Embed Size (px)
Citation preview
27 Maj 2015
Ämnesfördjupande arbete, kandidatnivå
4,8 miljoner kronor
Ur ett verksamhetsteoretiskt perspektiv
Amanda Vogiatzi [email protected]
901231-4267
Ena Omeragic [email protected]
911016-1404
Nikki Danielsson [email protected]
910707-0220
Handledare: Leif Marcusson
Examinator: Anna Stafsudd
Termin: VT 15
Ämne: Managementfördjupning
Nivå: kandidatnivå 15 HP
Kurskod: 2FE01E
1
Abstract
The proportion of immigrants in Sweden has increased considerably in recent years and as a
result some districts have economic and social problems. To improve the vulnerable urban
areas with these issues, the government signed an agreement back in 2007 with nine
municipalities of Sweden. One of the municipalities that signed that agreement was Växjö. In
the year of 2014 Växjö was allocated 4.8 million Swedish crowns in performance-based
funding by the government. Araby is a district in Växjö municipality where more and more
people have become dependent on subsidy and in need of jobs. In order to strengthen the
residents' living conditions in Araby, the municipality has an urban development work. The
4.8 million crowns that Växjö were assigned, was decided to go to projects targeting the
residents of Araby with Växjö Municipality as a coordinator.
The purpose of this paper is through the use of the activity theory model, increase the
understanding of how a public coordinator of an urban development work affects the projects
involved. In order to fulfill our purpose we have had an unstructured interview and access to
documents in order to obtain comprehensive understanding of the Araby urban development
work. This was followed by four structured interviews with four of the project managers that
were assigned funds of the 4.8 million crowns. The interview questions were based on the
activity theory. The results we concluded show that the municipality of Växjö as a public
coordinator of Araby urban development work affects the projects in various ways. The
municipality of Växjö has affected the projects through setting guidelines in terms of overall
objectives for the work to be carried out of the projects the amount of money each project is
assigned, rules in terms of requirements and criteria, just to name a few. Our essay shows a
case in which the projects considers that the municipality of Växjö only has a small impact on
them and their work, something that has been highly appreciated among the project managers.
This shows how public actors influence on the projects has been positive according to the
project managers.
Key words
Activity theory, Project, Urban development work, Public actor
2
Sammanfattning
Enligt Migrationsverket har andelen invandrare i Sverige ökat avsevärt de senaste åren vilket
har lett till att vissa stadsområden fått ekonomiska och sociala problem. För att förbättra
utsatta stadsområden slöt regeringen år 2007 ett avtal med nio kommuner i landet. Växjö
kommun var en av dem som ingick i avtalet och år 2013 blev kommunen tilldelad 4,8
miljoner kronor i prestationsbaserade medel. Araby är en utsatt stadsdel i Växjö där alltfler
blir bidragsberoende och behöver jobb. För att stärka arabybornas levnadsvillkor driver
kommunen ett stadsutvecklingsarbete. De 4,8 miljoner kronorna som Växjö kommun blev
tilldelade beslutades att gå till projekt riktade mot arabyborna med Växjö kommun som
samordnare.
Syftet med uppsatsen var att genom användandet av verksamhetsteorins modell, öka
förståelsen av hur en offentlig samordnare av ett utvecklingsarbete påverkar de projekt som är
involverade. För att uppfylla vårt syfte hade vi först en ostrukturerad intervju där vi också fick
tillgång till dokument för att få övergripande förförståelse av Araby stadsutvecklingsarbete.
Därefter genomfördes fyra semi-strukturerade intervjuer med fyra av de projektledare som
blev tilldelade pengar av de 4,8 miljonerna. Resultatet vi fick fram visar på att Växjö kommun
som offentliga samordnare av Araby stadsutvecklingsarbete påverkar projekten på olika sätt,
bland annat genom att de satte riktlinjerna i form av övergripande mål för arbetet som skulle
genomföras av projekten, mängden pengar varje projekt blir tilldelade, regler i form av krav
och kriterier samt hur samarbetet ska gå till mellan Växjö kommun och projekten. Vår uppsats
speglar en studie där projektledarna anser att Växjö kommun endast har haft en liten påverkan
på dem och deras arbete, något som varit väldigt uppskattat ur projektledarnas synvinkel. I
och med det visar denna uppsats hur offentliga aktörers påverkan på projekten varit positivt
enligt projektledarna.
Nyckelord
Verksamhetsteori, Projekt, Stadsutvecklingsarbete, Offentlig verksamhet
3
Tack
Det är ett flertal personer vi vill tacka. Först och främst vill vi varmt tacka våra respondenter;
Växjö kommuns projektutvecklingschef Anna Karlsson, projektledare för projektet Ungas
Väg in i Arbetslivet; Pierre Bignolas, projektledare för projektet Hälsoskolan för Nyanlända
Kvinnor; Ann Hjerpe, projektledare för projektet Football for Life Academy; Johan Hultmark
och projektledare för projektet; Pre Step Two; Leyla Yumer som ställt upp på intervjuer och
därmed gjort denna uppsats möjlig att genomföra. Vi vill också rikta ett stort tack till vår
handledare Leif Marcusson som väglett oss under studiens gång med god feedback, tips på
litteratur samt intressanta infallsvinklar att ta hänsyn till. Sist men inte minst vill vi tacka vår
examinator Anna Stafsudd och våra klasskamrater som bidragit med värdefulla åsikter,
kommentarer och förbättringar för vår uppsats.
4
Innehållsförteckning
1. Inledning ..................................................................................................................... 6
1.1 Introduktion ....................................................................................................................... 6
1.2 Bakgrund ............................................................................................................................ 7
1.3 Problemdiskussion .............................................................................................................. 9
1.4 Problemformulering .......................................................................................................... 11
1.5 Syfte ................................................................................................................................. 11
2. Teori ........................................................................................................................... 12
2.1 Val av teori ....................................................................................................................... 12
2.2 Verksamhetsteorin och dess modell .................................................................................. 12
2.2.1 Subjekt .................................................................................................................................. 14
2.2.2 Objekt ................................................................................................................................... 14
2.2.3 Gemenskap ........................................................................................................................... 14
2.2.4 Arbetsdelning ....................................................................................................................... 15
Tabell 2: Nivåerna i arbetsdelning ................................................................................................. 15
2.2.5 Verktyg/tecken ..................................................................................................................... 16
2.2.6 Regler .................................................................................................................................... 16
2.2.7 Resultat ................................................................................................................................. 16
2.2.8 Subjekt-Gemenskap-Objekt relation .................................................................................... 16
2.3 Sammanfattning av modellen ............................................................................................ 17
2.4 Applicering av verksamhetsteorins modell ......................................................................... 17
Figur 3: Applicering av verksamhetsteorins modell ...................................................................... 18
3. Metod ......................................................................................................................... 19
3.1 Ontologiska ståndpunkter ................................................................................................. 19
3.2 Epistemologiska ståndpunkter ........................................................................................... 20
3.3 Forskningsansats .............................................................................................................. 21
3.4 Forskningsstrategi ............................................................................................................. 21
3.5 Kvalitativa metoder ........................................................................................................... 21
3.5.1 Ostrukturerad intervju ......................................................................................................... 22
3.5.2 Semi-strukturerade intervjuer .............................................................................................. 22
Tabell 3: Överblick av de semi-strukturerade intervjuerna med varje projektledare................... 23
3.5.3 Dokumentstudie ................................................................................................................... 23
3.6 Operationalisering ............................................................................................................ 24
Tabell 4: Sammanställning av intervjufrågor till projektledarna ................................................... 24
3.7 Tillvägagångssätt för analys av empiriskt material.............................................................. 25
3.8 Metodens uppbyggnad...................................................................................................... 26
Figur 4: Metodens uppbyggnad .................................................................................................... 26
3.9 Metodkritik ....................................................................................................................... 27
3.10 Etiska överväganden ....................................................................................................... 28
4. Empiri-analys .............................................................................................................. 29
4.1 Subjekt ............................................................................................................................. 29
Figur 5: Subjekt .............................................................................................................................. 29
4.2 Objekt .............................................................................................................................. 30
Figur 6: Objekt ............................................................................................................................... 30
4.3 Gemenskap ....................................................................................................................... 31
5
Figur 7: Gemenskap ....................................................................................................................... 31
Tabell 5: Projektens målsättning ................................................................................................... 32
4.3.1 Informationsmöte ................................................................................................................ 32
4.3.2 Möten ................................................................................................................................... 33
4.3.4 Gemenskap mellan projekten .............................................................................................. 34
4.3.5 Övrig interaktion mellan Växjö kommun och projekten ...................................................... 35
4.4 Arbetsdelning ................................................................................................................... 35
Figur 8: Arbetsdelning ................................................................................................................... 35
4.4.1 Vertikal arbetsdelning .......................................................................................................... 36
4.4.2 Horisontell arbetsdelning ..................................................................................................... 37
4.4.3 Arbetsdelningens olika nivåer .............................................................................................. 38
Tabell 6: De tre nivåerna i arbetsdelning ...................................................................................... 39
4.5 Regler ............................................................................................................................... 39
Figur 9: Regler. ............................................................................................................................... 39
4.6 Verktyg/tecken ................................................................................................................. 41
Figur 10: Verktyg och tecken ......................................................................................................... 41
4.7 Resultat ............................................................................................................................ 42
Figur 11: Resultat ........................................................................................................................... 43
4.8 Subjekt-Gemenskap-Objekt relation .................................................................................. 44
4.9 Helhetsbilden .................................................................................................................... 45
Figur 11: Applicering av verksamhetsteorins modell på stadsutvecklingsarbetet i Araby ........... 46
5. Diskussion och slutsats ................................................................................................ 48
5.1 Sammanfattning av problem, syfte och metod ................................................................... 48
5.1.1 Uppsatsens bidrag ................................................................................................................ 49
5.2 Resultat ............................................................................................................................ 49
Figur 12: Applicering av stadsutvecklingsarbetet i Araby på verksamhetsteorins modell ........... 50
5.3 Diskussion ......................................................................................................................... 51
5.3.1 Diskussion kring verksamhetsteorins modell ....................................................................... 51
Figur 13: Ny tanke kring verksamhetsteorins modell.................................................................... 53
5.3.3 Våra åsikter kring Växjö kommuns påverkan på projekten ................................................. 55
5.3.4 Rekommendationer till Växjö kommun ............................................................................... 56
5.4 Slutsats ............................................................................................................................. 56
5.4.1 Framtida forskningsförslag ................................................................................................... 57
Referenser ...................................................................................................................... 58
Bilagor ............................................................................................................................ 61
Bilaga 1 .................................................................................................................................. 61
Bilaga 2 .................................................................................................................................. 62
Bilaga 3 .................................................................................................................................. 66
Bilaga 4 .................................................................................................................................. 68
Bilaga 5 .................................................................................................................................. 71
Bilaga 6 .................................................................................................................................. 75
Bilaga 7 .................................................................................................................................. 76
Bilaga 8 .................................................................................................................................. 78
6
1. Inledning
Denna uppsats börjar med ett inledningskapitel där vi beskriver varför ämnet är viktigt att
studera ur ett samhällsperspektiv och forskningsperspektiv. Därefter följer bakgrunden till
ämnet, problemdiskussion och avslutas med problemformulering samt syfte.
1.1 Introduktion
Enligt Migrationsverket har andelen invandrare i Sverige ökat avsevärt de senaste åren
(Migrationsverket 2015). År 2007 slöt regeringen ett avtal med nio kommuner i Sverige,
däribland Växjö kommun, för att förbättra livssituationen för boende i utsatta stadsdelar med
ekonomiska och sociala problem (Bunar 2013). År 2013 blev Växjö kommun tilldelade 4,8
miljoner kronor i prestationsbaserade medel som gick till olika projekt riktade mot de boende
i stadsdelen Araby (Bilaga 2 och 3). Vi studerar management och är intresserade av
framförallt projektledning, därav intresset att fokusera på Araby stadsutvecklingsarbetet i vår
uppsats då pengarna fördelades mellan olika projekt.
Växjö kommun blev allokerade ytterligare 10 miljoner kronor år 2014 (Bilaga 7) och har ännu
inte beslutat hur pengarna ska användas. Enligt Anna Karlsson som är projektutvecklingschef
på Växjö kommun funderar de på att använda pengarna på samma sätt som de tidigare gjort.
Dessutom är det ytterligare åtta kommuner som blev tilldelade prestationsbaserade medel av
regeringen. Därmed ökade intresset ytterligare för att studera stadsutvecklingsarbetet i Araby
då studien är till nytta för både Växjö Kommun och andra offentliga aktörer i framtiden.
Ur ett samhällsperspektiv är denna studie gynnsam då den visar en påverkan som offentliga
aktörer har på involverade projekt i ett utvecklingsarbete. Vår uppsats speglar en studie där
projektledarna anser att Växjö kommun endast har haft en liten påverkan på dem och deras
arbete, något som har varit väldigt uppskattat ur projektledarnas synvinkel. Då ett
utvecklingsarbete som stadsutvecklingsarbete i Araby och flertalet andra utvecklingsarbeten
är riktade mot en hel stadsdel kan projektens resultat ha en inverkan på ett helt samhälle.
Utifrån ett forskningsperspektiv möjliggör denna uppsats ett bidrag till verksamhetsteorins
modell då den appliceras på ett nytt område.
7
1.2 Bakgrund
Växjö är en av de städer i Sverige som tar emot en stor andel flyktingar, ensamkommande
flyktingbarn och anhöriginvandrare. I september 2010 publicerade Smålandsposten uppgifter
om 335 nyanlända flyktingar under år 2009 (Ernstsson 2010). Antalet invandrare har därefter
ökat kraftig. Mellan år 2013 och 2014 tog Växjö emot cirka 1 800 människor från andra
länder (Växjö kommun 2014).
Urbant utvecklingsarbete i Araby
I juni 2013 skrev Sveriges Radio att många invandrare bosätter sig i Araby och andelen
arabybor som är födda utomlands ökar år för år. Stadsdelen har blivit socialt och ekonomiskt
utsatt med hög andel arbetslöshet och med saknad av pågående utbildning. Araby har en
segregerad bostadsmarknad där alltfler blir bidragsberoende och behöver jobb.
Arbetsmarknadsdepartementet har även publicerat uppgifter som visar att 40 procent av
personerna mellan 20 till 25-årsåldern i Araby varken har jobb eller studerar (Sjögren 2011).
Fysiska insatser i form av medborgarkontor, ny förskola och projekten genomfördes mellan år
2008 fram till år 2013, exempel på dessa är: ”Framtiden Kronoberg”, ”Näktergalen”, och
”Tjejer Emellan” (Bilaga 1). Än idag finns det fortfarande utmaningar i Araby i form av
trångboddhet, segregation, utanförskap, hälsa, attityder, kommunikation och social oro
(Bilaga 1).
