Överdriven oro för Kinas börsfall

FRISKARE ÖSTERSJÖ Botnia MarinEn ljuspunkt av framgång

SKATTER &PLACERINGARArvs- och gåvoskattenhar höjts flera gånger underde senaste fyra åren

Vi fortsätter arbeta för en

N R : 1 2 0 1 5

E K O N O M I • F I N A N S • R E P O R T A G E • I N T E R V J U E R / W W W . A L A N D S B A N K E N . F I

7 ÖVERDRIVEN ORO FÖR KINA

16 KAPITAL- FÖRVALTNING

2 Ålandsbanken | Innehåll

4 PORTRÄTT ”Vi vill skapa värde genom att leverera

den stora bankens tjänsteutbud med den mindre bankens omtanke och förnuft.” Kim WIkström

16 BEVARA KAPITALET Börsoron i Kina väntas inte påverka euro-

peiska bolag särskilt kraftigt. Men klima-tet för placeringar är ändå inte det bästa. Svaga utsikter för aktier på lång sikt i kom-bination med låga räntor gör allokeringen känslig.

20 EN LJUSPUNKT I MÖRKRET Gediget hantverk lönar sig.

26 SKATTENYTT Arvs- och gåvoskatten har höjts flera

gånger under de senaste fyra åren

28 FISKAR PÅ TORRA LAND FÖR MILJÖN Det är stort, det är teknologi på hög nivå

och det är spännande. Fifax fiskodling ska leverera regnbågslaxar som fötts upp på land.

INNEHÅLL NR.1BÄTTRE PRESTATION OCH RENARE MILJÖ

Ålandsbanking utges av Ålandsbanken, Bulevarden 3, 00120 Helsingfors. Telefon Helsingfors 0204 293 600, Telefon Tammerfors 0204 293 200, Telefon Vasa 0204 293 300,Telefon Åbo 0204 293 100, Telefon Pargas 0204 293 150 E-post alandsbanking@alandsbanken.fi Ansvarig utgivare Anne-Maria Salonius Chefredaktör Svein Erik SognLayout Jörgen Melin och Erik Larsson Foto IBL, iStockphoto, Håkan Flank, Kristian Pohl, Viktor Fremling och Tiina Tahvanainen Tryck NogaGruppen/Reusner på miljövänligt papper.

10 BANKEN VÄRNAR OM ÖSTERSJÖNLever man nära havet är det naturligt att viljavärna om det. Det säger Anne-Maria Salonius, direktör i Ålandsbanken för Affärsområdet Finland

Omslagsfoto: Viktor Fremling

20 EN LJUSPUNKT I MÖRKRET28 FISKAR PÅ TORRA LAND FÖR MILJÖN

4 KIM WIKSTRÖM

Ledaren | Ålandsbanken

VÄLKOMMEN TILL ÅLANDSBANKING

Det är med stor glädje jag presenterar vår nya tidning Ålandsbanking. Vi kommer att behandla aktuella teman; en viktig del är vår marknadsutblick, som du i fortsättningen också kommer att få i digital form varannan

vecka. I det här numret på sid 18 går vi in bakom kulisser-na på marknadsutblicken och berättar noggrannare vad Ålandsbankens kapitalförvaltning grundar sin marknads-syn på. Bakom den ligger högklassiga processer och kunniga experter. Några av dem får du bekanta dig med i det här numret. Inom kapitalförvaltningen föredrar våra kunder diskretionär förvaltning, vilket betyder att våra experter gör nödvändiga ändringar i placeringarna enligt kundens mål och risknivå. Den ekonomiska situationen runtom oss är utmanande och börsen har under början av hösten pendlat kraftigt efter en lång uppgång. Med diskretionär förvaltning säkerställer du att våra experter gör nödvändiga ändringar i dina placeringar då mark-naden ändrar, utan att du behöver bekymra dig. Den globala osäkerheten kommer sannolikt att fortsätta, vilket innebär att det är ett gott tillfälle att träffa din rådgivare på Ålandsbanken och gå igenom din egen helhetseko-nomi. Är dina besparingar och placeringar optimerade med tanke på dina mål, din risknivå och din ekonomiska situation och är dina bankärenden i övrigt i skick? Sam-tidigt kan du också kartlägga vilka alternativ försäkring-arna erbjuder samt kartlägga ifall du har behov av våra juridiska tjänster.

Vi har på Ålandsbanken redan länge satsat på att skydda miljön och för oss är hållbarhet viktigt i vår verksamhet. Med beaktande av miljön kommer tidningen Ålandsbanking också att huvudsakligen vara en digital tidning. Vi har de senaste 18 åren delat ut sammanlagt 1 200 000 euro till olika miljöprojekt. Under våren och sommaren startade vi Östersjöprojektet, som du kan läsa mer om på sid 10. I projektet utmanar vi även andra före-tag att delta i arbetet att skydda Östersjön. Östersjöpro-jektet är en viktig del av vår verksamhet och en långvarig och ambitiös satsning. Ålandsbanken vill göra sitt bästa för att rädda Östersjön. Vi vill vara en förebild för andra aktörer runtom Östersjön och påminna människor om att alla kan dra sitt strå till stacken för att situationen ska förbättras. Ett gott exempel på ansvarsfull företagsverk-

Vi går vår egen väg.

samhet är åländska Oy FiFax Ab som du får bekanta dig med på sid 26.

Ålandsbankens resultat har utvecklats positivt och vi har fått flera nya kunder inom alla våra affärsområden. Våra kunder förväntar sig av oss högklassiga tjänster, flexibilitet, personliga lösningar och god service. Vi vill svara på de här utmaningarna och utvecklar vår verk-samhet för att hela tiden förbättra den. Vi vill att våra kunder får så unik service, att de också vill rekommende-ra oss till sina vänner.

Jag önskar dig en fin och uppfriskande höst!

3

Anne-Maria SaloniusDirektör Ålandsbanken Finland

”Vi har på Ålandsbanken redan länge satsat på att

skydda miljön och för oss är hållbarhet viktigt

i vår verksamhet”

Kim Wikström

” När man jobbar med finansieringslösningar för kunder som har höga krav är det viktigt både för kunden och för banken att personen är erfaren.”

4

55Porträttet | Ålandsbanken

Kim Wikström jobbar som finansieringsdirektör och grupp-chef inom Private Banking på Georgsgatan i Helsingfors. Till Ålandsbanken kom han redan år 1988. Han är utbildad till merkonom vid Haminan Kauppaoppilaitos och har parallellt med arbetet bland annat bedrivit studier inom marknadsföring.

Kim är gift och har tre barn, en flicka och två tvillingpojkar. Familjen bor i Esbo. Text: Jenny Ruda Foto: Viktor Fremling

K im har jobbat inom bankverksamheten hela livetInnan Kim kom till Ålandsbanken jobbade han på SCAB Finans Ab åren 1985–1988. På SCAB

Finans Ab jobbade han på enheten för kort och försäljning. En tidigare kollega därifrån rekryterade Kim till Ålandsbanken år 1988 och sedan dess har han jobbat här. Man kan säga att jag har jobbat inom bankverk-samheten hela mitt liv, säger Kim.

Då Kim började på Ålandsbanken jobbade han först på United Leasing Ab, som var ett dotterbolag till Ålandsbanken. Där jobbade vi med leasingverksamhet, bland annat för bilar och datorer, berättar Kim. United Leasing Ab fusionerades med banken i början av 1990-talet.

Efter fusionen mellan United Leasing Ab och Ålandsbanken bytte Kim arbets-uppgifter. Han var då med och startade kontoret Ålandsbanken Bostadskredit. Trots att vi var ett av bankens kontor jobbade vi under egen logotyp, som Kim uttrycker det. På Ålandsbanken Bostadskredit jobbade man, som namnet säger, med bostadsfi-nansiering, vilket visade sig vara en mycket lyckad satsning för banken. Det var en stressig men rolig tid i karriären. Kontoret Ålandsbanken Bostadskredit fanns några år, tills utvecklingen gick vidare och man på banken beslöt sig för att alla kontor skulle vara enhetliga. Ålandsbanken Bostads-kredit sammanslogs då med kontoret på Bulevarden.

Det roligaste i arbetet enligt Kim är att få träffa kunder och knyta långvariga kund-kontakter. Att få jobba med bästa möjliga kolleger är något som ytterligare sporrar. En vanlig arbetsdag för Kim börjar allt som oftast med gemensamt morgonkaffe på avdelningen. Morgonkaffet är den stund på

Private Banking på alla våra övriga kontor i Tammerfors, Vasa, Åbo och Pargas.

Vad erbjuder ni för tjänster?Vi erbjuder våra kunder både lån och place-ringslösningar och därtill även traditionella banktjänster, såsom t.ex. kort och Internet-kontor. Vår ledstärna är att ge våra kunder en god och personlig service. Vi lyssnar innan vi talar, vi frågar innan vi svarar och vi söker uppriktigt lösningar som passar just kundens specifika behov. Som kund hos Ålandsbanken Private Banking får du en personlig rådgivare som med vårt övriga team hjälper dig med alla former av bank-ärenden och administrativa uppgifter – allt för att underlätta din vardag.

Vi vill tro att vi lyckats rätt väl med vårt servicelöfte, många av våra nuvarande kunder har uttryckt sin uppskattning över hur vi sköter deras affärer. Det är, och har alltid varit, i vårt dagliga agerande som vi förtjänar våra kunders förtroende.

Vad kommer ni att satsa på i höst?Det kommer att bli en spännande höst. Vi ser framemot våra kommande nya produk-ter där vi kan koppla ihop placeringar och lån. Vidare ordnar vi kontinuerligt kund-tillställningar under hösten. Vår satsning är att bli en av Finlands största Private Banking-enheter.

Vad gör du på fritiden?Jag tillbringar mycket tid med familjen på någon av våra två stugor. På sommaren åker vi till stugan i Östra Finland vid Viro-lahti. Där sitter jag mestadels på bryggan faktiskt, skrattar Kim. Jag vill ta det lugnt och fokus blir på att vila och njuta. Jag gillar att grilla, så det blir en hel del av det under sommaren. Men i år har det faktiskt varit lite annorlunda med ett större projekt, jag har byggt en terrass vid stugan. Lite smått fixande går an, men jag vill inte ha så många projekt på gång när jag är ledig.

På vintern, särskilt vid julen, på sport-lovet och vid påsken är vi på stugan i Levi. Där blir det skidåkning, speciellt slalom, men vi är även där på hösten och njuter av ruska-tiden. Vi åker säkert närmare tio gånger per år norrut till Levi.

Jag försöker ta hand om min kondition också genom att vara ute och antingen springa eller promenera. Jag får ofta frågan om jag golfar eller seglar men det gör jag inte, det är inte min grej, skrattar Kim.

dagen då alla i gruppen samlas och disku-terar jobb, men naturligtvis skojar vi även till det och pratar privata saker, berättar Kim. Dagen fortsätter därefter dels med kundmöten, dels med interna möten samt planeringsarbete.

Berätta om era Private Banking-kunderVåra fokusområden inom Private Banking är förmögenhetsförvaltning samt finansiering, där vi har en stark position på marknaden. Våra kunder är förmögna privatpersoner, samt deras bolag, som är intresserade av kapitalförvaltning, investeringar och place-ringslån. En typisk Private Banking-kund på Ålandsbanken har en värdepappers- portfölj hos oss och är intresserad av att placera och investera i nya värdepapper. För våra kunder vill vi skapa värde genom att le-verera den stora bankens tjänsteutbud med den mindre bankens omtanke och förnuft. Ålandsbanken Private Banking är bland sina kunder känd för sin kundservice, flexibilitet och duktiga personal, säger Kim.

Berätta lite mer om din avdelning – Private Banking Helsingfors FinansieringPå min avdelning är vi totalt 10 personer. Vi som jobbar med Private Banking Finan-siering i Helsingfors har alla jobbat länge i banken, många av oss har till och med varit mer än tio år på Ålandsbanken. När man jobbar med finansieringslösningar för kun-der som har höga krav är det viktigt både för kunden och för banken att personen är erfaren. Min avdelning har en relativt stor kreditbalans som vi strävar till att hantera på bästa sätt.

