Adress - A N T M Ä T E R I E T Svensk geoprocess Dokumentidentitet: Dokumentnamn: Geodataspecifikation för Adress Version: 3.0 Sida: 4 (70) Utarbetad av: Svensk geoprocess Godkänd

GEODATASPECIFIKATION

Bild

Vatten Markanvändning

och Marktäcke Markdetaljer Höjd

Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

Adress version 3.0 2017-12-15

LANTMÄTERIET SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING

UPPHOVSMAN

Svensk geoprocess

DOKUMENTNUMMER

BETECKNING

Dnr 505-2016/3028

DOKUMENTANSVARIG

Anna Wallin

DOKUMENTDATUM

2017-12-15

VERSION

3.0

Tema Adress

FASTSTÄLLD VERSION DOKUMENTDATUM ÄNDRING NAMN

1.0 2015-12-16 Grundversion framtagen

Anders Almroth, Göteborgs kommun

Anders Carlström, Västerås kommun

Eva Wramner, Lunds kommun

Jan Karlsson, Hässleholms kommun

Johan Reuterham, Lidingö kommun

Allan Almqvist, Malmö kommun

Karin Ericsson, Lantmäteriet

Magnus Linnér, Lantmäteriet

Maria Andersson, Lantmäteriet

Helena Fyhr, Lantmäteriet

Anna Wallin, Lantmäteriet

Ulrika Roos, Lantmäteriet

2.0 2016-06-30 Slutversion från projektet Svensk geoprocess.

Maria Andersson, Lantmäteriet

3.0 Test1 2017-06-15 Gemensamma klasser utbrutet till eget doku-ment.

Bilaga A komplet-terad

Intressepunkt ut-bruten ur adress – beskrivs separat i bilaga F


3.0 2017-12-15 Ändringar efter re-missynpunkter.


Projektet Svensk geoprocess avslutades juni 2016 och Samverkan Svensk geoprocess ansva-

rar nu för förvaltning och vidareutveckling av geodataspecifikationerna.

I version 3.0 har förbättringar och vidareutvecklingar gjorts jämfört med version 2.0 och version 3.0 TEST 1.

Fortsättningsvis kan det komma att tas fram uppdaterade versioner. Se Svensk geoprocess hemsida för mer information.

XML-scheman finns tillgängliga för tester på Svensk geoprocess hemsida

www.lantmateriet.se/svenskgeoprocess

http://www.lantmateriet.se/svenskgeoprocess

L A N T M Ä T E R I E T Svensk geoprocess

Dokument iden t i te t : Dokumentnamn:

Geodataspecifikation för Adress Vers ion:

3.0 S ida:

3 (70)

Utarbetad av:

Svensk geoprocess Godkänd av:

Styrgruppen Svensk geoprocess Gi l t ig f rån :

2017-12-15

Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

Samverkan Svensk geoprocess I samverkansprojektet Svensk geoprocess utarbetas geodataspecifikationer för nio ut-

valda geodatateman. Målet med arbetet är att kunna leverera enhetliga geodata oav-

sett administrativa gränser, vilket bidrar till enklare och effektivare myndighetsutövning

för till exempel planarbete, fastighetsbildning och bygglovshantering, miljö- och krisar-

bete samt infrastrukturbyggande.

Figur 1. Enhetliga geodata bidrar till enklare myndighetsservice

För att nå målen ingår även en samverkansprocess där samverkansaktiviteter beskrivs

och där geodataspecifikationen används i processtegen.

Arbetet med att utforma och förvalta specifikationerna bedrivs i samverkan mellan

kommuner, Lantmäteriet och för temat andra berörda myndigheter.

Introduktion till – Geodataspecifikation Adress Specifikationerna baseras i stort på standarden SS-EN ISO 19131:2008, ”Geografisk in-

formation – Specifikation av datamängder” även om avsteg görs. Specifikationerna ut-

nyttjar både internationella och svenska standarder samt är i möjligaste mån överens-

stämmande med Inspires dataspecifikationer för motsvarande geodatateman. Inspire är

ett EU-direktiv med regler för hur infrastruktur för geodata i EU ska byggas upp.

Geodataspecifikationen för tema Adress är ett dokument som tagits fram i samverkan

mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Lantmäteriet och kommunerna. Speci-

fikationen innehåller informationsutbytesmodell och krav på geodata som beskriver be-

lägenhetsadresser enligt den svenska standarden SS 63 70 03:2015. En belägenhetsa-

dress definieras enligt svensk standard bland annat som ett sätt att ange en plats utan

att använda koordinater. Belägenhetsadressen kan ha viss tilläggsinformation, t.ex.po-

pulärnamn, postnummer och postort.




3.0 S ida:

4 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


Geodataspecifikationen avser de geodata om belägenhetsadresser som Lantmäteriet

och kommunerna och övriga aktörer t.ex. Skatteverket och PostNord AB ska utbyta in-

formation om.

I samband med att tema Adress hanterades, identifierades ett behov av ett nytt objekt,

Intressepunkt, som är lokaliserande platser med ett namn. Eftersom Intressepunkt inte

är ett adressobjekt och hör till tema Adress specificeras Intressepunkt separat i Bilaga F.

Intressepunkt.

Geodataspecifikationen skildrar tillsammans med processbeskrivningen ett scenario av

temat Adress och ett arbetsflöde där flera aktörer samverkar för att effektivisera sam-

hällsbyggnadsprocessen. Processbeskrivningen som tas fram inom Svensk geoprocess

innehåller en redogörelse av hur samverkan kring insamling, lagring och tillhandahål-

lande ska gå till.

Adressdatas beståndsdelar läses enklast ur kapitel 5 som innehåller en informationsut-

bytesmodell (grafisk beskrivning i UML, Unified Modelling Language) inklusive en ob-

jekttypskatalog med ingående objekttyper (klasser), deras attribut och relationer till

andra objekttyper. Vilka objekttyper och attribut som är obligatoriska eller frivilliga

framgår av informationsutbytesmodellen.

Både en informationsutbytesmodell och en objekttypskatalog ökar möjligheterna att fler

tänkta användare ska kunna förstå adressdatas informationsutbytesmodell.

Informationsutbytesmodellen kan ses som en avgränsning av vilka företeelsetyper som

ingår i temat.

Som underlag och input till framtagning av modellen har kommunala processer stude-

rats, INSPIRE (tema Adress) och den svenska standarden för belägenhetsadress (SS 63

70 03:2015) granskats, samt att viss omvärldsanalys gjorts kring blåljusaktörernas be-

hov, lagstiftning m.m.

En mappning är sedan tidigare gjord 1av adressinformationen mot Inspire och där kon-

staterades att Inspires modell stämmer väl överens med den svenska modellen för

adressinformation.

”Sammanfattningsvis stämmer Inspires 6 objekttyper väl överens med den svenska modellen för adressinformation. Inspire täcker alla varianter av adressplatsnummer enligt svensk standard för be-lägenhetsadresser. Det saknas enstaka attribut t.ex. alternativa identiteter på adresser, eftersom det i Sverige inte finns några allmänt kända alternativa identiteter. Kommunindelning saknas som objekt i grunddata men kan tillhandahållas vid leverans.”

Specifikationer, informationsutbytesmodeller och XML-scheman som tas fram i Svensk

geoprocess är tänkta att kunna användas för utbyte av geodata i många olika samman-

hang. Detta medför att de i mångt och mycket har karaktären av en ”bruttolista” av allt

som kan tänkas utbytas enligt specifikationernas teman. Verksamhetsregler som i

många fall kan ses som tekniska realiseringar av avtal eller överenskommelser är inte

en del av Svensk geoprocess då det skulle begränsa möjliga användningsområden för

specifikationer med mera. Detta innebär dock att man i många fall kommer att behöva

göra begränsningar av vad ur Svensk geoprocess specifikationer som får utbytas och

tydligare regler kring hur detta ska ske. Visar det sig att samma begränsningar och

striktare regler kring utbyte återkommer i många fall nationellt sett, så är det en fråga

för Samverkan Svensk geoprocess att besluta om dessa begränsningar och striktare

1 Inventering av Lantmäteriets grunddata mot Inspires dataspecifikationer. Utarbetad av J.M Paasch m.fl. på

Lantmäteriet, 2014-12-19.




3.0 S ida:

5 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


regler ska införlivas i Svensk geoprocess specifikationer, informationsutbytesmodeller

och XML-scheman.

Krav på data enligt denna specifikation uttrycks i respektive tillämpligt avsnitt av speci-

fikationen.

Krav skrivs på egen rad med fet stil i röd färg undantaget datakvalitetskrav.

Rekommendationer skrivs på egen rad med fet stil i blå färg.

Datakvalitetskrav uttrycks i tabellform enligt den internationella datakvalitetsstandar-

den SS-EN ISO 19157:2013, ”Geografisk information – Datakvalitet” under avsnitt 7 i

geodataspecifikationen.

Denna geodataspecifikation är tillgänglig som ett dokument (.pdf) från

www.lantmateriet.se/svenskgeoprocess.

http://www.lantmateriet.se/svenskgeoprocess




3.0 S ida:

6 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


Innehållsförteckning

1 GEODATASPECIFIKATIONENS OMFATTNING 8

2 ÖVERSIKT 8

2.1 Information om geodataspecifikationen 8

2.2 Information om Adressdata 14

3 ADRESSDATAS OMFATTNING 15

4 IDENTIFIERING AV SPECIFIKATION ADRESS 15

5 DATAINNEHÅLL OCH STRUKTUR 16

5.1 Beskrivande text 16

5.2 Informationsutbytesmodell och objekttypskatalog 16

5.3 Beskrivning av Basmodell 18

5.4 Beskrivning av Adress 23

5.5 Ordning på attribut och roller 28

6 REFERENSSYSTEM 28

6.1 Plansystem 28

6.2 Höjdsystem 28

7 KVALITETSKRAV 29

7.1 Datakvalitet 29

8 METADATA 30

9 TILLHANDAHÅLLANDE 30

9.1 Leveransformat 30

10 DATAFÅNGST OCH UNDERHÅLL 30




3.0 S ida:

7 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


11 PRESENTATIONSREGLER 31

12 ÖVRIG INFORMATION 31

13 REFERENSER 31

13.1 HMK Handbok för mät och kartfrågor 31

13.2 Standarder och tekniska rapporter utgivna genom SIS 31

13.3 Övriga referenser 32

BILAGA A TEST AV SPECIFIKATIONSUPPFYLLELSE 33

BILAGA B. FULLSTÄNDIG INFORMATIONSUTBYTESMODELL ADRESS 35

BILAGA C. OBJEKTTYPSKATALOG ADRESS 36

BILAGA D. KRAV OCH REKOMMENDATIONER 61

BILAGA E. RELATIONER TILL SPECIFIKATIONER ELLER

DATAMÄNGDER SOM EJ OMFATTAS AV SVENSK GEOPROCESS. 62

BILAGA F. INTRESSEPUNKT 63

Informationsutbytesmodell och objekttypskatalog 64

Objekttypskatalog Intressepunkt 66




3.0 S ida:

8 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


1 Geodataspecifikationens omfattning

Detta dokument utgör en gemensam geodataspecifikation för utbyte av Belägenhetsa-

dress som framställts på uppdrag av Lantmäteriet, kommunerna, SKL och andra myn-

digheter.

2 Översikt

2.1 Information om geodataspecifikationen

Titel Geodataspecifikation Adress

Datum 2017-12-15

Ansvarig part Lantmäteriet i samverkan med kommuner och SKL

Lantmäteriet, Division Geodata, enheten Geografisk information

och sektionen Topografiska data.

Adress 801 82 Gävle

Telefon 0771 63 63 63

E-post [email protected]

URL http://www.lantmateriet.se

Språk

Ämnesområde

Svenska

013 Positionering

Ämnesområde ur den nationella metadataprofilen.

Syfte Specifikation av de nationella krav som ställs på utbyte av be-

lägenhetsadresser mellan kommuner, leverantörer och myndig-

heter. Utbyte kan avse både från producent till informationsä-

gare och från informationsägare till användare.

Denna geodataspecifikation riktar sig i första hand till datapro-

ducenter, systemleverantörer och systemutvecklare som an-

svarar för att utbyta datamängder enligt denna specifikation.

Geodataspecifikationen ska också kunna vara ett stöd för an-

vändare av data i att få större förståelse för framförallt levere-

rade datamängders användbarhet.

mailto:[email protected]

http://www.lantmateriet.se/




3.0 S ida:

9 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


2.1.1 Termer och beskrivningar

Termerna är uppdelade i två tabeller.

Tabell 1 beskriver termer från denna specifikation, Tabell 2 innehåller generella termer

som används i flera specifikationer. Källa om annan än Svensk geoprocess anges inom

hakparentes [ ] efter beskrivning.

Tabell 1. Temaspecifika termer

Svensk geoprocess Adress

Termer ur Geodata-

specifikation Adress

Definitioner

(och eventuella kommentarer)

Adress Med adress avses belägenhetsadress i den här specifikat-

ionen.

Strukturerad information som medger otvetydig bestämning

av ett objekt med syftet att detta ska kunna identifieras och

lägesbestämmas. [Svensk standard för belägenhetsadres-

ser, SS 637003:2015]

Belägenhetsadress En belägenhetsadress är ett sätt att ange en plats utan att

använda koordinater. Anger var en geografisk plats är belä-

genhet.

Belägenhetsadressen är en strukturerad och unik samman-

ställning av de namn och andra beteckningar, så kallade

adresskomponenter (kommun, geografisk kommundel,

adressområde, adressplats) som behövs för att man ska

hitta rätt. [Svensk standard för belägenhetsadresser, SS

637003:2015]

Belägenhetsadressen kan ha viss tilläggsinformation, t.ex.

populärnamn, postnummer och postort.

Närliggande begrepp är folkbokföringsadress och posta-

dress. Dessa begrepp ska inte förväxlas med belägenhetsa-

dress.

Adressområde För adressering skapat geografiskt område inom en geogra-

fisk kommundel.

[Svensk standard för belägenhetsadresser, SS

637003:2015]

Adressplats Adresserbart objekt som utgörs av en geografisk plats.


637003:2015]

Byadressområde Adressområde där byadresser eller gårdsadresser tillämpas.


637003:2015]

Gatuadressområde Adressområde där gatuadresser tillämpas.




3.0 S ida:

10 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15



637003:2015]

Gårdsadressområde Adressområde inom ett byadressområde där gårdsadresser

tillämpas.


637003:2015]

Geografisk kommundel Geografiskt avgränsat område som uppstått genom indel-

ning av en kommun Anm. 1: Hela kommunen består av geografiska kommundelar. Anm. 2: Med en (icke geografisk) kommundel avses vanligen ett område som inte nödvändigtvis är geografiskt väldefinierat.

Anm. 3: När en kommun inte har indelats i geografiska kommun-delar betraktas hela kommunen som en enda geografisk kommun-del.


637003:2015]

Metertalsadress-

område

Adressområde där metertalsadresser tillämpas.


637003:2015]

Populärnamn Ett populärnamn är ett namn som inte är en adress men

som används som ett komplement till belägenhetsadressen

för att identifiera en eller en samling av adressplatser

Anm: Ett populärnamn identifierar en adressplats utan att ange dess läge så som en belägenhetsadress gör.


637003:2015]

Tabell 2. Generella termer i Svensk geoprocess

Generella termer

Term Beskrivning (och eventuella kommentarer)

Abstrakt klass klass som inte motsvarar en verklig företeelse [Ekvator]

Kommentar: representerar gemensamma egenskaper för

klasser t.ex. attribut och roller.

