53557 kursbok i_satsl__ra

Version 2011-04-12

Traditi

ionell har

fyrstä

rmonilära

ämmiga s

a baserad

satsen

Institu

på den

U

utionen för

Uppsala uni

r musikvet

iversitet

tenskap

Institutionen för musikvetenskap, Uppsala universitet Satslära

2

2

Förord

Detta kursmaterial är en pappersutskrift av satsläredelen i den webbaserade distanskursen Musikteori 1, 15 högskolepoäng, som ges vid institutionen för musikvetenskap vid Uppsala universitet. Kursen ligger helt och hållet på Internet och kan läsas i valfri studietakt. Som aktiv studerande har man tillgång till lärare som rättar inlämnade uppgifter och besvarar frågor, det finns instruktionsvideor och diverse andra hjälpmedel att tillgå.

Anmälan till kursen görs på studera.nu.

Kursmaterialet får användas fritt, kopieras fritt men inte ändras utan författarens tillstånd.

Uppsala 2011-04-12

Ola Eriksson

Institutionen för musikvetenskap Box 633, 751 26 Uppsala. Besöksadress: Thunbergsvägen 3H. Tel 018-471 1566. Epost: [email protected] Tel till kursamanuens: 018-471 6865 www.musik.uu.se

Vad

Satslärade förbivästerlästudier i De ackovilken akvartfördimackoneapolit

Det acktonartenoberoen

Det klavilken mför detta

I övningbasstämdessa övallt mell

Största iexempehörlurar

mp3-00

Om vi f

mp3-00

Vi ser een ters i

d är sa

a, eller harminds med vaändska konsi musikteori

ordtyper deav ackordetsrhållningar ord (Cdim) tanska sexta

kordbetecknns tre huvudnde av tonar

ngmediumman skriver a: damröste

garna är memmans tonervningar ligglanstämmor

inflytandet el (ett avsnitr, datorerna

1

förenklar no

2

en överstämi nästa takt.

3

atslär

monilära somarandra. Satstmusiken uni och musik

et är fråga os toner som (sus4-ackoroch några a

ackordet.

ningssystemdackord tonirt.

m man normaen fyrstämmrna på det ö

elodistämmar bestämda äger sedan pårna (alt och

på hur en satt ur Mozarts inbyggda

otbilden kan

ma som liggDe två und

I

a?

m ämnet ocksläran omfander tiden c

kaliskt hantv

om är dur- oligger i bas

rd), septimaackord som

m som anväika (i C-dur

alt arbetar mmig sats (soövre system

an (= sopranäven om maå att åstadkotenor) det h

ats är uppbyts Trollflöjtehögtalare b

n vi lättare s

ger hela takderstämmorn

Institutione

kså kallas, hattar ackordca 1700-190verk.

och molltreksen), treklanackord (C7,

endast före

änds här kalr: C), subdo

med i dessa opran - alt -

met och man

nstämman) an kan väljaomma en brhandlar om.

yggd har stäen, ursprung

brukar inte v

se stämförin

kten, flyttar na rör sig st

en för musik

handlar om dtyper och st00 och är en

klanger i olinger med tilCmaj7), no

ekommer i v

llas funktionominant (F)

övningar är tenor - bassrösterna på

och ackorda i vilken okra stämförin.

ämföringenglig tonart Evara så värst

ngen:

sig ned en ttegvis fallan

kvetenskap,

ackords upptämföringspn allmän gru

ika lägen (mllagd sext (tonackord (Cvissa ackord

nsbeteckninoch domina

r den blanda). Man anväå det nedre.

en givna. Dktav de ska ng och här

. Se och lysEss-dur). Ant bra!

ters i nästa tnde i paralle

Uppsala un

pbyggnad oprinciper fråundkurs för

med läge met.ex. C6),

C9, C7-9), dföljder som

ngar. De utgant (G). De

ade kören föänder två no

Därmed är ävligga. Tonvär det då fra

ssna på följanvänd gärn

takt och yttella terser:

niversitet Satslära

3

och hur ån den vidare

enas

m det

går från är alltså

för otsystem

ven vikten i amför

ande a

erligare

3

mp3-00

Här synackordf

mp3-00

Syftet m

stämföri

förmåga

3

ns tydligt attföljden i sig

4

med studier i

ingsprincipe

an att överbl

4

t det är stämär något he

satslära är a

er som gäller

licka ett kom

I

mföringen (lelt annat:

att man ska

r för dem och

mplicerat mu

Institutione

linjerna) som

lära sig hur

h ‐ inte mins

usikaliskt för

en för musik

m bestämme

ackord är up

st ‐ att öva up

rlopp.

kvetenskap,

er vilka ack

ppbyggda, v

pp satstekni

Uppsala un

kord det blir

vilka

iken, d.v.s.


4

r. Själva

4

Någ

Här går fördubbbeteckn

T T

d A

t F

t

TreklanI de inlegrundtomellan g mp3-00

Treklang

Termenvilken aav vilke Om acki tersläg I de inle mp3-00

gra gr

vi igenom blad ton samningssystem

Tonarter bTonnamn bden anglosaAckord bett.ex. C, Fm,Funktionertilläggsteck

nger edande övnion, ters och kgrundtonen

5

ger i olika läg

n 'läge' förekav ackordetsen ton som ä

kordets grunge och om k

edande övni

6

5

rundlä

vad som memt vilka omfm används:

betecknas mbetecknas maxiska tradittecknas med, Ddim, Bb,r betecknas

ken).

ingarna hankvint. Skilln och tersen

gen

kommer i ols tre toner sär baston.

ndton liggerkvinten ligge

ingarna ska

I

äggan

enas med trfång som de

med stor bokmed små boktionen där dd stor bokst, Eb, Ab, F# med T, S, D

ndlar det enbnaden mellai durackord

lika sammanom ligger u

r i basen säger i basen i

ll alla ackor

Institutione

nde be

reklanger i oe fyra körstä

kstav för durkstäver. C-dden kallas btav plus eve# och C#. D för durac

bart om duran dur- och d och en lite

nhang inomunderst. Ack

gs ackordet kvintläge.

rd vara i gru

en för musik

egrep

olika lägen, ämmorna ha

r och liten fdurskalans 7

b). Sänkt h kentuellt förte

ckord och t,

r- och molltrmolltreklan

en ters i mol

m satsläran. kordets kara

vara i grund

undläge.

kvetenskap,

pp

stämavstånar. Följande

för moll. 7:e ton kalla

kallas b. ecken och e

s, d för mol

reklanger. Dnger är att dllackord.

I det här falaktär är till s

dläge, om te

Uppsala un

nd, stämkore

as h (i mots

eventuellt til

llackord (pl

Dessa bestårdet är en sto

llet handlar stor del bero

ersen ligger


5

sning,

sats till

llägg,

lus olika

r av r ters

det om oende

r i basen

5

SatstypSatslärekör bestsopran alt tenor bas Utgångsfunktion

Sopranssedan ac mp3-00

Körstäm

sopranealtens otenorensbasens o

mp3-00

p eövningarnatående av st

spunkten ärnsbetecknin

stämman (=ckorden me

7

mmornas omf

ens omfång omfång är f0s omfång äromfång är E

8

6

a ska med nåtämmorna

r en melodisngar (T, S, D

= melodin) äed funktions

fång

är c1-a2 0-d2 r c0-a1 E-d1

I

ågra undant

stämma (= sD o.s.v.):

är given ochssymboler. N

Institutione

tag skrivas

sopranen) o

h under notsNär övning

en för musik

som en fyrs

och ackordb

systemet angen är klar k

kvetenskap,

stämmig sat

eteckningar

ges först tonan den se ut

Uppsala un

ts för en bla

r i form av

narten (G-dut som nedan


6

andad

dur) och n:

6

mp3-00

mp3-01

mp3-01

Ackorde

I de försFöljandbasen) oaltstämm mp3-01

Avstånd

För att flikaså mkvint. Stämkor

Stämkorövnings

9

0

1

ens läge

sta övningade exempel voch kvintlägman och på

2

et mellan kö

få en homogmellan alt oc

rsning

rsning (att tssatserna.

7

rna ska allavisar C-dur ge (kvinten det nedre te

örstämmorn

gen klang skch tenor. Me

till exempel

I

a ackord varackord i grug i basen). enor och ba

na

ka avståndeellan tenor o

l alten ligge

Institutione

ra i grundlägrundläge (grPå det övre

as.

et mellan sooch bas kan

er ovanför so

en för musik

ge, det vill srundtonen ce systemet li

opran och aln avståndet

opranen) sk

kvetenskap,

säga ha grun i basen), teigger sopran

t inte överstvara större,

ka inte förek

Uppsala un

undtonen i bersläge (tersnstämman o

tiga en okta upp till okt

komma i


7

asen. sen e i och

av, tav plus

7


8

8

Fördubbling av toner

Ha alltid koll på vilken ton i ackordet som fördubblas. I de första övningarna gör man det lättast för sig genom att (nästan) alltid fördubbla grundtonen. I något fall blir stämföringen bättre med tre grundtoner och en ters (kvinten utelämnas). Undvik framför allt tersfördubblingar. De är bra att ta till i vissa fall som vi kommer in på längre fram men i början brukar de leda till stämföringsfel typ kvint- eller oktavparalleller.

Repetit

1. Vilka

2. Vilka

3. Vilka

4. I vilk

tionsfrågo

a ackord inn

a av följand

a ackord stå

ka ackord är

9

r

nehåller ton

e ackord stå

år i sammant

r det för stor

I

er som ligg

år i grundläg

trängt läge?

rt avstånd m

Institutione

er utanför k

ge (har grun

?

mellan närlig

en för musik

körstämmor

ndtonen i ba

ggande stäm

kvetenskap,

nas normala

asen)?

mmor?

Uppsala un

a omfång?


9

9

5. I de fundantaVilka av

VarförDu komkan hanackord m Men, kasom är vmassa soch känangelägaccepter Alltså, v 1. En föregelsys Svar: nevad mantill den alltså dämindre stilbrytnPalestrin 2. Men Dessvärstildrag läromed

första övninagsfall kan mv följande a

r alla dessammer i den hndla om hur m.m.

an man verkvana att frittrikta regler

nslor hos vårgen uppgift aras av perso

varför alla d

örsta följdfråstem?

ej. Det som n inte får göeller avvikeär man gjortkompliceraningar tordenas musik ä

varför just d

rre är fråganfrån period

delspaket. D

10

ngarna ska aman av stämackord är fel

a regler? här kursen aackord byg

kligen ställatt improviser för vad mara studenteratt kunna geoner vars fö

dessa regler

åga: exister

utmärker eöra. De somer från normt en explicit

ad uppgift. Ae vara en näär relativt ta

detta regels

n fel ställd: den 1700-19Det är inte av

I

ackorden bemföringsskälaktigt skriv

att stöta på eggs upp, hur

a upp regler era brukar tyan får göra r är oerhört e en motiverstahandsre

r?

rar det överh

n viss musikm känner en men. Däremot beskrivninAtt sätta uppästan oöversacksam att ta

system?

det är inget900 som mavsett som et

Institutione

stå av två gäl ha tre grunvna utifrån d

en hel del rer stämföring

r för hur muycka det känoch (definitviktiga att t

ering för anveaktioner är

huvudtaget

kstil är dessmusikstil vot är det ytt

ng av regelsp ett regelsystigligt svår a sig an.

t regelsysteman av pedagott regelsyste

en för musik

grundtoner, endtoner ochdenna regel

egler för hurgen ska göra

usik ska varanns väldigt tivt vanligasta på allvar!vändandet anegativa el

någon form

s begränsniväl märker gterst få musystemet. De

ystem för Stuppgift, me

m för en visogiska skäl em som ska

kvetenskap,

en ters och h en ters (mel?

r man ska skas mellan ol

a beskaffad?konstigt att st) inte får g! Det blir däav ett regelsller åtminsto

m av musik s

ingar: vad mgenast om enikstilar sometta är ocksåtravinskys kedan en kod

ss stil utan ehar samma

a användas f

Uppsala un

en kvint. I en ingen kv

skriva musiklika typer a

? Många mut plötsligt hagöra. Dessaärför en mysystem som one skeptisk

som inte ha

man får görn musiker h

m är kodifierå en mer ellkameleontlidifiering av

ett hopkok aanfört till ettför kompon


1

vint).

k. Det av

usiker a en a åsikter cket kan

ka.

ar ett

ra och håller sig rade, ler knande

av t

nerande

10


11

11

idag, utan det har en pedagogisk funktion och ger dessutom en mycket bra insikt i musik från den historiskt viktiga perioden 1700-1900 (varifrån huvuddelen av dagens konsertrepertoar är hämtad). 3. Det är pedagogiskt lämpligt att ha ett tydligt regelsystem att luta sig emot. Då kan man säga rätt eller fel i stället för att komma med mer glidande och vaga omdömen. Bra för nybörjaren (men enbart för nybörjaren!). Alltså, du som är uppvuxen med power chords, eller kvintparalleller som de kallas i satsläresammanhang, kan lugnt fortsätta med dessa i din egen musik. Det du gör här är att skriva på ett historiskt sätt. Syftet är att förstå stämföring och ackordbyggnad i det klassiska perspektivet, för att du därigenom ska kunna tillägna dig ett tekniskt kunnande som du har nytta av i alla musikaliska sammanhang.