På Private Banking Placeringar jobbar i dagsläget 28 personer, så hela vår Private Banking-enhet i Helsingfors består av ca 40 personer. Ålandsbanken erbjuder även

6 Ålandsbanken | Omvärldskommentarer

Överdriven oro för KinaBörsfallen i Kina har varit dramatiska, men väntas inte påverka varken privat konsumtion eller näringslivet i landet särskilt kraftigt. Kinas regering och centralbank har dessutom stort utrymme för lättnader. Den kinesiska börsoron bör därför inte vara någon hämsko för nordiska bolag. Vi anser att Ericsson, Autoliv och Hennes & Mauritz har de bästa förutsättningarna i Kina på kort och medellång sikt. Text: Stefan Olsson

7Omvärldskommentarer | Ålandsbanken

Det har varit ovanligt hög turbulens på de globala aktiemark-naderna, inklusive våra nordiska börser,

under sensommaren. Den främsta källan till oron bland investerarna är Kina som bjudit på dramatik i form av branta fall för börserna i framför allt Shanghai och Shenz-hen. Dessutom gjordes en något illa kommunicerad devalvering av yuanen, egentligen var det en förändring av de mekanismer som bestämmer referenskursen mot USD. Börsfallen befaras leda till negativa effekter som försvagad privatkonsumtion och ökad belast-ning på Kinas finansiella system.

Tappat cirka 25 procentVid en närmare titt på aktiemark-nadens betydelse för Kinas ekono-mi ser vi emellertid en svagare relation jämfört med många andra länder och mer begränsade effek-ter än vad investerarkollektivet i stort tycks diskontera.

Kinas fastlandsbörser, Shang-hai och Shenzhen, tappade cirka 25 procent i värde under augusti. Hongkongbörsens Hang Seng, som vanligtvis är ett mindre volatilt index, stod emot bättre men förlorade ändå omkring 15

aktier direkt, och att huvudparten av dessa återfinns bland landets mer välbärgade medborgare.

VälståndseffektenRäknar vi på det privata aktie- ägandet i de kinesiska börsnote-rade bolagen är andelen avsevärt lägre jämfört med länder som USA, Japan och Indien.

Den så kallade ”välståndsef-fekten” som argumenterar för att konsumenten spenderar mer vid en känsla av ökat välstånd, exempelvis vid en betydande börsuppgång, tycks heller inte vara helt applicer-bar på de kinesiska konsumenterna. Det talar för att aktiemarknadens utveckling är relevant för endast en mindre del av befolkningen. Slut-satsen är att privatkonsumtionen i Kina styrs av andra parametrar och troligen inte dämpas av börsfallet annat än möjligen kortsiktigt (dra-matiken i börsnedgången skapar troligen ändå en viss osäkerhet om dess eventuella implikationer på realekonomin).

Vänder vi sedan blicken mot näringslivet är bilden snarlik. Aktiemarknaden har inte samma betydelse som finansieringskälla för de kinesiska företagen som i många andra länder och en försvagning av det egna börsvärdet innebär därför inte någon betydande potentiell begränsning.

Ingen större dramatikVi ser ingen större dramatik i utvecklingen för det kinesiska nä-ringslivet hittills i år. Inköpschefs-index för industrin har mattats jämfört med tidigare nivåer, men å andra sidan har inköpschefsin-dex för tjänstesektorn utvecklats positivt.

Industriproduktionen växer fortsatt, i juni var tillväxten omkring 6 procent, även om takten sjunkit, vilket inte borde förvåna med tanke på den allt större basen och Kinas uttalade ambition att växla från tung industri till en större andel konsumtionsinriktad tillverkning.

Vi ser ingen större dra-matik i ut-vecklingen för det kinesiska näringslivet hittills i år.

Såväl uppgång som nedgång har drivits av privata investerare som sannolikt handlat aktier utan att ta större hänsyn.

procent under samma period.

Utan hänsynNedgångarna följer på en hisnan-de uppgång sedan mitten av 2014 som avbröts på försommaren i samband med skärpta handels- regler. Såväl uppgång som nedgång har drivits av privata investerare som sannolikt handlat aktier utan att ta större hänsyn till vare sig ekonomiska fundament eller bolagens vinstutsikter och som med en relativt hög belåning tvingats sälja aktier då reglerna för belåning av aktiedepåer skärptes – en bubbla som sprack. Ser vi till utvecklingen sedan årsskiftet är situationen en annan med en nedgång i Shanghai på betyd-ligt mildare 8,5 procent och en uppgång på cirka 23 procent för Shenzhenbörsen.

Hur viktig är börsen för den kinesiska ekonomin?

Privat konsumtion och börsutveck-ling har de senaste åren visat låg korrelation i Kina (se graf 2). En vik-tig förklaring till detta är att endast 3 procent av Kinas befolkning äger

GRAF 1: SHANGHAIBÖRSEN VS MSCI WORLD

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

4 000

4 500

5 000

07-31-10 01-31-13 07-31-15

SSE Composite Index MSCI The World Index (Rebased)

Källa: Macrobond

8

Hennes & Mauritz har under de senaste åren etablerat sig väl i Kinas större städer där köpkraf-ten hos be-folkningen är högre.

GRAF 3: KINA: PENNINGPOLITISKA STYRMEDEL

GRAF 2: KINESISK DETALJHANDEL VS SHANGHAIBÖRSEN

7,5

9,5

11,5

13,5

15,5

17,5

19,5

21,5

4,0

4,5

5,0

5,5

6,0

6,5

7,0

7,5

8,0

2005 2010 2015

Styrränta (vänster axel) Reservkrav små banker (höger axel) Reservkrav stora banker (höger axel)

Källa: Macrobond

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

JAN-05 JAN-10 JAN-15

Kina detaljhandel, tillväxt Shanghai Composite index

Källa: Macrobond

Kinas regering och centralbank har utrymme för lättnader. Centralbanken sänkte den 25 augusti sina styrräntor med 25 bas-punkter och tog ned reservkraven för stora banker med 50 baspunkter.

Efter räntesänkningen ligger den ettåriga låneräntan på 4,60 procent och reservkraven för de flesta storbanker på 18 procent. I kombination med låg inflation ger det gott om ytterligare utrymme att sänka om så skulle behövas.

Stärkt förtroendeSänkningen av styrräntan och reservkrav, tillsammans med åtgärder för att stabilisera kapi-talmarknaderna, bör enligt vår me-ning stärka förtroendet för Kinas förmåga att hantera sin tillväxt. ”Devalveringen” i mitten av augusti har ökat nervositeten för att Kina har ambitioner att försvaga sin valuta ytterligare. Vi ser dock det som mindre troligt.

Effekterna av det kinesiska börs-fallet på nordiska bolag med stor andel av försäljningen i Kina bör därmed vara begränsade. De styrs snarare av ekonomiska fundamen-ta såsom bostads- och stads-byggnad (Kone), infrastruktur (ABB, Hexagon, Cargotec, Ericsson) och privatkonsumtion (Hennes & Mau-ritz, Autoliv, Amer Sports).

Baserat på var vi ser den bästa potentialen för en fortsatt god efter-frågan i Kina bedömer vi att Erics-son, Autoliv och Hennes & Mauritz har de bästa förutsättningarna i Kina på kort och medellång sikt.

EricssonEricsson genererar omkring 8 procent av sin omsättning i Kina, och vi bedömer att faktureringen i landet kommer att vara stabil till ökande under de komman-de kvartalen. Med digniteten av nationellt viktig infrastruktur fort-sätter utrullningen av mobilnät för 4G hos Kinas tre mobiloperatörer, utan hänsyn till en eventuellt vikande efterfrågan på mobila tjänster i landet.

AutolivAutoliv räknar med organisk intäktstillväxt i Kina under 2015, trots en nedgång i produktionen av personbilar och en något för-svagad marknadsandel hittills i år. Med bolagets breda närvaro bland de kinesiska tillverkarna av lätta fordon räknar vi med en stabil utveckling för Autoliv i Kina.

Hennes & MauritzHennes & Mauritz har under de senaste åren etablerat sig väl i Kinas större städer där köpkraften hos befolkningen är högre, och hämtar nu drygt 5 procent av försäljningen i landet genom 290 butiker och online. Med bolagets inriktning på de lägre prissegmen-ten är potentialen stor för att attrahera en betydande del av de kinesiska konsumenterna.

Ålandsbanken | Omvärldskommentarer

” Kina har en uttalad ambition att växla från tung industri till en större andel konsumtionsinriktad tillverkning”

För allt du bryr dig om

redan i 90 år

Har du något som är extra viktigt och speciellt för dig? Tillsammans fixar vi den bästa försäkringslösningen. Via Ålandsbanken kan du försäkra ditt hem och dina fordon. Du kan komplettera hemförsäkringen med valfria merskydd som olycksfallsförsäkring, sjukkostnadsförsäkring och djurförsäkring. Fråga mera om försäkringarna av din bankrådgivare.

Försäkringarna beviljas av Folksam Skadeförsäkring Ab.

10 Ålandsbanken | Östersjöprojektet

Östersjöprojektet

Ålandsbanken har länge arbetat med att bistå i olika former av arbete för miljön genom Miljökontot där ett belopp som motsvarar upp till 0,2 procent av kunder-nas depositioner på Miljökontot doneras som stöd till olika organisationer.

Vad är det som ni nu har utvecklat genom Östersjöprojektet?– Det har länge varit en självklarhet för Ålandsbanken att arbeta för en bättre miljö. I det arbetet är utvecklingen av Östersjöprojek-tet ett naturligt nästa steg där vi fokuserar våra insatser på miljön i Östersjön och mer aktivt arbetar för att öka både samarbeten mellan aktörer och kraften i de enskilda projekten.

Det låter som att ni tagit en mer aktiv roll? – Aktiva har vi varit länge, men rollen har blivit tydligare. Vi i ban-ken, precis som de flesta av våra kunder, har en mycket kärleksfull relation till Östersjön. Det kan vara genom stugan i skärgården, segelbåten eller det faktum att vi månar om att föra en sund miljö vidare till våra barn. I och med det har vi också ett naturligt stort nätverk som bryr sig om hur situationen utvecklas. För att på

– ett projekt som uppmuntrar till aktivitet för oss som är på, bredvid eller i Östersjön.

Under de senaste 18 åren har Ålandsbanken delat ut över 1 200 000 euro till olika miljöprojekt. Under 2015 har banken ytterligare utvecklat arbetet att stödja insatser med både kapital och kunskap genom Östersjöprojektet.

Vi träffar Anne-Maria Salonius, direktör för Affärsområdet Finland, för att få höra mer om bankens arbete och Östersjöprojektet.

JurynKarl-Johan Lehtinen, Miljöchef vid NEFCO (Nordiska miljöfinansierings-bolaget), Anne-Maria Salonius på Ålandsbanken, Seppo Knuuttila, specialforskare för havscentret vid Finlands miljöcentral (SYKE), Lotta Nummelin, vd för Östersjöfonden och Alf Norkko, professor i Östersjö-forskning på Tvärminne zoologiska station vid Helsingfors Universitet.

bästa sätt tillvarata det engagemang vi möter från både privat-personer och företag i och utanför banken ville vi skapa en öppen plattform för samarbete. Alla som har goda idéer kring hur situa-tionen i Östersjön kan förbättras är välkomna att bidra, både med kunskap och kapital. Av erfarenhet vet vi att ju fler som hjälps åt desto effektivare blir arbetet.

Ditt engagemang lyser igenom, är det verkligen en bankdirektörs jobb att rädda miljön?– Vi är många som hjälps åt, både på och utanför banken. Vi ser inte att vi har något egentligt alternativ. Vi måste hjälpas åt för att minska miljöbelastningen och öka Östersjöns möjligheter till återhämtning och vi gör det bäst genom kombinationen av samarbete och goda idéer. Mitt eget engagemang kommer nog främst från att jag älskar att vara på sjön och mår som bäst när jag får vara ute och segla. Lever man nära havet är det mycket naturligt att vilja värna om det.

Vad skiljer Östersjöprojektet från andra initiativ för en sundare havsmiljö?– Vi arbetar aktivt för att sammanföra goda idéer med möjlig-heten till genomförande. Det kan handla om allt från befintliga organisationers behov av stöd till skolklassens eller arbetsplat-sens lokala initiativ. Vanligast är behovet av finansiering, men vi upplever redan att även projektets möjlighet att sammanföra kunskap, erfarenhet och nätverk tillför stor nytta.

Vårt fokus ligger inte på att skilja oss från andra utan att sammanföra.

Hur går det till konkret om jag har en idé som behöver stöd?– Fram till den 30 september i år kunde du ansöka med ditt pro-jekt på balticproject.org. Där kunde du välja inom vilken kategori du ville ansöka om stöd samt beskriva projektet. Vi sammanstäl-ler samtliga ansökningar och väljer tillsammans med en expert-grupp ut 4–5 ansökningar som sedan publiceras för allmänheten, som kan rösta på projekten. Vinnarna får möjlighet till både finan-siering och andra former av stöd. Det arbetet påbörjas nu och kan följas på sociala medier.

