1 (8)

ANALYS MILJÖKVALITETSMÅL

Datum

Handläggare, direkttelefon 2016-01-22 Dnr: 15-02288

Stab Sjöfartspolitik

Reidar Grundström, +46104784906

Delredovisning av uppdrag att analysera hur Sjo fartsverket ska verka fo r att na miljo kvalitetsma len enligt Regeringsbeslut I:26, 2015-06-25, M2015/2633/Mm

Inledning

Uppdragets första del

- Varje myndighet ska analysera och definiera vilka miljökvalitetsmål och delar av

generationsmålet som är relevanta för den verksamhet som myndigheten ansvarar för,

samt vilka delar av den egna verksamheten som påverkar förutsättningarna att nå

målen.

- Varje myndighet ska kortfattat redovisa analysen till Regeringskansliet (Miljö- och

energidepartementet) senast den 1 mars 2016. Redovisningen bör inte överstiga 10

sidor.

- Om en myndighet redan genomfört de analyser som efterfrågas kan myndigheten

använda dessa i redovisningen och det fortsatta arbetet.

Underlag

Huvuddelen av uppgifterna i föreliggande redovisning är hämtade från följande två

underlag.

Sjöfartsverket har gjort en miljöutredning i samband med att verket certifierade

verksamheten enligt ISO 14001och ISO 9001. Miljöutredningen är daterad den 11 juni

2013 och gäller verksamheten under 2012. Miljöutredningen planeras att bli

uppdaterad vart femte år vilket innebär att nästa kommer att upprättas 2018. Efter

certifieringen följs miljöutredningen upp årligen så att förändringar, som föranleder att

våra väsentliga miljöaspekter behöver anpassas, upptäcks utan att en ny utredning

måste tas fram.

I vår årliga hållbarhetsredovisning beskrivs därtill de identifierade betydande

miljöaspekterna och vilka nationella miljökvalitetsmål de påverkar.

Analys miljökvalitetsmål 2 (8)

Datum Dnr

2016-01-22 15-02288

Vilka delar av generationsmålet och vilka miljökvalitetsmål är

relevanta för Sjöfartsverket?

Sjöfartsverket bidrar till att nå de miljöpolitiska mål som riksdagen har fastställt:

generationsmålet, miljökvalitetsmålen och etappmålen. Det övergripande

generationsmålet är integrerat i våra strategiska mål och miljökvalitetsmålen i våra

taktiska och operativa mål.

Generationsmålet innebär bland annat att användningen av farliga ämnen ska minska

och hanteras rätt så att kretsloppen blir resurseffektiva och fria från farliga ämnen.

Målet innebär också att hushållningen med naturresurserna är god. Därutöver ska

andelen förnybar energi öka och energianvändningen effektiviseras med minimal

påverkan på miljön. Sjöfartsverket verkar för att nå generationsmålet genom att vi

strävar efter att minska resursförbrukningen, utsläppen och användningen av farliga

ämnen.

Dessutom miljödifferentierar vi våra farledsavgifter så att fartyg som anlöper svenska

hamnar får ett incitament att vidta åtgärder för att minska utsläppen av kväveoxider

med rökgaserna. Avgiftssystemet utreds för närvarande och en del i arbetet är att

föreslå differentiering mot ett befintligt miljöindex för att även kunna påverka fler

föroreningar än kväveoxider.

De 16 miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd som ska råda i den svenska miljön

2020. Sjöfartsverkets verksamhet bidrar i synnerhet till att fem av målen ska nås,

nämligen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen

övergödning och Giftfri miljö, men påverkar i någon mån samtliga mål.

Sjöfartsverkets strategiska mål:

Vi verkar för minskad klimat- och miljöpåverkan genom en säker och hållbar

sjöfart.

Sjöfartsverkets taktiska mål:

Vi minskar resursförbrukningen genom effektiv resursanvändning.

Vi arbetar effektivt för att minska utsläppen från vår egen verksamhet.

Vi strävar efter en minskad miljöbelastning från sjöfarten.

Våra strategiska och taktiska mål används för att formulera våra mer operativa mål för

de olika verksamheterna enligt vår styrmodell. Sjöfartsverket har integrerat

målsättningarna i vårt sätt att styra verksamheten.

De långsiktiga övergripande operativa målen för vårt ekologiska hållbarhetsperspektiv

är att under åren 2013-23:

minska vår elenergianvändning med 25 procent och

minska våra utsläpp av koldioxid med 10 procent.