Huv

Tonika Dessa trkvint ne Vi ska backord vbestå avters om mp3-01

D har grför bass Den and Tersen ii T. Härbrukar uledtons Nu är dei T ännu En bakomöjligt mellansklangligsteg allt Här nedmellan dgrundto

vudtre

(T), subdomre ackord ligedåt och dom

börja med avi skriver vv två grundtdet gör stäm

3

rundtonen gstämman hä

dra grundton

i D är den tor i sopranen upplevas soteg.

et bara 1 tonu så får den

omliggande med undan

stämmorna bgt homogen tid ger en m

dan ses tre vde tre övre

onen i T, ant

12

eklan

minant (S) ogger intill vminanten en

att studera stara i grundltoner, en termföringen b

g i basen ocär: antingen

nen i D (här

on som är v går h ett ham att det fin

n kvar, nämgå dit.

princip förntag av basenbör gå närmsats. Det är

melodisk effe

varianter på stämmorna tingen en kv

I

ger i

och dominanvarandra på n kvint uppå

tämföringenläge, alltså grs och en kvbättre. Följa

h T har grugå en kvart

r i altstämm

viktigast i stalvt steg uppnns en sorts

mligen kvint

r denna stämn som ju int

msta vägen tr också bättekt medan s

denna stämsom skiljer

vint nedåt e

Institutione

durto

nt (D) är dekvintcirkelnåt.

n vid övergågrundtonen

vint. Undantande notexe

undtonen c it uppåt eller

man) brukar

tämföringenp till c, den s drive mot

ten i D (här

mföring är ate har någratill en ackortre att ha stesprång hulle

mföringsmodr. I samtligaller en kvar

en för musik

onart

e tre huvudtrn. Tonikan

ången från Di basen, och

tagsvis kan empel visar

basen. Det r en kvint ne

upprepas o

n då den kanandra grunen upplösni

i tenoren).

att stämmorna andra möjrdton i nästaegvis gåendeer om buller

dell. Det är a fall går basrt uppåt. Ter

kvetenskap,

reklangernai mitten, sub

D till T. Änh ha fördubman ha tre förbindelsen

finns alltsåedåt.

ch blir då k

n gå ett halvdtonen i T. ing i dem oc

Eftersom vi

na ska hoppligheter här

a ackord. Påe mellanstämr skapar "då

bara den inbsen från grursen h går e

Uppsala un

a. ubdominante

n så länge skbblad grundt

grundtoneren D- T i C-

å bara två al

kvint i T.

vt tonsteg tiDe halva toch de kallas

i inte har nå

pa så lite somr. Särskilt å så sätt får ämmor efteråliga melod

nbördes ordnundtonen i Dett halvt steg


1

en en

ka alla ton: r och en dur:

lternativ

ll en ton onstegen s

ågon ters

m

man en som ier".

ningen D till g

12

(ledtonsi T. Slut mp3-01

Förutom

Övning

1. T

o fo fo l

2. V

o To To T

3. K

o go to l

4. D

o go lo g

steg) upp tiltligen går k

4

m basen rör

gar på D‐T‐

Till vilken t

från d till g från d till h ligga kvar p

Vart ska ter

Tersen ska Tersen i D gTersen är et

Kvinten i D

grundtonentersen i T ligger kvar

Den andra g

går till grunligger kvar går till terse

13

ll c, grundtokvinten i D (

sig de andr

‐förbindels

ton ska base

på d

rsen i D (fis

ligga kvar går alltid tiltt ledtonsteg

D (a) går till

n i T

grundtonen

ndtonen i T

en i T

I

onen i T. De(d) ett steg u

ra stämmorn

sen

en gå?

s) gå?

ll tersen i Tg och ska gå

i D

Institutione

en andra gruupp till terse

na stegvis el

å ett halvt s

en för musik

undtonen i Den i T.

ller med ton

teg uppåt ti

kvetenskap,

D (g) ligger

nupprepning

ll g

Uppsala un

r kvar och b

g.


1

lir kvint

13

Huvudt

Finns destegvis nuppifrån

Här finn

1. Man grundto

2. Man till kvin

Här ligg

Huvudt

Följden Det är aC är D -

treklanger

et andra sätnerifrån, tern:

ns det två st

prioriterar aoner och en

prioriterar anten i T i stä

ger den andr

treklanger

n D-T är en falltså exakt - T i C-dur o

14

r ‐ 2

tt att skriva rsen i D går

tämföringsa

att ledtonenters. Klange

att få ett fulället för till g

ra grundton

r ‐ 3

förflyttningsamma stämoch T - S i G

I

Lämn

följden D-Tr upp till gru

alternativ:

n h får gå heen blir mind

lständigt acgrundtonen

nen g kvar o

g en kvint nemföringsprinG-dur:

Institutione

na in för rät

T? I den moundtonen i T

em till grunddre fyllig m

ckord varvidn. I detta fall

och ledtonen

edåt på kvinnciper som

en för musik

ttning

dell vi har sT. Grundton

dtonen i T. Dmen stämföri

d stämföringl kan man o

n h går upp

ntcirkeln. Dgäller för b

kvetenskap,

studerat nåsnen kan äve

Då får man ingen blir sm

gen blir lidaockså skriva

till tersen i

etsamma gäbåde D-T oc

Uppsala un

s tonikans gen nås stegv

ett ackord mmidigare.

ande. Ledtoa så här:

T i stället.

äller följdench T-S. Följ


1

grundton vis

med tre

onen går

n T-S. den G -

14

DärmedS - D - Tvi rör os

Till skilkan såle

Stämför

d återstår attT, den vanliss i här; där

llnad från Tedes ligga k

ringen ser i

15

t se närmareiga helkaderemot är den

T och D respkvar.

regel ut som

I

e på följdennsen. (Följd

n vanlig i bl

pektive T oc

m i det övre

Institutione

n S - D. När den D - S fölues och roc

ch S så har S

e av nedanst

en för musik

vi gjort detörekommer ck.)

S och D ing

tående två e

kvetenskap,

t kan vi skriknappast al

gen gemensa

exempel:

Uppsala un

iva hela följlls i det stilo

am ton. Ing


1

jden T - område

en ton

15

Konson

BegreppbetydelsintervalDissonaoch får till omg

Konsonoktav. Dseptimaoch mol

Ett speckommerharmondissonan

Det finn(imperfemelodisde är terbeskrivaenkla ta

prim (1:

Terser oav stäm

nans och d

pen konsonaser. Inom sal eller ett ac

anser är däreinte uppträd

givande kon

nanta intervaDissonanta ia. Konsonanlltreklanger

cialfall är kvr i följd) är isk kvart (tont.

ns vidare tvåfect). De fulskt intervallrser och sexa intervall, n

alförhålland

:1), oktav (2

och sexter hmning som an

16

issonans

ans och dissatsläran beteckord som äemot kringgda hur som

nsonanser på

all är prim, intervall är

nta klanger är i grundläge

varten. En mett konsonaonerna infal

å slags konslkomliga ha), kvint och

xter. Benämnämligen so

den (mätta so

2:1), kvint (

har mer komnvänds.

I

sonans anväecknar konsär självständgärdade av rhelst utan äå ett antal ol

ters, kvint, sekund, kvaär huvudsake och tersläg

melodisk kvant intervallller samtidig

sonanta intear bara en nh oktav. De

mningen "fulom talförhålom stränglä

(3:2) och kv

mplicerade ta

Institutione

änds i olika sonans ett digt. restriktione

är relateradelika sätt.

sext och art och kligen dur- ge.

vart (tonernal medan en gt) är ett

ervall: fullknormalstorleofullkomligllkomlig" kollanden. De

ängder på de

vart (4:3)

alförhålland

en för musik

r e

a

komliga (engek, kallad rega har två noommer fråne fullkomligen tiden, som

den, som äv

kvetenskap,

g. perfect) oen; de är primormalstorle

n det medeltga konsonanm frekvense

ven är beroe

Uppsala un

och ofullkomm, kvart (so

ekar, stora otida sättet atnterna utmärer nuförtide

ende av vilk


1

mliga om ch små; tt rks av en):

ken typ

16


17

17

Förbud mot parallellföring av fullkomliga konsonanser 1300‐1900

Från att ha varit en dominerande stämföringsmodell i organum-satser (se http://sv.wikipedia.org/wiki/Organum) försvinner parallellförda kvinter omkring år 1300 och dyker inte upp igen förrän kring sekelskiftet 1900.

Parallellföring av oktaver förekommer i speciella sammanhang, t.ex. för att få en så kraftfull klang som möjligt. Men i så fall är det konsekvent genomfört. I vanlig fyrstämmig sats undviker man att stämmor plötsligt börja röra sig i primer eller oktaver; satsen blir ju då trestämmig med en stämma dubblerad.

I orkestersats är oktaveringar, ibland i flera oktavlägen, mycket vanliga men detsamma gäller här att man skriver konsekvent i oktaver eller inte alls.

Den enda organum-modell som överlevde sekelskiftet 1300 var parallellföring av kvarter, dock inte i dess "rena", nakna form utan som faux bourdon-sats. (Se http://sv.wikipedia.org/wiki/Faux-bourdon.) Här må man dock observera att kvarten inte får bildas med basstämman utan måste ligga högre upp i ackordet. Denna stämföring kan beskrivas som parallellföring av treklanger i tersläge (har tersen som baston) och användes flitigt ända fram till sekelskiftet 1900.

I det övre exemplet går basen ett steg uppåt från grundtonen i S till grundtonen i D. Övriga stämmor går nedåt till närmaste ackordton i D.

Det nedre exemplet visar en ren parallellföring av hela ackordet: alla stämmor går ett steg uppåt. Detta sätt att skriva är främmande för det stilområde vi håller på med här men förekommer ofta i senare tiders musik som t.ex. impressionism omkring sekelskiftet 1900, blockackord i jazz m.m.

Det icke önskvärda sättet att föra stämmorna i det undre exemplet brukar kallas förbud mot parallellföring av fullkomliga konsonanser. Vi ska reda ut detta i nästa avsnitt.

Prim‐ kvint‐ och oktavparalleller

Parallellföring av två stämmor i primer, rena kvinter eller oktaver eller oktavförskjutna toner i dessa intervall, t.ex. duodecimor (oktav + kvint) ska alltså undvikas i våra övningssatser. I den västerländska musiken under tiden ca 1300- ca 1900 undveks denna typ av stämföring. (Dock inte helt hundraprocentigt; tonsättaren Johannes Brahms roade sig med att ge ut en bok där han samlat exempel på oktav- och kvintparalleller från kända tonsättare. Boken heter kort och gott Oktaven und Quinten.)

Här nedan finns exempel på de paralleller som ska undvikas (kvinter, oktaver, primer och duodecimor):

mp3-01

mp3-01

mp3-01

mp3-01

Observeska upp

Ungefärdenna st

Ett spec

mp3-01

Denna sundvika

5

6

7

8

era dock attpstå måste st

r som en pritämföring s

cialfall är at

9

stämföringsa den i övnin

18

t upprepade tämmorna g

im- eller okska också un

t gå från en

smodell var ngssatserna

I

toner på kvgå till en ann

ktavparallellndvikas.

n kvint i mot

vanlig ändaa.

Institutione

vintavstånd nan kvint.

l är att gå fr

trörelse till

a in på 1600

en för musik

inte är en k

rån en prim

en duodecim

0-talet då de

kvetenskap,

kvintparallel

till en oktav

ma eller om

en försvann

Uppsala un

ll. För att en

v eller omv

mvänt:

n helt. Vi ska


1

n sådan

änt och

a

18

Övning

Två stämkvint- e

1. I

mp3-02

o To To To To To To T

2. I vilk

Se föreg

o Mo Mo Mo Mo Mo M

g på kvintp

mmor som beller duodec

I vilka acko

0

Takt 1 ackoTakt 1 ackoTakt 2 ackoTakt 2 ackoTakt 3 ackoTakt 3 ackoTakt 4 acko

ka fall uppst

gående note

Mellan ackoMellan taktMellan ackoMellan taktMellan ackoMellan takt

19

paralleller

bildar en kvimainterval

ord bildar te

ord 1 ord 2 ord 1 ord 2 ord 1 ord 2 ord 1

tår en kvintp

exempel.

orden i taktt 1 och 2 orden i taktt 2 och 3 orden i taktt 3 och 4

I

vint eller dull. Att samm

enor och bas

parallell me

1

2

3

Institutione

uodecima (kma kvint upp

s en kvint?

ellan tenor o

en för musik

kvint + oktavprepas är all

och bas?

kvetenskap,

v) ska inte gltså inte ett

Uppsala un

gå till ett anstämföring


1

nnat sfel.

19

3. Var f

mp3-02

o Mo Io Mo Io Mo Io M

4. Var f

mp3-02

o Mo Io Mo Io Mo Io M

finns det kvi

1

Mellan uppI takt 1 Mellan taktI takt 2 Mellan taktI takt 3 Mellan takt

finns det kvi

2

Mellan uppI takt 1 Mellan taktI takt 2 Mellan taktI takt 3 Mellan takt

20

intparallelle

ptakten och t

t 1 och 2

t 2 och 3

t 3 och 4

intparallelle

ptakten och t

t 1 och 2

t 2 och 3

t 3 och 4

I

er mellan te

takt 1

er mellan te

takt 1

Lämn

Institutione

enor och bas

enor och bas

na in för rät

en för musik

s?

s?

ttning

kvetenskap,

Uppsala unniversitet Satslära

2

20

Här följ

mp3-02

Mellan

o o o o Ao Ao T

Mellan

o o o o Ao Ao T

Mellan

o o o o Ao Ao T

En inst

Nästa avupptäckspara filångras.

jer några ö

3

vilka stämm

S – A S – T S – B A – T A – B T – B

vilka stämm

S – A S – T S – B A – T A – B T – B

vilka stämm

S – A S – T S – B A – T A – B T – B

ruktionsfil

vdelning är ka kvint- ochlen innan du

21

övningar i

mor förekom

mor förekom

mor förekom

lm

en demofilh oktavparau kör en plu

I

att upptäc

mmer oktavp

mmer följde

mmer kvintp

Lämn

m om hur malleller. Det ug-in för det

Institutione

cka kvint‐ o

vparalleller?

en duodecim

paralleller?

na in för rät

man kan anvär ett tillägt som plug-

en för musik

och oktavp

ma - kvint?

ttning

vända en fuggsprogram

in-moduler

kvetenskap,

paralleller.

nktion i Sib(en s.k. pluna gör med

Uppsala un

.

belius för atug-in). Komd filen kan in


2

tt m ihåg att

nte

21

Om du a

MaximeNär du s

Längst n

För att k

http://w

(Filmen

Ingen o

En missstämmooktavpa

använder Si

era fönstret sett filmen k

ner i Flashf

kunna se fil

www.adobe.c

n är utelämn

oktavparal

suppfattningor bildar en arallell, stäm

22

ibelius så ut

(kommandklickar du p

filmens föns

lmen måste

com/se/prod

nad här)

lell!

g som då ocoktavparall

mmorna mås

I

tnyttja den h

ot finns bådpå Visa nav

ster finns ba

du ha Adob

ducts/flashp

ch då uppträell om toneste gå till en

Institutione

här funktion

de upptill ocvigationen ig

andspelarkn

be Flash Pla

player/

äder består ierna upprepan annan okt

en för musik

nen.

ch nedtill pågen.

nappar. Du k

ayer installe

i att man troas. En uppretav för att e

kvetenskap,

å skärmen)

kan pausa, s

erat. Laddas

or att en oktepad oktav

ett stämförin

Uppsala un

så att du ser

snabbspola

s ner gratis f

tav mellan eär dock ing

ngsfel ska u


2

r allt.

osv.

från

ett par gen uppstå.

