Överdriven oro för Kinas börsfall

FRISKARE ÖSTERSJÖ

Sven-Erik Holmberg“Man måste ha något i röret hela tiden annars stagnerar det.”

SKATTER &PLACERINGARArvs- och gåvoskattenhar höjts flera gånger underde senaste fyra åren

Vi fortsätter arbeta för en

N R : 1 2 0 1 5

E K O N O M I • F I N A N S • R E P O R T A G E • I N T E R V J U E R / W W W . A L A N D S B A N K E N . A X

28 FISKAR PÅ TORRA LAND FÖR MILJÖN20 EN ENTREPRENÖR PÅ FLERA BEN

4 PRIVATE BANKING

7 ÖVERDRIVEN ORO FÖR KINA

16 KAPITAL- FÖRVALTNING

2 Ålandsbanken | Innehåll

4 PRIVATE BANKING Vi hjälper till med råd i livets alla skeden

och situationer

16 BEVARA KAPITALET Börsoron i Kina väntas inte påverka euro-

peiska bolag särskilt kraftigt. Men klima-tet för placeringar är ändå inte det bästa. Svaga utsikter för aktier på lång sikt i kom-bination med låga räntor gör allokeringen känslig.

20 EN ENTREPRENÖR PÅ FLERA BEN Man måste ha ”något i röret” hela tiden

annars stagnerar det.

26 SKATTENYTT Arvs- och gåvoskatten har höjts flera

gånger under de senaste fyra åren

28 FISKAR PÅ TORRA LAND FÖR MILJÖN Det är stort, det är teknologi på hög nivå

och det är spännande. Fifax fiskodling ska leverera regnbågslaxar som fötts upp på land.

INNEHÅLL NR.1BÄTTRE JOBB OCH RENARE MILJÖ

Ålandsbanking utges av Ålandsbanken, Nygatan 2, 22100 Mariehamn. Telefon +358 (0)204 29 011 E-post alandsbanking@alandsbanken.fi Ansvarig utgivare Birgitta Dahlén Chefredaktör Svein Erik Sogn Layout Jörgen Melin och Erik Larsson Foto IBL, iStockphoto, Håkan Flank, Kristian Pohl, Viktor Fremling, Daniel Eriksson och Tiina Tahvanainen Tryck NogaGruppen/Reusner på miljövänligt papper.

10 BANKEN VÄRNAR OM ÖSTERSJÖNLever man nära havet är det naturligt att viljavärna om det. Det säger Anne-Maria Salonius, direktör i Ålandsbanken för Affärsområde Finland

Omslagsfoto: Daniel Eriksson

Ledaren | Ålandsbanken

VÄLKOMMEN TILL ÅLANDSBANKING

”För oss är den personliga relationen med våra kunder det

viktigaste”

Välkommen till det första numret av tidningen Ålandsbanking som vi planerar att ge ut en gång i kvartalet. I tidningen kommer vi att be-rätta om aktuella händelser i banken och även

ge en inblick i det åländska samhället och näringslivet.

Entreprenörsandan har format ÅlandDet åländska näringslivet har format Åland till vad det är idag. Det som började med bondeseglationen och som nu har utvecklas till allt från jordbruk till IT.

Idag exporterar vi även tjänster från Åland, det är Ålandsbanken ett lysande exempel på. Vi är inte bara en stor arbetsgivare på Åland vi är också en stor leverantör av finansiella tjänster som exporteras utanför Åland.

Fortfarande lever entreprenörsandan stark hos ålän-ningarna. Vi ser det tydligt genom hur många företag det finns på Åland. Det finns flera entreprenörer som idag är förebilder och som har visat vägen att man kan lyckas. Många av entreprenörerna har börjat med två tomma händer och andra har fortsatt i föräldrarnas upptrampade spår. Det som krävs är att man har en affärsidé, vill jobba hårt och inte är rädd för att misslyckas.

Vi får följa Sven-Erik Holmberg i den här tidningen som berättar om sin ”resa” som visar att ingenting är omöjligt. En entreprenör som är öppen för förändring-ar, ser möjligheter och fångar idéer men som även har vågat ta risker. Att ha flera ben att stå på är en företeelse som inte är alldeles ovanlig för en åländsk entreprenör. Sven-Erik har på sitt realistiska sätt insett, att för att lyck-as måste man ha sina medarbetare med sig så att man tillsammans ror åt samma håll.

För att Ålandsbanken och Åland fortsättningsvis ska kunna behålla sitt välstånd så behöver vi alla vara med och uppmuntra och stödja våra ungdomar att våga satsa på företagande. Därför är den insats som görs bland ungdomar i dag med Ungt Entreprenörskap och Som-marlovsentreprenörerna viktig så att ungdomarna får en chans att pröva på företagande så att vi även i fortsätt-ningen kan behålla vårt välstånd.

Mitt i ÖstersjönVi lever tyvärr med ett allt mer förorenat hav runt om oss och vi behöver alla fråga oss vad vi kan göra för att

Vi går vår egen väg.

Birgitta DahlénDirektör Ålandsbanken

Åland

förbättra vår miljö. En syn som också Sven-Erik Holm-berg omfattar och där han också aktivt engagerat sig bland annat genom att gå in som delägare i olika företag som producerar varor utgående från ett miljötänk. Vad gör Ålandsbanken? Vi har vårt Miljökonto som vi haft i 18 år och tack vare det har vi under åren kunnat dela ut sammanlagt 1 200 000 euro till olika miljöprojekt. Under våren och sommaren startade vi Östersjöprojektet, som du kan läsa mer om på sid 12.

Det är med glädje vi ser hur nyetablerade företag också tänker vad som kan vara bäst för miljön. Ett exem-pel är den nystartade landbaserade fiskodlingen Fifax i Eckerö som uppfyller de miljökrav som krävs och som du kan läsa mera om på sid 28.

Jag önskar alla kunder en riktigt härlig höst!

3

” Jag är stolt över att skapa värden för våra kunder”

Mikael Mörn:

”Vi hjälper till med råd

i livets alla skeden och situationer”.

5

Mikael Mörn chef för Private Banking på Ålandsbanken tycker det är mycket viktigt att förstå kundens situation. Målet är att skapa värden och få kundernas placeringar att växa. Ett sådant exempel är bankens framgångsrika förvaltning av nordiska aktier. Text: Per Sommerlou Foto: Viktor Fremling

Vad är viktigast för dig när du träffar en ny kund?Att förstå den personens eller familjens behov, förväntningar och ambitioner.

Hur gör du det?Jag ställer många frågor och lyssnar noggrant innan jag ger ett konkret förslag till lösning för kunden.

Vilka frågor brukar du ställa?De kan som sagt vara många och olika men det handlar mycket om hur kundens situation ser ut idag. En bra analys av nuläget är en förutsättning för samsyn och för att hitta rätt struktur för att nå kundens mål. Det här är en myck-et viktig del i vår arbetsmetod för att leverera en skräddarsydd lösning med god potential och mot kundens förväntningar. Vad får jag för hjälp som Private Banking-kund? Vi hjälper till med råd i livets alla skeden och situationer. För att kunna leverera bra service jobbar vi i ett team av medarbetare från det vi kallar Förmögenhetsför-valtning, Finansiering, Juridik och Personlig Service & Banking. Med kompetens och erfarenhet från olika områden vill vi bygga lång-siktiga värden för våra kunder.

Är det något speciellt kunderna brukar uppskatta?Jag skulle säga vårt kunnande inom förmögenhetsförvaltning och vår erfarenhet av vad den åländska kunden föredrar. Dess-

utom tror jag våra kunder märker hur noggrant vi arbetar med den inledande behovsanalysen samt att vi också känner för uppgiften att ta hand om dem och deras förmögenhet.

Då blir det en personlig relation?Vi är på riktigt långsiktiga i vårt relationsbygge med våra kunder. I Ålandsbanken behöver du mycket sällan eller aldrig byta kontakt-person. Det gör det lättare att vara kund hos oss, du tvingas inte upprepa din personliga situation med en ny kontakt i banken.

Vad känner du när någon väljer att bli kund hos dig?Jag är stolt över att få möjlighet att skapa värden för våra kunder, det är ett stort förtroende vi får.

Förtroende, hur får man det?Förtroende får man genom lång-siktigt och hårt arbete i sitt dagliga agerande med den kunskap man besitter och med kundens bästa i första rummet.

Hur skapar ni värden?Ett bra exempel är vår diskretio-nära förvaltning av nordiska aktier. Den har levererat en attraktiv värdetillväxt under de senaste tio åren och överträffat allt vi hittar att jämföra oss med som har en liknande placeringsinriktning, som till exempel nordiska aktiefonder.

Kan du beskriva aktieförvaltningen? Vi väljer ut och investerar i aktier för våra kunder. Vi erbjuder fyra

5Private Banking | Ålandsbanken

Det danska smyckes- bolaget Pandora har varit en framgångsrik investering. Pandora säljer i huvudsak prisvärda silverarmband som kan kompletteras med nya delar för att variera utseendet.

portföljer med lite olika place-ringsinriktning och risknivå. På så sätt kan varje kund hitta en aktieportfölj som passar (läs mer om aktieportföljerna på sidan 8).

Hur många aktier väljer ni ut?Med bankens aktieanalys som grund väljer vi ut cirka 15 aktier till varje portfölj. Det kan tyckas vara ett rätt koncentrerat antal men för oss har det varit en framgångsrik strategi.

Vad är hemligheten bakom framgången? Största orsaken till det goda re-sultatet är att vi investerat i bolag vi förstår och kan. Det är en enkel filosofi som vi följer och som visat sig ge resultat. Vi har också skapat värdetillväxt i orostider då vi sålt av aktier och istället haft en större andel kassa.

Kan du ge ett exempel på en bra investering?Det danska smyckesbolaget Pandora har varit en framgångs-rik investering. Pandora säljer i huvudsak prisvärda silverarmband som kan kompletteras med nya delar för att variera utseendet. Efter en tid med problem har bolaget under senare år haft en mycket hög försäljnings- och vinsttillväxt. Det tog dock lång tid innan marknaden började tro på en ”turn-around”, vilket skapade en intressant möjlighet för oss att köpa aktien. I en omvärld med läg-re tillväxt tycker vi fortfarande att Pandora är ett intressant bolag.

Finns det några nackdelar med förvaltningsstilen?Det skulle i så fall vara att när bör-sen rusar så stiger våra utvalda aktier inte alltid lika mycket som mer ”heta” aktier. Men aktier i det jag kallar förhoppningsbolag är inget för oss. Jag vet att våra kunder uppskattar att vi investerar i välskötta och sunda bolag som vi förstår oss på och de flesta känner till.

6

ÖVERDRIVEN ORO FÖR KINABörsfallen i Kina har varit dramatiska, men väntas inte påverka varken privat konsumtion eller näringslivet i landet särskilt kraftigt. Kinas regering och centralbank har dessutom stort utrymme för lättnader. Den kinesiska börsoron bör därför inte vara någon hämsko för nordiska bolag. Vi anser att Ericsson, Autoliv och Hennes & Mauritz har de bästa förutsättningarna i Kina på kort och medellång sikt. Text: Stefan Olsson

Ålandsbanken | Omvärldskommentarer

Det har varit ovanligt hög turbulens på de globala aktiemark-naderna, inklusive våra nordiska börser,

under sensommaren. Den främsta källan till oron bland investerarna är Kina som bjudit på dramatik i form av branta fall för börser-na i framför allt Shanghai och Shenzhen. Dessutom gjordes en något illa kommunicerad devalv-ering av yenen, egentligen var det en förändring av de mekanismer som bestämmer referenskursen mot USD. Börsfallen befaras leda till negativa effekter som försva-gad privatkonsumtion och ökad belastning på Kinas finansiella system.

Tappat cirka 25 procentVid en närmare titt på aktiemark-nadens betydelse för Kinas ekono-mi ser vi emellertid en svagare relation jämfört med många andra länder och mer begränsade effek-ter än vad investerarkollektivet i stort tycks diskontera.

Kinas fastlandsbörser, Shang-

Hur viktig är börsen för den kinesiska ekonomin?

Privat konsumtion och börsutveck-ling har de senaste åren visat låg korrelation i Kina (se graf 2). En vik-tig förklaring till detta är att endast 3 procent av Kinas befolkning äger aktier direkt, och att huvudparten av dessa återfinns bland landets mer välbärgade medborgare.

VälståndseffektenRäknar vi på det privata aktie- ägandet i de kinesiska börsnote-rade bolagen är andelen avsevärt lägre jämfört med länder som USA, Japan och Indien.

Den så kallade ”välståndsef-fekten” som argumenterar för att konsumenten spenderar mer vid en känsla av ökat välstånd, exempelvis vid en betydande börsuppgång, tycks heller inte vara helt applicer-bar på de kinesiska konsumenterna. Det talar för att aktiemarknadens utveckling är relevant för endast en mindre del av befolkningen. Slut-satsen är att privatkonsumtionen i Kina styrs av andra parametrar och troligen inte dämpas av börsfallet annat än möjligen kortsiktigt (dra-matiken i börsnedgången skapar troligen ändå en viss osäkerhet om dess eventuella implikationer på realekonomin).