Den 21 mars 2013 beslutade regeringen att tilldela 100 miljoner kronor i form av
prestationsbaserat stimulansbidrag till de nio kommuner som ingick i regeringens urbana
utvecklingsarbete (Bilaga 2). Boverket fick till uppgift att fördela pengarna och i slutet av år
2013 fick Växjö kommun 4,8 miljoner kronor (Bilaga 3). Enligt Karlsson,
projektutvecklingschef på Växjö kommun, fick kommunerna själva avgöra hur de skulle
använda pengarna. Kommunstyrelsen i Växjö beslutade enligt Karlsson att ett
ansökningsförfarande skulle ske. Statliga företag, ideella föreningar samt privata företag
skulle ha möjlighet att ansöka om pengar till projekt inom ramen för stadsutvecklingsarbetet i
Araby. I samband med ansökan av pengarna sattes ett övergripande mål; att stärka
levnadsvillkoren för människor som bor i Araby genom ett antal delmål; minskat
försörjningsstöd, ökad förvärvsfrekvens, ökad andel med behörighet till gymnasieskolan och
ökad trygghet (Bilaga 4). De ansökningar som beviljades och därmed fick pengar till sina
projekt var: ”Hälskolan för nyanlända kvinnor” 680 000 kronor, ”Pre Step Two” 265 000
8
kronor, ”Ungas Väg in i Arbetslivet” 350 000 kronor och ”Ungdomsarena Araby”, ”Football
for Life Academy” och ”Brobyggare” fick dela på 3,5 miljoner kronor (Bilaga 5).
Sammantaget ledde detta till en möjlig förbättring av stadsutvecklingsarbetet i Araby med
aktörer från både Växjö kommun, ideella föreningar och verksamheter som lever på bidrag
från offentliga sektorn. Växjö kommun är samordnare av stadsutvecklingsarbetet i Araby, och
därmed samordnare för de projekt vars ansökningar beviljades. I tabell 1 sammanställs
projektens uppgifter, projektägarna samt deras start- och slutdatum.
Tabell 1: Översikt av projekten. Källa: Växjö kommun
Projektets
namn
Innehåll Projektägare Projektens
start och
sluttid*
Pre Step Two Göra ett ansökningsförfarande till ESF
(Europeiska socialfonden). Tanken är att
ansöka om ytterligare pengar av ESF för att i
januari 2016 starta ett projekt för att hjälpa
företagare med utländsk bakgrund.
Coompanion 2014-04-01 till
2014-12-04
Football for Life
Academy Fotboll som central faktor skall bygga broar
mellan barn, ungdomar, föräldrar, fritid och
skola.
Växjö kommun,
Östers IF och
föreningslivet i området
2014-07-15 till
2016-07-15
Brobyggare Barn och föräldrar med utländsk bakgrund
ska tillsammans få möjlighet att utveckla
sina språkkunskaper.
Växjö kommun
År 2014 till
2015
Ungdomsarena
Araby Utöka fältverksamheten i området och på så
sätt öka den professionella vuxennärvaron på
området.
Växjö kommun
2014-08-18 till
2016-08-18
Ungas Väg in i
Arbetslivet Hjälpa ungdomar att komma in i arbetslivet
genom, coaching, mentorer, praktikplatser
och workshops.
Nätverket SIP
2014-09-01 till
2016-09-01
Hälsoskola för
Nyanlända
Kvinnor
Förbättra kvinnors hälsa bland annat genom
att ge ökade kunskaper om hur svensk
sjukvård fungerar.
Landstinget Kronoberg
2014-08-01 till
2016-06-01
* Angivna start- och slutdatum är projektägarnas egna beräknade tidsplan.
Den första kolumnen redogör för projektens benämning, nästa kolumn anger en kort
beskrivning på vad respektive projekt omfattar och den tredje kolumnen berättar vem eller
9
vilka som är projektägare. Den fjärde och sista kolumnen redogör för projektens beräknade
start- och sluttid.
1.3 Problemdiskussion
En verksamhet som driver projekt kan ställas inför olika problem och svårigheter. En
tilldelning av arbetsuppgifter och resurser kan skapa problem för projektgruppen då de
många gånger måste samarbeta med individer med olika bakgrunder under projektets löptid.
Om resurser och arbetsuppgifter inte organiseras eller tilldelas på rätt sätt och om samarbetet
inte fungerar som det ska kan det ha negativa effekter på gruppdynamiken. Detta kan i sin tur
försvåra förutsättningarna för ett lyckat projekt. (Mir & Pinnington 2014) I projektarbete
krävs det även att verksamheten har ett bra och brett nätverk för att underlätta sitt arbete samt
spara tid (De Klerk 2009). Bunar (2011) belyser däremot problematiken kring flera aktörer
involverade i samma projekt då det kan leda till en komplex situation. Många aktörer kan
leda till olika målsättningar samt osäkerhet mellan grupperna kring fördelningen av resurser,
makt, och vem som ansvarar för vad. Det kan också leda till ett organisatoriskt kaos med
beskyllningar på varandra och förlorad trovärdighet i såväl det lokala som de övriga
samhällets ögon om det inte hanteras på ett lämpligt sätt. Det finns även risk att samspelet
mellan olika aktörer leder till ett oändligt antal möten vilket inte leder till något positivt bidrag
till projektet som helhet. Tonnquist (2014)
Enligt Tonnquist (2014) innehåller projekt ofta regler och krav vilket i sin tur även påverkar
projekten. Krav handlar egentligen om att vara tydlig med sina förväntningar. Både regler och
förväntningar kan vara uttalade och outtalade. Enligt Tonnquist (2014) går somliga omkring
och bär på förväntningar på omgivningen och låter de förbli outtalade. Det kan leda till en
besvikelse om dessa outtalade förväntningar inte infrias. Även kommunikation är en viktig del
i samspel mellan aktörer och innebär att man sprider och delar kunskap med varandra.
Kommunikationen blir därmed bland det mest centrala för alla projekt. Fungerar inte
kommunikationen fungerar inte samarbetet och därmed ökar risken att projekten misslyckas.
(Tonnquist 2012)
Utifrån ovanstående diskussion anser vi att projekt blir påverkade i sitt arbete på flera olika
sätt. De blir påverkade dels genom vilka resurser projekten har att tillgå, arbetsuppgifter de
10
ska utföra, vilka krav och regler som finns, vilka aktörer de arbetar med och dels genom
samspelet som finns mellan aktörerna.
Denna uppsats utgår från verksamhetsteorin vilken belyser vikten av att undersöka helheten
av ett system istället för endast vissa delar (Knutagård 2003). Den vanligaste modellen inom
verksamhetsteorin består av sex knutar; subjekt, objekt, gemenskap, arbetsdelning, regler och
verktyg. Samtliga sex knutar är sammankopplade med linjer. Bakhurst (2009) kritiserar
knutarna i modellen för att de är illustrerade som kopplingar till varandra med linjer men i
teorin framgår ingenting om vad linjerna representerar. Enligt Bakhurst (2009) bör både
modellen och verksamhetsteorin utvecklas och beskrivas mer detaljerat. Tidigare forskare har
applicerat verksamhetsteorin på IT-teknik (Sannino, Daniels & Gutiérrez 2009; Engeström,
Miettinen & Punamäki 2007), skola (Engeström, Miettinen & Punamäki 2007), organisationer
(Sannino, Daniels & Gutiérrez 2009; Engeström, Miettinen & Punamäki 2007) samt sjukvård
(Sannino, Daniels & Gutiérrez 2009; Cane & Oland 2015). Tidigare forskning har även
analyserat projektbaserade organisationer med hjälp av verksamhetsteorin men då berör det
projektledning inom ett enstaka projekt inom IT-teknik eller skola (Vakkayil 2010; Popov
2008).
Genom att applicera verksamhetsteorins vanligaste modell på stadsutvecklingsarbetet i Araby
där den offentliga sektorn är samordnare för ett stadsutvecklingsarbete med flera olika projekt
involverade används teorin på ett nytt område. Det är uppsatsens teoretiska bidrag och är
viktigt att undersöka då Växjö kommun kan ha nytta av denna uppsats för att få en insikt i hur
kommunen påverkar projekten. Vår uppsats visar en verksamhet där samtliga intervjuade
projektledare är nöjda med den påverkan Växjö kommun haft på deras arbete. Därmed kan
andra offentliga samordnare ha nytta av detta då det visar hur Växjö kommun gått till väga.
Om andra kommuner funderar på att involvera projekt för att förbättra levnadsvillkoren för
invandrare eller förbättra möjligheten för människor med funktionshinder att få jobb eller
förbättra skolorna i kommunen kan denna uppsats beskriva hur kommunen kan komma att
påverka involverade projekten både positivt och negativt.
11
Figur 1: Växjö kommuns påverkan på projekten i Araby stadsutvecklingsarbete. Källa: Egen figur
I ovanstående figur visas i vilken riktning påverkan sker på projekten. Denna påverkan kan
vara i form av; vilka resurser projekten har att tillgå, arbetsuppgifter de ska utföra, vilka krav
och regler som finns samt samarbetet som finns mellan involverade aktörer, som diskuterades
tidigare i avsnittet.
1.4 Problemformulering
På vilka sätt påverkar Växjö kommun projekten i Araby stadsutvecklingsarbete?
1.5 Syfte
Syftet är att genom användandet av verksamhetsteorins modell, öka förståelsen av hur en
offentlig samordnare av ett utvecklingsarbete påverkar de projekt som är involverade.
Växjö kommun
Pre Step Two
Ungas Väg in i Arbetslivet
Football for Life Academy
Hälsoskolan för Nyanlända Kvinnor
Brobyggare
Ungdomsarena Araby
12
2. Teori
I detta kapitel behandlas den teori vi valt att arbeta utifrån. Fokus läggs på den mest
förekommande och använda modellen inom verksamhetsteorin. Kapitlet inleds med en
presentation av teorival samt argument till den valda teorin. Därefter framläggs en utförlig
orientering av teorin och modellens innehåll.
2.1 Val av teori
Denna studie baseras på verksamhetsteorin och dess vanligaste modell. I fortsättningen
kommer vi att referera till den som verksamhetsteorins modell. Vi har valt att tillämpa denna
modell eftersom den anses vara mest passande för att uppnå uppsatsens syfte; öka förståelsen
av hur en offentlig samordnare av ett utvecklingsarbete påverkar de projekt som är
involverade. Den anses vara mest passande då den dels speglar ett helhetsperspektiv och dels
utgör en gemensam plattform för flertalet aktörer (Knutagård 2003). Då modellen är en del av
verksamhetsteorin och även möjliggör en djupare förståelse där man tittar på helheten och
dess delar tillsammans, anser vi att den var bättre för att öka vår förståelse än
intressentmodellen och actor-network theory.
2.2 Verksamhetsteorin och dess modell
Den engelska benämningen för verksamhetsteorin är Activity Theory. Grundarna till
verksamhetsteorin anses vara ryssarna Vygotskij, Luria och Leontiev. (Knutagård 2003) Dock
ses Lev Symonovich Vygotskij som skapare till verksamhetsteorin, även om han själv inte
använde termen verksamhetsteori utan istället använde begreppet kulturhistoriska teorin
(Knutagård 2003; Engeström & Rückriem 2005). Vid slutet på 1970-talet fick
verksamhetsteorin fotfäste i Sverige.
Verksamhetsteorin inkluderar följande:
”En helhetsteori som bygger broar mellan forskare och praktiker som mellan olika
yrkesgrupper.
Beskrivning av människans utveckling, utan att förneka till sociala och kulturella
sammanhang.
13
Beskrivning av individens socialisering.
Beskrivning av mänsklig kommunikation.
Beskrivning av såväl mänskliga som organisatoriska verksamhetssystem.
Ett verktyg för teoretisk analys samtidigt som det är ett verktyg för praktisk
verksamhet.” (Knutagård 2003:20)
Verksamhetsteorin kan enligt Knutagård (2003) användas på flera olika system, så som en
enskild individ, en organisation eller ett helt samhälle. Individen och samhället är två begrepp
som är grundläggande för att förstå verksamhetsteorin. Genom teorin belyses sambandet
mellan de två begreppen på så sätt att samhället är en del av individen och individen är en del
av samhället (Knutagård 2003; Engeström & Rückriem 2005; Sannino & Daniels & Gutiérrez
2009). Både individen och samhället påverkas och utformas av varandra och de ska ses som
två olika nivåer som tillhör en och samma helhet. För att kunna förstå en individ eller grupp
måste hänsyn tas till de olika komponenterna såsom historia och samhälle. Individens eller
samhällets historia har en stor inverkan på den pågående verksamheten som de är verksamma
inom. Individens eller samhällets bakgrund och historia inkluderar tidigare upplevelser,
kunskaper samt värderingar. Dessa ska kunna användas samtidigt som det är viktigt att möta
andra kunskaper och värderingar i den nya verksamheten. I mötet mellan de tidigare och nya
kunskaperna, tillsammans med värderingar påverkas både samhället och individen. Vidare
påstås att det viktiga är att förstå vilken verksamhet individen är involverad i och har deltagit i
tidigare för att kunna förstå individen. (Knutagård 2003) Även Sannino, Daniels och
Gutiérrez (2009) hävdar att det är viktigt att ha en heterogen inbäddning i åtanke vid
granskning av kollektivt eller individuellt beteende. De menar att den materiella, kulturella,
sociala och tekniska världen som individen befinner sig i är av stor betydelse.
Verksamhetsteorins modell nedan visar på hur ett mänskligt verksamhetssystem kan se ut.
14
Figur 2: Verksamhetsteorins modell. Källa: Knutagård 2003:152
Modellen innehåller sex stycken “knutar”; verktyg/tecken, subjekt, regler, gemenskap,
arbetsdelning, objekt och utöver knutarna finns det också ett resultat. (Knutagård 2003)
2.2.1 Subjekt
Subjekt är utgångspunkten vid analysen och är en individ eller gupp av människor (Knutagård
2003).
2.2.2 Objekt
Objekt visar riktningen, med andra ord syftet som individen eller gruppen av människorna
har. Ett problemområde eller råmaterial eller något annat som ska omvandlas till ett resultat är
det som utgör objektet. Resultatet av omvandlingen är skapandet av värde då objektet blir
användbart på ett sätt som det inte var tidigare. Det är antingen subjektet eller agenten som
står för omvandlingen. Subjektet eller agenten behöver ha skicklighet och tillgång till
speciella verktyg. (Knutagård 2003)
2.2.3 Gemenskap
Den tredje knuten, gemenskap, utgörs av de personer som har samma objekt. En gemenskap
börjar formas när subjektet relateras till en individ eller grupp individer med samma objekt.
Det leder till ett fokus på karaktärerna och deras interna relationer mellan agenterna. Det är
språket som är det grundläggande verktyget i denna typ av interaktion. Kommunikationen
15
mellan personer sker genom artefakter i form av ord, gester samt teckenspråk. (Knutagård
2003)
2.2.4 Arbetsdelning
Arbetsdelning finns på samma axel i modellen som gemenskap och regler. Arbetsdelning
består av två uppdelningar; en vertikal och en horisontell. Den vertikala innebär en
uppdelning av makt och status. Den horisontella arbetsdelningen innebär uppdelning av
arbetsuppgifterna inom gemenskapen. Ett arbete innebär inte enbart att producera materiella
saker utan här inkluderas även föremål i mental form såsom idéer, språk, religion och lagar.
(Knutagård 2003) Arbetsdelning kan delvis förstås genom separation av tre olika nivåer;
aktivitet, handlande och funktioner. Den översta nivån är den övergripande nivån i
verksamheten och sker genom att den gemensamma verksamheten drivs av objektorienterade
motiv. Verksamheter skapas ofta i form av organisationer och institutioner. Den andra nivån
innefattar handlande och utgörs av en individ eller en grupp av människor. Handlingarna som
drivs av ett mål är riktat mot dess resultat och har en tidsbestämd början och slut. Den sista
nivån innefattar funktioner. En aktivitet som genomförs med rutinmässiga handlingar leder till
att en människa börjar utföra handlingen omedvetet vilket betyder att handlingen omvandlas
till en funktion. (Knutagård 2003)
Tabell 2: Nivåerna i arbetsdelning. Källa: Knutagård 2003:144
I tabellen ovan illustreras de tre nivåerna i arbetsdelning. Pilarna illustrerar varje nivås
riktning. Den första kolumnen visar vilken nivå arbetsdelningen omfattar. Kolumn två och tre
redogör för vad nivån är orienterad emot respektive vem eller vilka som utför det.
