Analysgruppens presentation - Malung-Sälens kommun · 2016-04-18 · Nettokostnad, kr per inv 6 948 10 413 4 744 13 307 4 286 4 285 43 983 Standardkostnad, kr per inv 5 312 9 777

2016-04-18

Analysgruppens presentation

Anders Nilsson och Peter Sjöquist

2016-04-18

Vår grundanalys

- Nulägesanalys av ekonomin - Kommunens läge idag?

- Verksamheterna - Framtidsanalys av ekonomin

- Hur ser det ut de närmaste åren - Reflektioner om styrningen - Vad krävs för att hantera era utmaningar?

- Förbättringsmöjligheter?

”Vi vill skapa en gemensam bild av situationen och behovet av åtgärder.”

2

Vilka av Sveriges 290 kommuner är mest lika

Det beror på om man vill göra en övergripande jämförelse eller om det är en specifik verksamhet man vill jämföra sig med.

Samtliga uppgifter är hämtade från www.kolada.se

Nr Jfr övergripande Jfr bo Jfr grsk Jfr gysk Jfr äo Jfr Ifo Jfr LSS

1 Essunga Hofors Surahammar Nordanstig Hultsfred Olofström Säter

2 Ovanåker Askersund Tibro Herrljunga Åmål Färgelanda Vingåker

3 Osby Töreboda Mörbylånga Bengtsfors Karlsborg Öckerö Degerfors

4 Heby Strömsund Säter Rättvik Valdemarsvik Årjäng Hjo

5 Östra Göinge Sunne Högsby Åre Båstad Mönsterås Vårgårda

6 Säffle Emmaboda Grästorp Töreboda Hofors Mullsjö Tidaholm

7 Svenljunga Tanum Härjedalen Bollebygd Ovanåker Valdemarsvik Vindeln

MALUNG-SÄLEN

http://www.kolada.se/

021 40

93126

185

259

0-34

-114

-204

-297

-415-387

0-39

-72

-121

-177-211

-245

-500

-400

-300

-200

-100

0

100

200

300

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Anta

l pers

oner

Malung-Sälen, ackumulerade befolkningsförändringar

Ackumulerat utrikes flyttnetto, 2009 - 2015

Ackumulerad inrikes flyttnetto, 2009 - 2015

Ackumulerat födelsenetto, 2009 - 2015

-8%

-4%

-27%

-7%

15%

0%

-30%

-25%

-20%

-15%

-10%

-5%

0%

5%

10%

15%

20%

Malung-Sälen

Pro

cent

Förändringar i åldersklasser senaste 7 åren

Invånare 1-5 år, antal





Invånare 80+ år, antal

Vägt snitt (49 mkr)

Hur ska ekonomin skötas?

Så här uttrycktes motsvarigheten till dagens regler om God ekonomiskhushållning, med finansiella mål och balanskrav i kommunallagen från 1953. Det kallades Förmögenhetsskydd.

”En generation har inte rätt att förbruka vad föregående generationer ihopbragt till sina efterkommandes gagn.”

Hur ska ekonomin skötas i en kommun? (Självstyrelsen och beskattningsrätten lägger ansvaret hos kommunen)

Med allmänt sunt ekonomiskt förnuft !

- kommunen finansierar den service och verksamhet man utför, man

skickar inte räkningen till framtida generationer.

- man har ekonomiska marginaler för oförutsedda händelser.

- man har ett överskott bl a för finansiering av

investeringar, amorteringar och pensionsutbetalningar.

- man bedriver en kostnadseffektiv verksamhet

- verksamheten anpassas till demografiska förändringar.

Vad säger lagstiftningen om ekonomin?

I allmänna ordalag i enlighet med förra bilden.

• Anger dock att kommunen själv ska ange egna finansiella mål för ”God

ekonomisk hushållning” (överskottsmål mm).

• Via balanskravet pekar lagstiftningen ut en nedre gräns för hur illa

ekonomin får vara.

- huvudregeln innebär att uppkomna underskott ska återställas inom 3 år.

(det finns vissa undantag sk synnerliga skäl).

• Ansvarsutkrävningen av lagreglerna landar i den kommunala självstyrelsen.