Applikationsschema formell beskrivning av datastruktur, regler och innehåll för

information inom ett visst tillämpningsområde

[Ekvator]

Association samband mellan klasser

Attribut egenskap för en klass beskriven genom de värden den kan

anta [Ekvator]

Kommentar: Ett värde som representerar det observerade

värdet av en Egenskap hos en Företeelse

Attributtyp typ av karakteristik eller beskrivning för en objekttyp [Ekva-

tor]




3.0 S ida:

11 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


Baskarta karta som har ett för ändamålet anpassat innehåll och som

utgör underlag för fortsatt kartframställning vid planering,

projektering och redovisning [Ekvator].

Baskarteområde område som ajourhålls med storskalig kartinformation, t.ex.

inom tätortsområde eller inom område där kartunderlag för

grundkarta, nybyggnadskarta eller förrättningskarta tas

fram.

Begreppsmodell modell som beskriver begrepp, deras egenskaper och inbör-

des relationer [Ekvator]]

Datamodell beskrivning på logisk nivå över hur data är organiserade i en

databas [GIS-ordbok]

Datatyp specifikation av värdedomän och de operationer som är till-

låtna på värdena [Ekvator]

Kommentar: I UML representeras en datatyp av en klass

vars dataförekomster inte har egen identitet

Exempel: SG_Namn, Boolean (sant/falskt)

Egenskap inneboende karakteristik hos en företeelse som kan använ-

das för att beskriva företeelsen och/eller särskilja en förete-

else från en annan

Företeelse någonting som finns i den verkliga världen eller en tänkt

värld och som kan avgränsas som en egen enhet [Ekvator]

Företeelsetyp grupp av Företeelser med samma egenskaper

Geodataspecifikation dokument som beskriver alla krav som ställs på datamäng-

der. Krav avser struktur på data vid utbyte, obligatoriska

element samt datakvalitetskrav.

Informationsmodell begreppsmodell som beskriver de olika objekttyper som är

av intresse för en viss verksamhet [Ekvator]

Informationsutbytes-

modell

Informationsmodell specifikt anpassad för informationsut-

byte

Kvalitetsmått

kvantitativ bestämning som ligger till grund för utvärde-

ringen av en kvalitetsparameter [HMK Ordlista]

Kvalitetsparameter

detaljerad indelning av geodatakvalitetens olika aspekter;

grupperas ihop till kvalitetsteman och mäts med kvalitets-

mått [HMK Ordlista]

Kvalitetstema

övergripande indelning av geodatakvalitetens olika aspekter

(aktualitet, fullständighet, användbarhet etc.); delas in i

kvalitetsparametrar, som mäts med kvalitetsmått [HMK Ord-

lista]

Kodlista diskret värdedomän där varje värde tilldelats en inom listan

unik beteckning [Ekvator]

Metadata data som definierar och beskriver andra data [Ekvator]




3.0 S ida:

12 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


Kommentar: Metadata kan förekomma både på data-

mängdsnivå och objekttypsnivå samt beskrivning av tjäns-

ter.

Modellelement komponent som bygger upp en modell.

Exempel: Objekttyper, associationer och datatyper.

Multiplicitet Anger hur många förekomster som ska eller kan förekomma

Objekt representation av en företeelse i den verkliga världen [Ekva-

tor]

Objekttyp abstraktion av en grupp av företeelser med likartade egen-

skaper [Ekvator]

Objekttypskatalog förteckning över objekttyper samt deras attribut- och sam-

bandsanalyser [Ekvator]

Yttäcke ett rumsligt objekt som genom sin funktion returnerar vär-

den från sin värdemängd för alla direkta positioner inom sin

rumsliga, och/eller tidsmässiga utsträckning, i enlighet med

ISO 19123:2007. [Inspire 1089/2010 tillägg 1289]

Kommentar: den svenska översättningen av Coverage kan

ge syftningsfel, även linje och punkt-format kan förekomma

Tabell 3. Källor

GIS-Ordbok GIS-Ordbok SIS/STANLI (TK 323) Samverkande GIS med

ISO 19100 – En handbok om tekniskt ramverk för geogra-

fisk information, utg 1, 2004

HMK Ordlista HMK Ordlista och förkortningar, juni 2015

Inspire 1089/2010 förordning (EU) nr 1089/2010 om genomförande av direktiv

2007/2/EG vad gäller interoperabilitet för rumsliga data-

mängder och datatjänster

Ekvator termdatabas med geodatarelaterade termer från svenska

standarder, tekniska rapporter, tekniska specifikationer och

andra rapporter på geodataområdet samt översatta termer

från ISO/TC 211 Multi-lingual glossary of terms.

Exempel: Svensk standard (SS), för geografisk information i

serien 63 70 00 och teknisk rapporter (TR) utgivna av SIS,

t.ex. 23, 24, 25, 26

2.1.2 Förkortningar

Tabell 4. Förkortningar

ABT Adress, Byggnad,Topografi.

BSAB Byggandets Samordning AB, kodsystem för beteckning av

byggdelar eller produktionsresultat

DGNSS Differentiell GNSS. Relativ GNSS-mätning där korrektioner

för systematiska felkällor beräknas på referensstation och




3.0 S ida:

13 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


sänds till mobila GNSS-mottagare, som korrigerar sina

mätningar.

EPSG European Petroleum Survey Group, allmänt använd data-

bas med koder över referenssystem [HMK ordlista modifie-

rad]

GALILEO Europeiskt satellitbaserat positioneringssystem [HMK ord-

lista]

GLONASS Globalnaja navigatsionnaja sputnikovaja sistema

Ryskt satellitbaserat positioneringssystem

GML Geographic Markup Language, en profil av XML med förde-

finierad hantering av geometrier och referenssystem med

mera.

GNSS Global Navigation Satellite System. Samlingsbegrepp för

satellitbaserade navigations- och positioneringssystem

[HMK ordlista]

GPS Global Positioning System.

Amerikanskt satellitbaserat positioneringssystem [HMK ord-

lista]

GUID Globally Unique Identifier. Version av UUID

GUM Guide to the Expression of Uncertainty in Measurement. In-

ter-nationell standard för mätosäkerhet.[HMK-ordlista]

HMK

Handbok i mät- och kartfrågor. Samverkan mellan Lantmä-

teriet och andra myndigheter, främst kommuner och Tra-

fikverket, som arbetar för enhetlig och standardiserad in-

samling av geodata i form av handböcker.

Se HMK:s hemsida

http://www.lantmateriet.se/hmk

Nätverks-RTK Bärvågsmätning i realtid med flera permanent placerade

referensstationer som samverkar för att optimera hante-

ringen av felkällor

OGC The Open Geospatial Consortium

internationell standardiseringsorganisation för geodata

[HMK ordlista]

RH 2000 Rikets Höjdsystem 2000

RMS Root Mean Square, en typ av (kvadratiskt) medeltal [HMK-

Ordlista]

RTK Real Time Kinematic, bärvågsmätning i realtid.

SKL Sveriges Kommuner och Landsting

SWEREF 99 Swedish Reference Frame 1999, svensk realisering av det

europeiska geodetiska referenssystemet ETRS 89

SWEREF 99 TM Swedish Reference Frame 1999 Transversal Mercator, nat-

ionellt plant koordinatsystem erhållet genom projektion av

SWEREF 99

http://www.lantmateriet.se/sv/Om-Lantmateriet/Samverkan-med-andra/Handbok-i-mat--och-kartfragor-HMK/




3.0 S ida:

14 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


SWEREF 99 dd mm Swedish Reference Frame 1999, nationella plana koordi-

natsystem (12 stycken) för storskaliga tillämpningar er-

hållna genom projektion av SWEREF 99

UML Unified Modeling Language, modelleringsspråk som i

Svensk geoprocess används för att grafiskt utrycka inform-

ationsutbytesmodeller

URI Uniform Resource Identifier, identifierare av resurs

UUID Universal Unique IDentifier

XML eXtensible Markup Language, textbaserat överföringsfor-

mat för data där man själv definierar struktur och regler för

data med hjälp av ett XML-schema (.xsd). I huvudsak av-

sett för att vara maskinläsbart men kan även läsas av

människor.

2.2 Information om Adressdata

Namn Adress

Förkortning -

Beskrivning av inne-

håll

Adressdata beskriver belägenhetsadresser som består av

geografiska kommundelar, adressområden, adressplatser

med tillhörande geografiskt läge, adresstyper samt namn

och andra egenskaper.

I Fastighetsregistrets Adressdel finns aktuell information

om belägenhetsadresser. En belägenhetsadress definieras

enligt svensk standard SS 637003:2015, bland annat som

ett sätt att ange en plats utan att använda koordinater. Be-

lägenhetsadressen kan ha viss tilläggsinformation, t.ex.po-

pulärnamn, postnummer och postort.

Utsträckning i tid och

rum

Rikstäckande

Syfte Adress specifikation beskriver data om belägenhetsadresser

som behövs som underlag vid framförallt planering, bygg-

lovshantering, miljöarbete, krisarbete, infrastrukturbyg-

gande, fastighetsbildning och folkbokföring.

Genom att adressen har ett geografiskt läge (koordinater)

kan de tillsammans med annan information användas i

geografiska informationssystem (GIS). Exempel på använd-

ningsområden är bilnavigering och ruttplanering. Blåljusor-

ganisationerna i Sverige samt SOS-alarm är viktiga exem-

pel på användare av adresser och dess geografiska läge.




3.0 S ida:

15 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


3 Adressdatas omfattning

Specifikationen anger inga delomfattningar, innehåller bara den generella omfattningen.

4 Identifiering av specifikation Adress

Titel

Adress

Alternativ titel Svensk geoprocess Adress

Versionsnummer 3.0

Sammanfattning

Adressdata beskriver de ingående klasserna i en belägen-

hetsadress.

Syfte Genom enkelt tillgängliga och väl beskrivna data ökar möj-

ligheterna att både snabbt och effektivt fatta rätt beslut och

minimera riskerna att felaktiga beslut fattas i brist på un-

derlag eller på grund av att underlaget tolkas fel.

Adressdata bidrar till att annan myndighetsutövning under-

lättas. Adressinformation ingår i flera andra myndigheters

uppdrag, t.ex. Skatteverkets folkbokföringsverksamhet,

SCB:s verksamhet med hushålls- och bostadsstatistik, SOS

Alarms och blåljusaktörernas verksamhet samt PostNords

verksamhet med postnummersättning. Adresserna är också

en viktig del i kommunernas ansvar att registrera lägenhets-

information i lägenhetsregistret.

Ämnesområde

013 Positionering


Typ av geometrisk

representation

001 Vektor


Rumslig upplösning -

Kompletterande in-

formation

För ajourhållningen av Adressdata finns handböcker tillgäng-

liga på Lantmäteriets webbplats www.lantmateriet.se

http://www.lantmateriet.se/




3.0 S ida:

16 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


5 Datainnehåll och struktur

5.1 Beskrivande text

I kapitel 5.2 Informationsutbytesmodell och objekttypskatalog nedan, beskrivs i detalj

alla ingående objekttyper, attribut och roller som ingår i adressdata. Beskrivning sker

med hjälp av figurer (UML-diagram), förklarande text och en textversion av objekttyps-

katalog i bilaga C. Fullständig modell och objekttypskatalog presenteras på webbplat-

sen.

Informationsutbytesmodellen är dokumenterad med UML (www.uml.org) och är fram-

förallt avsedd att vara läsbar för människor och är därför i vissa avseenden inte konse-

kvent eller tekniskt korrekt modellerad. Se Bilaga B i Geodataspecifikation Basmodell

för information om hur UML har använts i Svensk geoprocess.

5.1.1 Sammanfattning av förändringar

Version 2.0 till version 3.0test1

- Intressepunkt har tagits bort från Adress och har en egen modell under IP_Intresse-

punkt

- ny datatyp för attribut med namn SG_Namn som ingår i Basmodell

- ny geometrimodell GE_Geometri

- ny kodlista Adress_Status

- populärNamn är ändrat till adressplatsNamn

- Modellen ändrats för Adressområdestyper. Istället för att ha adressområdestyperna

som subklasser till AR_Adressområde har att nytt attribut skapats i AR_Adressom-

råde, adressområdeTyp och

- ny kodlista AR_AdressområdeTyp. AR_Gårdsadressområde är dock en egen klass

eftersom det ligger inom viss typ av adressområde, Byadressområde.

- En adressplats kan antingen höra till ett adressområde eller till ett gårdsadressom-

råde som ligger inom ett byadressområde.

- I övrigt har enstaka korrektioner av attributnamn, rollnamn och multipliciteter

gjorts.

Version 3.0test1 till version 3.0

- Benämningen på attributet adressplatsNamn har ändrats tillbaka till populärnamn

- nytt attribut adressattAnläggning

- ny kodlista AR_ AdressattanläggningTyp

- benämningen på attributet punktgeometri har ändrats till geometri

- benämningen på attributet ytgeometri har ändrats till geometri

- datayp för geometri är ändrad till GM_Point och GM_Surface

- nytt attribut geometriMetadata

- klassen AR_Kommun är en subtyp till SG_BasKlass

- rollnamnen har ändrats

- å,ä,ö i klassnamn och attributnamn ändrade till a, a respektive o

- nytt attribut coClass

5.2 Informationsutbytesmodell och objekttypskatalog

Inom Svensk geoprocess finns nio teman – Bild, Vatten, Marktäcke/Markanvändning,

Markdetaljer, Höjd, Väg/Järnväg, Byggnad, Adress samt Stompunkter. Varje temas in-

formationsutbytesmodell är indelad i ett eller flera paket. Utöver detta finns även ett




3.0 S ida:

17 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


gemensamt paket som används av alla informationsutbytesmodeller som beskrivs i

Geodataspecifikation Basmodell.

Svensk geoprocess informationsutbytesmodeller är ursprungligen skapade för att visa

informationen utifrån ett verksamhetsperspektiv vilket redovisats i tidigare versioner av

specifikationerna. För att kunna skapa datautbytesmodeller i form av XML-scheman

motsvarande informationsutbytesmodellerna har en del avgränsningar och uppdelningar

behövt göras. Dessa nya informationsutbytesmodeller är de som från och med version

3 redovisas i specifikationen. Informationsutbytesmodellerna beskriver hur utbytet av

information sker och tillhandahålls tillsammans med XML-scheman via projektets hem-

sida www.lantmäteriet.se/svenskgeoprocess.

Informationsutbytesmodellen är uppdelad i flera figurer för att belysa de olika delarna

av modellen. Fullständig informationsutbytesmodell och objekttypskatalog återfinns på

webbplatsen med kopia i Bilaga B och C. Informationsutbytesmodellerna beskriver hur

strukturen ser ut i utbytet av information.

I objekttypskatalogen för tema Adress ingår endast objekttyper skapade för adressdata.

Gemensamma klasser och importerade objekttyper, kodlistor och datatyper från stan-

darder och Inspire beskrivs i dokumentet Basmodell och motsvarande Inspire-specifi-

kation.

Kodlistorna är utökningsbara men för att datautbyte ska kunna ske smidigt inom sam-

verkan Svensk geoprocess ska den nya versionen av kodlistan stämmas av med intres-

senter för samsyn.

Färgsättning av modellelement görs enligt figur nedan. Vita klasser för temats informat-

ion, grå klasser andra temans och gula klasser för importerade klasser från standarder

och Inspire.

Figur 2. Färgsättning av klasser i diagram. Annan objekttyp kommer från annat tema eller bas-modell. Importerade objekttyper kommer från standarder, Inspire o.dyl.

http://www.lantmäteriet.se/svenskgeoprocess




3.0 S ida:

18 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


Krav 1 Informationsutbytesmodellens obligatoriska attribut och associat-

ioner ska finnas med i datamängd enligt denna geodataspecifikat-

ion.

