Postadress: Barn och ungdomsförvaltningen, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 47 karlstad.se

Tel: 054-540 00 00 E-post: barnochungdomsforvaltningen@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 Säte: Karlstad PlusGiro: 81 74-5 Bankgiro: 405-2213

BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN

Ärende nr 2

Dnr BUN-2012-164 Dpl 51 sid 1 (1)

BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN

Tjänsteskrivelse 2012-05-06

Johan Sjövall,

johan.sjovall@karlstad.se

Postadress:Karlstads kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, 651 84 Karlstad BesöksadressDrottninggatan 47,: Webb: www.karlstad.se

Tel: 054-540 00 00 E-post: barnochungdomsforvaltningen@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 PlusGiro: 81 74 -5 Bankgiro: 405-2213

Kvalitetsredovisning 2011 Dnr BUN-2012-164 Dpl 51

Barn- och ungdomsförvaltningens förslag

Barn- och ungdomsnämnden godkänner Kvalitetsredovisning 2011 och översänder

den till kommunstyrelsen.

Sammanfattning av ärendet

2011 års kvalitetsredovisning föreläggs härmed barn- och ungdomsnämnden.

Resultatutveckling är stabil och den sammanvägda bedömningen är att

verksamheten till övervägande del uppfyller de för treårsperioden uppställda

kvalitetsmålen. Under 2011 har implementeringen av de nya styrdokumenten varit

en prioriterad uppgift ute på kommunens skolor och förskolor.

Beslutsunderlag

Barn- och ungdomsförvaltningens tjänsteskrivelse den maj 2012.

Kvalitetsredovisning 2011

Göran Isberg Johan Sjövall

skoldirektör, barn och ungdom kvalitetschef

Beslutet skickas till

Kommunstyrelsen

Samtliga skolområden

Dnr BUN-2012-164 Dpl 51 sid 1 (2)

BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN

Tjänstemannayttrande 2012-05-11

Johan Sjövall,

johan.sjovall@karlstad.se

Postadress:Karlstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 47 Webb: karlstad.se

Tel: 054-540 00 00 E-post: barnochungdomsforvaltningen@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 PlusGiro: 81 74 -5 Bankgiro: 405-2213

Kvalitetsredovisning 2011 Dnr BUN-2012-164 Dpl 51

Ärende

Kommunens kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola och särskola baseras mestadels på Skolverkets statistik och förvaltningens tjänstemäns redovisningar, samt de resultat som skolhälsovården tagit fram i samband med hälsosamtalen i åk 4 och 7. Syftet med redovisningen är i likhet med föregående år att vara såväl en redovisning av kommunens resultat som en vägvisare och redskap i verksamheternas förbättrings- och utvecklingsarbeten. Flera reformer med stor betydelse för barn- och ungdomsförvaltningens verksamhet har genomförts de senaste åren. Ny skollag, ny läroplan och nya kursplaner har införts för den obligatoriska skolan tillsammans med kravet på lärarlegitimation. Med hänsyn till de förändringar som följer av pågående skolreformer och den nya skollagen har en stor del av kommunens kvalitetsarbete under 2011 fokuserats på att implementera skolans och förskolans nya styrdokument. Tillgängligheten inom förskola och skolbarnsomsorg är fortsatt högre än snittet för större städer. Antalet inskrivna barn i förskolan är 89 procent av samtliga barn. I åldersgruppen 6-9 år är 85 procent inskrivna i skolbarnsomsorgen (2010). Elevhälsans intervju- och enkätundersökning till eleverna i åk 4 och 7 visar fortsatt att en mycket hög andel av eleverna trivs och upplever att man har god arbetsro. Cirka 98 procent av eleverna i åk 4 och 97 procent av eleverna i åk 7 upplever att de trivs i skolan. Motsvarande siffror för arbetsron är 90 procent för åk 4 och 88 procent för åk 7. Resultaten innebär en liten ökning i båda årskurser vad gäller trivseln i skolan men en sänkning med några procentenheter vad gäller arbetsron. Personaltätheten i kommunens förskolor är 5,4 barn per heltidsanställd personal. Motsvarande mått bland större städer är 5,3. Årets siffra ligger i linje med de senaste årens noteringar. Grundskolans lärartäthet har successivt ökat sedan 2004 fram till 2010, för att 2011 vända ned något. Noteringen för 2011 var 8,2 lärare per

Dnr BUN-2012-164 Dpl 51 sid 2 (2)

100 elever, vilket är en minskning med 0,4 jämfört med föregående år. Genomsnittet för större städer är 8,3. Årets genomsnittliga meritvärde är 211,2 poäng, jämfört med 211,6 poäng förra året. Årets resultat står sig väl i vår egen jämförelse över tid. Det bör noteras att Karlstad under flera år har haft högre genomsnittliga meritvärden än både riket och jämförbara större städer. Andelen elever som i årskurs 9 når målen i alla ämnen vårterminen 2011 är 84,0 procent, knappt en procent lägre än föregående år. Resultaten har legat stabilt kring cirka 85 procent under de senaste åren. När det gäller riket som helhet så har det genomsnittliga meritvärdet återigen ökat, efter att förra året för första gången på fem år sjunkit. Våren 2011 var det genomsnittliga meritvärdet 210,6 vilket är 1,8 poäng högre än våren innan. För jämförbara större städer var siffran 206,5. Göran Isberg Johan Sjövall skoldirektör, barn och ungdom kvalitetschef

Kvalitetsredovisning

2011

Kommunens förutsättningar ....................................................................................................... 2 Grundfakta .............................................................................................................................. 2 Nyttjande av plats i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg ............................................. 2 Andel barn i modersmålsstöd och modersmålsundervisning ................................................. 3 Elevutveckling ........................................................................................................................ 3 Personaltäthet .......................................................................................................................... 4 Personalens utbildning ............................................................................................................ 5 Elevhälsan ............................................................................................................................... 5

Det systematiska kvalitetsarbetet ................................................................................................ 6 Implementering av de nya styrdokumenten ................................................................................ 7

Ny skollag ............................................................................................................................... 7 Ny läroplan ............................................................................................................................. 8 Ny kursplan ........................................................................................................................... 10 Ny betygsskala och nya kunskapskrav ................................................................................. 11 Bedömning för lärande ......................................................................................................... 13 Hur går vi vidare? ................................................................................................................. 15

Arbetet i kommunen – I riktning mot ökad måluppfyllelse ..................................................... 17 Att arbeta kompensatoriskt ................................................................................................... 17 SOFIA-studien ...................................................................................................................... 17 Skolan Förebygger ................................................................................................................ 18 Elevers närvaro i skolan ....................................................................................................... 19 Särskilda satsningar på matematik, naturvetenskap och teknik ........................................... 19 Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande ....................................................................... 21 Learning Studies ................................................................................................................... 21 En god hälsa och välmående är en förutsättning för lärande ................................................ 22 Genusperspektiv i verksamheten .......................................................................................... 23 Satsningar på kompetenshöjning inom studie- och yrkesvägledning ................................... 24 Bokbryggan – för barnens språkutveckling .......................................................................... 24

Resultat ..................................................................................................................................... 26 Förutsättningar för lärande ................................................................................................... 26

Trivsel och arbetsro – viktiga miljöfaktorer för lärande ................................................... 26 Ansvar och inflytande ....................................................................................................... 27

Kunskapsresultat ................................................................................................................... 28 Att läsa, skriva och räkna i årskurs 3 ................................................................................ 28 Måluppfyllelse i årskurs 5 ................................................................................................ 29 Måluppfyllelse i årskurs 9 ................................................................................................ 29 Slutbetyg i årskurs 9 ......................................................................................................... 32 Skillnader i meritvärde mellan flickor och pojkar ............................................................ 35 Avvikelser från förväntat resultat ..................................................................................... 36 Nationella ämnesprov kontra slutbetyg i årskurs 9 .......................................................... 37 Behörighet till gymnasieskolan ........................................................................................ 38 Karlstads kommun 7:e bästa skolkommun i landet .......................................................... 39

Analys, bedömning och åtgärder för förbättring ...................................................................... 40 Positiva konstateranden ........................................................................................................ 40 Negativa konstateranden ....................................................................................................... 40

Kommentarer .................................................................................................................... 40 Barn- och ungdomsnämndens kvalitetsmål för treårsperioden ............................................ 41 Blickar framåt ....................................................................................................................... 42

Referenser ................................................................................................................................. 44

2

Kommunens förutsättningar

Grundfakta

Organisation

Förskole- och skolverksamheten i Karlstads kommun är organiserad i 13 skolområden. De flesta skolområden omfattar förskola till och med skolår 9. Förskoleklassen och fritidshemmen är integrerade i grundskolan. Från höstterminen 2009 är modersmålsundervisningen organiserad i Skolområdet för mångfald och integration. Kulturskolan utgör ett eget verksamhetsområde liksom Klaraborgs specialpedagogiska område (SPO). SPO organiserar särskola, vissa specialenheter för elever i behov av särskilt stöd samt enhet för utredning av barn och elever. Särskolan är lokalintegrerad i grundskolan. Varje skolområde leds av en verksamhetschef och, beroende av områdets storlek, ett antal förskolechefer/rektorer. Förskolechef/rektor har ansvar för det statliga uppdraget. 2011 organiserades förskoleverksamhet i 55 kommunala förskolor och 11 familjedaghem och i 20 enskilda förskoleverksamheter och 7 enskilda familjedaghem. I kommunen finns 32 grundskolor varav tre fristående. Sedan 2008 samarbetar skolområdena inom den kommunala verksamheten i samverkansområden i syfte att förstärka och utveckla samsynen på det gemensamma pedagogiska arbetet i form av en ”röd tråd” från de yngsta barnen i förskolan till de äldsta eleverna i skolår 9. Antal inskrivna barn/elever, hösten 2011

Kommunal verksamhet

Förskola 3755 Pedagogisk omsorg 94 Fritidshem 2939 Förskoleklass 803 Grundskola 6816 Obligatorisk särskola 105 Enskild/fristående verksamhet

(folkbokförda i Karlstads kommun) Förskola 453 Pedagogisk omsorg 44 Fritidshem 114 Förskoleklass 28 Grundskola 441

Nyttjande av plats i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Andelen barn i åldern 1-9 år som är inskrivna i förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg har legat på

en jämn nivå de senaste åren. Nyttjandegraden ligger högre än snittet för större städer. En del av

värdena för 2011 finns tillgängliga först under våren 2012.

3

Tabell 1. Nyttjande av plats i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Nyttjande av plats 2006 2007 2008 2009 2010 2011

1 - 5 år

Andel inskrivna barn i Karlstad 87 % 88 % 88 % 87 % 89 % 89 % Andel inskrivna barn större städer 85 % 87 % 87 % 84 % 87 % 87 % 6 - 9 år

Andel inskrivna barn i Karlstad 86 % 85 % 85 % 84 % 85 % Andel inskrivna barn större städer 80 % 81 % 81 % 81 % 82 % 10 - 12 år

Andel inskrivna barn i Karlstad 18 % 15 % 14 % 16 % 16 % Andel inskrivna barn större städer 11 % 11 % 14 % 14 % 15 %

Andel barn i modersmålsstöd och modersmålsundervisning Stöd i modersmålet ges vid de flesta av kommunens 55 förskolor samt vid cirka hälften av de 20

enskilda förskolorna. Antalet förskolebarn berättigade till modersmålsstöd är 473, varav 78 procent

deltar – vilket ligger i linje med de senaste årens utnyttjandegrad.

Av de 1191 elever i skolan som vårterminen 2011 var berättigade till modersmålsundervisning

utnyttjades möjligheten av 74 procent. Den procentuella andelen är oförändrad från tidigare år.

Motsvarande siffra för samtliga kommuner i riket var 55 procent. Andelen barn/elever med rätt till

modersmålsundervisning motsvarar cirka 14 procent av den totala elevgruppen. Undervisningen i

förskola och grundskola bedrivs på 30 språk av knappt 50 lärare – en ökning med två språk sedan

föregående år.

Elevutveckling Karlstads kommun har ungefär 85 000 invånare. Cirka 16 procent av folkmängden i Karlstads

kommun är i åldersgruppen 0-15 år, jämfört med ungefär 18 procent i landet som helhet. Under ett år

föds under strax 1000 barn. De senaste åren har visat på ökande födelsetal och befolkningsprognoser

visar att antalet elever i skolår F-9 i kommunen från och med höstterminen 2010 kraftigt ökar under de

kommande åren.