Text: Mathias Wikström Foto: Viktor Fremling

Foto: Toby Maudsley

ÖstersjöprojektetHur ser juryn ut? Det måste vara en bra blandning?– Vi har lagt mycket kraft på att få till en samman-sättning som väl representerar olika kunnande och erfarenheter och är mycket stolta över att kunna pre-sentera en namnkunnig jury bestående av:

Karl-Johan Lehtinen, miljöchef vid NEFCO (Nord-iska miljöfinansieringsbolaget), Seppo Knuuttila, spe-cialforskare för havscentret vid Finlands miljöcentral (SYKE), Lotta Nummelin, vd för Östersjöfonden, och Alf Norkko, professor i Östersjöforskning på Tvärminne zoologiska station vid Helsingfors Universitet.

Jag ingår själv som representant för banken.

Hur mycket delar ni ut i kapital?– Juryn avgör efter noggrant övervägande de belopp som tilldelas respektive projekt. I år delar vi totalt ut upp till 330 000 euro.

Hur avgör juryn vem som ska få vad?– Juryn väljer ut de projekt och förslag som har störst potential att förbättra situationen i Östersjön. Bland annat bedöms bidragen utifrån följande kriterier:

• Direkt inverkan på förbättring av situationen i Östersjön.

• Idéns ekonomiska hållbarhet och inverkan på sysselsättning.

• Tidsplan för genomförande och kapitalbehov/oberoende/oavhängighet.

Kan vem som helst ansöka?– Absolut, vi har även en kategori för barn och skolor. Just nu sammanställer vi årets ansökningar men redan efter årsskiftet öppnar vi för nästa års ansök-ningar. Följ gärna projektet på Facebook för att hålla dig uppdaterad.

11

Anne-Maria SaloniusDirektör Ålandsbanken

Finland

Med Östersjöprojektet arbetar Ålandsbanken med samarbetspartners för att förverkliga goda idéer för Östersjön. Bland annat genom att driva frågan vid till exempel SuomiAreena.

Sanna Soininen – avdelningschef på Trafi,Esa Härmälä – vd för Forststyrelsen,Mari Pantsar-Kallio – direktör för SITRA

Niklas von Weymarn – direktör för Metsä Groups biofabriksprojekt i Äänekoski, Kimmo Mäki – vd för Helsingfors Hamn, Anne-Maria Salonius – Ålandsbanken Finland

Allas hjälp behövs

ÖSTERSJÖN ÄR ALLVARLIGT SJUK

Den varma och vindstilla högsommaren 2014 kunde ha blivit den perfekta sommaren som alla finländare drömmer om. Men speciellt i vår vackraste skärgård förstördes stäm-ningen totalt av den chockerande gröten av blågrönalger. Man kunde inte simma, utsikten och lukten i hamnvikarna var kväljande. Det var som en ond dröm, förutom att den var sann. I år har sommaren inte bjudit på samma väder men likväl ljuder larmen om algsituationen. Nedan beskri-ver vi vad som händer, varför det händer och hur vi alla kan hjälpas åt för att göra något åt det.

Text och foto: Eero Lehtinen

Ålandsbanken | Östersjöprojektet12

Paavo Kojonen – vd för Navidom, Juha Nurminen – ordförande för John Nurminens stiftelse, Airi Kulmala – projektkoordinator på MTK

Allas hjälp behövs

ÖSTERSJÖN ÄR ALLVARLIGT SJUK

Östersjöprojektet | Ålandsbanken

Alla är lika skyldiga. Under åren 2008–2013 släpptes i genomsnitt 3 900 ton fosfor ut från Finland årligen i Östersjön.

Glädjedödaren den blågröna algen Ungefär hälften av algmassan i Östersjön om somrarna är blågrönalger. Den blåa gröten bildas först då bakterierna dör, på havsytan syns algerna till en bör-jan som gulaktiga partiklar vars färg ändras åt det gröna hållet då partikelmassan blir tjockare. Cyanobakterierna, eller blågrönal-gerna som de också kallas, är ett symtom på den alltmer utbredda övergödningen av Östersjön, samt är anledningen till att vattnet blir grumligt och att de marina orga-nismerna utarmas. Levnadsvill-koren som Östersjön kan erbjuda håller på att förändras till omöjliga för alltfler växter och fiskarter.

Blågrönalger bildas av fosfor och kväveCyanobakterier behöver fosfat-fosfor samt kväve för att föröka sig. Det kväve som behövs tas ur kvävgas som det finns obegränsat av i atmosfären och som upplösts i vattnet. Näringsbelastningen och eutrofieringen av Östersjön börja-de accelerera redan på 1950-talet. Samtliga länder som gränsar till Östersjön bär skulden för denna ekologiska katastrof som utveck-lats i all tysthet. Avloppsvattnet från Östersjöns kuststäder ham-

nade under flera årtionden direkt i Östersjön utan att renas. Jordbru-ket och den ökade användningen av konstgödsel har bidragit till den ökade belastningen, liksom den explosionsartade ökningen av trafikmängden.

Minskad mängd syreEn fjärdedel av det kväve som blågrönalgerna behöver, serve-ras dem genom luftföroreningar. Fosfor hamnar i denna förödande ekvation till följd av utsläpp till vattendragen. Kvävebelast-ningen i Östersjön leder till ökad algproduktion och följderna blir syrefattiga djupvatten. Minskad mängd syre leder i sin tur till ökad fosforbelastning, vilket skapar skrämmande goda odlingsförhål-landen för blågrönalgerna. För att få stopp på blågrönalgerna krävs en betydande nedskärning av dess två ”råmaterial”, kväve och fosfor, i vår miljö.

Alla är vi ansvarigaI diskussionerna om Östersjön finns det inte ett enda land som kan skjuta över ansvaret på någon annans axlar. Alla är lika skyldiga. Under åren 2008–2013 släpptes i genomsnitt 3 900 ton fosfor ut från Finland årligen i Östersjön, det vill säga knappt ett kilo per invånare. 95 % av den här fosfor-belastningen nådde havet via våra åar och älvar, resten via direkta punktkällor såsom avloppsvatten från samhällen samt utsläpp från industrier och fiskodlingar. De fin-ländska direkta punktbelastning-arna har minskat med mer än 70 % från nivån år 1990, då Finlands andel av fosforbelastningen i Öst-ersjön idag ligger kring 10 %.

Jordbruket den största enskilda belastningskällanNäringsbelastningen varierar beroende på väderförhållanden. Under regniga år bär åar och älvar med sig mer näringsämnen till ha-vet och varma vintrar leder till att mer näringsämnen rinner ut

14 Ålandsbanken | Östersjöprojektet

i vattendragen. Största delen av fosforbelastningen i Öster-

sjön härstammar från jordbruket. Fördelning enligt ursprung varierar beroende på havsregion. Även kring våra egna kustområden ut-gör jordbruket den största enskilda belastningskällan, och majoriteten härstammar från Skärgårdshavets avrinningsområden. De tätbe-folkade kustområdena och dess industrier kring Finska viken utgör områdets näst största fosforkälla, medan fiskodlingarna i Skärgårds-havet utöver den spridda bebyg-gelsen utgör den största källan till belastning näst efter jordbruket. Bottniska viken belastas å sin sida av avrinningsområdets viktiga industri, skogsbruket.

82 000 ton kväve85 % av kvävebelastningen i Öst-ersjön hamnar i havet via åar och älvar. Luftnedfall och punktbe-lastning står för resten. Finlands kväveutsläpp åren 2008–2013 ger ett årligt genomsnitt på 82 000 ton, vilket är ungefär 15 kilo per invånare per år. Finland bär ansvar för ca 11 % av kväveut-släppen i hela Östersjöområdet.

Mängden kväve som hamnar i Östersjön från Finland har hållits mer eller mindre på en oförändrad nivå trots punktvisa minskningar i belastningen. Kvävebelastningen härstammar förutom från jord-bruket och samhället även från industrin, skogsbruket och den glesa bebyggelsen. Fiskodling och torvproduktion har dessutom del i Östersjöns kvävebelastning.

Polen toppar belastningslistanMen även Finland får en allvarlig varning.

Vid en undersökning där man jämförde fosfor- och kväve- belastningen från nio länder kring Östersjön, toppar Polen den mörka statistiken. Polens totala mängd fosforutsläpp är nästan lika stor som Finlands, Sveriges och Ryss-lands gemensamma belastning. Även då det kommer till kväve ligger Polen överst på listan med en totalmängd på över 150 000 ton. För Finlands del blir listan mer pinsam då man ställer belastning-en i förhållande till invånarantal. Detta trots att Finland och Sverige har längre kustlinjer som gränsar till Östersjön än de övriga länder-

na. Finland har således mycket att göra på hemmaplan innan det finns anledning att hytta med fingret mot grannländerna. Och med tanke på att det tar 25–30 år för vattnet i Östersjön att bytas ut, är den önskade förändringen i det avseendet resultatet av en lång och långsam process. En försäm-ring av situationen i någon form bör emellertid stoppas till varje pris och så snabbt som möjligt.

Saltpulsen vintern 2014–2015I medlet av februari då Finlands miljöcentrals forskningsfartyg Aranda återvände från vinterns observationsresa, medförde hon både bra och dåliga nyheter. De goda nyheterna baserade sig framför allt på den tursamma saltpulsen, som intensifierades tack vare vinterstormarna och medförde mycket salt och syrerikt vatten från Nordsjön till Östersjön. Vid tiden för Arandas forsknings-resa i slutet av januari hade pulsen framskridit en sträcka på ca 200 kilometer i södra Östersjön. ”Pul-sens inverkan på den djupa hu-vudbassängen och läget i Finska viken kommer att märkas först

Polen värsta källan till be-lastning, men även Finland får en allvarlig varning.

Fakta om blågrönalger: Blågrönalger eller cyanobakterier kan leva som enskilda bakterier eller bilda kedjeliknan-de partikelansamlingar. Även om blågrönalger till sin struktur inte är alger, kan de precis som växter assimilera och producera syre.

För att blomning av blågrönalger ska uppstå behövs fosfatfosfor från vatten samt kväve från atmosfären.

Blågrönalger trivs i sol och värme över 15 grader.

Blågrönalgerna går från gulaktiga partiklar till att bilda en grönaktig gröt som slutligen blir en blåaktig stinkande massa på stränderna.

Det finns vissa giftiga arter av blågrönalger som kan vara skadliga för levern och centrala nervsystemet. Samma art kan till och med förekomma både som giftiga och icke-giftiga.

Var och en bör ta i beaktande att där det förekommer stora mängder av blågrönalger är sannolikheten stor för att de kan vara giftiga.

För djur, såsom hundar och kor, kan giftiga blågrönalger vara dödliga.

Typiska symtom hos människor som utsatts för blågrönalger är hudreaktioner, ögonsym-tom, huvudvärk, diarré och allmänt illamående.

Östersjöprojektet | Ålandsbanken

senare”, sammanfattar Arandas expeditionsledare Juha Flinkman. Syrehalten i Finska viken har tack vare omblandning blivit mycket bättre jämfört med förra somma-ren och hösten, men är trots det sämre än vintern 2013–2014.

Belastningen kan stoppasÖstersjöns interna belastning kan stoppas så fort djupen får tillräckligt med syrerikt vatten. Men vinterstormarna medförde att det syrefria och mycket nä-ringsrika djupvattnet blandades med ytskiktet, vilket på kort sikt orsakar en försämring av tillstån-det och denna sommar förut-spåddes till och med kraftigare blomningar av blågröna alger än förra sommaren.

Saltpulsens effekter positivaStyrelseordförande för John Nurminens Stiftelse och sjöfarts-råd Juha Nurminen kommente-rade vinterns forskningsresultat: ”Saltpulsens långsiktiga effekter är mycket positiva. Det nu rådande tillfälliga läget och dess inverkan på den kommande sommaren är dock svårare att uppskatta, det finns en risk att vi tar ett steg bakåt. Nu är det viktigt att komma ihåg att det allmänna tillståndet i Finska viken har under de senaste 6–7 åren re-dan utvecklats i rätt riktning och att den nuvarande fosfortoppen är ett tillfälligt fenomen. För östra Finska vikens del kan vi endast göra en gissning om det kommer att ske en tillfällig försämring av fjolsom-marens fina situation eller inte.”

Ingen kan göra allt men alla kan göra något.