Nivå Orienterad emot Utförd av
Verksamhet Objekt Gemenskapen
Handlingar Mål Individ eller grupp
Ge Funktion Förhållanden Rutin
16
2.2.5 Verktyg/tecken
Verktyg är en av knutarna och speglar verktygen som används av människorna. Dessa kan
vara av fysisk-teknisk art eller av psykisk-mental art. Fysisk-teknisk art innefattar redskap
eller byggnadsverk. Psykisk-mental art kan omfatta språk och symboler. Med språk menas
språket som används vid interaktion mellan människor och kan ses som ett medel eller
verktyg som tillämpas vid kommunikationen och de gemensamma handlingarna. (Knutagård
2003)
2.2.6 Regler
Den sistnämnda knuten, regler, omfattar både tydliga, klara och uttalade regler men även
outtalade och mindre tydliga regler (Knutagård 2003). Regler kan innebära att göra en rapport
till någon. Regler kan även definieras som bestämmelser, ordningsregler eller föreskrifter som
en grupp individer ska rätta sig efter. Normer eller vanor kan också vara andra typer av regler
men då mer outtalade. (Sjögren et al. 2010)
2.2.7 Resultat
“Det som uppnås genom viss verksamhet” (Sjögren et al. 2010:557)
2.2.8 Subjekt-Gemenskap-Objekt relation
Sannino, Daniels och Gutiérrez (2009) talar om en S-G-O relation. S: subjekt, G: gemenskap
och O: objekt. Enligt teorin är S och G inte först relaterade till varandra i samtal och i andra
skedet fokuserar på objektet. Istället relaterar de till varandra först genom deras gemensamma
intresse för objektet. Relationen S-G-O ses också som ett förhållande där G bygger medan S
är assistenten och O är det som G skapar och ger till S. Det är alltså gemenskapens handlingar
som skapar objektet. Gemenskapen blir därmed ett effektivt verktyg för subjektet.
Förhållandet kan dock leda till två mot en där objektet utformas på bekostnad av den andre
vilket kan leda till konflikt. Detta anser Sannino, Daniels och Gutiérrez (2009) uppstår genom
auktoritet. På så sätt måste det finnas ett sätt att binda samman deras relationer för att hålla
ihop dem. Den centrala idén är ett samarbete mellan subjekt och objekt. (Sannino et al. 2009)
17
2.3 Sammanfattning av modellen
Verksamhetsteorins modell kan följaktligen enligt Knutagård (2003) användas på flertalet
olika system. Individ, organisation eller ett helt samhälle är några exempel på användandet.
Oavsett system visar modellen vikten av att se helheten av ett system. Verksamheten existerar
både som en specifik verksamhet och som en del av samhällets totala produktion vilket gör att
den ständigt är i interaktion med omkringliggande system och olika aktörer. Ett
verksamhetssystem är även ständigt i en process av förändring. Regler blir omdefinierade och
omtolkande. På så sätt sker en intressant rörelse mellan verksamhetens “knutar”. Enligt
modellen kan det som tidigare varit en knut bli en annan knut där exempelvis ett objekt kan
bli ett verktyg för att vid ett senare tillfälle bli en regel. Processen kallas för knotworking.
(Knutagård 2003)
2.4 Applicering av verksamhetsteorins modell
Knuten subjekt i verksamhetsteorins modell är utgångspunkten i analysen (Knutagård 2003). I
denna uppsats representeras knuten av offentliga samordnare vilket skulle kunna vara
kommuner. Objektet visar syftet som individen eller gruppen av människor har (Knutagård
2003). Det skulle kunna vara att förbättra jobbmöjligheterna för ungdomar eller förbättra
idrottsmöjligheterna för människor med funktionsnedsättning. Gemenskapen består av de
personer som har samma objekt. Är projekt involverade i ett arbete riktat mot samma objekt
formar projekten en gemenskap. Då subjektet har samma objekt som gemenskapen bildas
även en relation mellan subjektet och gemenskapen. Knuten arbetsdelning sker både vertikalt
och horisontellt där man tittar på hur arbetsuppgifter fördelas och vem av de involverade
projekten och den offentliga samordnaren som har makt. Verktyg är av både fysisk-teknisk art
och psykisk-mentala art. (Knutagård 2003) Fysisk-teknisk art innefattar verktyg i form av
pengar, lokaler och redskap. Exempel på psykisk-mentala art är språk. Slutligen finns knuten
regler och innefattar både uttalade och outtalade regler (Knutagård 2003). Det är dels regler
mellan den offentliga sektorn och projekten och dels regler som projekten själva sätter upp i
sitt dagliga arbete. Regler kan vara i form av rapporter som ska lämnas in för att beskriva hur
långt de kommit i projektet och hur det har gått (Sjögren et al. 2010). Resultatet speglar vad
gemenskapen åstadkommer. De strävar mot sina målsättningar riktade mot objektet.
18
Figur 3: Applicering av verksamhetsteorins modell. Källa: Egen figur
I figuren ovan illustreras hur en verksamhet bestående av flertalet projekt med en offentlig
samordnare kan appliceras på verksamhetsteorins modell. De ursprungliga knutarna från
modellen är inkluderade och skrivna med fet stil. Figuren redogör även vad de olika knutarna
och resultatet skulle kunna omfatta vid tillämpningen.
19
3. Metod
I detta kapitel beskrivs de metoder och tillvägagångssätt som valts för att uppfylla syftet och
kunna besvara problemformuleringen. Först presenteras ontologiska-, epistemologiska
ståndpunkter, och sedan forskningsansats samt forskningsstrategi. Därefter beskrivs
tillvägagångssättet för insamling av teori, empiri och hermeneutiska cirkeln. Hela metodens
uppbyggnad illustreras i en figur mot slutet av kapitlet. Avslutningsvis skriver vi om
metodkritik och etiska överväganden. I samtliga avsnitt har vi argumenterat för våra val.
3.1 Ontologiska ståndpunkter
Ontologi handlar om verklighetens uppbyggnad och är den mest omfattande nivån gällande
hur människan uppfattar tillvaron (Åsberg 2000). Bryman och Bell (2005) presenterar
ontologi genom att specificera hur sociala entiteter kan uppfattas. Antingen kan sociala
entiteter uppfattas som objektiva enheter utanför de sociala aktörernas verklighet där de
sociala aktörerna inte har möjlighet att påverka eller styra, vilket kallas för objektivism.
Sociala entiteter kan även betraktas som konstruktioner som bygger på aktörernas
uppfattningar och handlingar och tillfaller under benämningen konstruktionism. Vi har utgått
från ett konstruktionistiskt synsätt vilket innebär att sociala företeelser skapas via socialt
samspel och ständigt förändras. (Bryman & Bell 2005) För att öka förståelsen för begreppen
objektivism och konstruktionism följer en förklaring i förhållande till en organisation. Enligt
objektivismen ses organisationen som ett objekt med egna regler och riktlinjer där människor
får olika positioner och regler. Organisationen utgör alltså en verklighet som finns utanför
individerna inom den. Istället för att anta att organisationen är något som existerar på förhand
och oberoende av individerna i den menar konstruktionismen att ordning och regler är något
som arbetas eller förhandlas fram av människorna i organisationen och den kan därför
påverkas av individerna. (Bryman & Bell 2005). I verksamhetsteorin antas verksamheter
revideras kontinuerligt där exempelvis regler blir omdefinierade och omtolkade då
verksamheten är i ständig interaktion med omkringliggande system och olika aktörer. Det
talar således för ett konstruktionistiskt synsätt då vi utgått från att sociala företeelser skapas
via socialt samspel som ständigt förändras och kan därför påverkas av människorna. (Bryman
& Bell 2005)
20
3.2 Epistemologiska ståndpunkter
Epistemologi står för läran om kunskapen och behandlar kunskapens natur, möjlighet,
ursprung och giltighet. Med andra ord beskriver den kunskapsuppfattningen och hur
människan skaffar sig kunskap (Åsberg 2000). Bryman och Bell (2005) presenterar två
olika epistemologier; positivism och hermeneutik. De två begreppen hermeneutik och
positivism skiljer sig åt då hermeneutik handlar om att förstå människors beteende medan
positivism innebär att förklara mänskligt beteende. Under vår uppsats har vi försökt förstå
intervjupersoners beteende snarare än att förklara dem. Den epistemologiska ståndpunkten vi
erhållit har därför varit mer av hermeneutisk karaktär. Enligt Jacobsen (2012) innebär
hermeneutik både en analys av delarna samt att betrakta delarna i en större helhet. I vår
uppsats behövde vi först betrakta projekten i en större helhet, det vill säga genom att betrakta
hela stadsutvecklingsarbetet i Araby och därmed få en förståelse av Araby
stadsutvecklingsarbete. Detta gjorde vi genom att intervjua Växjö kommuns
projektutvecklingschef Anna Karlsson. Därefter intervjuades projektledarna i olika projekt
och anledningen var för att sedan kunna analysera delarna, det vill säga projekten var för sig
och därmed få reda på hur Växjö kommun påverkar projekten. Därför anser vi att uppsatsen
utgått från en hermeneutisk syn.
Vår analys har grundat sig i förståelse för kontext, vilket även hermeneutiker gör. Vi har
möjliggjort detta genom att se saker och ting ur respondenternas perspektiv. Respondenternas
perspektiv har fångats genom öppna frågeställningar för att inte begränsa respondenterna till
på förhand bestämda svarsalternativ. Beroende på vad respondenten fått att framstå som
viktigt har även följdfrågor ställts. Vi kunde därmed fånga aspekter från den sociala
verkligheten som vi inte tänkt på eller kunnat få reda på ifall vi använt oss av endast specifika
intervjufrågor. Vi ansåg därmed att det blev svårt att komma fram till övergripande generella
svar. Det är något positivisterna hävdar då de anser att det är möjligt att tillämpa
naturvetenskapliga metoder vilket inkluderar att frågor kan testas på ett objektivt sätt samt att
det går att få ut övergripande, generella svar. Då måste forskningen vara helt objektiv och inte
påverkats av forskarens personliga uppfattning (Bryman & Bell 2005). Vi anser inte att vi är
hermeneutiker dock använder vi inslag av hermeneutik i vår analys.
21
3.3 Forskningsansats
Det finns olika forskningsansatser som beskriver relationen mellan teori och forskning. Det
dominerande angreppssättet benämns deduktion och innebär att med hjälp av hypoteser och
idéer från teori kunna genomföra forskning samt pröva teorin. Motsatsen till deduktion
benämns induktion och innebär att förhållningssättet är omvänt. Det vill säga att man
genererar en teori genom forskningen istället för att pröva teorin. (Bryman & Bell 2011) Vi
har varit deduktiva då vi utgått från verksamhetsteorins modell och formulerat frågor utifrån
knutarna i modellen för att pröva teorin.
3.4 Forskningsstrategi
I studien använde vi oss av en kvalitativ forskningsstrategi för att öka förståelsen till ämnet.
Enligt Bryman och Bell (2005) är en kvalitativ studie mer inriktad på ord än kvantifiering vid
insamling och analys av data. Det empiriska materialet i studien har samlats in genom
kvalitativa intervjuer och dokument. Anledningen till att vi valde kvalitativa intervjuer var för
att kunna röra oss i olika riktningar men även få möjlighet till den flexibilitet som det tillför.
Detta dels då vi kunde försöka fånga respondenternas intressen genom att ställa följdfrågor
och dels då vi kunde ta bort eller ändra frågor under själva genomförandet av intervjuerna.
Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades för att inte glömma några svar i efterhand
då risken var stor att vi inte skulle hinna anteckna allt respondenterna sa. De inspelade
intervjuerna raderades i samband med den slutliga inlämningen av uppsatsen. Med
transkriberade intervjuer kan vi även styrka att analysen inte har influerats av egna
värderingar, fördomar eller att vi förvrängt vad respondenterna sagt under intervjuerna.
(Bryman & Bell 2005) Vi har varit närvarade vid samtliga intervjuer, med undantag för
intervjun med projektledaren Hultmark från projektet “Football for Life Academy” då endast
en av oss deltog.
3.5 Kvalitativa metoder
I följande avsnitt beskrivs hur vi gått tillväga för att samla in material genom kvalitativa
intervjuer och en dokumentstudie. De kvalitativa intervjuerna består av en ostrukturerad
intervju och fyra semi-strukturerade intervjuer.
22
3.5.1 Ostrukturerad intervju
Den första intervjun som genomfördes var med Växjö kommuns projektutvecklingschef Anna
Karlsson. Hon har arbetat på Växjö kommun i 13 år och har varit verksam inom
stadsutvecklingsarbetet i Araby sedan dess uppstart år 2008. Vi kontaktade henne första
gången via mail där vi berättade vilka vi är, vårt intresse men också vårt syfte med uppsatsen
som var att skriva om stadsutvecklingsarbetet i Araby. Vi frågade om hon hade möjlighet att
träffa oss eftersom vi ville veta mer om stadsutvecklingsarbetet. Anledningen till att vi valde
att maila Karlsson istället för att ringa eller besöka henne var för att vi ville ge henne
möjlighet att läsa vårt mail i lugn och ro och besvara det när hon hade tid. Efter ett par dagar
hade vi inte fått någon återkoppling från henne vilket fick oss att besöka Växjö kommuns
kontaktcenter i syfte att boka ett möte med Karlsson. Vi fick träffa henne personligen och en
intervju bokades in den 7 april. Intervjun varade i ungefär en halvtimme och ägde rum på
Växjö kommuns kontaktcenter. En ostrukturerad intervju innebär att forskaren använder sig
av lösa minnesanteckningar och ställer en fråga där intervjupersonen får svara fritt och
därefter ställs följdfrågor utefter vad intervjupersonen sagt (Bryman & Bell 2005). Det gav
oss möjligheten till att få mycket information om stadsutvecklingsarbetet i Araby och
möjliggjorde idéer kring ett intressant område att studera.
3.5.2 Semi-strukturerade intervjuer
Från början var tanken att genomföra semi-strukturerade intervjuer med samtliga sex
projektledare till de projekt som blev tilldelade pengar av Växjö kommun år 2014. Efter den
fjärde semi-strukturerade intervjun, med de fyra projektledarna som presenteras i tabell 3,
upplevde vi en mättnad beträffande insamlingen av data. En sådan mättnad uppnås genom att
ingen ny eller annorlunda information ges vid insamling av ytterligare data vid intervjuerna
(Bryman & Bell 2005). Vid semi-strukturerade intervjuer har forskaren ofta en intervjuguide
med frågor där frågorna kan tas bort och läggas till under intervjun. Vi använde oss av en
intervjuguide med frågor som baserades på verksamhetsteorin och information vi fick av
Karlsson, se avsnitt 3.6 ”Operationalisering”. Detta utgör vårt deduktiva tillvägagångssätt.
Intervjuguiden gjorde att vi kunde ställa frågor som var viktiga för den teoretiska
utgångspunkten inom verksamhetsteorin samt att den gjorde att vi kände oss bekväma under
intervjun då vi visste vad vi skulle ställa för frågor. Dessutom kunde vi lägga till och ta bort
frågor efter hand. Att vi rört oss i olika riktningar och lagt till frågor utefter respondenternas
23
svar visar på att vi velat fånga respondenternas perspektiv och utgör därmed inslag av
hermeneutik.