4

Diagram 1. Elevutveckling år F-9 inklusive obligatorisk särskola under perioden 2011-2020

elevprognos grundskola, förskoleklass och obligatorisk särskola

7000

7500

8000

8500

9000

9500

10000

ht2011

ht2012

ht2013

ht2014

ht2015

ht2016

ht2017

ht2018

ht2019

ht2020

år

anta

l ele

ver

Personaltäthet Personaltätheten i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg mäts som antalet barn per anställd. För

grundskolan mäts personaltätheten som antal lärare per hundra elever. Alla anställningar räknas om till

heltidsanställningar. Uppgifterna samlas in av Skolverket varje hösttermin.

Personaltätheten visar följande utveckling från ht 2005 till ht 2011, där Karlstad jämförs med gruppen

större städer. I uppgifterna för förskola, familjedaghem och fritidshem ingår såväl kommunal som

enskild verksamhet.

5

Tabell 2. Personaltäthet

Personaltäthet 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Förskola Barn per årsarbetare Karlstad 5,2 5,0 5,2 5,3 5,4 5,3 5,4 Barn per årsarbetare större städer 5,2 5,1 5,2 5,3 5,4 5,3 Familjedaghem

Barn per anställd Karlstad 6,4 6,1 5,8 5,9 6,0 6,0 5,7 Barn per anställd större städer 4,9 4,8 4,8 4,7 4,8 5,6 4,8 Grundskola

Lärare per 100 elever Karlstad 7,3 7,4 7,8 8,0 8,2 8,6 8,2 Lärare per 100 elever större städer 8,1 8,3 8,4 8,3 8,2 8,2 8,3 Fritidshem

Barn per årsarbetare Karlstad 22,1 22,0 21,6 20,6 21,8 20,9 21,7 Barn per årsarbetare större städer 19,5 20,5 20,7 22,3 22,7 23,3 Obligatorisk särskola

Lärare per 100 elever Karlstad 25,9 28,8 24,1 24,0 25,4 26,0 28,7 Lärare per 100 elever större städer 23,5 23,8 23,5 23,9 23,9 24,1 27,8 Under en rad år fram till 2006 minskade antalet barn per årsarbetare i förskolan, varefter en ökning

skedde till tidigare nivå. Grundskolans lärartäthet har successivt ökat sedan 2004 fram till 2010, för att

2011 vända ned något. För fritidshemmen har personaltätheten under de senaste åren legat på en nivå

strax över 21 barn per heltidsanställd personal.

Den obligatoriska särskolan i Karlstad uppvisar över tid en stor årlig variation i antalet lärare per 100

elever. Gruppen elever är som statistiskt underlag mycket liten, varför små förändringar i elevantal och

därmed gruppstorlekar ger avsevärda förändringar i siffror utan att därigenom kunna relateras till

förändringar av kvaliteten. Dock är under sexårsperioden 2005-2011 antalet lärare per 100 elever

högre än i gruppen större städer. I underlaget för Skolverkets statistik ingår inte integrerade

särskoleelever.

Personalens utbildning Ur ett nationellt perspektiv har förskolor, grundskolor och fritidshem i Karlstads kommun en hög

andel behörig personal. Hösten 2011 hade 94,6 procent av lärarna pedagogisk högskoleutbildning,

vilket är en ökning med drygt en procentenhet jämfört med föregående års notering. Genomsnittet för

större städer var 90,8 procent. I förskolan var andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning 75

procent, en ökning på 4 procentenheter jämfört med föregående år. Bland gruppen större städer var

genomsnittet 61 procent. För fritidshemmens del finns det för 2011 ännu inga siffror att tillgå.

Elevhälsan Tillgängligheten för elever av skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog och kurator varierar mellan

skolorna. Vårterminen 2011 var elevantalet per heltid skolsköterska i genomsnitt 493 elever, per

skolläkare 8838 elever och per kurator 699 elever. Motsvarande mått för skolpsykolog är ej befintligt.

6

Det systematiska kvalitetsarbetet Att redovisa och säkra kvalitet är en utvecklingsprocess. Arbetet med kvalitetsredovisningar i

Karlstads kommuns förskolor, grundskolor, fritidshem och särskolor utgår från betydelsen av

förståelse, från att professionellt redovisa kvalitet samt vikten av delaktighet - att rektor och personal

”äger” sina egna redovisningar. Det betonas att dessa ska fungera som användbara instrument för egen

granskning och förbättring.

Att utveckla kvalitetsarbetet och att stärka lärandet är prioriterade områden. I detta ingår en strävan att

säkra måluppfyllelse och kunskapsresultat, att bättre förstå sambandet mellan insatser och resultat och

att förstärka evidensgraden i resultat och redogörelser. Att utveckla synsättet målformulering – process

– resultatredovisning – utvärdering och att sörja för progression är också en del av utvecklingsarbetet.

Hela verksamhetens kvalitetsredovisningar är följsamma gentemot Skolverkets allmänna råd.

Dispositionen av barn- och ungdomsförvaltningens kvalitetsredovisning har varit enhetlig under en

lång följd av år. Innehållet baseras på förskolors och skolors egna redovisningar, Skolverkets statistik

och rapporter samt uppgifter från förvaltningens stabs- och ledningsgrupp. De utvecklingsområden

som gemensamt och särskilt prioriteras, och som årligen ska redovisas av samtliga enheter, framgår av

angivna utmaningar och mål i barn- och ungdomsförvaltningens föregående kvalitetsredovisning.

Detta kompletteras med beskrivningar av gemensamma lärprocesser och verksamhetsövergripande

åtgärder för kvalitetsutveckling. I det systematiska kvalitetsarbetet ingår även fastställda rutiner för

klagomålshantering, klargjorda förhållningssätt avseende den enskilda enhetens uppföljning av sin

likabehandlingsplan samt miljöredovisning.

Under de senaste åren har den årliga kvalitetsredovisningen allt tydligare sökt att koppla arbetet kring

kvalitet och måluppfyllelse till utbildningsvetenskaplig forskning och dess resultat.

De förändringar som följer av pågående skolreformer och den reviderade skollagen har en stor del av

kommunens kvalitetsarbete under 2011 fokuserats på att implementera förskolans och skolans nya

styrdokument.

7

Implementering av de nya styrdokumenten Under 2011 har implementeringen av de nya styrdokumenten varit en prioriterad uppgift ute på

kommunens skolor. Flera reformer med stor betydelse för barn och ungdomsförvaltningens

verksamhet har genomförts de senaste åren. Ny skollag, ny läroplan och nya kursplaner har införts för

den obligatoriska skolan och med kravet på lärarlegitimation följer skärpta behörighetsregler som är

avsedda att träda ikraft efter en övergångsperiod. Med den nya skollagen och de nya kursplanerna

följer också en ny betygsskala. Även om förskolan inte omfattas av lika stora förändringar som skolan,

har där också gjorts stora ansträngningar för att implementera de förändringar som skollagen och den

reviderade läroplanen för förskolan föreskriver.

Erfarenheter från 90-talet visar att det krävs ett omfattande och systematiskt arbete för att

styrdokumentens intentioner skall få avsedd effekt i den praktiska verksamheten. För de aktuella

reformerna är ansvarsfördelningen mellan stat och huvudman tydlig:1

Statens uppdrag är att informera om förändringar och erbjuda verktyg som underlättar för

målgrupperna att enkelt ta del nödvändiginformation. Skolhuvudmannens ansvar är att ge

personalen i alla skolformer möjligheter att bli väl insatta i hur förändringar i skollagen och

reformerna påverkar arbetet i förskolan och skolan.

Ny skollag En viktig uppgift i det initiala skedet av implementeringsprocessen var att ge rektorer och

förskolechefer möjlighet att skaffa sig kunskaper om den nya skollagen. Den nya skollagen (2010:800)

trädde i kraft den 1 augusti 2010 och började, med undantag från några få övergångsbestämmelser,

tillämpas från den 1 juli 2011. En viktig förändring som följer av den nya skollagen är att förskolan

blir en egen skolform och ses som ett första steg i barns utbildning. En annan förändring rör fristående

skolor som nu omfattas av samma regler som offentliga, om inget annat anges. Det innebär till

exempel att fristående huvudman ska använda sig av samma läroplaner, kurs- och ämnesplaner,

bestämmelser i skolformsförordningarna och övriga föreskrifter som omfattar den offentliga skolan.

Rektors och förskolechefs ansvar och beslutanderätt har också förtydligats med de nya

bestämmelserna. Skollagen anger att de beslutar om sin enhets inre organisation och att alla beslut om

särskilt stöd samlas hos rektorn respektive förskolechefen. En nyhet är också att rektor och

förskolechef får delegera beslutanderätten i de fall inget annat anges.

Att medverka i de utbildningar som Skolverket höll och att ta del av extern juristkompetens var initialt

en stor del av arbetet. Ytterligare ett sätt att bearbeta innehållet i den nya skollagen har varit att bilda

1 Skolverket (2010) s 14.

8

arbetsgrupper där ett par rektorer eller ett par förskolechefer fått fördjupa sig inom ett särskilt

arbetsområde. En grupp kunde till exempel studera vilken betydelse skollagen får för kvalitetsarbetet

och en annan grupp fördjupade sig i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. De slutsatser som

dragits av grupperna har sedan redovisats och ventilerats vid gemensamma möten.

På de olika skolorna har studiedagar och informationsmöten använts för att ge personalen relevant

utbildning i hur lagförändringar påverkar verksamheten. Personalen har i sin tur informerat elever och

vårdnadshavare i samband med till exempel utvecklingssamtal och föräldramöten. I den nya skollagen

finns även flera skrivelser som är avsedda att stärka elevers och barns rättigheter. Till exempel anges

att alla har till rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar och att

verksamheten skall utformas så att alla tillförsäkras en miljö som präglas av trygghet och arbetsro.

Elevers och vårdnadshavares möjligheter att överklaga beslut har också stärkts jämfört med tidigare

skollag. Att kommunicera dessa rättigheter till elever och vårdnadshavare har setts som en viktig del i

implementeringsprocessen och utbildning om den nya skollagen har fortgått under hela 2011.

Ny läroplan Arbetet med implementeringen av den nya samlade läroplanen, som började gälla från och med hösten

2011, tog sin början redan under 2010. På skolorna utsågs nyckelpersoner som deltog i Skolverkets

konferenspaket som bland annat innehöll utbildning om de nya styrdokumentens utformning och vilka

intentioner som låg bakom reformerna.2 Nyckelpersonerna utgjordes i de flesta fall av rektorer och

utvecklingspedagoger men även lärare deltog. Tid avsattes i tjänsten för viss personal, studiedagar

planerades in och arbetsgrupper skapades med särskilt ansvar för hur implementeringsprocessens

skulle genomföras lokalt. På flera skolområden valde man även att genomföra mer genomgripande

förändringar av organisationen. De nya kursplanerna föreskriver ett central innehåll som är kopplat till

åren 1-3, 4-6 och 7-9 med kunskapskrav för år 3, 6 och 9.3 För att organisationen bättre skall matcha

indelningen i stadier har en del skolområden valt att flytta tillbaka årskurs 6 till mellanstadiet4. De nya

behörighetsreglerna som följer med införandet av lärarlegitimation kommer att ställa högre krav på

relevant ämnesutbildning,5 vilket har inneburit att skolor fått se över om verksamheten behöver

organiseras på ett annorlunda sätt än tidigare. Flera mellanstadieskolor har därför valt att i större

utsträckning använda sig av ämneslärare på bekostnad av ett klasslärarsystem. I den reviderade

kursplanen för förskolan (Lpfö10) har förskollärare fått ett förtydligat ansvar. Det har aktualiserat

frågan om huruvida det utökade ansvar som förskolelärare fått med den reviderade kursplanen, borde

2 Skolverket (2010)

3 Se Lgr 11. 4 På ett par skolområden har organisationen varit uppdelad mellan årskurserna 1-5 och 6-9. 5 SFS 2011:326 Förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till lektor;

kapitel 2.

9

rendera extra planeringstid i tjänsten jämfört med barnskötare. Diskussionen har varit levande under

2011.

Det lokala implementeringsarbetet ute på förskolor och skolor tog fart på allvar under hösten 2010. Då

vigdes en stor del av konferenstiden varje månad till att arbeta med de förändringar som var på gång.

