ARBETSRAPPORTER Kulturgeografiska institutionen

Nr. 890 ___________________________________________________________________________

Diversifiering inom jordbruket - En studie om de bakomliggande motiven att diversifiera

Sarah Löfling

Uppsala, januari 2014

ISSN 0283-622X

ABSTRACT Löfling, S. 2014. Diversifiering inom jordbruket. Kulturgeografiska institutionen, Arbetsrapportserie, Uppsala universitet. Denna studie undersöker de motiv som ligger bakom svenska jordbrukares val att diversifiera och hur valet av vilken sorts verksamhet jordbrukarna satsar på påverkas av motiven till diversifiering. Undersökningen är baserad på en intervjustudie med ett semi-kvalitativt angreppssätt innehållande fem jordbrukare som diversifierat jordbruket i Uppland. Resultatet från studien visar på att valet att diversifiera influeras av flertalet motiv och alltså inte är beroende av ett enskilt motiv. Det visade sig dessutom vara beroende av både påtryckande faktorer och drivande faktorer, så kallade push-och-pull-faktorer. Dock i början av valet att diversifiera var motiven främst baserade på push-faktorer, i form av ekonomiska motiv, men vändes ofta till att bli motiv som identifieras som pull-faktorer, drivande faktorer. Tidigare forskning fungerar som en teoretisk bas och behandlar tidigare identifierade motiv, push-och-pull-faktorer, entreprenörskap samt diversifieringsprocessen. Studien visar tendenser på att den typ av verksamhet man väljer att starta utöver det primära jordbruket påverkas av de motiv som ligger till grund för valet att diversifiera. Studiens resultat indikerar att där svagare engagemang till det primära jordbruket finns, blir valet av vilken sorts ny verksamhet man ska starta upp främst beroende på jordbrukarens intresse och att öka inkomsten. Det primära jordbruket kan då få en tendens till att hamna i skymundan. Där starkare relation till jordbruket påträffas finns indikationer på att valet av kombinationsverksamhet baseras främst på motiv som det primära jordbruket inte kan ge jordbrukaren, så som att få komma bort från gården och möta människor och som ett sätt att upprätthålla livsstilen. Nyckelord: Jordbrukare, Entreprenör, Bakomliggande motiv, Diversifiering, Push-och-pull-faktorer Handledare: Ann Grubbström FÖRORD Jag vill framföra ett stort tack till min handledare Ann Grubbström som under hela kursens gång visat engagemang för ämnet och min studie och som kommit med ovärderliga synpunkter och råd som har hjälp mig under stunder då jag inte vetat hur jag skulle ta mig vidare i arbetet. Jag vill även tacka samtliga intervjupersoner som tagit sig tid att ställa upp på en intervju trots kort varsel och som visat välvilja och enorm vänlighet när de berättat sin historia. Utan Er hade det inte blivit en studie. Januari 2014, Uppsala Sarah Löfling

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING 4 1.1 Syfte och frågeställningar ................................................................................................. 5

1.2 Avgränsning ...................................................................................................................... 5

1.3 Definiering av begreppet diversifiering ............................................................................ 6

1.4 Disposition av uppsatsens upplägg ................................................................................... 6

2. METOD OCH MATERIAL 7

2.1 Val av metod ..................................................................................................................... 7

2.2 Urval ................................................................................................................................. 8

2.3 Förberedelser och intervjusituation ................................................................................... 9

3. TEORI 11

3.1 Varför jordbrukare diversifierar sin verksamhet ............................................................. 11

3.2 Jordbrukare eller entreprenör? ........................................................................................ 13

3.3 Processen mot att diversifiera ......................................................................................... 14

3.4 Sammanfattning av den teoretiska bakgrunden .............................................................. 15

4. DEN DIVERSIFIERADE JORDBRUKAREN 16

4.1 Generationsskiftets betydelse .......................................................................................... 16

4.2 Diversifieringens bakomliggande motiv ......................................................................... 17

4.3 Motiven bakom diversifiering till turistverksamhet ....................................................... 17

4.4 Motiven bakom diversifiering till entreprenadverksamhet ............................................. 20

4.5 Jordbrukaren som entreprenör ........................................................................................ 22

4.6 En tillbakablick på valet av verksamhet ......................................................................... 23

5. SAMMANFATTANDE DISKUSSION 24 REFERENSER 27

Elektroniska källor ................................................................................................................ 28

Intervjuer ............................................................................................................................... 28

BILAGA 1- INTERVJUGUIDE 29

1. INLEDNING Att producera mat har alltid varit jordbrukets viktigaste arbetsuppgift, men det var länge sedan det var den enda uppgiften på gården (LRF 2012). Anledningen beror inte på att produktionen inom jordbruket minskat utan att det skett en strukturomvandling inom svenskt jordbruk. Innan inträdandet i EU:s gemensamma jordbrukspolitik hade den svenska jordbrukspolitiken ett prisstöd som skulle skydda och upprätthålla jordbrukarnas priser genom marknadsregleringar. Utländska importer hölls nere genom tullar och begränsade samtidigt konkurrensen på marknaden. När Sverige 1995 gick med i EU löstes tullarna upp mot övriga medlemsländer vilket lett till en avsevärd ökning av export och import av jordbruksrelaterade produkter. Marknaden för jordbruksföretagen har genom inträdandet blivit allt större att exploatera på för jordbrukaren men samtidigt har det inneburit en ökad och svårare konkurrens mot övriga medlemsländer. Vissa gårdar har haft tillfället att expandera medan gårdar utan konkurrenskraft varit tvungna att avveckla verksamheten (Edenbrandt, A, 2012). Utvecklingen har lett till att vissa lantbruksföretag vuxit sig större med det leder samtidigt till att många mindre jordbrukare inte kan ha kvar sina gårdar vilket leder till att många landsbygder förlorar invånare då behovet av arbetskraft inte är lika stort längre (Länsstyrelsen, 2013-12-09). För att kunna behålla gården på en ansträngd ekonomi och dessutom vara konkurrenskraftiga på marknaden är jordbrukarna i stort behov av att förnya sina verksamheter och hitta nya vägar. Samtidigt hyser staten förhoppningar om att kunna bygga upp en levande landsbygd igen då det under flera år varit trend med avfolkning från landsbygdskommuner (Jordbruksverket, 2013b). Diversifiering anses vara lösningen på problemet och jordbrukarna lockas med subventioner i hopp om att genom diversifiering bevara sysselsättningen, behålla invånarna men även se en vändande kurva med ökat inflyttande (LRF 2012, Länsstyrelsen, 2013-12-09). Företagare inom jordbruket gynnar oftast hela bygden eftersom det bidrar till mer arbetstillfällen då det är många länkade kedjor kopplade till jordbrukssektorn, exempelvis maskiner, bränsle och veterinärvård. EU anser att jordbruket i de flesta landsbygdsområden är den huvudsakliga ekonomiska verksamheten och stödjer därför diversifiering genom olika landsbygdsprogram (Europeiska Kommissionen, 2012). I Sverige finns idag cirka 71 000 jordbruk registrerade i Lantbruksregistret vilket är en halvering från 1970 års siffror (Jordbruksverket, 2013a). Drygt 24 000 av dessa jordbruk hade år 2010 någon form av kombinationsverksamhet vilket motsvarade 34 % av alla jordbruksföretag som under denna period fanns registrerade i Lantbruksregistret (Jordbruksverket, 2011). I Uppsala län fanns det under samma år cirka 3000 jordbruksföretagare som tillsammans brukade runt 185 000 hektar jordbruksmark vilket i sin tur möjliggjorde att omkring 2,5 personer per jordbruksföretag kunde sysselsättas (LRF, 2012). Av dessa jordbruksföretag hade 1166 företag någon form av kombinationsverksamhet (Jordbruksverket 2011).1

1 Totalt räknat, varje företag kan ha flera verksamheter inom olika områden vilket betyder att statistiken kan vara missvisande.

4 4

Den vanligaste formen av kombinationsverksamhet är entreprenadverksamhet, som snöplogning och markservice (Jordbruksaktuellt, 2013). Det har visat sig att större gårdar är mer belägna att diversifiera och använda outnyttjade resurser i annan verksamhet, så som turism, gårdsbutik eller entreprenad, medan jordbruk med mindre areal oftast tar anställning utanför gården och arbetar parallellt med båda (Edenbrandt, A, 2012). Vanligast är att jordbrukare belägna nära större städer startar upp nya verksamheter, 41 procent nära storstaden jämfört med 29 procent ute på landsbygden (Jordbruksaktuellt, 2013). Men är det verkligen lockelser av subventioner som är motivet till att jordbrukarna diversifierar eller är det andra motiv som ligger som grund för beslutet? Hansson et al (2013) belyser att det behövs mer forskning som grund för politiska beslut vad gäller motiven bakom jordbrukares beslut att diversifiera. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att skapa en större förståelse för vilka motiv som driver jordbrukare i Sverige att diversifiera inom jordbruket. Genom att använda mig av kvalitativa intervjuer vill jag synliggöra de bakomliggande motiven som påverkar valet att diversifiera. Jag vill även undersöka om valet av kombinationsverksamhet påverkas av de bakomliggande motiven att diversifiera. Diversifierade jordbrukare har uppmärksammats i flera studier (Barbieri and Mahoney, 2009; Hansson et al., 2013; Nickerson et al., 2001; Ronning, 2006 m.fl.). Men då de flesta studier använt kvantitativa metoder för att klarlägga motiven bakom diversifiering ligger den specifika fokusen i denna studie att genom ett kvalitativt tillvägagångssätt belysa de motiv som driver dem att utveckla sin verksamhet samt exemplifiera hur jordbrukare tänker och diskuterar runt detta ämne.

• Vilka bakomliggande motiv till att diversifiera kan identifieras hos jordbrukarna och hur resonerar jordbrukarna kring uppstarten av kombinationsverksamheten?

• Hur påverkas valet av vilken sorts kombinationsverksamhet jordbrukaren väljer att starta av de bakomliggande motiven till diversifieringen?

1.2 Avgränsning Jag kommer endast att bemöta gårdar som diversifierat on-farm då dem använder gårdarnas redan existerande resurser. Detta bidrar till att gårdar som diversifierar off-farm, alltså tar anställning utanför gården, inte behandlas i denna studie eftersom gårdens resurser inte utnyttjas. En ytterligare avgränsning är den att jag utgått från mina intervjupersoners perspektiv på motiven bakom deras val att diversifiera vilket betyder att jag inte kan utforska ämnet från alla jordbrukares perspektiv i Sverige.

