8. Folkhögskola · eller flera tekniker. Valet sker mellan målning, kroki, teckning, skulptur, gra-fik, foto och keramik. Eskilstuna folkhögskola anordnar i samverkan med kommunen

155Medborgarbildning i lokalsamhället

8. Folkhögskola

Att utöva inflytande kan ses både ur ett rättighets- och ett skyldighetsper-spektiv. Rättigheten skulle då kunna bestå av att få vistas i en offentlighet, attuttrycka sig och diskutera och därmed kunna bilda sig en uppfattning för attkunna positionera sig själv, välja och formulera sitt livsprojekt i samspel medandra. Skyldigheten skulle kunna bestå av samma dimensioner, men omvänt.Från tidigare kapitel har vi sett att staten garanterar vissa rättigheter, menunderliggande finns också en förväntan om att medborgaren ska använda sigav dessa, det finns en indirekt skyldighet.

De personer som intervjuats om inflytande deltog i offentligheter såsomexempelvis föreningsliv, men vid intervjutillfället deltog de sällan i kurser påfolkhögskola eller i studiecirklar. Vilka möjligheter för att bilda sig en upp-fattning, vilka diskussionstillfällen, vilka mötesplatser skulle de finna om desökte sig till folkbildande verksamheter? När personer väl är på en mötes-plats, reell eller virtuell, vad rör sig samtalet då om? Om vi jämför med Ha-bermas modell med system och livsvärld kan vi se om personerna orienterarsig till livsvärlden eller till systemen. De skulle exempelvis kunna tala om sigsjälva utifrån livsvärldsperspektiv och diskutera sin föräldraroll, eller kansketala om sig själva utifrån livsvärldens offentliga sfär och diskutera utifrån attde är medborgare. Eller varför inte tala om sig själva utifrån det ekonomiskasystemet och diskutera utifrån att de är yrkesmänniskor?

Personerna skulle kunna tala om sig själva utifrån en individuell och/ellerkollektiv identitet och diskussionerna skulle också kunna leda fram till ensamordnad handling.

Vi vänder oss nu till folkhögskola och studieförbund och börjar med folk-

156 Medborgarbildning i lokalsamhället

högskola. Jag har valt att presentera vissa delar av verksamheten förhållande-vis detaljerat eftersom verksamheterna skiljer sig i flera avseenden mellan folk-högskola och studieförbund.

Kapitel är indelat i flera avsnitt där vi först får en presentation av hur enfolkhögskola informerar om sin verksamhet. Informationen kan ses som ettsätt att vara offentlig. Denna presentation följs av att verksamheten inom enfolkhögskola beskrivs. Jag går sedan direkt in i verksamheten, in i rummen, ikorridorerna, i kafferummen och genomför observationer. Observationernapresenteras i berättande ton för att läsaren, åtminstone i viss mån, ska kunnafölja ett händelseförlopp (Larsson, b). Genom den berättande texten mar-keras också att studien är lokal. I kommentarerna berättar deltagarna för ossom vad som händer i Eskilstuna. Efter att observationer genomförts vid este-tiska linjen sker en analys där de centrala begreppen är att utgöra en offentlig-het, träna för offentlighet och själv gå ut i offentlighet, exempelvis i opinions-bildning. Därefter genomförs observationer vid allmänna kursen och de cen-trala begreppen används även här för en analys men de utökas också med nyabegrepp. I nästa kapitel, kapitel , där studieförbunden presenteras, återkom-mer detta analysschema. Men först söker vi oss till en folkhögskola.

8.1 Att finna folkhögskolorFolkhögskolan kan vara mer eller mindre offentlig. För att finna informationom Eskilstuna folkhögskola kan vi gå till skolans hemsida på internet, trycktinformationsmaterial, verksamhetsberättelse och få muntlig information fråndeltagare och personal. Eskilstuna folkhögskola har också samverkan medArbetsförmedlingen och informerar om sin verksamhet. Annonsering om kur-ser sker i dagspressen. Slutligen finns Folkhögskolornas informationstjänst,fin, en verksamhet inom Folkbildningsrådet, som informerar om folkhög-skolornas verksamhet genom att bland annat ge ut en katalog och ha en hem-sida på internet.

Varje år genomför Eskilstuna folkhögskola utåtriktad verksamhet. Denkan bestå av öppet hus, julmarknad eller vårmarknad i skolans egna lokalereller att allmänna kursen med tillval drama och estetlinjen exempelvis deltar i”Fristadsnatten” med skådespel respektive konstutställning.


8.2 Eskilstuna folkhögskola

8.2.1 Organisation

Eskilstuna folkhögskola har en lokal på Faktoriholmarna och en på Munk-tellområdet. Folkhögskolan kan också tillfälligt bedriva kurser i andra loka-ler, till exempel om en kortkurs genomförs i en lokal i ett bostadsområde. Depersoner som deltar benämns inte elever utan deltagare, men ibland använderdeltagarna och personal på folkhögskolan själva beteckningen elev. Folkhög-skolornas informationstjänst (fin) använder benämningen studerande i kata-log från (fin, a). I denna studie försöker jag i möjligaste mån använ-da beteckningen deltagare, det går dock inte alltid att följa detta konsekvent.

Skolan är ett externat, vilket innebär att deltagarna inte bor på skolan.Istället informerar skolan om olika fastighetsbolag som kan erbjuda bostadoch vi vet sedan tidigare kapitel att det fanns bostäder i Eskilstuna sommaren. Att skolan är externat får som konsekvens att det inte finns något stor-kök i drift vid skolan. Istället finns en kafeteria som drivs av skolans elevkår.

Eskilstuna folkhögskola har Landstinget i Sörmlands län som huvudman.Verksamheten finansieras genom landstingsbidrag, statsbidrag och avgiftersom deltagarna betalar för kursmaterial. Vid Eskilstuna folkhögskola erbjudsallmän kurs, estetisk linje, kurs för långtidssjukskrivna samt kortkurser, såkallade Känn dig för-kurser.

Undervisningen är gratis, men deltagare får betala viss kurslitteratur ocheventuella studieresor. Deltagarna vid estetlinjen har en högre kostnad förmaterial än de som deltar i allmänna kursen. Deltagarna får information omolika möjligheter att finansiera studierna och personal vid skolan kan hjälpatill att skriva ansökningar och i viss mån förhandla med exempelvis försäk-ringskassa och socialförvaltning om finansiering.

Deltagarna anger hur studierna finansieras, bland annat för att personalenvid folkhögskolan ska kunna följa upp närvaro, vilket krävs för vissa finan-sieringsformer. När deltagarna finansieras via allmänna medel finns de i ensärskild offentlighet, i ett system där närvaron kontrolleras.

De aktuella finansieringsformerna var Svuxa (särskilt vuxenstudiestöd förarbetslösa), särskilt vuxenstudiestöd för personer med arbete, studiehjälp (elev-er under år), studiebidrag (enbart bidrag), studiemedel (både bidrag ochlån) och särskilt utbildningsstöd (för arbetslösa eller att arbetsplatsen anstäl-ler långtidsarbetslös som vikarie). Dessa medel distribueras via Centrala stu-diestödsnämnden. Till detta kommer sjukbidrag och aktivitetsstöd som bådadistribueras via Försäkringskassan samt försörjningsstöd från socialförvalt-ningen. Posten ”övrigt” finns också som exempelvis kan innebära att perso-nen är ålderspensionär. Vanligast förekommande studiefinansieringsformen


var studiemedel ( deltagare), men deltagare anger annan form (Eskilstu-na folkhögskolas elevregister, december ).

De åldersgrupper som folkhögskolan vänder sig till är personer som fyller år det år studierna påbörjas och äldre. Om det är en yngre person som gårett individuellt program i gymnasieskolan kan även den personen delta i kur-serna (sfs :). De senaste läsåren har det inte varit aktuellt med yngredeltagare vid Eskilstuna folkhögskola. Skolan har ungefär deltagare.

Varje folkhögskola är skyldig att erbjuda allmänna kurser, avsedda främstför dem som saknar grundskole- och gymnasieutbildning, i en omfattningsom motsvarar minst procent av verksamheten för att få statsbidrag (sfs

:). Det finns också möjlighet att ge kurser på högskolenivå och särskil-da kurser, exempelvis för utbildning till fritidsledare eller journalist, men det-ta genomförs inte vid denna folkhögskola. Istället har Eskilstuna folkhög-skola en allmän kurs och en estetisk linje (beteckningarna kurs och linje ärenligt Eskilstuna folkhögskolas egen beskrivning). Eskilstuna folkhögskolahar valt att organisera de allmänna kurserna så att en allmän kurs erbjuds medtre årskurser som pågår under veckor per läsår. Läsåret / deltog deltagare. Främst kommer deltagarna från Eskilstuna och närliggande om-råden. Kursen ska ge grundläggande kunskaper i ämnen som svenska, engel-ska, matematik, religion, samhälls- och naturkunskap, men syftar också tillatt ge en bred allmänbildning. Deltagarna kan också välja tillvalsämnen somdataorientering och psykologi.

Om deltagarna vid den allmänna kursen har en kortare skolutbildningbörjar de i första årskursen. I första årskursen finns specialgrupper för in-vandrare som vill läsa svenska (svenska är svenska som andra språk) ochför deltagare som har problem med att läsa och skriva. Om deltagarna gåttgrundskola och något år på gymnasienivå kan de istället börja i andra ellertredje årskursen. I andra och tredje årskursen finns möjlighet att välja inrikt-ning mot data, drama/teater, miljö eller bild, färg och form. Under läsåret/ deltog sammanlagt deltagare i andra och tredje årskursen. Kur-sen kan ge allmän behörighet till högskolestudier och särskild behörighet ivissa ämnen. Deltagarna kommer från Eskilstuna och närliggande områden,men också från andra delar av Sverige.

Den andra utbildningen är estetisk linje som pågår under veckor perläsår. Deltagarna kan studera under ett eller två läsår. Under läsåret /

deltog sammanlagt deltagare på estetlinjen (till detta kommer deltagarefrån allmänna kursens bild, färg och formkurs, sommarkursdeltagare och ensärskild kurs för personer med psykiska problem). Vid denna linje erbjudsdeltagarna möjlighet till kreativ utveckling och får erfarenhet av olika materi-al och tekniker. Dessutom ingår teori, såsom konsthistoria och kulturhistoriamed litteratur. Genom undervisningen ska intresse skapas för konstens bety-


delse och villkor och dess möjligheter att påverka vår tillvaro. Deltagarna vi-sar arbetsprover vid ansökan till första året. Under första året prövas olikatekniker. Efter första året har deltagarna behörighet att söka till exempelvisbildlärarlinje vid Konstfack. De deltagare som önskar gå ett andra år ansökerom detta och visar arbetsprover igen. Lärarna har också under året bildat sigen uppfattning om huruvida deltagarna använder sig av lärandemiljön ellermarkerar ett avstånd, exempelvis genom att inte närvara. Det finns varje läsåren eller två personer som gått likvärdig utbildning på annan folkhögskolasom ansöker till årskurs två. Andra året sker ett val av fördjupning inom tvåeller flera tekniker. Valet sker mellan målning, kroki, teckning, skulptur, gra-fik, foto och keramik.

Eskilstuna folkhögskola anordnar i samverkan med kommunen och för-säkringskassan en kurs för långtidssjukskrivna som vårdats inom psykiatrin.Kursen är på halvtid under en termin ( veckor). Syftet är att deltagarna ska”komma igång” inför vidare studier eller återgång till arbetslivet. Under läs-året / deltog personer i förmiddagsgruppen och i eftermiddags-gruppen. Deltagarna kommer från Eskilstuna och närliggande områden.

Under fyra somrar har estetlinjen erbjudit sommarkurser under en vecka.Sommaren erbjöds målning, foto och grafik (fin, b) och det somsedan genomfördes var foto med deltagare, måleri med , grafik med ochrakubränning med deltagare. Deltagarna betalar ingen avgift för kursen,men för materialet. Kurserna annonseras på fin:s hemsida, folkhögskolansegen hemsida, i dagspress samt informeras om när folkhögskolan har öppethus.

Förutom längre kurser erbjuds kortkurser som anordnas av skolan ellerskolan i samarbete med studieförbund, fackförbund eller andra organisatio-ner. Kurserna kan innehålla olika ämnen såsom föreningskunskap, arbetsrätt,kommunikation, eu-kunskap eller konst. Dessutom samarbetar skolan medolika studieförbund och genomför studiecirklar.

En särskild form av kortkurser är de ”känn dig för”-kurser som anordnas.Under läsåret / anordnade folkhögskolan en kurs i en lokal belägeni bostadsområdet Råbergstorp, tio minuters bussväg från centrala Eskilstuna.Syftet var att visa möjligheterna inom folkhögskolan och erbjuda ytterligarekurser.

När deltagarna gått en kurs kan Eskilstuna folkhögskola lämna ett kursin-tyg. Deltagarna som gått igenom årskurs eller årskurs på allmänna kursenkan få ett studieomdöme som omfattar deltagarens studieförmåga om denneansöker om det (Karlsson, ).

Nedanstående tabell visar antalet deltagare under höstterminerna i vad somi Folkbildningsrådets statistik betecknas som lång allmän kurs, lång särskildkurs samt särskild utbildningsinsats. Antalet deltagare i sommarkurs ingår inte.


Tabell 5: Deltagare vid Eskilstuna folkhögskola -. Antal kvinnor ocholika åldersgrupper. Numeriska tal.

År Termin Del- Antal 18-24 25-29 30-45 46-60 61- tagare kvinnor

1997 2 243 163 91 47 90 13 21998 2 244 169 82 44 94 24 01999 2 221 153 83 36 84 16 22000 2 245 169 116 26 79 21 3

Källa: Folkbildningsrådet, statistik via scb. a.

Av tabellen framgår att antalet deltagare är ungefär detsamma över de fyraåren. Det finns en överrepresentation av kvinnor samtliga fyra år. Däremotsker en förändring av ålderssammansättningen vilket är lättare att se om siff-rorna omvandlas till procent.

Tabell : Deltagare vid Eskilstuna folkhögskola -. Andel kvinnor ocholika åldersgrupper. Procent.

År Termin Antal Andel 18-24 25-29 30-45 46-60 61-deltagare kvinnor

1997 2 243 67 37 19 37 5 11998 2 244 69 34 18 38 10 01999 2 221 69 37 16 38 7 12000 2 245 69 47 11 32 8 1

Källa: Folkbildningsrådet, statistik via scb. a.

Vi ser då att den yngre ålderskategorin ökat i förhållande till andra ålderska-tegorier år . Både ålderskategorin - och - har minskat med pro-centenheter.

I ett nationellt perspektiv är tendensen likartad under motsvarande tids-period. För folkhögskolorna totalt har andelen deltagare mellan - år ökat

1

1 I den mån summan horisontellt inte blir procent beror detta på att avrundninghar genomförts.


från till procent och andelen i ålderskategorierna - och - harminskat. Däremot har andelen äldre, i ålderskategorin och äldre ökat frånknappt procent till drygt procent på nationell nivå (Folkbildningsrådet,statistik, a). Den tendensen finns inte inom Eskilstuna folkhögskola.

Verksamheten brukar presenteras i form av så kallade deltagarveckor ef-tersom statsbidrag utgår enligt detta sätt att redovisa. På grundval av resultatfrån läsåret innan tilldelas Eskilstuna folkhögskola ett antal deltagarveckoroch har därmed ett så kallat volymmål. Med antalet rapporterade deltagar-veckor som grund får Eskilstuna folkhögskola statsbidrag.

Förutom kursverksamhet arbetar folkhögskolan också med projektverk-samhet. Som ett exempel kan nämnas att under läsåret / deltog folk-högskolan i ett så kallat Integrationsprojekt som initierats och finansierats avLandstinget Sörmland. Som andra exempel kan nämnas att skolan bedriverbiståndsverksamhet i orten Bauska i Lettland.

För att organisera all denna verksamhet finns lärare med hel- eller del-tidsanställning och på kansliet finns elevassistent, expeditionspersonal, städerska, vaktmästare och rektor. Den ”rytm” som finns i verksamhetsår-et inramas av starten på hösten och avslutningen inför sommaren. Det finnsockså en parallellrytm eftersom det finns kortkurser och sommarkurser.

8.3 Observationer vid estetiska linjen

8.3.1 Mötesplats

Det utbud som Eskilstuna folkhögskola presenterar i form av kurser är möj-liga mötesplatser, här kan diskussioner föras. Möjliga mötesplatser är ocksåde fysiska rum som deltagarna vistas i. Slutligen finns också mötesplatser iform av diskussioner inom kommittéer och vid elevrådet samt då föreläsareinbjuds. Folkhögskolan har också datorer som deltagarna kan använda. Folk-högskolan kan på olika sätt utgöra en offentlighet och träna för offentlighet.

