Kandidatuppsats 15hp

”Nu när jag inte bor i

Afghanistan kan jag välja

bort min religion” En fenomenologisk studie om sex

ensamkommande afghaners förändrade

religionsutövning efter ett tidsintervall i Sverige.

Författare: Jasenka Sataric

Handledare: Jonas Svensson

Examinator: Torsten Löfstedt

Termin: VT19

Ämne: Religionsvetenskap

Nivå: C-nivå

Kurskod: GI1203

i

Abstract The purpose of this study is to analyze how six Afghans perceive the practice of their religion

after a time interval in Sweden and if their religious practice has changed. I refer to how the

informants have exercised their religion in their home country based on food and drink rules

as well as prayer and mosque visits, and compare how the exercise looks like in Sweden after

three years. I used qualitative semi-structured interviews with a hermeneutic approach. The

result showed that all informants experienced that their practice of religion has changed after

the time interval in Sweden: it had diminished or decreased altogether, and religion was no

longer a key factor in the informants' lives. The underlying factors for this were because the

informants had lived in a country and society where religious practice was not something

selectable and where factors such as school, education and economy were lower down on the

list and religion in the first place. The organized and institutionalized religion that exists in

Afghanistan and which is transferred from one generation to another, especially from older

relatives and family, is something that the informants do not find in Sweden. In Sweden,

religion is something that loses importance and religion is a private matter. It turns out that the

informants feel free here in Sweden and that even though they belong to a minority group just

like in their home country, they want to belong to a majority and adapt their religious practice

to a post-modern society.

Nyckelord Ensamkommande, Afghanistan, Religionsutövning, Fenomenologi, Uppleva, Uppfatta

ii

Innehåll

1 Inledning ___________________________________________________________ 1

1.2 Frågeställning ....................................................................................................................... 2 1.3 Disposition ....................................................................................................................... 2

2 Bakgrund ___________________________________________________________ 4 2.1 Afghanistan ...................................................................................................................... 4 2.2 Religion i Afghanistan ..................................................................................................... 4

2.3 Hazarer ............................................................................................................................. 4 2.4 Ensamkommande barn och ungdomar ............................................................................. 5

3 Teori _______________________________________________________________ 6

4 Tidigare forskning ___________________________________________________ 7 4.1 Unga muslimers religionsutövning i Malmö och Köpenhamn ....................................... 7 4.2 Religion efter migration ................................................................................................... 9 4.3 Shiamuslimer i Sverige .................................................................................................... 9

4.4 Muslimers identitet i Sverige ......................................................................................... 10 4.5 Individualiserad religionsutövning vs. Organiserad religionsutövning ......................... 10

4.6 Religionsöverföring mellan generationer ....................................................................... 11

5 Metod _____________________________________________________________ 12 5.1 Val av metod .................................................................................................................. 12

5.2 Urval ............................................................................................................................... 13 5.3 Presentation av intervjupersoner .................................................................................... 14

5.4 Tillvägagångssätt ............................................................................................................ 15

5.5 De forskningsetiska principerna ..................................................................................... 16

6 Resultatanalys ______________________________________________________ 18 6.1 Beskrivning samt analys av mötet med det nya landet .................................................. 18

6.2 Beskrivning samt analys av religionsutövning i hemlandet ........................................... 19 6.3 Beskrivning samt analys av religionsutövning efter ett tidsintervall i Sverige:

bön och moskébesök ............................................................................................................ 21 6.4 Beskrivning samt analys av religionsutövning efter ett tidsintervall i Sverige:

Mat och dryckesregler .......................................................................................................... 24

7 Slutdiskussion ______________________________________________________ 27 7.1 Vidare forskning ............................................................................................................. 29

Referenser

Bilaga 1

Bilaga 2

1

1 Inledning

Ensamkommande pojkar från Afghanistan blev ett stort fenomen i Sverige under åren

2015 då närmare 36 000 flydde till Sverige. Av de 162 887 som sökte asyl i Sverige

under 2015 räknades 35 192 som ensamkommande barn. Dessa ensamkommande barn

var främst från Afghanistan (Migrationsinfo 2018).

Intresset för uppsatsen uppkom först när jag läste Göran Larsson och David Thurfjell

översikt av Shia-muslimer i Sverige – en kortfattad översikt 2013. Översikten är

framtagen av SST, Nämnden för statligt stöd till trossamfund som ska fungera som en

statlig nämndmyndighet vilken bidrar till att trossamfunden kan bedriva en aktiv och

långsiktig inriktad religiös verksamhet (2013). Larssons och Thurfjells översikt var

ämnad för att ge en så omfattad bild som möjligt av hur religioner kan tolkas och förstås

i Sverige. Det är av största vikt att dokumentera hur olika minoritetstolkningar ser ut

och utövas i Sverige (2013:9).

Den persisktalande gruppen är den näst största gruppen av shia-muslimer och bland

dessa finns bland annat dari-talande afghaner (Larsson & Thurfjlell 2013). Den dari-

talande gruppen kommer framförallt från Afghanistan och tillhör den afghanska hazara-

gruppen som är shia-muslimsk minoritet (2013:19). Shia-moskéerna blev fler under

2013 (2013:19) då antalet afghanska flyktingar ökade och denna ökning av afghanska

flyktingar fortsatte kraftigt även under 2015 (Migrationsverket 2018). Bland dessa så är

den iranska gruppen stor och en majoritet av dessa har sin bakgrund inom shia-islam.

Många iranier har dock tagit avstånd från shia-islam på grund av den islamiska regimen

i Iran (2013:19).

Något jag som lärare får arbeta hårt med att försöka övertyga mina elever om är varför

det är viktigt med religionskunskap i skolan och vikten av att lära sig om andra

religioner och livsåskådningar för att slå hål på fördomar och fientlighet. Mitt mål med

religionsundervisningen är att alltid lära mina elever om religioner och livsåskådningar

men också att vi i Sverige har rätt att ifrågasätta och diskutera religioner genom öppna

dialoger, utan att kränka eller diskriminera människor med olika religioner. När en elev

en dag uttryckte sig på följande sätt: ”nu när jag inte bor i Afghanistan, kan jag välja

bort min religion” fick jag idén om att mitt forskningsområde skulle behandla afghaners

upplevelser och uppfattningar av deras religionsutövning efter att tidsintervall i Sverige.

2

1.1 Syfte

Syftet med min uppsats är att analysera hur sex afghaner upplever och uppfattar

utövandet av sin religion (islam) efter ett tidsintervall i Sverige. Detta för att skapa en

förståelse för om och i sådana fall hur afghaner som flydde till Sverige under 2015 som

ensamkommande pojkar, har förändrat utövningen av deras religion efter en tid i

Sverige. Jag vill få en fördjupad förståelse om hur de utövade sin religion i hemlandet

och hur de utövar sin religion Sverige efter en tid, för att se på om det finns likheter

eller skillnader i utövandet. Jag ämnar också att genom informanternas beskrivningar av

upplevelserna och uppfattningarna om deras religionsutövande i Sverige efter en tid,

bättre förstå den mångfald som finns i Sverige. Men också om och hur privat religiositet

spelar en väsentlig roll i människors liv som har flytt och nu är bosatta i ett sekulärt land

som Sverige där religion inte utgör en stor del av samhället.

1.2 Frågeställning

Hur beskriver de sex ensamkommande afghanerna att deras utövning av islam såg ut i

hemlandet?

Hur beskriver de sex ensamkommande afghanerna att deras utövning av islam har

förändrats efter ett tidsintervall i Sverige?

1.3 Disposition

Jag inleder här min studie med att förklara uppsatsens upplägg för att tydliggöra för

läsaren om hur de olika delarna är disponerade. Under rubriken bakgrund redogör jag en

översikt om Afghanistan, religion i Afghanistan och minoritetsgruppen hazarer. Under

det nästföljande avsnittet presenteras mitt teoretiska ramverk för uppsatsen. Då jag avser

beskriva och analysera upplevelser och uppfattningarna från mina informanter så är det

fenomenologin som är den valda teorin. I metodavsnittet presenteras den valda metoden

för uppsatsen, vilken är kvalitativ intervjumetod. Här presenteras även mina

intervjupersoner. Det ges en kort beskrivning av de informanter som ligger till grund för

det kvalitativa arbetet för denna uppsats. Syftet med att ge en bakgrundsinformation om

mina intervjupersoner är för att läsaren ska ha en förståelse om mina intervjupersoners

etniska bakgrund, religionsbakgrund samt skol- och arbetsbakgrund. Med en

förförståelse till mina intervjupersoner blir det tydligare att senare i uppsatsens resultat

och analysdel förstå mina informanters religionsutövning efter ett tidsintervall i Sverige

3

och anledningarna till dessa. Under metodavsnittet beskrivs också tillvägagångssättet

för uppsatsen, urvalet och avgränsning av informanter. Jag presenterar därefter de

forskningsetiska principerna som avser skydda mina informanters personuppgifter och

garantera deras anonymitet. I nästsista avsnittet presenteras mitt resultat och analys. Här

lyfter jag fram frågorna som jag ställde under intervjuerna men också korta citat från

intervjuerna för att bekräfta och tydliggöra mina informanters uppfattningar och

upplevelser. Jag har valt att ha resultat- och analysdelen under samma rubrik. Resultat

kommer att redovisas i teman där texten kommer att vara redogörande och beskrivande.