5

1.3 Definition av begreppet diversifiering Diversifiering är ett svårdefinierat begrepp som har kommit att diskuterats i flera studier. Den definition som används i studien är när en gård använder sig av redan befintliga resurser för att starta upp en verksamhet som inte är en del av det traditionella jordbruket eller boskapsskötsel och som är till för att ge en extra intäkt till gården (Barbieri and Mahoney, 2009; Hansson et al., 2013; Ilbery, 1991). Dessa verksamheter ska ses som egna företag men som använder resurser från gården, exempelvis entreprenadverksamhet där maskiner används till snöplogning eller där tomma stall används för inackordering av hästar. En gård med skogsbruk, jordbruk och boskap samtidigt anses därför inte vara diversifierad enligt denna definition (Hansson et al., 2013).

Det är även viktigt att särskilja på diversifiering och mångsyssleri (eller engelskans pluriactivity), då den senare inte använder gårdens befintliga resurser. Definitionen av diversifiering är svag då den inte är självklar men Hansson et al (2013) menar att det samtidigt kan vara nödvändigt och praktiskt att den är svårdefinierbar då jordbruket ständigt förändras och då även definitionen av diversifiering. Ordet kombinationsverksamhet används i detta fall som en synonym till diversifiering och används för att beskriva den nya verksamheten. 1.4 Disposition av uppsatsens upplägg I kapitel 2 beskrivs vilka metodologiska angreppssätt jag använt mig av och hur insamlandet av det empiriska materialet sett ut. Jag inleder avsnittet med en metoddiskussion där jag förklarar mitt val av metod och hur jag gick tillväga under insamlandet av det empiriska materialet. I kapitel 3 kommer de teoretiska utgångspunkter som ligger som grund för studien att framföras. De teoretiska utgångspunkter som tas upp är tidigare påträffade motiv bakom diversifiering, push-och-pull-faktorer som behandlar vilka externa och interna faktorer som driver jordbrukare att starta upp kombinationsverksamheter, entreprenörskap inom jordbruket samt Amanor-Boadu’s (2013) teoretiska ramverk som visar processen från det att jordbrukaren identifierat problem till dess att man valt vilken inriktning som anses ge mest fördelar till sin gård och sina egna behov. I den empiriska delen, som behandlas i kapitel 4, redovisas de resultat som framkommit under intervjuerna. Detta presenteras under olika teman och varje del kommer att kopplas till det teoretiska avsnittet det belyser. Det börjar med de motiven bakom diversifiering och valet av verksamhet för att sedan diskutera push-och-pull-teorin och entreprenörskap. Slutligen berörs intervjupersonernas åsikter om huruvida de skulle valt att göra samma process igen om de hade chansen eller inte. Den sammanfattande diskussionen i kapitel 5 belyser de viktigaste resultaten som framlagts och jag besvarar de frågeställningar som varit grundläggande för studien. Avslutande reflektioner över metodens betydelse för resultatet diskuteras samt ges förslag till fortsatta studier i ämnet.

6

2. METOD OCH MATERIAL 2.1 Val av metod I studien ger jag ett exempel på hur olika jordbrukare diskuterar och tänker kring uppstarten av en ny verksamhet. Jag söker därför inte efter att ge en generell bild över hur motiven bakom diversifiering ser ut och inte heller ge en självklar bild över hur valet av kombinationsverksamheter är beroende av de bakomliggande motiven bland alla jordbrukare i Sverige. Mitt intresse ligger i att studera de bakomliggande motiven till valet att diversifiera inom jordbruket och om valet av kombinationsverksamhet är beroende eller påverkas av de bakomliggande motiven. Jag ville använda en metod där intervjupersonens svar ligger i fokus (Kvale et al., 2009) eftersom jag ville ha en djupare analys och ge ett exempel på hur olika jordbrukare diskuterar och tänker kring uppstarten av ny verksamhet och vad som drev dem att ta det definitiva beslutet. Jag ansåg det mest givande att genomföra semi-kvalitativa intervjuer med jordbrukare som har erfarenhet av diversifiering då jag ville upptäcka och förstå de drivande motiven från personer med erfarenhet av att ha startat upp kombinationsverksamhet (Bryman and Nilsson, 2011; Kvale et al., 2009).

Jag ville även använda en metod som involverade och engagerade intervjupersonerna och gjorde dem delaktiga i intervjun och utan att jag skulle ha en viss ordningsföljd på frågorna. Ordningsföljden på frågor kan variera beroende på intervjusituation och man kan därför bli mer flexibel och anpassa sig till den situationen man befinner sig i (Bryman and Nilsson, 2011). Medveten om att metoden leder till olika svar beroende på vilka personer som intervjuas ansåg jag ändå att den kvalitativa intervjumetoden var den mest användbara för min studie då personens egna åsikter och tankar reflekteras i svaren (Kvale et al., 2009).

Att genomföra intervjuerna i intervjupersonernas hem var ett självklart val jag gjorde då jag ansåg att det skulle ge min studie mer djup än vad ett möte på en offentlig plats skulle ge. Då jag vet att bönder oftast har mycket att stå i ville jag inte heller att de skulle känna sig stressade av att lämna gården, vilket i sin tur skulle kunna påverka intervjun (Bryman and Nilsson, 2011). Ett annat resonemang var att jag ville utföra en walk-along-intervju vilket inte skulle kunna utföras på en offentlig plats. Att ha intervjuerna på gården kan dock ha sina för-och nackdelar. Eftersom vi befinner oss på intervjupersonens arbete men samtidigt i deras hem kan det bli personligt.

Man ska ha i åtanke att en studie av denna typ kan lämna ut den personliga integriteten eftersom många svar kan vara personliga vilket bidrog till att jag erbjöd full anonymitet då jag inte på något sätt vill lämna ut mina intervjupersoners identitet (Bryman and Nilsson, 2011). Intervjupersonerna kommer alltså inte att nämnas vid deras riktiga namn utan har fått pseudonymer för att bevara deras integritet. Intervjupersonerna har tilldelats fiktiva namn från A-E och har fått bokstav i den ordning intervjuerna hölls. Jag har intervjuat fem stycken jordbrukare som alla har diversifierat sin verksamhet. Intervjupersonerna har varierande verksamheter och har startat upp olika kombinationsverksamheter utöver det traditionella jordbruket. För att visa variationen på respondenterna och variationen på deras gårdar har jag valt att skriva ut detta, men med viss modifikation så att inte intervjupersonerna kan bli identifierade. Citat som används är i största grad identiska med intervjupersonernas svar men

7

har i viss mån korrigerats i den grad att ord som varit överflödiga eller stötande samt talspråk kan ha tagits bort. Innebörden är dock fortfarande den samma (Bryman and Nilsson, 2011).

2.2 Urval Som tidigare nämnt var det av stor vikt att de personer jag valt att intervjua skulle ha erfarenhet av diversifiering. I Lantbruksregistret, LBR, finns jordbruksföretag registrerade men då den omfattas av personuppgiftslagen, PUL, (Lagen, 1998) kan inte uppgifter om vilka företag som har registrerade kombinationsverksamheter utlämnas. Därför valde jag att söka på internet efter jordbruk runt om i Uppsala län och därigenom gå in på diverse hemsidor för att se om de höll mitt kriterium för vad som räknas som diversifierat jordbruk (se 1.3). Jordbruksverkets studie visar att det oftast är större gårdar som startar kombinationsverksamheter (Jordbruksverket, 2011) vilket fick mig att leta efter lite större gårdar. Jag fann det även lättare att finna information på större gårdar än mindre. Jag valde att inte snäva in mig på en speciell kombinationsverksamhet utan intervjuade de jordbrukare jag fick kontakt med oavsett vilken sort kombinationsverksamhet de arbetar med. Detta urval beskriver Bryman et al.(2011) som ett målinriktat urval där intervjuaren väljer ut personer som är väsentliga för studien och där intervjuaren är medveten om de kriterier som är relevanta.

Kontakt togs via mail och av 15 stycken mailutskick svarade fyra stycken gårdar att dem gärna ställde upp på en intervju. Det låga antalet svar på mailet kan bero på det faktum att jag ville ha intervjun redan veckan efter förfrågan skickades ut vilket kan ha varit lite för nära inpå för vissa personer. Det föll sig att två av gårdarna diversifierat till turistverksamhet medan de övriga två diversifierat till entreprenadverksamhet, utöver det hade de olika inriktningar på den primära jordbruksverksamheten. Svårigheten i att finna relevanta intervjupersoner kan ha bidragit till att mitt urval av intervjupersoner kan ha blivit selektivt då jag valde att leta efter större gårdar vilket förbiser de mindre gårdarna. De mindre företagsamma kan känna ett obehag av att ställa upp på en intervju som handlar om just företagande då det kan bli personligt vilket möjligtvis kan ha bidragit till att de personer som valt att ställa upp på en intervju har ett framgångsrikt företagande.

Intervjupersoner De personer jag intervjuade bestod av fyra stycken män samt en kvinna i åldrarna 35-65. De har alla varierande inriktningar på sina gårdar och har även valt att börja med olika kombinationsverksamheter. I ett av fallen intervjuades två personer samtidigt, ett gift par som levt tillsammans på gården sedan 1990 då de arrenderade gården för att sedan år 2004 köpa marken av Stiftet (kyrkan). Gården har funnits i familjens bruk sedan 1942, då med potatis och mjölkproduktion som inriktning. Familjen har nu spannmål som bas på gården men har startat upp turistverksamhet som fått en betydande roll på gården. Turistverksamheten består av turridning på islandshästar, konferenslokal och boende. Dessa två intervjupersoner kommer att benämnas som Andreas och Beatrice.

Den andra intervjun hölls på en mjölkgård där Christer, 58 verkade och bodde. Gårdens 400 ha arrenderas och har varit länge brukats av familjen. På gården arbetar fem stycken som

8

https://lagen.nu/1998:204

hjälper till med mjölkning av korna, växtodling och maskinreperation samt med djurhållning. Runt 10 år sedan startade han upp turridning som kombinationsverksamhet med inriktning på westernridning.

Hos David, 53, har gården funnits i generationen sedan 1890-talet och släkten finns fortfarande nära. Grisproduktionen är basen i verksamheten och utöver detta började han år 2008 med entreprenadarbete där han använder gårdens traktor för att ploga snö.

