Abdullah Yücel: En intersektionell analys om manlighet i en svensk-turkisk migrationskontext

Södertörns högskola Masterprogrammet i Sociologi Intersektionell analys, 7.5. högskolepoäng Emrah Sönmez

1

Abdullah Yücel: En intersektionell analys om poesi i relation till manlighet i

en svensk-turkisk migrationskontext

Bakgrund

Abdullah Yücel (1929-1994) blev en av de första som migrerade från Kulu, en ort med

landsbygdskaraktär, där arbetskraftsinvandringen 1965 från Turkiet till Sverige hade sin

utgångspunkt (Lundberg, 1991; Lundberg & Svanberg, 1992). Under migrationsprocessen

utvecklades Yücel till en nyckelperson genom bland annat sina intresseväckande brev till Kulu,

om att påbörja en migration till Sverige (Merdol, 1982: 12; Andersson, 1986: 130; Lundberg,

1991: 78-79; Berg, 1994: 63-64; Baloğlu, 2012). Samtidigt blev han en föregångare genom att

han var den första bland Kuluturkarna som tog med sig sin familj till Sverige 1969. Detta ledde

vidare till en kedjeemigration då större delen av familjerna återförenades i främst Stockholms

periferi (Alpay, 1980: 82)1. Han hade även en primär roll hos den etniska gruppen Kuluturkarna

genom att på egen begäran vilja begravas i Sverige, då han skrev ett testamente om

angelägenheten, som således fullbordades på en muslimsk begravningsplats i Göteborg.

Trots att Yücels utbildning endast motsvarar lågstadium var han politiskt verksam i svensk-

turkiska ideella organisationer som en intellektuell och föreningsaktivist (Özer., mfl., 1980: 1:

25). Samtidigt är han välkänd bland turkiska migranter och har även bidragit till den etniska

gruppen Kuluturkarnas kollektiva minne, bland annat genom sitt narrativ och folkpoesi

(Lundberg, 1991: 44). Som begynnelsepunkt innebar Yücels nyckelroll i den svensk-turkiska

migrationskontexten ett spänningsförhållande mellan det traditionella och det moderna, som

1 Som utgångspunkt under migrationsprocessen bodde Yücel i kollektiv med turkiska migranter i centrala Stockholm och i områden som Alvik

och Huddinge fram till slutet av 1960-talet. Sedan flyttade han till Tumba och Vårby gård med familjen då miljonprogram-områdena började

att byggas. Han har bland annat arbetat främst som diskare på Trafik Restauranger vid T-Centralen, på Åhléns i avdelningen för mjölkprodukter

och som ordermottagare på Hammar & CO i Johanneshov (Wizelius & Nyberg, 1980: 19, 22; Lundberg, 1991: 66). Hans familj består av frun,

som han gifte sig med när han var 14 år gammal på föräldrarnas vilja samt sex barn. Under de första migrationsåren fick han även en son

(födelseår 1972) i relation med en svensk kvinna i Tumba utanför äktenskapet, som han inte kunde fullfölja ett förhållande med den svenska

familjen på grund av det komplexa dilemmat.


2

följaktligen medförde ett motstånd utifrån aspekten av genusnormer. Denna studie fokuserar

därför på migrationens konsekvenser med fokus på manlighetsaspekten i relation till Yücels

diktande ur ett intersektionellt analytiskt perspektiv.

Syfte

Syftet med denna studie är att fokusera på hur kategorierna klass, etnicitet, kön och sexualitet

interagerar i Yücels poesi i relation till konstruktionen av hans manlighet. Syftet är därför att

synliggöra för hur dessa kategorier och olika maktfaktorer samverkar ur ett intersektionellt

perspektiv med manlighetsaspekten i fokus.

Problemformulering

• Hur samverkar kategorierna klass, etnicitet, kön och sexualitet med fokus på Yücels

identitetsskapande som manlighet i relation till konstruktionen av ”Europa” och

”europeiskhet” i hans diktande under migrationsprocessen?