Tabell 3: Överblick av de semi-strukturerade intervjuerna med varje
projektledare. Källa: Egen
Namn Projekt &
projektägare
Datum Vart intervjun ägde
rum
Intervju-
tid ca
Leyla Yumer “Pre Step Two”,
Coompanion
2015-04-17 Ekonova 30 min
Ann Hjerpe “Hälsoskolan för
Nyanlända
Kvinnor”,
Landstinget
2015-04-21 Dalbos Vårdcentral 40 min
Pierre Bignolas “Ungas Väg in i
Arbetslivet”,
Nätverket SIP
2015-04-21 Växjö Stadsbibliotek 60 min
Johan
Hultmark
“Football for Life
Academy”,
Östers IF och Växjö
kommun
2015-05-08 Båtmanstorget 30 min
I tabellen ovan framgår namn på projektledarna som blev intervjuade, deras projekt och
projektägare, var intervjuerna ägde rum, datum och hur lång tid varje intervju varade, detta för
att ge en översikt av varje projektledare.
3.5.3 Dokumentstudie
Enligt Bryman & Bell (2003) kan olika sorters dokument användas som komplement till
bland annat intervjuer. I vår studie har vi valt att komplettera våra kvalitativa intervjuer med
en dokumentstudie. Projektutvecklingschefen på Växjö kommun, Karlsson, delade med sig
av olika dokument efter vår intervju med henne. Dessa dokument är offentliga och innehåller
bland annat allmän information om de olika projekten, start- och sluttid på projekten och
målsättning. Dokumenten består även av bakgrundsinformation om summan pengar varje
projekt har tilldelats, övrig information om stadsutvecklingsarbetet i Araby och allmän
24
information om projekten. Denna information visade sig vara användbar och fyllde ut den
information som saknades från våra intervjuer.
3.6 Operationalisering
I nedanstående tabell presenteras vår intervjuguide med de frågor vi ställde till projektledarna.
Tabell 4: Sammanställning av intervjufrågor till projektledarna. Källa:
Egen
Knutar Frågor Källa
Objekt Vilka riktar ert projekt mot?
Vilket syfte har ni med projektet?
Vilket problem försöker ni lösa?
Blev ni relaterade till Växjö kommun först ett gemensamt
intresse för objektet (arabyborna)?
Knutagård
(2003)
Arbets-
delning
Hur många är ni som har arbetat med projektet? Vem gjorde
vad?
Hur pass delaktiga fick ni vara i planeringen av projektet
och de beslut som togs i förhållande till Växjö kommun?
Hade ni en person som hade hand om kommunikationen
och samarbetet med de andra projekten?
Vilka samarbetar ni med? Hur ser ert nätverk ut?
Knutagård
(2003)
Gemen-
skap
Deltog ni på informationsmötet den 8 april 2014?
Vilket mål satte ni för projektet?
Hur såg kommunikationen ut med Växjö kommun?
Har ni haft kontakt med någon på Växjö kommun? Hur
mycket? Tillräckligt?
Något samspel/kommunikation med de andra projekten i
Arabys stadsutvecklingsarbete?
Några konflikter som uppstått?
Knutagård
(2003)
Verktyg/
Tecken
Hur mycket pengar blev ert projekt tilldelade?
Fanns det möjlighet till mer pengar om det hade behövts?
Knutagård
(2003)
Regler Fanns några regler vid ansökan av de prestationsbaserade
medlen?
Några regler/krav som sattes upp av Växjö kommun för
Knutagård
(2003)
25
projektet?
Fanns det några risker som ert projekt stod för?
Några regler om ändrades under projektets gång?
Vad för avtal har gjorts?
Fanns det några regler hur målen skulle sättas?
Utifrån verksamhetsteorin och dess modell skrevs frågorna i tabell 4 till projektledarna för
projekten. Frågorna är baserade på knutarna från verksamhetsteorins modell och information
från vår ostrukturerade intervju med Karlsson. Vi behövde dock inte ställa frågor till
projektledarna kring knuten “subjekt” då vi redan innan hade beslutat att de semistrukturerade
intervjuerna med Växjö kommun skulle vara utgångspunkten vid analysen och därmed utgöra
subjektet.
3.7 Tillvägagångssätt för analys av empiriskt material
Vår insamling och tolkning av det empiriska materialet kan förknippas med den
hermeneutiska cirkeln. Syftet med den hermeneutiska cirkeln är att bidra till en fördjupad
kunskap och ökad förståelse för sammanhanget genom att titta på enskilda delar och därefter
sätta in dem i deras sammanhang (Egidius 2005). Då verksamhetsteorin reflekterar samma typ
av tanke; det går inte att förstå en individ utan dess omgivning eller att förstå omgivningen
utan individerna i den (Engeström & Rückriem 2005), ansåg vi att den hermeneutiska cirkeln
var relevant för att hjälpa oss nå en djupare förståelse. Först hade vi en intervju med
Karlsson, projektutvecklingschef på Växjö kommun, för att skapa en form av förståelse för
vad stadsutvecklingsarbetet i Araby innebär. Karlsson tilldelade oss även dokument som
tillhörde Arabys stadsutvecklingsarbete vilket led till ytterligare förståelse. Därefter hade vi
enskilda intervjuer med fyra projektledare för att få en annan förståelse och studera enskilda
delar i stadsutvecklingsarbetet i Araby. Intervjuerna analyserades i förhållande till
verksamhetsteorin och dess knutar för att så småningom förstå helheten i Arabys
stadsutvecklingsarbete. Det möjliggjorde att uppnå studiens syfte; genom användandet av
verksamhetsteorins modell, öka förståelsen av hur en offentlig samordnare av ett
utvecklingsarbete påverkar de projekt som är involverade. Helhetsperspektivet gjorde det
möjligt för oss att besvara frågeställningen; På vilka sätt påverkar Växjö kommun projekten i
Araby stadsutvecklingsarbete?
26
3.8 Metodens uppbyggnad
För att tydligt beskriva det deduktiva tillvägagångssättet samt metodens uppbyggnad i helhet
illustrerades detta i en figur med kompletterande text nedan.
Figur 4: Metodens uppbyggnad. Källa: Egen
(1) Intresset för uppsatsens ämne fick vi genom Växjö kommuns hemsida och inslag om
Araby i Smålandsposten. Informationen om stadsutvecklingsarbetet i Araby och om de sex
projekten som blev tilldelade prestationsbaserade medel 2014 var dock begränsad. (2) För att
få ytterligare information och för att öka förståelsen för det övergripande
stadsutvecklingsarbetet i Araby kontaktade vi Karlsson. Vi genomförde en ostrukturerad
intervju med Karlsson där frågorna inte var baserade på någon teori. Frågorna var istället
allmänna och öppna angående stadsutvecklingsarbetet i Araby, vilket förklaras mer utförligt i
nästa avsnitt. I samband med intervjun delade Karlsson med sig av diverse bilagor angående
stadsutvecklingsarbetet i Araby. (3) Efter den första intervjun med Karlsson, började vi läsa
olika teorier och fann intresset för verksamhetsteorin och en av teorins modeller. (4)
Kombinationen av den information vi fick av Karlsson och studerandet av teorin resulterade
27
ett antal frågor som utgick från teorin, i detta fall verksamhetsteorin. (5) Frågorna ställdes till
projektledarna i form av semi-strukturerade intervjuer. Av den orsaken att våra intervjufrågor
som ställdes till projektledarna blev formade utifrån teorin, har vi därigenom prövat teorin.
Det tyder på ett deduktivt angreppssätt (Alvesson & Sköldberg 1998).
3.9 Metodkritik
Under intervjuerna anser vi att vi har påverkat de vi intervjuat genom att vara fysiskt
närvarande vid intervjuerna. Detta kan associeras till verksamhetsteorin som säger att
omgivningen påverkar människor och människor i sin tur påverkar omgivningen (Knutagård
2003). Vi anser att vår närvaro kan ha påverkat insamlingen av materialet både positivt och
negativt, något som Bryman och Bell (2005) kallar för påverkanseffekt. Respondenterna har
fått läsa vår uppsats vilket gör att vi bevisar för dem att vi har varit sanningsenliga med vad vi
skrivit i förhållande till vad dem har sagt. Det tillhör den positiva effekten. Vi har fått
intervjua samtliga projektledare som vi tillfrågat vilket även det påverkat vår
materialinsamling på ett positivt sätt. Genom att vi har varit flexibla gällande både tid och
plats minskade vi risken för att de inte ville ställa upp. Vi var flexibla dels genom att vi erbjöd
oss att genomföra intervjuerna på deras arbetsplatser så att de inte behövde förflytta sig och
dels genom att vi lät respondenterna bestämma både tid och datum när intervjuerna skulle äga
rum. Vår materialinsamling kan ha påverkats negativt ifall respondenterna valt att försköna
sina svar under intervjuerna. Detta då de kan ha velat ge oss en generellt positiv bild av det
hela, dessvärre är detta något vi inte kunnat förhindra. Vi kom på i efterhand att vi borde ha
frågat respondenterna om de velat vara anonyma. Detta kan ha påverkat vår materialinsamling
negativt genom att de inte vågat vara ärliga i sina svar då det blir tydligt att det är just dem
som har sagt något.
För vår del har det varit fördelaktigt att träffa respondenterna samt att vi alla tre varit
delaktiga under tre av fyra intervjuer. Därmed kunde vi dela upp arbetsuppgifterna så att en
antecknar, en ställer frågor och en spelar in. Det gjordes samtidigt som alla tre kunde vara
aktiva för att ställa följdfrågor. Detta har i sin tur lett till att vi fått fullt användbart material.
Vid en av intervjuerna deltog endast en av oss vilket kan påverkat materialinsamlingen
negativt genom mindre följdfrågor. Hade vi alla tre varit på plats under intervjun hade vi alla
kunnat bidra med följdfrågor och därmed ytterligare material. Däremot har vi fått svar på
frågorna vi skrev utifrån teorin, se avsnitt 3.6 Operationalisering.
28
3.10 Etiska överväganden
Etiska frågor och dilemman kan enligt Bryman och Bell (2005) innebära problem för
respondenterna genom någon form av skada, hinder för personlig utveckling, sämre
självkänsla och stress. Vår uppsats kan bidra till någon form av skada för projektledarna som
intervjuats. Detta då regeringen tilldelade Växjö kommun nya prestationsbaserade medel
under år 2015 och kommunfullmäktige har ännu inte beslutat vad pengarna ska användas till.
Projektledarna kan ha haft en rädsla att deras svar skulle framstå som negativa i uppsatsen
eller att de som arbetar på Växjö kommun alternativt allmänheten skulle få reda på något de
inte ville. Därmed skulle det i sin tur kunna minska chanserna att bli tilldelade nya pengar till
sina projekt som kan ses som en form av skada för de intervjuade. Därför anses det vara
viktigt att erbjuda respondenterna anonymitet. Enligt Bryman och Bell (2005) kan detta göras
genom att förslagsvis byta ut respondenternas riktiga namn mot fiktiva just för att de inte ska
kunna identifieras. De personer som intervjuades i vår studie erbjöds inte anonymitet eftersom
vi kom på det i efterhand. Däremot har ingen av respondenterna uttryckt något om att de velat
vara anonyma i vår uppsats och därmed har vi tolkat detta som att de inte haft något behov av
att vara anonyma. Dock har vi tagit hänsyn till detta i några delar av uppsatsen där vi ansett
det som känsliga citat och därmed har vi valt att inte namnge personerna utan istället skriva en
av projektledarna samt när intervjun ägde rum. Personerna vi har intervjuat har dock erbjudits
ett exemplar av uppsatsen innan den slutliga presentationen. Detta för att ge respondenterna
en chans att godkänna den slutliga uppsatsen och det innehåll som berör dem för att
säkerställa att informationen vi framställt om dem är korrekt. Skulle respondenterna i detta
skede anse att vår information om dem inte stämmer överens med vad som framgått under
intervjuerna kommer vi självfallet att ändra det.
De flesta intervjuerna har bidragit till ett tre mot ett läge för våra respondenter då samtliga av
oss deltog under intervjuerna utom vid en intervju. Det kan ha upplevts som obehagligt för
respondenterna och fått personerna att känna sig i underläge. Att respondenterna inte ville att
deras arbete skulle uppfattas som “dåligt” eller negativt på något sätt kan ha skapat en
orolighet för de intervjuade. För att minska risken för stress för de intervjuade var vi flexibla
med både tid och plats för intervjuerna.
29
4. Empiri-analys
I detta kapitel presenteras vår empiri och analys. Empirin presenteras och ställs mot
verksamhetsteorin. Kapitlet är uppdelat i verksamhetsteorins modells knutar och resultat där
varje del presenteras med en markering på den knut som analyseras. Slutligen analyseras
helheten av empirin i förhållande till modellen. Detta för att med hjälp av verksamhetsteorin
tydligt finna svar på vår frågeställning; På vilka sätt påverkar Växjö kommun projekten i
Araby stadsutvecklingsarbete?
4.1 Subjekt
Nedan analyseras empirin i förhållande till knuten subjekt.
Figur 5: Subjekt. Källa: Knutagård 2003:152
I februari 2007 slöt regeringen ett avtal med Växjö och åtta andra kommuner gällande ett
utvecklingsarbete för utsatta stadsområden med sociala och ekonomiska problem (Bunar
2011). Karlsson berättade att Växjö kommun blev tilldelade 4,8 miljoner kronor i
prestationsbaserade medel av regeringen år 2013. Växjö kommun fick göra i princip vad de
ville med pengarna med syfte att förbättra utsatta stadsområden i kommunen med sociala och
ekonomiska problem. Enligt verksamhetsteorin är subjektet utgångspunkten vid analysen
(Knutagård 2003), i detta fall Växjö kommun. Anledningen till att sätta Växjö kommun som
30
subjekt är att de är samordnare till stadsutvecklingsarbetet i Araby och därmed
utgångspunkten för stadsutvecklingsarbetet och analysen.
4.2 Objekt
Nedan analyseras empirin i förhållande till knuten objekt.
Figur 6: Objekt. Källa: Knutagård 2003:152
Anställda på Växjö kommun gav förslag till kommunfullmäktige på vad de 4,8 miljoner
kronorna skulle användas till. Kommunfullmäktige fattade därefter beslut om att pengarna
skulle gå till ansökningsförfarande där både ideella sektorn, landstinget och kommunala
verksamheter hade möjlighet att ansöka om pengar till projekt riktade mot arabyborna. Växjö
kommun fick in totalt tolv ansökningar i form av projekt. Sex av dem beviljades medel och
fick olika summor av de 4,8 miljoner kronorna (Bilaga 5). Knuten objekt visar riktningen
enligt Knutagård (2003), med andra ord syftet som en individ eller en grupp människor har.
Ett objekt kan vara ett problemområde. Araby är enligt Karlsson en ekonomiskt och socialt
utsatt stadsdel. Stadsutvecklingsarbetet är riktat mot arabyborna och arabyborna blir därför
objektet i verksamhetsteorins modell.
31
4.3 Gemenskap
Nedan analyseras empirin i förhållande till knuten gemenskap.
Figur 7: Gemenskap. Källa: Knutagård 2003:152
Enligt verksamhetsteorin utgörs knuten gemenskap av de personer som har samma objekt
(Knutagård 2003). Av tabellen nedan framgår att stadsutvecklingsarbetet i Araby med Växjö
kommun som samordnare och samtliga projekt har mål riktade mot objektet, arabyborna.
