Antagen av kommunfullmäktige 2010-04-26 § 12 Plan · 2014. 5. 12. · Antagen av kommunfullmäktige 2010-04-26 § 12 Sida 2 av 23 Sid 1. Inledning 2 2. Kommunfullmäktiges övergripande

Antagen av kommunfullmäktige 2010-04-26 § 12

Sida 1 av 23

PPllaann

fföörr TTiillllvvääxxtt-- oocchh UUttvveecckklliinnggsskkoonnttoorreett

ii BBjjuurrhhoollmmss kkoommmmuunn

Foto: Agneta Malmström

22001100 -- 22001155


Sida 2 av 23

Sid 1. Inledning 2 2. Kommunfullmäktiges övergripande mål 2009-11-23 2 3. Bakgrund 5 4. Horisontella kriterier 5 5. Vision för utvecklingsarbetet - Bjurholm 2020 7 6. Plan för 2010 - 2015

6.1 Utveckling av det lokala näringslivet & 10 nya etableringar

6.2 Besöksnäring, lokal attraktivitet & värdskap 13

6.3 Ett mångkulturellt samhälle 16

6.4 Landsbygdsutveckling 17

6.5 Infrastruktur och tillgänglighet 18 6.6 Regional samverkan för utveckling och tillväxt 21

INNEHÅLLSFÖRTECKNING


Sida 3 av 23

1. INLEDNING Ett strategidokument för kommunens tillväxt- och utvecklingsarbete måste ständigt ses som ett levande dokument, d.v.s. ett dokument som under tidens och arbetets gång måste ges möjlighet till att förändras och revideras. Detta innebär att det planerade arbetet/aktiviteterna i strategidokumentet kan komma att påverkas och omprioriteras pga lokala, regionala eller nationella förutsättningar förändras. Det kan även innebära att nya prioriteringar måste göras pga att nya problem/fokus- områden identifieras. Det är vid sådana tillfällen det är av största vikt att arbetet kan vara flexibelt och att det finns möjligheter till att snabbt ställa om kursen för att möta dessa förändringar. Den för Bjurholm mest strategiska frågeställningen inför framtiden är att bromsa den negativa befolkningsutvecklingen och vända den till en positiv utveckling. Bjurholm har under de senaste 14 åren minskat i befolkning från 2 854 (-95) till 2 498 (090801), det är därför av största vikt att fokus läggs på just detta arbete. Om vi inte lyckas bromsa eller vända trenden är risken överhängande att vissa servicefunktioner i kommunen försvinner vilket då innebär att vi hamnar i ett negativt ekorrhjul. Finns inte underlag för att bedriva service/handel kommer dessa verksamheter att tvingas till nedläggning och vem vill då flytta hit? Ur ett kommunbudgetperspektiv kan man konstatera att varje nyinflyttad mantals-skriven Bjurholmare genererar ca 50 000 kr/år till kommunens kassakista – det är viktiga medel för att bedriva skola, vård och omsorg med. I förlängningen innebär det att om befolkningen ökar med 10 nya Bjurholmare, så genererar det 500 000 kr till den kommunala budgeten per år. Detta är pengar att investera och utveckla kommunen med och ett önskvärt tillskott till våra basverksamheter som nästan varje dag brottas med besparingar. En annan viktig del i vår kommuns utvecklingsarbete är satsningar på det lokala näringslivet. Vårt befintliga näringsliv måste ges möjligheten till utveckling för att kunna möta den allt större konkurrensen regionalt och globalt. Våra företag måste anpassa sig för att kunna hänga med i den otroligt snabba utveckling som sker. Bjurholms kommun måste arbeta för att vara en kommun i vilket ett varierat och mångfacetterat näringsliv trivs och utvecklas. Ett öppet klimat och ett fritänkande sinnelag, stöttat av professionella krafter, ger alla företag mod och möjlighet till expansiva framtidssatsningar – ett mönster och en struktur som lockar nya intressenter. Tursim och besöksnäring är i dagsläget en växande näring. I Bjurholms kommun omsatte turismen under 2008 ca 64 miljoner kronor och i sin tur arbete åt ca 55 personer (årssysselsatta). Att jämföras med 1999 års omsättningssiffror på 31 miljoner och 30 personer årssysselsatta. För att denna utveckling skall kunna fortsätta är det av största vikt att hela samhället ser det positiva i alla besökare som befinner sig i kommunen under kortare eller längre tid och bemöter dem med ett gott värdskap. Inom besöksnäringen finns fortfarande mycket kvar att göra, utveckling av nya koncept, diversifiering, paketering, utbildning – certifieringsarbete och naturligtvis ambassadörs- och värdskapsutbildningar.


Sida 4 av 23

Idag lever och verkar en mängd olika nationaliteter i vår mångkulturella kommun. Detta är ett nytt inslag för många och det är därför av största vikt att fortsätta arbetet med att skapa medvetenhet och förståelse om den etniska och kulturella mångfalden i vårt samhälle. En av de viktigaste insatserna för integrationsarbetet är att skapa möjligheter och förutsättningar för egenförsörjning och socialt engagemang i samhället. Genom att visa respekt för och kunskap om andra människor och kulturer kan Bjurholm bli en förebild och spegla ett modernt samhälle, där många personer med olika kulturella bakgrunder möts och samverkar. 2. Övergripande mål Bakgrund Detta strategidokument har baserats på de övergripande mål som kommunfullmäktige beslutade om vid fullmäktigesammanträdet 2009-11-23. Dessa övergripande mål gäller för alla kommunens verksamheter och skall brytas ned till mål inom respektive verksamhet till mer vardagsnära mål. När verksamhetsmål är fastställda skall konkreta aktiviteter arbetas fram enligt modell nedan. Modell för arbetet med övergripande mål

Kommunens vision

Kommunens över-gripande mål

Målnedbrytning Utvärdering av mål

Förbättrings- och utvecklingsarbete

Prioritering av mål

Val av aktiviteter


Sida 5 av 23

Övergripande mål för Bjurholms kommun 1. Medborgare Medborgarnyttan ska alltid vara i fokus 2. Ekonomi Ekonomin ska vara i balans

3. Personal Kommunen ska vara ett föredöme som arbetsgivare 4. Näringsliv Näringslivsverksamheten ska präglas av aktivt arbete för utveckling och förnyelse av näringslivsstrukturen 5. Miljö Ekonomi och ekologi skal samverka. Kommunens tekniska försörjning ska präglas av god hushållning med naturresurser och liten miljöpåverkan 6. Kommunikation Goda och säkra kommunikationer ska finnas för såväl person- och godstransporter som informationsöverföring.