På flera skolor användes arbetskonstellationer med lärare från olika stadier i det inledande skedet. Ett

syfte med dessa 1-9 grupper var att få en samsyn i hur elevernas ”kunskapsresa” genom grundskolan

skulle kunna gestalta sig. Att personal fick kunskap om hur man arbetade på de olika stadierna ansågs

vara viktigt för att kunna planera för en röd tråd genom elevernas utbildning. Implementeringen av

läroplanens två första delar – vilka behandlar skolans värdegrund och uppdrag samt övergripande mål

och riktlinjer för utbildningen - avser också hela grundskolväsendet. Delen som behandlar

värdegrunden omfattar i princip all utbildningsverksamhet upp till årskurs 9 och är således i stort sett

likalydande för förskolan och fritidshemmet som för skolan.6 I första meningen slås fast att

skolväsendet vilar på demokratins grund och vidare står det att personalen har ett gemensamt ansvar

att arbeta för värden som tolerans, medmänsklighet, jämställdhet mellan kvinnor och män samt

solidaritet med svaga och utsatta.7 Läroplanens andra kapitel som behandlar mål och riktlinjer har en

liknande struktur för både skola och förskola men skiljer sig avseende det konkreta innehållet. Till

exempel har läroplanen för grundskolan ett avsnitt om kunskaper. I avsnittet preciseras de

övergripande mål, som skolan ansvarar för att eleverna utvecklar under grundskoletiden. Förskolans

läroplan har inga kunskapsmål som skall uppnås utan istället strävansmål som förskolan skall arbeta

mot.8 I förskolans reviderade kursplan har det tillkommit ett nytt kapitel om uppföljning, utvärdering

och utveckling. Hur arbetet med dessa frågor kan utvecklas har varit en prioriterad del av förskolans

implementeringsarbete. På en del förskolor har man till exempel använt utvecklingspedagoger för att

läsa och utvärdera verksamhetsplaner. Återkopplingen har använts av personalen för att justera och

utveckla verksamhetsplanerna. En del i arbetet har varit att utveckla kunskapen om hur man sätter upp

utvärderingsbara mål.

En viktig del i implementeringen av de nya läroplanerna har varit att fundera över hur arbetet med

barns och elevers inflytande kan utvecklas. I riktlinjerna anges till exempel att förskollärare ska

ansvara för att ”alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll” respektive

att lärare skall ansvara för att ”alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och

undervisningsinnehåll”.9 Gemensamt för läroplanerna är betoningen av att barns och elevers inflytande

skall öka med stigande ålder. En viktig förutsättning för att barn och elever skall kunna utöva ett

6 Grundsärskolans, specialskolans och sameskolans läroplan är i princip den samma förutom de övergripande målen om kunskaper. 7 Lgr 11 s 7. 8 Se Lgr 11 s 13 och Lpfö 2010 s 9. 9 Lpfö 2010 s 12 samt Lgr 11 s 15.

10

inflytande är att de är införstådda med de mål verksamheten har att arbetar mot. Att arbeta med hur

målen kan göras begripliga för barn och elever har därför varit ett centralt utvecklingsområde i

implementeringsprocessen.

Ny kursplan För skolans del kom fokus för diskussionerna så småningom förskjutas från den gemensamma

läroplanen till de olika ämneskursplanerna. Det föranledde en förändring av samtalsgruppernas

sammansättning. Nya konstellationer av lärare som arbetar på samma stadium och med samma eller

liknande ämnen bildades. Ett sätt att fördjupa kunskapen i de olika kursplanerna har varit att titta på

skolverkets ämnesfilmer och att bearbeta dem med hjälp av det diskussionsunderlag som finns för

varje ämne. Kursplanerna innehåller skrivningar om ämnets syfte, vilket centralt innehåll som skall

behandlas i undervisningen samt vilka kunskapskrav som gäller för de olika årskurserna.10

Kursplanerna inleds med en kort motivering till varför ämnet förkommer i skolväsendet. Det kan till

exempel stå att ”[k]unskaper i matematik ger människor förutsättningar att fatta välgrundade beslut i

vardagslivets många valsituationer och ökar möjligheterna att delta i samhällets beslutsprocesser”.11 I

syftet anges de långsiktiga målen för ämnet, först med en beskrivande text och därefter summeras de i

ett antal punkter. Målen är formulerade i termer av ämnesspecifika förmågor som eleverna skall ges

möjlighet att sträva mot genom hela grundskoletiden. Målen ligger också till grund för utformningen

av kunskapskraven. För matematikämnets del sammanfattas de långsiktiga målen i fem punkter. Där

står bland annat att eleverna skall ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:12

¤ formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier

och metoder

¤ föra och följa matematiska resonemang

I arbetet med att tolka och omsätta de långsiktiga målen i reell undervisning har lärarna givits

möjlighet att studera och diskutera det kommentarmaterial som Skolverket har utarbetat för respektive

kursplan. Kommentarmaterialet innehåller bland annat förtydliganden av förhållandet mellan

kursplanens olika delar, till exempel relationen mellan de långsiktiga målen och kunskapskraven. En

del av implementeringsarbetet har också varit att se över hur det centrala innehållet förhåller sig till de

arbetsområden som lärare och elever arbetar med. Det centrala innehållet anger vad som skall

behandlas i undervisningen under årskurserna 1-3, 4-6 samt 7-9. För ämnet religion i årskurs 4-6 finns

till exempel fyra rubriker av centralt innehåll – Religioner och andra livsåskådningar, Religion och

10 Egentligen skiljer man mellan kursplanerna som är en förordning som fastställts av regeringen och kunskapskraven som är en myndighetsföreskrift som fastställts av Skolverket, men kunskapskraven kan också ses som en del av kursplanen (se Lgr 11). 11 Lgr 11 s 62. 12 Lgr 11 s 63.

11

samhälle, Identitet och livsfrågor samt Etik. Under varje rubrik finns ett antal punkter med en mer

konkret beskrivning av vilken typ av innehåll som åsyftas med rubriken. För religionsämnets del rör

det sig om två till fyra stycken punkter under respektive rubrik. Rubriken Religion och Samhälle

konkretiseras till exempel med två punkter:13

¤ Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och

nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger

och psalmer

¤ Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle

Det centrala innehållet talar om vilket innehåll som är obligatoriskt att ta upp i undervisningen men

utgör ingen begränsning för vad som får tas upp i undervisningen. Fördjupningar och breddningar

utöver det centrala innehållet är tillåtet. Det är också viktigt att betona att rubrikerna utgör

kunskapsområden och inte separata arbetsområden. En del av implementeringsarbetet har därför

ägnats åt att fundera över vilka delar av de olika kunskapsområdena som kan vara lämpliga att

behandla i olika arbetsområden och om vissa delar av de olika ämnenas centrala innehåll kan

behandlas i ämnesöverskridande tematiska arbetsformer. Att kursplanen stipulerar att ett visst innehåll

skall tas upp i ett visst stadium har även gjort att lärare behövt se över om det finns ett behov av att

införskaffa nya läromedel för att täcka in relevant innehåll för respektive stadium.

Ny betygsskala och nya kunskapskrav En uppmärksammad del av de nya skolreformerna är införandet av en ny betygsskala. Den gamla

betygsskalan med godkänt, väl godkänt och mycket väl godkänt har övergivits till förmån för en ny

skala. Den nya betygsskalan sträcker sig från A-F där A är högsta betyg, B näst högsta och så vidare

ner till lägsta godkända betyg E och ett underkänt betyg i form av beteckningen F. Om underlag för

bedömning av en elevs kunskaper saknas på grund av elevens frånvaro ska betyg inte sättas. Detta ska

anges med ett horisontellt streck i betygskatalogen. Den nya betygsskalan är, likt den förra, knuten till

särskilda kriterier som nu benämns kunskapskrav. Kunskapskraven för nivåerna A, C och E finns i

kursplanen medan betygsstegen B och D skall användas för de elever som uppnått merparten av men

inte samtliga kunskapskrav för ovanstående nivå. Progressionen mellan kunskapskraven för de olika

betygsstegen anges med ett antal värdeord som markerats med fet stil i kunskapskraven för att

nivåskillnaderna skall bli tydligt synliggjorda. Exemplet i tabellen visar skillnaden mellan

kravnivåerna E, C och A för en del av kunskapskraven i ämnet bild för årskurs 9.14

13

Lgr 11 s 188. 14 Lgr 11 s 28.

12

Nivå E Nivå C Nivå A

Eleven kan framställa olika

typer av berättande och

informativa bilder som

kommunicerar erfarenheter,

åsikter och upplevelser med

ett enkelt bildspråk och delvis

genomarbetade uttrycksformer

så att budskapet framgår.

Eleven kan framställa olika

typer av berättande och

informativa bilder som

kommunicerar erfarenheter,

åsikter och upplevelser med ett

utvecklat bildspråk och relativt

väl genomarbetade

uttrycksformer så att budskapet

framgår.

Eleven kan framställa olika typer

av berättande och informativa

bilder som kommunicerar

erfarenheter, åsikter och

upplevelser med ett välutvecklat

bildspråk och väl genomarbetade

uttrycksformer så att budskapet

framgår.

För den betygssättande läraren är det viktigt att förstå innebörden av de olika värdeorden och att kunna

kommunicera de progressionsgrundande elementen till elever och föräldrar. Arbetet med

kommentarmaterialet har för detta ändamål varit behjälpligt då det innehåller förtydliganden om

skillnaden i innebörd mellan de olika värdeorden. Där står till exemplet att begreppet ’enkelt’, likt i

kunskapskravet E för Bild år 9 (se ovan), anger graden av komplexitet och inte att något är enkelt att

göra. Med enkla omdömen avses därför att:15

omdömena grundar sig på basala analyser, är övergripande till sin karaktär och har tydliga

inslag av subjektiva värderingar. Mer utvecklade omdömen grundar sig på djupare analyser

och de är mer specifika till sin karaktär. De kännetecknas också av att värderingarna är sakliga

snarare än subjektiva.

De lärare som under året undervisat i årskurs 8 har haft pressen på sig att snabbt få en god förståelse

för skillnaden mellan de olika betygstegen, då de redan under hösten 2011 satte betyg enligt den nya

betygsskalan. Elever som läsåret 2011-1012 går i årskurs 9 har däremot fått betyg enligt den gamla

skalan och de gamla betygskriterierna. Med början hösten 2012 skall betyg sättas från och med årskurs

6. I en rapport från Skolverket framkommer att lärare verksamma på mellanstadieskolor upplever ett

starkt behov av att få arbeta med frågor om hur kunskapskrav skall förstås och omsättas i

verksamheten.16 På mellanstadieskolorna har man därför arbetat extra mycket med dessa frågor. Ett

sätt att arbeta med kunskapskraven har varit att lärare tillsammans i grupper läst och tolkat

kunskapskrav för att få en samsyn i vad som kännetecknar de olika betygsstegen.

15 Skolverket (2011d) s 21. 16 Skolverket (2011b)

13

Bedömning för lärande Bedömning handlar om mycket mer än att bara sätta betyg. Enligt läroplanen ska lärare allsidigt

analysera varje elevs kunskapsutveckling. I de årskurser där det inte finns några kunskapskrav ska

bedömningen inriktas mot de delar av kunskapskraven som rör det som undervisningen har

behandlat.17 Med 2010 års reviderade kursplan har förskolans pedagogiska uppdrag blivit mer

framskrivet än tidigare. Bedömningsfrågor är idag en naturlig del av förskolans verksamhet. En viktig

del i implementeringsarbetet för såväl skola som förskola har därför varit att arbeta med

bedömningsfrågor i ett bredare perspektiv än enbart relaterat till de särskilda kunskapskraven i

respektive ämne.