Begreppsdiskussion

I samband med denna studie och tidigare forskning är det lämpligt att föra en vidare diskussion

av användbarheten av Parks koncept ”the marginal man” (1928). Parks begrepp ”the marginal

man” inbegriper utvecklingen av en personlighetstyp som är en kulturell hybrid med en kluven

identitet, som är fången mellan två världar, det vill säga som har ett ”splittrat medvetande”. Den

”gamla” och den ”nya” personen under migrationsprocessen är i ständig konflikt. Personen som

bryter sig loss hembanden och dess kontroll; konventioner, traditioner och normer, blir en friare

person, en upplyst individ som utvecklar en intellektuell bias (partiskhet). Stonequist (1935)

påpekar att ”the marginal man” utvecklas som en nyckelperson vid sociokulturella förändringar

som till exempel massemigration. Goldberg (1941) poängterar att ”the marginal man”, lever i

marginalen av båda kulturerna, erhåller kännetecken från dessa som någon med ett kulturellt

dubbelseende, utan att känna sig tillhörig av någon.

Däremot har denna teori kritiserats av den anledningen att konceptet av marginalitet

problematiseras genom bland annat att Parks tankekonstruktioner är patriarkal bias och

kritiseras ur ett feministiskt perspektiv (Mary Jo Deegan, 2005: 208), vilket även presentationen

av denna studie kan inkluderas i. Därför introducerar Mary Jo Deegan begreppet ”marginal

women” och använder båda dessa till en tredje definition, ”the marginal person”. Vidare


3

diskuterar hon relationen mellan marginalitet och minoritetsgrupper och poängterar att

konstruktionen av ”the marginal man” har fått patriarkal legitimitet av Chicago-skolan och att

begreppet omfattar en patriarkal diskurs som ”den vita mannen” och att det är den ”normala”

erfarenheten, med dessutom den typiska personen med den amerikanska livsstilen. Parks ”the

marginal man” teori debatteras genom att marginalitet är en mer komplex process än den han

skisserade eftersom användandet av den är problematisk för kvinnor, människor med

mångkulturella arv, stigmatiserade människor, eller med hudfärg. Mary Jo Deegan (2005: 216)

fokuserar vidare vikten av att förstå det historiska, biografiska och epistemologiska kontexten

av Parks verk för att kunna använda det i samtida studier och understryker att den bör länkas

till ett mer inkluderande paradigm. Enligt henne (2005: 217) är världen kontrollerad och

definierad av männen och markerar särskilt att männen tillhör någonstans, men att kvinnan inte

gör det i det moderna samhället som samtidigt är en främling i sitt eget samhälle. Där kan inte

”den vita mannen” vara en minoritetsperson. Det finns dessutom andra

marginaliseringsmekanismer, alienation ur marxistiskt perspektiv, och en rad strukturella

faktorer som ras, ålder, fysisk förmåga, klass, etnicitet, religion samt sexuella preferenser.

Dessutom kan ställningen som marginell person variera mellan hemlandet, det etniska

migrationssamhället och i relation till det nya landet. Wright och Wright (1972: 361, 365)

kritiserar därför teorin genom att vara ett myopiskt och exkluderande perspektiv, men menar

samtidigt att marginalitet-begreppet använts som en kategori då olika typer av marginaliteter

såsom bland annat socialt, kulturellt och psykologiskt marginalitet förts in i ett koncept, trots

att båda är ense om att dessa överlappar och har inverkan på varandra.