Balanskravet, lagens miniminivå

- Ni har ett balanskravsresultat på -23 mkr från 2014 som ni ska återställa med motsvarande överskott senast under 2017.

- Resultatet under 2015 innebära att underskottet ökar ytterligare, det ska återställas 2018.

- Om inget dramatiskt görs under 2016 riskerar underskottet att öka ytterligare.

- Ni måste alltså vidta åtgärder som innebär att resultatet landar på en nivå på + 23 mkr 2017 och antagligen på den nivån även 2018.

-957

488

2 5912 178

-1 807

-8

-3 284

926

982

979

-943

3 892

1 862 1 646

-4 000

-3 000

-2 000

-1 000

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Kr/

inv

Årets resultat kommun och företag(företagen exkl koncernkonsolideringar)

Årets resultat kommun, kr/inv Årets resultat företagen, kr/inv

95

100

105

110

115

120

125

130

2009 2010 2011 2012 2013 2014

Index

Utveckling nettokostnader kontra skatt, bidrag och utj, index, trend

Verksamhetens nettokostnader, index ,Malung-Sälen

Verksamhetens nettokostnader, index ,Jämförbara kommuner

Skatter, bidrag och utjämning, index ,Malung-Sälen

Skatter, bidrag och utjämning, index ,Jämförbara kommuner

Linjär (Verksamhetens nettokostnader, index ,Malung-Sälen)

Linjär (Verksamhetens nettokostnader, index ,Jämförbara kommuner)

Linjär (Skatter, bidrag och utjämning, index ,Malung-Sälen)

Linjär (Skatter, bidrag och utjämning, index ,Jämförbara kommuner)

-300

-200

-100

0

100

200

300

400

500

600

2010 2011 2012 2013 2014 2015

Kr/

inv

Finansnetto kommun

Malung-Sälen Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

Malung-Sälen Jämförbara

kommuner

Genomsnitt för länet

Kr/

inv

Nettoinvesteringar, kr/inv

2009

2010

2011

2012

2013

2014

29 476

159

18 365

4 081

17 50511 255

0

2 500

5 000

7 500

10 000

12 500

15 000

17 500

20 000

22 500

25 000

27 500

30 000

32 500

Investering Finansiering Investering Finansiering

Malung-Sälen Jämförbara kommuner

Finansiering av investeringar

Investeringar Resultat Avskrivningar

32

695

8086

15

083

16

910

69

743

30

376

52

264

43

972

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

70 000

80 000

Malung-Sälen Jämförbarakommuner

Genomsnitt förlänet

Genomsnitt för riket

Kr/

inv

Långfristiga skulder kommunen, kr/inv Långfristiga skulder koncernen, kr/inv

29

116

29

622

24

364

31

124

1670 4

799

-3048

6578

-5 000

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000


Kr/

inv

Eget kapital kommunen, kr/inv Eget kapital, inkl pension m fl avsättn

Sammanfattning av ekonomin

1. Hög skatt jämfört med andra.

2. Historiskt sett har ni skött ekonomin ungefär som en genomsnitts

kommun (Eget kapital och soliditet). Stor balansomslutning, stora

skulder och stora tillgångar.

3. De senaste åren har ni dock haft stora underskott, och hög

kostnadsutveckling. Ni har inte levt upp till lagstiftningens

miniminivå balanskravet.

4. Kommunsektorn har haft ”engångsintäkter” (AFA, mm) under ett

flertal år.

5. Ni har inte anpassat verksamhetsutbudet till er

befolkningsförändring.

2016-04-18 27

Varför behöver Malung-Sälen ha ett överskott?

- Finansiera planerade investeringar.

- Likvidmässigt kommer pensionsutbetalningarna att vara större än kostnaderna.

- Återställa tidigare års underskott.

- För att ta lite höjd för osäkerhetsfaktorer både på kostnads- och intäktssidan.