Därmed utgör de fyra projekten tillsammans med Växjö kommun en gemenskap. Projekten
Hälsoskolan för Nyanlända Kvinnor och Football for Life Academy kan arabyborna ta del av
redan nu. Däremot formar både Ungas Väg in i Arbetslivet och Pre Step Two varsin ansökan
till ESF (Europeiska socialfonden) i hopp om att i framtiden kunna starta respektive projekt
som är riktade mot de boende i Araby. Om ESF godkänner eller nekar ansökningarna är ännu
oklart. Verksamhetsteorin belyser de interna relationer som finns mellan grupper inom
gemenskapen enligt Knutagård (2003). Projekten och Växjö kommuns interna relation inom
gemenskapen beskrivs i kommande avsnitt.
32
Tabell 5: Projektens målsättning. Källa: Egen
Projektets namn Målsättning
Stadsutvecklingsarbetet i
Araby generellt
Stärka levnadsvillkoren för människor som bor i Araby i form av
minskat försörjningsstöd, ökad förvärvsfrekvens, ökad andel med
behörighet till gymnasieskolan och ökad trygghet.
Hälsoskolan för
Nyanlända Kvinnor
Projektets mål har fokuserat på att ha 10-14 deltagare per
omgång.
Pre Step Two Slutföra ett ansökningsförfarande till ESF. Om
ansökningsförfarandet går igenom i ESF är tanken att skapa ett
företagshotell som hjälper företagare med utländsk bakgrund att
anpassa sig till det svenska arbetssättet, budgetering,
marknadsföring och likviditet.
Football for Life
Academy
Football for Life Academy vill hjälpa barn och familjer genom
fotbollen och få barn komma in på skolan tidigt och skapa
möjlighet till stödinsatser tidigare.
Ungas Väg in i
Arbetslivet
Målet som sattes för de pengar de blev tilldelade av Växjö
kommun var att slutföra ett ansökningsförfarande till ESF. Om
ansökningen går igenom i ESF ska ett starta projektet starta för
att minska arbetslösheten och främlingsfientligheten i Araby
genom att skapa en mötesplats för alla ungdomar där de kan
skapa olika kontakter och vidga sin omgivning.
Av tabellen framgår en presentation av den generella målsättningen för
stadsutvecklingsarbetet i Araby samt målsättningarna för de fyra projekt i Araby
stadsutvecklingsarbete som uppsatsen berör.
4.3.1 Informationsmöte
Enligt Karlsson anordnade Växjö kommun ett informationsmöte den 8 april år 2014 där
allmänheten och föreningar var inbjudna och blev informerade om vilka krav och kriterier
som gällde för att ansöka om pengarna. Efter våra intervjuer med projektledarna Hultmark,
Hjerpe, Bignolas och Yumer visade det sig att ingen deltog på informationsmötet. Enligt
Knutagård (2003) formas en gemenskap när en grupp av människor är riktade mot samma
objekt. Då projekten under informationsmötet inte var riktade mot samma objekt utgjorde de
inte någon gemenskap vid det skedet. Däremot när projekten fick igenom sina
33
ansökningsförfaranden till Växjö kommun påbörjades en gemenskap.
Ansökningsförfarandena innehöll nämligen projektens målsättningar där samtliga var riktade
mot samma objekt, arabyborna, se tabell 5. Enligt Karlsson utvecklades gemenskapen under
en kickoff som Växjö kommun anordnade för samtliga projektledare. Projektledarna berättade
kort om sina projekt och Boverket var där för att lyssna. Därefter informerade Växjö kommun
om hur de beslutat att allting skulle gå till från dess att pengarna fördelades tills dess att
projekten slutfört sitt arbete. Bilaga 9 innehåller ett schema över kickoff-dagen. Karlsson
anser att projektledarna för varje projekt fungerar som en kommunikatör. Enligt Knutagård
(2003) är språket det grundläggande verktyget för interaktion i gemenskapen. Genom att varje
projekt har en kommunikatör kan detta kopplas till verksamhetsteorin som påstår att språket
är ett grundläggande verktyg inom denna typ av interaktion i gemenskapen. Det framgår dels
genom att varje projekt utser en person som har extra ansvar för kommunikationen och dels
genom att denne samordnar med Växjö kommun.
4.3.2 Möten
Under intervjun med Karlsson framgick det även att en hel del samspel och samarbete sker i
form av möten. Samtidigt erkänner hon att möten inte alltid är det mest effektiva sättet. Hon
berättade att Jessica Hansen som arbetar på Växjö kommun är ansvarig att följa upp projekten
under projektens gång. Hon har, än så länge enligt Karlsson, haft två individuella möten med
samtliga projekt. Mötena med Jessica visade sig utveckla gemenskapen genom ytterligare
interaktion mellan Växjö kommun och projekten. Hultmark berättade under sin intervju att
han har haft ett möte med Jessica Hansen där hon hade med sig ett frågeformulär och ville
dels veta hur det gick för projektet, dels vad som drev processen framåt. Därefter berättade
Hultmark att Jessica blev sjukskriven och att han träffade Karlsson en gång istället där han
berättade hur projektet fortlöpte. Han tycker att mötena fungerade mycket bra. Yumer har
däremot haft två möten med Jessica Hansen. ”Det har varit väldigt givande att träffa Jessica
de två gångerna. Jag har fått en slags objektiv syn och input och det har jag uppskattat”. Hon
berättade också att de tillsammans hade jobbat med att hitta “brobyggare” mellan projekten,
men inte lyckats. Hjerpe, projektledare för Hälsoskolan för Nyanlända Kvinnor, berättade i
sin intervju att hon haft två uppföljningsmöten med Jessica Hansen. Hon anser att de har varit
bra och fullt tillräckligt då hon även haft stöd från en personlig handledare i Stockholm som
tidigare arbetat i en liknande Hälsoskola vilket lett till att hon behövt ha mindre kontakt med
Växjö kommun. Vi frågade även en av projektledarna om den tyckte att det finns någon
34
skillnad på att jobba med offentliga och privata aktörer och fick svaret; ”Det tar väldigt
mycket tid med offentliga aktörer. Det är nog det som är mest irriterande.” (Intervju med en
av projektledarna, april/maj 2015)
4.3.3 Erfarenhetsutbyte
Under intervjun med Karlsson framgick att de anordnade ett erfarenhetsutbyte på Växjö
kommun där samtliga projektledare deltog. Syftet med erfarenhetsutbytet var att samtliga
projekt skulle ta del av varandras arbeten, lära känna varandra och leda till kontakter
projekten emellan. Dessutom ville Växjö kommun, som finansiärer, veta hur arbetet gick för
de olika projekten. Återigen kan en koppling göras till Knutagård (2003) vad gäller att språket
är det viktigaste verktyget. Bignolas berättade under sin intervju att även Boverket och
styrgruppen var närvarande under erfarenhetsutbytet. Han berättade att de två ungdomarna
från hans projekt var chockade över tjänstemännens byråkratiska, formella språk och de ord
som användes på mötena när det pratades om ungdomar. Bignolas tyckte att
erfarenhetsutbytet ledde till bra kontakt, var givande och intressant då alla fick träffas och
prata om sina projekt. Han tyckte nämligen att de skriftliga beskrivningarna av projekten var
skrivna på ett alltför formellt sätt.
4.3.4 Gemenskap mellan projekten
Under de olika intervjuerna med projektledarna framgick att Football for Life Academy och
Brobyggarna var de enda projekten som samarbetade. Hultmark berättade att han har ett
samarbete med Brobyggarna då hans projekt är väldigt socialt. Då Brobyggarna handlar
mycket om att komma i kontakt med folk underlättar det i hans arbete. De har haft möten och
jobbat tillsammans ett par gånger i veckan. Han berättade att det inte har varit speciellt
strukturerat och möten med agenda har inte ägt rum. Just nu finns det inte så stort behov av att
samverka men ifall de ska hitta på nya arbetssätt till nästa termin kan det vara bra att träffas
mer anser han. Utifrån intervjun med Hultmark framgick att samarbetet inte är av första
prioritet, framförallt inte då projekten precis dras igång. “Man är väldigt fokuserad på sitt
egna och vill att allt ska funka och falla på plats samt kunna utveckla det på bästa sätt så
därför läggs inte mycket tid eller fokus på att samarbeta med de andra projekten.” Han
utvecklar tanken med: "Jag själv tror jättemycket på samverkan och samarbete, för mig är det
en av grundbultarna som jag jobbar på oavsett vad det är. Man har däremot märkt att det inte
35
får bli för mycket samverkan heller. Det blir så många att sortera, fler att komma överens med
och fler att lära känna så jag tycker det är ganska lagom som det är just nu”.
4.3.5 Övrig interaktion mellan Växjö kommun och projekten
Någon kommunikation utöver mötena mellan Växjö kommun och diverse projekt har inte
inträffat enligt Karlsson.
Under intervjuerna instämde samtliga projektledare utom Yumer då hon berättade att hon haft
mailkontakt ett flertal gånger med Jessica Hansen som jobbar för Växjö kommun.
4.4 Arbetsdelning
Nedan analyseras empirin i förhållande till knuten arbetsdelning.
Figur 8: Arbetsdelning. Källa: Knutagård 2003:152
Detta avsnitt berör knuten arbetsdelning. Knutagård (2003) beskriver två olika arbetsdelningar
inom verksamhetsteorin; den horisontella och vertikala, som analyseras mer ingående nedan.
36
4.4.1 Vertikal arbetsdelning
Den vertikala arbetsdelningen innebär enligt Knutagård (2003) en fördelning av makt och
status. Kommentarer från Karlsson visar på en vertikal fördelning där Växjö kommun har
möjlighet att lämna förslag till kommunstyrelsen. De gav förslag till kommunstyrelsen vad de
4,8 miljoner kronorna kunde användas till. Vidare berättade Karlsson att Växjö kommun
gjorde några små korrigeringar i några av projektens ansökningar till de prestationsbaserade
medlen, däribland de mål projekten skulle uppnå. Växjö kommun beslutade även hur ofta
möten skulle äga rum med projekten och vilken uppföljning som krävdes. Detta påvisar en
makt som de kan utöva genom sin position. Växjö kommun har även makten att sätta upp
regler för projekten, se avsnitt 4.5. Detta kan kopplas till Knutagårds (2003) förklaring av den
vertikala arbetsdelningen vilken innefattar makt och status. Om man utgår från intervjun med
Bignolas framgick det att hans projekt ansökte om en viss summa pengar tillsammans med
fyra andra organisationer, bland andra Macken och Öppna kanalen. De hoppades att
tillsammans få pengar för att samarbeta. Enligt Bignolas sitter Växjö kommun på makten och
kan därför besluta att enbart en liten del av deras ansökan skulle godkännas och bli beviljad
pengarna. Då endast en liten del av deras ansökan godkändes kunde inte Nätverket SIP inleda
ett samarbeta med potentiella partners eftersom pengarna inte skulle räckte till enligt
Bignolas.
De 4,8 miljoner kronorna som Växjö kommun fick i prestationsbaserade medel fördelades
mellan de olika projekten där Football for Life Academy och Brobyggare fick dela på 3,5
miljoner kronor medan de övriga projekten fick någonstans mellan 265 000 – 680 000 kronor
(Bilaga 7). Under intervjun ställdes frågan till Hultmark varför han tror att deras projekt
tillsammans med Brobyggare fick så mycket mer pengar jämfört med de övriga projekten.
Svaret vi fick var; "Bra fråga! Tittar man på Brobyggarna så drar ju dem mycket mer för
personal, de är ju väldigt många som jobbar där. Vi fick ju ungefär två hela tjänster, det drar
ju mycket, ofta handlar det ju mycket om själva personalbiten det är ganska kostsamt. Jag vet
inte men jag kan tänka mig att det kan ha mycket att göra med den tryggheten att kommunen
är en ganska stabil organisation att det kanske gör en hel del, och att de helt enkelt trodde
starkt på det, att det var goda idéer och utvecklingspotential". Senare i intervjun fortsätter han;
"Min chef är ju en av dem som är i beslutsfattanden, han är med där uppe och så men någon
form av kontrakt eller så har jag inte skrivit på." Vissa projekt kan således haft en fördel
37
genom att de jobbar med personer inom Växjö kommun som befinner sig på en högre position
med möjlighet till att fatta beslut tyder på makt enligt Knutagård (2003).
Den vertikala arbetsdelningen blev även väldigt tydlig under intervjun med Yumer. Hon
delade med sig under intervjun av en händelse som inträffade för inte så länge sedan. Yumer
hade mottagit väldigt positiv feedback från flertal personer på Växjö kommun när hon höll på
med sitt ansökningsförfarande till ESF, vilket var målet med de prestationsbaserade medlen
som Växjö kommun tilldelade. En vecka innan Yumer skulle skicka iväg sin ansökan till ESF
ringde Karlsson och berättade att ingen på Växjö kommun ville skriva under
medfinansieringsintyget. Detta trotts att de gett henne så positiv feedback enligt Yumer så när
hon fick höra detta blev hon jättearg och ringde dagen därpå till Karlsson,
projektutvecklingschef på Växjö kommun. Karlsson sa då att kommunchefen skulle skriva
under medfinansieringsintyget. Denna händelse kan kopplas till den vertikala makten. Utan
Växjö kommuns påskrift hade Yumers arbete med ansökan till ESF gått till spillo då hon var i
behov av en finansiär. Tillslut skrev de på, men de hade också kunnat avstå. På följdfrågan
om varför hon tror att ingen på Växjö kommun ville skriva på till en början svarade Yumer att
det finns väldigt mycket regler och byråkrati kring vad de får finansiera och hur mycket de får
medfinansiera. Hon la även till att ansökningsförfaranden och besked från Växjö kommun om
ESF tar väldigt lång tid och att det är ett irritationsmoment. Återigen framstår den vertikala
arbetsfördelningen där projekten har mindre makt på grund av sin position i förhållande till
Växjö kommun.
4.4.2 Horisontell arbetsdelning
Den horisontella arbetsdelningen inom verksamhetsteorin omfattar fördelningen av de
arbetsuppgifter som finns mellan projekten inom gemenskapen (Knutagård 2003). Bignolas
uttrycker att han inte upplevt en jämn fördelning av arbetet. Han anser att människorna som
var och är involverade i stadsutvecklingsarbetet i Araby är väldigt olika. Vidare förklarar han
att vissa personer jobbar med fel arbetsuppgifter och menar på att en bättre fördelning krävs.
För att utveckla detta använder Bignolas som exempel att många “kontorsmänniskor” arbetar
med stadsutvecklingsarbetet men att när det gäller socialt arbete kräver det andra typer av
personer. Utifrån intervjun framgick även att Bignolas och hans organisation inte alls arbetar
på samma sätt som Växjö kommun. Bignolas tror att det kan vara förklaringen till att de fick
38
pengar av Växjö kommun, då de kanske ansåg att de själva inte kunnat genomföra den typen
av arbete. Han tror att det är en av anledningarna till att arbetsdelningen inom gemenskapen
blivit fördelad på det sättet. Ingen annan av projektledarna tog upp något gällande
arbetsfördelningen mellan projekten inom gemenskapen. Karlsson berättade att deras
strategier från början var att göra arbetet tillsammans med arabyborna men att det var svårt att
kommunicera och ha ett samspel med alla boende. Därför var det lättare att vända sig till
föreningar, organisationer och samverkanspartners. Det visar på en horisontell arbetsdelning
inom verksamhetsteorin (Knutagård 2003) och kan kopplas till hur fördelningen av
arbetsuppgifter skett inom stadsutvecklingsarbetet i Araby.
