Alt #3: Skatterättvisa

altEn annan värld är möjlig! Röster från en global rättviserörelse.

Tema: Skatterättvisa • Kajsa hoppade över skatten • Vad är rättvisa skatter? • Att finansiera fattigdomsbekämpning

#3 februari 200830kr • ISSN 1654-6067

– � –

alt #3 • februari �008

Redaktion: Johan Rootzén, Karin Råghall och Veronika Skärlund

Ansvarig utgivare: Johan Rootzén

Layout: Anton Andreasson

Omslagsbild: Linnéa Mindemo

Material: Vi strävar ständigt efter att utveckla tidningen, att ge utrymme för nya röster. Vi tar tacksamt

emot bidrag i form av exempelvis texter, bilder eller illustrationer. Skicka artikelförslag till redaktion@

attac.se så svarar vi så fort vi kan! Redaktionen förbehåller sig rätten att korrigera texter.

Alt finansieras med stöd från SIDA genom Forum Syd vilka ej har medverkat vid utformningen av materialet och ej heller tar ställ

ning till de synpunkter som framförs.

Som medlem av Attac Sverige får du fyra nummer av Alt per år. För dig som inte är medlem är det möjligt att beställa lösnummer för 30 kr per nummer. Kontakta oss på [email protected].

Attac Sverige: Attac Sverige, Tegelviksgatan 40

116 41 Stockholm, 0739–844799 [email protected] • www.attac.se

ATTAC – Association pour la Taxation des Transactions financières a l’Aide aux Citoyens

ATTAC – Föreningen för beskattning av valutatransaktioner för medborgarnas bästa

Om skatterättvisaUttrycket skatterättvisa är ganska nytt i den

svenska debatten, i grunden ett försök till en över

sättning av engelskans Tax Justice. Idén om

skatterättvisa omfattar flera underliggande fråge

ställningar men i grunden handlar det om tron på

utjämnande skattesystem som en förutsättning

för reell demokrati. En demokrati där ekonomin

och marknaden är underordnad det demokra

tiska systemet och inte, som många gånger tycks

vara fallet idag, motsatsen. För att det här ska bli

möjligt är det viktigt att sprida kunskap om skat

tefrågor och på så sätt försöka väcka opinion.

I det här numret av Alt tar vi oss an skatterättvisa.

Få ämnen kan väl få fart på en diskussion som

frågan om skatter. I detta temanummer försöker

vi belysa frågan ur lite olika perspektiv. Dess

utom lyfter vi fram ett antal exempel på hur man

kan arbeta med skattefrågor på olika nivåer.

En annan värld är möjlig – genom skatterättvisa!

I n n e h å l l

Skatterättvisa nu! 3

Kajsa hoppade över skatten 6

Vad är rättvisa skatter? 7

Nordic Tax Justice Network – en kort historik 9

Hur finansiera fattigdomsbekämpningen? 10

Att fly en skatt! 13

Skattepolitik i centrum för det amerikanska primärvalet 14

– 3 –


Skatter - få ämnen kan väl få blodet att rusa kring ett fikabord som detta. Ofta kretsar diskussionen om skatter kring hur olika nivåer bör höjas eller sänkas. Mer sällan hör man någon diskussion om de tankar som ligger till grund för

den skattemodell som finns i Sverige och många andra länder. Denna skattemodell bygger på en överenskommelse, där vi som medborgare gemensamt har kommit överens om att avstå från en del av våra inkomster för att finansiera en lång rad gemensamma nyttor såsom sjukvård, utbildning och kommunikationer. Systemet har självklart sina brister, men grundtanken - med ett progressivt, solidariskt system där var och en bidrar efter förmåga - har förmodligen ett ganska brett stöd. Vad man än tycker om skatter så är det den del av ekonomin som kanske tydligast är underställd demokratisk kontroll. Ett progres-sivt skattesystem är på så sätt en av grundförut-sättningarna för ett fungerande, demokratiskt välfärdssamhälle. Denna modell med starka offentliga finanser och en utvecklad inkomst-fördelning har utsatts för många attacker, men det starka folkliga stödet gjorde att den länge var ohotad. Efter årtionden av avregleringar ser

förutsättningarna idag dock något annorlunda ut, spelplanen har ritats om.

På den internationella finansmarknaden kan de som har resurser, individer och företag, agera utan någon större insyn. Det erbjuds gott om kryphål för den som vill undvika skatter och av-gifter på nationalstatsnivå. Världens skatteparadis spelar en central roll i det här systemet. Genom att erbjuda en kombination av hög anonymitet och låga skattesatser erbjuder dessa frizoner för kapitalflykt. På detta sätt urholkar skattepara-disen möjligheten för enskilda stater att driva en politik baserad på en gemensamt finansierad välfärd. Ett av målen för Attac har sedan starten varit att lyfta diskussionen om hur man kan öka insynen och den demokratiska kontrollen över dessa marknader. Dessa frågor har av olika anled-ningar tenderat att hamna något i skymundan. Hittills har diskussionen om fattigdomsbekämp-ning och ekonomisk rättvisa mest handlat om skuldavskrivning och utökat bistånd. Det här är viktiga frågor men bara delar i ett mer kompli-cerat pussel. Om vi någonsin ska kunna få bukt med dessa orättvisor måste vi bredda fokus och inte enbart se till inflödet av resurser, utan också

Skatterättvisa nu!Text och foto: Johan Rootzén

225 miljarder! 7 trillioner! 11,5 trillioner! Man skulle kunna tro att detta är citat hämtade

från en lek där dagisbarn försöker övertrumfa varandra i konsten att komma på

höga siffror. Men siffrorna är hämtade från en helt annan verklighet. De är bitar i det

ganska snåriga pussel som de internationella kapital- och finansmarknaderna utgör.

Marknader som fått allt friare tyglar de senaste årtiondena. Detta är en verklighet

som kan tyckas avlägsen och främmande men som faktiskt påverkar oss alla.

Hittills har dis-kussionen om fattigdomsbe-kämpning och ekonomisk rätt-visa mest hand-lat om skuldav-skrivning och utökat bistånd

– 4 –


till de resurser som flödar ut ur länder både i Syd och i Nord. Den brittiska biståndsorganisa-tionen Oxfam har visat att uppemot 7 trillioner dollar transfereras genom skatteparadis varje år. Tax Justice Network har genom ett antal studier uppskattat att 11,5 trillioner dollar hålls utom räckhåll för beskattning. Sammantaget gör det här att de uteblivna skatteintäkterna i världen som helhet kan räknas i hundratals miljarder dollar varje år. Det här är ett problem som rör alla världens länder, men hårdast drabbas de länder i Syd som bäst skulle behöva dessa intäk-ter. De kryphål som skatteparadisen erbjuder minskar möjligheten att föra en progressiv, ut-jämnande skattepolitik. I förlängningen innebär det att en större del av skattebördan hamnar på småföretag och medel- och låginkomsttagare och att mer pengar hamnar i privata fickor istäl-let för i den gemensamma kassan. Ett steg bort från tanken om ett samhälle där vi gemensamt tar ansvar och bidrar efter förmåga. Skatter kan spela en avgörande roll i detta pussel. Skatter är, rätt utformade, avgörande för utvecklingen av ett rättvist/jämlikt samhälle.