Analysen av resultatet kommer att användas för att förstå och förklara mina resultat

4

2 Bakgrund

2.1 Afghanistan

Afghanistan är ett land i Asien som år 2016 uppmätte en befolkning på 34 656 032

invånare. Landet räknas till ett av världens fattigaste länder och människorna försörjer

sig på jordbruk, boskapsskötsel, hantverk etc. I Afghanistan är den största folkgruppen

pashtuner vilka utgör 50% av befolkningen. Andra folkgrupper som finns i Afghanistan

räknas som minoriteter. Bland dem finns hazarerna (NE 2019). I landet är de två

officiella språken pashto och dari. Den officiella religionen i Afghanistan är islam och

landet är uppbyggt på ett islamiskt styre, där det inte råder religionsfrihet. Lokalt

självstyre byggt på familjedynastier och stamledarskap har en stark tradition i

Afghanistan (NE 2019).

2.2 Religion i Afghanistan

Afghanistan är en islamisk stat. I Afghanistan räknas 80% av afghanerna som

sunnimuslimer, resterande 20% är shiamuslimer. Det är dock sunnismen som har en

framträdande roll i Afghanistan, där den betonar en sträng traditionell form av islam.

Detta syns inte minst sagt mellan män och kvinnor och segregationen mellan dessa (NE

2019). Islam har ersatt andra religioner i landet som buddhism och zoroastrism. Det

råder ingen religionsfrihet i landet. När talibanerna kom till makten avskaffades

sekulariseringsprocessen (NE 2019). Denna process pågick under de kommunistiska

regimerna under 1970- och 1980 talet men avstannade helt och håller under 90-talet när

talibanerna kom till makten (NE 2019). Sekulariseringsprocessen innefattade en rad

olika reformer bland annat undervisning och rättskipning som talibanregimen

avskaffade helt och tillämpade istället en sträng tolkning av sharia, som är den islamiska

lagen. Talibanerna tillämpande bland annat spöstraff och amputationer för vissa typer av

brott. Grupper som inte delar talibanernas tolkning och tillämpning av islam har blivit

utsatta för förtryck (NE 2019). Hazarer är den grupp som har blivit mest utsatt under

talibanregimen och är det än idag i Afghanistan.

2.3 Hazarer

På svenska Afghanistankommitténs hemsida och på NE (2019) definieras hazarerna

som en minoritet i Afghanistan som härstammar från Mongoliet. Hazarena tillhör

5

gruppen shia-muslimer som är minoritet i landet och de talar en variant av persiska som

är blandning av hazargi och dari.

Hazarer har historisk sett varit en förföljd och utsatt folkgrupp och under

talibanregimens övertag i Afghanistan förvärrades situationen för dem. Förföljelserna av

hazarerna gjorde att många tvingades fly till bland annat Iran och Pakistan, och när

talibanregimen föll återvände en del till Afghanistan (Sak 2017).

Hazarer flyr idag från Afghanistan för att undvika diskriminering, förföljelser och

attacker. Än idag flyr många till Iran och Pakistan, enligt Migrationsverkets rätt och

landinformationssystem, LIFOs (2015). I Iran har hazarerna det svårt. Enligt LIFOs har

de svårt att integreras och de lever som papperslösa och har inga rättigheter såsom

sjukvård. De lever då som papperslösa och överrepresenterar de bland Irans flyktingar i

landet (LIFOs 2018).

Många afghaner har under de senaste åren flytt till Sverige och de flesta av dem tillhör

folkgruppen hazarer (NE 2019). En stor del av dessa är ensamkommande barn och

ungdomar.

2.4 Ensamkommande barn och ungdomar

I publikationen Ensamkommande barn och unga Handbok om socialnämndens ansvar

och uppgifter, utgiven av Socialstyrelsen (2016) står förklaringen att ensamkommande

barn avser de barn och ungdomar som är under 18 år och söker asyl i Sverige utan

föräldrar/vårdnadshavare. Det är kommunens ansvar att ta hand om ensamkommande

barn och utreda samt fatta beslut om var barnet ska bo, erbjuda dem skolgång samt utse

en god man för barnet (Socialstyrelsen 2016).

6

3 Teori

Den teoretiska ramen som kommer att användas i uppsatsen är fenomenologi. Detta för

att fenomenologin har som syfte att beskriva hur människor uppfattar den värld de lever

i men också i att kartlägga människors erfarenheter och upplevelser av olika

världsfenomen. När man ska använda sig av fenomenologin som teoretisk utgångspunkt

vill man att informanterna ska berätta om sina erfarenheter, i detta fall upplevelser och

uppfattningar om fenomen genom att uttrycka dem i ord. Det man inom fenomenologin

vill göra som forskare är att hitta olika teman eller fenomen och med ett eller flera

utförligt beskrivna uttalanden belysa de olika teman man finner. Kvale och Brinkmann

(2009:42) menar att fokus inte ligger på att ge en säker eller sann bild av det fenomen

som studeras utan istället är det den mest sannolika tolkningen som presenteras.

Genom att använda mig av fenomenologin avser jag att ”kartlägga hur människor

upplever livsvärldsfenomen” (Kvale & Brinkmann 2009:30). I denna uppsats syftar jag

till att beskriva det meningsbärandet fenomenet, i detta fall, upplevelsen hos individen

genom att analysera uppfattningarna och upplevelserna som mina informanter delar med

sig.

Fenomenologin syftar också till att beskriva de individer vi omger oss av och hur vi

upplever dem. Något som Kvale & Brinkmann tar upp är att jag som intervjuare kan

föreställa mig och sätta mig in i informantens värld även om jag ska vara en neutral

observatör. Det ses som en förutsättning för att jag som intervjuare upptäcker och

utvecklar ny kunskap och insikt. Som forskare ska man inte göra sig av med sin

förförståelse då man ska verka som en neutral observatör, man ska istället försöka öka

medvetenheten gällande sin förförståelse (2009:42,45). Kvale & Brinkmann menar då

att det är viktigt att förståelsen inte blandas med nya fenomen som ska tolkas och

beskrivas (2009:43). Det därför viktigt att informanterna får den tid de behöver till att

återgå och reflektera över sina erfarenheter.

Genom att hitta olika fenomen i studien så ska dessa teman lyftas ut och kopplas till

relevanta delar i studiens resultat. Det teoretiska ramverket inom fenomenologin handlar

om människors upplevelser eller uppfattningar av fenomen eller eventuella känslor som

uppstår då dessa teman lyfts fram i intervjun. Det är uppfattningen och upplevelsen man

ska försöka hitta snarare än förklaringen (Kvale & Brinkmann 2009:42-43)

7

4 Tidigare forskning

4.1 Unga muslimers religionsutövning i Malmö och Köpenhamn

Jonas Otterbeck som är professor och islamologi vid Lunds universitet, har skrivit

boken Samtidsislam: unga muslimer i Malmö och Köpenhamn (2010), där han har

intervjuat unga muslimer i Malmö och Köpenhamn och hur ungdomarna ser på sig själva

i förhållande till sin religion (2010). Bokens fokus ligger också på hur muslimska

ungdomar ser på mötet med det sekulära samhället i respektive länder och hur de

praktiserar islam. Otterbeck har intervjuat de muslimska ungdomarna som är mellan 16-

18 år gamla vid tre olika tillfällen och har ställt frågor som berör deras

religionsutövning. Ungdomarna har arabisk, persisk och pakistansk bakgrund (2010:26-

31). Urvalet som Otterbeck gjorde till sin bok har gjorts på olika sätt. Via en bekant som

har kontakt med många muslimska ungdomar fick han kontakt med sin första informant,

och sedan har han via ungdomsledare, studenter och en studierektor på en dansk

gymnasieskola fått tag i övriga informanter. En informant som han använder i uppsatsen

kontaktade honom då hon skulle skriva ett gymnasiearbete om islam och behövde hans

hjälp (2010:15). När Otterbeck letade informanter berättade han för sina kontakter att

han ville ha unga vuxna muslimer mellan 17-20 år som inte är djupt religiösa utan

snarare ’sekulära- muslimer (2010:16).

Otterbeck har som syfte att få ungdomarna att berätta om deras upplevelser kring

utövande av religionen men också av synen på sin religion, islam. Otterbeck har

intervjuat två flickor med persisk bakgrund. Otterbeck beskriver att de inte har någon

religiös praktik alls och att de aldrig har haft det (2010:26-31). Samtliga ungdomar bor i

Malmö eller Köpenhamn tillsammans med sina familjer (2010:26-31). Ungdomarna

med persiskt ursprung tillhör shiamuslimer och övriga ungdomar tillhör gruppen sunni.