1. Minska konsumtionen av vatten. Med avloppsvattnet kommer stora mängder näringsämnen ut i havet.

2. Tvätta mattorna på torra land. Se till att tvättvattnet inte rinner ut i havet.

3. Använd miljövänliga tvättmedel, som t.ex. tallsåpa och ättika. Undvik tvättmedel som innehåller fosfater eller syntetiska tensider.

4. Gödsla trädgården sparsamt. Föredra naturligt gödsel.

5. Föredra närproducerad mat och säsong-ens produkter.

6. Ät endast hållbara fiskarter. Välj till exempel inhemsk abborre, gädda eller strömming samt MSC-märkt (Marine Stewardship Council) fisk.

7. Reglera, släck och använd grön el. Knäpp alltid av onödiga elapparater, då du lämnar ett rum. Köp endast energisnåla elapparater. Stöd förnybara energiformer och köp grön el.

8. Förbruka mindre och återvinn mera. Då avfallsmängden minskar, minskar också belastningen på vattendragen.

9. Sortera avfallet rätt och kompostera. Se till att problemavfall kommer till rätt plats.

10. Semestra nära. Att flyga bidrar till den globala uppvärmningen.

Alltså – genom sunda och förnuftiga val i vardagen kan var och en av oss, utan större uppoffringar, dra sitt strå till stacken om vi så vill.

Källor: Finlands miljöcentral SYKE, John Nurminens Stiftelse

I broschyren ”Tips för skydd av Östersjön” som ges ut av Östersjökommunikatörerna hittas förslag på hur man kan påverka.

Tio tips för skydd av Östersjön

Den tursamma saltpulsen, som intensifie-rades tack vare vinterstormar-na medförde mycket salt och syrerikt vatten från Nordsjön till Östersjön.

16 Ålandsbanken | Kapitalförvaltning

Ålandsbankens CIO, Stefan Gothenby, är försiktig till aktier på längre sikt. Med låga räntor blir det därför extra viktigt att allokeringen mellan olika tillgångar blir rätt för att få en bra värdetillväxt. Här kan du läsa mer om hur banken förvaltar dina pengar.

B örserna har fallit en tid, är det dags att köpa aktier nu? – Ja, på kort sikt kanske fram emot

jultider kan aktier visa upp en fin avkastning. Fortsatt stöd från centralbankernas expansiva penningpolitik och låga räntor gör att investerarna kan komma tillbaka till aktiemarknaderna igen. På längre sikt är värderingen på börserna utmanande och indikerar en förväntan om en stark ekonomisk utveckling. I kombination med stora skulder och osäkra ekonomiska utsikter i många länder är vi därför försiktigt inställda till aktier på längre sikt.

Då föredrar du räntebärande placeringar?– Jag föredrar räntebärande place-ringar med kort löptid. Statsobliga-tioner med längre löptider ger för låg ränta enligt vår bedömning och lock-ar inte i rådande marknadsklimat.

Det låter lite dystert, finns det några ljusglimtar? – Ja, i USA har vi en återhämtning i konjunkturen. De amerikanska hushållen har fått det bättre och arbetsmarknaden utvecklas positivt. Dock stundar ett skifte i penningpolitiken som bland annat för med sig en starkare dollar och det begränsar möjligheterna till kursuppgångar på Wall Street.

Vilka börser kan då locka?– En försvagad euro innebär att europeiska bolag får en ökad konkurrenskraft. Därför är vi mer positiva till börserna i Europa i jäm-förelse med amerikanska aktier eller tillväxtmarknader som Kina. Norden ser också bra ut. Vår analys visar på att det i till exempel Finland och Sverige finns många intressanta bolag med goda vinstutsikter.

Din syn på marknaderna är intressant. Vad innebär det för mina fonder och min förvaltning på Ålandsbanken?– I dessa tider tycker jag att det är viktigt att fokusera på att försöka bevara kapitalet. I våra fonder och

I dessa tider tycker jag att det är viktigt att fokusera på att försöka bevara kapi-talet.

Text: Per Sommerlou Foto: Viktor Fremling

Stefan Gothenby

”FOKUS PÅ ATT BEVARA KAPITALET”Stefan Gothenby:

17

kunders portföljer innebär det en lägre andel aktier än normalt. Det gäller också statsobligationer. Istället placerar vi mer i räntepap-per med kort löptid och vissa typer av företagsobligationer som kan öka på avkastningen. Vi har också valt ut alternativa fonder som vi bedömer är mer stabila och som har chansen att skapa avkastning i rådande marknadsklimat.

Vad gör du om oron tilltar i världen?– För det första kan vi jobba med allokeringen och sänka andelen aktier ytterligare och öka den räntebärande exponeringen. När vi använder fonder kan vi välja såda-na med lägre risknivåer. Slutligen finns det i vissa fall möjlighet att använda derivat som skydd för kursfall.

Hur kommer ni fram till Ålandsbankens marknadssyn?– Det vi kallar marknadsutblicken tas fram av kapitalförvaltningen (läs mer om Markandsutblicken på sidan 18). Vi är där ett team som arbetar med ett analytiskt ramverk som heter FMQ.

Vad är det?– Första bokstaven F står för fundamental bolagsanalys som vinstutveckling. M:et avser makroanalys som till exempel inflation och tillväxt. Q kommer från engelskans quantitative och med det menar vi matematisk analys av olika historiska sam-band (du kan läsa mer om den kvantitativa analysen på sidan 18). Tillsammans får vi en bred bedömning av de faktorer som driver aktie- och räntemarknader-na. Det ger oss möjlighet att ha

” Jag tror på att vara disciplinerad och att vi är konsekventa i alla delar av vår förvaltning. Men mycket viktigt för oss är den makroekonomiska utvecklingen och att förstå var i konjunkturcykeln vi befinner oss.”

en bra uppfattning om vad som händer i världen.

Vad är viktigast? – Jag tror på att vara disciplinerad och att vi är konsekventa i alla delar av vår förvaltning. Men mycket vik-tigt för oss är den makroekonomis-ka utvecklingen och att förstå var i konjunkturcykeln vi befinner oss.

Varför då?– Den ger oss kompassrikt-ningen på längre sikt samt styr våra beslut om allokeringen och vilka risker vi vill ta. Om det ska vara mer eller mindre aktier eller räntebärande placeringar är något som vi analyserar och tar beslut om fortlöpande. Det är speciellt viktigt nu givet med utsikter till låg avkastning både på aktie- och räntemarknaderna.

Går det ändå att skapa en bra värdetillväxt?– Vår målsättning är att våra fon-der och portföljer inte ska falla så mycket vid kursfall på aktiemark-naderna. Att jobba med att bevara kapital vid svaga börser ger oss möjlighet att över tid skapa bra avkastning till våra kunder.

Varför är det en bra förvaltningsfilosofi?– De flesta av våra kunder, som till exempel entreprenörer, vill ha en trygg förvaltning av sitt kapital. De förstår att vi kan skapa värde i uppgång men också att det inte är så viktigt att exakt pricka in topparna när börserna rusar i höjden. För att skapa långsiktig värdetillväxt är det istället viktigare att undvika onödiga risker som att falla med ner till börsbottnarna.

Kapitalförvaltning | Ålandsbanken

”FOKUS PÅ ATT BEVARA KAPITALET”

18 Ålandsbanken | Kapitalförvaltning

MarknadsutblickenVill du veta hur Ålandsbanken ser på olika markna-der och vad som händer med förvaltningen av ditt kapital? Då är du välkommen att prenumerera på vår Marknadsutblick!

Det är viktigt att du som kund kän-ner dig trygg och har förståelse för vår förvaltning. Det ska klart framgå hur vi tänker. Därför publicerar vi två gånger i månaden det vi kallar Marknadsutblicken. Där kan du läsa om Ålandsbankens analyser och slutsatser om aktier och räntor och vad som händer i våra kunders portföljer och fonder.

Marknadsutblicken ska vara lätt att förstå. Den är därför lik en väderprog-nos fast med sex månaders horisont. De områden vi gillar mest kommer att ha en skinande sol medan oroliga om-råden symboliseras av åskmoln.

Marknadsutblicken består av tre delar: allokering, aktier och räntor.

Allokeringen visar vilken fördelning mellan aktier och räntor som vi bedömer är bäst nu. Vårt utgångs-läge är 50 procent aktier och 50 pro-cent räntor (men som kund kan du självklart ha en annan fördelning beroende på din riskaptit). När vi tror att det finns risk för svaga börser så kommer andelen aktier att minska till förmån för räntor eller tvärtom. För tillfället har vi en aktie-andel på 45 procent och 55 procent räntor eftersom vi bedömer att börserna är högt värderade (läs mer på sidan 16 i intervjun med Ålands-bankens CIO Stefan Gothenby som

bland annat handlar om analysen bakom Marknadsutblicken).

Aktier är uppdelade i de fyra hu-vudregioner där vi är aktiva: Norden, Europa, USA och Tillväxtmarknader. Tillsammans utgör dessa markna-der grunden i vår aktieförvaltning och är, tycker vi, lämpliga för att skapa en balanserad värdetillväxt bland aktier.

Räntor är uppdelade i två huvud-grupper. Den första är långa och korta räntor som huvudsakligen är statsobligationer och penningmark-nadsinstrument. Den andra gruppen består dels av det vi kallar säkra krediter, vilket är lån till bolag med hög kreditvärdighet, dels av risk-

fyllda krediter som ger högre ränta men är lån till bolag med större risk för konkurs.

Var lyser solen idag? Det är främst över korta räntor samt börserna i Europa och Norden. För långa räntor ser vi däremot åskmoln borta vid horison-ten och samman-

taget är investeringsklimatet lite mörkt.

Tycker du detta är intressant? Kontakta i så fall ditt bankkontor eller din rådgivare för att prenume-rera på Ålandsbankens Marknads-utblick!

Med matematik och statistik blir det lättare att förutspå framtiden. Ålandsbankens expert Eric Berglund berät-tar hur man med kvantitativ analys tar klokare inves-teringsbeslut i fonder och kundportföljer.

” KVANTEN HAR INGA KÄNSLOR”

Vad är kvantitativ analys?Kvantitativ analys, eller kvanten som vi i teamet kallar det, handlar om att med hjälp av matematiska modeller och statistiska samband analysera aktie- och räntemark-naderna.

Det låter avancerat?Ja, i viss mån, men det är egentligen inte så komplicerat. Vi undviker onödigt komplicerade modeller och arbetar heller inte med hemliga lådor som automatiskt tar positioner. Vi försöker istället använda enkla relevanta analysmodeller som brukar fungera oavsett klimat på finansmarkna-derna. Den sortens kvantitativ analys blir ett bra stöd för oss i förvaltningen av till exempel våra Premiumfonder och kunders portföljer.

Stöd på vilket sätt?Utifrån historiska samband finns möjlig-heten att bättre förutspå utvecklingen av olika tillgångar samt identifiera attraktiva tillgångar. Detta sker till exempel genom att vi försöker identifiera extrema prisrörel-ser samt ovanligt högt eller lågt värderade tillgångar.

Hur fungerar det?Man skulle kunna säga att kvanten saknar känslor. Den ger signaler och idéer på ett systematiskt sätt. Det ger oss möjligheten att mer objektivt analysera marknader och

Text: Per Sommerlou Foto: Viktor Fremling

Kapitalförvaltning | Ålandsbanken 19

Man skullekunna säga attkvanten saknarkänslor. Denger signaler ochidéer på ettsystematiskt sätt.

händelser. Det innebär att vi kan använda kvanten för att utmana vår marknadssyn och på så sätt ta klokare och bättre under-byggda investeringsbeslut. Hur använder ni kvanten i förvaltningen?Kvanten är en viktig del i analysen inom samtliga tillgångsslag. Men all vår förvalt-ning bygger också på fundamentala och makroekonomiska analyser och beroende på förvaltningsinriktning och marknads-klimat viktas dessa tre analyser lite olika. Kvanten spelar dock en stor roll i beslutet om allokeringen, det vill säga valet av olika tillgångsslag. Den är också viktig för att på ett strukturerat sätt generera idéer för att till exempel hitta sektorer eller enskilda aktier som sticker ut på börserna.

Finns det någon analys som är extra viktig?Ja, vi följer noga modeller som analyserar investerarnas riskaptit och stämningsläget på marknaden. Detta för att försöka få bättre timing i våra köp- eller säljbeslut.