7. Kultur & Fritid Ett rikt och attraktivt fritids- och kulturutbud ska finnas för såväl boende som besökande i alla åldrar. 8. Äldre- & handikappomsorg Äldre och handikappade ska erbjudas möjlighet att välja service, vård och omsorg efter behov och därmed öka valfriheten för den enskilde. 9. Individ- & familjeomsorg Kommunens innevånare ska vid behov garanteras enskild hjälp i form av råd och bistånd. 10. Barn & utbildning Barnomsorg och fritidsverksamhet samt förskola och skola ska vara stimulerade och kreativa miljöer för utveckling och lärande. 11. Mark & bostäder Mark för byggande av egna hem, hyreslägenheter och industriella ändamål skall kommunen tillhandahålla när behov uppstår. 12. Jämställdhet & jämlikhet Jämställdhet och jämlikhet ska råda på alla plan Vy mot Balberget.

Antagen av k

Sida 6 av 2

3. Under åreantogs astrategidoplanen, mgårdagen,som inter SammansäVi har flerså att ävkommune Bild från in 4. Målet meföljande h JämställSamtliga ii arbetet detta är a

kommunfullmä

23

BAKGRU

en 2005-20av kommuokumentet

men även m, vi i Bjurhnationellt

ättningen r medborgven dessaen.

ternationell

HORISO

ed allt utvhorisontell

ldhet insatser ha skall varaatt det jäm

äktige 2010-04

UND

007 har komunfullmäktt för utvemed nya inholm måst plan.

av vår befgare med ua nya ”Bju

l afton i Bjur

ONTELLA K

vecklingsarla kriterier

ar för avsia att ”ta nmställda ta

4-26 § 12

mmunen gtige 2005cklingsarb

nslag. Världte följa de

folkning seutländsk baurholmare

rholm 2006

KRITERIER

rbete i Bjur:

kt att genned” jämstankesättet

rundat sitt5. Det fete i Bjurden föränden samhäll

r heller inakgrund oce” hittar e

urholm är

omföras mtälldhet ti skall geno

t utvecklinramtida rholm är edras och mlsutvecklin

te likadanch det gälleett samm

att det s

med ett jämll en lokal

omsyra sam

ngsarbete putvecklingen vidareu

morgondageng som ske

ut som deer för oss aanhang oc

kall genom

mställdhetl och prak

mtliga aktiv

på den hangsarbetet utvecklingen ser inteer på ett s

en gjorde fatt anpassch känner

mföras och

tsperspektktisk nivå, viteter.

ndlingsplanoch det

av den ge likadan usåväl natio

för 10 år sea vårt samr delaktig

h bedrivas

tiv. Tänkes meningen

n som nya gamla t som onellt

edan. mhälle

het i

s med

sättet n med


Sida 7 av 23

Hållbar utveckling Hållbar utveckling gäller människor och förutsättningar för utveckling. Grundtanken med allt utvecklingsarbete är att skapa ett hållbart samhälle där den ekonomiska tillväxten sker i balans med de sociala och ekologiska aspekterna. Det gäller att tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Mångfald och integration Mångfald och integration i arbetet med lokal utveckling och tillväxt är i högsta grad en kvalitetsfråga. Om vi vill bygga ett samhälle – kommun – där allas kompetenser och erfarenheter ses som en resurs, måste alla människor i vårt samhälle ges möjlighet att delta och utöva inflytande. Detta är synnerligen viktigt inte minst med tanke på ålderstrukturen på kommunens nuvarande arbetskraft. Internationalisering Vi lever alla i en föränderlig värld, en värld som blir allt mer globaliserad vilket innebär att vi alla påverkas av vad som sker i andra länder. Inte minst för våra företag som måste anpassa sig och hänga med i utvecklingen för att vara konkurrenskraftiga, men även för att kunna utvecklas och växa. Det innebär att arbetet med att utveckla lokala/regionala strukturer, skapa tillväxt, utveckling och förhållningssätt i vår kommun även måste ges en internationell dimension. Det kan man göra genom att lyfta in internationella erfarenhetsutbyten, delta i och genomföra aktiviteter i samverkan med kommuner, organisationer och/eller företag i andra länder. Ett sådant förhållningssätt ökar kommunens insikt och omvärldsbevakning samt ger möjligheter att dra fördel av globaliseringen även här i Bjurholm.


Sida 8 av 23

5. VISION FÖR UTVECKLINGSARBETET - BJURHOLM 2020

”Bjurholm 2020 är en egen och självständig kommun och är en av Västerbottens mest attraktiva landsbygdskommuner med goda förutsättningar att bo och verka i. Här står de mänskliga värdena i centrum och närheten mellan människorna skapar trygghet, ger kraft

till utveckling och ökad befolkning. Här erbjuds en välutvecklad service och ett gott värdskap. Befolkningstrenden har vänt och i kommunen bor minst 2 600 invånare.”