Flera skolor och förskolor har haft studiedagar där de lyssnat till bedömningsforskares råd om hur

bedömning kan göras till en integrerad del av verksamheten. Inom bedömningsforskningen har det

länge varit vanligt att använda begreppen formativ och summativ bedömning, för att skilja mellan två

olika bedömningssyften. Formativ bedömning avser att utgöra ett stöd för hur eleven kan utvecklas

vidare medan summativ bedömning redogör för vad eleven lärt sig till dags dato.18 En möjlig

förklaring till att vi under senare år sett ett ökat intresse för formativ bedömning är att formativ

bedömning visat sig vara ett effektivt instrument för att förbättra elevers lärande.19 I en mycket

uppmärksammad artikel från 1998 skrev två för området ledande forskare, Black & William, en

forskningssammanställning där de konstaterar att formativ bedömning har en positiv effekt på lärandet

men att denna typ av bedömning inte förefaller vara vanlig i utbildningsväsendet.20 Forskningsrönen

har lett till att skrivningar om formativ bedömning letat sig in i olika styrdokument som till exempel

läroplaner, riktlinjer för den individuella utvecklingsplanen och olika former av bedömningsstöd.21 Det

är dock viktigt att understryka att en bedömningspraktik med utgångspunkt i styrdokumenten använder

sig av både formativ och summativ bedömning. Bedömningsformerna skall ej uppfattas som två

motsatta metoder utan skillnaden ligger i vilket syfte bedömningen har.22 Om elevens lärande är det

primära är en formativ bedömning att föredra och om diskussionen rör vilket betyg som skall sättas

har bedömningen en summativ karaktär.23

Under 2011 utkom Skolverket med stödmaterialet Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp,

problem och möjligheter. Materialet har under hösten använts av flera av kommunens skolor, bland

annat för att lära mer om strategier för ett ökat användande av formativ bedömning. Skolverket

skriver att:

17

Allmänna råden s 21 18 Se t ex Gipps (1995), Cizek (2010) 19 Crossouard B (2011) 20 Black & William (1998) 21 Grönlund (2011) s 11. 22 Skolverket (2011a) 23 Gerrevall (2008)

14

En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målen för undervisningen tydliggörs, att

information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målen och att återkoppling ges

som talar om hur eleven ska arbeta vidare mot målen.24

Tre frågor är centrala att ställa sig vid formativ bedömning: Vad är målet med undervisningen? Hur

ligger eleven till i förhållande till målet? Hur skall eleven gå vidare? Med dessa tre frågor som grund

kan lärare och elever använda sig av fem så kallade nyckelstrategier för formativ bedömning. För det

första är det viktigt att eleven förstår syftet med undervisningen. Målen måste göras tydliga för

eleverna och de bör få möjlighet att själva kunna bedöma skillnaden i kvalitet mellan olika

prestationer. Att lärare och elever tillsammans diskuterar och värderar olika prestationer kan vara ett

sätt att göra det. För det andra är det viktigt att både lärare och elev medvetandegörs om var eleven

befinner sig i förhållande till målen. Informationen kan ligga till grund för en anpassning av

arbetsuppgifterna så att de bättre matchar elevens förutsättningar och behov. En tredje nyckelstrategi

är att ge återkoppling som riktar in sig på hur glappet mellan vad eleven kan och vad den bör kunna,

skall kunna minskas. Återkopplingen kan ges av läraren men det är också önskvärt att eleven själv

eller andra elever involveras i en dialog om var eleven befinner sig i förhållande till målet.

Användandet av kamratbedömning nämns som en fjärde nyckelstrategi för att göra eleverna mer

förtrogna med vad som skiljer prestationer av olika kvalitet. Förmågan att själv bedöma sitt eget arbete

nämns som den femte nyckelstrategin för att stärka elevers möjligheter att ta ansvar för det egna

lärandet.

I de allmänna råd som tagits fram av Skolverket betonas vikten av att göra bedömningen till en

integrerad del av utbildningen.25 Redan i planeringsstadiet bör läraren identifiera vilka delar av

kunskapskraven som bedömningen ska utgå från i det aktuella arbetsområdet och avgöra hur eleverna

ska få visa sina kunskaper. På ett par skolor har det arrangerats studiedagar vars syfte varit att ge

utbildning i hur man kan utveckla pedagogiska planeringar som är väl anpassade till både

övergripande mål och ämnesmål som finns i Lgr11. En del i arbetet har varit att hitta metoder och

formuleringar som kan öka elevers och barns möjligheter att förstå vad som skall bedömas.

Formuleringarna bör synliggöra vilka förmågor de förväntas utveckla men också hur de skall visa att

de utvecklat dessa förmågor.26 Ett sätt att göra det är att arbeta med bedömningsmatriser. I matrisen

beskrivs både vad bedömningen avser att mäta och hur det går att skilja mellan olika kvalitativa

nivåer. Ett problem med matriser är dock att de kan uppfattas som abstrakta redskap där kopplingen

till den enskilda uppgiften som eleven arbetar med inte alltid är enkel för eleven att se. En central del i

implementeringsarbetet har varit att utveckla personalens förmåga att konstruera välfungerande

24 Skolverket (2011a) s 16. 25 Se Skolverket (2011c) s 12 ff 26

Skolverket (2011a) s 41.

15

matriser. För detta ändamål har flera skolor tagit hjälp av extern kompetens. Att använda elevexempel

för att låt elever öva sig i att göra och motivera sina bedömningar, har lyfts fram som en viktig del i

arbetet med matriser. Metoden avser att för att öka elevens förståelse för vad det är som egentligen

bedöms.

I förskolan har arbetsgrupper, ledda av utvecklingspedagoger, använts för att reflektera kring hur man

kan arbeta för att bättre stimulera barns utveckling på förskolan. En granskning av hur TRAS (Tidig

Registrering av Språkutveckling) förhåller sig till de nya riktlinjerna och hur man arbetar formativt

utifrån metoden har gjorts. Arbetet har utvärderats och utvecklats under årets gång. Ett par

förskoleområden har under hösten 2011 arbetat särskilt med hur verksamheten kan stödja barns

matematiska utveckling. I den reviderade kursplanen för förskolan har flera mål förtydligats och

utvidgats jämfört med tidigare. Däribland de mål som avser matematiskt tänkande. Figuren visar hur

den reviderade läroplanens mål skiljer sig från tidigare läroplan för förskolan.

Förtydligade mål i Lpfö 10 Tidigare mål i Lpfö 98

Förskolan ska sträva efter att varje barn

....utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring..

…utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras

problemställningar..

…utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, och.. …utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang.

Förskolan ska sträva efter att varje barn

…utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang, och.. …utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum.

Frågor om hur en matematisk begreppsvärld kan introduceras genom lek och spel har diskuterats ute

på avdelningarna och goda exempel har visats upp vid gemensamma träffar. Inför 2012 har man valt

att arbeta vidare med upplägget att samla personal från olika förskolor för att utbyta erfarenheter och

delge varandra tips och idéer. Dessa skall sedan dokumenteras i en idébank.

Hur går vi vidare? I och med den nya skollagen kommer kraven på särskilda kvalitetsredovisningar att tas bort. I stället

ska huvudmannen planera, följa upp och utveckla sin verksamhet på det sätt som denne anser vara

lämpligast. Arbetet ska dokumenteras och huvudmannen måste alltid agera om det vid en utvärdering

framkommer att det finns brister i verksamheten. Det implementeringsarbete som hittills bedrivits ute

på de olika förskolorna och skolorna har följts upp under årets gång men under 2012 kommer en

16

gemensam uppföljning att göras för hela kommunen. Förskolepersonal och lärare kommer att få

besvara en enkät där de får utvärdera vad som fungerat bra respektive mindre bra i implementeringen

av de nya styrdokumenten. Syftet med enkäten är att få tillgång till information om vilken typ av

fortsatt stöd, som önskas i arbetet med de nya styrdokumenten. Resultatet kommer att analyseras och

användas för att kunna sätta in rätt insatser för att det fortsatta implementeringsarbetet ska vara

optimalt.

17

Arbetet i kommunen – I riktning mot ökad måluppfyllelse Nedan skildras några områden som är föremål för gemensamt utvecklingsarbete inom barn- och

ungdomsförvaltningen och som har särskild bäring på ökad måluppfyllelse.

Att arbeta kompensatoriskt Barn- och ungdomsförvaltningen tillämpar sedan många år ett resursfördelningssystem till enheterna

som tar hänsyn till, och söker kompensera för, socioekonomiska faktorer som bygger på Statistiska

centralbyråns kriterier. Dessa är bland annat föräldrarnas utbildningsnivå, hushåll med ensamstående

förälder och hushåll med annan bakgrund än svensk. Utöver detta har barn- och ungdomsnämnden

också beslutat om en årlig särskild resursförstärkning till vissa definierade skolområden, där andelen

barn och elever med socioekonomiskt svag bakgrund är hög.

Den nya skollagen tydliggör uppdraget kring barn och elevers utveckling mot utbildningens mål, där

en del handlar om elevens tydligare rätt till stöd. Barn- och ungdomsförvaltningens elevhälsa har

tillsammans med landstinget och övriga Värmlandskommuner medverkat i skapandet av en gemensam

mall för skol- och elevutredningar. Den syftar till att ge ett bättre stöd till barn med särskilda behov

när det gäller kvalitativa utredningar. Den upplevs som framgångsrik och har fungerat som

utvecklingsstöd inom teamarbetet i elevhälsan. En samlad utvärdering av modellen väntar under

hösten 2012.

SOFIA-studien Barn- och ungdomsförvaltningen samverkar i en unik, longitudinell forskningsstudie med Karlstads

och Örebro universitet: den s.k. SOFIA-studien som omfattar 2500 barn under 30 år. SOFIA-studien

är en vetenskaplig studie av barns sociala, beteendemässiga och fysiska utveckling och står för Social

Och Fysisk utveckling, Insatser och Anpassning. Samtliga barn inom kommunala och

enskilda förskolor i Karlstad kommun födda 2005, 2006 eller 2007 följs av forskare med start i mars

2010. Barnen kommer att följas en gång per år i tre år, där den långsiktiga planen är att barnen ska

följas ända upp i vuxen ålder.

Det långsiktiga målet med SOFIA-studien (www.sofiastudien.se) är att ge kunskap om barns

utveckling som kan användas för att förbättra insatser och det praktiska arbetet med barn. Ett

övergripande syfte med SOFIA-studien är att bättre förstå utvecklingen av barns sociala, fysiska och

psykiska hälsa, inklusive normbrytande beteende (såsom att bryta mot regler och vara trotsig). SOFIA-

studien syftar också till att studera vilka insatser som ges och hur samverkan sker över tid kring barn

med uppmärksammade svårigheter.

18

Resultatrapporten från SOFIA-studien (#1 2012) med resultat från studiens våg 1 (år 2010) och 2 (år

2011) presenterar resultat som rör kontakten mellan personal och vårdnadshavare, oro hos personal

och vårdnadshavare, information vid oro och barn i behov av särskilt stöd. Bland resultaten kan

nämnas att majoriteten av pedagoger och vårdnadshavare upplever att kontakten dem emellan är

tillräckligt bra eller mycket bra. Jämförelser på skolområdesnivå visar att vårdnadshavare med barn på

enskilda förskolor är mest nöjda med kontakten. Det har totalt sett inte skett någon förändring mellan

2010 (våg 1) och 2011 (våg 2). Vidare har andelen barn som har fått tillgång till särskilt stöd i

förskolan har fördubblats från 2010 till 2011, från totalt tre procent till sex procent. Det är en betydligt

större andel pojkar än flickor som enligt pedagogerna både har stöd (75 procent pojkar) och som skulle

behöva stöd (70 procent pojkar). Pedagogerna anser att stödet i de flesta fall motsvarar barnets behov

men är mer nöjda med stödet till flickorna än till pojkarna. Detta gäller framför allt omfattningen av

stödet.

Skolan Förebygger I Karlstads kommun har barn- och ungdomsförvaltningen i nära samverkan med arbetsmarknads- och

socialförvaltningen sedan år 2006 arbetat långsiktigt och metodiskt med att föra in förebyggande

program och metoder i skolans verksamhet. Det som har varit viktigt ända från arbetets början är att

programmen ska ha bärighet i det som forskningen säger är verkningsfulla program. En annan

nyckelkomponent är att programmen arbetar universellt, alltså med alla barn och ungdomar och för

vissa med en ytterligare fokusering utifrån risk- och skyddsfaktorer. Skolverket understryker vikten av

vetenskaplig förankring i skolan i sin lägesbedömning från 2011 genom att hävda: ”Att kombinera

forskning med vardaglig praktik är en viktig utgångspunkt i arbetet med skolutveckling”.

Lärares och skolledares kompetens är central för framgångsrikt lärande och god måluppfyllelse.27

Skolverket menar att ”en skicklig lärare gör skillnad för varje elev i undervisningen”. Under 2009

påbörjades implementering och utbildning inom ett program med fokus på ledarskap i klassrummet.

Efter denna första utbildningsomgång 2009 konstaterade styrgruppen och de berörda rektorerna att de

lärare som genomgått utbildningen behöver ett ledarskap som tar hänsyn till lärarnas nya kompetenser.

Under 2010 utbildades därför även de rektorer vars lärare genomgår utbildningen ”Ledarskap i

klassrummet” i ett program för coachande ledarskap. Då andelen elever som anger att de upplever

trygghet och trivsel i skolan har förbättrats avsevärt sedan starten av Skolan Förebygger, är det

sannolikt att detta arbete haft en positiv effekt. Karlstads Universitet har under de gångna tre åren

utvärderat arbetet inom Skolan Förebygger. Resultatet kommer att presenteras under våren 2012.

27

Hattie.J (2009)

19

Elevers närvaro i skolan En förutsättning för lärande gentemot kursplanemålen är att eleverna deltar i undervisningen.

Oroväckande frånvaro är även ur ett samhällsperspektiv en riskfaktor för framtida utanförskap. Barn

och ungdomar med oroväckande frånvaro är en grupp som har fått större uppmärksamhet på senare

tid. Frånvaron kan handla såväl om sporadisk frånvaro som om sammanhängande frånvaro över längre

perioder.