Analys miljökvalitetsmål 3 (8)

Datum Dnr

2016-01-22 15-02288

Målen mäts med medelvärden av utfallen föregående fem år. Styrmodellen resulterar i

årliga verksamhetsplaner och aktiviteter som följs upp flera gånger per år.

Sjöfartsverkets målkarta återges i bilaga 1. Vår verksamhetsuppföljning visar hur vi

närmar oss våra interna mål och därigenom bidrar till att delar av generationsmålet

och relevanta miljökvalitetsmål nås.

Vår huvudsakliga energianvändning består av drivmedel för fartyg, alltså fossila

bränslen, vilket innebär att energin till största delen kommer från icke förnybara

källor. Utsläpp när fossila bränslen används påverkar klimat och luftföroreningar samt

när utsläppen så småningom faller ner på land och hav är de försurande och leder till

övergödning.

-

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

600 000

700 000

800 000

900 000

2015201420132012

GJ Energianvändning inom Sjöfartsverket

Jet-A1

Marina bränslen

Värme

El

Gräns Ej förnybar/Förnybar

Förnybar

Ej förnybar

-

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

2015201420132012

ton Koldioxid med fossilt ursprung

Jet A1

Marina bränslen

El

Värme

Analys miljökvalitetsmål 4 (8)

Datum Dnr

2016-01-22 15-02288

De mest betydande miljöaspekterna i vår egen verksamhet och som identifierades i

miljöutredningen (för 2012) är:

utsläpp av koldioxid (28 900 ton),

förbrukning av drivmedel/oljor (10 100 m3),

markförorening (> 10 000 m3),

elförbrukning (19 770 MWh),

farligt avfall (295 ton) och

vattenanvändning (17 000 m3).

Miljöaspekterna farligt avfall och markförorening gör att vi menar att Giftfri miljö är

ett relevant miljökvalitetsmål för oss. Miljöaspekterna utsläpp av koldioxid och

förbrukning av drivmedel och oljor, som orsakar utsläpp till luft, gör att vi menar att

Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen

övergödning också är relevanta miljökvalitetsmål för oss.

Beslutsfattande som rör vårt sjösäkerhetsarbete har identifierats som en betydande

indirekt miljöaspekt.

En annan indirekt miljöaspekt som identifierades var vår miljödifferentiering av

farledsavgifterna som tillsammans med hamnarnas miljörabatter beräknades ha

minskat sjöfartens utsläpp av kväveoxider med 12 000 ton (cirka 80 %) under 2014 i

Östersjöområdet inklusive Skagerack och Kattegatt. Även andra beslut, till exempel

inom isbrytningen, påverkar sjöfartens utsläpp till luft genom att assisterade fartyg

drar mindre bränsle när de assisteras, särskilt om isbrytaren assisterar flera fartyg

samtidigt.

Utsläpp av koldioxid

Förbrukning av drivmedel/oljor

Elanvändning

Markförorening

Farligt avfall

Vattenanvändning

Analys miljökvalitetsmål 5 (8)

Datum Dnr

2016-01-22 15-02288

Vilka delar av verksamheten påverkar förutsättningarna att nå

målen?

Översiktligt illustreras sambanden mellan nationella miljökvalitetsmål och

Sjöfartsverkets verksamhet i figur 1.

Utsläpp av koldioxid

Utsläppen av koldioxid med fossilt ursprung domineras av drift av fartyg, som

används till isbrytning, lotstransporter och farledsunderhåll. Cirka 80 – 90 procent av

våra totala koldioxidutsläpp är en vanlig andel för fartygsdriften som varierar kraftigt

mellan olika år beroende på väder- och issituationen. Sjö- och flygräddning med

helikoptrar står för största delen av återstående koldioxidutsläpp medan värme till

byggnader och tjänsteresor med egna eller externa transportmedel står för mindre

delar av utsläppen. Genom vår verksamhet inom forskning och innovation används

våra fartyg som testbänkar för teknikutveckling som i förlängningen kan minska

sjöfartens miljöpåverkan.

Förbrukning av drivmedel och oljor

Drivmedel och oljor åtgår till fartyg och fordon vilket innebär att även här är det

driften av fartyg, som används till isbrytning, lotstransporter och farledsunderhåll,

som står för den allra största förbrukningen.

Markförorening

Markföroreningar kan ha orsakats till exempel av läckande cisterner, underhåll av

utrustning, som till exempel bojar, prickar, båtar, etc. En känd sådan plats har sanerats

och en annan har undersökts och rapporterats. Samtidigt planerar vi för en inventering

av andra möjliga sådana platser. Eventuell markförorening kan kopplas till flera av

våra verksamheter som farledsdrift, lotstransporter, marinteknik med flera.