Vänder vi sedan blicken mot näringslivet är bilden snarlik. Aktiemarknaden har inte samma betydelse som finansieringskälla för de kinesiska företagen som i många andra länder och en försvagning av

Vi ser ingen större dra-matik i ut-vecklingen för det kinesiska näringslivet hittills i år.

Såväl uppgång som nedgång har drivits av privata investerare som sannolikt handlat aktier utan att ta större hänsyn.

hai och Shenzhen, tappade cirka 25 procent i värde under augusti. Hongkongbörsens Hang Seng, som vanligtvis är ett mindre vo-latilt index, stod emot bättre men förlorade ändå omkring 15 procent under samma period.

Utan hänsynNedgångarna följer på en hisnan-de uppgång sedan mitten av 2014 som avbröts på försommaren i samband med skärpta handels- regler. Såväl uppgång som nedgång har drivits av privata investerare som sannolikt handlat aktier utan att ta större hänsyn till vare sig ekonomiska fundament eller bolagens vinstutsikter och som med en relativt hög belåning tvingats sälja aktier då reglerna för belåning av aktiedepåer skärptes – en bubbla som sprack. Ser vi till utvecklingen sedan årsskiftet är situationen en annan med en nedgång i Shanghai på betyd-ligt mildare 8,5 procent och en uppgång på cirka 23 procent för Shenzhenbörsen.

GRAF 1 KINA: SHANGHAIBÖRSEN VS MSCI WORLD

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

4 000

4 500

5 000

07-31-10 01-31-13 07-31-15

SSE Composite Index MSCI The World Index (Rebased)

Källa: Macrobond

7

ÖVERDRIVEN ORO FÖR KINAOmvärldskommentarer | Ålandsbanken

Hennes & Mauritz har under de senaste åren etablerat sig väl i Kinas större städer där köpkraf-ten hos be-folkningen är högre.

GRAF 3 KINA: PENNINGPOLITISKA STYRMEDEL

GRAF 2 KINESISK DETALJHANDEL VS SHANGHAIBÖRSEN

7,5

9,5

11,5

13,5

15,5

17,5

19,5

21,5

4,0

4,5

5,0

5,5

6,0

6,5

7,0

7,5

8,0

2005 2010 2015

Styrränta (vänster axel) Reservkrav små banker (höger axel) Reservkrav stora banker (höger axel)

Källa: Macrobond

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

JAN-05 JAN-10 JAN-15

Kina detaljhandel, tillväxt Shanghai Composite index

Källa: Macrobond

det egna börsvärdet innebär därför inte någon betydande potentiell begränsning.

Ingen större dramatikVi ser ingen större dramatik i utvecklingen för det kinesiska nä-ringslivet hittills i år. Inköpschefs-index för industrin har mattats jämfört med tidigare nivåer, men å andra sidan har inköpschefsin-dex för tjänstesektorn utvecklats positivt.

Industriproduktionen växer fortsatt, i juni var tillväxten omkring 6 procent, även om takten sjunkit, vilket inte borde förvåna med tanke på den allt större basen och Kinas uttalade ambition att växla från tung industri till en större andel kon-sumtionsinriktad tillverkning.

Kinas regering och centralbank har utrymme för lättnader.

Centralbanken sänkte den 25 augusti sina styrräntor med 25 bas-punkter och tog ned reservkraven för stora banker med 50 baspunkter.

Efter räntesänkningen ligger den ettåriga låneräntan på 4,60 procent och reservkraven för de flesta storbanker på 18 procent. I

kombination med låg inflation ger det gott om ytterligare utrymme att sänka om så skulle behövas.

Stärkt förtroendeSänkningen av styrräntan och reservkrav, tillsammans med åtgärder för att stabilisera kapital-marknaderna, bör enligt vår me-ning stärka förtroendet för Kinas förmåga att hantera sin tillväxt. ”Devalveringen” i mitten av augusti har ökat nervositeten för att Kina har ambitioner att försvaga sin valuta ytterligare. Vi ser dock det som mindre troligt.

Effekterna av det kinesiska börsfallet på nordiska bolag med stor andel av försäljningen i Kina bör därmed vara begränsade. De styrs snarare av ekonomiska fundamenta som bostads- och stadsbyggnad (Kone), infrastruktur (ABB, Hexagon, Cargotec, Ericsson) och privatkon-sumtion (Hennes & Mauritz, Autoliv, Amer Sports).

Baserat på var vi ser den bästa potentialen för en fortsatt god efter-frågan i Kina bedömer vi att Erics-son, Autoliv och Hennes & Mauritz har de bästa förutsättningarna i Kina på kort och medellång sikt.

EricssonEricsson genererar omkring 8 pro-cent av sin omsättning i Kina, och vi

bedömer att faktureringen i landet kommer att vara stabil till ökande under de kommande kvartalen. Med digniteten av nationellt viktig infrastruktur fortsätter utrullningen av mobilnät för 4G hos Kinas tre mobiloperatörer, utan hänsyn till en eventuellt vikande efterfrågan på mobila tjänster i landet.

AutolivAutoliv räknar med organisk intäktstillväxt i Kina under 2015, trots en nedgång i produktionen av personbilar och en något för-svagad marknadsandel hittills i år. Med bolagets breda närvaro bland de kinesiska tillverkarna av lätta fordon räknar vi med en stabil utveckling för Autoliv i Kina.

Hennes & MauritzHennes & Mauritz har under de senaste åren etablerat sig väl i Kinas större städer där köpkraften hos befolkningen är högre, och hämtar nu drygt 5 procent av försäljningen i landet genom 290 butiker och online. Med bolagets inriktning på de lägre prissegmen-ten är potentialen stor för att attrahera en betydande del av de kinesiska konsumenterna.

8 Ålandsbanken | Aktieförvaltning

Låt banken investera åt dig

Ålandsbanken har under många år valt ut och in-vesterat i nordiska aktier för sina kunders räkning. Förvaltningen har varit framgångsrik och värdetill-växten attraktiv. Text: Per Sommerlou

V ill du investera i aktier men har inte tid att analysera bolag eller att köpa och sälja?Då har banken en förvaltnings-

tjänst som är diskretionär. Det innebär att du ger banken mandat att besluta om köp och försäljning av utvalda aktier.

Du kan välja mellan fyra aktieportföljer som alla har olika inrikt-ning och risk. Risknivån i portföljerna styrs främst av karaktären på de utvalda bolagen.

Den Försiktiga portföljen passar dig som önskar en lägre risknivå. Den har en lägre aktieandel och ett fokus på stabila bolag som till exempel Investor och Novo Nord-isk. ett danskt läkemedelsbolag med stor framgång inom diabetesmediciner.

Normalportföljen är anpassad till en pla-cerare med en genomsnittlig riskpreferens och placeringshorisont.

Den Aktiva portföljen utgår från Normal-portföljen men kompletteras med innehav som har en god potential som till exempel XXL som är en snabbväxande butiksked-ja inom sportutrustning och Alimak en expansiv tillverkare av industrihissar. Den Aktiva portföljen passar dig som önskar en något högre risknivå.

Den sista portföljen heter Dividend och investerar bland annat i SEB och H&M, två bolag som förväntas ha en god vinsttill-växt och en rimlig utdelningsandel.

Förvaltningsfilosofin som är enkel har varit framgångsrik. Investeringar sker i

bolag med väl beprövade affärsmodeller och som banken har god kunskap om. Portföljerna innehåller cirka 15 aktier. Urvalet baseras på bankens analys där den fundamentala värderingen är viktig. Vin-ster, kassaflöden och eget kapital måste värderas på ett rimligt sätt.

I nutid räknar banken med en fortsatt volatil börs. Därför är stabila bolag med låg konjunkturkänslighet och en god tillväxt mest intressanta. Med risk för sänkta vinstprognoser råder försiktighet till cykliska branscher och bolag med exponering mot tillväxtmarknader och råvaror.

Förutom risker i de enskilda bolagen kan också banken påverka den totala risknivån i portföljerna. När konjunkturen och vinstutsikterna försämrats har kassan ökat och besluten om att öka eller minska kassan och tajma marknaden har över tid skapat avkastning.

Huvuddelen av avkastningen skapas dock av rätt aktie- och branschval. Att bolag ständigt utvärderas och avyttras om de inte lever upp till förväntningarna har gett resultat. Förhållningssättet ”att rensa bort ogräset och vattna blommorna” är en viktig bakomliggande faktor till att portföl-jerna under många år har haft en attraktiv värdetillväxt.

Om du vill veta mer om den diskretionära aktieförvaltningen eller om du är intres-serad av bankens bredare förvaltning kontakta din rådgivare på banken eller någon av Private Bankings förmögenhets-förvaltare.

NORMAL

Normal portfölj

DIVIDEND

Dividend portfölj

AKTIV

Aktiv portfölj

FÖRSIKTIG

Försiktig portfölj VINX Bench Cap/80 – 3 månader Euribor/20 VINX Bench Cap/60 – 3 månader Euribor/40

VINX Bench Cap/100 – 3 månader Euribor/0 VINX Bench Cap/80 – 3 månader Euribor/20

För 150 år sedan var många åländska hem oförsäk-rade. Att få en brandförsäkring var nästan omöjligt, trots att behovet var stort. År 1866 grundades Ålands Brandstodsförening, även om ingen egentligen villeta hand om det som på förhand sågs som en riskfylldaffär. Genom många år av ömsesidigt arbete och förtroende utvecklades föreningen till Ålands Ömse-sidiga Försäkringsbolag – Ömsen.

Strävan att göra livet tryggare för alla våra medlem-mar är vår vision ännu idag, 150 år efter starten.

Nu vill vi dela på vinsten, precis som vi delar på riskerna. Därför har vi skapat det personliga Ömsen-kontot för varje Hemömskund. Till kontot betalar vi Dina pengar – Din del av vår gemensamma framgång år 2014. Pengarna använder vi för att betala en del av Din Hemömspremie.

SNART 150 ÅR AV ÖMSESIDIG FRAMGÅNG – TACK FÖR ATT DU DELAR DEN MED OSS!

Köpmansgatan 6AX-22100 Mariehamn.Telefon +358 18 27 600info@omsen.ax, www.omsen.ax

1866 – 2015

Vi är med och delar på2.000.000 euro

10 Ålandsbanken | Östersjöprojektet

Östersjöprojektet

Ålandsbanken har länge arbetat med att bistå i olika former av arbete för miljön genom Miljökontot där ett belopp som motsvarar upp till 0,2 procent av kunder-nas depositioner på Miljökontot doneras som stöd till olika organisationer.

Vad är det som ni nu har utvecklat genom Östersjöprojektet?– Det har länge varit en självklarhet för Ålandsbanken att arbeta för en bättre miljö. I det arbetet är utvecklingen av Östersjöprojek-tet ett naturligt nästa steg där vi fokuserar våra insatser på miljön i Östersjön och mer aktivt arbetar för att öka både samarbeten mellan aktörer och kraften i de enskilda projekten.

Det låter som att ni tagit en mer aktiv roll? – Aktiva har vi varit länge, men rollen har blivit tydligare. Vi i ban-ken, precis som de flesta av våra kunder, har en mycket kärleksfull relation till Östersjön. Det kan vara genom stugan i skärgården, segelbåten eller det faktum att vi månar om att föra en sund miljö vidare till våra barn. I och med det har vi också ett naturligt stort nätverk som bryr sig om hur situationen utvecklas. För att på

– ett projekt som uppmuntrar till aktivitet för oss som är på, bredvid eller i Östersjön.

Under de senaste 18 åren har Ålandsbanken delat ut över 1 200 000 euro till olika miljöprojekt. Under 2015 har banken ytterligare utvecklat arbetet att stödja insatser med både kapital och kunskap genom Östersjöprojektet.

Vi träffar Anne-Maria Salonius, direktör för Affärsområdet Finland, för att få höra mer om bankens arbete och Östersjöprojektet.

JurynKarl-Johan Lehtinen, Miljöchef vid NEFCO (Nordiska miljöfinansierings-bolaget), Anne-Maria Salonius på Ålandsbanken, Seppo Knuuttila, specialforskare för havscentret vid Finlands miljöcentral (SYKE), Lotta Nummelin, vd för Östersjöfonden och Alf Norkko, professor i Östersjö-forskning på Tvärminne zoologiska station vid Helsingfors Universitet.

bästa sätt tillvarata det engagemang vi möter från både privat-personer och företag i och utanför banken ville vi skapa en öppen plattform för samarbete. Alla som har goda idéer kring hur situa-tionen i Östersjön kan förbättras är välkomna att bidra, både med kunskap och kapital. Av erfarenhet vet vi att ju fler som hjälps åt desto effektivare blir arbetet.