Frågor som skatter och skatterättvisa framstår ibland som ganska torra och tekniska. Det kan vara svårt att se några kopplingar till det som sker runt omkring oss i vår vardag. Svårt att veta hur man ska lyfta dessa frågor. Men faktum är att man inte behöver leta särskilt länge för att hitta exempel på hur dessa tendenser påverkar samhället runt omkring oss. Ett ganska tydligt exempel är inrikesflyget. SAS och Malmö Avia-tion står tillsammans för en ganska stor del av flygtrafiken inom Sverige. Gemensamt för dessa båda flygbolag är att man står som ägare till väldigt få av de plan som ingår i den egna flyg-flottan. Som ägare står istället ett antal företag registrerade i skatteparadis som Jersey och Irland. Genom att ta omvägen genom skatteparadis gör man det näst intill omöjligt för både myndighe-ter och passagerare att skaffa sig insyn, både när det gäller ägandeförhållanden och skatteåtagan-den. Genom att smita från skatt snedvrider man också konkurrensen gentemot andra transport-

slag. Det här är en viktig detalj i sammanhanget. Inte minst när vi diskuterar hur man ska möta klimatutmaningen. Detta är bara ett av en hel rad exempel på företag som utnyttjar den ekono-miska gråzon som skatteparadisen erbjuder.

Några andra aktörer som är viktiga att belysa är de banker och revisionsbyråer som tjänar stora pengar på att göra hela den här infrastrukturen möjlig. Faktum är att nästan alla stora svenska banker finns registrerade i skatteparadis. Sverige och världen är rikare än någonsin. Samtidigt läser vi om hur klyftorna i samhället växer, och ser hur hundratals miljoner människor fortfa-rande lever i fattigdom. I grunden är det här en fördelningsfråga och en progressiv skattepolitik kan vara ett av verktygen för att komma till bukt med problemet. Det finns alltså anledning att ifrågasätta de aktörer som bidrar till att under-gräva det skattesystem som utgör en grundbult i vårt demokratiska system. Det finns massor av sätt man kan lyfta de här frågorna på, bara fantasin sätter gränserna. Tåga in på din bank och fråga vad de har för sig på Caymanöarna. Bjud in en representant från någon av de svenska storbankerna eller från någon revisionsfirma som KPMG eller Ernst & Young till debatt. Ta initiativ till organiseringen av ett Revisorer Utan Gränser. Brist på resurser och personal gör att skattemyndigheterna i många länder i Syd för en mycket ojämn kamp. Starta en studiecirkel för att lära er mer om de här frågorna; svenska Ekobrottsmyndighetens och Tax Justice Net-works hemsidor är en bra start om man vill hitta information. Det finns minst 225 miljarder an-ledningar att engagera sig för skatterättvisa, börja nu! <

Källor: Closing the floodgates – Collecting tax to pay for

development. Rapport framtagen av Tax Justice Network

på uppdrag det norska Utrikesdepartementet, 2007. Fi-

nansiella offshore-marknader och skatteparadis. Rapport

från Brottsförebyggande rådet, 2000. Tax us if you can

– the true story of a global failure. Briefing paper från Tax

Justice Network, 2005. The shirts of their backs – how

tax policies fleece the poor. Rapport från Christian Aid,

2005.

Det finns mas-sor av sätt man kan lyfta de här frågorna på, bara fantasin sätter grän-serna. Tåga in på din bank och fråga vad de har för sig på Cay-manöarna. Bjud in en represen-tant från någon av de svenska storbankerna till debatt.

– � –


Race to the bottom!

Skattekonkurrens mellan länder gör att många fattiga länder har tvingats att sänka sina bolagsskatter, ofta dras-tiskt, för att locka till sig utländska investeringar. Ett ex-empel är på hur det här kan påverka ett samhälle är Bo-livia. Bolivia är ett av Sydamerikas fattigaste länder men har samtidigt stora fyndigheter av gas och olja. Bolivias gasindustri privatiserades 1996 efter påtryckningar från bland andra IMF och en sammanslutning bestående av främst utländska gas- och oljebolag tog över utvinningen. Dessa företag lyckades få till en uppgörelse där man en-bart betalade blygsamma 18 procent av marknadsvärdet för den utvunna gasen och oljan i skatt. Tanken bakom privatiseringen var att utvinningstakten skulle öka och att Bolivia, även om man bara fick en liten del av kakan, skulle öka sina intäkter. Mycket riktigt ökade utvinnings-takten ganska fort, och bolag som British Gas och BP kunde räkna in stora vinster, men samtidigt förblev den bolivianska statens intäkter förhållandevis små.

Tio år efter privatiseringarna var det bolivianska folkets tålamod slut, man hade sett hur de utländska bolagen år efter år kammade hem miljardvinster, men i en majoritet av den bolivianska befolkningens vardag såg man ingen förändring till det bättre. Detta var en del av bakgrunden till de uppmärksammade blockader, ledda av en bred koalition av gruvarbetare, lärare och represen-tanter från ursprungsbefolkningen, som lamslog Bolivia under några månader 2005. Ett av kraven från de protes-terande var att en större del av inkomsterna från gas- och oljeutvinningen genom höjda skattenivåer skulle tillfalla den bolivianska staten. Inkomster som skulle kunna användas till fattigdomsbekämpning och utbyggnad av gemensamma välfärdstjänster.

Detta är bara ett av många exempel på hur länder tvingas konkurrera med ”förmånliga” skattevillkor i en slags nedåtgående spiral. I takt med att de inhemska skatteintäkterna minskar ökar beroendet av utomstående aktörer.

Exemplet är hämtat från Christian Aids rapport The shirts of their

backs – how tax policies fleece the poor (2005).

Vad är ett skatteparadis?

Världens skatteparadis utgör en gråzon i det internatio-nella ekonomiska systemet och det kan vara svårt att sätta fingret på exakt vad som utmärker ett skatteparadis. Det finns idag drygt 70 länder eller territorier som beteck-nas som skatteparadis. Gemensamt för dessa är att de är länder eller territorier vars lagar kan användas för att undvika eller smita undan skatt i ett annat land. OECD (Organisation for Economic Cooperation and Develop-ment) definierar skatteparadis som ett juridiskt område där:

• juridiska personer som inte är medborgare betalar väldigt låg skatt eller helt slipper undan skatt

• det inte finns något fungerade utbyte med andra länder av information gällande skatter

• företag, individer eller organisationer garanteras skydd mot insyn från utomstående

• finns några krav på lokala företag som ägs av icke-medborgare att ha någon inhemsk/lokal verksamhet.

Det räcker att ett territorium uppfyller en majoritet av dessa kriterier för att räknas som ett skatteparadis.