En vision speglar en kommuns långsiktiga viljeinriktning och ska ses som en utmanande och vägledande bild av det geografiska området i Bjurholms kommun med ett framtidsperspektiv. Visionen gör inte anspråk på att omfatta allt utan syftar till att lyfta fram det som är utmärkande för Bjurholm och där kommunen har goda förutsättningar till en positiv framtida utveckling. Utifrån en vision skapas konkreta och mätbara mål. Dessa är stationer utmed resvägen till visionens uppfyllande. Målen kan sedan brytas ner ytterligare i underliggande mål/delmål. Till sist handlar egentligen visionsarbetet om följande: ska vi flyta med strömmen och låta framtiden bli vad den blir eller skall vi forma vår egen framtid? - Befolkningsutveckling - en förutsättning för överlevnad som egen kommun - Sveriges folkmängd kommer att fortsätta öka, under åren 1995 – 2005 ökade be-folkningen i riket med ca 211 000 personer, medan den minskade i Västerbotten med ca 2 820 personer och i Bjurholm med 301 personer. Under den närmaste perioden 2006-2015 förväntas Sveriges befolkning att växa med ca 410 000 personer. Att befolkningen växer snabbare under den kommande perioden beror främst på ett ökat barnafödande och ett ökat invandringsöverskott. Medellivslängden hos kvinnor antas öka från 82, 8 år (2005) till 86, 3 år (2050). För män antas medellivslängden för samma period öka från 78, 4 år till 83, 6 år. Men även fruktsamheten antas stiga, från dagens 1, 77 barn per kvinna till 1, 85 barn per kvinna år 2015, därefter antas fruktsamheten förbli på samma nivå ända fram till år 2050. Med hänsyn till Bjurholms befolkningsstruktur kommer kommunens födelseunderskott under ”bedömningsbar framtid” att vara i storleksordningen 25-30 personer/år. Därför måste arbetet intensifieras för att bromsa och om möjligt vända den negativa befolkningsutvecklingen. Detta är en förutsättning för kommunens fortsatta överlevnad som egen och självständig kommun.


Sida 9 av 23

Befolkningsstatistik. Källa: SCB

Befolkningsströmmar i Bjurholm under 2004 – 2008. Källa SCB År Folk-

mängd Förändring Födda Döda Födelse

netto

In- flyttade

Ut- flyttade

Flytt netto

2004

2 588

+ 13

9

47

– 28

132

91

+ 41

2005

2 553

– 35

6

48

– 22

101

114

– 13

2006

2 541

– 12

9

39

– 20

122

114

+ 8

2007

2 549

+ 8

21

34

– 13

135

114

+ 21

2008

2 517

– 32

13

37

– 24

93

101

– 8

Befolkningspyramid Nedan redovisas åldersfördelningen på kommunens invånare under åren 2005 och 2008. Källa: SCB

År

Antal inv.

År

Antal inv.

1950

5 193

2003

2 575

1960

4 785

2004

2 588

1970

3 911

2005

2 553

1980

3 354

2006

2 541

1990

2 959

2007

2 549

2000

2 695

2008

2 517


Sida 10 av 23

Befolkningssammansättningen i Bjurholms kommun. Källa: SCB

Befolkningens hälsa I januari 2009 bildades Bjurholms folkhälsoråd efter beslut i kommunfullmäktige. Folkhälsorådet består av folkvalda ledamöter och representanter från kommunen, landstinget, folktandvården, hälsocentralen, intresseorganisationer och föreningar. I ”Kartläggningen av Alkohol – Narkotika – Tobak och Dopingsituationen i Bjurholm” som är utförd av ”drogprojektet” belyses vikten av ett bra hälsoarbete i Bjurholm. Kartläggningen visar också på risker och möjligheter för befolkningen i Bjurholm. Man kan även utläsa av befolkningspyramidens utseende att det är en negativ prognos för folkhälsan i kommunen. Därför är det av största vikt att fokusera på arbetet med att öka andelen personer i åldersintervallet 18-64 år, dels för att nå en ökad folkhälsa men även för kommunens fortsatta möjligheter till utveckling som en egen kommun.

Mål med arbetet med befolkningsutveckling • Skapa förutsättningar för att människor skall kunna leva, verka och bo i

Bjurholms kommun • Ökad delaktighet för den enskilde i kommunens utveckling • Möjliggöra fasta åretruntboenden i fastigheter ute i byarna • Vända den negativa befolkningstrenden • Öka hälsotalen i kommunen • Alla nya kommunmedborgare skall bemötas av ett gott värdskap

År Antal Kvinnor %

Män %

0-17 18- 64

65- Medel ålder

Ut-rikes födda

Utländska med-

borgare 2005

2 553

48, 8

51, 2

20, 4

51, 2

28, 4

46, 1

3, 7

1, 8

2007

2549

48, 7

51, 3

20, 6

50, 7

28, 7

46, 2

5, 3

3, 5

2008

2517

48, 5

51, 5

20

50, 6

29, 4

46, 5

5, 7

3, 6


Sida 11 av 23

6. PLAN 2010-2015

6.1 Utveckling av det lokala näringslivet & nya etableringar

”Bjurholm är en kommun i vilket ett varierat och mångfacetterat näringsliv trivs och utvecklas. Här råder ett öppet och förstående klimat för entreprenöriellt och fritänkande

sinnelag. Kommunen är på topp när det gäller nationella mätningar av det lokala näringslivsklimatet.”