Krav 2 Informationsutbytesmodellens angivelser om multiplicitet ska föl-

jas för datamängder enligt denna geodataspecifikation.

Krav 3 Endast värden från kodlistor ska användas för attribut vars typ är

en kodlista.

Krav 4 Kodlistor är utökningsbara. Utökad kodlista ska tillhandahållas av

ansvarig part.

Krav 5 Koder/värden i utökade kodlistor ska inte stå i konflikt med värden

i ursprunglig kodlista.

Krav 6 Utökning av kodlistor ska ske i samverkan mellan alla identifierade

intressenter.

Rekommendation 1 Gemensamma kodlistor ska förvaltas av Lantmäteriet.

5.3 Beskrivning av Basmodell

För att skapa enhetlighet bland de specifikationer som tas fram inom Svensk geopro-

cess har en uppsättning gemensamma objekttyper, datatyper och kodlistor skapats som

kan användas av alla specifikationer. Gemensamma klasser, datatyper och kodlistor har

prefixet SG_.

De gemensamma klasserna medför att identifierare, livscykelinformation, geometrier

och beskrivning av datamängder och metadata hanteras enhetligt.

De gemensamma modellerna beskrivs tillsammans med importerade element från In-

spire i Geodataspecifikation Basmodell med motsvarande numrering.

5.3.1 BasKlass

SG_BasKlass är en abstrakt klass som äger de mest grundläggande attributen som

krävs vid utbyte av geodata.

SG_BasKlass tillför via arv dessa attribut till objekttyper som inte är en utökning av In-

spire såsom objekttyper tillhörande Adress och vissa objekttyper i andra teman.

SG_BasKlass har två obligatoriska attribut, identitet och datum för då objektets version

skapades eller blir giltigt. Identitet beskrivs med datatypen Identifier som kommer från

Inspire och består av en namespace (namnrymd) och localId som tillsammans ger ett

unikt id.

5.3.2 Identifierare

Alla objekt som levereras enligt Svensk Geoprocess ska ha en unik identitet som inte

byts ut under dess giltighetstid. Med objekt menas den realisering av den verkliga före-

teelsen. Vid förändringar av objektet behålls den unika identiteten men objektet repre-

senteras av en ny version. Svensk Geoprocess utnyttjar Inspires datatyp Identifier som

med namespace och localId bygger upp en unik identitet. UUID är en universellt unik

identifierare bestående av 32 hexadecimala tecken separerade i fem grupper av binde-

streck (-).

Lantmäteriet har i sina Inspiretjänster valt att representera namespace med land.orga-

nisation.tema




3.0 S ida:

19 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


Krav 7 Alla vektorobjekt i en datamängd enligt denna geodataspecifikat-

ion ska ha en identifierare (Id)

Krav 8 Identifierare ska vara av typen Identifier [Inspire - Generic con-

ceptual model – BaseTypes]

Krav 9 Identifieraren ska vara unik och stabil över objektets livstid. [In-

sire – Base Types:identifier, note 3]

Rekommendation 2 LocalId som är ett attribut till typen Identifier anges

med typen UUID [ISO/IEC 9834-8:2005].

5.3.3 Livscykelinformation

Vid nyskapande av objekt anges skapandedatum i beginLifespanVersion, om versionId i

datatypen Identifier används ska ”1” anges för den första versionen. Då en ny version

skapas anges datum och tid för endLifespanVersion på den utbytta versionen av objek-

tet. I den nya versionen räknas talet i versionId upp ”+1” och beginLifespanVersion får

det datum när den nya versionen blir gällande. Denna version ska vara unik, localId och

namespace behålls.

Krav 10 Då attributet endLifespanVersion förekommer får dess värde inte inträffa

före värdet attributet beginLifespanVersion.

Rekommendation 3 Datum, för när objekt skapades i databas hos ansvarig part, används för attributet beginLifespanversion och alla objekt i en datamängd enligt denna geodataspecifikation

5.3.4 Textfält

Det finns olika sätt att representera text. Vanlig text representeras av datatypen Cha-

racterString. Inspire använder datatypen PT_FreeText där språkkod ska anges.

5.3.5 Projekt

SG_Projekt är en objekttyp som kan användas för att hålla information om ett projekt

eller uppdrag. SG_Projekt innehåller flera attribut som redovisar kontaktuppgifter till

myndigheter, kommuner och företag som på något sätt deltar i projekten som utförare

eller beställare. Informationen levereras genom en datatyp RelatedParty, vilken impor-

terats från Inspire Generic Conceptual Model. SG_Projekt har flera subtyper som an-

vänds i underordnade nivåer i informationsutbytesmodellen. projektId är också en viktig

komponent för att bygga upp unika identiteter för enskilda identiteter tillhörande filer

och delområden.

Adress berörs inte av projekt.

5.3.6 Kontaktuppgifter

Ansvarig organisation registreras på olika sätt inom Svensk geoprocess. För projekt

inom flygbild, höjd och stompunkter kan uppgifter om ansvarig organisation anges för

ägare, producent och uppdragsgivare. För levererade datamängder anges grundläg-

gande metadata enligt den svenska metadataprofilen. För geometrierna kan ansvarig

organisation och utförare anges för inmätningen.




3.0 S ida:

20 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


5.3.7 Extern referens

Företeelser kan representeras på olika sätt för olika ändamål. Ett objekt i en databas

kan referera till ett annat objekt genom datatypen ExternalReference. Datatypen kom-

mer från Inspires byggnadsmodell.

5.3.8 Okända värden

För okända eller utelämnade värden används den inbyggda funktionen nillable från

XML-schemaspecifikationen från W3C. Funktionen med nil ersätter det utelämnade vär-

det och anges med booleanvärdet true samt anledningen till utelämnandet enligt värde-

listan nilReason. Anledningen kan t.ex. vara att värdet saknas eller är okänt.

Alla obligatoriska element i Svensk geoprocess XML-scheman är nillable utom identite-

ten.

5.3.9 Koordinatsystem

För att hantera koordinatsystem används de inbyggda funktionerna i GML där varje

geometri har ett koordinatsystem. Referenssystemet för plankoordinater anges med

EPSG-kod (se kapitel 6 i Geodataspecifikation Basmodell) och dimension =2. För 3D-

geometrier anges plansystemet men dimension sätts =3. Höjdsystem anges med attri-

but för datamängd. Koordinatsystem för plan och dimension anges även för Data-

mängd.

5.3.10 CoClass

CoClass ersätter under hösten 2017 BSAB 96. CoClass användningsområde är den

byggda miljön. Om det finns en korresponderande CoClass-kod anges denna. Klassifice-

ring sker med 7 tabeller där tabellerna innehåller 3 generaliseringsnivåer.

5.3.11 Geometri

Svensk geoprocess behandlar geometri som en egenskap till en företeelse. Detta ger

möjlighet att representera en företeelse med flera olika geometrier efter olika verksam-

heters behov. Som exempel kan en byggnad representeras av geometrin för takkant i

2D eller som 3D med alla byggnadens ingående former.

Det finns möjlighet att beskriva lägesosäkerheten för en enskild geometri i både plan

och höjd.

Specifika metadata för inmätningen kan anges för respektive geometri.

Svensk Geoprocess använder begreppet lägesosäkerhet för geometrier. Lägesosäkerhet

uttrycks som standardosäkerhet, RMSE och beskrivs i HMK-Geodatakvalitet. För kvali-

tetsrapportering används begreppet noggrannhet för att stämma överens med kvali-

tetsstandarden. Hur begreppen förhåller sig till varandra finns beskrivet på Lantmäteri-

ets webbplats.

Mätningsanvisningarna är ett komplement till Svensk geoprocess geodataspecifikationer

och beskriver geometrisk representation vid utbyte.

5.3.11.1 Kropp

Geometri som har utbredning i 3 dimensioner.

5.3.11.2 Ytgeometri

Ytor kan representeras av informationsbärande polygoner med eventuella uteslutande

inre polygoner (hål).

http://www.lantmateriet.se/globalassets/om-lantmateriet/var-samverkan-med-andra/handbok-mat--och-kartfragor/dokument/2017/hmk_geodatakvalitet_2017.pdf




3.0 S ida:

21 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


Ytor kan även representeras av slutna linjegeometrier tillsammans med en informat-

ionsbärande centroidpunkt. Linjen kan i sig bära information och vara ett eget objekt.

Centroidpunkten ska ligga inom ytan och det måste finnas omkringliggande kantlinjer

runt centroidpunkten för att kunna bilda en yta. För att bilda en sluten yta där kantlin-

jer saknas används tätningslinje, dvs en fiktiv linje utan information.

5.3.11.3 Linjegeometri

Linjeobjekt representeras av en ordnad följd koordinatsatta brytpunkter (punktgeo-

metrier). Kontinuerliga linjeobjekt t.ex. kurvor, cirkelbågar och klotoider transformeras

till denna form för utbyte. Enbart utvalda linjegeometrier kan representera de objekt

som i sig kan klassificeras som ytor men inte har krav på ytbildning. I specifikation för

Markdetaljer finns exempel på mittlinjer och kantlinjer.

5.3.11.4 Punktgeometri

Punktobjekt representeras geometriskt med ett koordinatpar för 2D samt med höjd-

värde om det är 3D.

5.3.11.5 Metadata för geometri

Geometrins kvalitet beror till stor del på hur inmätning skett samt var på objektet in-

mätning skett, detta anges med attribut. I dokumentet Mätningsanvisningar beskrivs

hur objekten representeras geometriskt. I vissa fall kan en företeelse vara skymd, helt

eller delvis, i en flygbild eller ett ortofoto och den som skapar geometrin gör en upp-

skattning av geometrin utifrån erfarenhet, regler och/eller andra indikatorer i bilden.

När så inträffar skall attributet osakertLage sättas till True och attributet osakertLa-

geAnledning skall anges.

5.3.12 Höjd och 3D

Objektets höjd över havet och objekt beskrivna med 3 dimensioner beskrivs med olika

modeller. Höjd mäts idag inom olika verksamheter och på olika sätt, allt ifrån enstaka

objekt till flygburen laserskanning över stora områden.

• Höjd som ett attribut (2D).

Ett objekts höjd kan beskrivas på 2 sätt

o Absolut höjd beskriver objektets höjd över havet

o Relativ höjd beskriver objektets höjd över marken

• Geometri med höjdvärden.

o Höjd kan anges som ett ”höjdvärde” på en punkt och på brytpunkter in-

gående i en linje eller en yta (2,5D).

o Höjd kan representeras av en tredimensionell geometri, s.k. kropp (3D).

• I de fall mer yttäckande höjddatainsamling görs rekommenderas att resultatet

uttrycks som en höjdmodell enligt geodataspecifikationen Höjd.

• För mer information om punkthöjder som referenshöjder se geodataspecifikat-

ionerna Höjd och Stompunkter.

Hur höjd redovisas på objekt beskrivs i dokumentet Mätningsanvisningar.

För adresser finns endast plankoordinater. Ingen anpassning till tredimensionell repre-

sentation av byggnader sker. Däremot ska adresser kunna kopplas till flera fastigheter

vid 3D-fastighetsbildning, både till markfastigheten och till 3D-utrymmet t.ex. en ägar-

lägenhetsfastighet.




3.0 S ida:

22 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


5.3.13 Namn

Ett gemensamt sätt för flera objekttyper att beskriva namn är genom SG_Namn. En da-

tatyp som beskriver namnets status, språk och beslutande myndighet.

5.3.14 Datamängd

Geodata levereras som en datamängd som kan variera i storlek alltifrån enstaka objekt

till större datamängder. Att leverera geodata via tjänster av fråga-svar-karaktär besk-

rivs inte i Svensk Geoprocess. Datamängd används av vektordata men inte för bild och

vissa höjddata-leveranser och när en datamängd från Inspire ingår i modellen t.ex.

Markanvändning och marktäcke. En identitet för datamängden är obligatorisk och meta-

data är frivilligt men rekommenderas. Datamängd håller information om koordinatsy-

stem i plan och höjdsystem samt dimension.

5.3.14.1 Metadata för datamängd

Grundläggande metadata i enlighet med svensk metadataprofil för datamängden ger en

överblick över datamängden med syfte, ämnesområde samt identitet och kontaktupp-

gifter.




3.0 S ida:

23 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


5.4 Beskrivning av Adress

Figur 3. Datamängd och metadata för Adressdata

Figur 3 visar hur datamängder med adressinformation enligt denna specifikation sätts

ihop. En belägenhetsadress består av komponenterna kommun, geografisk kommundel,

adressområde (och i vissa fall gårdsadressområde) och adressplats.

Grunden för belägenhetsadresser är en indelning av Sverige i kommuner. Kommunerna

ska i sin tur delas in i namngivna geografiska kommundelar. I många fall omfattas hela

kommunen av endast en geografisk kommundel.

Inom en geografisk kommundel skapas adressområden som är namn på gator, vägar,

eller byar och som används för adressättning. Det finns även gårdsadressområden, som

ligger inom ett byadressområde, med namn på gårdar eller mindre bebyggelsegrupper

som används i adresser.

Adressplatsen anger beteckningen, t.ex. 1A, i adressen samt läget. Läget för samtliga

adressplatser anges i form av en punktgeometri. En adressplats kan även innehålla ett

populärnamn och postuppgifter, postnummer och postort.

Alla adresskomponenterna är egna utbytesobjekt och måste därför registreras/utbytas i

viss ordning innan en adressplats kan registreras. Först geografisk kommundel, sedan

adressområde och i vissa fall gårdsadressområde och sist adressplatsen.

class Adress_Datamängd

«featureType»

SG_BasObjekttyper::SG_BasKlass

id: Identifier

beginLifespanVersion: DateTime

endLifespanVersion: DateTime [0..1]

«FeatureType»

AR_AdressObjekttyper::AR_Adressomrade

adressomradeNamn: SG_Namn [1..*] {ordered}

adressomradeTyp: AR_AdressomradeTyp

giltigFran: DateTime [0..1]

status: AdressStatus

geometri: GM_Surface [0..1]

geometriMetadata: GE_GeometriMetadata [0..1]

coClass: SG_CoClass [0..1]

«FeatureType»

AR_AdressObjekttyper::AR_Gardsadressomrade

gardsadressNamn: SG_Namn [1..*] {ordered}



«FeatureType»

AR_AdressObjekttyper::AR_Adressplats

/adressplatsBeteckning: CharacterString

popularnamn: SG_Namn [0..*] {ordered}

adressNummer: CharacterString

bokstavTillagg: CharacterString [0..1]

lageTillagg: AR_LageTillagg [0..1]

lageTillaggNummer: Integer [0..1]

adressplatsTyp: AR_AdressplatsTyp

insamlingLage: AR_AdressplatsPunktlage

avvikerFranStandarden: Boolean

postnummer: Integer [0..1]

postort: CharacterString [0..1]



geometri: GM_Point

geometriMetadata: GE_GeometriMetadata


«DataSet»

AR_AdressObjekttyper::

AR_AdressDatamangd

{eller}

«DataSet»

SG_BasObjekttyper::SG_Datamangd

id: Identifier

uttagDatum: DateTime

metadata: Any [0..*]

koordinatsystemPlan: GE_KoordinatsystemPlan

hojdsystem: GE_Hojdsystem [0..1]

dimension: GE_Dimension [0..1]

«FeatureType»

AR_AdressObjekttyper::AR_GeografiskKommundel

kommundelNamn: SG_Namn [1..*] {ordered}





«featureType»


AR_Kommun

kommunkod: CharacterString


«featureType»

AR_AdressObjekttyper::AR_AdressattAnlaggning

anlaggningstyp: AR_AdressattanlaggningTyp

anmarkningstext: string [0..1]

horTill

1

horTill

1

har 0..1

bestarAv 1..*

ti l lhor

1

liggerInom 1

liggerInom 1




3.0 S ida:

24 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


5.4.1 Typer av adressområden

Figur 4. Olika typer av adressområden.

