991124 reviderad 040213 rehabilitering för chefer · Rehabiliteringslagen ställer krav på de olika parterna. La-gen kom till då sjukskrivning och sjukpensioneringarna öka-de

FRISK & REHABILITERINGSPROGRAM Är du i behov av en ny-tändning eller någon av dina medarbetare är det?

Då kan Grenlunds Frisk & Rehabiliteringsprogram vara något. Programmet är på 10 veckor och är sche-malagt med 4 timmar/dag. Varje deltagare får sitt in-

dividuella program och tränar sedan tillsammans med övriga gruppdeltaga-re, under vägledning av en friskvårdare. Var annan dag sker föreläsning i oli-ka ämnen, i syfte att ge hjälp till självhjälp. Alla kan vara med, sjuka som

mindre friska, om läkare tillstyrker.

Sid: 15

991124 reviderad 040213

Första utgåvan Liten handbok i rehabilitering för chefer

Kapitel • Rehabiliteringsrutin/ an-

svar

• Rehabilitering inom stor-företaget

• Ex: från arbetslivet

• Rehabiliteringssamtalet

• Missbruksrehabilitering

• Kamratstöd

• Övriga stöd

• Utbildning för chefer

• Övriga tips

Innehåll:

Rehabiliteringsgång/omplacering

12

Viktiga saker att tänka på vid varje samtal av känslig karaktär

34

Checklista vid rehabilitering-sutr.

36

Rehabiliteringsplanering

39

Alkohol och narkotikapolicy 45

Kamratstödsförteckning 59

Utbildningar 70

lar om en förändringspro-cess hos individen. En för-utsättning är att tid och förståelse finns hos om-givningen.

Med en viktig livserfaren-het i bagaget, vill nu Ceci-lia hjälpa arbetskamrater i liknande situationer att inte tappa sugen.

Cecilia utbildar sig till att bli Kamratstöd, parallellt med sitt arbete i monte-ringen.

Sid: 25 – 26

Träffa Cecilia som efter 7 års sjukskrivning kom åter till ett arbete i pro-duktionen. En rehabiliter-ing som tog över 1 år, för att till slut lyckas.

Eller:

Berit som helst ville bli ”friskare” innan hon kun-de klara av att återgå. Som egentligen blev arg på sin chef som ville starta ett re-habiliteringsprogram för henne.

Följ deras berättelse som delas med många fler. Gemensamt för dessa per-soner är att ”det får ta sin tid” och att det hela hand-

Cecilia vid sin arbetsplats

TRÄGEN VINNER

av Robert Lundgren

Rehabiliteringslagen ställer krav på de olika parterna. La-gen kom till då sjukskrivning och sjukpensioneringarna öka-de lavinartat i Sverige. Inom PRODUKTIONS AB hade vi en i det närmaste okontrolle-rad sjukfrånvaro och hög om-sättning bland våra anställda.

Många insatser hade satts in på PRODUKTIONS AB, långt innan det blev lagkrav. I och med ökade lagkrav , men

framförallt en överlevnads-strategi för PRODUKTIONS AB, startades ett massivt arbe-te för bringa ned personalom-sättningen och den höga sjuk-frånvaron. Mycket tid och re-surser satsades för att förbättra arbetsmiljön. Ett stort arbete bestod i att kvalitetssäkra pro-dukt och processerna. En av dessa processer är rehabiliter-ing. Rehabiliteringsrutinen och dess bilagor är ett doku-

ment som har som mål att sä-kerställa att alla medarbetare får utifrån sin situation, samma kvalitativa hjälp och stöd vid en rehabilitering.

Rehabiliteringsrutinen är som alla andra dokument ett le-vande dokument som hela tiden förbättras.

Sid: 8 – 11

När Berit var inne i en djup depression p.g.a. besvären med sitt ben och rygg, ringde hennes produktionsledare för att genomföra en rehabiliter-ingsplanering. I detta skede försökte Berit övertyga chefen att de skulle vänta på bättre tillfällen. Men chefen såg inga skäl till detta….

Mats sökte ett kvalificerat ar-

Möt Cecilia, Berit, Mats, Lars, Branko och Erik. Samtliga namn är uppdiktade. Personer-na heter något helt annat och arbetar fortfarande kvar inom Bolaget.

Cecilia hade redan som 35-åring kunnat bli sjukpen-sionär. Men Cecilia ville något annat….

bete med rehabilitering som merit….

Lars överlevde en hjärt– in-farkt tack vare tränings– pro-gram….

Branko behövde komma ifrån sitt banavsnitt p.g.a. oro för si-tuationen i sitt hemland……

Erik var ofta borta. ”Synd på en så duktig person…..

Sid 25 – 32

Rehabiliteringsrutinen/ansvar

Ex: från arbetslivet

Rehabilitering inom PRODUKTIONS AB Det finns idag olika sätt att be-driva en rehabilitering inom företaget. Efter samråd och re-kommendationer från före-tagsläkare kan rehabilitering oftast ske hos våra egna sjuk-gymnaster, eller inom frisk-vården på Grenlundsgården. Båda alternativen går också att förena. Arbetsträning sker inom egen avdelning, annan avdelning eller i rehabiliter-ingsverkstaden. Sid: 12 – 24

” Detta borde alla få vara med om, även friska”

2

Liten handbok i rehabilitering för chefer

Vid samtal mellan chef och medarbetare kan ibland svåra frågor av känslig karaktär dyka upp.

Då är det viktigt att miljö och förhållningssätt är de rätta.

För vem vill vid en svår livs-situation sitta i ett rum till-sammans med chefen och hela tiden bli störd av andra personer och telefoner?

Enklast att förbereda sig är

att först tänka sig in i den tänkta situationen:

Hur mår han/hon? Vad för-väntas av detta samtal? Hur mår jag själv? Är jag lämplig för detta? Behöver jag stöd själv?

Sid: 33 – 43

måste göra något för att lösa mina problem, har Du svikit mig, hur konstigt det än kan låta. citat från den danske diktaren Sören Kirkegaard Att vara kamratstöd:

- är att fungera som lotsbåt för arbetskamrater i livets olika skeden. -är att kunna finnas till och att kunna lyssna

LYSSNA

När jag ber Dig att lyssna på mig och du börjar ge mig råd har Du inte gjort det jag bad Dig om. När jag ber Dig att lyssna på mig och Du börjar tala om för mig att jag inte borde känna som jag gör, trampar du på mina känslor. När jag ber Dig att lyssna på mig och Du känner att Du

Rehabiliteringssamtalet eller samtalet om de svåra frågorna

Drogpolicy kort och gott be-ror på att lagen än så länge skiljer på alkohol och narko-tika. Sedan så är drog så mycket mer än ovan nämnda saker, ex: tobak, kaffe

En viktig ingrediens i miss-bruksrehabiliteringen är att se missbruket som vilken sjukdom som helst.

Sedan är det oerhört viktigt att vi har samsyn i vad som

menas med missbrukare. De-finitionen tenderar annars att styras av våra egna erfaren-heter och värderingar. Sid: 44 – 53

Kamratstöd

Jag brukar säga att hos barn och missbrukare ser man det som finns hos oss alla. Det är bara det att icke påverkade vuxna ofta bär mask. Kan man lära sig att se parallel-lerna så förstår man lättare det här med relationer män-niskor emellan. På PRODUKTIONS AB har vi som många andra företag, en alkohol & narkotikapoli-cy. Varför det inte heter

Missbruksrehabilitering

3


Sid 54 – 64

I arbetet med att hjälpa våra medarbetare både vid akuta si-tuationer som vid en planering av långssiktiga lösningar har vi ett stort nätverk av männi-skor och institutioner att tillgå.

Inom företaget har vi sedan något år knutit kyrkans resur-ser till oss.

Förr i tiden var det naturligt att framförallt varje söndag söka sig till kyrkan och dess sociala efterspel på kyrkback-en. Idag när ekorrhjulet snur-

rar allt snabbare och stressen lurar bakom varje hörn, fro-das många psykosomatiska besvär som kan ge livslånga lidande om inte rätt stöd sätts in i tid.

Då skulle jag vilja säga:

Kommer inte människorna till kyrkan, så får kyrkan komma till människorna.

Kyrkan är representerat på företaget med för närvarande en person, som i sin tur kan mobilisera fler vid behov.

Kyrkan har ej som uppgift på företaget att förkunna Guds ord, utan att stödja alla i livets frågor.

Kyrkans roll blir lite av ”Själens försäkringsbolag” Sid: 65

Övriga: Socialtjänsten Sid: 66

Arbetslivstjänster och Ar-betsrehab.centrum m.m.

Sid: 68

Vill du veta mer om rehabili-tering och frågor som rör mel-lanmänskliga relationer så har jag ett antal tips på böcker som har betytt mycket för mig.

Sid: 72

Tips

en f.d. missbrukare som lä-rare. En f.d.missbrukare som inte passar våra schablonbil-der – f.d. stridspilot, verk-mästare och fackordförande.

I det svåra samtalet anlitar jag en psykolog från Arbets-livstjänster som tillsammans med mig kör ett antal rollspel från verkliga arbetssituatio-ner inom företaget.

Jag har sett det som oerhört viktigt rent pedagogiskt att deltagarna skall känna igen sig i övningarna.

Sid: 69-71

Utbildning för chefer Jag har av mina erfarenheter som produktionsledare under 1980-talet och rehabiliterings-ansvarig under 1990-talet för-sökt att förstå vad chefen och chefens vånda kan bestå av, skapat ett utbildningspaket be-stående av ”Rehabilitering inom PRODUKTIONS AB med bl.a. inslag av rollspel med äkta fall från fabriken. Missbruksrehabilitering, med

Övriga stöd

4


Första utgåvan

Innehåll: Förord 7 Kapitel 1 Rehabiliteringsrutin och ansvar Varför rehabilitering ? 8 Parternas ansvar vid rehabilitering 9 PRODUKTIONS AB rehabiliteringsrutin 10 – 11 Kapitel 2 Rehabilitering inom PRODUKTIONS AB Rehabiliteringsordning 12 Rehabilitering på företaget 13 Sjukgymnastik 14 10-veckorsprogram för grupper på Grenlundsgården 15 – 19 Rehabiliteringsverkstaden 20 – 21 Arbetsprovsrutin 22 – 23 Kommentar till rehabiliteringsval 24 Kapitel 3 Exempel från arbetslivet Cecilia – åter efter 7 års sjukskrivning 25 Berit – som ville ”vänta” 26 Lars – överlevde en hjärtinfarkt 27 Mats – sökte annat arbete med sin rehabilitering som merit. 28 Branko – åter i arbete efter en paus 28 Erik - döljer något 29 – 31 Kommentar och sammanfattning 32 Kapitel 4 Rehabiliteringssamtalet Kallelse till rehabiliteringssamtal/blankett 33 Vad behöver jag som chef veta innan mötet? 34– 35 Rehabiliteringsutredning 36 Rehabiliteringsutredning/blankett 37 Metodik för analys av åtgärd 38 Rehabiliteringsplan/blankett 39 – 40 Krisreaktioner 41 Stress 42 – 43 Förändringsprocessen 44


5

Innehåll Kapitel 5 Missbruksrehabilitering PRODUKTIONS AB:s Alkohol och Narkotikapolicy 45 – 47 Steg-för-steg vid misstanke om missbruk 48 – 49 Körschema för missbrukare 50 Exempel på en rehabiliteringsplan för missbrukaren 51 Kommentar till missbruket 52 – 54 Kapitel 6 Kamratstöd Lite om kamratstöd 54 Kamratstödspolicy 55 Kamratstödsorganisation 56 – 57 Kamratstödsförteckning 58 Utbildningar för kamratstöd 59 – 63 Mötesstruktur och ersättningar för kamratstöd 64 Kapitel 7 Övriga stöd Kyrkans nätverk på företaget 65 Social service 66 Behandlingshem/org. för missbrukare 67 Arbetslivstjänster, Arbetsrehab.centrum och AMI 68 Kapitel 8 Utbildning för chefer Rehabilitering inom PRODUKTIONS AB 69 Missbruksrehabilitering 70 Samtal om de svåra frågorna 71 Kapitel 9 Tips Tips om böcker som betytt mycket för mig 72


6


FÖRORD

Rehabilitering av våra arbetskamrater är en viktig del och får ej prioriteras bort. I det dagliga arbetet med många ”måsten” och krav, är det ofta lätt att prioritera bort det som inte syns i uppföljning och måltal. Det är riktigt att ” vi är här för att producera” men produkten kräver människor och att hon mår bra för att produkten skall bli till. Inget konstigt med det. Jag arbetade med personal som hade reducerad arbetsförmåga under hela 90-talet och träffade personal som i många fall ej hade behövt hamna utanför i t.ex.: en sjukroll om kunskap hade funnits. Negativa attityder och fördomar föds när kunskapen saknas. Det positiva som jag har registrerat är att chefens inställning till problematiken har förändrats till det bättre. Kanske finns inte kunskapen och kommer kanske inte alltid att finnas, men vil-jan att söka efter kunskapen ökar i dagens samhälle. Att som chef behöva ta ansvar för obehagliga saker som ledsna, arga, apatiska, missbrukande medarbetare eller medarbetare med ett oacceptabelt beteende, tillhör knappast de arbetsupp-gifter som man tänkte på när man tog chefsjobbet! Men vem har sagt att livet är en dans på rosor? Om allt hade varit lätt, så hade knappast nå-gon utveckling skett och vi hade varit kvar på stenåldern. Man har räknat ut att chefen i Sverige lägger ned ca: 25 % av arbetstiden till att hantera nå-gon form av mellanmänskliga relationer. Av Sveriges ca: 400 000 chefer, så blir det i runda tal 100 000 som på heltid sysslar med detta. Jag vill med denna lilla skrift ge mitt bidrag till att stötta chefen i personalarbetet och kanske bringa lite ljus till en för många, svår uppgift. ”Lilla” är med betoningen att skriften ej är hel-täckande. Företaget och övriga namn i denna handbok är fingerade. Men boken är verklighetsbase-rad. Jag vill också passa på och tacka alla (någonstans mellan 2 – 300 personer) som jag haft nöjet att ha fått försöka stötta i sin rehabilitering. Det är med dessa personliga öden som jag har ut-veckla mig själv och rehabiliteringsarbetet.

Det är i motvind draken flyger Kinesiskt ordspråk

Robert Lundgren © Robert Lundgren 1999 och 2004

7

Rehabiliteringsrutin och ansvar

Varför rehabilitering ? Arbetsgivarens ansvar styrs av reglerna i arbetsmiljölagen (AML kap3 ), lagen om all-män försäkring (AFL kap 22) och föreskriften om Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1), för arbetsanpassning och rehabilitering inom sin verksamhet, samt att anpassa efter den enskildes förutsättningar för arbetet. ”Rehabilitering skall syfta till att återge den, som har drabbats av sjukdom, sin arbets-förmåga och förutsättningar att försörja sig själv genom förvärvsarbete.” Ansvaret för rehabiliteringsåtgärderna ligger på arbetsgivaren. Organiserad anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet är en viktig del i arbetsgivarens arbetsmiljöansvar. Arbetsgivaren skall vidare se till att det finns: * Kompetens och kontaktpersoner vad gäller anpassnings- och rehabiliteringsverksamheten * Ekonomiska resurser avdelade för ändamålet * Policy och mål för frågorna * Organisation av arbetet * Tydlig ansvarfördelning * Rutiner för:

- tidiga kontakter med sjukskrivna - undersökning av rehabiliteringsbehov - kontakter med myndigheter, Företagshälsovård - kontroll, uppföljning och utvärdering - samverkan med arbetstagarna.

8

PARTERNAS REHABILITERINGSANSVAR Parterna har var för sig ett ansvar att medverka till att rehabiliteringen lyckas.