22

Stämfö

Här följ

Avstån

Som en blandad

max oktmax okt

max okt

Kort sagen och e

Medan skrivs pligger p

1. Var ä

o Ao Ao Ao Ao Ao Ao Ao A

öring

jer en genom

d mellan s

norm för bd kör:

tav mellan Stav mellan A

tav + kvint

gt, högst enen halv okta

det är ganskpå samma sypå olika syst

är avståndet

Ackord nr 1Ackord nr 2Ackord nr 3Ackord nr 4Ackord nr 5Ackord nr 6Ackord nr 7Ackord nr 8

23

mgång av va

stämmor

ra klangbal

S och A A och T

mellan T oc

n oktav mellav.

ka lätt att seystem är dettem.

t för stort m

1 2 3 4 5 6 7 8

I

ad man bör

ans gäller fö

ch B

lan närligga

e avstånden t svårare att

ellan A och

Lämn

Institutione

tänka på nä

följande avs

ande stämmo

mellan S ot hålla rätt p

h T?

na in för rät

en för musik

är man skriv

tånd mellan

or utom me

ch A samt mpå avståndet

ttning

kvetenskap,

ver.

n stämmorn

llan de två l

mellan T oct mellan A o

Uppsala un

na i en fyrstä

lägsta, där d

ch B eftersooch T efters


2

ämmig

det är ca

m dessa som de

23

Basstäm

Så längeDessa bFöljden

mp3-02

mp3-02

mp3-02

Vilka avseptimo

mp3-02

mp3-02

mman

e basstämmbör dock begn S-D bör va

4

5

6

v följande bor och nonor

7

8

24

man endast sgränsas till kara en stigan

basstämmorr)?

I

ka bestå av kvarter och nde sekund,

(A, B, C, o

Institutione

v huvudtreklh kvinter me, inte en sep

och D) inneh

en för musik

langernas baellan T och Sptima eller n

håller för st

kvetenskap,

astoner är spS samt mellnona:

tora språng

Uppsala un

språng oundlan D och T

(bland anna


2

dvikliga. T.

at

24

mp3-02

mp3-03

o Ao Bo Co D

Mellan

Mellansackordeterser. MDessutostämföroktavpaMan fårton 6 gåannorlu mp3-03 meloditackord:

9

0

A B C D

nstämmorn

stämmorna, en. Man börMellanstämmom brukar stringsproblemaralleller mer ibland hörånger i följdunda. Prova

1

toner: f f F

25

na

alltså alt- or eftersträvamor med stotora språng m av typ föred mera. a uppfattnin

d. Tänk då pgärna själv

f f f Bb F Dm

I

Lämn

och tenorstäa små melodora språng ki mellanstä

r stort avstå

ngen att det på att om ac:

f f m Gm Bbm

Institutione

na in för rät

ämmorna, hadiska intervakan vara svämmorna föånd mellan n

t är "synd omckorden väx

f m6 F

en för musik

ttning

ar i homofoall i dessa ståra att sjungr nybörjaren

närliggande

m altarna" ixlar så uppfa

kvetenskap,

on sats till uptämmor: priga och blir on ofta leda tstämmor, k

fall de skulattas den up

Uppsala un

uppgift att fyimer, sekunofta omelodtill kvint- och

lle få sjungapprepade ton


2

ylla ut nder och diska.

a samma n

25

Ett exem

mp3-03

Altens minterval

Nästa ex

mp3-03

Altens msext-förmellan a

mpel på bra

2

melodiska inl). Tenoren

xempel visa

3

melodiska inrminskad kvalt och teno

26

mellanstäm

ntervall är ps är ters-sek

ar vad som k

ntervall är pvint-prim-kvor för stort o

I

mmor:

prim-prim-pkund-ters-te

kan hända o

prim-prim-pvart. Tre stäoch det upps

Institutione

prim-prim-sers-kvart-pri

om tenorstä

prim-sekundämföringsfestår en oktav

en för musik

sekund-primim (relativt

ämman tillåt

d-kvint-kvael uppstår: i vparallell m

kvetenskap,

m-sekund (esmå interva

ts hoppa fris

art och tenortvå av acko

mellan de sis

Uppsala un

endast små all, max en

skt:

rens ters-seporden är avssta ackorden


2

kvart)

ptima-ståndet n.

26

Se notex

mp3-03

1. Hur m

o Io o 2o 3

2. Hur m

o Io o 2o 3

3. Var f

o mo mo mo mo m

Fördub

Vid en fgånger.

F

F

Fa

xempel:

4

många inter

Inget 1 2 3 eller fler

många inter

Inget 1 2 3 eller fler

finns det en

mellan ackomellan ackomellan ackomellan ackomellan acko

bblad ton

fyrstämmigDetta påve

Fördubblad

Fördubblad

Fördubbladatt undvika

27

rvall större ä

rvall större ä

oktavparall

ord nr 1 ochord nr 2 ochord nr 3 ochord nr 4 ochord nr 5 och

sättning avrkar ackord

d grundton g

d kvint ger e

d ters gör acstämföring

I

än en kvart

än en kvart

lell?

h 2 h 3 h 4 h 5 h 6

Lämn

v en treklangdets karaktär

ger den mes

en liten drag

kordet någogsfel.

Institutione

innehåller a

innehåller t

na in för rät

g måste en ar i viss mån

st stabila kla

gning åt dom

ot ambivale

en för musik

altstämman?

tenorstämm

ttning

av treklangsn:

angen

minanten (k

nt men är et

kvetenskap,

?

an?

stonerna för

kvinten i T =

tt måste i vi

Uppsala un

rekomma tv

= grundtone

issa situatio


2

vå

en i D)

oner för

27

mp3-03

I vissa futelämn

mp3-03

I de inlevariatio

Övning

mp3-03

o ao bo co do eo f

5

fall underlätnar hellre kv

6

edande övninsmöjlighet

: Markera d

7

a b c d e f

28

ttas stämförvinten än ter

ingarna skaterna så att

de ackord so

I

ringen av attrsen):

ll alltid grunsatsen inte

om har grun

Institutione

tt ackordet b

ndtonen förblir krångli

ndtonen förd

en för musik

består av tre

rdubblas. (Sigare än nöd

dubblad:

kvetenskap,

e grundtoner

Syftet är att bdvändigt.)

Uppsala un

r och en ter

begränsa


2

rs (man

28

Stämm

När det saker at1. I traddet kravsamma 2. Man Skälet ä mp3-03

Stämmo

mornas rikt

gäller stämtt ta hänsyn ditionell körvet är det tilton. undviker at

är förmodlig

8

orna bör allt

29

ning

mmornas rörtill:

rsats undvikllräckligt att

tt två stämmgen att klang

tså gå till oc

I

Lämn

elseriktning

ker man att at en (1) stäm

mor går i megytan plötsl

ch från en p

Institutione

na in för rät

g (uppåt, ne

alla stämmomma rör sig

edrörelse (=ligt krympe

prim i motrö

en för musik

ttning

dåt eller kv

or rör sig åt i annan rik

= åt samma hr eller ökar

örelse.

kvetenskap,

arliggande)

samma hålltning altern

håll) till elleomotiverat

Uppsala un

) så finns de

l. För att tilnativt ligger

er ifrån en pt.


2

et två

lgodose r kvar på

prim.

29

Övninga

1. Mark

mp3-03

o ao bo co d

2. Mark

o ao bo co d

Stämko

Stämkortenor-baövningasällan malt och tklavsyst

ar

kera den elle

9

a b c d

kera den elle

a b c d

orsning

rsning innebas. Stämkorar. Stämkorsmellan stämmtenor det uptemet förhå

30

er de takter

er de takter

bär att den vrsning föreksning betrakmor på samppstår. Dettaåller sig till f

I

där alla stäm

där två stäm

Lämn

vertikala orkommer då oktas alltså i

mma system a beror natuf-klavsystem

Institutione

mmor går å

mmor går til

na in för rät

rdningen blaoch då i "rikdet här sam(sopran-alt

urligtvis på met.

en för musik

åt samma hå

ll eller från

ttning

and stämmoktig musik"

mmanhangetrespektive

att man inte

kvetenskap,

åll

en prim i m

orna är en an men ska unt som ett feltenor-bas) u

e riktigt har

Uppsala un

medrörelse.

nnan än sopndvikas hell. Det förekutan det är mklart för sig


3

pran-alt-t i dessa ommer mellan g hur g-

30

I vilka t

mp3-04

o ao bo co do eo f

Notska

När mantenorstästämmo I Sibeliuvänder usopran: I Notep För övri

takter föreko

0

a b c d e f

aftens rikt

n skriver 4-ämmans skaorna ha olika

us klickar muppåt när duklicka på 1ad gör du p

iga notskriv

31

ommer stäm

tning

-stämmig köaft uppåt ocha notvärden

man på 1 länu börjar skr, alt: klickaå samma sä

vningsprogr

I

mkorsning m

Lämn

örsats på tvåh altstämma

n.

ngst ned i föriva in altstäa på 2, tenorätt. Siffrorna

ram får du k

Institutione

mellan alt oc

na in för rät

å system skans och bas

önstret med ämman) ochr: klicka på a 1 och 2 fin

konsultera m

en för musik

ch tenor?

ttning

a man skrivens skaft ne

notvärden fh på 2 för at1 och bas: knns i nedre

manualen.

kvetenskap,

va sopranstäedåt. Annars

för att få sktt få skaftenklicka på 2. vänstra hör

Uppsala un

ämmans ochs kan man i

kaften uppåtn nedåt. Allt rnet.


3

h inte låta

t (de tså:

31


32

32

Skrivövningar

Anvisningar för satsläreövningarna

Satsläreövningarna består av förövningar och tillämpningsuppgifter.

Övningarna består av en melodistämma plus ackordbeteckningar (funktionsbeteckningar). Du ska i de flesta fall skriva en fyrstämmig sats för blandad kör (sopran - alt - tenor - bas). Melodin ska ligga i sopranstämman. I de första övningarna ligger ackorden endast i grundläge. Tecknet "-" betyder att ackordet upprepas.

Vid varje övning finns det länkar till filer till notskrivningsprogrammen Finale, Notepad och Sibelius samt pdf-fil för utskrift på papper.

Vilken filtyp du än använder så ska du konvertera filen till pdf innan du skickar in den för bedömning. Se Introduktion-->Notskrift och pdf-filer för en närmare beskrivning av hur detta går till.

Nästa avsnitt visar en animering av hur det kan gå till att skriva en fyrstämmig sats med hjälp av notskrivningsprogrammet Sibelius. För att kunna se den måste du ha Shockwave Flash Player installerad.

Maximera fönstret så du ser hela bildytan.

(Filmen är utelämnad.) Förövningar D‐T

Förövningarna består i att träna ackordförbindelserna D-T, T-S och S-D.

Att tänka på:

1. Ackordens grundtoner ska vara fördubblade 2. Ledtonsteg ska gå hem (tersen i dominanten till grundtonen i tonikan, tersen i tonikan

till grundtonen i subdominanten). Kvinten i D går till tersen i T. Endast grundtoner i basen.

3. Inte överstiga en oktav mellan S och A, A och T och inte oktav + kvint mellan T och B.

4. I vissa fall är det bättre (av stämföringstekniska skäl) att skriva ackordet med tre grundtoner och en ters.

5. Inte hoppa med mellanstämmorna utan helst gå stegvis 6. Inga prim-, kvint- och oktavparalleller

De följande exemplen är alla i durtonarter och ackordföljden är alltid D - T.

Förövn

Förbindgrundto- S. Det Tänk all

Förövn

Detta ärundvikaövriga s

ningar T ‐ S

delsen D - Tonen i T. Act som i C-du

ltså på prec

ningar S ‐ D

r det ställe ma dessa stämstämmor gå

33

T innebär attckorden sägur är D - T (

cis samma sä

D

man oftast rmföringsfel ä

ned från sin

I

Lämn

t grundtonens ligga på k(alltså G - C

ätt som i fal

Lämn

råkar ut för oär att låta bana respektiv

Institutione

na in för rät

n i D går enkvintavstånC) är i G-dur

llet D – T

na in för rät

oktav- ellerasen gå uppve toner i S

en för musik

ttning

n kvint ned nd. Samma rr T - S.

ttning

r kvintparallp ett steg (vi

till närmast

kvetenskap,

(eller en kvrelation råd

leller. Enklailket den måte ackordton

Uppsala un

vart upp) tillder i förbind

aste sättet aåste göra) mn i D.