Har du exempel på en sådan modell?För att identifiera extrema situationer på börserna använder vi en modell som ana-lyserar avkastningen för säkrare tillgångar som statsobligationer jämfört med mer riskfyllda, som aktier. Starka signaler från den här modellen indikerar att en snabb vändning i marknaden är trolig. Att analy-sera skillnaden i avkastning mellan olika sektorer på börserna är en annan modell som vi använder mycket. Den visar vilken typ av ekonomiskt klimat marknaden prisar in. Kan jag som kund se era kvantitativt drivna investeringsbeslut?Ja, som exempel fick vi under sommaren starka signaler på att börserna var över-värderade samt att investerares riskaptit nått extrema nivåer. Kvanten var en viktig

” KVANTEN HAR INGA KÄNSLOR”

Eric Berglund

del i beslutet om att i samtliga fonder och portföljer byta till mer defensiva positioner och ha en större andel likvida medel.

Vad säger kvanten nu?Efter den senaste tidens kursnedgångar

ger kvanten på kort sikt inte lika tydliga signaler. När vi väger in den fundamentala och makroekonomiska analysen pekar dock mycket åt samma håll – att man på längre sikt bör vara försiktig med aktie-marknaden.

20 Ålandsbanken | Kundintervju

Samtidigt som den finländska exportin-dustrin fortsätter att segla i motvind stävar båttillverkaren Botnia

Marin stabilt framåt i den inter-nationella konkurrensens hårda sjögång. Vid rodret står Johan Carpelan, företagets grundare, och ännu för en tid framöver dess verkställande direktör. Företaget, som han och hustrun Britt-Marie grundade 1976, och som de driver tillsammans med sonen Robert, har i dag specialiserat sig på tunga så kallade walkaround-båtar.

Botnia Marins båtar går under namnet Targa och de har kommit att sätta något av en standard

i sin klass och är kända världen över. Targabåtarna är uppskattade såväl bland civila användare som bland båttransportföretag och myndigheter inte minst tack vare sin mycket goda sjöduglighet. Det är inte för inte som Targa mark-nadsförs som ”The 4x4 of the Seas”.

Familjeföretaget som investerar och utvidgarDå de flesta andra företag tycks skära ner har Botnia Marin gått in för investeringar.

– I mars i år köpte vi upp granntomten och dess 4 300 m2 stora industrihall, berättar Johan Carpelan där vi står utanför Botnia

Mitt i den ekonomiska krisens mörker lyser små ljuspunkter av framgång upp landets mörka ex-portstatistik. En sådan ljuspunkt är det österbottniska företaget Botnia Marin, med produktion i Malax och Nykarleby.Text och Foto: Ari Sundberg

Marins anläggningar vid Indu-strivägen i Malax en solig dag i augusti.

En utvidgning av den exis-terande fabriken på 16 000 m2 hade planerats en längre tid på den redan trånga tomten. Men då företaget på granntomten i fjol flyttade sin verksamhet till annan ort tog Botnia Marin vara på tillfället och köpte anläggning-en på andra sidan staketet. Strax innan hade även den 185 personer starka arbetsstyrkan utökats med fem nyanställda medarbetare.

Och visst behövs de nya kvadratmetrarna. Inte enbart för att Targa säljer hyfsat bra och det därför behövs mer yta för utökad

Då de flesta andra företag tycks skära ner har Botnia Ma-rin gått in för investeringar.

Targa, the 4x4 of the Seas

Från juniorjollar till före- gångare inom båtbranschen

21Kundintervju | Ålandsbanken

produktion, utan också för att de befintliga utrymmena helt enkelt är väldigt trånga, och har varit det länge.

– Fast detta med att det är lite trångt i fabriken har haft den för-delen att personalen har haft lätt att kommunicera med varandra. Men rationalitet och effektivitet fordrar utrymme, konstaterar Carpelan.

Utvidgningen kommer dock knappast att minska på kommu-nikationen. Botnia Marin är ett familjeägt företag där avståndet mellan ledning, administration och arbetarna på verkstadsgolvet aldrig varit speciellt långt. Det har mycket att göra med Johan Car-

pelans inställning till sin personal. De är hans viktigaste tillgång.

– Vi har alltid försökt hålla i vår personal, även under svåra tider. Vi undviker uppsägningar, och försöker klara oss med kor-tare permitteringar då det kärvar i försäljningen. Hittills har det varit en fungerande strategi, säger Carpelan och konstaterar att den inställningen hos arbetsgivaren skapat en lojalitet och förståelse hos personalen.

– Vi har mycket liten persona-lomsättning, och vi har redan flera andra generationens båttillverkare anställda. Vi har många anställda som jobbat hos oss i 25–30 år.

Och personalens lojalitet mot företaget och arbetet är viktig för Botnia Marin där kvaliteten i hantverket är den kanske mest betydelsefulla konkurrensfördelen. En Targa tillverkas alltid enligt beställarens specialönskemål, in i minsta detalj. Därför strävar också Botnia Marin efter att koncentrera alla delmoment i såväl planering som produktion till det egna företaget.

– Det vi tar in från utomståen-de tillverkare är tekniken, såsom motorer, navigationsutrustning och rostfria delar. Men tillverk-ningen av själva båten och dess inredning samt monteringen av utrustningen sköter vi själv. Det innebär att vi kan övervaka kva-liteten i varje detalj. Därför är det viktigt att vi har erfaren personal

som kan våra båtar utan och innan.

– Tillverkningen av en Targa innebär en hel del manuellt arbete och det är något vi värnar om, speciellt eftersom vi erbjuder kun-den individuella lösningar. Friheten i arbetet kombinerat med perso-nalens kompetens och erfarenhet gör att det finns utrymme för improvisation.

Segling i blodetJohan Carpelan föddes i sep-tember 1945 i Jakobstad. Han konstaterar lite skämtsamt att det var exakt nio månader efter den finländska arméns hemförlovning från fortsättningskriget.

– Min pappa var tandläkare och mamma hemmafru. Själv funderade jag också en tid på att bli tandläkare. Jag tyckte att det skulle vara ett bra yrke eftersom tandläkare kunde ta sig mycket fri-tid, säger han med glimten i ögat.

Hans far var seglare och där-med föll det sig naturligt även för Johan att bli intresserad av båtar.

– Jag började segla redan som liten. Vi bodde mitt emot segelföreningen och jag fick vara gast åt olika killar med segelbåt.

Men det var inte bara segel-båtar som intresserade. Johan Carpelan var tidigt en ivrig och företagsam man med många intressen.

– Jag har alltid varit intres-serad av teknik. Och så var det ishockey, och det var korgboll och det var scouting och en mängd an-dra hobbyn som slukade all min tid.

Han säger att han är tidsop-timist och att han i ungdomen kanske hade lite svårt för att inse att han omöjligt kunde hinna göra allt det han intresserade sig för. Skolarbetet blev därför lidande. För att få sin studentexamen fixad insåg han till slut att han måste få lite avstånd till hemstaden. Därför beslöt han sig för att lämna hemortens lockelser och slutföra gymnasiet i Svenska Privatskolan i Uleåborg.

– Där hade de en karismatisk rektor vid namn Greta Wet-terstrand. Hon gjorde klart för

Vi har alltid försökt hålla i vår personal, även under svåra tider. Vi undviker uppsägningar, och försöker klara oss med kortare permit-teringarFrån juniorjollar till före-

gångare inom båtbranschen

22 Ålandsbanken | Kundintervju

mig att det är bara jag själv som kan se till att jag blir student.

Det konstaterandet tog skruv. Carpelan fick sin studentexamen och styrde sedan kosan till Åbo och Handelshögskolan.

– Somrarna tillbringade jag sedan i Jakobstad där jag jobba-de på Nautor, som då var ett rela-tivt nytt företag. Tack vare Nautor fanns båtbyggandet liksom i luften i Jakobstad.

Och båtbyggarluften var smittosam, speciellt för en ung man med entreprenörsanda. Inte undra på att Carpelan snart nog satte igång sitt eget båtbyggeri. Med den nyfunna flickvännen, företagardottern Britt-Marie, som assistent började han 1971 tillver-ka juniorsegeljollen Flipper medan han ännu studerade.

Båtbyggande på heltid Med en färsk ekonomexamen på fickan fick Carpelan 1973 anställ-ning hos båttillverkaren Artekno i Tammerfors där han kom att axla ett flertal roller under drygt tre års tid. Bland annat utvecklade och sålde han H-båten och ett par andra segelbåtsmodeller. Utöver Artekno tillverkade två andra företag i Finland och två i utlandet

entypsbåten H-båten. Det blev en god lärdom i vad konkurrens innebär konstaterar Carpelan.

En åländsk konkurrerande H-båtstillverkare, Scanboat, drabbades av en eldsvåda kring nyår 1976. Carpelans arbetsgivare ville inte köpa bort återstoden från branden.

– Ett par månader senare köpte jag formarna och en del annat som klarat branden. Vi skickade brev till 20 kommuner runt om i Finland och från Malax kom svar om att det fanns en industrihall som kommunen var beredd att köpa och renovera för ändamålet. Läget var bra, nära en större stad och nära en flygplats och kommunen var beredd att satsa på oss, så valet var enkelt.

Inledningsvis hade den ny-grundade båtfabriken Botnia Marin problem med personalrekryte-ringen trots att man i fastigheten tidigare haft glasfibertillverkning.

– Det fanns ingen som kunde hantverket så vi började med att tillverka en mindre motorbåt för att lära upp de anställda i lami-neringsteknik. Jag hade ju min erfarenhet från studietiden, med Flipper-jollen. Motorbåten Botnia 23 blev snabbt andra huvudpro-

dukt vid sidan om H-båten.Ett antal mindre och större

båtmodeller har genom åren passerat genom produktionslinjen, vissa mer framgångsrika än an-dra. En mindre lyckad båtmodell, Mini Racer, hade Carpelan stående utanför sitt kontorsfönster i tre år, som en påminnelse om att inte ge sig in på sådant man inte vet eller kan något om.

Båtmodellen Targa dök upp i sinnebilden första gången år 1980, då Carpelan såg den på en båtmässa i Helsingfors. Båten tillverkades av ett varv i Kalajoki som gick i konkurs ett par år senare. Året efter fick Carpelan nys om att båtens formar var till salu och år 1984 kunde den första Targan, Targa 25, tillverkad av Botnia Marin sjösättas.

Den tidigare ägarens mark-nadsföringsinsatser var till stor nytta då Botnia Marin lanserade sin utvecklade variant av Targa 25.

– Vi startade Botnia Marin 1976 helt och hållet med tanke på export och det har hållit, i medeltal har ca 85 % exporterats. När vi började med H-båten satte vi som ett utopistiskt mål att tillverka 1 000 exemplar. År 2004 hade vi tillverkat 1 005 och då slutade vi med den efter att Botnia H-båten under ett flertal år varit den överlägset mest framgångsrika H-båten.

I det skedet hade Botnia Marin redan klarat sig genom flera motgångar och svackor.– År 1991 var ett katastrofår för hela finska ekonomin och speciellt för båtbranschen. Jag hade varit försiktig, kanske tack vare mina Hankenstudier, med valutalån, vilket många andra företag hade som barlast, och när nedgången började 1990 hade vi ännu bra med beställningar. Så krisen slog mot oss med viss fördröjning.

Mitt under krisen började bola-get utveckla Targa 27, som hösten 1991 lanserades i Hamburg.

– Vi sålde sex båtar, H-båten fick nytändning och lågkonjunktu-ren var över för Botnia Marins del.

– Tack vare Targa 25, den 1989 utvecklade Targa 29 och den

Köpte formar från Scanboat som drabbats av en eldsvåda kring nyår 1976

Johan Carpelan i monteringshallensom snart utökas med 16 000 m2

23Kundintervju | Ålandsbanken

nya Targa 27 klarade vi oss ge-nom krisen med enbart permitte-ringar. Sedan gick det 17 år innan det blev aktuellt att förhandla om permitteringar följande gång.

Sedan den första Targan har sortimentet breddats till att omfatta sju olika varianter, där Targa 44 är den största. Typnum-ret skvallrar om farkostens längd mätt i fot. De olika modellerna har dessutom uppdaterats och i många fall totalförnyats.

– Som bäst håller vi på att utveckla en ny modell, Targa 30.

Targa – en föregångare i båtbranschen Targa säljs i dag över hela världen. I fabriken i Malax stod i augus-ti båtar som bland annat ska levereras till gränsbevakningen i Schweiz. En stor del av kunderna är privatpersoner som söker en båt som kan tas långt ut på havet och inte sällan är det personer i högre inkomstklasser. Men en betydande andel av båtarna går till yrkesanvändning.