Kriterierna är hämtade från Tax Justice Networks rapport Tax us if

you can – the true story of a global failure (2005).

Kajsa hoppade över skattenText: Anton Andreasson. Foto: Sam Judson/Flickr

t ex bränsle, alkohol och tobak) men vi hamnar i topp inom EU vad gäller den totala skattenivåns andel av BNP. Och tur är väl det.

Trots en skev fördelning mellan skatterna på arbete och kapital, så är skatt i sig en stöttepelare i en fungerande demokrati. Problemet är bara att människor som inte smiter får bära en större del av bördan. För skatter är en fråga om solidari-tet mellan såväl medborgare inom ett land som länder emellan. På samma sätt som vi inte bör konkurrera med varandra om vilket land som har lägst minimilön eller slappast miljölagstift-ning, bör vi inte heller konkurrera om vem som har lägst statsinkomster.

Monaco, som helt saknar inkomstskatt, har heller inget informationsutbyte om inkomster med andra länder. Landet finns följaktligen med på OECD:s ”svarta lista” över skatteparadis där länder med sämst insyn i bankverksamheten återfinns. Skatteflykt är alltså inte bara osolida-riskt utan samtidigt en hyllning till det dunkla, det dolda, till ett system där man inte behöver stå till svars för sina handlingar eftersom allt är hemligt och inga spår lämnas.

Inte undra på att skatteparadis som Monaco används för att finansiera kriminell verksamhet på hög nivå.

Givetvis är inte Kajsa personligen en tvivel-aktig aktör i demokratins utkanter. Hon är ju bara en taktisk ”skatteplanerare”. Men såsom smitande svensk mångmiljonär har hon likväl varit osolidarisk mot oss andra svenskar, precis som Monaco är osolidariskt mot andra länder i Europa.

Om detta saknas det en bred debatt. Det behövs också en renässans för det kanske mest tabubelagda ordet för vår generation – solidari-tet. I brist på en gigantisk ”snigel i ögat” på na-tionsnivå, behöver vi skapa en gemensam syn på hur vi ska finansiera vår framtid. Skatterättvisa är här ett viktigt steg. <

Skatteflykt är en hyllning till det dunkla, det dolda, till ett system där man inte behöver stå till svars för sina handlingar efter-som allt är hem-ligt och inga spår lämnas

6


nyligen bestämde Kajsa Bergqvist sig för att lägga av med friidrotten. Vid 31 års ålder vill hon enligt samstäm-miga medieuppgifter hålla på med något annat. Träningsuppehållet nyligen gav uppenbarligen inte ny

inspiration utan tvärtom – bara mersmak för att sadla om, kanske börja ”jobba med trädgård” istället.

Och visst har hon råd med det. Med tillgångar på omkring 90 miljoner kronor är hon inte bara en av Sveriges kommersiellt sett mest framgångs-rika idrottsstjärnor. Hon är också fri att rulla tummarna resten av livet. Ekonomiskt obero-ende, som det heter.

Men efter sju år i Monaco flyttar Kajsa hem till Svedala. Och hon är inte ensam. Det är nämligen inte längre lika fördelaktigt för de allra rikaste att fly de svenska skattmasarna – de finns inte kvar!

Staffan Andersson, skattechef på Erik Penser Fondkommission säger till nättidningen E24 att incitamenten att fly landet har minskat drastiskt när såväl arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatten slopats. Även det exklusiva magasinet HQ+ kon-staterar att ”Sverige är ett skatteparadis”.

Nåja, Schweiz är fortfarande ett lönsamt land att bo i om du har hög lön och vill slippa inkomstskatt. Men Schweiz, liksom många andra europeiska länder, har faktiskt kvar sin förmö-genhetsskatt. Faktum är att företagare i Sverige, som betalar en vinstskatt på 28 procent, beskat-tas lägre än kollegorna i exempelvis Tyskland, Storbritannien och USA. I en artikel i GP (28/12, 2007) skriver Sten Sjögren att svenska bolag numera kan sälja onoterade aktier utan att behöva betala skatt på vinsten. Dessutom är utdelningen från icke börsnoterade bolag till ett ägarbolag skattefri. Men Sverige är fortfarande ett högskatteland. Visserligen är även konsum-tionskatterna relativt sett låga (med undantag för

Vad är rättvisa skatter?Text: Kalle Grill

Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom

”skatteplanering” och rent fusk lägger beslag på pengar som avsetts gå

till offentliga utgifter. Men vi kan inte utgå från att lagen eller ens lagens

andemening bestämmer vad som är rättvist. Tvärtom ska lagen se till att

rättvisa råder. Så hur ser rättvisa skatter ut? Nationellt och globalt? För att få

perspektiv på detta måste vi fråga oss vad rättvisa är – en filosofisk fråga.

detta vara rättvist, när var och en i publiken valt fritt hur de ska använda sina pengar?

Det finns minst två betydande svagheter i de historiska teorierna. En är att många frivilliga val kan leda till katastrofala konsekvenser som ingen önskat. En annan är att de frivilliga valen alltid sker mot bakgrund av de omständigheter vi befinner oss i. Frågan blir därför vad som är ett rättvist utgångsläge. Libertarianska teorier talar om ett ”ursprungligt tillägnande” av jorden, som rimligen skedde för tusentals år sedan. Det är oklart exakt hur ett sådant tillägnande går till, varför det tillmäts så stor betydelse, och varför det inte innebär en orättvisa mot de generationer som föds när hela jorden redan tagits i anspråk.

I den politiska debatten förekommer ofta en retorik som talar till vår känsla för den historiska rättvisan. Människor ska inte ”straffas” för sin framgång eller sina val. Denna retorik låtsas inte om de problem som finns med historiska teorier och förvränger därigenom teorierna. Det tydligast exemplet på det är att man i allmänhet bortser från frågan om det rättvisa utgångsläget och istället antar att den fördelning som för tillfället råder är rättvis.

Även de mest marknadsälskande filosofer undviker sådana uppenbara inkonsekvenser. Historien är full av övergrepp och fördelningen av tillgångar i nuet beror i stor utsträckning på dessa övergrepp. Historiska teorier måste förhålla sig till detta, rimligen genom att kräva någon

Det finns två sorters filosofiska rättvi-seteorier – historiska och ahistoriska. Enligt de historiska är en situation rättvis om den uppkommit på rätt sätt, om inga moraliska felaktigheter lett fram till den. En serie av i sig

rättfärdiga handlingar kan i princip leda till stor ojämlikhet. Man måste därför skilja på rättvisa och jämlikhet. Libertarianska eller nyliberala teorier om rättvisa är i allmänhet historiska.

Enligt ahistoriska rättviseteorier är en situa-tion rättvis om saker och ting är fördelade på rätt sätt i nuet. Rätt sätt kan innebära lika till alla, mer till de som presterat mer eller något annat. I allmänhet bör fördelning och omfördelning ske enligt vissa regler, för att vi ska kunna planera vår tillvaro. Men i princip kan allt omfördelas, hur ägandet sett ut historiskt spelar ingen roll. Socialliberala och socialistiska teorier om rättvisa är i allmänhet ahistoriska.