Green (1947) påpekar att ”the marginal man” uppstår när konflikt mellan grupper uppkommer

som ett personligt problem genom en kris-upplevelse. Men menar däremot att det är den andra

generationens migranter som har genomträngande personlighetsproblem eftersom de är

mötespunkter av två kulturer. Golovensky (1952) menar att vid utvecklingen av teorin har det

angivits en bild av den amerikanska kulturen som är monistiskt, det vill säga som kan antas ha

den enda rätta bilden av verkligheten; som är förenad, homogen och integrerat samt strukturellt

stadigt. Därför menar forskaren att både inre konflikt och faktorer, såsom yttre är avgörande

vad gäller dilemmat av ”the marginal man”. På så sätt menar han vidare att konceptet såsom

den är hos Park (1928) och Stonequist (1935) öppnar vägen för spekulativ fruktbarhet snarare

än empirisk sociologi. Det bör noteras att Green (1947: 171) refererar till Myrdal, och hävdar

att problemet med marginalitet och minoritetsgruppers status, är även majoritetsgruppers


4

problem, vilket de har makten att förändra situationen, men har en snäv insikt över marginellas

personlighet och problem. I The Sociological Imagination från 1959 poängterar Mills att

upplysningen av relationen mellan privata problem och samhälleliga frågor, finns beläget

mellan det som förekommer mellan intersektionen av biografin och historien.

Teori och metod

Eftersom denna studie har en intersektionell analys som fokus utifrån Yücels poesi som

utgångspunkt har socialkonstruktionismen valts som teoretiskt perspektiv.

Socialkonstruktionismen som perspektiv fokuserar på konstruktionen av den sociala världen.

Det innebär att den omskapas konstant vid interaktiva processer i motsats till biologin som

syftar på den mänskliga naturen som deterministisk och oföränderlig (Chancer & Watkins,

2009: 14-15). Socialkonstruktionismen som består av ett komplext forskningsområde, kan i

enlighet med Vivien Burr samordnas genom fyra filosofiska premisser (Burr, 1995; i Winther-

Jørgensen & Phillips, 2000: 11–12). De fyra filosofiska premisserna är rubricerade under;

1) En kritisk inställning till förgivettagen kunskap

Det medför att människors kunskap om verkligheten är en konsekvens av individers avseenden

att kategorisera den sociala världen.

2) Historisk och kulturell specificitet

Eftersom individer är historiska och kulturella produkter förorsakar det att deras kunskap om

världen är historiskt och kulturellt bestämt.

3) Sambandet mellan kunskap och sociala processer

Det medför att individers världsbild och identitet är kontingent och på så sätt obeständig över

tid. Det är på så sätt individers kunskap och föreställningar av världen skapas och upprätthålls

genom sociala skeenden och i ett socialt samverkande.

4) Sambandet mellan kunskap och social handling

Det har till följd att olika världsbilder är som basis för olika sociala handlingar. Konstruktionen

av kunskap och verklighet får följaktligen sociala konsekvenser.

Vid analysen av Yücels poesi utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv kommer således


5

intersektionalitet-begreppet att användas som analysverktyg med tanke på manlighets-aspekten

som fokus och problemområde under migrationsprocessen. Nina Lykke (2003: 48) definierar

begreppet intersektionalitet som ”samverkan mellan olika samhälleliga maktasymmetrier,

baserade på kategorier såsom genus, sexuell preferens, klass, profession, ålder, nationalitet etc”.

Hon framhäver att det inte handlar om att en typ av sociokulturell uteslutning som summeras

till en annan i en additiv princip, utan förespråkar att förhållandet mellan kategorier och olika

maktfaktorer är i ett ömsesidigt dynamisk samspel.

Med utgångspunkt i sin forskning urskiljer samtidigt Leslie McCall i ”Intersektionalitetens

komplexitet” (2005) tre olika förhållningssätt inom intersektionell forskning. Intersektionalitet

är ett begrepp som utvecklats i universitetsvärlden för att möjliggöra studien av ”relationerna

mellan flera olika dimensioner och former av sociala relationer och subjektsformering – till en

central analyskategori” (McCall, 2005: 31). McCall diskuterar intersektionalitet som

forskningsparadigm och dess metodologiska problem och komplexitet i förhållande till att det

vetenskapliga arbetet expanderas till att bestå av ett flertal analyskategorier och dimensioner av

det samhälleliga livet. Det medför att forskare inom denna kontext avfärdar teoretiska

perspektiv som är förenklade eller reduktionistiska.