Ditt engagemang lyser igenom, är det verkligen en bankdirektörs jobb att rädda miljön?– Vi är många som hjälps åt, både på och utanför banken. Vi ser inte att vi har något egentligt alternativ. Vi måste hjälpas åt för att minska miljöbelastningen och öka Östersjöns möjligheter till återhämtning och vi gör det bäst genom kombinationen av samarbete och goda idéer. Mitt eget engagemang kommer nog främst från att jag älskar att vara på sjön och mår som bäst när jag får vara ute och segla. Lever man nära havet är det mycket naturligt att vilja värna om det.

Vad skiljer Östersjöprojektet från andra initiativ för en sundare havsmiljö?– Vi arbetar aktivt för att sammanföra goda idéer med möjlig-heten till genomförande. Det kan handla om allt från befintliga organisationers behov av stöd till skolklassens eller arbetsplat-sens lokala initiativ. Vanligast är behovet av finansiering, men vi upplever redan att även projektets möjlighet att sammanföra kunskap, erfarenhet och nätverk tillför stor nytta.

Vårt fokus ligger inte på att skilja oss från andra utan att sammanföra.

Hur går det till konkret om jag har en idé som behöver stöd?– Fram till den 30 september i år kunde du ansöka med ditt pro-jekt på balticproject.org. Där kunde du välja inom vilken kategori du ville ansöka om stöd samt beskriva projektet. Vi sammanstäl-ler samtliga ansökningar och väljer tillsammans med en expert-grupp ut 4–5 ansökningar som sedan publiceras för allmänheten, som kan rösta på projekten. Vinnarna får möjlighet till både finan-siering och andra former av stöd. Det arbetet påbörjas nu och kan följas på sociala medier.

Text: Mathias Wikström Foto: Viktor Fremling

Foto: Toby Maudsley

ÖstersjöprojektetHur ser juryn ut? Det måste vara en bra blandning?– Vi har lagt mycket kraft på att få till en samman-sättning som väl representerar olika kunnande och erfarenheter och är mycket stolta över att kunna pre-sentera en namnkunnig jury bestående av:

Karl-Johan Lehtinen, miljöchef vid NEFCO (Nord-iska miljöfinansieringsbolaget), Seppo Knuuttila, spe-cialforskare för havscentret vid Finlands miljöcentral (SYKE), Lotta Nummelin, vd för Östersjöfonden, och Alf Norkko, professor i Östersjöforskning på Tvärminne zoologiska station vid Helsingfors Universitet.

Jag ingår själv som representant för banken.

Hur mycket delar ni ut i kapital?– Juryn avgör efter noggrant övervägande de belopp som tilldelas respektive projekt. I år delar vi totalt ut upp till 330 000 euro.

Hur avgör juryn vem som ska få vad?– Juryn väljer ut de projekt och förslag som har störst potential att förbättra situationen i Östersjön. Bland annat bedöms bidragen utifrån följande kriterier:

• Direkt inverkan på förbättring av situationen i Östersjön.

• Idéns ekonomiska hållbarhet och inverkan på sysselsättning.

• Tidsplan för genomförande och kapitalbehov/oberoende/oavhängighet.

Kan vem som helst ansöka?– Absolut, vi har även en kategori för barn och skolor. Just nu sammanställer vi årets ansökningar men redan efter årsskiftet öppnar vi för nästa års ansök-ningar. Följ gärna projektet på Facebook för att hålla dig uppdaterad.

11

Anne-Maria SaloniusDirektör Ålandsbanken

Finland

Allas hjälp behövs

ÖSTERSJÖN ÄR ALLVARLIGT SJUK

Den varma och vindstilla högsommaren 2014 kunde ha blivit den perfekta sommaren som alla finländare drömmer om. Men speciellt i vår vackraste skärgård förstördes stäm-ningen totalt av den chockerande gröten av blågrönalger. Man kunde inte simma, utsikten och lukten i hamnvikarna var kväljande. Det var som en ond dröm, förutom att den var sann. I år har sommaren inte bjudit på samma väder men likväl ljuder larmen om algsituationen. Nedan beskri-ver vi vad som händer, varför det händer och hur vi alla kan hjälpas åt för att göra något åt det.

Text och foto: Eero Lehtinen

Ålandsbanken | Östersjöprojektet12

Med Östersjöprojektet arbetar Ålandsbanken med samarbetspartners för att förverkliga goda idéer för Östersjön. Bland annat genom att driva frågan vid till exempel SuomiAreena.

Sanna Soininen – avdelningschef på Trafi,Esa Härmälä – vd för Forststyrelsen,Mari Pantsar-Kallio – direktör för SITRA

Niklas von Weymarn – direktör för Metsä Groups biofabriksprojekt i Äänekoski, Kimmo Mäki – vd för Helsingfors Hamn, Anne-Maria Salonius – Ålandsbanken Finland

Allas hjälp behövs

ÖSTERSJÖN ÄR ALLVARLIGT SJUK

Östersjöprojektet | Ålandsbanken

Alla är lika skyldiga. Under åren 2008–2013 släpptes i genomsnitt 3 900 ton fosfor ut från Finland årligen i Östersjön.

Glädjedödaren den blågröna algen Ungefär hälften av algmassan i Östersjön om somrarna är blågrönalger. Den blåa gröten bildas först då bakterierna dör, på havsytan syns algerna till en bör-jan som gulaktiga partiklar vars färg ändras åt det gröna hållet då partikelmassan blir tjockare. Cyanobakterierna, eller blågrönal-gerna som de också kallas, är ett symtom på den alltmer utbredda övergödningen av Östersjön, samt är anledningen till att vattnet blir grumligt och att de marina orga-nismerna utarmas. Levnadsvill-koren som Östersjön kan erbjuda håller på att förändras till omöjliga för alltfler växter och fiskarter.

Blågrönalger bildas av fosfor och kväveCyanobakterier behöver fosfat-fosfor samt kväve för att föröka sig. Det kväve som behövs tas ur kvävgas som det finns obegränsat av i atmosfären och som upplösts i vattnet. Näringsbelastningen och eutrofieringen av Östersjön börja-de accelerera redan på 1950-talet. Samtliga länder som gränsar till Östersjön bär skulden för denna ekologiska katastrof som utveck-lats i all tysthet. Avloppsvattnet från Östersjöns kuststäder ham-

nade under flera årtionden direkt i Östersjön utan att renas. Jordbru-ket och den ökade användningen av konstgödsel har bidragit till den ökade belastningen, liksom den explosionsartade ökningen av trafikmängden.

Minskad mängd syreEn fjärdedel av det kväve som blågrönalgerna behöver, serve-ras dem genom luftföroreningar. Fosfor hamnar i denna förödande ekvation till följd av utsläpp till vattendragen. Kvävebelast-ningen i Östersjön leder till ökad algproduktion och följderna blir syrefattiga djupvatten. Minskad mängd syre leder i sin tur till ökad fosforbelastning, vilket skapar skrämmande goda odlingsförhål-landen för blågrönalgerna. För att få stopp på blågrönalgerna krävs en betydande nedskärning av dess två ”råmaterial”, kväve och fosfor, i vår miljö.

Alla är vi ansvarigaI diskussionerna om Östersjön finns det inte ett enda land som kan skjuta över ansvaret på någon annans axlar. Alla är lika skyldiga. Under åren 2008–2013 släpptes i genomsnitt 3 900 ton fosfor ut från Finland årligen i Östersjön, det vill säga knappt ett kilo per invånare. 95 % av den här fosfor-belastningen nådde havet via våra åar och älvar, resten via direkta punktkällor såsom avloppsvatten från samhällen samt utsläpp från industrier och fiskodlingar. De fin-ländska direkta punktbelastning-arna har minskat med mer än 70 % från nivån år 1990, då Finlands andel av fosforbelastningen i Öst-ersjön idag ligger kring 10 %.

Jordbruket den största enskilda belastningskällanNäringsbelastningen varierar beroende på väderförhållanden. Under regniga år bär åar och älvar med sig mer näringsämnen till ha-vet och varma vintrar leder till att mer näringsämnen rinner ut

Paavo Kojonen – vd för Navidom, Juha Nurminen – ordförande för John Nurminens stiftelse, Airi Kulmala – projektkoordinator på MTK

14 Ålandsbanken | Östersjöprojektet

i vattendragen. Största delen av fosforbelastningen i Öster-

sjön härstammar från jordbruket. Fördelning enligt ursprung varierar beroende på havsregion. Även kring våra egna kustområden ut-gör jordbruket den största enskilda belastningskällan, och majoriteten härstammar från Skärgårdshavets avrinningsområden. De tätbe-folkade kustområdena och dess industrier kring Finska viken utgör områdets näst största fosforkälla, medan fiskodlingarna i Skärgårds-havet utöver den spridda bebyg-gelsen utgör den största källan till belastning näst efter jordbruket. Bottniska viken belastas å sin sida av avrinningsområdets viktiga industri, skogsbruket.

82 000 ton kväve85 % av kvävebelastningen i Öst-ersjön hamnar i havet via åar och älvar. Luftnedfall och punktbe-lastning står för resten. Finlands kväveutsläpp åren 2008–2013 ger ett årligt genomsnitt på 82 000 ton, vilket är ungefär 15 kilo per invånare per år. Finland bär ansvar för ca 11 % av kväveut-släppen i hela Östersjöområdet.

Mängden kväve som hamnar i Östersjön från Finland har hållits mer eller mindre på en oförändrad nivå trots punktvisa minskningar i belastningen. Kvävebelastningen härstammar förutom från jord-bruket och samhället även från industrin, skogsbruket och den glesa bebyggelsen. Fiskodling och torvproduktion har dessutom del i Östersjöns kvävebelastning.

Polen toppar belastningslistanMen även Finland får en allvarlig varning.

Vid en undersökning där man jämförde fosfor- och kväve- belastningen från nio länder kring Östersjön, toppar Polen den mörka statistiken. Polens totala mängd fosforutsläpp är nästan lika stor som Finlands, Sveriges och Ryss-lands gemensamma belastning. Även då det kommer till kväve ligger Polen överst på listan med en totalmängd på över 150 000 ton. För Finlands del blir listan mer pinsam då man ställer belastning-en i förhållande till invånarantal. Detta trots att Finland och Sverige har längre kustlinjer som gränsar till Östersjön än de övriga länder-

na. Finland har således mycket att göra på hemmaplan innan det finns anledning att hytta med fingret mot grannländerna. Och med tanke på att det tar 25–30 år för vattnet i Östersjön att bytas ut, är den önskade förändringen i det avseendet resultatet av en lång och långsam process. En försäm-ring av situationen i någon form bör emellertid stoppas till varje pris och så snabbt som möjligt.

Saltpulsen vintern 2014–2015I medlet av februari då Finlands miljöcentrals forskningsfartyg Aranda återvände från vinterns observationsresa, medförde hon både bra och dåliga nyheter. De goda nyheterna baserade sig framför allt på den tursamma saltpulsen, som intensifierades tack vare vinterstormarna och medförde mycket salt och syrerikt vatten från Nordsjön till Östersjön. Vid tiden för Arandas forsknings-resa i slutet av januari hade pulsen framskridit en sträcka på ca 200 kilometer i södra Östersjön. ”Pul-sens inverkan på den djupa hu-vudbassängen och läget i Finska viken kommer att märkas först

Polen värsta källan till be-lastning, men även Finland får en allvarlig varning.

Fakta om blågrönalger: Blågrönalger eller cyanobakterier kan leva som enskilda bakterier eller bilda kedjeliknan-de partikelansamlingar. Även om blågrönalger till sin struktur inte är alger, kan de precis som växter assimilera och producera syre.

För att blomning av blågrönalger ska uppstå behövs fosfatfosfor från vatten samt kväve från atmosfären.

Blågrönalger trivs i sol och värme över 15 grader.

Blågrönalgerna går från gulaktiga partiklar till att bilda en grönaktig gröt som slutligen blir en blåaktig stinkande massa på stränderna.

Det finns vissa giftiga arter av blågrönalger som kan vara skadliga för levern och centrala nervsystemet. Samma art kan till och med förekomma både som giftiga och icke-giftiga.

Var och en bör ta i beaktande att där det förekommer stora mängder av blågrönalger är sannolikheten stor för att de kan vara giftiga.

För djur, såsom hundar och kor, kan giftiga blågrönalger vara dödliga.

Typiska symtom hos människor som utsatts för blågrönalger är hudreaktioner, ögonsym-tom, huvudvärk, diarré och allmänt illamående.

Östersjöprojektet | Ålandsbanken

senare”, sammanfattar Arandas expeditionsledare Juha Flinkman. Syrehalten i Finska viken har tack vare omblandning blivit mycket bättre jämfört med förra somma-ren och hösten, men är trots det sämre än vintern 2013/2014.