I sin bok undersöker Otterbeck hur och på vilket sätt ungdomarna praktiserar sin

religion. Han tar då upp ungdomarnas matvanor och hur deras tankar kring mat och

religiösa regler (2010:26-31). Sex stycken av de nio ungdomar som Otterbeck

intervjuade säger att de inte äter griskött. Anledningen till detta menar Otterbeck är för

att ungdomarnas matvanor har sin grund i muslimska matregler. Bland de tre

ungdomarna som uppgav att de inte äter griskött har två persiskt ursprung. När

8

Otterbeck frågade ungdomarna hur viktigt det är att maten är Halal det vill säga tillåten,

så ser kraven lika ut som matreglerna (2010:50-51). De persiska ungdomarna säger att

det inte är viktigt att följa de religiösa matreglerna även om det i familjen är viktigt.

Ett annat avsnitt som Otterbeck diskuterar är bönen och utförandet av bönen. De tre

ungdomarna som uppgav att de äter griskött uppgav att de aldrig ber. De två persiska

flickorna menar då att de inte ber för att de inte vet hur riten utförs (2010:57-58).

Resterande ungdomar uppgav att de bad, men de ber inte fem gånger om dagen som är

regeln inom islam. Otterbeck undersökte också hur ungdomarna upplever moskébesök

och uppgav att varken flickor eller pojkar har en särskild relation till moskén. Otterbeck

menar att det för flickorna kan vara problematiskt på grund av att flickor och kvinnor

inte besöker moskén lika ofta som män (2010:81). För pojkar ser det annorlunda ut. Där

uppger Otterbeck att de är välkomna i moskén men att pojkarna ändå inte känner sig

välkomna där (2010:81). Han skriver att arenan och ritualen ägs av personer som är

första generationens invandrare och att dessa personer använder moskén som en plats

för att skapa ett forum i det nya samhället, genom att använda sig av symboler, språk

och institutioner som påminner som hemlandet (2010:81-83). Ungdomarna i

undersökningen menar då på att denna plats för de blir en främlingsplats, de känner inte

samma tillvaro och sig lika hemmastadda, istället blir moskén något främmande och

annorlunda (2010:81-83).

Utifrån studien som Otterbeck har gjort så ser man ett tydligt mönster i praktiserandet

av religionen bland ungdomarna. Flickorna med persisk bakgrund skiljer sig från

resterande då de praktiserar sin religion i ytterst liten utsträckning eller inte alls

(2010:60). Dessa två ungdomar skiljer sig från de övriga genom att de: inte besöker

moskén, fastar inte, äter inte griskött och följer inte de religiösa reglerna som bland

annat innefattar bönen. Det Otterbeck kommer fram till i sin studie är också att de lever

i samhällen där det blir svårt för dem att utöva sin religion (2010:80-81). De lever i

samhällen där en stor del befolkningen har en annan religionsåskådning eller inte utövar

någon religion alls. De religiöst praktiserande ungdomarna får det svårt att utföra vissa

ritualer eller följa andra religiösa regler i ett majoritetssamhälle som inte består av

muslimer. Ungdomarna vill inte i dessa samhällen framstå som annorlunda (2010:80).

9

4.2 Religion efter migration

Erika Willander, sociolog, har i antologin Svenska utlandsröster tagit upp teorier om

hur migration påverkar religiositeten hos människor som migrerar. Migration i detta fall

kan vara där människor flyttat på grund av arbete, studier, familjeanknytning, sociala

och ekonomiska problem etc. (Willander 2016:131-113). Hennes teorier delas upp i två

olika kategorier, där den ena tar sin grund i att religions förstärks efter migration och

den andra att religionen försvagas efter migration. Att religionen stärks efter migration,

menar Willander, bottnar i ensamhet, sjukdomar, utanförskap etc. Religionen i detta fall

bidrar till att personen känner hopp och en känsla av mening samt tillhörighet

(2016:113).

Den andra teorin Willander beskriver är en försvagning av religionen och vilka faktorer

som påverkar det. En försvagning av religionen kan ske genom migration, genom att

migrationen leder till att människan fokuserar på nya saker i livet, som möjligheten till

försörjning och nytt arbete. Detta gör att prioriteringarna istället läggs på det värdsliga

istället för det andliga som tidigare varit viktigt. En annan anledning kan också vara hur

religionen tar sin form i det nya landet och om religionen är lika framträdande i det nya

livet som den var i hemlandet. Förutsättningarna för religionsutövningen kan alltså då

försvinna i mötet med det nya landet, då religiositet inte blir nära förknippat med

vardagslivets strukturer och rutiner som tidigare. Om förutsättningarna för utövande av

religionen inte finns på samma sätt i det nya landet så kan religiositeten försvagas

(Willander 2016:115).

Det ska dock påpekas att det religionsförsvagningen är något som pågår under en längre

tid. Istället kan det vara så, menar många forskare, att migranter som går igenom en kris

i förhållande till migration, som ofta brukar uppkomma efter en tid hittar tillbaka till

religionen. Även om det inte finns några vetenskapliga studier på detta så finns det en

mängd litteratur som visar att kriser och starkt religiöst engagemang ökar i samband

med migration, skriver Willander (2016:115).

4.3 Shiamuslimer i Sverige

I Sverige är inte den muslimska befolkningen en homogen grupp, då den muslimska

befolkningen i Sverige är individer med olika etnisk bakgrund, trosutövning,

värderingar, kulturella bakgrunder etc. Göran Larsson och David Thurfjell skriver i

10

Shiamuslimer i Sverige – en kortfattad översikt (2013) att gruppen shiamuslimer utgör

cirka 30% av den muslimska befolkningen i Sverige och sunnimuslimer utgör

resterande del. Larsson och Thurfjell skriver att siffran kan vara högre då den gruppen

shiamuslimer i Afghanistan uppgår till 20% och att andelen muslimer som tillhör shia-

inriktningen och som kommit till Sverige från Afghanistan är högre (Larsson &

Thurfjell 2013).

4.4 Muslimers identitet i Sverige

Jenny Berglund skriver i antologin Religion som resurs? att många av de muslimer som

lever i Sverige idag är födda i andra länder, det kan vara länder inom Europa men även

utanför Europa. I sitt kapitel tar Berglund upp att muslimer i Sverige är en heterogen

grupp och att det finns skillnader mellan tolkningstraditioner, klasstillhörighet och

utbildning bland muslimer. Något som däremot är gemensamt för den muslimska

befolkningen är att de är en minoritetsgrupp i Sverige men som formar sin ”religiösa

identitet till ett sekulariserat, (post)protestantiskt majoritetssamhälle” (Berglund

2012:263).

4.5 Individualiserad religionsutövning vs. Organiserad

religionsutövning

Anders Lundberg, sociolog och författare till ett av kapitlen till antologin Religion som

resurs? (2012) skriver att Sverige beskrivs som ett av världens mest sekulariserade

länder (2012:239). Lundberg menar då att landets inställning till religion spelar en

viktig roll i de invandrade gruppernas liv. Invandrade grupper påverkas generellt sett till

att anpassa religionsutövandet till en nivå som passar det nya landets (2012:241-242)

Lundberg menar att eftersom Sverige är ett tryggt och framgångsrikt land, där invånarna

har en högre utbildningsnivå så behöver inte människor vända sig till religionen som

tröst. Bland grupper där samhället är starkt och stabilt fungerande så tenderar religionen

tappa betydelse och behovet av organiserad religionsutövning minskar (2012:43). Den

ökade framväxten av privatiserad religiositet är istället något som ökar i Sverige

(2012:259) och den institutionella religionsutövningen minskar då Sverige har ett starkt

välfärdssystem, och människor har då inget behov av gemensam religionsutövning för

att uppnå en grundläggande trygghet (2012:258)

11

Lundberg (2012:241) skriver att barn och ungdomar vid migrations- och

integrationsprocesser påverkas av föräldrar och äldre släktingar i skapandet av

identiteten. Detta är något som kan beröra religionen då den blir en väsentlig markör för

identitet bland invandrade grupper och där den religiösa samlingslokalen blir en

mötesplats för olika människor tillhörande samma grupp. Församlingen bidrar till att

barnen och ungdomarna ingår i ett nätverk som för dem blir ett socialt kapital. Lundberg

menar att de äldre släktningarna och föräldrarna i det nya landet ofta vill föra vidare det

kulturella arvet till barnen och ungdomarna (2012:241-242).

4.6 Religionsöverföring mellan generationer

Anders Sjöborg är också en av författarna till ett kapitel i Religion som resurs? (2012)

och tar i sitt kapitel upp hur bland annat socialisation hänger ihop med religion. Sjöborg

skriver att Sverige i en internationell jämförelse framstår som ett land präglat av

sekulära värden (2012:107). Sverige ses som ett samhälle där människor i liten

utsträckning deltar i gudstjänster och traditionellt kristna uppfattningar och i ett sånt

samhälle blir religion en privatsak (2012:108). Detta innebär en förändring i processen

för religiös socialisation. Medan religion var något som tidigare fördes över från en

generation till en annan så är detta inte fallet idag. Religion inte är lika centralt i

ungdomars liv idag då föräldragenerationen inte lägger lika stor vikt vid att föra vidare

sin religion, menar Sjöborg m.fl. (2012:108).

12

5 Metod

I metodavsnittet presenteras studiens metod, tillvägagångssätt, urval, presentation av

intervjupersoner och avgränsning samt de forskningsetiska principerna.