McCall (2005) presenterar tre förhållningssätt vad gäller intersektionalitet och diskuterar på

vilket sätt de handskas med kravet om komplexitet. Problematiken handlar om hur de förhåller

sig till kategorier och utvecklar förståelse samt går tillväga med analyskategorier i egenskap av

att undersöka komplexiteten i det samhälleliga livets intersektionalitet. Dessa tre

förhållningssätt definieras och förklaras med begreppen; 1) antikategorisk komplexitet; 2)

intrakategorisk komplexitet; och 3) interkategorisk komplexitet.

Den förstnämnda ståndpunkten, antikategorisk komplexitet, handlar metodologiskt att

dekonstruera analyskategorier. Det innebär att det samhälleliga livet med samtliga flytande

konstateranden är särskilt komplext för att bemästra att kategorisera. McCall argumenterar

vidare att kategorierna skulle bli överskådliga sociala fantasier som skulle generera ojämlikhet

och skiljaktigheter. Hon menar att detta förhållningssätt är som mest lämpligast och tar hänsyn

till komplexitetskravet på grund av att man numera är kritisk till användningen av alltför

förenklade kategorier.

Interkategorisk komplexitet, innebär att den som utför undersökningen provisoriskt tar i


6

anspråk existerande analyskategorier i avsikt att dokumentera ojämlika omständigheter mellan

samhälleliga grupper och förändringar av ojämlikhetens sammanställningar i multipla och

inbördes stridande omfattning.

Intrakategorisk komplexitet, är ett förhållningssätt som är placerad mittemellan den

förstnämnda (som fullständigt förkastar kategoriseringar) och den som presenterades innan, den

tredje, (som tar i anspråk kategorier strategiskt). I likformighet till den som presenterades först,

är detta förhållningssätt ett vetenskapligt studium som handlar om gränsskapande och

gränsdefinierade processer. Detta andra förhållningssätt, intrakategorisk komplexitet, är

närstående det tredje förhållningssättet, interkategorisk komplexitet, genom att framhäva att

sociala kategorier vid ett fastställt tillfälle företräder stadiga och permanenta relationer, men

etablerar även en kritisk inställning till kategorier. Detta förhållningssätt fokuserar på särskilda

sociala grupper vid åsidosatta skärningspunkter - individer vars identitet korsar gränserna för

de sedvanligt skapade grupperna - för att poängtera komplexiteten i den upplevda världen inom

dylika grupper. I denna studie prioriteras förhållningssättet intrakategorisk komplexitet som en

kombination av förhållningssätt 1 och 3, det vill säga 2.

Analys och slutsats

Analysarbetet kommer att ske utifrån Yücels dikt "Förtryckandet och Europa" (1976)2.

Anledningen till att denna dikt har valts som underlag för arbetet är att det är genom denna

enstaka dikt, som den omvälvande samhällsförändringen som genomsyras i Yücels poesi och

vad migrationen till Europa innebär för honom personligen, då han har sitt ursprung i ett

traditionellt manligt dominerat by samhälle (Lundberg, 1991: 23; Lundberg & Svanberg, 1991:

30-31), kan analyseras lämpligast. Yücels som migrerar ensamt till Sverige genom att lämna

sin familj i byn, konstruerar resan till Sverige genom främst motiven såsom pengar, hav, kvinnor

och en enorm frihet (Lundberg, 1991: 44). I det samhälle som Yücel har sina rötter i, blir därför

pengar en god förutsättning för att kunna upprätthålla sin försörjarroll som make och fader med

tanke på att utvandringen utbröt sig utifrån en ekonomisk kris. Pengar, blir följaktligen ett

attribut som kan anknytas till en manlighet. En man med pengar kan därför fortsätta att

upprätthålla sin maktposition inom den traditionella ordningen och familjeinstitutionen.

2 Yücel har 97 bevarade dikter och dessa producerades främst mellan åren 1965 och 1981. Endast två dikter är från 1987 samt 1994. Dessa har offentliggjorts i olika källor i enstaka form, men har inte samlats i bokformat i helhet.