Vad kan då en deltagare möta för diskussionsmöjligheter och mötesplat-ser i realiteten? Vad händer i dessa diskussioner? Låt oss göra besök och sevad som händer. Mina första besök på folkhögskolan gjordes vid den allmän-na kursen, men jag hade först möjlighet att observera vid den estetiska linjensverksamhet och börjar därför presentera observationer och tolkning ifrån es-tetlinjen.


8.3.2 Lokal och tillgänglighet

Estetlinjens verksamhet genomförs i lokaler som finns fem minuters prome-nadväg från Faktoriholmarna inom det så kallade Munktellområdet. Inomområdet finns ett tjugotal byggnader och estetlinjen hyr flera plan i ett rötttegelhus med fönster åt två håll. Ytterdörren är kodad och denna kod bytsmed jämna mellanrum. Både deltagare och personal informeras om koden.Deltagarna har tillgång till lokalerna även på kvällar och helger. I nedre planetfinns flera salar som används till konstnärlig verksamhet och här brukar oftagrupperna för personer med psykiska funktionshinder ha sin verksamhet. Entrappa upp leder till en kapphall och vidare till ett mycket stort rum somockså har köksutrustning. I detta rum finns kafeterian och från denna sträck-er sig sedan korridorer till teorisalar, rum för administration, lager, toaletter,konsthantverkssalar. Det finns även en balkong i anslutning till kafeterian.De flesta av konsthantverkssalarna har fönster både in emot korridoren ochut mot gården.

Varje vecka har två deltagare ansvar för kafeterian. En husmor och en hus-far utses bland eleverna. Dessa planerar inköp i samråd med verksamhetsfö-reståndaren.

Går vi först till höger kommer vi till salen för keramik. Mitt emot den salenfinns expedition och ett rum för verksamhetsföreståndaren. Fortsätter vi kor-ridoren fram kommer vi till toaletter, vilrum, mindre rum för möten, datasaloch en teorisal. Datasalen och teorisalen är låsta. Går vi istället till vänster kom-mer vi först till det som kallas för galleriet, ett mindre rum där färdiga verkställs ut. Sedan finns ett rum på vardera sidan för elever i årskurs . Deltagar-na har sina stafflier uppställda här och behöver därför inte flytta dem underveckan vilket årskurs får göra. Vi fortsätter och har målerisal, teckningssaloch grafiksal på vänster sida. På höger sida har vi förråd, fotosal, toaletter ochsyrarum för grafiken. Samtliga rum, utom teorisal och datasal, är öppna.

När jag besöker verksamheten i början av september pryds ett avkafeterians stora bord av en stor blomsteruppsättning. På bordet finns ocksåkoppar, glas, saft och smör och bröd. Runt om i rummet finns mindre bordoch stolar utplacerade och innan lektionerna börjar, ., är flera deltagare ikonsthantverkssalarna eller sitter i kafeterian. Just den här dagen ska jag be-söka årskurs .

8.3.3 Måleri

Detta läsår är det tjugo deltagare i årskurs och elva av dem finns i ett stortrum, nio i ett mindre rum. I det större rummet står stafflierna runt väggarna


och i flera fall finns ett utrymme så att deltagarna kan gå runt stafflierna. Vidflera stafflier står en hög pall som används för att sitta på eller för att sättafärgtuber på. Mitt i rummet står ett bord, runt bordet finns trästolar och detfinns också några ytterligare stolar och fåtöljer utplacerade i rummet. I etthörn står en radio som är på. I rummet finns ungefär lika många kvinnor sommän och de verkar alla vara i tjugoårsåldern. Några av deltagarna målar påegen hand, någon läser en tidning, någon sitter i en fåtölj och pratar med enannan deltagare och någon deltagare pratar med läraren om sin målning. Samtalpåbörjas och avslutas. Röstläget är lågt eller dämpat. Innehållet i samtalenvarierar och rör sig till exempel om musik eller diskussion om den målningsom deltagaren håller på med. Efter en stund går en deltagare ut och hämtaren smörgås och kommer sedan in i salen igen. Flera andra deltagare går ocksåut och in i salen. Småpratet fortsätter samtidigt som andra arbetar enskilt.När klockan börjar dra sig mot halv tio går de flesta ut i kafeterian.

Även årskurs är här på förmiddagen och de flesta samlas i kafeterian ochdricker kaffe, the eller saft och äter en smörgås. Även personalen deltar. Någ-ra få deltagare i årskurs , som tecknar, och i årskurs håller fortfarande på attavsluta ett arbetsmoment och kommer senare, eller inte alls, till kafeterianunder den tid den större gruppen samlas. I kafeterian samtalar deltagarna tvärsöver bordet eller med den som sitter bredvid. Här är ljudnivån högre än i dearbetslokaler som årskurs använder.

Efter förmiddagsrasten besöker jag det andra rummet som disponeras avårskurs . Här finns också stafflier uppsatta runt rummets väggar men det ärsvårt att komma runt dem. Även här finns ett bord i mitten, men få extrastolar och ingen fåtölj. Här finns inte heller någon radio som står på. Alla isalen är kvinnor och de förefaller ha en högre medelålder än den grupp delta-gare som fanns i det större rummet. Även här arbetar några enskilt och andragår runt och småpratar. Samtalen rör sig exempelvis om målningarna somdeltagarna arbetar med. En kort stund efter att deltagarna kommit in i rum-met avbryter de sina arbeten och går ut för att samlas i keramiksalen och fåinformation om framtida aktiviteter.

8.3.4 Veckans samråd

Schemat kan sägas vara ett styrdokument som ordnar mötesplatser och till-fällen till diskussion, men har deltagare och personal någon möjlighet att ytt-ra sig, att utöva påverkan? Varje tisdag morgon genomförs ett samråd somvarar en halvtimme. Då samlas alla deltagare och skolans personal för diskus-sion. Vid detta tillfälle deltar också skolans ledning (rektor och studierektor).

Det finns inte något elevråd på den estetiska linjen. Deltagare från estet-


linjen erbjuds att delta i allmänna kursens kommittéer, dess elevråd och kurs-råd, men har avböjt. Deltagare från estetlinjen är istället representerade i detlärarråd som finns inom estetiska linjen, vilket möts en gång per månad. Del-tagarna har också inflytande genom de utvärderingar som genomförs konti-nuerligt. På grundval av dessa har några förändringar genomförts under dettaläsår. En av förändringarna är att årskurs har en separat klasslärare. Dennaklasslärare genomför ett individuellt samtal med varje deltagare och varje del-tagare har också en individuell plan för terminen.

En tisdagmorgon i september deltog jag i den veckans samråd. Den härdagen var blomsteruppsättningen inte riktigt så prunkande som vid förra till-fället. Några deltagare i kafeterian hade börjat koka kaffe och ordna införkafferasten, personal hade kommit och satt och pratade med elever, läste tid-ning eller skötte administration och planering. Efter kaffet gick vi allihop intill den största salen som finns, en teorisal. En deltagare är rullstolsburen ochlokalerna är till viss del anpassade. Det finns rullstolsramp in i lokalen, hissfrån första till andra etage och handikapptoalett. Deltagaren har också hjälpav personal. Vi var runt femtio personer som deltog.

Föreståndaren skrev upp förslag till dagordning på tavlan och eventuellaövriga frågor skrevs in. De frågor som kom upp rörde hur samvaron skullegestalta sig, det vill säga ordningsfrågor och representantskap. Deltagare togupp behovet av bättre ordning i fotorummet och att ordningen med åtskildasmörbyttor behöver respekteras. Det senare ledde till ett förslag om att detenbart skulle finnas laktosfritt smör, samma för alla. Rektor tog upp att ven-tilationen skulle ses över och att skyddsombud skulle väljas, men dessa varredan valda och namnen fanns på hennes skrivbord, menade föreståndaren.Några deltagare påpekade arbetsmiljöproblem och rektor replikerade att allasom hade synpunkter skulle lämna dem via föreståndaren för vidare befor-dran till henne så att hon fick skriftligt besked. Studierektorn meddelade atten administratör var sjuk och de elever som skulle rapportera närvaro skullegöra det till studierektorn istället.

Föreståndaren påminde om att personalen skulle ställa ut sina alster utan-för folkhögskolan i september i lokaler nära Fristadstorget. Föreståndarenpåminde deltagarna om att de skulle välja representanter till estetlinjens lärar-råd – oklart när valet skulle ske, för det gjordes inte vid detta tillfälle. Eftermötet bad föreståndaren att deltagare i årskurs skulle stanna.

Under mötet för årskurs togs en rad planeringsfrågor upp. Planeringbehövde ske inför att deltagarna skulle åka till London på vårterminen ochatt de skulle ställa ut under den så kallade Fristadsnatten. Under Fristadsnat-ten skulle det vara lotteri och detta diskuterades, inramning av tavlor diskute-rades samt organisation av vaktschema.

Föreståndaren initierade en diskussion om hur deltagarna skulle genom-


föra en annan aktivitet, ett projektarbete kring ett temaår. Uppgiften var attarbeta i grupp, samla, sammanställa och redovisa informationen om ett visstår. Någon vecka tidigare hade en diskussion i gruppen utmynnat i att detskulle genomföras en lottdragning av vilket år som skulle väljas. Först drogsett decennium slumpmässigt, därefter drogs årtalet slumpmässigt. Valetav år var därmed ett ”lotteri”.

Några deltagare menade att deras motivering inte var särskilt hög, ingen-ting intressant hade hänt just det året och att det var ett beslut som tagits utantillräcklig förankring. Andra deltagare menade att det inte var särskilt svårtatt finna material att få inspiration ifrån, eftersom det fanns litteratur från åretoch också minst två cd-romskivor, en med allmän information och en medinformation om konst från det aktuella året. Denna diskussion skulle fortsät-ta under veckan. Därefter avslutades mötet och det blev paus.

Min egen reflektion är att folkhögskolans personal vid detta tillfälle hadearrangerat en särskild offentlig plats i ett klassrum. Syftet var att samråda omaktiviteter. Här kunde deltagarna uttrycka sina åsikter, och gjorde också det.Däremot hade inte alla något särskilt att säga. Det var inte turtagning i bemär-kelsen att var och en uttryckte sin åsikt i varje fråga. Deltagarna satt stilla.Uppmärksamheten var riktad mot föreståndaren som ledde mötet och vän-des då och då mot de som yttrade sig. Ingen uttryckte något problem med attförstå vad diskussionen handlade om. Det var först vid den andra delen avmötet, när diskussioner skedde om projektarbetet som deltagarna flyttade påsig och bildade en tätare grupp. De placerade sig något närmare varandra ochvände också ansiktena oftare mot varandra. Föreståndaren tog också ett stegnärmare den skapade gruppen. Här blev också diskussionen något livligare.Den uppfattning jag fick var att den första delen av mötet var mer formell,mer strikt, den andra delen var en sorts återgång till en lägre grad av formali-tet, men med likartad offentlighet. Vi var kvar i samma rum, möjligen skulletillträde till gruppen kunna vara mer begränsat och därmed innebära en lägregrad av offentlighet.

8.3.5 Konst och samhälle

I slutet av september redovisade alla grupperna arbetet kring temaåret

och jag deltog en fredag eftermiddag då tre grupper redovisade. Besöket in-leddes med att jag inte kom in i lokalerna därför att koden hade ändrats dageninnan. Under helgen hade det varit ett inbrott någonstans i huset. Ingentinghade blivit stulet, men koden hade bytts. Koden byts kontinuerligt och i det-ta fall skedde ett extra snabbt byte. Det finns dock en ringklocka vid dörrenoch en lärare kom ner och öppnade. Väl uppe i kafeterian konstaterade vi att


det var tur att hon hade hört signalen eftersom det var lunchtid och mångasamtal pågick. Ringklockan hördes knappt.

Under lunchen äter de flesta deltagare och personal i kafeterian. Underden här lunchen satt de flesta av deltagarna tillsammans, men några satt till-sammans med personal. Bland annat satt ”husmor” och föreståndaren ochplanerade inköp till kafeterian.

När klockan var strax efter tolv började deltagare i årskurs att dra sigmot teckningssalen. De skulle sluta vid tvåtiden. Några av deltagarna i års-kurs som skulle redovisa arbetade med att förbereda sig. Vi samlades i detrum som kallas för Galleriet. Där fanns redan arbetsresultat från de gruppersom redovisat dagen innan. En grupp hade arbetat med att presentera reklamfrån det aktuella året, de hade exempel på produkter som det gjordes reklamför samt exempel på reklamaffischer. En annan grupp hade arbetat med hurFristadstorget såg ut. De hade satt upp äldre stadskartor på väggen och ocksåbyggt upp en modell av hur torget såg ut vid denna tid. De tre grupper somdärefter redovisade hade hanterat sitt uppdrag på tre olika sätt. Samtliga grup-per satte in bilden i ett samhällsperspektiv, de lyfte både fram teman och olikapersoner som var aktuella vid den tidpunkten.

Den första grupp som redovisade bestod av en grupp män. De hade valtatt studera skräckfilmer från -talet och berättade om hur dessa filmer kundesättas in i ett samhällsperspektiv samt visade filmaffischer och exempel påfilmer. Fokus var främst på usa och andra världskrigets erfarenheter var ak-tuella. Rädslan för den kommunistiska ideologin och för nya atombombs-sprängningar präglade samhället, vilket även satte sin prägel på skräckfilmer-na. En tolkning som gjordes var att alla de ”monster” som skapades i skräck-filmerna också kunde tolkas som en kraft som störde den sociala ordningen.Om ”monstret” var en skrämmande ideologi skulle det förhindras, men omdet var ett främmande rymdskepp, ett ufo, kunde även vissa förhoppningarställas till ”monstren”.

Nästa grupp som skulle redovisa bestod också av män. De hade valt attanvända originalbilder, främst från tidningar, och därefter lagt till kontraste-rande detaljer och formulerat rubriker. Avsikten var att bilderna så småning-om skulle sammanställas till en årsbok. Genom bilderna fick vi minnesbilderav ett Sverige som hade spioner som lämnat information till främmande land,förskingrare som sålt sockerpiller istället för medicin och ”Stålfarfar”, man-nen som var nära sjuttio år och cyklade runt Sverige i protest emot vad vi idagskulle kalla åldersrasism. Han fick inte delta i tävlingen Sverigeloppet på grundav för hög ålder. En bild av usa:s president Truman i en annorlunda klädsel(han fick agera som stjärngosse) ståendes intill en jordglob fick tjäna sombakgrund till kommentarer om Koreakriget som precis börjat.

Den sista gruppen bestod av kvinnor som studerat textil design. De börja-


de med att visa exempel på design av textil från -talet och jämförde sedanmed design på -talet och klargjorde relationen mellan design och samhäl-lets utveckling, särskilt bostadsproduktionen. Under -talet genomfördesen mycket omfattande nyproduktion av bostäder, möbelföretaget ikea star-tades och intresset för att dekorera de nya hemmen i var stort. Det behövdesny design för tapeter, gardiner och möbeltyger. Deltagarna i gruppen hadeinspirerats av färg och framförallt formerna från det aktuella årtiondet ochsjälva tryckt tyger som hängdes upp i rummet.

Både deltagarna och de två lärare som fanns med kommenterade och frå-gade under redovisningarna. Deltagarna ombads att förtydliga sig och förkla-ra när något var oklart. När redovisningen var klar plockade deltagarna ihopsina saker och vi lämnade Galleriet.

Min egen reflektion är att personalen återigen arrangerat en särskild of-fentlig plats. Denna gång behövde också deltagarna träda fram och ställa sigmed ansiktena mot gruppen. De kunde inte sitta kvar på sina platser, somunder veckans samråd. Däremot satt lärarna kvar på sina platser. Under sam-rådet uttryckte deltagarna mer personliga uppfattningar, under denna pre-sentation krävdes att deltagarna också distanserade sig och prövade på attdiskutera konstens och konstnärens roll i samhället.

8.3.6 Grafik

En dag i mitten av oktober återkom jag när årskurs hade blockläsning. Den-na gång omfattade blocket grafik. De flesta av deltagarna har valt grafik mende som inte gjort det kan arbeta med exempelvis målning (de väljer fyra avblockämnena).

Deltagarna i årskurs vistades i sina två ordinarie klassrum och i grafikav-delningen som omfattar flera salar. I de två ordinarie klassrummen arbetadenågra deltagare, någon satt och läste en dagstidning. De flesta deltagare var igrafikavdelningen. I det första rummet stod eller satt några deltagare och teck-nade respektive ristade på sina kopparplåtar som är grunden för grafiktryck-et. All ristning måste göras spegelvänt. Alla arbetade enskilt med sina arbetenoch samtalade inte med varandra.

I nästa rum finns höga bord där deltagarna kan lägga ut sina kopparplåtaroch lägga färg på plastfilm eller på kavlar av varierande storlek. Deltagarnakan välja att enbart rista in på kopparplåten, vilket ger en torrnålsgravyr, elleratt lägga plåten i ett syrabad, vilket ger en etsning. I vilket fall som helst läggspapperet som ska tryckas i vatten, vilket sker i ett angränsande rum. När kop-parplåten är ristad, rullas färg ut på kopparplåten. Därefter läggs kopparplå-ten i en maskin med stora valsar, ett papper för trycket läggs så rakt som


möjligt på kopparplåten, därefter täcks allt med skumgummi. De stora val-sarna som trycker dras runt för hand och behöver ha jämn rörelse. Inte hellerfår papperet fastna på valsarna. Blir trycket acceptabelt läggs det på tork.Kopparplåten rengörs i ytterligare ett annat rum.

