SÅ ANVÄNDS DINA PENGAR! BAKSIDAN PENSIONERA GAMLA REAKTORER NU! MITTEN

Ditt stöd gör skillnad.�Världen runt.�Varje dag.

Arktis

ARCTIC 30'S DIMA LITVINOV:

"TACK FÖR DITT STÖD"

SID 2

En tidning till dig som stödjer Greenpeace Våren 2014

#2/2014

Fokus

Ut medmonstren urdin garderob! SID 6

Tigeraktivister avslöjar smutsig palmoljaHÅRD PRESS PÅ FÖRETAGEN KAN HJÄLPA TILL ATT STOPPA SKOGS-SKÖVLINGEN I INDONESIEN SKÖVLINGEN I INDONESIEN SID 8

Action 2014-1 SV_v2.indd 1 2014-04-28 16:27

ArktisÖgonblicket

Kampen är ännu inte vunnen

Arktis hotas av oljeexploatering. Den 18 september 2013 genomförde 28 Greenpeaceaktivister en fredlig aktion mot Gazproms oljerigg Prirazlomnaya. Ryska styrkor bordade Arctic Sunrise och fängslade akti­visterna som tvingades tillbringa över två månader i ryskt fängelse innan amnesti utfärdades. Svensken Dima Litvinov var en av dem.

Action 2014-1 SV_v2.indd 2 2014-04-25 14:07

action • en tidning från Greenpeace • våren 2014 • 3

ArktisM

ArKus M

Auth

e

Käre miljövän,När jag skriver det här brevet har det gått ett halvår sedan tungt be­väpnade ryska säkerhetsstyrkor bordade ”Arctic Sunrise” på interna­tionellt vatten och tvingade in fartyget till hamnen i Murmansk.

Där blev jag och ytterligare 27 aktivister från Greenpeace satta i arrest. Vårt brott var att vi hade genomfört en fredlig protestaktion för att uppmärk samma att ryska energijätten Gazprom – som första oljebo­lag i världen – hade börjat borra efter olja i det känsliga Arktis.

Som straff riskerade vi 15 års fängelse för sjöröveri, fi ck vi veta. Vi sat­tes i varsin cell, helt isolerade och utan andra kontakter med omvärl­den än sporadiska besök av våra advokater.

Det var förstås en fruktansvärd tid, fylld av ovisshet, ångest och tankar på vänner och familj. Emellanåt drabbades jag av uppgiven­het. Men det fanns också ljus i allt detta mörker. Vetskapen om allt det stöd vi fi ck från dig och alla de andra supportrar som skänkte pengar, undertecknade upprop, skrev på Facebook eller bidrog på andra sätt, fi ck mig att inse att jag inte var övergiven.

Det fi ck mig också att uthärda där jag satt i min cell, och utan det stödet är jag ganska säker på att vi fortfarande hade suttit kvar i ryskt fängelse.

Nu vill jag passa på att rikta ett stort tack till dig som på olika sätt ställde upp för oss. Jag vill särskilt tacka dig som är givare personligen för ditt stöd. Som givare är du själva ryggraden i vår verksamhet, och vetskapen om hur många och hur starka vi är hjälpte mig att hålla modet uppe.

Men jag vill samtidigt påminna om att kampen ännu inte är vunnen. Vi som satt fängslade fi ck till slut amnesti. Men det gäller tyvärr inte Arktis, som är på väg att förstöras av oljebolagen.

Nu är det viktigare än någonsin att vi alla fortsät­ter kämpa för Arktis och för kommande generationer.

Hälsningar,

Dima Litvinov

Nu är det viktigare än någonsin att vi alla fortsät­

Action 2014-1 SV_v2.indd 3 2014-04-25 14:07

4 • action • en tidning från Greenpeace • våren 2014

Kina

Färsk branschstatistik visar att Kina under 2013 installerade uppemot 10 gigawatt solpaneler, vilket är mer än vad något annat land har gjort under ett enskilt år. Samma år ökade vindkraften i Kina med 36 procent till totalt 140 terawattimmar, vilket motsvarar cirka 2,5 pro­cent av landets samlade elanvändning.

Kina är fortfarande starkt beroende av smutsiga energikällor som kol, med den följd att landets befolkning utsätts för svåra luftföroreningar och andra miljöproblem. De senaste åren har dock ökningen av kolförbrän­ning stagnerat samtidigt som bruket av förnybara energikällor fortsätter att öka, vilket ger hopp inför framtiden. ●

miljoner människor kräver att Arktis skyddas. Hjälp till att göra Arktis stämma hörd! Skriv under på: savethearctic.org

Antarktis

Japan upphör med sin valjakt vid Antarktis efter internationell dom.

Den internatio­nella domstolen i Haag fastslog i slutet av mars att Japans så kallade ”vetenskapliga” valjakt i Södra ishavet är olaglig. Domen har fått Japan att avblåsa årets planerade valjakt.

Japan har under flera år trotsat det interna­tionella förbudet mot kommersiell valjakt som antogs 1982. Man har bl.a. fortsatt med att döda hundratals fredade valar i Södra ishavet vid Antarktis under före­vändningen att jakten gjordes för vetenskap­liga ändamål.

Greenpeace har i över 30 år kämpat för att skydda valarna och har vidhållit att Japans val­jakt vid Antarktis inte är vetenskaplig och därför olaglig. Nu har FN:s

internationella domstol i Haag fastställt att jakten är olaglig och krävt att Japan stoppar den.

– Domen bekräftar en

gång för alla att vi hela tiden har haft rätt i att Japans valjakt inte har med vetenskap att göra. Att de nu tar konsekven­

serna och avblåser jakten för i år är en fantastisk nyhet för valarna och de många människor som tillsammans med

oss under många år har kämpat på deras sida, säger Hanne Lyng Winter, havsbiolog på Greenpeace. ●

Goda nyheter för valarna

Kina slår världsrekord i solpaneler

För första gången på över 100 år slipper valarna i Södra ishavet i år att bli jagade.