5.1 Val av metod

Jag har använt mig av kvalitativa fördjupade intervjuer, detta för att mitt syfte var att på

djupet få reda på varför mina intervjupersoners religion har förändrats. Att använda mig

av en kvantitativ metod med enkäter var också ett alternativ. Där hade jag kunnat få ett

större urval elever som svarat på mina frågor på den valda skolan. Då jag ville ha mer

djupare och ärligare svar har jag valt kvalitativa djupintervjuer. Martyn Denscombe är

författaren till boken Forskningshandboken och lyfter i sin bok fram olika

forskningsmetoder. Denscombe m.fl. har tagit upp fyra olika forskningsmetoder som

man kan använda sig av, observationer, intervjuer, frågeformulär och skriftliga källor.

Hur man väljer vilken metod som är bäst lämpad för ens eget forskningsområde

påverkas av strategierna och ens egna preferenser vid insamlingen av material. Här

spelar både tid, resurser och tillgång till data roll (2000:101). Denscombe menar att man

inte enbart behöver hålla sig till en forskningsmetod, utan man kan också kombinera

olika forskningsmetoder för att få en högre kvalitet i sin undersökning. Samtidigt menar

han att även en kombination av metoder kan föra med sig nackdelar genom att

tillvägagångssättet kan ta alltför lång tid, vilket jag har känt att det skulle göra i mitt

fall, då jag arbetar heltid. Denscombe (2000:101) poängterar dock att vissa

forskningsmetoder är lämpligare än andra, beroende på vad man vill få ut med sin

forskning.

Det empiriska materialet i denna uppsats består av tematiskt upplagda semistrukturerade

intervjuer. Fokus ligger på att man intervjuar en person i taget och frågorna ställs utifrån

en öppen tematisk intervjuguide (se bilaga 2). Det som är till fördel med tematiska

upplägget av intervjuer är att klarheten kring vad som ska undersökas ökar (Kvale &

Brinkmann 2009:120-121). Jag har använt mig av öppen intervjuguide då syftet med en

öppen intervjuguide är att man utgår från större frågeområden eller snarare teman än att

ha frågor som är styrda och detaljerade (Kvale & Brinkman 2009:121). Detta har på så

sätt gjort att intervjuerna och mina samtal har kunnat vara mer av naturlig karaktär och

13

informanten hade en större befogenhet att till en viss del styra i vilken ordning frågorna

skulle besvaras (Kvale & Brinkman 2009:121).

Eftersom jag har använt mig av en kvalitativ ansats i form av intervjuer så har jag också

använt mig av den hermeneutiska metoden. Detta har Per-Johan Ödman tagit upp i sin

bok Förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik 2007. Det hermeneutiska

förhållningssättet har som syfte att tolka och förstå det material man har. Då mitt syfte

med studien är att förstå hur och varför informanternas religionsutövning har förändrats

passar det hermeneutiska förhållningssättet bra. Texten som finns till grund påverkas av

mig som författare. Med detta avses att texten alltid är påverkad av författaren, även om

läsaren kan reflektera, tolka och läsa själv, så är det min grund och min världsbild och

mina värderingar som påverkar hur jag uppfattar materialet (Ödman 2007:13-15). I

denna uppsats så är det informanternas berättelser som står i fokus. Fokus ligger därför

också på mig som intervjuare och att jag ställer öppna frågor som underlättar för

informanterna att berätta om händelser som har påverkat dem. Samtidigt ska jag som

intervjuare vara en neutral observatör ska jag också ha en förförståelse av det som

informanterna berättar för mig. Det ger intervjuaren bättre förutsättningar att upptäcka

och utveckla ny kunskap.

5.2 Urval

Jag har gjort ett så kallat bekvämlighetsurval som Idar Holme & Bernt Solvang

(1997:187) beskriver i sin bok Den kvalitativa forskningsintervjun. Det är en metod där

man väljer de informanter som man enklast kan få tag på. I mitt fall gjordes mitt urval

på en skola i södra Sverige. Urvalet begränsades också till ensamkommande afghaner

som varit i Sverige i minst tre år och som vid ankomsten till Sverige räknades som

ensamkommande pojkar. Jag frågade tolv kandidater om de ville ställa upp, därav elva

tackade ja. Jag lottade jag fram de sex elever som används till denna uppsats. Att göra

ett subjektivt val av sina informanter kan användas menar May, då jag forskare har

kännedom om det som ska undersökas (1997:37). Detta gör forskaren i just det syftet att

dessa människor troligtvis kommer att ge den mest värdefulla insamlade empiriska data,

vilket också Denscombe (2000:23-24) skriver om och menar att det de mest värdefulla

uppgifterna kommer från det subjektiva urvalet.

14

5.3 Presentation av intervjupersoner

Informant 1: R är 19 år gammal och kommer från Afghanistan, han fyller 19 år i

december. Han tillhör gruppen shia-muslimer. R har bott större delar av sitt liv i Iran,

men flyttade tillbaka till Afghanistan tillsammans med sin familj tre år innan han

flydde. Till Iran flydde han med familjen då de var förföljda i Afghanistan på grund av

att de tillhör minoritet hazarer. I Afghanistan och Iran gick han i grundskola till

motsvarade år 8. Under tiden i Iran arbetade han med att hjälpa sin pappa att sälja olika

typer av tyger på en marknad. R kommer från en familj där religionen har spelat en

viktig roll. Hans familj har följt olika religiösa regler som att undvika griskött, alkohol

och kvinnorna i familjen bar slöja. R har bott i Sverige i snart tre år och kom hit utan sin

familj.

Informant 2: H 19 år gammal och kommer från Afghanistan. H och hans familj har

bott i Iran de sista tre åren innan han flydde till Sverige. Familjen och H flydde till Iran

på grund av att pappan var eftersökt i hemlandet Afghanistan på grund av politiska

motsättningar. H tillhör gruppen shia-muslimer och han tillhör minoritetsgruppen

hazarer. H har gått fyra år i skola och kunde endast skriva och läsa på sitt modersmål på

en låg nivå när han kom till Sverige. I Iran tog han hand om boskap tillsammans med

sin mamma och pappa om dagarna, familjen levde under väldigt fattiga förhållanden.

Religionen var central i hans liv och något som hans långa familjetradition höll fast vid

väldigt hårt. Han har bott i Sverige i nästan tre år och flydde till Sverige på egen hand.

Informant 3: A är 19 år gammal och kommer från Afghanistan. Han tillhör gruppen

shia-muslimer och minoritetsgruppen hazarer. A har bott i Sverige i exakt tre år och

kom även han hit som ensamkommande pojke. I Afghanistan levde A under strikta

förhållanden och religionen genomsyrade allt. Hans familj var mycket strikt gällande

utövandet av religionen såsom, bön, fasta och moskébesök men också andra religiösa

ritualer och regler. A har aldrig gått i skola och var analfabet när han kom till Sverige. I

Afghanistan arbetade A med att hjälpa sina föräldrar med boskapen de hade på gården.

Förhållandena som A och hans familj levde under var mycket fattiga.

Informant 4: N är 19 år gammal och är ursprungligen från Afghanistan men har bott

några år i Pakistan, under åren som han var 5-12 år gammal. Han och familjen flyttade

sedan tillbaka till Afghanistan genom att de fick hjälp och skydd av en släktning. Han

15

tillhör gruppen shia-muslimer och minoritetsgruppen hazarer. Han har bott i Sverige i

nästan tre år och flydde till Sverige tillsammans med en kompis. N räknas också till

gruppen ensamkommande pojkar. I Pakistan gick N i skola under två år men fick

avbryta sina studier på grund av att de var papperslösa. I Afghanistan tog han aldrig upp

sina studier igen, utan fick lära sig att skriva och läsa igen när han flydde till Sverige.

Familjen var strängt religiösa då de hade en imam i släkten berättar N och ofta fick han

gå i byns Koranskola för att lyssna på olika utdrag ur Koranen.

Informant 5: I är 18 år gammal och har bott i Sverige i tre år, I flydde till Sverige på

egen hand med ett gäng kompisar och räknas även han som ensamkommande. Han

kommer ursprungligen från Afghanistan och tillhör gruppen shiamuslimer, han tillhör

också minoritetsgruppen hazarer. I Afghanistan gick han aldrig i skola då närmaste

skola låg 45km bort från byn. Han förklarar att han hjälpte sina föräldrar med arbetet,

där de båda föräldrarna arbetade som sömmerskor. I bekände sig som muslim i

hemlandet. I hemlandet var han tvungen att utföra olika muslimska ritualer för att folket

omkring honom skulle se att han var muslim, han förstod dock aldrig varför han var

muslim och vad islam innebar.

Informant 6: E är 18 år gammal och kommer från Afghanistan där han både är född

och uppvuxen. E har varit bosatt i Sverige i snart fyra år. Han tillhör gruppen shia-

muslimer och minoritetsgruppen hazarer. E ha flydde hit tillsammans med sin yngre

bror och de båda räknas som ensamkommande pojkar. I Afghanistan var han en mycket

religiös person och han säger att han i hemlandet blev påtvingad sin religion och att

valfriheten i religion inte fanns.