Kommunfullmäktiges övergripande mål Näringslivsverksamheten ska präglas av aktivt arbete för utveckling och förnyelse av näringslivsstrukturen Bakgrund När det gäller utbudet av arbetskraft har befolkningens storlek och naturligtvis även åldersstrukturen en grundläggande betydelse. Den förändring som sker avseende ålderssammansättning och invånarantal kommer att medföra förändringar för utbudet av arbetskraft. Det finns alltså en problembild i den ogynnsamma åldersstruktur som Bjurholm har för företagens arbetskrafts-/kompetensförsörjning. Åldersstrukturen har naturligtvis även genomslag bland dem som äger och driver företag vilket även innebär problem med generationsväxling. I kommunen finns många små företag, i dagsläget finns 338 aktiva företag registrerade och av dessa 338 ägs 52 st av kvinnor. Företag i Bjurholm. Källa: Webselect, UC

Antal anställda Antal företag 0

238

1-4

53

5-9

11

10 -19

6

Många av de mindre företagen har en utvecklingspotential som inte tas tillvara och därmed inte driver på tillväxten i vår region. Den allt mer ökande globalisering känns främmande för de lokala småföretagen. Om vi kan öka vår omvärldsorientering och därmed dra fördelar av den ökade globaliseringen skulle vi, i större utsträckning än idag, kunna utveckla våra företag. Ett flertal studier visar även på behovet av en attitydförändring avseende företagande och entreprenörskap hos lokalbefolkningen. Det finns idag stora behov av att synliggöra det lokala/regionala näringslivet samt att öka förståelsen för företagarnas villkor och förutsättningar.


Sida 12 av 23

När det gäller nyföretagandet är det generellt lågt i Sverige om man jämför det med andra europeiska länder, dessutom kan konstateras att betydligt färre kvinnor än män driver företag i Sverige. Bjurholm är inget undantag, vi följer även detta mönster. Nyföretagarsiffrorna för de senaste åren för Bjurholm ser ut på följande sätt. Nyföretagandet i Bjurholm. Källa: Webselect, UC År Antal nya

företag Ägda av män Ägda av

kvinnor 2008

6

5

1

2007

9

7

2

2006

12

8

4

Kommunen har under ett antal år intensifierat sitt arbete med det lokala närings-livet för att stärka det i sin roll på marknaden. Nämnas kan att det under årens lopp regionalt figurerat en mängd aktörer som arbetar med företagsfrämjande verksamhet vilket många gånger har varit förvirrande för den enskilda företagaren. Därför har kommunen nu satsat på en tydlig lokal ingång som har en lotsande uppgift för att underlätta företagens utvecklings- och tillväxtarbete, en s.k. ”en-ingångs- lösning”. Arbetet med företagsutveckling gäller såväl vårt lokala befintliga näringsliv, som det presumtiva näringslivet. Möjligheter och förutsättningar för externa företag att kunna etablera sig i vår kommun måste också skapas. Vår omvärld förändras kontinuerligt, nya samhällsstrukturer skapas och detta innebär att även inom närings-livet sker förändringar. I Bjurholm kommer vi att under kommande år få se nya branscher skapas utöver de traditionella verksamheter som är aktiva idag. Detta är ett led i den utveckling och förändring som pågår i Sverige och så även i Bjurholm.

Under året görs ett antal nationella undersökningarna när det gäller företagandet i Sveriges kommuner. I slutet av 2008 presenterade Forum för Småföretagarforskning sin mätning av företagsklimatindex (indexet rankar hur företagen bedömer det kommunala företagsklimatet) där Bjurholm placerade sig på 2:a plats av Sveriges 290 kommuner. I januari 2009 kom företagarnas mätning ang jämställt företagande. Resultatet av den mätningen presenterade att Bjurholm hade klättrat från 192 plats 2008 till en 4;e plats 2009. Mätningen är konstruerat på ett index bestående av fyra olika variabler; andelen av det totala företagandet, andelen företagarkvinnor inom bygg och industri, åldersstrukturer hos företagande kvinnorna och andelen företagare av kvinnor i arbetsför ålder. Presumtiva företag Kommunen kommer fortsättningsvis även att aktivt arbeta med att erbjuda stöd och rådgivning till personer som har funderingar på att starta företag. Idag erbjuds bla rådgivning, företagarskola, mentorprogram, coachning, föreläsningar mm.


Sida 13 av 23

Det befintliga näringslivet Prioriterade områden i arbetet med det befintliga näringslivet är bla arbetskrafts-/kompetensförhöjning, synliggöra det lokala näringslivet, attitydförändringar och förståelse för företagarnas villkor, affärsutveckling, generationsväxling/ägarskifte, stöd och rådgivning och samverkan. Det är även av stor vikt att få till stånd en kompetenshöjning som ger företagarna bättre förutsättningar att klara av förändringar i omvärlden. Detta i första hand för att klara av företagens egen överlevnad, men även för att ge förutsättningar till ut-veckling. Fortsatt arbete med att hitta en effektivare marknadsföring och en marknadsanpassad produktutveckling. Nya etableringar Kommunen behöver fler arbetstillfällen för att kunna locka till inflyttning. Därför måste arbetet med att hitta nya tänkbara etableringar till kommunen ske på ett aktivt och inbjudande sätt så externa företag inser fördelarna med att bedriva/ förlägga sina företag och/eller verksamheter i Bjurholm. Det är därför viktigt att på ett effektivt och målmedvetet sätt arbeta med de befintliga nätverk och kontakter som finns uppbyggda. Detta för att identifiera företag som är på väg att avknoppa eller lägga ut verksamheter. Bjurholm har idag en uppbyggd mottagningsorganisation som möter upp när presumtiva etableringar är aktuella. Arbetsgruppen består av kommunalråd, kommunchef och näringslivsutvecklare, därefter kopplas ytterligare kompetens in allt eftersom behov föreligger. Mål med arbetet med utveckling av det lokala näringslivet & nya etableringar

• Ökat antal nya företag • Ökat antal nya arbetstillfällen • Utveckling och synliggörande av det befintliga näringslivet • Öka förståelsen av samordning och samverkan mellan företagarna • Breddad näringslivsstruktur, nya branscher


Sida 14 av 23

6.2 Besöksnäring, värdskap & lokal attraktivitet

”Bjurholm har en egen nationell lyskraft och upplevs unikt genom sin fantastiska

natur, utbudet av aktiviteter, upplevelser, trivsamma boenden och det professionella värdskap som varje besökare erbjuds.”