3

l delsen T

tt men

33

S: ned tA: ned tT: ned tB: ett st

Tillämp

Skriv de

Så här k

mp3-04

En fyrstOvanståfall oktastämmo

mp3-04

till närmastetill närmastetill närmasteteg upp (gru

pningsövni

essa två fyrs

kan det låta

1

tämmig satsående sats haverats) av for som efter

2

34

e ackordton e ackordtone ackordtonundtonen i S

ingar med

stämmiga s

när det är k

s kan ses sohar här bearbflöjt, oboe oslag (halvno

I

i D n i D n i D S till grundt

Lämn

T, S och D

atser och lä

klart:

m ett slags betats på såoch klarinetoterna ersät

Institutione

tonen i D)

na in för rät

D‐funktione

ämna in dem

kärna som å sätt att de ttt. Vidare sptts av fjärde

en för musik

ttning

erna

m i rutan län

sedan kan btre högsta stpelas basen edelspaus +

kvetenskap,

ngst ned.

bearbetas påtämmorna dpizzicato påfjärdedelsn

Uppsala un

å olika sätt. dubblerats (å cello och

not).


3

(i något övriga

34

Så här k

mp3-04

Här har klarinet

mp3-04

kan körsatse

3

ackorden lött i oktaver:

4

35

en låta:

östs upp till

I

l brutna ack

Institutione

kord på pian

en för musik

no och melo

kvetenskap,

odin spelas a

Uppsala un

av flöjt och


3

35

Huvud

Molltrekgivetvisalltid är

Den van

t - s - D

och den

t - S - D Det är ssätt än a(tonen asekund mp3-04mp3-04

Det försdet tredj

dtreklange

klangernas s tonikan ettr ett duracko

nligaste ack

– t

n mindre van

D – t

samma stämatt låta de trass i exemplvilket ger e

5 6

sta ackordetje G (dur) o

36

er i moll

funktioner bt mollackordord.

kordföljden

nliga:

mföring somre övre stämlet nedan) ti

ett lite exotis

t är Cm (teroch det sista

I

betecknas md, mestadel

är:

m i dur. En sammorna röra

ill tersen i Dskt intryck.

rsen ess i stäa åter Cm.

Institutione

med små bols subdomin

ak man bör a sig nedåt vD (h nedan)

ället för e),

en för musik

okstäver: t, snanten också

se upp medvid s - D är för då blir

det andra F

kvetenskap,

s och d. I enå medan do

d ifall man satt man inteintervallet e

m (tersen as

Uppsala un

n molltonartominanten n

skriver på ae går från teen överstiga

ss i stället f


3

t är nästan

annat ersen i s ande

för a),

36

Skrivöv

Förövn

Obs att beteckn

Det blirsatser m

Tillämp

I dessa tfortfarantersen sk Den förtuba. Stslagverksmå steg

vningar

ningar i mo

små funktionar durtrekla

r inga särskimed treklang

pningsuppg

två uppgiftende enbart oka ligga i b

rsta ska skritämmorna skksstämma ag eller små

37

oll

onsbokstäveanger.

ilda övningager överhuv

gifter

er förekommom treklangasen.)

vas för en bka inte tran

avsedd för Ssprång.

I

er (t, s, d) b

ar i moll utavudtaget.

Lämn

mer andra trger i grundlä

blåsarkvintesponeras ut

Sibelius. För

Institutione

etecknar mo

an de tilläm

na in för rät

reklanger änäge. (Med e

ett beståendetan skriv alltrsök få stäm

en för musik

olltreklange

mpningsövni

ttning

n huvudtrekett undantag

e av 2 trumpt i Bb-dur. S

mmorna att r

kvetenskap,

er medan sto

ngar som fö

klangerna. Dg i den andra

peter, 1 horSista systemröra sig i ton

Uppsala un

ora (T, S, D

öljer handla

Det handlar a uppgiften

rn, 1 basun omet är en nupprepnin


3

D)

ar om

dock där

och 1

ngar,

37

Satsen äbasstäm

mp3-04

Den and

är femstämmmman i tuban

7

dra uppgifte

38

mig. Utgå frn. Ibland ka

en är en fyrs

I

rån trumpetan det vara l

stämmig kö

Institutione

t 1 och fyll plämpligt att

örsats.

en för musik

på toner nedt två instrum

kvetenskap,

dåt i ackordment spelar s

Uppsala un

det. Lägg sesamma ton.


3

dan till

38

mp3-04

8

39

I

Lämn

Institutione

na in för rät

en för musik

ttning

kvetenskap, Uppsala unniversitet Satslära

3

39

Trek

Vid trek

När två tersen i tersfördtersfördandra or

Treklanoch gruni tersläg mp3-04

mp3-05

klang

klanger i ter

ackord i terdet första, ä

dubbling gördubblat efterrd: man und

nger i terslägndtonen, so

ge eftersom

9

0

40

er i te

rsläge fördu

rsläge följeräven om terrs för att unrsom man udviker att fö

ge benämnsom är just endet kan sam

I

ersläg

ubblas oftast

r på varandrrsen inte ligndvika stämfundviker att ördubbla led

s ibland "sexn sext. I denmmanblanda

Institutione

ge

t sopranstäm

ra (handlar gger i sopranföringsfel. Ofördubbla t

dtoner (terse

xtackord". Dnna kurs anvas med sext

en för musik

mmans ton e

oftast om Snstämman. DOm ackordetersen i ett den i D --> g

Detta kommvänds inte dtackord av t

kvetenskap,

en oktav läg

S/3-D/3) börDetta är ett en är S/3 ocdominantackrundtonen i

mer av avståden benämnypen S6.

Uppsala un

gre.

r man förduspecialfall

ch D/3, blir kord, eller mi T).

åndet mellanningen på tre


4

ubbla där S/3 med

n tersen eklanger

40

Förövn

Normal

S/3 - D/S/3 och

Tillämp

Här är ebarocktr

ningar ter

fallet är: för

/3 (i det falllåt mellans

pningsuppg

en version arumpet som

41

släge

rdubbla den

l då sopranestämmorna g

gift tersläg

av satsen mem dubblerar

I

n ton som li

en går ett stegå nedåt till

Lämn

ge

ed kör SATmelodin en

Institutione

gger i sopra

eg uppåt vill närmaste t

na in för rät

B, dubbleran oktav upp:

en för musik

anstämman.

lket är det vton i D/3.

ttning

ad med en s: mp3-051

kvetenskap,

.

vanligaste):

tråkkvartett

Uppsala un

fördubbla t

t samt en


4

ersen i

41

Para

ParallelDe kan respektiC-dur in

Om mantonerna En vanl

mp3-05

För parafördubbhuvudtr(tonikapdurtona

Paralle

I molltofrån resphuvudfu

Att en h(ackord

allellt

ltreklangernfungera somive huvudtrennehåller bå

n i satslära ligga kvar.

lig variant ä

2

allellerna gäblas. Specielreklangerna parallellen Aart följs av s

elltreklang

onart är parapektive huvunktioner; i

huvudtreklandföljden t-tP

42

trekla

na (kallas om ersättningeklang. Paraåde tonikan

ska skriva t Det enligt

är att de två

äller den vallt här är doförstärks -

Am:s ters ärin parallellt

ger i mollt

allelltreklanvudtreklang

Am innehå

ng i molltonP i molltonar

I

anger

fta parallellgsackord förallellerna haC och tonik

t.ex. T följt den goda prövriga stäm

anliga grundock att tersen

parallellackr c, som ocktreklang är v

tonart

ngerna durac. Även dess

åller både to

nart följs avrt är inte lik

Institutione

i dur

lerna) i durtr huvudtrekar två tonerkaparallelle

av Tp är derincipen att

mmorna går

dregeln för fn ofta fördukordens terskså är tonikavanligt (t.ex

ckorden tP, sa parallelleonikan Am o

v sin paralleka vanlig som

en för musik

tonar

tonarten är mklangerna ocr gemensamen Am toner

et lämpligt aalltid röra si motrörels

fördubblingubblas. Detts är ju huvudans grundtox. T-Tp).

sP och dP. er har två tonoch tonikap

elltreklang äm ackordfö

kvetenskap,

rt

mollackordech ligger på

mt med sina hrna c och e.

att låta de gestämmorna e.

g, d.v.s. att ga gör att slädtreklangen

on). Att en h

De ligger ener gemens

parallellen C

är inte så vanöljden T-Tp

Uppsala un

en Tp, Sp oå en liten terhuvudfunkt

emensammaså lite som

grundtonen äktskapet mns grundton huvudtrekla

en liten ters samt med sinC tonerna c

anligt i durtonart)


4

och Dp. rs från tioner; i

a möjligt!

med

ang i

upp na och e.

).

42

Bedräg

Betecknöverraskallmänhsubdom

Alltså: <

Det finnberoend

mp3-05

I C-dur stöter viparallellFm-ackanledninDen kali den va

Analyse

KontraKontrapdurackoKontrapparallellters nedtoner m

glig kadens

ningen ”bedkningsmomhet syftar utt

minantackord

<subdom.>

ns vissa stande på de fast

3

blir ackordi på ett problbegreppet b

kord men dengen har mallas i sitt rätariant av fun

en blir då t –

aparallell (Tparallellen äord ligger enparallellen llackordet li

dåt (Am – F)med utgångsa

43

s i dur och

dräglig kadement inom ac

trycket dockd som går ti

– <dom.> –

ndardfall. Ota förteckne

den C – F – Gblem: hur skblir analyset är ju ett Can lånat in etta sammanhnktionsteori

– s – D – tK

Tk, tK) är en parallen liten ters nigger en stogger en lite). Både denackordet.

I

moll. Kont

ens” kan ge ckordföljdenk bara på enill ett domin

– <ej tonika

Observera atten (C-dur re

G – Am (T ka Ab-ackoren: t – s – Dm-ackord sen funktionshang för en vi använde

K.

ell ”åt andranedåt (om vor ters uppåtn ters uppåt

n vanliga par

Institutione

traparallel

intrycket atn och i någon ackordföljnantackord m

a>

tt noterna ärespektive c-

– S – D – Trdet analyse

D – sP. Dennsom skulle hsbeteckningledtonsväx

er kallas den

a hållet”. Devi ser till grut (C – Em). t (Am – C) rallellen och

en för musik

len (ledton

tt det handlaot fall kan djd som följemen som in

r desamma, -moll):

Tp) och i c-meras? Om vina analys säha stått sist ig från en anxlingsklang n för kontra

et vanliga pundtonerna)I moll blir medan konth kontrapar

kvetenskap,

nsväxlings

ar om ett detta faktisker kadensmönte följs av e

men att ton

moll Cm – Fi använder dger att Ab-ai ackordföljnan variant (se förklarin

aparallell (T

arallellacko), t.ex. C ochdet tvärtomtraparallelle

rallellen har

Uppsala un

sklang)

kt stämma. Iönstret: ett ett tonikaac

narterna är o

Fm – G – Adet vanliga ackordet ersjden. Av det av funktionng längre ne

Tk, tK).

ordet till ett h Am.

m. Det vanligen ligger enr två gemen


4

I

ckord.

olika

Ab. Här

sätter ett n nsteorin. ed) men

ga n stor samma

43

Kontrap– Dm – från domvilket anAm.

Några eG: G – C e: Em –halva to F: F – Bkontrap g: Gm –parallell

Stämfö

Se än en

Slutackotersfördusel stämett steg LedtonTill sist Begreppvarandrackordevarvid asymfoni

parallellackoE – F, allts

minanten (Enalyseras so

exempel påC – D – Em

– Am – H – onsteget mel

Bb – C – Dbarallell: T –

– Cm – D – lackord: t –

öring i sam

n gång på d

orden har i dubblingen: mföring. Muppåt och m

sväxlingsklnågra ord o

pet förekomras spegelbilet blir Em (mackordet blii, där en Hm

44

ordet förekoså: t – s – D E till F). Ackom T – S –

å bedrägligm. Detta är e

C. Detta är llan D och t

b. Detta är e– S – D – tK

Em. Detta – s – D – Tp

band med

et första exe

båda fallen utan denna

Man kan ocksmellanstämm

lang (kursiom ledtonsv

mmer i en anlder. Ett C-dmotsvarar Tr Ab (motsv

m-klang öve

I

ommer ofta– tK. Den kkordföljdenD – tK, allt

a kadenseren bedräglig

en bedräglitK.

en kadens i dK. Observera

är en kaden.

d bedräglig

emplet:

dubbla tersblir det ant

så jämföra mmorna går n

iv läsning)växlingsklannnan variantdurackord k

Tk). Ett c-movarar tK). Eergår i ett G

Institutione

ast i sambankänns lätt ign kan även ftså F-durack

r g kadens i d

ig kadens i

durtonart ma det halva

ns i molltona

ga kadense

ser. Det finntingen kvintmed följdennedåt till när

ngen (ett bet av funktiokan byta sinollackord k

Ett välkänt eG-durackord

en för musik

nd med bedrgen på att mförekomma kordet ses so

durtonart: T

molltonart:

men med ett tonsteget m

art men med

er

ns ganska prt- och/eller n S/3 – D/3:rmsta ackor

egrepp skaponsteorin, dän grundton ckan byta kvinexempel är id (ledtonen f

kvetenskap,

räglig kadenman går ett h

i durtonart:om hörande

– S – D – T

t – s – D –

bedrägligt smellan D och

d ett bedräg

rosaiska skäoktavparall även här grdton.

at av Hugo är dur och mc mot ledtonnttonen moinledningenfiss går till g

Uppsala un

ns i moll, t.ehalvt steg up: A – D – E e till mollton

Tp.

tK. Observ

slut på Fm:sh tK.

gligt slut på

äl till leller eller egår ytterstäm

Riemann). moll ses somnen h varvidot sin ledtonn till Mahlergrundtonen


4

ex. Am ppåt – F nikan

vera det

s

G-durs

n riktigt mmorna

m d

n ass rs 4:e g).