Ett adressområde är ett geografiskt område vars utbredning beskrivs av de adressplat-

ser som tillhör adressområdet. Utbredningen kan även beskrivas med en ytgeometri.

Det geografiska området för ett adressområde kan avse en gata, väg eller by. Adress-

områden kan vara av typen gatuadress, metertalsadress eller byadress.

Gårdsadressområden är underordnad ett byadressområde och kan användas för en del

av byadressområdet, till exempel en liten bebyggelsegrupp eller en gård, som kan be-

skrivas med ett gemensamt sammanfattande namn.

Namnet på geografiska kommundelar, adressområden, gårdsadressområden och

adressplatsnamn ska kunna anges på svenska och Sveriges territoriella minoritetsspråk

(samiska och meänkieli).

class Typer_adressområden

«FeatureType»

AR_Adressomrade








«FeatureType»

AR_Gardsadressomrade




«codelist»

AR_AdressomradeTyp

gatuadressområde

metertalsadressområde

byadressområde

«FeatureType»

AR_GeografiskKommundel

kommundelNamn: SG_Namn [1..*] {ordered}





liggerInom 1

liggerInom 1




3.0 S ida:

25 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


5.4.2 Adressplats relation till adressområde

Figur 5. Adressplats relation till Adressområde

När en adressplats registreras anges namnet på gatan, vägen eller byn genom att ange

adressområde eller om adressen avser en gård anges namnet på gårdsadressområdet.

Typ av adress som är lämpligast för ett visst adressområde avgör typ av adressområde.

Ett adressområde kan vara gatuadressområde, metertalsadressområde eller

byadressområde. Ett byadressområde kan även ha gårdsadressområden.

Inom gatuadressområden tillämpas gatuadressplatser och inom metertalsadressområ-

den tillämpas metertalsadressplatser. Inom ett byadressområde tillämpas byadressplats

eller gårdsadressplats i de fall gårdsadressområde finns inom byadressområdet. Se fi-

gur 6 nedan.

Figur 6. Hierarki för olika typer av adressplatser och adressområden.

class Adressplats_Adressområde

«FeatureType»

AR_Adressplats














geometri: GM_Point



«FeatureType»

AR_Adressomrade








«FeatureType»





{eller}

horTill

1

horTill

1

liggerInom 1

Typer av adressområden

Adressplatstyper baserat på

adressområdestyp




3.0 S ida:

26 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


5.4.3 Adressplats relation till registerenhet

Figur 7. Adressplats relation till Registerenhet.

En registerenhet kan vara en fastighet eller samfällighet. I nedanstående beskrivning

används begreppet fastighet. En fastighet består av en eller flera enhetsområden

och/eller enhetsutrymmen. Ett enhetsområde är en ”vanlig” fastighet på marken. Ett

enhetsutrymme är 3D-utrymme som urholkar en eller flera enhetsområden. Se figur 8

Ex. Ägarlägenhetsfastighet, Byggnad, Tunnel, Bergrum, Bro och Övrig anläggning

Enhetsområden och enhetsutrymmen identifieras med ett unikt områdesnummer inom

fastigheten.

Figur 8. Enhetsområde (1:1) och enhetsutrymmen (1:3, 1:4, 1:5).

För att ge möjlighet att beskriva att flera registerenheter använder en adressplats ska

en adressplats kunna kopplas till flera fastigheter, t.ex. både till markfastigheten och till

3D-utrymmet (ägarlägenhetsfastigheten).

Detta uttrycks som att 12A liggerPa 1:1 och anvandsAv 1:3 och 1:4. 12B liggerPa 1:1

och anvandsAv 1:3 och 1:5. Se figur 7 och 8.

I normalfallet, dvs. vid 2D-fastighet, ska det inte gå att koppla en adressplats till flera

fastigheter och en adressplats har då alltid relationen liggerPa till en registerenhet.

class Adressplats_registerenhet

«conceptual»

3D-utrymme

«conceptual»

Registerenhet

«FeatureType»

AR_Adressplats














geometri: GM_Point



liggerPa

1

anvandsAv

0..*

1:1




3.0 S ida:

27 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


5.4.4 Adress relation till byggnad och lägenhet

En belägenhetsadress kan bara vara kopplad till endast en byggnad medan byggnaden

kan vara kopplad till flera belägenhetsadresser. Lägenheterna ska registreras på den in-

gång/entré till byggnaden där bostadslägenheten är belägen och för varje ingång/entré

skall en belägenhetsadress finnas. Om det finns mer än en bostadslägenhet med

samma belägenhetsadress, skall ett lägenhetsnummer finnas för varje lägenhet.

Figur 9. Principskiss över belägenhetsadress relation till byggnad och lägenhet

Hur relationen till byggnad och lägenhet ska utformas kommer att ses över till nästa

version av specifikationen.

5.4.5 Beroenden till andra specifikationer

Figur 10. Paketdiagram visande Adressdatas beroenden.

pkg SG_AdressPaketBeroenden

SG_VägJärnv äg

(from SvenskGeoprocess)

ISO 19115:2006 Metadata (Corrigendum)

(from ISO TC211)

SG_Byggnad


SG_GemensammaKlasser


SG_Adress


SS637003:2007 Belägenhetsadresser

Addresses

+ Addresses

(from Annex I)

ISO 19107:2003 Spatial Schema

+ Geometry

+ Topology

(from ISO TC211)




3.0 S ida:

28 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


Adressdata utnyttjar andra standarder och modeller. Detta illustreras genom paketbero-

enden (figur 10).

Adressdatas objekttyper har identifierats ha relationer till objekttyper som återfinns i

andra specifikationer inom Svensk geoprocess. I informationsutbytesmodellen beskrivs

sambandet med Byggnad. I samverkansprocessen beskrivs sambandet med hante-

ringen av vägar.

5.5 Ordning på attribut och roller

I geodataspecifikationens motsvarande XML-schema hanteras attribut på objekttyper

och datatyper på samma sätt som relationer med roller mellan objekttyper. Kodlistor

hanteras i ett separat XML-schema. Ordningen på attribut och roller är densamma som i

informationsutbytesmodellen och XML-schemana är skrivna med funktionen

<sequence> vilket innebär att ordningen alltid ska följas. Attribut på ett modellelement

beskrivs alltid först och därefter eventuella roller till andra modellelement.

6 Referenssystem

Referenssystemen SWEREF 99 och RH 2000 används inom Svensk geoprocess. Koordi-

natsystem för plan anges som attribut för datamängd i de flesta fall. Lista på godkända

koordinatsystem finns i dokumentet Svensk geoprocess Basmodell i form av tabell med

figur för utbredning av lokala zoner. Koordinatsystem i plan anges med EPSG-kod.

Temporalt referenssystem anges med UTC +1 eller +2 vintertid/sommartid i de fall det

är aktuellt.

Transformation till andra referenssystem eller överräkning till andra projektionszoner

ska ske med Gtrans eller annan programvara som innehåller godkända algoritmer.

Samma temporala referenssystem används för alla omfattningar.

Tabellen med EPSG-koder återfinns i Svensk geoprocess Basmodell.

6.1 Plansystem

Inom Svensk geoprocess används SWEREF 99 TM eller dess lokala zoner som i många

kommunala tillämpningar. Äldre ortofoto och stomnät använder RT 90.

6.2 Höjdsystem

I RH 2000 benämns höjden över havet (Normaal Amsterdam Peil) med H. För ytterli-

gare beskrivning av höjd se motsvarande kapitel i geodataspecifikation Stompunkter.

Krav 11 Datamängder enligt denna geodataspecifikation ska tillhandahållas

med i SWEREF 99 TM eller SWEREFs lokala zoner och RH 2000.




3.0 S ida:

29 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


7 Kvalitetskrav

7.1 Datakvalitet

Svensk geoprocess beskriver hur data ska levereras med gemensamma objekttyper och

värdelistor. I Fel! Hittar inte referenskälla. beskrivs hur resultatet av kvalitetsutvär-

deringen levereras i metadata. Respektive leverantörs krav beskrivs i organisationens

egna geodataspecifikation som ska göras tillgänglig för mottagaren.

Referenser inom parentes anger Id i bilaga D i ISO 19157 för vilka kvalitetsmått som

ska användas vid redovisning av datakvalitet.

I HMK-Geodatakvalitet beskrivs utförligare teori och terminologi rörande geodatakvali-

tet samt exempel på metoder för kvalitetsutvärdering.

Flertalet kvalitetsparametrar uttrycks som % vid stickprovskontroll eller kontroll av hel-

heten alternativt som del av helheten vid kontroll av hela datamängden eller en specifik

objekttyp, resultatet för respektive datamängd rapporteras i datamängdens metadata.

Inom kvalitetsstandarden används termen lägesnoggrannhet, vilket i GUM motsvarar

termen lägesosäkerhet som används i HMK. I nedanstående tabeller som följer ISO

19157 har termen lägesnoggrannhet använts inom Svensk geoprocess, för att inte av-

vika från kvalitetsstandardens terminologi.

Tabell 6. Datakvalitetskrav

Kvalitetstema Kvalitetsparameter Kvalitetsmått med exem-

pel

Logisk konsistens

överensstämmelse med lo-giska regler för en data-

mängd.

Konceptuell konsi-

stens

grad av överensstämmelse avseende det konceptuella (begreppsmässiga) schemat.

100 % av förekomsterna ska över-ensstämma med informationsutby-tesmodellen. (Id 13).

Domänkonsistens

grad av överensstämmelse avseende värdedomän (till-låtna värden)

100 % av förekomsterna ska över-ensstämma med värden i kodlistor. (Id 17).

Lägesnoggrannhet

osäkerhet i positionsangivel-ser

Absolut

noggrannhet

osäkerhet i positionsangivel-ser i förhållande till referens-systemet

Krav på RMS i plan (Id 47)

Krav på RMS i höjd (Id 39)

Adressplatsernas koordinater ska vara unika. Annan adressplats får inte vara belägen inom 1 meter från adressplatsen.

Om adressen har koppling till bygg-nad ska adressplatspunkten ligga inom byggnadsytan eller mindre än 10 meter utanför byggnaden.

Om flera adresser är knutna till samma byggnad, ska läget för adresskoordinaterna avse ingången i markplan.




3.0 S ida:

30 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


8 Metadata

Metadata anges på datamängdsnivå enligt den Nationella metadataprofilen (aktuell

version). Grundläggande metadata beskriver innehåll i data som kan erhållas samt var

och vem som ansvarar för leverans.

Titel, referensdatum, språk, ämnesområde, sammanfattning samt kontakt och datum

för metadatat är obligatoriskt. Se www.geodata.se

För planering, bygglovshantering, miljöarbete, krisarbete, infrastrukturbyggande och

fastighetsbildning är aktualitet en mycket viktig parameter. Uttagsdatum för datamängd

speglar till viss del aktualitet.

Metadata kan också anges på objektnivå framförallt när det gäller geometrier (se kapi-

tel 5.3.11).

Metadata kan även sättas på objektnivå för annat än geometri och uttrycks då vanligen

som attribut på enskilda objekttyper. För Adressdata har inga metadata på objektnivå

identifierats.

Krav 12 Specifikations uppfyllelse ska anges i metadata för datamängd en-

ligt denna geodataspecifikation.

9 Tillhandahållande

Detta kapitel innehåller rekommenderade sätt för att tillhandahålla datamängder enligt

denna specifikation.

Det är framförallt aktuella data som ska tillhandahållas via de medium och format som

anges i detta kapitel. Historiska data kan med fördel följa denna specifikation men åt-

komst behöver inte vara allmän utan kan göras utifrån specialiserade anrop till en

tjänst eller via beställning av datauttag från ansvarig part.

9.1 Leveransformat

Beteckning XML (eXtensible Markup Language)

Version 1.0

Specifikation http://www.w3.org/2001/XMLSchema

Exempel för tema: http://namespace.lantmateriet.se/svensk-

geoprocess/mt/3.0_TEST_1/MT_Marktacke.xsd

Filstruktur .xml

Språk Svenska

Teckenuppsätt-

ning

Utf-8

Rekommendation 4 Leverans ska ske enligt Svensk Geoprocess XML-schema.

10 Datafångst och underhåll

I detta kapitel beskrivs de krav som finns på de processer som skapar Adressdata.

http://www.w3.org/2001/XMLSchema

http://namespace.lantmateriet.se/svenskgeoprocess/mt/3.0_TEST_1/MT_Marktacke.xsd

http://namespace.lantmateriet.se/svenskgeoprocess/mt/3.0_TEST_1/MT_Marktacke.xsd




3.0 S ida:

31 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


Kommunerna ansvarar för att besluta och ajourhålla belägenhetsadresser i hela kom-

munen som sedan lagras i Fastighetsregistrets Adressdel hos Lantmäteriet. Det sker

oftast i samband med bygglovshanteringen och detaljplanehanteringen.

I och med lagen om lägenhetsregister har ansvaret för att sätta belägenhetsadresser till

en del lagreglerats. I § 10 anges att "För varje entré ska kommunen fastställa en belä-

genhetsadress".

Genom kommunallagens regler om kommunernas allmänna kompetens får i praktiken

kommunerna ansvaret för att fastställa belägenhetsadresser när sådana uppenbarligen

behövs, som för t.ex. lokaler där verksamhet bedrivs och för samlingslokaler.

11 Presentationsregler

Svensk geoprocess har inga regler för presentation.

12 Övrig information

13 Referenser

13.1 HMK Handbok för mät och kartfrågor

HMK-Fotogrammetrisk detaljmätning juni 2015

HMK-Geodatakvalitet 2017

HMK-Ordlista 2015

HMK-Introduktion 2017

Länk till dokument: http://www.lantmateriet.se/sv/Om-Lantmateriet/Samverkanmed-

andra/Handbok-i-mat--och-kartfragor-HMK/Aktuella-HMK-dokument/

13.2 Standarder och tekniska rapporter utgivna genom SIS

Svensk standard för belägenhetsadress SS 637003:2015

SIS-TR 33:2017 Tekniska rapport Belägenhetsadresser - Handbok

SIS/TK 489 N247 Geodata- Nationell metadataprofil – Specifikation och vägledning

version 3.1.1

SIS-TR 14:2012 Geografisk information – Metadata på svenska

SIS-TR 40:2012 Geografisk information – Tekniskt ramverk – Handbok för Datapro-

duktspecifikation

SS-EN ISO 19107:2005 Geographic information – Modell för att beskriva rumsliga

aspekter

SS-EN ISO 19108:2005 Geographic information – Modell för att beskriva tidsaspekter

SS-EN ISO 19109:2006 Geografisk information – Regler för applikationsschema

SS-EN ISO 19110:2006 Geografisk information - Struktur för katalogisering av objekt-

typer

SS-EN ISO 19115-1:2014 Geografisk information – Metadata – Del 1:Grunder

SS-EN ISO 19115-2:2010 Geographic information – Metadata – Del 2: Metadata för

rasterdata




3.0 S ida:

32 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


SS-EN ISO 19131:2008 Geographic information – Specifikation av datamängder

SS-EN ISO 19157:2013 Geografisk information – Datakvalitet

SIS termdatabas Ekvator

13.3 Övriga referenser

W3C XML Schema Definition Language (XSD)

OGC Geography Markup Language, http://www.opengeospatial.org/




3.0 S ida:

33 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


Bilaga A Test av specifikationsuppfyllelse

Kapitlet behandlar i första hand hur en leverantör validerar att Svensk Geoprocess följs

i leveransen samt att mottagare validerar att möjligheterna finns att ta emot data-

mängder levererade enligt Svensk Geoprocess.