Kommunfullmäktiges övergripande mål Ett rikt och attraktivt fritids- och kulturutbud ska finnas för såväl boende som besökare i alla åldrar. Bakgrund Rese- och turistindustrin i Bjurholms kommun omsatte 2008 ca 64 miljoner kronor och det i sin tur genererade ca 55 helårsarbeten. Att jämföras med 2007 års siffror då man omsatte 58 miljoner kronor med 50 helårsarbeten, en ökning med ca 10 %. Dagbesöken är den omsättningsmässigt viktigaste kategorin med ca 61 % av den totala turismomsättningen 2008 (att jämföras med 55 % 2005, 56 % 2006 och 57 % 2007)). Av det totala antalet redovisade dagbesök 2008 uppskattas ca 73 % som ej kommuninnevånare d.v.s. turister(att jämföras med 75% 2005, 72% 2006, 71 % 2007) Övernattande/ej övernattande besökare 2008. Källa: TEM Kommersiell/ej kommersiell ömsättning 2008. Källa: TEM Den vanligaste boendeformen är släkt/vänner som svarar för 25 % av samtliga övernattningar 2008. Med kommersiell omsättning avses de kategorier där besökarna betalat en logiavgift för sitt boende eller att de påverkas av traditionell marknadsföring att besöka kommunen.

24%76%

Övernattande Ej övernattande

75%

25%

Kommersiell Ej kommersiell


Sida 15 av 23

Med övriga eller icke kommersiella avses de tre kategorierna släkt/vänner/besök, nyttjande av eget fritidshus och genomfartsresenärer. (se bilden på föregående sida) Branschvis fördelning av 64 miljoner kronor. Källa: TEM Bilden ovan presenterar fördelningen av “Turistkronan” för de branscher som påverkas. Denna fördelning varierar normalt inte mycket i Sverige. Restaurang och logi brukar ligga högst omsättningsmässigt. Men under den senaste 10-årsperioden finns ändå stora förändringar, oftast för restauranger, transport och shopping. Den relativt låga omsättningsandelen för logi beror på få och små kommersiella boendeanläggningar i Bjurholms kommun. Dagbesöken är de dominerande vilket resulterar i den stora omsättningsandelen för shopping. Aktiv marknadsföring i kommun och region Satsningar inom besöksnäringen för att attrahera externa besökare sker på olika sätt. Dels genom samarbete inom Umeåregionen, mellan företagen i kommunen men också genom egna kommunala insatser för att marknadsföra Bjurholm som en destination. Hos kommunens turistföretagare sker samarbete bla genom den ekonomiska föreningen Destination Bjurholm. Samarbete sker även genom ett gemensamt projekt inom turistnäringen i Umeå-regionen, URTurism. Några av ambitionerna i projektet är att medverkande företag skall stimuleras till ökad miljömedvetenhet, ett gott värdskap, använda sig av lokala leverantörer, utveckla kvalitetsarbetet och kvalitetsmärkning genom Tourqualitycertifiering samt stärka varumärket.

Naturen i Bjurholm bjuder på stor variation med många valmöjligheter. Besökare som kommer hit kan njuta av lugnet, tystnaden och stillheten i de storslagna vyerna eller ta del av någon av alla de aktiviteter som erbjuds, här erbjuds alltid något för alla åldrar. Det finns ett rikt utbud av möjligheter för vandring, skidåkning, kanotning, ridning, skoter, fiske, klättring, kultur, sevärdheter och boende i olika former. För våra kommuninnevånare kan utbudet användas till rekreation och ger därmed ett mervärde till fritiden.

Logi4% Livsmedel

10%

Restaurang21%

Transport17%

Shopping32%

Aktiviteter16%

Logi

Livsmedel

Restaurang

Transport

Shopping

Aktiviteter


Sida 16 av 23

Kommunen måste vara med och aktivt arbeta för att innehåll i broschyrer, kartor och övrigt marknadsföringsmaterial har ett uppdaterat och korrekt innehåll. Detta för att inga besökare skall vilseledas eller få en felaktig bild av kommunen, utan inspireras av allt det som kommunen erbjuder sina invånare och gäster. För att kunna möjliggöra för turister att stanna bör man även ha en översyn av de parkeringsmöjligheter som kommunen kan erbjuda. Kommunen skall marknadsföra och visa på det unika i Bjurholm, den magnifika naturen som erbjuds och som i sin tur är ett bra komplement till övrig turist- marknadsföring. Ett flertal aktiviteter och besöksmål är fortfarande inte dokument- erade eller katalogiserade vilket i sig, om det gjordes, skulle har ett stort värde för kommunen ur marknadsföringssynpunkt. Ett gott värdskap ger en trivsam och välkomnande miljö för boende och besökare. Kommunen skall vara behjälplig med att skapa forum för samarbete mellan kommunens företagare i olika branscher för en ökad omsättning/sysselsättning och ett växande antal besökare i kommunen. Viktigt är att ett gott värdskap genomsyrar hela vistelsen i kommunen. Sammanfattningsvis innebär 2008 års resultat 64 miljoner kr följande för Bjurholm: • 55 personer helårssysselsatta • 3, 6 miljoner kronor i direkta skatteintäkter (avser intäkter från sysselsättning i de företag

som direkt påverkas av besökarens utlägg) • 10, 1 miljoner kronor i totala skatteintäkter (avser den samhällsekonomiska

effekten)

Mål med arbetet besöksnäring, värdskap & lokal attraktivitet • Ökad omsättning inom rese- och turistindustrin i Bjurholm • Stödja och verka för ett gott samarbetsklimat mellan samtliga aktörer inom

besöksnäringen samt kommunens övriga näringsliv • Att för turister, besökare och boende påvisa det unika och intressanta med och i Bjurholm • Förstärka och komplettera det utbud som etablerade turist- och aktivitetsföretagare idag

har • Öka kunskapen om aktiviteter och besöksmål i kommunen • Alla besökare och boende bemöts av ett gott värdskap.