2016-04-18 28

2016-04-18

Analysgruppens presentation

MALUNG-SÄLEN

Verksamheternas ekonomi

Avvikelse nettokostnad och

standardkostnad (strukturårsjusterad)

Bo Grsk Gysk Äo Ifo LSS Totalt

Nettokostnad, kr per inv 6 948 10 413 4 744 13 307 4 286 4 285 43 983

Standardkostnad, kr per inv 5 312 9 777 4 150 14 083 2 481 4 188 39 991

Skillnad, kr/inv 1 636 635 594 -776 1 805 97 3 992

Skillnad, mnkr 16,3 6,3 5,9 -7,7 18,0 1,0 39,8

Avvikelse procent 30,8 6,5 14,3 -5,5 72,8 2,3 10,0

Motsvarar ca 74 % av nettokostnaderna

24

,1

2,6

26

,3

-7

,7

15

,1

2

27

,9

1,3

20

,3

-9

,4

11

,7

-3

,7

29

,3

3,3

19

,4

-6

,4

15

,0

-8

,0

39

,2

6,6

25

,2

-0

,3

13

,9

-0

,4

22

,2

4,6

22

,1

-1

,4

59

,2

-1

,9

30

,8

6,5

14

,3

-5

,5

72

,8

2,3

B A R N O MSOR G GR UN D S K OLA GYMN A S I ES KOLA Ä LD R EO MS ORG I F O LS S

PR

OC

ENT

MALUNG-SÄLEN, AVVIKELSE NETTOKOSTNAD OCH STANDARDKOSTNAD (STRUKTURÅRSJUSTERAD)

2009

2010

2011

2012

2013

2014

499 501 493 478 474 456

2009 2010 2011 2012 2013 2014

An

tal b

arn

Malung-Sälen, Invånare 1-5 år, antal

80 000

90 000

100 000

110 000

120 000

130 000

140 000

150 000

160 000

2009 2010 2011 2012 2013 2014

Kr/

inskri

vet

barn

Kostnader förskola kr/inskrivet barn


50

55

60

65

70

75

80

85

90

95

2009 2010 2011 2012 2013 2014

pro

cent

Andel barn 1-5 år inskrivna i förskola, %


1 056 1 052 1 005 1 017 1 012 1 008

2009 2010 2011 2012 2013 2014

An

tal

invå

nar

e


20 000

25 000

30 000

35 000

40 000

45 000

50 000

55 000

2009 2010 2011 2012 2013 2014

Kr/

inskri

vet

barn

Kostnader fritidshem, kr/inskrivet barn


70 000

75 000

80 000

85 000

90 000

95 000

100 000

105 000

110 000

2009 2010 2011 2012 2013 2014

Kr/

ele

v

Kostnader grundskolan hemkommun, kr/elev


2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Övrigt 13 370 14 877 15 154 15 734 16 869 14 189 14 062

