Är folkhälsan sämre i gränsregionen?

En studie av ett antal folkhälsoindikatorer i Västra Götalands län och Östfold fylke

September 2012

Temagrupp Folkhälsa:

Hege Marie Edvardsen, Fredrikstad kommune Sofia Reimbert, Uddevalla kommunGöran Carlsson, Trollhättans StadTormod Lund, Fylkesmannen i ÖstfoldKnut-Johan Rognlien, Östfold fylkeskommune

Valda indikatorer:

• Andel avhoppare från gymnasieutbildning• Valdeltagande• Utbildningsnivå • Arbetslöshet• Dödsrisk • Självupplevd hälsa • Brottslighet

Innehåll och metod

• Geografiskt mönster• Utveckling över tid• Kombination av indikatorer• Frågeställningar för fortsatta studier• Indexering

Avhopp från gymnasieskola

• Val av indikator• Absoluta tal och Indexerad statistik för att studera om

avhoppen är större i gränsregionen än i övriga landet. • Tillgänglig statistik från 2006-2010. • Avhoppen är generellt sett högre i Norge än i Sverige

Andel avhopp från gymnasieskolan 2006 Andel avhopp från gymnasieskolan 2010

Avhopp från gymnasieskola – geografi

• I Östfold har avhoppen för nästan alla kommuner ökat under perioden.

• I Västra Götaland är det mer variationer. • Bengtsfors har minskat andelen avhopp medan Dals-Ed har

ökat från men i perioden mellan haft låga siffror med avhopp.

• 15 av 18 kommuner i Östfold har ett index över 100 år 2010• Höga indexsiffror på svensk sida men här är bilden inte lika

tydlig

Avhopp från gymnasieskolan 2006 - indexerat Avhopp från gymnasieskolan 2010 - indexerat

Resultat och slutsatser - avhopp från gymnasieskolan• Man kan knappast urskilja något enhetligt mönster kopplat

till gränstrakter vare sig i Östfold eller Västra Götaland. • Det finns i norra Fyrbodal extremvärden åt båda hållen. • En hovedforskjell synes å gå mellom landene: Det er høyest

andeler frafall i videregående skole i Norge, og andelen øker.

För fortsatta studier – avhopp från gymnasieskola• Vad ligger bakom extremvärden vissa år i vissa kommuner

och varför verkar vissa kommuner ha kunnat förbättra sina siffror? Har man vidtagit speciella åtgärder?

• Utbildningssystemen skiljer sig åt i de båda länderna, liksom möjligheten att få arbete för ungdomar. Medverkar det till att Norge generellt har högre andel avhoppare?

• Östfold bör jämföras med Oslo och Akershus för att ett eventuellt gränsmönster ska framträda.

Valdeltagande

• Kan visa på delaktighet och engagemang• Definition: Andel av de röstberättigade som röstat i de tre

senaste kommunvalen i Norge och Sverige. • Valdeltagandet är generellt högre i Sverige än i Norge• Indexering till respektive lands genomsnitt tar bort den

effekten

Valdeltagande - geografi

• Fyrbodal: Lågt deltagande i Dalsland och Norra Bohuslän, även jämfört med andra perifera områden av länet.

• Fyrbodal: Strömstad, Dals Ed och Bengtsfors har lägst index i hela länet.

• Östfold: 12 av 18 kommuner har under 100. Högst valdeltagande i öster, mer splittrat i väster.

• Östfold: Aremark, Römskog och Marker utmärker sig positivt liksom Hvaler och Råde.

• Variation över åren, men ett visst mönster kan sägas bestå mellan de tre valen

Valdeltagande 2010 indexerat Valdeltagande 2002 indexerat

Valdeltagande 2010, andel röstande

Resultat och slutsatser - valdeltagande

• Valdeltagandet är lägre i svenska gränsregionen än i andra delar av Västra Götaland.

• Detta kan delvis kopplas till andra indikatorer som hör samman med folkhälsa, men inte helt.

• Östfolds kommuner har ofta lågt valdeltagande. • Intressanta undantag med högt valdeltagande finns i

Östfold, dock inte i Fyrbodal.

