3982

Har skogen mer att ge?

Analysverktyg fOr framtidens miljO,produktion och sociala varden

Heureka-programmets drsrapport 2004SLUs Skogskonferens 2004

English summary..Can we get more from the forest?Analysis tools for environmental, production, and socialvalues of the future

RedaktOr Fredrik Ingemarson, SLU

Fakulteten for skogsvetenskapRapport 20Umed 2005

ISSN 1653-008X

ISBN 91-576-6814-0

zare. Slutmalet ar attaturresurstbrvaltning.

och teknik maste:sträckor av aterkom-mr till anvandare skalickar ut over dettaare star beredda att:h praktik ska over-av omvarlden bidrar

att fortsatta leverera

FOrfattare Organisation Kapitel

Gert Andersson Skogforsk 3.3.4Mikael Andersson SLU 3.3.2Jonas Bohlin SLU 3.7.5Mattias Boman SLU 3.6.1Uno Brinnen Korsnas AB 2.1Bo Dahlin SLU 3.2, 3.3, 3.6Lars Edenius SLU 3.5.1Per Magnus EkO SLU 3.4Bjorn Elfving SLU 3.4.2Lennart Eriksson SLU 3.6.3Ljusk Ola Eriksson SLU 3.8Johan Fransson SLU 3.7.2Michael Freeman SLU 3.4.4Mikael Frisk Skogforsk 3.3.4, 3.8.3011e Hagner SLU 3.7.4Johan Holmgren SLU 3.7.3Fredrik Ingemarson SLU 3.6.3Steve Joyce SLU 3.7.4Claes Kindstrand SLU 3.6.1Berth Liden Skogforsk 3.3.4TorgnyLind SLU 3.3.1Anders Lindhagen SLU 3.6.2, 3.6.3Tomas Lambs SLU 1., 3.1, 3.2, 3.3, 4Mattias Magnusson SLU 3.7.2Leif Mattsson SLU 3.6.1Grzegorz Mikusinski SLU 3.5.1Lennart Moberg Skogforsk 3.8.1Mats Nilsson SLU 3.7.1Johan Norman SLU 3.6.1Tuula Nuutinen Metla, Finland 2.3Kenneth Nystrbm SLU 3.4.1Janet L. Ohmann USDA, Oregon, USA 2.2

FOrfattare Organisation Kapitel

S,S,

Hakan Olsson SLU 3.7Hans Petersson SLU 3.5.3Mikael ROnnqvist LinkOpings universitet 3.3.4, 3.8.3Ola Salinas SLU 2.4Frida SandstrOm SLU 3.5.3Sten-Gunnar Skutin Skogforsk 3.3.4Jan Stenlid SLU 3.5, 3.8.2Johan Stendahl SLU 3.5.2GOran Stahl SLU 2.Ulf Soderberg SLU 3.4.3Magnus Thor Skogforsk 3.8.2Peder WikstrOm SLU 3.3.3

3.

8.3

2

InnehAllSarnmanfattning 9Swnmary 14

Inledning 19Skoglig analys och planering 202.1. Framtidens planering 202.2. Erfarenheter fran vastra USA 262.3. Finska erfarenheter 282.4. Framgangar och fadaser -)9

3. Heureka-prog,rammet och dess projekt 313.1. 2004 — En viktig milstolpe passerades 313.2. Heurekas vision, Ulna och applikationer 323.3. Fyra applikationer for olika tillampningar 39

3.3.1. Applikationen for regional analys 403.3.2. Smaskogsapplikationen 443.3.3. Applikationen for langsiktig planering 513.3.4. Applikationen Operativ planering 57

3.4. Tillvaxtmodeller 663.4.1. Tillkomst av nya trad 663.4.2. Trddens tillvaxt 723.4.3. Naturlig avgang 783.4.4. Klimatets paverkan pa skogens tillvaxt 81

3.5. Natur och miljO 893.5.1. Planeringsverktyg for biologisk mangfald 893.5.2. Mark 953.5.3. IDOd ved, biomassa och kol 101