Xuzhou solkraftverk i Kina genererar cirka 26 miljoner

kilowattimmar varje år, vilket motsvarar besparingar på 7 900 ton kol och 21 000

ton koldioxidutsläpp.

scott portelli

nyheterzh

iyon

g fu

5

Action 2014-1 SV_v2.indd 4 2014-04-25 14:07

Grönland

Grönland kan skapa ekonomisk utveckling och arbetstillfällen utan farlig arktisk oljeborr­ning. Det är slutsatsen i en ny rapport som konsultfi rman Rambøll har utfört åt Green­peace. Rapporten pekar bland annat på den stora potentialen inom fi ske, turism och gruvdrift.

Grönland har de senaste åren öppnat upp för oljeprospektering i

stora havsområden.– De extrema vä­

derförhållandena gör oljeborrning mycket riskabel. Ett större olje­utsläpp skulle vara kata­strofalt både för miljön och fi sket. Att Rambølls

analys så tydligt visar att Grönland kan säkra välfärden utan olje­borrning är en mycket god nyhet, säger Jon Burgwald, som arbetar med Arktis frågor på Greenpeace. ●

Ledare

Det krävs mod för att skapa en bättre framtid

Hur defi nierar du en modig handling?

Är det när aktivister från Green­peace protesterar mot Gazproms oljeplattform i Arktis trots att

de riskerar bli arresterade och fängslade? Är det när våra volontärer i Mexiko samlar in spillvat­tenprover skyddade av nattens mörker för att undvika att fabrikernas säkerhetsvakter ska upp­täcka dem? Är det när våra kolleger i Indonesien avslöjar palmoljeindustrins skövling av landets regnskog trots hot från företagen?

Dessa människor utför modiga handlingar när de sätter sin egen trygga vardag på spel för att sätta fokus på några av de saker som hotar vår planet.

Det fi nns dock många andra typer av hand­lingar som vittnar om mod: principiella hand­lingar, att våga visa ledarskap och att agera för att göra skillnad. Ditt val att stödja Greenpeace är också ett uttryck för mod. Du har gjort ett aktivt val att göra skillnad för den värld vi lever i och det gör du varenda dag genom ditt generösa bidrag till vårt arbete.

Klimatförändringarna är en av de största utmaningarna som vi människor någonsin har ställts inför. De hotar alla ekosystem och arter i Arktis och på fl era andra platser på jorden. Det är viktigare än någonsin att vi står enade, agerar och visar mod. Tillsammans kan vi stoppa för­störelsen av världens skogar, stoppa nya projekt inom utvinning av kol, olja och gas samt arbeta för att främja de gröna och hållbara lösningar som redan fi nns.

Tillsammans kan vi fortfarande göra skillnad och förändra framtiden! ●

Mads Flarup ChristensenGeneralsekreterare, Greenpeace Norden

Handling för klimatet – NUGreenpeace kräver tillsammans med en lång rad andra internationella organisatio­ner att världens ledare agerar för klimatet. Fn:s klimatpanel, iPcc, möttes i Japan i slutet av mars för att lägga sista handen vid andra delen av den senaste rapporten om klimatförändringens eff ekter. Där dras slutsatsen att vi fortfarande kan undvika de mest katastrofala scenarier, men att det krävs handling nu.

Arktis

Europaparlamentet har tagit ett stort steg framåt för att bevara miljön i Arktis. I mars antogs en resolution som kräver att området kring Nord­polen fredas. Resolutio­nen understryker också vikten av att Arktiska Rådet ingår ett avtal som

skyddar området mot utsläpp från oljeindu­strin och fartygstrafi k. Ett fredande av området kring Nordpolen skulle

innebära ett livsviktigt skydd för fi skbeståndet och för djurarter som isbjörn och valross, som är unika för Arktis. ●

Europaparlamentet vill skydda Arktis

Grönland kan undvara oljan

JereMie so

uteyrAt

Joh

Ann

A hAn

no

lArissA BeuM

er

isbjörnar på vandring.

iVArs silis

Sydgrönland uppvisar en stor tillväxt inom lantbruk och fårskötsel.

i Norden gav Greenpeace ekonomiskt stöd under år 2013. Tack! Vårt arbete för att skydda

miljön är bara möjligt tack vare ditt stöd.151 487 senaste nytt. Vill du veta när, var och hur det händer? Gå in på www.greenpeace.se/nyhetsbrev och prenumerera!

Action 2014-1 SV_v2.indd 5 2014-04-25 14:07

6 • action • en tidning från Greenpeace • våren 2014

Monstren i garderoben

att 50 av 82 undersökta barnplagg innehöll nonylfenoletoxylater, äm-nen som i vatten kan brytas ned till det giftiga och hormonstörande no-nylfenol. Och när forskarna tittade närmare på 35 barnplagg med plast-tryck, visade det sig att 33 av dem innehöll hormonstörande ftalater.

Därutöver påträffades mer eller mindre höga halter av farliga kemi-kalier som tennorganiska fören-ingar, antimon och perfluorerade ämnen, konstaterar Therese Jacob-son, ekotoxikolog hos Greenpeace i Sverige och nordisk kampanjledare för Greenpeace globala initiativ för att avgifta textilindustrin.

– Det handlar om kemikalier som industrin använder för att tvätta, färga eller behandla ytor så att de stöter bort smuts och vatten, säger hon. Dessvärre hamnar betydande mängder i omgivningar där de kan ställa till stora skador.