SKYLDIGHET Arbetsgivaren 1. Organisera rehabilitering 2. Genomföra rehabiliteringsutredning, samt vid behov genomföra arbetslivsinriktad rehabilitering 3. Skyldighet att vidtaga arbetsmiljöåtgärder. 4. Samverka 5. Behandla principer (Skyddskommitté) 6. Övervaka (Skyddskommitté) Arbetstagaren

1. Lämna information 2. Aktivt deltaga i rehabilitering 3. Samverka Facklig organisation 1. Behandla principer (SK) 2. Övervaka (SK, SO) 3. Samverka Samhället 1. Tillsyn, Arbetsmiljösinspektionen, Försäkringskassan 2. Ingripa, Arbetsmiljösinspektionen 3. Samordna, Försäkringskassan 4. Beviljande av medel, Försäkringskassan 5. Samverka

9


Syfte Uppfylla kraven för rehabilitering enligt Arbetsmiljölagen. Tillse att personal som har någon form av ohälsa, får rätt stöd. Omfattning Samtliga anställda inom PRODUKTIONS AB, som är i behov av rehabilitering. Ansvar Närmaste chef. Riktlinjer Medicinsk rehabilitering Sker med stöd av Företagshälsovården (FHV). Ansvarig: respektive chef. Arbetslivsinriktad rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering innebär en kombination av individinriktade åtgärder och arbetsmiljöanpassning, för att i första hand:

- återgå till ordinarie arbetsplats - omplacering - utbildning/omskolning

Vid omplacering skall MBL-förhandling ske. Ansvarig: respektive chef. Social rehabilitering Service, råd, upplysning och stöd med personliga angelägenheter. Ansvarig: respektive chef Steg 1 Chefen skall hålla sig underrättad med hur underställd personal mår, så han/hon tidigt upp-märksammar varningstecken såsom exempelvis:

- upprepade förseningar - dålig kvalitet på utfört arbete - bristande engagemang - irritation - trötthet

Problem kan exempelvis också döljas genom mycket goda arbetsinsatser, men med hög strö-frånvaro. Åtgärder Samtal mellan respektive chef och den berörde, för att klargöra missförhållandena. Sätt mål och uppföljningstid. Kvarstår problemen eller behov av stöd uppkommer, kontaktas Personalansvarig (PA) som kallar eventuell stödfunktion.

10

PRODUKTIONS AB Datum: 991030

Utfärdare: Robert Lundgren /Personalavd.

Fastställt: Carl Produktsson/ VD

Rehabiliteringsrutin


11

Steg 2

- korttidssjukskrivning, 4 ggr/6 mån, alt. 6 ggr/år. - sjukskrivning > 4 veckor - medarbetaren själv begär hjälp

Åtgärder - Rehabiliteringsutredning skall göras enligt lag. Kallelse om tid och plats. Kallelsen informe-rar samtidigt rätten till stödperson, ex facklig förtroendevald eller anhörig - Färdig Rehabiliteringsutredning skickas till Försäkringskassan (FK). Kopia till FHV och PA. Respektive chef kallar stöd vid behov Ansvarig: respektive chef Steg 3 Varningstecken Sjukskrivningen/arna fortsätter trots åtgärder enligt steg 1 eller 2. Åtgärder - Chefen tar kontakt med PA för möte tillsammans med den berörde, FHV, FK och facklig förtroendeman. - Skriftlig rehabiliteringsplan upprättas med syfte och mål. Uppföljningssamtal kopplat till beräknat, uppfyllt resultat/mål. Dokumentation Personalregisterkort, rehabiliteringsutredning, rehabiliteringsplan, arbetsprovsblankett samt patientjournal Arkivering Rehabiliteringsutredning + Rehabiliteringsplan arkiveras hos respektive chef, PA och FK samt i patientjournal hos FHV. Blanketter finns hos PA. Referenser Arbetsmiljölagen Arbetsanpassning och rehabilitering AFS 1994:1 Arbetsprovsrutin/blankett


Rehabil i tering inom Produktions AB

KÖRSCHEMA FÖR REHABILITERING/OACCEPTABEL ARBETSPRESTATION

Samtal mellan chef, berörd person Problem identifieras

.

Arbetsprestationen/ Dokumentation av en försämrad närvaron förbättras arbetsprestation/ frånvaro. Se Rehabiliteringsrutinen.

Ingen åtgärd Oacceptabel arbetsprestation

Uppföljning Samtal mellan chef/medarb. samt fackligt Vägrar att ta emot hjälp ombud. Se Rehabiliteringsrutinen

Accepterar rehabilitering

R-plan tillsammans med FHV, FK, Förhandlingar/omplacering

PA och facklig företrädare

Ex. på rehabilitering, inom PRODUKTIONS AB: Sjukgymnastik, 10-veckors frisk&rehab.program. Ev. kan extern hjälp anlitas.

Arbetsträning egen avd. annan avd eller rehab.verkstaden.

Fungerar Fungerar ej Tillbaka till arbetet kopplat till egenträning.

Ärendet avslutas Fungerar Förhandling/omplacering

Nytt arbetsprov på annan avd. (ev. utrett omplaceringsskyldighet)

Fungerar ej

Fungerar Förhandling/omplacering. Ytterligare arbetsprov

(ev. utrett omplaceringsskyldighet)

När inga lediga arbeten, där den berörde uppfyller kompetenskraven finns. Varsel om uppsägning Dokumentation: Personalregisterkort; rehabiliteringsutredning; rehabiliterings-plan; arbetsprovsblankett samt övrig dokumentation över samtal/ kontakter och förhandlingsprotokoll.

12

Rehabiliteringsarbete/ program Produktions AB

Internt

A r b e t s t r ä n i n g Rehab- Egna Annan verkstad arbetsplatsen arbetsplats fadder stödperson stödperson F y s i s k t r ä n i n g enskilt Sjukgymn. Grenlunds- Sjukgymn. (se sid 14) FHV gården sjukgymnast / assistent friskvårdare F y s i s k t r ä n i n g / t e o r i Grenlundsgården/ grupp Friskvårdare + inbjudna föredragshållare (se sid 15) F y s i s k t r ä n i n g Gymnastik/ grupp Sjukgymn. (se sid 14)

13


SJUKGYMNASTIK/BEHANDLING PÅ ”FHV”

För att få möjligheten att träna och/eller få behandling av sjukgymnast inom FHV, krävs en remiss från företagsläkare/sköterska. Sjukgymnast undersöker därefter personen och ett träningsprogram/behandling framtages. Därefter bedriver personen en självständig träning under överseende av gym-nast eller assistent. Behandling kan vara T.N.S., värmebehandling, akupunktur, ultraljud m.m. Sjukgymnastiken är öppet varje dag och ligger bredvid FHV. Gruppträningsprogram såsom: Rörelsegymnastik (2 x 1 tim/vecka), Mjuka rörelser för rygg och nacke (2 x 45 min/vecka), Rygg-grupp (1 x 30 min/vecka), samt uppföljning av träningsprogram(1ggr/vecka). Individuell träning – redskapsträning. Gruppträning med lättgympa

14


FRISKVÅRDSGRUPP

10-VECKORS SCHEMALAGT PROGRAM PÅ GRENLUNDSGÅRDEN För närvarande är preliminärt 4 grupper planerade att starta i år, med 10-12 personer i varje omgång. Ett 10-veckors program med individuell fortsättning upp till och med 6 månader. Först gör friskvårdare tillsammans med den berörde en hälsoprofil för att sedan lägga upp planering både på Grenlundsgården och hemma. Därefter lägger instruktören för styrketrä-ning (om sådan behövs) upp ett träningsprogram. Efter 10 veckor görs en uppföljning och vid 6 månader den sista. Eftersom grupperna lär känna varandra och behöver varandra för pådriv-ning så tränar de oftast tillsammans även efter 10 veckor. Mestadels 2 ggr/vecka à 2 timmar. Alla kan vara med i gruppen om inte läkare avråder. Chef kan också tillsammans med medarbetare göra bedömningen att det med all säkerhet kan komma att bli ett ohälsoproblem om inte insatser sätts in i tid. Chefen kan då tillsammans med medarbetaren erbjudas det schemalagda programmet då det handlar om förbättring av allmäntillståndet. Det ena utesluter naturligtvis inte det andra - det finns naturligtvis möjlig-heter att träna sjukgymnastik samtidigt med 10-veckors programmet på Grenlundsgården. Anmälan görs till respektive Personalansvarig. Utbildning/träningen sker med 4 tim/dag Resultatredovisning sker gruppvis, dels med objektiva mätparametrar och dels med subjekti-va omdömen. Livsfrågor

15


Step & maskin

Förslag på hur ett schema kan se ut Schema Sommaren - 99

Mån Tis Ons Tors Fre 11.30 Avspänning Avspänning Avspänning Avspänning 07.00 Avspänning 12.00 Ind. träning Föreläsning Ind. träning Föreläsning 07.30 Ind. träning 15.00 Dagbok Dagbok Dagbok Dagbok 10.30 Stretch INFORMATION/UPPSTART TORSDAGEN 3/6 KL.12.00-14.30 Start vecka 23 Vecka Föreläsningar: 1 8/6 Skyddsombud Din hälsa 10/6 Mat 2 15/6 Tränings-Lära 17/6 Livsfrågor 3 22/6 Stresshantering 24/6 Livsfrågor 4 29/6 Stresshantering 1/7 Mat 5 6/7 Smärta 8/7 Livsfrågor Semesteruppehåll 6 10/8 Ergonomi 12/8 Din hälsa…. 7 17/8 Livsfrågor 19/8 Mat 8 24/8 Tankens kraft 26/8 Livsfrågor 9 31/8 Tankens kraft 2/9 Din Hälsa 10 7/8 Mat 9/8 Studiebesök 10/8 Avstämning Föredrag Namn Tankens kraft Tina Svensson Mat Tina Svensson Livsfrågor Församlingsassistent /Församlingspräst Ergonomi Leg. sjukgym. Anna Ergonomsson Smärta Carl von Smärt Metall/skyddsombud Bengt Järn Gym/Styrketräning Bertil Ragnarsson Varmpool Bertil Ragnarsson Stresshantering Viliia Friskaa Träningslära Tina Svensson Din hälsa Tina Svensson Kursansvarig Tina Svensson

16


Erfarenhet från de fem första grupperna Första gruppen startade på Grenlundsgården i januari -96 och fram till våren -98 har 53 perso-ner medverkat i 5 olika grupper. Vi upplever resultaten och arbetssättet så bra att fr.o.m. -98 dubblerar antalet kurstillfällen samt utökar kurstiden. 60 % av deltagarna var vid kursstart sjukskrivna. Deltagarna har genomgående en reducerad arbetsförmåga, huvudsakligen i rörelseorganen. Gemensamt för de flesta är att de känner sig utanför, misstrodda och allmänt illa behandlade. Syftet med friskvårdsgrupperna är, hjälp till självhjälp, att skapa insikt i vad man själv kan göra. Skapa förståelse för sig själv och andra. Placera sig själv i det stora sammanhanget. Några viktiga incitament i detta förändringsarbete/rehabilitering är: * Rehabiliteringsledare/lärare som har empati, d.v.s. kan sätta sig in i den enskildes totala

situation. * Rehabiliteringsledare/lärare som den enskilde kan identifiera sig med - trovärdig, där jag

känslomässigt accepterar budskapet. * Övriga kursdeltagare som jag som enskild kan identifiera mig med, känna trygghet hos. * Uppföljningsinstrument, både objektiva och subjektiva. Resultat från grupperna - vad hände sedan? Åter i arbete på egen avdelning 20 personer Åter i arbete, men i annat arbete inom företaget 14 personer Åter i arbete, men utanför företaget 5 personer Fortsatt sjukskrivning/ rehabilitering 6 personer Havandeskap 1 person Startar eget 1 person Omskolning till annat arbete utanför företaget 2 personer Sagt upp sig, utan någon uttalad framtidsplan 4 personer

17


Fysiska mätbara resultat Syreupptagning Efter 8 veckor hade individerna i snitt ökat sin syreupptagningsförmåga med 0,41 liter/minut. Vikt Efter 8 veckor hade individerna i snitt minskat sin kroppsvikt med 2,9 kg. Fettvikt Efter 8 veckor hade individerna i snitt minskat sin fettvikt med 19,5 kg. Fettfri vikt Efter 8 veckor hade individerna i snitt ökat sin fettfria vikt med 16,6 kg. D.v.s. ökat sin muskelvikt och därvid ökat sina möjligheter, till att klara de arbetsuppgifter de är anställda för. Materialet är baserat på 40 personer, då det saknas material från 1 grupp. Kommentarer från deltagarna: ”Jag känner mig psykiskt starkare” ”Tänker mer positivt” ”Jag har blivit mycket gladare” ”Jag känner mig starkare” ”Jag har fått bättre kondis, orkar mer” ”Skönt att röra på sig” De vanligaste kommentarerna efter kursen är: ”Det var oerhört givande att vara tillsammans med andra personer som också har arbetsbegränsningar”. eller ” Den här kursen borde alla gå”. En person har kursen att tacka för att han lever idag. Läkarens kommentar då personen fick en hjärtinfarkt: ” hade du inte tränat upp din fysik, så hade du aldrig klarat infarkten”.

18


Kommentar: Om syftet är att förbättra sin kondition så talar ovanstående resultat sitt tydliga språk. När det gäller den ökade muskelmassan, så torde detta också komma väl till pass i framför allt ett fysiskt arbete. Hur mycket muskelmassa som behövs för t.ex. tempoarbete inom en verkstadsindustri, har jag ej fått reda på. Men för att klara samma arbetsuppgifter, så vet vi att det kräver en viss lungkapacitet, då mätt ”syreförbrukning l/min”. Vid uppstart av träningsprogrammet testas syreupptagningsförmågan/min och efter 10 veckor en uppföljning. Personligen känner jag inte till någon annan kurs, som så tydligt knyter an på krav och verkligt utfall. Tung industri (även tempoarbete inom verkstadsindustrin) kräver en lungkapacitet på minst 2,1 liter/min. Om vi vid första mät-tillfället finner (vilket inte är ovanligt) en lungkapacitet under 2,1 liter/min, står det för de flesta klart att den personen kommer att få besvär med sina ”verktyg” förr eller senare. Får inte kroppen tillräckligt med syresatt blod, tar handleder, armar, axlar, rygg och nacke stryk. Orkar man inte hänga med tempot, kommer den negativa stressen som gör sitt till eländet. Se min jämförelse mellan Bubblan och Ferrari. Sid 24

19


REHABILITERINGSVERKSTADEN INOM FÖRETAGET Rehabiliteringsverkstaden startades upp 1985 och över 250 personer med behov av rehabili-tering har fått hjälp att komma vidare. Till rehabiliteringsverkstaden kommer personer som av någon anledning inte kan bedriva rehabilitering på egen avdelning.

Målsättning och inriktning

I rehabiliteringsverkstaden finns lättare arbeten att utföra. Tillsammans med ”fadder” och den ansvarige för rehabiliteringen klargörs den enskildes behov, av fortsatta insatser. Istället för sjukskrivning - direktkontakt med Försäkringskassan för rehabiliteringsersättning från första dagen, via rehabiliteringsverkstaden. Arbetsgivarperioden inträder ej i detta fall. Rehabiliteringsteamet, bestående av ansvarig för rehabiliteringsverkstaden/rehabiliteringen, företagsläkare, sjukgymnast/friskvårdare och skyddsombud alt. kamratstöd kommer oftast inom någon vecka tillsammans med den berör-de, fram till vilka insatser som behövs sättas in för att hjälpa den berörde att nå målet. Oftast kombineras arbetsträningen i rehabiliteringsverkstaden med 10-veckorsprogrammet på Grenlundsgården eller sjukgymnastik. Vy över rehabiliteringsverkstaden I all rehabilitering och så även den i rehabiliteringsverkstaden följer en steg-för-steg-ordning: * Skapa förtroende * Samla information * Analysera * Realistiska arbetsprov

20


De olika faserna i rehabiliteringsverkstaden Första fasen: SOCIAL KONTAKT Andra fasen: REPRESSIV DEPRESSION ”skall jag förbli så här?” Tredje fasen: KONSTRUKTIV REHABILITERING ”gå från offer till delaktighet” Chefen är ytterst ansvarig, tills ett eventuellt övertagande till annan avdelning har skett.

Äldrelinen

Företagsläkare

Chef

Rehabiliterings- avdelning

Servicegruppen

Förarbetsline

Utbildning Fortsatt sjukskrivn./

sjukpension

Egen avdelning

Annan avdelning i närområdet

Extern rehabilitering

Övriga lösningar

Utlåning till små- företag, eventuellt fast-

anställning på sikt.

Annan avdelning/fabriksdel.

ex: Komvux

21


PRODUKTIONS AB Dokumenttyp Utgåva Datum Ersätter Registreringsnr.