Skolverket har genomfört en nationell studie av kommunernas skolpliktsbevakning. I rapporten

”Rätten till utbildning” (2008) poängteras vikten av förebyggande insatser, uppföljning av frånvaro

och samverkan med hemmet. I Skolverkets rapport ”Skolfrånvaro och vägen tillbaka” (2010)

poängterar man än mer vikten av goda rutiner, tidig upptäckt och tidiga insatser för att motverka

långvarig frånvaro.

För att säkra kvalitén och likvärdigheten för elever vid skol- och elevutredningar har det i Karlstads

kommun utarbetats en gemensam mall för elevhälsans utredningar. Syftet med mallen är att stödja

samverkan inom elevhälsan samt främja och kvalitetssäkra samverkan mellan kommun och landsting.

Utvärderingen av mallen visade att den är ett bra hjälpmedel för att få en samlad bild av elevens

behov.

Sedan hösten 2009 har övergripande riktlinjer och rutiner för oroväckande skolfrånvaro utarbetats i

samverkan mellan skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri. Fokus har i första steget lagts

på skolornas utredningar för att tidigt upptäcka och göra adekvata insatser och därmed förebygga att

elever inte blir ”hemmasittare”. Arbetsmodellen har praktiskt provats och utvärderats. Resultatet visar

på ökad elevnärvaro tack vare de tidiga insatserna. Modellen används nu på skolor i kommunen och

stort intresse av att ta del av modellen har visats från andra kommuner. Den har även presenterats på

en konferens i Göteborg och ska presenteras i Örebro under mars 2012.

Särskilda satsningar på matematik, naturvetenskap och teknik Inom områdena naturvetenskap, teknik, matematik och IKT (informations- och

kommunikationsteknik) har Karlstad tagit ett stort kliv framåt under 2011. Deltagande i lokala,

regionala och nationella nätverk har öppnat nya och fördjupade möjligheter att utveckla

undervisningen i kommunens skolor.

I januari 2010 påbörjades ett arbete med syftet att pröva området ”Naturvetenskap och Teknik för

Alla” (NTA) och se hur insatser kunde vara av intresse för grundskolan i kommunen. Med medel från

Ljungbergsfonden genomfördes en pilotstudie i fyra skolområden tillsammans med rektorer, 20 lärare

och åtta klasser. Resultatet av pilotstudien blev ett beslut om att från höstterminen 2010 - och med

20

ytterligare stark finansiering av Ljungbergsfonden - påbörja implementering av detta läromedel på alla

F-6-skolor i kommunen. Skolutvecklingsprojektet omfattar sju terminer, varefter material och

arbetssätt ska vara implementerat i hela organisationen. I projektarbetet ingår bland annat utbildning

av samtliga klasslärare. Syftet med projektet är att stärka måluppfyllelsen i dessa ämnen.

Utvecklingsarbetet kan också tydligt kopplas till de nya kunskapskraven i fysik, kemi, biologi och

teknik.

Det pågår en pilotstudie för förskolan där man provar och testar NTA (naturvetenskap och teknik för

alla). Studien kommer att vara klar i maj 2012 och den genomförs på sex förskoleområden och

omfattar 40 förskollärare. För grundskolans del pågår det stora projektet ”Naturvetenskap och teknik i

Karlstad” som använder sig av skolutvecklingsprogrammet NTA. Projektet pågår till och med den 31

december 2013 och kommer då att ha omfattat hela grundskolan.

Under 2011 var projektet utbyggt till att omfatta alla F-6-skolor. I årskurs 6 påbörjades ht-11 ett

matematikarbete som heter ”Mönster och algebra”. Projektet hanterade under 2011 cirka 300 lärare

som var inne på minst två heldagars utbildning i naturvetenskap och teknik. I Karlstad arbetade under

året 2011 drygt 5000 elever med teman från NTA i sin naturvetenskap och teknikundervisning.

En stor behållning av NTA-projektet är att det har stöttat implementeringen av Lgr 11 samt bidragit till

att ge en likvärdig undervisning inom kommunens grundskolor. Lärare och elever har genom projektet

”Naturvetenskap och teknik i Karlstad” fått ett verktyg för att utveckla det entreprenöriella lärandet i

undervisningen och system där man kan bedöma elevernas kunskapsförmågor.

Vad gäller matematiken kan nämnas att under 2011 fortsatte en del arbeten som redan initierats under

2010 såsom ”matematik utan gränser”, Learning studygrupper och matematikverkstäder. Det

beviljades även statliga medel ur matematiksatsningen till tre projekt i kommunen. Under senhösten

2011 blev Karlstad utsedd av SKL (Sveriges kommuner och landsting) till att delta i den stora

Matematiksatsningen PISA 2015 som påbörjas under 2012.

Karlstad blev medlem i KomTek under senhösten 2011 och ingår nu i ett nätverk tillsammans med 20

andra kommuner i Sverige. KomTek-plattformen är tänkt att vara ett samarbetskoncept mellan ett

flertal förvaltningar, föreningar och näringsliv. Tanken är att ge kommunens barn och ungdomar ett

fritidsalternativ som vilar på praktiskt arbete med teknik och entreprenörskap.

21

Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande Den nya läroplanen Lgr 11, med dess tillhörande kursplaner, betonar vikten av att stimulera

färdigheter och förmågor som lägger grunden för ett entreprenöriellt lärande och för ett framtida

entreprenörskap. Skolan skall enligt läroplanen ”… arbeta för att utveckla kontakter med kultur och

arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som lärande

miljö.” Baserat på detta kan det sägas att centralt för arbetet med entreprenörskap i skolan är helheten

och att skapa en förståelse för nyttan med kunskaper och att sätta in lärandet i ett socialt sammanhang.

Det entreprenöriella lärandet syftar till att sammankoppla skola och arbetsliv som led i det livslånga

lärandet och där kunskaper om det omgivande samhället utgör grunden för elevernas framtida studie

och yrkesval.

Grundskolan i Karlstad har under året på olika sätt arbetat med entreprenörskap och med ett

entreprenöriellt arbetssätt. Ett gott exempel på detta arbete är projektet Entreprenör 3.0. Här har de

deltagande skolornas elever i årskurs 7 matchats mot ett företag från det lokala näringslivet. Under en

treårsperiod bygger klassen och företaget tillsammans upp sina kontakter och lär känna varandra

genom besök på företaget och i klassrummet. Under årskurs 7 introduceras företaget och dess personal

för eleverna och under årskurs 8 fördjupas kontakterna. Under det avslutande året genomför eleverna

ett projektarbete i näringslivsmiljö, ett arbete som företaget efterfrågar och som det på ett konkret vis

kan dra verksamhetsmässig nytta av. Arbetet har under det gångna året varit framgångsrikt och

uppskattat, cirka 20 högstadieklasser har under år 2011 kontinuerligt arbetat med dessa

arbetslivskontakter. På detta sätt verklighetsförankras elevernas lärande. Eleverna ser att det utanför

skolans väggar finns en verklighet som efterfrågar särskilda kompetenser och färdigheter och eleverna

lär sig också om olika yrkesroller och karriärmöjligheter.

Learning Studies Skolverket hänvisar i en rapport till skolforskaren John Hattie som anser att lärare genom kollegialt

lärande och genom att beforska sin egen praktik, till exempel genom systematisk utvärdering av sin

undervisning, är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för en förändrad undervisning. Ett sätt för

läraren att utveckla sin ämnesdidaktiska kompetens är genom ”Learning studies”.

Learning studies kan kortfattat beskrivas att lärarna (förslagsvis i ett arbetslag) inledningsvis kommer

överens om ett lärandeobjekt, det vill säga något barnen/eleverna ska kunna eller som arbetsgruppen

vill att barnen/eleverna ska kunna relaterat till kursplanemålen. Därefter görs tester på barn/elever för

att bedöma kunskapsnivån. Efter det sätter sig lärarna tillsammans och diskuterar hur de kan angripa

valt undervisningsinnehåll. Lärarna funderar till exempel över: Vilka är de kritiska aspekterna? Vad

kan bli krångligt? Vad krävs för att eleverna ska ha möjlighet att förstå?

22

En lärare håller i den första lektionen som videofilmas. Ett nytt test med eleverna genomförs som

utvärderas tillsammans med den genomförda lektionen. Slutsatserna från utvärderingen ligger till

grund för en vidareutveckling av lektionsinnehållet, som sedan genomförs av en annan lärare i

arbetslaget. Denna lektion videofilmas i sin tur. Viktigt är att det är lektionens innehåll som är det

centrala och inte lärarens agerande.

Förutom det utvecklingsarbete i form av Learning studies som initierats innan på kommunens

grundskolor har konceptet under 2011 även prövats på ett antal förskolor med gott resultat. En

handledare från Karlstads universitet har vid dessa tillfällen deltagit. Under 2012 väntar fler learning

studies, bland annat i form av ett samarbete mellan kommunens förskolor och skolor.

En god hälsa och välmående är en förutsättning för lärande Elevhälsan kartlägger, dokumenterar och följer genom hälsofrågor och hälsodata systematiskt upp

samtliga barns och elevers hälsa, livsstil och deras upplevelse av olika delar av sitt liv i skolan. Fokus

ligger på skydds-, frisk- och riskfaktorer. Elevhälsan genomför en systematisk kartläggning och

dokumentation av eleverna i förskoleklass, årskurs 4 och 7 genom årliga hälsoenkäter och hälsosamtal.

Eleverna erbjuds hälsosamtal i samband med hälsobesöket hos skolsköterskan. Hälsosamtal är en

metod i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet inom elevhälsan, som har sin utgångspunkt i att

stärka det friska hos eleven. Grundstrukturen i samtalen är att aktivt lyssna och bekräfta eleverna,

ställa öppna och utforskande frågor samt reflektera och spegla det eleverna berättar. Denna metod har

som syfte att motivera till förbättrade hälsovanor. Under innevarande läsår har fokus legat på barn med

övervikt och fetma. Alla elever i årskurs 4 och årskurs 7 har dessutom fått en ny informationsbroschyr

om rörelse, måltider, mat och sömn.

I samband med hälsosamtalet får elever och vårdnadshavare besvara särskilda hälsofrågor. Dessa

frågor sammanställs i elevhälsodatabasen ELSA. I Karlstad och Värmland finns därmed en

övergripande bild av hälsoläget bland barn och unga mellan 6 och 17 år. Denna bild har utvecklats via

ett samarbete mellan elevhälsan i kommunerna och Landstinget i Värmland. Databasen består av

insamlad data från skolsköterskans hälsosamtal med elever i förskoleklass, årskurs 4, årskurs 7 och

årskurs 1 i gymnasiet. Resultaten sänds varje läsår till kommunerna i separata kommunrapporter. När

det gäller vårterminen 2011 visar resultaten i ELSA att de flesta elever i Karlstads kommun trivs i

skolan och har arbetsro. Cirka 98 procent av eleverna i årskurs 4 och 97 procent av eleverna i årskurs 7

trivs bra i skolan. Siffrorna skiljer sig inte mellan flickor och pojkar. Motsvarande siffror för arbetsro

är 90 procent (årskurs 4) och 88 procent (årskurs 7). Flickor upplever något sämre arbetsro än pojkar.

23

Jämfört med föregående läsår är arbetsron i procent räknat några enheter lägre för både årskurs 4 och

7.

Barnhälsoteam är en arena för systematiserad samverkan mellan förskola och BVC, men även andra

aktörer kan vid behov delta, till exempel socialtjänsten. För målgruppen barn i förskoleåldern inom

Karlstads kommun är syftet att ge tidiga insatser och därmed öka möjligheterna för goda villkor för

barnet, att tidigare identifiera skydds- och riskfaktorer och att professionella resurser samverkar kring

det enskilda barnet/familjen. Barnhälsoteam är också ett forum där personal i samverkan kan ge

varandra stöd och konsultation samt vara en plattform för gemensam kunskapsutveckling.

Region Värmlands utvecklingsarbete ”Nya perspektiv” har bland annat fokus på den ”Sårbara

familjen” och involverar förskola och skola som två arenor för folkhälsoinsatser. Former för att

erbjuda ett generellt föräldrastöd innan utgången av 2012 håller på att utvecklas.

Genusperspektiv i verksamheten Att arbeta för lika villkor för flickor och pojkar samt att uppmärksamma eventuella könsmässiga

orättvisor påverkar förhållningssätt och perspektiv i verksamheten. Att ge lika utrymme för flickor och

pojkar, att ge förutsättningar för lärande utifrån ett genusbaserat perspektiv och att diskutera språkbruk

är några aspekter som tas upp i genusarbetet. Bakomliggande strukturer i relationer mellan flickor och

pojkar, män och kvinnor, är ytterligare aspekter som stärker kvalitativt arbete kring arbetssätt och

måluppfyllelse.