En del gifter hamnar i naturen, antingen under själva produktions-

Sedan kampanjen Detox the Future drog igång år 2010 har 20 av världens största klädtillverkare förbundit sig att fasa ut farliga kemikalier

ur sin produktion senast år 2020. Men mycket jobb återstår innan industrin är helt giftfri. Det visar Greenpeace färska studie A little story about the monsters in your closet, som har identifierat ett antal farliga kemikalier i barnkläder från kända tillverkare världen över.

Att Greenpeace nu väljer att uppmärksamma förekomsten av farliga kemikalier i just barnkläder beror på att barn och unga är en extra utsatt grupp. De tar upp större mängder gifter och är dessutom mer sårbara än vuxna. Eftersom deras kroppar fortfarande utvecklas löper de också större risk att drabbas av rubbningar i exempelvis hormon-balans och reproduktionssystem.

Av studien framgår bland annat Text Michael Masoliver Grafik Daniel Gineman

”Ingen vill ha giftiga kläder”Kampanjen Detox the Future har haft stora framgångar. Men fortfarande använder välkända klädmärken giftiga kemikalier i sin produktion, även i tillverkningen av barnkläder.

Therese Jacob­son är ekotoxi­kolog och driver Greenpeace arbete för att avgifta textil­industrin.

processen eller i ett senare skede i samband med exempelvis tvätt. Kemikalierna kan också tas upp i kroppen hos dem som bär kläderna.

– De här kemikalierna finns över-allt. Inte nog med att de är farliga, många av dem bryts inte heller ned på naturlig väg. Man kan hitta dem hos foster, i navelsträngar och till och med hos isbjörnar i Arktis, säger Therese Jacobson.

– Det är inte okej att våra barn utsätts för så många gifter som inte borde finnas i deras vardag över hu-vud taget, säger Therese Jacobson. Det är hög tid att vi bryter den här onda cirkeln.

Under våren 2014 fortsätter Greenpeace globala kampanj för att fasa ut farliga kemikalier ur världens textilproduktion med oförminskad intensitet. Ett av de viktigaste målen är att uppmuntra kända tillverkare att visa vägen. Här har Greenpeace supportrar självklart en nyckelroll, konstaterar Therese Jacobson.

– Tillsammans är det fullt möjligt för oss att vara en positiv kraft för att minska användningen av farliga kemikalier.

Så här långt har engagemanget också varit fantastiskt, säger hon.

– Det enorma stödet gör den här kampanjen så positiv att jobba med. Det gör också att det blir mycket lättare för oss att få med oss företag, politiker och myndigheter. Männ-iskor vill helt enkelt inte ha giftiga kläder. ●

Fokus

xxxxxxx

Klädtillverkare använder farliga kemikalier för att tvätta, färga eller behandla ytor så att de �öter bort smuts och vatten. Fabrikernas �illvatten kan bland annat innehålla toxiska �alater, carcinogena aminer och nonylfenoletoxylater.

Från fabriken di�ribueras kläder som innehåller re�er av farliga kemikalier för försäljning över hela världen, även till länder där kemi- kalierna är förbjudna i kläd- produktion. Flera av de allra farliga�e kemikalierna kan tas upp i våra kroppar via huden eller lu�vägarna (se den �ora gra�ken).

Det är inte bara fabrikerna som släpper ut farliga kemikalier. Betydande mängder gi�iga ämnen sköljs också ut när klädes- plagg tvättas och hamnar så småningom i grundvattnet och andra vattendrag i vår närmiljö. På så sätt hamnar kemikalierna i vårt dricksvatten.

Den farliga kemikalien nonylfenol är persi�ent, vilket innebär att den är långlivad och inte bryts ner lätt i naturen. I�ället lagras den i sediment och tas upp av �skar och andra djur. När den väl har hamnat i näringskedjan är risken �or att den förr eller senare också hamnar på våra middagsbord.

Kemikaliernas gi�iga kretslopp…

Källa: Toxic �reads: �e Big Fashion Stitch-Up, Greenpeace 2012

1 2 3 4

Action 2014-1 SV_v2.indd 6 2014-04-29 10:08

action • en tidning från Greenpeace • våren 2014 • 7

Monstren i garderoben

MUNNENSpädbarn undersöker gärna föremål med hjälp av munnen, vilket innebär att de löper �or risk att få i sig kemikalier från exempelvis leksaker eller kläde�lagg.

INRE ORGANDe inre organen hos barn och unga lagrar och di�ribuerar vissa kemikalier i �örre ut�räckning än organ hos vuxna. Barn har också sämre förmåga än vuxna att bryta ned och göra sig av med kemi- kalier som tagits upp i kroppen.

MAGENBarn äter och dricker mer än vuxna i förhållande till sin egen kroppsvikt. Dessutom absorberar de allra min�a �ädbarnen extra mycket födoämnen via magtarmkanalen, vilket innebär en ökad risk för att vissa kemikalier ska tas upp.

Källa: A Little Story About the Monsters in Your Closet. Greepeace 2014.

HJÄRNANBlodhjärnbarriären, som begrän-sar penetrationen av kemikalier från blodet till hjärnan, är mindre utvecklad hos barn än hos vuxna. Det får bland annat till följd att hjärnan hos fo�er och �ädbarn är extra utsatt för eventuella kemikalier i blodet.

Det �nns �era skäl till att barn och unga är extra känsliga för farliga kemikalier i omgivningen. Här är några av dem.

Därför är barn extra känsliga…

HUDENHos barn är relationen mellan hudytan och kroppsvikten annorlunda än hos vuxna, vilket innebär att barn också riskerar att absorbera �örre mängder farliga kemikalier än vuxna i förhållande till den egna kroppsvikten.

Klädtillverkare använder farliga kemikalier för att tvätta, färga eller behandla ytor så att de �öter bort smuts och vatten. Fabrikernas �illvatten kan bland annat innehålla toxiska �alater, carcinogena aminer och nonylfenoletoxylater.