5.4 Tillvägagångssätt

Inledningsvis skickades det ut ett mail till tolv elever en månad innan intervjuerna

skulle genomföras (se bilaga 1). I mailet beskrev jag studien, varför den skulle göras

samt syftet med studien. Samtliga tolv elever fick en förfrågan om de ville ställa upp på

en intervju. Jag valde att endast välja ensamkommande afghaner i åldrarna 18-19, som

vid ankomsten till Sverige räknades som ensamkommande pojkar och som bott i

Sverige i minst tre år. Afghaner är också den störst representerade gruppen av

nyanlända på skolan. Av de tolv som fick förfrågan var det elva stycken som ville ställa

upp på en intervju och av de elva som ville ställa upp drog jag sedan sex namn som

16

skulle användas till intervjun. Jag kontaktade sedan varje informant per mail och

berättade att de hade blivit uttagna till delta under en intervju. I mailet föreslog jag

också några tider då intervjuerna skulle äga rum och bad mina informanter att

återkomma till mig. Alla mina informanter intervjuades enskilt och varje intervju tog

cirka 20-30 minuter. Denna typ av intervjuer kallar Kvale och Brinkman för

semistrukturerade intervjuer (2014:38). Platsen jag valde till genomförandet

intervjuerna var den valda skolans biblioteket, då det är en trygg och bekant plats för

samtliga elever och då eleverna oftast går till biblioteket för att studera eller bara få en

lugn stund på dagen. Jag genomförde intervjuerna i slutet på oktober och början av

november 2018. Intervjuerna var uppbyggda med en öppen intervjuguide där det fanns

utrymme för följdfrågor men också att det för informanten fanns utrymme att

vidareutveckla de svar som gavs (Kvale & Brinkmann 2014:38). Varje intervju spelades

in via min privata mobiltelefon, vilket informanterna fick veta i förväg, intervjuerna

transkriberades i efterhand och jag berättade att filerna kommer raderas när min uppsats

är godkänd. Jag var också tydlig med att informanternas namn kommer att filtreras i

uppsatsen och att jag kommer att använda mig av en annan bokstavsbeteckning än den

deras namn börjar på.

5.5 De forskningsetiska principerna

Vetenskapsrådet har tagit fram forskningsetiska principer (2019). De används främst vid

samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning och är bra att ha med när man

genomför kvalitativa intervjuer. Syftet är att skydda individen. Det finns fyra huvudkrav

som innefattar: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och

nyttjandekravet. Informanterna i undersökningen ska informeras om villkoren och

omständigheterna i deras deltagande inför intervjuerna. Kraven syftar främst till att

forskaren informerar intervjupersonerna om syftet med studien och deras rättigheter. De

ska också vara väl bekanta med att de när som helst kan avbryta sin medverkan

(Vetenskapsrådet, 2019). Det kravet som jag som forskare bör ha insyn i är

nyttjandekravet, då det avser att de uppgifter som framkommer före, efter och under

intervjun endast ska användas till forskningen och inget annat. De tre andra kraven

omfattar istället informanterna. Informationskravet betyder att deltagarna ska få

information om studien, vad syftet med studien är samt vad som igår i studien. Det

andra kravet är samtyckeskravet vilket grundar sig i att informanterna samtycker till att

intervjun ska genomföras vidare har också informanterna rätt att avbryta intervjun när

17

som helst före och under intervjuns gång. Konfidentialitetskravet avser att den

information som finns om personerna i intervjuerna skall behandlas med varsamhet och

endast jag som forskare får använda mig av den (Vetenskapsrådet 2019).

Vid just kvalitativa intervjuer är det av största vikt att informanterna förblir anonyma,

därför ska inga obehöriga kunna ta del av deras personuppgifter och informanterna ska

inte kunna identifieras på något sätt. I Vetenskapsrådets regler står det därför att man

som forskare bör vara tydlig med att uppgifterna som lämnas i intervjuerna endast ska

användas till forskningssyfte och inget annat.

18

6 Resultatanalys

6.1 Beskrivning samt analys av mötet med det nya landet

6 av 6 informanter upplevde mötet med det nya landet som väldigt positivt. De

uppfattade att människorna i Sverige var hjälpsamma och omhändertagande. 6 av 6

informanter upplevade även att det fanns en frihet i Sverige, som inte fanns i hemlandet,

Afghanistan och framförallt den friheten som berörde religionen. H berättar:

Jag fattade nu vad religionsfrihet betyder [..] jag kunde höra människor

prata om det och att svenskar var fria personer, det fanns de som inte trodde

på Gud..

N upplevde precis som den ovanstående informanten att han i Sverige inte var

kontrollerad som han var i hemlandet. I Sverige var det ingen som frågade om vilken

religion han tillhörde, vilket han tyckte var konstigt i början.

Alltså.. grejen.. [..] hemma i Afghanistan jag var inte fri.. hela tiden någon göra

kontroll på dig om islam.. [..] i Sverige här, ingen frågar eller tvingar mig,

alla gör bara sin grej..

Upplevelserna som informanterna hade med nya landet var även att Sverige var ett kallt

land, då samtliga informanter kom under vinterperioden. De upplevde att det är en stor

skillnad på människorna och kulturen i Sverige och att fokus här ligger på att leva som

en stark individ som fokuserar på jobb eller utbildning. Samtliga informanter upplevde

att de fick klara sig på egen hand väldigt snabbt, men att tryggheten i Sverige gjorde det

lättare att bygga upp något från start. I upplevde att han inte var kontrollerad i den

utsträckning som han var i hemlandet och att han i Sverige kunde fokusera på sin

framtid:

Vet du vad som är skönt Jasenka? Att slippa hela tiden var kontrollerad av sin

religion och av människor som tror de kan allt om islam.. [..] i Afghanistan var

det bara religion. I Sverige har jag fått en annan möjlighet att vara fri, att

känna fri och att jag här för första gången fick gå i skolan, jag fick lära mig

att läsa och skriva, det är det bäst som hända mig.

Informant A tar också upp vikten av att få gå i skolan och lära sig att skriva och

läsa:

19

Jag har aldrig gått i skola.. Jag har aldrig fått lära mig skriva eller läsa. Det fanns inte i min

familj.. Min pappa kunde skriva och läsa lite, men jag lärde mig aldrig. Här i Sverige fick jag lära

mig både skriva och läsa, på mitt modersmål och svenska.. Bokstäverna och stil var mycket jobbigt

i början. Det var pinsamt du vet, att jag 15 år inte kan läsa och skriva [..]. Men nu jag är riktig

proffs haha, jag älskar läsa böcker och gör det ofta när jag ledig och kommer hem från skolan.

Enligt Willander kan försvagning eller avtagning av religion ske genom migration då

människan på grund av migration fokuserar på nya saker i livet. Prioriteringarna läggs

på nya saker i landet, såsom försörjning och arbete (Willander 2016:115). Vidare

skriver Willander, att om religionen i det nya landet tar sin form på ett annat sätt så

påverkar det även migranterna och religiositet blir inte nära förknippat med det

vardagliga livet likt tidigare. Detta framkommer hos mina informanter som samtliga

upplever att religionen inte är något som är av prioritet i Sverige, 6 av 6 informanter

upplever att Sverige innebar en ny start för dem där fokus låg på att lära sig språket och

få en utbildning. Förutsättningarna för att utöva religionen finns inte heller på samma

sätt i Sverige som det gjorde i hemlandet och därmed kan religionen försvagas

(Willander 2016:115).

6.2 Beskrivning samt analys av religionsutövning i hemlandet

Religionsutövningen i hemlandet skiljde sig åt mellan de olika informanterna men något

som samtliga upplevde var att religionsutövningen i Afghanistan är ett faktum.

6 av 6 informanter beskrev att religion är något som går i arv och det är något som följer

med en livet ut. Möjligheten att välja bort religionen finns inte i Afghanistan, den starka

religiösa traditionen och de islamiska värderingarna genomsyrar hela samhället.

A berättade:

Religionen är viktigare än vår familj. För att hamna i paradiset. Det är

förbjudet att vara icke-religiös, det är en stor skam. Jag ifrågasatte religion,

jag frågade men jag fick inga svar [..] Vågade aldrig säga något till min

mamma. Jag religiös på grund av samhället, men inte i hjärtat..

Både R och I var inne på samma spår och E berättar:

Religionen genomsyrade allt. Var ej religiös. Pappan tvingade mig att be,

eller fasta på ramadan… Försökte att undvika att göra ritualerna. Försökte prata med

sin pappa att han ej ville. Tabu att prata och ifrågasätta religion... I tanken var muslim.

20

I beskriver vidare:

Du vet i Afghanistan. Där var jag ateist i min själ.. Men jag kunde bara inte

berätta för folk för jag hade fått stora problem.. [..] hemma kunde vi inte

prata öppet om det, min pappa eller mamma tvingade mig aldrig till

något, som att fasta exempel, nej nej men ändå du måste vara religiös, men jag förstod inte varför

. men ute i samhället? Kaos. Big problem!

Min informant R som bott i Iran i stora delar av sitt liv, men ändå kallar sig själv för

afghan berättar att hans familj tvingade honom att utöva islam men också att bekänna

sig som muslim i hemmet. Han berättar att det alltid var hans pappa som var

påtvingande:

Min pappa du vet, han tvingade mig att be. Jag fick aldrig missa en

bön.. [..] problemet i allt detta är att jag aldrig förstod varför jag

skulle be.. Min pappa tvingade mig också att göra ritualer, muslimska..