Den sista intervjupersonen kommer benämnas som Erik, 35 år. Gården köpte han 2001 av en släkting och den har drivits som växtodlingsgård för att sedan bli mer inriktad på mjölkrastjurar och köttraskalvar. År 2000 startades entreprenadverksamhet upp och idag kör han snöplogning under vinterhalvåret och hjälper till ibland på granngårdar. 2.3 Förberedelser och intervjusituation En intervjuguide konstruerades innan intervjuerna (se bilaga 1) för att få med de teman som jag ansåg vara viktiga att diskutera med intervjupersonerna (Bryman and Nilsson, 2011; Hay, 2005). Intervjuguiden tematiserades för att få en översikt över de ämnen som skulle behandlas under intervjun samtidigt som en guide är mer flexibel och tillät mig att under intervjun omformulera och ändra mina frågor. Intervjuguiden gav mig dessutom möjligheten till att ställa uppföljningsfrågor vilket kan ge mer utvecklade svar (Kvale et al., 2009; Svensson and Starrin, 1996) men användes även som ett instrument för att det skulle bli enklare när jag sedan transkriberade mina svar. Jag erbjöd mina intervjupersoner att få ta del av intervjuguiden som jag använde mig av för att ge dem en inblick i vad intervjun skulle handla om. Att ge intervjuguiden i förväg var ett aktivt val trots vetskapen om att intervjupersonen i förväg kan tänka ut vad han/hon ska säga. Jag ansåg dock att fördelarna övervägde då personen kunde förbereda sig och känna sig lugnad av att veta teman och ungefär vad jag vill få ut av intervjun. Genom att börja intervjuerna med att presentera mig för att sedan ställa introducerande och allmänna frågor om gården blev stämningen i rummet mer avslappnad. Fika eller lunch erbjöds under alla intervjuer vilket även bidrog till att intervjusituationen kändes mer avslappnad och gemytlig. Min roll som intervjuare var att lyssna aktivt och ge följdfrågor samt se till att vi höll oss till intervjuguidens teman (Hay, 2005 s. 88; Kvale et al., 2009). Intervjuerna var mellan 30 min-1 h långa och jag besökte gårdarna under 1-2,5 h per gång.

Som tidigare nämnt erbjöd jag mina respondenter att skicka ut intervjuguiden i förväg. Två stycken ville gärna ta del av den innan intervjuerna. Det var en märkbar skillnad på de som fick den tidigare och på dem som inte var förberedda på frågorna. Min ena intervjuperson har varit VD för ett välkänt företag inom jordbrukssektorn och figurerar ofta inom media. Han var en av de personer som fick intervjuguiden i förväg och jag märkte att han var väl insatt i vad jag skulle fråga vilket gjorde att han pratade på utan att jag behövde ställa så många frågor. Det kändes mer som att han styrde intervjun än jag så det mycket energi gick åt att försöka ställa följdfrågor som han inte var beredd på för att få ut lite mer känslor och åsikter.

Alla intervjuer spelades in med mobilen och transkriberades direkt efter. Då intervjuerna var långa och ibland gick lite utanför ämnet, som frågor angående entreprenörskap, valde jag att inte skriva av allt de respondenterna sagt utan endast det viktigaste som jag ansåg skulle

9

tillföra något till min studie. Transkriberingen kategoriserades sedan upp i valda teman för analys. Jag valde att använda ljudinspelning så att jag kunde koncentrera mig mer på ämnet och vad intervjupersonerna berättade (Kvale et al., 2009). Eftersom jag inte ville förlora fokus från personen valde jag att inte skriva anteckningar samtidigt. Kvale et al (2009 s.195) nämner att den främsta förutsättningen vid inspelning av intervjuer är att den verkligen spelas in och att det finns fall där ingenting hamnade på bandet på grund av ett tekniskt missöde eller, allra oftast, ett mänskligt misstag. Jag blev bekant med detta då den första inspelningen försvann, troligtvis på grund av det senare alternativet i Kvales citat. Denna incident medför att den första intervjun inte kan citeras, men då jag satte mig ner direkt efter för att skriva ned allt jag kom ihåg får jag lita på mitt minne och använda materialet i den mån det går.

Då intervjuerna utfördes på intervjupersonernas gårdar fick jag tillfälle att utföra en så kallad walk-along intervju vilket är en blandning mellan intervju och observation. Denna intervjumetod fungerade på tre av de fyra intervjuerna då det var för mörkt ute för att kunna genomföra på ena. Intervjupersonen fick visa mig runt med syftet att visa det han ansåg vara mest betydelsefullt på gården med syftet att få en inblick i intervjupersonens vardagliga liv och miljö. Intervjupersonen fick även tillfälle att fördjupa sina argument angående de ämnen som vi diskuterat under intervjun. Att göra en observation och få en inblick i den miljö han/hon vistas i dagligen gör att jag kan ge en mer detaljrik avbild i uppsatsen. Denna metod ansågs även vara ett bra sätt att kunna få en mer avslappnad intervjumiljö för både mig och intervjupersonen. Den första walk-alongen fick fungera som testförsök och blev relativt ostrukturerad och utvecklades inte på det sättet jag förväntat mig då intervjupersonen endast visade mig en del av verksamheten, vilket var konferenslokalen som även fungerade som övernattningshotell, men inte resterande kombinationsverksamheter som hade uttalats under intervjun. Jag valde därför att till de två resterande intervjuerna att vara mer strukturerad och bad dem att visa mig vad de ansåg vara viktigast på deras gård gällande den tidigare verksamheten samt den nya verksamheten. Detta för att få med både den primära och den nya verksamheten vilket i sin tur genererade i att jag kunde känneteckna vad det var jordbrukaren uppmärksammade mest och även få en uppfattning om hela gården och inte bara en del av den. Att genomföra en walk-along gav mig ett större perspektiv på hur jordbrukarna kände för sin omgivning och för de djur som levde på gården.

Genom att utföra en walk-along på gårdarna fick jag uppleva närkontakt med djuren och naturen och vara en del av den vardag jordbrukarna dagligen vistas i. Hade jag inte gått en rundvandring hade jag gått miste om när Christer broddade om en av sina hästar som förlorat dem i den hårda terrängen och jag hade inte fått vara del av när David visade upp kultingarna som nyligen fötts. Walk-along intervjuerna spelades inte in eftersom det blev svårt att gå runt och vara aktiv samtidigt som man skulle ha ljudinspelningen i ett läge som var naturligt och spelade in samtalet, detta på grund av att jag inte hade rätt inspelningsinstrument för detta. För att komma ihåg vad respondenterna sa skrev jag ner anteckningar direkt efter.

10

3. TEORI I detta avsnitt kommer de teoretiska utgångspunkter som ligger som grund för studien att framföras. Först redovisas tidigare identifierade motiv till diversifiering och därefter tas Push-och-pull teorin upp vilket behandlar vilka externa och interna faktorer som driver jordbrukare att starta upp kombinationsverksamheter. Då push-och-pull teorin handlar om att förklara vilka motiv som driver enskilda människor att bli entreprenörer kommer även teorier om jordbrukare som entreprenörer att beröras. Amanor-Boadu’s (2013) teoretiska ramverk kommer användas som en beskrivning på hur de olika stegen i diversifieringsprocessen ser ut. Det teoretiska ramverket Amanour-Boadu (2013) använder beskriver de steg som följer från det att man identifierat ett ohållbart problem i sin verksamhet till det att man väljer vilken sort verksamhet man anser har främst fördelar på sin gård. Denna process är en del i det händelseförlopp jordbrukare som väljer att diversifiera står inför. 3.1 Varför jordbrukare diversifierar sin verksamhet Jordbrukssektorn står ständig inför förändringar både politiskt och ekonomiskt (Edenbrandt, A, 2012) och diversifiering medverkar till att anpassa jordbruksföretagen till denna omställning då det är en flexibel lösning på de rådande omständigheterna i samhället. I Texas uppmuntrar staten till att diversifiera sin inkomst då det ger bättre lönsamhet på gården men det kan även attrahera nya invånare och marknadsför regional utveckling (Barbieri and Mahoney, 2009). Mängder av litteratur har bidragit med att försöka identifiera de bakomliggande motiven till uppstart av turistrelaterade verksamheter inom jordbruket (Amanor-Boadu, 2013; McGehee and Kim, 2004; Nickerson et al., 2001) men färre har försökt urskilja om motiven och valet av kombinationsverksamhet har någon gemensam betydelse.

Drivkrafterna bakom diversifiering är ofta associerade med motiv som relaterar till risker och osäkerheter kring lantbruk (Barbieri and Mahoney, 2009). Amanor-Boadu (2013) och Barberi och Mahoney (2009) lyfter fram att diversifiering kan vara ett sista desperat försök för att få jordbruket att gå runt och att diversifiering kan användas som en strategi för att överleva eller bevara sin livsstil. Vincent Amanour-Boadu (2013) konstaterar att det första steget mot att diversifiera är att identifiera ett ohållbart problem som man vill komma ifrån. Det ohållbara problemet menar Nickerson et al. (2001) kan identifieras i tre huvudkategorier: ekonomiska, sociala och externa faktorer. Kategorierna grundas på elva motiv som Nickerson et.al (2001) identifierat i tidigare litteratur:

1) Fluktuationer i jordbrukets inkomst. 7) Sociala fördelar 2) Anställning av familjemedlemmar. 8) Intresse/ Hobby. 3) Ytterligare inkomst. 9) Bättre användning av resurser. 4) Förlust subventioner från staten. 10) Andras framgångar inspirerar. 5) Möta ett behov i marknaden. 11) Utbilda medborgarna. 6) Skattelättnader.

11

De ekonomiska faktorerna visade sig vara det främsta motivet bakom diversifiering och medan externa faktorer inte var lika betydande (Amanor-Boadu, 2013; McGehee and Kim, 2004; Miller and Di Domenico, 2012; Nickerson et al., 2001). Barbieri and Mahoney (2009) antyder att diversifiering som sker av ekonomiska anledningar är en alternativ strategi som kan användas för att överleva och kunna fortsätta i dagens förändrade jordbruk.

Alsos et al (2003), Ilbery (1991) samt Di Domenico et al. (2012) upptäckte att bevara livsstilen och överlevnad var två viktiga komponenter bakom valet att diversifiera och under sin studie på Australiska gårdar fann även Eaglen, A. (2006) att livsstil var det viktigaste motivet bakom diversifiering. En anledning till att livsstilen blir allt viktigare kan ha att göra med att desto fler timmar som spenderas på arbete utanför gården resulterar i svagare gårdsidentitet (Brandth and Haugen, 2011) och att vara jordbrukare är fortfarande betydelsefullt för många, främst de som haft lång släkthistoria på gården (Barbieri and Mahoney, 2009; Miller and Di Domenico, 2012). Detta kan resultera i att människor utan lång tradition inom jordbruket är de som främst blir attraherade av att diversifiera (Barbieri and Mahoney, 2009).