• Test för validering att levererande och mottagande system följer Svensk Geopro-

cess

Genomför följande kontroller och arbetssteg för att kontrollera att leveransen (levere-

rande eller mottagande system) följer Svensk Geoprocess. Avvikelser i leveranser (le-

vererande system) rapporteras i metadata.

Kontroll av dataformat/datastruktur

Kontrollera mot XML-schema inklusive värdelistor att leverans kan ske i enlighet med

dessa (uppdatera krav id mot respektive tema)

• Kontrollera att obligatoriska attribut och associationer finns med i leverans (krav

1)

• Kontrollera att informationsutbytesmodellens angivelser för multiplicitet följs

(krav 2)

• Kontrollera att värdet i endLifespanVersion inte är före värdet i beginLifespan-

Version om endLifespanVersion anges (krav 10)

Kontroll av domänkonsistens

• Kontrollera att datamängdens värden överensstämmer med de värden som finns

uppräknade i värdelistor (krav 3)

• Kontrollera att utökade värden i värdelistor inte konkurrerar med värden i ur-

sprunglig värdelista (krav 5)

• Samverka med andra intressenter om utökning av kodlistor (krav 6)

• Kontrollera att datamängden är levererad enligt tabell 5 - tillåtna koordinatsy-

stem (SWEREF 99 TM inkl. lokala zoner och RH 2000) (krav 11)

Historiska bilder undantas från denna regel och levereras i befintligt koordinatsy-

stem.

Kontroll av datakvalitet

• Kontrollera datakvalitet mot specificerade krav i geodataspecifikationen.

Kontroll av fullständighet

• Kontrollera att alla objekt har identitet (krav 7)

Metadata

• Kontrollera att specifikationsuppfyllelse är angett i metadata (krav 12)

Exempel Byggnad:

Kontroller av logisk konsistens som kan utföras maskinellt för en leverans enligt Svensk

geoprocess.

Kontrollera att de klasser generaliserade från SG_BasKlass har attributen id och be-

ginLifespanVersion,




3.0 S ida:

34 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


Kontrollera att BY_AggregeradByggnad även har identitet, härledd geometri aggre-

geradByggnadGeometri och en koppling till minst en BY_FysiskByggnad

Kontrollera att BY_FysiskByggnad har härledd geometri och en koppling till minst en

BY_Byggnad

Kontrollera att BY_Byggnad och BY_Byggnadsdel har ett byggnadsändamål och en sta-

tus angivet

Kontrollera att BY_Byggnad har koppling till minst en BY_Byggnadsdel

o.s.v.




3.0 S ida:

35 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


Bilaga B. Fullständig informationsutbytesmodell Adress

cla

ss

Ad

res

s_

Info

rma

tio

ns

mo

de

ll

«fe

atu

reT

yp

e»

SG

_B

as

Ob

jek

tty

pe

r::S

G_

Ba

sK

las

s

id:

Ide

nti

fie

r

be

gin

Lif

esp

an

Ve

rsio

n:

Da

teT

ime

en

dL

ife

spa

nV

ers

ion

: D

ate

Tim

e [

0..

1]

«F

ea

ture

Typ

e»

AR

_A

dre

ss

Ob

jek

ttyp

er:

:AR

_A

dre

ss

om

rad

e

ad

ress

om

rad

eN

am

n:

SG

_N

am

n [

1..

*] {

ord

ere

d}

ad

ress

om

rad

eT

yp

: A

R_

Ad

ress

om

rad

eT

yp

gil

tig

Fra

n:

Da

teT

ime

[0

..1

]

sta

tus:

Ad

ress

Sta

tus

ge

om

etr

i: G

M_

Su

rfa

ce

[0

..1

]

ge

om

etr

iMe

tad

ata

: G

E_

Ge

om

etr

iMe

tad

ata

[0

..1

]

co

Cla

ss:

SG

_C

oC

lass

[0

..1

]

«F

ea

ture

Typ

e»

AR

_A

dre

ss

Ob

jek

ttyp

er:

:AR

_G

ard

sa

dre

ss

om

rad

e

ga

rdsa

dre

ssN

am

n:

SG

_N

am

n [

1..

*] {

ord

ere

d}

sta

tus:

Ad

ress

Sta

tus

co

Cla

ss:

SG

_C

oC

lass

[0

..1

]

«F

ea

ture

Typ

e»

AR

_A

dre

ss

Ob

jek

ttyp

er:

:AR

_A

dre

ss

pla

ts

/ad

ress

pla

tsB

ete

ckn

ing

: C

ha

racte

rStr

ing

po

pu

larn

am

n:

SG

_N

am

n [

0..

*] {

ord

ere

d}

ad

ress

Nu

mm

er:

Ch

ara

cte

rStr

ing

bo

ksta

vT

illa

gg

: C

ha

racte

rStr

ing

[0

..1

]

lag

eT

illa

gg

: A

R_

La

ge

Til

lag

g [

0..

1]

lag

eT

illa

gg

Nu

mm

er:

In

teg

er

[0..

1]

ad

ress

pla

tsT

yp

: A

R_

Ad

ress

pla

tsT

yp

insa

mli

ng

La

ge

: A

R_

Ad

ress

pla

tsP

un

ktla

ge

avvik

erF

ran

Sta

nd

ard

en

: B

oo

lea

n

po

stn

um

me

r: I

nte

ge

r [0

..1

]

po

sto

rt:

Ch

ara

cte

rStr

ing

[0

..1

]

gil

tig

Fra

n:

Da

teT

ime

[0

..1

]

sta

tus:

Ad

ress

Sta

tus

ge

om

etr

i: G

M_

Po

int

ge

om

etr

iMe

tad

ata

: G

E_

Ge

om

etr

iMe

tad

ata

co

Cla

ss:

SG

_C

oC

lass

[0

..1

]

«D

ata

Se

t»

AR

_A

dre

ss

Ob

jek

ttyp

er:

:

AR

_A

dre

ss

Da

tam

an

gd

{ell

er}

«D

ata

Se

t»

SG

_B

as

Ob

jek

tty

pe

r::S

G_

Da

tam

an

gd

id:

Ide

nti

fie

r

utt

ag

Da

tum

: D

ate

Tim

e

me

tad

ata

: A

ny [

0..

*]

koo

rdin

ats

yst

em

Pla

n:

GE

_K

oo

rdin

ats

yst

em

Pla

n

ho

jdsy

ste

m:

GE

_H

ojd

syst

em

[0

..1

]

dim

en

sio

n:

GE

_D

ime

nsi

on

[0

..1

]

«F

ea

ture

Typ

e»

AR

_A

dre

ss

Ob

jek

ttyp

er:

:AR

_G

eo

gra

fis

kK

om

mu

nd

el

kom

mu

nd

elN

am

n:

SG

_N

am

n [

1..

*] {

ord

ere

d}

sta

tus:

Ad

ress

Sta

tus

ge

om

etr

i: G

M_

Su

rfa

ce

[0

..1

]

ge

om

etr

iMe

tad

ata

: G

E_

Ge

om

etr

iMe

tad

ata

[0

..1

]

co

Cla

ss:

SG

_C

oC

lass

[0

..1

]

«fe

atu

reT

yp

e»

AR

_A

dre

ss

Ob

jek

ttyp

er:

:

AR

_K

om

mu

n

kom

mu

nko

d:

Ch

ara

cte

rStr

ing

co

Cla

ss:

SG

_C

oC

lass

[0

..1

]

«fe

atu

reT

yp

e»

AR

_A

dre

ss

Ob

jek

ttyp

er:

:AR

_A

dre

ss

att

An

lag

gn

ing

an

lag

gn

ing

styp

: A

R_

Ad

ress

att

an

lag

gn

ing

Typ

an

ma

rkn

ing

ste

xt:

str

ing

[0

..1

]

«co

de

list

»

AR

_A

dre

ss

Ko

dli

sto

r::

AR

_A

dre

ss

pla

tsP

un

ktl

ag

e

byg

gn

ad

ing

ån

g

infa

rt

tom

tpla

ts

«co

de

list

»

AR

_A

dre

ss

Ko

dli

sto

r::

AR

_A

dre

ss

pla

tsTyp

ga

tua

dre

ssp

lats

me

tert

als

ad

ress

pla

ts

bya

dre

ssp

lats

gå

rdsa

dre

ssp

lats

«co

de

list

»

AR

_A

dre

ss

Ko

dli

sto

r::

AR

_L

ag

eTil

lag

g

UH

UV

U

«co

de

list

»

AR

_A

dre

ss

Ko

dli

sto

r::

AR

_A

dre

ss

om

rad

eTyp

ga

tua

dre

sso

mrå

de

me

tert

als

ad

ress

om

råd

e

bya

dre

sso

mrå

de

«co

de

list

»

AR

_A

dre

ss

Ko

dli

sto

r::

Ad

res

sS

tatu

s

pla

ne

rad

gä

lla

nd

e

avre

gis

tre

rad

«co

de

list

»

AR

_A

dre

ss

Ko

dli

sto

r::A

R_

Ad

res

sa

tta

nla

gg

nin

gTyp

små

bå

tsh

am

n

åte

rvin

nin

gss

tati

on

ba

d

bry

gg

a

tele

- o

ch

ra

dio

ma

st

akt

ivit

ets

pa

rk

bo

llp

lan

isb

an

a

«d

ata

Typ

e»

SG

_B

as

Da

taty

pe

r::S

G_

Na

mn

na

mn

: C

ha

racte

rStr

ing

na

mn

sta

tus:

SG

_N

am

nS

tatu

s

spra

k: S

G_

Sp

rak

an

sva

rig

Be

slu

tsfa

tta

re:

SG

_A

nsv

ari

gB

esl

uts

fatt

are

[0

..1

]

exte

rna

lRe

fere

nce

: E

xte

rna

lRe

fere

nce

[0

..1

]

«co

de

list

»

SG

_B

as

Ko

dli

sto

r::S

G_

An

sv

ari

gB

es

luts

fatt

are

kom

mu

n

La

ntm

äte

rie

t

Tra

fikv

erk

et

Sjö

fart

sve

rke

t

Na

turv

ård

sve

rke

t

län

ssty

rels

e

an

na

n n

am

ng

iva

re

«co

de

list

»

SG

_B

as

Ko

dli

sto

r::S

G_

Na

mn

Sta

tus

före

sla

ge

t n

am

n

go

dkä

nt

na

mn

övri

gt

na

mn

«co

de

list

»

SG

_B

as

Ko

dli

sto

r::S

G_

Sp

rak

sve

nsk

a

no

rdsa

mis

ka

syd

sam

iska

um

esa

mis

ka

lule

sam

iska

me

än

kie

li

fin

ska

«d

ata

Typ

e»

GE

_G

eo

me

triD

ata

typ

er:

:GE

_G

eo

me

triM

eta

da

ta

lag

eso

sake

rhe

tPla

n:

Re

al

[0..

1]

lag

eso

sake

rhe

tHo

jd:

Re

al

[0..

1]

ma

tme

tod

Pla

n:

GE

_In

sam

lin

gM

eto

d [

0..

1]

ma

tme

tod

Ho

jd:

GE

_In

sam

lin

gM

eto

d [

0..

1]

ge

om

etr

iskU

pp

losn

ing

: R

ea

l [0

..1

]

flyg

ho

jd:

Inte

ge

r [0

..1

]

ska

laU

nd

erl

ag

: In

teg

er

[0..

1]

tid

pu

nkt

Ma

tnin

g:

Da

teT

ime

[0

..1

]

osa

kert

La

ge

: B

oo

lea

n [

0..

1]

osa

kert

La

ge

An

led

nin

g:

Ch

ara

cte

rStr

ing

[0

..1

]

an

sva

rig

Org

an

isa

tio

n:

Ch

ara

cte

rStr

ing

[0

..1

]

utf

ora

nd

eO

rga

nis

ati

on

: C

ha

racte

rStr

ing

[0

..1

]

HM

K-S

tan

da

rdn

iva

: H

MK

-Sta

nd

ard

niv

a

folj

erM

atn

ing

san

vis

nin

g:

Bo

ole

an

akt

ua

lite

t: D

ate

Tim

e [

0..

1]

«d

ata

Typ

e»

SG

_B

as

Da

taty

pe

r::S

G_

Co

Cla

ss

co

Cla

ssId

: C

ha

racte

rStr

ing

co

Cla

ssK

od

: C

ha

racte

rStr

ing

be

sta

rAv

1..

*

ha

r0

..1

till

ho

r 1

ho

rTil

l 1

lig

ge

rIn

om

1

lig

ge

rIn

om

1

ho

rTil

l

1




3.0 S ida:

36 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


Bilaga C. Objekttypskatalog Adress

Fullständig objekttypskatalog enligt ISO 19110 (några mindre avvikelser förekommer).

Originalet lagras digitalt på Webb-platsen (uttaget från Sparx Enterprice Architect) och

en utskrift i denna bilaga. Objekttypskatalogen redovisar objekttyper med attribut, kod-

listor, datatyper, roller, regler mm inklusive definitioner för ingående element.

AR_AdressDatamangd

Specialisering Subklass till: SG_Datamangd.

Definition och

beskrivning

Regler

Roll

Rollnamn bestarAv

Multiplicitet 1..*

Definition och

beskrivning

Objekttyp AR_Adressplats

Regler

AR_Kommun

Specialisering Subklass till: SG_BasKlass.

Definition och

beskrivning

Beskrivning

Geografiskt avgränsad administrativ enhet enligt regeringens till-

kännagivande om länens indelning i kommuner.

Regler

Attribut

Attributnamn kommunkod

Multiplicitet 1

Definition och

beskrivning

Definition

Fyrställig numerisk kod, unikt bestämd av SCB.

Datatyp CharacterString

Regler

Attributnamn coClass

Multiplicitet 0..1

Definition och

beskrivning

Definition

namn på klassifikationssystem för byggd miljö

Källa: Svensk Byggtjänst

Datatyp SG_CoClass




3.0 S ida:

37 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


Regler

AR_GeografiskKommundel


Definition och

beskrivning

Definition

Geografiskt avgränsat område som uppstått genom indelning av

en kommun.

Anm. Hela kommunen består av geografiska kommundelar.

Anm. Med en geografisk kommundel avses vanligen ett område

som inte nödvändigtvis är geografiskt väldefinierat.

Anm. När en kommun inte har indelats i geografiska kommunde-

lar betraktas hela kommunen som en enda geografisk kommun-

del.

(Svensk standard för belägenhetsadresser, SS 637003:2015)

Beskrivning

• Geografiska kommundelar ska omfatta en del av en kommun,

eller i vissa fall, hela kommunen.

• Hela kommunen ska vara indelad i geografiska kommundelar.

• Används för att skapa unika belägenhetsadresser och för grov

lägesbestämning inom en kommun.

• Om en kommun omfattar endast en kommundel ska denna ha

samma namn som kommunen.

• Namnet på den geografiska kommundelen ska användas som

adresskomponent och vara unikt inom kommunen.


Regler

Attribut

Attributnamn kommundelNamn

Multiplicitet 1..*

Definition och

beskrivning

Definition

namn på geografisk kommundel

Beskrivning

Se SG_Namn

Kommentar

Namn i adresser ska kunna anges på våra territoriella minoritets-

språk därför ska ett kommundelsnamn kunna anges på flera

språk.