PERSONAL.INSTRUKTION 01 99-10-30 PI 6-25 Utfärdare Granskad av Fastställd av Sida

R Lundgren Ledningsgrp. Carl Produktionsson 1(2) Arbetsprov 1. Syfte Ange riktlinjer för arbetsprov. 2. Omfattning Omfattar personal som är förhindrad att utföra sitt ordinarie arbete p.g.a. medicinska skäl. 3. Ansvar Chef ansvarar för att arbetsprov utförs enligt nedanstående riktlinjer. Arbetsprovet dokumenteras av chef. 4. Riktlinjer Chef tillsammans med personalansvarig, företagsläkare och facklig representant ser över vilka realistiska arbeten som finns att erbjuda och utvärderar genomförda arbetsprov. 4.1 När realistisk arbetsuppgift finns tillgänglig, erbjuds den berörde att pröva arbetsuppgiften. Provet formuleras med utförlig arbetsbeskrivning, avgränsning i tiden och klart beskrivna mål. Provet dokumenteras, enligt bilaga 1. Det är av stor vikt att alla inblandade förstår konsekvenserna av ett icke godkänt arbetsprov. D.v.s. när arbetsgivaren har uttömt sina möjligheter till arbetsanpassning, utan uppnått resultat, kan det leda till varsel om uppsägning för arbetstagaren. 4.2 Arbetsprovsblankett, reg.nr. 12345-1, finns hos personalansvarig. 5. Dokumentation Arbetsprovsblankett till personalansvarig efter utfört arbetsprov. Chef behåller kopia. 6. Arkivering Personalansvarig arkiverar Arbetsprovsblankett efter utfört arbetsprov. 7. Referenser _. 8. Bilagor Arbetsprovsblankett

22


ARBETSPROVSBLANKETT

KONFIDENTIELLT

För att kunna fastslå vilket arbete som.............................................................................................kan

klara av, har idag.............................. arbetsprov nr:.............. startats. Person.nr: .................................

Följande personer har medverkat vid framtagning av arbetsprov:............................................................

.............................................................................................................................................................

.............................................................................................................................................................

Arbetsuppgift.......................................................................................................................................

Tidsperiod.......................................................Arbetsplats..................................................................

Uppföljning......................................Medverkande..............................................................................

.............................................................................................................................................................

Resultat av arbetsprov, dag för dag............................................................................ datum/ sign

.............................................................................................................................................................

.............................................................................................................................................................

.............................................................................................................................................................

.............................................................................................................................................................

.............................................................................................................................................................

.............................................................................................................................................................

.............................................................................................................................................................

.............................................................................................................................................................

.............................................................................................................................................................

.............................................................................................................................................................

.............................................................................................................................................................

.............................................................................................................................................................

.............................................................................................................................................................

.............................................................................................................................................................

.............................................................................................................................................................

.............................................................................................................................................................

.............................................................................................................................................................

.............................................................................................................................................................

.............................................................................................................................................................

Finns ytterligare prov? JA NEJUtförlig arbetsbeskrivning, se även baksidan

Reg. nr:12345-1, utgåva 01

• Åtgärder som vidtagesskall dokumenteras föratt den enskildesmöjligheter skall kunnautvärderas.

• Ansvarig person förarbetsprovet redogörhär dag för dag,tillsammans med denenskilde. Blankettenskall ses som ettuppföljningsinstrument

• Originalet behålls avansvarig chef efterutfört arbetsprov.Kopia till den enskildeoch PA.

• Blanketten finns hosrespektive PA.

• Är det vid tillfälletäven aktuellt med flerarbetsprov?

Liten handbok för chefer i rehabilitering

23

Hur man genomför ettarbetsprov

23


Det är av stor vikt att man har is i magen och grundligt utreder/ klargör orsaken till ohälsa innan man startar upp med åtgärder. Vi har tyvärr en tendens att allt skall ske så fort som möjligt och förslag till åtgärder är målet sna-rare än ”rätt” åtgärd. Det kanske låter lite kryptiskt, men för att

åskådliggöra vad jag menar, så vill jag beskriva en bild som presenterades på en rehabiliterings-konferens i Stockholm -96, om ohälsofaktorer och vilka resurser som används i Sverige.

siskt största insatsen. Blodcirkulationen försämras och belastningsbesvären tilltar. För något år sedan gjorde jag en högst ovetenskaplig undersök-ning bland kvinnor på rehabili-tering, med belastningsskador. 100% rökte! Motsvarande grupp i Sverige är ca: 25%. Därför vill jag dra parallellen: Om vi kör med dåligt bränsle i en gammal Bubbla, så förväntar vi oss inte att den skall kunna hålla 150 – 200 km/h som Ferrarin klarar? Havererar Fiat’en i en backe, så jämnar vi inte ut backen! Jag har naturligtvis träffat kvin-

-Vi vet att man och kvinna inte ser likadana ut. -Vi vet att 50% fler kvinnor drabbas av belastningssjukdo-marna än män. -Vi vet att kvinnan har ca: 30% mindre muskelmassa än mannen. -Vi vet att variationer kan fö-rekomma. -Vi vet att kvinnor oftare är dubbelarbetande än män. -Vi begär oftast samma av kvinnor som av män, i fysiska arbetssituationer. -Vi vet att kvinnor som till detta också röker löper större risk att skadas och som ökar i situationer som kräver den fy-

nor som både röker och arbetar på tuffa arbetsplatser. Men de är inte lika många som män-nen.

HÄLSANS PÅVERKANSFAKTORER enligt Lalonde Bidragande ohälsofaktorer Resursanvändning Livsstil 43% 1,2% Rökning, alkohol, kost motion, sex, psykosociala & existentiella förhållande. Biologi/ arv 27% 6,9% Genetik - ålder Miljö 19% 1,5% Luft, vatten, bostäder, livsmedel, trafik, fysisk miljö Vårdsystemet 11% 90% Valium, sjukskrivning, vila vid ryggbesvär

KOMMENTAR till rehabiliteringsval

Bubblan och Ferrari


24

Cecilia åter efter 7 års sjukskrivning

Efter en lång sjukskrivningsperiod så skul-le de flesta ha gett upp hoppet på att kunna återvända till sin arbetsplats. Att ge efter för sjukvårdsapparatens långsamt malan-de mekanismer och luta sig tillbaka, kan-ske i en alltför tidig förtidspensionering kan ibland vara den enklaste utvägen. Hopplöst fall kan man tänka, men så behöver det inte vara, det är Cecilia som kommit till-baka efter 7 års sjukskrivning ett levande be-vis på. Det lyser om Cecilia när hon berättar sin historia för oss och man kan se att hon trivs med att vara tillbaka på jobbet.

- Det finns alltid hopp, jag kunde bara inte acceptera att jag inte duger längre. Hela tiden har jag aktivt jobbat på att komma tillbaka till jobbet. Cecilia började sin anställning 1988 på förmonteringen. När hon efter sin andra barnledighet kom tillbaka till sin arbetsplats blev hon sjuk.

Exempel f rån arbetsp latsen

25

Bild på Cecilia i monteringen

- Jag hade värk i leder, fötter och stora problem med att klara av mitt jobb. Efter ett antal besök hos läkare fick jag min diagnos: jag led av reumatism. Efter detta började en lång och kamp för Cecilia att få komma tillbaka till jobbet. Tiden hemma har egentligen inte varit så jobbig, jag har hela tiden sett till att ha något att göra. Det kan ses som lång tid men först måste man komma till insikt själv. Man måste ramla innan man kan komma upp igen och detta har jag gjort, säger Cecilia. Under tiden hon varit hemma har hon praktiserat på ett fritidshem och hon har även läst tre och ett halvt år.

Bad att få komma tillbaka För två år sedan frågade Cecilia försäkringskassan om det fanns en möjlighet att få komma tillbaka till sin arbetsplats. Kontakt togs med personalavdelningen och rehabiliteringsansvarige, som blev tillfrå-gad om han kunde hjälpa till. Först hade Cecilia varit i rehabiliteringsverkstaden och sedan februari i år är hon tillbaka på fast arbete inom monteringen. Man måste vända på alla stenar, säger den rehabi-literingsansvarige som har följt Cecilias fall. Hon har hela tiden legat ett steg före oss och det är ingen som har tvingat tillbaka henne i arbete. Tvärtom säger Cecilia, under hela den tid jag var sjukskriven ringde inte en enda företagsrepresentant till mig. Det är synd, man borde höra av sig ibland, även till dem som inte vill att företaget ringer.

Inte sjuk längre - Värken finns där fortfarande, jag äter regelbundet medicin och går på undersökningar, men jag är inte sjuk. Allt har blivit ljusare och till och med lite bättre. Det finns alltid en väg, men självklart mås-te man själv vilja/tro och till slut finner man en väg, säger avslutningsvis Cecilia. Det som var avgö-rande hjälpen för Cecilia, var behandlingen hos en Osteopat.

Om du inte har funnit lösningen -

fortsätt sökandet!

Berit som ville ”vänta”


26

Berit har varit anställd på företaget sedan 1982 och i samband med ett benbrott för något år sedan gick det bara utför. Det blev helt svart , säger Berit, som mådde dåligt. Jag såg ingen klar väg ut, säger Berit. Så när chefen ringde mig blev jag först arg och jag ville absolut inte tillbaka och jag ville inte prata med någon på företaget. Jag var inte rädd att komma tillbaka, men jag orkade inte. Sammanlagt var Berit hemma i 14 månader. Just nu är jag mycket glad att jag är tillbaka och jag trivs jättebra, sä-ger Berit som arbetar på sammansättningen. Det som främst gjorde susen var friskvårds-

träningen på Grenlundsgården, men att få komma till insikt själv, det var det viktiga steget jag var tvungen att ta själv. Jag är också mycket tacksam mot rehabiliteringsansvarige.

– Vi hade en tro på att du skulle klara detta så vi ställde inte frågan om du vill eller inte. Även här hade Osteopaten en avgörande betydelse. Det vi-sade sig att vi hade rätt, säger den ansvarige för rehabiliteringen. Vi får inte ge upp för det finns inga hopplösa fall. Cecilia och Berit är två goda exempel, men det finns många fler som behöver hjälp att komma tillbaka, avslutar han.

Namnen är fingerade

Den här artikeln rymmer 175–225 ord.

Om nyhetsbrevet är vikt och har skickats, visas artikeln på baksidan. Så det är en god idé att göra den lättläst.

Med en fråge- och svarssession fång-ar du snabbt läsarens uppmärksam-het. Du kan antingen sammanställa frågor som du har fått sedan den senaste utgåvan eller summera någ-ra allmänna frågor som ofta ställs om din organisation.

Ge nyhetsbrevet en personlig touch genom att inkludera en lista med namn och titlar på chefer i organi-sationen. Om organisationen är li-ten kan du ta upp alla anställda i listan.

Om du har priser på standardpro-dukter eller tjänster, kan du inklu-dera en lista med dem här. Du kan-ske vill hänvisa läsare till någon an-nan typ av kommunikation som du har skapat för organisationen.

Du kan även använda det här ut-rymmet om du vill påminna läsare att de ska notera återkommande evenemang i sina kalendrar, t ex frukostmöten för leverantörer den tredje tisdagen i varje månad eller halvårsvisa välgörenhetsauktioner.

Om det finns plats är det här en bra plats att infoga en clipart-bild eller andra bilder.

Lars 52 år. Med dålig kondition och stor övervikt började Lars i det första schemalagda trä-ningsprogrammet på Grenlundsgården. Lars som har en långvarig facklig erfarenhet var till en början lite motståndare till att röra på sig. Det visade han tydligt, med vilda protester över friskvårdarens framfart. Men säg den som inte kan ändra sig efter en vuxen och konstruktiv diskussion. Lars axlade sina övningar med största allvar och övertygelse. Blev den mest akti-ve påhejaren av allahanda fysiska övningar. Mot slutet av träningsprogrammet, när det bara var några få dagar kvar, kom budet att Lars råkat ut för en hjärtinfarkt. Första tanken som slog oss var: hur mår han? Hade vi drivit på honom för mycket? Dagen efter kommer Lars chef fram till mig i fabriken och tar mig i handen och tackar för att Lars fick chansen att bättra på sin fysik. Ansvarig läkare på sjukhuset hade sagt att Lars inte hade överlevt hjärtinfarkten om han inte hade skaffat sig den goda fysiken som han fått via träningsprogrammet. Han hade också turen att ha sin hustru i närheten som snabbt såg vad som höll på att hända.

Binnie överlevde en hjärtinfarkt Exempel f rån arbetsp latsen

Lars klarar hjärtinfarkten

27

Mats 27 år och trebarnsfar råkade en dag ut för en trafikolycka. En trafikolycka som inte ger några stora rubriker i dagstidningarna, men för den drabbade kan skapa ett livslångt lidande. För Mats del var det nacken som fick ta den stora smällen. Nacke och trafikolycka har under 1990-talet allt oftast blivit kallad för whiplash. Mats läkare kallade det kort och gott för nackbesvär. Efter en tids sjukskrivning startades rehabilitering. En rehabilitering bestående av 10-veckors program på Grenlundsgården kopplat till arbetsträning i rehabiliteringsverkstaden. För Mats del blev denna rehabilitering en hjälp till självhjälp. Där självförtroendet kom tillbaka. I slutet av rehabiliteringstiden sökte Mats intressanta befattningar. En av befattningarna var ett teknikerjobb med provnings och analysarbeten. När Mats för den tilltänkta chefen presenterade sig och sina meriter, informerade han också om sin pågående sjuk-och rehabiliteringstid. Chefen ansåg att alla kan och kommer någon gång under sitt arbetsliv att råka ut för motgångar. Mats hade visat att han har förmågan att resa sig och inte acceptera en ”offer för omständighets – situ-ation”. Mats är med andra ord rustad för nya motgångar med sin nyvunna erfarenhet. Som chefen också tillade. ”Mina övriga anställda är fortfarande oskrivna kort, eftersom dom ej ännu har drabbats av någon motgång”

Mats sökte annat arbete med rehabilitering som merit

”Branko” åter i arbetet efter en paus


1992 var ett år som förmörkades av inbördeskrig i Europa. På Balkan rådde ett för omgivningen oför-klarligt inbördeskrig mellan gamla vänner och grannar. På företaget finns och fanns många invandra-de Jugoslaver som över några dagar hamnade i ett trauma som ingen eller få kunde föreställa sig. Jag har och hade även då en stor kontakt med denna grupp som tog det hela på olika sätt, från individ till individ. Varje morgon samlades en grupp ”gamla Jugoslaver” hos mig som för att klara tillvaron mås-te samla kraft, med samtal. Behovet av att bolla sin oro och information om vad som hände där ”hemma”, var viktigt för denna grupp. Jag lärde mig två viktiga saker under inbördeskriget: ”Sanningen är det första som förlorar i ett krig” och ” det är aldrig ens fel att två träter”. I det här skedet mådde en yngre jugoslavisk man mycket dåligt. Vi kan kalla honom för Branko. Brankos föräldrar var kvar i inbördeskriget och över en natt tillhörde de minoriteterna. Chefen förstod och ville inte att Branko skulle få medicin för sina depressioner. I detta skede föreslogs vid en rehabi-literingsutredning att Branko skulle må bäst att få komma ifrån sin avdelning ett tag för att samla kraf-ter igen. Branko var således under en tid i rehabiliteringsverkstaden och fick då chans att prata av sig och röra på kroppen. Branko var för första gången ute i skogen och gick. Detta visade sig, så rehabiliterande för en ung jugoslav att han fortsatte även på helgen att gå 10 – 15 km/dag. Branko hade tidigare an-vänt lördagen till att titta på fotboll i TV. Vid TV:n kom grubbleriet. I rehabiliteringsverkstaden fick han möjlighet att ”släppa ut tråkigheterna” och i skogen likaså. Egentligen inga märkliga rehabiliteringsgrepp – utan bara enkelt bondförnuft. Branko kom åter och arbetar idag fullt på sin avdelning.