44

Förövn

Tillämp

Skriv fö

Så här kblåsinst

mp3-05

ningar para

pningsuppg

ör kör SATB

kan satsen låtrument (flöj

4

45

allella acko

gift paralle

B:

åta då den söjt och trump

I

ord

Lämn

ella ackord

spelas på orgpet):

Lämn

Institutione

na in för rät

d

gel med me

na in för rät

en för musik

ttning

elodin dubb

ttning

kvetenskap,

lerad och ok

Uppsala un

ktaverad me


4

ed

45

Domdom

Ett septi(räknat

Det bildförmins'maj7' (m

C D E F G A H

T7 och åt D7-ac

LedtonI sambaanvändahandlar att "tonemed riksamhöridrog ackAtt ledtom de in

minanminan

imackord ärfrån grundt

das olika typskad och sepmajor seven

C dur med sDm med litEm med liteF dur med sG dur med Am med litHm-5 med

S7 har storackordet.

er/ledtonstand med en a begreppet om ett halv

en går hem"kligt bruk avigheten melkorden till vonerna "gårnte får göra

46

ntsepnt. Se

r en fyrklantonen):

per av septimptimorna vänth) och en

stor septimaten septima en septima stor septimaliten septim

ten septima liten septim

a septimor m

teg beskrivning 'ledton', vil

vt tonsteg up". Under detv ledtonstegllan ackordevarandra, hur hem" är ena det. Ett exe

I

timacptima

ng som upps

mackord. Gäxlar mellanliten med '7

a

a ma

ma

medan D7 h

g av hur D7lket är en föppåt eller net sena 1800

g (t.ex. genoen och skapur avlägsna n sorts förväempel:

Institutione

ckordackor

står genom

Grundtreklann att vara sm7'. Ackorden

har en liten.

7-ackordet uörkortning fedåt där ma

0-talet skrevom att sänkapade en käns

de än var, väntan vi har

en för musik

, ofuld

att man till

ngerna kan må och storan ovan är al

Vi ska i de

uppträder i mför det egenan upplever v man en hara eller höja asla av framåvar just ledtr. Därför up

kvetenskap,

lkom

en treklang

vara dur, ma. En stor selltså

et här avsnit

musikalisk stliga uttryckett slags "drmoniskt koackordtoneråtdrivande. tonstegen. plevs det so

Uppsala un

lig

g fogar en se

moll eller eptima ange

ttet enbart ä

sats brukar mket 'ledtonst

dragningskraomplicerad r) vilket stegDet "kitt" s

om "mindre


4

eptima

es med

ägna oss

man teg'. Det aft" eller sats grade

som

e lyckat"

46

mp3-05

I ackordledtonsthem" (gfortsättn

I ackord

mp3-05

Tersen itill tersegrundtobåda ackska upp

D7-ackoseptima

mp3-05

5

dföljden C -teg giss-a (agiss-a och e ningen. (Sed

dföljden D7

6

i D7 går ett en i T. Dettaonen fördubbkorden står

pstå. I andra

ordet kan föaläge.

7

47

- F ingår ledackordet kaltill f), så so

dan kan man

7 - T finns d

halvt steg ua är den grublad och kvi grundlägelägen än gr

örekomma i

I

dtonsteget ellas C+, C mom det undrn ju tycka a

det två ledton

uppåt till grundläggandevinten uteläme måste manrundläge up

i alla omvän

Institutione

e-f. Genom amed höjd kvre systemet att det är bra

nsteg:

rundtonen i e stämföringmnad i D7-an utelämna ppstår inte p

ndningar, d.

en för musik

att höja g tilvint). Om mvisar, uppnåa eller mind

T och septigen i följdenackordet mekvinten i de

problemet.

.v.s. i grund

kvetenskap,

ll giss uppstman då inte l

ås inte den fdre bra.)

man i D7 fan D7-T. I exedan T har aet ena om in

d-, ters-, kvin

Uppsala un

tår ännu ettlåter ledtoneförväntade

aller ett halvxemplet ovaalla toner mnte kvintpar

int- och


4

t erna "gå

vt steg an är

med. När ralleller

47

Ackord

Observe

D oc8-7

I det för

Ofullko

Ofullkogrundtopå 1400

Ackorde

Denna fDet kan

mp3-05

C - F - H

Den kanG7 utanC som t

mp3-05

d med stäm

era skillnad

ch D8-7.

rsta fallet bl

omlig dom

omlig dominon, och med 0- och 1500-

et finns med

förminskaden handla om

8

Hm-5 - Em

n också uppn grundton. t.ex. Am) så

9

48

mrörelser

den mellan

lir det en stä

inant

nant (skrivs kvinten som

-talen.

d bland de s

e treklang km en fullstän

- Am - Dm

pträda som eI detta fall s

å att de båda

I

ämrörelse i

som ett D mm baston. A

sju skalegna

kan uppträdadig kvintgå

m - G - C

ett ofullstänska ackordea ledtonsteg

Institutione

basen, i det

med ett snedAckordet an

a treklanger

a i olika rolång, där sam

ndigt dominaet gå vidare gen kan bild

en för musik

t andra falle

dstreck igennvändes som

rna på steg 7

ler utifrån dmtliga sju sk

antseptimactill ett C-ac

das:

kvetenskap,

et i en mella

nom) är ett Dm en självstä

7 i dur och s

det sammankalegna acko

ckord, i tonackord (eller

Uppsala un

anstämma.

D7-ackord ändig klang

steg 2 i mol

nhang det inord ingår:

arten C-durnågon ersät


4

utan redan

ll:

ngår i.

r som ett ttare för

48

I detta fhade sommed ett

beteckn

Normalförekom

Om en ohelhet:

Vanligt stämmaupp till

När acktersen i

fall har ackom självstänstreck "/" ö

ningen s

t fördubblasmmer också

ofullständig

vid förbinda utan övertag och septim

kordet skrivsT:

49

ordet så gottndig klang uöver funktio

som en förk

s den ofullk.

g dominant h

delsen ofullkas av annanmans upplö

s med dubb

I

t som undanunder senmeonsbokstave

kortning för

komliga dom

har en anna

komlig domn stämma. I nösning komm

la septimor

Institutione

ntagslöst kvedeltiden). Aen. Eftersom

r .

minantens k

an ton i base

minant - toninästa exempmer i tenors

r kan förstås

en för musik

vinten i baseAtt grundtonm funktionen

kvint, men s

en skrivs res

ika är att sepel ligger se

stämman:

s bara en av

kvetenskap,

en (liksom dnen saknas n är mycket

eptimafördu

spektive bet

ptiman inteeptiman i al

v septimorna

Uppsala un

den form aci ackordet at vanlig anv

ubbling

teckning ut

e går hem i slten, men de

a upplösas t


4

ckordet anges vänds

i sin

samma en går

till

49


50

50

I tonal musik fördubblas sällan inledningstonerna (= dominantens ters), så att i den ofullkomliga dominanten kan man fördubbla antingen kvinten eller septiman med däremot inte tersen.

Förövn

I vilka

1.

o Do Do Do D

2.

o Do Do Do D

ningar 1

lägen befin

D7 D7/3 D7/5 D/7 (ell

D7 D7/3 D7/5 D/7 (elle

51

nner sig D7-

ler D7/7)

r D7/7)

I

ackordet i f

Lämn

Institutione

följande exe

na in för rät

en för musik

empel?

ttning


551

Förövn

ningar 2

52

I

Lämn

Institutione

na in för rät

en för musik

ttning


5

52

Tillämp

Skriv enEfter nomp3-06

Som hjä

pningsuppg

n fyrstämmiotexemplet f60

älp för viola

53

gift. Inläm

ig sats för sfinns lite fak

astämman m

I

ningsuppg

tråkkvartettkta kring m

med altklav

Institutione

gift

t utifrån följmelodin som

kan du anv

en för musik

jande melodm är kompon

ända följand

kvetenskap,

di och funktnerad av Jos

de översikt:

Uppsala un

tionsbeteckseph Haydn

:


5

kningar. .

53

54

IInstitutioneen för musikkvetenskap, Uppsala unniversitet Satslära

5

54


55

55

Denna melodi komponerades av Joseph Haydn 1797 som en hyllning till den dåvarande kejsaren Franz Josef. Haydn använde även melodin som tema i en variationssats i stråkkvartetten opus 76 nr 3, därför kallad Kejsarkvartetten.

Med texten Gott erhalte Franz der Kaiser användes melodin som Österrikes nationalsång fram till 1919.

Från 1922 användes melodin med texten Deutschland, Deutschland über alles som Weimarrepublikens nationalsång. Under nazisttiden användes bara första versen, följd av Horst Wessel-Lied, som nationalsång. Idag används den som förbundsstaten Tysklands nationalsång. (Texten är inte helt oproblematisk eftersom första versen refererar till geografiska områden som numera ingår i andra länder. Andra versen förhärligar tyska kvinnor, tyskt vin och tysk sång, kanske inte helt oproblematiskt det heller.) I statsceremoniella sammanhang sjunges endast tredje versen.

På YouTube kan man hitta ett flertal versioner, här är några:

1. Tysklands nationalsång (i sportsliga sammanhang får man förmoda):

http://www.youtube.com/watch?v=C91u-j1po9o&feature=related

2. Andra satsen ur Kejsarkvartetten:

http://www.youtube.com/watch?v=e3Zs24NJgfI

Ack

Förhål

Förutsatdissonan

En förh

MomenFörbereSvag ellKonson

Man kanterser:

mp3-06

Om en a

mp3-06

mp3-06

Den tonsedan tiupplösn

Här har på svag

kord m

lningar 1

tta begreppnser.

ållning är e

nt 1 edelse ler stark tak

nans

n tänka sig

61

av tonerna f

62

63

n som binds ill att bli förningstonen (

förberedelstaktdel:

56

med fö

: stark och s

n dissonans

MomFörh

ktdel StarkDiss

att en förhå

fördröjs upp

över (=fördrhållningsto(moment 3)

setonen lega

I

örhål

svag taktdel

sfigur som b

ment 2 hållningsdisk taktdel onans

ållning upps

pstår en förh

dröjs) kallasn (moment (h).

at på ettan i

Institutione

lning

l, fullkomlig

består av tre

Msonans U

SK

står på följa

hållning:

s förberedel2). Slutlige

i takten, allt

en för musik

ar

ga och ofull

e sammanhä

Moment 3 UpplösningSvag taktdelKonsonans

ande sätt. Vi

lseton undeen fortsätter

tså på en sta

kvetenskap,

lkomliga ko

ängande mo

i utgår från

r moment 1förhållning

ark taktdel. D

Uppsala un

onsonanser,

oment:

två parallel

1 (c) och övgstonen steg

Den kan äv


5

,

lla

ergår gvis till

ven ligga

56

mp3-06

mp3-06

Vi återg

mp3-06

Vi fördr

mp3-06

mp3-06

I det förkvint sostark tak

I tvåstämeller sexutifrån atvåstämeftersom

64

65

går till notex

66

röjer en av t

67

68

rsta fallet biom ju är ett ktdel, som r

mmig sats uxter. Så är dackordets gr

mmiga förhålm förhållnin

57

xempel 1 oc

tonerna prec

ildas en sepkonsonant iräknas som

upplöses fördet även i sarundton, villlningen 7-6

ngen då räkn

I

ch vänder på

cis som vi g

tima, alltså intervall. Deförhållning

rhållningar oatser med flelket gör att d6 som när dnas utifrån g

Institutione

å tonerna så

gjorde i note

ett dissonanet är enbart

g.

ofta till ofuera stämmodet blir and

den ingår i egrundtonen

en för musik

å att interva

exempel 2:

nt intervall.det första f

ullkomliga kor men där rdra siffror. Eett ackord ko

c:

kvetenskap,

allen blir sex

I det andrafallet, med e

konsonanserräknar man oEtt exempel ommer att b

Uppsala un

xter:

a fallet däremen dissonan

r, d.v.s. till toftast förhåär den

betecknas 9-


5

mot en ns på

terser ållningen

-8

57

mp3-06

Fram tilmed barinterval

mp3-07

69

ll ca år 1600rocken blevlen mellan g

70

58

0 upplöstes v även upplögrundtonen

I

förhållningösningar uppn och förhåll

Institutione

gar alltid nedpåt vanligalningen):

en för musik

dåt (enligt b. Här följer

kvetenskap,

beskrivningtvå exempe

Uppsala un

gen ovan). Fel (siffrorna


5

Från och a anger

58

Övning

Öv. 1 U

1. Vo ao b

2. Vo ao b

Öv. 2 V

o fo fo uo f

Öv. 3 V

o o 2o 3o 4o 5

Öv. 4 V

o o 2o 3o 4o 5

g 1‐14

Utgå från föl

Vilken av toa) den övre b) den undr

Vilken av toa) den övre b) den undr

Vilken är den

förhållningsförberedelsupplösningsförberedels

Vilken ton är

1 2 3 4 5

Vilken ton är

1 2 3 4 5

59

ljande notbi

onerna ska

re

onerna ska

re

n rätta följd

ston - förbeeton - förhåston - förhåeton - upplö

r förberedel

r förhållnin

I

ild:

fördröjas fö

fördröjas fö

den av följan

redelseton -ållningston -ållningston –ösningston -

lseton?

gston i ovan

Institutione

ör att det ska

ör att det ska

nde toner i e

- upplösnin- upplösnin– förberedel- förhållnin

nstående no

en för musik

a uppstå en

a uppstå en

en förhållni

gston gston lseton gston

otexempel?

kvetenskap,

4-3-förhåll

2-3-förhåll

ing?

Uppsala un

lning?

lning?


559

Öv. 5 V

o o 2o 3o 4o 5

Öv. 6 V

o ao b

Öv. 7 V

o o 2o 3o 4o 5

Öv. 8 V

o o 2o 3o 4o 5

Vilken ton är

1 2 3 4 5

Vilken av ton

a) den övre b) den undr

Vilken ton är

1 2 3 4 5

Vilken ton är

1 2 3 4 5

60

r upplösnin

nerna ska fö

re

r förberedel

r förhållnin

I

gston?

ördröjas för

lseton?

gston?

Institutione

r att det ska

en för musik

uppstå en 7

kvetenskap,

7-6-fördröjn

Uppsala un

ning?