4.4.3 Arbetsdelningens olika nivåer
Enligt verksamhetsteorin kan arbetsdelning förstås genom tre olika nivåer: aktivitet,
handlande och funktioner. Den första nivån är den överordnade nivån i verksamheten. Den
visar att verksamheten är riktad mot ett objekt och utförs av gemenskapen. (Knutagård 2003)
Araby stadsutvecklingsarbete är en tillfällig verksamhet, objekt är arabyborna och gemenskap
innefattar projekten. Araby stadsutvecklingsarbete är riktat mot arabyborna och utförs av
projekten, precis som den överordnade nivån i arbetsdelningen visar på. Den andra nivån
innehåller handlingar riktade mot mål och genomförs av en individ eller grupp (Knutagård
2003). Genom att studera tabell 5 framgår det att projekten har satt upp mål och med hjälp
handlingar genomförs de av projekten, vilket är en grupp människor. Förhållandet stämmer
därmed överens med andra nivån i arbetsdelningen. Den tredje nivån innefattar funktioner där
aktiviteter genomförs rutinmässigt (Knutagård 2003). Något sådant förhållande har däremot
inte erhållits från empirin.
39
Tabell 6: De tre nivåerna i arbetsdelning. Källa: Egen
I tabellen ovan illustreras de tre nivåerna i arbetsdelningen som tillämpats på
stadsutvecklingsarbetet i Araby. Den första raden visar den första nivån som är den
överordnade nivån, nästa rad redogör för den andra nivån och den sista raden visar den tredje
nivån som dessvärre inte har funnits i empirin. Den första kolumnen visar vilken nivå
arbetsdelningen omfattar. Kolumn två och tre redogör för vad nivån är orienterad emot
respektive vem eller vilka som utför det.
4.5 Regler
Nedan analyseras empirin i förhållande till knuten regler.
Figur 9: Regler. Källa: Knutagård 2003:152
Nivå Orienterad emot Utförd av
Verksamhet: Objekt: Gemenskapen:
Araby stadsutvecklingsarbete Arabyborna Projekten
Handlingar: Mål: Individ eller grupp
Genomförs dagligen i arbetet Se tabell 5 Grupp (Projekten)
Funktion: Förhållanden Rutin
Finns inte Finns inte Finns inte
40
Enligt Knutagård (2003) finns både uttalade och outtalade regler i verksamhetsteorin. Yumer
bekräftar att det förekom uttalade regler på Växjö kommuns hemsida i samband med
ansökningarna. Reglerna som sattes av Växjö kommun var ansökningskriterier, hur
uppföljningen skulle bedrivas, vilken kontakt som gällde mellan projekten och Växjö
kommun samt vilka mål som skulle uppfyllas. Hultmark berättade att de även var tvungna att
arbeta utifrån Växjö kommuns mångfaldsplan och där fanns delar som var tvungna att
uppfyllas. Exempel på detta var att stort fokus skulle ligga på barn och familjer. Enligt
Sjögren et al. (2010) kan uttalade regler även utgöras av en rapportering till någon vilket kan
förknippas till, ett uttalande från Karlsson under sin intervju, att Växjö kommun begär en
slutrapport från varje projekt. Samtliga projektledare konfirmerade att Växjö kommun kräver
en slutrapport. Däremot kräver Växjö kommun inte några långa rapporter utöver
slutrapporten, vilket varit uppskattat enligt samtliga projektledare. Det är inga målsättningar
eller krav som förändrats under projektens gång, vilket också varit uppskattat enligt
projektledarna.
Hultmark berättade om en regel som sattes för Football for Life Academy, Brobyggarna och
Ungdomsarena Araby. Regeln innefattade att de skulle ha samarbete med varandra och planer
för hur det ska utvecklas. Enligt samtliga intervjuade projektledare är det hitintills inga regler
som ändrats eller tillkommit under deras projekt. Enligt Hjerpe är det projekten själva som
gjort planeringen, satt upp målen och utformat den ekonomiska kalkylen. Växjö kommun ger
således projekten “fria händer” enligt både Bignolas och Hjerpe. Respondenternas svar ovan
tyder på att det inte finns många regler, varken uttalade och outtalade att koppla till
verksamhetsteorins knut regler men även den vertikala arbetsdelningen som tyder på
maktutövande (Knutagård 2003).
41
4.6 Verktyg/tecken
Nedan analyseras empirin i förhållande till knuten verktyg.
Figur 10: Verktyg och tecken. Källa: Knutagård 2003:152
Enligt verksamhetsteorin kan verktyg vara av både fysisk-teknisk art men även av psykisk-
mental art (Knutagård 2003). Den svenska regeringen tilldelade Växjö kommun 4,8 miljoner
kronor (Bilaga 1). Därigenom fick Hälskolan för Nyanlända Kvinnor 680 000 kronor, Pre
Step Two 265 000 kronor, Ungas Väg in i Arbetslivet 350 000 kronor. Ungdomsarena Araby,
Football for Life Academy och Brobyggare fick dela på totalt 3,5 miljoner kronor (Bilaga 5).
Pengar ses mer som ett redskap och infaller under knuten verktyg från verksamhetsteorin
därför att det anses vara en form av fysisk-teknisk art (Knutagård 2003). Enligt Växjö
kommuns projektutvecklingschef Anna Karlsson står projekten inte för några ekonomiska
risker. ”Tro mig, det är småpengar för Växjö kommun. Denna summa pengar är ingenting.
Pengarna bara skickades ut till vårt konto” (Intervju med en av projektledarna, april/maj
2015)
Bignolas anser att pengarna var den främsta orsaken till deras ansökan. Anledningen till fokus
på pengar var för att kunna betala ut löner, lokaler, administration samt arvode till teamet.
Vidare hävdar Bignolas även att det var en liten summa pengar de fick och därför behöver de
söka om mer pengar för att kunna starta projektet. Även Yumer anser att pengarna de blev
tilldelade av Växjö kommun inte räckte till och att hon nu arbetar på ideell basis. Hon tror att
42
det hade behövts minst 100 000 kronor till. Hälsoskolan använder andra verktyg i form av den
fysisk-tekniska arten såsom lokaler. Hälsoskolan är nämligen i behov av en samlingsplats där
föreläsningarna för de nyanlända kvinnorna kan äga rum.
Till skillnad från fysisk-teknisk art kan den psykisk-mentala arten innefatta verktyg i form av
språk. Med språket menas enligt verksamhetsteorin det språk som används vid interaktion
mellan människor och kan ses som ett medel eller verktyg som används vid kommunikationen
och de gemensamma handlingarna. (Knutagård 2003) Bignolas lyfte fram vikten i
användandet av språk i interaktionen av människor. Han anser att förtroendet hos ungdomar
är en viktig faktor för att kunna lyckas arbeta med dem på rätt sätt och hjälpa dem in i
arbetslivet. Detta beskriver Bignolas genom att förklara hur han använde ett visst språk och
sättet att vara för att skapa förtroende bland de unga. En reaktion från en av projektledarna var
att de var nöjda med den ekonomiska delen. ”Det har aldrig hänt förut att man får pengar på
det sättet och får gå och göra vad vi vill liksom, vilket vi tycker är jätte bra. Jessica Hansen på
Växjö kommun dömer inte och tittar inte ekonomiskt heller vart pengarna tagit vägen.”
(Intervju med en av projektledarna, april/maj 2015)
4.7 Resultat
Nedan analyseras empirin i förhållande till resultat.
43
Figur 11: Resultat. Källa: Knutagård 2003:152
Resultat är något som uppnås genom viss verksamhet (Sjögren et al. 2010). Grundtanken för
stadsutvecklingsarbetet i Araby är att stärka levnadsvillkoren för människor som bor i Araby i
form av minskat försörjningsstöd, ökad förvärvsfrekvens, ökad andel med behörighet till
gymnasieskolan och ökad trygghet. Det slutliga resultatet blir det som projekten uppnått med
sina projekt. Målet för Pre Step Two och Ungas Väg in i Arbetslivet var att slutföra ett
ansökningsförfarande till ESF gällande ansökan om ytterligare pengar till projekt riktade mot
arabyborna. Resultatet blir två färdiga ansökningar. Om pengarna har gjort nytta för
arabyborna vilket är projektens slutliga objekt, vet projektledarna fortfarande inte då beslut
fattas av ESF mot slutet av år 2015. Hjerpe berättade under sin intervju att projektets mål är
fokuserat på antalet deltagare per omgång kurstillfällen. Målet var mellan tio och tolv
deltagare men hitintills har projektet endast haft fem till sju deltagare vilka ständigt givit
positiv muntlig feedback. Football for Life Academys mål är att nå barn, ungdomar och
familjer i Araby för att kunna sätta in stödinsatser tidigare så att det inte hinner gå snett för
både barn och hela familjer. Det är många familjer som har det tufft därför vill Football for
Life Academy hjälpa barn och familjer via fotbollen. Genom att få dem att komma in på
skolan och deras verksamhet byggs en relation så man ska komma in med stödinsatser
tidigare, så att socialtjänsten inte ska vara så "otäcka". Under intervjun med Hultmark
44
framgick det att projektet inte är avslutat men att det går som planerat, pengarna räcker och att
de är på god väg att uppnå målet.
4.8 Subjekt-Gemenskap-Objekt relation
Enligt Sannino, Daniels och Gutiérrez (2009) finns en S-G-O relation. S: subjekt, G:
gemenskap och O: objekt. Enligt teorin är S och G inte först relaterade till varandra i samtal
och i andra skedet fokuserar de på objektet. Istället relaterar de till varandra genom först deras
gemensamma intresse för O. Utifrån analysen om knutarna i verksamhetsteorins modell är S:
Växjö kommun G: projekten; Pre Step Two, Ungas Väg in i Arbetslivet, Hälsoskolan för
Nyanlända Kvinnor, Brobyggare, Football for Life Academy samt Ungdomsarena Araby och
O: Arabyborna.
Växjö kommun har ett intresse riktat mot arabyborna genom att deras huvudmål är att
förbättra levnadsvillkoren för människor som bor i Araby och ett antal delmål; minska
försörjningsstödet, ökad förvärvsfrekvens, ökad andel med behörighet till gymnasiet samt
ökad trygghet för arabyborna. (Bilaga 4)
Yumer som är projektledare för Pre Step Two berättade under sin intervju att hon hade ett
intresse för arabyborna redan innan hon kom i kontakt med Växjö kommun. Även Hjerpe som
är projektledare för Hälsoskolan för Nyanlända Kvinnor berättade att även hon haft ett
intresse för arabyborna redan innan hon kom i kontakt med Växjö kommun. Detta då hon fick
höra att det fanns en Hälsoskola i Stockholm och något hon ansåg behövdes även i Araby-
Dalbo området. Relationen stämmer därmed överens med verksamhetsteorin som säger att S
(Växjö kommun) och G (projekten) är först relaterade till varandra via det gemensamma
intresset för O (arabyborna). S och G var alltså inte först relaterade till varandra genom samtal
och i andra skedet fokuserade på arabyborna.
Under intervjuerna med projektledarna Hultmark från Football for Life Academy och
Bignolas, projektledare för Ungas Väg in i Arbetslivet framgick det att deras projekt från
början inte var riktade mot arabyborna. Bignolas berättade att deras organisation alltid är på
jakt efter nya projekt och förra sommaren fick de veta att det fanns 4,8 miljoner kronor att
ansöka om från Växjö kommun. Han berättade att om Växjö kommun istället hade valt att
45
satsa pengar på funktionshindrade skulle deras organisation ansöka om pengarna i alla fall.
Hultmark sa att han deltog i Araby statsutvecklingsarbete i syfte att undersöka hur de kan
hjälpa barn, ungdomar och familjer på ett bättre sätt utifrån sin profession, hur deras
organisation kan utveckla arbetet samt hur de kan tjäna på projektet och testa en arbetsform
till att göra det bättre. Intervjuerna med Bignolas och Hultmark visar med andra ord på att
deras projekt inte var först relaterade till Växjö kommun då de hade ett gemensamt intresse
för O, arabyborna. Istället relaterades de till Växjö kommun först genom samtal då de var
intresserade av att ansöka om pengarna och i andra skedet fokuserade projekten på objektet,
arabyborna då de var tvungna att ha dem som objekt för att få igenom sina ansökningar.
Sammanfattningsvis var Pre Step Two och Hälsoskolan för Nyanlända Kvinnor således först
relaterade till Växjö kommun genom deras gemensamma intresse av O, arabyborna. Detta
stämmer överens med verksamhetsteorin då det bekräftats att det återfinns i praktiken. Ungas
Väg in i Arbetslivet och Football for Life Academy var däremot inte först relaterade till Växjö
kommun genom deras gemensamma intresse av O, arabyborna. Det stämmer därmed inte
överens verksamhetsteorin och S-G-O relationen som Sannino, Daniels och Guitiérrez (2009)
förespråkar.
Enligt Sannino, Daniels och Gutiérrez (2009) kan relationen S-G-O även ses som ett
förhållande där G bygger medan S är assistenten och O är det G skapar och ger till S. Det är
följaktligen G:s handling som skapar O. G blir därmed ett effektivt verktyg för S. Praktiskt
stämmer detta överens med teorin. Projekten skapar bättre levnadsvillkor för objektet,
arabyborna, och ”ger” till Växjö kommun. Det är således projektens handlingar som skapar
bättre förhållanden för arabyborna. Projekten blir därmed ett effektivt verktyg för Växjö
kommun. Däremot är viss personal från Växjö kommun även anställda i följande projekt;
Ungdomsarena Araby, Football for Life Academy och Brobyggare. Detta innebär att Växjö
kommun även utgör en del av projekten. Även Växjö kommun hjälper följaktligen till att
skapa bättre förhållanden för arabyborna. Det vill säga S är även en del av G i detta fall, vilket
inte stämmer överens med verksamhetsteorin (Sannino et al. 2009).
4.9 Helhetsbilden
Nedan analyseras empirin i förhållande till samtliga knutar och resultatet.
46
Figur 11: Applicering av verksamhetsteorins modell på
stadsutvecklingsarbetet i Araby. Källa: Egen figur
Genom att ha stadsutvecklingsarbetet i Araby med Växjö kommun som samordnare till
föremål för granskningen blev Växjö kommun vårt subjekt och har därför utsetts som
utgångspunkten i modellen. Objektet som visar riktningen, med andra ord syftet som en
individ eller en grupp av människor har (Knutagård 2003), blev de boende i Araby. Resultatet
ska bli en minskad segregation för de boende i Araby vilket ska visa sig i lägre
försörjningsstöd, ökad förvärvsfrekvens och ökad andel med behörighet till gymnasiet (Bilaga
4). Ett sådant resultat sker med hjälp av verktyg/tecken. Verktygen i den fysisk-tekniska arten
ansågs vara de redskap som projekten använder sig av i form av bland annat pengarna från
Växjö kommun (Bilaga 5) men även verktyg i form av lokaler, redskap och information. Sett
från den psykisk-mentala arten, förknippades verktyg/tecken med språket som används i
interaktionen mellan projekten och huvudprojektet vid kommunikationen. Gemenskapen
består av de personer som delar samma allmänna objekt (Knutagård 2003), det vill säga de
personer som riktar sig mot de boende i Araby, vilka i vår studie är de sex projekten; Pre Step
Two, Hälsoskola för Nyanlända Kvinnor, Brobyggare, Ungas Väg in i Arbetslivet, Football
for Life Academy och Ungdomsarena Araby. Arbetsdelningen bestämmer uppgifter och
47
ansvarsfördelning mellan de olika personerna och sker både vertikalt och
horisontellt. Slutligen finns regler mellan huvudprojektet, som samordnas av Växjö kommun,
och de sex projekten.