7

Migrationen som för Yücel var provisoriskt i början, är därför på så sätt av betydelse för Yücel

ur pengar-aspekten. Kvinnor och frihet, som även anges som motiv för migrationen, är i ett

ömsesidigt samspel i relation till det moderna samhället han är på väg att kliva in i som en

individ som frigör sig från hembanden. Det är därför av betydelse att förstå hur Yücel

konstruerar sin manlighet i relation till ”Europa” och ”europeiskhet”.

Eftersom Yücel innan migrationsprocessen under en period till en viss del var verksam inom

jordbruket, konstrueras förlorandet och frigörelsen av det som en fråga som berör både ”fattiga”

och ”rika”, vilket har med klass och etnicitet att göra som symboliserar den kollektiva

tillhörigheten i relation till byn. ”Europa” och ”europeiskhet” blir således därför en skiljelinje

och gränsdragning för att konstruera en motsatt etnisk-klass identitet. Att Yücel förlorar sitt

jordbruksarbete (Andersson, 1986: 125-130) innebär att han bryter sig loss från att vara bunden

till en gemenskap. Det urbana och det kosmopolitiska som ”Europa” och ”europeiskhet” står

för, som Yücel inställde sig till, kommer därför i konflikt med ”bybon” där Yücel konstruerar i

en negativ kontrast till det som en separation, splittring, och rotlöshet.

Att Yücel i princip blev egendomslös, utvandrar för att arbeta, men även tar med sin fru och

familj till Sverige, där även frun första gången kommer in i arbetslivet som lokalvårdare i

samband med arbetskraftsinvandringen, är en bra förutsättning för att förstå hur aspekter som

klass, etnicitet, kön och sexualitet samspelar i konstruktionen av hans manlighet. Yücel

konstruerar på så sätt en manlighet med invändning mot ”Europa” och ”europeiskhet” som

påverkar och försvagar det traditionella bandet och den patriarkala strukturen. När frun kommer

in i arbetslivet och blir lönearbetare medför ”Europa” och ”europeiskhet” därför en

beroendeställning till frun som kvinna får mer utrymme- och handlingsfrihet. Att frun blir

lönearbetare, får utökat utrymme- och handlingsfrihet innebär att hon tillskillnad för i det slutna

samhället i byn i Kulu, får mer makt. Därför innebär det att en konstruktion av en manlighet

som ”make” som betraktats som att förlora sin ställning och auktoritet i familjen. Men denna

dimension, migrationen som emancipatoriskt, innebär för Yücel som fader och hans fru som

moder, mister sin position i familjen, och dottern som ”obetald arbetskraft” blir förlorad i

hemmet på grund av att frigörelsen innebär att frigöra sig från tjänstgöringen hemma, det vill

säga att inte hjälpa till med hushållsgöromålen. Yücel konstruerar därmed en manlighet i den

traditionella betydelsen, som skildrar ”det kvinnliga” i den privata sfären som ”obetald

arbetskraft”.


8

Det resulterar i att försörjarrollen i familjen och hushållet som ”make” och ”fader” hotas av

kvinnans relativa emancipation. Att ”kvinnan ger mannen fickpengar i Europa” innebär att man

förlorar sin roll och blir mindre ”manligare” då man kan ”få skeden stoppad i ögonen” och

sättas på plats av kvinnan om man begär för mycket, vilket ”europeiskhet” kan orsaka. Här

framställer Yücel hur han får mindre makt i familjen som man i och med migrationen, och

samtidigt ger en bild av hur livsmönstret har förändrats med ”Europa” och ”europeiskhet”.