Datatyp SG_Namn

Regler Namnet ska vara unikt på angivet språk inom kommunen.




3.0 S ida:

38 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


Attributnamn status

Multiplicitet 1

Definition och

beskrivning

Definition

aktuell status för objektet

Beskrivning

Se Adress_Status

Datatyp AdressStatus:

planerad

gällande

avregistrerad

Regler

Attributnamn geometri

Multiplicitet 0..1

Definition och

beskrivning

Definition

geografiska kommundelens geometriska representation

Datatyp GM_Surface

Regler

Attributnamn geometriMetadata

Multiplicitet 0..1

Definition och

beskrivning

Definition

metadata om geometrin

Datatyp GE_GeometriMetadata

Regler geometriMetadata ska anges om geometri finns.


Multiplicitet 0..1

Definition och

beskrivning

Definition



Datatyp SG_CoClass

Regler

Roll

Rollnamn tillhor

Multiplicitet 1

Definition och

beskrivning




3.0 S ida:

39 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


Objekttyp AR_Kommun

Regler

AR_Adressomrade


Definition och

beskrivning

Definition

för adressering skapat geografiskt område inom en geografisk

kommundel.


Beskrivning

Det geografiska området för ett adressområde kan avse en gata,

väg, by eller andra bebyggelseområden.

Regler

Attribut

Attributnamn adressomradeNamn

Multiplicitet 1..*

Definition och

beskrivning Definition

namn på adressområde

Beskrivning

Se SG_Namn

Kommentar


språk därför ska ett adressområdesnamn kunna anges på flera

språk.

Datatyp SG_Namn

Regler Namnet ska vara unikt på angivet språk inom den geografiska

kommundelen som adressområdet tillhör.

Attributnamn adressomradeTyp

Multiplicitet 1

Definition och

beskrivning

Definition

typ av adressområde

Beskrivning

• Gatuadressområde motsvarar gata, väg eller liknande.

• Metertalsadressområde motsvarar väg och förekommer i

första hand utanför tätorter och karaktäriseras av att adress-

platsernas beteckningar helt styrs av deras läge i förhållande

till vägen.




3.0 S ida:

40 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


• Byadressområde används utanför tätorterna utom i de fall

kommunen bestämt att adressättning ska bygga på vägnamn

eller där man inte vill använda vägnamn av exempelvis kultur-

historiska skäl. De utgör områden där bebyggelsen kan beskri-

vas med ett gemensamt sammanfattande namn. Indelningen

bygger normalt på befintlig indelning i byar eller andra bebyg-

gelseområden.

Datatyp AR_AdressomradeTyp:

gatuadressområde

metertalsadressområde

byadressområde

Regler Det Adressområde ett Gårdsadressområde ligger inom måste ha

adressområdestyp Byadressområde.

Attributnamn giltigFran

Multiplicitet 0..1

Definition och

beskrivning

Definition

datum och tidpunkt då denna version av adressen blev giltig

Beskrivning

Det finns behov av att se vilket datum objekten Adressområde

och Adressplats blev giltiga ur kommunperspektiv.

Datatyp DateTime

Regler Datumet ska kunna sättas oavsett status, Planerad eller Gällande,

och ska kunna anges i dåtid men inte framtid.

Attributnamn status

Multiplicitet 1

Definition och

beskrivning

Definition


Beskrivning

Se Adress_Status


planerad

gällande

avregistrerad

Regler





3.0 S ida:

41 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


Multiplicitet 0..1

Definition och

beskrivning

Definition

adressområdets geometriska representation

Beskrivning

Det geografiska området för ett adressområde kan avse en gata,

väg, by eller andra bebyggelseområden.

Datatyp GM_Surface

Regler


Multiplicitet 0..1

Definition och

beskrivning

Definition



Regler geometriMetadata ska anges om geometri finns.


Multiplicitet 0..1

Definition och

beskrivning

Definition



Datatyp SG_CoClass

Regler

Roll

Rollnamn liggerInom

Multiplicitet 1

Definition och

beskrivning

Objekttyp AR_GeografiskKommundel

Regler



Definition och

beskrivning

Definition

adressområde inom ett byadressområde där gårdsadresser tilläm-

pas. (Svensk standard för belägenhetsadresser, SS637003:2015)

Beskrivning




3.0 S ida:

42 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


Gårdsadressområden ska vara underordnade ett byadressområde.

De kan användas för en del av byadressområdet, till exempel en

liten bebyggelsegrupp eller en gård, som kan beskrivas med ett

gemensamt sammanfattande namn.

Anm. Kapitel 1 § 4 i kulturmiljölagen kräver att namn på gårdsadressom-

råden ska följa god ortnamnssed. Det innebär bl.a. att man ska skriva namnet enligt vedertagna regler för språkriktighet och att man inte ska ändra hävdvunna namn utan starka skäl. I statlig och kommunal verk-

samhet ska namnet ha den form som godkänts av Lantmäteriet.

Namnet ska vara unikt inom byadressområdet.

Namnet ska ha historisk koppling och tydlig ortnamnskaraktär.

Namnet på gårdsadressområdet ska användas som adresskompo-

nent.


Regler Max 35 tecken

Attribut

Attributnamn gardsadressNamn

Multiplicitet 1..*

Definition och

beskrivning

Definition

Namn på gård eller mindre bebyggelsegrupp inom ett

byadressområde.

Beskrivning

Se SG_Namn

Kommentar


språk därför ska ett gårdsadressområdesnamn kunna anges på

flera språk

Datatyp SG_Namn

Regler Namn på gårdsadressområde ska vara unikt på angivet språk

inom ett byadressområde.

Max 35 tecken

Attributnamn status

Multiplicitet 1

Definition och

beskrivning

Definition


Beskrivning

Se Adress_Status




3.0 S ida:

43 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15



planerad

gällande

avregistrerad

Regler


Multiplicitet 0..1

Definition och

beskrivning

Definition



Datatyp SG_CoClass

Regler

Roll

Rollnamn liggerInom

Multiplicitet 1

Definition och

beskrivning

Objekttyp AR_Adressomrade

Regler

AR_Adressplats


Definition och

beskrivning

Definition

adresserbart objekt som utgörs av en geografisk plats

ANM: Adresserbart objekt - objekt som kan tilldelas en adress.

Adress - strukturerad information som medger otvetydig bestäm-

ning av ett objekt med syftet att detta ska kunna identifieras och

lägesbestämmas.


Beskrivning

En belägenhetsadress anger var en geografisk plats är belägen

utan att använda koordinater.

Belägenhetsadressen är en strukturerad och unik sammanställ-

ning av de namn och andra beteckningar, så kallade adresskom-

ponenter (kommun, kommundel, adressområde, adressplats) som

behövs för att man ska hitta rätt.

(Svensk standard för belägenhetsadresser SS 637003:2015)

Kommentar




3.0 S ida:

44 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


De platser som normalt behöver belägenhetsadresser är:

• Entréer/ingångar till byggnader med bostäder där människor

bor stadigvarande eller under längre perioder, t.ex. småhus,

flerbostadshus.

• Om det finns flera entréer/ingångar som leder direkt eller via

trapphus till bostäder i sådana byggnader, ska varje sådan en-

tré ha en unik adress.

• Entréer/ingångar till byggnader med verksamheter som kon-

tor, verkstäder, butiker m.m. där anställda och andra normalt

verkar och vistas under arbetstid.

• Entréer/ingångar till samlingslokaler, kyrkor, utbildningsloka-

ler, idrottsanläggningar och liknande där många människor

vistas samtidigt.

• Industriella anläggningar av permanent karaktär som behöver

regelbundna leveranser eller tillsyn.

• Obebyggda tomter (där bebyggelse kan förväntas).

Regler

Attribut

Attributnamn adressplatsBeteckning

Multiplicitet 1

Definition och

beskrivning

Definition

Beteckning bestående av adressnummer och till detta underord-

nade adresskomponenter som inom ett adressområde identifierar

en adressplats.


Beskrivning

För en Gatuadressplats ska beteckningen vara unik inom gatua-

dressområdet och bestå av ett nummer (heltal) med högst fyra

siffror. Numreringen ska vara gjord i stigande ordning längs den

linje som beskriver gatuadressområdet med udda nummer på ena

sidan linjen och jämna på den andra. Siffrorna kan, om detta be-

hövs, direkt följas av högst två bokstäver (bokstavstillägg) som

tecknas med versaler.

Siffrorna kan också följas av ett blanktecken och någon av bok-

stäverna (tecknade med versaler) UH (för "uppgång höger"), UV

(för "uppgång vänster") eller bokstaven U (för "uppgång") direkt

följd av ett nummer med högst två siffror (lägestillägg).

För en Byadressplats ska beteckningen vara unik inom

byadressområdet och bestå av ett nummer (heltal) med högst

fyra siffror. Siffrorna kan , om detta behövs, direkt följas av högst

två bokstäver (bokstavstillägg) som tecknas med versaler.

Siffrorna kan också följas av ett blanktecken av endera bokstä-

verna (tecknade med versaler) UH (för "uppgång höger"), UV (för

"uppgång vänster") eller bokstaven U (för "uppgång") direkt följd

av ett nummer med högst två siffror (lägestillägg).




3.0 S ida:

45 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


För en Gårdsadressplats ska beteckningen vara unik inom gårdsa-

dressområdet och bestå av ett nummer (heltal) med högst fyra

siffror. Siffrorna kan, om detta behövs, direkt följas av högst två

bokstäver (bokstavstillägg) som tecknas med versaler.

Siffrorna kan också följas av ett blanktecken av endera bokstä-

verna (tecknade med versaler) UH (för "uppgång höger"), UV (för

"uppgång vänster") eller bokstaven U (för "uppgång") direkt följd

av ett nummer med högst två siffror (lägestillägg).

För en Metertalsadressplats ska beteckningen bestå av två tal åt-

skilda av bindestreck. Talen ska vara mellan 0 och 9999. Det

första talet anger adressplatsens avstånd i tiotal meter från me-

tertalsadressområdets nollpunkt. Det andra talet anger adress-

platsens avstånd i tiotal meter från metertalsadressområdet längs

anslutande väg.

Det andra talet kan, vid behov, direkt följas av högst två bokstä-

ver (bokstavstillägg) som tecknas med versaler samt efter ett

blanktecken av endera bokstäverna (tecknade med versaler) UH

(för "uppgång höger"), UV (för "uppgång vänster") eller boksta-

ven U (för "uppgång") direkt följd av ett nummer med högst två

siffror (lägestillägg).

Datatyp AR_Adressplats

Regler Gatuadressområde, Byadressområde, Gårdsadressområde

För en adressplats inom ett Gatuadressområde, Byadressområde

och Gårdsadressområde ska beteckningen bestå av:

· adressNummer (högst 4 siffror)

Siffrorna ska om detta anges följas av:

· bokstavTillägg som tecknas med versaler (högst 2 bokstäver)

· blanktecken

· lägeTillägg som tecknas med versaler (värden: UV, UH, U)

· lägeTillägg "U" följs direkt av lägeTilläggNummer (högst 2 siff-

ror).

Ex. 12A

1A UV

1A U3

1 UH

124 U6

Ingående attribut

En adressplatsbeteckning består av attributen adressNummer,

bokstavTillägg, lägeTillägg, lägeTilläggNummer.

Metertalsadressområde




3.0 S ida:

46 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


För en adressplats inom ett Metertalsadressområde ska beteck-

ningen bestå av:

· adressNummer (två tal åtskilda av bindestreck med högst 4

siffror i varje tal).

Siffrorna ska om detta anges följas av:

· bokstavTillägg som tecknas med versaler (högst 2 bokstäver)

· blanktecken

· lägeTillägg som tecknas med versaler (värden: UV, UH, U)

· lägeTillägg "U" följs direkt av lägeTilläggNummer (högst 2 siff-

ror).

Ex. 360-34

360-35A

12-100 UV

124-32B U2

Attributnamn popularnamn

Multiplicitet 0..*

Definition och

beskrivning

Definition

ett populärnamn som är känt och allmänt används för att lokali-

sera adressplatsen

Beskrivning

Ett populärnamn identifierar en adressplats utan att ange dess

läge så som en belägenhetsadress gör.


Kommentar

Ett populärnamn används som ett komplement till belägenhetsa-

dressen för att identifiera en eller en samling av adressplatser.


språk därför ska ett populärnamn kunna anges på flera språk.

Datatyp SG_Namn

Regler Max 35 tecken

Attributnamn adressNummer

Multiplicitet 1

Definition och

beskrivning

Definition

Adresskomponent i form av ett nummer som inom ett adressom-

råde identifierar en eller en serie av adressplatser

Anm. I en serie av adressplatser identifieras de enskilda adress-

platserna med bokstavstillägg eller lägestillägg


Beskrivning




3.0 S ida:

47 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


För en Gatuadressplats ska numreringen vara gjord i stigande

ordning längs den linje som beskriver gatuadressområdet med

udda nummer på ena sidan linjen och jämna på den andra.

För en Metertalsadressplats består adressplatsnummret av två tal

åtskilda av ett bindestreck. Det första talet anger adressplatsens

avstånd i tiotal meter från metertalsadressområdets nollpunkt.

Det andra talet anger adressplatsens avstånd i tiotal meter från

metertalsadressområdet längs anslutande väg.


Regler Heltal med högst fyra siffror. För metertalsadressplats, två tal åt-

skilda av ett bindestreck

Attributnamn bokstavTillagg

Multiplicitet 0..1

Definition och

beskrivning

Definition

Adresskomponent bestående av en eller två bokstäver som an-

vänds för att identifiera de enskilda adressplatserna i en serie av

adressplatser med samma adressnummer.


Beskrivning

Bokstavstillägg kan användas i de fall som enbart adressnummer

inte är tillräckligt.

För metertalsadressplats kan bokstavstillägg användas i de fall

som flera adressplatser har samma avstånd från vägen.


Regler Tas ur en serie som går från A till Ö och fortsätter med AA och AB

till ÖÖ.

Attributnamn lageTillagg

Multiplicitet 0..1

Definition och

beskrivning

Definition

Adresskomponent som identifierar en uppgång i en entré.


Beskrivning

Ska användas för att lokalt identifiera en av flera uppgångar i en

entré. Lägestillägget ska betecknas med UH (för "uppgång hö-

ger"), UV (för "uppgång vänster") eller bokstaven U (för "upp-

gång") direkt följt av ett nummer med högst två siffror.


Datatyp AR_LageTillagg:

UH




3.0 S ida:

48 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


UV

U

Regler

Attributnamn lageTillaggNummer

Multiplicitet 0..1

Definition och

beskrivning

Definition

ett unikt nummer inom lägestillägget

Beskrivning

Nummer med högst två siffror som föregås av lägestillägget U (för

"uppgång").

Datatyp Integer

Regler Max två siffror.

Attributnamn adressplatsTyp

Multiplicitet 1

Definition och

beskrivning

Definition

anger typ av adressplats

Beskrivning

Se AR_AdressplatsTyp

Datatyp AR_AdressplatsTyp:

gatuadressplats

metertalsadressplats

byadressplats

gårdsadressplats

Regler

Attributnamn insamlingLage

Multiplicitet 1

Definition och

beskrivning

Definition

anger vad adressplatspunktens geografiska läge avser

Beskrivning

Se SG_Adressplatspunktläge

Datatyp AR_AdressplatsPunktlage:

byggnad

ingång

infart

tomtplats




3.0 S ida:

49 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


Regler

Attributnamn avvikerFranStandarden

Multiplicitet 1

Definition och

beskrivning

Definition

anger om adressplatsbeteckningen följer Svensk standard för be-

lägenhetsadresser, SS637003:2015

Datatyp Boolean

Regler

Attributnamn postnummer

Multiplicitet 0..1

Definition och

beskrivning

Definition

postadresselement i form av numerisk beteckning för sortering av

post

(Posttjänster - Svenska postadresser, SS613401:2011)

Beskrivning

Belägenhetsadressens postnummer

Postnummer uppdateras av Post Nord AB.