De historiska teorierna talar till viktiga aspek-ter av vår känsla för rättvisa – rätten att lyckas och rätten att fritt använda det som är vårt. Så länge vi inte begår några övergrepp utan sam-verkar med andra i frivilliga överenskommelser kan ingen invända mot att vi skaffar oss mer tillgångar. Filosofen och ärkelibertarianen Robert Nozicks klassiska exempel är att många personer är beredda att betala en liten summa var för att se en idrottsstjärna framträda. Resultatet blir att idrottsstjärnan blir rik, men varför skulle inte

Det tydligast exemplet på det är att man i all-mänhet bortser från frågan om det rättvisa ut-gångsläget och istället antar att den fördelning som för tillfället råder är rättvis.

7


– 8 –


form av korrigering. Med tanke på hur lång och komplicerad historien är tycks det närmast omöjligt att komma fram till hur nuet skulle kunna korrigeras till att efterlikna hur världen hade sett ut om inga övergrepp hade begåtts. Robert Nozick själv säger att när det gäller korri-gering finns därför kanske en plats för ahistoriska teorier.

Ahistoriska teorier har inte de historiska teoriernas svagheter. Oönskade fördelningskon-sekvenser kan undvikas genom omfördelning och inget rättvist utgångsläge behöver definieras. Ahistoriska teorier kan också ta fasta på vår rätt att lyckas och vår rätt att fritt använda det som är vårt, men balanserar dessa värden mot andra – som värdet av jämlikhet, effektivitet och rätt-ten till ett gott liv även för de som inte föds som barn till framgångsrika och generösa föräldrar. Det finns plats för materiell framgång även med en aktiv omfördelning av tillgångar, och vad vi har rätt att använda fritt beror ju på vad som rättmätigt är vårt, det vill säga det som den bästa teorin om rättvisa säger att vi ska ha. De allra flesta filosofer föredrar därför ett ahistoriskt perspektiv på rättvisa. Huvudfrågan i modern politisk filosofi är inte om ett ahistoriskt perspek-tiv är riktigt, utan hur olika värden ska balanse-ras inom detta perspektiv.

Traditionellt sett handlar teorier om rättvisa om situationen i ett samhälle. Men teorier om rättvisa kan även tillämpas inom syskonskaror, skolklasser, arbetsplatser, kommuner, stater och globalt. Inom filosofin finns fortfarande en viss tendens att betrakta nationalstaten som den naturliga arenan för rättvisa, samt att se global rättvisa som ett särskilt problem. Till viss del är detta befogat eftersom det inte finns någon global regering som kan implementera rättvisa principer globalt. Men det är intellek-tuellt otillfredsställande att dra en teoretiskt sett godtycklig gräns vid nationalstaten. Bättre vore om samma principer kunde gälla globalt, men möjligen tillämpas olika beroende på praktiska omständigheter som närvaron eller frånvaron av en regering.

Ingen av de filosofiska teorierna utgår från hur saker och ting råkar vara fördelade i världen i nuläget. Det vore alltför godtyckligt. Istället försöker de hitta allmänna principer för rättvis fördelning. Ska man tala om rättvisa skatter med någon sorts filosofiskt djup måste man därför vidga perspektivet och fråga sig vad som är rättvisa principer för fördelning i allmänhet. När man funderat ett tag kan man lägga de historiska teorierna på hyllan och fokusera på frågan om vilka egenskaper hos en person som ska avgöra hur mycket tillgångar som fördelas till den personen. Ska prestation spela roll? Vilken sorts prestation i så fall? Ska det spela roll vad perso-nen gör med det hon har? Hur stora eftergifter ska vi göra för effektiviteten?

Människor som försvarar skatteplanering och kanske till och med skattefusk tänker sig att vi har någon slags moralisk rätt till våra bruttoin-komster. Det är de inte ensamma om. Faktum är att de allra flesta av oss närmast automatiskt tänker att bruttoinkomsten i någon mening är vår, även om vi inte har något emot att ”betala” delar av den i skatt. Siffrorna finns ju där på lönebeskedet eller kontoutdraget. Men detta är ett tankefel. Vi har juridisk rätt till vår nettoin-komst, och därmed en viss moralisk rätt. Men bruttoinkomsten är bara ett abstrakt mätvärde, ett hjälpmedel för att sätta ett marknadspris på arbete och annat. Om vi alla skulle få ”behålla” vår bruttoinkomst skulle vi inte ha några skatter och därmed ingen stat och därmed ingenting som liknar det samhälle vi har idag och därmed ingen bruttolön. Oavsett vilken teori om rättvisa vi väljer är beskattning ett viktigt verktyg för att närma oss en rättvis fördelning.

Det finns många teorier om rättvisa och ingen enighet bland filosofer om vilken som är den rätta. Men det är helt klart att världen som den ser ut idag inte är rättvis enligt någon teori. Ibland kan det tyckas onödigt att ens fundera på den perfekta rättvisan med tanke på de enorma, uppenbara orättvisor som omger oss. Men ibland behövs eftertanke, om inte annat för att samla filosofiska argument till nästa debatt om skatte-paradis eller tobinskatt. <

Inom filosofin finns fortfarande en viss tendens att betrakta nationalstaten som den natur-liga arenan för rättvisa, samt att se global rättvisa som ett särskilt problem.

– 9 –


Nordic Tax Justice Network – en kort historikText: Kajsa Åkerström

tionen i de nordiska länderna, samt haft kontakt med det afrikanska Tax Justice Network för att undersöka möjligheterna till gemensamt kam-panjarbete eller erfarenhetsutbyte.

Under hösten 2007 genomförde nätverket en kampanj för att få flygbolag med statligt ägande att sluta hyra flygplan som är registrerade i skat-teparadis. Under 2008 kommer nätverket att arbeta vidare för att uppmärksamma skatteflykts-frågor i Norden. Vi arbetar nu för att skattefrå-gorna ska uppmärksammas på nästa Europeiska Sociala Forum som kommer att ta plats i Malmö i höst. <

Den 9–11 juni 2006 samlades

representanter från Attac Sverige,

Norge och Finland för att dra

igång en nordisk gren av det

internationella Tax Justice Network

(TJN). Medverkade vid lanseringen

gjorde även TJN:s internationella

koordinator John Christensen.

Grundtanken med nätverket är att föra samman olika aktörer i samhället med intresse för skattefrågor: fors-kare, journalister, fackrepresentanter, aktivister m.fl. Nätverket står alltså öppet för alla med intresse för den

här typen av frågor. På lanseringen av nätverket slog Nordic Tax Justice Network (NTJN) fast att man tillsammans ska arbeta för att se till så att de nordiska regeringarna arbetar aktivt på den internationella arenan för principerna om rättvisa skatter.

För att det ska vara möjligt att bedriva en utjämnande, progressiv skattepolitik på natio-nalstatsnivå krävs transparenta regelverk och välutvecklat internationellt informationsutbyte. En annan uppgift för NTJN är ta vara på den kompetens som finns inom Norden när det gäl-ler skattefrågor.