I berättar att hans familj aldrig tvingade honom till att praktisera islam och att besöka

moskén dagligen. När jag frågade honom om han kunde prata om det med sina vänner

om att inte gå till moskén svarade han ”aldrig”, det slog honom aldrig ens i tanken för

att han inte kunde lita på att någon skulle försäga sig till byns ledare.

Larsson och Thurfjell (2013) skriver att gruppen shia-muslimer i Afghanistan uppgår till

ca 20% av befolkningen, vilket innebär att de är en minoritet. Den muslimska shia-

befolkningen i Sverige också en minoritet men något som är viktigt att tillägga är att de

är en heterogen grupp, då muslimer är individer med olika trosutövningar och

värderingar. Även om samtliga kommer från samhällen där religionen har varit något

centralt så har utövningen av religionen sett annorlunda ut. I fick exempelvis framför sin

familj säga att han inte var särskilt religiös medan A blev tvingad att be av sin pappa

Lundberg tar upp hur äldre släktingar och familj gärna ser till att överföra religion till

barn och ungdomar för bibehållandet av identiteten. Detta är något som även mina

informanter upplever (Lundberg 2012).

Afghanistan är starkt präglat av religiösa normer och religionen är något som överförs

från generation till generation enligt mina informanters upplevelser. Sjöborg tar upp

religiös socialisation och menar att Sverige idag har gått från att vara ett samhälle där

21

religion förr fördes över från en generation till en annan, istället idag har övergått till att

religionen är en privat sak. Han menar också att överföringen av religiös tradition kan

idag delvis ses som bruten då värderingsförändringarna sker på grund av

generationsskiften. Sjöborg (2012:108) konstaterar då att föräldrageneration inte lägger

lika stor vikt vid att föra över religionen då den yngre relationen inte finner ett intresse

för religion. I Afghanistan syns dock fortfarande samma mönster, och religionen är

något som överförs i generationer då den religiösa socialisationen fortfarande är aktiv

och institutionaliserad religion är mer påtaglig än individuell.

6.3 Beskrivning samt analys av religionsutövning efter ett tidsintervall

i Sverige: bön och moskébesök

Det har skett en generell minskning av moskébesök bland mina informanter. 4 av 6

informanter uppfattar besöken till moskén som ett medvetet minskat val och säger att de

aldrig besökt moskén sedan de kom till Sverige.

Att gå till moskén är något som samtliga informanter upplevde var ett måste i

Afghanistan. Moskébesöken gjordes framförallt på fredagarna, vilken är den heliga

vilodagen för muslimer, berättar A, men också under högtiderna. När jag frågade mina

informanter om besöksfrekvensen upplevde H moskébesöken som befriande, även om

han inte förstod varför de skulle besöka moskén så ofta. I Sverige besöker han aldrig

moskén, det är inte något som skulle infalla honom. Han förklarar också att det inte

finns en shia-moské i staden han bor i, det finns två sunni-moskéer men där känner han

inte sig välkommen.

4 av 6 upplever att de inte har något behov att gå till moskén, 1 av 6 upplever att han

endast har behovet att gå till moskén vid högtider. Då åker han till närmaste stad som

alltför enkelt ligger 56km bort, där har han också vänner som han träffar. Informanten

som tar sig till moskén vid högtider upplever att det för honom handlar om

gemenskapen av att träffa människor som kommer från samma land som han själv och

pratar samma språk men även tillhörigheten att uppleva att man hör hemma någonstans.

A delger sina utsagor:

[..] känns det ensamt. Jag är inte muslim men du vet

moskén den platsen fyller mitt hjärta. Alla vi är samma där,

ingen är annorlunda..

22

N upplever att han inte vill besöka moskén i Sverige, då han tror att större delen av

befolkningen skulle döma honom utifrån det som sägs om islam och muslimer. Han

upplever att det är viktigare för honom att bli en del av det svenska samhället och i

Sverige behöver han inte tillhöra någon religion.

Otterbeck tar också upp i sin studie att de intervjuade ungdomarna lever i samhällen

som försvårar deras religionsutövning. Majoriteten av befolkningen har en annan

religionsåskådning eller ingen alls och där majoritetssamhället inte består av muslimer,

där vill inte ungdomarna framstå som annorlunda.

H säger istället att han alltid varit troende och är troende än idag. Men han skulle inte

vilja bekänna sig själv som muslim, han säger istället att samtalet med Gud genom

bönen är det väsentliga för honom, inte att han ska fasta under ramadan.

Jag bad aldrig i Afghanistan ensam, , jag fastade för var tvång,

jag läser Koranen idag och har läst. Hittar inte saker allt i

samhället, då läser jag Koranen. Jag söker vägledning i Koranen.

I Koranen står det att man ska använda sitt liv på bästa sätt, inte

bara genom att fasta. Det finns många extremister i islam och de

har bara fastnat för de fem pelarna, de vet inte bättre. Jag är inte

muslim för att hamna i ett paradis eller helvetet, det är inte jag. Jag

ber när jag har det svårt, jag ber närsomhelst, för Gud

i mitt hjärta..

Gällande bön upplever 3 av 6 informanter att de fortfarande ber i nästa samma

utsträckning i Sverige som i hemlandet. De 3 uppfattar bönen som ett sätt att få insikt

om sig själva. Bönen har en lugnande effekt och är något som är privat, de upplever att

bönen inte är något som de behöver utföra med andra för att finna en gemenskap.

De tre resterande informanterna upplever att de ber i liten utsträckning eller nästan inte

alls. A uppfattar inte bönen som ett sätt att visa tacksamhet gentemot Gud, utan menar

istället att det centrala för honom är att vara en god människa och att vara snäll. A

upplever att han i Sverige ber ibland, men inte i samma utsträckning som i hemlandet.

Där han blev tvingad att be och att bönen i moskén var viktig, något som hans pappa

alltid sa till honom. Han upplever dock att han hade fortsatt be i den utsträckningen som

i hemlandet om hans familj hade flytt med honom då bönen var något som han och hans

pappa gjorde tillsammans.

23

I Sverige ber jag hemma, inte hos moskén som i Afghanistan. Jag tycker det är en skön känsla..

Jag känner mig lättad. Men jag liksom ber inte som på samma sätt som i Afghanistan. I

Afghanistan gick jag varje dag med pappa till moské, alla bad tillsammans..

Även här går det att uttyda en generell minskning av bönefrekvensen sedan ankomsten

till Sverige. Lundberg (2012) tar upp att invandrade grupper anpassar sig till samhällen

där samhället är stabilt. Han menar också att framväxten av privat religiositet ökar,

vilket går att uttyda ur mina informanters upplevelser. Speciellt under bön och

moskébesök, där moskébesöken har minskat på grund av att informanterna inte har

behovet att besöka någon moské, fokus ligger istället att hitta sig själv. Bönen är också

något som är centralt för 3 av 6 vilka upplever att den idag är ett samtal mellan

individen och Gud eller den högre makten. Det ger en annan sorts mening med livet.

Otterbeck (2010) tar upp att bönen inte är central för tre av nio ungdomar och det gäller

främst för de två ungdomarna som är persisktalande, där bönen inte är central pga. de

dels inte vet hur riten utförs men också för att de inte lärt sig hur man ska be.

I Sverige är shia-muslimerna en minoritet, precis som i hemlandet. Det finns inte många

shia-moskéer i Sverige och inte minst i staden där informanterna bor, vilket också kan

vara en bidragande faktor till att moskébesöken minskar. Informanterna upplever att de

inte känner sig hemma i de två moskéerna som finns i staden, då församlingarna utgörs

av sunni-muslimer, skriver Lundberg.

Otterbeck tar i sin bok upp att ungdomarna inte går till moskén regelbundet på grund av

att kulturen i moskén är utformad av första generationens invandrare och att det är ett

forum som man byggt upp på språk, symboler och institutioner som påminner som

hemlandets och där känner ungdomarna att det inte är en plats där de känner sig hemma

(2010). Då stadens två moskéer är sunnimoskéer känner de shia-muslimska

informanterna sig inte välkomna, då moskén skiljer sig från den i hemlandet.

Något som Lundberg tar upp är att barn och ungdomar vid migrationsprocesser kan bli

påverkade av föräldrar och släktingar i skapandet av identitet (2012). Detta är inte fallet

bland mina informanter, eftersom de är ensamkommande och har flytt hit utan vuxet

sällskap. Det som däremot var tydligt i hemlandet var att informanterna var styrda av

familjen gällande religionsutövning. Vidare skriver Lundberg (2012) att den religiösa

samlingslokalen blir en mötesplats för olika människor tillhörande samma grupp. I detta

24

fall tillhör informanterna gruppen shia-muslimer Församlingen kan då bidra till att

ungdomarna ingår i ett socialt nätverk. Även i detta fall framkommer inte detta fenomen

bland mina informanter, i endast 1 av 6 fall berättar en informant att han åker till en

annan stad vid högtider för att träffa sina vänner. Dit åker han också endast pga.

gemenskapen och inte på grund av firandet av religiösa högtider.