Belastningen kan stoppasÖstersjöns interna belastning kan stoppas så fort djupen får tillräckligt med syrerikt vatten. Men vinterstormarna medförde att det syrefria och mycket nä-ringsrika djupvattnet blandades med ytskiktet, vilket på kort sikt orsakar en försämring av tillstån-det och denna sommar förut-spåddes till och med kraftigare blomningar av blågröna alger än förra sommaren.

Saltpulsens effekter positivaStyrelseordförande för John Nurminens Stiftelse och sjöfarts-råd Juha Nurminen kommente-rade vinterns forskningsresultat: ”Saltpulsens långsiktiga effekter är mycket positiva. Det nu rådande tillfälliga läget och dess inverkan på den kommande sommaren är dock svårare att uppskatta, det finns en risk att vi tar ett steg bakåt. Nu är det viktigt att komma ihåg att det allmänna tillståndet i Finska viken har under de senaste 6–7 åren re-dan utvecklats i rätt riktning och att den nuvarande fosfortoppen är ett tillfälligt fenomen. För östra Finska vikens del kan vi endast göra en gissning om det kommer att ske en tillfällig försämring av fjolsom-marens fina situation eller inte.”

Ingen kan göra allt men alla kan göra något.

1. Minska konsumtionen av vatten. Med avloppsvattnet kommer stora mängder näringsämnen ut i havet.

2. Tvätta mattorna på torra land. Se till att tvättvattnet inte rinner ut i havet.

3. Använd miljövänliga tvättmedel, som t.ex. tallsåpa och ättika. Undvik tvättmedel som innehåller fosfater eller syntesiska tensider.

4. Gödsla trädgården sparsamt. Föredra naturligt gödsel.

5. Föredra närproducerad mat och säsong-ens produkter.

6. Ät endast hållbara fiskarter. Välj till exempel inhemsk abborre, gädda eller strömming samt MSC-märkt (Marine Stewardship Council) fisk.

7. Reglera, släck och använd grön el. Knäpp alltid av onödiga elapparater, då du lämnar ett rum. Köp endast energisnåla elapparater. Stöd förnybara energiformer och köp grön el.

8. Förbruka mindre och återvinn mera. Då avfallsmängden minskar, minskar också belastningen på vattendragen.

9. Sortera avfallet rätt och kompostera. Se till att problemavfall kommer till rätt plats.

10. Semestra nära. Att flyga bidrar till den globala uppvärmningen.

Alltså – genom sunda och förnuftiga val i vardagen kan var och en av oss, utan större uppoffringar, dra sitt strå till stacken om vi så vill.

Källor: Finlands miljöcentral SYKE, John Nurminens Stiftelse

I broschyren ”Tips för skydd av Östersjön” som ges ut av Östersjökommunikatörerna hittas förslag på hur man kan påverka.

Tio tips för skydd av Östersjön

Den tursamma saltpulsen, som intensifie-rades tack vare vinterstormar-na medförde mycket salt och syrerikt vatten från Nordsjön till Östersjön.

16 Ålandsbanken | Kapitalförvaltning

Ålandsbankens CIO, Stefan Gothenby, är försiktig till aktier på längre sikt. Med låga räntor blir det därför extra viktigt att allokeringen mellan olika tillgångar blir rätt för att få en bra värdetillväxt. Här kan du läsa mer om hur banken förvaltar dina pengar.

B örserna har fallit en tid, är det dags att köpa aktier nu? – Ja, på kort sikt kanske fram emot

jultider kan aktier visa upp en fin avkastning. Fortsatt stöd från centralbankernas expansiva penningpolitik och låga räntor gör att investerarna kan komma tillbaka till aktiemarknaderna igen. På längre sikt är värderingen på börserna utmanande och indikerar en förväntan om en stark ekonomisk utveckling. I kombination med stora skulder och osäkra ekonomiska utsikter i många länder är vi därför försiktigt inställda till aktier på längre sikt.

Då föredrar du räntebärande placeringar?– Jag föredrar räntebärande place-ringar med kort löptid. Statsobliga-tioner med längre löptider ger för låg ränta enligt vår bedömning och lock-ar inte i rådande marknadsklimat.

Det låter lite dystert, finns det några ljusglimtar? – Ja, i USA har vi en återhämtning i konjunkturen. De amerikanska hushållen har fått det bättre och arbetsmarknaden utvecklas positivt. Dock stundar ett skifte i penningpolitiken som bland annat för med sig en starkare dollar och det begränsar möjligheterna till kursuppgångar på Wall Street.

Vilka börser kan då locka?– En försvagad euro innebär att europeiska bolag får en ökad konkurrenskraft. Därför är vi mer positiva till börserna i Europa i jäm-förelse med amerikanska aktier eller tillväxtmarknader som Kina. Norden ser också bra ut. Vår analys visar på att det i till exempel Finland och Sverige finns många intressanta bolag med goda vinstutsikter.

Din syn på marknaderna är intressant. Vad innebär det för mina fonder och min förvaltning på Ålandsbanken?– I dessa tider tycker jag att det är viktigt att fokusera på att försöka bevara kapitalet. I våra fonder och

I dessa tider tycker jag att det är viktigt att fokusera på att försöka bevara kapi-talet.

Text: Per Sommerlou Foto: Viktor Fremling

Stefan Gothenby

”FOKUS PÅ ATT BEVARA KAPITALET”Stefan Gothenby:

17

kunders portföljer innebär det en lägre andel aktier än normalt. Det gäller också statsobligationer. Istället placerar vi mer i räntepap-per med kort löptid och vissa typer av företagsobligationer som kan öka på avkastningen. Vi har också valt ut alternativa fonder som vi bedömer är mer stabila och som har chansen att skapa avkastning in i rådande marknadsklimat.

Vad gör du om oron tilltar i världen?– För det första kan vi jobba med allokeringen och sänka andelen aktier ytterligare och öka den räntebärande exponeringen. När vi använder fonder kan vi välja såda-na med lägre risknivåer. Slutligen finns det i vissa fall möjlighet att använda derivat som skydd för kursfall.

Hur kommer ni fram till Ålandsbankens marknadssyn?– Det vi kallar marknadsutblicken tas fram av kapitalförvaltningen (läs mer om Markandsutblicken på sidan 18). Vi är där ett team som arbetar med ett analytiskt ramverk som heter FMQ.

Vad är det?– Första bokstaven F står för fundamental bolagsanalys som vinstutveckling. M:et avser makroanalys som till exempel inflation och tillväxt. Q kommer från engelskans quantitative och med det menar vi matematisk analys av olika historiska sam-band (du kan läsa mer om den kvantitativa analysen på sidan 18). Tillsammans får vi en bred bedömning av de faktorer som driver aktie- och räntemarknader-na. Det ger oss möjlighet att ha

” Jag tror på att vara disciplinerad och att vi är konsekventa i alla delar av vår förvaltning. Men mycket viktigt för oss är den makroekonomiska utvecklingen och att förstå var i konjunkturcykeln vi befinner oss.”

en bra uppfattning om vad som händer i världen.

Vad är viktigast? – Jag tror på att vara disciplinerad och att vi är konsekventa i alla delar av vår förvaltning. Men mycket vik-tigt för oss är den makroekonomis-ka utvecklingen och att förstå var i konjunkturcykeln vi befinner oss.

Varför då?– Den ger oss kompassrikt-ningen på längre sikt samt styr våra beslut om allokeringen och vilka risker vi vill ta. Om det ska vara mer eller mindre aktier eller räntebärande placeringar är något som vi analyserar och tar beslut om fortlöpande. Det är speciellt viktigt nu givet med utsikter till låg avkastning både på aktie- och räntemarknaderna.

Går det ändå att skapa en bra värdetillväxt?– Vår målsättning är att våra fon-der och portföljer inte ska falla så mycket vid kursfall på aktiemark-naderna. Att jobba med att bevara kapital vid svaga börser ger oss möjlighet att över tid skapa bra avkastning till våra kunder.

Varför är det en bra förvaltningsfilosofi?– De flesta av våra kunder, som till exempel entreprenörer, vill ha en trygg förvaltning av sitt kapital. De förstår att vi kan skapa värde i uppgång men också att det inte är så viktigt att exakt pricka in topparna när börserna rusar i höjden. För att skapa långsiktig värdetillväxt är det istället viktigare att undvika onödiga risker som att falla med ner till börsbottnarna.

Kapitalförvaltning | Ålandsbanken

”FOKUS PÅ ATT BEVARA KAPITALET”

MarknadsutblickenVill du veta hur Ålandsbanken ser på olika marknader och vad som händer med förvalt-ningen av ditt kapital? Då är du välkommen att prenumerera på vår Marknadsutblick!

Det är viktigt att du som kund känner dig trygg och har för-ståelse för vår förvaltning. Det ska klart framgå hur vi tänker. Därför publicerar vi två gånger i månaden det vi kallar Mark-nadsutblicken. Där kan du läsa om Ålandsbankens analyser och slutsatser om aktier och räntor och vad som händer i våra kunders portföljer och fonder.

Marknadsut-blicken ska vara lätt att förstå. Den är därför lik en väderprognos fast med sex må-naders horisont. De områden vi gillar mest kom-mer att ha en ski-nande sol medan oroliga områden symboliseras av åskmoln.

Marknadsutblicken består av tre delar: allokering, aktier och räntor.

Allokeringen visar vilken för-delning mellan aktier och räntor som vi bedömer är bäst nu. Vårt utgångsläge är 50 procent aktier och 50 procent räntor (men som kund kan du själv-klart ha en annan fördelning beroende på din riskaptit). När vi tror att det finns risk för svaga börser så kommer andelen aktier att minska till förmån för räntor eller tvärtom. För tillfället har vi en aktieandel på 45 procent och 55 procent räntor eftersom vi bedömer att börserna är högt värderade

(läs mer på sidan 16 i intervjun med Ålandsbankens CIO Stefan Gothenby som bland annat handlar om analysen bakom Marknadsutblicken).

Aktier är uppdelade i de fyra huvudregioner där vi är aktiva: Norden, Europa, USA och Tillväxtmarknader. Tillsam-mans utgör dessa marknader grunden i vår aktieförvaltning

och är, tycker vi, lämpliga för att skapa en balan-serad värdetillväxt bland aktier.

Räntor är upp- delade i två huvud-grupper. Den första är långa och korta räntor som huvud-sakligen är stats-obligationer och

penningmarknadsinstrument. Den andra gruppen består dels av det vi kallar säkra krediter, vilket är lån till bolag med hög kreditvärdighet, dels av riskfyll-da krediter som ger högre ränta men är lån till bolag med större risk för konkurs.

Var lyser solen idag? Det är främst över korta räntor samt börserna i Europa och Norden. För långa räntor ser vi däremot åskmoln borta vid ho-risonten och sammantaget är investeringsklimatet lite mörkt.

Tycker du detta är intressant? Kontakta i så fall ditt bankkon-tor eller din rådgivare för att prenumerera på Ålandsbankens Marknadsutblick!

18 Ålandsbanken | Kapitalförvaltning

Med matematik och statistik blir det lättare att förutspå framtiden. Ålandsbankens expert Eric Berglund berättar hur man med kvantitativ analys tar klokare investeringsbeslut i fonder och kundportföljer.

” KVANTEN HAR INGA KÄNSLOR”

Vad är kvantitativ analys?Kvantitativ analys, eller kvanten som vi i teamet kallar det, handlar om att med hjälp av matematiska mo-deller och statistiska samband analysera aktie- och räntemarknaderna.

Det låter avancerat?Ja, i viss mån, men det är egentligen inte så kompli-cerat. Vi undviker onödigt komplicerade modeller och arbetar heller inte med hemliga lådor som automa-tiskt tar positioner. Vi försöker istället använda enkla relevanta analysmodeller som brukar fungera oavsett klimat på finansmarknaderna. Den sortens kvantitativ analys blir ett bra stöd för oss i förvaltningen av till exempel våra Premiumfonder och kunders portföljer.

Stöd på vilket sätt?Utifrån historiska samband finns möjligheten att bättre förutspå utvecklingen av olika tillgångar samt identifie-ra attraktiva tillgångar. Detta sker till exempel genom att vi försöker identifiera extrema prisrörelser samt ovanligt högt eller lågt värderade tillgångar.

Hur fungerar det?Man skulle kunna säga att kvanten saknar känslor. Den ger signaler och idéer på ett systematiskt sätt. Det ger oss möjligheten att mer objektivt analysera marknader och händelser. Det innebär att vi kan använda kvanten för att utmana vår marknadssyn och på så sätt ta klokare och bättre underbyggda investeringsbeslut. Hur använder ni kvanten i förvaltningen?Kvanten är en viktig del i analysen inom samtliga tillgångsslag. Men all vår förvaltning bygger också på fundamentala och makroekonomiska analyser och beroende på förvaltningsinriktning och marknadskli-mat viktas dessa tre analyser lite olika. Kvanten spelar dock en stor roll i beslutet om allokeringen, det vill säga valet av olika tillgångsslag. Den är också viktig för att på ett strukturerat sätt generera idéer för att till exempel hitta sektorer eller enskilda aktier som sticker ut på börserna.