Sida 17 av 23

6.3 Ett mångkulturellt samhälle

”Bjurholm erbjuder ett öppet samhälle där alla innevånare, oavsett

etniskt ursprung och kulturell bakgrund kan försörja sig och aktivt delta i samhällslivet på lika villkor. En ömsesidig process som innebär ansvar och

skyldigheter från såväl samhället som från den enskilde individen.”

Kommunfullmäktiges övergripande mål Jämställdhet och jämlikhet ska råda på alla plan. Bakgrund I jan 2010 fanns 24 olika utomnordiska nationaliteter representerade i Bjurholm. Det innebär att andelen barn som är utlandsfödda i för- och grundskola ständigt ökar. I detta sammanhang är det viktigt att samhället fungerar bra och integrerar såväl barn som vuxna i det svenska samhället. Ett antal projekt har bedrivits i kommunen för att skapa goda förutsättningar för vuxna flyktingarna/invandrarna att bli en del av och få tillträde till arbetsliv och samhälle. Fördelning av utlandsfödda barn inom för- och grundskola i Bjurholm.

Skolår

Antal elever

Utlandsfödda

Procenttal

2007/2008

307

25

8

2008/2009

304

27

9

2009/2010

282

29

10 Källa: Castorskolan I dag finns ett väl utvecklat samarbete inom Umeåregionen kring en gemensam flyktingmottagning. Detta samarbete hanterar samtliga frågor som rör flyktingar såsom, SFI- undervisning, praktikanskaffning, arbetsmarknad, föreningsliv och övriga samhällsfrågor. Under 2010 planeras det för en gemensam plattform för modersmålsundervisning. Vi i Bjurholm arbetar dessutom för att alla ”nya svenskar” (oberoende hur man anlänt till kommunen) skall kunna erbjudas samma möjligheter för att bli en del av vårt svenska samhälle. I vårt uppdrag ingår också arbetet med att skapa medvetenhet och förståelse hos medborgarna för den nya etniska och kulturella mångfalden i vår kommun. Mål med arbetet ett mångkulturellt samhälle • Att ge den ”nye svensken” verktyg för att

integreras i det svenska samhället • Ökad respekt, kunskap och förståelse om andra människors kulturella och etniska bakgrunder


Sida 18 av 23

6.4 Landsbygdsutveckling

”Bjurholm är vida känt för sin levande landsbygd där alla som vill kan leva

och verka i en god livsmiljö. Aktivt och konkurrenskraftigt företagande utifrån landsbygdens egna unika förutsättningar. Bjurholm erbjuder en långsiktigt hållbar och attraktiv landsbygd

med socialt välfungerande byar, höga naturvärden och en ekonomisk livskraft.”

Kommunfullmäktiges övergripande mål Arbetet med landsbygdsutveckling kommer att genomsyras av de flesta av kommunens övergripande mål.

Bakgrund Utvecklingsrådet i Bjurholms kommun bildades 1995 och har sedan starten tillsammans med de olika byarna och grupperingar som där finns genomfört en mängd olika projekt. Projekt och utvecklingsinsatser har bl a finansierats med hjälp av olika projektmedel som under perioderna funnits tillgängliga. Sedan mitten av 1990-talet har byarna utarbetat utvecklingsplaner, dessa har löpande reviderats. Utvecklingsplanerna presenterar en inventering av bl a besöksmål, fastigheter, befolkning, företag etc i resp by samt deras visioner om hur och med byarna själv vill vidareutvecklas. Genom att utvecklas, marknadsföras och visa på konkurrenskraft kan man på ett mer offensivt sätt visa upp sig på fler arenor. Arenor som t e x jobbar för att öka besöksnäringen, företagsetableringar, inflyttning etc. Vi måste på ett smakfullt och intressant sätt visa på fördelar med att bo i kommunens byar. Om kommunen erbjuder och visar på attraktiva boendemiljöer i en levande landsbygd med god service och trivsamt boende samt tilltalande boendemöjligheter i tätorten finns förutsättningarna att skapa inflyttning och därmed befolkningsökning. En attraktiv miljö drar till sig fler företag, fler människor med idéer och det hela har en tendens att vara självförstärkande.

Man kan alltså konstatera att en levande landsbygd med öppna landskap utgör ett viktigt incitament för den lokala och regionala utvecklingen. Bjurholms byar och landsbygd utgör därmed ett mycket viktigt inslag i utvecklingsarbetet i vår kommun.

Mål med arbetet landsbygdsutveckling

• Att upprätthålla ett utvecklingsråd med aktiva byagrupper • Uppmuntra byaföreningar till aktivt deltagande i utvecklingsarbetet i kommunen • Skapa ett trendbrott genom att öka antalet yngre kommuninnevånare i byarna och i

centralorten för att stärka bygden, samt för att minska utflyttningen • Öka andelen permanent boende i befintliga fastigheter ute i byarna och på det sättet

skapa en levande landsbygd


Sida 19 av 23

”Bjurholms kommun erbjuder sina medborgare infrastrukturlösningar som gör det möjligt att leva, bo och verka i kommunen samt ger förutsättningar att

bedriva näringsverksamhet på konkurrensmässiga villkor.”