Liksom tidigare år har två anställda genuspedagoger fungerat som ”motorer” i fortsatta utbildnings-

och handledningsinsatser inom alla skolområden. Dessutom har ett nätverk av ett femtiotal

genusansvariga och genusutbildade från skolområdena deltagit i detta arbete. Genuspedagogerna har

också medverkat i ett flertal olika projekt och samverkansprocesser under året. Bland annat kan

nämnas en uppsättning av en pjäs i samarbete med Kronoparkens skolområde och Sundstagymnasiets

dans- och teaterprogram. 400 barn från förskolor och förskoleklasser såg pjäsen som uppskattades

mycket och som inspirerade till diskussioner kring HBTQ-frågor.

Vidare ska samverkansprojektet ”Det handlar om kärlek!” lyftas fram. Förutom genuspedagogerna

deltar flera myndigheter, organisationer och förvaltningar. Rädda Barnen leder projektet som rör barns

rättigheter samt hedersrelaterat våld och förtryck. Gymnasieskolor och skolor med undervisning i

årskurs sex till nio fick under en vecka besök av alla samverkanspartners. Målet med besöken är att

höja elevernas kunskapsnivå när det gäller deras rättigheter och öka deras medvetenhet kring var de

kan vända sig om rättigheterna kränks.

24

Ännu ett samverkansprojekt är ”Könsmönster vid studieval och avhopp” som bedrivs tillsammans med

genuspedagoger på gymnasiet. Projektet har under två år inriktats mot olika insatser för att försöka öka

antalet pojkar och flickor till ”otraditionella” gymnasieprogram. Från början valdes Fordon och

Omvårdnad, men har nu utökats till att omfatta fler program.

Satsningar på kompetenshöjning inom studie- och yrkesvägledning Den snabba omvandlingen av arbetslivet ställer högre krav på studie- och yrkesvägledarna på våra

skolor. Att skapa förutsättningar för att eleverna ska få en likvärdig vägledning och att elever och

vårdnadshavare ska få bästa tänkbara stöd vid studie- och yrkesval, det vill säga att kvalitetssäkra

vägledning, blir allt viktigare.

För att stärka och kompetenshöja studie- och yrkesvägledarna så att de klarar de höga kraven och

förväntningarna som ställs på en likvärdig och professionell vägledning deltar studie- och

yrkesvägledarna inom barn- och ungdomsförvaltningen i två projekt med riktad kompetensutveckling.

Ett av projekten kallas SYV i Värmland 2009-2011 och har initierats av länets skolchefer och

finansieras av Region Värmland. Det andra projektet heter SYV-KOMP, ett ESF-projekt som

genomförs i samarbete med Örebro län och tre kommuner i Södermanland.

Aktiviteterna i projektet SYV i Värmland, där samtliga studie- och yrkesvägledare inom barn- och

utbildningsförvaltningen deltar, utgår från det långsiktiga målet i projektet SYV i Värmland. Målet är

att alla elever och kommuninvånare ska ha tillgång till omvärldsorienterad, tillgänglig och

professionell vägledning. Fler tankar med projektet är bland annat att uppgradera kunskaper i en

föränderlig skolvärld och stärka professionen. SYV-KOMP lyder under en snarlik målbild. En

slutrapport för SYV Värmland kommer att presenteras våren 2012.

Bokbryggan – för barnens språkutveckling Bokbryggan är ett samarbete mellan Kultur- och fritidsförvaltningen samt Barn- och

ungdomsförvaltningen. Syfte och målsättning är att stimulera språkutvecklingen för barn och elever i

åldrarna 5-8 år genom att väcka intresse för böcker, det skrivna språket och för den egna läs- och

skrivinlärningen samt emotionella upplevelser av litteraturen.

Den pedagogiska personalen fortbildas med fördjupade kunskaper om barnlitteratur och dess budskap.

Bokbryggans arbetssätt ska överbrygga och stimulera samarbetet mellan förskola, förskoleklass och

skola. Arbetssättet leder till att barnen påverkar arbetet med boken och därmed får ett större inflytande

och blir delaktiga i sitt lärande.

25

En arbetsgrupp från förskola och skola väljer tillsammans med verksamhetsutvecklare från Barn- och

ungdomsförvaltningen och stadsbiblioteket ut en bok att arbeta med varje läsår som bedöms vara av

hög standard. Bokbryggans arbete avlutas i maj varje år med en gemensam avslutning. Läsåret 2010-

2011 deltog 1800 barn/elever och personal i Bokbryggan.

Lilla Bokbryggan är ett språkfrämjande projekt för barn i förskolan mellan 1-4 år i Karlstads kommun

och ett samarbete mellan Kultur- och fritidsförvaltningen samt Barn- och ungdomsförvaltningen. Lilla

Bokbryggan har från att tidigare ha genomförts i projektform övergått till permanent språkfrämjande

utvecklingsarbete från och med läsåret 2011-2012.

Lilla Bokbryggan är ett språkfrämjande projekt för barn i förskolan mellan 1-4 år. Det är ett samarbete

mellan Kultur- och fritidsförvaltningen samt Barn- och ungdomsförvaltningen. Lilla Bokbryggan

bygger bland annat på att lyfta fram ett lekfullt språkarbete med utgångspunkt i småbarnspedagogik.

Genom barnlitteratur och ett skapande arbetssätt vill projektet uppmuntra till lek och stimulera barnens

fantasi, sinnen och känslor för att bidra till språkutveckling hos de yngsta barnen. Dessutom syftar

Lilla Bokbryggan att ge förskolans pedagogiska personal fortbildning, erfarenheter och fördjupade

kunskaper om barnböcker och små barns läsande. Det ”lekpedagogiska” arbetssättet med

småbarnspedagogiken ämnar skapa större utrymme för barnen att bli aktiva och delaktiga i sitt lärande.

26

Resultat

Förutsättningar för lärande

Trivsel och arbetsro – viktiga miljöfaktorer för lärande Trivsel och arbetsro är några av de viktigaste faktorerna för lärande och en god lärandemiljö. Detta är

ett prioriterat område inom kvalitetsarbetet. Även trygghet är ett övergripande uppdrag, vilket bland

annat framgår av skolornas likabehandlingsplaner och Karlstads kommuns skolplan för barn- och

ungdomsnämndens arbetsområde: ”En trygg miljö med nollvision avseende kränkande behandling

gäller samtliga skolor.”

Elevhälsan har under ett stort antal år genomfört skolövergripande enkätundersökningar i årskursen 4

och 7. Det bör noteras att frågorna ställs till åldersgruppen varje år och därmed har inte samma elever

som året innan svarat. Samtidigt ska det understrykas att enkätmetoden kompletteras med

skolsköterskornas uppföljande samtal med eleven, vilket ger en avsevärt mer korrekt bild av läget för

uppföljning och åtgärder än om enbart enkätverktyget användes.

När det gäller vårterminen 2011 framgår att eleverna även detta läsår i mycket hög grad såväl trivs i

skolan som upplever att de har arbetsro. 98 procent av eleverna i årskurs 4 och 97 procent av eleverna

i årskurs 7 upplever att de trivs i skolan. Motsvarande siffror för arbetsron är 90 procent (årskurs 4)

och 88 procent (årskurs 7). Jämfört med föregående läsår utgör resultaten en liten ökning i både

årskurs 4 och 7 vad gäller trivseln i skolan, men en minskning på 2,5 procent (årskurs 4) respektive 4

procent (årskurs 7) i frågan om upplevd arbetsro. Någon könsmässig skillnad i svaren på frågorna om

arbetsro och trivsel i skolan framträder överhuvudtaget inte. En liten skillnad syns däremot mellan

årsgrupperna. Elever i årskurs 4 upplever både en något bättre arbetsro och trivsel i skolan än eleverna

i årskurs 7.

27

Diagram 2. Jämförelse av enkätresultat kring elevers trivsel och arbetsro i år 4 och år 7 åren 2006-

2010

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar

År 4 År 7 År 4 År 7

Trivs du i skolan? Upplever du att du har arbetsro i skolan?

Pro

cent

2006 2007 2008 20092010 2011

Ansvar och inflytande Som lokalt styrdokument finns elevdemokratiplanen, vilken reviderades 2008 och anpassades till en

version med lättare språk för yngre elever och en version för äldre elever. Även om skolor redovisar

sitt arbete kring elevinflytande och presenterar åtskilliga enkätresultat går inte heller i denna

kvalitetsredovisning att dra några generella slutsatser om hur väl eleverna känner till sina rättigheter

och skyldigheter eller i vilken egentlig omfattning eleverna tillsammans med ansvarig lärare faktiskt

utformar undervisningen.

Elevhälsans kartläggning för perioden visar att en hög andel av eleverna i skolan anser att lärarna alltid

lyssnar på dem, 98 procent i år 4 och 95 procent i år 7. Siffrorna skiljer inte signifikant mellan pojkar

och flickor och resultatet är nära nog identiskt jämfört med föregående år.

I elevhälsans uppföljning undersöks även om elevernas syn på deras medbestämmande. 91 procent av

eleverna i årskurs 4 anger att de upplever att de får vara med och bestämma, medan denna siffra för

eleverna i årskurs 7 är 94 procent. Resultatet innebär jämfört med förra året en minskning på 3

procentenheter för årskurs 4 medan det för årskurs 7 innebär en ökning med 2 procentenheter.

28

Kunskapsresultat

Att läsa, skriva och räkna i årskurs 3 Ämnesproven i årskurs 3 är obligatoriska för skolorna att använda och har till syfte att pröva hur väl

eleverna har uppnått målen för årskursen. Proven ska tjäna som underlag vid utvärdering och

uppföljning på både lokal och nationell nivå. Resultaten i de nationella proven i årskurs 3 är ett

redskap för att identifiera svagheter i ett tidigt skede i elevernas skolgång. Men det är viktigt att det

inte stannar vid en analys av resultaten utan att skolorna också stärker undervisningen för att stödja

eleverna inom de områden där man identifierat brister.

Drygt 90 procent av eleverna i årskurs 3 i Karlstads kommun nådde kravnivån i flera av delproven i

matematik, dock med lägre måluppfyllelse i delproven ”Skriftliga räknemetoder” (80,9 procent) och

”Massa och tid” (85,5 procent). I de delprov där resultatet kan jämföras med året innan (flera delprov

har byts ut) ska anföras att inom ”Skriftliga räknemetoder” har eleverna i Karlstad ökat andel som

klarar kravnivån med 2,4 procent. Inom delprovet ”Räkna i huvudet” har istället andel elever som når

upp till kravnivån sjunkit med 1,8 procent. Samtidigt har resultatet på riksnivå sänkts inom detta

delprov med 3,1 procent jämfört med året innan. Jämfört med riket når Karlstads elever en högre

måluppfyllnadsgrad i 4 av 7 delprov, och i resterande 3 delprov ligger Karlstad nära riksgenomsnittet.

I ämnesprovet i svenska nådde 90-95 procent av eleverna i Karlstad kravnivån i alla delprov. Bäst

resultat erhöll eleverna i delprovet ”Muntlig uppgift” och ”Läsning skönlitterär text” där 95,2

respektive 94,7 procent nådde kravnivån. Jämfört med resultatet året innan har Karlstads elever klarat

kravnivån bättre på 6 av 8 delprov. Det handlar om någon eller några procentandelar bättre inom

respektive delprov. Karlstads elever nådde även högre resultat än riksgenomsnittet i tre av fyra

delprov.

Vad vet vi då hittills om provresultaten i riket som helhet? I Skolverkets lägesbedömning från 2011

beskrivs att pojkarna uppnådde högre resultat än flickorna i sex av sju delprov i matematik (2010 års

data), dock är skillnaderna i de flesta fall väldigt små. Rapporten visar även att utbildningsnivån hos

föräldrarna har stor betydelse för elevernas resultat. I delprovet ”Skriftliga räknemetoder”, som

uppvisade den största skillnaden, klarade 68 procent av eleverna vars föräldrar har högst förgymnasial

utbildning kravnivån. Motsvarande för elever vars föräldrar har gymnasial eller högskoleutbildning

var 80 respektive 88 procent. Svensk och utländsk bakgrund har också påverkan på resultaten: i

samtliga delprov nådde elever med svensk bakgrund påtagligt bättre resultat än elever med utländsk

bakgrund.

