROON Kapellvägen 5 261 39 Landskrona Född 19 april 1928
LENNART LENNV AL Sommarvädersgatan 8 417 33 Göteborg Född 19 april 1928
BOULLMAN Kungsvägen 7 G 446 00 Älv ängen Född 19 april 1928
GUNNAR HOLMGREN Trädgårdsgatan 5 613 00 Oxelösund Född 21 april 1928
SVEN ANDERSSON Karlfeldtsgatan 27 C 722 22 Västerås Född 23 april 1928
GUDMUND KOi'IJ"GLER Langströmsgatan 2 C 417 25 Göteborg Född 24 april 1928
JIMMY PEDERSSEN Svarvaregatan I 913 00 Holmsund Född I juni 1928
GUNNAR WESTER Box 5507 950 40 Töre Född 14 juni 1928
KAJ SVENSSON Korsa Näs 370 15 Johannishus
Född 18 juni 1928
&Oår
HARALD HÖGLIN Jakobsdalsgatan 6 B 852 41 Sundsvall Född 22 april 1918
EINAR LUNDSTRÖM Hortlaxvägen 38 940 10 Hortlax Född4maj 1918
BROREDIN Kasamark 890 35 Husum Född JO maj 1918
GUNNAR KARLSSON Trädgårdsgatan 3 613 00 Oxelösund Född 13 maj 1918
GERT CHARLES STAFLUND Troll vägen 119 4 7 Sollentuna Född 21 maj 1918
OLOFVESTIN Lunne 890 31 Arnäsvall Född 5 juni 1918
GUSTAV HELMER JOHANSSON Estlandsgatan 2 D 417 11 Göteborg Född 12juni 1918
65år
TORSTEN BERNDTSSON Akkas gata 14 422 48 Hisings Backa Född 22 april 1913
HJALMAR FROOM Smalvägen 8 A 435 00 Mölnlycke Född 6 maj 1913
Grattis ÅKEWIKLUND Pl288 940 10 Hortlax Född 8 maj 1913
AR VID JOHANSSON Laxviksvägen 305 90 Halmstad Född 14 maj 1913
SIGFRID LUNDSTRÖM Lönnvägen 12 940 I 0 Hortlax Född 17 maj 1913
KARL G HJÄRPE Liljeormsgatan 31 162 32 Vällingby Född 27 maj 1913
YNGVE SANDBERG 950 56 Korpikå Född 3 juni 1913
SVEN ENKVIST 950 30 Råneå Född4juni 1913
ARON JOHANSSON Box 182 950 55 Sangis Född 18juni 1913
HAMNARBETAREN 15
70år
EINAR OLSSOJ.'IJ" Box 120 872 00 Kramfors Född 12 maj 1908
ERIK F THURELL Rostockväg 5 180 10 Enebyberg Född 17 maj 1908
BROR ERIK HULTMAN Torbjörn Klockares gata I tr 113 30 Stockholm Född 18 maj 1908
C.G.H. ANDERSSON Malmgårdsväg 28 III 116 38 Stockholm Född 4 juni 1908
EDGARD SANDBERG 950 55 Sangis Född 6juni 1908
75 år
TEODOR KÄLLBERG Vasagatan 17 852 53 Sundsvall Född 29 april 1903
OSCAR SÖDERQVIST Gimovägen 26 740 73 Hargshamn Född 11 maj 1903
JOHN R ÅKERSTRÖM Långholmsgatan 7 I ög 117 33 Stockholm ' Född 12 maj 1903
EMIL OLSSON Domarevägen 18 902 52 Umeå Född 21 maj 1903
NILS G ANDERSSON Ploggatan 20 NB. 116 34 Stockholm Född 25 maj 1903
VALDEMAR SANDBERG 950 55 Sangis Född 28 juni 1903
HUGO ANDERSSON Brolinsväg 10 C 826 00 Söderhamn Född 10 juni 1903
80år
OSKAR LEMBERG Vågbrovägen 26 C 820 31 Norrala Född 28 maj 1898
85år
FOLKE JOHANSSON Hilstavägen I 852 42 Sundsvall Född 2 maj 1883
,,,;:;~ ~,. ,
/>,,;;:;;::: /," - - · ~..... ....~.fk-= -~;.,.,.'
Oljemålning av Solwei Stampe. Lossning av kaffesäckar i Lindholmen.
REALISTISKA HAMNARBETARBILDER
I det här numret visar vi ånyo ett prov på den realistiska bildkonst som Solwei och Knud Stampe visar sig vara i besittning av. Den här bilden visar stuveriarbetare i arbete i ett lastrum. Det tunga arbetet märks i ansiktsuttrycken och
många bedömare känner säkert igen situationen.
Bilden ingår i den utställning, som under två år skall vandra runt i landet och i några andra länder. Kritiken har hittills varit översvallande och intresset för konstverken mycket stort. Tur-
nen skall inte vara slut förrän en bit in på 1980.
Motivet är utfört i Olja av Solwei Stampe. Lossning av kaffesäckar Lindholmen, är konstnärens eget namn på konstverket.