6.4 Beskrivning samt analys av religionsutövning efter ett tidsintervall

i Sverige: Mat och dryckesregler

Mat och dryckesregler är centrala inom islam, då man ska avstå från att äta griskött och

dricka alkohol. Bland informanterna är upplevelserna av reglerna olika och de upplever

inte att mat och dryckesregler är lika centrala som de var i Afghanistan.

Informant R berättar om matreglerna som finns inom islam. Det är strängt förbjudet att

äta griskött bekräftar samtliga, men de upplever att det i Sverige inte är lika viktigt med

matregler och att det måste vara halal-kött. Sex av sex informanter upplever att de att

muslimer i Europa är mer ’chilla’ gällande matregler och att det inte är så viktigt.

Många av deras vänner som de umgås med och är muslimer äter griskött.

Informant I berättar:

[…] i hemlandet fanns det inte griskorv du vet, den korv

man köper här på den lilla kiosk? Ha ha.. Här jag har ätit

den korven många gånger. Den är så gott! Senap och ketchup

på också.

En annan informant berättar även han att han ätit griskött. Dock är det inget som han

gör dagligen, utan istället vid högtider som jul och påsk, vilka han har firat ihop med sin

”svenska familj”. I Afghanistan skulle det aldrig falla honom att äta gris. Där var det

familjen som tog hand om matlagningen och reglerna kring mat följdes strikt, det skulle

vara halalslaktat kött (halal betyder det som är tillåtet). Med hans svenska familj som

han har fått i Sverige, vilken är hans f.d. godemans familj äter han griskött. Han berättar

att han då åt julskinka, prinskorv och köttbullar:

Alltså.. jag frågade aldrig om det fanns halal eller så..

jag bara åt. Jag orkar inte ens bry mig, jag äter det som jag

tycker är gott och griskött är faktiskt väldigt gott..

25

Informanterna upplever att de ibland måste förklara sig för andra muslimska kompisar

som har ifrågasatt att de äter gris. Det finns de kompisar ibland annat klassen som

kommer från Syrien, Afghanistan och Somalia som har påpekat detta i skolan när de

valt griskött istället för vegetarisk kost eller kyckling. 3 av 6 informanter upplever att

det inte är något konstigt med att folk i deras närhet påpekar valet av mat, medan 2 av 6

upplever att det varit jobbigt att behöva förklara sig och därför äter de inte griskött i

skolan bland andra elever. N och E, som väljer att inte äta griskött i skolan uppfattar att

deras kompisar har varit dömande.

Informant I säger:

Du vet när vi var i Afghanistan, då tänkte jag inte på

vad jag åt.. du vet jag levde fattigt. Så diskussion kring mat

fanns inte.. därför äter jag allt här i Sverige, jag bryr inte

om det är gris eller kyckling.. mat är inget jag tar med mig

i min religion här i Sverige..

Informant H säger att han inte griskött. Han upplever att han inte har behovet av att äta

griskött och menar att han aldrig ätit griskött tidigare, så varför skulle han börja. Han

uppfattar inte matfrågan som något viktigt men upplever att muslimer i Sverige inte är

lika strikta med matreglerna här och att de muslimer han känner till inte lägger lika stor

vikt vid vad som ska förtäras, oavsett om det är mat eller dryck som ingår i de

muslimska reglerna.

Alkohol är något som 4 av 6 informanter har provat. 2 av 6 informanter, R och H,

upplever att de inte velat testa alkohol men det är inte på grund av etiska och religiösa

skäl. De upplever att de inte har haft behovet av det, vidare har de inte varit i något

sällskap där det förtärts alkohol. N berättar att han dricker alkohol i samband med ’fest’

och upplever att han gör det både med afghanska kompisar, men också med sina

svenska kompisar.

Alkohol har jag druckit och vadå det är väl vanligt att väldigt många ungdomar i

dricker alkohol, så ser jag inget konstigt med att göra det..

I och A har båda druckit alkohol men det är inget de föredrar, de upplever att det inte

ger dem något positivt och att det är skadligt för hälsan. E upplever att det i Sverige

dricks mycket alkohol och att han gärna dricker när det bjuds på alkohol, han berättar

också precis som A att de testat alkohol i Afghanistan men det var i smyg.

26

Jag skulle aldrig tänka här får inte dricka alkohol på grund av religion.. nej nej.. men i Sverige

finns regler att ungdom inte får dricka alkohol innan den fyller 18 år.. ändå många ungdomar

dricker, svenskar gillar alkohol..

Det är tydligt att det för mina informanter är viktigare att passa in och tillhöra en större

grupp, därför är det väldig tydligt att det bland minoritetsgrupper uppkommer en vilja

av att tillhöra en majoritet. Viljan att prioritera skola, språk och arbete är tydlig bland

mina informanter. 6 av 6 upplever att de tagit så pass stort avstånd från religionen och

att utövandet av religion och religiösa riter är något som är väsentligt. Att vilja passa in

och inte ses som annorlunda är något som mina informanter upplever, inte minst när det

kommer till matregler och alkoholregler, även om det finns mer skillnader där än vad de

uppfattar i bön och moskébesök. De religiösa reglerna är inte viktiga i Sverige och

religionsutövningen anpassas till den nivå som gäller bland majoritetsbefolkningen,

vilket också Lundberg (2012) visar exempel på.

Den religiösa identiteten blir ett faktum här då 3 av 6 informanterna inte upplever att de

behöver uppfattas som religiösa av samhället och i detta fall, vännerna i skolan gällande

matreglerna. Istället läggs fokus på att forma sin religiösa identitet till det sekulariserade

samhället med oorganiserad religiositet, vilket också Lundberg (2012) tar upp.

27

7 Slutdiskussion

Under detta avsnitt diskuterar jag de resultat som har framkommit av intervjuerna.

Resultaten har jag analyserat med hjälp av min teori men också av den tidigare

forskning jag har. Samtliga informanter har en gemensam syn på religions-utövning,

tillhörighet och praxis. Den gemensamma bilden av dessa tre faktorer är att religion inte

är något centralt i ungdomarnas liv. Även om gudsbilden kan skilja sig åt, så är samtliga

eniga om att religionsutövningen har förändrats i Sverige och det har skett genom ett

aktivt val genom den fria viljan. Samtliga informanter belyser också vikten av att själva

kunna välja bort sin religion då de inte är i Afghanistan längre och friheten av att inte

vara tvungna att praktisera och tro på en religion som de själva inte valt. Mina

frågeställningar var:

Hur beskriver de sex ensamkommande afghanerna att deras utövning av islam såg ut i

hemlandet? Och hur beskriver de sex ensamkommande afghanerna att deras utövning

av islam har förändrats efter ett tidsintervall i Sverige?

För att besvara min första fråga om hur de sex ensamkommande afghanerna utövade sin

religion i hemlandet, så upplevde 6 av 6 informanter att de utövade islam för att de inte

hade något val. De upplevde att religion inte var något som de kunde välja bort.

Utövningen i landet upplevde de som strikt och innefattade religiösa ritualer som bön,

matregler, moskébesök etc. då Afghanistan är en islamisk stat, där ingen annan religion

är tillåten så hade inte informanterna så mycket till val. I Afghanistan är religion något

som överförs från en generation till en annan, det är något som är starkt ingjutet i

samhällets normer utifrån mina informanters upplevelser och uppfattningar. Utifrån vad

mina informanter har berättat för mig så var det framförallt fadern i familjen som

spelade den avgörande faktorn för hur religionen skulle utövas. Det ska dock tilläggas

att det finns de informanter vars föräldrar inte var emot att barnet inte var strikt religiöst.

Vidare var det svårt för mina informanter att samtidigt vara en minoritet i Afghanistan

då samtliga tillhör shia-muslimer som både är förföljda och diskriminerade i

Afghanistan.

Då samtliga informanter levde under fattiga förhållanden så är också detta ett tecken på

att religionen blir något som är institutionaliserat och organiserat i samhället, religionen

28

får en större betydelse då saker som arbete, utbildning och ekonomi hamnar längre ner

på listan. Religionen blir då meningsbärande i den bemärkelsen att den ofta blir det enda

säkra man har. Det ska även tilläggas att det inte fanns någon religionsfrihet i

Afghanistan vilket också förklarar att bön, moskébesök och matregler inte går att

kringgå.

För att besvara min andra frågeställning om hur de beskriver sin utövning av islam efter

ett tidsintervall i Sverige så upplevde 6 av 6 informanter att deras religionsutövning i

Sverige har minskat eller avtagit helt. Med minskat avser mina informanter att religion

inte är något som är centralt i deras liv och det innefattade sådant som att gå till moskén,

be och fasta. 4 av 6 informanter hade uppfattningen om att religionen avtagit helt på det

sättet att de inte längre utövade islam alls och idag benämnde sig själva som icke-

religiösa och ateister. 2 av 6 informanter menar att de kan känna sig som muslimer

ibland, som när de ber, går till moskén eller läser Koranen. Varför religionen inte längre

var central i deras liv var för att de nu hade ett val och kunde leva i frihet. Det var

istället andra faktorer som var mer viktiga än religionen. De faktorer som spelade en

större central i informanternas liv vilka de också upplevde gav de mening var bland

annat att de kunde leva i trygghet, de kunde få utbilda sig och även få ett arbete för att

försörja sig. 6 av 6 informanter upplevde därmed att friheten av att leva i ett land som

inte är styrt av religion var en befrielse. Det är tydligt att det för mina informanter är

viktigare att passa in och tillhöra en större grupp. Detta är ett exempel på hur det bland

minoritetsgrupper kan uppkomma en vilja av att tillhöra en majoritet. Viljan att

prioritera skola, språk och arbete är tydlig bland mina informanter. 6 av 6 upplever att

de tagit stort avstånd från utövandet av religion och att religiösa riter är något som inte

är väsentligt. Att vilja passa in och inte ses som annorlunda är något som mina

informanter upplever, inte minst när det kommer till matregler. De religiösa reglerna är

inte viktiga i Sverige och religionsutövningen anpassas till den nivå som gäller bland

majoritetsbefolkningen, vilket också Lundberg (2012) visar på exempel.