I Norden finns en ganska lång erfarenhet av att bedriva en skattepolitik där medborgarna gemensamt tar ansvar för finansieringen av en väl utbyggd offentlig sektor som tillhandahåller tjänster som vård, skola och omsorg.

Sedan nätverket bildades har dess styrgrupp haft regelbundna telefonmöten för att planera kampanjer och utbyta erfarenheter. Hittills har nätverket bland annat arbetat med att ta fram ett översiktsdokument för att kartlägga skattesitua-

Tax Justice Network i korthet:

• Nätverket för skatterättvisa (Tax Justice Network, TJN) har uppkommit som en frukt av de globala sociala forumen och den internationella Attacrörelsen. • TJN sammanför organisationer, sociala rörelser och enskilda personer som vill verka för internationellt skattesamarbete och mot skatteflykt och skattekonkurrens. • Under en tid som präglas av globalisering verkar nätverket för ett skattesystem som är socialt rättvist, demokratiskt och progressivt. • Ur ett internationalistiskt perspektiv arbetar TJN för ett skattesystem som gynnar de fattiga i såväl Syd som Nord, som finansierar allmänna nyttigheter, som beskattar aktiviteter med skadliga sidoeffekter, aktiviteter som smutsar ner och skapar oacceptabla ojämlikheter. • TJN driver sin kampanj för samhällsförändring genom att delta i den allmänna debatten och genom att sprida information om skattefrågor.

Källa: TJNs ”Mission statement”.

Vill du veta mer om NJTN eller bli medlem i nätverket?

Läs mer på nätverkets hemsida: blogi.kaapeli.fi/tjnnordic.

Artikel i Stockholms fria: www.stockholmsfria.nu/artikel/�01��

– 10 –


Vilken anser du är Tax Justice Networks viktigaste fråga?

Det vi prioriterar högst är att informera allmänheten om vikten av effektiva och rättvisa skattesystem. Det är den mest hållbara vägen för att kunna tillhandahålla grundläggande utbild-ning och sjukvård i fattigare länder. Bistånd och lån är, i bästa fall, kortsiktiga lösningar.

Vi menar att om vi verkligen vill hjälpa fattiga länder borde vi ta initiativet till ett förbättrat internationellt samarbete för att motverka de problem som hänger samman med kapital- och skatteflykt, något som har skapat fattigdom i många afrikanska och latinamerikanska länder. Dessa problem kvarstår eftersom de rika län-

derna i Nord har valt att förbise att skatteparadis dränerar fattiga länder på finansiella resurser.

Finns det någon skillnad i de mönster för skattesmitning och liknande metoder som används i länder i Nord och i Syd, eller kan samma angreppssätt användas globalt?

Liknande tekniker för skattesmitning används jorden runt. Förmögna individer och företag använder samma instrument, bland annat hem-liga, utlandsbaserade företag och expertgrupper, hemliga bankkonton, olaglig fakturering, felaktig prissättning, ägaruppdelning för att dölja ägan-deskap, listan kan göras lång.

Skatteparadisen tillhandahåller de ekonomiska gråzoner som främjar denna skattesmitning, och samtidigt stimulerar de efterfrågan genom att uppfylla de förutsättningar som krävs för att skattefusksindustrin ska vara möjlig.

Dessa frågor ses ofta som tekniska och ogreppbara. Har du några tips på hur man skulle kunna göra för att mobilisera kring skatterättvisa på ett lokalt/nationellt plan? Vilken roll kan/borde Attac och NTJN spela?

Vi förstår komplexiteten och svårigheterna i att förstå specialisternas språk i den här frågan. Det är därför vi investerat så mycket tid i att publicera guider på nätet, till exempel Tax Us If You Can, vilka är till för att hjälpa aktivister att

”Dessutom möj-liggör skatter för länder att skyd-da sig själva från ojämlikhet, vilken kan leda till högre brotts-lighet och större osäkerhet.”

Hur finansiera fattigdomsbekämpningen?Intervju med John Christensen från Tax Justice Network. Översättning och bearbetning: Veronika Skärlund. Foto: Sergio Lub/Flickr.

”Det har uppskattats att för varje dollar i bistånd som flyter in i den afrikanska kontinenten, strömmar

åtminstone fem dollar tillbaka ut genom olagliga kanaler, in i skatteparadis kopplade till finansiella

centra i Väst. Dessa siffror borde räcka för att övertala människor om vikten av de här frågorna.

Det är dags att sluta att ensidigt fokusera på fattigdomssymptomen och istället försöka identifiera

och ta itu med de underliggande orsakerna till den ihärdiga fattigdomen i en värld av rikedomar.”

Det säger John Christensen som arbetar på Tax Justice Network i London. Alt tog kontakt med

honom via e-post för att få reda på hur han resonerar kring frågor som rör skatterättvisa.

– 11 –


förstå både språket och problemen. Ordlistan i Tax Us If You Can är till särskild hjälp för de som inte har en skatteplaneringsbakgrund.

Samtidigt kan man säga att skatterättvisa i vissa aspekter är mindre komplext än handels-rättvisa. Ingen förnekar komplexiteten, men de grundläggande frågorna är faktiskt ganska straight forward: Hållbar utveckling är en upp-byggningsprocess som kräver enorma investe-ringar i fysisk och mänsklig infrastruktur. Utan tillförlitliga källor av statliga inkomster är det fullständigt omöjligt för utvecklings- och utveck-lade länder att upprätthålla nivån på utbildning, sjukvård och andra offentliga tjänster. Skatter är allmänt erkända som de mest tillförlitliga käl-lorna till statliga inkomster. Det finns andra käl-lor, så som bistånd och lån, men dessa är nästan alltid förknippade med särskilda krav och villkor, och skulder för med sig stora räntekostnader. Så om vi vill gå vidare, förbi biståndsberoende och skuldsättning, måste vi ta itu med skatteregimer-nas effektivitet och rättvisa.

Vår erfarenhet är att dessa frågor sällan tas upp i den nationella politiska debatten. Har du någon kunskap om hur den svenska regeringen agerar och kommunicerar angående dessa frågor på ett internationellt plan?

Jag delar er uppfattning, det finns få regering-ar, varken i Europa eller någon annanstans som är aktivt involverade i att försöka tackla proble-men med skatteparadis. Europeiska Unionen leder vägen med sitt sätt att försöka bemöta skat-tesmitning genom sitt ”Savings Tax Directive” och genom sina försök att skapa en harmonise-rad skattebas för företagsbeskattning. Intressant nog så stödjer majoriteten av demokraternas presidentkandidater i USA aktivt försök att ta itu med skatteparadis. En av de ledande kandida-terna har skrivit under ”Stop Tax Haven Abuse Act” som för närvarande ligger framför senaten. Men länder som Sverige kan och borde ta en mer aktiv roll, särskilt vad det gäller att övervinna kapitalflykt och skattesmitning i fattigare länder.