29

Bland delproven i svenska klarade eleverna ”Muntlig uppgift” bäst, 98 procent av eleverna i Sverige

nådde kravnivån. I det delprov som behandlade stavning och interpunktion presterade eleverna

svagast. På alla delprov uppnådde flickor markant bättre resultat än pojkar. Delprovet som uppvisade

svagast måluppfyllelse var även det som uppenbarade störst skillnad mellan elever med kortutbildade

och högskoleutbildade föräldrar. Elever med svensk bakgrund hade bättre resultat än elever med

utländsk bakgrund i 7 av 8 delprov.

Måluppfyllelse i årskurs 5 Under 2011 genomfördes inga nationella prov i årskurs 5. Den nya skolförordningen (2011:185)

föreskriver att ämnesprov i svenska eller svenska som andraspråk, matematik och engelska ska

genomföras i årskurs 6. 2011 kan i detta avseende uppfattas som ett ”mellanår” då implementeringen

av de nya styrdokumenten sjösattes, vilket bidrog till att inga nationella prov i nämnda ämnen

genomfördes. Därmed finns det för år 2011 inga resultat att redovisa för årskurs 5 vad gäller

måluppfyllelse av kunskapskraven i de nationella ämnesproven. Under nästa år kommer ny statistik

finnas att tillgå för årskurs 6.

Måluppfyllelse i årskurs 9 Kommunens skolplan anger att ”minst nivån Godkänd är det högst prioriterade målet när det gäller

kunskapsnivån i grundskolan”. Andelen elever som i årskurs 9 når målen i alla ämnen vårterminen

2011 är 84,0 procent, knappt en procent lägre än föregående år. Resultaten har legat stabilt kring cirka

85 procent under de senaste åren. Liksom föregående år så finns för vårterminen 2010 ingen nämnvärd

könsskillnad i måluppfyllelse mellan gruppen pojkar och flickor. 85 procent av flickorna och 83

procent av pojkarna uppnådde målen i alla ämnen. För riket som helhet nåddes godkändmålet av 77,3

procent (2011) jämfört med 76 procent år 2010. För jämförbara större städer var siffran 76,5 procent.

Frågan om redovisning i form av residualvärden respektive faktisk måluppfyllelse är nationellt under

diskussion, då resultat i form av residualvärden kan medföra att skolor ”slår sig till ro” och eftersom

samtliga elever faktiskt ska nå full måluppfyllelse.

30

Diagram 3. Andel elever som uppnår målen på respektive skola läsåret 2009/10 jämfört med

modellberäknat värde

Sett utifrån perspektivet Skolverkets SALSA-beräknade residualvärden har 5 av 8 kommunala 6-9-

skolor en högre andel elever som uppnått målen i alla ämnen än förväntat.

En studie av resultaten i årskurs 9 visar att de enskilda skolorna (diagram 7) uppvisar stor variation

under åren 2006-2011 i andelen elever som inte uppnått målen i alla ämnen. Två av kommunens

skolor förbättrar resultatet under 2011, fem försämrar och en ligger på samma nivå som i fjol. Av de

skolor som sjunker i sin måluppfyllelse sker ett trendbrott, där de under de 3 tidigare åren stadigt har

klättrat uppåt. Generellt kan sägas att de flesta skolornas resultat varierar från år till år.

-50 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40

Frödingskolan

Hultsbergsskolan Ilandaskolan

Mariebergsskolan Norrstrandsskolan

Nyeds skola

Rudsskolan

Vålbergsskolan

Andel elever som uppnått målen jämfört med modellberäknat värde

31

Diagram 4. Jämförelse andel elever per skola som har uppnått målen i alla ämnen år 9 åren 2006-

2010

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Frödingskolan Hultsbergsskolan Ilandaskolan Mariebergsskolan Norrstrandsskolan Nyeds skola Rudsskolan Vålbergsskolan

Pro

cen

t

vt 2006 vt 2007 vt 2008 vt 2009vt 2010 vt 2011

En närmare studie av ämnena svenska, matematik, engelska och svenska som andraspråk (diagram 8)

visar att mycket få elever (1,7 procent), det vill säga endast 14 elever i kommunen, nu inte uppnår

målen i svenska. Däremot innebär resultatet en försämring jämfört med föregående år då endast 1,2

procent av eleverna ej uppnådde godkänt i svenska. Resultaten för 2011 i ämnena matematik (6,2

procent) och engelska (5,4 procent) har också försämrats med 0,8 respektive 0,9 procent jämfört med

föregående års resultat. När det gäller svenska som andraspråk varierar resultaten kraftigt från år till år,

vilket till del förklaras statistiskt av att gruppen elever som läser detta ämne är liten. Dock visar 2011

års resultat på en viss försämring vad gäller elevernas måluppfyllelse i ämnet.

32

Diagram 5. Andelen elever som inte har uppnått målen år 9 i engelska, svenska, matematik och

svenska som andraspråk – jämförelse åren 2003-2010

0

5

10

15

20

25

30

Svenska Matematik Engelska Svenska som andraspråk

2002/2003 2003/2004 2004/2005 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/20092009/2010 2010/2011

När det gäller elever som inte uppnår målen i ämnena svenska, matematik och engelska, så finns en

viss könsskillnad. I alla nämnda ämnen når färre pojkar målen jämfört med flickor. I matematik är

andelen pojkar som inte uppnår målen 6,6 procent, medan det för flickor är 5,9 procent, i svenska och

engelska är statistiken 2,7 procent för pojkar mot 0,7 procent för flickor (svenska) och 6,1 procent mot

4,7 procent för flickor (engelska). Jämfört med förra året innebär det att flickor gått förbi pojkar i

måluppfyllelse i både matematik och engelska. I svenska presterar flickor alltjämt bättre än pojkar.

Flickor bättrar på sin måluppfyllelse i matematik med 0,9 procent, i engelska med lika mycket och

inom svenska med 0,1 procent jämfört med året innan. Bland pojkarna sjunker graden av

måluppfyllelse med 2,3 procent i matematik, 2,4 procent i engelska och 1,2 procent i svenska i

jämförelse med år 2010.

För svenska som andraspråk är siffrorna 19,2 procent för flickor och 28,9 procent för pojkar. Detta

innebär en förbättring bland flickorna med över 5 procent, medan det för pojkarna innebär en

försämring med 14 procent jämfört med året innan. Återigen ska det uppmärksammas att elevgruppen

i detta ämne är liten vilket kan generera i stora fluktuationer statistiskt sett.

Slutbetyg i årskurs 9 Inför valet till gymnasieskolan beräknas elevernas meritvärde. Det beräknas som summan av

betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (Godkänt räknas som 10 poäng, Väl

Godkänt som 15 poäng och Mycket Väl Godkänt som 20 poäng). Det högsta möjliga meritvärdet är

320 poäng.

33

Årets genomsnittliga meritvärde är 211,2 poäng, jämfört med 211,6 poäng förra året (tabell 3; diagram

12). Årets resultat ligger i linje med de senare årens meritvärde för kommunen. Det bör noteras att

Karlstads kommun under flera år har haft högre genomsnittliga meritvärden än både riket och

jämförbara större städer.

Tabell 3. Karlstads kommuns meritvärde under perioden 2000-2010

År 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Meritpoäng 208,1 207,9 212,5 210,6 207,1 207,2 213,9 210,6 216 211,6 211,2

Skolverket/SALSA:s modellberäknade genomsnittliga meritvärde för Karlstad är 217, vilket ger en

avvikelse på – 5. Genomsnittet för större städer är – 4.

De enskilda skolornas genomsnittliga meritvärde varierar kraftigt över läsåren (diagram 9), vilket åter

ställer frågor om kvalitetssäkring, resultatanalyser och framförhållning. Den skola som uppvisar en

säkerställd trend i riktning mot ständigt bättre resultat är Ilandaskolan. Fler skolor har dock sett en

resultatförbättring under 2011, både Rudsskolan och Norrstrandskolan har ett högre genomsnittligt

meritvärde än förra året.

Diagram 6. Jämförelse av genomsnittligt meritvärde per kommunal skola i årskurs 9 under perioden

läsåret 2006/07 - läsåret 2009/10

170

180

190

200

210

220

230

240

Fröding Hultsberg Ilanda Marieberg Norrstrand Nyed Rud Vålberg

2007

2008

2009

2010

2011

När det gäller riket som helhet så har det genomsnittliga meritvärdet återigen ökat, efter att förra året

för första gången på fem år sjunkit. Våren 2011 var det genomsnittliga meritvärdet 210,6 vilket är 1,8

34

poäng högre än våren innan. För jämförbara större städer var siffran 206,5, där Karlstads kommun

därmed för året ligger på delad femte plats efter Lund, Umeå, Västerås och Luleå.

Diagram 7. Jämförelse av genomsnittligt meritvärde år 9 år 2000-2010

180

185

190

195

200

205

210

215

220

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Karlstad

Riket

Större städer

Genomsnittligt betygspoäng i engelska, matematik och svenska varierar något från år till år. Under

läsåret 2010/2011 syns en tydlig höjning i ämnena svenska och svenska som andraspråk. Även i

engelska går det att urskilja en ökning av genomsnittligt betygspoäng bland kommunens skolor. I

matematik synliggörs en svag minskning (diagram 11).

35

Diagram 8. Genomsnittligt betygspoäng år 9, jämförelse 2005-2010

10

10,5

11

11,5

12

12,5

13

13,5

14

14,5

Engelska Matematik Svenska Svenska somandraspråk

2004/2005 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011

Skillnader i meritvärde mellan flickor och pojkar I Karlstad liksom i riket i övrigt får flickor i genomsnitt högre meritpoäng än pojkar. Det

genomsnittliga meritvärdet vårterminen 2011 i Karlstads kommun var för flickor 223,7 poäng, en

ökning med 4,5 poäng sedan föregående läsår. Pojkars genomsnittliga meritvärde var 198,1 poäng, en

minskning med 5,9 poäng från 2010. Vid en jämförelse med läsåret 2008/09 har pojkars meritvärde

minskat med 9 poäng.

Skillnaden i meritpoäng mellan könen är för innevarande år störst på Mariebergsskolan och

Norrstrandsskolan medan den är minst på Nyeds skola och Frödingskolan (diagram 12). Liksom förra

läsåret uppvisar ingen kommunal skola ett högre genomsnittligt meritvärde för pojkar än för flickor.

Detta ska uppfattas som ett trendbrott gentemot åren innan.

36

Diagram 9. Differens i genomsnittligt meritvärde mellan flickor och pojkar år 9 vt -10.

120,0

130,0

140,0

150,0

160,0

170,0

180,0

190,0

200,0

210,0

220,0

230,0

240,0

250,0

260,0

Fröding Hultsberg Ilanda Marieberg Norrstrand Nyed Rud Vålberg Karlstad

Me

ritpo

äng

Flickor Pojkar Medelvärde

Avvikelser från förväntat resultat Kommunens mål för treårsperioden är att ingen kommunal skola i år 9 avviker negativt med mer än

fem procent från förväntat resultat. För 2011 är det 5 skolor som har sådan målavvikelse (diagram 13),

vilket är en skola mer än föregående år. Frödingskolan (+10) och Nyeds skola (+2) är de enda som

landar på ett positivt residualvärde. Övriga skolor har ett negativt värde förutom Mariebergsskolan

som ligger helt neutralt. Hultsbergsskolan fortsätter att visa ett starkt negativt residualvärde, i år -27

jämfört med -18 föregående läsår. Vålbergsskolan och Ilandaskolan går från ett positivt residualvärde

under föregående läsår till ett negativt värde under innevarande år.

37

Diagram 10. Skolornas avvikelse från förväntat resultat 2011 (Skolverket/SALSA)

Nationella ämnesprov kontra slutbetyg i årskurs 9 Vid de nationella ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 var andelen elever med godkänt i

provbetyget 80,4 procent i matematik, 98,9 procent i svenska, 97,4 procent i engelska och 87,8 procent

i svenska som andraspråk. När dessa siffror jämförs med andelen elever med godkänt eller mer i

slutbetyget i år 9 så finns en stor diskrepans i matematik men relativt god överensstämmelse avseende

svenska, engelska och svenska som andraspråk. Skolverket har tidigare uppmärksammat detta

fenomen i matematik som en situation som återfinns generellt i landet.

När det gäller relationen mellan nationella prov och slutbetyg i årskurs 9, dvs. andelen elever med

lägre, lika eller högre slutbetyg än provbetyget, så visar en jämförelse mellan riksnivå/samtliga

kommuner och Karlstads kommun mycket stor överensstämmelse (tabell 4).