Från fabriken di�ribueras kläder som innehåller re�er av farliga kemikalier för försäljning över hela världen, även till länder där kemi- kalierna är förbjudna i kläd- produktion. Flera av de allra farliga�e kemikalierna kan tas upp i våra kroppar via huden eller lu�vägarna (se den �ora gra�ken).

Det är inte bara fabrikerna som släpper ut farliga kemikalier. Betydande mängder gi�iga ämnen sköljs också ut när klädes- plagg tvättas och hamnar så småningom i grundvattnet och andra vattendrag i vår närmiljö. På så sätt hamnar kemikalierna i vårt dricksvatten.

Den farliga kemikalien nonylfenol är persi�ent, vilket innebär att den är långlivad och inte bryts ner lätt i naturen. I�ället lagras den i sediment och tas upp av �skar och andra djur. När den väl har hamnat i näringskedjan är risken �or att den förr eller senare också hamnar på våra middagsbord.

Kemikaliernas gi�iga kretslopp…

Källa: Toxic �reads: �e Big Fashion Stitch-Up, Greenpeace 2012

1 2 3 4

Farliga kemikalier

Så här kan du bidra Vi kan alla påverka textilindustrin att fasa ut farliga kemikalier ur sin produktion. Så här kan du själv bidra:● Handla begagnat så långt det är möjligt, eller varför inte byta kläder med kompisar?● Uppmuntra klädtillverkarna att ta sitt ansvar. Kräv dem på besked om utfasningen av farliga kemikalier ur leverantörskedjor. ● Ställ krav på regeringar och myndigheter så att de agerar för att begränsa både försäljning och import av produkter som innehåller farliga kemikalier. Läs mer på www.greenpeace.se/detox

Action 2014-1 SV_v2.indd 7 2014-04-29 10:08

8 • action • en tidning från Greenpeace • våren 2014

Tigervänliga produkter önskas

Hotet mot regnskogarnaRapport

i takt med att palmoljeplantagerna breder ut sig i Indonesien krymper utrymmet för de sista sumatratigrarna, orangutangerna och andrautrotningshotade arter. Läs mer om hur Greenpeacehar fått några av världens största palmoljeproducenteratt åta sig att stoppa regnskogsskövlingen.

Action 2014-1 SV_v2.indd 8 2014-04-25 14:07

action • en tidning från Greenpeace • våren 2014 • 9action • en tidning från Greenpeace • våren 2014 • 9

Tigervänliga produkter önskas

Skogsskövling för palmolje­produktion hotar sumatra­

tigerns existens. Det fi nns nu endast 400 kvar i det vilda.

pAul h

ilton

Action 2014-1 SV_v2.indd 9 2014-04-25 14:07

10 • action • en tidning från Greenpeace • våren 2014

F örra sommaren avslöja­des att det var palm­oljeindustrin som stod bakom de svåra bränder som ödelade stora områden av Indonesiens

regnskog.Bakom avslöjandet stod Green­

peace i Indonesien, som med hjälp av satellitbilder från den ameri­kanska rymdstyrelsen NASA också kunde visa att hälften av bränderna ägde rum i områden där landets re­gering uttryckligen hade förbjudit all form av skogsavverkning.

Men det var ingen större över­raskning för oss, berättar Yuyun

Indradi, som jobbar med skogsfrå­gor för Greenpeace i Indonesien. Vi visste redan att kontrollen från myndigheternas sida var svag och korrupt. Myndigheterna medger att de har brustit i kontroll och säger att de bolag som har agerat fel ska ställas inför rätta.

Därmed inte sagt att det är en enkel sak att övervaka palmoljein­dustrins framfart i de indonesiska regnskogarna.

– Regeringen stiftade nyligen la­gar som kan försvåra arbetet för oss och andra frivilligorganisationer. Dessutom är arbetsförhållandena ganska svåra även i övrigt. Vi utsätts

för hot per telefon och brev, och det händer också att företag betalar människor för att stå utanför vårt kontor och protestera med hotfulla och felaktiga påståenden om vårt arbete.

Sedan Yuyun Indradi engagerade sig i Greenpeace i januari 2009 har han medverkat i flera olika projekt för att hejda den pågående regnskogsskövlingen. Det har inte minst handlat om att sätta press på palmoljetillverkarna.

Yuyun Indradi har också varit en del av Greenpeace tigeraktivister och besökt Indonesiens regnskogs­områden för att med egna ögon

Tigeraktivister avslöjar företagen bakom skövlingen

Det är så sorgligt att besöka de här platserna att ens hjärta vill brista.

Greenpeace tigeraktivister besöker Kalimantan på Borneo för att med egna ögon bevittna och dokumentera torrlägg­ningen av torvmark i regnskogen.

Svåra arbetsförhållanden och hot är vardagsmat när Greenpeace i Indonesien arbetar med att undersöka och avslöja kopplingar mellan skogsskövling och den palmolja som finns i vardags-produkter som schampo och choklad.

Hotet mot regnskogarnaRapport

Action 2014-1 SV_v2.indd 10 2014-04-25 14:07

action • en tidning från Greenpeace • våren 2014 • 11

pAul h

ilton

Greenpeace expert på skogsfrågor, Yuyun indradi, lägger fram bevis för skövlingen av indonesiens skogar för indonesiens minister i skogsfrågor, Zulkifl i hasan.

bevittna och dokumentera den pågående förödelsen.

– Det är så sorgligt att se de här platserna att ens hjärta vill brista, säger han. Vidsträckta, majestätiska regnskogar har förvandlats till ändlös barmark täckt av stubbar. Då frågar man sig var alla de människor och djur som bor i skogen ska ta vägen.

Dessbättre blir allt fl er konsu­menter världen över medvetna om palmoljetillverkningens förödande konsekvenser, konstaterar Yuyun Indradi.