För fortsatta studier - valdeltagande• Varför har norra Fyrbodal det lägsta valdeltagandet i Västra Götaland?

Avståndet till ”makten” i Sverige? Närheten till grannlandet? • Varför avviker t ex Romskog, Aremark och Öckerö med högt

valdeltagande? Finns där en kultur av samhörighet? Finns något att lära av detta?

• Vad beror Norges jämfört med Sverige låga valdeltagande på? • Östfold bör jämföras med motsvarande siffror för Oslo och Akershus

kommuner för att ett eventuellt gränsmönster ska framträda bättre.

Utbildningsnivå• Kopplas samman med kunskap och delaktighet i samhällslivet.• Förbättrar möjlighet till arbete, god ekonomi m fl folkhälsofaktorer. • Definition: Den andel av befolkningen 25-74 år som inte har högre

än förgymnasial utbildning. • Indexering har skett inom respektive land • Tidsperioden omfattar 2001-2010

Utbildningsnivå - geografi

• Fyrbodal: Alla kommuner har större andel lågutbildade än genomsnittet i Sverige. Högt index även i andra perifera delar av länet.• Fyrbodal: Särskilt högt index har Dalslandskommunerna (förutom Åmål). Lägst index i Uddevalla-Trollhättan Vänersborg• Östfold: Även här ligger alla utom en kommun över rikssnittet men skillnaden är inte så stor.• Östfold: Ett visst mönster med lägre index i kustkommunerna i väster, främst i Hvaler. Högst värde i Marker i öster och Skiptvet. • Successiv höjning av utbildningsnivån under perioden

Låg utbildningsnivå 2010 indexerat

Utbildningsnivåns förändring 2001-2010 i Östfold och Fyrbodal

Resultat och slutsatser - utbildningsnivå

• Utbildningsnivån är ofta lägre i perifera delar inklusive gränsbygder.

• Förklaringar här är näringslivsstruktur, läge och befolkningsunderlag, inte gränsen i sig.

För fortsatta studier - utbildningsnivå

• Vi fann ett mönster med högre utbildningsnivå i kranskommuner runt storstaden Göteborg. Finns motsvarande mönster även i Osloregionen?

Arbetslöshet

• Val av indikator • Olika innehåll i statistiken• Indexering för att jämföra gränsområdet

Arbetslöshet- geografi

• Stora skillnader mellan Norge och Sverige• Hög arbetslöshet i Dalsland, Trestadskommunerna och

norra Skaraborg. Låg längst kusten och Göteborgs östra kranskommuner

• ”Hög” arbetslöshet i Sarpsborg, Fredrikstad, Halden och Moss. Låg i Römskog, Spydeberg och Trögstad

Arbetslösa i % år 2008 Arbetslösa i % år 2010

Arbetslösa 2008 - indexerat Arbetslösa 2010 - indexerat

Resultat och slutsatser - arbetslöshet

• Arbetslösheten är troligtvis mer beroende av näringslivsstrukturen i kommunerna samt pendlingsavstånden än av närheten till nationsgränsen, såväl i Norge som i Sverige.

• Arbetslösheten har stigit under perioden.• Stora skillnader mellan länderna

För fortsatta studier - arbetslöshet

• Varför verkar Strömstad påverkas positivt gällande arbetslöshet och närhet till gränsen när samma inte gäller för Dals-Ed och Bengtsfors? Beror det på andra faktorer än näringsstrukturen?

• Är det sant att i vissa kommuner med ont om jobb flyttar folk som är eller riskerar bli arbetslösa ut (och arbetslöshetssiffrorna hinner inte bli höga) medan de arbetslösa i andra kommuner bor kvar. Om det är så, vad beror det på?

Dödsrisk• Kan ses som en objektiv indikator på hälsoläge• Vi antar att en för tidig död kan vara en följd av olika

folkhälsovariabler.• Definition: antal döda per 100 000 inv i åldrarna 0-74 år.• Dödlighet (0-74 år) finns för både Västra Götaland och

Östfold för åren 2006-2010.

Dödsrisk - geografi

• Fyrbodal: Hög dödlighet i norra delarna men även i perifera områden som norra Skaraborg och i delar av centrala Västergötland.