Push-och-pull-faktorer Kirkwood (2009) använder en liknande förklaring för motiven bakom diversifiering men delar in dem i två kategorier beroende på om de är drivande eller påtryckande faktorer, så kallade push-och-pull-faktorer. Jordbrukare kan tvingas in till att behöva skapa någonting nytt på grund av de ekonomiska förhållandena men kan även se en möjlighet till att starta upp någonting som är av intresse för dem själva. Push-faktorer definieras ofta som något negativt då det ofta är otillfredsställande situationer som tvingar människor att starta upp något eget. Push-faktorer förknippas främst med ekonomiska anledningar vilket kan vara arbetslöshet eller missnöje och är definierat som att jordbrukare genom påtryckningar blir entreprenörer. Pull-faktorer å andra sidan kan ses som faktorer som driver människor mot att diversifiera genom eget initiativ. Det kan vara genom att upptäcker ett hål i marknaden som behöver fyllas och se en möjlighet som entreprenör att lösa problemet eller att de vill bli självständiga. Denna nya verksamhet är ett sätt för jordbrukaren att få maximera resurserna men även hålla på med något som denna själv valt och ger tillfredställelse i det vardagliga livet. Studier visar att företag som startas på grund av push-faktorer ofta är mindre framgångsrika än företag drivna av pull-faktorer, vilket kan ha genererat i att företagare som startar företag via pull-faktorer är mer förekommande (Kirkwood, 2009). Tabell 1. Motiv indelat i push-och-pull-faktorer. Bearbetad utifrån Kirkwood (2009). Egen översättning.

Push-faktorer Pull-faktorer Missnöje (t.ex. på jobbet) Självständighet Ändring i arbetslivet Ökad inkomst Arbetslöshet Utmaning/Prestation Uppsägning Tillfälle/möjlighet Barn Livsstil

12

I sitt resultat såg Kirkwood (2009) olika push-och-pull faktorer som var av betydelse när man startade företag (Se tabell 1). Faktorerna är däremot inte helt oberoende varandra och ofta är det en kombination av push-och pull-faktorer som driver människor att diversifiera. Att sortera in motiv i en eller flera kategorier är inte möjligt enligt McGehee och Kim (2004) utan att få ett resultat som blir felaktigt. De menar att motiven inte kan ses som enskilda utan är en kombination av flera drivkrafter som kan både tillhöra ekonomiska, sociala eller externa faktorer. Människor som är missnöjda med sitt jobb tenderar att starta upp företag orelaterat den gamla yrkeskategorin medan de som ser en möjlighet, ett hål i marknaden, går mot att starta upp likande företag (Kirkwood, 2009).

3.2 Jordbrukare eller entreprenör? En viktig faktor som Nickerson et al (2001) betonar är att jordbrukare bör ses som entreprenörer då de äger gårdarna och arbetar på dem. Alsos et al (2003) i Barbieri and Mahoney (2009) instämmer i resonemanget då de menar att man ska se jordbrukare som entreprenörer då de redan är egenföretagare på gården. Definitionen på entreprenörskap utvecklat av Shane and Venkataraman (2000) i Hansson et al. (2013 s.242) är the creative process whereby an entrepreneur discovers new opportunities and uses resources (existing or new) to evaluate and exploit these. Entreprenörer är enligt definitionen en som upptäcker möjligheter och ser lösningar med hjälp av nya eller existerande resurser. Det har ingen betydelse att det är liknande företag som startas eftersom nya kontakter och en omorganisation i verksamheten uppstår (Hansson et al., 2013). Tre typer av entreprenörer inom jordbruket har urskilts, den multidimensionella som ser flera anledningar till att diversifiera, den ekonomisk drivna som influeras av den privata ekonomin och den entreprenören som påverkas av krafter utifrån (Nickerson et al., 2001).

I sin studie bland gårdar i Texas såg Barbieri and Mahoney (2009) att gårdar blivit allt mer företagande efter påtryckningar från staten och som ett sätt att möta den svåra marknaden inom jordbruket. Nickerson et al. (2001) menar att diversifiering är synonymt med företagande, och om diversifiering är beroende av familjerelaterade motiv, som att säkra familjens inkomst, kan man diskutera om jordbrukare genom påtryckningar blir entreprenörer. De argumenterar för att jordbrukare själva ser gården mer som en livsstil än vad de ser det som ett jobb medan Vesala and Vesala (2009) fann att jordbrukare som diversifierat identifierade sig som både jordbrukare och entreprenörer. Men trots att jordbrukare förmodas drivas in till diversifiering menar Deci (2000), Locke and Latham (2004) och Carsrud and Brannback (2011) i Amanor-Boadu (2013) på att motiven bakom diversifiering ofta är externa, exempelvis fluktuationer i jordbruket, eller interna, så som personlig tillfredställelse, avsikter och handlingar. Vilket betyder att det kan vara faktorer inom både push-och-pull som kan vara ledande mot diversifiering. Alsos et al (2003) menar att gårdar som drivs av entreprenörer ofta har mindre anknytning till gården och att gården blir mer en plats att bo på. Ofta kan den nya verksamheten få en större betydelse än det traditionella jordbruket och därför kan gårdens verksamhet komma lite i skymundan.

13

3.3 Processen mot att diversifiera Att se ett rådande problem i verksamheten menar Amanour-Boadu (2013) är det första steget mot att diversifiera vilket jag även uppmärksammat tidigare (se figur 1). Genom att identifiera problemet och se en alternativ lösning har man tagit det första steget mot att vända på det ohållbara problemet till en förbättring (Amanor-Boadu, 2013). Jordbrukaren står framför valet att bestämma sig för att lägga ner verksamheten eller fortsätta (Edenbrandt, A, 2012) och som tidigare nämnt kan det vara en jordbrukarens sista desperata försök att överleva eller behålla den nuvarande livsstilen (Amanor-Boadu, 2013). Vilken väg jordbrukaren går därefter är varierande men väljer jordbrukaren att fortsätta så måste de tro på idén som man vill utveckla samt ha kontroll eller tillgång till de resurser som behövs för att den alternativa lösningen ska fungera (Amanor-Boadu, 2013). Resurserna som jordbrukaren besitter är både konkreta, exempelvis land eller utrustning, och abstrakta, så som kunskap eller kreativitet, och dessa kan komma att användas i den valda kombinationsverksamheten. Dessa resurser (Amanor-Boadu, 2013) kan väljas att användas off-farm eller on-farm vilket är det andra steget jordbrukaren måste ta efter att ha valt att fortsätta verksamheten. Off-farm anställning leder ofta till att jordbrukaren säkrar sin inkomst samtidigt som denna lösning kan ta tid från det nuvarande jordbruket. Väljer man att tro att lösningen på problemet finns on-farm, letar man efter möjligheter på gården och distributionen baseras på resurser som förväntas leda till ökade förmåner för jordbrukaren (Amanor-Boadu, 2013). Då off-farm inte behandlas i min studie kommer det resterande steget efter off-farm att förbises.

Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5

Prob

lem

iden

tifie

ring

Off-farm

On-farm

Intensifiering Skala

Storlek

Diversifiering

Värdetillägg Relaterad

Icke-jordbruks investering Orelaterad

Blandad investering Relaterad

Figur 1. Processbeskrivning. Bearbetat utifrån Amanour-Baodu's (2013) teoretiska ramverk. Egen översättning.

14

Tredje steget i processen om valet föll på on-farm är om jordbrukaren ska intensifiera den befintliga verksamheten eller om denne ska diversifiera. Intensifiering innebär att resurserna får en bättre effektivisering genom att öka skalan och/eller storleken. Diversifiering å andra sidan tar vara på de outnyttjade resurserna och använder dessa i gårdsrelaterade eller icke-jordbruksrelaterade företag. Förväntan finns på ökade positiva effekter även här (Amanor-Boadu, 2013). Sju olika typer av diversifierade företag har identifierats inom jordbrukssektorn: 1) Introducering av icke-traditionella grödor 2) Användning av direkt marknadsföring (gårdsbutik etc.) 3) Rekreation (exempelvis turism) 4) Leasing och utlåning av gården och dess resurser 5) Plogning och plantering 6) Paketering av jordbruksprodukter och 7) Historik (Barbieri and Mahoney, 2009). Jordbrukare som diversifierar kan kombinera olika verksamheter och därför tillhöra flera av grupperna. Brandth and Haugen (2011) ser ett samhällsproblem i diversifiering, speciellt vid uppstarten av turistverksamheter då jordbruket blir en plats för konsumtion och rekreation istället för matproduktion som det en gång var. McGehee och Kim (2004) kom i sin studie fram till att gårdar där man diversifierat till en turistverksamhet har fått ett mindre betydande jordbruk. I fjärde steget fortsätter processen med ett val om vilken sorts diversifiering som förväntas ge maximal effekt efter just företagarens behov. Omlokalisering och ny kombination av gårdens resurser har sett som en del i diversifiering (Barbieri and Mahoney, 2009). Femte steget är hur valet är relaterat eller icke-relaterat till jordbruket. Det har visat sig vara bättre lönsamhet för jordbrukare som diversifierar till relaterade företag än orelaterade (Amanor-Boadu, 2013). 3.4 Sammanfattning av den teoretiska bakgrunden De teoretiska ansatser som jag valt att arbeta utifrån har baserats främst på tidigare forskning angående jordbrukare som valt att starta upp en ny kombinationsverksamhet. Det inledande avsnittet på teorin förklarar vilka motiv tidigare forskning kunnat identifiera jordbrukare. Elva motiv kunde identifieras och dessa kan delas in i tre kategorier, ekonomiska, sociala och externa faktorer. I resultatdelen använder jag mig av dessa för att se huruvida mina intervjupersoner har liknande eller avvikande motiv. Push-och-pull-faktorer diskuteras sedan då motiven, utöver ekonomiska, sociala och externa faktorer, kan framställas som antingen frampressande eller som drivande motiv och efter att ha beskrivit intervjupersonernas motiv kommer jag i resultatdelen även att reflektera över om push-eller-pull-faktorer är främst förekommande. Alsos et al (2003) resonerar att jordbrukare bör ses som entreprenörer innan de diversifierar då de äger gårdarna och är egna företagare men Nickerson et al (2001) ställer sig frågan om man kan se diversifiering inom jordbruket som ett sätt att genom påtryckningar driva jordbrukarna till att bli entreprenörer. Efter att ha framställt intervjupersonernas motiv och om dessa är push-eller pull-faktorer är det av intresse att se hur de ser på entreprenörskap och om de anser sig vara entreprenörer. En förklaring om hur processen mot diversifiering går till enligt Amanour-Boadus (2013) teoretiska ramverk togs upp så att läsaren lättare ska kunna förstå vad som menas med diversifiering och även som ett sätt att visa hur det kan gå till när jordbrukarna väljer att diversifiera till att välja vilken kombinationsverksamhet som passar dem bäst.