– Londonpolisen använder Targa på Themsen, och den tjeckiska polisen använder Targa på Donau. Grönland är en intres-sant marknad där Targa blivit ett begrepp. Där är Targa en av de få båtar som lyckats få alla de certifi-kat som krävs för att en båt ska få användas för persontransport i de farliga vattnen. Den enda mark-nad vi inte gett oss in på är USA, den är så stor att vi knappast har kapacitet att leverara, ifall vi skulle ha rejäl framgång.

Targa är en föregångare i sin nisch och allt fler konkurrenter har börjat ta efter.– De använder bland annat styling och våra säljargument. Men vi ska hålla så hög kvalitet på material och utförande att det blir jobbigt för dem att hänga med. De som kör efter oss ska helt enkelt inte hinna köra förbi.

Carpelan berättar att företaget får mycket feedback från använ-darna, bland annat ”världens bästa båt”-försäkringar och reseberät-telser.

– Vi har fått historier om folk som åkt genom Europa från Frankrike till Svarta havet och Istanbul och andra som gjort långresor från norra Norge till Spetsbergen och från Island till Grönland. Det känns fint att höra.

Men även om det för tillfället går bra för Botnia Marin är Johan Carpelan fullt medveten om att vindarna snabbt kan vända.

– År 2008 föll bottnen ur båtindustrin globalt. Här i Finland klarade vi oss förvånansvärt bra men till exempel flera norska båttillverkare flyttade till Polen där staten ger rundhänta subventioner samtidigt som lönenivån ligger på 30 % av vår. I Italien var nedgång-en hela 90 % på några år. Här på Botnia Marin tror vi att så länge vi klarar av att hålla den höga kvaliteten och vara effektiva, så är läget bra.

Och med en toppmodern och utvidgad fabrik i Malax och en enhet i Nykarleby som ytterligare moderniserades så sent som i år kan man anta att Botnia Marin tror på sin framtid.

Generationsskifte Johan Carpelan fyller i år 70 och kommer snart att överlåta företa-gets skötsel åt sonen Robert.

– Men jag kommer nog säkert

att gå här och sparka i däcken även efter det, säger han och skrattar skämtsamt.

Även dottern Martina, som är utbildad designer från Konstind-ustriella högskolan, gör jobb för familjeföretaget.

Det är ändå livskamraten, hustrun Britt-Marie som får de varmaste tacken.

– Hon har varit en klippa, både för företaget, för hemmet och det sociala livet. Hon höll ordning då jag ibland överilade mig och ville rusa vidare allt för snabbt.

Han säger att han många gånger funderat över vad det är som gör att man blir företagare och tar steget ut i det osäkra.

– Man ska nog vara optimist, lite galen och ha en vision. Man ska ha en vilja att göra något mera eller annorlunda än kompisen. Man ska vara orädd.

Carpelan ställer sig frågande till att företagsamhet är något som allt flera borde läras till.– Det är inte alla som har den rätta geisten och det kan skapa problem för dem om de miss-lyckas. Företagaren som person måste vara orädd och ha den vet-skapen om sig själv att han eller hon klarar av att stiga upp efter motgångar.

Johan Carpelan fyller i år 70 och kommer snart att över-låta företagets skötsel åt sonen Robert.

– Londonpolisen använder Targa på Themsen, och den tjeckiska polisen använder Targa på Donau.

AKTUELLA SKATTETEMAN FÖR PLACERARE

Under de senaste åren har skattesatsen för kapitalinkomster höjts i flera omgångar och progressionen har stramats åt. Kapitalinkomstbeskattningen är för tillfället graderad enligt följande: 30 % upp till 30 000 euro och 33 % för den överskridande delen. Därtill har man i dividendskattemodellen gjort skatteåtstramande ändringar. Det är därmed ingen överraskning att investerarnas intresse för vissa placeringsprodukter, så som placeringsfonder och försäkringar, har ökat.

Då beskattningen av ägaren har stramats åt och företagets skatt sänkts till 20 %, har skillnaden mellan beskattningen av ett aktiebolags och en privatpersons

beskattning ökat märkbart under de senaste åren. Utöver att beskattningen uppmuntrar aktiva placerare att finna skatteeffektiva lös-ningar, där beskattningen inte är ett hinder att realisera vinsterna, så har alternativet att flytta över en privatpersons placeringsverksamhet till ett aktiebolag blivit allt mer lockande. Då bör man observera de administrativa skyldighe-terna som ett aktiebolag för med sig, samt hur skatteeffektivt tillgångarna i varje enskilt fall kan överföras från bolaget till aktieägaren.

Regeringsprogrammets skattelinjeEnligt statsminister Sipiläs regeringsprogram

har man under den här valperioden som viktigaste mål inom beskattningen att sporra bl.a. arbete, företagande och sysselsättning, risktagning, ägande, investering och placering. Det är inte meningen att höja den totala skat-tegraden under valperioden. Högst sannolikt kommer dock inte kapitalinkomstskattesat-sen att sänkas i den nuvarande ekonomiska situationen. De skattelättnader som görs torde riktas särskilt till låg- och medelinkomsttaga-res förvärvsinkomstbeskattning.

Även arvs- och gåvoskatten har höjts flera gånger under de senaste fyra åren. I regerings-programmet har man nu skrivit att målet är en lindring av arvs- och gåvobeskattningen. I praktiken innebär den här lindringen sannolikt främst att man delvis avvecklar de åtstram-ningar som gjorts de senaste åren.

I regeringsprogrammet har man också

Arvs- och gåvoskatten

har höjts flera gånger under

de senaste fyra åren.

Text: Anne Launis, PwC

24 Ålandsbanken | Skatteteman

AKTUELLA SKATTETEMAN FÖR PLACERAREskrivit in som mål att under valperioden göra en utredning om kapitalinkomstbeskattningen, beskattningen av förmögenhet och den skatte-mässiga behandlingen av olika placeringsfor-mer. Fokus ligger särskilt på olika placeringsfor-mers neutrala skattebehandling med beaktande av direkta placeringar, placeringsförsäkringar och placeringsfonder. Utredningen kan senare under valperioden leda till ändringar i skattela-garna, var man skär ner på skatteförmånerna för skatteeffektiva placeringsformer.

Regeringen ska också för främjande av introduktion på börsen utreda förutsättningar-na att ge företag som noterar sig på handels-platsen First North möjlighet att bevara sin beskattningsstatus som icke-noterat bolag i beskattningen av utdelning. Därtill kommer re-geringen att utreda ifall man för privatpersoner kan stifta skattefrihet för små dividend-

inkomster på upp till 500 euro per år. Dessa är förmånliga ur ekonomins synvinkel, men tekniskt besvärliga förändringar, så man kan förvänta sig att finansministeriet förhåller sig avogt till dem.

För den som utövar placeringsverksamhet via aktiebolag kan det vara intressant att veta, att syftet är att utöka möjligheten att en för-värvskällas förluster kan avdras från en annan förvärvskällas vinster.

Förändringar redan år 2016I budgetförslaget för år 2016, som publicerad-es i augusti, föreslås som en ändring att över-låtelseförluster i framtiden skulle vara avdrag-bara från alla kapitalinkomster, inte enbart från överlåtelsevinster. Detta kan vara en betydande förändring för placerare, men med vilka be-gränsningar regleringen kommer att förverkli-gas inverkar väsentligt på slutresultatet.

Därtill tar man under år 2016 i tillfälligt bruk möjligheten för s.k. effektiv ånger i beskattningen. I praktiken är det fråga om att i efterskott anmäla placeringsinkomster från utlandet under årens lopp som inte anmälts tidigare och att man får delvis lindrigare sank-tioner än vanligt.

Ifall man är intresserad av att placera tillgångar utan vederlag för allmännyttiga än-damål, är en beaktansvärd förändring den, att privatpersoners donationer på 850–500 000 euro till högskolor kommer att i beskattningen under särskilda premisser bli avdragsbara.

Sista chansen att dra nytta av övergångsbestämmelsen gällande kapitalåterbetalningarFrån skatteåret 2014 har utbetalningar av medel från en fond som hänför sig till det fria egna kapitalet i regel beskattats som dividend.

Under skatteåret 2015 är det ännu möj-ligt att tillämpa till denna typs utbetalningar övergångsbestämmelser, vilka är i kraft ännu detta år. För inte offentligt noterade bolag ska återbetalningar av kapitalplaceringar som gjorts före 1.1.2014 beskattas enligt den beskatt-ningspraxis som gällde innan de uttryckliga bestämmelserna trädde i kraft. Detta leder ofta till en lindrigare beskattning än dividendbeskatt-ningen, eller till och med till det att betalningen kan göras skattefritt. I vissa fall kan dock divi-dendbeskattningen vara lönsammare, så det är skäl att alltid göra en helhetsbedömning.

Enligt statsminister Sipiläs regerings- program har man under den här valperioden som viktigaste mål inom beskattningen att sporra bl.a. arbete, företagande och sysselsättning, risktagning, ägande, investering och placering.

25Skatteteman | Ålandsbanken

Ett avancerat rörsystem läggs mellan bassängerna så att fiskarna kan flyttas mel-lan dem. Tommy Andersson,

teknisk chef vid Fifax, visar en huvudledning som är

nästan 2 meter i diameter.

26 Ålandsbanken | Fifax

27Fifax | Ålandsbanken

Framtidens fiskodling tar form uppe på land

Det är stort. Det är teknologi på hög nivå. Det är spännande. Fifax fiskodling på land breder ut sig på 15 000 kvadratmeter i skogsområdet i Eckerö. Nästa sommar ska de första regnbågslaxarna, som fötts upp i en helt kontrollerad miljö, levereras.

Tjänstemän från jord- och skogsbruksmi-nisteriet i Finland besökte nyligen anläggningen i Storby

i Eckerö. Ett bevis för att storsats-ningen på Åland följs med stort intresse även på rikshåll.

Liknande anläggningar finns eller är på väg att byggas på flera håll i världen – bland annat i Norge, Polen, Skottland, Dubai, Rumänien och Saudiarabien – men den här är stor med nordiska mått mätt.

Projektet håller sin tidtabell. Fas ett är i det närmaste klar, fas två halvfärdig och fas tre beräknas blir klar nästa sommar. Under den mest intensiva byggtiden var cirka 70 man engagerade per dag.

Det handlar om en mycket avancerad livsmedelsfabrik. Hallen där 36 bassänger ryms och tre reningsverk – 12 bassänger och ett reningsverk per sektion – är lika stor som Maxinge köpcen-trum i Jomala. Här finns också

utrymmen för personalen och för laboratorium, kontrollrum, egen syrgasproduktion och en hygien-sluss. Ingen kan gå in till bassäng-erna utan att först ha passerat slussen. Anläggningen är indelad i fem hygienzoner.

Ett visningsrum är på kom-mande. Där kan intresserade stå och titta ut över bassängerna utan att fiskarna störs.

I fas tre byggs också en biogasanläggning där energi, som används internt, produceras av fiskrens och slam från renings-verken.

Tyst och stillaDet är A och O att skapa en så skyddad och kontrollerad miljö för fiskarna som möjligt. Då blir slut-resultatet det bästa tänkbara.

Vattnet, som fiskarna så småningom ska simma runt i, pumpas upp från Ålands hav som ligger cirka 1,8 km från anlägg-ningen. Det renas – olika typer av sjukdomsalstrande mikroorganis-

Målet är så få störnings-moment som möjligt. Fiskar är lättskrämda.

Text: Helena Forsgård Fotograf: Viktor Fremling

mer ska bort – och värms upp till 14-15 grader.

– Det är en stor fördel att kunna hålla samma vattentempe-ratur året runt. Det garanterar en jämn tillväxt. Fiskar, som föds upp i havet, slutar äta när det blir för varmt eller för kallt i vattnet, säger Björn Geelnard, styrelsemedlem i Fifax.

Inga fönster finns i hallen och belysningen planeras så att den ska vara så optimal som möjligt. Här ska det i övrigt vara tyst och stilla.

– Målet är så få störnings-moment som möjligt. Fiskar är lättskrämda, säger Geelnard.

Liten vattenåtgångFiskfekalier innehåller bland annat fosfor och kväve. Prover på vatt-net i bassängerna tas automatiskt och det renas kontinuerligt.

– Nytt vatten fylls på vid behov eftersom en del avdunstar och fiskarna tar upp en del. Men det blir inte fråga om

Herbert Sundqvist, platschef.

Fifax:

28 Ålandsbanken | Fifax

stora mängder, det mesta cirkulerar inom anläggningen,

säger automationsingenjören Tommy Andersson som anställts som teknisk chef.