Text: Per Sommerlou Foto: Viktor Fremling

Man skulle kunna säga att kvanten saknar käns-lor. Den ger signaler och idéer på ett systematiskt sätt.

Kapitalförvaltning | Ålandsbanken

Finns det någon analys som är extra viktig?Ja, vi följer noga modeller som analyserar investe-rarnas riskaptit och stämningsläget på marknaden. Detta för att försöka få bättre timing i våra köp- eller säljbeslut.

Har du exempel på en sådan modell?För att identifiera extrema situationer på börserna an-vänder vi en modell som analyserar avkastningen för säkrare tillgångar som statsobligationer jämfört med mer riskfyllda, som aktier. Starka signaler från den här modellen indikerar att en snabb vändning i marknaden är trolig. Att analysera skillnaden i avkastning mellan olika sektorer på börserna är en annan modell som vi använder mycket. Den visar vilken typ av ekonomiskt klimat marknaden prisar in. Kan jag som kund se era kvantitativt drivna investeringsbeslut?Ja, som exempel fick vi under sommaren starka signaler på att börserna var övervärderade samt att investerares riskaptit nått extrema nivåer. Kvanten var en viktig del i beslutet om att i samtliga fonder och portföljer byta till mer defensiva positioner och ha en större andel likvida medel.

Vad säger kvanten nu?Efter den senaste tidens kursnedgångar ger kvanten på kort sikt inte lika tydliga signaler. När vi väger in den fundamentala och makroekonomiska analysen pekar dock mycket åt samma håll – att man på längre sikt bör vara försiktig med aktiemarknaden.

Finska skatteavtalet med Portugal omförhandlas

SEDAN 2009 har Portugal förmånliga skatteregler för inflyttande pensionärer, de så kallade NHR-reglerna (non habitual resident-regime). De innebär kortfattat att om en utlänning flyttar till Portugal och ansöker om att bli bosatt där med NHR-status, kan alla utländska pensioner bli skattefria. Naturligtvis har fortfarande källstaten rätt att beskatta pensionerna, men om det finns ett dubbelbeskatt-ningsavtal mellan källstaten och Portugal så kan vissa pensioner bli skattefria. Det är inte en helt ovanlig situation. Såväl det svenska som det finska skatteavtalet med Portugal har en bestämmelse som leder till att utbetalning av privata tjäns-tepensioner inte får beskattas i källstaten om mottagaren har hemvist i landet. Por-tugal i sin tur undantar inkomsten från beskattning på grund av NHR-reglerna, om man ansökt om NHR-status.

TILL SKILLNAD FRÅN SVERIGES skat-teavtal med Portugal, som är från 2002, är Finlands avtal från 1970-talet. Finland överväger enligt uppgift att omförhandla och uppdatera avtalet. I finsk media har det nämnts att avtalet bör omförhand-las även av den anledningen att nyligen pensionerade finska direktörer flyttat till Portugal och lyfter sina finska pensioner skattefritt. Finlands finansminister Alex-ander Stubb har i samband med detta till och med sagt att Finland inte utesluter att säga upp avtalet.

MYCKET TYDER PÅ att Finland kommer att uppdatera avtalet med Portugal, men det finns inga indikationer på att även Sverige kommer att kontakta Portugal för motsvarande åtgärd.

Johan ThimFinancial Planner

” KVANTEN HAR INGA KÄNSLOR”

Eric Berglund

19

20 Ålandsbanken | Kundintervju

Från liten verkstad till framgångsrikt företag

Ska det vara så svårt att begripa, säger Sven-Erik Holmberg. Vi kan inte leva på Åland om Östersjön

fördärvas. Varje åtgärd vi kan ta nu får inte skjutas fram. Det är inget annat än en katastrof att kryssningsfartygen får fortsätta att pumpa sitt avfallsvatten rakt ut i havet!

Fiskodling på land är däremot bra. Likaså vindkraft. Mer sådant välkomnas. Att en del tycker att möllorna förfular miljön är under-ligt. Det är ju precis tvärtom, anser Holmberg. De visar att här bor folk som bryr sig.

– Vi är delägare i vindkraftsbo-lagen på Åland. Inte för att förtjäna stora pengar utan för den goda sakens skull.

.Stänger inte vd-dörrenSven-Erik Holmberg har hunnit bli 66 år. Han har levt med företaget i stort sett hela livet och har ännu inga planer på att stänga dörren till vd-rummet för gott.

– Jag jobbar på saken. Jag har börjat delegera arbetsuppgifter men

Text: Helena Forsgård Foto: Tiina Tahvanainen

Sven-Erik Holmberg började i faderns verkstad som tonåring på 1960-talet.Mycket har hänt sedan dess. I dag är Holmbergs ett begrepp på Åland. Ett stabilt företag som står på många ben och som har en trogen personal.– Man måste ha ”något i röret” hela tiden annars stagnerar det. Men mitt engage-mang har förändrats. Nu måste vi ta krafttag för att rädda Östersjön, säger han.

Sven-Erik Holmberg har en lång och framgångsrik kar-riär bakom sig. –En grundförutsättning för att driva företagsverksamhet grundar sig i mångt och myc-ket på att ha ett ömsesidigt förtroende med finansiärer (i synnerhet över konjunk-turcykler) och det har vi haft, inte minst med Ålandsban-ken, under många år”

Foto: Daniel Eriksson

21Kundintervju | Ålandsbanken

Från liten verkstad till framgångsrikt företagSka det vara så svårt att begripa!

Vi kan inte leva på Åland om Östersjön fördärvas. Varje åtgärd vi kan ta nu får inte skjutas fram.

sluta helt vill jag inte. Man måste ju ha något att göra, säger han.

Sven-Eriks far Bruno startade Firma B. Holmbergs & Co 1963. En mekanisk verkstad med ett par anställda där man svarvade, fräste och svetsade. Verkstaden inrym-des i det första industrihuset som byggdes i Norrböle, på den tiden ett stillsamt skogsområde med endast ett par bostadshus.

Sven-Erik, som hoppat in i verkstaden vid tillfälle och behov, åkte till Sverige som 18-åring för att läsa till ingenjör vid Katrine-holms tekniska skola. Noteras kan att vid handelslinjen gick en viss Göran Persson, senare statsminis-ter i Sverige.

– Jag brukar säga att jag var samtida med honom men vi träffades aldrig.

Tog fart på allvarEfter utbildningen återvände Sven-Erik till Åland och faderns verkstad och han tog över hela an-svaret redan i 30-årsåldern.

– Utvecklingen gick långsamt på Åland. Det var först i slutet av 1970-talet som det började hända

saker. Färjetrafiken hade kommit igång på allvar. Det kom in mer pengar och byggbranschen liksom andra branscher började växa.

Holmbergs flyttade sin verk-stad till grannhuset – samma byggnad där man verkar i dag även om den byggts om och till flera gånger.

– Det var då vi började växa på alla fronter. Vi blev fler an-ställda, vi öppnade butiken och fick agenturer för många kända märken.

Tände på en nyhetPå 1980-talet snappade Sven-Erik Holmberg upp en nyhet i bygg-branschen, som hade lanserats i USA och som var på kommande också i Sverige – att bygga fasa-der av aluminiumprofiler och glas. Under en resa i Florida råkade han få syn på en fabrik som var en stor tillverkare av dessa profiler. Då glömde han semesterlivet för en halv dag ”och gick in och snack-ade i stället”. Där blev han än mer tänd på idén.

– Det var framtiden. Alumini-um är lätt, tåligt och underhållsfritt

och passar utmärkt i vårt fuktiga klimat. I början var isoleringen inte tillräcklig för våra väderförhållan-den, men det gick relativt snabbt att rätta till.

Viking Lines kontor på Storagatan blev ett av de första projekten på Åland med en fasad av aluminium och glas. Det se-naste är Maxinge köpcentrum där Holmbergs stod för entréer och fasadpartier.

Holmbergs gör även bärande konstruktioner i stål för stor-byggen. Ett färskt projekt är den stora fabriksbygganden på 15 000 kvadrat för Fifax fiskodling och på gång är PAF:s nya kontorshus.

– Det är viktigt att hänga med och vi har utvecklat kompeten-sen inom företaget. Vi har i dag ingenjörer som står för allt kon-struktionsarbete, säger Sven-Erik Holmberg.

Kärnan i företaget finns kvar – verkstaden – om än i en betydligt modernare form. Här tillverkas och underhålls allt från ”småprylar till färjeklaffar”. Ett annat spe-cialområde är inglasning av balkonger och altaner.

22 Ålandsbanken | Kundintervju

– Vi äger också ett 20-tal indu-stri- och lägenhetsfastigheter. Större och mindre. Nya och äldre. Vi är dessutom delägare i ett antal bolag både på och utanför Åland och vi har en placeringsverksam-het som inte är helt obetydlig.

För stora munsbitarEnligt en artikel i affärstidningen Kauppalehti är Holmbergs en stamkund på listan över Ålands mest framgångsrika företag. Men allt har inte gått på räls.

– Vi har ibland tagit stora ris-ker och fått betala våra läropeng-ar. Då lärde vi oss att inte ta för stora munsbitar i taget. Tuffa tider är inte heller enbart av ondo, då lär man sig att se över sin verksam-het och sina kostnader. Men man måste tänka framåt. Det måste hända något hela tiden.

När lågkonjunkturen drabbade Finland och Åland med kraft i slutet av 1980-talet gick luften ur bygg-branschen. Den gången räddades arbetsplatserna på Holmbergs tack vare en inbrytning på marknaden i Sverige där företaget bland annat deltog i bygget av SkyCity vid Ar-landa flygplats och ombyggnaden av på Huddinge Sjukhus.

– Vi hade konkurrenskraftiga priser då. Nu har det jämnat ut sig

och vi är för närvarande inte aktiva i Sverige.

Aktier för anställdaI dag jobbar 45 personer på Holm-bergs. Ett sammansvetsat gäng. Personalomsättningen är låg och många har jobbat i företaget runt 30 år.

– Vi försöker ”bära oss åt som folk”, svarar Holmberg på frågan om vilken personalpolicy företaget följer. Det är viktigt. De anställda gör ett enormt jobb och företaget är beroende av dem.

1985 sjösattes ett aktieägar-program. Fastanställda fick köpa in sig i bolaget och merparten nappa-de på erbjudandet. När en anställd slutar löser företaget in aktierna och efterföljaren har möjlighet att köpa dem.

– Det har helt klart ökat samhörigheten i bolaget. Vi känner att vi sitter i samma båt och det gagnar alla om vi ror åt samma håll. Utvecklingen har varit stabil, utan tvära kast, och de anställda får utdelning på sina aktier.

LyhördEtt par anställda, som varit med länge, försöker förklara vad ”Svempa” menar med ”att bära sig åt som folk”.

– Man kan alltid gå in och prata med honom. Han är lyhörd och mån om att vi ska må bra. Det snålas inte på utrustning som behövs i jobbet och han tar till sig idéer och förbättringsförslag som vi kommer med. Han är bra på att fånga upp nya idéer, det händer hela tiden mycket på Holmbergs. Vi gör också roliga saker tillsam-mans på fritiden. Vi har bland annat åkt på teater- och skidresor på företagets bekostnad. Anställda som har problem med hälsa eller privatliv kan räkna med ett starkt stöd. Holmbergs är ett mänskligt företag och det känns bra att säga att vi jobbar här!

Att Sven-Erik ibland kan komma med burdusa och hastiga kommentarer beroende på dagens humör får man på köpet – ”vi känner ju honom”.

Projekt i skärgården, Silverskär IslandsSven-Eriks tid har även räckt till för annat än Holmbergs. Han har suttit i styrelsen för många företag som Chips, Eckerö Linjen och Birka Line. Han har spelat tennis och spelar golf ibland, han tar sig tid för kortare utflykter ”vart som helst i Europa” och han har ett speciellt skötebarn – Silverskär. Ön i Salt-

På 1980- talet snappa-de Sven-Erik Holmberg upp en nyhet i byggbran-schen – att bygga fasader av aluminium- profiler och glas.

23

viks skärgård där man utvecklat en rekreations- och konferensanlägg-ning kring ett gammalt fiskehem-man. Sven-Erik är majoritetsägare i företaget.

– Ett riktigt skärgårdsprojekt. Jag är glad att vi kunnat behålla den genuina miljön även om vi byggt en hel del nytt. Allt går i samma stil och mycket är gjort på ett hantverksmässigt sätt. Jag tycker att Silverskär är något fint för Åland.

Silverskär vänder sig till grup-per som får hela konceptet till sitt förfogande. Politiker- och närings-livstoppar, som vill jaga och fiska utanför konferensrummet, hör till de återkommande gästerna. Silver-skär Islands består numera av nio namngivna öar och skär samt ca 1 000 hektar eget vatten.