6.5 Infrastruktur & tillgänglighet Kommunfullmäktiges övergripande mål Goda och säkra kommunikationer ska finnas för såväl person- och godstransporter som informationsöverföring. Bakgrund Infrastruktursatsningar bör självfallet alltid ställas i relation till den nytta de ger, under hela den tid denna nytta består, men också till effekterna av att avstå från en samhällsekonomiskt lönsam investering. Att påvisa god infrastruktur för en kommun av vår storlek och placering är ett mycket viktigt konkurrensmedel – en förutsättning för att överhuvudtaget vara intressant för ev inflyttare/ företags-etableringar. Därför kommer arbetet med detta att även i fortsättningen vara ett prioriterat område. Vårt ansvar som en kommun i en region med stora avstånd och som dessutom är glest befolkad, är att aktivt delta i det arbetet som genomförs för att utveckla en transportinfrastruktur som möjliggör både arbetspendling, kompetensförsörjning av medarbetare och hög tillgänglighet med optimerade restider. I kommunen fanns under 2008 totalt ca 547 personer som pendlade till sina arbetsplatser, dessa fördelades på följande sätt:

• 138 st inpendlare till kommunen, varav 64 kvinnor och 74 män.

• 409 st utpendlare från kommunen, varav 137 kvinnor och 272 män. Infrastrukturen innefattar en mängd viktiga funktioner som t.ex. vägar, flyg, järnväg, sjötransport, kollektivtrafik och IT, alla funktioner är viktiga för att en region och ett län skall vara konkurrenskraftig ur ett regionalt, nationellt och globalt perspektiv. Vägar När det gäller vägar är näringslivets struktur ett viktigt incitament, med bla tunga råvarutransporter från inlandet, detta i kombination med det glesa befolkningsmönstret medför att vägtrafiksystemet har en avgörande betydelse för såväl näringslivets transporter som för personresor (pendling). När det gäller kommunens vägar förs en kontinuerlig dialog kring vägkvaliteten inom kommunen, här har man bl a poängterat behovet av trafiksäkerhetshöjande åtgärder inom Bjurholms tätort. Kommunen har även påtalat önskemål om upprustnings- och förbättringsarbeten på följande vägar:


Sida 20 av 23

• Etapp 3 genom Bjurholms tätort Trafiksäkerhetshöjande åtgärder, främst för oskyddade trafikanter.

• Länsväg 539 Förbättrad bärighet för tung trafik. Trafiksäkerhetshöjande åtgärder.

• Länsväg 353 – Nordmaling – Bjurholm - Lycksele Förbättrad bärighet för tung trafik. Trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Viktigt stråk för att nå Botniabanan och kommunikation kust - inland - fjäll.

• Länsväg 535, från väg 92 till Mjösjöby

Vägen är viktig för kommunikation med kommuncentrum. • Stigningsfil i korsningen väg 92/väg 353 mot Umeå

Svår utfart från Bjurholm mot Umeå för tung trafik som inte stannar för stopplikt. • Ny bro över Balån, väg 92

Smal bro där tung trafik ej kan mötas. Trafiksäkerhetshöjande åtgärd. • Ny bro över Gravabäcken, väg 353

Smal bro där tung trafik ej kan mötas. Trafiksäkerhetshöjande åtgärd. • Gång- & cykelbana, väg 597

Trafiksäkert sätt för gång- & cykeltrafikanter att ta sig till golfbanan och för motionärer. • Väg 536, Bjurvattnet – Bjärten

Upprustning av grusväg och tjälsäkring. Flyg I Västerbottens län finns fem flygplatser med reguljärtrafik året om, Umeå och Skellefteå är statliga. De övriga flygplatserna i Lycksele, Vilhelmina, Storuman och Hemavan är kommunala. Det är viktigt ur konkurrenssynpunkt för länet och kommunen när det gäller inflyttning, presumtiva etableringar etc att visa på närheten till en flygplats. Järnväg Närheten till järnvägen är också viktig ur konkurrenssynpunkt, järnvägsknuten i Vännäs samt byggnationerna av Botniabanan. Järnvägssystemet i norra Sverige har en stor betydelse för näringslivets godstransporter och därmed för nationens ekonomi. Botniabanans färdigställande innebär att betydelsefulla systembrister (brister i kapacitet, vagnvikter och hastighetsstandars) åtgärdas. Sträckan omfattar 19 mil ny järnväg med 143 broar och 2,5 mil tunnlar. Sträckan beräknas vara i drift i sin helhet under 2010


Sida 21 av 23

Botniabanan är det största svenska järnvägsprojektet i modern tid. I ett större perspektiv bildar banan inte bara en länk mellan norra och södra Sverige, utan även mellan det befintliga europeiska järnvägsnätet och det framväxande nätet i Ryss-land och området kring Barents hav. Botniabanan är med andra ord av stor vikt så-väl för regionen, som för hela Sverige och Europa. Det i sin tur innebär att vi i Bjurholm måste arbeta för att tillskapa goda anslutningsförbindelser till de resecentra som tas i anspråk. Stambanan som går genom Norrlands inland, byggdes för mer än 100 år sedan och räcker med sitt enda spår inte längre till kapacitetsmässigt, varken för gods- eller persontrafik. När det gäller godståg så är Botniabanan dimensionerad för totala vikter upp till 1 400 ton, vilket ger en kapacitetsökning på hela 40 %. Betydligt högre vikter än vad stambanan klarar av. Samtidigt kommer stambanan att nyttjas som ett dubbelspår, vilket ger ökad flexibilitet och konkurrens. Hamnar & sjötransporter I Västerbottens län finns idag 5 hamnar, Umeå, Skellefteå, Rönnskär, Rundvik och Umeå. Skellefteå, Kåge och Umeå drivs idag som kommunala bolag. Kollektivtrafik För Bjurholmaren är kollektivtrafiken – idag i huvudsak med buss – en viktig förutsättning för personresor. Målet med det regionala arbetet är att utveckla en transportinfrastruktur som möjliggör både arbetspendling, kompetensförsörjning, av medarbetare och hög tillgänglighet med optimerade restider. Kommunerna/regionen måste på ett hållbart sätt förkorta avstånden till marknaderna, det vill säga verka för snabbare, exaktare, billigare och mer miljövänliga resor och transporter. Detta är en förutsättning för att skapa förutsättningar för att kunna leva, bo och verka på lands-/glesbygd. IT / bredband Västerbotten – bredbandslänet? Arbetet med att skapa en väl fungerande IT-infrastruktur i Bjurholm, att höja IT-kompetensen och att öka utbudet och tillgängligheten av IT-tjänster är ett prioriterat område för Bjurholms kommun. I dagsläget är bredbandet väl utbyggt i såväl byarna som inne i tätorten. Arbetet med fortsatt utbyggnad och utveckling av tjänster kommer även i fortsättningen ha en prioriterad plats i utvecklingsarbetet. Mål med arbetet Infrastruktur & tillgänglighet • Förverkliga kommunens prioriteringar beträffande vägnätet • Öka antalet hushåll med bredbandsuppkoppling • Kommersialisera utbudet i kommunens bredbandsnät • Arbeta för att skapa förutsättningar för dag-