Läromedel 4 500 4 260 4 355 4 953 5 305 5 275 5 852

Elevvård 1 930 2 023 1 976 2 708 2 775 2 999 2 848

Skolmåltider 5 300 5 589 5 769 5 782 6 479 6 773 6 784

Lokaler 22 300 21 336 21 668 20 822 22 166 21 197 21 134

Undervisning 38 900 40 108 40 881 42 011 46 834 47 827 50 450

Totalt grundskola 86 300 88 193 89 803 92 010 100 428 98 260 101 131

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

kr/

ele

v

Grundskolans delar - skolkommun

Malung-SälenJämförbarakommuner


Genomsnitt förriket

Övrigt 14 062 13 464 15 376 15 203

Läromedel 5 852 4 225 3 983 3 971

Elevvård 2 848 3 328 2 727 2 918

Skolmåltider 6 784 6 481 6 820 6 299

Lokaler 21 134 18 380 18 728 17 564

Undervisning 50 450 48 321 49 842 49 612

Totalt grundskola 101 131 94 199 97 477 95 566

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000kr/

ele

v

Malung-Sälen, grundskolans delar, skolkommun

6,0

7,0

8,0

9,0

10,0

11,0

12,0

13,0

2009 2010 2011 2012 2013 2014

Anta

l

Antal elever per lärare i kommunal grundskola


550 530 527 491 454411

2009 2010 2011 2012 2013 2014

An

tal

invå

nar

e


75 000

85 000

95 000

105 000

115 000

125 000

135 000

145 000

155 000

165 000

2009 2010 2011 2012 2013 2014

Kr/

ele

vKostnader gymnasieskolan hemkommun


Malung-SälenJämförbarakommuner


Genomsnitt förriket

Övrigt 14 949 27 673 25 628 27 449

Läromedel 13 111 8 265 10 509 9 779

Elevvård 2 414 2 560 2 132 2 658

Skolmåltider 6 952 6 327 5 478 5 525

Lokaler 28 634 25 616 22 324 23 121

Undervisning 73 631 94 114 63 785 68 025

Totalt gymnasieskola 139 691 164 555 129 856 136 557

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

140 000

160 000

180 000kr/

ele

v

Malung-Sälen, gymnasieskolans delar, skolkommun

2 310 2 354 2 395 2 452 2 485 2 507 2 551

1 623 1 652 1 691 1 755 1 804 1 849 1 867

687 702 704 697 681 658 684

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Malung-Sälen, Invånare äldreomsorg, antal