15

4. DEN DIVERSIFIERADE JORDBRUKAREN I denna del kommer de resultat jag fått fram under intervjuerna att redovisas i uppdelade teman samt kopplas samman med de teorier jag framfört i föregående kapitel. De teman jag valt att diskutera och belysa är generationsskiftets betydelse som är en bakgrund till jordbrukarens förutsättningar. Därefter diskuteras jordbrukarna bakomliggande drivkrafter till att diversifiera uppdelade efter de intervjupersoner som diversifierat till turistverksamhet samt till entreprenadverksamhet. Följande tas entreprenörskap upp och huruvida intervjupersonerna identifierar sig som entreprenörer. Avlutande redovisas intervjupersonernas svar på om de hade gjort samma sak igen om de fick resa tillbaka i tiden. I samband med att jag redovisar intervjupersonernas åsikter kommer även de teoretiska tolkningarna ges. Vissa områden kan gå ihop med varandra då förutsättningarna även kan vara beroende av motiven och vice versa. Intervjupersonerna har inte alltid lika starka åsikter om samma saker vilket resulterat i att vissa intervjupersoners åsikter lyfts fram olika mycket under de olika temana.

4.1 Generationsskiftets betydelse För att få en förståelse för varför intervjupersonerna befinner sig där de gör idag, är det av stor vikt att beröra deras bakgrund och vilka förutsättningar de haft vad gäller gården och dess verksamheter. Samtliga intervjupersoner jag besökte har alla haft gården i släkten under flera generationer och har varit en del av gården sedan barnsben. David som bott på gården sedan födseln menar att han har utvecklat en stark känsla till trakten. Han övertog produktionen och gården av sin far och han beskriver att han fick smälta in i det hela vilket har gett en bra starthjälp. Att fadern har funnit nära till hands har medverkat till att det inte varit allt för svårt att ta över samt starta entreprenadverksamheten även om det har funnits stunder då han känt att vad har jag gett mig in på? Ska jag klara det här eller inte? Flera av intervjupersonerna intygar på att de inte skulle vara möjligt att äga gården om de inte varit för att den funnits i släkten. Erik beskriver det såhär:

Jag har haft en ruggig tur med allt jag kommit över. Man har ärvt en del och man har köpt en del billigare. Så det är så man har kommit fram. Sen har man ju fått ett intresse redan från början och sen har det bara rullat på.

Det var tidigt bestämt att Erik skulle få överta gården när han var klar med lantbruksskolan. Även i de övriga fallen fanns en tidig förståelse för att de var de som skulle få ta över gården efter ett generationsskifte. Släkten visar sig ha haft en stor påverkan för alla intervjupersoner vad gäller deras livsstil. Alla har mer eller mindre fötts in i det yrkesval de idag arbetar med och har alla tagit över gården efter någon i släkten. De kan därför känna en stor press på att fortsätta med jordbruket då de känner att de behöver bevara släktens historia trots den osäkra marknaden inom jordbruket samtidigt som de uttryckte en önskan om att vara kvar på gården och bevara sin livsstil som de skapat sig. Det både Eaglen, A. (2006) och Alsos et al (2003) upptäckte var att bevara livsstilen var en viktig anledning till varför jordbrukare diversifierade on-farm då arbete utanför gården medför en mindre anknytning till jordbruket i deras studie.

16

De respondenter som diversifierat till turistverksamhet verkade inte lika benägna att fortsätta i samma utsträckning med jordbruket men de verkade samtidigt inte riktigt redo att släppa den helt heller.

En önskan att nästa generation tar över verksamheten efter att man själv går i pension finns bland de som har barn:

Ena sonen hjälper till mycket hemma och det är även han som hjälper till mest. Han är mest intresserad och han vill jobba med mig säger han. Man vill inte kräva att någon tar efter med det skulle ju vara kul! Jag har jobbat med min pappa hela tiden. Jag tycker det är kul att kunna arbeta tillsammans.

Att förhoppningen om att ens barn vill gå i samma fotspår som en själv förekommer men samtidigt vill de inte att det ska kännas som ett krav från deras sida utan att barnen själva ska vilja fortsätta med jordbruket. De ska inte behöva känna pressen att fortsätta med någonting endast för att göra släkten nöjd. Att man väljer att diversifiera och till vilken sorts kombinationsverksamhet kan bero på att man vill att gården ska leva vidare till nästa generation. Andreas och Beatrice startade upp just turridning med en tanke att familjen, främst barnen, kunde rida och sköta hästarna och med förhoppningen om att barnen genom att tycka att det är kul skulle vilja fortsätta på gården i framtiden. 4.2 Diversifieringens bakomliggande motiv Som tidigare nämnt menar Amanor-Baodu (2013) att identifiera ett problem är den första ansatsen till att diversifiera. Intervjupersonerna har alla stött på någonting de vill förändra i den primära verksamheten eller i sitt liv och valt att försöka vända den nuvarande situationen mot en förbättring. När informanterna tillfrågades om motiven till varför man valde att starta kombinationsverksamheter framkom det många varierande svar. Det främsta motivet som ändå tog upp hos de flesta var den ekonomiska faktorerna, både som ett behov av extra intäkter (push-faktor) men dessutom som ett tillfälle att utöka inkomsterna (pull-faktor). 4.3 Motiven bakom diversifiering till turistverksamhet Motiven bakom diversifiering relateras ofta till osäkerheter och risker inom jordbrukssektorn (Barbieri and Mahoney, 2009) och diversifiering har fungerat som en strategi för att anpassa jordbruksföretagen till de förändringar som sker både ekonomiskt och politiskt. Men trots att de ofta används som en strategi för att få jordbruket att överleva har det under intervjuerna visat sig vara mer som ligger bakom beslutet än det.

För Andreas och Beatrice började diversifieringen mot turistverksamhet då det stod med ett tomt stall som de behövde fylla upp eftersom dem förlorade pengar varje månad på att låta det stå outnyttjat. De försökte hyra ut boxar till privatpersoner men under denna period rådde finanskris och efterfrågan var dålig. Att avveckla verksamheten var inte aktuellt så för att inte behöva ha ett oanvänt stall som bara kostade pengar bestämde de sig för vända problemet till deras fördel istället, vilket resulterade i att de investerade i två egna hästar. Resurserna som behövdes fanns att tillgå men snabbt insåg de att det inte gick att utveckla någon verksamhet på så få hästar så de valde att köpa in flera till gården. Att det blev hästar familjen investerade

17

i kan uppfattas som en tillfällighet då ingen hade kunskap om djuren sedan tidigare med de valde att göra en satsning på det eftersom det skulle leda till en bättre användning av resurserna och med en förhoppning om att hela familjen skulle tycka det var kul.

Det ekonomiska motivet har varit det bakomliggande mot att diversifiera med samtidigt menar dem att det inte är det enda motivet som var det avgörande när de valde att starta upp den nya verksamheten. Han beskriver det såhär Det är svårt för gården att gå runt om man endast skulle drivas av det ekonomiska utan det behövs ett intresse också, att man vill utveckla gården och inte bara bli större. Ett engagemang hos Beatrice och Andreas för att utveckla gården efter deras intresse och behov har varit ett starkt motiv till fortsättandet av diversifieringen på gården.

Familjen har efter överlåtandet från Beatrice far ständigt arbetar för att utveckla den 200 hektar stora gården. Det verksamheter som existerade från början när Beatrice far skötte gården har sakta avtagit och de mesta har de låtit arrenderats ut till andra eller avvecklat till förmån för de nya verksamheterna. Grönsaksodlingen som var en stor del av gården i början har de arrenderat ut, samma sak med turridningen som var den första verksamheten de diversifierade till. Den verksamhet som de lägger ner mest tid på för tillfället är det renoverade spannmålshuset som nu fungerar som ett lanthotell med konferenslokal. Andreas säger att han gärna vill fortsätta med jordbruket och få det att gå runt men att det är svårt att få jordbruket att bli produktivt. Att starta upp lanthotellet var inte beroende av en ekonomisk situation, vilket var det huvudsakliga motivet till uppstarten av turridningen, utan skedde då de såg tillfället och möjligheterna till att omvandla lagårdar som inte brukades till någonting som de själva hade intresse i. Det var heller ingen tillfällighet som med hästarna utan då de båda uppfattar sig själva som sociala människor som gillar att träffa nya människor ansågs ett lanthotell med paketlösning, där ”bo på landet” och turridning skulle finnas tillgängligt för gästerna, passa deras familj perfekt. Att samtidigt ha potentialen till en ökad inkomst för familjen och använda resurserna bättre betraktades som en positiv följd.

Christer har arbetat på familjegården enda sedan barnsben och övertog mjölkkorna när hans far gick i pension. Att hålla på med kor var kul ett tag men efter trettio år kände han att korna inte var hans lott i livet. Han ville börja om med någonting han tyckte var kul och som tillgodosåg hans behov.

Allt har sin tid, det var kul att ha korna med, så länge det gick hyfsat. Det är inte roligt när det inte går bra. […] Jag är inte riktigt på hugget längre med korna. Då har jag hållit på med det i trettio år så då är jag färdig med det. Ja, många som passerar femtio de köper motorcykel, [gifter om sig] eller något sånt där. Jag, jag skaffar hästar.

Christer nämnde att de ekonomiska motiven, att korna inte genererade i några pengar längre, var det som gjorde att tanken på diversifiering uppkom men i likhet med Beatrice och Andreas att det inte var den enda anledningen, även ett intresse för hästar resulterade i en ny inriktning. Redan för 40 år sedan när han började med hästar visste han att det var någonting han ville hålla på med, men han visste inte hur. Först fanns tankar på att hyra ut hästar till privatpersoner men Christer och hans fru hade skilda åsikter om hur man skulle gå tillväga för

18

att få en sådan hästverksamhet att gå runt. Under rundturen på gården berättade han att idén lades ner tills för 13 år sedan då han var på turridning i fjällen och insåg att det var det här han skulle satsa på. Resurser i form av kunskap, mark och stall (Amanor-Boadu, 2013) var redan tillgängligt så det enda som behövde införskaffas var hästarna, denna gång med turridning som den grundläggande verksamheten. Han klappade på en av hästarna i stallet och berättade att han varit en trofast följare genom alla åren. Tre år till tog det efter inköpet av hästarna innan någon turridning blev av. Push-och pull-faktorer Andreas och Beatrice var i början pressade av sitt beslut att diversifiera eftersom det fanns ett ekonomiskt behov av intäkter från det outnyttjade stallet under samma period som en finanskris infann sig. De valde att se tillfälligheterna och möjligheterna i den ansträngda situationen de befann sig i och startade upp turridningen. Allt eftersom verksamheterna började löna sig har de fortsatta att utveckla sin verksamhet. Men utvecklingen berodde inte längre på push-faktorer utan var motiverande av det egna intresse och en strävan efter personlig tillfredställelse som mer social närvaro när lanthotellet bildades.