I er rapport, Cloosing the Floodgates, är det mycket fokus på att förändra synen på skatter, från något negativt till något positivt. Hur tror du att det kan göras på ett effektivt sätt?

Många skulle bli chockade över att få veta att Afrika för närvarande är den kontinent där an-talet miljonärer och mångmiljonärer ökar mest. Samtidigt består fattigdomen, och tillgången till offentliga tjänster fortsätter att försämras i de flesta länder på kontinenten. Varför händer det här? På grund av att skattesmitning förekommer i stor skala i hela Afrika.

Skatter levererar de resurser som staten an-vänder för att tillhandahålla offentliga tjänster. Majoriteten av de europeiska länderna frodas tack vare att det har investerat enorma summor skattepengar i utbildning, sjukvård, forsknings-program på universiteten, och infrastruktur. Länder som saknar dessa offentliga investeringar får det väldigt svårt att attrahera jobbskapande investeringar. Dessutom möjliggör skatter för länder att skydda sig själva från ojämlikhet, vilken kan leda till högre brottslighet och större osäkerhet. Vidare är skatter grunden för demo-kratiska styrelseskick: Det är mycket troligare att medborgarna visar ett aktivt intresse för reger-ingen när de betalar skatt och kan förvänta sig välfärdstjänster tillbaka. Om de styrande istället förlitar sig på andra inkomstkällor, till exempel olja, så är de mindre troligt att de kommer att bry sig om befolkningens behov och önskningar.

I samma rapport konstaterar ni också att det enda som behövs för att tackla problemen som kapitalflykt och skattesmitning ger upphov till är politisk vilja. Det får det att låta väldigt enkelt, men hur uppnås egentligen denna politiska vilja?

Kampanjen för att ta itu med de fattiga ländernas skuldproblem har visat att offentliga påtryckningar på politiker kan tvinga dem att agera. I decennier har politiker blockerat an-strängningar att undanröja skatteparadis efter-som de är finansierade av inflytelserika intres-

”Utan tillförlitliga källor av stat-liga inkomster är det fullstän-digt omöjligt för utvecklings- och utvecklade länder att upp-rätthålla nivån på utbildning, sjukvård och andra offent-liga tjänster.”

– 1� –


segrupper och eftersom det finns ett enormt politiskt motstånd mot förändringar i systemen.

I skriften Closing the Floodgates identifierar vi ett flertal effektiva lösningar, många innebär bara att höja transparensnivån på de globala markna-derna. Alla är överens om att genomskinlighet förbättrar marknadens effektivitet och minskar räckvidden för korruption. Dessa platser har blivit finansiella mellanhänders, särskilt bankirers och revisorers, arbetsfält just för att de är hem-liga och kan användas för kriminella och oetiska ändamål.

Det finns tvingande bevis på att skatteparadis är skadliga för globaliserade marknader och för social stabilitet. Vi måste engagera oss i massiva utbildningsprogram för att informera folk om den roll som skatteparadisen spelar när det gäller att skapa fattigdom världen över. Och genom att göra det hoppas vi kunna bygga upp tillräcklig opinion för att få slut på hycklandet: Vi i Nord kritiserar utvecklingsländer för att vara korrupta samtidigt som vi tillåter våra egna finansiella system att kor-rumperar skatteregimer över hela jorden.

Vad kan göras för att belysa de institutioner och individer som möjliggör skattesmitning, den så kallade ”pin stripe” infrastrukturen? Och vad kan göras för att motverka den?

Revisorer, jurister och bankmän innehar viktiga och privilegierade positioner i de flesta samhällen, men de ställs sällan till svars för sina handlingar. Kulturen av skatteundvikande verk-samhet, vilken jag lärde känna på nära håll under de dryga 14 år jag arbetade i skatteparadiset Jersey och mer nyligen i London där jag arbetar för tillfället, är i högsta grad antisocial.

Revisorer hävdar att deras handlingar inte är politiska, men detta påstående är nonsens: i mars 2004 publicerade The Guardian följande citat i en artikel om skattelagar i Storbritan-nien: ”Regler är regler, men regler är till för att brytas”. Detta är inte en avhoppad students eller en antiglobaliseringsaktivists ord. Istället togs de från en intervju med en anställd vid ett Lon-donbaserat revisionsföretag. Och det fortsatte:

”Sverige är inte medlem av FNs skattekommitté, men skulle kunna bidra med finansiell hjälp till kom-mitténs arbete. I längden skulle sådan hjälp vara långt mycket mer effektiv än majoriteten av alla bistånds-program.”

”Oavsett vilka lagar som finns kan revisorer och jurister hitta sätt att komma runt dem”. Det här citatet fångar den antisociala anda som råder i de utlandsbaserade finansiella centrens infrastruk-tur, det vill säga i de flesta skatteparadis.

I stort går deras aktiviteter obemärkta förbi. Det här måste förändras. De borde ställas till svars för sina handlingar. Deras yrkesmässiga or-ganisationer borde publicera konkreta riktlinjer för den professionella etik som gäller angående inblandning i skattesmitningsaktiviteter. Reger-ingar borde anamma entydiga, generella prin-ciper mot skattesmitning. Dessa bör tydliggöra att skattesmitning är skadligt för det offentligas intressen. Tax Justice Network har gett ut en uppförandekod för skatter, vilken vi hoppas kommer att utgöra ett nyttigt inlägg i den bre-dare debatten om skatters roll i samhället.1

I Closing the floodgates nämns bland annat förstärkta skatteinstitutioner i Syd som en alternativ lösning. Hur kan det gå till rent praktiskt? Och hur kan ett land som Sverige bidra i den processen?

Det mest effektiva sättet att stödja skatteadmi-nistrationer i Syd skulle vara genom att förändra de revisionssystem som används i Europa och introducera en land-för-land rapporteringsstan-dard för multinationella företag,2 samt genom att förstärka Förenta Nationernas skattekommittés arbete. Denna kommitté skapades 2003 med målet att hjälpa utvecklingsländer att förstärka sina nationella skatteregimer. Det ska göras ge-nom ett fördjupat internationellt samarbetet för bekämpande av kapitalflykt och skattesmitning. Sverige är inte medlem av FNs skattekommitté, men skulle kunna bidra med finansiell hjälp till kommitténs arbete. I längden skulle sådan hjälp vara långt mycket mer effektiv än majoriteten av alla biståndsprogram. <

�) Se: http://www.taxjustice.net/cms/upload/pdf/AABA-

TR-Code_short.pdf

2) Se: http://taxjustice.blogspot.com/2007/��/towards-

more-transparent-world.html

– 13 –


Att fly en skatt!Text: Inge Skatt. Foto: miss_rouge/Flickr

ekonomisk teori säger oss att en ef-fektiv skatt är en skatt som är svår att undvika. Detta illustreras enkelt med en skatt på kaffe. Om en konsument tycker lika mycket om kaffe som om te, kommer en skatt på kaffe leda till

att konsumenten väljer att dricka mer te och mindre kaffe, allt annat lika. På detta vis säger man att konsumenten flyr skatten. Skatter kan sägas vara ineffektiva i den mån de sätter en kil mellan det pris en konsument är villig att betala för en vara, och det pris vid vilket företag är villiga att sälja varan. Effekten i exemplet ovan blir att mindre kaffe konsumeras än vad som är marknadsekonomiskt effektivt. Den som inte kan undvika en skatt brukar sägas ”bära bördan” av skatten, och att avgöra vilka samhällsgrupper som bär den slutliga skattebördan är av central betydelse när man vill avgöra om en skatt har eftersträvansvärda ekonomiska och fördelnings-politiska effekter.