Invånare 65+ år, antal Invånare 65-79 år, antal Invånare 80+ år, antal

TOTALT

65+

Ordinärt

boende

65+

Hem-

tjänst

65+

Korttids-

vård 65+

Dagverk-

samhet

65+

Övrigt

65+

Särskilt

boende

65+

Öppen

vks 65+

Malung-Sälen 59 791 25 411 15 368 9 628 416 0 34 222 157

Jämförbara kommuner 54 995 25 440 19 479 4 827 768 367 29 014 541

Genomsnitt för länet 57 562 24 902 19 096 4 221 746 839 32 358 301

Genomsnitt för riket 57 812 23 465 18 301 3 611 616 936 33 598 750

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

70 000Kr/

inv 6

5+

år

Jämförelse kostnader äldreomsorgens delar, kr/inv 65+ år

65+ med

hemtjänst i ordbo

el särbo, andel

65-79 år m

hemtjänst, andel

80+ år m

hemtjänst, andel

65-79 år m särsk

boende, andel

80+ år m särsk

boende, andel

Malung-Sälen 12,4 2,4 18,9 1,6 16,7

Jämförbara kommuner 10,8 2,4 19,4 0,9 11,3

Genomsnitt för länet 11,4 2,6 20,7 1,1 12,7

Genomsnitt för riket 11,4 2,6 19,9 1,1 13,3

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0Pro

cent

Andel brukare inom äldreomsorg, %

Hemtjänst, kr/brukare Särskilt boende, kr/brukare

Malung-Sälen 226 607 610 497

Jämförbara kommuner 280 640 777 726

Genomsnitt för länet 262 588 795 070

Genomsnitt för riket 264 044 802 197

0

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

600 000

700 000

800 000

900 000kr/

bukare

Jämförelse kostnader, kr/brukare

90 000

140 000

190 000

240 000

290 000

340 000

2009 2010 2011 2012 2013 2014

Kr/

bru

kare

Jämförelse kostnader hemtjänst, kr/brukare


90 000

190 000

290 000

390 000

490 000

590 000

690 000

790 000

890 000

990 000

2010 2011 2012 2013 2014

Kr/

bru

kare

Jämförelse kostnader särskilt boende, kr/brukare


2009 2010 2011 2012 2013 2014

Barn o unga 996 1 045 1 017 1 183 2 002 2 846

Familjerätt 171 160 202 211 255 295

Vuxna övr 3 3 3 2 21 26

Vuxna missbr 417 359 345 405 716 509

Ek bistånd 901 903 972 968 1 102 1 147

IFO 2 489 2 470 2 540 2 769 4 096 4 823

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

kr/

inv

Malung-Sälen, Jämförelse IFO-verksamheter över tid, kr/inv

IFO Barn o unga Ek bistånd Vuxna missbr Vuxna övr Familjerätt

Malung-Sälen 4 823 2 846 1 147 509 26 295

Jämförbara kommuner 3 601 2 263 807 414 45 72

Genomsnitt för länet 3 440 1 667 1 137 403 119 113

Genomsnitt för riket 3 527 1 696 1 098 529 132 71

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

4 000

4 500

5 000

5 500kr/

inv

Svedala, Jämförelse IFO-verksamheter 2014, kr/inv

Barn o unga, 0-20

årInstvård, 0-20 år Famvård, 0-20 år Öppna ins, 0-20 år

Malung-Sälen 13 812 7 862 4 407 1 543


Genomsnitt för länet 7 579 2 829 2 890 1 860

Genomsnitt för riket 7 346 2 832 2 633 1 881

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

14 000

16 000

kr/

inv,

0-2

0 å

r

Jämförelse IFO - barn och unga, kr/inv, 0-20 år

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

9 000

2009 2010 2011 2012 2013 2014

Kr/

inv 0

-64 å

r

Kostnad totalt för personer med funktionsnedsättning,

kr/inv 0-64 år

Malung-Sälen Jämförbara kommuner

Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

Totalt Ord bo Sär bo

LSS/SFB,

exkl FK

och lok

Öppen vksLokaler

LSS

Lokaler

SoL/HSL

Malung-Sälen 7 540 701 633 5 602 39 535 33

Jämförbara kommuner 7 371 1 050 304 5 327 216 396 99

Genomsnitt för länet 7 842 1 247 602 5 491 35 368 105


0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

9 000

Kr/

inv,

0-6

4 å

r

Jämförelse verksamhet personer m funktionsnedsättning, kr/inv 0-64 år

Politik Infrastruktur Fritid KulturSärsk rikt

insAffärsvks

Malung-Sälen 1 501 4 904 1 661 1 213 752 2 184


Genomsnitt för länet 951 3 966 1 360 1 216 503 967


0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

4 000

4 500

5 000

5 500

kr/

inv

Nettokostnader övriga verksamheter

Totalt ca 5000 kr/inv högre än riksgenomsnitt

Inkl avsättning deponi

2009 2010 2011 2012 2013 2014

Energi, vatten o avfall 629 672 508 -168 -151 1 113

Kommunikationer 400 507 523 484 513 728

Näringsliv o bostäder 676 854 546 361 490 343

Affärsvks 1 705 2 033 1 577 677 852 2 184

-500

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

Kr/

invånare

Malung-Sälen, Nettokostnader affärsverksamhet, kr/inv, 2014

Affärsvks Näringsliv o bostäder Kommunikationer Energi, vatten o avfall

Malung-Sälen 2 184 343 728 1 113

Jämförbara kommuner 236 101 127 8

Genomsnitt för länet 967 89 759 119

Genomsnitt för riket 443 94 323 26

0

250

500

750

1 000

1 250

1 500

1 750

2 000

2 250

2 500

kr/

inv

Malung-Sälen, Nettokostnader affärsverksamhet, kr/inv, 2014

Sammanfattning verksamheternas ekonomi

Svårt att möta nedgång i antal barn och elever med sänkta kostnader i förskola, grundskola och gymnasieskola Hög servicegrad men låga kostnader per brukare inom Äldreomsorgen Kraftiga kostnadsökningar inom Individ- och Familjeomsorg Höga kostnader för samtliga övriga verksamheter

Totalkalkyl 2014 Malung-Sälen jfr med medelkommunen

Intäkter: Högre skatt 1,90 %-enheter 34 MKr Fastighetsavgift över rikssnitt 15 ” Strukturbidrag 12 ” Summa 61 MKr Kostnader: Kärnverksamheter avvikelse mot struktur 40 MKr Övriga verksamheter avvikelse mot snitt 50 ” Summa 90 ”

Den ekonomiska utvecklingen 2015-2021

Malung-Sälen kommun

7

Framtidsanalys baserad på en demografisk framskrivning

Förutsättningar för kalkylen

• Utgångspunkten är räkenskaperna för år 2014

• Skatteunderlaget ökar enligt vår senaste samhällsekonomiska bedömning för åren fram till 2021

• Antagande om samma löneutveckling i kommunen som på arbetsmarknaden i stort

• Antagande om nominellt oförändrade statsbidrag from. 2017.

• Kostnaderna skrivs fram med de demografiska förändringarna, dvs. befolkningsutvecklingen enligt kommunens egen prognos. Kalkylen bygger på full anpassning till demografiska förändringar

Befolkningsutveckling 2014-2021

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Förändr. Förändr. i %

1-5 456 460 449 449 443 447 454 452 -4 -0,9

6-15 1 008 1 014 993 993 999 993 981 972 -36 -3,5

16-19 411 403 411 407 411 399 388 396 -15 -3,7

20-64 5 466 5 470 5 414 5 361 5 303 5 248 5 212 5 151 -315 -5,8

65-79 1 867 1 893 1 927 1 932 1 931 1 945 1 944 1 943 76 4,1

80- 684 702 703 704 710 716 720 736 52 7,6

Summa 9 969 10 036 9 986 9 936 9 886 9 836 9 786 9 736 -233 -2,3

Behovsutveckling 2014-2021

Verksamhetens kostnader år 2014 och 2021 (volymförändring)