28

Många tränade i vårt 10-veckors program, som tidigare har nämnts och blev mycket bättre. Men smärtan i fram för allt rörelseorgan var oftast kvar. Allt hade ju blivit bättre, förutom just ”skadan” som de var sjukskrivna för. Detta gav mig ingen ro och på semestern 1997 läste jag en bok som he-ter ”Bli frisk av dig själv”. I ett kapitel berördes Osteopatin och jag fann att detta stämde in på de flesta jag kom i kontakt med i rehabiliteringen. Direkt när semestern var slut (den tog lååång tid) så tog jag kontakt med två osteopater och en kvinna med wiplash önskade testa denna behandlings-form. En skeptisk kvinna som under några år hade plågats av smärtor i nacken efter en bilolycka. Kvinnan hade i tidigt skede efter olyckan kommit under specialistvård för just denna nackskadetyp, utan något bra resultat. Självklart ställde hon upp — vad hade hon att förlora? Efter första besöket, märkte hon en känsla i nacken och kroppen som hon inte hade uppmärksammat förut. Efter tredje besöket prövade hon med att försöka framkalla smärta, med allehanda sysslor som hon inte hade kunnat utföra p.g.a. smärta tidigare. Nu gick det helt enkelt inte för henne att provoce-ra fram någon smärta. Efter många år så var smärtan borta. Att kroppen hade råkat ut för en skada kände hon, men däremot ingen smärta och det var ju det viktigaste. Denna framgång spreds till de andra i rehabiliteringsgruppen och även till senare fall, med en osed-vanlig framgång. Några av fallen har tidigare i denna bok beskrivits. När jag själv 1999 ramlade ned i ett hål, med det ena benet och det andra fortfarande kvar ovan jord, vreds knät kraftigt och träffade samtidigt marken med en oerhörd kraft. Efter ca: 10 dagar när jag hade påbörjat min semester hade inte smärtan minskat. Nu började även ryggen ta stryk då jag kom-penserade smärtan i knät med att gå snett. Vad skulle jag göra? Det här fixar jag inte själv. Nu hade jag själv fått chansen att pröva hur bra osteopaterna kunde vara. Sagt och gjort. De hade inte börjat sin semester och jag kom snabbt till dem. Efter två timmar på britsen fick jag försiktigt resa mig och känna efter. Det gjorde inte ont! Vilken känsla — det gjorde inte ont. Sug på det. Vi lade upp en behandling på samma sätt som de hade gjort för de andra. En behandling på 5 ggr med en veckas mellanrum. Hade inte behandling gjort någon nytta efter dessa 5 ggr, så var det ärli-gast för alla att avbryta. Men jag kände en oerhörd förbättring efter endast ett tillfälle. Nu har det gått några år och jag känner sedan dess i knät att något har skett där, men någon smärta har jag inte haft sedan behandlingen sommaren 1999. Av totalt 24 stycken som jag hjälpte med få behandling av osteopat, lyckades behandlingen för 21 personer. Då menar jag 21 stycken som var kategoriserade som ”svåra ärenden” som hade varit sjuk-skrivna länge, med olika diagnoser och behandlingar.

PERSONUPPGIFTER som chefen kände till från början

Erik Svensson, född 54

Började på företaget 1982 på sammansättningen. Erik kan alla delmoment, jobbar dessutom som serviceman. Det förekommer aldrig några fel från Erik. Erik arbetar snabbt och är väldigt flexibel. Erik klagar sällan och har heller inget emot att bli utlånad till andra avdelningar om andra är i knipa. Sympatisk. Omtyckt av sina arbetskamrater.

”Erik Svensson” döljer något

Exempel f rån arbetsplatsen

29

Osteopatisk behandling

När chefen fick bättre kunskap och analyserade situationen kunde den se ut som följande:

Erik har kommit åter efter att ha varit hemma över 1 vecka. Erik meddelade sin chef först på tisdagen, frånvaron började redan på fredagen veckan innan. Tidigare frånvaro (senaste året) 931230 - 940107. ”Maginfluensa” 940225 - reg. semester 940228 - 940306. ”Feber/förkylning” 940311 - reg. för sen ankomst. ”Försov sig” 940325 - reg. ogiltig frånvaro. ”Ont i huvudet, sov hela dagen” 940328 - reg. tjänsteledigt utan betalning. ” Måste akut hjälpa en kompis” 940418 - reg. semester 940422 - 940424. ”Magont” 940506 - reg. ogiltig frånvaro. ”Telefonen sönder, dålig mage” 940511 - reg. semester 940812 - 940814. ”Ont i ryggen” 940816 + 940818 - 940821. ”Ont i ryggen” 940826 - reg. ogiltig frånvaro. ”Telefonen är fortfarande kass, dålig, något konstigt med magen” 940909 - 940913. ”Ont i ryggen” 941021 - 941027. ”Ont i ryggen” 941104 - reg. tjänsteledig 941202 - 941208. ”Ont i magen” Chefen kallade nu in Erik för ett samtal för att utreda rehabiliteringsbehovet. Först med att bearbeta det material som fanns. - Hur ser frånvaron ut? - När sker frånvaron? - Är Erik undvikande? - Pratar ”Erik” om hur duktig han är/ hur bra han trivs på arbetet? - Hur ser hans sociala situation - ensam eller familj/sambo? - Har Erik visat på arbetet att han har ont i ryggen eller har ont i magen? - Har överhuvudtaget Erik dålig ordning på arbetet? - Arbetar Erik mycket övertid? Har han vare sig dålig ordning på arbetet eller haft ont - kan detta tolkas som att Erik vill dölja det av isberget som döljer sig under vattenytan. I detta skede skriva en rehabiliteringsutredning med förslag på sjukgymnastik för ryggen, torde inte hjälpa Erik, utan snarare möjliggöra ett olämpligt beteende.

Vad fattas det nu Erik?

Ja inte är det något av det som Erik så välvilligt vill framhålla, utan troligen något han vill dölja, för att i lugn och ro kunna fortsätta detta beteende. Erik meddelar sig sällan till arbetet på första frånvaro-dagen! Eriks arbetsinsats står inte i relevans med Eriks dåliga ordning hemma! Erik är missbrukare och dricker alltför mycket för att kunna klara av sitt arbete! Fanns det någon systematik i frånvarobilden? Ja! Alltid efter löningen som då vid den tiden utbetala-des torsdag var 14:e dag och nästkommande måndag. Vad kan du göra?

Eftersom Erik uppenbarligen vill dölja detta för sin omgivning, lär du aldrig få Erik till att erkän-



30

na detta. Avslöja ej heller dina misstankar för honom, utan diskutera detta med din personalansvarig för att du skall få tillgång till bästa support. Din personalansvarig innehar själv en del specialkunska-per i drogproblematiken och kan dessutom hänvisa dig till rätta kontakter, såsom fackliga företrädare, FHV m.m. I ditt samtal med Erik skall du se till att hela tiden befinna dig på din ”hemmaplan”. Du skall ta upp det som är dokumenterat och påtala för Erik att detta ohållbart. Erik kommer förmodligen och förklara sig. Hur som helst, notera vad ni kommer överens om på rehabiliteringsutredningen - undvik att bekräfta hans ”lögner” med att föreslå sjukgymnastik eller liknande. Var tydlig vad du som chef inte accepterar och sätt upp en tid för uppföljning med mål! Notera detta på rehabiliteringsutred-ningen. Det är i detta fall och för övrigt viktigt att inte ha för vana att bevilja retroaktiva ledigheter. Du skall ej heller bevilja Erik övertid innan en förbättring har skett. Om inte någon förbättring har skett vid uppföljningen?

Har Erik sjukskrivit sig? Eller fortsätter han att inte meddela sin frånvaro? Har Erik sjukskrivit sig, så skall företagsläkaren kopplas in för att hjälpa till med att utreda behandlingsalternativ. Förslagsvis utreds Erik med en s.k. MACH-test som objektivt visar om Erik är behov av behandling för sina drogmissbruk. (Se även mallen för droghantering i denna handbok). Fortsätter Erik med att inte meddela sig - kontakta då personalansvarig för konsultation om disciplinä-ra åtgärder. Vad gör jag som chef, om jag har ”tillåtit” Erik att ha ett oacceptabelt beteende?

Det är ett ypperligt bra tillfälle att kunna ändra på detta och ”skylla” på att ”vi måste fylla i den här re-habiliteringsutredningen, därför att lagen säger detta” och sätta punkt. Det som är historia är och skall så också förbli. Nu är det nya tag. Du kan ju alltid vara lite ödmjuk och säga att du trodde inte själv att det var så mycket frånvaro! Så slipper du förklara dig för Erik.

Viktigt

Att tänka på vid alla situationer med personal som uppvisar ett olämpligt beteende, oavsett om det är drogmissbruk eller samarbetsproblem - är att inte gå andras ärende, s.k. ombudskritik. Utan kon-trollera själv om det finns fog för omgivningens/arbetskamraternas kritik, så står du på fastare mark vid det svåra samtalet. Fotnot: Erik Svensson heter i det verkliga livet något helt annat och fick sin första skriftliga varning för att han kom onykter till arbetet 1970. Jag tog ofta emot hans s.k. sjukanmälningar/frånvaroanledningar på mitt skift för att sedan informera hans chef (min skiftkollega). Den ena orsaken var värre än den andra. Han arbetade mycket över hos mig, eller hos någon annan. Bättre medarbetare fick vi leta efter, bara synd att vi inte kunde lita på hans närvaro. Idag vet vi så mycket bättre. Kunskapen, samt våra attityder om hur vi skall hantera missbrukare, för-bättras hela tiden. Det viktigaste i kampen mot missbruket är hur omgivningen - chefer, arbetskamra-ter fack, FHV m.m. förhåller sig. Vi har som människor oftast en god fallenhet med att hjälpa våra närmaste och då är det viktigt att inte bli möjliggörare, utan att ställa krav. När det gäller verklighe-tens Erik, så fanns alla de negativa ingredienserna med okunskap och möjliggörare, så för Erik är det nog tyvärr kört idag.



31

Arbetsförmåga/ förmåga att återgå i arbetet 100% 50% 0% 3mån 12mån 24mån Sjukskrivning startar Självuppfyllelse? Grafen ovan har oftast framhållits i rehabiliteringssammanhang, så ock för mig. Efter 24 månaders sjukskrivning är prognosen för att rehabiliteringen skall lyckas, mycket liten. I det här skedet är det lätt att konstatera att man måste arbeta förebyggande. Helt riktigt är att man skall arbeta förebyggan-de, men frågan är om budskapet går hem när insikten saknas. Exempel: alla vet att långvarig rökning skador oss och eventuellt leder till en alltför tidig död. Men inte slutar vi röka för det! Jag har arbetat med många som har varit sjukskrivna långt över 24 månader och hjälpt dem tillbaka till arbetslivet. Rekordet är 9 års sjukfrånvaro för en kvinna och hon är åter på sin avdelning. Cecilia kom tillbaka efter 7 år och sa själv att ”Man måste ramla innan man kan komma upp igen”. Majoriteten av dem jag koordinerade rehabilitering för, hade haft en längre långtidssjukskrivning bak-om sig. Man kan då fråga sig om det inte kan skapas en risk för en självuppfyllelse, med att visa ovan nämnda graf? Alla ställer in sig på svårigheterna och kan därför acceptera ett nederlag. Fram till 1989 levde vi inom PRODUKTIONS AB att man inte kan göra felfria produkter, det är mänskligt att fela. Med dessa ord gav man alla medarbetare fritt att fela då och då. Med många an-ställda blev det ju rätt så många fel! Eftersom vi hade rykte om att producera en kvalitetsprodukt kräv-des sålunda mycket kontroll- och justeringsresurser. Från 1990 implementerades hos var och en ”att var och en gör rätt ifrån sig principen”. Med dessa ord blev både kontroll och justeringsresurserna i det närmaste överflödiga. Med ovan nämnda graf visar man på att man endast har en ”verktygslåda” att tillgå och man rättfärdi-gare sin låda istället för försöka ta fram fler verktygslådor. Det är sålunda viktigt att skaffa fler verktygslådor för att tillgodogöra de olika kraven.

Kommentar och sammanfattning


32

• Blankettenfinns hosPA

• Lagen sägeratt man harrätt att hamed denman självharförtroendeför.


34

PRODUKTIONS AB Göteborg 991124

KALLELSE

Rehabiliteringssamtal

För att utreda anledningen till Din frånvaro har jag avsatt tid för samtal

Datum

Tid

Plats

Om Du vill har Du självklart rätt att ta med Dig en facklig representant.

VÄLKOMMEN

Chef

33

VAD DU BEHÖVER TÄNKA PÅ VID ETT S.K. SVÅRT SAMTAL:

Vad är problemet? - rehabiliteringssamtal - arbetsbrist - kompetensbrist - social kompetensbrist (samarbetsproblem) Förberedelser * Införskaffande av dokumentation - personaldokumentation - utbildningsdokumentation - arbetsvärdering - läkarintyg/utlåtande - samtalat/överläggningar med PA, kamratstöd * Vad vill du uppnå? Tid och plats för första samtalet * På det egna kontoret. Kan Du inte garantera ett ostört samtal där, välj någon annan plats. * Helst på förmiddagen. Undvik alldeles innan arbetsdagens slut. * Gärna mitt i veckan. Undvik alldeles innan helg. I vissa fall kan helgen vara bra att få tänka igenom olika förslag - men då får de inte vara av chockartad karaktär! Telefonen * Glöm ej att stänga av telefonen. Den person som anses vara viktig - tål också att låta telefonen vara avstängd en stund! Reaktioner Allt eller inget inträffar. Var beredd på gråt, ilska och så det värsta - axelryckningar och ”jag vet inte”. Om de två första reaktionerna inträffar, gå då inte i den vanliga ”mänskliga” fällan och ursäkta dig. Behåll lugnet, acceptera/förstå den andres reaktioner - men ursäkta dig inte. * Forcera inte fram beslut, låt processen verka. * Hamnar du i en återvändsgränd - avsluta mötet och bestäm en ny tid. Ditt förhållningssätt * Tänk på att kroppsspråket säger mycket mer än ordet. Är du ointresserad, tittar på klockan, bläddrar

i papper, då kan du räkna med att resultatet av mötet inte blir särskilt bra. Visa intresse - försök sätt dig in i din medarbetares situation (empati).

* Låt dig inte manövreras in på sidospår (se även ”steg för steg vid drogmisstanke”). * Hur reagerar du själv för gråt, ilska eller apati? Har du positiva eller negativa känslor för personen

som kan omkullkasta syfte och mål med samtalet? I så fall bör du lämpligen lämna över uppgiften till någon annan, exempelvis din Personalansvarige.

Uppföljning * Sammanfatta mötet och bestäm tid för ett andra samtal - klargör vad ni skall diskutera/följa upp vid

nästa möte. * Behandla personen på ett normalt sätt efter mötet - vare sig mer eller mindre än innan.

34

Rehabi l i ter ingssamtalet e l ler samtalet om de svåra frågorna

Samtalssituationer Medarbetare Chef

”Behandlingsgrupp” - hur väl gruppen än vill, så går inte budskapet hem. Det blir lätt att den berörde går med på beslu-ten bara för att tillgodose de andra. Men accepterar inte det. ”Facklig eller kamratstöd” - ojämnt trygghetsförhållande, skapar lätt möjliggörarsituationer. Man tar det lättaste och be-rör ej de ofta underliggande orsakerna. ”Jämviktsläge” - Båda är trygga. En vuxen – till – vuxen situation som skapar atmosfär av att analysera möjligheter och hinder i samförstånd.

Försök att ordna miljön för de lösningsfokuserade samtalen, med att skapa jämvikt i den fysiska mil-jön, ex: sitta vid ett runt bord. Träffas på neutral plats o.s.v. Ännu bättre är att överraska med ett samtal hemma hos den berörde (vid sjukskrivning). Vi är oftast målfixerade, framförallt inom en produktionsinriktad verksamhet. Vi glömmer att männi-skan har behov av att smälta och bearbeta information. Därför är det viktigt för att nå ett bra resultat att alla parter är överens, framförallt medarbetaren som är berörd av åtgärder. * Första samtalet = lyssna på medarbetaren, säg inte emot eller ta över samtalet. Sammanfatta och

kom överens om en ny tid för konkreta handlingsförslag. * Andra samtalet = planeringssamtal med åtgärder/uppföljningstider m.m. Lägg in mellan samtalen ett

”oplanerat/spontant möte” för att checka av om det har uppkommit några frågor.