I detta rum är det ofta en fördel om deltagarna hjälper varandra och detmedför att samtalen ofta handlar om hur samverkan ska ske kring själva pro-duktionen. Det blev också samtal som inleddes med att någon deltagare varbesviken eller nöjd över resultatet. Därefter följde kommentarer, alltid stöd-jande, från deltagarna och läraren. Alla rörde sig i ett lugnt tempo mellan deolika rummen och de olika arbetsmomenten.

Lunchtiden började närma sig, jag lämnade lokalen, men deltagarna arbe-tade vidare.

Min egen reflektion är att denna arrangerade offentlighet är den mer var-dagliga. Här finns också en ökad rörlighet. Observationen åskådliggör tyd-ligt hur deltagarna använder sig av varandra och rummet för att arbeta. Efteratt ha planerat exempelvis ett grafiskt blad blir det tydligt att konsthantverkär ett praktiskt och kroppsligt arbete. De egna och kamraternas händer an-vänds. Deltagarna rör sig mycket, vid arbetsborden, mellan arbetsborden ochmellan de olika rummen. I samband med förflyttning, men också när de ståroch arbetar, kan samtal ske. Men det är inte samtalen som framträder, det ärkoncentrationen inför uppgiften.

8.4 Analys

8.4.1 Att utgöra offentlighet och skapa mötesplatser

Folkhögskolans estetiska linje skulle kunna utgöra en offentlighet och enmötesplats där diskussioner sker. Den estetiska linjen är inte offentlig i be-märkelsen allmän plats. Deltagarna har ansökt om att delta och lokalerna ärinte öppna för allmänheten. Det behövs en kod som inte alla har tillgång till.

Även om inte offentligheten är fullständig har deltagarna dock trätt utfrån sitt privata vardagsrum och vi skulle kunna säga som Lindgren i hennesutvärdering av Folkbildningsrådets roll (Lindgren, a) att vi befinner oss iett gränsland mellan det privata och offentliga. I en analys av studiecirklarnaskaraktäristika menar Sundgren () att det typiska för folkbildningen ärdess blandning av att vara både livsvärldspräglade och inordnade i systemen.

I detta livsvärldens gränsland mellan privat och offentlighet äger mötenrum och frågan är vad mötet består av och vilka som möts. På estetlinjen kanvi se att en rad olika människor möts, de är i olika åldrar, här möts både mänoch kvinnor, här möts också människor med och utan handikapp. Dessutom


ser vi att det inom verksamheten finns en diskussion om relation mellan konstoch samhälle. Idéer möts.

Dessa idéer möts i olika former och vi kan urskilja olika platser och situa-tioner där människor diskuterar. Vi finner kontinuerliga kursråd som genom-förs i allmänna kursens lokal, samråd varje vecka som genomförs i estetlin-jens lokal, korridorsnack, diskussioner under lektionerna och i kafeterian.

Vilka mötesplatser finns för att årskurs ska tala med årskurs och för attde olika grupperna i årskurs ska tala med varandra? Korridoren och kafete-rian är två av mötesplatserna. Arbetsordningen i kafeterian bygger på att endeltagare från årskurs och en deltagare från årskurs arbetar tillsammansunder en vecka och ansvarar för förmiddags- och eftermiddagskaffet. Utåt-riktade aktiviteter som Fristadsnatten är exempel på en aktivitet som bryterden rumsliga styrningen i folkhögskolans egna lokaler och där finns det möj-lighet till nya gruppbildningar. Därmed inte sagt att detta utnyttjas.

8.4.2 Att träna för offentlighet

I de diskussioner som finns vet vi inte riktigt vad som står på dagordningen.Diskussionerna handlar ofta om samverkan. Det är samverkan kring en ut-ställning som när Fristadsnattens aktiviteter ska planeras, det är samverkankring att ett moment ska genomföras i utbildningen som när grafiken krävervisst samarbete kring maskinerna samt samverkan inom folkhögskolan, ex-empelvis när kursrådet sammanträder.

Under mina observationer har det varit färre tillfällen som skulle kunnaräknas som träning inför offentlighet, om man med det räknar att deltagarnaska träna sig att använda ord exempelvis för att presentera eller argumentera.Den träning som skedde var när temaåret redovisades. Det som iställethar skett är att deltagarna har använt orden för att samverka och i denna sam-verkan har olika intressen uttryckts. Vad som slutligen har avgjort hur sam-verkan ska gestalta sig visar inte denna studie. Vi har bara kunnat följa någradeltagare i en process.

8.4.3 Livsvärld och system

Istället kan vi fundera över de samtal som dock fördes och se om deltagarnaorienterar sig till livsvärlden, den privata eller den offentliga, eller om de orien-terar sig till system. Deltagarnas samtal har främst handlat om arbetsproces-sen, hur resultatet skulle ut i offentligheten och hur temaarbetet skulle gestal-ta sig då relationen konst och samhälle vid en viss tid skulle åskådliggöras. I


och med detta placerar sig deltagarna i en offentlighet och frågan är om deinte också placerar sig på gränsen till ett ekonomiskt system, de skapar sinframtida profession som konstnärer. Som individer blir de konstnärer, somträder in i konstnärskollektivet. Som konstnär, som medlem i konstnärskol-lektivet, finns en relation till samhället och den åskådliggjordes med temaar-betet. Deltagarna framstår som disciplinerade inom sin profession och skaparbåde konst och sig själva som konstnärer.

8.4.4 Tillgänglighet

Vad finns det då för tillgänglighet till lokalerna och dess mötesplats och vadfinns för tillgänglighet till diskussionerna? Den fysiska tillgängligheten finnsför dem med eller utan rörelsehinder. Det finns rullstolsramp och hiss ochhela avdelningen är plan och utan trösklar. Det finns också handikapptoalettoch det är inga problem att köra fram en rullstol till bord i kafeterian. Hurtillgängligheten är i övrigt, för andra handikapp, kan vi inte uttala oss om.

Tillgänglighet kan också ses ur andra aspekter. Om en deltagare kräver attfå ha ordet hela samrådstiden skulle få andra deltagare ha möjlighet att delta.I de formellt anordnade mötena, såsom lärarråd och samråd finns en ledaresom fördelar ordet. I de diskussioner som jag följt under observationerna hardet varit få deltagare och samtalen har grundat sig på att deltagarna oftasttalat i tur och ordning.

8.4.5 Ut i offentlighet – opinionsbildning

Folkhögskolan som institution skulle kunna delta i offentligheten. Detta skertill exempel genom att folkhögskolan informerar om sin verksamhet via tid-ningsannonser och via hemsidan på internet. Det finns inga data om att folk-högskolans estetiska linje deltagit i offentlig debatt. Däremot har en enskildlärare skrivit debattartikel i Eskilstuna-Kuriren sommaren och estetlin-jens deltagare har gått ut i offentligheten när de visat sin konst. Detta sker vidett öppet hus under läsåret och under speciella dagar, såsom Fristadsnatten.


8.5 Observation vid allmänna kursen –Faktoriholmarna

8.5.1 Lokal och tillgänglighet

Allmänna kursens verksamhet finns i en stor byggnad på Faktoriholmarna,men också externt på Balsta Musikhus och på Allaktivitetshuset Knuten. Denförsta observationen gäller en allmän samling och ett elevråd internt på folk-högskolan, den andra observationen gäller undervisning internt medan dentredje beskriver extern undervisning på Allaktivitetshuset Knuten och på BalstaMusikhus.


8.5.2.1 Allmän samling

För att komma till Eskilstuna folkhögskolas ingång går vi över en stor, delviskringbyggd, gård. På nedre planet kan man stiga in i Faktorimuseet, men viväljer att gå en trappa upp. På första planet finns en korridor som sträcker siglängst hela huset. Om vi går åt vänster kommer vi till ett antal lektionssalar,går vi rätt fram kommer vi till ett öppet utrymme där ett antal bokhyllorbildar skolans bibliotek. Kring bibliotekets sidor finns salar. Går vi istället åthöger kommer vi till elevrådets lokal som är ett mindre rum i anslutning tillkorridoren, därefter till folkhögskolans Kafeteria som också fungerar somsamlingslokal då alla deltagare och personal samlas.

Kafeterian drivs av deltagarna som sköter alla inköp, organiserar vilka klas-ser som ska sköta kafeterian varje dag och fördelar eventuell vinst tillbaka tilldeltagarna. De deltagare som betalat elevkårsavgift om kronor har möj-lighet att få vinstutdelning när vårterminen slutar.

Går vi ytterligare en trappa upp finner vi en liknande planlösning, med enkorridor längs huset. Går vi till höger kommer vi till klassrum, rätt fram finnsett rum med deltagarnas förvaringsboxar för värdesaker, till vänster finns fle-ra mindre rum för administration, personalrum och ytterligare klassrum.

En förmiddag i oktober ska alla deltagare och viss personal delta i ett roll-spel där förenings- och sammanträdesteknik ska tränas. En av lärarna ska ledaarbetet. Kafeterians bord och stolar står som vanligt utställda i form av lång-bord och dessutom finns tre, fyra rader med lösa stolar framställda vid detpodium som finns längst in i rummet. Deltagarna placerar sig först och främstvid de bakre borden och fyller sakta på framåt. De flesta av lärarna placerar


sig till vänster, längre fram i lokalen, någon enstaka personal tar plats till hö-ger. Läraren uppmanar deltagare att fylla upp platserna längre fram, någraenstaka efterkommer lärarens uppmaning. Läraren har vidtalat några aktöreri förväg och vi får delta i ett fingerat årsmöte i en förening. En deltagare upp-träder som ordförande, en annan som sekreterare, någon är utsedd till kassör.Därefter arbetar vi oss igenom hur ett årsmöte kan gestalta sig. Läraren arbe-tar på så sätt att hon anger ramar för arbetet genom att vi tillsammans gör endagordning, därefter uppmanas vi att ”stoppa” föreställningen om vi har frå-gor. I början av det fingerade mötet finns det inte så många frågor, men lära-ren, andra lärare eller deltagare försöker att förklara olika begrepp eller praxisför andra deltagare som undrar. Några deltagare har placerat sig alldeles intillkafeterians kök och klagar över att de inte hör. Läraren anmodar dem att bytaplats eftersom de kan sitta längre fram, men detta sker inte. Allteftersom bör-jar deltagarna leva sig in mer i sina roller som mötesfunktionärer respektivedeltagare i årsmötet. När den fingerade verksamhetsplanen ska antas utbryteren livlig diskussion. Det fingerade mötet ajourneras under kafferasten. Närdeltagarna återkommer visar det sig att några som inte var med från börjaninte riktigt uppfattat vad som pågår. Det ger läraren och andra deltagare an-ledning att försöka förklara situationen.

Det finns ingen lagstiftning om hur ett årsmöte i en förening ska genom-föras och därför får alla lärare och deltagare som har erfarenhet från fören-ingsarbete här jämföra sina erfarenheter. Lärarens praxis konfronteras medandra lärares och deltagarnas. Ibland sammanfaller erfarenheterna, ibland inte.Under mötet stoppas skeendet vid flera tillfällen när ordföranden har klubbatigenom ett beslut alltför snabbt, när deltagare undrar om ”det verkligen får gåtill så här”, när förslag varit otydliga eller något begrepp använts som varitsvårt att förstå för någon av deltagarna. Rollspelet pågår hela förmiddagenoch även om diskussionen stundtals varit livlig infann sig, precis som så oftapå ”riktiga” årsmöten, en viss utmattning när klockan började närma sig elvaoch kommentaren ”nu går vi vidare” fälldes då och då.

Att skapa en mötesplats för diskussioner och respektera att olika rösterfår säga sitt kan bli omständligt och tröttsamt. Kanske är det annorlunda påett elevrådsmöte?

8.5.2.2 Elevråd

Ungefär var tredje vecka har elevkåren möte på allmänna kursens Demokra-titid. Mötet i oktober skulle äga rum i kafeterian och när jag steg in var detlång kö till kaffet. Det hade dessutom ordnats ytterligare en kö för kaffe viddiskinlämningen.


Den här gången placerade jag mig längst ner vid ett av långborden somgränsade till disken där kaffet serverades. En lärare samtalade med en deltaga-re som var ny och han bad sedan några av de andra att fortsätta att introduce-ra henne till elevkårsmötet. Först kom en grupp där flera har handikapp. Enav deltagarna är synskadad och har en personlig assistent. Några deltagarefrån en av klasserna jag observerat kom och satte sig vid den bordsända därjag satt. Deltagarna kommenterade den lektion de haft innan, särskilt hur in-teraktionen med läraren hade fungerat. Elevkårens styrelse satte sig på podietlängst fram i salen där de också hade en mikrofon.

Elevkårens ordförande ledde mötet och dagordningen godkändes av för-samlingen. Rösträknare valdes. Nya styrelseledamöter valdes och dessa restesig upp. Ordföranden påminde om var deltagarna kan få studentrabatt ochom att detta var den absolut sista dagen som deltagarna kunde betala elev-kårsavgift.

Därefter var genomgången av dagordningen klar och punkten övriga frå-gor kom upp. Det visade sig att en av de övriga frågorna är en mer eller min-dre stående punkt. Det är problem med att klasserna inte sköter sin vecka dåde ska ansvara för kafeterian. Skälet till att det varit kö till kaffet tidigareunder dagen var att den klass som skulle sköta kaffet hade sovmorgon ochvarken infunnit sig eller samrått med andra om hur kaffet skulle skötas. Detledde till att en annan klass trätt in istället och startat kaffekokningen.

Den andra punkten behandlade huruvida det skulle vara en höstfest ellerinte. Diskussionen pendlade mellan om det skulle vara en drogfri höstfestoch vilken dag en eventuell fest skulle äga rum. Deltagarna hade olika upp-fattningar om vilken som var den väsentliga frågan. Till slut genomfördes enomröstning och det visade sig att bara ett tiotal önskade höstfest. Det leddetill förnyad diskussion och istället kom ett förslag om att en festkommittéskulle tillsättas. Den som är representant i kursrådet fick i uppdrag att föraupp frågan till kursrådet.

Slutligen skulle en styrelseledamot läsa upp klasslistorna för att föra innärvaron. Det visade sig vara komplicerat av flera skäl. Dels vara många namnsvåra att uttala, dels stämde inte listorna med namnen på dem som faktisktgick i klasserna. De som inte stod på listorna ombads att komma fram tillstyrelsen och lämna sitt namn. Därefter avslutades mötet och alla gick ut urkafeterian.

Min egen reflektion efter att ha deltagit i förenings- och sammanträdes-teknik och elevråd är att det förefaller som om förenings- och sammanträdes-teknikens organisation har tagits över av elevrådet. Både den fasta struktursom finns i mötesordningen och små händelser som visar att det finns en pro-blematik med mötesordningen återkom vid båda tillfällena. Mötena organi-serades efter en viss struktur men det uppstår besvärliga situationer om delta-


gare inte uppfattar strukturen och även då deltagare behöver en längre stundsdiskussion om frågor. Förenings- och sammanträdesteknikens design före-faller passa bra för kortare inlägg, men knappast för längre diskussioner. Enannan tolkning kan vara att det är mötets tidsmässiga placering, mellan lek-tioner, och en bestämd tidsram som gör att det blir svårt att diskutera. Mötetär offentligt men träningen för offentlighet får en problematisk inramning.

8.5.2.3 Allmän kurs – svenska språket

Förutom att observera vid dessa två stora allmänna samlingar observerade jagockså i två olika klasser. Båda klasserna går i årskurs på allmänna kursen.När deltagarna grupperas sker det ibland efter deras kunskaper i svenska.Den första grupp jag observerar består enbart av invandrare som specialträ-nar svenska.

8.5.2.4 Träning av begrepp som återger sinnesintryck

På allmänna kursen finns ett antal deltagare som är invandrare och har svens-ka som andra språk. Deltagarnas språkkunskaper har varit avgörande hur vis-sa ämnen har organiserats. I svenska för årskurs finns det en indelning sombygger på kunskapsnivån i svenska. Den grupp jag besöker har deltagare somhar tillval data eller tillval bild, färg och form. Gruppen består av sju deltagareoch har svenska vid fyra tillfällen under veckan med samma lärare.

När vi ses en tisdagsmorgon i oktober är det fyra deltagare i salen. Efteren stund kommer ytterligare en, som går ut och in ur salen eftersom han delshar bekymmer med låset till sitt skåp, dels har glömt det material som behövsunder lektionen. Så snart han satt sig börjar läraren att introducera vad somska ske under lektionen. På tavlan har hon skrivit förslag till vad som ska skeunder lektionen. Alla bänkarna är placerade i hästskoform i rummet, somrymmer cirka tolv bänkar. Fönstren vetter ut mot ån.