– Jag är oerhört tacksam att givare från hela världen har engagerat sig

och stödjer vårt arbete för att rädda mitt lands skogar. Nu hoppas jag bara att berörda företag engage­rar sig på allvar, så att vi får ett skogsbruk som är både socialt och miljömässigt hållbart, säger han. Det är också avgörande att den indo­nesiska regeringen investerar mer för att skydda skogar och våtmarker och gör en översyn av existerande licenser och förbättrar sin skogs­politik, om vi ska kunna rädda den kvarvarande regnskogen. ●

Tigeraktivister avslöjar företagen bakom skövlingen

Text Michael Masoliver

pAul h

ilton

Smutsig palmolja hotar tigrarnaBiologisk mångfald. Indonesiens regnskogar är de tredje största i världen. 10–15 procent av alla kända växt-och djurarter fi nns här. Ett stort antal arter hotas nu av utrotning på grund av den snabba avskogningen. Ett regnskogsområde större än Halland försvinner varje år. Sumatratigern är akut hotad och det fi nns bara cirka 400 kvar i det vilda. Orangutanger och noshörningar är andra allvarligt hotade arter som riskerar att helt dö ut i vilt tillstånd inom en nära framtid, om skövlingen av deras hem inte stoppas nu. Palmoljeproduktion är den enskilt största orsaken till avskogningen i Indonesien.

läs mer Bustar pressar företagen att stoppa avskog­ningen

ArDiles rAn

tes

Snacks och smink Ingrediens. Palmolja är numera en vanligt förekommande ingrediens i många olika typer av konsumentva-ror. Ungefär 70 procent av världens samlade produktion hamnar inom livsmedelsindustrin, där det vege-tabiliska fettet används i fram-ställningen av exempelvis choklad, kakor, chips, glass, popcorn, kex och margarin. Ett annat vanligt an-vändningsområde är skönhets- och hygienprodukter som tvål, smink, hudkrämer och tvättmedel. Under senare år har oljan dessutom blivit eftertraktad som biobränsle, trots att framställningen oftast är allt annat än hållbar. Se vår rankning av företag här: www.greenpeace.se/tigerutmaningen

ulet ifAn

sAsti

ulet ifAn

sAsti

Förra sommaren avslöjade Greenpeace att palm­oljeindustrin stod bakom de svåra skogsbränder som ödelade stora regnskogsområden i indonesien.

välkomstceremoni. Green­peace arbetar tätt ihop med indonesiens urfolk för att genomdriva lösningar för att skydda skogen och bruka den på ett hållbart sätt.

ulet ifAn

sAsti

istocKph

oto

oftast är allt annat än hållbar.

istocKph

oto

Action 2014-1 SV_v2.indd 11 2014-04-25 14:07

12 • action • en tidning från Greenpeace • våren 2014

För varje år produceras allt mer palmolja för att möta en ständigt ökande efterfrågan från interna­tionella livsmedelsföretag och tillverkare av hygien­

artiklar och smink. Dessvärre härrör den största

framställningen av palmolja från tropiska regnskogar, inte sällan med enorma påfrestningar för djur, människor och miljö som följd.

Detta utgör bakgrunden till Greenpeace globala kampanj för att förmå internationella konsument­företag att sluta köpa palmolja som framställts på plantager i sköv­lade regnskogar och torvmarker i Indonesien, berättar Erika Bjureby, som leder kampanjen i de nordiska länderna.

– Vi betalar ett oerhört högt pris för den här verksamheten, säger Erika Bjureby, som själv har besökt indonesiska palm­oljeplantager ett antal gånger.

– Vi talar om en av världens största miljökatastrofer. Det är en sådan otrolig förödelse i dessa områden. Jag blir lika chockad varje gång jag besöker plantagerna. Det här går ju inte att återställa. Hela ekosystemet föränd­ras, träden bränns ner, djuren dör, människors hem förstörs. Det är en tragedi med många dimensioner.

Det första steget i kampanjen var att avslöja palmoljeproduktio­nens förödande konsekvenser för Indonesiens makthavare. Nästa steg

var att undersöka vilka producenter som låg bakom skogsskövlingen och att följa upp var palmoljan slut­ligen hamnade. Genom att avslöja sambandet mellan skogsskövlingen i Indonesien och faktiska produkter på snabbköpens hyllor över hela världen, kunde Greenpeace sätta press på några av världens största tillverkare av konsumentprodukter.

– De stora internationella företa­gen har mycket makt tack vare den stora mängd palmolja de använder i sin produktion. De kan använda denna makt till att påverka hur palmoljan framställs. Det är orsa­ken till ett av våra mål; att förmå dessa företag att ta fram policys som garanterar att de inte köper palm­olja som kommer från regnskogs­ eller torvmarksområden. Inte heller

att de gynnar företag som förstör områden där tigrar och

orangutanger lever och som kränker lokala samhällens rättigheter. När några av de största företagen visar

vägen, har de övriga ingen ursäkt att inte följa i deras

fotspår, säger Erika Bjureby. – Konsumentföretag är mycket

varumärkeskänsliga. Stödet från hundratusentals människor som skrivit brev och epost till företagen, som delat inlägg i sociala medier och som stöttat oss ekonomiskt, har haft en avgörande roll i vår kampanj. ●

Text Kristine Clement/Michael Masoliver

När jättarna visar vägen följer resten med

●1 Konsumentföretag som Procter & Gamble,

Unilever, Nestlé, Colgate, och L’Oréal har slutat köpa palmolja från producenter som skövlar regnskogarna.

●2 Två av världens största palmoljeproducenter,

Wilmar International och Golden Agri Resources, har lovat att sluta med avskog-ningen.

Hotet mot regnskogarnaRapport

Om tigrar kunnat tala hade de tackat digTack vare ditt stöd har vi gjort viktiga framsteg för att rädda Indonesiens oersättliga regnskog:

olympiska tävlingsbassänger. Så mycket skog avverkas varje minut i Indonesien.