Lönar det sig? brukar ålänning-ar fråga.

– Bolaget lever, svarar Sven-Erik som gärna kopplar av med renoverings- och byggarbete på Silverskär.

Projektet för dagen är att bygga ett tiotal övernattningsstugor, precis som i ett gammalt fiskeläge, på en av grannholmarna.

– Senaste helg var vi och bar-kade av en stor stock som ska bli en taknock i bastubyggnaden.

Champagnelager i havetEn av idéerna har blivit bättre än någon kunde ana när den lansera-des – att bygga en bur för lagring av champagne i havets djup. Idén kom tillsammans med Johan Mörn, platschef på Silverskär, efter att ett dykarteam upptäckte det numera så omskrivna vraket i Fög-lö skärgård sommaren 2010.

Vraket tros ha sjunkit någon gång mellan 1835 och 1840 och ombord fanns cirka 150 champag-neflaskor från tre franska vinhus. Innehållet i många flaskor var av förvånansvärt hög kvalitet.

– Vi ville göra ett eget expe-riment – mest på skoj. Hur bra fungerar havet som förvaringsplats för champagne?

Ett antal flaskor sänktes ner i havet nära Silverskär. Efter två år smakade den åländska vinexperten Ella Grüssner Cromwell-Morgan på innehållet i en havslagrad flaska och upptäckte en förändring – i positiv bemärkelse.

Under 30 årDet här fick fart på det stora fran-ska champagnehuset Veuve Clic-quot. Källarmästaren kom flygande från champagnens huvudstad Reims till Silverskär och var lika överväldigad. Havslagringen hade

Kundintervju | Ålandsbanken

Man kan alltid gå in och prata med honom. Han är lyhörd och mån om att vi ska må bra. Det snålas inte på utrustning, som behövs i jobbet.

– Nu lagrar vi 350 flaskor för Veuve Clicquots räkning i en egen bur på 42 meters djup.

varit en sådan framgång att en fortsättning var önskvärd.

– Nu lagrar vi 350 flaskor för Veuve Clicquots räkning i en egen bur på 42 meters djup. Experimen-tet ska pågå 30 år. Vartannat år tas flaskor upp och experter från Frankrike kommer hit för att smak-testa innehållet.

Var det här slutar vet man inte. Kanske havet kring Åland snart är fyllt av champagneflaskor som lag-ras för att uppnå en optimal kvalitet?

Därmed är vi tillbaka där vi började. Havets tillstånd. Stinkande algsoppa. Döda bottnar. Sven-Erik går i gång igen.

– Vi har definitivt en lång väg tillbaka till ett rent Östersjön, därför måste inte minst politiska beslut tas omgående. Nu. Hur svårt ska det vara att begripa det?

– Det går åt helvete om vi inte tar krafttag.

Kenneth Mörn jobbar som finansieringsdirektör på företagsenheten i Mariehamn. Kenneth är gift, har fyra döttrar och fem barnbarn. Innan Kenneth började på Ålandsbanken studera-de han på Handelsskolan i Mariehamn. Dessutom arbetade han som speditör i ett år. Text: Andrea Basilier Foto: Viktor Fremling

L ång karriär på ÅlandsbankenKenneth blev erbjuden jobb 1974 som internrevisor på banken och sedan dess har han jobbat på Ålandsbanken. Han började som

internrevisor men märkte snabbt att det inte var hans grej, han vill jobba med kun-der. Under sin tid på banken har han jobbat på låneavdelningen, det vill säga företags-

finansiering och han har även varit ansva-rig för kontoren på Åland. Som ansvarig för kontoren blev det mycket resande till alla kontor runt om på Åland, vilket Kenneth trivdes bra med. Då hade han även sin arbetsplats i Godby och var på så sätt mer mitt i smeten för Ålandsbanken på Åland. De senaste tio åren har Kenneth jobbat på företagsenheten och han trivs bra med

kombinationen av kunder och företag.Kenneth berättar vidare att han faktiskt

aldrig har sökt ett jobb, utan han blev er-bjuden jobb på Ålandsbanken och har trivts bra från början. Han ser inte poängen med att byta arbetsplats bara för att det ”hör till”. Inom Ålandsbanken har han haft möjlighet att jobba med olika arbetsuppgifter som har gjort att det alltid har varit intressant att

FÖR MIG BLIR DET PERSONLIGT

på Åland vill att saker och ting ska ske omedelbart, gärna skulle uppgiften ha varit löst igår. Det händer att en kund kommer in och berättar att denna kom på föregå-ende natt att en viss uppgift behöver vara gjord. Då får man lösa det på bästa sätt, och det går oftast bra eftersom banken har så mycket kompetens i huset. En kund kan behöva hjälp med en juridisk fråga och då är det smidigt att boka in ett möte med en jurist och på så sätt få svar på frågor-na. Eftersom det finns mycket kompetens i banken och banken har funnits såpass länge upplever Kenneth att banken känner till marknaden bra och dessutom är det även korta beslutsvägar.

Vår marknadsandel på Åland är över 60 %, vilket är ett tecken på att våra företagstjänster fungerar bra, tillägger Kenneth.

Hur ser företagslivet ut på Åland?Kenneth tycker att företagslivet på Åland är unikt. Här finns en mängd företag och ålänningar är väldigt företagsamma som individer. Man har mycket kompetens och vana att arbeta inom olika områden. Det kan vara allt från jordbruk till turism till sjöfart och så vidare. Det är även många som än idag är både löntagare och har ett eget företag på sidan om. Det syns i kulturen på Åland att man ska kunna hitta på en lösning om det uppstår problem. Ålänningar, både förr och nu, är vana att resa och få både kunskap, erfarenhet och även förtjäna pengar på andra platser.

Vilka områden satsar ni på?Företagsenheten på Ålandsbanken har en stor konkurrensfördel och det är att det finns så mycket kunskap i banken – här finns ju-rister, fastighetsexperter, skatterådgivare och så vidare. Närheten är det viktiga, det går bra att boka in ett möte och på ett smidigt sätt diskutera sig vidare i ett case.

Business Banking är företagsenhetens senaste paket. Paketeringen kan bland annat hjälpa kunder att förstå vad allt de kan få som kund från Ålandsbanken. Även paketeringen har hjälpt personalen att på ett mer konkret sätt förstå vad de kan

25Porträttet | Ålandsbanken

fortsätta arbeta på banken. I och med att jag har varit så länge på

banken så känns nästan Ålandsbanken som mitt eget företag, erkänner Kenneth. Händer det någonting åt banken så känns det genast personligt. Det tycker jag också att är naturligt, när man har varit så länge på ett och samma ställe, fortsätter han.

Berätta om era kunder på företagsenhetenFöretagskunder är väldigt lika privat-kunder, eftersom grunden är den sam-ma. Företagskunder kan ibland ha mer komplexa case och Kenneth trivs bra med den utmaningen. En typisk företagskund

erbjuda sina kunder. Kenneth upplever att det finns en transparens på banken och han syftar på att kunderna ska veta vad de betalar för.

Kenneth nämner även att företagsen-heten har ett starkt engagemang mot kunderna. Det spelar ingen roll om det är frågan om en liten eller stor kund – det är viktigt att engagemanget syns.

Att jobba på Ålandsbanken är inte ett vanligt 8–16-jobb eftersom vi garanterat kommer att träffa våra kunder i privatlivet och då är det bra att det finns ett intresse och ett engagemang, poängterar Kenneth.

Vad pysslar du med på fritiden?Fotboll för hela familjen, svarar Kenneth snabbt. Både Kenneth och hans fru har spelat fotboll aktivt och intresset har gått över till döttrarna som alla har spelat på olika nivåer. Det var en intensiv period när döttrarna var yngre med mycket spelande som krävde en hel del resande. Kenneth har varit aktivt med och coachat och stöttat döttrarna. Nu har intresset avtagit något men han märker att barnbarnen har börjat intressera sig mer och mer för fot-boll – så det kommer igen, skrattar Ken-neth. Annars blir det mycket altanbygge på sommaren och en orsak till detta kan vara att på arbetet sitter man mycket framför datorn eller i möte så när tillfället ges att få vara aktiv så njuter Kenneth av att få göra någonting annat, och altanbygget har han hållit på med de senaste åren.

Har sommaren gått åt altanbygget?Ja, till en viss del, säger Kenneth. Det är ett större projekt med altan i flera nivåer från stugan längs klipporna ner till vattnet. Mycket tid spenderas ute på stugan i Saltvik, där man bland annat kan ta en tur ut med snipan eller fiska. Jag är en fena på nätfiske, berättar Kenneth. Nu ser jag även fram emot jaktsäsongen som börjar första oktober. Mest jagar jag rådjur men också hare och räv. Vid jakten handlar det först och främst om att få umgås med jaktkompisarna och få vara ute i naturen – det är viktigt för mig att få vara aktiv på min fritid, menar Kenneth.

FÖR MIG BLIR DET PERSONLIGT

“En typisk företagskund på Åland vill att saker och ting ska ske omedelbart, gärna skulle uppgiften ha varit löst igår.”

AKTUELLA SKATTETEMAN FÖR PLACERARE

Under de senaste åren har skattesatsen för kapitalinkomster höjts i flera omgångar och progressionen har stramats åt. Kapitalinkomstbeskattningen är för tillfället graderad enligt följande: 30 % upp till 30 000 euro och 33 % för den överskridande delen. Därtill har man i dividendskattemodellen gjort skatteåtstramande ändringar. Det är därmed ingen överraskning att investerarnas intresse för vissa placeringsprodukter, så som placeringsfonder och försäkringar, har ökat.

Då beskattningen av ägaren har stramats åt och företagets skatt sänkts till 20 %, har skillnaden mellan beskattningen av ett aktiebolags och en privatpersons

beskattning ökat märkbart under de senaste åren. Utöver att beskattningen uppmuntrar aktiva placerare att finna skatteeffektiva lös-ningar, där beskattningen inte är ett hinder att realisera vinsterna, så har alternativet att flytta över en privatpersons placeringsverksamhet till ett aktiebolag blivit allt mer lockande. Då bör man observera de administrativa skyldighe-terna som ett aktiebolag för med sig, samt hur skatteeffektivt tillgångarna i varje enskilt fall kan överföras från bolaget till aktieägaren.

Regeringsprogrammets skattelinjeEnligt statsminister Sipiläs regeringsprogram

har man under den här valperioden som viktigaste mål inom beskattningen att sporra bl.a. arbete, företagande och sysselsättning, risktagning, ägande, investering och placering. Det är inte meningen att höja den totala skat-tegraden under valperioden. Högst sannolikt kommer dock inte kapitalinkomstskattesat-sen att sänkas i den nuvarande ekonomiska situationen. De skattelättnader som görs torde riktas särskilt till låg- och medelinkomsttaga-res förvärvsinkomstbeskattning.

Även arvs- och gåvoskatten har höjts flera gånger under de senaste fyra åren. I regerings-programmet har man nu skrivit att målet är en lindring av arvs- och gåvobeskattningen. I praktiken innebär den här lindringen sannolikt främst att man delvis avvecklar de åtstram-ningar som gjorts de senaste åren.

I regeringsprogrammet har man också

Arvs- och gåvoskatten

har höjts flera gånger under

de senaste fyra åren.

Text: Anne Launis, PwC

26 Ålandsbanken | Skatteteman

AKTUELLA SKATTETEMAN FÖR PLACERAREskrivit in som mål att under valperioden göra en utredning om kapitalinkomstbeskattningen, beskattningen av förmögenhet och den skatte-mässiga behandlingen av olika placeringsfor-mer. Fokus ligger särskilt på olika placeringsfor-mers neutrala skattebehandling med beaktande av direkta placeringar, placeringsförsäkringar och placeringsfonder. Utredningen kan senare under valperioden leda till ändringar i skattela-garna, var man skär ner på skatteförmånerna för skatteeffektiva placeringsformer.

Regeringen ska också för främjande av introduktion på börsen utreda förutsättningar-na att ge företag som noterar sig på handels-platsen First North möjlighet att bevara sin beskattningsstatus som icke-noterat bolag i beskattningen av utdelning. Därtill kommer re-geringen att utreda ifall man för privatpersoner kan stifta skattefrihet för små dividend-

inkomster på upp till 500 euro per år. Dessa är förmånliga ur ekonomins synvinkel, men tekniskt besvärliga förändringar, så man kan förvänta sig att finansministeriet förhåller sig avogt till dem.

För den som utövar placeringsverksamhet via aktiebolag kan det vara intressant att veta, att syftet är att utöka möjligheten att en för-värvskällas förluster kan avdras från en annan förvärvskällas vinster.