Datatyp Integer

Regler

Attributnamn postort

Multiplicitet 0..1

Definition och

beskrivning

Definition

Postadresselement innehållande postortnamn som används för

sortering av post

(Posttjänster - Svenska postadresser, SS613401:2011

Beskrivning

Belägenhetsadressens postort.

Postort uppdateras av Post Nord AB.


Regler

Attributnamn giltigFran

Multiplicitet 0..1

Definition och

beskrivning

Definition

datum och tidpunkt då denna version av adressen blev giltig




3.0 S ida:

50 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


Beskrivning

Det finns behov av att se vilket datum objekten Adressområde

och Adressplats blev giltiga ur ett kommunperspektiv. Datumet

ska kunna sättas oavsett status, Planerad eller Gällande, och ska

kunna anges i dåtid men inte framtid.

Datatyp DateTime

Regler

Attributnamn status

Multiplicitet 1

Definition och

beskrivning

Definition

anger aktuell status för objektet

Beskrivning

Se Adress_Status


planerad

gällande

avregistrerad

Regler


Multiplicitet 1

Definition och

beskrivning

Definition

adressplatsens geometriska representation

Datatyp GM_Point

Regler


Multiplicitet 1

Definition och

beskrivning

Definition



Regler


Multiplicitet 0..1

Definition och






3.0 S ida:

51 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15



Datatyp SG_CoClass

Regler

Roll

Rollnamn horTill

Multiplicitet 1

Definition och

beskrivning

Objekttyp AR_Adressomrade

Regler

Rollnamn horTill

Multiplicitet 1

Definition och

beskrivning

Objekttyp AR_Gardsadressomrade

Regler

Rollnamn har

Multiplicitet 0..1

Definition och

beskrivning

Objekttyp AR_AdressattAnlaggning

Regler

AR_AdressattAnlaggning

Specialisering

Definition och

beskrivning

Definition

adress som avser mindre och enklare anläggningar

Beskrivning

En adress som anger anläggningens geografiska läge eller lämp-

ligaste infarten för att underlätta att hitta rätt för t.ex. blåljus,

kommunförvaltningar och leveranser.

Regler

Attribut

Attributnamn anlaggningstyp

Multiplicitet 1

Definition och

beskrivning




3.0 S ida:

52 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


Datatyp AR_AdressattanlaggningTyp:

småbåtshamn

återvinningsstation

bad

brygga

tele- och radiomast

aktivitetspark

bollplan

isbana

Regler

Attributnamn anmarkningstext

Multiplicitet 0..1

Definition och

beskrivning

Datatyp String

Regler

Kodlistor Adress

AdressStatus

Specialisering

Definition och

beskrivning

Definition

anger status på objektet

Kommentar

används för Adress och Intressepunkt

Regler

Värden

Namn planerad

Definition och

beskrivning

Definition

Kommande/beräknad användning

Beskrivning

Gäller namn på geografisk kommundel, adressområde och gårdsa-

dressområde eller numrering inom ett adressområde.

Värdet Planerad ska inte användas för Intressepunkt.

Kommentar

Används t.ex. för platser som har en beslutad adress men som inte

används för tillfället, t.ex. för en fastighet som eventuellt kommer att




3.0 S ida:

53 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


bebyggas. En planerad adress postnummersätts inte och används

inte av Posten AB och Skatteverket.

Default value

Namn gällande

Definition och

beskrivning

Definition

Adress eller Intressepunkt som används ute i samhället

Beskrivning

Statusen sätts när kommunen har beslutat om att geografisk kom-

mundel, adressområde, gårdsadressområde och adressplats ska gälla

och adressen ska börja gälla och direkt börja användas av fastig-

hetsägare och boende.

Statusen sätts för Intressepunkt i samband med att den registreras.

Kommentar

En gällande adress aviseras till Skatteverket, men används av Skatte-

verket först när den är postnummersatt av Posten AB.

Default value

Namn avregistrerad

Definition och

beskrivning

Definition

inte längre gällande

Beskrivning

Geografisk kommundel, adressområde, gårdsadressområde eller

adressplats används inte längre.

Intressepunkten är inte aktuell längre.

Default value

AR_AdressomradeTyp

Specialisering

Definition och

beskrivning

Definition

Kodlista med olika typer av adressområden

Regler

Värden

Namn gatuadressområde

Definition och

beskrivning

Definition

adressområde där gatuadresser tillämpas





3.0 S ida:

54 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


Beskrivning

Gatuadressområde ska motsvara gata, väg eller torg. Kvarter ska

inte vara gatuadressområde. Ett gatuadressområde ska tillhöra en

och endast en geografisk kommundel. När en och samma väg finns

inom två eller flera geografiska kommundelar, ska flera gatuadress-

områden skapas.

Namnet på gatuadressområdet ska användas som adresskompo-

nent och vara unikt inom den geografiska kommundel som gatu-

adressområdet tillhör.

Anm. Namnet har normalt en tydlig gatu- eller vägnamnskaraktär.

(Svensk standard för belägenhetsadresser, SS637003:2015)

Default value

Namn metertalsadressområde

Definition och

beskrivning

Definition

adressområde där metertalsadresser tillämpas

(Svensk standard för belägenhetsadresser, SS637003:2015)

Beskrivning

Ett metertalsadressområde ska motsvara en väg och förekommer i

första hand utanför tätorter. Ett metertalsadressområde ska tillhöra

en och endast en geografisk kommundel. När en och samma väg

finns inom två eller flera geografiska kommundelar, ska flera me-

tertalsdressområden skapas.

Namnet på metertalsadressområdet ska användas som adresskom-

ponent och vara unikt inom den geografiska kommundel som me-

tertals-adressområdet tillhör.

ANM. Namnet har normalt en tydlig gatu- eller vägnamnskaraktär.


Default value

Namn byadressområde

Definition och

beskrivning

Definition

adressområde där byadresser eller gårdsadresser tillämpas


Beskrivning

Byadressområden ska användas utanför tätorterna utom i de fall

kommunen bestämt att adressättning ska bygga på vägnamn eller

där man inte vill använda vägnamn av exempelvis kulturhistoriska




3.0 S ida:

55 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


skäl. De utgör områden där bebyggelsen kan betecknas med ett

gemensamt namn. Indelningen bygger normalt på befintlig indel-

ning i byar eller andra bebyggelseområden.

Namnet på byadressområdet ska användas som adresskomponent

och vara unikt inom den geografiska kommundel som byadressom-

rådet tillhör.

ANM. Kapitel 1 § 4 i Kulturmiljölagen kräver att namn på byadressområden

ska följa god ortnamnssed. Det innebär bl.a. att man ska skriva namnet enligt vedertagna regler för språkriktighet och att man inte ska ändra häv-dvunna namn utan starka skäl. I statlig och kommunal verksamhet ska

namnet ha de form som godkänts av Lantmäteriet.


Default value

AR_AdressplatsTyp

Specialisering

Definition och

beskrivning

Definition

kodlista med olika adressplatstyper

Regler

Värden

Namn gatuadressplats

Definition och

beskrivning

Definition

adressplats inom ett Gatuadressområde.


Beskrivning

En Gatuadressplats är en adressplats som ska ligga inom ett gatua-

dressområde. Adressplatsbeteckningen ska på ett unikt sätt peka ut

en plats inom gatuadressområdet. Adressplatsbeteckningen ska be-

stå av följande; Adressnummer, Bokstavstillägg, Lägestillägg.

ANM. Ett eventuellt bokstavstillägg följer direkt på adressnumret medan ett eventuellt lägestillägg avskiljs med ett blanktecken. Därigenom går det att skilja bokstavstillägg från lägestillägg.

För en Gatuadressplats ska numreringen vara gjord i stigande ord-

ning längs den linje som beskriver gatuadressområdet med udda

nummer på ena sidan linjen och jämna på den andra.

Default value

Namn metertalsadressplats




3.0 S ida:

56 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


Definition och

beskrivning

Definition

adressplats inom ett Metertalsadressområde


Beskrivning

För en Metertalsadressplats ska numreringen vara gjord i stigande

ordning längs den linje som beskriver metertalsadressområdet med

udda nummer på ena sidan och jämna på den andra.

Anm. Adressnumret anger i praktiken ett avstånd uttryckt i antal

delsträckor från vägens början, där varje delsträcka är ca 10 m.

Avstånd från vägen ska avse den sträcka man måste färdas för att

nå adressplatsen, angett som ett helt antal tiotal meter från vägens

mittlinje.

Anm. Avståndet avser inte fågelvägen utan t.ex. hur långt in längs en icke namnsatt sidoväg som platsen ligger.


Default value

Namn byadressplats

Definition och

beskrivning

Definition

adressplats inom ett Byadressområde.


Beskrivning

En Byadressplats är en adressplats som ska ligga inom ett

byadressområde, men som inte är gårdsadressplats.

Anm. Ett och samma byadressområde kan innehålla såväl byadressplatser

som gårdsadressplatser.


Default value

Namn gårdsadressplats

Definition och

beskrivning

Definition

adressplats inom ett Gårdsadressområde


Beskrivning

En Gårdsadressplats är en adressplats som ska ligga inom ett gårds-

adressområde som i sin tur ska ligga inom ett byadressområde.


Default value




3.0 S ida:

57 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


AR_AdressplatsPunktlage

Specialisering

Definition och

beskrivning

Definition

kodlista med olika typer av geografiska lägen för adressplatser

Regler

Värden

Namn byggnad

Definition och

beskrivning

Definition

punkt för adressplatsens läge som avser centralpunkt för byggnad

Default value

Namn ingång

Definition och

beskrivning

Definition

punkt för adressplatsens läge som avser ingång/entré till byggnad

Beskrivning

Koordinaterna för adressplatsen ska alltid ligga i, eller omedelbart

intill, den dörr, port, yttertrappa eller dylikt på byggnaden som

adressplatsen avser.

Default value

Namn infart

Definition och

beskrivning

Definition

punkt för adressplatsens läge som avser infarten till fastigheten

Beskrivning

Koordinaterna för adressplatsen avser ett läge i nära anslutning till

en faktisk infart, eller, för det fall fastigheten är obebyggd, en tänkt

infart för besök och leveranser till fastigheten. Får även användas

på bebyggd fastighet.

Default value

Namn tomtplats

Definition och

beskrivning

Definition

Punkt för adressplatsens läge som avser en obebyggd tomtplats/fas-

tighet.

Beskrivning




3.0 S ida:

58 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


Koordinaterna för adressplatsen avser ett läge centralt i en planerad

eller obebyggd tomtplats/fastighet.

Default value

AR_LageTillagg

Specialisering

Definition och

beskrivning

Definition

kodlista med lägestillägg

Regler

Värden

Namn UH

Definition och

beskrivning

Definition

uppgång höger

Default value

Namn UV

Definition och

beskrivning

Definition

uppgång vänster

Default value

Namn U

Definition och

beskrivning

Definition

uppgång

Default value

AR_AdressattanlaggningTyp

Specialisering

Definition och

beskrivning

Definition

Anger typ av Adressatt anläggning

Regler

Värden

Namn småbåtshamn

Definition och

beskrivning

Definition

hamn (marina) iordningställd för angöring av fritidsbåtar

Beskrivning




3.0 S ida:

59 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


Anläggningar för fritidsbåtar, t.ex. gästhamn med båtplatser upp-

låtna för tillfälligt besökande fritidsbåtar.

Default value

Namn återvinningsstation

Definition och

beskrivning

Definition

obemannad mindre anläggning för mottagning av förpackningar

och returpapper

Beskrivning

En anordnad plats med stationära kärl och/eller containrar för

återvinning av glas, metall- och pappersförpackningar, plast och

tidningar m.m.

Default value

Namn bad

Definition och

beskrivning

Definition

bassängbad eller naturbad med iordningställd service i form av

t.ex. badbrygga, livboj och toalett

Beskrivning

Område med bassänger avsedda för bad eller simning eller ett

större stycke strand vid hav, sjö eller vattendrag. Ett strandbad

behöver inte ha en sandstrand utan det kan även vara en naturlig

strand med småsten eller klippor.

Default value

Namn brygga

Definition och

beskrivning

Definition

varaktig konstruktion som sträcker sig ut i vattnet

Beskrivning

Brygga avsedd för att förtöja och betjäna båtar vid t.ex. lastning

och lossning. Exempel är angöringsbryggor för båt- och fartygs-

linje i allmän trafik som turbåtar, båtar i skärgårdstrafiken m.m.

Default value

Namn tele- och radiomast

Definition och

beskrivning

Definition

hög och smal konstruktion som bär upp teknisk anordning

Beskrivning

En konstruktion på vilken antenner för kommunikation monteras,

ofta stagad med vajrar.




3.0 S ida:

60 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


Default value

Namn aktivitetspark

Definition och

beskrivning

Definition

område avsett för träning, lek och sport

Beskrivning

En anlagd utemiljö med möjlighet till olika former av aktiviteter

för träning, lek och sport, t.ex. lekplats, skatepark, frisbeegolf,

boule, utegym, paintball.

Default value

Namn bollplan

Definition och

beskrivning

Definition

plan avsett för bollspel

Beskrivning

En plan iordningsställd för bollspel utomhus, t.ex. fotboll, land-

hockey, basket, beachvolleyboll, beachfotboll.

Default value

Namn isbana

Definition och

beskrivning

Definition

bana avsedd för skridskoåkning

Beskrivning

En isbana iordningsställd utomhus för ishockey, bandy, skridsko-

åkning.

Default value




3.0 S ida:

61 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


Bilaga D. Krav och rekommendationer

Sammanställning av alla krav och rekommendationer som förekommer i textform för

Adress.

Bilaga D1. Krav

Krav 1 Informationsutbytesmodellens obligatoriska attribut och associationer ska finnas med i datamängd enligt denna geodataspecifikation.

Krav 2 Informationsutbytesmodellens angivelser om multiplicitet ska följas för

datamängder enligt denna geodataspecifikation.

Krav 3 Endast värden från kodlistor ska användas för attribut vars typ är en

kodlista.

Krav 4 Kodlistor är utökningsbara. Utökad kodlista ska tillhandahållas av ansvarig part.

Krav 5 Koder/värden i utökade kodlistor ska inte stå i konflikt med värden i ursprunglig kodlista.

Krav 6 Utökning av kodlistor ska ske i samverkan mellan alla identifierade intressenter.

Krav 7 Alla vektorobjekt i en datamängd enligt denna geodataspecifikation ska ha en identifierare (Id)

Krav 8 Identifierare ska vara av typen Identifier [Inspire - Generic conceptual

model – BaseTypes]

Krav 9 Identifieraren ska vara unik och stabil över objektets livstid. [Insire – Base Types:identifier, note 3]

Krav 10 Då attributet endLifespanVersion förekommer får dess värde inte inträffa före värdet attributet beginLifespanVersion.

Krav 11 Datamängder enligt denna geodataspecifikation ska tillhandahållas med i SWEREF 99 TM eller SWEREFs lokala zoner och RH 2000.

Krav 12 Specifikations uppfyllelse ska anges i metadata för datamängd enligt denna geodataspecifikation.

Bilaga D2. Rekommendationer

Rekommendation 1 Gemensamma kodlistor ska förvaltas av Lantmäteriet.