Elanvändning

Cirka hälften av vår totala elförbrukning på cirka 70 000 GJ (20 000 MWh) sker

utanför lokaler. I lokalerna förbrukas elen mestadels till kontorsverksamhet. Utomhus

gick elen mest till uppvärmning av fartyg, lotsbåtar, slussverksamhet samt kanal- och

farledsbelysning.

Analys miljökvalitetsmål 6 (8)

Datum Dnr

2016-01-22 15-02288

Farligt avfall

Inventeringen för 2014 gav att vi producerade 149 ton farligt avfall. År 2013 var det

330 ton farligt avfall och i miljöutredningen för 2012 var det 297 ton vilket fördelade

sig enligt tabellen.

Fraktioner av farligt avfall Mängd (kg)

Elektronikavfall (datorer, skrivare, telefoner etc.) ~5 900

Tonerkasett (tom) från Xerox för Norrköpingskontoret och övriga

verksamheten

61

Tonerkasett (tom) andra märken för övriga verksamheten ~14

Batterier blandat ~19 000

Lampor och lysrör ~460

Sludge/spillolja ~300 m3

Kvicksilver (tungmetall) 0

Av fraktionerna framgår att bland annat kontorsverksamhet i olika delar av

organisationen, drift av båtar och fartyg och farledsdrift är verksamheter som kan

producerar farligt avfall.

Vattenanvändning

Trots att färskvattentillgången i Sverige är god och inte bedöms vara ett miljöproblem

i sig, har vi klassat den som en betydande miljöaspekt i ett globalt perspektiv.

Vattenanvändningen har för de senaste tre åren bedömts variera mellan 12 000 och

19 000 kubikmeter, vilket motsvarar 12 - 20 kubikmeter per person.

Beslutsfattande

Genom beslut om miljöincitament i avgiftssystemet, inom forskning och innovation

samt inom vår kärnverksamhet, som isbrytning, sjömätning, lotsning,

sjötrafikinformation och farledshållning, har Sjöfartsverket möjlighet att indirekt

minska sjöfartens påverkan på miljön genom de strategiska beslut vi väljer t.ex. vid

beslut om restriktioner, sjömätning, säkerställande av kompetens, planering av

farleder etc.

Analys miljökvalitetsmål 7 (8)

Datum Dnr

2016-01-22 15-02288

Figur 1. ”Röda” trådar.

8 (8)

BILAGA 1 - MÅLKARTA

Datum

Ekonomiska hållbarhetsmål

Ekologiska hållbarhetsmål

Sociala hållbarhetsmål

Vi fokuserar på våra kunders behov

Vi har en ekonomi I balans

Vi har en effektiv verksamhet

Vi arbetar för en säkrare och mer tillgänglig sjöfart

Vi har kompetenta , Friska och motiverade medarbetare samt en god och säker arbetsmiljö

Vi har ett Tydligt ledarskap som sker med omtanke

Vi minskar resurs- förbrukningen genom effektiv resursanvändning

Vi arbetar aktivt för att minska utsläppen från vår egen verksamhet

Vi strävar efter minskad miljöbelastning från sjöfarten

Sjö

fart

sver

kets

sty

rels

e

Processmål Tillgänglighet Servicenivåer Kvalitet

Processmål Miljömål

Processmål Arbetsmiljömål Ledarskapsmål

Stra

tegi

ska

Takt

iska

NKI, Medieindex

Finansiella nyckeltal

Bränsleförbrukning, Resande,

Inköp förbruknings-

material

Värde ledarskap i

medarbetar-undersökning

MMI, Tillbuds-

rapportering, Sjukfrånvaro

Mätning utsläpp

Processmål, C2 ärenden

Funktions-

mål Hänsyns-

mål

Ekonomiska mål Reg

erin

gen

/

När

ings

dep

arte

men

tet

Tillgänglighet Kvalitet Användarvänlighet Utvecklingskraft Jämställt

Säkerhet Miljö Hälsa Inga döda/allvarligt skadade Generationsmål Miljökvalitetsmål

Övergripande transportpolitiskt mål

Säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet

Räntabilitet Soliditet Restriktion avgiftshöjningar

Sjö

fart

sver

ket

inte

rnt

Kommunikation

GD

Affärsområden

Samhälle

S & P

U & K

Sjö- & flygräddning

Rederiet

FOI

Tillgängliga verktyg;

Processplaner

SjöVs organisationsstyrning