Återkommande under terminen har deltagarna till uppgift att berätta ak-tuella händelser och det som väcker särskilt intresse. Idag diskuteras attackenmot World Trade Center i New York då flera tusen människor dödades ochskadades. Diskussion rör vad denna attack kommer att resultera i för andraattacker2 . En annan händelse är att det visat sig att det finns vapengömmor

2 Redan på ett tidigt stadium diskuterades i massmedia om anfallet hade organiseratsav en grupp från Afghanistan.


runt om i Sverige, i dagarna hade en vapengömma hittats i mellersta Sverige.Diskussionen som förs om nyheterna är främst inriktad på vad deltagarnasett och hört, inte på åsikter om händelserna.

Ett annat moment under lektionen är att deltagarna arbetar med ord somåterger sinnesintryck, där ingår också att bestämma ordklasser på ord. Delta-garna arbetar både med beskrivning av miljö och personer. Det ingår att del-tagarna läser högt och kommenterar olika ord. Både lärare och deltagare för-klarar besvärliga ord som antingen läraren anar att deltagarna inte förstår el-ler som deltagarna själva frågar om. Alla deltagare deltar genom att läsa ochställa frågor. Ibland ordnar läraren så att deltagarna är aktiva i turordning,ibland bryter deltagarna turordningen och frågar när de tycker att de vill frå-ga något.

Efter ungefär halva lektionen avbryter läraren aktiviteterna och säger attdeltagarna kan sträcka på sig några minuter. Några deltagare går ut en kortstund. När alla återkommit gör man lättare gymnastik genom att sträcka påarmarna, vrida försiktigt på nacken och tänja på axelmusklerna. Alla deltar,alla uppfattar vad övningen går ut på. Övningen tar några minuter. Undernågot av avbrotten samtalar några av deltagarna med varandra på sitt hem-språk, i övrigt talar alla svenska.

Sedan fortsätter arbetet igen, till dess att någon får se fåglar utanför somflyger mot ån. Det utbryter viss diskussion om dessa fåglar, dels om att de ärflyttfåglar, dels om vad de ska kallas i plural. Är det gåsar eller gäss? Allt redsut och lektionen övergår från att gälla sinnesintrycken till att handla om väg-märken. Under momentet får en av eleverna besök och hon går snabbt ut ochtalar en kort stund med besökaren. När en stund av lektionen gått kommerytterligare en deltagare. Det finns till slut fyra kvinnor och två män. Lektio-nen avslutas med att läraren ger en uppgift om att skriva på temat ”höst” tillnästa vecka och påminner om ett biblioteksbesök som ska ske denna vecka.En av deltagarna undrar varför de ska besöka biblioteket igen. Läraren för-klarar att den här gången ska det vara en uppföljning av den förra visningendär bibliotekarien bland annat fick veta vilka hemspråk som fanns i gruppen.De fick redan då tips på böcker och till denna nya visning kommer bibliote-karien att ha förslag på ytterligare böcker på lättläst svenska.

Någon vecka senare återkommer jag till gruppen. Denna gång är det jagsom kommer för sent. Jag står och tittar efter deltagarna och läraren, men dehade redan gått in i klassrummet. Den deltagare som var frånvarande förragången är också frånvarande den här lektionen.

Läraren hade startat introduktionen och gått igenom vad hon skrivit i för-väg på tavlan. Deltagarna blir påminda om att grammatikboken ska betalasoch det blir också läxa i grammatikboken till dagen efter. Just nu är ordklasseraktuella. Läraren berättar om en resa hon gjort för några dagar sedan och


därmed får vi höra om hennes egna upplevelser av hösten.Dagarna innan har usa och Storbritannien attackerat Afghanistan och den-

na nyhet diskuteras i gruppen. Dessutom har en flygolycka inträffat i Italienmed ett hundratal döda, bland annat ett tiotal svenskar. Även denna diskus-sion rör sig om vad deltagarna sett och hört, men idag kommenterar deltagar-na oftare vad de också personligen tycker om händelserna.

När nyheterna diskuterats frågar en deltagare om ”gröna boken” och gram-matikboken, vad är vad? Det visar sig att grammatikboken är grön. En delta-gare går ut och hämtar sin gröna grammatikbok. Läraren undrar hur delta-garna vill arbeta med boken i litteraturhistoria, om de ska fortsätta nu ellersenare i veckan. Deltagarna föreslår att momentet förläggs senare i veckanoch det blir också beslutet.

Arbetet med sinnesintryck fortsätter sedan och deltagarna får redogöraför hur de har samlat intryck av hösten. Det visar sig att de flesta skrivit enkortare berättelse och de som gjort det läser upp sin berättelse.

Olika ord som kan vara svåra att förstå tas upp av deltagare och lärare.Svåra ord är nyans, mossa, lava och ”mansion”. Mansion visar sig vara ettengelskt ord som en deltagare hört vid något tillfälle och deltagaren får i upp-drag att slå upp ordet. En annan diskussion gäller skillnaden mellan plats ochpalats. Diskussionen leder till att läraren bland annat berättar om Vattenpa-latsets3 historia.

Även i dag rör vi på oss när halva lektionen har gått. Vi sträcker på armar-na och ”matar giraffen” och passar på att tänja ut axlarnas muskler. Fönstretöppnas och några deltagare tar en sväng i korridoren.

Alla har deltagit aktivt och kommenterat innehåll och ställt frågor om ord.Resten av lektionen arbetar läraren med att gå igenom varje berättelse indivi-duellt. Övriga läser i grammatikboken och de som inte skrivit någon berättel-se påbörjar en. Även idag försöker läraren arrangera så att deltagarna är akti-va i turordning, ibland bryter deltagarna turordningen och ställer frågor. Denhär gången börjar några samtala med varandra på sitt hemspråk vid upprepa-de tillfällen och till slut uppmanar läraren deltagarna att tala svenska.

Lektionen börjar dra sig mot sitt slut och några av deltagarna börjar plockaihop. Läraren påminner om att de ska ses under eftermiddagen och säger adjö.

Min reflektion efter observationerna är att deltagarna och läraren försö-ker att finna sinnesuttryck för att uttrycka en gemensam upplevelse. Alla harsinnesintryck som de vill förmedla. Ibland börjar deltagarna samtala med var-andra, också på sitt hemspråk. Läraren påpekar att avsikten med lektionen äratt tala svenska, men denna avsikt delas inte av alla deltagare. Eftersom ingen

3 Vattenpalatset är namnet på badhuset i Eskilstuna.


tolk finns för att översätta vad deltagarna säger kan ingen egentlig alternativtolkning göras, men möjligen skulle deltagarna kunna mena att det finns ettövergripande syfte med lektionen, att kommunicera, och att det är det de gör.Deltagarnas uppmärksamhet riktas mot läraren, men ofta riktas också upp-märksamheten mot någon av de andra i gruppen. Frågorna är ofta problem-inriktade, deltagarna behöver hjälp med att förstå sammanhang och svenskaord. Alla sitter still men då och då händer det att någon deltagare finner enanledning att gå ut ur klassrummet. Att diskutera om och hur träning skerinför offentlighet blir problematiskt om samtal förs på ett språk man ej för-står.

8.5.3 Allmän kurs – tankemodeller

8.5.3.1 Att sortera

Den andra klassen jag besöker har inga invandrare som specialtränar svenska.Gruppen består av både årskurs och årskurs och har miljö som tillval. Enförmiddag i oktober ska jag observera en lektion. Jag kommer några minuterinnan lektionen börjar och går till kafeterian och köper kaffe och en smörgås.Det gör inget att jag inte är deltagare på folkhögskolan, det går bra att köpaändå. Priserna är mycket förmånliga och det går också att köpa en matlåda ikafeterian. Kafeterian är halvbesatt och några av lärarna sitter också här till-sammans med deltagarna. Lärarna har också möjlighet att välja att dricka kaf-fe i ett personalrum på plan .

Bland de deltagare som valt miljö finns tolv deltagare i årskurs och femdeltagare i årskurs . Klassrummet finns på plan och vi får gå till höger ikorridoren och sedan ytterligare till vänster för att komma till klassrummet.Klassrummet rymmer cirka bänkar. Fönstren vetter ut mot ån på två sidor.Längs en av sidorna finns fyra datorer uppställda som är påslagna och klaraför användning. När klockan är strax före tio kommer så småningom tio kvin-nor och tre män, en av kvinnorna kommer när lektionen har pågått en stund.

Läraren samtalar med årskurs som i grupper ska förbereda sig inför enredovisning av böcker som de läst. De som läst samma bok ska bilda grupper.Redovisningen ska ske i nästa vecka. Deltagarna ger spridda kommentareroch frågar om redovisningen och lämnar sedan rummet för att arbeta på an-dra platser. Det visar sig senare att några valt att sitta i korridoren utanförklassrummet.

Läraren samtalar därefter med årskurs och säger att de ska få välja. Detföranleder en deltagare att fråga om de får välja att ”gå på stan” men det sägerläraren att de inte får. Istället förs en diskussion om gruppen ska fortsätta att


skriva ut intervjuer som de genomfört eller om de ska börja arbeta med huren litteraturlista utformas. Någon deltagare vill ha paus från intervjuerna ochbeslutet blir att arbeta med litteraturlistan. Läraren motiverar med att det be-hövs för senare studier. En deltagare menar att han ändå inte ska gå på univer-sitetet, men läraren fortsätter då att motivera med att de ska använda littera-turlista då de arbetar med projekt i miljökunskap, läsarna kanske vill veta varförfattarna hämtat fakta.

Deltagarna sitter långt ner i salen och läraren ber att de ska flytta fram,vilket de gör. Läraren går ut någon minut och deltagarna börjar diskuterafrågor som rör deras privatliv.

Läraren kommer strax tillbaka och delar ut en litteraturlista som hon självskrivit. Därefter startar en livlig aktivitet där deltagarna frågar om en rad oli-ka saker som gäller litteraturlistans innehåll, hur läraren förhöll sig till böck-erna, till sina egna studier och hur litteraturlistan ska utformas. Läraren sva-rar och tar själv upp en rad punkter som kan vara svåra att förstå i litteratur-listan. Det är inte alldeles lätt att uppfatta vem som är författare, eller om detär en redaktör, för en bok. Årtalet boken är tryckt ska jämföras med när för-sta upplagan trycktes. Orten där boken är tryckt ska inte anges, det ska där-emot orten där förlaget finns. Kan kombinationen Stockholm och ett namnvara ett förlag, eller? Varför står både författare och bokförlag på en innersi-da, jo för att båda har copyright. Ska då inte båda stå som författare? På enpunkt blir det ett brott i följden fråga – svar och det är när frågan kommer omvar filmer ska placeras. Efter gemensamma ansträngningar blir förslaget attom deltagarna använt filmer som källor ska filmerna ha en egen rubrik. Efterungefär halva lektionen börjar deltagarna att skruva på sig och det blir enpaus.

I pausen sitter en av deltagarna kvar och pratar med läraren. En dialogutvecklar sig där deltagaren menar att det är svårt när en lektion innehållerflera olika moment. Det är svårt att inte ”göra färdigt”. Hade det varit för ettår sedan menar deltagaren att han hade lämnat lektionen.

Efter pausen fortsätter diskussionen om litteraturlistan. Några av böcker-na är på engelska och en deltagare undrar om läraren läst alla, det har hon, ochdeltagaren tycker det är imponerande. En deltagare från årskurs kommer inoch frågar när bokredovisningen är för årskurs . Läraren säger att den är inästa vecka och deltagaren konstaterar då att han måste göra klart på de tjugominuter som återstår. Deltagarna i årskurs får i uppgift att gå till biblioteketoch välja ut två böcker och skriva en litteraturlista. De tre kvinnorna går,mannen stannar kvar och väljer två böcker från en bokhylla i klassrummetoch samtalar med läraren om hur litteraturlistan ska skrivas.

Kvinnorna kommer åter och ett kort samtal sker om bra matställen förlunchen. Läraren får tips om en restaurang med pasta som har bra priser. Strax


därefter läser var och en upp sin litteraturlista. Det visar sig att den förstalitteraturlistan inte är korrekt och deltagaren ombeds att hämta boken. Denandra listan är korrekt, den tredje likaså. Denna tredje deltagare har bytt borten bok. Hon säger att bokstäverna var alltför knepiga4 och valde en annanistället. Två av deltagarna smågnabbas lite om huruvida en litteraturlista ärkorrekt. Den fjärde listan är korrekt. Nu kommer den första deltagaren medboken och det visar sig att det var svårt att reda ut vem författaren var, efter-som det också angavs vem som var förlagsredaktör.

Lektionen börjar närma sig sitt slut och tredje årskursens deltagare kom-mer in och börjar förhandla med läraren om att få utsträckt tid innan böcker-na ska redovisas. Några deltagare i årskurs försöker under tiden höra medvarandra om vilka som ska gå tillsammans och äta under lunchen. Några an-dra gör upp om att dricka kaffe på eftermiddagen. Läraren beslutar att en delav nästa veckas lektion också ska ägnas åt grupparbetet med bokredovisning-en, halva tiden får gå till redovisning.

8.5.3.2 Att planera

Deltagarna som valt miljökunskap har också separata lektioner i svenska förde olika årskurserna. En eftermiddag i november besöker jag årskurs . Pådörrar och anslagstavla finns information om att julbasaren närmar sig – meden vädjan till deltagarna att skänka saker. Överskottet från basaren ska gå tillett projekt i Lettland. På anslagstavlan på plan tre finns ett blad med skolansVeckoinformation uppsatt. Informationen kan gälla vilka lärare som ska gåpå kurs, vilka klasser som ska göra studiebesök eller att estetlinjen ska hasamråd. På anslagstavlan finns också exempelvis protokoll från elevråd ochkursråd.

Lektionen genomförs i salen bredvid där bänkarna är ställda i hästsko-form. Fönstren vetter ut mot ån. Inga datorer finns i salen. Denna gång bestårgruppen av fyra deltagare. En man har tillkommit.

Veckan innan skulle läraren ha gått igenom planeringen för resten av ter-minen. Det kunde dock inte genomföras eftersom alltför få deltagare var när-varande. Istället hade läraren och en deltagare letat på internet och använttiden till att finna en webbplats som kunde hjälpa deltagaren med ett pro-blem. Deltagaren skriver ofta sammansatta ord fel, hon delar upp orden så-som exempelvis nypon soppa. Tillsammans fann de en webbplats som gav

4 I folkhögskolans bibliotek finns mycket gamla böcker som har en gammaldags formpå bokstäverna.


exempel på dessa fel och där hon kunde träna för att uppfatta felaktigheterna. Läraren och deltagarna skojar om hur ord kunde skrivas fel och även om

en annan problematik som en annan deltagare har, att inte kunna sätta punktutan att istället använda sig av alltför många kommatecken. Tre av deltagarnakänner varandra väl och smågnabbas med varandra och med läraren. Denfjärde deltagaren deltar då och då, men är mer avvaktande.

Deltagarna har avslutat ett projektarbete i miljökunskap och är nu inne ien period då flera moment ska avslutas och förberedelse ska ske inför ett nyttprojektarbete i miljökunskap.

Ett av momenten är att avsluta läsningen av en bok. Momentet samman-faller med att läraren ska delta i facklig kurs. Deltagarna ska då arbeta hemma.Deltagarna har olika uppfattningar om huruvida de vill läsa boken eller inte.En har börjat på en annan bok som är mera intressant, en annan har tveksam-heter inför att läsa en hel bok. En tredje är mer bekymrad över hur det nyaprojektet ska fungera, eftersom hon kommer att vara borta under några veck-or och måste genomföra det på egen hand. Läraren menar att det kan vara enfördel om alla läser samma bok. Till slut enas alla om att boken ska läsas,några finner det meningsfullt med en gemensam läsupplevelse. En deltagareskrattar och säger att hon ”böjer sig för övermakten”. Några deltagare går utur salen och till sina skåp för att se till att de har boken och det så kalladeläsprotokoll som de ska fylla i. Under den tiden läraren är på facklig kurs skadeltagarna utföra en uppgift som måste redovisas skriftligt för att de ska fånärvaro för dessa timmar. Alla har börjat läsa den gemensamma boken ochnågon menar att boken är bra.

Diskussionen fortsätter om hur projektet i miljökunskap ska genomföras.Läraren ritar upp en tidslinje med veckonummer på de veckor som återstårinnan projektet ska starta. Läraren berättar att uppgiften kommer att bli attskriva en lärobokstext om ett miljöproblem. De veckor som är kvar ska delta-garna dels skriva en insändare, dels se på lärobokstexter för att förbereda siginför projektuppgiften. Läraren letar lite efter sina anteckningar om projek-tet, finner dem, men finner också några intervjuer som hon delar ut till två avdeltagarna.