pendling i flera riktningar med kollektivtrafik


Sida 22 av 23

”Bjurholm är en egen och självständig kommun som aktivt deltar i utvecklingsarbetet som sker inom Umeåregionen, 10-kommungruppen och länet.

Genom aktiv samverkan så effektiviserar kommunen och regionen bl a den kommunala förvaltningen.”

6.6 Regional samverkan för utveckling och tillväxt Kommunfullmäktiges övergripande mål Medborgarnyttan ska alltid vara i fokus Bakgrund Det är av största vikt att Bjurholms kommun även i fortsättningen fortsätter att delta i det region/läns övergripande tillväxt- och utvecklingsarbete som pågår. Vi med vår litenhet har inte förutsättningarna att klara av detta på egen hand – det är tillsammans man kan skapa stordåd. Utvecklingsarbetet i länet baseras på ett antal dokument som politiker och tjänstemän från alla deltagande kommuner gemensamt har utformat. Nämnas kan Regionalt utvecklingsprogram (RUP), Regionalt Tillväxtprogram (RTP) och Regionplan. I kommunen är det detta dokument som utgör grunden för vårt utvecklingsarbete. Samverkan är det arbetssätt som gör att kommunerna i inlandet kan klara den konkurrensutsatthet som små kommuner ständigt utsätts för. Samverkan och sam-arbete inom olika konstellationer är alltså en förutsättning. För Bjurholms kommun är samarbetet med följande två samarbetspartners av stor vikt för vår framtid. 10-kommungruppen 10-kommungruppen är ett samarbete mellan tio kommuner i Västerbottens inland. Gruppen bildades i mitten av 80-talet för att bevaka gemensamma intressen och på så vis bli starkare utåt. Samarbetet kan ses som ett utvecklingsforum för Väster-bottens inland. Ordförande- och sekreterarskapet skiftar mellan de deltagande kommunerna årsvis. Umeåregionen 1992 startade kommunchefer och kommunpolitiker i Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs informella samtal om att utveckla samarbetet mellan kommunerna. Året efter 1993, formaliserades ett nätverk och en avsiktsförklaring antogs i de deltagande kommunernas högst beslutande organ, d.v.s. kommunfullmäktige. Avsiktsförklaringen säger bland annat att all positiv utveckling i någon av Umeå-regionens kommuner är till fördel för hela Umeåregionen, att etableringar inom regionen ska ske utan stridigheter och att en gemensam strategi för utveckling och genomförande av gemensamma projekt också ska finnas.


Sida 23 av 23

Det som började som en samverkan kring kärnverksamheter som exempelvis skola, har nu utvecklats till att bli ett nätverk med strategiska frågor i fokus. Idag arbetar Umeåregionens förvaltningschefer tillsammans i arbetsgrupper med en mängd olika ämnesfrågor. Organisationsstrukturen i Umeåregionen bygger på ett regionråd, kommunchefsgrupp samt tematiska arbetsgrupper. Regionrådet Regionrådet står för den politiska och strategiska ledningen. Där ingår kommunalråden och vice ordförande i kommunstyrelserna från samtliga kommuner. Regionrådet sammanträder fyra gånger per år. Kommunchefsgruppen Kommunchefsgruppen har den operativt styrande rollen, den består av kommun-cheferna från respektive kommun, denna gruppering träffas en gång i månaden.

Tematiska arbetsgrupper Därutöver finns ett 20-tal tematiska arbetsgrupper som står för det operativa arbetet. Arbetsgrupperna ansvarar för var sitt av områdena avfall/slam, bibliotek, flyktingmottagning, fortbildning inom socialtjänst, fritid, information, inköp/ upphandling, IT, jämställdhet, kommunikation, kultur, miljö, näringsliv, personal, skola, social omsorg/äldreomsorg, teknik, turism, vindkraft, vuxnas lärande, överförmyndarverksamhet och översiktsplanering.

Som konkreta resultat av detta samarbete kan nämnas att vi i dag bl a har en gemensam telefonväxel för hela regionen, gemensam turistinformation, gemensamt lånekort och utlåningssystem på våra bibliotek, ett flertal samverkansavtal inom olika verksamheter, samverkan kring planer och strategidokument.

Förutom detta stora samarbete pågår en mängd gemensamma utvecklingsprojekt, EU-projekt, Leaderprojekt som Bjurholm som egen liten kommun aldrig annars klarat av att genomföra.

Detta är samverkan när den är som bäst - då den genererar ett vinn–vinn koncept till alla medverkande.

Mål med arbetet • Att bedriva den lagstadgade kommunala

verksamheten med ett hållbart, ekonomiskt, jämställt och miljömässigt perspektiv

• Att kvalitetshöja de kommunala tjänsterna till medborgarna

• Att med stöd i samarbetet utveckla kommunens verksamheter

Documents

Antagen av kommunfullmäktige 2010-04-26 § 12 Plan · 2014. 5. 12. · Antagen av kommunfullmäktige 2010-04-26 § 12 Sida 2 av 23 Sid 1. Inledning 2 2. Kommunfullmäktiges övergripande