Förändringar redan år 2016I budgetförslaget för år 2016, som publicerad-es i augusti, föreslås som en ändring att över-låtelseförluster i framtiden skulle vara avdrag-bara från alla kapitalinkomster, inte enbart från överlåtelsevinster. Detta kan vara en betydande förändring för placerare, men med vilka be-gränsningar regleringen kommer att förverkli-gas inverkar väsentligt på slutresultatet.

Därtill tar man under år 2016 i tillfälligt bruk möjligheten för s.k. effektiv ånger i beskattningen. I praktiken är det fråga om att i efterskott anmäla placeringsinkomster från utlandet under årens lopp som inte anmälts tidigare och att man får delvis lindrigare sank-tioner än vanligt.

Ifall man är intresserad av att placera tillgångar utan vederlag för allmännyttiga än-damål, är en beaktansvärd förändring den, att privatpersoners donationer på 850–500 000 euro till högskolor kommer att i beskattningen under särskilda premisser bli avdragsbara.

Sista chansen att dra nytta av övergångsbestämmelsen gällande kapitalåterbetalningarFrån skatteåret 2014 har utbetalningar av medel från en fond som hänför sig till det fria egna kapitalet i regel beskattats som dividend.

Under skatteåret 2015 är det ännu möj-ligt att tillämpa till denna typs utbetalningar övergångsbestämmelser, vilka är i kraft ännu detta år. För inte offentligt noterade bolag ska återbetalningar av kapitalplaceringar som gjorts före 1.1.2014 beskattas enligt den beskatt-ningspraxis som gällde innan de uttryckliga bestämmelserna trädde i kraft. Detta leder ofta till en lindrigare beskattning än dividendbeskatt-ningen, eller till och med till det att betalningen kan göras skattefritt. I vissa fall kan dock divi-dendbeskattningen vara lönsammare, så det är skäl att alltid göra en helhetsbedömning.

Enligt statsminister Sipiläs regerings- program har man under den här valperioden som viktigaste mål inom beskattningen att sporra bl.a. arbete, företagande och sysselsättning, risktagning, ägande, investering och placering.

27Skatteteman | Ålandsbanken

Ett avancerat rörsystem läggs mellan bassängerna så att fiskarna kan flyttas mel-lan dem. Tommy Andersson,

teknisk chef vid Fifax, visar en huvudledning som är

nästan 2 meter i diameter.

28 Ålandsbanken | Fifax

29Fifax | Ålandsbanken

Framtidens fiskodling tar form uppe på land

Det är stort. Det är teknologi på hög nivå. Det är spännande. Fifax fiskodling på land breder ut sig på 15 000 kvadratmeter i skogsområdet i Eckerö. Nästa sommar ska de första regnbågslaxarna, som fötts upp i en helt kontrollerad miljö, levereras.

Tjänstemän från jord- och skogsbruksmi-nisteriet i Finland besökte nyligen anläggningen i Storby

i Eckerö. Ett bevis för att storsats-ningen på Åland följs med stort intresse även på rikshåll.

Liknande anläggningar finns eller är på väg att byggas på flera håll i världen – bland annat i Norge, Polen, Skottland, Dubai, Rumänien och Saudiarabien – men den här är stor med nordiska mått mätt.

Projektet håller sin tidtabell. Fas ett är i det närmaste klar, fas två halvfärdig och fas tre beräknas blir klar nästa sommar. Under den mest intensiva byggtiden var cirka 70 man engagerade per dag.

Det handlar om en mycket avancerad livsmedelsfabrik. Hallen där 36 bassänger ryms och tre reningsverk – 12 bassänger och ett reningsverk per sektion – är lika stor som Maxinge köpcen-trum i Jomala. Här finns också

utrymmen för personalen och för laboratorium, kontrollrum, egen syrgasproduktion och en hygien-sluss. Ingen kan gå in till bassäng-erna utan att först ha passerat slussen. Anläggningen är indelad i fem hygienzoner.

Ett visningsrum är på kom-mande. Där kan intresserade stå och titta ut över bassängerna utan att fiskarna störs.

I fas tre byggs också en biogasanläggning där energi, som används internt, produceras av fiskrens och slam från renings-verken.

Tyst och stillaDet är A och O att skapa en så skyddad och kontrollerad miljö för fiskarna som möjligt. Då blir slut-resultatet det bästa tänkbara.

Vattnet, som fiskarna så småningom ska simma runt i, pumpas upp från Ålands hav som ligger cirka 1,8 km från anlägg-ningen. Det renas – olika typer av sjukdomsalstrande mikroorganis-

Målet är så få störnings-moment som möjligt. Fiskar är lättskrämda.

Text: Helena Forsgård Fotograf: Viktor Fremling

mer ska bort – och värms upp till 14-15 grader.

– Det är en stor fördel att kunna hålla samma vattentempe-ratur året runt. Det garanterar en jämn tillväxt. Fiskar, som föds upp i havet, slutar äta när det blir för varmt eller för kallt i vattnet, säger Björn Geelnard, styrelsemedlem i Fifax.

Inga fönster finns i hallen och belysningen planeras så att den ska vara så optimal som möjligt. Här ska det i övrigt vara tyst och stilla.

– Målet är så få störnings-moment som möjligt. Fiskar är lättskrämda, säger Geelnard.

Liten vattenåtgångFiskfekalier innehåller bland annat fosfor och kväve. Prover på vatt-net i bassängerna tas automatiskt och det renas kontinuerligt.

– Nytt vatten fylls på vid behov eftersom en del avdunstar och fiskarna tar upp en del. Men det blir inte fråga om

Herbert Sundqvist, platschef.

Fifax:

30 Ålandsbanken | Fifax

stora mängder, det mesta cirkulerar inom anläggningen,

säger automationsingenjören Tommy Andersson som anställts som teknisk chef.

Tekniken kallas RAS som står för Recirculating Aquaculture Sys-tems, det vill säga recirkulerande vattenbruk.

– Reningen sker i en biologisk process. Vi har anlitat dansk exper-tis och tekniken är ytterst hemlig, Inget får fotograferas, inte ens be-tongskelettet till själva byggnaden, säger Tommy Andersson.

Danska experterUnder golvet ligger ett avancerat rörsystem. Huvudledningen är nästan 2 meter i diameter.

– Med hjälp av vacuum- pumpar kan fiskarna flyttas mel-lan bassängerna under tillväxten, säger Pontus Nikula, vd och projektchef vid Fifax.

Teknologin har levererats av AKVA Groups dotterbolag i Danmark. Företaget är börsnoterat i Norge och störst i världen i bran-schen. På plats under byggtiden finns danska teknikexperter. Fifax har också anställt en dansk fiskeri-mästare, Lars Stigaard, som ska ha huvudansvaret för själva odlingen.

Om allt går enligt planerna levereras de första regnbågslaxar-na sommaren 2016. Då har man tjuvstartat och börjat med yngel, som köpts in, men Fifax ska ha egen äggkläckning för att bli helt självförsörjande på yngel.

Lång resaFör Pontus Nikula och Björn Geelnard har arbetet med Fifax varit en lång resa under närmare åtta år. Från de första tankarna som väcktes när de läste om den traditionella fiskodlingens negati-va effekter på havsmiljön – ”hur kan man odla en premiumfisk på ett miljövänligt sätt?” – tills i dag när en tredjedel av projektet i det närmaste är slutfört.

Finaniseringen har varit en stor nöt att knäcka. Kostnaderna när-mar sig 20 miljoner euro inklusive

fastigheten, som ägs av bolaget F-Fast, och pengarna måste upp på bordet långt innan man kan sälja den första fisken.

Ett 60-tal aktieägare har sat-sat i driftsbolaget. Drygt hälften är åländska intressenter, hälften ägs av det finländska riskkapitalbola-get Helmet Capital. Både Ålands landskapsregering och EU:s fiske-rifond har gått in med bidrag.

– Det har också varit ytterst viktigt för oss att ha en proaktiv och pålitlig bank. Ålandsbanken har stått för flexibilitet och ett bra samarbete under processens gång, säger Björn Geelnard.

Marknaden finnsI dag konsumeras i Finland cirka 50 000 ton färsk lax och regn-bågslax per år. Fifax räknar med att leverera 3 000 ton per år när produktionen är i full gång. Det motsvarar hälften av den mängd som i dag odlas i kassar på åländskt vatten. 15–20 personer beräknas få jobb i den dagliga driften.

Fifax ska enbart odla regnbågslax och det av några huvudskäl. Mark-naden i Finland kan regnbågslax – alla säljer den och konsumenterna gillar den. Dessutom är regnbågs-laxen tålig och lättare att odla än många andra arter.

Björn Geelnard säger att sats-ningen förvisso är ett riskprojekt. ”Allt” kan hända – marknaden kan svikta och priset sjunka. Sjukdo-mar och teknikproblem kan leda till minskad produktion.

– Om allt går bra blir det en fin affär för ägarna och vi tror själv-fallet på det här. I dag äter allt fler allt mer fisk, vilket är positivt både för folkhälsan och för oss, konsta-terar Geelnard. Dessutom är vår miljöprofil urstark. Vår premium-fisk odlas på ett hållbart sätt utan att havsmiljön belastas. Men det återstår att se vad konsumenterna är beredda att betala för det – om vi kan få ett högre kilopris för vår miljöfisk, säger han och tillägger:

– Om satsningen slår väl ut har vi möjlighet att expandera på samma markområde!

Det har varit ytterst viktigt för oss att ha en proaktiv och pålitlig bank. Ålands-banken har stått för flexi-bilitet och ett bra samarbete under proces-sens gång.

Kärleken till havet är vår devis och den genom-syrar vårt arbete. Vi tror på en storskalig men samtidigt hållbar odling av premiumfisk med en minimal miljöpåverkan, säger Björn Geelnard, styrelsemedlem i företaget Fifax som räknar med att producera 3000 ton regnbågslax per år.

Kundservice | Ålandsbanken

Kundservice:

”Vi arbetar för att bli bäst i Norden på att ta hand om våra kunder! Hos oss ska ingen stå ensam om de stöter på ett problem.” Maud Johans, avdelnings- chef Kundservice

Hej Maud, kan du berätta lite vad som är på gång på Kundservice?– Kundservice bytte i början av sommaren namn för att beskriva vårt uppdrag på ett bättre sätt än vad namnet Contact Center gjorde.

Vi tar ett stort ansvar för de ärenden som våra kunder vänder sig till oss med och i grunden vill vi erbjuda en hög servicenivå. Med kunden i fokus erbjuder vi snabb och professionell assistans kring ärenden som gäller Ålandsbanken och våra tjänster. Vad tycker du kännetecknar en bra Kundservice?– En bra Kundservice ger personlig, snabb och professionell service via den kontaktkanal som kunden väljer och på kundens villkor. Vi är beroende av våra kunder och vi ser varje aktuellt ärende som en möjlighet att utveckla relationen till dem ytterligare. Servicespecialister-

na på vår avdelning är engagerade, intresserade, kunniga och motive-rade. De har fullt fokus på kunden just här och just nu. Vi vill verkligen hjälpa varje kund och släpper inte taget innan ärendet är löst. Hur arbetar ni för att utveckla era tjänster?– Vi fördelar olika ansvarsområ-den för att vi ska höja vår kompe-tens inom avdelningen och på så sätt kunna ge snabbast möjliga service. Vi vill vara proaktiva i organisationen och hela tiden lära oss nya saker. I grunden ska vi kunna mycket om allt och var och en ska även ha en specialitet. Vad tycker du skiljer er från andra kundtjänster i branschen?– När du ringer vår Kundservice kommer du direkt till en person som är redo att svara på dina

Korta data:Antal samtal: 3 350/månad.

Svarstid: Målsättningen är att besvara samtalet inom 30 sekunder.

Svarsfrekvens: 91,1 procent

Kundnöjdhet/ index: 8,6.

frågor och hjälpa dig på bästa tänkbara sätt. Vi kan inte alla gånger lösa alla problem genast, men med hjälp av en god kontakt till våra medarbetare i banken eftersträvar vi att så snabbt som möjligt återkoppla till dig som kund. Vi är en relationsbank och det ska märkas i alla kontakter med oss. Har ni något eget motto?– Kundservice är inte en avdel-ning, det är en attityd! Vilka är de roligaste/märkligaste samtalen ni har fått?– Telefonväxeln, som är en del av Kundservice, får en del roliga frågor. Det kan handla om allt från bankomaten i Strandnäs till om mitt barnbarn kommer att kunna sitta stilla under konserten.

Allt får sin lösningKundservice:

31

Maud med teamet på Kundservice. Katja,Sandra, Tessa, Essi, Maud, Gitte, Anne, Lillan och Marie

32 Ålandsbanken | Noterat

VAD VI GÖR KAN VARA AVGÖRANDE

Alternativa investeringarSjälvklart förstår även vi som bank att livet handlar om mer än bara pengar. Investera kan man göra på många sätt. Här finner du några förslag på investeringar som kanske ger den absolut bästa avkastningen.

Gå, cykla eller spring!