En deltagare återkommer till planeringen av projektet och undrar om detska finnas litteraturlista (som de ju lärt sig nu att göra). Läraren bekräftar attdet ska finnas. Dessutom förväntas deltagarna bidra med illustrationer. Enannan deltagare ser i almanackan att flera lektioner går bort under den tidsom de har kvar till projektstarten. Viss tid går till julbasaren, viss tid går tillstudiebesök. Diskussionen fortsätter och läraren hör sig för om deltagarnahar barn i högstadieåldern, texterna är tänkta att skrivas för denna målgrupp.Det visar sig att en av deltagarna har ett barn i denna ålder. Läraren undrar omdet går att låna barnets bok, men deltagaren menar att det inte är säkert. Ofta


får eleverna bara låna böckerna själva och ha dem på lektionstid.Det blir skämtsamheter om att använda en annan deltagares barns böcker,

denne deltagare har små barn så det skulle bli fråga om bilderböcker. En del-tagare replikerar då att de faktiskt använt sig av böcker för mindre barn tidi-gare när de försökt att förstå olika ämnen och att dessa böcker mycket väl kanvara användbara. Diskussionen fortsätter med funderingar om huruvida detegentligen är någon skillnad mellan högstadie- och gymnasieböcker. Lärarenmenar att det finns särskilda uppgifter, men två av deltagarna menar att detgör det även i gymnasieböckerna. En deltagare är fundersam över om de mås-te använda datorerna igen. Han vill inte arbeta med datorerna, men lärarenmenar att det gick bra för honom förra gången och att det nog ska gå bra igen.

Plötsligt erinrar sig en av deltagarna att böckerna som de behöver finns påfolkhögskolan. När de gick i årskurs använde de högstadieböcker och deborde finnas kvar i något av klassrummen. Läraren får i uppdrag att leta redapå dessa böcker och skojar om att nu gick uppdraget över till henne.

En av deltagarna ska vara frånvarande under projekttiden och oroar sigöver att behöva arbeta ensam. Det blir allmänt skoj om huruvida denna skaklara detta eller inte. En av deltagarna tvivlar och det blir nu istället så attintresset riktas mot den som gav kommentaren. Varför är deltagaren tvek-sam, är han själv inte riktigt i form? Det visar sig att deltagarens lägenhetrenoveras. Han är tvungen att bo hos en anhörig, vilket medför att det blirproblem med sömnen.

Sedan går diskussionen över till att deltagarna ska skriva insändare. Detblir lite förvirring och gruppen måste reda ut om det är en annons eller eninsändare och vad skillnaden däremellan är. Deltagarna har redan skrivit eninsändare och en kommentar fälls om att momentet är avklarat. Men det tyckerinte läraren.

Läraren fortsätter med att berätta att nästa termin ska de fortsätta med attägna mer tid åt litteraturvetenskap. En deltagare undrar vad det är och lärarenförklarar att det är vem som skrev vad, när och varför. Därefter fortsätterlektionen med läsning. Deltagarna frågar om de kan sitta i korridoren och detfår de. Läraren går och hämtar låneexemplar till dem som inte har boken medsig. En deltagare dröjer sig kvar och ber läraren kommentera den intervjusom delats ut. Det finns en del kommentarer och läraren har strukit undervissa avsnitt. Understrykningarna innebär att det är stavfel. Deltagaren skrat-tar lite åt stavfelen för han ser att några är onödiga. Han vet hur orden stavas.Några tar med sig alla saker, andra låter sakerna ligga kvar och går ut straxutanför dörren och sätter sig i de fåtöljer som står där. Alla har en bok att läsaoch alla läser. När lektionen närmar sig sitt slut kommer en av dem in ochsmåpratar med läraren om att det är bra att de får arbeta hemma när läraren ärpå kurs. Snart kommer de andra in också, plockar ihop sina saker och säger hej.


8.5.3.3 Att gestalta – teaterns språk

Två veckor senare besöker jag återigen gruppen som har miljö som tillval,men denna gång årskurs . Innan har gruppen sett på teater i allaktivitetshusetGrytan i bostadsområdet Nyfors. Folkhögskolan samlar alla sina deltagareoch erbjuder dem att se en föreställning med gruppen Teateriet. Teatergrup-pen ger en föreställning som de i vanliga fall spelar för barn på grundskole-nivå. Temat är relationer till kamrater och till vuxna. Hälften av deltagarnavid folkhögskolan ser föreställningen strax efter lunch och resten en senareföreställning. Läraren och jag ser också föreställningen.

Efter föreställningen promenerar alla tillbaka till folkhögskolan och haren stunds rast innan lektionen börjar. Några deltagare har redan gått in i salennär läraren kommer och vi andra går in. En deltagare sätter upp dörren så attde andra kan komma in. Dörren är i vanliga fall låst och kodad.

Deltagarna sätter sig utspritt i rummet. De sitter antingen en och en medmellanrum eller två och två med mellanrum. Om man ser ut över rummet hardeltagarna fyllt på bänkraderna i en viss symmetri. Rummet ser ”befolkat”ut. De har exempelvis inte valt att bara sitta längst ner eller vid en sida. Påtavlan finns skrivet att det är basarförberedelse vid fyra tillfällen innan jul.Denna eftermiddag är alla tolv deltagarna närvarande.

Läraren börjar med att höra sig för om deltagarna har med sig anteckning-arna om mytologi. Om inte så ber läraren deltagarna att hämta dem. Det blirlite skojande om att läraren varit borta, hon har varit på facklig kurs. Det blirskojande om huruvida deltagarna kan ha nytta av hennes kunskaper, kanskekan mbl

5 -kunskap vara bra att ha. Tveksamt menar en deltagare, det finns juredan demokrati, sagt halvt på skämt halvt på allvar.

Någon deltagare undrar var bruksanvisningarna de skrivit har blivit avoch läraren tar fram en bunt med papper och delar ut dessa texter. Alla texter-na har en liten lapp fastnitad där läraren skrivit kommentarer till texterna.

Sedan tar läraren upp den föreställning som gruppen Teateriet gett. Allasom kommenterar anser att den var bra. Det blir en diskussion om att före-ställningen inte är kronologisk, att den tar upp händelser som skulle kunnainträffa när som helst, att skådespelarna byter roller och arbetar mycket medkroppsspråket. En deltagare menar att det känns som om ”man är med”, enannan säger att skådespelarna uttrycker sig ”rakt, inga krusiduller”. Lärarenmenar att föreställningen består av ett antal situationer, snarare än en berät-telse och att skådespelarna istället för att bygga på en berättelselinje byggerpå känslor. En deltagare menar att föreställningen gör att ”man får tänka själv”.

5 mbl är förkortning för Lagen om medbestämmande, Medbestämmandelagen.


Det visar sig att de flesta av deltagarna har sett en föreställning förra året somvar uppbyggd på samma sätt. De som kommenterar, menar att den föreställ-ningen inte gick att förstå. Den här föreställningen kunde deltagarna kännaigen sig i, både från barndomen och i sin roll som förälder.

Läraren menar att teater också har ett språk som man kan lära sig att för-stå. Ser man olika föreställningar så lär man sig också språket. Hon går övertill att påminna om en scen i föreställningen där skådespelarna sökte kunskapoch använde sig av ett garnnystan. Läraren menar att skådespelarnas sätt attagera, där de letade efter nystanet, snurrade in sig eller gjorde något annat,kunde symbolisera olika sätt att lära sig. Liknelsen lämnar öppet för att delta-garna kanske kan identifiera sig med den som letar, den som aldrig hittar, densom går raka vägen eller den som trasslar in sig på sin väg att nå kunskap.

8.5.3.4 Världsbilder förr och nu

Så fortsätter en diskussion om myter som påbörjades förra gången gruppenoch läraren sågs. Deltagarna har tidigare haft möjlighet att välja ett tema förlitteraturstudier, men inget förslag lämnades. Det medförde att läraren före-slog ett antal teman och av de tio, tolv teman som föreslogs valde deltagarnaatt studera myter. Deltagarna har suttit i grupper och studerat olika berättel-ser om skapelse, undergång och pånyttfödelse. De olika grupperna har stude-rat exempelvis myter från Norden, Nordamerika, Sydamerika, Kina, Grek-land och Egypten. Det blir en diskussion mellan deltagarna och läraren därläraren börjar att gå igenom en nordisk myt med hjälp av de deltagare somläst om denna. Gruppen får höra om Ragnarök, hur jorden skälver, hur Fen-risulven sliter sig, hur Midgårdsormen tappar taget om sin svans och att båtenNagelfar går flott.

Läraren och deltagarna reder ut vad denna berättelse symboliserar ochbörjar med Ragnarök där jorden skälver. Några av deltagarna har varit i om-råden där det varit jordskalv och de berättar om sina erfarenheter. Lärarenfortsätter att berätta om Midgårdsormen som tappar taget och lämnar en öpp-ning ut mot det okända och om båten Nagelfar som är gjord av de dödasnaglar. När båten går flott, det vill säga kan segla iväg, innebär det också att dedöda kommer tillbaka. När diskussionen når Fenrisulven associerar en delta-gare till ledaren bin Laden i Afghanistan6 och läraren menar att ulv är ett

6 Under hösten 2001 flögs några kapade flygplan mot byggnader i New York och ettstort antal människor dödades och skadades. Bin Laden, ledare för en grupp som harbas i Afghanistan, ansågs ligga bakom aktionen.


gammalt ord för djävulen. När Fenrisulven kommer lös kommer skräckenoch rädslan lös.

Detta var ett sätt att betrakta världen, men det fanns fler och deltagarnaberättar olika episoder ur egyptiska och grekiska myter. Läraren betonar attden nordiska myten har undergång och pånyttfödelse (cyklisk tid) som tema,men att Västvärlden och därmed Norden idag snarare har övergått till dengrekiska tankemodellen där världen (tänkt som klassiska Grekland) är full-komlig och där bevarandet är det centrala. Undergång och förnyelse blir ejbetraktat som positivt utan att nutiden blir det ”goda tillståndet”.

Diskussionen leder över till samtal om existentiella frågor och läraren frå-gar vilka frågor vi människor har som vi inte får svar på. En deltagare kom-menterar att en sådan fråga är varför pengarna inte räcker, en annan undrarvar rymden tar slut, en tredje vad kärlek är. Läraren menar att alla religionerförsöker svara på människors frågor. Hon ställer en fråga om vad vår religionär, vilka är en nutida människas svar? Läraren menar att nutidens förklaringofta hänvisar till att vår uppkomst är en slump, det blir en naturvetenskapligförklaring. Hon undrar om deltagarna kan fundera över varför inte exempel-vis vikingarna hade denna förklaring.

Deltagarna menar då att det berodde på att det till exempel inte fanns tele-skop, det stora syntes inte, och läraren replikerar att man inte heller hademikroskop, man såg inte det lilla. Läraren menar att människorna användedet som de kunde se som förklaring och hänvisar till Herder7 som skrivit omdetta. Herder menar bland annat att människan utgår från sig själv, när enperson är arg så skriker personen, det gör att när åskan mullrar så tror män-niskan att det är en gud som är arg. En deltagare frågar sig då vad människankan ha gjort för fel. Läraren kommenterar att det finns en straffmentalitet ochatt människor ofta har olika offerriter. Ungefär halva lektionen har gått ochläraren ber gruppen ta en kort bensträckare8 . Därefter fortsätter läraren medatt be deltagarna läsa ett stycke ur Koranen, som finns återgivet i en av läro-böckerna i svenska. En deltagare läser högt om Koranens syn på undergång.Det visar sig att det finns en passus om vatten och en diskussion förs omsyndafloden som läraren menar mera handlar om att ”spola rent” än om att

7 Johann Gottfried Herder levde - i vad som nu är östra Tyskland och Balti-kum. Via sitt arbete på universitet och i skrifter förmedlade han ett utvecklingsper-spektiv och menade att språk och annan kultur går igenom en fas från födelse till död.Särskilt stort intresse hade han för folklig diktning (Nationalencyklopedin, ).

8 Att ta en kort bensträckare innebär att alla rör på sig högst fem minuter, går ut och ini salen.


världen egentligen går under. En av deltagarna associerar till istiden, som ocksåkan ses som syndafloden, och någon annan associerar till att det alltid finns”goda” människor som överlever. I texten finns ordet ”spörjes” och en delta-gare undrar vad det är, en annan deltagare föreslår ”frågar” och läraren sägeratt det är korrekt.

Läraren fortsätter att fråga vad som hände enligt Koranen och en deltaga-re menar att alla cigarettpapper tog slut och har därmed associerat från enpassus där det står att ”trädens blad är borta”. En annan deltagare tar upp attdet verkar finnas en tanke om domedag9 i texten, ytterligare en annan sägeratt vi hamnar uppe eller nere, att det blir varmt eller kallt, läraren säger: ellerlagom.

Nu har deltagarna läst vad andra tycker om världsbilden och hur ”allt ärordnat” och läraren frågar hur deltagarna ser på världen. En deltagare menaratt hon har en egocentrisk världsbild, en annan kommenterar att folk dör ochläraren associerar till begravningsritens text om att vi kommer från jord ochgår åter till jord. En deltagare menar att det är kroppen som går till jorden,själen går någon annanstans. Flera deltagare påpekar att de inte är religiösa,men… och så har de en kommentar och förhåller sig till någon av frågorna.En deltagare menar att allt vore enklare om hon var troende. Det blir en fort-satt diskussion om att vissa naturvetenskapliga forskare kan kombinera na-turvetenskaplig forskning med att vara troende och att kristendomen börjatatt förlora sin betydelse.

Läraren fortsätter att berätta hur nordiska riter och kristendom flätats sam-man då sommarbloten och vinterbloten blev till midsommarfirande och Lu-ciafirande. En deltagare undrar vad blot är. Läraren säger att det är att offra.En deltagare säger att ”då händer det saker”. Läraren ber deltagarna ge exem-pel och exempel ges på att vid bloten handlar det om sprit, offer och sexuali-tet. Läraren funderar över om det kan vara så att dryckenskap har att göramed att vikingarna trodde att de bara kunde komma i kontakt med gudarnaom de var berusade. Läraren och deltagarna enas om att riten med blot intefördes vidare, men möjligen riten med att dricka alkohol. En deltagare börjaristället associera till Dantes inferno och undrar var Dante står i fråga om reli-gion. Läraren svarar att Dante var katolik. Deltagaren fortsätter att funderaöver Dante som hade sitt sätt att ordna, där människor placerades in på olikanivåer efter döden, allt eftersom Dante fann det lämpligt.

Läraren menar att litteraturen också kan påverka vårt tänkande och enpoäng med att läsa litteraturvetenskap är att vi då förstår människors tänkan-

9 Med ”domedag” avses den kristna föreställningen att det kommer en dag då männis-kor ska dömas av Gud för sina handlingar.


de bättre. I nästa vecka ska deltagarna läsa något modernt, och med det avsesnågot från de senaste tjugo åren. De ska studera vad dessa författare har föruppfattning om världen. En deltagare föreslår författarinnan Marianne Fre-driksson10 och läraren bekräftar att Fredriksson kommer att finnas bland för-fattarna.

Under lektionen har ytterst lite småprat mellan deltagarna förts och inteheller har det uppstått någon parallelldiskussion i någon grupp. Efter lektio-nen vill en deltagare diskutera sin bruksanvisningstext och läraren går till del-tagaren. De övriga sätter upp stolarna för detta är den sista lektionen i densalen för dagen. Läraren kommenterar sina egna kommentarer för den delta-gare som önskade detta. Deltagarna som är kvar i klassrummet påminner var-andra om vilka lektioner de ska ha i morgon. Läraren riktar sig till en deltaga-re och ber att de ska finna en tid för möte, deltagaren ber läraren föreslå ochförslaget blir torsdag och de enas om denna dag. Därefter går alla ut ur salen.

Min reflektion efter observationerna är att denna grupp, årskurs -, arbe-tar med att sortera både sin egen vardag och världen runt omkring sig. Efter-som deltagarna också arbetar med projekt blir de tvungna att både hantera enprocess där en början, ett pågående och ett slut finns. Projekten har en dead-line. Inom projekten behöver deltagarna uttrycka sig och besluta om hur deska presentera en skriven text. Deltagarnas uppmärksamhet är ofta riktad motläraren. Ofta diskuteras det ämne som är aktuellt, men små parallella diskus-sioner om helt andra saker uppstår också bland deltagarna. Alla sitter still tilldess att läraren ger tillfälle till rörelse, såsom när böcker ska hämtas från bib-lioteket. Träning inför offentlighet blir mer en fråga om att ordna den när-maste tiden och frågorna rör ofta individuella och näst intill existentiella frå-gor.