35

Rehabi l i t er ings samtalet e l ler samtalet om de svåra frågorna

Rehabi l i ter ingssamtalet e l ler samtalet om de svåra frågorna

CHECKLISTA FÖR REHABILITERINGSUTREDNING Nedan följer en checklista. Samtliga frågor behöver inte ställas, utan skall ses som en hjälp vid kart-läggning av arbetstagarens frånvaro/besvär/arbetshinder. Fysiska faktorer * Vilka besvär har medarbetaren? * Är det speciella arbetsuppgifter, som medarbetaren ej klarar? * Är det problem, att utöva själva yrkesrollen? * Hur länge har medarbetaren haft besvären? * Hur ser prognosen för ett tillfrisknande ut? * Vilken behandling får medarbetaren? Psykiska faktorer Psykiska faktorer, kan vara rena psykiska sjukdomar. Men även dolda av fysiska krämpor, kan det fin-nas psykiska och sociala problem som utgör huvudproblemet till frånvaron. * Hur mår medarbetaren? * Bristande självförtroende? * Rastlöshet? * Sömnsvårigheter? * Trivs medarbetaren med sitt arbete? * Hur är förhållandet till arbetskamraterna? * Uppskattad i sitt arbete? * Hur är hemsituationen? * Vad gör make/maka? * Barn? I vilka åldrar? * Finns missbruk? * Svarar medarbetaren avvikande? Försöker medarbetaren styra frågeställningen bort från något känsligt? Formulera problemen Formulera ned vilka problem, som utgör att medarbetaren inte arbetar. Mål * Skall medarbetaren tillbaka till sitt gamla arbete? * Behöver man förändra arbetsplatsen? * Behöver man ändra arbetsuppgifterna/ annan arbetsplats? Var? * Skulle det vara bäst för arbetstagaren, att arbeta utanför PRODUKTIONS AB? Åtgärder Utifrån målet är det sedan möjligt att bestämma åtgärder. Behöver man större klarhet i den medicinska situationen? Behöver man kontakta FHV? Behöver man rehabilitering? Behöver man kontakta Försäkringskassan för stöd, ex: rehabiliteringsersättning?

36

• Blanketten kan ävenanvändas somfrånvaroutredningockså. Blankettenskickas då ej vidare tillFörsäkringskassan utankan ses som instrumentmellan chef ochmedarbetare.

• Lokalkontoret

• Här signalerar du omex: Försäkringskassanbehöver medverka förexempelvisrehabiliteringsersätt-ning eller annan hjälp.

• Blanketten finns hosPA


38

Hur man gör en rehabiliterings-utredning

PRODUKTIONS ABREHABILITERINGSUTREDNING

Datum: ……………….. Alt. frånvaroutredning

Namn: Pers.nr:

Chef: Hemtelefon:

Avd: Anst.nr: Försäkringskassa:

Arbetsuppgifter:

Anledning till utredning:

Sjukskrivning mer än 4 veckor

Upprepad korttidsfrånvaro - 4ggr/halvår eller 6ggr/år

Egen begäran

Aktuellt problem:

Vad kan göras åt problemet:

Behövs hjälp? I så fall av vem:

Sjukintyg från första dagen? Ja Gäller t.o.m.

Nej

Underskrift anställd: Underskrift chef:

……………………………………………………… ………………………………………………………

37

OBS! Fr.o.m. 2003-07-01 gäller Försäkringskassans blankett som finns på Internet www.fk.se Några hemsnickrade blanketter är inte längre tillåtna.

REHABILITERINGSMETODIK

Det här kan jag: Arbetsgivaren har här en skyldighet att öka detta fält med rehabilitering/ kompetens- höjande åtgärder. Möjligheter? Hinder? Går det att öka möjligheterna respektive minska hindren?

Det här vill jag göra: Arbetsuppgifter/krav: Varför? Har jag kompetensen? Vilka lediga arbetsuppgifter Omvärldskunskap? finns? internt/ externt? Ett arbete inom detta fält kräver ingen uppoffring och skulle för den skull upplevas som ett arbete där den berörde skulle känna tillfredställelse och meningsfullt att arbeta i. Det optimala i en rehabili-tering strävar till att utvidga detta fält, men det är ej arbetsgivarens skyldighet. Ju större fält den en-skilde tar ansvar för att skapa, ju flexiblare och förändringsmedveten blir personen. Det är inom de två utpekade fälten som sedan arbetsprovet utförs. REHABILITERINGSPOTENTIAL Det finns två grupper av människor i rehabilitering: De som vill, men inte kan och de som kan, men inte vill. Det absolut viktigaste vid allt rehabiliteringsarbete är att individen skall uppleva målet för den kommande förändringen/rehabiliteringen som bättre än den nuvarande statusen. Om det blir med piskan eller moroten som förändringen skall lockas fram är ett kapitel för sig. Först måste man identifiera om en rehabilitering åter till exempelvis egen avdelning ses som en be-löning för den enskilde eller som bestraffning! Det finns instrument att inför en rehabilitering se om viljan finns att återgå till egen avdelning innan man bestämmer sig för rehabiliteringsåtgärder, nämligen: © Stressprofil.

38

• Oftast FK, FHV, PAeller den enskilde

• Nuvarandearbetsuppgifter.

• Tidigare vidtagnaåtgärder, ex:behandling/sjukgymnastik,rehabilitering,arbetsprov elleromplacering

• Det är naturligtvisönskvärt om denberörde själv har egnaförslag, men dettakräver att individenkänner till alternativen.Detta är ej vanligt. Ettsätt som jag harpraktiserat är att geblanketten till personennågon dag innanrehab.-planeringen, föratt på så sätt skapa ettengagemang.

• Blanketten finns hosPA.


40

Hur man gör en rehabiliterings-planering (sid1)

PRODUKTIONS ABREHABILITERINGSPLAN

Datum: …………………..

Namn: Anst.nr: Pers.nr:

Chef: Hemtelefon:

Avd: Anst.datum: Arb.uppg: Line ej line dag kväll skift natt

Aktualiserad genom:

Utbildning:

Arbetsuppgifter:

Rehabiliteringsorsak:

Tidigare arbete internt/externt:

Vidtagna åtgärder:

Vilka arbetsuppgifter kan utföras trots besvär: Vilka arbetsuppgifter kan ej utföras:

Den anställdes förslag på lämplig rehabiliteringsåtgärd:

39


• Kortsiktig rehab.mål -kan vara att förbättraex. sin fysik, för attkunna återgå till ord.avd.

• Långsiktigt är ex: ärdetta rättarbetsuppgifter pålängre sikt? Någonannan inriktning?

• Oftast att med bästaförmåga deltaga iföreslagna aktiviteter.

• Oftast med att erbjudaträningsmöjligheter,ev. arbetsprov ellerförändring avarbetsplats eller attorganisera om arbetet.

• Vilken ersättningsformgäller och under vilkenperiod?

• Blanketten finns hosrespektive PA


40-2

Hur man gör en rehabiliterings-planering (sid 2)

Mål för rehabiliteringen – Kortsiktigt:

Mål för rehabiliteringen – Långsiktigt:

Åtgärder för att uppnå mål

Individ:

Arbetsplats:

På vilket sätt upprätthålls kontakten under sjukskrivning/rehabilitering:

Medverkande i rehabiliteringen: Telefon:

Företagsläkare:

Företagssköterska:

Sjukgymnast/Friskvårdare:

Personalansvarig:

Rehabiliteringsansvarig:

Försäkringskassehandläggare:

Facklig representant/Kamratstöd:

UnderskriftChef: Anställd:

Ersättning under rehabiliteringen: Uppföljning

Datum: Datum:

Uppföljning efter avslutad rehabiliteringDatum:

Utredningen kommer att behandlas med sekretess. Originalet behålls av personalansvarig. Kopior till medverkande.

40


vet och man kan se tillbaka med både saknad och lärdom. Man har lyckats att lägga det gamla bakom sig. Vända det tråkiga till något positivt.

När någon har hamnat i en kris, så hjälper det inte hur mycket du än pratar för att ”tala förstånd” med den drabbade. Det är som om personen befin-ner sig i en mörk tunnel, eller befinner sig inne i en svartmålad glasburk. Viktigast i denna fas är att du ”bara” finns till. Att du eller nå-gon ordnar det praktiska. Att du aldrig lämnar personen ensam. Nästa fas ”Kaos” börjar perso-nen ana vilket håll ”ljuset” finns. ”Reaktionsfasen” här börjar rö-relsen mot något/någonting. Vill lämna det otrevliga. Fas ”Bearbetning” kommer per-sonen ut ur ”tunneln” och vill ha någon att bolla sina idéer och färdväg. Fas ”Handling” vill personen att något skall hända/eller pröva nya vägar, för att sedan ha för-flyttat sig till ”Nyorienteringen”. I det här läget startar det nya li-

Nyorientering

Handling Chock Bearbetning Kaos Reaktionsfas

Krisreaktioner

Att tänka på när någon befinner sig i krissituation

41


I ”svåra” stunder finns alltid professionell hjälp att få som exempelvis: Kyrkan (se sid 58) Senare fas kan någon utomstå-ende ev. bidraga till omorien-teringen. Ex: Arbetslivstjänst

Detta ord som väcker så starka känslor hos de flesta av oss och då framförallt de negativa. Men stress behöver inte bara vara av ondo, som de flesta av oss helst skulle kunna vara utan. Det är viktigt att förstå vad som utlöser stress hos oss själva och hos våra medarbetare. När vi ställs inför ett nytt spännande arbete, en ny kärleksrelation eller en efterlängtad resa, så utsätts vi för en positiv stress. Våra muskler spänds, magen krånglar och annat också för den delen! Men vi vill för allt smör i Småland ej vara utan detta - eftersom det är ett led i vår utveckling. Muskel, magspänningen går över och kvar finns intryck, upplevelser och stimulans. När det gäller den negativa stressen, så beror den på flera olika faktorer. Den viktigaste faktorn är enligt mitt sätt att se på det: brist på kommunikation. ”Kommunikation”, idag ett tämligen uttjatat ord i arbetslivet och behöver närmare förklaras. n största boven bland faktorer som påverkar ohälsan i arbetslivet, är att inte bli ”sedd”, att vara under-stimulerad och inte få utlopp för sin fantasi och initiativförmåga. Vi har alla olika värderingar och preferenser för och hur vi vill vara. I dagens arbetsliv med lagarbete är det viktigt att vi förstår och kan acceptera olikheter. Det pratas mycket om att vi bör vara olika och komplettera varandra

Exempel på stressignaler

Stress


det pratas mycket om mångkulturellt samhälle och detta ställer stora krav på förståelse. Det är viktigt att tidigt identifiera de personer som står utanför arbetsgruppen. Det är viktigt för detta är ofta gro-grunden för mobbning eller kränkande särbehandling. Kommunikation - utvecklingssamtal, men framförallt en kontinuerlig, spontan, förtroendeingivande dialog mellan två vuxna. Den negativa stressen orsakas också av att tiden inte räcker till. Vi har som människor skapat olika behov i vår uppväxt, det som för några upplevs som problem kan för andra vara ett mindre helvete. Jag har under många år i rehabiliteringsarbetet sätt ett och samma mönster där det hela kan likna ett isberg. Ovanpå vattenytan är det, det som står på läkarintyget; remiss till röntgen; arbetskade- anmälan m.m. Under vattenytan framkommer det oftast en dålig insikt om vad som utlöser spän-nings- värken - neg. stress som ej går över och sedan blir kronisk

* Muskelspänningar i nacke, skuldror och rygg.

* Huvudvärk, beror oftast på muskelspänning i nacke.

* Illamående och yrsel. * Ytlig andning (drar jättesuck-

ar efter en tid). * Magproblem. Psykiska stressignaler * Irriterad och ilska (klagar på

småsaker och skyller ofta på andra).

* Oro och rastlös, handlar oftast irrationellt och utan

mål. * Sömnproblem, det blir som

en ond cirkel. Vi behöver drömmen för att det

undermedvetna skall få chans att bearbeta intrycken och reda ut alla oklarheter. När vi reagerar med dessa stressymptom, beror det på att vi alltför länge har mobiliserat kroppen för antingen flykt eller anfall. I detta läge är motion en nyckel för att lösa ut anspänningen, dock är det vik-tigt att man förstår och ser hel-heten varför man drabbats. Då först kan man utvecklas som individ och gå framåt. Stressrelaterade sjukdomar är det moderna samhällets gissel. Människan har utvecklats

under flera miljoner år, där fa-ror och hot har åtgärdats med antingen flykt eller anfall (d.v.s. en fysisk handling). Helt ny-ligen förändrades människans livsbetingelser i och med in-dustrialismens inträde, med alla tänkbara bekvämligheter. Men vi är fortfarande samma människa som på stenåldern! Den uppmärksamme har säkert noterat det på diverse fotbollsmatcher.

42

Stress är något vi alla utsätts för och är en del i vår utveckling. Hade vi inte haft denna egen-skap så hade vi varit kvar i stenåldern. Men för mycket och för långvarig påverkan av stress påverkar vår handlingsförmåga, kroppsfunktio-ner och immunförsvar. Tyvärr är det som med stress, som vid missbruk av alkohol, tobak och mat. Ohälsan byggs på och vi reflekterar för-rän det är för sent. Anhöriga som får ”stå ut” med dåligt humör, hemarbete och efter en tid en disträ, irriterad, trött make/maka/förälder, frågar sig hur detta kunde ske. Jellinekkurvan pratar man om inom ”missbrukskarriären”. Likheten är slående inom stresskarriären också.

Professor Lennart Levi, signalerade redan på slutet av 50-talet om stressens inverkan på vår hälsa. Tyvärr är det så för de insiktsfulla att de lever i en värld med förnekelser och bortförkla-ringar. Det är som Cecilia nämnde i kapitlet ”exempel från arbetslivet” att det är svårt att komma till insikt förrän man ligger på marken. För Lennart Levi på 50-talet, var det bara mot-vind, med argument som ” lite stress får man stå ut med”. Idag kan man inte undvika någon artikel om stress och vad man skall göra för att undvika dito. Tidningarna har upptäckt en säl-jande kunskap. Sjukvården står handfallen in-för diagnosen ”utbrändhet”. Handlingsplaner upprättas för att inom företag åtgärda/förebygga symtomen. Utbrändhet inträffar enligt min uppfattning ute-slutande bland tjänstemannakollektivet. Sam-

ma kategori som vid tidigare undersökningar of-tast var sjuka på sin fritid! Man fortsätter trots besvär att spänna bågen allt hårdare, arbetar ännu mer för att ”hinna” med. Arbetare och då framförallt kroppsarbetare vid bundna arbeten innefattas ej av diagnosen ”utbrändhet”. Kroppsarbetare som omfattas av stress, resulterar i sjukskrivningar p.g.a. fysiska besvär. Självklart drabbas alla av stress, men för en som arbetar med kroppen, så utlöser kroppens egna säkringar med smärta i rörelseorganen först. För tjänstemannen som inte använder rörelseor-ganen lika mycket, är det ”musarm” som får age-ra säkringen. I värsta fall går ”huvudsäkringen” och diagnosen utbränd är ett faktum.

”Utbrändhet” präglar vår vardag alltmer. Vi använder ordet ibland lite vårdslöst. När vi jäktar för att hinna med både på arbetet och på fritiden, kallar vi det lite slentrianmässigt för utbrändhet. Tidigare har jag uppmärksammat hur lite magont får ”diagnosen” magkatarr eller magsår, förkylning får ”diagnosen” luftrörskatarr, ryggont får ”diagnosen” diskbråck, nackskada från en krock automatiskt får ”diagnosen” whiplash och nu inträder ordet ”utbrändhet” som får bilda ”diagnos” för allt vad stress och jäkt innefattar. Naturligtvis måste vi ställa oss frågan, varför vi måste ”försämra” vårt häl-

Stressfaser

Stress

Trender bland sjukdomar


43

FÖRÄNDRINGSPROCESSEN Vi människor är oftast uppdelade i två grupper: de som ser förändringar som en utmaning/ utveckling och de som ser alla förändringar som ett hot mot den invanda tryggheten. Det är inget som vi föds med utan snarare växer upp med. Det är viktigt att lära sig förstå vilka meka-nismer som styr oss och varför, för att försöka vända de obehagliga förändringarna till något positivt. Själv så lever jag efter mottot: att vad som än händer så kan ingen ta ifrån mig erfarenheten, både den negativa som den positiva. Kan man se problem som utvecklande, så skulle man nog inte oroa sig lika mycket. När man i livet har kört fast, kanske blivit sjukskriven eller att det inte fungerar tillfredsställande vare sig det är i arbetet eller i privatlivet, så är det dags för en ”obehaglig” förändring. En förändring som man i det längsta kämpar med näbbar och klor för att ej konfronteras med. När väl förändringsproces-sen är över och man tagit ett kliv framåt, finns det ingen som vill tillbaka. Det är viktigt att alla inblan-dande parter är införstådda i den enskildes förändringsprocess och hjälper till att driva den framåt. Chockfasen Nyorienteringsfasen Reaktionsfasen Bearbetningsfasen * I det här skedet är det p.g.a. okunnighet lätt att bli en möjliggörare och låta den berörde fastna på ”klippkanten”, som på sikt leder till undergång och obotliga skador. Det hela kan mycket väl jämföras med rehabilitering/hantering av drogmissbrukare.