I dagens mobiltelefoner kan du följa din rörelse under dagen och se hur pass mycket du har hållit igång. Vill

du utveckla ditt fysiska välmående ytterligare finns det i dag en mängd av appar till din hjälp. Runkeeper är en av de populäraste. Utöver att mäta hur mycket du investerar i din egen fysik så kan du i de flesta appar även utmana dina vänner.

RÖTT, VITT ELLER VI?Har du tröttnat på aktier och vill bredda portföljen med någonting annorlunda?

Då är en investering i vin ett alternativ. Men som med de flesta placeringar gäller det att vara både långsiktig och påläst. Vanligen sker investeringarna i

de finaste vinerna från Frankrike, men vanligast är kanske att vin förekommer när du investerar tid i att umgås med dina vänner.

En investering som slår ut det mesta

Kanske börjar du ta dina tillgångar för givna och investerar inte lika regelbundet som förr? Tänk då på den uråldriga regeln att

kontinuerliga investeringar över tid sprider risk och skapar goda förutsättningar för positiva resultat, så även i relationer. Det förstår många åtminstone en gång per år då vi på Alla hjärtans dag skickar blommor till nära och kära som ald-rig förr (försäljningen sexdubblas över en dag). Att göra flera dagar till en ”blomdag” är en inves-tering som garanterat kommer att uppskattas.

Vardagspusslets bästa avkastning

En halvtimme på golvet med barnen bland rymdskepp, drakar, båtar och prinsessor är en investering som

för de flesta är omöjlig att ångra. Lego har förstått att det är bra om det fortsätter vara så även i framtiden och avsätter nu 1 miljard DKK för att skapa nya hållbara alternativ till de råmaterial som används idag.

Många av oss har både möj-ligheter och trygghet som vi allt som oftast tar för

givet. I en värld där fler människor i dag är på flykt än tidigare råder dessvärre ingen brist på behov av hjälp. Alla kan inte göra allt men alla kan göra något. En investering som medmänniska kan du göra både ge-nom bidrag till de större hjälporgani-sationerna och genom att hjälpa till på din hemort.

Text: Mathias Wikström

Svein Erik Sogn, chef för marknads-

och affärsutveckling

33Digitala storsatsningar | Ålandsbanken

Nu blir din vardag ännu enklare

Arbetet med Ålands-bankens uppdate-rade webbplats har sträckt sig mycket längre än till försik-

tiga kosmetiska förändringar. Det handlar om ett spännande nytänkande där användarens behov är i fokus.

– Tiden är definitivt förbi då man bara satt framför datorn där hemma och tänkte Nu ska jag surfa lite. I dag behövs webben när vi är på språng med en surfplatta eller en mobiltelefon i handen. Den förändringen ställer naturligtvis nya krav på oss, säger Svein Erik Sogn.

Adjö, stela webbsidorDen stora förändringen av utseendet har ett eget namn: Responsiv webbdesign, vilket betyder att webbplatsen och utseendet anpassas efter varje besökare.

– Beroende på om du använder dator, surfplatta eller mobiltelefon så anpassar sig Ålandsbankens webbplats efter dig. Du ska alltid få en så full-ständig upplevelse som möjligt, förklarar Sogn.

Det nya sättet att presentera fondutbudet är ett bra exempel på den användarupplevelsen. Med en dator eller surfplatta kan du enkelt se hur varje fond har utvecklats över tid.

– Utmaningen som sporrar

Under 2015 har Ålandsbankens digitala tjänster utvecklats i rask takt. Bankens webbplats har totalrenoverats och Mo-bilbanken lanseras som en applikation. – Det här är startskottet för vår långsiktiga satsning på användarvänliga digitala tjänster som stöder vår vision av framtidens relationsbank, säger Svein Erik Sogn, chef för marknads- och affärsutveckling med ansvar för Ålandsbankens digitala strategi. Text: Joakim Enegren Grafik: Leroy Foto: Viktor Fremling

oss i vårt utvecklingsarbete är att varje gång hitta den optimala kombinationen av den fysiska och den digitala dialogen. Där är vi i allra högsta grad beroende av den respons som våra kunder ger oss.

Bankärenden på busshållplatsenSamtidigt påpekar Svein Erik Sogn att Ålandsbankens populära Internetkontor inte har genomgått några design-förändringar. Där väntar alla bekanta funktioner och tjänster som tidigare. Men den som vill ha nytt lär inte bli besviken över den nya Mobilbanken, Internet-kontorets lillasyster.

– Mobilbanken som app-likation för iOS och Android innebär att du som användare

kommer att få se nya tjänster som jag gissar blir mycket populära. Den röda tråden är att vi vill göra det ännu enklare för dig att få en överblick och sköta bankärenden – oavsett var du råkar befinna dig, säger Sogn.

Han sammanfattar all digital utveckling inom Ålandsbanken med ett enkelt konstaterande.– Allt vi gör är byggstenar i vår ambition att vara en relationsbank. Det räck-er inte med att säga Vi är en relationsbank, vi måste leda påståendet i bevis. Det gör vi genom att föra en

dialog med våra kunder och utveckla tjänster som de vill använda varje dag.

Dra nytta av våra digitala storsatsningar

Mobilbanken lanseras runt årsskiftet.

3434 Ålandsbanken | Peter Wiklöf

Bankens lönsamhet ligger nu på nivåer klart över styrelsens ambition på drygt 10 procent.

Innebär det att aktieägarna kan räkna med en kraftfull utdelning nästa vår?– Det är ännu för tidigt att uttala sig om eventuella dividender nästa vår. Jag kan dock konstatera att Ålandsbanken är inne i ett skede av stark tillväxt med många nya kunder, vilket inte är fallet för de flesta storbanker i Norden. Det inne-bär att Ålandsbanken inte kommer att dela ut en lika stor andel av vinsten som storbankerna gör, utan vi kommer att fortsätta förvissa oss om att vår bank växer på ett stabilt sätt.

Ålandsbanken tillhör de mest framgångsrika bankerna i Norden det senaste året. Vad beror

det främst på och på vilket område vill du satsa hårdast det kommande året?– Vi befinner oss i en värld där banker-na i allt högre grad rationaliserar och strömlinjeformar sitt utbud. Det leder till opersonliga erbjudanden där skillnaden mellan de olika storbankerna i det när-maste är obefintlig. I denna värld försö-ker vi sticka ut genom att tydligt lyssna på kundernas önskan och anpassa vårt erbjudande efter kundernas behov. Storbankerna är finansiell processindu-stri – vi är hantverkaren som bygger personliga lösningar.

Just nu jobbar vi hårt för att yt-terligare vässa vårt erbjudande inom området spara och placera.

Jag är stolt över den kompetens vi lyckats samla i Ålandsbanken och nu gäller det att kunna utnyttja det fullt ut till våra kunders fördel.

Vilka hot ser du mot en fortsatt hög lönsamhet?– Det största långsiktiga hotet ligger alltid i om vi

kan fortsätta att förtjäna våra kunders förtroende. Kortsiktigt kan naturligvis vår omvärld påverka oss via aktie- och räntemarknaderna, men det är en värld vi nu, sex år efter Lehmankraschen, börjar bli vana att verka i.

Det har skett stora förändringar inom organisationen för kapitalförvaltning. Hur

ser strategin ut för framtiden?– Vi har samordnat våra resurser i Finland och Sverige inom Kapitalförvalt-ningen. Vi har dessutom stärkt kompe-tensen inom de områden där vi känt att det funnits behov. Våra kunder har ofta stort intresse och behov av tjänster inom spara- och placeraområdet. Därmed är det mycket viktigt för oss att kunna leva upp till kundernas förväntningar.

Aktiekursen har stigit kraftigt i år, men aktien handlas i små volymer. Ser du det som ett

problem och vad kan du i så fall göra åt det? – Ålandsbanken har funnits på Helsing-forsbörsen sedan 1942. Likviditeten i aktien har varit begränsad och det får man se som att våra drygt 9 000 aktieägare inte har varit benägna att sälja. Jag vill naturligtvis att vi ska vara ett intressant bolag för investerare men jag ser det inte som ett stort problem. Stabila aktieägare är en fördel för varje bolag som jobbar med en långsiktigt hållbar målsättning.

5

1

2

3

4

frågor till Peter WiklöfÅlandsbanken tillhör de mest framgångsrika bankerna i år. Kon-cernchefen Peter Wiklöf vet varför: ”Storbankerna rationaliserar och strömlinjeformar sitt utbud. Det leder till opersonliga erbju-danden. Vi sticker ut med att faktiskt lyssna på kunderna.”Text: Tore Davegårdh Foto: Viktor Fremling

35Kontakt | Ålandsbanken

ÅLANDSBANKEN ABP

PREMIUM BANKINGAvdelningschef Johan Alm0204 291 159johan.alm@alandsbanken.axNygatan 2, Mariehamn

PRIVATE BANKINGAvdelningschef Mikael Mörn0204 291 159mikael.morn@alandsbanken.axNygatan 2, Mariehamn

FÖRETAG Avdelningschef Johnny Rosenholm0204 291 192johnny.rosenholm@alandsbanken.axNygatan 2, Mariehamn

JURIDISK RÅDGIVNINGAvdelningschef Linda Franklin0204 291 175linda.franklin@alandsbanken.axNygatan 2, Mariehamn

CITYKONTORETKontorschef Hans Christensen0204 291 309hans.christensen@alandsbanken.axNygatan 2, Mariehamn

STRANDNÄSKontorschef Monica Clemes0204 291 182monica.clemes@alandsbanken.axStrandhagsvägen 11, Mariehamn

BRÄNDÖKontorschef Anne-Lena Husell0204 291 676anne-lena.husell@alansbanken.axFinnvik, Brändöby

GODBY, FINSTRÖMTf. Kontorschef Pia Carlson0204 291 219pia.carlson@alandsbanken.axVon Knorringsvägen 1

FÖGLÖ, DEGERBYKontorschef Maria Gustavsson0204 291 667maria.gustavsson@alandsbanken.axTingsvägen 8

HAMMARLAND, FREBBENBYKontorschef Eva M. Karlsson0204 291 663eva.m.karlsson@alandsbanken.axMörbyvägen 1

KUMLINGEsamarbete med Posten ÅlandKumlingeby

KÖKARsamarbete med Posten ÅlandKarlby

HUVUDKONTOR:Nygatan 2, MariehamnÅlandTelefon +358 204 29 011 (växel)www.alandsbanken.ax

AFFÄRSOMRÅDET ÅLANDDirektör Birgitta DahlénTelefon + 358 204 291 280birgitta.dahlen@alandsbanken.axNygatan 2, Mariehamn

Innehållet i denna trycksak utgör allmän information och inte finansiell rådgivning till enskild person. Även om Ålandsbanken har strävat efter att verifiera informationen kan det inte garanteras att denna i alla avseenden är korrekt, fullständig eller rättvisande. Informationen tar inte hänsyn till enskild persons specifika ekonomiska eller skattemässiga situation. Finansiell rådgivning bör sökas från kvalificerad rådgivare innan någon konkret transaktion genomförs eller handling vidtas. Alla prognoser är förenade med osäkerhet och det faktiska utfallet kan bli ett annat än prognosen. Värdet på finansiella instrument kan variera och reduceras och för vissa även bli negativt. Ålandsbanken friskriver sig från ansvar för samtliga skador och förluster, såväl direkta som indirekta, som kan uppstå i anledning av informationen. Informationen är skyddad av upphovsrätt och får inte utan Ålandsbankens tillstånd kopieras, distribueras eller publiceras. Tvister i anledning av informationen ska prövas enligt finsk rätt av finsk domstol exklusivt.

Välkommen till oss på Ålandsbanken! www.alandsbanken.axGrafen visar en jämförelse av den historiska utvecklingen mellan Ålandsbankens diskretionära mandat av nordiska aktier och utvalda fonder som ingår i Suomen Sijoitustutkimus Oy:s månatliga fondstatistik ”Aktiefonder Norden”, under tidsperioden 30.6.2005-31.7.2015, som Ålandsbanken bedömer som relevant jämförbara. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.

Vi går vår egen väg

Kom in till oss så räknar vi ut hur mycket 54 mm innebär för din ekonomi.När vi jämför vår förvaltning med andras över tid så blir värdet för våra kunder extra tydligt. Oavsett om

det mäts i procent, euro eller till och med i millimeter, så är vi mycket stolta över att ha skapat långsiktigt

värde för våra kunder. Investerade du 1 000 euro för tio år sedan så innebär 54 mm i kurvan nedan en mer

än dubbelt så hög avkastning, det är då en skillnad på över 1 280 euro idag. Hur stor är skillnaden för dig?

– Välkommen in för ett samtal om hur vi kan arbeta för att få även dina pengar att växa.

54 mm

Aktiefonder Norden

Ålandsbanken

+226%

+98%

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 201531.7

Alandsbanken_Performance_A4.indd 1 2015-09-14 16:29