Ett omdiskuterat exempel är den nu borttagna arvsskatten som var en skatt på den förmögenhet som lämnas kvar i form av arv till efterlevande vid dödsfall. Problemet med arvsskatten var att den kunde undvikas genom att man gav bort sin förmögenhet en tid innan dödsfallet och därmed kringgick skatten. Det går alltså inte att ha en arvsskatt utan en gåvoskatt. Vill man inte ha en gåvoskatt kan man då heller inte ha en arvsskatt. Ett annat exempel är förmögenhetskatter som kan undvikas genom skatteplanering där man flyttar delar av, eller hela, sin förmögenhet till något utländskt skatteparadis. Konsekvensen blir att mindre kapital finns tillgängligt för inhemska investeringar, vilket påverkar tillväxten negativt.

Ett annat lysande exempel på skatteflykt är svårigheten att beskatta investeringar i företag kraftigare i det egna landet än i utlandet. Om inhemska och utländska investerare upplever att Sverige har en ofördelaktigt hög skatt på inves-teringar väljer de helt enkelt att investera i något

annat land. Detta kan jämföras med en flykt från inkomstskatten. Det är mindre sannolikt att en arbetare väljer att bosätta sig och arbeta utom-lands även om denne upplever att skatten på ar-bete är betydligt högre i hemlandet än i utlandet. Det är alltså svårare för en arbetare att fly från en höjd inkomstskatt än det är för en investerare att fly från en höjd skatt på investeringar.

Ovanstående exempel illustrerar tydligt hur marknadskrafterna i stort sett bestämmer vilka typer av skatter som är gångbara, men detta betyder inte att man inte kan ge skatteproblema-tiken en politisk dimension. Man kan likna skat-tepolitikerns uppgift vid att innesluta en gas i ett läckande kärl, där gasen är marknadskrafterna.

Men en viktig lärdom är att kärlets ofullkom-lighet inte behöver innebära att det måste över-ges, utan det är fullt möjligt att med politiska medel täppa till läckorna och på så vis transfor-mera en ineffektiv skatt till en effektiv sådan. Det är emellertid alltid svårt att konstruera en skatt som både är effektiv och rättvis. <

– 14 –


Under våren avgörs vilka kandidater som får tävla om makten i vita huset i USA. I centrum för de ekonomiska diskussionerna står skat-tepolitiken. Det handlar

om ifall man ska återställa inkomstskat-terna till de nivåer som föregick Bushs sänkningar, eller om man väljer att göra dessa sänkningar permanenta, och det kommer att ha fundamentala konse-kvenser för den amerikanska inkomst-fördelningen.

Den framgångsrike republikanske kandidaten Mike Huckabees föreslagna FairTax skulle innebära att alla skatter

på inkomst, förutom momsen, avskaffades. Valets betydelse är stor även i ett internatio-

nellt perspektiv, då USA ofta framstår, och fram-hålls, som ett föredöme

för ekonomisk politik i många utvecklingsländer.

År 2001 och 2003 drev president Ge-orge W. Bush igenom stora skattesänk-ningarna för höginkomsttagare i USA. Enligt det argument som kallas trickle-down economics skulle höginkomsttagar-nas större inkomster ge ökade investe-ringar och högre konsumtion vilket i sin tur skulle ge fler jobb och därmed ökande inkomster även för låginkomst-tagare. Konsekvenserna har dock blivit en hastigt ökande inkomstojämlikhet då inkomsten för låginkomsttagare minskat i samma takt som den för höginkomst-tagare ökat. Idag lever 5,3 miljoner fler amerikaner i fattigdom än då Bush valdes in i vita huset år 2000.

Det demokratiska partiet kommer under våren att utse en presidentkandidat som slopar Bushs skattesänkningar: Hil-lary Clinton eller Barack Obama. Enligt CNNs sammanräkning av nationella opinionsundersökningar genomförda sedan jul leds det republikanska partiets uttagning av Mike Huckabee, före detta baptistpastor och guvernör i Arkansas. Han vill inte, som sina medtävlare, bevara de genomförda skattesänkning-arna, utan istället ersätta alla skatter på inkomst med en enhetlig moms.

Under reformnamnet FairTax vill Mike Huckabee avskaffa alla skatter på enskilda individers inkomster, allt ifrån gåvoskatt till fastighetsskatt, inkomst-skatt liksom skatt på kapitalvinster. Dessa ska sedan ersättas av en enhetlig moms på 23-30 procent som utmäts på alla inköp. Personer med inkom-ster under en lägre gräns ska återfå de momspengar som spenderats och betalar på så sätt ingen skatt alls. Företrädare för FairTax hävdar att den enhetliga skatten blir lättare att administrera och mycket svår att undvika. Personer som tidigare arbetat utan att betala skatt inlemmas automatiskt i den vita ekono-min. Eftersom skatten bara skulle gälla nytillverkade varor, och inte de som säljs i andra hand, uppmuntras återan-vändande vilket skulle gynna miljön. Fördelningspolitiskt skulle reformen, liksom en platt skatt, relativt dagens progressiva system, minska bördan för låg- och höginkomsttagare på bekostnad av medelinkomsttagarna.

Ett lands skattesystem får ökad betydelse i ljuset av den ekonomiska

globaliseringen. När den internationella rörligheten för varor och kapital ökar finns vinnarna bland de individer med resurser och kapacitet, de som står i en position där de kan dra nytta av ut-vecklingen. Personer som av olika skäl saknar den möjligheten, de återfinns ofta bland låginkomsttagare, missgyn-nas. Exempelvis kan personer med hög utbildning och stora ekonomiska resur-ser lättare utnyttja nya affärsmöjligheter i utlandet, medan personer med låg utbildning, vilka kanske försörjer andra familjemedlemmar, inte har samma möjlighet att flytta eller söka sig till en ny bransch då produktion flyttas utom-lands och arbetstillfällen försvinner.