Nyckeln till framgång. Konsumentpåtryckningar har fått stora och kända varumärken som Procter & Gamble, Nestlé, Unilever och L'Oréal att använda sitt inflytande till att verka för att användandet av palm­olja från skövlade regnskogsområden upphör.

9

Hjälp sumAtrA- tigerN.Ge en eXtRA GåvA iDAG. SMS:A MORR tiLL 72970 – Och SKänK 100 KROnOR

Om vi inte stoppar skogsskövlingen nu kommer sumatratigern snart bara att

finns på listan över utrotade arter.

erika Bjureby

Action 2014-1 SV_v2.indd 12 2014-04-25 14:07

action • en tidning från Greenpeace • våren 2014 • 13

Han pressar före-tagen att stoppa avskogningen

I december 2013 presenterade världens största palmoljeproducent, Wilmar International, sin plan för att stoppa avskogningen. Beslutet var ett stort genombrott för Greenpeace i Indone­sien och en milstolpe i kampen för att bevara hela världens regnskogar, berättar Bustar

Maitar, upphovsman till strategin bakom kampanjen.– Vi kunde först inte tro att det var sant, säger han. Vi

fick världens största producent och uppköpare att anta en policy som innebär nolltolerans mot skogsskövling.

Bakom genombrottet låg flera års hårt och out­tröttligt kampanjarbete från Bustar Maitar och hans kollegor. I ett första skede handlade det om att samla bevis för att Wilmar skövlade regnskog och torvmarker. Därefter kartlades palmoljans väg från plantage till färdig konsumentprodukt, som i det här fallet bland annat visade sig vara kända nordiska chokladmärken som Marabou och Freia.

Den negativa uppmärksamheten som följde på Greenpeace avslöjande samt tusentals engagerade givare världen över blev avgörande.

Genom sitt åtagande gör Wilmar gemensam sak med den stora indonesiska palmoljetillverkaren Golden Agri­Resources, som i februari 2011 åtog sig att stoppa avskogningen.

– Det är en stor utmaning som kräver stöd från före­tag, myndigheter och allmänheten, säger Bustar Maitar. Men nu när två av världens största palmoljeproducenter har visat att palmolja kan produceras med lönsamhet, utan att skogar skövlas, är det en fingervisning och ett steg i rätt riktning. Vi kommer att fortsätta med våra påtryckningar på både producenter och stora konsu­mentföretag så att de upphör med avskogningen. ●

Text Michael Masoliver/Kristine Clement Foto Ade Danhur

Personligt Bustar Maitarjobbar som. Ledare för Greenpeace globala arbete med att rädda indonesiens regnskogar.Ålder. 36 år. Bor. i indonesiens huvudstad Djakarta. Dröm. Att bidra till att bygga en stark global rörelse och att vi lyckas rädda världens regnskogar.

Bustar Maitars och hans kollegers målmedvetna arbete har lett till att världens största palmoljetill­verkare, Wilmar international, slutar skövla regnskog.

Action 2014-1 SV_v2.indd 13 2014-04-25 14:07

14 • action • en tidning från Greenpeace • våren 2014

Utdelning

Det var tidigt på morgonen den 5 mars som våra aktivister tog sig in på kärnkrafts-verket i Oskarshamn för att lämna över ett pensionsbesked till den svenska kärn-kraftsindustrin. Fyra av Sveriges reaktorer har passerat sin tekniska livslängd och utgör en oacceptabel risk för vårt samhälle.

Oskarshamn 1 är med sina 42 år Sveriges äldsta reaktor och den fj ärde äldsta i hela Europa.

Anläggningen har stora problem med turbin­vibrationer och närmar sig med sina 216 snabb­stopp taket för Strål­säkerhetsmyndighetens antal tillåtna snabb­stopp, 255 stycken.

På Oskarshamn 2, Sveriges tredje äldsta reaktor, genomförs nu enligt ägaren Eon ”den största procentu­ella eff ekthöjning som någonsin planerats i världen”. Leverantören Areva kallar det ”en av de mest utmanande eff ekthöjningar som

någonsin utförts vid ett kärnkraftverk”.

– Strålsäkerhetsmyn­digheten överväger nu att ännu en gång godkänna livstids­förlängningar och eff ektökningar av dessa reaktorer. Mot bak­grund av riskbilden är detta oacceptabelt och

reaktorerna måste tas ur drift så snart som möjligt, säger Rolf

Lindahl, som arbetar med kärnkraftsfrågor på Greenpeace. ●

lokalt

Tid för pension

Utdelning

I slutet av februari mottog Greenpeace för sjätte året i rad pengar från Svenska PostkodLotteriet – 22 miljoner kronor som bland annat kommer användas till att skydda Arktis och stoppa skövlingen av Amazonas regnskogar.

– Det här är ett oerhört viktigt bidrag till vår verksamhet. Under 2014 kommer vi fokusera på att skydda det känsliga Arktis från industrialisering och exploatering. I takt med att isarna smälter driver starka krafter

på för att borra efter olja – med risk för såväl ekosystem, klimat och

människor, säger An­nika Jacobson, Sverige­chef på Greenpeace.

Vid sidan av Arktis kommer bidraget från alla lottköpare

att användas till att stoppa skövlingen av regnskog i Amazonas samt nödvändigt un­derhållsarbete av våra fartyg. Detta innebär att Greenpeace kommer kunna förstärka arbetet för en hållbar framtid.

Svenska Postkod­Lotteriets vision är att bidra till en bättre värld för människor, djur och miljö. Hela överskot­tet doneras till ideella ändamål. Tillsammans med systerlotterierna i Holland och Storbri­tannien är lotteriet världens näst största privata givare till välgö­rande ändamål. ●

Ring Greenpeace direkt! Vill du ändra eller avsluta ditt bidrag? Ring oss på 08-702 70 70 (välj 1) så hjälper vi dig direkt mellan klockan 9 och 17 på vardagar.