De ekonomiska motiven är främst förknippat med påtryckande faktorer, så även här, men i familjens fall har det även varit en drivande faktor eftersom de önskade en extra inkomst vid uppstarten av lanthotellet. I familjens fall kan man se att det varit kombinationer av motiv från både push-och pull-kategorin som bidragit till diversifiering. Andreas och Beatrice har lång tradition i jordbruket samtidigt som de tog ett uppehåll och arbetade med annat under lång tid vilket kan göra att de är benägna att satsa mer på diversifiering än på den primära verksamheten. Jordbruket som var den första verksamheten finns fortfarande kvar men de får hjälp av andra för att hålla igång det och det mesta har arrenderats ut.

I Christers fall kan man se en kombination av push-och pull-faktorer som motiv till diversifiering av gårdens verksamheter in till turridning. Fluktuationer i inkomsten, som hamnar under kategorin push-faktorer, har varit det huvudsakliga motivet som pressat honom in till att diversifiera men som även drivit honom att ta steget till att starta upp någonting han velat syssla med en längre tid, hästarna. I början av d iversifieringsprocessen handlar det om att bestämma vilket verksamhet man tror ger maximalast effekt efter jordbrukaren behov (Barbieri and Mahoney, 2009). För Christer var det den personliga tillfredställelsen att vara nära hästarna och naturen som lockade honom till turridning samtidigt som han ville komma ifrån ett problem som tyngde honom, det sjunkande intresset för korna.

Brandth and Haugen (2011) diskuterade för att diversifiering mot turistverksamheter kunde ses som ett samhällsproblem då jordbruket blir en plats för rekreation istället för matproduktion vilket även McGehee och Kim (2004) resonerade för då jordbruket får en mindre betydande roll när man diversifierar till turistverksamhet. Mjölkkorna som Christer ursprungligen jobbat med håller sakta på att avvecklas till hans söner som följd av ett ökat engagemang mot turridningen istället. Det är inte endast intresset för hästar eller att de inte är ekonomisk produktivt längre med kossorna som styr det valet utan han säger att:

19

Jag tror att den här byråkratin vi har i Sverige håller på att [hämma] all framtidsvilja. --- den här framtidstron som fanns när man var yngre och tyckte att ingenting var omöjligt, den är borta. Hela samhället håller ju på att bli kvävt av den här byråkratin, Stiftar lagar som vi ska rätta oss efter samtidigt som man får importera hur som helst. Det är ungefär som att skicka en boxare till OS det med handklovar på sig och tro att han ska kunna vinna. Det finns bara en utgång.

Han syftar till diskussionen som är aktuell angående mjölkproduktionen i Sverige där jordbrukarna får allt mindre betalt för den mjölk de producerar.2 Han menar att politiken i Sverige gör att det inte längre går att hävda sig på marknaden när konkurrensen från övriga Europa blivit allt hårdare vilket bidrar till att det blir allt mindre utrymme för den enskilde jordbrukaren att ekonomiskt få sin verksamhet att gå runt. Han tycker utvecklingen är sorglig och att Sveriges mjölkbönder inte anses lika prioriterade länge kan ha bidragit till att intresset för korna kan ha minskat. Ett missnöje och en förändring i arbetslivet är två push-faktorer som passar in i Christers förklaringar. Min uppfattning är att det verkar som att den nya verksamheten gett intervjupersonerna mer personlig tillfredsställelse än vad det primära jordbruket gav för de som diversifierat till turistverksamhet. Detta kan bero på att intervjupersonerna själva har fått välja vad de tycker är intressant samt vill satsa på och som förväntas ge jordbrukaren maximal effekt efter just dennes behov (Amanor-Boadu, 2013) medan den primära verksamheten drevs de in i genom generationsskifte och egentligen inte har något brinnande intresse för eller att intresset upphört med åren. När det då går dåligt ekonomisk (push-faktorer) kan det drivas in (pull-faktorer) till den nya kombinationsverksamheten. Studien visar i likhet med McGehee och Kims (2004) undersökning att där diversifiering till turistverksamhet skett har den primära verksamheten hamnat i skymundan. Den tidigare verksamheten är inte längre lika prioriterad, Andreas och Beatrice har arrenderat ut de flesta jordbrukssysslorna och Christers söner har fått överta det mesta av mjölkkoproduktionen. 4.4 Motiven bakom diversifiering till entreprenadverksamhet Erik och David har flera likheter vad gäller deras verksamheter. De båda har djurverksamhet som ordinarie syssla, om än olika djur, och har startat upp entreprenad, snöplogning samt markarbete, som kombinationsverksamhet. I förhållande till de andra intervjupersonerna har den ordinarie verksamheten fortfarande den största betydande rollen och för Erik startade entreprenadverksamheten upp av en ren tillfällighet:

Det var väldigt självklart att jag vill bli bonde. Det har alltid varit den första inriktningen. Entreprenadverksamheten och sånt som man har startat upp är mer plus, man har kommit över olika saker så att säga. Det har varit tillfälligheter.

2 Sedan Sverige gick med i EU har djurhållningen blivit allt strängare vilket bidragit till att verksamheterna i sig blivit allt dyrare att upprätthålla. De nya lagarna har även bidragit till att importen av mjölkprodukter från övriga länder blivit allt mer förekommande vilket lett till ökad konkurrens. Med mindre betalt för mjölken och dyrare djurhållning blir det allt svårare för Sveriges bönder att behålla mjölkproduktionen levande (Elmia 2014-01-05). 20

Detta betyder att han inte planerade att starta upp någon kombinationsverksamhet utan har hänt som en bonus vid sidan om varpå man inte kan säga att han identifierade ett problem som han ville lösa vilket Amanor-Boadu’s (2013) har som teori om diversifiering. Men eftersom hans kunskaper och resurser var efterfrågade kan det ses som en påtryckning utifrån att starta upp entreprenadverksamheten. Erik själv säger att varför han valde att börja med entreprenadverksamhet var för att han tyckte det verkade kul vilket man kan koppla till sociala faktorer och intresse som Nickerson et al. (2001) nämner som orsaker till varför man diversifierar. Att entreprenadverksamhet för övriga jordbrukare skulle bero på endast ekonomiska anledningar tror han inte då han menar att maskiner allt oftare kostar i drift än vad de genererar i någon inkomst. Han säger:

Ekonomimässigt vet jag inte riktigt i det stora hela om det är någon vits. Jag tror mer att det är för att fylla ut tiden. Istället för att bara vara hemma och dravla kan man åka ut och hjälpa någon. Har man maskin så kör man med den. Tjänar några kronor, sen går den där sönder, då får du laga för de där kronorna du tjänat. Så känns det ibland. Men visst hjälper det till ibland. Det är toppar och dalar som med allt. […] Då kan du hålla på med något annat så kan du hålla en jämn intäkt hela året. Det är det som är målet.

Han menar att han hellre satsar på att öka gården volymmässigt med djur och hus än att gå och köpa massa dyra maskiner som i slutändan bara går sönder och minskar i värde medan gården stiger i värde. Men har man maskinerna och tiden anser han att man kan åka ut och hjälpa andra när det behövs. Att komma bort från ibland gör att man får den sociala kontakt man saknar på gården.

För David började entreprenadverksamhet 2008 då han såg att grisproduktionens lönsamhet minskade. Han var i behov att få in extra inkomster för att täcka upp räntekostnaderna som fanns på gården och dessutom ville han optimera gården och öka intäkterna. Diversifieringen var ett resultat av att försöka säkra sina inkomster och kunna behålla gården. Han hörde av sig till vägverket för att få tillstånd att ploga vägarna runt om i området men då vägverket redan anlitat någon annan var han tvungen att finna en annan lösning. Han ringde till en stor organisation där många av lantbrukare är medlemmar och som har lösningar för entreprenad, bemanning och jord och skog. Där fanns det en ledig plats direkt så efter det gick allting snabbt. Denna utveckling är i enlighet med Amanor-Boadu’s (2013) första steg i det teoretiska ramverket för att identifiera ett problem, finna en alternativ lösning, tro på idén samt ha de resurser som behövs för att förverkliga idén. David tycker dock att det är: Lite sorligt att intäkter minskar från gården så att man inte längre kan försörja sig på det enbart vilket han menar beror på en pressad konkurrens, allt som vi köper och säljer blir dyrare.

Gården är fortfarande den främst prioriterade verksamheten och den är viktig att behålla och utveckla den och genom att diversifiera har han fått fler ben att stå på. Att utbilda människor och ge dem en bättre förståelse för hur grisproduktionen går till är en viktig drivkraft vad gäller fortsättandet av verksamheten. Massmedia målar upp en bild av att grisproduktionen alltid handlar om trånga boxar och långa transportresor. Han anser att det är

21

viktigt att informera om att det inte är den enda sanningen och att närproducerat är det sundaste alternativet. Push- och pull-faktorer Erik har som tidigare nämnt inte haft några funderingar på att diversifiera innan han blev tillfrågad om att ploga snö. Jordbruket och köttproduktionen gick redan bra men när tillfället gavs tog han chansen att prova på någonting nytt. De ekonomiska faktorerna har inte visat sig vara avgörande för hans val att diversifiera utan i Eriks fall verkar det ha varit en kombination av pull-faktorer som fått honom att börja med entreprenadverksamhet, ett tillfälle, de sociala faktorerna och ett intresse. Att vara jordbrukare menade han kan vara ett ensamt arbete och att köra entreprenad öppnar upp för att träffa nya människor och få komma bort från gården lite då man annars spenderar mycket tid där. Samtidigt kan diversifieringen ses som externa påtryckningar då hans tjänster, resurser och kunskap, blev efterfrågade. Davids främsta motiv till diversifiering har sin utgångspunkt i att grisproduktionens lönsamhet minskade men även andra ekonomiska push-faktorer som att täcka upp räntekostnaderna. Problemet var ohållbart men då han inte ville lägga ner verksamheten som han lagt ner mycket arbete på valde han att börja med entreprenadverksamhet vid sidan om grisarna. Genom att använda redan existerande resurser för att ploga snö under vinterhalvåret och utföra markarbeten under andra delen av året får han verksamheterna att gå runt. Även om entreprenadverksamheten tar mycket tid anser han att det ger en omväxling i vardagen och han tycker det är spännande att få åka till nya platser och träffa nya människor. Att han valde att diversifiera var följaktligen knutet till ekonomiska motiv med att valet föll på entreprenadverksamhet var beroende på att resurserna redan fanns tillgängliga vilket betydde att han inte behövde lägga ut pengar på det, men även för att, liksom alla de andra intervjupersonerna, få ett mer socialt liv. Man kan även se det som ett sätt att försöka bevara den livsstil han byggt upp under åren, pull-faktor, då en nerläggning av grisproduktionen inte var aktuellt. Genom att få grisproduktionen att gå runt kunde han fortsätta med det han älskar samt undervisa konsumenterna om hur produktionen går till. Att ploga snö på vintern och markservice på sommaren gör att har tid för grisarna samtidigt som han får in en välbehövd extra inkomst. Entreprenadverksamhet har motiverats bland intervjupersonerna som en tillfällighet eller för att man varit i behov av mer intäkter. De två motiven är ganska långt ifrån varandra då den ena har som grund att det finns ett problem i verksamheten medan tillfällighet varit just en tillfällighet som fört med sig positiva påverkningar. Både push- och pull- faktorer har alltså lett till valet att diversifiera samt vilken sorts verksamhet man ska satsa på. 4.5 Jordbrukaren som entreprenör Vem som anses vara entreprenör inom jordbruket är svårt att definiera då varierande svar ges beroende på vem som tillfrågas. Nickerson et al (2001) menar att jordbrukaren redan innan diversifiering kan betraktas som entreprenör då denne äger och brukar marken vilket leder till att jordbrukaren redan från början är egenföretagare på gården. En annan definition som tagits upp i teorin är den att en jordbrukare först är entreprenör efter det att den diversifierat. Detta