44


Drogrehabil i te r ing

ALKOHOL och NARKOTIKAPOLICY för

PRODUKTIONS AB ALLMÄNT Missbruk av alkohol och narkotika är ett stort problem i samhället. Problemet inom arbetslivet till följd av missbruk är också betydande. Missbruket är ofta dolt. Alkoholen och narkotika orsakar stort mänskligt lidande. Effektiviteten i arbetsprestation minskar samtidigt som frånvaron

blir större. Olycksfrekvensen och riskerna för skador i arbetet ökar. Alkoholism är en sjukdom!- och skall också behandlas som sådan. .

DEFINITION Drogberoende är den individ som trots upprepade negativa konsekvenser av sitt drogande, fortsätter att droga sig. SYFTE

- Förebygga ohälsa, tillbud och olyckor i arbetet. - Förhindra nedsättning av den anställdes förmåga att utföra sina arbetsuppgifter. - Motverka att den enskilde blir utslagen från arbetslivet p g a missbruk. - Värna om en god arbetsmiljö.

MÅL

- Förhindra allt missbruk av alkohol och ickemedicinsk användning av narkotika och tabletter bland våra anställda. - Om missbruk konstaterats, skall möjlighet till rehabilitering och återanpassning till arbetet ges. - Våra arbetsplatser skall vara drogfria.

Missbruket bort och medarbetaren kvar inom företaget

45

INOM FÖRETAGET, KRÄVER VI ATT: 2 (3)

- Samtliga anställda avstår från alkoholkonsumtion som påverkar den anställdes förmåga att utföra sina arbetsuppgifter. Alkoholpåverkan i arbetet accepteras ej. - Samtliga anställda helt avstår från all ickemedicinsk användning av narkotikaklassade preparat. Detta gäller på arbetstid såväl som på fritid. - Den anställde skall gå igenom ett kontrollerat rehabiliteringsprogram när missbruk konstaterats. Rehabiliteringsprogrammet måste följas. I annat fall tillämpas gällande lagar och avtal avseende den berördes ansvar att aktivt deltaga i av läkare föreslagna rehabiliteringsåtgärder. - All personal från utomstående företag, med uppdrag inom företaget, skall följa vår drogpolicy.

ÅTGÄRDER VID ALKOHOL- ELLER ANNAN NARKOTIKAPÅVERKAN PÅ ARBETS-PLATSEN

1. Misstänkt alkohol- eller narkotikapåverkan på arbetsplatsen är en skyddsfråga och skall anmälas till närmaste chef eller fackligt ombud. 2. Närmaste chef samt fackligt ombud bedömer gemensamt eventuell påverkan. Varje anställd har rätt att bevisa sin nykterhet genom alkoholtest samt att vid misstänkt narkotikapåverkan/tablettmissbruk lämna urinprov. 3. Vid konstaterad påverkan ansvarar närmaste chef för att vederbörande avvisas från arbetsplatsen och transporteras till bostad eller sjukvårds- inrättning. Skriftlig varning utfärdas och överlämnas till berörd person när nykterhet konstaterats. 4. Närmaste chef har skyldighet att påföljande arbetsdag ta kontakt med vederbörande och genomföra eller avtala tid för att klargöra företagets syn på det inträffade. Fackligt ombud skall medverka. 5. Graden av missbruk skall klargöras av företagshälsovården eller Alkoholpoliklinik för att rätt rehabiliteringsinsatser ska kunna erbjudas. 6. Närmaste chef och fackligt ombud skall hållas fortlöpande informerad om rehabiliteringsprogrammet. 7. Finns risk utifrån säkerhetssynpunkt skall tillfällig omplacering ske. Ansvarig chef kan ställas till personligt ansvar om underlåtelse att avlägsna drogpåverkad person och dessutom personligt skadestånds- skyldig om olycka inträffar. Företagshälsovården, personalansvariga och fackliga företrädare, bl.a. kamratstöd, inom företaget är en viktig resurs i arbetet med eliminera missbruket.


46


ÅTGÄRDER VID MISSTÄNKT MISSBRUK 3 (3)

Kamrater och chefer har på arbetsplatsen en unik möjlighet att tidigt upptäcka missbruk. Generellt sett så har familjen och anhöriga känt till missbruket i snitt 5 år, innan arbetskamraterna och chef märker något! Vi skall alla känna ansvar för våra arbetskamrater, men chefen har ett huvudansvar att utan dröjsmål ta itu med problemet. Om miss- bruksproblem konstaterats skall rehabiliteringsprogram enl. pkt 5 genomföras.

ÅTGÄRDER VID INFÖRSEL ELLER FÖRVARING AV ALKOHOL ELLER NARKOTIKA INOM FÖRETAGSOMRÅDET

Droger avlägsnas. Alkoholen återfås i vakten efter arbetstidens slut, ej narkotika. Skriftlig varning. Om förseelsen upprepas finns risk för uppsägning.

Carl Produktionsson Verkställande Direktör

Alkohol & narkotikapolicy 991030

47

STEG FÖR STEG VID DROGMISSTANKE 1. Förändring (behöver ej vara negativ) identifierad. * Ökad frånvaro * Plötsligt behov av ledigheter, ofta retroaktivt * Ofta borta måndag och fredag * Vill ofta gå hem tidigare * Vaga sjukdomsförklaringar * Svårare att acceptera förändringar, mål m.m. * Ojämn arbetsprestation eller så är den på topp! - jobbar gärna övertid * Andra får skulden för misstag * Undviker chefen och arbetskamraterna 2. Vad finns dokumenterat? Är den komplett? 3. Löpande uppföljningar, samt dokumentation. 4. Samtal s.k. odramatiska medarbetarsamtal. * Gör klart för medarbetaren vad som förväntas av honom/henne beträffande arbetsprestation och närvaro (det är högst troligt att medarbetarens situation förbättras i och med den sakliga diskussionen/ dokumentationen). * Bestäm nytt uppföljningsmöte efter ca: 4 veckor. Under denna tid skall ej ledighet eller övertid beviljas. Prioritera ej bort dessa möten, för då skickas felaktiga signaler ut och tydligheten i budskapet går förlorat. 5. Oförändrat vid uppföljningsmötet * Finns det missbruk med i bilden, så skall du veta att drogberoendet: det är ”förnekelsens sjukdom” och att medarbetaren kämpar febrilt för att försvara sin integritet. * Diskutera aldrig dina misstankar för medarbetaren. Håll dig alltid till det konkreta sakliga och dokumenterade. Gå aldrig andras ärende och hörsägen. * Akta dig för att behöva gå i försvarsställning. Det är som i ishockey, när man som minst anar så kontrar motståndarlaget och gör mål. * Akta dig också för att gå in i missledande diskussioner, utan håll dig till ämnet. 6. Kontakta Företagshälsovården för konsultation. * Du behöver hjälp att ställa rätt diagnos och det skall bara medicinskt utbildad personal göra. Med hjälp av rätt diagnosverktyg kan FHV klargör om missbruk finns och vidden av det. * FHV använder sig av ett diagnosverktyg som heter MACH och är en objektiv test för att klargöra nivån: Bruk; missbruk eller beroende. Utifrån detta kan företagsläkare föreslå behandlingsform, om denne besitter erforderlig kompetens.


48

7. Behandling? Vad säger prognosen? Hur långt ned har individen kommit på Jelineks kurva* Är det meningsfullt att skicka individen på behandling? * Upprättande av ett kontrakt tillsammans med Personalavdelningen. * Försäkringskassan betalar från första behandlingsdagen - var noga med att meddela Lönekontoret att sjuklön ej skall betalas ut. 8. Efter behandling - nytt kontrakt * Visa ”körschema vid droghantering” - ställ realistiska krav (medarbetaren vet vid det här laget att han/hon äger ett problem - det går ej att dricka socialt längre). * Var medveten om reaktionen efter behandling såsom: behov att ”ta igen”. * Svårt att klara av sina gamla arbetsuppgifter. Frågar på självklara saker. Känslig period, då nykter- heten ställer krav, det är lätt att i dessa skeden ge upp eftersom resultaten ändå är så dåliga. * Det tar tid att åter fungera normalt efter ett långvarigt drogande. Glappet mellan höger och vänster hjärnhalvor kan vara stort. En regel som jag hörde en gång (det finns säkert många liknande regler), utan att den för den skull är medicinskt validerad, är att för varje missbruksår går det 1 nykter månad för att återfå sin ursprungliga kapacitet. Ta det för vad det är! Ha tålamod. Kommentar: Medlet Antabus används i en del s.k. alkoholrehabiliteringar. Antabus behandlar inte alkoholism mer än lokalbedövning lagar hål i tänderna! Ses ej som rehabilitering, enligt lagen om rehabilitering. D.v.s. arbetsgivaren kan inte anses ha fullföljt sitt rehabiliteringsansvar, med enbart Antabus. Drog är samlingsnamn för alla berusningsmedel. Ex: kaffe, tobak, alkohol och narkotika. Alkoholläkare verksam i USA. Jelinek har samlat in uppgifter från tusentals missbrukare och beskrivit deras väg ända från inträdet i bruket av alkohol tills beroendet övergår i ond bråd död.

Jelineks kurvan kan ses som en utförsbacke


49


KÖRSCHEMA FÖR REHABILITERING AV PERSONER MED DROGMISSBRUK

Problem identifieras Informellt samtal mellan chef, fackligt ombud, PA och FHV

Arbetsprestationen Dokumentation av en försämrad närvaron förbättras arbetsprestation/ onormal frånvaro. Viktigt här är att inte bevilja Ingen åtgärd retroaktiva ledigheter!

Oacceptabel arbetsprestation Vägrar att ta emot hjälp eller inga tecken på missbruk funna Accepterar hjälp Uppföljning MACH/CDT Förhandlingar, omplacering. Drogtest

Behandlingsplan av FHV

Kontrakt via Personal

Ex. på behandling: Minnesotamodellen

Accepterar Utskrivningssamtal med tydliga klargörande om Accepterar ej konsekvenserna av återfall i missbruket/oförändrat

dålig arbetsprestation, onormal frånvaro. Tillbaka till Oförändrat dålig arbetet kopplat till arbetsprestation/ närvaro eftervård och A.A. enligt vårdplan

1:a återfallet- skriftlig erinran

2:a återfallet - nytt kontrakt Nytt återfall inom 12 mån från Förhandling och om återfallsbehandling (1vecka) första behandlingen. omplacering FÖRHANDLING OM OMPLACERING -Är att radikalt ändra arbetsförhållandet med ett utlå-ningskontrakt, där anställning övergår i fast anställning om inga missförhållande har uppstått när kontraktstiden går ut. OBS! Det är av stor vikt att det ej är tal om några fria ensamarbeten. Misslyckas arbetsprovet/ omplaceringen - varsel om uppsägning

50


AVTAL Behandlingsplan

Följande avtal har idag 990101 träffats mellan N.N , 500101-0000 och hans närmaste chef X.X, samt förhandlingsansvarige: Personalavd. * N.N skall genomgå och fullfölja Tingsryd Behandlings AB:s 5- veckors behandling och 48 efter-

vårdsmöten på hemorten. * X.X. ges rätten att informera sig om hur behandling och eftervård fullföljs via kontakt med behandlingsledare. * Behandlingsledare ges rätten att informera hur vården efterlevs. * All semester, kompensations- eller annan ledighet öks minst 7 dagar i förväg. * Läkarintyg från första dagen vid sjukdom, från i första hand Företagsläkaren. * Vid sjukdom eller annan frånvaro kontaktar N.N., X. X. * N.N.skall besöka Företagshälsovården (syster x) under perioden för hälsokontroll, stöd och upplysning. * Under behandlingstiden beviljas ingen övertid. * Fullföljer N.N.sin del av överenskommelsen kommer arbetsgivaren att stå för kostnaden för den utbildning/behandling N.N. önskar genomgå. * Bryter N.N.mot detta avtal och oförändrad dålig arbetsprestation/ onormal frånvaro, så är N.N. fullt medveten om att detta innebär att företaget kommer att kalla fack till förhandling om omplacering. * Återfall i missbruk - leder till skriftlig erinran * Återfall 2 i missbruk - leder till erbjudande om återfallsbehandling. Antages ej erbjudandet, kallar företaget fack till förhandling om omplacering. * Om förbättrad arbetsprestation/närvaro och inget missbruk har skett inom 12 mån, ser företaget det som en lyckad rehabilitering och avtalet upplöses. * Nytt återfall inom 12 mån från första behandling, kallar företaget fack till förhandling om omplacering. * Misslyckas arbetsprovet efter omplacering, kommer företaget att varsla om uppsägning Göteborg den 30/10 1999 ....................................................................... ....................................................................... förhandlingsansvarige N.N. Personalavd. ....................................................................... ....................................................................... Chef För kännedom: Facklig organisation Tingsryds Behandling AB, Företagshälsovården Bilaga: Företagets drogpolicy Bilaga: Körschema för rehabilitering av personer med drogmissbruk

51


Kommentar till alkoholrehabilitering och arbetsrätten

Exempel från det verkliga livet:

N.N. är en medarbetare som under många år har missbrukat alkohol. När N.N. är nykter, så utför han likaväl som alla andra alkoholister ett bra arbete. Det ligger så att säga i sjukdoms-bilden att visa bra ifrån sig, för att undgå kritik/frågor under frånvaron/missbruket. Under många år har ett flertal försök gjorts att förmå N.N. att sluta med sitt missbruk. Under tiden har N.N. gjorts sig skyldig till ett mycket stort antal brott mot anställningsavtalet, framför-allt i form av olovlig frånvaro. Företaget har visat en vilja att rehabilitera N.N. från sitt missbruk vid tre olika tillfällen utan positivt resultat. N.N. har omplacerats vid två tillfällen utan att någon förbättring skett. 1994 bekostade företaget en sluten behandling (högsta nivå på behandling), med klargöran-de för vad målet med behandlingen var i form av ett kontrakt. Oförändrat negativt beteende, blev resultatet. 1997 bekostade företaget en öppenvårdsbehandling på hemorten, på fritiden, efter N.N.´s önskemål. N.N. vägrade att gå med på någon ytterligare sluten behandling. I samband med denna behandling omplacerades N.N. till nytt arbete i produktionen. N.N. avbröt behandlingen bara efter en vecka och var ogiltigt frånvarande från arbetet. Företaget varslade N.N. 970625. N.N. var ogiltigt frånvarande under ett flertal veckor innan semestern 97. Nya förhandlingar tog vid och företaget erbjöd ett tredje rehabiliteringsför-sök, med sluten behandling efter företagsläkarens rekommendation. Vid detta tillfället öns-kade facklig organisation att N.N. också skulle få hjälp med att sköta sina ekonomiska transaktioner. Övertalningsförsök gjordes av företagets representant och fack: Vid detta tillfälle sades, att företaget har för avsikt att upphäva uppsägningsbeslutet om N.N. genomgår behandlingen och därefter har visat på ett förbättrat beteende. Ett beteende som bygger på att N.N. har in-sikten om sin sjukdom och det är han och ingen annan som kan påverka om han skall leva nyktert eller ej. Efter återkomsten från behandlingsperioden, omplacerades N.N. till ett lätta-re arbete, som skulle kunna bli N.N:s efter en omorganisation. Det dröjde inte länge förrän N.N. stannade hemma p.g.a. onykterhet. Nytt möte med facket, där vi kom överens om att vi skulle höra N.N. om frånvaron. ”Det kan ju vara så att N.N. är hemma och är oerhört ångerfull, han trodde kanske att han kunde dricka nu efter behand-lingen”. Vi hörde på N.N.´s förklaring. ”När jag kom hem efter eftervårdsmötet på onsdag så tog jag mig någon öl och vaknade inte förrän klocka 11.00 på torsdagen. Jag tyckte inte att det var någon idé att åka till arbetet då. På torsdagskvällen drack jag igen och kunde då ej komma till arbete på fredag heller”. Om nu N.N. varit ”ångerfull” efter det första återfallet, så dröjde det inte mer än några tim-mar förrän han hade glömt det! Därefter var N.N. hemma vid ytterligare tillfällen.