Dags att pensionera Sveriges gamla reaktorer!

uffe W

eng

Vad du kan göraAnvänd din makt som medborgare – skriv under det bifogade vykortet och posta det till oss! Portot är redan betalt. Greenpeace kommer att leverera alla vykort till Mats Persson som är Generaldirektör på statliga Strål­säkerhetsmyndigheten. På tidforpension.se kan du läsa mer om kampanjen och hjälpa till att sprida den.

tack alla lottköpare!

PostkodLotteriet ger generöst bidrag till stöd för Arktis

MAg

nu

s sAnD

Berg

Action 2014-1 SV_v2.indd 14 2014-04-25 14:08

action • en tidning från Greenpeace • våren 2014 • 15

Sverige: Box 151 64, 104 65 Stockholm. Besök: Rosenlundsgatan 29B. Telefon: 08-702 70 70 (menyval, tryck 1) E-post: info.se@greenpeace.org

Finland: Stora Roberts-gatan 20-22 A, 00120 Helsingfors, Telefon: 09 698 6317 E-post: info.fi @greenpeace.org

Som fi nlandssvensk får du vår svenska utgåva av Greenpeace Action, därför kan rapporteringen om våra aktiviteter i Finland vara begränsad. Du hittar alltid de senaste uppdateringarna på greenpeace.fi .

Greenpeace Action# 2 2014Ansvarig utgivare: Irina HeinonenRedaktion: Kristine Clement, Stefan Bruhn, Raisa Heinämäki och Annika WickmanKontakt: info.se@green-peace.orgArt director: Kajsa DahlbergLayout: Carola Pilarz

Omslagsbild: Indonesiska tigeraktivister. Foto: Ulet IfansastiAlla foton är från Greenpeace bildbank om ej annat anges

.greenpeace.sePå vår hemsida kan du: • Ge en extra gåva• Ge via autogiro• Ge en högtidsgåva eller

minnesgåva• Beställa information om

testamenten• Ändra dina adress-

uppgifter• Anmäla dig för vårt

nyhetsbrev• Delta i nätaktioner

Papper & miljöDenna tidning är tryckt i Norden på 100 procent återvunnet papper. När vi producerar tryckt material strävar vi alltid efter att göra en så liten påverkan på miljön som möjligt.

Vill du jobba på greenpeace? Just nu erbjuder vi sommarjobb i fl era städer på greenpeace.se/varvare

gör som över fem miljoner andra: var med och skydda Arktis på www.savethearctic.org

Du arbetar med testa-menten, vad innebär det?

– Greenpeace arbete bygger ju på en önskan om att ta ansvar för framtida generationer och många människor vill fortsätta att bidra till

en bättre värld även efter sin död. Mitt jobb är att informera om möjlig­heten att testamentera till Greenpeace arbete, och vara en resurs för dem som funderar på att lämna ett bidrag. Många tycker det är en bra idé, men kanske aldrig har tänkt på det tidigare.

Vad fi nns det för utman-ingar i ditt jobb?

– Kunskapen om testa­menten är låg i Sverige. Många vet inte varför det är viktigt att ha ett testamente eller att det faktiskt är ganska enkelt att skriva ett.

Vad är det roligaste med ditt jobb?

– Att få jobba med alla

människor som brinner för att skydda vår planet och tror på våra möjlig­heter att påverka. Det

värmer hjärtat och ger mig hopp om mänsklig­heten. ●

Hej, jag har varit med i greenpeace sedan 1986 och gillar er skarpt. snart ska jag bli pensio-när och vet inte om jag kommer ha råd att bidra längre. Vad göra? Hälsningar Arne

Hej Arne, till att börja med vill jag tacka dig för ditt trogna stöd under

alla dessa år. Du har bidragit till så mycket, ta gärna en titt på vår hemsida under ”Green­peace framgångar”. Som du vet är vi en oberoende organisation och inget av detta hade varit möjligt utan människor som du!

även om dina omstän­digheter förändras så antar jag att dina skäl till att stödja Greenpeace

fortfarande är de samma. Många i din situation väl­jer att sänka sin gåva för att ändå kunna fortsätta bidra till det de brinner för. Det är också värt att komma ihåg att vid sidan av pengarna är ju ditt moraliska stöd minst lika viktigt för våra gemen­samma framgångar.Hälsningar,eva Cederberg

”Greenpeace,

”testamentesgåvor skulle kunna fi nansiera mycket viktigt miljöarbete”, säger charlotta.

Fråga EvaOm du har frågor om vårt arbete eller ditt bidrag kan du alltid e-posta Eva på: info.se@greenpeace.org eller ringa 08-702 70 70, vardagar mellan 9:00 och 17:00, välj 1 i växeln.

SÅ ANVÄNDSSÅ ANVÄNDSSÅ ANVÄNDS DINADINADINA PENGAR PENGAR PENGARDINA PENGARDINADINADINA PENGARDINA PENGARDINA PENGARDINADINADINA PENGARDINA ! ! ! BAKSIDANBAKSIDANBAKSIDAN PENSIONERA GAMLA PENSIONERA GAMLA PENSIONERA GAMLA PENSIONERA GAMLA PENSIONERA GAMLA PENSIONERA GAMLA REAKTORERREAKTORERREAKTORER NU! NU! NU!