Drygt 1 %-enhet täcks av ökade riktade statsbidrag

2014 2021

Mkr Mkr Mkr %

Grundskola 98 99 0,8 0,8%

Gymnasieskola 53 51 -1,7 -3,2%

Barnomsorg 78 77 -0,6 -0,8%

Äldreomsorg 153 168 15,3 10,0%

Funktionshindrade 72 69 -3,5 -4,9%

Övrigt 213 212 -1,2 -0,6%

Totalt 666 675 9,1 1,4%

Förändring

66

Resultatutveckling 2014–2021

Med full anpassning till demografiska förändringar

Generella statsbidraget oförändrat

MKr 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

Verksamhetens intäkter 178 188 198 209 213 219 223 228

Verksamhetens kostnader 743 767 791 822 848 877 902 932

Avskrivningar 29 30 31 31 32 32 33 33

Verksamhetens nettokostnader -594 -609 -624 -645 -667 -691 -712 -738

Skatteintäkter 392 408 433 447 467 477 484 491

Generella statsbidrag och utjämning 167 162 168 169 160 158 153 156

Finansnetto 3 3 3 2 2 1 1 0

Resultat före extraordinära poster -33 -37 -22 -27 -37 -54 -74 -91

Extraordinära intäkter 6

Extraordinära kostnader

Årets resultat -33 -31 -22 -27 -37 -54 -74 -91

Aviserade extra statsbidrag (egen prognos) 14 12 10 8 7

67

Slutsatser – prognos 2015-2021

1. För att kommunen ska uppnå kravet på god ekonomisk hushållning år 2018 krävs att kommunen reducerar sina kostnader med minst 36 mkr. Motsvarar ca 5% av nettokostnaderna

2. Motsvarande belopp år 2021 blir 97 mkr. Motsvarar ca 13% av nettokostnaderna

3. Den demografiska utvecklingen medför kostnadsökningar på ca 9 mkr (fasta priser) som följer av förändringar i befolkningens storlek och sammansättning.

Analys av

ekonomistyrningen

- Hur fungerar den idag?

- Förbättringsmöjligheter?

Uppdraget – Hur styra?

Roller Vilket uppdrag/ansvar har jag som politiker?

Vilket uppdrag/ansvar har jag som tjänsteman?

Politisk nivå

Vad? När?

Verksamhets- nivå

Hur? Vem?

Krav på ett styrsystem

- Tydliga idéer om vad man vill med verksamheten

- Tydlig finansiell målsättning som ger en långsiktigt hållbar ram för verksamheten

- Transparant och stödjande resursfördelningssystem

- Löpande uppföljning som markerar ansvar och ger vägledning

- Tydliga signaler

- Politiskt beredda att sätta ramar i linje med ekonomiska mål

- Tilldelade ramar läggs till grund för verksamhetsplaneringen

- Önskemål utöver ram bromsas politiskt

- Budgeten skall hållas – omprioriteringar inom ram

- Tydligt regelverk

Modell för styrning

Från

- Budgetfokus

- Hålla budget

- Intern förvaltning

- Tjänstemannamål

- Innevarande år o nästa år

- Många mål

- Försöker fånga allt

- Följa upp

- Prat

Till

- Resultatfokus

- Vad fick vi för pengarna

- Medborgar-/brukarperspektiv

- Politikermål (inriktning)

- De närmaste tre åren

- Strategiska inriktningar

- Fokus på viktiga förbättringar

- Utvärdera

- Handling

Några centrala lärdomar

- Fokus på pengar är viktigt

Men måste kompletteras med kvalitativa resultat

- Fokus på verksamhetsmål och -planering är viktigt

Men måste kompletteras med mätning av resultat

- Fokus på system och procedurer är viktigt

Men måste kompletteras med incitament

Kultur styr mer än organisation och system

73

Ekonomin i Malung-Sälen just nu, vad vår

enkätundersökningen visade.

-3 -2 -1 0 1 2 3

Kultur & fritid

Äldreomsorg

Individ och familjdoms.