3.6. Manniskan och skogen 1043.6.1. Icke marknadsprissatta nyttigheter 1043.6.2. Modellering av rekreationsvarde 1123.6.3. Skogsagarens mal och atgdrder i skogsbruket 118

3.7. Datainsamling med hjdlp av fiarranalys 1273.7.1. INN-Sveri2e 1283.7.2. Bestandsvis virkesfOrradsskattning 1333.7.3. Maning av enskilda trad 1413.7.4. Obemannade flygplan 1473.7.5. Dator-visualisering av skog 150

3.8. Virke och ekonomi 1543.8.1. Virkesegenskaper 1543.8.2. RotrOta 1603.8.3. FlowOpt 166

4. Heurekas organisation och ekonomi 1774.1. Organisation 1774.2. Medarbetare 1784.3. Ekonomi 180

5. Publikationslista for Heureka 1816. Bilaga: Program for Skogskonferensen 2004 191

berakning for att berdlcna vilka sortiment som kommer falla ut ur valdabeständ. I Korsnas fall med systemet VSOP (Vardering och skoglig operativplanerin g) sker denna med samma berakningsmoduler som skOrdarnaanvander for apteringsberaknin g (CC-systems modul). Det ger en betydligtbattre samstammi ghet mellan plan och verkligt utfall. Darefter vidtar sjalvaplaneringen som gar ut pa att tilldela trakter till de olika resurserna och somtrial for planeringen har man hela tiden jainfOrelse mot industrins fOrsOrjnings-plan. Nar behoven sen andras kan man planera om utifran tillgangliga resurseroch trakter.

Framtidens planeringshjalpmedelFramtidens planeringshjalpmedel är — som dagens — beroende av goda ochaktuella indata. FOr att fa ett annu stOrre varde är det en fOrdel om det kandelas av de aktOrer som fOrsOrjer/anvander hjalpmedlet. Det talar for web-baserade hjalpmedel. Ovan har namnts accessbarhet for berOrda parter.MOjlighet till enkel omplanering krävs utifran saval tids — som volymhorisont.Planeringshjalpmedlen ska enkelt kunna anpassas och utvecklas till nya krav —detta fOrutsatter att de byggs i en modern miljO och med moderna metoder. EnfOrutsattning fOr att kunna utveckla och förvalta sadana system Or enligt minmening en stor organisation och sannolikt Hera kunder, alternativt mycketstora kunder per system.

2.2. Erfarenheter Fran vastra USA

-Assessing effects of alternative policies on multipleforest values: an example from the western USA

Janet L. Ohmann, USDA Forest Service Corvallis, Oregon, USA(Inbjuden talare)

The need for new regional planning toolsLike many other countries, the US and Sweden follow an approach ofsustainable forest management that attempts to balance ecological, social, andeconomic values. The growing complexity of issues in forest mana gement andbiolo gical conservation has spurred development of new analysis andplannin g systems that consider multiple resources and broad spatial scales. In

:ommer falla ut ur valdaering och skoglig operativ;moduler som skOrdarnalul). Det ger en betydligt'all. Darefter vidtar sjalvaolika resursema och somof industrins fOrsOrjnings-tifran tillgangliga resurser

— beroende av goda ochlet en fOrdel om det kan

Det talar for web-het for berOrda parter.ds — som volymhorisont.urvecklas till nya krav —

ed moderna metoder. Enna system ar enligt minider, altemativt mycket

S on multipletern USA

lis, Oregon, USA

Ilow an approach ofecological, social, and)rest management andC new analysis androad spatial scales. In

the US, strong differences in forest policies amon g land ownerships poseadditional challenges for regional analysis and planning.