8.6 Observation vid allmänna kursen– Allaktivitetshuset Knuten

8.6.1 Lokalen

En av Eskilstuna folkhögskolas externa kurser är en kurs för kvinnor sominvandrat. Kursen genomförs på Allaktivitetshuset Knuten i stadsdelen Rå-bergstorp. En förmiddag i november deltar jag i en lektion i samhällsoriente-rande ämnen. För att komma till Råbergstorp tar jag bussen vid Fristadstor-

10 Marianne Fredriksson har skrivit ett antal böcker som behandlar livsfrågor.


get. Bussturen till Råbergstorp tar cirka tio minuter och sedan går jag mellanflerfamiljshusen till Allaktivitetshuset Knuten. Hela trappuppgången användsför olika aktiviteter och folkhögskolan har klassrum på andra våningen. Närjag kommer är den lärare som gruppen hade innan kvar. Han surfar på inter-net tillsammans med en annan man. Kvinnorna sitter i klassrummet och små-pratar och dricker te eller kaffe.

Verksamheten bedrivs i en lägenhet och kvinnornas klassrum är ett mat-rum med ett litet angränsande pentry. Rummet är möblerat med bänkar i häst-skoform. Fönster på två sidor vetter ut mot bostadsområdet. På väggarnahänger tavlor, en karta över Lagersbergsskolan samt en karta över det an-gränsande bostadsområdet Råbergstorp. Det finns några böcker på bänkar-na. En tv står på ett bord. tv:n har fullt med röda prickar målade överallt. Dethar också flera av de andra tekniska hjälpmedlen. Läraren berättar senare attfolkhögskolan försöker att märka vissa tekniska hjälpmedel på detta sätt föratt minska antalet stölder.

Jag småpratar lite med männen och de berättar att fel penna har använts påtavlan så den är fullskriven. Sedan går jag in till kvinnorna och strax därefterkommer läraren. Läraren har åkt bil från folkhögskolans ordinarie lokaleroch berättar för gruppen att broarna i närheten av folkhögskolan var avstäng-da idag. Alla måste därför gå eller åka en rejäl omväg för att ta sig över ån.

I gruppen finns sex kvinnor. Fem av dem kommer från Mellanöstern, Li-banon, Syrien och Iran (men flyttat till Irak). Den sjätte kommer från ettasiatiskt land, Vietnam. Kvinnorna är i --årsåldern. Några av deltagarnahar mycket stora lexikon med sig.

Läraren börjar med att höra hur deltagarna haft det på lovet, det har nyssvarit Allhelgonahelg. Några av deltagarna har inte haft lov, de har deltagit i enannan kursverksamhet. Några andra har varit hemma med sina barn. När del-tagarna berättar talar de gärna samtidigt och läraren ber dem tala en och en.Ibland talar också deltagarna sins emellan. En deltagare har köpt kläder åtsina barn och en diskussion startar om varför vissa människor köper billigakläder, hur länge föräldrar kan köpa kläder åt sina barn och vilken tid på åretsom det är realisation. Läraren skriver på de ytor som är fria på tavlan.

En deltagare har varit sjuk och en annans barn har varit sjukt vilket ledertill en diskussion om inflammation. Läraren reder ut skillnaden mellan bihå-leinflammation och öroninflammation och deltagarna berättar om medi-ciner de fått och hur de känt sig när de tagit medicinen. Detta leder till endiskussion om berusning och olika associationer till det ordet. Deltagarnaslår då och då upp ord i lexikonen. De småpratar med varandra och jag upp-fattar det som att de försöker förklara för varandra vad olika ord betyder.Men säker är jag inte för de talar inte svenska. Läraren ber dem att tala svens-ka och att tala en i taget.


8.6.2 Identitet och roll

Därefter startar läraren det som ska vara förmiddagens tema. Deltagarna harbörjat att arbeta med att lära sig ord som ska hjälpa dem att i framtiden kunnafylla i blanketter, svara på frågor om någon ber dem berätta om sig själva ochkunna förstå en anställningsintervju. De ska träna på att berätta om sig självaoch använda ordet ”jag”. Till hjälp har läraren producerat en rad stenciler.Den centrala stencilen visar en cirkel där deltagaren som person ska vara hu-vudperson, jaget ska vara tydligt. I cirkeln finns sektioner där kön, ålder, na-tionalitet, civilstånd, yrke, fritidsintressen med mera ska fyllas i. Som hjälpför att kunna fylla i detta har läraren ytterligare stenciler där en eller flerasektioner tränas med hjälp av stödord.

Idag repeterar läraren vad som tidigare har fyllts i. Det innebär att delta-garna borde ha med sig stencilerna, men det har inte alla. Läraren ber demtänka på att papper ofta behöver tas med flera gånger. Läraren delar ut extrastenciler och gör därefter i ordning over head apparaten. En sektion har blivitfelaktigt ifylld och läraren förklarar att den måste skrivas om. Deltagarna harsvårt att förstå vad som ska ändras och det är också svårt för läraren som intehar någon extra plats på tavlan att skriva på. Alla försöker att hjälpa varandra.Deltagarna skickar papperen emellan sig för att visa hur orden stavas. Till sluthar alla uppfattat förändringarna.

När halva lektionen gått går en av deltagarna iväg. Lektionen fortsätteroch läraren reder ut skillnader mellan olika civilstånd. En deltagare försökeratt följa lärarens anvisningar och börjar skriva att hon är frånskild, för det ärläraren som skriver det på sitt ”jag”-papper. Läraren förklarar att hon skriversitt jag och deltagarna skriver sitt jag. Alla reder också ut tillsammans skillna-den mellan att vara dotter och att vara mamma. Hur relationen är mellan oli-ka familjemedlemmar och hur de kan tänka när de nu ska skriva om sitt ”jag”.

När deltagarna kommer till yrke vill några deltagare inte bara skriva omnuet utan också vad de har gjort innan de kom till Sverige och det går brasäger läraren. Läraren introducerar uttrycket ”före detta” och det blir en dis-kussion om allt före detta som deltagarna är. Det kan vara exempelvis föredetta hemmafru, fabriksarbeterska, sömmerska eller student. Just nu uppfat-tar sig deltagarna främst som studerande.

Efter en stund börjar deltagarna att luta sig alltmer mot bänkskivorna, endeltagare reser sig upp. Läraren föreslår att alla ska resa på sig och ha paus-gymnastik. Vi sträcker på armarna och vrider lite på axlarna. Den här gångenplockar vi olika frukter och vi gnider händerna mot varandra och lägger devarma händerna mot ansiktet och mot nacken. Vi avslutar med att ”simma”och läraren säger att gruppen ska planera för ett besök i badhuset vilket för-anleder positiva kommentarer från deltagarnas sida.


Sedan fortsätter vi med en ny kategori, fritidsaktiviteter. Gruppen får enny stencil där olika deltagare får kommentera de förslag till fritidsaktivitetersom finns uppskrivna. Det är inte enkelt för deltagarna att uppfatta hur sten-cilen ska läsas, möjligen för att den är uppdelad i två spalter. En deltagareskojar om att hon tänker banta. En annan undrar om de ska berätta om fri-tidsaktiviteter ute eller hemma. Det går bra med båda, menar läraren. Delta-garna berättar om olika aktiviteter de tycker om, en deltagare nämner cyklingoch då uppstår en diskussion om hur det är att cykla. Det visar sig att flera avdeltagarna inte kan cykla. En deltagare tipsar om att man kan lära sig cyklagenom att gå på motionsidrott och cykla på träningscykel. Diskussionen fort-sätter om att det är kul att baka, att sy gardiner med mera. En deltagare görläraren uppmärksam på att det står ”köra bil” två gånger.

När vi kommer till ordet ”konst” blir det en diskussion om vad detta be-grepp innebär. Läraren reder ut skillnaden mellan tavla och skulptur och or-det staty nämns. Detta leder i sin tur till en diskussion där gruppen får reda utskillnaden mellan skyltdocka och staty. Detta i sin tur leder till att deltagarnaberättar om att de sett livs levande människor agera som skyltdockor i cen-trum.

En deltagare har gått iväg, en annan som tidigare ställt sig upp står fortfa-rande upp, hon tar också upp sin mobiltelefon och verkar kontrollera om honfått några samtal. Läraren fortsätter att tala om museer och frågar om delta-garna besökt museer. Först har ingen besökt museer, efter en stund är detnågra som visar sig ha gjort det. Diskussionen fortsätter med att reda ut omdeltagarna spelar spel. En deltagare berättar att hennes dotter spelar pianooch skillnaden mellan att spela spel och att spela instrument reds ut. Delta-garna börjar att plocka ihop och en slutdiskussion förs om att ”sköta blom-mor” vilket behöver förklaras. En deltagare berättar att hennes man sköterom blommorna så det är ingen fritidssysselsättning för henne. Så avslutar lä-raren lektionen och alla börjar att plocka ihop sina saker.

Deltagarna ska fortsätta att ha lektion på eftermiddagen och de plockarfram sin lunchmat. Läraren ställer tillbaka over head apparaten och småpra-tar med deltagarna. Läraren ber dem att passa på och gå ut och promenera,men deltagarna menar att det är kallt. En deltagare menar att hon ändå pro-menerar. Hon går till barnens skola och till affären. Deltagarna och lärarnafortsätter att småprata om ett studiebesök på riksdagen som ska genomförassenare under månaden vilket deltagarna ser fram emot. Läraren säger att honkanske ska delta och det tycker flera av deltagarna skulle vara bra för då kande gå och äta tillsammans och ha ”roligt”.


8.6.3 Dygnets olika timmar – fritidsaktiviteter

Veckan efter återkommer jag till gruppen i Råbergstorp. Jag kommer någraminuter innan läraren och deltar i kvinnornas samtal. Vi småpratar om bant-ning, hur våra kroppar förändras under åren, var de extra kilona sitter, om vifött barn eller inte och skojar om att det går att operera sig och ”skära bort”några kilon. Samtidigt dricker vi kaffe och äter kakor. Så kommer läraren ochen deltagare frågar om hon också vill ha kaffe, vilket hon vill.

Läraren går igenom närvaron. Då visar det sig att den kvinna som lärarenhälsat välkommen åter förra veckan, inte alls hade återkommit. Hon var enny deltagare. Den kvinna som läraren trodde hade återkommit kom iställetidag.

När läraren rett ut detta och hälsat den återvändande kvinna välkommentillbaka så börjar lektionen med att vi går igenom hur datum skrivs. Lärarenoch gruppen reder ut dagens datum, att det heter ”idag är det den :e novem-ber” och sedan de datum då kvinnorna är födda. Därefter börjar läraren hörasig för vad kvinnorna har läst i tidningen eller kanske sett på tv. Flera kvinnorbörjar berätta om att de sett att ytterligare flygplan har störtat i New York.Det behöver redas ut om det heter att flygplanet ramlade, kolliderade, störta-de eller krockade. Tavlan är rengjord sedan förra veckan och nu kan lärarenskriva på den. Flera hundra människor har dött igen i och hus har brun-nit. Frågan är om det heter att husen brinnade eller att husen brann. Litesmåprat startar emellan kvinnorna på ett utländskt språk. Någon säger att detär många som dör i Afghanistan också just nu. En annan deltagare påminnerom att det finns en översvämning i något land som också gjort att människordör.

Det var sorgliga nyheter och lektionen fortsätter med något mer positivt.Kvinnorna ska ta fram papperen från förra lektionen. De hjälper varandramed att försöka hitta dem. Några har lagt pärmar med löst ilagda blad på enbänk som står vid en av väggarna. Några hittar sina papper, andra hittar deminte. Den återkomna deltagaren får de papper som behövs. Läraren påminnerom att det är bra att använda pärmarna för att sätta in papperen i. Hon sägeratt papperen kan vara bra att använda om de ska fortsätta med andra studier.En deltagare säger att de också deltar i Lernias kurser.

De fritidsaktiviteter som diskuterades förra veckan tas upp igen. Delta-garna läser igenom de ord som finns noterade som exempel på fritidsaktivite-ter. När halva lektionen gått reser sig en deltagare och vill att gruppen ska fågöra gymnastik. Läraren accepterar det och vi ställer oss upp och gymnastise-rar.

Därefter fortsätter deltagarna att läsa ord som handlar om fritidsaktivite-ter. Alla läser ett ord eller en mening var. En deltagare har svårt att läsa det


handskrivna papperet. Vi återkommer till ordet älsklingsrätt och kvinnornasmåpratar med varandra för att reda ut ordet. Det blir associationer igen tillefterrätt. Läraren skriver ordet på tavlan och säger att det är bättre om manläser lite i taget av ordet så att man är säker på att alla stavelser kommer medi uttalet. Flera kommentarer ges om huruvida det kanske ändå är efterrättsom avses. Läraren skriver ordet maträtt och drar tre streck från ordet. Honskriver förrätt, huvudrätt och efterrätt och försöker förklara deras relation.En deltagare menar att huvudrätt nog kan vara lunch, men det är det inte,förklarar läraren.

Ett ord som blir problematiskt är kalas/fest. Det blir kalasfest. Lärarenreder ut att kalas och fest är ungefär samma sak och ger exempel med födelse-dagskalas, födelsedagsfest. Sedan diskuteras ordet biltur som associeras mednatur. Det är inte natur utan läraren reder ut att det är en kortare sträcka manåker med bilen. Jämfört med förra veckan har det varit mindre småprat i grup-pen. När klockan börjar närma sig elva blir det dock lite småprat där även dendeltagare som återkommit till gruppen deltar. Hon är annars tyst. Kvinnanfrån Asien deltar i småpratet. Läraren ber dem att inte tala kurdiska, för då lärsig kvinnan från Asien kurdiska istället för svenska, men kvinnorna proteste-rar och säger att de inte pratar kurdiska, de pratar arabiska.

På papperet står det ibland skrivet en mening som fortsätter över till ytter-ligare en rad. Vid några tillfällen fortsätter kvinnorna att läsa över till nästarad då de tror att orden, felaktigt, hör ihop. Deltagarna frågar åter vad konstär och läraren ger som exempel målning och en deltagare fyller i med lera somblir keramik. Ibland läser flera kvinnor samtidigt och läraren ber dem att läsaen i taget. När vi kommer till sista ordet, restaurang, associerar kvinnornaomedelbart till Kinarestaurang. Kvinnan från Asien går tidigare och en av deandra tar fram en burk med kräm och smörjer sina händer.

Därefter får kvinnorna i uppgift att sätta kryss för tre aktiviteter som deägnar sig åt på fritiden, tre som de tycker om sätter de kryss med ring runt, tresom de inte tycker om sätter de bara ring runt och slutligen tre som de tyckerde är bra på sätter de ett hjärta vid. Kvinnorna småpratar mycket tyst ochläraren går fram till den kvinna som återkommit till gruppen och hjälper hen-ne med att fylla i. Därefter går läraren runt i gruppen och hjälper till. Enkvinna kommenterar att tiden går så fort och att hon tycker om dessa lektio-ner.

Klockan börjar bli kvart över elva och en deltagare menar att nu är detlunch. Läraren avslutar lektionen och ägnar sig istället åt den kvinna somåterkommit. Kvinnan behöver hjälp med kopiering och läraren försöker fin-na en möjlighet att hjälpa henne. Efter en stund går några av kvinnorna utfrån rummet, de som är kvar har börjat äta av sin lunch. Läraren påminnerom att frisk luft är bra, men deltagarna menar också denna vecka att det är


kallt ute och att de inte vill gå ut. Läraren säger hej och går ut.Min reflektion efter observationerna är att deltagarna och läraren arbetar

med tidsbegrepp, med skillnaden individ och kollektiv och olika roller. Del-tagarna arbetar med att dela in dagen i arbetstid och fritid. Dessutom får del-tagarna tydliggöra att de är individer som har olika roller. Deltagarnas upp-märksamhet riktas mot läraren men också ofta mot varandra och de tittar dåoch då i lexikon. Ofta uppstår också diskussion mellan deltagarna och lärarenber dem uttrycka sig på svenska. Särskilt viktigt är det när deltagare från ettoch samma hemspråk börjar tala med varandra, eftersom det finns enstakarepresentanter från vissa språkgrupper som då inte kan delta. Deltagarna sit-ter still men under lektionen kan de finna anledning att gå ut eller att ställa sigupp en stund vid bänken.

Träning för offentlighet tar mer eller mindre en omväg. Här tydliggörsindividen – men även individens roll i kollektiva sammanhang, exempelvisfamiljen.

8.7 Observation vid allmänna kursen– Balsta Musikhus

8.7.1 Lokalen

Det är inte bara i bostadsområdet Råbergstorp som Eskilstuna folkhögskolahar verksamhet förlagd utanför Eskilstuna centrum. Under hösten finns detockså verksamhet på Balsta Musikhus.

En morgon i oktober besöker jag verksamheten i Balsta. Här finns en klassmed deltagare som läser allmän kurs med inriktning musik. Det är delta-garnas första termin tillsammans och de har därmed träffats i cirka två måna-der. Några av dem deltog under våren i en ”Känn dig för-kurs” som Eskilstu-na folkhögskola anordnade. Alla deltagare har timmar musik i teori ochpraktik. I övrigt väljer de bland ämnena svenska, matematik, engelska, sam-hällskunskap, naturorientering och religion. Deltagarna ska välja så att de sam-manlagt har lektioner per vecka. Kafeterian är öppen och några deltagarehar kommit. Jag köper kaffe och småpratar med personal och deltagare. Endeltagare läser en dagstidning och halvtittar på tv:n, en annan ligger i en soffa,någon går runt lite och sätter sig sedan i soffan. Själv sitter jag vid en av da-torerna. Vi pratar lite om vädret, om att det snart är lektion.