Funktions-hindrade

Kommunen

som helhet

Gymnasie-skola

Förskola, skolbarnsoms

Företagen

Grundskola

Infrastruktur

Mycket dåligt Varken eller Mycket bra

75

Er egen bedömning av organisation och budgetprocess: - hur den fungerat de senaste åren (röda markeringar)

Stämmer: Mycket

Bra/viktigt Bra Ganska

bra

Ganska

dåligt Dåligt

Mycket

Dåligt/oviktigt

Kommunens organisation

Budgetprocessen är av stor

betydelse

R ealistisk budget är av stor

betydelse

Planering är av stor

betydelse

U ppföljning är av stor

betydelse

Åtgärder vid

Budgetavvikelser t

Ansvarsutkrävandet vid

budgetavvikelser

Ledarskapet

75

”Styrningskultur” i kommunen, vad enkätundersökningen visade.

Mycket dåligt Varken eller Mycket bra

-3 -2 -1 0 1 2 3

Tydliga verksamhetsmål

Kommunens bästa för ögonen

Budgeten är ett åtagande

Vision som styr

Bra prioriterings-

dialog

Förtroende mellan pol & tjm

Tydliga finansiella mål

Enkäten, vad påverkar ekonomi mest

1. Minskande befolkning (16 p)

2. Politisk handlingskraft saknas (12 p)

3. Ambitioner och resurser hänger inte ihop (10 p)

4. Otydlig resursfördelning till verksamheter (9 p)

5. Otydlig ansvarsfördelning politik/tjm (7 p)

6. Politiken inte överens om behovet av anpassning (6)

Enkätsvaren indikerar

- Ni har självinsikt om ekonomin.

- Relativt missnöjda med organisation och process i stort

- Styrningskulturen bör förbättras.

- Insikt om de befolkningsmässiga förändringarna, men ni har inte tagit konsekvenserna av förändringen.

Ekonomistyrning – våra iakttagelser

- Budget har inte varit styrande för alla verksamheter.

- Ni har inte anpassat verksamheten till era befolkningsförändringar.

- Ni har varit rädda för verksamhetsförändringar.

- Otydlig rollfördelning mellan olika organisatoriska nivåer och mellan politik och tjänstemän.

- Det finns en stark ”stuprörstradition” i kommunen.

- Vi har fått intrycket att ni inte har ekonomisk effektivitet så högt på dagordningen. Ni vill undvika kritik, och det får kosta.

79

Er utmaning

- Att göra verkstad av era anpassningsbehov och anpassa verksamheten till de ekonomiska ramarna.

- Ni ska betala och göra rätt för er och inte skicka räkningar till framtida kommuninvånare. Det är allvar nu.

- Göra en realistisk budget för alla verksamheter och gör den styrande.

- Bestäm hur anpassningsarbetet ska gå till. Ska det styras centralt

eller decentralt, vilka roller ska politik och tjänstemännen ha? - Skapa incitament för effektivisera verksamheten med fortsatt hög

verksamhetsmässig kvalitet. Våga förändra verksamhet.

80

Förutsättningarna är goda

- I kommunledningen finns en insikt om förutsättningarna.

- Ni har en omfattande och dyr verksamhet jämförbart med andra.

- Ni har relativt hög kvalitet i era verksamheter.

Vad betyder en budget?

Vi har fått intrycket av att fullmäktige och kommunledning varit medvetna om att Socialnämndens budgetramar i praktiken varit orealistiska de senaste åren, stämmer det?

När fattas beslut om nya resurser till verk-

samheternas driftbudgetar.(2016 prognos) (”Tidig ram” framräknas i förhållande till kostnad

i bokslutet året innan)

85

2013 2014 2015 2016

Tidig ram -9 -11 -23 -16

KF budget 5 0 7 0

TA 0 0 0 0

Utfall 11 24 32 40

SUMMA 7 13 16 24

86

Funderingar om principer för styrsystemet

Lös ram

• Skapar oklarhet om var ansvaret ligger

• Inbyggs förväntan nya tillskott

• Ständig anpassning (t ex nya skatteprognoser)

Central styrning

Fast ram

• Tydlig ansvarsfördelning

• Stabila förutsättning

• Ej spekulativ

• Förskjuten anpassning (t ex nya skatteprognoser)

• Inriktningsplanering

Decentraliserad styrning

Hur vill ni att budgetstyrningen ska gå till?