Rekommendation 2 LocalId som är ett attribut till typen Identifier anges med typen UUID [ISO/IEC 9834-8:2005].

Rekommendation 3 Datum, för när objekt skapades i databas hos ansvarig part, används för attributet beginLifespanversion och alla objekt i

en datamängd enligt denna geodataspecifikation

Rekommendation 4 Leverans ska ske enligt Svensk Geoprocess XML-schema.




3.0 S ida:

62 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


Bilaga E. Relationer till specifikationer eller datamängder som ej

omfattas av Svensk geoprocess.

Geodataspecifikationen för Adress har relationer till specifikationer eller datamängder

som ej omfattas av Svensk geoprocess.

Dessa specifikationer och datamängder kan helt eller delvis ingå i baskartan eller ut-

göra kartprodukter och kartsammanställningar som används inom samhällsbyggnads-

processen.

Utanför Svensk geoprocess finns relationer och beroenden till följande specifikationer

och datamängder:

▪ Registerenhet/Fastighet, se kapitel 5.4.3

▪ Lägenhet, se kapitel 5.4.4

Informationsansvariga aktörer för dessa är Lantmäteriet.




3.0 S ida:

63 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


Bilaga F. Intressepunkt

Intressepunkt är egentligen inte ett adressobjekt men har hanterats i tema Adress ef-

tersom behovet har beskrivits i samband med att adresser diskuterades och ses som ett

komplement till adress för att hitta rätt i samhället. I samband med implementationen

av Intressepunkt ska en egen specifikation tas fram för Intressepunkt men tills dess

finns den här bilagan till tema Adress.

Bilagans omfattning

Denna bilaga utgör en beskrivning för utbyte av den nya objekttypen Intressepunkt

som tillsammans med andra data (beskrivna inom eller utanför Svensk geoprocess) ska

kunna utgöra ett underlag för användning inom statlig, kommunal och privat verksam-

het där man behöver uppgifter om enskilda platser.

Allmänt om intressepunkter

Adresser och ortnamn är nödvändiga för att kunna lokalisera oss i samhället. Som kom-

plement till adresserna och för att möta samhällets behov av namnförtätning finns be-

hov av intressepunkter (eng. points of interest). Genom utökning med intressepunkter

blir det möjligt att hantera platser som inte är adressgrundande eller som saknar fast-

ställt ortnamn. Dessa platser blir då sökbara i olika aktörers verksamhetssystem, t.ex.

blåljusmyndigheterna och post- och distributionsföretag.

Definition/avgränsning av Intressepunkt:

- är en lokaliserande plats, t.ex. en mötesplats.

- har punktgeometri

- namnet är inte adressgrundande

- är ett namn som är känt och allmänt använt

- kan i vissa fall ha flera namn

Platser som kan ses som intressepunkter är: Staty, mötesplats, badplats, lekplats,

sport/fritidsmiljö t.ex. skateboardpark, minigolfbana, utegym. Det är kommunerna som

ansvarar för registrering och ajourhållning av intressepunkter, via kommunens applikat-

ion, och som levereras till Lantmäteriet för lagring, liknande byggnad och adress. Varje

kommun ansvarar för att hålla kommunens intressepunkter aktuella.

Namn på intressepunkter är per definition aldrig officiellt beslutade. Det är namn som

används allmänt, men som också kan förändras snabbt och/eller ersättas med ett annat

namn. Förslag på platser som behöver registreras, kan komma från t.ex. blåljusaktörer

eller allmänheten. Intressepunkter ska användas för företeelser som inte representeras

av annan objekttyp.

Tabell 7. Term Intressepunkt

Term Beskrivning

Intressepunkt Lokaliserande plats med punktgeometri

som har ett namn som är känt och all-

mänt använt. Namnet är inte adressgrun-

dande.




3.0 S ida:

64 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


Informationsutbytesmodell och objekttypskatalog

Inom Svensk geoprocess är varje temas informationsutbytesmodell indelad i ett eller

flera paket. Utöver detta finns även ett gemensamt paket som används av alla inform-

ationsutbytesmodeller som beskrivs i specifikation Basmodell.

Svensk geoprocess informationsutbytesmodeller är ursprungligen skapade för att visa

informationen utifrån ett verksamhetsperspektiv vilket redovisats i tidigare versioner av

specifikationerna. För att kunna skapa datautbytesmodeller i form av XML-scheman

motsvarande informationsutbytesmodellerna har en del avgränsningar och uppdelningar

behövt göras. Dessa nya informationsutbytesmodeller är de som från och med version

3 redovisas i specifikationen. Informationsutbytesmodellerna beskriver hur utbytet av

information sker och tillhandahålls tillsammans med XML-scheman via projektets hem-

sida www.lantmäteriet.se/svenskgeoprocess .

Informationsutbytesmodellen är uppdelad i flera figurer för att belysa de olika delarna

av modellen. Fullständig informationsutbytesmodell och objekttypskatalog återfinns på

webbplatsen med kopia längre ner i bilagan. Informationsutbytesmodellerna beskriver

hur strukturen ser ut i utbytet av information.

I objekttypskatalogen för Intressepunkt ingår endast objekttyper skapade för Intresse-

punktdata. Gemensamma klasser och importerade objekttyper, kodlistor och datatyper

från standarder och Inspire beskrivs i dokumentet Basmodell och motsvarande Inspire-

specifikation.

Sammanfattning av förändringar

Version 2.0 till version 3.0test1

• Intressepunkt har en egen informationsutbytesmodell.

• Intressepunkt har en relation till AR_Kommun.

• IntressepunktNamn har ny datatyp SG_Namn

• Nytt attribut intressepunktTyp

• Ny kodlista IP_IntressepunktTyp.

• Ny datatyp status Adress_Status

Version 3.0test1 till version 3.0

• kodlistan för IntressepunktTyp har ändrats

• benämningen på attributet punktgeometri har ändrats till geometri

• datayp för geometri är ändrad till GM_Point

• nytt attribut geometriMetadata

• klassen AR_Kommun är en subtyp till SG_BasKlass

• rollnamnen har ändrats

• å,ä,ö i klassnamn och attributnamn ändrade till a, a respektive o

http://www.lantmäteriet.se/svenskgeoprocess




3.0 S ida:

65 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


Beskrivning av Intressepunkt

Figur 11. Datamängd Intressepunkt

Figur 11 visar hur datamängder med intressepunktformation enligt denna specifikation

sätts ihop. Intressepunkterna registreras kommunvis.

Figur 12 Intressepunktdata

Intressepunkterna ska registreras med namn, typ av intressepunkt och punktgeometri.

En värdelista IP_IntressepunktTyp anger om vilka platser som ska kunna registreras

som en intressepunkt.

Höjd och 3D är inte aktuellt för intressepunkter, punktgeometrin registreras endast med

plankoordinater.

class Intressepunkt_Datamängd

«featureType»

IP_IntressepunktObjekttyper::

IP_Intressepunkt

intressepunktNamn: SG_Namn [1..*] {ordered}

intressepunktTyp: IP_IntressepunktTyp


geometri: GM_Point


«featureType»

SG_BasObjekttyper::SG_BasKlass

id: Identifier

beginLifespanVersion: DateTime

endLifespanVersion: DateTime [0..1]

«DataSet»

IP_IntressepunktObjekttyper:

:IP_IntressepunktDatamangd

«DataSet»

SG_BasObjekttyper::SG_Datamangd

id: Identifier

uttagDatum: DateTime

metadata: Any [0..*]

koordinatsystemPlan: GE_KoordinatsystemPlan

hojdsystem: GE_Hojdsystem [0..1]

dimension: GE_Dimension [0..1]

«featureType»


AR_Kommun

kommunkod: CharacterString


tl lhor

1

bestarAv

1..*

class Intressepunkt

«featureType»

IP_Intressepunkt

intressepunktNamn: SG_Namn [1..*] {ordered}

intressepunktTyp: IP_IntressepunktTyp


geometri: GM_Point


«codelist»

IP_IntressepunktTyp

staty

mötesplats

badplats

lekplats

sport/fritidsmiljö




3.0 S ida:

66 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


Objekttypskatalog Intressepunkt

IP_IntressepunktDatamangd

Specialisering Subklass till: SG_Datamangd.

Definition och

beskrivning

Regler

Roll

Rollnamn bestarAv

Multiplicitet 1..*

Definition och

beskrivning

Objekttyp IP_Intressepunkt

Regler

IP_Intressepunkt


Definition och

beskrivning

Definition

lokaliserande plats med punktgeometri som har ett namn som är

känt och allmänt använt. Namnet är inte adressgrundande.

Beskrivning

Som komplement till adresserna för att möta samhällets behov av

namnförtätning innehåller dataprodukten även Intressepunkter

(eng. points of interest). Dessa är platser som personer kan rela-

tera till och som saknar fastställt ortnamn och adress. Intresse-

punkterna gör det möjligt för blåljusmyndigheterna, post- och dis-

tributionsföretag, medborgare m.fl. att hitta till rätt plats.

Kommentar

Intressepunkter kan användas för företeelser som inte represen-

teras av annan objekttyp, t.ex. Park som representeras av objekt-

typ inom temat Markanvändning.

Exempel

Staty, mötesplats, badplats, lekplats, sport/fritidsmiljö t.ex. skate-

boardpark, minigolfbana, utegym

Regler

Attribut

Attributnamn intressepunktNamn

Multiplicitet 1..*




3.0 S ida:

67 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


Definition och

beskrivning

Definition

namn på intressepunkt

Beskrivning

Se SG_Namn

Kommentar

Namnet är inte adressgrundande

En intressepunkt kan ha flera namn

Datatyp SG_Namn

Regler

Attributnamn intressepunktTyp

Multiplicitet 1

Definition och


typ av plats

Datatyp IP_IntressepunktTyp:

staty

mötesplats

badplats

lekplats

sport/fritidsmiljö

Regler

Attributnamn status

Multiplicitet 1

Definition och



Beskrivning

Se Adress_Status


planerad

gällande

avregistrerad

Regler


Multiplicitet 1

Definition och

beskrivning

Definition

geometriskt koordinatläge för intressepunkt




3.0 S ida:

68 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


Datatyp GM_Point

Regler


Multiplicitet 1

Definition och

beskrivning

Definition



Regler

Roll

Rollnamn tillhor

Multiplicitet 1

Definition och

beskrivning

Objekttyp AR_Kommun

Regler

Kodlistor Intressepunkt

IP_IntressepunktTyp

Specialisering

Definition och

beskrivning

Definition

kodlista med typer av intressepunkt

Regler

Värden

Namn staty

Definition och

beskrivning

Definition

En staty som är allmänt känd och används som riktmärke för

människor.

Default value

Namn mötesplats

Definition och

beskrivning

Definition

En för allmänheten känd plats där människor brukar mötas.

Default value

Namn badplats

Definition och

beskrivning

Definition

En för allmänheten känd badplats

Default value




3.0 S ida:

69 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


Namn lekplats

Definition och

beskrivning

Definition

En för allmänheten känd lekplats

Default value

Namn sport/fritidsmiljö

Definition och

beskrivning

Definition

En för allmänheten känd plats där sport- och fritidsaktiviteter ut-

förs

Beskrivning

t.ex. plats inom en anläggning (driving range på golfbana), ute-

gym, skateboardpark, minigolfbana

Default value




3.0 S ida:

70 (70)

Utarbetad av:



2017-12-15


Fullständig informationsutbytesmodell Intressepunkt

cla

ss

In

tre

ss

ep

un

kt_

Info

rma

tio

ns

mo

de

ll

«fe

atu

reT

yp

e»

IP_

Intr

es

se

pu

nk

tOb

jek

ttyp

er:

:

IP_

Intr

es

se

pu

nk

t

intr

ess

ep

un

ktN

am

n:

SG

_N

am

n [

1..

*] {

ord

ere

d}

intr

ess

ep

un

ktT

yp

: IP

_In

tre

sse

pu

nkt

Typ

sta

tus:

Ad

ress

Sta

tus

ge

om

etr

i: G

M_

Po

int

ge

om

etr

iMe

tad

ata

: G

E_

Ge

om

etr

iMe

tad

ata

«fe

atu

reT

yp

e»

SG

_B

as

Ob

jek

tty

pe

r::S

G_

Ba

sK

las

s

id:

Ide

nti

fie

r

be

gin

Lif

esp

an

Ve

rsio

n:

Da

teT

ime

en

dL

ife

spa

nV

ers

ion

: D

ate

Tim

e [

0..

1]

«D

ata

Se

t»

IP_

Intr

es

se

pu

nk

tOb

jek

ttyp

er:

:IP

_In

tre

ss

ep

un

ktD

ata

ma

ng

d

«D

ata

Se

t»

SG

_B

as

Ob

jek

tty

pe

r::S

G_

Da

tam

an

gd

id:

Ide

nti

fie

r

utt

ag

Da

tum

: D

ate

Tim

e

me

tad

ata

: A

ny [

0..

*]

koo

rdin

ats

yst

em

Pla

n:

GE

_K

oo

rdin

ats

yst

em

Pla

n

ho

jdsy

ste

m:

GE

_H

ojd

syst

em

[0

..1

]

dim

en

sio

n:

GE

_D

ime

nsi

on

[0

..1

]

«fe

atu

reT

yp

e»

AR

_A

dre

ss

Ob

jek

ttyp

er:

:

AR

_K

om

mu

n

kom

mu

nko

d:

Ch

ara

cte

rStr

ing

co

Cla

ss:

SG

_C

oC

lass

[0

..1

]

«d

ata

Typ

e»

SG

_B

as

Da

taty

pe

r::S

G_

Na

mn

na

mn

: C

ha

racte

rStr

ing

na

mn

sta

tus:

SG

_N

am

nS

tatu

s

spra

k: S

G_

Sp

rak

an

sva

rig

Be

slu

tsfa

tta

re:

SG

_A

nsv

ari

gB

esl

uts

fatt

are

[0

..1

]

exte

rna

lRe

fere

nce

: E

xte

rna

lRe

fere

nce

[0

..1

]

«co

de

list

»

IP_

Intr

es

se

pu

nk

tKo

dli

sto

r::

IP_

Intr

es

se

pu

nk

tTyp

sta

ty

mö

tesp

lats

ba

dp

lats

lekp

lats

spo

rt/f

riti

dsm

iljö

«co

de

list

»

AR

_A

dre

ss

Ko

dli

sto

r::

Ad

res

sS

tatu

s

pla

ne

rad

gä

lla

nd

e

avre

gis

tre

rad

«co

de

list

»

SG

_B

as

Ko

dli

sto

r::

SG

_A

ns

va

rig

Be

slu

tsfa

tta

re

kom

mu

n

La

ntm

äte

rie

t

Tra

fikv

erk

et

Sjö

fart

sve

rke

t

Na

turv

ård

sve

rke

t

län

ssty

rels

e

an

na

n n

am

ng

iva

re

«co

de

list

»

SG

_B

as

Ko

dli

sto

r::S

G_

Na

mn

Sta

tus

före

sla

ge

t n

am

n

go

dkä

nt

na

mn

övri

gt

na

mn

«co

de

list

»

SG

_B

as

Ko

dli

sto

r::S

G_

Sp

rak

sve

nsk

a

no

rdsa

mis

ka

syd

sam

iska

um

esa

mis

ka

lule

sam

iska

me

än

kie

li

fin

ska

tllh

or 1

be

sta

rAv 1..

*

Documents

Adress - A N T M Ä T E R I E T Svensk geoprocess Dokumentidentitet: Dokumentnamn: Geodataspecifikation för Adress Version: 3.0 Sida: 4 (70) Utarbetad av: Svensk geoprocess Godkänd