660

Öv. 9 V

o o 2o 3o 4o 5

Öv. 10 V

o ao bo co d

Öv. 11 V

o ao bo co d

Öv. 12 V

o ao b

Vilken ton är

1 2 3 4 5

Varför är in

a) dissonanb) dissonanc) förhållnind) ingen dis

Varför är in


Varför är in

a) dissonanb) dissonan

61

r upplösnin

nte detta en

sen blir intensen ligger pngstonen ärssonans på d

nte detta en


nte detta en

sen blir intensen ligger p

I

gston?

förhållning

e upplöst stepå svag taktr inte förberden starka t

förhållning


förhållning

e upplöst stepå svag takt

Institutione

g? (Endast e

egvis tdel i stället redd taktdelen

g? (Endast e


g? (Flera alte

egvis tdel i stället

en för musik

ett rätt svar)

för stark

ett rätt svar)

för stark

ernativ kan

för stark

kvetenskap,

markeras)


661

o co d

Öv. 13 V

o ao bo co d

Öv. 14 VFlera sv

o ao bo c

o ao bo c

o ao bo c

c) förhållnind) ingen dis

Varför är in


Vad är det fvarsalternati

a) Förberedb) Upplösnic) Ingen dis



62

ngstonen ärssonans på d

nte detta en


för fel på stiv kan vara

delsetonen äingen sker issonans på d



I

r inte förberden starka t

förhållning


ämföringenrätt.

är dissonantinte stegvisden starka t



Lämn

Institutione

redd taktdelen

g?


n i följande

taktdelen

taktdelen

taktdelen

na in för rät

en för musik

för stark

fall (de är tä

ttning

kvetenskap,

änkta att va

Uppsala un

ara förhållni


6

ingar)?

62

Förhålln

Förhexemexem

Det speldesamm

Förhålln

I de exeoch uppannat konedan.

ningar på olik

hållningar kmpel vara empel på hal

lar ingen roma i alla fall

ningar där mo

empel vi setplösningstononsonant in

63

ka metriska

kan finnas pnbart halvn

lvnotsnivån,

oll vilken mel.

otstämman

tt hittills harnen. Se exem

ntervall (van

I

nivåer

på olika metnoter, enbart, fjärdedelsn

etrisk nivå f

rör sig

r förhållningmpel a och

nligen från e

Institutione

triska nivåert fjärdedelarnivån och å

förhållninge

gens motstäc nedan. M

en ters till en

en för musik

r. De inblanr eller enbar

åttondelsniv

en ligger på

ämma legat Motstämman

n sext eller

kvetenskap,

ndande tonert åttondelarån:

å. Stämförin

stilla underkan emelletvärtom). S

Uppsala un

erna kan till ar. Här följer

ngsprinciper

r förhållningertid flytta sSe exempel


6

r

rna är

gstonen ig till ett b och d

63

Ornam

Förhålln

ExeFörhExe

För

En fsam

menterade f

ningar kan o

mpel a) vishållningstonmpel c) vis

hållningsk

förhållningsmmanfaller m

64

förhållning

ornamentera

ar själva förnen är förkoar ornamen

edjor

skedja uppstmed förbere

I

gar

as:

rhållningenortad till en tering av up

tår när uppldelsemome

Institutione

n. I exempelfjärdedelsn

pplösningsto

lösningsmomentet i nästa

en för musik

b) är förhånot och den onen genom

mentet i denförhållning

kvetenskap,

llningstonenföljs av en e

m en återgån

n första förhg o.s.v.:

Uppsala un

n ornamentextra insatt ngston a.

hållningen


6

erad. ton a.

64

Förhållnstandard

Am – D

Öv. 15‐

Öv. 15a

o Ho Fo Å

Öv. 15b

o Ho Fo Å

Öv. 15c

o Ho Fo Å

ningskedjordackordfölj

Dm7 – G7 –

‐18

a) Vilken m

HalvnotsnivFjärdedelsnÅttondelsni

b)


c)


65

r är mycket d, en kvintg

Cmaj7 – Fm

metrisk nivå

vån nivån ivån

vån nivån ivån

vån nivån ivån

I

vanliga ochgång:

maj7 – Hm7

ligger följan

Institutione

h ligger till g

7-5 – E7 – A

nde förhålln

en för musik

grund för bl

Am

ningar på?

kvetenskap,

land annat f

Uppsala un

följande


665

Öv. 15d

o Ho Fo Å

Öv. 15e

o Ho Fo Å

Öv. 16 Iupplösn

d)


e)


I vilka av föningstonen?

66

vån nivån ivån

vån nivån ivån

öljande exem

I

mpel byter

Institutione

motstämma

en för musik

an ton när fö

kvetenskap,

örhållningss

Uppsala un

stämman gå


6

år till

66

o ao bo co d

Öv. 17 I

o ao bo co d

Öv. 18 D

Vilken a

a b c d

I vilka av fö

a b c d

Du ska skri

av nedanstå

67

öljande exem

iva en förhå

ående versio

I

mpel är förh

ållningskedj

oner är korre

Institutione

hållningston

a utifrån fö

ekt?

en för musik

nen orname

ljande notex

kvetenskap,

enterad?

xempel:


6

67

Förhåll

Det finnpå rent söverhuvBach, kägde rumomkringatt ingå

En och klassiskstämföranvändsingåend

lningar i re

ns flera typestämföringsvudtaget mekombineradem inom en g år 1400, ai olika acko

samma förhk musik är aringssammas ackorden sde i ett förhå

68

en kontrap

er av kontrastänkande oed i bilden. Be däremot stackordföljd

alltså åtminsordsamman

hållning är iackorden D4anhang. (I nusom självstäållningsförlo

I

Lämn

unktisk sa

apunktisk saoch begrepp Barockens ktämföringst

d. Förhållninstone 200 år

nhang. Någr

inbäddad i a4 och S65 inutidens popändiga klanopp.)

Institutione

na in för rät

ts och som

ats. Senmed som ackordkontrapunktänkande mengen är en kr innan manra av de van

ackordföljdente självstän

p, rock och jnger, d.v.s. u

en för musik

ttning

m bestånds

deltidens kond eller acko

kt, vars utveced ackordtäkontrapunktn började tännligaste är de

erna T – D4ndiga klangazz är situa

utan att acko

kvetenskap,

sdelar i ack

ntrapunkt (1ordgrundtonckling kulm

änkande, d.vtisk figur sonka i ackorde två följand

4 – 3 och T er utan ingå

ationen annoorden behan

Uppsala un

kordföljde

1300-1600)ner fanns intminerade mev.s. stämförom uppstod d. Den komde:

– S65 – D. år i ett visstorlunda: därndlas såsom


6

r

byggde te ed J S ingen

m sedan

I

r m

68

Funktioengelskkvartför

Funktiosjätte sksom ska

D4‐3

Hittills htalat omackord,

Ackordeär 4-3 i kvarten underföfrån förunderfösteg. Se

När man

T A

s Ö

onen D4 i C-ka ordet för frhållning”.

onen S65 i Ckaltonen d tia beröras me

har vi fokusm förhållning

men det sk

et D4-3 (ellrelation till(4) ersätter

örstått att kvegående ack

örstått att kve följande no

n ska skriva

Ton 4 ska vAtt en ton ästämma Övriga acko

69

-dur heter sförhållning.

C-dur heter ill en F-durter ingående

serat på själgsstämman

ka vi göra frå

ler ackordföl grundtonenr tersen (3); varten ska vakord, det är

varten (4) skotexempel:

a följden D4

vara förbereär förberedd

ordtoner är

I

om ackord . På svenska

som ackordtreklang (f-

e i den fortsa

lva stämförioch motstäån och med

öljden D4-3 n. När man de kan aldr

ara förberedhelt enkelt

ka upplösas

4-3 måste m

dd och sedad innebär att

två grundto

Institutione

Gsus4. ’susa blir det un

d F6. ’6’ inna-c). Detta atta framstä

ingen i ett tvämman mend nu.

om man såser detta so

rig förekomdd. Det inneförberedelstill tersen (

man beakta f

an falla ett st den ligger

oner och en

en för musik

s’ är en förkngefär ”ett G

nebär en tillasätt att se sa

ällningen.

våstämmigtn inte sett de

å vill) innehom ackord s

mma samtidiebär att förhsetonen som3) i samma

följande pun

steg till 3 i skvar från fö

kvint

kvetenskap,

kortning av G-ackord m

agd ton: maaken skapar

t förhållningessa som be

åller alltså eå är det undgt i tonal m

hållningstonm avses. För

stämma gen

nkter:

samma stämföregående a

Uppsala un

’suspensionmed

an har lagt tr en del prob

gsförlopp. Veståndsdelar

en förhållniderförstått a

musik. Det ärnen 4 ska ligr det tredje änom att fall

mma ackord i sam


6

n’, det

till den blem

Vi har r av

ing. Det att r vidare gga kvar är det la ett

mma

69

Öv. 19‐

Öv. 19a

Vilken t

o fo go ao d

Öv. 19b

o ho go do g

Öv. 19c

o o Ao To B

‐20

a) Du ska sk

ton i D4 är

fiss g a d

b) Vilken to

h i sopraneng i alten d i tenoren g i basen

c) Vilken stä

S A T B

70

kriva följand

kvarten?

on ska vara f

n

ämma ska h

I

de ackordfö

förberedelse

ha upplösnin

Institutione

örlopp:

eton i det fö

ngstonen?

en för musik

örsta ackord

kvetenskap,

det?


770

Öv. 20 V

o ao bo co d

Vilket av ex

a b c d

71

xemplen är

I

rätt?

Institutioneen för musik


771

Övning

Gör följ

T A

s Ö

gar

jande övnin


72

ngar och läm


ordtoner är

I

mna in för be


två grundto

Lämn

Institutione

edömning.


oner och kvi

na in för rät

en för musik

Kom ihåg a


inten

ttning

kvetenskap,

att


Uppsala un

mma ackord i sam


7

mma

72

Övning

Gör följ

T A

s Ö

gar

jande övnin


73

ngar och läm


ordtoner är

I

mna in för be


två grundto

Lämn

Institutione

edömning.


oner och kvi

na in för rät

en för musik

Kom ihåg a


inten

ttning

kvetenskap,

att


Uppsala un

mma ackord i sam


7

mma

73

S65‐ac

Ett S65-ackordeolika sa

mp3-07

mp3-07

Om manutgör exnärliggauppträdettan i nslutligen

mp3-07

ckordet

-ackord I Cet ingår i så ammanhang

71

72

n utgår frånx a) inget prande ackord

der däremot nästa takt ocn upplösas s

73

74

-dur (ett F6ändrar acko. Vi ska se p

n att F-durtrroblem. Dendton i T (c ekvinten som

ch dissonerastegvis nedå

I

6) består av tordet karaktpå två grund

eklangen ärn tillagda, meller e); sextm den dissoar mot sexteåt till tersen

Institutione

tonerna f-a-tär och vissadfall, S65 –

r den primärmot kvinten ten beter sig

onanta tonenen (det disson i D.

en för musik

-c-d. Beroena av ackord

– T och S65

ra klangen tdissonerand

g som en gen: tenorens conanta inter

kvetenskap,

nde på det sdtonerna har

– D:

till vilken ende, sexten unomgångstoc är förberetrvallet är hä

Uppsala un

sammanhanr olika funkt

n sext tillfoupplöses steon. I fallet b

ett, ligger kvär en nona) f


7

ng tioner i

gats så egvis till b) var på för att

74

Det föreen dissogrundtobeteckntonen c

mp3-07

Det har ackordeF-duracackorde

S65‐ac

Här följ

Att tänk(finnas iters.

S65 ‐ D

Exempe

S65-ackligga kvstämma

efaller givetonans. Det gon. Då blir aningarna. Om

septima i st

74

funnits oliket alltid somckord när f let befinner s

ckordet

jer ett antal

ka på vid S6i samma stä

D

el 1

kordet är ettvar från förea ligger reda

75

tvis ologiskgår att se acackordet ett m sexten är tället för kv

ka uppfattnim ett Sp7 (IIligger i basesig i andra l

exempel på

65 - D är attämma i före

t F6 (f-a-c-degående ackan i melodin

I

kt att en ackokordet ur enSp7. Se nedlägsta ton i

vint i S65. A

ingar om hu7) medan men och som ägen.)

å ackordfölj

t kvinten i Segående ack

d). Det är kvkord och uppn i detta fall

Institutione

ordton upptn annan syndanstående i S65 och m

Att septiman

ur ackordet man i andra

Dm7 när d

derna S65-D

S65 ska behakord) och se

vinten c somplösas ett stl:

en för musik

träder som fnvinkel ocksnotexempe

man i stället n dissonerar

ska analysefall föredrarligger i bas

D och S65 -

andlas som edan gå ett s

m ska behanteg nedåt til

kvetenskap,

förhållningsså, nämligenl och jämföser ackorde

r är ju inget

eras. Inom str att uppfatt

sen. (Och lit

- T.

en förhållnsteg nedåt ti

ndlas som enll dominante

Uppsala un

ston, alltså sn med sexte

ör de olika et som ett Spkonstigt:

tegteorin räta ackordet te ambivale

ning: vara föill dominant

n förhållninens ters (h)


7

ses som en som

p7 blir

äknas som ett nt när

örberedd tens

ngston: . Denna

75

mp3-07

Exempe

S65-ackvi väljer

mp3-07

I nästa e

Exempe

Eftersomdominan

75

el 2

kordet är ettr alten:

76

exempel lig

el 3:

m det förstant i tersläge

76

t C6 (c-e-g-

gger S65-ack

a ackordet ste (h i basen)

I

a). Kvinten

kordets kvin

tår i grundlä) så är den d

Institutione

n är g. Den k

nt i basen.