22

eftersom personen då använder nya eller redan existerande resurser och utnyttjar dessa. Det är den kreative processen av att utnyttja resurserna för att starta upp ett nytt företag som leder till att man anses vara entreprenör (Hansson et al., 2013; Shane and Venkataraman, 2003).

Vesala and Vesala (2009) upptäckte att jordbrukare ofta identifierade sig som både jordbrukare och entreprenörer vilket de flesta intervjupersonerna instämmer i. De anser att de redan innan diversifieringen skedde kunde identifiera sig som entreprenörer. Många utomstående ser jordbruket som en livsstil men intervjupersonerna syftar på att gården kan ses som ett företag i sig då dygnets alla timmar går åt till att sköta om det som behöver göras. Som en intervjuperson uttryckte det har man jämt att göra med gården. Det tar tid och helst ska allting göras samtidigt. En annan menade att telefonen är på dygnet runt, går alltid att nå en. Speciellt när snön kommer igång. Arbetsnarkoman brukar folk säga. Det vardagliga livet och arbetet på gården blir starkt förenat och går tätt samman och det tunga arbetet som jordbrukarna varje dag upprätthåller vill de skall erkännas som ett arbete.

Ytterligare en person menar dock att de genom att kunna överblicka gårdens resurser och se hur de på bästa sätt kan användas, istället för att resurserna ska stå outnyttjade, gör att de kan ses som drivna entreprenörer efter att de diversifierat. Han menar att de själva bedriver ett modernt jordbruksföretag och att de genom att ha använt gårdens resurser gör att de kan tagit tillvara på de affärsmöjligheter som gården kunnat erbjuda. 4.6 En tillbakablick på valet av verksamhet Min sista fråga till alla informanter var huruvida de skulle starta samma verksamhet igen eller inte om de hade chansen att vrida tillbaka tiden. Alla informanter uttryckte att de inte skulle ha gjort någonting annorlunda om de haft möjligheten. När Erik besvarade frågan om han skulle gjort samma resa igen svarade han att Ja, förmodligen skulle jag vara så dum [skratt]. Jo, men det skulle jag göra. Alltihopa. Jag skulle inte vilja byta. Jag känner att jag valt rätt. Valet att vara jordbrukare var självklart från början och att börja med entreprenadverksamhet har varit en bonus som gett honom ett mer socialt liv under vissa perioder. Ytterligare en intervjuperson var inne på samma spår men bedömde det som svårt att veta då det inte är helt enkelt att tänka i andra banor. Man har det man har och ändrar man något skulle man ändå inte veta vad det skulle ha lett till i slutändan menade han. Christer däremot var snabb med att svara att han skulle börjat med hästarna direkt istället för kossorna om chansen fanns men ändrade sig ganska snabbt igen Jag skulle nog ha gjort samma sak igen. Allt har sin tid. Christer menar att trots att han tycker hästarna har gett honom mer personlig tillfredställelse skulle han inte gjort någonting annorlunda då han anser att allt har sin tid och att ångra sig förändrar ingenting. Även om alla intervjupersoner nämner saker som finns att förbättra eller som man kan ändra på så verkar samtliga nöjda med var de befinner sig i livet och har en positiv framtidstro på vad som komma skall. Att diversifierade verksamheter som bildats främst av pull-faktorer ska vara mest framgångsrika (Kirkwood, 2009) verkar stämma i detta fall då alla intervjupersoners verksamheter är lyckade samt att ingen av intervjupersonerna skulle vilja ha någonting ogjort. Resultatet kan dock vara en effekt av att, som tidigare nämnt, endast de som har framgångsrika företag velat ställa upp på en intervju.

23

5. SAMMANFATTANDE DISKUSSION Det är inte helt otänkbart att fler jordbrukare i Sverige inom en snar framtid kommer att diversifiera. En allt större avfolkning från landsbygden, främst på grund av arbetsrelaterade orsaker, har bidragit till att många kommuner inte längre kan upprätthålla de åtaganden kommunen har. Detta har lett till att Länsstyrelsen uppmuntrar jordbrukare i form av subventioner vid diversifiering med förhoppningen om att det ska generera fler arbetstillfällen. Länsstyrelsen menar att företagande inom jordbrukssektorn bidrar till fler arbeten inom andra näringar, som försäljning av bränsle och maskiner. Med fler arbetstillfällen hyser staten hopp om att den befintliga befolkningen stannar på landet, i bästa fall även lockar ny befolkning, vilket leder till en levande landsbygd (Länsstyrelsen, 2013-12-09). Men subventioner har inte varit ett motiv för de intervjuade jordbrukarna i deras beslut att diversifiera. Resultaten som framkommit i denna studie talar, i likhet med McGehee och Kim (2004) studie, för att valet att diversifiera samt vilken typ av kombinationsverksamhet man väljer att satsa på är beroende av en kombination av flera motiv. Diversifiering är således inte resultatet av ett bakomliggande motiv utan en samverkan av flera motiv. Att dela upp motiven i ordningsföljd efter vilket motiv som varit mest betydelsefullt skulle ge ett felaktigt resultat (McGehee and Kim, 2004) men som Kirkwood (2009) påpekade kan motiven delas in i push- och pull-faktorer som beskriver om det varit drivande eller påtryckande faktorer som påverkat valet att diversifiera. I jämförelse med Kirkwoods (2009) identifierade push-och pull-faktorer fann jag en viss skillnad av vad som kunde identifieras som push-och pull-faktorer, vilket kan ha sin förklaring i att Kirkwoods (2009) är inriktad på företagande i allmänhet medan min studie endast inriktar sig på företagande inom jordbruket (se tabell 2). Självständighet som Kirkwood (2009) redovisade var ingenting som togs upp bland mina intervjupersoner då de redan är självständiga företagare. Att kunna använda befintliga resurser förekom inte i Kirkwoods (2009) uppdelning då nya företagare behöver bygga upp företagets resurser från början medan jordbrukarna redan har tillgång till dem. Tabell 2. Identifierade push-och-pull-faktorer utifrån intervjupersonernas berättelser.

Push-faktorer Pull-faktorer Fluktuationer i jordbrukets inkomster Tillfälle och möjligheter Sjunkande intresse Livsstilen Politik Sociala faktorer Efterfrågan på jordbrukarens tjänster Öka inkomsten Intresse

Användning av resurser Bevarande till kommande generation

Det har inte handlat om några dramatiska förändringar inom jordbrukssektorn som motiverat intervjupersonerna i min studie att diversifiera utan mindre förändringar i det egna jordbruket som inträffat vilket lett till att beslutet att diversifiera fattats. Med undantag från en intervjuperson har samtliga identifierat något problem, exempelvis fluktuationer i jordbruket,

24

politik och ett sjunkande intresse, i den primära verksamheten som de vill förändra eller komma bort ifrån. Detta stämmer överens med Amanour-Boadu’s (2013) teori om det första steget i varför man väljer att diversifiera. Push-faktorer var således det som fick de flesta att börja tänka i banor om att diversifiera. Men att ta steget fullt ut och verkligen satsa på ett nytt företag berodde främst på diverse pull-faktorer. Att i det svåra, våga och försöka vända problemet till en positiv utveckling, något som förväntas ge maximal förbättring för familjen och gårdens bästa, är vad intervjupersonerna gjort. Exempelvis såg Christer de politiska förändringarna inom jordbrukssektorn och att lönsamheten för mjölkkorna sjönk som ett motiv till diversifiering (push-faktor) men samtidigt insåg han att det kunde vara ett tillfälle för honom att äntligen få hålla på med sitt stora intresse, hästarna (pull-faktor). Vilken kombinationsverksamhet man valt kan därför ses som en entreprenörs förmåga att vara kreativ och vända nackdelarna till något positivt vilket betyder att de främsta motiven till valet av verksamhet har varit beroende av pull-faktorer. Resultaten stödjer tidigare redovisad litteratur om motiven för diversifiering (Amanor-Boadu, 2013; Barbieri and Mahoney, 2009; Hansson et al., 2013; Nickerson et al., 2001) där ekonomiska motiv, både i form av push-och pull-faktorer, varit ett viktigt skäl till diversifiering i de flesta fallen. Men som jag försökt påvisa har de inte varit ensamma motiv till diversifiering. Det är kombinationen av flera motiv från både push-och pull-faktorer som har gjort att den nya verksamheten blivit möjlig. Motiv som framträder under intervjuerna som varit oväntade var ett sjunkande intresse för den primära verksamheten och en besvikelse över det politiska systemet gällande jordbruks- och landsbygdspolitiken. Ett sjunkande intresse kan bero på att intervjupersonerna drevs in i jordbruket genom ett generationsskifte och alltså inte valt yrket själva och genom att diversifiera får de då syssla med en verksamhet som de själva valt. Besvikelsen över politiken kan ses hos den äldre generationen som var med innan Sverige gick med i EU och som fått anpassa sig efter att reglerna blivit allt mer reglerade. Valet av vilken sorts kombinationsverksamhet man väljer visar tendenser på att de bakomliggande motiven påverkar valet men visar dessutom upp tendenser på att vara beroende på familjesituationen och relationen till gården i allmänhet. Studiens resultat indikerade i att där svagare engagemang till det ursprungliga verksamheten återfanns hos jordbrukarna startades en ny verksamhet som jordbrukaren hade intresse av och gav denne en maximal effekt för dennes personliga behov och det primära jordbruket hade en tendens till att hamna i skymundan. Där starkare relation till jordbruket påträffades startades verksamheten upp som ett komplement för att kunna upprätthålla det primära jordbruket. Den primära verksamheten är fortfarande den viktigaste och den som fortfarande har främst fokus. Då jag tidigare påstod att det känns som att turistverksamhet varit beroende av att man vill komma ifrån den ursprungliga verksamheten känns det som att entreprenadverksamheten varit ett sätt att bevara den primära verksamheten och fungerat mer som en bisyssla. De som hade barn visade även upp vilja över att gården skulle leva vidare till nästa generation och startade därför upp en verksamhet som skulle kunna möjliggöra ett bevarade av gårdens verksamheter och familjens livsstil.