Denna dynamik medför att en stats samlade inkomst kan öka då högin-komsttagarna får det bättre, samtidigt som majoriteten av befolkningen får det sämre ställt: globaliseringen riskerar att skapa rika länder med fattiga befolkning-ar. Ett ökande utanförskap och ojämlika inkomster kan dock motverkas med progressiva skattesystem och socialför-säkringar. USAs ekonomiska politik kan tjäna som förebild för andra länder som är intresserade av att uppnå samma grad av materiell standard. Landet har också, genom sina starka maktpositioner inom internationella långivarorgan såsom IMF och Världsbanken, möjlighet att aktivt sprida sin politik. Utvecklingsländer sak-nar ofta de resurser och institutioner som rikare länder har när det gäller att mot-verka globaliseringens snedvridningar. Att sänka skatterna skulle för dessa länder innebära att den begränsade resursbasen minskades ytterligare. <

Skattepolitik i centrum för det amerikanska primärvalet Text: Johanna Rickne, doktorand i nationalekonomi, Uppsala Universitet. Foto: Eric I. E./Flickr

– 1� –


”Attac har modet att ifrågasätta både den nyliberala politiken och förle-gade traditioner hos vänstern.”

Attac Portugal

Attac-Europa möttes i Paris

Cirka två gånger per år möts representanter från Attac-orga-nisationer i Europa. Attac Frankrike stod värd för årets första möte och Sofia Kjellén och Beatrice Jansson var där från Attac Sverige. Efter en lååång resa från flygplats till möteslokal anlände vi en knapp timme sent till Attacs kansli i Paris, där mötet skulle hållas. Vi redogjorde för Attac Sveriges verk-samhet och det politiska läget i Sverige i allmänhet. De stora frågorna på detta möte var att Attac-medlemmar i Marocko sitter fängslade efter en 1 maj demonstration (Attac-rörelsens första politiska fångar), sommaruniversitetet i Tyskland, ESF i Malmö och att Attac firar 10 år.

Punkten ”Attac – tio år” bestod av diskussion om fram-gångar och misslyckanden och vart Attac-rörelsen nu ska ta vägen. Många nämnde att framgången för Attac är att våra frågor är uppe till diskussion och att man faktiskt lyckats ändra på inställningen till ”den enda vägens politik”. Attac har också varit inflytelserik i den globala rättviserörelsen.

Ändå minskar medlemsantal och antalet lokalgrupper i de flesta Attac. En del av förklaringen till detta är kanske att At-tac inte lyckas kommunicera sitt budskap tillräckligt konkret, att vi har för många till synes spretande frågor utan självklart sammanhang och att det politiska engagemanget går i vågor.

Efter tre intensiva dagar åkte vi – trötta men inspirerade och uppfyllda över den otroliga styrka som finns i Attac-Eu-ropa nätverket – tillbaka till Sverige.

För mer information om Attac-Europa och vad som diskute-rades i Paris, håll utkik på hemsidan.

Bea Jansson

Tillskott på Attac-kontoret

Vi är glada över att ha Kristina Guth från Tyskland som prak-tikant. Hon har precis avslutat sina studier i statsvetenskap och litteratur, och ska stanna hos oss till juni för att hjälpa till med allt från utskick och riksårsmötesförberedelser till att sammanställa en skrift med rubriken Att finansiera global välfärd på olika nivåer. Kristina pratar svenska men målet är att bli ännu bättre. Hon kan nås på [email protected].

Bea Jansson

av Adam Boman

Ett antal moderata politiker har blåst samhället på pengar genom att betala svart för olika tjänster.

Det är förstås kaffepengar jämfört med de summor som stjäls globalt med hjälp av skatte-paradis - pengar som hade kunnat gå till vård, utbildning, fattigdomsbekämpningosv.

Då är det en klen tröst att...

...det är häftigt att betala skatt.

Borg Cederschiöld Clase etc.

5 Serie av Adam Boman, ett samarbete med babian.se.

M e D l e M

Tema för nästa nummer av Alt: Attac – 10 år av globaliseringsdebatt.

Attac Sverige, Tegelviksgatan 40, 116 41 Stockholm, [email protected]

Begränsad eftersändningVid definitiv eftersändning återsänds

försändelsen med nya adressen påbaksidan (ej adressidan)

Gå med i Attac. • Förvärvsarbetande: 300 kr/år• Studenter, arbetslösa, pensionärer: 150 kr/år• Just nu: Bara 75 kronor per år för dig upp till 20 år!Sätt in pengarna på PG 152415-6. Glöm inte uppge namn, adress och e-postadress. Även gåvor tas tacksamt emot.

Attac Sveriges Riksårsmöte!

Den 1–2 mars är det dag för Attac Sveriges sjunde

riksårsmöte, denna gång i Stockholm. Årsmötet

är Attac Sverige högsta beslutande organ.

Under årsmötet kommer vi att diskutera vad Attacs budskap är och hur vi bättre når ut med det, fastslå verksamhetspla-nen för 2008 och behandla de motioner som kommit in. I år gäller det bland annat eventuella ändringar av Attac Sveriges stadgar, införande av ett ungdomsmedlemskap samt diskussio-ner kring vårt deltagande i European Social Forum i Malmö hösten 2008. Vi väljer också ledamöter till Gemensamma Arbetsgruppen, som ansvarar för den övergripande samord-ningen av Attac Sverige. Förslag på lämpliga personer till GA, redaktionsgruppen samt hemsidegruppen skickas till [email protected].

Alla beslut tas genom en kombination av så kallat påverkan-storg och vanliga plenumförhandlingar – allt för att undvika stelnande mötesformer. Förutom själva årsmötet kommer det att bli workshops, föreläsning och fest! Men framförallt är årsmötet en möjlighet för alla medlemmar från hela landet att träffas, umgås och diskutera politik och aktuell verksamhet.

Sista dag för att skicka in motioner var första februari. Mo-tionerna, dagordningen och övriga möteshandlingar kommer snart att finnas på hemsidan. Vill du ha dem hemskickade per post – kontakta Attac-kontoret: Tegelviksgatan 40, 116 41 Stockholm. Tele 08-6447523.

Anmälan och registreringDu kan anmäla dig till riksårsmötet genom att skicka ett mail med kontaktuppgifter till [email protected] eller fylla i formuläret på hemsidan. Det går också bra att anmäla sig på ovanstående telefonnummer. När du kommer till årsmötet är det viktigt att du registrerar dig. Vi håller till i de fina loka-lerna i Midsommargården på Telefonplan 3 (www.midsom-margarden.se).

ReseutjämningEtt reseutjämningssystem kommer att användas, vilket gör att du som reser långt inte behöver betala hela resan själv. Genom detta system försöker vi dela på resekostnaderna.Så fungerar reseutjämningssystemet: - Alla mötesdeltagare betalar max 300 kronor för sin resa till och från Stockholm.- För att finansiera systemet betalar de som har resekostnader under 200 kronor 100 kronor till utjämningen. - För att erbjudandet om reseutjämningen ska gälla krävs att du väljer ett ekonomiskt och miljövänligt resande, och att du anmäler ditt deltagande i tid – senast 15 februari.

BoendeBra om man kan fixa boende själv. Går inte det kan Attac Stockholm eventuellt hjälpa till med solidaritetsboende hos andra attacare. Har du frågor går det bra att kontakta Niklas Olin på [email protected] eller 0706414088.

Vi ses i Stockholm!

Documents

Alt #3: Skatterättvisa