52


Vid sista överläggningen några veckor innan N.N:s. anställningstid skulle upphöra, förklara-de facklig förhandlare att företaget verkligen har gjort vad det skulle göra och det dessutom bra. I princip var facket överens med att vi kommer inte längre, men ville ändå formellt diskutera ärendet med förbundet. När det återstod några dagar på N.N.´s anställningstid, hämtades N.N. till alkoholpolikliniken av en facklig företrädare för att N.N. skulle få ett läkarintyg på att han är kronisk alkoholist. När företaget sedan på nytt tog kontakt med facket för att höra hur det gick med den formella diskussionen med förbundet, meddelade klubben att de ogiltigförklarar uppsägningen p.g.a ”Man kan inte säga upp någon som har en sjukdom”” N.N. kan utföra ett arbete då han är här.” I detta skede kopplades Verkstadsindustrierna (VI) in och läste i genom hela dokumentatio-nen. Helt klart har företaget en fungerande drogpolicy, handlingsplan, rehabiliteringsrutin och ett för övrigt sett seriöst tillvägagångssätt. Men ”en anställd som är/har en sjukdom har ett för-höjt anställningsskydd”. N.N. har ett läkarintyg på att han är kronisk alkoholist av en specia-listläkare.

Vad göra?

Drivs inte ärendet vidare - så blir konsekvensen den att ett läkarintyg från en alkoholistläkare ger personen frisedel att komma och gå som han/hon vill. Felaktig signal till alla som arbetar med rehabilitering av sin personal. Felaktig signal till alla anställda och anhöriga till missbrukarna. Felaktig signal till missbrukarna. Idag finns inga mediciner eller operationer för att behandla en alkoholist, utan det är endast den enskilde själv, när han/hon blir medveten om sin sjukdom kan avgöra om han eller hon vill bli en nykter alkoholist. Därför måste i en alkoholrehabilitering, konsekvensen av alkoho-listens val, finnas med. Det finns inga garantier för att det inte kommer läkarintyg om kroniska alkoholister även i fortsättningen, även om de inte är det vid en rehabiliteringsstart. Varför driva ärendet till AD? Naturligtvis är det för att trovärdigheten i en handlingsförmåga/viljeyttring i form av policys, inte skall ifrågasättas, bli en papperstiger. Dels för att arbetsgivaren har en skyldighet, att re-habilitera personal som av läkare bedöms behöva rehabilitering och att (företaget och staten enligt rehabiliteringslagen) kräver att alla medarbetare har ett ansvar att ställa upp på föresla-gen rehabilitering. Ett läkarintyg av en specialistläkare med diagnosen kronisk alkoholist betyder inte att perso-nen inte längre har ett val, utan diagnosen säger enbart att personen aldrig kan dricka socialt mer. Vi har i Sverige idag med framförallt Minnesotametoden ett stort antal personer med diagno-sen kronisk alkoholism som lever ett nyktert, kvalitativt liv som nykter alkoholist.

53

Personer som har uppnått ett beroende, kan bara få diagnosen kronisk alkoholist. Men perso-nen kan via rehabilitering själv välja om han eller hon skall leva nykter eller som aktiv alko-holist i fortsättningen. Det kommer i all framtid att finnas en minnesfunktion i hjärnan på al-koholisten som bara väntar på den första ölen, för att personen skall trilla dit igen. Det är som att cykla: även efter decenniers uppehåll, så minns hjärnan hur man skall cykla. Det finns flera ”vanliga” rehabiliteringsfall, där personen inte har ställt upp på rehabilitering-en eller bara har närvarat fysiskt. Där det klart visats sig att personen inte vill bli frisk, då också har förlorat i AD. Det går inte att jämföra alkoholism med någon annan sjukdom, typ migrän som också kom-mer och går, där personen likt alkoholisten också fungerar i arbetet mellan sjukdomstillfälle-na. Hos alkoholist till skillnad från migränpatienten, så kan endast alkoholisten själv bestämma hur han eller hon vill ha det. Vi andra kan bara ge alkoholisten insikten. Om inte ett behandlingsavtal mellan företaget och den berörde skall framstå som en papperstiger, så är en lösning att skicka personen till alkoholistläkare för att få ett intyg på att perso-nen ej är kronisk alkoholist. Men som sagt: det är ingen garanti att inte den berörde har ett intyg innan AD.

Ärenden som alltid misslyckas i en varselförhandling och i AD. Arbetsrätten har som syfte att skapa ett samspel mellan arbetsgivare och arbetstagare. Samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare bygger på tydlighet och inget annat. Ser man mellan fingrarna och inte vågar/vill ta i det obehagliga, så kan man ej heller komma sedan när man ”har tröttnat” på missförhållandet och kräva ”att något görs”. Alla föräldrar har förr eller senare märkt att samspelet föräldrar och barn löper bäst om man är tydlig och konsekvent, annars sätts riktlinjerna ur spel och anarki råder. Det är ingen skill-nad i samspelet mellan chef och medarbetare.


54

Kamratstödspolicy 55

Kamratstödsorg. 56

Kamratstödsför-teckning

58

Utbildning i Interna resurser/ Lösningsfokuserad samtalsteknik/Drogmissbruk/ Krishantering/ att arbeta preven-tivt

59 - 63

Mötesstruktur och ersättningar för kamratstöd

64

Kamratstöd Kamratstödsarbete finns inom de flesta företag så ock inom PRODUKTIONS AB. Kamratstöden återfinns och har återfunnits bland vanligtvis skyddsombud inom företaget. Vår ambition är att rekrytera kamratstöd ute på avdel-ningarna för att de i första hand skall arbeta förebyg-gande. I dagsläget återfinns kamratstöden oftast i en rehabili-teringssituation med en ev. omplaceringssituation som följd. Det är viktigt att alla oavsett position ser detta arbete som värdefullt och bereder kamratstöden möjlighet att utöva sin roll. Historiskt sett har kamratstöden funnits inom Metall-kollektiven, men målsättningen är nu att alla organisa-tioner skall vara representerade. I en konkurrensutsatt verksamhet som vår och ett sam-hälle som rullar allt fortare, ökar också behovet hos oss att förstå och ha insikt om arbete och omvärld. Kamratstödet skall verka för att likna en lotsbåt, med inriktningen ”hjälp till självhjälp”

LYSSNA När jag ber Dig att lyssna på mig och du börjar ge mig råd har Du inte gjort det jag bad Dig om.

När jag ber Dig att lyssna på mig och Du börjar tala om för mig att jag inte borde kän-na som jag gör,trampar du på mina känslor.

När jag ber Dig att lyssna på mig och Du känner att Du måste göra något för att lösa mina problem, har Du svikit mig, hur konstigt det än kan låta.

Janne, kamratstöd

sedan många år har för-utom traditionella kam-ratstödssysslor även satsat på aktivera en-samstående yngre män.

Sedan en tid tillbaka går ett större antal på något så ofarligt och

bekant som bio. Efter hand har fler anslutit sig. När gruppen känner

sig trygg med varandra, kommer Janne att flytta ribban, för att med gruppens hjälp hitta på något som alla pratar om men aldrig får gjort.

De flesta människorna stannar oftast kvar när de funnit sin trygghet. Men om gruppen kom-mer överens att utöka sina trygghetsgränser

och utveckla sig, så skapas ett positivt grupptryck.

Nästa steg är att besöka teater eller operan som de flesta inte har någon erfarenhet av.

Janne tar med sig ungkarlarna på bio

Kamratstöd av Robert Lundgren

55

Kamratstödsarbete inom PRODUKTIONS AB

Kamratstödspolicy på PRODUKTIONS AB

Kamratstöd

Att stödja och hjälpa kamrater, som av olika anledningar har bekymmer eller problem, skall för alla anställda vid PRODUKTIONS AB vara en naturlig del i anställningen. Tillsammans menar vi att det är viktigt att informera om kamratstödsverksamheten på sådant sätt att alla och envar skall känna ansvar att ställa upp för arbetskamrater som kan ha behov av hjälp i samband med t.ex. sjukdom, skilsmässa, nära anhörigs bortgång, ekonomiska pro-blem eller alkohol och narkotikaproblem. Målsättningen med kamratstöd skall vara att alla anställda i möjligaste mån tillförsäkras en social trygghet på såväl arbete som på fritid. Det är viktigt att ge akt på avvikande signaler, beteendeförändringar hos personer som tidigare har fungerat bra socialt. Insatser och det stöd vi som arbetskamrater då kan ställa upp med är värdefulla för att motverka utslagning, en-samhet och isolering. Vi skall därför gemensamt visa upp riktig vilja och öppenhet för att arbeta med frågor som handlar om hjälp och stöd åt våra arbetskamrater. PRODUKTIONS AB/ fackliga organisationer: Metall, SIF, Ledarna och CF har kommit överens om: 1. Företaget och de fackliga organisationerna menar att den kamratstödjande verksamheten är av stor betydelse för företaget och dess anställda med tanke på den sociala tryggheten och ge-menskap som är nödvändig på arbetsplatsen. Sådan verksamhet innebär att de anställdas re-surser i form av medmänsklighet, förståelse och ansvar för varandra tages tillvara. Företaget ställer sig därför positiv till denna verksamhet. 2. Med beaktande av den enskildes skydd för den personliga integriteten, bör olika problem lösas under tystnadsplikt. 3. Anställd som på grund av sin personliga situation måste besöka socialbyrån eller liknande inrättning på arbetstid har rätt till ledighet för detta ändamål. I möjligaste mån skall sådana ärenden styras till fritid. Om anställd i speciella fall önskar ha med sig en arbetskamrat så erhåller denne betald ledighet. Arbetsledningen har att bevilja båda typerna av ledighet. 4. Anställd har rätt till betald ledighet för att besöka arbetskamrat som av någon anledning har råkat i problem t.ex.: sjukskrivning, mobbning, m.m. Arbetsledningen beviljar ledigheten. Om resekostnader uppstår ersätts dessa. Används egen bil ersätts detta på sedvanligt sätt. 5. Det är av största vikt att de frivilliga som arbetar med dessa frågor ges det stöd som krävs.

Styrgruppen för kamratstöd 991030 Anders Andersson (CF), Bertil Bertilsson (SIF), Cecilia Carlsson (Ledarna), David Davids-son och Erik Eriksson (Metall), Fredrik Fredriksson Företaget.

56

Kamratstödsorganisation

Kamratstöd

KAMRATSTÖDSORGANISATION OCH ARBETSBESKRIVNING

Partsammansatt

Styrgrupp Samordn. Samordn. Samordn. Samordn. Samordn. Samordn. kamratst. kamratst. kamratst. kamratst. kamratst. kamratst.

Kamratst. Kamratst. Kamratst. Kamratst. Kamratst. Kamratst. avd.nivå avd.nivå avd.nivå avd.nivå avd.nivå avd.nivå

Kamratstöd på avdelningsnivå – arbetsbeskrivning Ansvar:

* Verka för ett gott kamratskap * Respektera och förstå andras situation * Att någon gång vara beredd att avsätta tid på sin fritid * Stödja, uppmuntra sina kamrater * Avrapportering till sin chef (Obs! dock ej uppdragets natur) * Redovisningsskyldighet till kamratstödsorg. * Kamratstödets roll är att stödja och vägleda, ej att behandla, bedriva terapi m.

m. Till hjälp finns interna och externa resurser som skall användas.

Befogenheter: * Kunna avvika från arbetsplats vid kamratstödsuppdrag, efter samråd med chef.

* Tillgång till kamratstödsbil * Tillgång till minicall eller telefon

Arbetsuppg.:

Stödperson för kamrater inom område: * Rehabilitering * Mobbning * Familjesituationer * Alkohol och narkotika * Sociala fritidsaktiviteter * Ekonomiska situationer Skapa positiv anda/attityder, skyldighet att underrätta sin chef (ej uppdragets natur) Redovisning till nästa nivå i kamratstödsorganisationen (ej på individnivå). 57

Kamratstöd

Kamratstödsorganisation KAMRATSTÖDSORGANISATION OCH ARBETSBESKRIVNING Kamratstöd – samordnare Samma ansvar, befogenheter som ovan, samt samordning mellan kamratstöd i ovanstående befattning inom sitt område. Kamratstöd – styrgrupp Består av representanter från respektive facklig organisation och företaget Samma ansvar, befogenheter som ovan. Ansvarar för:

Verksamhetsplan Utveckling Uppföljning Rapportering till företaget Arbetsutskott

Styrgruppen för kamratstöd 991030

Anders Andersson (CF), Bertil Bertilsson (SIF), Cecilia Carlsson (Ledarna), David Davidsson och Erik Eriksson (Metall), Fredrik Fredriksson Företaget.

58

Kamratstöd

Kamratstödsförteckning Kamratstöd på PRODUKTIONS AB 991030 Styrgruppen: Namn Plac Tel: Fackl. tillhörigh. Övrigt *Fredrik Fredriksson RL 10 100000 Företaget spec: rehab *Erik Eriksson RL 30 110000 Metall spec: rehab, fritidsaktiviteter *Cecilia Carlsson RL 20 111000 Ledarna *Bertil Bertilsson RL BV 111100 SIF *Anders Andersson RL V 111110 CF spec: fritidskurser *David Davidsson RL 1A 111111 Metall Övriga kamratstöd: Namn Plac Tel: Fackl. tillhörigh. Övrigt Gunhild Gunhildsson RL 50 120000 Metall spec: kvinnojour m.m. Harald Haraldsson RL 13A 122000 Metall spec: försäkringsfrågor o droger Ingvar Ingarsson RL 12 122200 Metall Josef Josefsson RL 50 122220 Metall spec: söndagsföräldrar Kalle Karlsson RL 1A 122222 Metall Lars Larsson RL 1A 130000 Metall Martin Martinsson RL 2 133000 Metall spec: lagar o avtal, Nils Nilsson RL 10 133300 Metall spec: finnar och droger Olof Olofsson RL 10 133330 Metall * Peter Pettersson RL 10 133333 Metall Rolf Rolfsson L 10 140000 Metall Nya kamratstöd: Namn Plac Tel: Fackl. tillhörigh. Övrigt Stefan Stefansson RL A2 144000 Metall Torvald Torvaldsen RL A2 144400 Metall Ulf Ulfsson RL A 144440 Metall Viktor Viktorsson RL 15 144444 Metall * Är kopplade till Kamratstödstelefon: 555555

59

INTERNA RESURSER – LÖSNINGSFOKUSERAD SAMTALS-METODIK - DROGMISSBRUK – KRISHANTERING

och ATT ARBETA PREVENTIVT UTBILDNING FÖR KAMRATSTÖD

Innehåll: Interna resurser • Kyrkans nätverk och kamratstödsrollen • Vad säger lagen - parternas rehabiliteringsansvar • Rehabiliteringsrutinen • Rehabiliteringsutredning/metodik • Vilka är stödfunktionerna och vad finns att tillgå inom och utanför företaget gällande reha-

bilitering och utredning • Vikten av dokumentation - personalregisterkort och arbetsprovsblankett/rutin • Socialtjänsten- Vilket stöd finns att få? Antal kurstimmar: • 8 timmar Lärare/Kursansvarig • Robert Lundgren • Anna Andersson (församlingsassistent) • Barbro Barbrosson, FHV • Christina Christensson och Daniel Danielsson, Socialtjänsten Mål för kursen: • Känna till interna resurser • Känna till rehabiliteringslagen/ rutinen och parternas ansvar • Vad som finns att tillgå i en rehabiliteringssituation • Kamratstödsorganisation, befogenheter och ansvar Litteratur: • Kamratstödspärmen

***********************************

Kamratstöd

60

Kamratstöd



Innehåll: Lösningsfokuserad samtalsmetodik • Hur jag som kamratstödjare kan stötta en framgångsprocess • Ramarna för vad jag som kamratstödjare kan och skall göra • Förhindra utbrändhet hos kamratstödjare Antal kurstimmar: • 8 timmar Lärare/ kursansvarig: • Per Bjurstedt, konsult- BUSOC (socionom med erfarenhet i rehabilitering av “värstingar”) • Robert Lundgren Mål för kursen: • Känna till samtalsmetodiken • Förstå och kunna deltaga i en lösningsfokuserad process Litteratur: • Steg-för-steg i den lösningsfokuserade samtalsmetodiken. • Kamratstödspärmen

******************************************

61

Kamratstöd



Innehåll: Drogmissbruk • Vem är missbrukare? Hur ser missbrukaren ut? • Vilka är mina egna relationer till droger? • Jellinek-kurvan - symtom och beteende hos en alkoholberoende • Varningssignaler • PRODUKTIONS AB:s Alkohol och narkotikapolicy • Steg-för-steg i arbetet med att få bort missbruket och den anställde kvar i arbetet • Flödesschema i droghantering • Behandlingsalternativ • Hur verkar en möjliggörare? Antal kurstimmar: • 8 timmar Lärare/Kursansvarig • Jan-Erik Gustavsson (ALNA-väst) och Mikael Josefsson • Robert Lundgren Mål för kursen: • Känna till PRODUKTIONS AB:s Alkohol och narkotikapolicy • Vad jag som kamratstöd gör, när misstanken om drogmissbruk finns Litteratur: • Kamratstödspärmen och ALNA-västs informationsmaterial

*****************************

62

Kamratstöd



Innehåll: Krishantering • De olika chockfaserna – ”krishjulet” • Samtalsklimat • Förhållningssätt • Lyssnandets konst Antal kurstimmar: • 4 timmar Lärare/kursansvarig: • Arbetslivstjänster • Robert Lundgren Mål för kursen: • Känna till och förstå både fysiska och psykiska reaktioner i ett kris/chocktillstånd Litteratur: • Kamratstödspärmen • Arbetslivstjänsters utbildningsmaterial

********************************

63

Kamratstöd



Innehåll: Hur arbetar jag som kamratstödjare preventivt? • Hur engagerar vi arbetskamrater som har valt (?) ensamhet, social isolering till ett rikare liv? • Konsten att arbeta förebyggande – vad är förebyggande kamratstöd? Antal kurstimmar: • 4 timmar Lärare/kursansvarig: • Robert Lundgren Mål för kursen: • Marknadsföring av mig som kamratstöd • Känna till kamratstödsnätverket och deras erfarenheter/intresseområden Litteratur: • Kamratstödspärmen

**************************************’

64

att underlätta kamratstödets möjlighet att ar-beta med kamratstödsaktiviteter som inte alltid berör den egna avdelningen.