Tekniken kallas RAS som står för Recirculating Aquaculture Sys-tems, det vill säga recirkulerande vattenbruk.

– Reningen sker i en biologisk process. Vi har anlitat dansk exper-tis och tekniken är ytterst hemlig, Inget får fotograferas, inte ens be-tongskelettet till själva byggnaden, säger Tommy Andersson.

Danska experterUnder golvet ligger ett avancerat rörsystem. Huvudledningen är nästan 2 meter i diameter.

– Med hjälp av vacuum- pumpar kan fiskarna flyttas mel-lan bassängerna under tillväxten, säger Pontus Nikula, vd och projektchef vid Fifax.

Teknologin har levererats av AKVA Groups dotterbolag i Danmark. Företaget är börsnoterat i Norge och störst i världen i bran-schen. På plats under byggtiden finns danska teknikexperter. Fifax har också anställt en dansk fiskeri-mästare, Lars Stigaard, som ska ha huvudansvaret för själva odlingen.

Om allt går enligt planerna levereras de första regnbågslaxar-na sommaren 2016. Då har man tjuvstartat och börjat med yngel, som köpts in, men Fifax ska ha egen äggkläckning för att bli helt självförsörjande på yngel.

Lång resaFör Pontus Nikula och Björn Geelnard har arbetet med Fifax varit en lång resa under närmare åtta år. Från de första tankarna som väcktes när de läste om den traditionella fiskodlingens negati-va effekter på havsmiljön – ”hur kan man odla en premiumfisk på ett miljövänligt sätt?” – tills i dag när en tredjedel av projektet i det närmaste är slutfört.

Finaniseringen har varit en stor nöt att knäcka. Kostnaderna när-mar sig 20 miljoner euro inklusive

fastigheten, som ägs av bolaget F-Fast, och pengarna måste upp på bordet långt innan man kan sälja den första fisken.

Ett 60-tal aktieägare har sat-sat i driftsbolaget. Drygt hälften är åländska intressenter, hälften ägs av det finländska riskkapitalbola-get Helmet Capital. Både Ålands landskapsregering och EU:s fiske-rifond har gått in med bidrag.

– Det har också varit ytterst viktigt för oss att ha en proaktiv och pålitlig bank. Ålandsbanken har stått för flexibilitet och ett bra samarbete under processens gång, säger Björn Geelnard.

Marknaden finnsI dag konsumeras i Finland cirka 50 000 ton färsk lax och regn-bågslax per år. Fifax räknar med att leverera 3 000 ton per år när produktionen är i full gång. Det motsvarar hälften av den mängd som i dag odlas i kassar på åländskt vatten. 15–20 personer beräknas få jobb i den dagliga driften.

Fifax ska enbart odla regnbågs-lax och det av några huvudskäl. Marknaden i Finland kan regnbågs-lax – alla säljer den och konsu-menterna gillar den. Dessutom är regnbågslaxen tålig och lättare att odla än många andra arter.

Björn Geelnard säger att sats-ningen förvisso är ett riskprojekt. ”Allt” kan hända – marknaden kan svikta och priset sjunka. Sjukdo-mar och teknikproblem kan leda till minskad produktion.

– Om allt går bra blir det en fin affär för ägarna och vi tror själv-fallet på det här. I dag äter allt fler allt mer fisk, vilket är positivt både för folkhälsan och för oss, konsta-terar Geelnard. Dessutom är vår miljöprofil urstark. Vår premium-fisk odlas på ett hållbart sätt utan att havsmiljön belastas. Men det återstår att se vad konsumenterna är beredda att betala för det – om vi kan få ett högre kilopris för vår miljöfisk, säger han och tillägger:

– Om satsningen slår väl ut har vi möjlighet att expandera på samma markområde!

Det har varit ytterst viktigt för oss att ha en proaktiv och pålitlig bank. Ålands-banken har stått för flexi-bilitet och ett bra samarbete under proces-sens gång.

Kärleken till havet är vår devis och den genom-syrar vårt arbete. Vi tror på en storskalig men samtidigt hållbar odling av premiumfisk med en minimal miljöpåverkan, säger Björn Geelnard, styrelsemedlem i företaget Fifax som räknar med att producera 3000 ton regnbågslax per år.

Svein Erik Sogn, chef för marknads-

och affärsutveckling

29Digitala storsatsningar | Ålandsbanken

Nu blir din vardag ännu enklare

Arbetet med Ålands-bankens uppdate-rade webbplats har sträckt sig mycket längre än till försik-

tiga kosmetiska förändringar. Det handlar om ett spännande nytänkande där användarens behov är i fokus.

– Tiden är definitivt förbi då man bara satt framför datorn där hemma och tänkte Nu ska jag surfa lite. I dag behövs webben när vi är på språng med en surfplatta eller en mobiltelefon i handen. Den förändringen ställer naturligtvis nya krav på oss, säger Svein Erik Sogn.

Adjö, stela webbsidorDen stora förändringen av utseendet har ett eget namn: Responsiv webbdesign, vilket betyder att webbplatsen och utseendet anpassas efter varje besökare.

– Beroende på om du använder dator, surfplatta eller mobiltelefon så anpassar sig Ålandsbankens webbplats efter dig. Du ska alltid få en så full-ständig upplevelse som möjligt, förklarar Sogn.

Det nya sättet att presentera fondutbudet är ett bra exempel på den användarupplevelsen. Med en dator eller surfplatta kan du enkelt se hur varje fond har utvecklats över tid.

– Utmaningen som sporrar

Under 2015 har Ålandsbankens digitala tjänster utvecklats i rask takt. Bankens webbplats har totalrenoverats och Mo-bilbanken lanseras som en applikation. – Det här är startskottet för vår långsiktiga satsning på användarvänliga digitala tjänster som stöder vår vision av framtidens relationsbank, säger Svein Erik Sogn, chef för marknads- och affärsutveckling med ansvar för Ålandsbankens digitala strategi. Text: Joakim Enegren Grafik: Leroy Foto: Viktor Fremling

oss i vårt utvecklingsarbete är att varje gång hitta den optimala kombinationen av den fysiska och den digitala dialogen. Där är vi i allra högsta grad beroende av den respons som våra kunder ger oss.

Bankärenden på busshållplatsenSamtidigt påpekar Svein Erik Sogn att Ålandsbankens populära Internetkontor inte har genomgått några design-förändringar. Där väntar alla bekanta funktioner och tjänster som tidigare. Men den som vill ha nytt lär inte bli besviken över den nya Mobilbanken, Internet-kontorets lillasyster.

– Mobilbanken som app-likation för iOS och Android innebär att du som användare

kommer att få se nya tjänster som jag gissar blir mycket populära. Den röda tråden är att vi vill göra det ännu enklare för dig att få en överblick och sköta bankärenden – oavsett var du råkar befinna dig, säger Sogn.

Han sammanfattar all digital utveckling inom Ålandsbanken med ett enkelt konstaterande.– Allt vi gör är byggstenar i vår ambition att vara en relationsbank. Det räck-er inte med att säga Vi är en relationsbank, vi måste leda påståendet i bevis. Det gör vi genom att föra en

dialog med våra kunder och utveckla tjänster som de vill använda varje dag.

Dra nytta av våra digitala storsatsningar

Mobilbanken lanseras runt årsskiftet.

Ålandsbanken | 20-årsjubileum

20-årsjubileum i kubikTiden går fort då man har roligt och i år firar kontoren i Pargas, Tammerfors och Vasa 20-årsjubileum.

PARGAS

Den första jubilaren, Pargas, slog upp sina dörrar den 3 augusti 1995. Kontoret har sedan starten funnits på Köpmansgatan 24 invid

gågatan i Pargas absoluta centrum. Banken köpte hela fastigheten men hade i början bara en liten del av utrymmena i eget bruk. Personalen, som i början bestod av två personer, har med åren ut-ökats till att idag bestå av en kontorsdi-rektör, en kundansvarig och två service-rådgivare. Samtidigt har kontoret under årens lopp renoverats och förstorats så att banken idag kan stoltsera med ända-målsenliga och trivsamma utrymmen.

Stor marknadsandel på ortenKontorets sätt att jobba har ända från början präglats av kundbetjäning med det lilla extra där fokus ligger på att se möj-ligheter och lösningar framom problem. Det här uppskattas av kunderna som i sin tur tipsar vänner och bekanta och slutresultat är att Pargaskontoret idag har en förhållandevis stor marknadsandel på orten.

Idag huserar förutom Ålandsbanken och en revisionsbyrå även en annan ”bank” i huset, nämligen Art Bank som är Nordens största Salvador Dali konstgal-leri. På 20-årsdagen bjöd Ålandsbanken sina kunder på rundvandring i Art Banks lokaliteter. Tammerfors

I Tammerfors startade verksamheten redan i slutet av sommaren 1995 i det s.k. Ruuskanens hus på Puuvillatehta-ankatu. Det var kontorsdirektören Leena Honkasalo-Lehtinen och Kari-Pekka

Tarko som körde igång verksamheten, lite senare kom också Anja Toivanen med.

Den officiella öppningen hölls den 23 oktober 1995. I det skedet hade kontoret hunnit flytta till de nuvarande utrymmena i det välkända Napparis hus på Hämeenkatu och kontoret hade då fem anställda. Huset är ritat av arkitekt Bertel Strömmer och byggdes 1919–20 av landets äldsta företag inom hatt- och pälsindustrin Naparstok Oy. Läget är utmärkt mitt i stadens centrum vid Tammerfors huvudgata. Verksamheten inleddes i de två första våningarna av hu-set, men då antalet anställda växte år 1997 togs den tredje våningen också i bruk efter

30

Varpu Öhrnberg och Marja-Liisa Wihlman har arbetat på Pargaskontoret sedan starten 20 år sedan.

20-årsjubileum i kubik20-årsjubileum | Ålandsbanken

en omfattande renovering. Idag arbetar 13 personer på Tammerforskontoret.

Det enda inlandskontoretTammerfors är det enda inlandskontoret. Förutom tammerforsare betjänar konto-ret hela Birkaland, som har ca 400 000 invånare. Som de flesta andra kontoren på fastlandet började vi i Tammerfors med bostadslån och kontoret växte sedan snabbt. Idag erbjuder kontoret både Private Banking- och Premium Banking-tjänster. Tammerforskontorets styrka är mångsi-digt kunnande, även om alla kundrådgivare har sina egna ansvarsområden. Utöver banktjänster hanterar vi också kundernas juridiska ärenden, bland annat gällande testamenten, dödsbon, avvittring, arvsdel-ning och intressebevakning.

En månad efter Tammerfors öppnades även kontoret i Vasa.

Ett starkt gäng håller fanan högt i Tammer-fors allt sedan starten 1995.

VASA

I Vasa invigdes Ålandsbankens kontor den 22 november 1995. Banken etablerade sig då i nyrenoverade utrymmen i väl-kända Hartmans hus vid Vasa torg. Efter det har kontoret hunnit flytta två gånger

och landade sommaren 2010 på nuvaran-de adress Hovrättsesplanaden 11 i anrika Wasa Aktiebanks, sedermera HAB:s vackra utrymmen. Huset, som blev färdigt 1904, har döpts till Kurtenia efter den första bankdi-rektören Joakim Kurtén. Byggnaden har i en omröstning i tidningen Vasabladet utsetts till Vasas vackraste hus. För närvarande jobbar

sex personer och en korttidsvikarie på kontoret.Även Vasakontoret de-lar utrymmen med en annan ”bank”, nämligen restaurang Il Banco, vilket kan beskrivas som en okonventionell men välfungerande lösning.

Från bostadslån till förmögenhetsförvaltningPå kontoret i Vasa började man också som en utpräglad bostadslånebank. Utvecklingen inom branschen har varit snabb och Ålandsbanken beslöt i ett tidigt skede att gå in för digitalisering av bank-tjänster. I praktiken har detta inneburit att vi i Vasa numera har mera tid över för rådgivning och försäljning. De kunder som har behov av dagligbankservice behöver sällan stå i kö och de som behöver boka tid för rådgivning får snabbt ett möte till stånd.

I linje med bankens målsättning att växa till en placeringsbank med finansie-ringskunnande har vi i Vasa systematiskt under ett antal år lagt större resurser och kompetens på att nå olika grupper av människor och företag med behov av för-valtning och placeringsrådgivning. Vi har därför i dagsläget en god balans mellan traditionell bankverksamhet och kapitalför-valtning i olika former.