-50 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40

Frödingskolan

Hultsbergsskolan

Ilandaskolan

Mariebergsskolan

Norrstrandsskolan

Nyeds skola

Rudsskolan

Vålbergsskolan

Residual: Genomsnittligt meritvärde

38

Tabell 4. Andel (%) elever med lägre, lika eller högre slutbetyg än provbetyget i årskurs 9

vårterminen 2010

Svenska Matematik Engelska

Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre

Riket, samtliga 6,4 77,8 15,9 1,0 71,6 27,4 8,0 84,9 7,1

Karlstad,

kommunal 5,2 78,0 16,8 0,6 71,7 27,7 7,1 87,0 5,9

Behörighet till gymnasieskolan För att en elev ska vara behörig att söka till gymnasieskolans yrkesprogram och högskoleförberedande

program krävs lägst betyget Godkänt i ämnena engelska, matematik och svenska/svenska som

andraspråk och betyg i ytterligare 5 ämnen.

Behörighetsnivån till gymnasiet nåddes under läsår 2010/2011 av 90,5 procent av samtliga Karlstads

elever i år 9, vilket är en minskning med 2,4 procentenheter jämfört med året innan. För riket som

helhet var 87,7 procent behöriga till gymnasiet. Reservation görs för att en helt överensstämmande

jämförelse inte kan utföras, då gymnasieskolan reformerades under 2011 och nya behörighetskrav

infördes. Dock ska noteras en könsskillnad genom att andelen flickor som är behöriga till nationella

program är 91,4 procent medan andelen pojkar är 89,5 procent.

Diagram 11. Andelen behöriga elever till gymnasieskolan 2000-2010 (övre linje Karlstad, undre linje

riket i genomsnitt, rund ring 2010 jämförbara större kommuner).

80

82

84

86

88

90

92

94

96

98

100

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Pro

cent

39

Karlstads kommun 7:e bästa skolkommun i landet Varje år utser Lärarförbundet den bästa skolkommunen nationellt men också i respektive län.

Resultaten bygger på statistik från bland annat Skolverket, Statistiska Centralbyrån och Sveriges

Kommuner och Landsting. Glädjande nog har Karlstad klättrat från en fullgod 18:e plats 2010 till en

berömvärd 7:e plats 2011. En hög andel högskoleutbildade lärare och en stor andel godkända elever är

till exempel mått där Karlstad placerade sig i topp bland landets kommuner.

40

Analys, bedömning och åtgärder för förbättring

Positiva konstateranden • I ämnesprovet i svenska i årskurs 3 nådde 90-95 procent av eleverna i Karlstad kravnivån i

alla delprov. Jämfört med resultatet året innan har eleverna klarat kravnivån bättre på 6 av 8

delprov. Dessutom nådde Karlstads elever högre resultat än riksgenomsnittet i tre fjärdedelar

av proven.

• En mycket hög andel årskurs 4 och 7 anger att de trivs i skolan. Andelen har ökat från

föregående år och är nu 98 procent för årskurs 4 och 97 procent för årskurs 7.

• Andelen elever i årskurs 4 och 7 som upplever att lärarna lyssnar på dem och att de får vara

med och bestämma är fortsatt mycket hög.

• I ämnena svenska och svenska som andraspråk syns en tydlig höjning i genomsnittlig

betygspoäng bland eleverna i årskurs 9. Även i ämnet engelska går det att se en ökning av

genomsnittlig betygspoäng i kommunens skolor.

Negativa konstateranden • Andelen elever som i årskurs 9 når målen i alla ämnen har sjunkit med knappt en procentenhet

jämfört med föregående år och är nu 84 procent.

• Andelen elever som inte uppnår betyget godkänt i årskurs 9 har ökat något i samtliga

kärnämnen jämfört med föregående år.

• Skillnaden i genomsnittligt meritvärde har ökat ytterligare mellan flickor och pojkar. Idag

skiljer det 25,6 poäng mellan könen.

Kommentarer Karlstads elever i årskurs 3 presterar fortsatt bra i ämnesproven i matematik och svenska. Extra

glädjande är att resultatet i svenska har ökat i 6 av 8 delprov. Att andelen elever som når kravnivån

ökar kan möjligtvis ses i ljuset av kommunens systematiska arbete med att förbättra

kunskapsresultaten och kommunens fokus på att kommunicera skolans uppdrag och mål till eleverna.

En ökad andel elever anger att de trivs i skolan och andelen som upplever att de har arbetsro, att

läraren lyssnar och att de får vara med och bestämma, är fortsatt hög. Dessa olika faktorer är viktiga

indikatorer på vilka förutsättningar som finns för en god lärandemiljö bland kommunens skolor. Att

andelen elever som trivs i skolan ökar från ett redan högt värde till ett nästintill hundraprocentigt ses

givetvis som positivt och ett resultat som kommunen ämnar bibehålla genom att arbeta för en fortsatt

god skolmiljö.

41

Under 2011 syntes en tydlig höjning i genomsnittlig betygspoäng i ämnena svenska och svenska som

andraspråk bland eleverna i årskurs 9. En ökning sågs även i ämnet engelska. Dessa resultat utgör en

positiv utveckling och ambitionen för skolan är att genom resultatuppföljning, analys och reflektion

fortsätta utveckla förutsättningarna för eleverna att nå högre kunskapsresultat.

Andelen elever som når målen i alla ämnen har sjunkit med knappt en procent under innevarande år

jämfört med föregående år. Kommunens ambition är att outtröttligt fortsätta arbeta för att alla elever

minst ska nå betyget godkänt i alla ämnen. Kommunens skolplan anger att detta är det högst

prioriterade målet när det gäller kunskapsnivån i skolan. 2011 års resultat ska dock ses i ljuset av att de

senaste årens resultat har kretsat kring en nivå på 85 procents måluppfyllnad och således ligger i linje

med detta. För riket som helhet nåddes godkäntmålet i alla ämnen av 77,3 procent av eleverna och

bland jämförbara större städer var siffran 76,5 procent, vilket belyser att Karlstad jämfört med riket

som helhet och jämförbara städer ligger på en avsevärt högre grad av måluppfyllnad.

En negativ resultatutveckling bland kärnämnena kan konstateras under innevarande år. Andelen elever

som inte når betyget godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik har

ökat. Det handlar om små förskjutningar, på en eller några få procentenheter, men är något som

uppmärksammas och tas på stort allvar. Varje skola har i uppdrag att observera och reflektera kring

orsaker till skiftande måluppfyllelse samt analysera faktorer som berör undervisning och lärprocesser.

En ständig utveckling av lärandemiljön krävs för att stödja eleverna och främja deras kunskapsresultat.

Att skillnaden i genomsnittligt meritvärde har ökat ytterligare mellan flickor och pojkar och nu är 25,6

poäng ska uppmärksammas och följas noga. Även om skillnader på gruppnivå är en väsentlig del av

analysen är det viktigt att uppmärksamma att resurser till elever i behov av särskilt stöd baseras helt på

individuella behov. Flertalet av kommunens skolor lyfter fram arbetet med elever i behov av särskilt

stöd som grundläggande för att nå goda resultat, och att både den individuella och den samlade

måluppfyllelsen stärks av att alla elever lyckas.

Barn- och ungdomsnämndens kvalitetsmål för treårsperioden Andelen elever som kan läsa och skriva i årskurs 3 ska öka till minst 95 procent

Måluppfyllelsen i årskurs 5 i ämnena svenska, engelska och matematik ska öka

Andelen elever med minst godkänt i alla ämnen i årskurs 9 ska öka

Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 ska öka

Andelen elever som upplever arbetsro i skolan ska öka till minst 75 procent

Andelen lärare med pedagogisk utbildning ska bibehållas eller öka

42

Nedan följer en kort summering av hur verksamheten svarar mot kvalitetsmålen för treårsperioden.

• Andelen som kan skriva och läsa har ökat gentemot föregående år vid en jämförelse av resultatet i

det nationella ämnesprovet i svenska. Under 2011 nådde mellan 90 och 95 procent kravnivån i alla

delprov i ämnet. Resultaten från ämnesprovet i svenska kan ej jämföras med föregående

treårsperiod då data från ämnesprovet i svenska i årskurs 3 endast finns från 2010 och framåt.

• Som tidigare nämnts genomfördes inga nationella ämnesprov i årskurs 5 under 2011 vilket gör att

kvalitetsmålet om att måluppfyllelsen i årskurs 5 ska öka ej kan utvärderas.

• Om perioden 2009-2011 jämförs med perioden 2006-2008 har andelen elever som uppnått minst

godkänt i samtliga ämnen ökat med ungefär en halv procentenhet.

• Genomsnittligt meritvärde är under treårsperioden 212,8 poäng. Under föregående treårsperiod var

genomsnittligt meritvärde 210,6. En ökning på 2,2 poäng framträder således jämfört med

treårsperioden 2006-2008.

• En övervägande majoritet av eleverna upplever att de har arbetsro. I den undersökning som

elevhälsan har utfört anger mellan 88 och 90 procent av eleverna att de har arbetsro under

lektionerna. Jämfört med angivet kvalitetsmål ska detta ses som ett mycket gott resultat.

• Andelen lärare med pedagogisk utbildning i kommunens skolor har under den senaste

treårsperioden varit 94,2 procent jämfört med 93,5 procent för föregående treårsperiod.

Den sammanvägda bedömningen är att verksamheten till övervägande del uppfyller de för

treårsperioden uppställda kvalitetsmålen.

Blickar framåt I 2010 års kvalitetsredovisning framhölls att en viktig utmaning för de kommande åren var att anpassa

utbildningsverksamheten till de innehållsmässiga och organisatoriska förändringar som är resultatet av

ny lagstiftning och nya styrdokument för skolan. En stor del av det kvalitetsarbete som bedrivits under

2011 har syftat till att möta dessa förändringar. Under 2012 kommer dessutom en

kommunövergripande uppföljning genomföras för att få svar på hur det inledande arbetet med

implementeringen har upplevts av berörd personal. Tanken är att uppföljningen ska utgöra ett underlag

för vad som har fungerat bra och vad som kan utvecklas i det fortsatta implementeringsarbetet.

43

En annan utmaning som uppmärksammades under föregående år var att synliggöra det systematiska

kvalitetsarbetet för att i högre grad följa barn och elevers progression och måluppfyllelse. Ett syfte

med kvalitetsarbetet är att åstadkomma en tydligare resultatuppföljning och ökad jämförbarhet mellan

kommunens skolor. Under året har utarbetandet av ett nytt kvalitetsredovisningssystem varit en

prioriterad uppgift. Ambitionen är att detta nya redovisningssystem ska finnas på plats under läsåret

2011/2012. Årets kvalitetsredovisning är således den sista i sitt slag.

44

Referenser Black, P. & Wiliam, D (1998). Assessment and classroom learning. Assessment in Education, Nr 5, 7–74.

Cizek, G.J. (2010) “An introduction to formative assessment” i H.A. Andrade & G. J. Cizek (red.) Handbook of

formative assessment. Routledge. New York & London

Crossouard, Barbara (2011) “Using formative assessment to support complex learning in conditions of social

adversity” i Assessment in Education: Principles, Policy & Practice Vol. 18, Nr. 1, 2011, 59–72

Gerrevall, P. (2008). ”Lärares professionalitet och betygssättningen: om bedömningens och betygssättningens

dubbla karaktär” ur Fritzell C. (red.) Att tolka pedagogikens språk: perspektiv och diskurser. Växjö University

Press. Växjö

Gipps, C.V. (1995) Beyond Testing. Towards a theory of educational assessment. The Palmer Press. London &

New York.

Grönlund, Agneta (2011). Redskap för lärande? Återkoppling i samhällskunskap på gymnasiet. Karlstads

universitet. Karlstad

Lgr 11 (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Fritzes. Stockholm.

Lpfö (1998) Läroplan för förskolan Lpfö 98. Fritzes. Stockholm.

Lpfö (2010) Läroplan för förskolan Reviderad 2010. Fritzes. Stockholm.

Svensk författningssamling. SFS 2011:326. Url-adress: http://www.lagboken.se/files/SFS/2011/110326.PDF

Skolverket (2010) Utmaningar för skolan. Den nya skollagen och de nya reformerna. Fritzes. Stockholm

Skolverket (2011a) Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter. Fritzes.

Stockholm.

Skolverket (2011b) Bedömning och betyg. Inventering av kompetensutvecklingsbehov hos lärare i årskurserna

4-6 inför betyg i årskurs 6. Fritzes. Stockholm.

Skolverket (2011c) Skolverkets allmänna råd. Planering och genomförande av undervisningen – för

grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Fritzes. Stockholm.

45

Skolverket (2011d) Kommentarmaterial till kursplanen i bild. Fritzes. Stockholm.

Skolverket (2012) Att se helheter i undervisningen. Naturvetenskapligt perspektiv. Fritzes. Stockholm

Skolverket (2011) Skolverkets lägesbedömning 2011. Del 2 –Bedömningar och slutsatser. Rapport 364. Fritzes.

Stockholm