äge (c i basdissonerand

en för musik

kan läggas a

en) och ackde stämman

kvetenskap,

antingen i al

kordet efter redan klar:

Uppsala un

lten eller ten

S65/5 är en


7

noren,

n

76

mp3-07

Exempe

I det här

S65-ack

mp3-07

Exempe

S65-ack

77

el 4

r fallet ligge

kordets kvin

78

el 5

kordet ligge

77

er S65-acko

nt (d) ligger

er här i sextl

I

ordet i terslä

r i sopranen:

läge och kan

Institutione

äge.

:

n även bete

en för musik

cknas Sp7.


777

S65-ack

mp3-07

S65‐T

Då S65-dissoneråtergångrelativt

mp3-08

Sexten (e.

kordets kvin

79

-ackordet grar. Oftast ägston (går sovanlig, de

0

(d) ligger i t

78

nt ligger i so

år till T är aär sexten enstegvis från t är S65 - D

tenorstämm

I

opranen:

ackordets kvn genomgån

en ackordtoD som är den

man. Den ko

Institutione

vint inte disngston (går mon och återvn vanligt för

ommer stegv

en för musik

ssonant. Detmellan två avänder dit). rekommand

vis från tone

kvetenskap,

t är i stället ackordtonerFörbindelse

de ackordfö

en e och åte

Uppsala un

sexten somr) eller en en S65 - T ä

öljden.

ervänder ste


7

m

är

egvis till

78

S65 i v

Under 1

mp3-08

I S65-acDominaen kvint1600-ta

UpplösnDå får k

mp3-08

vissa situat

1600-talet sk

1

ckordet finnantackordet tparallell (m

alet.

ningen av dkvinten ligg

2

79

tioner

krevs S65-a

ns två grundfår i regel k

motrörelsepa

den dissonerga kvar på sa

I

ackordet oft

dtoner (f), inkvinten fördarallell) mel

rade kvintenamma plats

Institutione

ta utan ters o

ngen ters (adubblad av llan alt/bas

n i S65 kan tills man n

en för musik

och med gru

a) men kvintstämföringsi följden D

fördröjas geår dominan

kvetenskap,

undtonen fö

t (c) och sexstekniska sk- T, men så

enom att acten:

Uppsala un

ördubblad:

xt (d). käl. Det uppå skrev man

ckordet lägg


7

pstår då n under

gs om.

79

Förövn

1. Tän2. Läg3. Låt 4. Fyll

ningar 1

nk efter vilkeg den i den kvinten fall

l i resten av

80

en ton som stämma dä

la ett steg titonerna.

I

är kvint i Sr tonen finnll tersen i D

Lämn

Institutione

65. ns i föregåenD.

na in för rät

en för musik

nde ackord.

ttning

kvetenskap,


880

Förövn

1. Tän2. Läg3. Låt 4. Fyll

ningar 2

nk efter vilkeg den i den kvinten fall

l i resten av

81

en ton som stämma dä

la ett steg titonerna.

I

är kvint i Sr tonen finnll tersen i D

Lämn

Institutione

65. ns i föregåenD.

na in för rät

en för musik

nde ackord.

ttning

kvetenskap,


881

Tillämp

mp3-08

mp3-08

mp3-08

pningsuppg

3

4

5

82

gifter på D

I

D4‐3 och S6

Institutione

65‐D

en för musikkvetenskap, Uppsala un


8

82

mp3-08

mp3-08

6

7

83

I

Lämn

Institutione

na in för rät

en för musik

ttning


8

83

Tillämp

Skriv utAnvändutan låt sext (me

Exempl

mp3-08

pningsuppg

t ackompanjd fjärdedelar

den röra sigen ingen kv

let kommer

8

84

gift 2. Inlä

njemanget för, halvnoterg med små

vint).

från Bonde

I

mningsupp

ör cembalosr och ev. punintervall. Et

ekantaten av

Institutione

pgift

stämmans hnkterade hatt S6-ackord

v J. S. Bach

en för musik

högra hand ealvnoter. Hod består av

kvetenskap,

enligt ackoroppa inte metvå grundto

Uppsala un

rdbetecknined överstäm

oner, en ters


8

garna. mman s och en

84

85

I

Lämn

Institutione

na in för rät

en för musik

ttning


8

85

"Wi

Uttryckinstitutiinom de

Subdomgrundtoparallelli S6 är i

Dominastämrör

eller som

Av förhintervalförberedförhålln

mp3-08

mp3-09

enkla

ket "wienklaon av pedag

en wienklas

minantackoronen fördubblackordet Spingen disson

antackordet relser inom a

m en följd a

hållningstonl. Det är - i ds utan nås ningstonerna

9

0

86

ssisk

assisk kadengogiska skäsiska musik

rdet har en sblad. Ackorp/3 som innnans utan ka

innehåller tackordet:

av två ackor

nerna är det motsats tillvia språng. a upplöses s

I

kaden

ns" är ingen äl använd etikstilen. Den

sext i ställetrdets durkarnehåller saman införas fr

två förhålln

rd:

bara kvartel D4-3 och SAckordet k

stegvis nedå

Institutione

ns": T

n allmänt veikett för en

n är en speci

t för en kvinraktär skilje

mma toner mfritt (via steg

ningar och k

en som är diS6/5 - D - mkan alltså friåt (6-5 och 4

en för musik

‐ S6 ‐

dertagen beav de absol

iell variant a

nt, i C-dur: fer det därmemen i regel tg eller språn

kan skrivas p

ssonant; sexmycket vanlitt införas. D4-3).

kvetenskap,

D6/4

enämning utlut vanligasav kadensen

f-a-d, och hed från det mtvå grundtonng).

på två sätt. A

xten är ju etigt att förhåDäremot är

Uppsala un

‐ D ‐ T

tan en inomste ackordfön T - S - D

har alltid mollklingan

oner, f-a-d-d

Antingen so

tt konsonanållningstonedet noga m


8

T

m denna öljderna - T.

nde d. Sexten

om

nt erna inte

med att

86

I det förhar två ggrundto

I det förh), i det

Även omdetsammnågon to

D64 ell

En trekldominandirekt gkvarten

6 --> 5 4 --> 3

De båda

Obs alltsom för

I alla an

T S D 5 5 5

Här följkvintläg

1. Hur b

o Do T

rsta exemplgrundtoner

onen i s6 för

rsta exemplt andra exem

m det kan vma ska manonikafunkti

er T/5?

lang i kvintlntackord m

går vidare tiltill tersen).

a grundtone

tså att D64 srhållningar (

ndra fall bet

Tp 5

jer nu ett ange.

betecknas d

D64 T/5

87

et ser vi att (g); förhålln

rdubblad (d)

et upplöses mplet genom

vara frestandn inte göra dion här.

läge kan haed sext (i stll ett rent do I detta fall

erna ligger k

skrivs med (6 och 4).

tecknas acko

ntal övninga

et första ack

I

S6-ackordeningstoner d) och likaså

D6/4-ackorm att 6 går t

de att beteckdet, eftersom

olika funkttället för kvominantackoär stämföri

kvar eller ok

två grundto

ordet som e

ar på att skilj

kordet?

Institutione

et har två grdubbleras ju

å grundtonen

rdet genomtill 5 (c till h

kna D6/4 som D6/4 är en

tioner. I ett vint) och kvaord (varvid ingen alltså:

ktaveras.

oner. Man fö

en treklang i

lja på dessa

en för musik

rundtoner (fu inte. Ävenn i D6/4 (e)

m att 6 går tilh) och 4 till

om T/5 eftern del av dom

fall analyseart (i stället sexten går

:

ördubblar al

i kvintläge,

två funktio

kvetenskap,

f) och att likn i det andra.

ll 5 (e till d)3 (a till giss

rsom toninnminantackor

eras ackordeför ters), deett steg ned

ldrig de ton

t.ex.

ner hos en t

Uppsala un

kaså D6/4-aa exemplet

) och 4 till 3s).

nehållet är rdet och int

et som ett et är när ack

d till kvinten

ner som fung

treklang i


8

ackordet är

3 (c till

te har

kordet n och

gerar

87

2.

o Do T

3.

o Do T

4.

o Do T

5.

o Do T

D64 T/5

D64 T/5

D64 T/5

D64 T/5

88


888

6.

o Do T

7.

o Do T

8.

o Do T

9.

o Do T

D64 T/5

D64 T/5

D64 T/5

D64 T/5

89


889

Förövn

ningar. Inl

90

lämningsu

I

uppgift

Institutioneen för musikkvetenskap, Uppsala unniversitet Satslära

990

Tillämp

Du ska liknandekontrabkontrab

Som hjä

mp3-09

pningsuppg

skriva ut stre. Det behöas. Man skrasen en okt

älp för altkl

1 (Exemple

91

gift.

råkarna enliöver inte varriver en ton tav lägre, så

aven i viola

et är början

I

igt funktionra exakt likaför båda in

å hela basstä

astämman få

av arian Do

Institutione

nsbeteckninga, bara i stor

nstrumentenämman spel

får du följan

ove sono ur

en för musik

garna. Lyssra drag. (Ba

n och när denlas i oktaver

nde översikt

Figaros brö

kvetenskap,

na på mp3-assi = basar,n spelas så kr.)

:

öllop av Mo

Uppsala un

-filen och gö, alltså celloklingar

ozart. )


9

ör något o och

91


92

92

Mellandominant, växeldominant och mellankadens. Ellips

Mellandominanter, växeldominanter och mellankadenser är de mest förekommande ackorden som ligger utanför tonartens skalegna ackord. Funktionsbeteckningarna för icke-skalegna ackord skrivs inom parentes. Sedan ska man ange vilken relation de icke-skalegna ackorden har till de skalegna ackord de knyter an till.

Mellandominant

Den vanligaste formen av icke-skaleget ackord är mellandominanten. Den är dominant till ett skaleget ackord. Några exempel:

mp3-092

C-dur: C – E – Am. Analys: T – (D) – Tp.

Ackordet E ingår inte i C-durs skalegna ackord (som är C, Dm, Em, F, G, Am och Hm-5). Men E är dominantiskt till Am (som är skaleget). Då betecknas E som (D). Parentesen anger att ackordet ligger utanför tonarten. (D) är normalt dominantiskt till efterföljande ackord, i annat fall skriver man en pil bakåt till det föregående ackordet.

mp3-093 F-dur: F – G – C. Analys: T – (D) – D.

mp3-094

g-moll: Gm – G – Cm – D – Gm. Analys: t – (D) – s – D – t. G-durackordet ses som en mellandominant till s.

Växeldominant

Växeldominanten är mellandominanten till dominanten, alltså dominantens dominant. På grund av att ackordet är så frekvent har det fått en egen funktionsbeteckning: DD. Det är viktigt att komma ihåg att DD egentligen betyder (D) D, alltså att DD inte är ett skaleget ackord, att det står inom en ”osynlig” parentes. mp3-095 Exempel: F-dur: F – G – C – F kan analyseras T – (D) – D – T eller T – DD – D – T.


93

93

Mellankadens

En mellandominant är ett (1) tonartsfrämmande ackord som går till ett skaleget ackord. En mellankadens är en hel kadensföljd i en annan tonart än huvudtonarten. Den måste minst bestå av två ackord: en subdominant och en dominant, men kan byggas ut till att omfatta flera ackord. I ackordföljden mp3-096

C – Dm – E – Am kan man urskilja E som tonartsfrämmande ackord (mellandominant till Am) men ser man på hela följden Dm – E – Am så har man en kadens i a-moll: s – D – t. Om man jämför de två sätten att analysera förloppet: T – Sp – (D) – Tp T – (s – D) – Tp så framstår den andra analysen som överlägsen i och med att den identifierar hela kadensförloppet i den andra tonarten.

TIPS: hittar du en mellandominant, titta på ackordet före denna om det skulle kunna vara en subdominant i annan tonart.

Ellips

Termen ’ellips’ kommer från retorikens ’ellipsis’ som betyder ett överhoppat tankeled i syfte att uppnå någon sorts effekt. Här syftar det på en ackordföljd i annan tonart utan att dess tonika förekommer. Ett exempel på en ellips är ackordföljden C – E – F. E-durackordet är inte en mellandominant till F (och inte heller till det föregående C-ackordet). Däremot har ackordföljden vissa likheter med en bedräglig kadens i a-moll: mp3-097

a-moll: Am – Dm – E – F. Analys: t – s – D – tK

Det är följden E – F som ingår i båda fallen (en halv ton uppåt). I den bedrägliga kadensen ersätter F-durackordet tonikan Am. Vi tänker oss på motsvarande sätt att det finns ett underförstått (”överhoppat tankeled”) Am i följden C – E – [Am] – F. Det underförstådda ackordet kallas utelämnad bitonika (tillfällig tonika) och skrivs inom klammer. Analysen blir: T – (D)[Tp] – S, vilken uttydes: tonika – dominanten till Am - subdominanten

T7 och

Hur anaG7? Ettsjunde tC-dur. D

Vad hänalltså G

Samman

G - Gm

G - G7

Hur blir

mp3-09

E - E7 -

T – T7 –

Hur blir

mp3-09

C - Cma

T – T7 –

h (D7) S

alyseras ackt G7 består aton, däremoDärför analy

nder om maGmaj7.

nfattning:

maj7 - C = T

- C = T - (D

r funktionsa

8

- A i tonarte

– S eller T –

r funktionsa

9

aj7 - F i ton

– S eller T –

94

kordföljden av tonerna g

ot ingår f i Cyseras acko

an skriver T

- T7 - S

D7) - S

analysen av

en E-dur?

– (D7) – S?

analysen av

narten C-dur

– (D7) – S?

I

G - G7 - C g-h-d-f. Ton

C-durskalanrdet som en

7 i stället? D

följden

följden

r?