• Fyrbodal: Mellerud och Strömstad hade högst index i länet näst efter Töreboda 2010.

• Östfold: 12 av 18 kommuner i Östfold ligger över snittet för Norge. • Östfold: Dödligheten är högst i ett något varierande stråk i mitten och

lägst i Romskog längst österut och Rygge längst i väster. • Ingen trend i huvudmönstret över tid i Fyrbodal, däremot en svag

tendens till ökade index i Östfold. Stor variation mellan åren i mindre kommuner.

Dödsrisker 2010

indexerat

Resultat och slutsatser - dödsrisker

• Dödligheten är ofta högre i gränskommuner men även i andra perifert belägna kommuner.

• Det geografiska mönstret visar att dödligheten bör kunna ha en grund i strukturella problem samt levnadsvanor.

För fortsatta studier - dödsrisker

• Har Romskog och Rygge något gemensamt som sänker dödligheten?• För att dra fler slutsatser om dödligheten i Östfold bör man jämföra med

andra norska kommuner, t ex runt Oslo.• Eftersom kommuner med hög medelålder också i regel har större andel

i de övre delarna av åldrarna 0-74 år är denna indikator delvis missvisande. En analys bör göras med dödligheten rensad från effekter av kommunens ålderstruktur.

Upplevd dålig hälsa

• En subjektiv indikator på hälsoläge• Källor: Folkhälsoinstitutets (FHI) nationella folkhälsoundersökning i Sverige och

Östfolds folkhälsoenkät.• Definition: Den andel som svarat dåligt eller mycket dåligt på en femgradig

skala.• Siffror finns för svenska kommuner för fyraårsperioder från 2006. Senaste

värden avser 2008-2011. För Östfold finns motsvarande uppgifter för 2011. • Ingen indexering har gjorts då inga rikssiffror finns för Norge.

Upplevd dålig hälsa - geografi

• Fyrbodal: Inget påtagligt mönster men i delar av området upplever man sig ha dålig hälsa, liksom även i vissa andra delar av länet.

• Fyrbodal: Vid senaste mätningen hade Munkedal och Färgelanda upplevt dåligast hälsa, befolkningen i gränskommunen Strömstad mår dock relativt bra.

• Östfold: Generellt mår man något sämre i Östfold än i Västra Götaland. Inget påtagligt mönster märks men tre av de östra gränskommunerna har ganska höga värden.

• Östfold: Andelen som mår dåligt är störst i Askim, bäst mår man i Römskog i öster.

• Värdena varierar ofta mellan åren för enskilda svenska kommuner men inte sällan återkommer samma kommun med dåligt upplevd hälsa.

Upplevd dålig hälsa, senaste värden

Dödlighet och upplevd hälsa: kommuner som ”sticker ut”

Resultat och slutsatser - upplevd dålig hälsa

• I vissa gränskommuner har man höga värden på självupplevd ohälsa men flera undantag finns.

• Det verkar som om man "traditionellt" mår sämre i vissa kommuner oavsett om de ligger i gränsregion eller ej.

För fortsatta studier – upplevd dålig hälsa

• Varför anser man sig må bra i vissa kommuner trots att dödligheten är relativt stor? Vad är det som höjer dödligheten i Strömstad trots att de anser sig mår bra där?

• Varför mår man ”traditionellt” sämre i vissa kommuner, t ex Munkedal? Finns gemensamma orsaker eller är förklaringarna olika från fall till fall?

• I detta material har vi endast uppgifter om den självupplevda hälsan i Östfold för år 2011. Är mönstret likartat längre tillbaka i tiden?

• Finns möjlighet att jämföra Östfold med Oslo och Akershus för att ett eventuellt gränsmönster ska framträda?

Brottslighet

• Indikatorn hör ihop med trygghet/otrygghet.• Definition: Antal anmälda brott per 1000 invånare• Uppgifter för båda länderna redovisas i materialet för åren 2008-2010.

Brottslighet - geografi• Fyrbodal: Brottsligheten är relativt låg i Fyrbodal och ingen av kommunerna når

över riksindex under treårsperioden. I övrigt är variationen stor i Västra Götaland. Endast Göteborg har större brottslighet än rikssnittet.