- Ska ni luta er mot central eller decentral modell?

- Ni förefaller ha central styrning som inte fungerar för eknomistyrningen.

- Vad innebär valet för rollfördelning mellan olika organisatoriska nivåer?

- Hur styrande ska budget och budgetramar vara under arbetet med planeringen? Vad innebär detta utifrån ett ansvarsperspektiv?

87

Roller och ansvar för olika funktioner

- När styrprinciper förändras kommer invanda arbetssätt att förändras både för politiker o tjänstemän.

- Tänk igenom hur planering och rollfördelningen ser ut hos er idag, för och nackdelar.

Hur skulle ett idealtillstånd se ut?

Ett ömsesidigt förtroende och en respekt mellan olika funktioner är A och O, oavsett hur organisation och styrningen är uppbyggd.

88

Fastställ tydliga förutsättningar

Tydliggör vilka spelregler som skall följas (exempel)

- Vem ansvarar/fattar beslut om strukturförändringar?

- Får ambitionsnivån sänkas – vem ansvarar/beslutar?

- Får effektiviteten höjas – vem ansvarar/beslutar?

- Är det tillåtet att friställa personal – vem ansvarar/beslutar?

- Är det tillåtet att lämna lokaler – vem ansvarar/beslutar?

- Skapa incitament för att förbättra kvalitet och effektivitet.

89

För att lyckas krävs

- Politiken är aktiv och involverad

- Politiskt mod, beredd att ifrågasätta ”heliga kor”

- Sträva efter bred politisk konsensus, det underlättar

- Tendenser till ”by- och verksamhetspartier” hålls tillbaka

- Verksamhetsföreträdarna ges en aktiv roll

- Mognad att ta ett helhetsansvar inom tjänstemannaorganisationen

- Stimulera och belöna nytänkande och effektivitetshöjande förslag

- Analyskapacitet centralt

- Förtroende i hela organisationen

TÄNK OCH AGERA LÅNGSIKTIGT!

Fem viktiga punkter för er, enligt oss.

1. Skapa en gemensam bild av nuläget, över parti- och förvaltningsgränser. Acceptera konsekvenserna. Gör realistiska budgetar.

2. Ta greppet om ekonomin och de finansiella målen. Skarpa mål för resultatnivå och finansiering av investeringar. Bli inte lagbrytare!

3. Prioritera arbetet med besparingar/-effektiviseringar, glöm inte bort bolagen.

4. Tydliggör rollfördelningen mellan KF, KS och nämnder, och mellan politik och tjänstemän.

5. Ta ett helhetsgrepp om kommunkoncernen, motverka stuprörs- och revirkulturer.

91

Strategiska tips för att genomföra förändringar

- Ge en positiv bild av kommunen med en ekonomi i

balans.

- råd med offensiva satsningar

- klarar oförutsedda påfrestningar, mer långsiktighet

- mindre vardagsgnissel i kommunen

- ökat självförtroende, vi klarar vårt uppdrag och gör rätt

för oss.

- Inte bara besparingar, informera även satsningar med

positiv klang, som t ex kvalitetsmätningar.

- Informera invånarna om förutsättningarna.

Några råd från oss

- Förändringar som sparar pengar behöver inte innebära försämrad service (något blir sämre och annat blir bättre).

- Det krävs personal (med politisk sanktion) som driver förändringsarbete.

- Samförstånd om spelregler, nejsägare måste finansiera ett nej!

- Ett tydligt budskap till invånare och personal.

- Ni håller på att rigga ett åtgärdspaket med syfte att få ekonomin på rätt köl igen. Ta detta arbete med stort allvar och seriositet, ta ansvar för kommunens ekonomi!

- Kom ihåg att även efter ett genomfört åtgärdspaket har ni mer resurser till verksamhet än de allra flesta kommuner, pga er skattesats.

Documents

Analysgruppens presentation - Malung-Sälens kommun · 2016-04-18 · Nettokostnad, kr per inv 6 948 10 413 4 744 13 307 4 286 4 285 43 983 Standardkostnad, kr per inv 5 312 9 777