31

32 Ålandsbanken | Noterat

VAD VI GÖR KAN VARA AVGÖRANDE

Alternativa investeringarSjälvklart förstår även vi som bank att livet handlar om mer än bara pengar. Investera kan man göra på många sätt. Här finner du några förslag på investeringar som kanske ger den absolut bästa avkastningen.

Gå, cykla eller spring!

I dagens mobiltelefoner kan du följa din rörelse under dagen och se hur pass mycket du har hållit igång. Vill

du utveckla ditt fysiska välmående ytterligare finns det i dag en mängd av appar till din hjälp. Runkeeper är en av de populäraste. Utöver att mäta hur mycket du investerar i din egen fysik så kan du i de flesta appar även utmana dina vänner.

RÖTT, VITT ELLER VI?Har du tröttnat på aktier och vill bredda portföljen med någonting annorlunda?

Då är en investering i vin ett alternativ. Men som med de flesta placeringar gäller det att vara både långsiktig och påläst. Vanligen sker investeringarna i

de finaste vinerna från Frankrike, men vanligast är kanske att vin förekommer när du investerar tid i att umgås med dina vänner.

En investering som slår ut det mesta

Kanske börjar du ta dina tillgångar för givna och investerar inte lika regelbundet som förr? Tänk då på den uråldriga regeln att

kontinuerliga investeringar över tid sprider risk och skapar goda förutsättningar för positiva resultat, så även i relationer. Det förstår många åtminstone en gång per år då vi på Alla hjärtans dag skickar blommor till nära och kära som ald-rig förr (försäljningen sexdubblas över en dag). Att göra flera dagar till en ”blomdag” är en inves-tering som garanterat kommer att uppskattas.

Vardagspusslets bästa avkastning

En halvtimme på golvet med barnen bland rymdskepp, drakar, båtar och prinsessor är en investering som

för de flesta är omöjlig att ångra. Lego har förstått att det är bra om det fortsätter vara så även i framtiden och avsätter nu 1 miljard DKK för att skapa nya hållbara alternativ till de råmaterial som används idag.

Många av oss har både möj-ligheter och trygghet som vi allt som oftast tar för

givet. I en värld där fler människor i dag är på flykt än tidigare råder dessvärre ingen brist på behov av hjälp. Alla kan inte göra allt men alla kan göra något. En investering som medmänniska kan du göra både ge-nom bidrag till de större hjälporgani-sationerna och genom att hjälpa till på din hemort.

Text: Mathias Wikström

Kundservice | Ålandsbanken

Kundservice:

”Vi arbetar för att bli bäst i Norden på att ta hand om våra kunder! Hos oss ska ingen stå ensam om de stöter på ett problem.” Maud Johans, avdelnings- chef Kundservice

Hej Maud, kan du berätta lite vad som är på gång på Kundservice?– Kundservice bytte i början av sommaren namn för att beskriva vårt uppdrag på ett bättre sätt än vad namnet Contact Center gjorde.

Vi tar ett stort ansvar för de ärenden som våra kunder vänder sig till oss med och i grunden vill vi erbjuda en hög servicenivå. Med kunden i fokus erbjuder vi snabb och professionell assistans kring ärenden som gäller Ålandsbanken och våra tjänster. Vad tycker du kännetecknar en bra Kundservice?– En bra Kundservice ger personlig, snabb och professionell service via den kontaktkanal som kunden väljer och på kundens villkor. Vi är beroende av våra kunder och vi ser varje aktuellt ärende som en möjlighet att utveckla relationen till dem ytterligare. Servicespecialister-

na på vår avdelning är engagerade, intresserade, kunniga och motive-rade. De har fullt fokus på kunden just här och just nu. Vi vill verkligen hjälpa varje kund och släpper inte taget innan ärendet är löst. Hur arbetar ni för att utveckla era tjänster?– Vi fördelar olika ansvarsområ-den för att vi ska höja vår kompe-tens inom avdelningen och på så sätt kunna ge snabbast möjliga service. Vi vill vara proaktiva i organisationen och hela tiden lära oss nya saker. I grunden ska vi kunna mycket om allt och var och en ska även ha en specialitet. Vad tycker du skiljer er från andra kundtjänster i branschen?– När du ringer vår Kundservice kommer du direkt till en person som är redo att svara på dina

Korta data:Antal samtal: 3 350/månad.

Svarstid: Målsättningen är att besvara samtalet inom 30 sekunder.

Svarsfrekvens: 91,1 procent

Kundnöjdhet/ index: 8,6.

frågor och hjälpa dig på bästa tänkbara sätt. Vi kan inte alla gånger lösa alla problem genast, men med hjälp av en god kontakt till våra medarbetare i banken eftersträvar vi att så snabbt som möjligt återkoppla till dig som kund. Vi är en relationsbank och det ska märkas i alla kontakter med oss. Har ni något eget motto?– Kundservice är inte en avdel-ning, det är en attityd! Vilka är de roligaste/märkligaste samtalen ni har fått?– Telefonväxeln, som är en del av Kundservice, får en del roliga frågor. Det kan handla om allt från bankomaten i Strandnäs till om mitt barnbarn kommer att kunna sitta stilla under konserten.

Allt får sin lösningKundservice:

33

Maud med teamet på Kundservice. Katja,Sandra, Tessa, Essi, Maud, Gitte, Anne, Lillan och Marie

3434 Ålandsbanken | Peter Wiklöf

Bankens lönsamhet ligger nu på nivåer klart över styrelsens ambition på drygt 10 procent.

Innebär det att aktieägarna kan räkna med en kraftfull utdelning nästa vår?– Det är ännu för tidigt att uttala sig om eventuella dividender nästa vår. Jag kan dock konstatera att Ålandsbanken är inne i ett skede av stark tillväxt med många nya kunder, vilket inte är fallet för de flesta storbanker i Norden. Det inne-bär att Ålandsbanken inte kommer att dela ut en lika stor andel av vinsten som storbankerna gör, utan vi kommer att fortsätta förvissa oss om att vår bank växer på ett stabilt sätt.

Ålandsbanken tillhör de mest framgångsrika bankerna i Norden det senaste året. Vad beror

det främst på och på vilket område vill du satsa hårdast det kommande året?– Vi befinner oss i en värld där banker-na i allt högre grad rationaliserar och strömlinjeformar sitt utbud. Det leder till opersonliga erbjudanden där skillnaden mellan de olika storbankerna i det när-maste är obefintlig. I denna värld försö-ker vi sticka ut genom att tydligt lyssna på kundernas önskan och anpassa vårt erbjudande efter kundernas behov. Storbankerna är finansiell processindu-stri – vi är hantverkaren som bygger personliga lösningar.

Just nu jobbar vi hårt för att yt-terligare vässa vårt erbjudande inom området spara och placera.

Jag är stolt över den kompetens vi lyckats samla i Ålandsbanken och nu gäller det att kunna utnyttja det fullt ut till våra kunders fördel.

Vilka hot ser du mot en fortsatt hög lönsamhet?– Det största långsiktiga hotet ligger alltid i om vi

kan fortsätta att förtjäna våra kunders förtroende. Kortsiktigt kan naturligvis vår omvärld påverka oss via aktie- och räntemarknaderna, men det är en värld vi nu, sex år efter Lehmankraschen, börjar bli vana att verka i.

Det har skett stora förändringar inom organisationen för kapitalförvaltning. Hur

ser strategin ut för framtiden?– Vi har samordnat våra resurser i Finland och Sverige inom Kapitalförvalt-ningen. Vi har dessutom stärkt kompe-tensen inom de områden där vi känt att det funnits behov. Våra kunder har ofta stort intresse och behov av tjänster inom spara- och placeraområdet. Därmed är det mycket viktigt för oss att kunna leva upp till kundernas förväntningar.

Aktiekursen har stigit kraftigt i år, men aktien handlas i små volymer. Ser du det som ett

problem och vad kan du i så fall göra åt det? – Ålandsbanken har funnits på Helsing-forsbörsen sedan 1942. Likviditeten i aktien har varit begränsad och det får man se som att våra drygt 9 000 aktieägare inte har varit benägna att sälja. Jag vill naturligtvis att vi ska vara ett intressant bolag för investerare men jag ser det inte som ett stort problem. Stabila aktieägare är en fördel för varje bolag som jobbar med en långsiktigt hållbar målsättning.

5

1

2

3

4

frågor till Peter WiklöfÅlandsbanken tillhör de mest framgångsrika bankerna i år. Kon-cernchefen Peter Wiklöf vet varför: ”Storbankerna rationaliserar och strömlinjeformar sitt utbud. Det leder till opersonliga erbju-danden. Vi sticker ut med att faktiskt lyssna på kunderna.”Text: Tore Davegårdh Foto: Viktor Fremling

35Kontakt | Ålandsbanken

Innehållet i denna trycksak utgör allmän information och inte finansiell rådgivning till enskild person. Även om Ålandsbanken har strävat efter att verifiera informationen kan det inte garanteras att denna i alla avseenden är korrekt, fullständig eller rättvisande. Informationen tar inte hänsyn till enskild persons specifika ekonomiska eller skattemässiga situation. Finansiell rådgivning bör sökas från kvalificerad rådgivare innan någon konkret transaktion genomförs eller handling vidtas. Alla prognoser är förenade med osäkerhet och det faktiska utfallet kan bli ett annat än prognosen. Värdet på finansiella instrument kan variera och reduceras och för vissa även bli negativt. Ålandsbanken friskriver sig från ansvar för samtliga skador och förluster, såväl direkta som indirekta, som kan uppstå i anledning av informationen. Informationen är skyddad av upphovsrätt och får inte utan Ålandsbankens tillstånd kopieras, distribueras eller publiceras. Tvister i anledning av informationen ska prövas enligt finsk rätt av finsk domstol exklusivt.

ÅLANDSBANKEN ABP

PRIVATE BANKINGTf. chef Maria Bernas-Hilli020 429 3655maria.bernas-hilli@alandsbanken.fiGeorgsgatan 9 A, vån. 3, Helsingfors

HELSINGFORSKontorsdirektör Maarit Vesala020 429 3601maarit.vesala@alandsbanken.fiBulevarden 3

TAMMERFORSKontorsdirektör Leena Honkasalo-Lehtinen020 429 3201leena.honkasalo-lehtinen@alandsbanken.fiHämeenkatu 8

VASAKontorsdirektör Lars Lönnblad020 429 3301lars.lonnblad@alandsbanken.fiHovrättsesplanaden 11

ÅBOKontorsdirektör Christer Fagerström020 429 3116christer.fagerstrom@alandsbanken.fiHansakvarteret, Eriksgatan 17

PARGASKontorsdirektör Jan-Peter Pomrén020 429 3153jan-peter.pomren@alandsbanken.fiKöpmansgatan 24

HUVUDKONTOR:Nygatan 2, MariehamnÅlandTelefon + 358 204 29 011 (växel)www.alandsbanken.fi

AFFÄRSOMRÅDET FINLANDDirektör Anne-Maria SaloniusTelefon 020 429 3401anne-maria.salonius@alandsbanken.fi

Fonden förvaltas av Ålandsbanken Fondbolag Ab. Fondprospekt och faktablad samt mer information finns på Ålandsbankens samtliga kontor och på www.alandsbanken.fi Fonden marknadsförs och säljs av Ålandsbanken Abp i egenskap av ombud för de av Ålandsbanken Fondbolag Ab förvaltade placerings-fonderna. Värdet på dina fondandelar kan både öka och minska till följd av marknadens utveckling och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Samtalsavgift 8,35 cent/samtal + 7,02 cent/minut, från mobiltelefon 8,35 cent/samtal + 17,17 cent/minut.

Besök något av våra kontor eller för mer info. www.alandsbanken.fi

KOMPLETTERA DINA PLACERINGAR MED HYRESBOSTÄDER. INVESTERA I BOSTADSFONDEN!

• Stor efterfrågan på hyresbostäder ger goda möjligheter till avkastning.• Enkelt och effektivt alternativ till egna bostadsplaceringar.• Fonden äger i dagsläget över 2000 nyproducerade lägenheter på populära tillväxtorter.• Fonden fokuserar på mindre hyresbostäder.• Diversifiera din portfölj och gör den mindre konjunkturkänslig – investera där Finland växer.

Ring för mer info: 0204 29 011 eller besök www.alandsbanken.fi/bostad

Ser du möjligheter i kvadrat?Investera i bostäder genom vår bostadsfond.

Vi går vår egen väg

MINIMITECKNING

alandsbanking_magazine_210x297+3 bleed.indd 2 15.9.2015 10:44:57