• Fyrbodal: Strömstad och vissa år Trollhättan, Uddevalla och Mellerud har dock relativt höga siffror.

• Östfold: Sju av de 18 kommunerna har högre brottslighet än rikssnittet i Norge. • Östfold: Två av kommunerna med gränsövergångar, Halden och Marker, har

den högsta brottsligheten. Moss och ö-kommunen Hvaler hade också relativt hög brottslighet. Minst brottslighet hade Römskog längst i nordost. Inget påtagligt mönster märks i övrigt.

• En del kommuner varierar avsevärt i kriminalitet mellan åren vilket delvis kan förklaras med ett lågt befolkningsunderlag i förening med speciella händelser.

• Ingen påtaglig trend över tid framträder, treårsperioden är kort. Mönstret har hållit sig i stora drag.

Brottslighet 2010

indexerat

Resultat och slutsatser - brottslighet

• Brottsligheten är inte generellt högre för att det är gränstrakt, flera gränskommuner och perifert belägna kommuner har låg brottslighet.

• Det finns dock exempel på gränskommuner med relativt hög brottslighet såsom, Halden, Marker och Strömstad där också gränsövergångarna finns för E6 och E18.

För fortsatta studier - brottslighet

• Skiljer sig mönstret om man separerar olika brottstyper? • Finns det likheter mellan Strömstad, Marker och Halden

avseende typ av brott, spelar gränsövergångarna någon roll?

• Hur varierar brottligheten med avståndet till Oslo? I Göteborgsregionen är brottsligheten i kommunerna runt Göteborg inte hög

Samvariation mellan indikatorer 2010

   ARBETSLÖS-HET FOLKMÄNGD  BROTTSLIGHET

AVHOPP FRÅN GYMNASIUM

LÅG UTBILDNINGS-NIVÅ

VALDELTA-GANDE

UPPLEVD OHÄLSA DÖDLIGHET

DÖDLIGHET 0,4 -0,2 0,1 0,1 0,5 -0,5 0,3  

UPPLEVD OHÄLSA 0,3 0,1 0,4 0,4 0,2 -0,4   0,3

VALDELTAGANDE -0,4 -0,1 -0,3 -0,4 -0,3   -0,4 -0,5

LÅG UTBILDNINGS-NIVÅ 0,1 -0,4 -0,2 0,1   -0,3 0,2 0,5

AVHOPP FRÅN GYMNASIUM 0,1 0,1 0,4   0,1 -0,4 0,4 0,1

BROTTSLIGHET 0,3 0,3   0,4 -0,2 -0,3 0,4 0,1

FOLKMÄNGD  0,2   0,3 0,1 -0,4 -0,1 0,1 -0,2

ARBETSLÖSHET   0,2 0,3 0,1 0,1 -0,4 0,3 0,4

Sammanfattning• Fyra av sju indikatorer hade ett geografiskt mönster i Fyrbodal som tyder på

sämre folkhälsa i gränsregionen. Enbart för valdeltagande är gränsen dock ett tydligt mönster. För övriga tre finns motsvarande mönster även i andra delar av länet, främst perifert belägna.

• Fyra indikatorer i Östfold kan tyda på sämre folkhälsa i gränsregionen. Undersökningsområdet i Norge är dock för litet för att göra motsvarande analys som i Västra Götaland av perifert belägna områden.

• Den relativt höga brottsligheten i vissa gränskommuner kan vara kopplade till större gränsövergångar.

• Det geografiska mönstret för valdeltagande kan tyda på ett lägre engagemang för Sverige i norra Fyrbodal p g a av längre avstånd från ”makten”, kortare avstånd till grannland samt faktorer såsom arbetsmarknad och utbildningsnivå. Högt engagemang i vissa norska kommuner är intressanta undantag.

• Tolkning i övrigt: Det mönster vi funnit beror av bakomliggande faktorer såsom avstånd till arbete och utbildning samt kommunikationer.

• www.fhi.se Folkhälsoinstitutet• www.fhi.no Folkehelseinstituttet

• Sofia.reimbert@uddevalla.se• Goran.ksf.carlsson@trollhattan.se