Institutione

i G-dur? G nen f ingår i. Ackordet

n mellandom

Då får vi de

en för musik

är T och C inte i G-durG7 tillhör a

minant till S

et skalegna

kvetenskap,

är S men virskalan somalltså inte toS. Analysen

septimacko

Uppsala un

vilken funktim har fiss somonarten G-dun blir T - (D7

ordet g-h-d-f


9

ion har m ur utan 7) - S.

fiss,

94

Hur ana

mp3-10

Hur ana

mp3-10

alyseras

0

alyseras

1

95

I

Lämn

Institutione

na in för rät

en för musik

ttning


995

Förövnningar me

96

ellandomin

I

nanter

Institutioneen för musikkvetenskap, Uppsala unniversitet Satslära

996

Förövnningar me

97

ellankaden

I

nser.

Lämn

Institutione

na in för rät

en för musik

ttning


9

97

Förövn

ningar elli

98

ps

I

Lämn

Institutione

na in för rät

en för musik

ttning


9

98

TillämpSkriv för

mp3-10

Skriv fö

mp3-10

pningsuppr kör SATB:

2

ör kör SATB

3

99

pgifter me:

B:

I

ellandomi

Institutione

inant, me

en för musik

ellankaden

kvetenskap,

ns och elli

Uppsala un

ps


9

99

Skriv fö

mp3-10

ör kör SATB

4

100

B:

I

Lämn

Institutione

na in för rät

en för musik

ttning


1

100

Nea

Det neasin säregfrån denmelodisexisteraAckordeskaleget

mp3-10

De neapmollsub

Till klansubdomsammanen sänktDen är dsubdomsextacko

Den karovan avuppåt (dornamen

apolit

apolitanska sgna och karn förminskastämman). Da på subdomet hör till mt ackord uta

5

politanska sbdominant m

ngen är ackminantackordnfaller. Db-kt sext). För densamma s

minantkänslaordet och m

rakteristiskav tonerna dedess-d). Därnteringar) m

101

tanskt

sextackorderakteristiskaade ters somDet finns ing

minantplatsemolltonartenan ett alterer

extackordenmed lågalter

korden Db-dd. Här är såklangen omatt bättre fösom i en vaa". Dessutom

med två styc

a förminskaess-h. Den sremot kan dmellan den s

I

t sext

et var en vana klang från

m stämföringga friståendn i en kaden men kom arat (innehål

n är ackord rerad sext e

durackord i tledes ett ex

mtolkas till aörstå detta kanlig kadensm är grundtken f blir F

ade tersen i eänkta tonen

det förekommsänkta sexte

Institutione

tackor

nlig företeen konflikten gen ger uppde neapolitans (neapolitatt användasller en krom

nr 2 i båda ller mollsub

tersläge, allxempel på atatt vara en fkan man börs av typ T-Stonen alltid

Fm-känslan

en stämma n dess går al

mma harmonen och terse

en för musik

rd: s6

else under hemellan deshov till (och

anska sextactanskt sextas även i dur

matiskt förän

exemplen, bdominant m

ltså Db/F, mtt klang ochform av Fm-rja med att t

S-D-T. Självfördubblad starkare.

(vanligen ölltid nedåt ti

niserade genen i dominan

kvetenskap,

6> elle

ela 1700-tals klang ochh som i regeckord; ackorackord - domrtonarter. Dendrad ton, n

betecknademed sänkt s

men till funkh funktion in-ackord (utatitta på bassva bastonen i det neapo

verstämmanill h, aldrig

nomgångstonnten:

Uppsala un

er N

let. Ackordh dess funktel ligger i rdet kan endminant - tonet är dock in

nämligen sex

e s6>, vilketsext.

ktionen är dente alltid an kvint mestämman: c-

n f ger alltså olitanska

n) bildas i eett kromatiner (och an


1

et får ion samt

dast nika). nte ett xten).

t utläses:

e

en med -f-g-c. "lite

exemplet skt steg

ndra

101

mp3-10

Som försextacko

Förövn

(Inga til

6

rkortning föord kan då s

ningar

llämpningsö

102

ör s6> använse ut så här

övningar)

I

nds ofta bet: t-N-D-t.

Lämn

Institutione

teckningen N

na in för rät

en för musik

N. En kaden

ttning

kvetenskap,

ns med neap

Uppsala un

politanskt


1

102

Non

Ett nonaseptima

mp3-10

Inom vätemporänonackounder 1durtonaav de faseptimavissa typofullkom

mp3-10

Motsvarnonackokameleoackord k

mp3-10

nacko

ackord är upa - nona:

7

ästerländsk ära stämföriord, det vill 800-talet va

art (a i exemasta förteckna (f). T9 ochper av jazz.mliga nonac

8

rande ackororden tveklöontaktiga ockan exempe

9

103

ord. D

ppbyggt av

konstmusikingsprodukt säga ackoranligaste no

mplet ovan) onen (3 b-tech S9 har stor. Vi kommeckorden:

rdbeteckninöst är G-durch "ändrar felvis följand

I

Dimac

fyra terser p

k förekommter. Däremod som kan t

onackordet äoch liten sepcken för c-mra septimor

er här att kon

ngar är G9, Hrackord i nåfärg" efter ode ackord up

Institutione

kord

på varandra

mer inte nonaot förekommtolkas som när det på doptima (f). I

moll) och acoch användncentrera o

Hm7-5, G7-ågon form somgivningenppkomma f

en för musik

a. Det består

ackord föremer olika typnonackord m

ominanten, Dmolltonart

ckordet har dds sällan i kss på D9 i d

-9 samt Hdiså är de ofuln. Beroendefrån en och

kvetenskap,

r av grundto

1800-talet per av ofullmed utelämD9; det har kommer a:edå en liten n

klassisk musdur och mol

im. Medan llständiga noe på läge ocsamma klan

Uppsala un

on - ters - k

annat än solständiga

mnad grundtstor nona i et att sänkasnona och ensik, däremoll samt någr

de fullständnonackordench omgivandng:


1

kvint -

om

ton. Det

s till ass n liten t ofta i

ra av de

diga n mer de

103

Det försSamma det läge

Exempeutan gruAm. Acseptima

Kilen '>vanliga dimackoliten non

mp3-11

mp3-11

Dimac

Termenursprunseptimauppbygg

sta ackordetackord fast

et hör vi ack

el c) och d) undton, alltsckorden i c) ackord). Des

>' i exempelackordbete

ord; det berna medan d

0

1

kord

n 'dimackordngligen en ga, t.ex. h - d gt genom st

104

t i a) är ett Gt med tonernkordet som e

inleds med så dominantoch d) är s

ssa kommer

l c) betecknaeckningar. Ibror helt på gdet inte behö

d' kommer feneralbaster- f - ass (h

tapling av tr

I

G9-ackord una i annan oett Dm6, all

samma klat till C. I d) .k. dimackor att beskriv

ar lågaltererbland behöv

gällande fastövs i d) då n

från eng. dimrm för ett se- ass är en fre små terse

Institutione

utan grundtoordning inleltså ett s6/5

ang (fast olikär ackordet

ord (en numvas mer ingå

rad (=sänktver man anvta förteckennonan f reda

minished 7teptimackordförminskad er (alternativ

en för musik

on som går eder b). Meni a-moll.

ka noteradet ett E7-9 ut

mera vanlig fående nedan

) ton och mvända detta n. I c) måstean är liten.

th chord, föd där raminseptima). Dvt noterade

kvetenskap,

vidare till en nu följs ac

). I c) är acktan grundtonförkortning n.

motsvarar mitecken för a

e a:et sänkas

rminskat sentervallet vaDimackordet

som översti

Uppsala un

ett C-durackckordet av E

kordet ett Gn och domiför förmins

inustecknet att betecknas för att vi s

eptimackordar en förminet är regelbutigande seku


1

kord. E-Am. I

G7-9 nant till skat

i a ska få en

d, nskad undet under):

104

mp3-11

Om man

Cdim (cdiss - fis

C#dim =

Ddim =

Denna lsom ock

Funkti

Dimackdominansubdomfinner m(där för

I denna tänkes u

mp3-11

Ackordelika gärnledtonstmedan t

2

n ser till kla

c - ess - fiss ss)

= Edim = G

= Fdim = Ab

likhet ger stkså utnyttja

onella och

kord uppträdntackord m

minantfunktiman bl.a. hosvinner ton

satslärekuruppstå ur ett

3

et G7-9 utanna kallas Dtegen ass - gtersen stiger

105

angen så fin

- a) = Ebdi

Gdim = Bbd

bdim = Hdim

tora möjlighdes i musik

h icke‐fun

der under 18en det finnsion och ävenos Chopin, vartskänslan

rs kommer vt dominantn

n grundton dim, Fdim eg, f - e(ss) or.

I

nns det bara

im (ess - ges

im

m

heter att moken från rom

nktionella

800-talet ocs inom musin icke-funktvanligen i fo

ganska fort

vi att koncennonackord i

kallas vanlieller Abdim

och h - c, ell

Institutione

tre olika di

ss - a - c) =

dulera (bytamantiken.

dimackor

ch det föregiken från rotionella dimorm av parat).

ntrera oss pi molltonart

igen Hdim (m. Den domler annorlun

en för musik

imackord.

F#dim (fiss

a tonart) öv

rd

ående århunomantiken emackord. Exallellförda di

på det domin(alltså med

(efter lägstainantiska efnda uttryckt

kvetenskap,

s - a - c - di

er hela kvin

ndradet oftaxempel på d

xempel på dimackord i

nantiska dimd liten nona)

a tonen i ackffekten visart; nonan och

Uppsala un

ss) = Adim

ntcirkeln, nå

ast som dimackord

den sista typvirtuosa pa

mackordet. D):

kordet) menar sig genomh septiman f


1

(a - c -

ågot

med pen ssager

Detta

n kan m de tre faller

105

Att hit

För att khör) må

1. Skriv

2. Grun

Se följa

Modul

Ackordeom ackoeller mo

tta grundt

kunna avgöåste man kun

v om ackord

ndtonen ligg

ande exempe

lationer v

et Hdim (Gordet kan deoll):

106

tonen till e

ra till vilketnna bestämm

det så att det

ger en stor te

el:

ia dimack

G7-9 utan gruet bli domin

I

ett dimac

t ackord ett ma ackorde

t blir en ters

ers under ac

kord

undton) är dnantiskt till

Institutione

kord

dimackord ets grundton

sstapling (d

ckordets läg

dominant tilA (dur eller

en för musik

är dominann. Detta gör

d.v.s. inga öv

gsta ton

ll C (dur ellr moll), Fiss

kvetenskap,

nt (eller till s i två steg:

verstigande

ler moll). Ms (dur eller m

Uppsala un

vilken tona

e sekunder).

Men om manmoll) samt


1

art det

n stavar Ess (dur

106

mp3-11

Denna odimackoen enkeett dimaDm så ä

4

omstavning orden inte a

el notation frackords tonaär det trolig

107

kallas 'enhalltid är "rätframför att gartstillhörigen ett dimac

I

armonisk föt stavade" i

göra enharmghet är därföckord med g

Institutione

örväxling'. M förhållande

monisk omnoör att se eftegrundtonen

en för musik

Man bör vare till nästa aotering. Deter vart det gn a (A7-9 uta

kvetenskap,

ra observanackord. Oftat säkraste säår. Går det an grundton

Uppsala un

nt på att a väljer tonsättet att besttill exempe

n).


1

sättarna tämma

el till

107

Förövnningar

108


1108

Tillämp

mp3-11

mp3-11

pningsupp

5

6

109

pgifter

I

Lämn

Institutione

na in för rät

en för musik

ttning


1

109

Fullstä

En fullsdur och

C: C - D

a: Am -

Ordnade

C - F - H

Am - D

(obs att

Mellan "äkta" kkvintgånsom rör

ändig kvin

ständig kvina-moll är:

Dm - Em - F

Hm-5 - C -

e i fallande

Hm-5 - Em

m - G - C -

dominanten

F och Hm-5kvintgång mng. Detta be

r sig på den

110

tgång

ntgång omfa

F - G - Am

- Dm - Em -

kvinter:

- Am - Dm

F - Hm-5 -

n här är ett

5 är det en fmen på någoeror troligenaktuella ska

I

attar alla de

- Hm-5 - C

- F - G - Am

m - G - C

E - Am

durackord)

förminskad ot sätt stör dn på att melalans olika

Institutione

sju skalegn

C

m

kvint så egden inte vår lodin vanligsteg:

en för musik

na ackorden

gentligen är uppfattning

gtvis är utfo

kvetenskap,

n. De skaleg

denna ackog av ackordfrmad som f

Uppsala un

gna ackorden

ordföljd inteföljden just fallande sek


1

n i C-

e en som en

kvenser

110

Fullständ

En mycseptimoförhålln

I en sådkvint (o

dig kvintgån

ket vanlig aorna behandningskedja u

dan kvintgånoch i stället h

111

ng med septi

ackordföljd dlas som föruppstår:

ng måste vaha två grun

I

mackord

är en fullstähållningar,

artannat ackdtoner), ann

Institutione

ändig kvintalltså förbe

kord vara fulnars uppstår

en för musik

tgång med seredas och u

llständigt (mr kvint- elle

kvetenskap,

eptimackorupplösas ste

med kvint) oer oktavpara

Uppsala un

rd. Här ska egvis nedåt.

och vartannalleller:


1

En s.k.

nat sakna

111

Tillämp

mp3-11

mp3-11

pningsupp

7

8

112

pgifter

I

Lämn

Institutione

na in för rät

en för musik

ttning


1

112


113

113

SS och ss

På subdominantsidan finns en motsvarighet till växeldominanten DD, nämligen subdominantens subdominant. Till skillnad från DD, som alltid är ett durackord, finns det både dur- och mollackord. Dessa betecknas SS respektive ss.

Ett exempel i C-dur:

T = C

S = F s = Fm

SS = Bb ss = Bbm

SSp = Gm ssP = Db

Inga förövningar följer här utan vi går raskt vidare till ett riktigt avancerat exempel, en körsats av Johannes Brahms.

Tillämp

mp3-11

pningsupp

9

114

pgift

I

Lämn

Institutione

na in för rät

en för musik

ttning


1

114

Documents

53557 kursbok i_satsl__ra