Vad gäller helhetsbilden anser en av projektledarna att Växjö kommun inte har riktig koll på
projekten. ”Haha, Anna Karlsson på Växjö kommun vet inte vad som händer på fältet, de ger
oss pengar och de kräver ingen rapportering, ingen redovisning, ingenting. Jag har inte skrivit
på något avtal, vi bara lämnade in ansökan och fick pengarna. Vi fick en summa pengar och
ingen tittar på vad vi gör med dem. För att de ska bli 100 procent bra så ska båda gå in med en
risk, men nu förlorar vi inget på detta, det är endast Växjö kommun som kan förlora på det
ifall vi inte gör det vi planerat. ” (Intervju med en av projektledarna, april/maj 2015)
48
5. Diskussion och slutsats
Detta kapitel börjar med en sammanfattning av problem, syfte och metod. Därefter uppfylls
syftet; genom användandet av verksamhetsteorins modell, öka förståelsen av hur en offentlig
samordnare av ett utvecklingsarbete påverkar de projekt som är involverade. Sedan förs en
diskussion som innehåller våra egna tankar och uppfattningar. Kapitlet avslutas med ett
avsnitt om våra viktigaste slutsatser och hur vi uppfyllt vårt teoretiska och praktiska bidrag.
5.1 Sammanfattning av problem, syfte och metod
En tilldelning av arbetsuppgifter och resurser kan skapa problem. Om resurser och
arbetsuppgifter organiseras på fel sätt kan det leda till negativa effekter på gruppdynamiken
och därmed svårare att skapa lyckade projekt. (Mir & Pinnington 2014) Flera aktörer kan leda
till en komplex situation med olika målsättningar och osäkerhet mellan grupperna angående
fördelningen av resurser och makt. (Bunar 2011) Projekt kan även bli negativt påverkade om
statliga myndigheter är inblandade då beslut kan ta lång tid, enligt Yumer. Projekt har i många
fall både uttalande och outtalade regler och krav vilket kan leda till besvikelse om de inte
infrias. Om kommunikation inte fungerar påverkar det samspelet och därmed riskerar projekt
att misslyckas. (Tonnquist 2012; Tonnquist 2014).
Utifrån ovanstående problem ser vi ett antal faktorer som kan påverka projekten i dess arbete.
Då Växjö kommun är samordnare för stadsutvecklingsarbete i Araby tänkte vi att Växjö
kommun skulle kunna påverka projekten, dels vilka resurser projekten har att tillgå,
arbetsuppgifter de ska utföra, vilka krav och regler som finns, vilka aktörer de arbetar med
samt samspelet som finns mellan aktörerna. Det led till vår problemformulering; På vilka sätt
påverkar Växjö kommun projekten i Araby stadsutvecklingsarbete? Genom svar på den
frågan kunde vi uppnå studiens syfte; genom användandet av verksamhetsteorins modell, öka
förståelsen av hur en offentlig samordnare av ett utvecklingsarbete påverkar de projekt som är
involverade.
Metoden för att uppnå syftet var att applicera stadsutvecklingsarbetet i Araby på
verksamhetsteorins modell (Knutagård 2003:152). Vi har därigenom ökat förståelsen av hur
en offentlig samordnare: Växjö kommun, i ett utvecklingsarbete: Araby
stadsutvecklingsarbete, har påverkat involverade projekt: Pre Step Two, Ungas Väg in i
49
Arbetslivet, Hälsoskolan för Nyanlända Kvinnor och Football for Life Academy. Efter att ha
genomfört en intervju med Växjö kommuns projektutvecklingschef och fyra intervjuer med
projektledarna samt utfört en dokumentstudie har vi kunnat applicera Araby
stadsutvecklingsarbete på verksamhetsteorins modell.
5.1.1 Uppsatsens bidrag
Verksamhetsteorin har tidigare applicerats på IT-teknik, skola, organisationer och sjukvård
(Sannino, Daniels & Gutiérrez 2009; Engeström, Miettinen & Punamäki 2007). Den har
likaså applicerats på projektbaserade organisationer men då berört projektledning inom ett
enstaka projekt. (Vakkayil 2010; Popov 2008). Genom att vi applicerat verksamhetsteorin på
projektledning, men i vårt fall på en verksamhet med flertalet projekt, blev det därmed vårt
teoretiska bidrag i uppsatsen. Samt att vi har hittat ett möjligt bidrag till verksamhetsteorins
modell då vi i diskussionen kommer fram till att nätverk bör inkluderas i modellen under
knuten gemenskap.
Vårt praktiska bidrag innefattar att uppsatsen kan bidra till att se hur en offentlig samordnare
påverkat projekten. Vår uppsats visar en verksamhet där samtliga intervjuade projektledare är
nöjda med den påverkan Växjö kommun haft på deras arbete. Därmed kan andra offentliga
samordnare ha nytta av detta då det visar hur Växjö kommun gått till väga. Om andra
kommuner funderar på att involvera projekt för att förbättra levnadsvillkoren för invandrare
eller förbättra möjligheten för människor med funktionshinder att få jobb eller förbättra
skolorna i kommunen kan denna uppsats beskriva hur kommunen kan komma att påverka
involverade projekten både positivt och negativt.
5.2 Resultat
Nedan illustreras appliceringen av Araby stadsutvecklingsarbete på verksamhetsteorins
modell (Knutagård 2003). Utifrån det har vi kunnat besvara vår frågeställning; På vilka sätt
påverkar Växjö kommun projekten i Araby stadsutvecklingsarbete?
50
Figur 12: Applicering av stadsutvecklingsarbetet i Araby på
verksamhetsteorins modell. Källa: Knutagård 2003:152
Växjö kommun påverkar projekten på följande sätt:
Växjö kommun har en positiv påverkan genom att de kan underlätta projektens arbete.
De kan utgöra en objektiv syn på projektens arbete och komma med åsikter på
projekten.
Växjö kommun har även en positiv påverkan genom att de anordnar
erfarenhetsutbyten vilket kan leda till kontakter mellan projekten och därigenom
underlätta projektens arbete.
De påverkade ett projekt genom att besluta att enbart en liten del av projektets
ansökning om pengar skulle godkänna. Därmed uteslöts tänkta samarbetspartners.
Vissa projekt kan ha haft fördel när pengarna fördelades till de olika projekten. Några
av projektens projektledare arbetar på Växjö kommun och har en chef som är en av
dem som är med i beslutsfattandet inom kommunen.
51
Olika typer av beslut från Växjö kommun tar ibland väldigt lång tid och påverkar
projekten genom att det i vissa fall kan medföra en väntan som gör att projektet
bromsas upp.
Påverkade projekten genom att besluta hur uppföljning skulle gå till och en slutrapport
krävdes när projekten avslutats.
De beslutar vilka andra projekt de ska ha samarbete med och hur de ska utveckla det
samarbetet.
5.3 Diskussion
5.3.1 Diskussion kring verksamhetsteorins modell
Utifrån intervjuerna, dokumenten och dess applicering på teorins modell har vi kunnat
besvara frågeställningen och utifrån studien har vi därmed lärt oss att det finns några faktorer
som Växjö kommun påverkar de olika projekten i Araby stadsutvecklingsarbetet.
Bakhurst (2009) menar att det är svårt att utifrån verksamhetsteorin förstå på vilket sätt
knutarna i modellen relaterar till varandra. Till en början hade även vi svårigheter att utifrån
teorin förstå knutarnas koppling till varandra, men efter att ha applicerat
stadsutvecklingsarbetet på verksamhetsteorins modell har vi format en förståelse av knutarnas
kopplingar till varandra, se analyskapitlet. Däremot har vi inte stött på det som teorin kallar
för knotworking som handlar om att en knut kan komma att bli en annan knut. Exempelvis att
knuten regel senare kan bli knuten objekt och vice versa. (Knutagård 2003) En förklaring till
att vi inte kunnat se någon form av knotworking i praktiken skulle kunna vara att empirin
utgör intervjuer med projektledarna i fyra projekt som endast är aktiva i Araby
stadsutvecklingsarbete under ett till två år. Därmed kan det varit fört kort tid för knutarna att
omvandlas från en knut till en annan, såsom att subjektet senare skulle kunna utgöra objektet.
Utifrån vårt resultat har vi kommit fram till att Växjö kommun påverkar projekten bland annat
genom att besluta mängden pengar varje projekt blir tilldelade. Vi anser att mängden pengar
som Växjö kommun beslutade att tilldela varje projekt har en väldigt stor påverkan. Om
Växjö kommun beslutar om att ge ett projekt en väldigt liten mängd pengar och de tar slut kan
det leda till att projekten får arbeta på ideell basis. Yumer påpekade att pengarna de fick inte
52
räckte till i projektet och att hon därmed fick jobba ideellt. Detta visar att mängden pengar
som Växjö kommun tilldelade henne påverkade henne negativt då hon inte kunde ta ut någon
lön. Växjö kommuns makt och status är något som även framgått i analysen. Från intervjun
med Hultmark framgick det att Växjö kommun satte krav och kriterier på ansökningarna som
att de var tvungna att bidra till målen i Växjö kommuns mångfaldsprogram. Det gjorde att
Växjö kommun riktade in projekten mot arabyborna, som Växjö kommun ville. I både
intervjun med Bignolas och den med Hultmark framgick det att projekten Ungas Väg in i
Arbetslivet samt Football for Life Academy hade inte från början ett intresse riktat mot
arabyborna. Istället anpassade de sitt intresse efter vad Växjö kommun beslutade att pengarna
skulle gå till. Eftersom Bignolas sa att det var pengarna de var ute efter för att kunna driva ett
projekt kan det ha påverkat Växjö kommun och arabyborna negativt under projektets gång då
det kan leda till att projekten arbetar med något de kanske inte är fullt intresserade av.
Vi vill även föra en diskussion kring något vi upplever saknas i verksamhetsteorins modell.
Under intervjuerna utgick vi från en intervjuguide med frågor som vi skrev baserat på teorin.
Vi ställde även följdfrågor utifrån vad respondenterna verkade anse vara viktigt. Det vi fick
fram under samtliga intervjuer var nätverk. Alla respondenter lyfte fram vikten i nätverk och
hur det har underlättat och möjliggjort deras arbete till det bättre. Yumer har arbetat
tillsammans med bland andra; studenter på Linnéuniversitetet och Bengt Johannisson,
entreprenörskapsprofessor på Linnéuniversitetet. Studenterna har kartlagt företagare med
utländsk bakgrund och en plan på vilka insatser som behövs till Yumer. Hon berättade att
arbetet varit väldigt uppskattat både från hennes och studenternas perspektiv. Yumer
påpekade att hon själv jobbar väldigt mycket med nätverk, att hon alltid har personer hon kan
bolla sitt arbete med. Även Hjerpe lyfte fram att hon jobbar med nätverk. Hon samarbetar
tillsammans med socialsekreterare, folktandvården, SFI, polisen, sjukgymnaster,
samtalsterapeuter och att hon har en handledare i Stockholm som tidigare anordnat en
Hälsoskola. Hon berättade hur mycket det har hjälpt i hennes arbete där många saker hade
varit svårt för henne att göra ensam. Ett exempel är enkäter på flera olika språk som behövs
till alla deltagarna i Hälsoskolan. Hultmark berättade dessutom att han hela tiden jobbar med
kontaktytor i projektet. Han arbetar tillsammans med Östers IF, Växjö DFF, Smålands
fotbollsförbund, ledningen på Centrumskolan och projektet Brobyggarna. Tittar vi på
nätverken som projekten har ur Växjö kommun, subjektets perspektiv, är nätverk till fördel
även för Växjö kommun. Detta då projektens nätverk leder till flertalet aktörer involverade
som hjälper till och även är riktade mot objektet, arabyborna. Följaktligen är det ytterligare
53
nätverk som Växjö kommun inte hade haft tillgång till utan projekten. Vi anser att nätverket
även har en koppling till resultatet då nätverk för projekten underlättar deras arbeten och
möjliggör att nå sina mål bättre. Vi vill därför inkludera nätverk, i verksamhetsteorins modell.
Dock anser vi att nätverk inte kan vara en knut då vi utifrån våra intervjuer inte kan hitta en
koppling mellan nätverket och de andra knutarna. Därför anser vi att verksamhetsteorins
modell borde se ut enligt följande;
Figur 13: Ny tanke kring verksamhetsteorins modell. Källa: Egen
Utifrån ovanstående diskussion har vi kunnat se att projektens nätverk borde inkluderas i
modellen. Då projekten utgör knuten gemenskap ska således nätverk ha en koppling till
gemenskapen i modellen. Det går dessutom att utläsa att det därmed påverkar det slutliga
resultatet.
5.3.2 Diskussion kring Växjö kommuns påverkan ur projektens
perspektiv
Vi vill även diskutera det framtagna resultatet; Växjö kommuns påverkan på projekten ur
projektens syn på detta. Under samtliga intervjuer frågade vi respektive projektledare hur
mycket de ansett att Växjö kommun krävt från dem, om något skulle kunna gjorts bättre och
om de tycker mötena med Jessica Hansen från Växjö kommun varit givande. Utifrån empiri-
analysen kan vi dra slutsatsen att samtliga projektledare; Hjerpe, Yumer, Bignolas och
Hultmark anser att Växjö kommun egentligen inte krävt speciellt mycket, då de inte måste
lägga fram långa rapporter förutom en slutrapport. De anser dessutom att ingenting har
54
krockat med Växjö kommun och att arbetet rullat på bra. Det är inga målsättningar eller krav
som förändrats under projektens gång, vilket också varit uppskattat. Både Yumer och
Hultmark finner att det varit givande att träffa Jessica Hansen från Växjö kommun för att
bland annat få en slags objektiv syn och input utifrån. Varken Yumer, Hjerpe eller Hultmark
anser att något kunde ha gjorts bättre eller varit annorlunda.
Sammanfattningsvis framgår det i empiri-analysen att projektledarna anser att Växjö kommun
inte haft en stor påverkan på dem och att de inte krävt speciellt mycket men att de ser det som
något positivt och gör att de kan arbeta självständigt. Kommentaren från en av projektledarna
belyser att projektledaren varit väldigt nöjd med Växjö kommuns knappa påverkan på
projekten; ”Det har aldrig hänt förut att man får pengar på det sättet och får gå och göra vad vi
vill liksom, vilket är jätte bra för oss. Jessica Hansen på Växjö kommun dömer inte och tittar
inte ekonomiskt heller vart pengarna tagit vägen.” (Intervju med en av projektledarna,
april/maj 2015). Däremot framgår det i empiri-analysens helhetsbild att en av projektledarna
anser att Växjö kommun inte har koll på projekten. ”Haha, Anna Karlsson på Växjö kommun
vet inte vad som händer på fältet, de ger oss pengar och de kräver ingen rapportering, ingen
redovisning, ingenting. Jag har inte skrivit på något avtal, vi bara lämnade in ansökan och fick
pengarna. Vi fick en summa pengar och ingen tittar på vad vi gör med dem. För att de ska bli
100 procent bra så ska båda gå in med en risk, men nu förlorar vi inget på detta, det är endast
Växjö kommun som kan förlora på det ifall vi inte gör det vi planerat. ” (Intervju med en av
projektledarna, april/maj 2015)
Under knuten verktyg i empiri-analysen framgick något som vi anser är viktigt att diskutera.