Det är väldigt tydligt att mina informanter påverkas av det sekulariserade samhället som

vi lever i idag och att privat religiositet är viktigare än organiserad och grupp-

religiositet. Invandrade grupper anpassar religionsutövandet till en nivå som passar det

nya landet och bland grupper där samhället är stabilt, så tenderar religionen att tappa

betydelse och behovet av organiserad religion minskar, skriver Lundberg (2012:243).

29

Dessa fenomen är väldigt tydliga bland mina informanter, där 6 av 6 upplever att

religionsutövandet är något som har tappat betydelse och behovet av organiserad

religion inte finns på sätt som det fanns i Afghanistan. Något som var mycket tydligt

bland mina informanter som jag upplevde var viljan av att ta avstånd från religionen.

Sverige blev som en nystart för samtliga informanter och de upplevde känslan av att

tillhöra ett sekulariserat post-modernistiskt samhälle där privat religiositet var viktigare

än organiserad religion som befriande. Det är tydligt att det bland mina informanter

finns en vilja att tillhöra majoritetsbefolkningen, man vill gärna inte sticka ut och vill

hellre passa in och vara en del av det stora. De afghanska informanterna uttrycker en

ovilja av att följa religiösa regler och utöva sin religion, då de anser att det inte är

viktigt. Vidare kan det också vara så att det saknas en stark shia-muslimsk grupp och

moské i staden vilket också kan bidra till att moskébesök och bön blir mindre aktuellt.

Mina informanter kommer också från samhällen där de varit förtrycka och även från

samhällen där det under många år varit krig, oroligheter och förföljelser då samtliga

informanter tillhör den shiamuslimska minoriteten hazarer, vilket också kan förklara

önskan av att inte vara åsidosatt och återigen i Sverige räknas son annorlunda. Behovet

att känna sig accepterad och fri, samt att skola, språk och arbete går före visar att den

religiösa utövningen bland mina informanter har förändrats efter ett tidsintervall i

Sverige.

7.1 Vidare forskning

Det finns inte mycket aktuell forskning om nyanlända och ensamkommande från

Afghanistan och religiositet. Det skulle gå att hitta flera infallsvinklar och tänkbara

områden inom detta, en sådan infallsvinkel till vidare forskning är att göra en liknande

undersökning som min, men att man gör en jämförelsestudie mellan ensamkommande

unga vuxna män och unga vuxna kvinnor från Afghanistan för att se om det finns

likheter och skillnader mellan religionsutövningen bland könen.

Det skulle vara mycket intressant att se om det går att påvisa samma fenomen.

Ytterligare ett ämne för vidare forskning är att undersöka om ensamkommande afghaner

konverterar till kristendom i större grad än andra religiösa invandrargrupper och i

sådana fall vilka faktorerna är bakom konverteringen. Att ensamkommande afghaner

30

konverterar från islam till kristendom är något som har varit högst aktuellt under ett års

tid och ännu finns det ingen forskning om det.

Referenser

Tryckta källor

Bromander, Jonas & Lövheim, Mia (red.) 2012. Religion som resurs?, Skellefteå, Artos

& Norma bokförlag.

Denscombe, Martyn 2000. Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur.

Holme, Idar M. & Solvang Bernt K. 1997. Forskningsmetodik. Om kvalitativa och

kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. 2009. Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl.

Lund: Studentlitteratur

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.]

uppl. Lund: Studentlitteratur

Larsson, Göran & Thurfjell David. 2013 Shia–muslimer i Sverige – en kortfattad

översikt, Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST), nr 3, 201

May, Tim 1997. Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.

Otterbeck, Jonas 2010. Samtidsislam- Unga Muslimer i Malmö Och Köpenhamn.

Stockholm. Carlsson Bokförlag.

Solevid, Maria (red.) 2016. Erika Willander ”Religion efter migration” s.113

Svenska utlandsröster: SOM-undersökningen till utlandssvenskar 2014. Göteborg:

SOM-institutet: tillgänglig på Internet:

http://som.gu.se/digitalAssets/1564/1564166_svenska-utlandsr--ster-fulltext.pdf

Ödman, Per-Johan. 2007. Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik.

2., [omarb.] uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag

Digitala Källor

LIFOs, ”Hazarer” (hämtad 2019-01-07)

https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=38241

Migrationsverket, LIFOs. Center för landinformation och landanalys inom

migrationsområdet,

Temarapport: Afghanistan - Säkerhetsläget, potentiellt utsatta personkategorier,

situationen för kvinnor, barn, hazarer samt internflykt (version 1.0),2016-09-29

Migrationsverket, ”Asylsökande till Sverige” (hämtad 2019-02-20)

https://www.migrationsverket.se/download/18.4a5a58d51602d141cf41003/1547203713

050/Asylsökande%20till%20Sverige%202000-2018.pdf

LIFOs, ”Hazarer i Iran” (hämtad 2019-04-19)

https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentAttachmentId=45551

Migrationsinfo, ”asylsökande” (hämtad 2018-10-05)

https://www.migrationsinfo.se/

Nationalencyklopedin, ”Afghanistan” (hämtad 2018–10–03).

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/afghanistan

Nationalencyklopedin, ”majoritet” (hämtad 2019–01–07).

http://www.ne.se.bibl.proxy.hj.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/majoritet

Nationalencyklopedin, ”minoritet” (hämtad 2019-01-07)

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/etnisk-minoritet

Nationalencyklopedin ”Shia” (hämtad 2019-01-25)

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/shia

SAK, Svenska Afghanistankommittén, ”Befolkning Afghanistan” (hämtad 2019-02-15)

https://sak.se/afghanistan/befolkning

Svenska Afghanistankommittén, sökord: hazarer Iran och Pakistan (hämtad 2019-02-

20)

https://sak.se/afghanistan/flykt/pa-flykt-i-iran-och-pakistan

Skolverket, ”introduktionsprogrammet” (hämtad 2019–04–18).

http://www.skolverket.se/skolformer/gymnasieutbildning/gymnasieskola/program–och–

utbildningar/introduktionsprogram

Socialstyrelsen, Ensamkommande barn och unga Handbok om socialnämndens ansvar

och uppgifter, 2016 (hämtad 2019-02-16)

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20400/2016-11-8.pdf

Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principerna inom humanistisk- och

samhällsvetenskaplig forskning, 2019

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Bilaga 1

Förfrågan om intervju

Hej!

Jag ska skriva min kandidatuppsats i religion och mitt syfte är undersöka hur

religionsutövningen bland ensamkommande afghaner som är mellan 18-19 år, ser ut

efter en tid i Sverige.

Jag behöver sex personer till mina intervjuer och skulle bli tacksam om du kan tänka dig

att ställa upp. Intervjuerna jag kommer att genomföra kommer att handla om era

uppfattningar och upplevelser av er religionsutövning. Det kommer inte på något sätt att

framgå att det är just ni som har deltagit i min studie då jag kommer att anonymisera era

namn men även staden ni bor i.

Hör snälla av er till mig senast 15/10.

Jag kommer därefter att kontakta er per mail om vilka som blev utvalda.

Tack för att ni vill ställa upp!

Hälsar Jasenka Sataric

Bilaga 2

Intervjuguide

Tema 1: allmänt om dig

Hur gammal är du?

Hur länge har du bott i Sverige?’

Vart kommer du ifrån?

Hur levde du i ditt hemland?

Har du uppehållstillstånd?

Hur trivs du i Sverige?

Tema 2: religionsutövning i Afghanistan

Vilken religionstillhörighet har du?

Är du religiös?

Hur upplevde du din religionsutövning i hemlandet?

Hur uppfattade du att religionsutövningen såg ut bland övriga befolkning i

Afghanistan?

Upplevde du att du kunde prata öppet om religion i Afghanistan?

2. Tema 3: religionsutövning i Sverige

Hur upplever du din religionstillhörighet idag?

Hur uppfattar du att religionsutövningen ser ut bland övriga befolkning i Sverige?

Uppfattar du att Sverige som samhälle påverkar din religionsutövning?

Hur upplever du att din religionsutövning har förändrats, har den förstärks eller

försvagats?

Varför/varför inte?

Upplever du att du följer vissa delar av din religion nu efter att du bott en tid i

Sverige? (bön, matregler, moskébesök, ramadan, etiska regler etc.).