Så kommer läraren och vi går iväg från kafeterian. Av den grupp som valtsvenska kommer sju denna morgon, en kvinna och sex män, alla i yngre åld-rar. Det finns ytterligare några deltagare i gruppen, men de kommer sällan.


Som lektionssal används ett före detta daghem i musikhuset. Vi går igenomen av de långa korridorerna och kommer till en avdelning som består av ettstörre rum som i sin tur har tre mindre rum i anslutning. De andra rummenhar inga dörrar som skiljer dem åt, i två av dörröppningarna hänger draperier.Det stora rummet vi är i har två stora fönster som vetter mot gården. Efter-som de andra rummen inte har dörrar får vi ljusinsläpp även från de rummen.I rummet finns två taklampor som ger ett behagligt, men inte särskilt starktljus. Inga andra lampor finns. Inga andra personer använder lokalerna dennamorgon. I det stora rummet finns en skrivtavla. Längs ena väggen står ettstörre bord med läroböcker i svenska, hålslag, häftapparat med mera samt enliten träsoffa. Längs den andra väggen står en bokhylla av trä i allmogestil därdet finns fler läroböcker, uppslagsböcker och pärmar. Längst ner i rummetfinns en vävstol med en halvfärdig trasmatta. I fönstret ligger remsor till tras-mattan och garnhärvor. I mitten av rummet står två stora bord med stolar.

8.7.2 Fiktion och autenticitet

Vi sätter oss och lektionen startar. Först är det lite småprat och en deltagareskojar om att det behöver köpas fler lampor nu när novembermörkret kom-mer. En av deltagarna reflekterar över gruppsammansättningen och diskus-sioner som förs i gruppen. Deltagaren menar att det enda de har gemensamtär musiken. Det i sin tur leder till, menar deltagaren, att de inte alltid vetriktigt vad de ska prata med varandra om.

Lektionen innan såg gruppen filmen Wag the dog som handlar om hur ettfiktivt krig skapas av förtroendevalda, reklamproducenter, massmedia ochfilmskapare i samarbete. Detta låtsaskrig ska i sin tur leda till att :s presi-dent blir omvald, vilket också sker, men en av deltagarna vill fortsätta ”spe-let”. Filmens slutscen antyder att han dödas.

Diskussionen rör sig om gruppens uppfattning om händelsernas rimlig-het, om de olika rollerkaraktärernas sätt att uppträda, om moral, om det fannsandra filmer med liknande innehåll och om filmen var ”bra”. Det finns olikaåsikter i gruppen om det är möjligt att föra ett helt folk bakom ljuset. Deolika rollkaraktärerna uppfattas som skojare. En deltagare menar att när myck-et pengar är iblandade så är det möjligt. Men är det rätt att döda en skojare?Åsikterna är delade, någon tycker att filmproducenten var på väg att bli för-rädare, andra menar att slutet kunde ha lösts på annat sätt, möjligen med ettfängelsestraff.

Diskussion förs om hur svårt det är att uppfatta om bilder är autentiskaoch huruvida bild och en text, till exempel på tv, hör ihop eller är hämtadefrån olika håll. Deltagarna är förvånade över att en så självkritisk film kunde


göras i usa. Deltagarna är tveksamma till om filmen egentligen är så bra, detvar mycket prat i filmen. Filmerna Pulp Fiction och Natural Born Killers11 ärbättre, menar några av deltagarna. Läraren anser dock att det finns en gräns,”splatterfilmer” med mycket blod och våld ska de inte se tillsammans.

Alla deltagare deltar i diskussionen, en deltagare behöver en direkt frågaför att komma in i samtalet. Alla använder turtagning utan att gå i strikt ord-ning runt bordet. Sällan pratar någon i munnen på någon annan. Det uppstårytterst sällan parallella samtal. Det är ibland svårt att höra vad en och annandeltagare säger. De uppmanas ibland, av deltagare eller lärare, att upprepa vadde sagt. Särskilt händer det med en deltagare som sitter nära läraren, det blirofta att talet, och därmed ljudet, riktas mot läraren och inte ut mot gruppen.Nästa gång deltagarna ska se film ska inte filmen analyseras via gruppdiskus-sion, utan då ska analysen skrivas ner av deltagarna.

Nästa moment i lektionen är att gruppen går tillbaka till en tidigare påbör-jad uppgift. Läraren har arbetat med en skrivövning i fem delar. Läraren delarut en ”line”, det vill säga ett förslag på vad som ska skrivas. När detta är klart,får deltagaren nästa förslag och så vidare. Denna gång är temat att skriva enskräckberättelse. En deltagare menar att det blir för bestämt med förslagenoch läraren menar att deltagaren kan skriva utanför förslaget. Någon deltaga-re saknar papper, någon saknar penna. En deltagare lämnar papper till en an-nan.

Deltagarna får tre kvart på sig att skriva klart, eller så långt de hinner.Några deltagare går ut till datorerna och skriver där. En annan går ut till ett avrummen bredvid. Övriga stannar kvar. En deltagare vill ha en kartbok efter-som han vill kunna benämna orter i usa. En mindre diskussion förs i gruppenom huruvida kartorna i korridoren går att använda. Troligen inte. Efter enstund går läraren med honom till ett annat klassrum. Hon återkommer strax.

8.7.3 Att använda en penna

En diskussion påbörjas om pennor. Det ska finnas pennor i en burk på bordetmen de försvinner. Läraren går ner till en deltagare som säger att det är ”svårt”.Läraren tror att det är berättandet som är svårt, men deltagaren skojade ochmenar att det är pennan. Pennan är problemet. Detta menar läraren att honinte ”går på” och skrattar lite och går.

När lektionen är nästan slut kommer en fråga om när det är rast. Det är tio

11 Filmerna Pulp fiction och Natural born killers handlar båda om personer som upp-rätthåller en egen social ordning med hjälp av misshandel och mord.


minuter kvar och en av deltagaren har fortsatt problem med pennan. Bläcketflyter ojämnt och deltagaren ber att få låna en penna av läraren. Läraren prö-var med en penna, men den är inte bra, menar deltagaren. Till slut lånar delta-garen en blyertspenna av läraren. Den får duga.

De som är i rummet börjar lämna över sina texter till läraren. En deltagarefrågar om de ska fortsätta skriva. Det ska de inte, däremot ska den text somnu finns gås igenom efter rasten. Då ska alla läsa upp sina skräckberättelser.En deltagare har skrivit på mindre pappersark och menar att handstilen ärsådan att läraren inte orkar läsa. Läraren repliker att deltagaren inte anar vilkatalanger hon har när det gäller att läsa handskriven text. Deltagaren lämnartexten. Deltagaren i rummet bredvid dröjer sig kvar och skriver. Till slut gårvi till kafeterian. Där samlas alla, även de som gick ut till datorerna och skrev.Några deltagare dricker kaffe, några spelar biljard, någon lyssnar till en cd-spelare. Det blir allmänt småprat innan alla går iväg till nästa lektionspass.

8.7.4 Referat

Några veckor senare besöker jag återigen Balsta Musikhus. I kafeterian ärfönstren öppna och stolarna är fortfarande uppsatt på kaféborden. Mannensom städar håller på att våttorka korridoren. I kafeterian blommar en av kak-tusarna med en märklig och vacker blomma. Den är cirka en decimeter i om-krets och har mörkt rosa blad, lite ludna. Efter en stund kommer mannensom städade och sätter på kaffe. Strax efter kommer också kvinnan som arbe-tar i kafeterian. Kaktusens blomma hade slagit ut för tre dagar sedan, berättarkvinnan. Hon tinar upp bullar.

En av deltagarna kommer, efter några minuter kommer en till. Den förstadeltagaren äter en banan och jag dricker kaffe och äter bulle. Den andre delta-garen surfar på internet på en av datorerna som finns i kafeterian. En av delta-garna och jag småpratar om observationer och deltagaren menar att observa-tioner inte är farliga. Jag håller med. Vi fortsätter att tala om mat och matlag-ning. Läraren kommer och kommenterar att det hörs att ytterligare en delta-gare finns i huset för vi hör någon som spelar och sjunger. En fjärde deltagarekommer. Vi ser på tv:n att usa har framgång i sitt anfall mot Afghanistan ochdiskuterar om det är framgång eller inte och vad framgången består av samthur folket i Afghanistan har det.

Vi går sedan från kafeterian, genom korridoren och bort till lektionssalen.Deltagarna fördelar sig runt bordet, några tar av sig ytterkläderna, andra be-håller dem på. En deltagare behåller sin mössa på. Jag lägger min väska i sof-fan och läraren varnar mig för ett eluttag som är trasigt. Det finns också envarningstext ovanför soffan om det trasiga eluttaget. På bordet finns en tom


förpackning för pennor, ett tomt glas som är avsett för pennor, några böcker,lösa papper, ett kassettband utan fodral. En deltagare ställer sin gitarr på enstol.

Läraren börjar med att dela ut en lärobok i svenska. En deltagare undrarom någon har tuggummi och det visar sig att det är en annan deltagare somhar och som delar med sig. En deltagare är inte så förtjust i boken i svenskaoch tycker att de inte ska ha den där tråkiga boken. Läraren menar att de intekan ha kul hela tiden, igår hade de arbetat med att skriva limerickar, det varkul och detta är nyttigt. Nu ska deltagarna skriva referat. Det blir en diskus-sion om vad referat är och samtidigt menar en deltagare att de redan har gjortdetta moment. Läraren håller med, men menar att mer träning behövs. Tillslut enas alla om att referat är att återberätta och att man inte talar om sinaegna åsikter. En deltagare skojar och påpekar att här finns ingen åsiktsfrihet.Dessutom för läraren in ordet ”referatmarkering” och förklarar att med detmenas att man skriver ”författaren anser”, ”författaren menar”, ”författarentycker att” etc. En deltagare vill att lamporna ska tändas för det är svårt attläsa texten i boken. Lamporna tänds och det blir något bättre ljus.

En deltagare sitter och tittar på boken i svenska och undrar vad det går utpå, vad man kan om man lär sig hela boken. Läraren säger att då kan man helac-kursen. Läraren refererar här till att gymnasieskolan har delat in kurser iolika nivåer, exempelvis a, b och c. Läraren delar ut stencil med en artikel somdeltagarna ska referera. Deltagarna ska nu stryka under kärnord, även kalladeinnehållsord. En deltagare menar att det är för tidigt på morgonen för attkomma ihåg vad kärnord är. Läraren försöker att hjälpa till med att fråga omordet ”att” är ett innehållsord, vad innehåller att? En deltagare svarar att ”att”innehåller a, t, t. Läraren menar att det är ett lite tveksamt svar och börjar atttala om substantiv.

Deltagarna ska skriva kärnorden på ett löst papper och en deltagare fun-derar över om de nu måste formulera sig själva eller ta något från texten. Lä-raren menar att om de tar från texten blir det citat. Hon påminner om att citatska ha citattecken och deltagaren säger att han vet vad citattecken är, det är”kaninöronen”. Läraren berättar att artikeln handlar om vår bild av Jesus. Endeltagare vill höra om han förstått rätt att de ska läsa och sedan stryka under.Läraren bekräftar detta.

En av deltagarna går ut och kommer strax igen. Alla deltagare börjar läsa.Solen börjar titta fram och salen blir ljusare för de deltagare som sitter längstbort från läraren. Efter en stund vill en deltagare ha en penna och han får lånaen penna. Han undrar om de ska skriva. Läraren säger att de får välja, vill deskriva direkt kan de göra det, vill de stryka under först kan de göra det. Enannan deltagare tycker att texten är svår att förstå. Läraren menar att honkänner till deltagarens situation och att texten kan läsas flera gånger. En delta-


gare säger att det är dags för toalettbesök. Eftersom det blivit småprat blir endeltagare irriterad och säger åt dem att hålla tyst för det går inte att läsa när desitter och pratar. Alla tystnar.

8.7.5 Pennkrig och solglitter

Deltagaren som besökt toaletten återkommer och fortsätter att stryka under itexten. När en stund gått frågar läraren hur det går och en av deltagarna me-nar att det inte alls går bra. Läraren vill hjälpa deltagaren, men deltagarenmenar att han saknar penna. Läraren ber honom ta fram en penna, men hanorkar inte. Läraren ägnar sig åt en annan deltagare och under tiden tar denförsta deltagaren fram en penna. Han undrar varför alla ska sitta med sammatext och läraren förklarar att ibland måste man tänka på läraren också, det blirsvårare med olika texter. Deltagaren muttrar att inget är viktigt i artikeln ochläraren menar att ibland måste man göra saker som man inte har valt.

En deltagare undrar hur lång tid det är kvar och läraren säger att det ärtjugo minuter kvar. En annan deltagare undrar om det var hela Romarriketsom tyckte att Jesus var en bråkstake. Läraren reder ut att det var få männis-kor som kom i kontakt med Jesus och att det var ännu färre som skrev histo-rien om honom. Därför vet vi inte vad allmänheten tyckte. Deltagaren menaratt hon inte vet vad hon själv har skrivit i sitt referat och läraren erbjuder sigatt läsa texten. Deltagaren går ut en stund.

När deltagaren kommer tillbaka säger läraren att det är en bra början påett referat. Deltagaren kommenterar att det är fint väder och påpekar att detvå glasprismor som hänger i det stora, avlånga fönstret ger en ljuseffekt påväggen i form av en regnbåge. Det blir diskussion om vem som vet var mankan köpa glasprismor, möjligen vet den som är föreståndare på Balsta Musik-hus det. En av deltagarna lägger in snus. En annan undrar vad som är viktigt iartikeln och läraren säger åt deltagaren att han själv ska avgöra detta. En tred-je undrar om de ska skriva färdigt hemma och om de ska skriva på maskin.Han menar att man blir ”holm” av artikeln och en diskussion utbryter omvad holm betyder och om att det kommer nya ord i svenska språket. Holmvisar sig betyda ungefär ”konstig”.

En deltagare vill inte läsa artikeln, han har tagit med en bok som han hadetrott att de skulle läsa klart. Läraren menar att de har mer än en lektion och atthan kan hinna med det också. Läraren undrar hur långt de hunnit och endeltagare svarar att han hunnit till bokstaven ”R”, för han refererar till deanfanger som styckena börjar med. Han börjar att trumma lite med fötternaoch läraren hyssjar åt honom. Nästan samtidigt börjar en av de andra delta-garna att slå med pennan i bordet, men slutar självmant. Deltagaren som hade


problem med pennan hoppas nu att bläcket ska ta slut. Det gör det. Den somsitter närmast honom testar, bläcket är verkligen slut. Läraren undrar hur hanska klara sig utan penna, men deltagaren menar att han har klarat sig mångadagar utan att hålla en penna i handen. Han får låna en penna av läraren.Läraren undrar om det är dags att avsluta och en av deltagarna menar att detär dags. De övriga börjar att lägga ihop sina saker. Deltagaren som snusarlägger ut sitt snus i papperskorgen, en av de andra tar upp ett paket med smör-gåsar, en tar gitarren och går ut. När den fjärde deltagaren går, så går ocksåläraren och snart har alla samlats i kafeterian.

Min reflektion efter observationerna är att deltagarna och lärarna växlarmellan att styra vad som ska äga rum under lektionen. Deltagarna och lärarenär ibland ense, ibland inte. Deltagarnas uppmärksamhet är riktad mot lärarenoch hon instruerar. Därefter förefaller deltagarna omforma instruktionen ochgöra sin egen tolkning. Alla arbetar med uppgifterna, det är sällan småpratemellan deltagarna. Det är betydligt oftare som deltagarna riktar sina frågortill läraren. Några gånger avstannar deltagarna i sitt arbete. Det kan möjligenockså tolkas som en kommunikation med läraren eftersom det medför attläraren då ingriper. Deltagarna sitter still, men går ibland iväg och arbetarmed uppgiften eller går iväg i något annat ärende. Deltagarna har betydanderumsliga ytor att röra sig emellan.

Att träna för offentlighet kan också innebära att träna för att över huvudtaget vistas i den form av offentlighet som lektioner utgör och att delta i ettkollektiv. Dessa deltagare ger intryck av att vara en motsats till gruppen kvin-nor i Råbergstorp. Här tränas inte individualitet utan förmåga att relatera tillandra.

8.8 Analys

8.8.1 Att utgöra en offentlighet

Precis som folkhögskolans estetiska linje skulle kunna utgöra en offentlighetoch en mötesplats där diskussioner sker skulle den allmänna kursen kunnautgöra det. Den allmänna kursen på Faktoriholmarna, Balsta Musikhus ochAllaktivitetshuset Knuten är i högre grad offentlig, en allmän plats. Visserli-gen har deltagarna ansökt om att delta, men lokalerna är inte kodade och iprincip skulle ”vem som helst”, det vill säga allmänheten, kunna gå in ochpromenera runt i korridorerna och köpa kaffe i kafeterian. Under observa-tionerna på Faktoriholmarna har det ibland kommit utomstående som söktdeltagare. Det är lätt att gå in till verksamheterna, däremot är det inte lätt attveta att de existerar. Särskilt inte den externa verksamheten.