Enligt Anna Karlsson, projektutvecklingschef på Växjö kommun, fördelas pengar ut till
projekt där projekten själva inte står för några risker. Det är något vi anser inte är speciellt
smart. Vi anser att om man inte själv står för en risk är det lättare att man inte genomför
arbetet lika bra, då man själv inte har något att förlora. Under knuten verktyg i empiri-
analysen framgick också en kommentar från en av projektledarna som vi vill belysa: ”Tro
mig, det är småpengar för Växjö kommun. Denna summa pengar är ingenting. Pengarna bara
skickades ut till vårt konto.” (Intervju med en av projektledarna, april/maj 2015)
55
Här kan vi även identifiera att det finns en problematik. Om projekten anser att de pengar de
tilldelas är småpengar för Växjö kommun får man en känsla av att projektledarna upplever att
det inte spelar någon större roll för Växjö kommun vad som händer med pengarna. Den totala
summan för samtliga projekt var 4,8 miljoner och det anser vi är mycket pengar (Bilaga 2 och
3). Genom att istället låta projekten själva stå för en risk anser vi att de kommer bli mer rädda
om pengarna och därmed göra ett bättre arbete.
5.3.3 Våra åsikter kring Växjö kommuns påverkan på projekten
Vi anser att de sätt Växjö kommun påverkat projekten har varit nödvändiga och rättfärdigade.
Genom att sätta upp övergripande mål och tillhörande delmål fick projekten samma riktning
vilket leder till minskad osäkerhet då samtliga projekt har gemensamma mål. Då Växjö
kommun haft tydliga och klara mål redan innan projektens ansökningsförfaranden har det
minskat risken för förvirring hos projekten (Bilaga 4). Genom att göra det blev de arbetet
riktat mot Arabyborna där insatserna skulle göras.
Kommun, landsting, statliga myndigheter, ideella och ekonomiska föreningar fick
möjligheten att ansöka om pengarna. Växjö kommun tog sedan beslut om att ge sex olika
projekt pengar (Bilaga 5) istället för att ge 4,8 miljoner kronor till ett projekt vilket även vi
tycker skapar möjligheter för flera organisationer. Relaterar vi det argumentet till vad vi anser
verksamhetsteorins modell saknar, nämligen nätverk, bidrar flera projekt till ett större nätverk
än om bara ett projekt hade tilldelats hela summan.
Vad gäller de möten Växjö kommun arrangerat anser vi att antalet har varit lämpligt då fler
möten troligtvis skulle ta tid från projektens arbeten. Dessutom minskar risken för ett oändligt
antal möten som inte leder någonvart. Två individuella möten och en kick off anser vi vara
skäligt från Växjö kommuns sida då de är finansiärer till projekten, de behöver med andra ord
veta hur det går för dem. Däremot tycker vi att ett erfarenhetsutbyte är för lite. Vid vår första
ostrukturerade intervju berättade Anna Karlsson att de skulle ha ett erfarenhetsutbyte till där
vi kunde få närvara, men det blev inställt. Därefter blev det framflyttat och inställt igen. Vi
vill påpeka att det är viktigt med erfarenhetsutbyten för att lära av varandra och hitta
gemensamma närmare då samtliga har samma objekt; arabyborna. Enligt Bignolas, Hjerpe,
Hultmark och Yumer har Växjö Kommun inte heller krävt långa rapporter utan endast en
slutrapport när vartdera projektet slutförts, något vi dessutom anser de har rätt att kräva då de
56
är finansiärer. Dock upplever vi en avsaknad av information angående någon annan form av
avslut där samtliga projektledare ingår. Vi anser att det inte finns ett bättre sätt att jobba i
framtiden än genom att ta lärdomar från det som skett.
Vi tror även att de projektledare som jobbar på Växjö kommun, vars chefer är med i
beslutsfattandet i kommunen kan ha påverkat dem positivt genom en större summa pengar av
de prestationsbaserade medlen.
5.3.4 Rekommendationer till Växjö kommun
Våra rekommendationer till Växjö kommun är att involvera Linneuniversitetets studenter mer.
Växjö Kommun hade kunnat göra reklam även på universitetet gällande ansökningar av
pengar till projekt. Vi anser att studerande jobbar för mycket teoretiskt. Det finns en kurs som
heter projektledning och att på något sätt få delta praktiskt i ett projekt skulle även vara en
fördel för både de studerande och Växjö kommun då de har teoretiska kunskaper.
Vi rekommenderar även Växjö kommun att när samtliga projekt är avslutade, samla
projektledarna och göra en presentation till de studenter som läser projektledning.
Ytterligare en rekommendation är att Växjö kommun bör ha mer kontakt med arabyborna
innan de beslutar vilka projekt som beviljas mer pengar. Detta för att se vad arabyborna är
mest intresserade av och anser de är i behov av. Det kan göras genom att dela ut enkäter i
området.
5.4 Slutsats
Vårt syfte var att genom användandet av verksamhetsteorins modell (Knutagård 2003:152),
öka förståelsen av hur en offentlig samordnare av ett utvecklingsarbete påverkar de projekt
som är involverade. Vi uppfyllde syftet genom att svara på problemformuleringen. Svaret på
problemformuleringen är att Växjö kommun påverkar projekten på olika sätt, bland annat
genom att de satte objektet i form av arabyborna, regler i form av krav och kriterier, verktyg i
form av pengar, gemenskap i form av samarbete samt arbetsdelning i form av makt.
57
Växjö kommun satte upp det övergripande målet för stadsutvecklingsarbetet och ett antal
delmål riktade mot arabyborna vilket därmed blev objektet och det projekten skulle fokusera
på. Detta genom att Växjö kommun satte ansökningskriterier som varje projekt skulle följa
(Bilaga 4). Projekten skulle också hålla sig inom ramen för Växjö kommuns
mångfaldsprogram och skriva en slutrapport, vilket utgör regler (Bilaga 4). Växjö kommun
påverkar även projekten genom verktyg i form av den mängd pengar varje projekt tilldelas.
Växjö kommun påverkade även gemenskapen i form av hur relationer mellan kommunen och
projekten samt mellan projekten ska gå till. Relationen formades genom kick off, möten och
erfarenhetsutbyten. På grund av Växjö kommuns status och position har de haft makt att bland
annat sätta de olika reglerna och genom verktyget pengar ge fördel till vissa projekt som
tillhör kommunal verksamhet.
Avslutningsvis framgår det dock från resultaten att projekten själva anser att Växjö kommun
inte haft en stor påverkan på dem och att de inte krävt speciellt mycket men att de ser det som
något positivt och då det innebär att de kan arbeta självständigt.
5.4.1 Framtida forskningsförslag
Växjö kommuns påverkan på de olika projekten i Araby stadsutvecklingsarbete har studerats i
denna uppsats och genom vår diskussion har det framkommit att Växjö kommuns påverkan på
projekten har en slutlig inverkan på resultatet. Framtida forskningsförslag skulle därmed
kunna rikta sig mot hur en offentlig samordnares påverkan på projekt i sin tur kan ha en
påverka det slutliga resultatet.
58
Referenser
Alvesson, M, & Sköldeberg, K (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Bakhurst, D. (2009) Reflections on activity theory. Educational Review, Vol. 61, Nr 2, s. 197-
210. Taylor & Francis, Philadelphia.
Bryman, A. & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2. uppl., Malmö:
Liber AB
Bryman, A. & Bell, E. (2011). Business research methods. 3. uppl., Oxford: Oxford
University Press
Bunar, N. (2011). Ett paraply för det gamla eller en grund för något nytt - om urbant
utvecklingsarbete i Växjö/Araby. Mångkulturellt centrum.
Cane, F, & Oland, L (2015). 'Evaluating the outcomes and implementation of a TaMHS
(Targeting Mental Health in Schools) project in four West Midlands (UK) schools using
activity theory', Educational Psychology In Practice, 31, 1, pp. 1-20, PsycINFO, EBSCOhost,
viewed 27 April 2015
Ding, H, & Ding, X (2008) Project management critical praxis and process-oriented
approach to teamwork.
http://eds.a.ebscohost.com/eds/pdfviewer/pdfviewer?sid=eabbee0a-df8f-44d6-b38b-
3be796a7fe4a%40sessionmgr4002&vid=5&hid=4102 [2015.04.02]
Egidius, H. (2005) Psykologilexikon. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur
Egidius, H. (2008) Psykologilexikon. 4. uppl., Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur
Engeström, Y, & Rückriem, G (2005). Developmental Work Research: Expanding activity
theory in practice.12. uppl., Berlin: Lehmans Media - LOB.de
Engeström, Y. Miettinen, R, & Punamäki, R (1999), Perspectives on Activity Theory, New
York: Cambridge University Press
Ernstsson, L. (2010). Frank: Jag har tänkt till ordentligt. Smålandsposten, 10 september
[2015.03.26]
Fritzén, A. (2014) Miljoner till utveckling av Araby. Smålandsposten, 27 juni. [2015.04.07]
59
Jacobsen, D.I. (2012) Förståelse, beskrivning och förklaring. 2:1. Uppl., Studentlitteratur AB,
Lund
Knutagård, H (2003). Introduktion till Verksamhetsteorin. Lund: Studentlitteratur.
Lundqvist, S & Marcusson, L (2012). Planera ditt projekt - en handbok. Lund:
Studentlitteratur AB
Sjögren, P, Györki, I, & Malmström, S (2010). Bonniers svenska ordbok. 10. uppl.,
Stockholm: Bonnier Fakta.
Migrationsverket (2015). Sverige. http://www.migrationsinfo.se/migration/sverige/ , 26 Mars
[2015.04.16]
Mir, F, & Pinnington, A. (2014) ‘Exploring the Value of Project Management: Linking
Project Management Performance and Project Success’, International Journal of Project
Management, Vol. 32, pp 202–217.
Morris, Peter W. G. & Pinto, Jeffrey K. (2004). The Wiley Guide to Managing Projects. New
Jersey: Hoboken.
Popov, O 2008, Developing Outdoor Physics Project Using the Activity Theory Framework,
n.p.: SwePub, EBSCOhost, viewed 27 April 2015
Sannino, A. & Daniels H. & Gutiérrez K. (2009). Learning and Expanding with Activity
Theory. Cambridge University Press.
Sjögren, N (2011). Växjö - Segregering leder till låga betyg. Svt, 13 januari. [2015.03.26]
Sjöström, T (2014). Hur kunde SD öka så snabbt? Svenska Dagbladet. 15 december.
[2015.05.23]
Tonnquist, Bo (2012). Projektledning. 4. uppl., Stockholm: Sanoma Utbildning AB
Tonnquist, Bo (2014). Projektledning. 5. uppl., Stockholm: Sanoma Utbildning AB
Vakkayil, JD 2010, 'Activity Theory: A Useful Framework for Analysing Project-Based
Organizations', Vikalpa: The Journal for Decision Makers, 35, 3, pp. 1-18, Business Source
Premier, EBSCOhost, [2015.04.27]
Växjö kommun, Invandring
http://www.vaxjo.se/-/Invanare/Kommun--politik/Kvalitet-statistik-och-
jamforelser/Medborgarundersokningar/Invandring-i-Vaxjo-kommun/ [2015.03.26]
60
Växjö kommun, Araby. http://www.vaxjo.se/araby [2015.03.26]
Åsberg, R. (2000) Ontologi, epistemologi och metodologi - En kritisk genomgång av vissa
grundläggande vetenskapsteoretiska begrepp och ansatser. Göteborgs universitet,
Institutionen för pedagogik och didaktik. [2015.04.28]
Örstadius, K. (2015) Rika områden blir rikare – invandrartäta får fler invandrare. Dagens
Nyheter, 10 Mars. [2015.04.07]
61
Bilagor
Bilaga 1
62
Bilaga 2
63
64
65
66
Bilaga 3
67
68
Bilaga 4
69
70
71
Bilaga 5
72
73
74
75
Bilaga 6
76
Bilaga 7
77
78
Bilaga 8
Intervjuguide
o Varför valde ni att delta i utvecklingsarbetet? Har ni någon koppling till stadsdelen
Araby?
o Vad är syftet med ert projekt?
o Deltog ni på informationsmötet den 8 april 2014?
o Hur fick ni information om att mötet ägde rum?
o Vad fick ni för information på informationsmötet?
o Följdfråga: Var det givande?
o Följdfråga: Fick ni någon rådgivning och möjliga samverkanspartners till projektet i
samband med informationsmötet?
o När beräknas projektet vara avslutat ungefär? Tror du ni kommer hålla tidsplanen?
o Planerade/hade ni något samarbete med andra aktörer också som förslagsvis
arbetsförmedlingen, försäkringskassan osv?
o Vilka blev så småningom era samverkanspartners? och i så fall när började samarbetet?
Eller jobbade ni helt självständigt?
o Hur många är ni som har arbetat med projektet?
o Hur såg kontakten ut efter informationsmötet och tills dess beslut fattades om att ni
skulle tilldelas prestationsbaserade medel? Kontakt med Växjö kommun och Boverket
o Har ni haft kontakt med Jessica? Hur mycket? 2 ggr?
o Tillräckligt? Eller hade ni uppskattat mer?
o Kontakt med någon annan utöver Jessica?
o Var det något projekt ni hade mer samarbete/kommunikation med jämför med de andra
eller var det viktigt att samarbeta med allihopa?
o Hur såg kommunikationen ut efter det att pengarna tilldelades i er planeringsfas?
o Vad tycker du är viktigast för ett lyckat samarbete (mellan organisationer) och varför?
o Hur pass delaktiga fick ni vara i planeringen av projektet och de beslut som togs?
o Hade ni en person som hade hand om kommunikationen och samarbetet med de andra
projekten eller var ni alla lika delaktiga på tex möten osv med de övriga projekten ?
o Stod ni för någon risk i projektet? pengar Fanns det andra risker?
o Hur mycket tid har ni lagt ner på projektet?
o Hur gick ni tillväga för att ansöka om pengarna? Något mer än den skriftliga ansökan?
79
o Möjlighet till någon form av belöning? Vad tjänar ni på att delta i detta projekt?
o Vilka kommunikationskanaler? Rapporter/möten/telefon?
o Hur väl tycker du att kommunikationskanalerna fungerar? → Mail, telefon, möten,
rapporter? Mellan er och ex. Växjö kommun?
o Anser du att dessa möten/mail/telefonsamtal är tillräckliga för att uppnå det förväntade
resultatet med projektet?
o Hur såg kommunikationen ut efter det att pengarna tilldelades i genomförande fasen?
o Vilka kommunikationskanaler användes? → förändring efter planeringsfasen?
o Möten - Deltog ni på erfarenhetsutbytet? Vad sas? gjordes? givande? fler? inte alls?
o Hade ni lika mycket kontakt under projektets gång eller var det mer i början alternativt
slutet?
o Något samspel/kommunikation med de andra projekten i Arabys
stadsutvecklingsarbete?
o Var samspelet en viktig del av genomförandet och hur såg kommunikationen ut med de
andra projekten?
o Konflikter?
o Konfliktlösning?
o Några regler som sattes upp från första början? Några regler som tillkom under
projektens gång?
o Hur har ni dokumenterat allt ovanstående? (förstudien)
o Vad för avtal? Med Växjö kommun och Boverket
o Fanns det regler på vilket syfte ni hade med Hälsoskolan? Var det självständigt
eller fick ni kompromissa med Växjö kommun?
o Fanns det några regler på vilka mål ni skulle ha? Vilka mål sattes? förändrades målen
på vägen?
o Några ekonomiska mål? (→ krockat med Växjö kommun?)
o Samstämmighet med regeringens målsättning?
o Rapportering? Hur - till vem? Hur ofta?
o Hur såg reglerna ut gällande budget? Var det självständigt eller fick ni kompromissa
med Växjö kommun?
o Hur såg reglerna ut gällande tidsperiod? Var det självständigt eller fick ni kompromissa
med Växjö kommun?