25

Att vara en entreprenör är något som samtliga intervjupersoner identifierar sig som. Redan innan diversifieringen ansåg de sig vara entreprenörer och det var alltså ingenting de förväntades bli efter uppstarten av den nya verksamheten. Att som jordbrukare identifiera sig som entreprenör är något tidigare forskning visat på (Hansson et al., 2013). Nickerson et als (2001) kunde urskilja tre typer av entreprenörer inom jordbruket, den multidimensionella, den som drevs av eget ekonomisk vinning, och entreprenören som påverkas av krafter utifrån. I studien kunde jag endast identifiera en sorts entreprenör, den multidimensionella som har flera anledningar och motiv till att diversifiera. Även om Nickerson et al. (2001) ställer sig frågan ifall jordbrukare genom statens påtryckningar drivs in till att bli entreprenörer och att diversifiera, skulle jag vilja dra slutsatsen att jordbrukarna genom att diversifiera gör ett aktivt val för att förändra någonting som förväntas maximera och förbättra levnadstandarden för dem sjäva, även om det i slutändan resulterar i en förbättring för landsbygden i helhet. Ur en politisk synvinkel kan det vara intressant att ytterligare undersöka vad som driver jordbrukarna att diversifiera och hur valet av kombinationsverksamhet påverkas av motiven. Min studie är baserad på ett fåtal kvalitativa intervjuer vilket betyder att den bör ses som en fallstudie som ger insyn i hur jordbrukare tänker och diskuterar vid valet att diversifiera och valet av kombinationsverksamhet. Därför kan inte några generella slutsatser i ämnet dras men den redovisade undersökningen kan ses som en öppning till fortsatta studier i ämnet. Andra frågor som vore intressanta att mer djupgående studera är den ifall genus eller ålder har någon koppling till hur man kommer fram till vilken kombinationsverksamhet man ska satsa på och om motiven ser annorlunda ut. En annan infallsvinkel är hur det geografiska läget påverkar valet av kombinationsverksamhet.

26

REFERENSER Alsos, G.A, Ljunggren, E & Pettersen, L.T (2003) Farm-based entrepreneurs: what triggers the start-up of new business activities?, Journal of Small Business and Enterprise Development, vol. 10, no. 4, pp. 435-443. Amanor-Boadu, V., (2013). Diversification Decisions in Agriculture: The Case of

Agritourism in Kansas. Int. Food Agribus. Manag. Rev. 16, 57–74. Barbieri, C., Mahoney, E., (2009) Why is diversification an attractive farm adjustment

strategy? Insights from Texas farmers and ranchers. J. Rural Stud. 25, 58–66. Brandth, B., Haugen, M.S., (2011) Farm diversification into tourism – Implications for social

identity? J. Rural Stud. 27, 35–44. Bryman, A. & Nilsson, B., (2011), Samhällsvetenskapliga metoder, Liber, Malmö. Eaglen, A. (2006), D. Getz, J. Carlsen and A. Morrison, The Family Business in Tourism and

Hospitality, CABI, Wallingford (2004), Tourism Management, vol. 27, no. 5, pp. 1066- 1067.

Edenbrandt, A. (2012), ”Tillväxt, specialisering och diversifiering- hur har jordbruksföretagen förändrats de senase 20 åren?” AgriFood Rapport 2012:2, Agrifood Economics Centre

Europeiska kommissionen (2012) Den gemensamma jordbrukspolitiken - Ett partnerskap mellan EU och jordbrukarna, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg

Hansson, H., Ferguson, R., Olofsson, C., Rantamäki-Lahtinen, L., (2013). Farmers’ motives for diversifying their farm business – The influence of family. J. Rural Stud. 32, 240– 250.

Hay, I. (2005), Qualitative research methods in human geography, Oxford University Press, South Melbourne, Vic.

Ilbery, B.W., (1991). Farm diversification as an adjustment strategy on the urban fringe of the West Midlands. J. Rural Stud. 7, 207.

Jordbruksverket (2011) ”Jordbruksföretagens kombinationsverksamheter 2010” Statistiska meddelanden, JO47 SM1101

Kirkwood, J., (2009). Motivational factors in a push-pull theory of entrepreneurship. Gend. Manag. Int. J. 24, 346–364.

Kvale, S., Brinkmann, S. & Torhell, S., (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur, Lund.

LRF (2012) ” Jord- och skogsbrukens betydelse i samhälle och miljö”, Uppsala län McGehee, N.G., Kim, K., (2004) Motivation for Agri-Tourism Entrepreneurship. J. Travel

Res. 43, 161–170. Miller, G., Di Domenico, M., (2012) Farming and tourism enterprise. Tour. Manag. 33, 285–

294. Nickerson, N.P., Black, R.J., McCool, S.F., (2001) Agritourism: Motivations behind

Farm/Ranch Business Diversification. J. Travel Res. 40, 19–26. Ronning, L., (2006) Income Diversification in Norwegian Farm Households: Reassessing

Pluriactivity. Int. Small Bus. J. 24, 405–420. Shane, S., Venkataraman, S., (2000) The Promise of Entrepreneurship as a Field of Research.

Acad. Manage. Rev. 25, 217–226. Svensson, P., 1943 & Starrin, B., (1996) Kvalitativa studier i teori och praktik,

Studentlitteratur, Lund. Vesala, K.M. & Vesala, H.T. (2010) Entrepreneurs and producers: Identities of Finnish

farmers in 2001 and 2006, Journal of Rural Studies, vol. 26, no. 1, pp. 21-30.

27

Elektroniska källor Elmia, ”Mer mjölk men mindre pengar het potatis på lantbruksmässan”

http://www.elmia.se/sv/lantbrukinomgard/For-press/Senaste-nytt-/Mer-mjolk-men-mindre-pengar-het-potatis-pa-lantbruksmassan/ [Hämtad den 2014-01-05]

Jordbruksaktuellt (2013), ”Var tredje jordbrukare kör entreprenad” http://www.ja.se/?p=43595&pt=105&m=3433 [Hämtad den 2013-12-10]

Jordbruksverket (2013a), ” Basfakta om svenskt jordbruk” http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/konsument/faktaochrapporter/basfaktaoms

vensktjordbruk.4.5125de613acf69a0f680001878.html [Hämtad den 2013-12-10] Jordbruksverket (2013b), ”En tredjedel av Sveriges befolkning bor på landsbygden”

http://www.jordbruksverket.se/formedier/nyheter/nyheter2013/entredjedelavsverigesbefolkningborpalandsbygden.5.1fec19c313cf285924f80003093.html [Hämtad den 2014-01-07]

Lagen ”Personuppgiftslag” https://lagen.nu/1998:204 [Hämtad den 2013-11-18]

Länsstyrelsen, ”Stöd till diversifiering av jordbruket” http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/Sv/naringsliv-och-foreningar/foretagsstod/Pages/Stod_till_diversifiering_av_jordbruk.aspx [Hämtad den 2013-12-09]

Intervjuer Andreas, 65 år, Kombinationsverksamhet: turistverksamhet 2013-11-27

Beatrice, 63 år, Kombinationsverksamhet: turistverksamhet, 2013-11-27

Christer, 58 år, Kombinationsverksamhet: turistverksamhet, 2013-11-27

David, 53 år, Kombinationsverksamhet: entreprenad, 2013-12-04

Erik, 35 år, Kombinationsverksamhet: entreprenad, 2013-12-04

28

http://www.elmia.se/sv/lantbrukinomgard/For-press/Senaste-nytt-/Mer-mjolk-men-mindre-pengar-het-potatis-pa-lantbruksmassan/http://www.elmia.se/sv/lantbrukinomgard/For-press/Senaste-nytt-/Mer-mjolk-men-mindre-pengar-het-potatis-pa-lantbruksmassan/http://www.ja.se/?p=43595&pt=105&m=3433http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/konsument/faktaochrapporter/basfaktaomsvensktjordbruk.4.5125de613acf69a0f680001878.htmlhttp://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/konsument/faktaochrapporter/basfaktaomsvensktjordbruk.4.5125de613acf69a0f680001878.htmlhttp://www.jordbruksverket.se/formedier/nyheter/nyheter2013/entredjedelavsverigesbefolkningborpalandsbygden.5.1fec19c313cf285924f80003093.htmlhttp://www.jordbruksverket.se/formedier/nyheter/nyheter2013/entredjedelavsverigesbefolkningborpalandsbygden.5.1fec19c313cf285924f80003093.htmlhttps://lagen.nu/1998:204http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/Sv/naringsliv-och-foreningar/foretagsstod/Pages/Stod_till_diversifiering_av_jordbruk.aspxhttp://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/Sv/naringsliv-och-foreningar/foretagsstod/Pages/Stod_till_diversifiering_av_jordbruk.aspx

BILAGA 1- INTERVJUGUIDE Inledning

• Kort presentation av mig • Beskriv uppsatsen och dess syfte • Anonymitet • Bandinspelning • Uppsatsens upplägg

Förutsättningar

• Kan ni berätta om er uppväxt • Hur kommer det sig att ni har gården i era ägor? • Gårdens areal • Hur många bor på gården? • Gårdens drift- i allmänhet • Hur många arbetar på gården? Utomstående/familj? Vilka är engagerade i driften? • Hur ser arbetsfördelningen ut? Vem sköter vad? • Kan ni beskriva utveckling av verksamheten från början till idag

Motiv bakom uppstarten av kombinationsverksamheten

• När startade verksamheten? • Anledningen till att kombinationsverksamheten startades?

o Fanns det problem i den tidigare verksamheten som gjorde att den nya verksamheten startades upp?

o Ren tillfällighet eller lång beslutsprocess? Kan ni be