Även på den allmänna kursen möts människor i olika åldrar, både mänoch kvinnor och människor med och utan handikapp. Men här finns en stör-re grupp av invandrare och därmed blir det tydligt att människor som in-vandrat och människor som inte invandrat möts. Ett möte kan vara att sevarandra i korridoren eller att deltagare står på gräsplanen utanför folkhög-skolan och röker och samtalar.

Förutom att människor möts vill jag mena att här även möts idéer ochförställningar. Deltagarna har olika uppfattningar som kommer till uttryck idiskussionerna. Jag skulle vilja gå ett steg till och beskriva situationen som atthär möter deltagarna också en föreställning om hur någonting ska utformas,till exempel ett föreningsmöte eller en litteraturlista. Den föreställning somdeltagarna möter är inte nödvändigtvis densamma som den deltagarna självahar. Det blir då ett möte mellan olika tankemodeller.

På folkhögskolan möts också olika språk. Det sker inte bara då deltagarnaska lära sig exempelvis engelska. Svensktalande hör även andra språk talas pårasterna i korridoren och invandrare undervisas i svenska. Språk är en del avkulturen och det blir också ett särskilt möte när en svensktalande deltagareska läsa upp deltagarnas namn på klasslistorna. Flera av de namn som skaläsas upp är främmande för den som läser, det är inte namn som hör till delta-garens vardag.

Även inom den allmänna kursen finns tillfällen för olika årskurser ocholika tillvalsgrupper att mötas. Förutom kommittéer, kafeterian, korridorenfinns också vissa lektioner där olika klasser möts. Även den allmänna kursenhar aktiviteter som bryter den rumsliga styrningen i folkhögskolans egna lo-kaler, såsom öppet hus och Fristadsnatten. Dessa tillfällen ger dessutom denallmänna kursen och estetlinjen en möjlighet att mötas. Men de som deltar iden externa verksamheten möter inte dagligen de som har sina kurser påFaktoriholmarna eller i Munktellområdet. Om de så önskar kan de emellertiddelta i de gemensamma aktiviteterna på Demokratitiden eller i elevkårsarbe-tet.


På estetlinjen visade det sig att diskussionerna ofta handlar om samverkan,vilket också återkommer i grupper inom den allmäna kursen. Det är samver-kan kring hur kafeterian ska skötas, hur höstfesten ska ordnas och hur lun-chen ska organiseras, vem som ska gå och äta med vem och vart man ska gå.På allmänna kursen har det varit färre tillfällen till gruppsamverkan då jagobserverat. På de externa kurserna uppfattade jag inte att diskussioner omsamverkan förekom lika ofta. Vid dessa observationstillfällen har det inte va-


rit aktuellt att organisera gemensamma aktiviteter. Det finns inget skäl att tainitiativ och bilda grupper för att gå ut och äta eftersom grupperna äter mat ilokalerna. Deltagarna i allaktivitetshuset Knuten sitter ofta i klassrummet,som egentligen är ett vardagsrum med angränsande kök, och deltagarna i Bal-sta Musikhus går till kafeterian där de ofta sitter vid olika bord.

Några tillfällen skulle kunna räknas som träning inför offentlighet om vifortsätter att föreställa oss att deltagarna ska träna sig att använda ord, exem-pelvis för att presentera eller argumentera. Den träning som i övrigt ägde rumvar när halva dagen ägnades åt rollspel i förenings- och sammanträdesteknik.Deltagarna praktiserade också förenings- och sammanträdesteknik när elev-rådet genomfördes. Samtidigt som de tränade för offentligheten befann de sigi den.

En särskild träning kan också bestå av att inordna sig i den rytm som detoffentliga arrangemanget, lektionen, har. Dessutom inordnas deltagarna i engrupp och behöver relatera till denna. Där såg vi att vissa deltagare skullekunna behöva minska sin kontakt medan andra kan behöva öka sin.

8.8.3 Livsvärld – system

Även här kan vi se om det går att urskilja om deltagarna orienterar sig tilllivsvärld eller system under samtalet. Att orientera sig till livsvärlden innebär,som vi sett, antingen att tala utifrån det privata eller det offentliga.

Ingen av deltagarna talar om sig själva utifrån den privata livsvärlden.Däremot relaterar de sig till en situation liknande den som deltagarna på es-tetlinjen befann sig i. Deltagarna på allmäna kursen är, som esteterna, oftastintresserade av att samtala om den verksamhet som äger rum, med den vä-sentliga skillnaden att det inte finns en bestämd konstnärsprofession som skaskapas. Vad blir det då? Eller ska frågan ställas, vem blir det då? Jag kan inteannat än att tolka det som att det blir ett skapande av ett deltagarkollektivsom kännetecknas av en allmän identitet som studerande på en folkhögskolasallmänna kurs.

8.8.4 Tidsperspektiv

Den allmänna kursens konstruktion skiljer sig mot den på estetlinjen på enväsentlig punkt. Estetlinjens konstruktion är i hög grad framtidsorienteradunder det att den allmänna kursens konstruktion framstår som nutidsorien-terad. Det betyder inte att allmänna kursens deltagare skulle vara utan intres-se för planering av framtiden, men själva konstruktionen av utbildningen och


de diskussioner som följer ger inte en tydlig framtidsorientering. Några avdeltagarna på allmänna kursen har problem med att organisera sitt vardagslivoch det skymtar fram i diskussionerna. Fokus är att klara vardagen i den när-maste framtiden.

Den allmänna kursens diskussioner är just allmänna, lite diffusa. Kanskekan vi här tala just om allmänbildning i vid bemärkelse. Vad eller vem kon-strueras då i dessa allmänbildande samtal? En medborgare, en medlem, enkonsument, en studerande eller helt enkelt en flexibel människa beredd attspela ett antal olika roller?

8.8.5 Individuellt – kollektivt intresse

En annan väsentlig skillnad mellan den estetiska linjen och den allmänna kur-sen är att alla deltagarna på den estetiska linjen hålls samman av ett gemen-samt intresse. Kollektivet, embryot till konstnärerna, finns redan när de bör-jar på hösten. Det finns visserligen ett kollektiv på hösten vid allmänna kur-sen också, men jag skulle vilja kalla det kollektivet ett deltagar- eller stude-randekollektiv. Alla deltagare på allmänna kursen med tillval miljö eller mu-sik verkar inte drivas av samma intresse för studier, lärande eller ens för sinatillval. Därmed kan inte heller diskussioner utgå från samma självklara verk-samhetsgemenskap som på estetlinjen. Deltagarna på den allmänna kursenmåste ta utgångspunkt för sina diskussioner, lite chansartat, i något annat änverksamheten.

På estetlinjen uppfattar jag att det kollektiva konstrueras genom att detfinns en gemensam intresseinriktning. Det är till exempel när de individuellaarbetena diskuteras som kollektivet skapas. På den allmänna kursen är detsnarare så att intresset riktas mot det kollektiva genom att läraren talar omdet, till exempel i form av det gemensamma svenska språket eller det gemen-samma sättet att skriva en litteraturlista på. Det kan också ske genom att mö-tesordföranden riktar intresset mot de gemensamma frågorna som finns pådagordningen. Här finns också en paradox, där det kollektiva intresset bliratt uppmärksamma individen.

För lärarens del så används också tavlan för att rikta intresset, där skrivsviktiga begrepp upp som alla bör behärska. Det gör att det ibland uppstår tvåparallella händelser, läraren som riktar in sig på ett gruppintresse och deltaga-re som talar om något mer privat med en annan deltagare. Det kan ocksåuppstå en situation, som i svenska som andra språk, där läraren började ägnasig åt de individuella texterna och gick runt. Det medförde att några av delta-garna startade en parallell aktivitet och samtalade med varandra på sitt egetspråk. I den stora gruppen bildas subgrupper.


8.8.6 Rörelse i rummet

En tredje väsentlig skillnad mellan estetlinjen och den allmänna kursen somjag skulle vilja peka på är deltagarnas rörelse i rummet, hur de omväxlandegår, sitter och står. Vid estetlinjen står deltagarna ibland vid sitt staffli, iblandarbetar de vid en maskin, ibland sitter de och ritar eller lyssnar på en teorige-nomgång. Under en blockläsning med exempelvis måleri eller grafik har del-tagarna möjlighet att röra sig under en halv dag och kan vandra in och ut urklassrummet, de kan gå fram till varandra och småprata, de kan småprata medläraren som går runt, de kan också gå någonstans för att finna inspiration. Dekan också välja att sitta helt stilla och vara mer eller mindre tysta. Under dessavandringar får deltagarna möjligheter att samtala, vilket de också gör.

På den allmänna kursen kan verksamheten vara arrangerad på ett likartatsätt, när deltagarna exempelvis deltar i ett projektarbete rör sig även de i rum-met. Detta ingår dock inte den grundläggande strukturen för verksamheten.Istället sitter deltagarna ofta ner, de bildar en grupp som har sin uppmärk-samhet riktad mot läraren eller mötesordföranden. I andra hand riktas upp-märksamheten mot andra deltagare. De samtal som förs har oftare karaktärav att läraren, alternativt mötesordföranden eller en deltagare, frågar någotoch kanske svarar eller kommenterar någon annan deltagare. De samtal somförs kan också uppstå vid ett avbrott under lektionen eller när de arbetar en-skilt, ska gå ut och hämta en bok, när lektionen börja eller avslutas eller närdeltagarna parallellt med den tänkta verksamheten (exempelvis ett elevråds-möte) startar en egen liten diskussion som inte rör sig om det som finns pådagordningen.

8.8.7 Tillgänglighet

Den fysiska tillgängligheten är heller inte utformad på samma sätt på denallmänna kursen som på estetlinjen. Det finns ingen rullstolsramp och ingenhiss till lokalerna. Däremot är det plana golv. Den person som är synskadadhar en personlig assistent som hjälper till. Balsta Musikhus och Allaktivitets-huset Knuten har trappor för att komma till de aktuella lokalerna, men BalstaMusikhus har en alternativ ingång som är anpassad för rörelsehindrade.

Att få tillträde till diskussionen har oftast varit lätt. Men det finns ocksådeltagare som sällan deltar i diskussionen. Diskussionerna har oftast haft ensamtalsledare, någon som fördelat ordet. Antingen har det varit läraren ellerockså elevrådets ordförande. De diskussioner som funnits mellan deltagareuppfattar jag på samma sätt som på estetlinjen, deltagarna talar i tur och ord-ning. Ledaren tar ofta initiativ, upprätthåller samtalet och avslutar det, men


om deltagarna så önskar kan även de ta initiativ, upprätthålla och avsluta sam-tal. I de grupper där det finns invandrare är situationen annorlunda. Där star-tar oftare parallelldiskussioner bland eleverna, ofta på ett annat språk än svenska.

8.8.8 Styrning – rytm

Verksamheten organiseras och styrs på olika sätt. Tidens indelning kan sessom en av de strukturer som används för att organisera en verksamhet. Vi harredan noterat att deltagarna har tillgång till salarna under stor del av dagen,men indelningen i lektioner är ett sätt att styra när möten äger rum och vilkasom möts. Hur deltagarnas möjlighet till möten och diskussioner styrs avform och innehåll kan vi få en uppfattning om då vi ser styrdokumentet sombenämns arbetsordning på estetiska linjen. Deltagarnas dag börjar . ochslutar .. Inom denna tid finns också kafferast på förmiddagen, lunchrastoch kafferast på eftermiddagen. I stort delas tiden in i teoretiska lektioner ochså kallad blocktid. De block som avses är de olika tekniker som verksamhetenerbjuder deltagarna att arbeta med, såsom keramik, måleri, teckning, foto ochgrafik. Eftersom deltagare i årskurs haft önskemål om textiltryck har dennateknik införts. Dessa block bryts inte efter kort tid, exempelvis minuter,utan pågår halvdag eller heldag. För att se vilka block som läses får man gå tillden arbetsordning som anges i styrdokumentet, blockläsningen. Av den kanvi till exempel utläsa att årskurs har ett måleriblock under fyra veckor somsedan omväxlas med två veckors projektarbete. Projektarbetet syftar till attvisualisera händelser från år . Redovisningen sker den sista fredagen i dentvåveckorsperioden. Därefter fortsätter årskurs med blocket grafik.

Arbetsordningen för blockläsningen åskådliggör också att det inte enbartär estetlinjen som har verksamhet i lokalerna. Den allmänna kursen väljerinriktning i årskurs och några deltagare, drygt detta läsår, väljer att stude-ra estetiska ämnen, den så kallade bild-, färg- och formklassen. Dessa deltaga-re erbjuds att pröva på de olika tekniker som estetlinjen arbetar med och harockså teorilektioner.

Arbetsordningens obrutna block kompletteras med att arbetet sker pro-cessinriktat. Om deltagarna är mitt inne i att fullfölja ett moment är det olämp-ligt att avbryta eftersom det är förenat med svårigheter att ”komma tillbaka”till den fokusering och vision om vad som ska göras. Deltagarna har ocksåegna redskap som kan låsas in i egna skåp vilket gör att få saker försvinner.Föreställningen om den obrutna processen och det faktum att redskapen kanlåsas in gör att deltagarna också får tillgång till lokalerna efter . samt un-der helger. Att inte teorisalarna är tillgängliga på samma sätt beror på att dyr-bara konstböcker försvunnit.


Tidsstyrningen för allmänna kursen är inte riktigt upplagd på samma sätt.Den största skillnaden är att förmiddagens och eftermiddagens timmar inteläggs i block utan att det ofta är två olika ämnen på förmiddagen och efter-middagen. Detta kan brytas vid speciella tillfällen som vid temaarbete ellersom när alla går på en teaterföreställning. En särställning har andra delen avmåndag förmiddag. Det är så kallad Demokratitid och då kan exempelvis fö-reläsare bjudas in. I övrigt verkar klockan, inte arbetets art eller var i en pro-cess arbetet befinner sig, styra.

8.8.9 Ut i offentligheten – opinionsbildning

Om nu folkhögskolan både utgör och tränar för en viss offentlighet skulleockså folkhögskolan själv kunna gå ut i offentligheten. På motsvarande sättsom då estetlinjens deltagare visat sin konst arrangerar allmänna kursen, sär-skilt gruppen med tillval drama, utåtriktade aktiviteter och träder därmed uti en offentlighet. Dessa består dels av kvällsaktiviteter öppna för allmänheten,dels av att de till exempel deltar i Fristadsnatten. Däremot har vi inga data omatt folkhögskolans allmänna kurs som enhet skulle ha trätt ut i och deltagit inågon offentlighet, till exempel genom att delta i en debatt. Inga data tyderheller på att någon lärare eller deltagare trätt ut i offentligheten och i folk-högskolans namn deltagit i opinionsbildande verksamhet.

*

De slutsatser som kan dras av observationerna är att folkhögskola inte är nå-gon offentlighet i bemärkelsen allmän plats. Däremot är folkhögskolans ut-bud på institutionsnivå offentligt i meningen att erbjudandet om kurser är etterbjudande till allmänheten. Kurserna vid estetlinjen är dock villkorade. Dennafolkhögskola är dock på gränsen till offentlighet, ur den aspekten att delta-garna under sin vistelse på folkhögskolan lämnar sina privata rum. Samtalenutgår från en bestämd social samspelssituation, privatmänniskan blir därmeden offentlig människa. I det samspelet skapas på den estetiska linjen en pro-fessionell människa, en konstnär. På allmän kurs formas i stället helt enkeltdeltagaren till en allmänbildad studerande.

Någon uttalad medborgarbildning i form av att deltagarna medvetet orien-terar sig till livsvärldens politiska sfär och deltar i en offentlighet har sällangått att finna. I den mån vi kan tala om den här folkhögskolans offentlighet ärden inramad och skyddad – inte öppen och riktad ut mot samhället. För denskull finns det ingen anledning att underskatta den träning för offentlighetsom sker eller de samtal som genomförs. Samtalen medför inte att deltagarna


drar sig ”tillbaka” till en privat sfär i livsvärlden utan förbereder dem, i bästafall, för ett utträde till en politisk offentlighet.

Folkhögskolan deltar, som institution, genom sina informationsinsatseroch kulturella arrangemang också i offentligheten, men precis som deltagar-nas träning begränsas till gränslandet mellan det privata och det offentliga,visar data att folkhögskolan deltar i begränsad form, om alls, i opinionsbild-ning eller annat politiskt liv i lokalsamhället.

Documents

8. Folkhögskola · eller flera tekniker. Valet sker mellan målning, kroki, teckning, skulptur, gra-fik, foto och keramik. Eskilstuna folkhögskola anordnar i samverkan med kommunen