De flesta kamratstöd av idag är fackliga för-troendevalda, främst skyddsombud. För dessa personer har det inte varit några större pro-blem med betalningsfrågorna. Men i takt med att vi rekryterar allt fler utan facklig bakgrund, så har vi också skapat ett kostnadsställe för kamratstödslön och övriga kostnader. Detta för att kunna bringa klarhet hur stor del som går åt för dessa aktiviteter och också för

I dagens IT-värld, skickas dokument ut via E-mail. Varje kamratstöd har fått en kamratstödspärm som är och skall förbli ett levande dokument. Det åligger kamratstöden att som i vilket an-nat nätverk som helst delge sina kamrat-stödskollegor nyheter av vikt.

Storgrupp: Vi träffas i storgrupper ca: 4 ggr/år och här diskuteras erfarenheter, rutiner och ev. nyhe-ter. En så länge har gruppen ej varit större än 20 – 25 personer. Utbildningarna vänder sig till storgruppen i första hand. Behov av utbildningar kommer preliminärt från smågrupperna.

Löpande smågrupper: Vi har delat upp storgruppen i mindre grup-per om ca: 5 – 8 personer. Gruppen handleds av utomstående, för när-varande från Svenska Kyrkan. Gruppens syfte är att bolla erfarenheter och frågeställningar som man har eller kommer att ställas inför. Det som sägs i gruppen ”stannar i rummet”. Fördelen med smågrupperna som träffas var tredje vecka är att alla vågar komma till tals. Smågrupperna fungerar som arbetsutskott.

Ersättning av kamratstöd, samt aktiviteter

Information till kamratstöden

Kamratstöd

Mötesstruktur

65

Övriga stöd

KYRKANS NÄTVERK PÅ PRODUKTIONS AB 991030

Sedan något år tillbaka har ett samarbete mellan PRODUKTIONS AB och Kyrkan pågått. I detta arbete har olika samarbetsformer provats och utvecklas alltjämt. För närvarande arbetar en församlingsassistent (FA) från vår egen församling, på halvtid med: grupp-processer i livsfrågor och enskilda samtal. För enskilda samtal har FA ett rum bredvid personalavdelningen. Alla hamnar flera gånger i sitt liv, i situationer då man mår bra av att ha någon utomstående att tala med/bolla sina tankar ihop med. FA har naturligtvis tystnadsplikt. Denne kan också vid särskilda behov, lotsa vidare till rätt stöd. I huvudsak är FA på företaget: måndag eftermiddag, hela tisdagen och hela torsdagen. Denne går att nå hela veckan via telefon: 0005-3000000. Förutom FA finns för närvarande flera andra personer som resurser: En präst från försam-lingen, En diakonissa och präst från grannförsamlingen. Dessa når du än så länge via FA. Som chef är du välkommen att kontakta FA för råd och handledning. Fotnot: Kyrkans nätverk är under utveckling och skall kopplas ihop med övriga församlingar som har anställda inom vårt företag. Vi har vant oss att ha olika livförsäkringar, som för det mesta täcker eventuella fysiska ska-dor. Man kan spetsa till det och se Kyrkoskatten som premien för själens försäkringsbolag.

66

Övriga stöd

SOCIALTJÄNSTEN

* Socialtjänsten bemannas av Christina Christensson och Daniel Danielsson, som är placera de mitt över gatan på torget. * Deras viktigaste uppgift är att ge sitt stöd i en rehabiliteringssituation * Deras uppdrag är också att tillhandahålla ekonomisk budgetplanering * Vägledning för olika akuta situationer. * Social service arbetar intimt med bl.a. kamratstöden och har naturligtvis tystnadsplikt. * Kontoret är bemannat mån, tis och torsdag 8.30 - 17.00 * Tidsbeställning: tel: 012345

67

Övriga stöd

Det finns idag ett antal behandlingshem för missbrukare. De flesta arbetar efter ett s.k. 12-stegs program enligt Minnesota-metoden. * Vi har bl.a. anlitat Aleforshemmet som är en stiftelse med flera storföretag som medlemmar. Detta gör att avgiften är den lägre hos Alefors jämfört med andra behandlingsenheter i landet, för medlemmarna. Övriga får betala ordinarie avgift. Aleforshem- met är beläget i Alingsås nordöstra område. Eftervårdsbehandlingen genomförs i Göteborg. * Alfa-gruppen som har behandlingsenheter i Piteå och Uppsala. Det är framförallt i Piteå som vi har anlitat, så de är mig veterligen de enda som behandlar på finska med finska terapeuter. Eftervårdsbehandling bl.a. i Göteborg. Ps: flygbiljetten är inte dyr, då personen är borta i 5 veckor. Alfa-gruppen har också ett behandlingshem i Strängnäs för personer med förhöjd anonymitet. * Tingsryd Behandling AB är en omstartad verksamhet som tidigare ägdes av Alfa- gruppen, men nu sköter sig själv, med samma personal. Har eftervård bl.a. i Göteborg. * Valet. Öppenvårdsbehandling i Göteborg med eftervård i 24 månader. Här kan patienten sköta sitt arbete och gå behandling inkognito. Det finns många behandlingshem i Sverige. Ovan nämnda är ingalunda de enda. Önskvärt vore någon form av kvalitetsstämpel. Även denna bransch kommer säkert att saneras i fram-tiden.

Behandlingshem för missbrukare

68

först efter samråd med företags-läkaren. Liknande utredningsenheter finns i landet.

Arbetsrehab.centrum i Göte-borg är belägen på S´t Sigfrids-gatan och drivs av sjukvården. Verksamheten har allehanda re-surser som finns inom sjukvår-den för att utreda arbets-förmåga. Jag anlitade oftast dessa när till-räcklig dokumentation inte fanns om en medarbetare. Detta

Finns restarbetsförmåga efter en sjukskrivning men arbetet saknas och alla rehabiliterings- försök med omplacering som följd gjorts, är uppsägning det sista alternativet. I en uppsägning av detta slag skrivs en remiss, med bifogade läkarutlåtande, arbetsprov m.m., mellan företag och facklig organisation till AMI.

Även AMI finns runt om i landet. AMI är också en fristående or-

ganisation under Länsarbets-nämnden. AMI har till uppgift att utreda arbetsförmåga och re-krytering till anpassade arbets-uppgifter – s.k. Bidragsanställ-ning. För att få hjälp med detta krävs någon form remiss. Oftast från läkare.

Arbetslivstjänster är en friståen-de organisation under Länsar-betsnämnden. A-livs skall arbe-ta med utredning och rådgiv-ning för enskilda. De arbetar dessutom med arbetsorganisa-tion och skall verka för infor-mation/utbildning i arbetslivs-frågor för företag och institutio-ner. I ett rehabiliteringsärende krävs ibland ett utredningsarbete för att se i vilket arbete som en medarbetare kan klara av.

Arbetslivstjänster har yrkesväg-ledare, beteendevetare och psy-kologer till sitt förfogande. Arbetslivstjänster har kunskap om arbete och utbildningsvägar i samhället. De har god kun-skap om många företags arbets-uppgifter, inre struktur och kli-mat. Arbetslivstjänst finns på runt om i Sverige.

Arbetslivstjänster

Arbetsrehab.centrum

Arbetsmarknadsinstitutet (AMI)

Övriga stöd

69

rehabiliteringssituation Litteratur: • ”Liten handbok för chefer i reha-

bilitering”

Lärare/Kursansvarig • Robert Lundgren Mål för kursen: • Känna till rehabiliteringslagen/

rutinen och parternas ansvar • Kunna genomföra ett rehabili-

teringssamtal/utredning • Vad som finns att tillgå i en

Innehåll: Rehabilitering • Vad säger lagen - parternas rehabiliter-

ingsansvar • Rehabiliteringsrutinen • Vad gör jag som chef, när en medarbe-

tare inte uppfyller/ klarar sina arbets-uppgifter?

• Rehabiliteringsutredning/metodik • Rollspel - verkliga fall från det egna fö-

retaget utgör tänkta rehabiliteringssam-tal mellan chef och medarbetare

• Vilka är stödfunktionerna och vad finns

att tillgå inom och utanför företaget gällan- de rehabilitering och utredning • Vikten av dokumentation - personalregis-

terkort och arbetsprovsblankett/rutin • Kränkande särbehandling - vad är det?

Rutin/policy mot kränkande särbehandling Antal kurstimmar: • 8 timmar

REHABILITERING – UTBILDNING FÖR CHEFER

Utbildningar

70

• ”Liten handbok för chefer i reha-

bilitering”

kael Josefsson • Robert Lundgren Mål för kursen: • Känna till PRODUKTIONS AB:s

drogpolicy • Vad jag som chef gör, när

misstanken om drogmissbruk finns

Litteratur:

Innehåll: Drogmissbruk • Vem är missbrukare? Hur ser missbru-

karen ut? • Vilka är mina egna relationer till droger? • Jellinek-kurvan - symtom och beteende

hos en alkoholberoende • Varningssignaler • PRODUKTIONS AB:s drogpolicy • Steg-för-steg i arbetet med att få bort

missbruket och den anställde kvar i ar-betet

• Flödesschema i droghantering

• Behandlingsalternativ • Hur verkar en möjliggörare? Antal kurstimmar: • 16 timmar Lärare/Kursansvarig • Jan-Erik Gustavsson, ALNA-väst och Mi-

DROGMISSBRUK – UTBILDNING FÖR CHEFER

Utbildningar

71

Litteratur: ” En liten handbok för chefer i rehabiliter-ing”

• Arbetslivstjänster • Robert Lundgren Mål för kursen: • Att metodiskt kunna genomföra ett

”svårt samtal” • Känna till ”nödutgångarna” • Känna till sina egna starka och svaga

sidor som chef

Samtalet - det viktigaste redskapet i per-sonalarbetet. Hur skapa en god relation och en bra dia-log? • Förberedelser - vilken information bör

jag ta fram? plats och tidpunkt. • Vad vill jag uppnå med samtalet? • Samtalsklimat • Vilka frågetekniker/metoder finns för

mig som chef att genomföra ett resultatuppfyllt samtal?

• Förhållningssätt

• Lyssnandets konst • Gruppövning - förberedelse inför ett tänkt

samtal • Rollspel i verkliga/realistiska fall från det

egna företaget Antal kurstimmar: • 8 timmar Lärare/kursansvarig:

DET SVÅRA SAMTALET – UTBILDNING FÖR CHEFER

Utbildningar

72

”Bli frisk av dig själv” av Andrew Weil. Andrew är den amerikanske läkaren som blev intresserad av Amazonas indianer och dess läkekonster. Till sin stora besvikelse fann han inget av värde och vände åter till USA. Efter en tid med studier fann han att ”man behöver inte gå över ån efter vatten” då han besökte Dr Fuller. Efter detta besök studerade han vidare och knöt alternativa behandlingsmetoder till sig. I USA och på många ställen ute på kontinenten har alternativmedicinen/behandling samma status som skolmedicinen. När jag hade läst 2 kapitel i denna bok (läste på semestern –98) så ville jag bara att semestern skulle ta slut så jag fick testa kunskapen på frivilliga. Några av resultaten går att läsa i kapitel 3: Exempel från arbetslivet.

”Hälsans mysterium” av Aaron Antonovsky, läste jag i början av 1990-talet. Boken beskriver vilka krafter som finns inom oss. Vad är det som får ”klena” personer i svåra situationer att överleva? Vad får samtidigt stora ”starka” män att duka under? Dessa frågor intresserade sig Aaron som hade överlevt koncentrationslägren. Han såg många som man egentligen inte hade förväntat sig skulle överleva, hade överlevt. Aaron började intressera sig för frågan och såg paralleller på andra platser på vår jord. – Slumområden i Rio och bland Israels invånare. I slutet av boken finns ett testformulär som beskriver förmåga till att se ”Meningsfullhet”, ”Samband” och ”Bearbetning” i vårt liv. För alla kan vi och hamnar i svåra situationer under vår livstid. Situatio-ner som vi antingen faller offer för eller går stärkta ur. Denna bok och testformulär använde jag i rehabilitering och fick en kvinna att lämna sin offer för omständighetssituation, göra sig av med sin pojkvän, byta avdelning, skaffa sig ny pojkvän och bli mor inom loppet av ett par år. Jag kan träffa henne fortfarande och fråga hur hon hanterar sina nackproblem (whiplash). - De finns där, men jag har så mycket annat roligt att tänka på, så jag tänker inte på nacksmärtor!

”Den obotliga smärtan” av Gunilla Brattberg, läste jag i början av 1990-talet. Boken beskriver den smärta som framförallt lågutbildade invandrarkvinnor får/har i rörelseorganen. Våra sjukdomar rangordnas i statusnivå, med idrottsskador och hjärttransplantationer överst och Nederst finner vi företrädesvis ”kvinnosjukdomarna” såsom: fibromyalgi (gamla kärringvärk). Gunilla Brattberg som är läkare beskriver den svenska vården som bristfällig, då det inte ger några ru-briker att befatta sig med den forskning som dessa besvär önskar. Gunilla visar på vårdens oförmåga att remittera dessa individer till rätt instans, utan dessa remitteras till röntgen/ magnetkamera, ortoped m.m. (Läste 991024 i GP om Tatjana Sivik som menar att endast 40 % av de kvinnor som kommer till ortoped och kirurg har där att göra). Gunilla drar liknelsen: Det är som personen, som har tappat sina bilnycklar i mörkret, men letar efter dem i skenet av gatubelysningen, trots att det är långt från platsen.

Bli frisk av dig själv

Den obotliga smärtan

Tips

Hälsans mysterium

Övriga böcker : ”Invandringens psykosociala och psykiska effekter” av George Nergården. Greken som kom till tekoindustrin i Borås, studerade och blev läkare, studerade vidare och blev psykolog. George utbildar nu andra i invandrarens situation i ett nytt land. 73

En liten handbok för chefer i rehabilitering, vänder sig främst till dig som inte till vardags sysslar med just dessa frågor. Boken skall först och främst ses som en ”Första – hjälpen” när någon medarbetare av någon anledning inte kan utföra sina ordinarie arbetsuppgifter på ett betryggande sätt. Boken visar vad man som chef behöver tänka på för att tillsammans med den berörde finna bästa lösningen för rehabiliteringen. Boken är skriven av Robert Lundgren som under 10 års tid arbetade med rehabilitering inom ett storföretag. Utifrån kontakter med många medarbetare och berörda hela tiden utvecklade rehabiliteringsarbetet. Några av erfarenheterna ledde till utvecklingen av en integrerad och anpassad arbetsplats för personal med reducerad arbetsförmåga. En modell som fick uppmärksamhet både i Sverige och Internationellt.

Documents

991124 reviderad 040213 rehabilitering för chefer · Rehabiliteringslagen ställer krav på de olika parterna. La-gen kom till då sjukskrivning och sjukpensioneringarna öka-de