The CLAMS approachI present one example of regional forest assessment from the US, the CoastalLandscape Analysis and Modeling Study (CLAMS) (wwwfsLorst.edu/clams),which began in response to new policies for old- growth forest and associatedspecies. The goal of CLAMS is to develop tools and data to assess forestpolicy effects on ecological and socio-economic responses in a large, multi-ownership region. We use a simulation ("what if") approach, rather thanoptimization ("how to"), to characterize changes in biodiversity and timberover 100 years under current and alternative policies. Forest vegetation at timezero is mapped using gradient-nearest-neighbour imputation, which integratesforest inventory plots, satellite imagery, and other GIS data. The landscape isgrown forward using stand and landscape simulation models under currentand alternative forest policies. The simulations incorporate stand-level detailin vegetation, several kinds of stand and landscape dynamics, and landownerbehaviour. We assess policy effects on timber production and a suite ofbiodiversity measures representing habitat for focal species of wildlife, fish,and lichens, population viability for endangered species, plant communitytypes, and landscape pattern metrics.

Key findings from the landscape simulationsThe 100-year simulations reveal emergence of a new, highly contrastingforest landscape pattern, with older conifer forests developing on public landsand young conifer forests on private lands. Mature and old-growth coniferforest increase, but diverse young forest, hardwood forest, and high-qualitystream habitat are lost. Current timber harvest levels are sustainable into thefuture, with forest industry lands providing most of the timber. Increasing thenumber of leave trees on private land increases habitat area for severalspecies, and thinning of plantations on federal lands improves habitat qualityfor at least one species but not for late-successional species.

ConclusionsThe CLAMS experience represents one example of significant advances intools and science for evaluating sustainability questions across regionallandscapes. But this kind of assessment is not a prediction. but a simulation ofpolicy effects under a set of assumptions, and many challenges remain.

27

Perhaps the most important contribution of CLAMS, and similar efforts likeHeureka, is creating opportunities for shared learning amon g, researchers,landowners, and forest managers.

2.3. Finska erfarenheter

Tuula Nuutinen, Skogsforskningsinstitutet (Metla), Joensuu,Finland (Inbjuden talare)

Konsekvensanalyser for det nationella skogsprogrammetoch skogsbrukets regionala malprogramSkogarna är viktiga for finlandarnas valfard och inkomst. Med reformen avskogslagstiftningen tog regeringen i februari 1998 initiativet till att utforma ettnationellt skogsprogram fOr Finland. Det nationella skogsprogrammet 2010 ären fortsattning pa de skogsprogram som tidigare utarbetats i Finland (t.ex.Skogen 2000), men innehallet är mera omfattande: en stOrre roll har givits forde ekologiska, sociala och kulturella aspekterna av uthallighet. FOrberedelse-arbetet var ocksa mera omfattande och Oppet: alla patter med skogligaintressen hade mOglighet att delta i processen. I den s.k. interaktivaplaneringen och miljokonsekvensbedomningen av bade skogsprogrammet ochskogsbrukets regionala mâlprogram (1998, 2000), som Styr skogscentralernasverksamheten, utnyttjades Skogsforskningsinstitutets MELA-kalkyler forkonsekvensanalyser.

Analys- och planeringssystem for la ngsiktig och operativ skogsplaneringUrsprungligen var MELA ett analys- och planeringssystem som utnyttjadeprovytor och provtrad fran det nationella skogsinventeringssystemet. Medhjalp av MELA har nationella och regionala analyser av virkesproduktionutfOrts. Sedan 1980-talet har MELA anvants i alla stOrre skogsbolag, iForststyrelsen och inom privatskogsbruket for uppdatering och for strategiskoch operativ planering baserat pa bestândsdata. I Finland tiger privatapersoner 61 % av skogsmarken, staten 25 % och bola9.-, 9 °A. Skogs-planeringen inom privatskogsbruket utfOrs i form av s.k. skoglig omrades-planering dar ett stOrre omräde (en eller tlera byar) inventeras samtidigt. Ianslutning till omradesplanering har varje sko2sdare inom ornradet mOjlighetatt bestalla en skogsbruksplan som innehaller avverkningsberakningar fran

28