Citatet, ”När kvinnan är på festligheter, får mannen gunga vaggan” visar konstruktionen av hur

Yücels manlighet hotas, eftersom ”barnskötare” är kvinnligt och ”festare” är något manligt i

hans gamla, traditionella värld, då ”Europa” och ”europeiskhet” skapar ombytta roller, som i

exemplet i denna situation. När Yücel skildrar sin situation som make med dessa ord; ”Att få

tillåtelse av frun för att gå ut” konstruerar han en manlighet som är i knipa i relation till

maktrelationerna. Enligt den traditionella världen som står i kontrast till den europeiska, blir

Yücel i denna kontext ”mindre manlig” eftersom i den mansdominerade världen i byn, har

kvinnor ingen talan och är maktlös (kvinnorna på landsbygden kan ha en annan typ av makt

dock). Därför konstrueras en manlighet i denna relation som betraktas som en ”toffel”, i kontrast

till den traditionella som skulle betraktas som macho. Vidare i exemplet, ”Ta din kavaj och ge

dig iväg med din lortiga mössa, det är vad du har att framföra, det är vad du har lärt oss Europa”

skildras reaktionen mot att kvinnan får mer rättigheter i det offentliga, som därför kvinnan i den

privata sfären i traditionella sammanhang får mer plats i relation till mannen som då får mindre.

Här konstrueras därmed Yücel en ”manlighet” som har rättigheter i kontrast till en

”kvinnlighet” som har skyldigheter i samhället.

Yücel konstruerar vidare i samband med valet om att migrera till Europa och det förändrade

livsmönstret som att ”Kvinnans beslutsamhet, har vunnit över mannens slughet”. Däremot

konstrueras samtidigt en manlighet som är i protest mot denna omställning där mannen skildras

som en som blivit som en marionettdocka och en kvinnlighet som varnas med att vara

feministisk på grund av självupptagenheten, självförhärligandet och den överskattade

uppfattningen på den egna fallenheten. Parallellt konstrueras en manlighet som föredrar den

blonda estetiken, framför den oestetiska motsatta, men som ”Europa” och ”europeiskhet”

däremot har gett upphov till att den traditionella familjeinstitutionen har skiljs åt i hans

medvetande.

Avslutningsvis kan det utifrån analysen av Yücels dikt ”Förtryckandet och Europa” (1976)


9

konstateras att kategorier som klass, etnicitet, kön och sexualitet samverkar med fokus på

poetens manlighet i konstruktionen av ”Europa” och ”europeiskhet” som kontrast till det

traditionella. Det gör det genom dimensioner som maken, fadern och kvinnotjusaren som

samspelar med olika sektioner som presenterats genom urvalen.

Diskussion med förslag på vidare forskning

I denna del kommer intersektionalitet som teoretiskt perspektiv och metodologiskt angreppssätt

att diskuteras; hur pass den är användbar och dess begränsningar. McCall menar (2005: 33) att

det primärt inte går att inordna all forskning om intersektionalitet till något av de tre

förhållningssätten. Vad gäller metodrelaterade frågor understryker McCall (2005: 34) vidare att

forskning även kan vara tvärvetenskapliga, som ett nytt tvärdisciplinärt fält, för att kunna bidra

med ny kunskap med större omfång. Vidare diskuterar hon (2005: 38) att korsningen mellan

identiteter inträffar när en dimension med ursprung i varje sektion artikuleras. På så sätt medför

det ”multipla” i intersektionella analyser att det inte är fråga om dimensioner inom sektioner

utan dimensioner i skärningspunkt med sektioner. Men metodologiskt riktar McCall (2005: 47)

kritik mot detta förhållningssätt och framhäver att det finns en lucka mellan teori och social

verklighet. Hon argumenterar vidare att nutida teorier inte lyckas få fäste om den allmänt

utbredda ojämlikhetens totala kontext och komplexitet. Fältet som drabbas av att inte vara med

måtta tvärvetenskapligt har således metodologiska begränsningar (McCall, 2005: 48).