ArktisArktisArktis

ARCTIC 30'SARCTIC 30'SARCTIC 30'SDIMA LITVINOV:DIMA LITVINOV:DIMA LITVINOV:

"TACK FÖR "TACK FÖR "TACK FÖR DITT STÖD"DITT STÖD"DITT STÖD"

SID 2SID 2SID 2

En tidning till dig som stödjer Greenpeace En tidning till dig som stödjer Greenpeace En tidning till dig som stödjer Greenpeace Våren 2014Våren 2014Våren 2014

#2/2014#2/2014#2/2014

FokusFokusFokus

Ut medUt medUt medmonstren urmonstren urmonstren urdin garderob!din garderob!din garderob!

SID 6SID 6SID 6

Tigeraktivister Tigeraktivister Tigeraktivister avslöjar smutsig avslöjar smutsig avslöjar smutsig Tigeraktivister avslöjar smutsig Tigeraktivister Tigeraktivister Tigeraktivister avslöjar smutsig Tigeraktivister avslöjar smutsig Tigeraktivister avslöjar smutsig Tigeraktivister Tigeraktivister Tigeraktivister avslöjar smutsig Tigeraktivister

palmoljapalmoljapalmoljaavslöjar smutsig palmoljaavslöjar smutsig avslöjar smutsig avslöjar smutsig palmoljaavslöjar smutsig palmoljaavslöjar smutsig palmoljaavslöjar smutsig avslöjar smutsig avslöjar smutsig palmoljaavslöjar smutsig

HÅRD PRESS PÅ FÖRETAGEN KAN HÅRD PRESS PÅ FÖRETAGEN KAN HÅRD PRESS PÅ FÖRETAGEN KAN HJÄLPA TILL ATT STOPPA SKOGSHJÄLPA TILL ATT STOPPA SKOGSHJÄLPA TILL ATT STOPPA SKOGS---

SID 8SID 8SID 8

FRåGA evA, DU MeD! 08-702 70 70

AnD

reAs BergstrÖ

MPorträtt

Charlotta Johansson.”

Personligt

CharlottaJohansson

Ålder: 38 årjobb: Ansvarig för testamentenintressen: Jag gillar att läsa, skriva och fotografera. På som­maren driver jag en gerillaodling med ett gäng grannar. egenod­lad mat känns lyxigt!

testamentera till greenpeacevill du veta mer? På www.greenpeace.se hittar du information och kan beställa vår folder om testamenten. Du kan också kontakta charlotta på 08-501 626 47 eller charlotta.johansson@greenpeace.org. vill du skriva brev är adressen: charlotta Johansson, Green­peace, Box 15164, 10465 Stockholm.

chArlottA Jo

hAn

sson

Action 2014-1 SV_v2.indd 15 2014-04-25 14:08

action • en tidning från Greenpeace • våren 2014

NYHeter: RESOLUTION FRÅN EUROPAPARLAMENTET FÖR ATT sKYDDA ARKTIS SID 5

Arktis

Shell avvaktar i Arktis

foto: D

Aniel M

ueller (rysslAn

D) Jero

en stAAts (eu

ropA) ph

il crAWfo

rD (n

yA zeelAnD

)

Ditt stöd gör skillnad. Världen runt. Varje dag.

1

6

●1 Shell kommer inte att borra efter olja i Arktis under 2014. Det avslöjade ny­ligen oljebolagets koncernchef Ben van Beurden inför en grupp investerare,

bara en vecka efter att en amerikansk domstol hade underkänt de miljökon­sekvensutredningar som har legat till grund för hela projektet. Beslutet är ett kvitto på att Greenpeace arbete med att uppmärksamma världsopinionen på Arktis känsliga miljö, har börjat påverka Shells varumärke. Över fem miljoner människor världen över har skrivit under Greenpeace upprop: Arktis ska skyddas och ingen riskfylld oljeborr ­ning ska ske i detta utsatta område.

Världen runt

Här gör dina pengar nytta!

Västsahara

Svenskt överfi ske utanför Afrika

●2 Merparten av de trålare

som tas ut ur den svenska fi skefl ottan på grund av överka­pacitet skrotas inte utan går på export, visar Greenpeace granskning Exporting Exploitation. Bland annat bidrar trålarna till överfi sket av re­dan överexploaterade bestånd i vattnen utanför västsahara.

Ryssland

Mångmiljon böter för Lukoils utsläpp

●4 Action har tidi­gare kunnat berätta om

konsekvenserna av de omfat­tande oljeutsläppen i den ryska delrepubliken Komi. Nu har en lokal domstol dömt Lukoil, den största aktören i regionen, att betala motsvarande nästan 130 miljoner kronor i böter för den förödelse som bolagets utsläpp har orsakat.

3

Europa

Dags att pensionera

● Den 6 mars genomförde 240 aktivister från Greenpeace

protestaktioner runt om i Sverige och i fem andra europeiska

länder för att uppmärksamma riskerna med ålderstigna kärnreaktorer. Av de 151 reaktorer som är i drift inom

EU är 66 äldre än 30 år, och 7 är äldre än 40 år.

Nya Zeeland

Viktigt förbud mot hajfensfi ske

● Slutligen ansluter sig också nya Zeeland till

de hundratal länder som redan förbjudit hajfensfi ske. 270 000 hajar sätter livet till varje dag främst på grund av efterfrågan på fenor. Många hajarter hotas av utrotning.

5

4

Australien

Byggplaner hotar Stora barriärrevet

●6 i februari samlades 2 500 miljövänner i Sydney för att protestera mot regeringens beslut att bygga ut kolhamnen i Abbot Point.

i planerna ingår bland annat att dumpa hela 3 miljoner kubikmeter muddringsmassor i världsarvet Stora barriärrevet.

2

Action 2014-1 SV_v2.indd 16 2014-04-25 14:08

Box 151 64, 104 65 Stockholm

Action 2014-1 SV_v2.indd 18 2014-04-25 14:08

Stora Robertsgatan 20-22A, 00120 Helsingfors

Action 2014-1 SV_v2.indd 20 2014-04-25 14:08