Migration som är ett komplext fenomen bör därför förstås utifrån sin egen specificitet. De

begränsningar intersektionalitet kan ha, kan därför diskuteras genom andra metodologier och

teorier på grund av att migration är ett komplext fenomen som har konsekvenser för en individs

identitet, i ett komplicerat här-där och då-nu tillstånd (Akhtar, 1995). Därför kan även Parks

koncept ”the marginal man” (1928) prövas empiriskt i en vidare studie med ett kritiskt

förhållningssätt på grund av komplexiteten. Ämnet kan även diskuteras vidare utifrån ett

diskursanalytiskt perspektiv och även utifrån relationen mellan sociologi och

litteraturvetenskap som tvärvetenskapliga discipliner.

Referenser

Akhtar, S. (1995). A Third Individuation: Immigration, Identity, and the Psychoanalytic

Process. Journal of the American Psychoanalytic Association 43 (4), 1051-1084.

Alpay, Ş. (1980). Turkar i Stockholm: en studie av invandrare, politik och samhalle.


10

Stockholm: Liber förlag.

Andersson, C. (1986). Om turkar. Norrköping: Statens Invandrarverk.

Baloğlu, A. B. (Edt). (2012). Stockholm Treni. Bir Neslin Göç Hikayeleri. Ankara: Türkiye

Diyanet Vakfı.

Berg, M. (1994). Seldas andra bröllop: berättelser om hur det är: turkiska

andragenerationsinvandrare, identitet, etnicitet, modernitet, etnologi. Göteborg: Etnologiska

institutionen, Göteborgs universitet.

Chancer, L.S. & Watkins, B. W. (2009). Sociala positioner: en översikt. Lund:

Studentlitteratur.

Deegan, J.M. (2005). Transcending “The Marginal Man”: Challenging the Patriarchal Legacy

of Robert E. Park. I: Rutledge, D, M. (Edt.). Marginality, Power and Social Structure: Issues

in Race, Class and Gencer Analysis. Netherlands: Elsevier.

Goldberg, M. (1941). A Qualification of the Marginal Man Theory. American Sociology

Review, 6 (1), 52-58.

Golovensky, D. I. (1952). The Marginal Man Concept: An Analysis and Critique. Social

Forces, 30 (3), 333-339.

Green, A. W. (1947). A Re-examination of the Marginal Man Concept. Social Forces, 26 (2),

167-171.

Johnson, P. A. (1960). The Marginal Man Revisited. The Pacific Sociological Review, 3, (2),

71-74.

Jørgensen, M. W. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund:

Studentlitteratur.

Lundberg, I. (1991). Kulubor i Stockholm. En svensk historia. Tumba: Sveriges

invandrarinstitut och museum.

Lundberg, I. & Svanberg, I. (1991). Turkish Associations in Metropolitan Stockholm. Uppsala:

Centre for Multiethnic Research.


11

Lundberg, I. & Svanberg, I. (1992). Kulu: utvandrarbygd i Turkiet. Uppsala: Centre for

Multiethnic Research.

McCall, L. (2005). Intersektionalitetens komplexitet. Kvinnovetenskaplig tidskrift (Kvt). 2-3,

s. 31-48.

Merdol, T. (1982). Turkish Women: Background and Living Conditions. Norrköping: Statens

Invandrarverk.

Lykke, N. (2003). Intersektionalitet – ett användbart begrepp för genusforskningen,

Kvinnovetenskaplig tidskrift 24 (1), s. 47-57.

Park, R. E. (1928). Human Migration and the Marginal Man. American Journal of Sociology,

33 (6), 881-893.

Stonequist, E. V. (1935). The Problem of the Marginal Man. American Journal of Sociology,

41 (1), 1-12.

Wizelius, T. & Nyberg, G. (1980). Hej och välkommen – borde grannarna säga. Lund:

Cavefors.

Wright Mills, C. (1959). The Sociological Imagination. London: Oxford University Press.

Wright, R. D. & Wright, S. N. (1972). A Plea for a Further Refinement of the Marginal Man

Theory. African American Studies, 33 (4), 361-368.

Özer, M., Özer, S. & Ömer, K. (1980). Turkarnas kulturella prestationer i Sverige. Mosaik, 1,

25.

Documents

Abdullah Yücel: En intersektionell analys om manlighet i en svensk-turkisk migrationskontext